Västernorrlands län 2015

Länsstyrelsen Västernorrland
Rapport nr 2015:02
Välkomna till Västernorrland:
Hur och var vill ni bo?
Analys av bostadsmarknaden 2015
Omslagsbild:Trafikskylt byggarbetsplats
Fotograf: Ann-Charlotte Larsson
Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie
Rapport nr 2015:02
ISSN 1403-624X
Denna rapport går att få i alternativt format.
Innehållsförteckning
Förord5
Sammanfattning och slutsatser6
Hur utecklas/förändras bostadsbeståndet?
8
Underskott på bostäder i tre av länets sju kommuner
8
Underskott på hyres- och bostadsrätter som äganderätter
9
Bostadsbyggande11
Befolkningen i länet högre än på 20 år!
13
Befolkningen i länet13
Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad,
kommunikationer och bostadsmarknaden?
15
In- och utpendling i länet15
Arbetsmarknad/Boendeort16
FÖRVALTNINGSINDEX – ATTRAKTIVA BOENDEMILJÖER
18
Bostäder för alla 21
Ungdomar och studenter21
Nyanlända och asylsökande21
Äldre och funktionshindrade23
Hemlöshet- en fråga om bostäder!
24
Planering för bostadsförsörjning och utmaningar som
sporrar utvecklingsidéer.25
Riktlinjer för bostadsförsörjning25
Ägardirektiv till allmännyttan 27
Länsstyrelsens arbete31
Bostadsmarknadsenkäten, BME, och Bostadsmarknadsanalysen, BMA
31
Konferenser, seminarium och kommunbesök
31
Arbete inom fysisk planering31
Stöd för att motverka hemlöshet och utestängning
från bostadsmarknaden31
Röster om bostadsmarknaden i länet
33
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2015 36
3
4
Sammanfattning och slutsatser
Behovet av bostäder beror i stort sett på befolkningsutvecklingen,
konjukturen, hushållsbildningen, olika behov i olika skeden av livet samt
hushållens inkomster och kostnader för boendet. Behoven och förutsättningarna ser olika ut för olika grupper på bostadsmarknaden.
Det har under en längre period pågått en stark urbanisering som har
skapat stora regionala skillnader över landet inte minst har det drabbat
Västernorrlands län. Länet har drabbats hårt av nedläggning av statlig
verksamhet.
Befolkningen i länet har ökat med 905 personer under 2014 vilket är
den största ökningen på 20 år. Till största del beror ökningen på antalet nyanlända. Länet har även tagit emot många asylsökande och detta
sammantaget har medfört en allt större brist på lägenheter där det tidigare har funnits lediga bostäder. Det är nu bostadsbrist i tre av länets sju
kommuner.
Vi ser nu en vändning från tidigare års problem med outhyrda lägenheter. Kan vi ta tillvara på de personer och den kompetens som har kommit
till länet och få dem att vilja bo kvar genom att erbjuda attraktiva boendemijöer har vi mycket att vinna. En bra början är att arbeta mer strategiskt med boendeplanering tex genom riktlinjer för bostadsförsörjning
och samverkan.
Attraktivitet handlar inte bara om att öka inflyttningen och bygga nytt.
Det handlar i lika hög grad om att skapa ökad livskvalitet för de boende
på platsen och ortens näringsliv.Förutsättningarna för att en ort ska
attrahera nyinflyttning eller behålla sin befolkning är bland annat bra
infrastruktur, god offentlig service, attraktivt boende och goda sociala
strukturer. Utan ett engagemang från de folkvalda företrädarna och ett
gott samarbete mellan regionala, kommunala och lokala företrädare, riskerar processer och handlingskraftiga initiativ att stanna av.
Kommungränserna är administrativa gränser. Arbetsmarknaden och
bostadsmarknaden spänner över fler kommuner. Kommunerna konkurerar ofta idag om att locka till sig attraktiva invånare vilket leder till ett
ensidigt byggande för en begränsad målgrupp. Alla kommuner gynnas
långsiktigt av att istället samverka med utgångspunkt sina egna styrkor.
6
Den långsiktiga trenden går mot små hushåll och mot en åldrande befolkning. Medelålders och äldre som söker en mindre och tillgänglig
bostad tvingas mot sin vilja bo kvar i ett alltför stort hus som man har
svårt att ta hand om. Det finns en förhoppning i många kommuner om
att flyttkedjor ska starta genom att välbeställda äldre flyttar till nyproducerad lägenheter. För äldre som bor i egna hem och har mycket låga kostnader för detta framstår det ofta som oförmånligt att flytta. På mindre
orter måste den som vill ha ett tillgängligt boende i många fall flytta till
en annan ort och ibland också till en annan kommun.
Fler nya bostäder än på länge kommer att påbörjas under de närmaste
två åren, bland annat 670 trygghetsbostäder och särskilda boenden för
äldre. Med en allt äldre befolkning i länet behövs detta tillskott men det
kommer inte att räcka. Kommunerna bedömer även att det kommer byggas 870 lägenheter i flerbostadshus och småhus.
Bristen på mindre billigare lägenheter drabbar studenter, ungdomar och
hushåll med svag ekonomi får svårare att hitta någonstans att bo.
Hyresvärdarna ställer krav som denna grupp har svårt att uppfylla. När
individer med olika former av problematik blir vräkta är det väldigt svårt
att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Här skulle mycket kunna
göras tillsammans och i samverkan med bostadsbolagen.
7
Hur utecklas/förändras bostadsbeståndet?
Totalt visar nu tre av länets kommuner underskott på bostäder. Problemet med för få bostäder drabbar alla, men framförallt drabbar det
underprivilegerade grupper och hushåll som är nya på bostadsmarknaden. Länsstyrelsen ser att nyanlända, ungdomar och personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden är grupper som har det särskilt
besvärligt.
Underskott på bostäder i tre av länets sju kommuner
Det är fler kommuner än tidigare som nu bedömer att man har underskott på bostäder. 3 av länets 7 kommuner uppger i Bostadsmarknadsenkäten 2015 att man har brist på bostäder totalt sett i kommunen. På
samma fråga år 2014 svarade bara en kommun, Sundsvall, att det totalt
sett var brist på bostäder. Härnösands kommun som tidigare år haft balans har nu svår att tillgodose efterfrågan på bostäder.
8
De senaste fem åren där innan, 2009-2013, har antalet kommuner som
bedömt att man har brist på bostäder legat mellan 0-1 kommun.
Bostadsmarknadslägen i kommunerna 2009-2013
6
5
5
4
3
Brist
3
Balans
Överskott
1
0
2009
2010
1
0
2011
1
2012
1
2013
På fem års sikt bedömer två kommuner att de kommer ha brist på bostäder (Timrå och Örnsköldsvik). Sundsvall som idag har störst brist på
bostäder i länet förväntar sig att ha balans på bostadsmarknaden om 5 år
tack vare planerade byggprojekt. Ånge som idag är den enda kommunen
som anser sig ha ett överskott på bostäder bedömer att de även kommer
att ha det om 5 år. Även om Ånge uppger att de totalt sett i kommunen
har överskott på bostäder finns problem för olika grupper att hitta ett
boende som matchar deras behov.
Underskott på hyres- och bostadsrätter som äganderätter
Underskottet på bostäder gäller såväl hyres-, bostads- som äganderätter, men underskottet på hyresrätter är det som kommunerna de senaste
åren lyft fram i bostadsmarknadsenkäten. I årets Bostadsmarknadsenkät
gör kommunerna bedömningar av vilka bostäder som behövs uppdelat på
upplåtelseform och bostadsstorlek. Vad gäller hyresrätter saknas de i alla
typer av storlek men främst 2 rum och kök . När det gäller bostadsrätter
är det främst 2-3 rum och kök som behövs.
9
10
Bostadsbyggande
Påbörjandet av nya bostäder har ökat i länet
Bostadsbyggandet har kommit i gång igen efter att ha legat på en låg nivå
under de senaste åren.
SCB:s statistik visar på 283 påbörjade lägenheter i länet under 2014. I
årets bostadsmarknadsenkät har kommunerna bedömt att det kommer
att påbörjas 339 lägenheter i flerbostadshus per år 2015 och 2016. Motsvarande antal lägenheter i småhus 2015 är 89 och 2016 105.
Färdigställda lägenheter minskar fortfarande, och de senaste åren är det
mest småhus som har byggts.
11
Även om bostadsbristen har ökat det senaste året, vilket skulle kunna
innebära goda förutsättningar för bostadsbyggande, finns många hinder.
I årets bostadsmarknadsenkät anger kommunerna i sina kommentarer
kring förväntat bostadsbyggande ett antal exempel på hinder som man
inte kan påverka. Bland mest frekvent hinder anges höga bygg- och produktionskostader och för tuffa lånevillkor. Detta drabbar speciellt små
kommuner, där det ofta är svårt att få lån och där fastighetspriserna är
låga. Kommunerna ges också möjlighet att lyfta fram hinder som kommunen själv kan påverka. Här lyfts brist på småhustomter i attraktiva
och centrala lägen fram samt inaktuella detaljplaner fram.
Uppgifter om bostadsbeståndet baserade på lägenhetsregistret
SCB har presenterat uppgifter om bostadsbeståndet genom det
grundmaterial som samlats in via lägenhetsregistret. Uppgifterna
gäller 2014. Det finns 62 555 småhus, 52 837 bostäder i flerbostadshus samt 5 669 lägenheter i specialbostäder i Västernorrland.
Dessutom finns det 2 294 övriga hus, vilka inte är avsedda för
bostadsändamål. 23 538 lägenheter i flerbostadshus ägs av bostadsrättsföreningar, 14 127 ägs av allmännyttiga bostadsföretag, 4 397
av fysiska personer och 9 750 av svenska aktiebolag. Det går också
att få fram uppgifterna för annan indelning, t.ex. på kommunnivå. Specialbostäderna kan specificeras på lägenheter för äldre/
funktionshindrade, studentbostäder samt övriga bostäder. De nya
uppgifterna om bostadsbeståndet på kommunnivå bör vara mycket
användbart då kommunerna ska ta fram underlag för sin analys
inför utarbetande av riktlinjer för bostadsförsörjningen.
12
Befolkningsökningen i länet högre än på 45 år!
Under 2014 ökade befolkningen i länet med 950 personer, det innebär
den största ökningen i länet på 45 år. Ökningen fortsätter i Sundsvall
och Örnsköldsvik, men även i mindre kommuner som Härnösand och
Sollefteå växte befolkningen under 2014. Befolkningen ökade i 4 kommuner och minskade i 3 kommuner.
Befolkningen i länet
Befolkningen i länet uppgick vid årsskiftet till drygt 243 000 invånare.
Det betyder att invånareantalet i länet fortsätter att öka. Befolkningen
ökade under 2014 med 905 personer (en ökning med 0,37 procent). Det
är högre än under 2013, då befolkningen ökade med 175 invånare (eller
0,07 procent).
Årlig befolkningsökning i procent, Västernorrlands län, 1994-2014
0,60%
0,40%
0,20%
0,00%
-0,20%
-0,40%
-0,60%
-0,80%
-1,00%
-1,20%
1000
Befolkningsökning män/kvinnor Västernorrlands län, 1994-2014
500
0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
-500
-1000
Män
Kvinnor
-1500
13
Den demografiska utvecklingen i länet och landet är att en större andel
av befolkningen blir äldre. Detta medför ett behov av tillgänglighetsanpassade bostäder och bostadsområden. Kommunerna i länet har i dag en
andel av invånare äldre än 65 år som varierar mellan 21 procent i Sundsvall och 28 procent i Kramfors.
14
Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad,
kommunikationer och bostadsmarknaden?
Genom att fler människor pendlar mellan olika kommuner för arbete
och boende bildar kommuner gemensamma arbetsmarknadsregioner.
En grundförutsättning för ökad pendling är att man ska tjäna något på
det, ökade karriärmöjligheter, högre lön, bättre boende eller en väg ut
ur arbetslöshet. Vid planering av bostäder är det viktigt att titta på och
analysera vad som utmärker länet, kommunen eller boendeorten. Vad
driver valet av boende och vilka flyttmålgrupper är rimliga och relevanta att nå för olika kommuner.
In- och utpendling i länet
Pendlingen och kommunikationer skiljer sig mellan länets kommuner.
Sundsvall har den största inpendlingen, vilket enkelt förklaras med att
det är länets största ort. Det största pendlingsflödet i länet är mellan
Timrå och Sundsvall samt Sundsvall och Härnösand.
Pendling mellan kommuner i Västernorrlands län, SCB 2013.
Västernorrlands möjligheter att öka kollektivtrafikresandet är god. Antalet resenärer med Norrtåg på sträckan Umeå-Örnsköldsvik-KramforsHärnösand-Sundvall har nästan fördubblats mellan år 2012 och 2013.
Tåget skapar möjligheter att pendla längre sträckor än tidigare, och därmed ökar länets arbetsmarknadsstorlek. Tåget binder även samman orter
i länet med orter i andra län till exempel mellan Örnsköldsvik och Umeå.
15
Busstrafiken har stor betydelse för bland annat studiependling, arbetsresor, sjukresor och privatresor. Ett väl fungerande busslinjenät är viktigt
för att koppla samman de delar av länet som inte nås av järnvägen.
Ökad regional/kommunal tillgänglighet och attraktivitet kan uppnås både
genom en planering av bostäder och verksamheter i anslutning till kollektivtrafikstråk samt en förbättrad turtäthet och ett attraktivt trafikutbud.
Tillgängligheten uppnås också genom samordning med andra transportslag vid funktionella pendlar- och cykelparkeringar och hållplatser.
Att bedriva konventionell kollektivtrafik, som ursprungligen är tätortstrafik, på lands- och glesbygd ses ofta ineffektivt ur ett ekonomiskt- och
resandeperspektiv. Det finns därför behov av att utveckla och testa nya
kollektivtrafiklösningar som är särskilt framtagna ur ett landsbygds- och
glesbygdsperspektiv. Exempel på lösningar skulle kunna vara organiserade samåkningslösningar, byabussverksamhet och anropsstyrd trafik.
Arbetsmarknad/Boendeort
I länet finns både brist på kompetens och en svag arbetsmarknad varför
det är viktigt att ha ett regionalt perspektiv på arbetskraft- och kompetensbehov för att bättre matcha arbetsmarknadens behov med de individer som flyttar hit.
I Västernorrlands län är skogsindustrin den ekonomiska ryggraden sedan
lång tid tillbaka. Vi har också starka kluster inom bank, försäkring och
IT, samtidigt som stor utvecklingspotential finns inom tjänstesektorn.
För att möta framtidens behov och utmaningar krävs fortsatt stärkta möjligheter för såväl individer som företagare att skaffa nya kunskaper och
färdigheter. Matchningen av befintlig kompetens mot näringslivets behov
måste stärkas och samverkan mellan skola och näringsliv behöver utvecklas ytterligare för att underlätta steget in på arbetsmarknaden för unga.
Möjligheterna till att starta, driva och utveckla befintliga företag är också
en förutsättning för fortsatt tillväxt och utveckling.
Den sammanlagda sysselsättningen i länet omfattar cirka 107 000 personer. Även om företagen är avvaktande i sina förväntningar på framtiden, så råder ändå en försiktig optimism i länet då det hela tiden sker en
omsättning på arbetsmarknaden; människor går i pension, byter jobb,
utbildar sig, flyttar med mera.
16
Arbetsförmedlingen beskriver i sin prognos för 2015:
Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar
allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Arbetsförmedlingen har identifierat de grupper som har svårt att hitta arbete och därmed riskerar att
hamna i långa tider av arbetslöshet:
•Personer med högst förgymnasial utbildning
•Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
•Arbetslösa i åldrarna 55-64 år
•Utomeuropeiskt födda.
I kombination med Västernorrlands demografiska utveckling med en
allt äldre befolkning och ökande behov av kvalificerad arbetskraft är det
mycket angeläget att förbättra länets kompetensförsörjning och förmågan att ta tillvara på den kompetens som faktiskt finns, inte minst allt
fler nyanläda som kommer till vårt län.
Vid planeringen av bostadsförsörjning kan det vara av betydelse att titta
på boendeortens läge i förhållande till arbetsmarknadsregion/centrum.
Tydliga framgångsfaktorer kan vara att analysera vilka styrkor och svagheter som finns när det gäller boende kontra arbete i kommunen och hur
man kan dra nytta av andra kommuners styrkor. Är den egna kommunen
en boendekommun eller en arbetskommun och utifrån det planera för
vilket typ av boende som behöver utvecklas och satsas på. Till exempel
kan det vara att kunna erbjuda ett bra, billigt boende där gemenskap i
ett bostadsområde prioriteras med närhet till natur, fritid, förskola och
service. Eller hur kan vi som boendekommun dra nytta av närliggande
arbetskommun.
En viktig faktor är hur vi samverkar i länet för att dra nytta av varandras
kvaliteter. I årets bostadsmarknadsenkät svarar nästan alla kommuner
att samverkan sker inom kommunen på olika sätt men få kommuner i
länet svarar att man diskuterar bostadsförsörjningens utmaningar och
möjligheter tillsammans med närliggande kommuner. Förmågan att
locka till sig eller behålla människor oavsett om de ska bo och leva eller
driva företag avgör i hög grad förmågan att utvecklas och växa.
17
18
FÖRVALTNINGSINDEX – ATTRAKTIVA BOENDEMILJÖER
En utgångspunkt för att mäta utvecklingen av attraktiva boendemiljöer
kan vara ett mått som kallas förvaltningsindex, som utarbetats av RAÄ/
SCB. (http://samla.raa.se/ [länk till rapport])
Förvaltningsindex är en sammanvägning av variablerna befolkningsutveckling, utveckling av fastighetspriser samt utveckling av bostadsbeståndet (nybyggnation). Förändringen per variabel över en bestämd tid
sätts i relation till ett regionalt genomsnitt för variabeln och klassificeras.
Genom att väga samman utvecklingen av variablerna över en bestämd tid
fås en bild av hur områden har förändrats i attraktion över tidsperioden;
områdena benämns på en skala från svalt till hett.
SCB har på beställning tagit fram en kartering av förvaltningsindex för
Västernorrlands län för perioden 2004-2013. (se bild) Av bilden framträder vissa områden som utpräglat ”heta” ur ett förvaltningsindexperspektiv.
Förvaltningsindex, Västernorrlands län
5 klasser ej filtrerat
Få / inga boende
Svalt
Neutralt
Hett
Tätort
19
20
Bostäder för alla,
En allt tydligare brist på bostäder märks genom att det blivit tuffare
för svagare grupper att hitta en bostad. Ungdomar, och studenter har
svårt att få en första bostad. Det samma gäller nyanlända flyktingar
och andra som saknar kontaktnät eller boendereferenser. Äldre med
svag ekonomi kan ha svårt att flytta till ett boende som motsvarar deras behov.
Ungdomar och studenter
Bristen på mindre billigare lägenheter drabbar i stor utsträckning ungdomar och unga vuxna som ska skaffa sitt första boende. Enligt Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende i Sverige 2013 hade endast
hälften i åldersgruppen 20 till 27 år en egen bostad i hyresrätt, bostadsrätt eller egna hem. Många bor ofrivilligt kvar hemma hos sina föräldrar
eller hittar andra tillfälliga boendelösningar. Arbetslöshet och det faktum
att allt fler anställs i tillfälliga former påverkar deras möjlighet att få en
bostad. I tre av länets sju kommuner uppger man att det är en brist på
lägenheter för ungdomar.
Nyanlända och asylsökande
I 2012 års bostadsmarknadsanalys uppmärksammade Länsstyrelsen nyanländas situation på bostadsmarknaden. Sedan dess har läget förvärrats
för gruppen. Såväl landets som länets mottagande ökar. 2014 uppvisade
länet för andra året i rad en ökning i invånarantal, denna gång med 905
personer. Inflyttningen av utrikes födda bidrog helt till den ökningen.
Utan inflyttning hade länet minskat sin befolkning med 1 218 invånare.
Projekt Ådalen,
där närhetsprincipen i bosättningen
är en av grundbultarna, fortsätter att
ge positiva effekter
då fler nyanlända
tackar ja till kommunplacering i den
kommun där de
varit asylsökande.
Här har föreningslivet en mycket viktig
roll då det ofta är de
nyanländas första
kontakt med Sverige. Detta innebär
en start på etableringen vilket gör att
man sedan väljer
att stanna kvar på
de ort man bott på
som asylsökande
när man erhåller
uppehållstillstånd.
Det totala mottagandet av nyanlända, asylsökande och ensamkommande
barn och unga i länet är större än någon gång tidigare vilket naturligtvis
gör att antalet tillgängliga bostäder minskar avsevärt för målgruppen. En
bidragande orsak till det stora mottagandet är läget i Syrien. Situationen
i världen, och framförallt i Syrien innebär att det höga antalet nyanlända
till länet förväntas fortsätta. Både på regionalnivå och lokalnivå finns
ambitionen att öka befolkningen men för att de som flyttar in till länet
ska kunna vara resurser och bidra till länets utveckling behöver de någonstans att bo.
Under 2014 hade länets kommuner överenskommelser med Länsstyrelsen om att kunna ta emot 450 personer genom anvisning från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Det faktiska mottagandet uppgick
21
till 1 445 nyanlända. Detta är drygt 600 fler än föregående år. Av dessa
var 416 personer barn under 15 år. Det mest anmärkningsvärda i dessa
siffror är antalet egenbosatta i Härnösand som uppgick till 279 personer,
vilket är en ökning med 210 personer från föregående år. Utöver dessa
personer som kommunplacerats och alltså fått uppehållstillstånd fanns
det vid årsskiftet ca 3 800 asylsökande i länet jämfört med ca 2 600 personer 2013. Utav dessa fanns drygt 600 personer som fått uppehållstillstånd men ännu inte erhållit någon kommunplacering.
För 2014 anger samtliga kommuner brist på bostäder till nyanlända i
centralorten. Detta gäller både små och stora lägenheter. I kommunernas
ytterområden finns det på flera ställen bostäder men där är kommunikationerna i de flesta fall så bristfälliga att nyanlända, som har aktiviteteter
enligt etableringsplanen exempelvis samhällsorientering och Sfi, inte har
möjlighet att bosätta sig där.
Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen och ska vid behov
ge praktisk hjälp vid bosättning. Kommunerna arbetar på olika sätt för
att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer. Generellt
uppger kommunerna att de har ett bra samarbete med allmännyttan men
det saknas fortfarande ett långsiktigt och strategiskt arbetssätt för att
säkerställa att det på sikt finns bostäder till nyanlända. I bostadsmarknadsanalysen 2012 betonade Länsstyrelsen vikten av att uppmärksamma
gruppen mer i kommunernas strategiska dokument, som i sina riktlinjer
för bostadsförsörjning. Det här är insatser som är lika relevanta nu som
då. Länsstyrelsen kan konstatera att kommunens riktlinjer sällan innehåller tydliga mål och åtgärder inriktade specifikt på gruppen nyanlända.
Glädjande är ändå att länets största kommun, Sundsvall, i sitt bostadspolitiska program skriver:
Ett tillräckligt antal lägenheter ska finnas tillgängliga för socialtjänstens
och integrationsverksamhetens särskilda behov
Det här bör kommunen göra:
• Vidareutveckla samverkan kring boenden mellan olika förvaltningar,
samt med Mitthem och övriga aktörer.
• Synliggöra problemen och ta helhetsansvar så att människors akuta
bostadsärenden inte ”faller mellan stolarna”.
• Arbeta med förebyggande verksamhet så att fler kan hålla sig inom den
ordinarie bostadsmarknaden.
• Erbjuda lösningar såsom hyresgarantier, så att fler klarar att teckna
”vanliga” hyreskontrakt.
22
Äldre och funktionshindrade
Sverige har liksom de flesta länder i världen en åldrande befolkning. Det
beror dels på att människor lever allt längre, dels på att det föds färre
barn per kvinna jämfört med tidigare. För 40 år sedan var omkring 5
procent av den svenska befolkningen 75 år eller äldre. Idag är den siffran 8,5 procent och år 2030 väntas drygt 12 procent vara över 75 år. Om
100 år beräknas andelen av befolkningen som är över 75 år vara nästan
dubbelt så stor som idag. Situationen ser likadan ut i Västernorrlands län
som i resten av riket och detta kommer att påverka bostadsförsörjningen
och planeringen av denna framöver.
När det gäller byggandet av nya bostäder för denna grupp så är det flera
projekt på gång. Ett av landets största trygghetsboende byggs nu i Sundsvall och totalt i länet beräknas det komma ett tillskott på 255 lägenheter
i trygghetsboende de kommade året och även 25 lägenheter i seniorboenden. När det gäller särskilt boende för äldre finns också projekt på
gång. Under 2015 beräknas det enligt kommunerna i länet tillkomma 269
lägenheter och under 2016 ytterligare 146 lägenheter.
De flesta kommuner i länet kommer trots planerad utbyggnad att ha
svårt att tillgodose behovet för äldre som behöver särskilt boende. I
bostadsmarknadsenkäten svarar fem av länets sju kommuner att behovet
inte kommer att kunna fyllas inom de kommande två åren och fyra kommuner ser inte heller att det kommer ha tillräckligt med bostäder på fem
års sikt.
Flera av kommunerna talar om att de kommer bli mycket svårt ekonomiskt att få fram alla de bostäder som behövs för att de äldre ska kunna
bo tryggt, tillgängligt och ha god service. En återkommande fråga när
länsstyrelsen är ute och diskuterar med kommunerna är behovet av stöd
till installation av hissar eftersom tillgången på bostäder i befintligt
bestånd för denna grupp skulle kunna tillgodoses på ett bättre sätt men
det faller bland annat på kostnaderna för hiss. En anspekt på det hela är
också att även om det byggs nya trygghetsboenden och seniorboenden så
kommer hyrorna i dessa vara höga. Det blir svårt för äldre med svagare
ekonomiska förutsättningar att kunna efterfråga dessa lägenheter. På
sikt blir de en utsatt grupp.
23
När det gäller bostäder för funktionshindrade uppger Ånge, Härnösand,
Sundsvall och Örnsköldsvik underskott på bostäder för funktionshindrade. Om två år kommer det enligt kommunernas bedömning att saknas
bostäder för denna grupp i Ånge, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik.
Om fem år saknas bostäder i Ånge, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik. Det planeras att utöka antalet bostäder med 46 lägenheter under
2015 och 33 lägenheter under 2016.
Hemlöshet- en fråga om bostäder!
I fjolårets analys av bostadsmarknaden gjorde Länsstyrelsen en fördjupning över problematiken hemlöshet i länet. Ett år har gått och bostadsbristen i länet har ökat enligt kommunernas bedömning. Bristen på
lägenheter gör det fortfarande svårt för kommunerna att hitta lämpliga
bostäder. Liksom ifjol vill vi betona vikten av att kommunen använder
sig av de verktyg som de faktiskt har. Det är dels en fråga om hur kommunen arbetar generellt för att skapa förutsättningar i kommunen att
leva i goda bostäder, dels riktade insatser för dem som riskerar eller
befinner sig i hemlöshet.
Här är några av verktygen:
- Riktlinjer för bostadsförsörjning
- Regional samverkan
- Allmännyttiga bostadsbolaget via ägardirektiven
- Samverkan med bostadsföretag
- Samverkan med ideella organisationer
- Vräkningsförebyggande arbete
Fyra av länets kommuner svarar i bostadsmarknadsenkäten att man
arbetar förebyggande. Av svaren framgår dock inte på vilket sätt och hur
aktivt detta arbete är. Länsstyrelsens upplevelse är att detta arbete behöver prioriteras mer hos kommunerna. När individer med olika former
av problematik blir vräkta är det väldigt svårt att komma tillbaka in på
bostadsmarknaden. Här skulle mycket kunna göras tillsammans och i
samverkan med bostadsbolagen. Statistik från Kronofogden visar bland
annat på att av de ärenden om avhysning som kommer in till dem blir
bara en liten del verkställda. Detta tyder på att det är ” fel” ärenden som
kommer in och ett mer aktivt vräkningsförebyggande arbete skulle gynna
båda kommunen och bostadsbolagen.
24
2014
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Totalt
Inkomna registrerade ansökningar
19
14
9
94
23
5
25
189
Antal verkställda % verkställda
avhysningar
5
2
3
35
6
4
6
61
26%
14%
33%
37%
26%
80%
24%
32%
Det finns självfallet stora skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta
och även stora regionala skillnader. Det är svårt att dra några generella
slutsatser. I kommunernas arbete med att planera för bostadsförsörjningen har frågan om att förebygga hemlöshet och utestängning inte
alltid funnits på agendan. Istället har frågorna huvudsakligen kommit
att betraktas som individuella problem och socialtjänsten har fått tagit
ett stor ansvar. Nu är det upp till kommunledningarna att ta initiativet
för att prioritera och tillsätta resurser för till exempel vräkningsförebyggande arbete. På längre sikt kommer det att minska kostnaderna för
kommunerna.
Planering för bostadsförsörjning och utmaningar
som sporrar utvecklingsidéer.
Bostadsförsörjningen är en del av kommunens strategiska planering.
Med en aktivt arbete i länet och samarbete över kommungränser finns
koppling till tillväxt, utveckling och befolkningens välfärd. Vi ser utmaningar som en allt äldre befolkning och brist på bostäder som efterfrågas. Men här finns också stora möjligheter. Befolkningen ökar tack vare
våra nyanlända. Genom att stärka vår attraktivitet och vidareutveckla
de boende- och naturmiljöerna i länet kan utmaningarna vändas.
Riktlinjer för bostadsförsörjning
Januari 2014 förändrades lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagändringen innebär ett tydligare ansvar för kommunerna att ta
fram riktlinjer för sin bostadsförsörjning.
25
En av länets sju kommuner saknar riktlinjer. Fyra av länets sju kommuner har aktuella riktlinjer men enbart Sundsvalls kommun har antagit nya riktlinjer, och även utifrån dessa antagit ett bostadspoltitiskt
program, efter att lagen förtydligades. Länsstyrelsen anser att riktlinjer
för bostadsförsörjning inte bara är angeläget för kommuner med tillväxt
eller ökad befolkning utan även för kommuner med befolkningsminskning. Boendeplanering handlar om att undersöka, analysera och bedöma
behovet av förändringar i bostadsbeståndet till följd av hur kraven och
önskemålen från olika delar av befolkningen förväntas utvecklas. Boendeplanering behövs således i alla lägen, inte bara tillväxtkommuner.
Samordning av planeringen för bostäder, näringsverksamhet, infrastruktur och grönområden bidrar till regional tillväxt och utveckling.
Tidigare lagstiftningen innebar att samråd mellan kommuner vid planeringen för bostadsförsörjningen skulle ske vid behov. Enligt den förändrade lagen ska kommunerna alltid samråda med berörda kommuner vid
planeringen för bostadsförsörjning. Att sätta sin kommun i ett sammanhang i förhållande till sitt läge utgör en viktig del för att kunna analysera
behovet av framtida bostäder och även utvecklingen av det befintliga
beståndet.
Framtagandet av riktlinjer bör baserat på ett gediget underlag och inventeringsmaterial. Den demografiska analysen bör innefatta olika grupper
och deras bostadsbehov. Nyanlända invandrares situation på bostadsmarknaden blir allt tuffare. Länsstyrelsen vill här betona vikten av att
belysa nyanländas situation på bostadsmarknaden och betydelsen av att
ta in deras version av ett bra boende inför framtiden. Att inte stanna vid
deras första boende i landet utan tänka länge fram - hur och var skulle de
vilja bo, vilka boendekvaliteer är viktiga för denna grupp. Att uppmuntra
nyanlända att flytta in i länets kommuner är viktigt för såväl utveckling
som tillväxt i hela länet.
26
Med den nya lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar förstärks det regionala perspektivet och att hänsyn ska tas till relevanta
nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelsen
för bostadsförsörjnigen. Exempel på nationella och regionala mål som är
av betydelse förjer nedan:
- Folkhälsopolitiska målen
- Funktionshinderspolitiska målen
- Jämställdhetspolitiska målen
- Integrationspolitiska målen
- De nationella målen för samhällsplanering
- De nationella målen för bostadsmarknad och byggande
- De nationella målen för kultur, kulturmiljö och arkitektur
- Den regionala utvecklingsstrategin - Framtid Västernorrland!
- Den regionala transportplanen
- En digital agenda för Västernorrland
- Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrland
27
Ägardirektiv till allmännyttan
Kommunen har möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning
till det allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolaget påverka produktion och förvaltning på den lokala bostadsmarknaden. Genom ett nära
samarbete med bostadsbolaget och andra fastighetsägare i kommunen,
kan kommunen påverka boendet för de grupper som kommunen har
ett särskilt ansvar för. Enligt 5 § lagen om allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolag (2010:879) kan värdeöverföringar göras av allmännyttans överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår, om
överskottet används för sådana åtgärder som främjar integration och
social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer
för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.
Vi har i år granskat ägardirektiven för att se om man har behandlat grupperna hemlösa och nyanlända. Nedan finns utdrag från respektive kommun.
Ånge – Ånge Fastighets- och Industri AB, ägardirektiv antagna 2014
Det finns inga skrivelser om socialt ansvar.
Timrå – AB Timråbo, ägardirektiv antagna 2011
Äga och förvalta bostäder och tillhörande lokaler så att ett för alla invånare väl anpassat utbud finns, inklusive försörjning av bostäder för grupper med särskilda behov som äldre, ungdomar och funktionshindrade.
Inga skrivelser om nyanlända eller hemlösa.
Härnösand – AB Härnösandshus, ägardirektiv antagna 2012
Företaget ska minst i proportion till sin marknadsandel och i nära samarbete med sociala myndigheter erbjuda boende för ekonomiskt svaga
hushåll eller hushåll som av andra sociala skäl har svårt att hävda sig på
bostadsmarknaden. Ska verka för attraktivt boende för ungdomar. Segregation ska motverkas. Boendemiljö för utrikes födda ska ägnas uppmärksamhet.
Sundsvall – Mitthem AB, ägardirektiv antagna 2013
I proportion till sin marknadsandel för hyresrätter utveckla en effektiv
samverkan med kommunens sociala myndigheter och erbjuda ett bra
boende för ekonomiskt svaga hushåll eller hushåll som av andra skäl har
svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Försörjningsstöd ska betraktas
som inkomst. Delta i bostadsförsörjningen för särskilda grupper som äldre, ungdomar, invandrare samt fysiskt och psykiskt funktionshindrade.
2 procent av vinsten ska användas till sociala projekt i bostadsområden.
28
Kramfors – Krambo Bostads AB, ägardirektiv antagna 2009
Bolagets inriktning: ska på särskilt uppdrag av Kramfors kommun tillhandahålla bostäder för sociala ändamål.
Sollefteå – Solatum Hus&Hem AB, ägardirektiv antagna 2012
Bostadssocialt ansvarstagandegenom att:
- ta ett särskilt ansvar för kommunens skyldighet att tillhandahålla
bostäder för personer som annars kan ha svårigheter på bostadsmarknaden.
Örnsköldsvik – AB Övikshem, ägardirektiv antagna 2014
Bolag ska bidra till bostäder för socialt utsatta människor.
”Bolaget ska aktivt tillsammans med kommunen kraftfullt arbeta
så att situationer inte uppstår där barnfamiljer riskerar att vräkas och säkerställa att vräkningar av barnfamiljer inte äger rum”
(Sigtuna kommun, 2012:4).
”Stadens bostadsbolag ska särskilt prioritera byggandet av hyresbostäder som unga, studenter och andra grupper med svag
ställning på bostadsmarknaden har råd att efterfråga. Samtidigt
ska bolagen sänka bygg- och produktionskostnaderna i övrig
nyproduktion i syfte att få ner hyreskostnaderna. Trösklarna till
bostadsmarknaden ska sänkas genom en modernisering av bolagens godkännandekrav i samband med inflyttning” (Stockholm
stad 2014:252).
29
30
Sylvia Öberg 1933
Länsstyrelsens arbete
Länsstyrelsen ger råd, information och underlag till kommunerna för
deras planering av bostadsförsörjningen. Insatserna sker på en rad
olika sätt.
Bostadsmarknadsenkäten, BME, och Bostadsmarknadsanalysen, BMA
Två centrala delar i Länsstyrelsen arbete med råd och information och
underlag till kommunerna för deras planering för bostadsförsörjningen
är BME och BMA. Länsstyrelsen samlar årligen via BME in uppgifter från
samtliga kommuner om läget på bostadsmarknaden. Kommunernas egna
bedömningar sammaställs och återförs till bland annat via denna rapport
som även innehåller Länsstyrelsens analys av bostadsmarknaden.
Konferenser, seminarium och kommunbesök
Länsstyrelsen arrangerar årligen flera konferenser. Till exempel har vi i
år haft två seminarier tillsammans med Kronofogden där betydelsen av
vräkningsförebyggande arbete diskuterats. Länsstyrelsen gör i samband
med bostadsmarknadsenkäten varje år kommunbesök i alla länets kommuner för att diskutera bostadsförsörjning.
Arbete inom fysisk planering
Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt inom samhällsplanering för en god
markanvändning och lämplig lokalisering av bebyggelse, särskilt när det
gäller att skapa nya bostäder. I vardagsarbetet, till exempel i tidiga samråd med kommunerna om aktuella planer, förs samtal om viktiga aspekter som kommunikationer, tillgång till service och tillgänglighet.
Stöd för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Länsstyrelserna ska under 2015 stödja kommunerna i arbetet med att
underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och
män och för personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på
bostadsmarknaden, motverka hemlöshet och förebygga avhysningar.
Länsstyrelserna ska särskilt föra fram behovet av att i ägardirektiv även
betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll.
Länsstyrelsen och
Mittuniversitetet
samverkar i Projektet: Invandring till
jobb
Delprojekt 1 syftar
till att kartlägga och
beskriva metoder som
syftar till att nyanlända snabbare ska
komma i arbete. Målgrupperna är aktörer
inom offentlig sektor
som arbetar med
etablering och mottagande av nyanlända
och asylsökande,
ideella organisationer
samt företag och deras
organsiationer.
Delprojekt 2 innebär
en vetenskaplig studie
och syftar till att hitta
framgångsfaktorer
som förbättrar mottagandet och etablering i Västernorrland.
Målgruppen är nyanlända och etablerade
utrikesfödda personer,
samt aktörer med
uppdrag inom etablering och mottagande
av nyanlända.
31
32
Röster om bostadsmarknaden i länet
Härnösand kommun
Vilken roll har du?
Jag kan inom politikens spelregler agera för att kommunens eget bolag
har en hög ambition och jag kan aktivt peppa andra aktörer. Viktigt att
ha bra service för bygglovshantering och alla andra kontakter med kommunen. Bra att vi nu stimulerar trygghetsboende genom bidragsmöjlighet.
Hur ser du på bostadsmarknaden i länet?
Det behöver byggas mer. Inte bara trygghetsboende, utan små och mellanstora lägenheter. Inte bara bostadsrätter.
Vilka problem och hinder ser du på bostadsmarknaden i Västernorrland idag?
Saknas vana och tillit. Minnen från när vi rev 400 lägenheter för 13 år
sen lever väl kvar. Produktionskostnaderna har varit för höga i relation
till marknadsvärdet efter bygget. Har saknats fixade bra lägen
Vad kan du och din organisation göra?
Planera nya områden för olika slags bygg/boenden.
Hur kan det göras och vilka samarbetar ni med?
Härnösandshus. Fastighetsägare och investerare
Om du fick drömma- hur skulle det se ut då?
Pågår eller planeras bostader på 7-8 platser i Härnösand. Skulle gärna
också se att det byggs nytt utanför centralorten. Önskar att det byggs ett
höghus med bostäder på central plats så att det väcker uppmärksamhet
och pekar mot en ny tid.
Namn
Fred Nilsson
Befattning
Ordförande kommunstyrelsen, Härnösand
kommun
Första bostad
Nyfödd: lägenhet i Söderham, nedre botten.
tre rum, litet. Modernt
för sin tid.
Först då jag flyttat hemifrån: Trea i lägenhet på
tredje våningen Mölndal.
Modernt för sin tid
Bostad idag
Hyr fin våning på Storgatan. klassisk våning högt
i tak. För stor
Så vill jag bo på äldre dar
Ingen aning
33
Fastighetsägarna Mittnord
Vilken roll har du?
Ansvarig för intresseorganisationen Fastighetsägarna Mittnord (Sundsvall, Härnösand, Timrå och Ånge) och företräder privata fastighetsägare
och deras intressen. Förhandlar hyror för ca 3 500 lägenheter.
Namn
Alf Fornell
Hur ser du på bostadsmarknaden i länet?
Befattning
Platsansvarig Fastighetsägarna Mittnord
Vilka problem och hinder ser du på bostadsmarknaden i Västernorrland idag?
Första bostad
Hyreslägenhet på 2 rum
och kök
Bostad idag
Bostadsrätt centralt i
Sundsvall
Så vill jag bo på äldre dar
Gärna ett trygghetsboende liknande det i Sidsjön,
Sundsvall
Det är brist på bostäder i de kommuner jag representerar.
Insatser behövs på många olika områden samtidigt, men mest brått om
är att ta itu med reformeringen av hyressättningssystemet för att få bukt
med bostadsbristen. Flera problem och hinder är att det tar för lång tid
och är för krångligt att bygga. Det finns inga finansieringsproblem idag
utan det som hindrar byggandet är svåriheter att uppfylla alla krav enligt
regelverket och tiden det tar vid en överprövning.
Vad kan du och din organisation göra?
Vi kan påverka genom lobbyverksamhet, dessutom är vi remissinstans
och för upp våra synpunkter på riksnivå för att ta tillvara medlemmarnas
intressen. Vi bedriver också rådgivning.
Hur kan det göras och vilka samarbetar ni med?
Vi samarbetar bland annat med Mitthem (Allmännyttan i Sundsvall) och
Hyresgästföreningen. Vi sitter även med i ett utvecklingsråd via näringslivsbolaget i Sundsvall.
Om du fick drömma- hur skulle det se ut då?
Jag skulle vilja att nuvarande bruksvärdessystem förändras och hyressättningssystemet reformeras. Jag vurmar också för de kommunala hyresgarantierna som används i allt för liten utsträckning. Den möjligheten
skulle kunna nyttjas av fler kommuner än idag.
34
Hyresgästföreningen
Vilken roll har du?
Att upplysa och påverka allmänhet och beslutsfattare för att skapa fler
bostäder på rimliga villkor samt utbilda och organisera lokala arbetsgrupper i bostadsfrågor.
Hur ser du på bostadsmarknaden i länet?
Bostadsmarknaden håller på att förändras från balansläge till bostadsbrist där utsatta grupper har svårt att få en egen bostad.
Vilka problem och hinder ser du på bostadsmarknaden i Västernorrland idag?
Flera kommunpolitiker ser de höga produktionskostnaderna som en barriär och dyra nyproduktionshyror. Andra vill endast bygga i attraktiva
lägen och det är också ett problem då flera kommuner inte vill bygga i
perifera lägen för att få en lägre nyproduktionshyra. Ett annat problem
är att allmännyttan roll har urholkats och därmed är den inte ett lika
centralt verktyg för kommunens bostadsförsörjningsplikt.
Vad kan du och din organisation göra?
Vi har en viktig opinionsbildningsroll i egenskap av vår medlemsstorlek
och roll som förhandlingspart i bostadsfrågor. Vi kan driva på frågor av
centra karaktär för hyresgästerna. Vi möter politiker, driver på nationellt, utbildar intressenter i bostadspolitik och kan som referensorgan
påverka inriktningen.
Hur kan det göras och vilka samarbetar ni med?
Via strategiska möten, långsiktig opinionsbildningsarbete i kommunerna, förhandlingar om hyror vid den årliga hyreshöjningen och nyinvesteringsskeden samt genom att mobilisera våra medlemmar och förtroendevalda som verkar i bostadsområden och kommunerna.
Namn
Ali Qadiri
Befattning
Utredare opinionsbildare
Första bostad
En etta i en förort med
närhet till samhällsservice.
Bostad idag
En liten hyresrätt vid
urkanten av centrum
utan balkong och hiss.
Så vill jag bo på äldre
dar
Centralt med närhet
till service och attraktioner.
Om du fick drömma- hur skulle det se ut då?
Ett samhälle där en god bostad är en rimlig möjlighet för alla oavsett
klass, kapital, kön och etnicitet.
35
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten
2015 i Västernorrlands län
Läget på bostadsmarknadet
För närvarande, år 2015
I kommunen Centralt
som helhet
I kommunens
övriga delar
Förväntad
utveckling,
2020
I kommunen som
helhet
Överskott
på bostäder
Ånge
Överskott på Balans på boÖverskott på
bostäder
stadsmarknaden bostäder
Timrå
Balans på bo- Underskott på
stadsmarkna- bostäder
den
Balans på
bostadsmarknaden
Underskott
på bostäder
Härnösand
Underskott
på bostäder
Underskott på
bostäder
Underskott på
bostäder
Balans på
bostadsmarknaden
Sundsvall
Underskott
på bostäder
Underskott på
bostäder
Balans på
bostadsmarknaden
Balans på
bostadsmarknaden
Kramfors
Balans på bostadsmarknaden
Balans på bostadsmarknaden
Underskott på
bostäder
Överskott på
bostäder
Underskott på
bostäder
Överskott på
bostäder
Balans på
bostadsmarknaden
Balans på
bostadsmarknaden
Underskott på
bostäder
Underskott på
bostäder
Sollefteå
Örnsköldsvik
Underskott
på bostäder
Underskott
på bostäder
Kommentarer från kommunerna:
Timrå: Det saknas främst stora hyreslägenhet för barnfamiljer, ofta med
flyktingbakgrund. Många äldre vill flytta från småhus till lägenheter,
men intresset att bygga nya flerbostadshus saknas hos bostadsföretag.
Sundsvall: I och med underskottet av bostäder behövs alla storlekar på
bostäder. Ekonomi (för hyra och ev. insats) styr val av storlek, dvs önskemålet kanske är att ha en 3:a medan en 2:a väljs för att det blir billigare i
längden.
36
Kramfors: Det är stort asylmotagande i kommunen vilket kan leda till ett
ökat behov av lägenheter. I vilken storlek är dock svårt att bedöma.
Sollefteå: Lämnas utan kommentar. Behov av ytterligare bostäder för
specifika grupper. Frågor diskuteras bla i arbetet med ny kommunomfattande översiktsplan i vilken kommer att ingå kommunens första bostadsförsörjningsprogram.
Örnsköldsvik: Större lägenheter behövs för större familjer med svag
betalningsförmåga. Frågetecken runt att nyproduktion skulle kunna avhjälpa problemet då, efterfrågan och betalningsförmågan hos många inte
kan möta upp de dyrare lägenheterna.
Storlekar på bostäder som kommunen anser
att det behövs.
Storlek på
lägenhet
1 rum och kök
2 rum och kök
3 rum och kök
4 rum och kök
5 rum och kök
eller större
Hyresrätt
Bostadsrätt
Äganderätt
(antal kommuner) (antal kommuner) (antal kommuner)
3
5
3
3
3
1
3
4
2
1
3
3
3
3
I Sundsvall anser kommunen att bristen på bostäder är stor och det
skulle behövas fler hyresrätter och bostadsrätter i alla storlekar. Fler hyresrätter i alla storlekar behövs också i Örnsköldsviks kommun men där
finns det enligt kommunen inget behov av fler bostadsrätter. Härnösands
kommun har även de ett behov av fler hyresrätter då främst 1-3 rum och
kök och bostadsrätter på 3-4 rum och kök. I Kramfors och Sollefteå ser
kommunerna ett behov av hyresrätter på 2 rum och kök.
37
Bostadsbyggande
Antalet bostäder som enligt kommunens bedömning
kommer att påbörjas i flerbostadshus under 2015 med
hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar.
Härnösand
Sundsvall
Kramfors
Örnsköldsvik
Totalt i länet
Hyresrätter
privata
0
10
0
75
85
Hyresrätter
allmännyttan
25
56
21
0
102
Bostadsrätter
0
110
0
0
110
Kooperativ
hyresrätt
0
0
0
42
42
Antalet bostäder som enligt kommunens bedömning
kommer att påbörjas i flerbostadshus under 2016 med
hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar.
Härnösand
Sundsvall
Kramfors
Örnsköldsvik
Totalt i länet
38
Hyresrätter
privata
Hyresrätter
Bostadsrätallmännyttan ter
Kooperativ
hyresrätt
0
30
10
0
40
0
0
20
0
20
0
0
0
116
116
18
135
10
0
163
Allmännyttan
I alla kommuner finns ett allmännyttigt bostadsbolag.
Sedan den 1 januari 2011 gäller en ny lag (SFS 2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Avsikten med lagen är att den
ska förtydliga definitionen av bolagen, men också ställa nya krav på
hur verksamheten bedrivs och vilka överföringar som kan göras till
ägaren d.v.s. kommunen:
•Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att
i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande.
•Ett kommunalt bostadsbolags vinster kan emellertid överföras från
bolaget till kommunen om det görs för att finansiera åtgärder inom
ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Det kan t.ex. röra
sig om att främja integration och social sammanhållning eller åtgärder
för att tillgodose behovet av bostäder för personer för vilka kommunen
har ett särskilt ansvar.
Vilket avkastningskrav gäller för bolaget
Ånge
6% på eget kapital
Timrå
Det finns endast vakans- och soliditetskrav
Härnösand
3% avkastning på aktiekapital
Sundsvall
Långsiktig avkastning om minst 3% på eget kapital
Kramfors
5% på eget kapital
Sollefteå
Direktavkastning om 6,5%
Örnsköldsvik
Direktavkastning på minst 4,5%
Outhyrda lägenheter 1 januari 2015
Ånge
62
Timrå
25
Härnösand
17
Sundsvall
15
Kramfors
55
Sollefteå
18
Örnsköldsvik
8
Totalt i länet
200
39
Förändringar i allmännyttans bestånd.
Sålda lägenheter 2014
Ånge
Kramfors
Sollefteå
Örnsköldsvik
Beslut om
försäljning
2015
Rivna lägen- Planerad rivheter 2014
ning 20152016
26
16
12
18
24
Kommentar till tabell ovan: Lägenheterna såldes/planeras säljas till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning.
Kommunernas verktyg
Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen varje
mandatperiod. Förändras förutsättningarna för riktlinjerna ska kommunen ta fram nya riktlinjer. Länsstyrelsen ska följa upp hur kommunen
lever upp till lagen, men också ge råd, information och underlag för kommunernas planering.
Riktlinjer för bostadsförsörjning
Antagna (år)
Dokument
Ånge
2008
Översiktsplan
Timrå
2005
Särskilt program
Härnösand
2009
Särskilt program
Sundsvall
2014
Översiktplan*
Kramfors
2013
Översiktsplan
Sollefteå
saknas
Örnsköldsvik
2012
Översiktsplan
Sundsvall är den enda komunen som har tagit fram nya riktlinjer sedan
förtydligandet av lagen 2014. Sollefteå har fortfarande inte några riktlinjer.
40
Hur samverkar förvaltningarna kring planeringen för bostadsförsörjningen
Arbetet utförs av en
Arbetet utförs
grupp handläggare från av en grupp
olika förvaltningar
förvaltningschefer
Ånge
x
Timrå
x
Härnösand
x
Sundsvall
x
x
Kramfors
Sollefteå
Samverkan
sker när behov
uppstår
x
x
Örnsköldsvik x
Personer som får förtur i kommunen
Timrå, Sundsvall, Kramfors och Örnsköldsvik ger förtur till personer som
fått arbete i kommunen. Timrå ger även förtur till trångbodda familjer.
Sundsvall och Kramfors ger förtur till nyanlända och Kramfors även till
de med lättare funktionsnedsättning.
Läget för olika grupper på bostadsmarknaden
Ungdomar
Ånge, Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik har underskott på bostäder för ungdomar. Detta på grund av att det generellt finns få lediga
lägenheter, att lediga bostäder inte ligger i områden som är attraktiva för
ungdomar och att det finns för få små lägenheter. Ingen av kommunerna
har speciella ungdomsbostäder. Ånge, Kramfors och Sollefteå har hyres
rabatter.
Studenter
Härnösand har överskott på bostäder för studenter medans Sundsvall
har ett underskott. Allmännyttan i Sundsvall förväntas bygga 100 studentlägenheter 2016.
Det finns totalt 1 366 studentlägenheter i länet.
41
Nyanlända
Alla länets kommuner utom Ånge har ett underskott på bostäder för
nyanlända.
Vad beror underskottet på bostäder för nyanlända på?
Underskott
på hyreslägenheter
Underskott
på stora
lägenheter
Underskott
på små lägenheter
Timrå
x
x
x
Härnösand
x
x
x
x
Sundsvall
x
x
x
x
Kramfors
x
Sollefteå
x
Örnsköldsvik
x
x
x
x
Underskott
på lägenheter
med rimlig
hyresnivå
Sundsvall och Örnsköldsvik anger också att underskottet på bostäder
beror på att hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning.
Alla kommuner utom Kramfors har ett regelbundet samarbete med det
allmännyttiga bostadsbolaget. Härnösand och Sollefteå har även regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Kramfors tar vid behov
kontakt med allmännyttan. Ånge, Timrå, Kramfors och Örnsköldsvik tar
vid behov kontakt med privata fastighetsägare. Timrå och Örnsköldsvik
blockhyr fastigheter dvs hyr lägenheter i ett eller flera bostadshus för att
sedan hyra ut lägenheterna i andra hand. Härnösand och Örnsköldsvik
uppger att hushållen får lösa sina bostadsbehov själva.
42
Bostäder för de som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden
Samtliga kommuner hyr ut lägenheter i andra hand till personer som inte
kunnat få egna förstahands kontrakt.
Hur många lägenheter hyrs ut i andra hand
Ånge
27
Timrå
25
Härnösand
15
Sundsvall
280
Kramfors
1
Sollefteå
3
Örnsköldsvik
98
Totalt
449
Timrå, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik uppger att de har uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar. Härnösand arbetar med
hyresgarantier. Ånge och Timrå har överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven. Till exempel godkänns försörjningsstöd som inkomst. Härnösand och Örnsköldsvik har egna fastigheter som de hyr ut till personer som inte blir godkända som hyresgäster på
den ordinarie bostadsmarknaden. Örnsköldsvik har även övergångskontrakt.
Särskilda bostäder för äldre
Det är underskott på bostäder för äldre personer med behov av särskilt
boende i Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik. Sundsvalls kommun
bedömer att det kommer att påbörjas nybyggnad av 165 lägenheter under
2015 och 50 lägenheter 2016. Under samma tid kommer även 80 lägenheter tillkomma genom ombyggnad. I örnsköldsvik bedöms 90 lägenheter påbörjas 2015 och i Sollefteå 30 lägenheter 2016.
43
Kommunens bedömning av om behovet av särskilda boendeformer för äldre kommer att vara täckt.
om 2 år
Nej
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Ånge
Timrå
Härnösand
Sundsvall
Kramfors
Sollefteå
Örnsköldsvik
om 5 år
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Senior-och trygghetsbostäder
Senior-och Trygghetsbostäder
Befintliga se- Planerat
niorbostäder nytillskott av
seniorbostäder
Ånge
50
Timrå
386
Härnösand
380
Sundsvall
865
Kramfors
0
Sollefteå
145
25
Örnsköldsvik saknar underlag
Totalt i länet
1826
Befintliga
trygghetsbostäder
25
Planerat
nytillskott av
trygghetsbostäder
20
20
139
40
51
19
45
79
255
Bostäder med särskild service för funktionshindrade enligt LSS
Ånge, Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik har underskott på bostäder för funktionshindrade. Om två år kommer det enligt kommunernas
bedömning att saknas bostäder för denna grupp i Ånge, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. Om fem år saknas bostäder i Ånge, Härnösand,
Sollefteå och Örnsköldsvik.
44
Bostäder enligt LSS
Ånge
Timrå
Härnösand
Sundsvall
Kramfors
Sollefteå
Örnsköldsvik
Totalt i länet
Hur bedömer
ni utbudet av
bostäder
Bedöms påbörjas Bedöms påbörjas
2015
2016
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Underskott
3
33
6
4
33
46
33
45
Postadress: 871 86 Härnösand
Telefon: 0611-34 90 00
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland