Landstinget – en demokratisk samhällsbyggare under 150 år Utbildning av förtroendevalda 2015-03-17 Mats O Karlsson 1800-talet ett reformsekel • Livliga diskussioner om hur landet skulle styras • Ny författning 1809 • Hushållningssällskap inrättades i varje län • Lasarettsvården ordnades länsvis, landshövdingen ordförande • Förslag i riksdagen 1828 om folkliga organ på länsnivå • Regeringen passiv • 1858 uttalade sig riksdagen för inrättande av landsting • 21 mars 1862 kom Kungl. förordning Adel, präster, borgare, bönder Tre pådrivande faktorer • Flera nya samhällsgrupper utanför de fyra stånden växte fram men dessa saknade inflytande • Kraven på näringsfrihet och avskaffande av de restriktioner och privilegier som dominerade stadsnäringarna • Den sociala frågan – fattigdomen i en växande befolkning, folkskolan lade nya uppgifter på socknarna Det femte minsta länet 1863 96 766 invånare år 1864 Därav i södra länet 29 % I Norduppland 40 % I Uppsala m.o. 31 % 88 kommuner/städer 123 863 invånare år 1900 139 454 invånare år 1925 154 660 invånare år 1950 25 kommuner/städer år 1952 5120 kvkm landyta Det femte största länet 2012 De mörkare bruna delarna tillkom 1971 samtidigt som Upplands-Bro gick till Stockholms län 6987 kvkm 1971 6 kommuner Ljusbruna Heby kom till länet 2007 230 028 invånare år 1975 338 630 invånare år 2011 8208 kvkm 2007 8 kommuner En bred diversehandel • Länet hade 88 kommunala enheter 1863 • En befolkning som understeg 100 000 • Landstinget kunde utjämna och ta ansvar för mindre grupper behövande • ”Utveckling av länets allmänna hushållning” • ”Anstalter för kommunikationsväsendets utveckling” Tre perioder, skilda valsätt • 1863-1909 indirekt valda av stadsfullmäktige, kommunalstämma eller inför domaren vid tinget av utsedda valmän • 1910-1918 direkta val, 40-gradiga skalan, rösträtt bara för män, vallistor • 1919-2010 direkta val, allmän och lika rösträtt, politiska partier Städer, härader, tingslag Uppsala och Enköpings städer var egna valkretsar liksom Vendels kommun. I övriga länet var det häraden och tingslag som utgjorde valkretsar. Valkretsarna hade mellan 1-4 mandat 1863. Uppsala växte och hade 1909 elva mandat mot fyra 1863. Även FilmDannemora, ÄlvkarlebyVästland och Enköpings stad ökade antalet mandat Landshövdingens landsting! • Kungen utsåg landstingets ordförande till 1919 • Han valde landshövdingen till 1879 • Sekreteraren var jurist från länsstyrelsen • ”Landstingens trälmärke” Landshövding Adolf Hamilton Landstingsmän 1910-18 • Proportionella valen förutsatte partier • 14 av 39 blev omvalda från 1909 • En brokig samling listbeteckningar • 1918 tre grupperingar - Konservativa - Liberala/frisinnade - Arbetare Borgmästare Johan von Bahr (H) Partier och majoriteter 1919-2012 • Den konservativa gruppen delades i Högern och Bondeförbundet 1922 • Kommunister/vänsterpartister från 1966 • Miljöpartiet inträder 1988 • Kristdemokraterna kom in 1991 • Sverigedemokraterna invaldes 2010 • Antalet partier har fördubblats från 4 – 8 • Antalet ledamöter har ökat från 31 till 71 • Borgerliga eller socialdemokratiska block till 1988 • Miljöpartiet vågmästare 1989-91 stödde (B) • Röd-grön majoritet 19982006 Majoritetens politiska färg 1910-2014 Landstingets utbildningar • Småskollärarinneseminarium 1876-1932 • Folkhögskola 1876• Lantmannaskola 1896-2002 • Lanthushållsskola 1949-72 • Yrkesskolor 1937-71 • Centrala verkstadsskolan 1943-71 • Vårdgymnasiet 197198 • Vårdhögskolan 19712002 • Elevhem i Uppsala och Tierp 1957-85 Wiks folkhögskola 1927 Sociala verksamheter • - Idiotanstalt 1883 Sinnesslöa Psykiskt efterblivna Utvecklingsstörda Psykiskt funktionshindrade - Medborgare! • Barnhem 1946-82 • Fagerudds Semesterhem 1948-84 • Hjälpmedelscentral • Familjerådgivning • • • • Hörcentral Syncentral Habilitering Viss del av LSS Semester och fritid • Olsson och Larsson (FP) ville utreda ”de problem semesterlagen för med sig” 1939 • Utredning om markförvärv vid kusten • Bidrag till husmoderssemester 1942 • Fritidsstyrelse 1963-83 • Härjarö förvärvas 1966 • Upplandsstiftelsen 1973 • Härjarö överläts till Upplandsstiftelsen 1990 • Kommuner och Regionförbund ansvariga Härjarö fritidsområde Näringslivsstöd 1864-2002 • Stöd till jord- och skogsbruk till 1970 • Första stödet 1864: distriktsmejerier • Distriktsveterinärer stöddes till 1934 • Arbetsförmedlingskontor 1909-1940 • Stöd till sysselsättning • Företagarförening 1955, Utvecklingsfond 1978, ALMI 1993 • STUNS 1984 • Stiftelsen Leufsta -85 • Landstinget i den regionala utvecklingen 1998 • Till Regionförbundet 2003 Vägar och järnvägar • 1800-talet: vägunderhåll, skjutsväsendet • Järnväg Uppsala – Enköping: motion 1890, klar 1912, nedlagd 1978, nytt spår utreds 2012 • 1915: oro för vägarna p.g.a. intresset för tåg • 1920: oro för vägarna p.g.a. ökad fordonstrafik • Bidrag till enskilda vägars underhåll och iståndsättning 1931 – 90 • Mälarbanan byggs 1992 • Bidrag till Citybanan 2008 • Förskottering till vägbyggen 2005 Kollektivtrafik • Motion (S) 1970 – bidrag till kommuners glesbygdstrafik • Motioner (S) och (C) den 14 augusti 1973 • UL bildas 1978 • Upptåget U-a – Tierp 1991, till Gävle och Väsby 2006 • SL-pendeln till Bålsta • Landstingets ansvar stomlinjerna 2004 • Kollektivtrafikmyndighet 2012 Kollektivtrafik Kultur i landstinget • Vandringsbibliotek 1904 • Nykterhetsorganisationer 1916 • Studiecirklar 1918 • Länsbibliotek 1945 • Bildningsförbund 1946 • Upplandsmuseet -59 • • • • • Kulturstipendier 1963 1 %-regeln 1971 Musikstiftelse 1976 Folkrörelsearkiv 1979 Musik i Uppland 1988 • Regional kulturplan 2012 Blygsam sjukvård 1863 Sjukhus Kvar- Intaglåg na Utskri- Avlidna Kvarvna ligger Kurhuset 8 103 102 1 8 Länslasarett 42 292 288 22 24 Nosoco. 14 Academi cum 148 128 21 13 Nya Akademiska sjukhuset 1867 • ”Beslut” hos landshövding von Kraemer 1861 • Uppsala universitet tog på sig byggande och drift av länslasarettet • Finansiering genom försäljning av befintliga sjukhus och bidrag från Uppsala stad • Landstinget skrev på avtalet först 1868 Akademiska sjukhuset 1867 Tidiga ekonomin År 1885 1900 1925 1950 Skatt, kr Skattsats 10 000 10 öre 40 000 24 öre 1,12 Mkr 1:50 123 Mkr 3 kr Sjukvård Patient- Brännvin avgift, kr avgift, kr skatt, kr 23 000 13 000 33 000 24 000 27 000 66 000 30 000 243 000 72 000 - 434 000 68 000 Nya kirurgen 1924 Oenighet om UAS • • • • • • • Sjukhuset gick med förlust för UU, 1871 Landstinget kallsinnigt, avtal gäller! Riksdagen 1899, nytt avtal 1904 Två urtima landsting, 1918 och 1919 Kraftigt ökade kostnader för LUL Nytt avtal 1951 – gemensamt ansvar Ny generalplan 1958, stor utbyggnad Skattehöjningar!! Landstingets övertagande • • • • • • • • Propåer under 1960-talet från regeringen Avtalsjusteringar 1970 och 1972 Landstingets värjde sig Regeringen gav uppdrag 1977 PAL-projekt, genomlysning Avtal 1981, övergångsbidrag 475 Mkr Beslut februari 1982 – största beslutet Landstingssjukhus från 1 januari 1983 Sjukvårdsanstalter • • • • • • • Sjukstugan i Enköping 1878 Leufsta sjukhem 1905 Kronikerhem i Enköping 1924 Kronikerhem i Uppsala 1928 Bidrag till Samariterhemmet 1947 Sjukstuga i Tierp 1948 Öppenvård, primärvård från 1920, 1936, 1963 Vård i hela länet Orter i länet som någon gång haft en dsk-mottagning Epidemisjukvården • Difteri och skarlakansfeber 1902 • Spanska sjukan 1918 • Epidemisjukstugor i Lövsta, Älvkarleö och Enköping t.o.m. 1930 • Epidemisjukhuset t.o.m. 1950-talet • Därefter UAS infektionskliniken Älvkarleö sjukstuga 1919-92 1. Epidemisjukstuga 1919-28 2.Tuberkulossjukstuga 1932-52 3. Kronikerhem 1953-1969 4. Socialt störande vårdtagare 1972-92 Tuberkulossjukvården • Wattholma sanatorium 1905 • Dispensärer 1932 • Centralsanatorium på UAS 1937 • Kolonier för barn • Skärmbild • Vaccin och antibiotika slutet av 1940-talet Patienter och personal på Wattholma sanatorium i början av 1920-talet Psykiatrin • Mottagningsavdelning 1883 - dröjde till 1905 • Lättare sinnessjuka 1936 - dröjde till 1952 • Mentalsjukvården 1967 • 1345 vårdplatser på Ulleråker 1967 • 96 vårdplatser 2013 ”Vingmuttern”, nya hospitalet byggt 1885. Målning av patienten Augusta Strömberg Sammanfattning • Landstinget tog stort ansvar i ett län med 88 små kommuner • Sjukvårdens expansion efter 1950 stark och dominerande • Kommunreformen 1952 och 1974 skapade först 25 sedan sex starka kommuner • 2012 års landsting tre ben: sjukvård (94 %), kollektivtrafik (5 %) och kultur (1 %) Avslutningsvis! • Landstinget har varit en demokratisk samhällsbyggare på länsnivå under 150 år • Stora förändringar, ändrade förutsättningar, samspel med kommunerna och staten • Mellannivån behövs – ni behövs • Läs boken – där finns helheten! • Tack för att ni lyssnat!