1. No category

Årsredovisning
2014
2
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
KOMMUNALRÅDET HAR ORDET
Vi är Sveriges verkstad
– det är hos oss som jobbet görs
2014
var supervalåret då vi
För som i alla ekonomier så behövs
hade allmänna val till
överskott för att man ska kunna utveckla
Europaparlamentet, riksdagen, lands-
och satsa framåt. Om alla pengar gick
tinget och kommunen. Det pratades
till driften skulle vi inte ha råd att som
mycket politik i tv-soffor, på Facebook
nu börja planera för ny förskola och
och Twitter, i kassakön på Tempo och
nytt demensboende eller att ge stöd till
bland vänner och bekanta. Som kom-
föreningar.
munalråd kunde jag med viss förvåning
Nu lägger vi förra året till handling-
notera att det som debatterades mest
arna och arbetar med årets och kom-
bland rikspolitikerna inte var rikspolitik,
mande års utmaningar. Att ha kvar och
utan kommunalpolitik. Det var skola,
att kunna rekrytera ny kompetens, att
vård och omsorg – som ju till största
få igång ökat bostadsbyggande och få
delen utförs av Sveriges kommuner. Jag
fart på utbyggnaden av fiber är några
brukar säga att vi kommuner är Sveriges
av årets stora frågor. Till detta kommer
verkstad – det är hos oss som jobbet
det alltid pågående arbetet med att öka
görs!
kvaliteten i våra verksamheter och att
Under 2014 har Leksands kommun
blivit granskade av bland annat Skolinspektionen som har gett oss med beröm
använda våra gemensamma resurser på
smartast sätt.
Jag vill avslutningsvis även i år rikta
godkänt. Naturvårdsverket utsåg oss
ett stort tack till mina politiska kollegor
till Årets friluftskommun. Vi har kvar
i alla partier som dagligen står upp
våra höga placeringar i landet vad gäller
för det demokratiska systemet och tar
barns boklån och deltagande i musik-
ansvar för vårt gemensamma. Jag vill
skolan. Vi ska alltid jobba med fortsatt
naturligtvis även tacka alla medarbetare
utveckling, men vi ska också ta oss tiden
i kommunen och våra bolag, alla
att se allt bra som vi gör. En stor eloge
enskilda, föreningar, organisationer,
och allt beröm till er som dagligen arbetar
byar, företag, andra kommuner och
för och i Leksands kommun.
myndigheter för ett gott samarbete och
Denna årsredovisning försöker ge en
bild av vår breda komplexa verksamhet,
för arbetet med att tillsammans göra det
lättare att leva i Leksand!
men främst är det en ekonomisk redovisning av det gångna året. Och som vi
kan konstatera går kommunen mycket
bra ekonomiskt, främst tack vare poster
Ulrika Liljeberg (C)
Kommunstyrelsens ordförande
av engångskaraktär, men det är samtidigt
glädjande att driftbudgeten hölls väl.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
KOMMUNALRÅDET HAR ORDET
3
+31,7 miljoner
Läs allt om årets resultat på sidan 50–58
Kommunens hemtjänst – en svensk förebild
Sidan 30
140 000
Så många blomsterlökar ska
planteras på sju år
Sidan 39
Leksand
blev Sveriges bästa
friluftskommun
Sidan 32–33
200 kommunala
praoplatser inom
30 olika yrken
Så möter kommunen
framtidens medarbetare
Sidan 44–45
”Den bästa skolkommunen
jag har inspekterat”
Läs mer om Skolinspektionens tillsyn på sidan 22–23
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Innehåll
”Det är ljuvligt gott!
En av årets godaste
förskoleluncher”
Källbackens förskolekök
fick juryn på fall
Sidan 24–25
390 vapensköldar
Barnens egna idéer formade
nya riddarlekparken
Sidan 35
Kommunalrådet har ordet............................................... 3
Innehållsförteckning.......................................................... 4
Politik och organisation..................................................... 6
Så användes skatten 2014................................................ 8
Fem år i sammandrag....................................................... 9
Vision 2025....................................................................... 10
Verksamhetsmål.............................................................. 11
Så gick det 2014............................................................... 12
Vårt fokus 2015................................................................ 16
Framtiden......................................................................... 18
Supervalåret med rekordstarkt valdeltagande............ 20
”Den bästa skolkommunen jag har inspekterat”......... 22
Källbacken har Sveriges tredje bästa förskolekök....... 24
Utbildning och barnomsorg........................................... 26
Viktigt med ett öppet och generöst samhälle.............. 28
Omsorg och hjäp............................................................. 30
Och Sveriges bästa friluftskommun 2014 är................ 32
Uppleva och göra............................................................. 34
Miljökommun med grön el och bränslesnåla bilar...... 36
Bygga, bo och miljö.......................................................... 38
ICA-flytt och enkelriktning – två glödheta frågor............. 40
Trafik och infrastruktur................................................... 42
Prao och yrkesmässa – för att möta
framtidens medarbetare................................................ 44
Näringsliv och arbete...................................................... 46
En attraktiv arbetsplats för framtidens medarbetare..... 48
Ekonomi............................................................................ 50
Driftredovisning............................................................... 54
Investeringsredovisning.................................................. 54
Resultaträkning, kassaflödesanalys............................... 55
Balansräkning................................................................... 56
Noter................................................................................. 57
Så är kommunkoncernen organiserad......................... 59
Leksandsbostäder AB...................................................... 60
Leksand Vatten AB........................................................... 62
Sammanställd redovisning............................................. 64
Noter................................................................................. 66
Begreppsförklaringar och redovisningsprinciper........ 67
Införande av komponentredovisning............................ 68
Redovisning...................................................................... 69
Omslagets framsida: Friluftsliv i Leksand. Foto: Åsa Rydell och
Mostphotos.
Omslagets baksida: Magnus Rapp och Maria Borg arbetar på
Siljansnäs skola. Läs mer på sidan 22–23. Foto: Lars Dahlström
Produktion: Riesbeck Reklam
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
5
POLITIK OCH ORGANISATION
Politik och organisation
Den politiska organisationen i Leksands kommun består av kommunfullmäktige,
kommunstyrelse, fyra utskott, sju nämnder samt valberedning, överförmyndare
och revision. Kommunen har en gemensam förvaltning som sköter det dagliga
arbetet.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige är Leksands kommuns högsta beslutande instans. Vilka
som sitter i kommunfullmäktige bestämmer medborgarna vid kommunfullmäktigevalet vart fjärde år.
Politikerna i kommunfullmäktige fattar
beslut i stora, viktiga frågor. Exempel på
sådana frågor är kommunens budget,
kommunalskatten och de mål och riktlinjer
som gäller för verksamheten. Kommunfullmäktige kan sägas vara kommunens
motsvarighet till riksdagen.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen är Leksands kommuns
ledande politiska instans, kommunens
”regering”. Alla ärenden som beslutas av
kommunfullmäktige förbereds först av
kommunstyrelsen.
MANDATFÖRDELNING
2011200720031999
–2014–2010–2006–2002
C
11151919
S
11121010
M
9745
KD
8755
FP
2331
V
2355
MP
322
BP
2
SD
1
LP22
SPI1
6
POLITIK OCH ORGANISATION
Kommunstyrelsen ansvarar dels för
övergripande ledning och samordning
av kommunens verksamheter, dels för
samordningen av ekonomi och budget.
Kommunstyrelsen bevakar också frågor
som kan påverka kommunens utveckling
och ekonomiska ställning.
Det är kommunfullmäktige som bestämmer vilka ledamöter som ska sitta i
kommunstyrelsen.
Utskotten
Till sin hjälp har kommunstyrelsen fyra
utskott, som har specialinriktning inom
de olika områdena som kommunen
ansvarar för.
• allmänna utskottet
• utskottet för lärande och stöd
• utskottet för vård och omsorg
• utskottet för samhällsbyggnad
Fördelningen av platserna i utskotten
speglar majoritetsförhållandena i kommunfullmäktige och det är kommunstyrelsen som bestämmer vilka ledamöter
som ska sitta i utskotten.
Nämnderna
Leksands kommun har fyra nämnder,
som alla har ansvar för specifika områden.
Nämnderna är:
•Valnämnd
•Individnämnd
•Jävsnämnd
•Krisledningsnämnd
Kommunen har också tre gemensamma
nämnder med andra kommuner inom
områdena vuxenutbildning, hjälpmedelsfrågor och socialtjänst (valfrihetssystem
inom hemtjänsten).
En gemensam förvaltning
Kommunen har en förvaltning, som är
organiserad som en spegelbild av den
politiska organisationen. Det är förvaltningen som sköter det dagliga arbetet.
Förvaltningen är uppdelad i fyra sektorer med ansvar för respektive utskotts
verksamhet.
Förutom de fyra sektorerna är näringslivsavdelningen placerad direkt under
kommundirektören.
Bolag och stiftelser
Leksand kommun har två helägda bolag:
Leksandsbostäder AB och Leksand
Vatten AB.
Kommunen är också delägare i tio
andra bolag eller föreningar: Dala Vatten
och Avfall AB, Dala Energi AB, Musik
vid Siljan, Siljan Turism AB, Leksands
strand AB, Dalhalla förvaltning AB,
Föreningen Leksand-Gagnefs företagshälsovård, Föreningen Sätergläntan och
Kommuninvest ekonomisk förening.
Leksands kommun har stiftat en stiftelse:
Stiftelsen Leksands naturvårdsfond.
Stiftelsen har till uppgift att verka för
skyddet av värdefull natur i Leksands
kommun.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
POLITIK OCH ORGANISATION
Kommunfullmäktige, KF, består
av 49 ledamöter från nio olika
partier. I faktarutan på sidan 6
kan du läsa mer om hur makten
är fördelad mellan partierna.
Fullmäktigeberedning
Kommunfullmäktige
Valberedning
Överförmyndare
Revision
Kommunstyrelsen, KS, består
av 15 ledamöter. Innan KS fattar
sina beslut brukar ärendena
förberedas i något av KS fyra
utskott med vardera sju ledamöter.
Fullmäktigeberedning
Individnämnd
Valnämnd
Jävsnämnd
Krisledningsnämnd
Gemensam nämnd för socialtjänsten
Gemensam nämnd för vuxenutbildningen
Gemensam nämnd för hjälpmedel
Kommunstyrelsen
Utskott för
lärande och stöd
Utskott för
vård och omsorg
Utskott för
samhällsbyggnad
Allmänt utskott
Kenneth Dahlström (C)
Kommunstyrelsens ordförande
1:e vice ordförande
2:e vice ordförande
3:e vice ordförande
Ulrika Liljeberg (C)
Anne-Lie Stenberg (M)
Sakarias Winberg (KD)
Lars-Erik Jansson (S)
Birgitta Pettersson (C)
Per Spik (M)
Johanna Reichel (M)
Erica Strid (KD)
Bengt Park (KD)
Gerd Adolfsson (FP)
Louise Tysklind (S)
Mats Oscarsson (S)
Eric Böwes (MP)
Jörgen Winter (BP)
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
POLITIK OCH ORGANISATION
7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Så användes skatten 2014
Kommunens skatte- och bidragsintäkter på cirka 770 miljoner kronor består av
statliga bidrag och skatt från de som bor i kommunen. Hur användes pengarna?
Så här har varje 100-lapp fördelats mellan de olika verksamheterna:
6 kr
Gator, offentliga
platser, busstrafik,
fastigheter
3 kr
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad utgörs främst av
räddningstjänst, livsmedelstillsyn,
miljövård, trafikenhet, bostadsanpassning,
bygg- och planavdelning.
9 kr Hemtjänst
7 kr LSS
18 kr Särskilda boenden
6 kr Familj och stöd
29 kr Skolor, utbildning
9 kr Förskola
5 kr Kultur, fritid
1 kr Kommunfullmäktige,
nämnd, utskott och styrelser
7 kr Allmän service
8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
LSS = Lagen om särskilt
stöd och service till vissa
funktionshindrade
Kostnader för arvoden till våra politiker,
revision, överförmyndare och gode män.
I Allmän service ingår det mesta inom sektorn verksamhetsstöd
och service, till exempel administrativ service, IT-, kost-, städ-,
personal-, ekonomi-, kommunikations- och näringslivsavdelningen.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Fem år i sammandrag
201420132012 20112010
Antal invånare
15 252
15 157
15 146
15 238
15 289
Tillgångar per invånare, kr
55 394
55 436
53 890
47 099
40 017
Skulder per invånare, kr
30 004
30 404
30 516
24 375
17 869
Eget kapital per invånare, kr
25 390
25 032
23 374
22 724
22 147
Skuldsättningsgrad % 1) 54%55%57% 52%45%
Soliditet % 2) 46%45%43% 48%55%
Borgensåtaganden mkr
Verksamhet. nettokostnad mkr 398,9392,5373,3 387,0408,3
-740,5 4)-739,7 4)-737,8 4)
25,4
7,3
-708,6 4)-666,9 Årets resultat, mkr 31,7
7,7
40,6
Nettoinvesteringar, mkr
50,843,571,3 96,479,3
Skatter och bidrag mkr3) 772,1756,9734,6 720,8709,0
Skattesats
22,2922,2922,06 22,0622,06
Nettokostnadernas andel av
skatter och bidrag %
95,9%
97,7%
100,4%
98,3%
94,1%
1) Skulder/totala tillgångar.
2) Eget kapital/totala tillgångar visar den finansiella styrkan på lång sikt.
3)
I skatter och bidrag ingår kommunens
- egna skatteintäkter
- generella statsbidrag och utjämning
- fastighetsavgift
4) Verksamhetens nettokostnad exkluderar jämförelsestörande poster på netto -3,6 mkr år 2014,
-16,0 mkr år 2013, -15,9 mkr år 2012 och -1,6 mkr år 2011.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Vision 2025
Det är lätt att leva i Leksand. Här möts öppna och levnadsglada människor i ett
modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke.
Leksand är en kommun med 18 000 invånare där människor trivs och känner
sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt
samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka.
I Leksand finns levande traditioner
som tål nytänkande. Det märks inte minst
i våra aktiva och levande byar. Det märks
också i mötet mellan den gamla kulturbebyggelsen och den moderna arkitekturen, vilket ger möjlighet till ett attraktivt
10
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
boende oavsett hur du vill att det ska se ut.
I Leksands småskaliga stadskärna promenerar man omkring mellan butiker
och restauranger. I Insjön hittar man ett
modernt industri- och handelscentrum.
Ett aktivt och levande samarbete mellan
enskilda, familjer, föreningar, byar, och
företag och kommunen är en framgångsfaktor. Tillgång till både orörd skog och
öppna landskap, men även Siljan och
våra sjöar, skapar en givande levnadsmiljö. Vi är ledande inom hälsa och idrott,
och både naturen och kulturen håller
mycket hög klass. Här finns självklart
också god tillgång till vård på nära håll.
Här skapar ny teknik och effektiva
energilösningar goda förutsättningar för
både människor och företag. I Leksand
är det inte bara nära mellan människor,
det är också nära till världen. Snabba
och miljövänliga buss- och tågförbindelser tar dig dit du vill – oavsett om det är
till arbete och studier i vår region eller
vidare till Arlanda-Stockholm.
Antagen av kommunfullmäktige i
november 2012.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamhetsmål
Femton uppdrag 2014:
1. Fler bostäder för både unga
och äldre, både lägenheter och
villor.
2. Öppnare landskap i samarbete
med byarna, företagare och
fastighetsägare.
3. Ökat fokus på särskilt utsatta
och äldres sociala situation.
4. Ökad nöjdhet med maten i
våra verksamheter.
5. Ännu bättre måluppfyllelse
hos eleverna i våra skolor.
Att öka barns intresse för läsning är ett av de femton uppdragen.
Utifrån visionen har fullmäktige beslutat om femton
uppdrag till förvaltningen som gällde 2014. Målen
gäller allt från fler bostäder till bättre måluppfyllelse i
skolan.
Kommunfullmäktiges vision, och uppdrag
till förvaltningen uttrycker kommunens
vilja när det gäller dess utveckling och
vad förtroendevalda och anställda
gemensamt skall sträva efter att uppnå.
Uppdragen är vägledande för all kommunal verksamhet.
Hur förvaltningen arbetar med varje
uppdrag beskrivs i en övergripande
strategisk plan. Varje sektor har sedan
brutit ner uppdragen så att varje avdelning och enhet vet hur de ska bidra till
måluppfyllelsen av helheten. På detta
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
sätt säkerställs att de politiska prioriteringarna får genomslag genom hela
organisationen. Den röda tråden från de
förtroendevalda till invånarna i Leksands
kommun blir också tydligare.
Kommunen är sedan 2013 medlem i
Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK)
och resultaten presenteras på
www.leksand.se
6. Ökat fokus på att utveckla
barns intresse för skriftspråk,
kommunikation och läsning i
förskolan.
7. Tillhöra den övre kvartilen i
Svenskt Näringslivs ranking av
näringslivsklimatet.
8. Tillhöra den övre kvartilen av
Miljöaktuellts ranking av miljökommuner.
9. Fortsätta vara en av landets
främsta friluftskommuner.
10. Satsning på stöd till
nyskapande kultur.
11. Öka befolkningen.
12. Fortsatt sund kommunal
ekonomi.
13. Ännu friskare och nöjdare
medarbetare.
14. Fortsatt arbete med att erbjuda
våra medarbetare heltid.
15. Utveckla och förenkla dialogen
och samverkan med våra medborgare och civilsamhället.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Så gick det 2014
Under året har måluppfyllelsen mäts
utifrån valda nyckeltal. Uppföljningen
ska göra det enklare för medborgarna
att lätt kunna bedöma hur kommunen
sköter verksamheten.
På kommande sidor ges en övergripande
bild över hur väl kommunen uppfyllde
målen 2014 i jämförelse med året innan.
Målnivån för varje enskilt nyckeltal
har bestämts utifrån var respektive
verksamhet befann sig när budgetåret
påbörjades. I några fall har det redan i
det politiska uppdraget bestämts vilken
målnivå som ska gälla.
Mer detaljerad information om
måluppfyllelsen finns på kommunens
hemsida: www.leksand.se
12
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Målet är uppfyllt eller att vi har
ett resultat bland de bästa
kommunerna i Sverige.
Målet har delvis uppfyllts eller
att vi ligger i likhet med snittet
av Sveriges kommuner.
Målet har inte uppfyllts eller att
vi har ett resultat bland de
sämsta kommunerna i Sverige.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
1. Fler bostäder för både unga och äldre, både lägenheter och villor.
Planering och byggstarter ska sträva mot ett ökat bostadsbyggande inklusive att erbjuda attraktiva
områden för bostadsbyggande.
2013
2014
Bygglov har beviljats
för 30 villor/fritidshus
och 20 lägenheter.
Bygglov har beviljats
för 26 villor/fritidshus
och 16 lägenheter.
2. Öppnare landskap i samarbete med byarna, företagare och fastighetsägare.
2013
2014
2 möten
3 möten
2013
2014
Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning.
77%
56%
Andel kvalitetsaspekter som erbjuds inom särskilt boende.
44%
45%
Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende.
78%
85%
Andel omsorgs- och serviceutbud som hemtjänsten har, finansierat av kommunen.
82%
75%
Andel brukare som är ganska/mycket nöjd med sin hemtjänst.
93%
92%
Andelen kvalitetsaspekter som finns inom LSS grupp- och serviceboende.
93%
80%
2013
2014
Andel äldre som är ganska/mycket nöjd med matkvaliteten.
71%
67%
Andel elever som är ganska/mycket nöjda med kvaliteten på skolmaten.
22%
31%
Andel ekologiska livsmedel av totalkostnaden för livsmedel.
4%
17%
2013
2014
Andelen elever i åk 6 som nått Skolverkets kravnivå i de nationella proven i svenska, engelska och matematik.
98%
95%
Andel elever i åk 3 som deltagit i och klarat alla delprov i ämnesprovet i matematik.
66%
70%
Andel elever i åk 3 som deltagit i och klarat alla delprov i ämnesprovet i svenska.
78%
74%
Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen.
82%
77%
Andelen elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen.
85%
81%
Utföra 10 medborgarmöten per år.
3. Ökat fokus på särskilt utsatta och äldres sociala situation.
4. Ökad nöjdhet med maten i våra verksamheter.
5. Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor.
6. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan.
Antal barn per personal i kommunens förskolor.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
2013
2014
4,2
4,4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
7. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet.
2013
2014
Andel nystartade företag under året per 1 000 invånare.
5,9
5,2
Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen.
124
99
2013
2014
44%
46%
6 timmar
6 timmar
198
142
2013
2014
Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har öppet utöver tiden 08.00–17.00 vardagar.
11 timmar
11 timmar
Antal timmar/vecka som simhallen har öppet utöver tiden 08.00–17.00 vardagar.
54 timmar
40 timmar
Placering i Naturvårdsverkets årliga ranking av friluftskommuner.
8
1
Hur uppfattar medborgarna i kommunen utbudet av fritidsaktiviteter (index SCB medborgarundersökning).
67
67
Antalet sjukdagar per år bland kommunens invånare (sjuktalet).
9,4
10,4
2013
2014
63%
63%
2013
2014
Andel av medborgarna som känner sig trygga och säkra i kommunen.
73%
73%
Andel medborgare som ser kommunen som en bra plats att bo och leva i.
62%
62%
Andel medborgare som kan rekommendera kommunen till andra som en plats att bo på.
66%
66%
Andelen som tycker att kommunen har bra kommunikationer.
53%
53%
Andel medborgare i kommunen som är nöjda med boendet?
56%
56%
2013
2014
Årets resultat ska uppgå till minst 3 % av skatter och statsbidrag.
+3,4%
+4,1%
Avvikelse i % av utfall mot nettobudget för sektorerna.
+0,6%
+0,3%
+1%
+6%
+0,3% / +3,0%
+0,1% / +2,0%
8. Tillhöra den övre kvartilen av Miljöaktuellts ranking av miljökommuner.
Andel av kommunens hushållsavfall som återvinns.
Antal timmar/vecka som återvinningscentralen har öppet utöver tiden kl. 08–17 på vardagar.
Placering i tidningen Miljöaktuellts ranking av miljökommuner .
9. Fortsätta vara en av landets främsta friluftskommuner.
10. Satsning på stöd till nyskapande kultur.
Hur uppfattar medborgarna i kommunen utbudet av kulturaktiviteter (index SCB medborgarundersökning).
11. Öka befolkningen.
12. Fortsatt sund kommunal ekonomi.
Soliditetsförändring jämförelse över tre år.
Nettokostnadens förändring i förhållande till intäkterna förändring per år.
14
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
13. Ännu friskare och nöjdare medarbetare.
Andel medarbetare som upplever kommunen som en attraktiv arbetsplats.
2013
2014
76%
78%
2013
2014
0%
0%
14. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare heltid.
Förändring av andelen heltidstjänster totalt i kommunen per år.
15. Utveckla och förenkla dialogen och samverkan med våra medborgare och civilsamhället.
2013
2014
Andel av medborgarna som skickar en enkel frågavia e-post och får svar inom två arbetsdagar.
74%
91%
Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga.
23%
25%
Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en
enkel fråga till kommunen.
100%
93%
Andel av medborgarna som upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet.
38%
38%
Andel av medborgarna som anser att kommunen möjliggör för medborgarna att delta i
kommunens utveckling.
56%
56%
Kvalitet på kommunens webbinformation till medborgarna, index.
79%
83%
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Vårt fokus 2015
Leksands kommun når i hög grad både de verksamhetsmässiga och finansiella målen för 2014. Högre livskvalitet för våra äldre, ökad tillgänglighet via telefon
och bättre måltidsupplevelse är exempel på områden
som kan förbättras och som kommunen därför fokuserar
extra på under 2015.
God ekonomisk hushållning innebär att
både de finansiella och de verksamhetsmässiga målen är uppfyllda eller att de
har en positiv utveckling. En analys av
måluppfyllelsen visar att kommunen
klarar god ekonomisk hushållning.
Många aktiviteter inom verksamheterna
bedöms ha bidragit till utvecklingen.
Resultaten är dessutom något mer positiva
jämfört med 2013.
God finansiell måluppfyllelse
Den finansiella måluppfyllelsen är
mycket god med samtliga fyra mål
uppfyllda:
• En betydligt lägre nettokostnadsutveckling än intäktsökningen för
skatter och statsbidrag, vilket visar
hur väl kommunen finansierar sin
löpande verksamhet och hur mycket
ekonomiska medel som finns kvar
Maten på skolan och inom äldreomsorgen är ett av kommunens fokusområden under 2015.
Foto: Lars Dahlström
16
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Åtta indikatorer som inte är uppfyllda
Resultat
1. Det ska utföras 10 medborgarmöten per år – med målet öppnare landskap.
3 möten
2. Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning.
56%
3. Andel kvalitetsaspekter som erbjuds inom särskilt boende.
45%
4. Andel ganska eller mycket nöjda brukare med matkvaliteten i särskilt boende.
67%
5. Andel ganska eller mycket nöjda elever med matkvalitén i skolan.
31%
6. Återvinningscentralens öppethållande utöver kl 8–17 på vardagar.
6 tim/v
7. Förändring i procent andel heltidstjänster totalt i kommunen per år.
0%
8. Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon
år ett direkt svar på enkel fråga.
25%
Fakta – Fokusområden 2015:
• En ekonomi i balans. En fortsatt god
kommunal ekonomi är en avgörande
förutsättning för att bibehålla och
stärka kommunens attraktionskraft
och för att förbättra möjligheterna
att nå visionen. Framtiden visar på
stora kommande utmaningar. Samtliga
verksamheter kommer fortsatt att
följas upp månadsvis med analyser
av utfallet och prognoser för året,
liksom löpande analyser om behov
av förbättringsåtgärder.
till investeringar, det vill säga hur väl
skattepengarna räckt.
• En god budgetföljsamhet i de flesta verksamheter har gett ett driftöverskott tack
vare många goda insatser och ett kontinuerligt arbete med effektiviseringar.
• Årets resultat överträffar det långsiktiga
avkastningsmålet om tre procent av
skatter och bidrag.
• Soliditeten inklusive pensionsskuld
har stärkts tack vare ett gott resultat
och trots nedskrivning av anläggningstillgångar i form av fastigheter,
tack vare amorteringar och genom att
årets investeringar finansierats helt
med skatter och statsbidrag.
En mer utförlig analys hittar du under
avsnittet Ekonomi (sidorna 50–53).
Verksamhetsmässig
måluppfyllelse
Av de beslutade politiska uppdragen har
merparten helt eller delvis uppnåtts. Uppdraget att fortsätta vara en av landets
främsta friluftskommuner nåddes i mycket
hög grad (sidan 32–33). Fler bostäder,
satsning på nyskapande kultur, och nöjda
medarbetare är andra uppdrag där
kommunen lyckats väl. Därutöver finns
åtta uppdrag med godkänd måluppfyllelse och tre uppdrag där kommunen
inte har lyckats.
45 indikatorer mäter hur väl förvaltningen klarar de 15 politiska uppdragen.
37 indikatorer (82 procent) är helt eller
delvis uppfyllda medan 8 indikatorer (18
procent) inte är uppfyllda (se faktaruta).
Vid en närmare granskning av resultatet
framträder fyra områden där måluppfyllelsen behöver utvecklas:
• Brukarnas nöjdhet med kosten
•Heltidstjänster
• Kvalitetsutbudet inom särskilt boende
• Tillgänglighet (telefonkontakt, öppettider på återvinningscentralen, ÅVC)
Uppföljning av befolkningsförändringen
visar att kommunens invånarantal idag
är 15 252 personer och att trenden har
varit positiv de senaste två åren. Indikatorerna visar att kommunen i hög grad
nått uppdraget att öka befolkningen. Det
är dock tydligt att kommunen behöver
vidta ytterligare åtgärder för att nå
visionen om 18 000 invånare 2025.
• Ökad tillgänglighet för medborgarna
i deras kontakter med förvaltningen,
särskilt vid kontakter med kommunen
via telefon.
• Kvalitetsaspekter inom särskilt boende,
för att höja livskvaliteten för våra
äldre.
• Förbättra matkvaliteten och måltidsmiljön i skolan och inom äldreomsorgen.
• Fortsatt fokus på kultur- och värderingsfrågor avseende beteende, tillit
och ta ansvar genom förankring av
en gemensam värdegrund i hela
förvaltningen.
• Initiera ett nytt tvärfunktionellt
arbetssätt kring fokusområdena
byggnation, integration och inflyttning,
arbete, äldre samt barn och unga.
Syftet är att skapa idéer och utveckling för att nå kommunens vision om
18 000 invånare 2025. Arbetet sker
i arbetsgrupper med deltagare från
olika delar av förvaltningen, andra
myndigheter och civilsamhället.
BEFOLKNINGSUTVECKLING – jämförelse mellan prognos och vision
Prognos
Befolkning
Vision
• Förbättra elevinflytandet i årskurs 5
och årskurs 8.
• Minska återaktualiseringen av ungdomar mellan 13–20 år efter avslutad
18500
utredning, det vill säga minska andel
18000
ungdomar som kommer tillbaka ett
17500
år efter avslutad insats.
17000
• Fortsatt arbete inom kommunens
16500
kvalitetsgrupp med att utveckla
16000
rutiner och processer för systematisk
15500
15000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
kvalitets- och verksamhetsstyrning.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Framtiden
Vision 2025 utmanar Leksands kommun att locka
morgondagens medarbetare till orten, stimulera bygget
av nya bostadsområden och förvandla centrum till en
småskalig stadskärna.
»Den kanske största
utmaningen är att klara
kompetensförsörjningen
för såväl kommunen som
för näringslivet. Ett stort
antal pensionsavgångar
måste ersättas med ny
arbetskraft.«
För att jobba vidare mot visionen 2025
krävs det stora investeringar. Centrumutveckling, markinköp för nya bostadsområden och investeringar i infrastruktur
behövs om vi ska utvecklas i den riktning
vi vill. Utöver det behövs det investeringar i våra byggnader och anläggningar för
att hålla dem i bra skick. Renovering av
Leksandsbron, nya gång- och cykelvägar,
ny förskola och fortsatt utveckling av
Granberget är några av de stora åtgärder som finns med i investeringsplanen.
Vi måste klara överskottsmålet
För att klara de stora investeringsbehoven
utan ökad upplåning måste vi ha en effektiv verksamhet och ett bra resultat. För
att långsiktigt klara pensionsavsättningar
och behovet av investeringar behöver vi
ett genomsnittligt resultat på minst tre
procent. Klarar vi inte det tvingas vi ta upp
nya lån vilket leder till ökade kostnader
som måste betalas. För de närmaste åren
har kommunfullmäktige sänkt överskottsmålet till två procent för att ge mer tid
till förvaltningen att klara resultatmålet.
Fortsatt utveckling av centrum
Under de kommande fem åren kommer
vi investera 30 miljoner kronor för upprustning av Leksands centrum. Första
etappen av Norsgatan mellan Z-torget och
majstångsplatsen vid Carl Ohlson påbörjades 2014 och kommer färdigställas
18
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2015. Etapp två startar hösten 2015.
Upprustningen av Leksand centrum är
en del av vision 2025 för att skapa ett
attraktivt centrum med en småskalig
stadskärna med hög tillgänglighet på
de oskyddade trafikanternas villkor.
Till grund för upprustningen ligger det
gestaltningsprogram som tagits fram.
Fler bostäder – förutsättning
för ökad inflyttning
En viktig förutsättning för att klara en
ökad inflyttning är nya bostäder. Arbetet
med att ta fram detaljplaner och nya
exploateringsområden pågår därför för
fullt. Planen för fastigheten Länsmannen
i centrala Leksand är fastställd och där
planeras byggnation av 15 hyreslägenheter med start 2015. Leksandsbostäder
planerar att börja bygga 20 hyreslägenheter
nära järnvägsstationen och Skoglunds
planerar för etapp två med byggnation
av tio nya bostadsrätter vid Rosens lada.
Vi planerar vidare för nya bostäder på
Åkerö vid södra brofästet, i kvarteret
Nygårds i centrala Leksand, på Käringberget samt i områdena Sang och Tunsta
i Insjön.
Förutom dessa större exploateringsområden finns det möjligheter till förtätningar i övriga delar av kommunen.
Arbetet med att ta fram attraktiv mark
för bostäder ger förutsättningar för ett
ökat byggande de närmaste åren och en
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
fortsatt positiv utveckling av kommunen.
Nybyggnationer måste anpassas efter
marknaden och vi ser framför oss att det
kommer byggas en bra mix av olika bostadsformer: hyresrätter, bostadsrätter,
radhus/kedjehus och villor.
Kompetensförsörjning –
en fortsatt stor utmaning
Den kanske största utmaningen är att
klara kompetensförsörjningen för såväl
kommunen som för näringslivet. Ett stort
antal pensionsavgångar måste ersättas
med ny arbetskraft. Risken är stor att
det blir svårt att rekrytera rätt kompetens då hela landet står inför ett stort
generationsskifte. Samtidigt väljer unga
människor i allt större utsträckning att
flytta till storstadsregionerna. Det är i
den konkurrensen vi ska rekrytera rätt
kompetens. Under de närmaste åren
kommer vi därför att jobba hårt för att
få morgondagens medarbetare att flytta
till Leksand.
Fiberutbyggnad i byar
och tätorter
Under 2015 kommer utbyggnaden av
fiber till hushåll och företag att komma
igång ordentligt. I centrala och mer tätbefolkade områden kommer marknaden
börja sälja in fiberanslutningar och under förutsättning att tillräckligt många
är beredda att ansluta sig kommer det
börja byggas ut.
I byar och mindre tätbefolkade delar
av kommunen kommer det finnas möjlighet att bilda föreningar som kan söka
bidrag för fiberutbyggnad. Kommunen
har också möjlighet att söka bidrag för
så kallade ortssammanbindande nät för
att möjliggöra utbyggnad av fiber till
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Så här kan framtidens äldreboende se ut. Kommunen har planer på att bygga om Limsjögården i Leksand. Ritningarna visar en boendemiljö som är utformad utifrån de boendes
behov. De bor i ljusa och funktionella rum och får tillgång till bland annat en vinterträdgård
och träningslokaler. Illustration: White arkitekter
de byar som idag inte har möjlighet till
fiberanslutning. För att hjälpa de byar
som vill bygga ut fiber har kommunen
tillsammans med Gagnefs kommun
anställt en bredbandskoordinator med
uppgift att vara ett stöd i det arbetet.
Ökade skatteintäkter
under 2015–2018
Stor osäkerhet råder kring den fortsatta
framtida ekonomiska utvecklingen i
Sverige och i världen. Olika bedömningar finns kring utvecklingen av de
olika riskfaktorer som kan hämma en
ekonomisk återhämtning. Sverige som
liten exportberoende nation påverkas
i hög grad av den globala ekonomins
utveckling.
För kommunens framtida ekonomi
är skatteunderlagstillväxten en viktig
faktor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) prognosticerar för 2015 en
ytterligare ökning av skattetillväxten
i riket. Det motiveras med tilltagande
löneökningar och en snabb utveckling
av pensionsinkomsterna, kopplat till en
förbättrad konjunktur.
För 2016 förväntas den konjunkturella
återhämtningen fortsätta med en ytterligare ökning av antalet arbetade timmar,
stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Skatteunderlaget förväntas
fortsatt växa fram till och med 2018, men
från och med 2016 med en avtagande
tillväxttakt. Den svenska ekonomin förväntas från och med 2016 vara i balans.
Kommunens ekonomi kommer också
att påverkas, i allt starkare grad över tid,
ifall statsbidragen räknas upp eller inte.
Den demografiska utvecklingen i kommunen, främst en åldrande befolkning
och där utflyttningen framförallt sker
bland de i arbetsför ålder, kommer att
ställa ökade krav på effektiviseringar
de kommande åren för att bibehålla en
ekonomi i balans. Förändringen i det
kommunala skatteutjämningssystemet
ger en marginell förstärkning till kommunens ekonomi, med full effekt från
och med 2016.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Supervalår med
rekordstarkt valdeltagande
2014 inträffade det första supervalåret någonsin i Sverige.
Bland väljarna i Leksands kommun var intresset för
de fyra valen mycket stort. I kommunalvalet backade
den borgerliga alliansen medan Sverigedemokraterna
ökade mest. Sverigedemokraterna blev också EU-valets
stora vinnare i Leksands kommunen.
Ett supervalår infaller när flera viktiga
politiska val genomförs under samma
år. 2014 var första gången någonsin som
det inträffade i Sverige. Inom loppet
av drygt fyra månader genomfördes
valet till Europaparlamentet, riksdagen,
landstinget och kommunerna.
Starkaste valdeltagandet
i Dalarna
Väljarna i Leksands kommun verkade
inte ha något emot att välja. Tvärtom
var intresset för de fyra valen mycket
stort. I valet till Europaparlamentet
den 25 maj svarade de för det starkaste
valdeltagandet i Dalarna! 53,97 procent
deltog. Resultatet innebär en ökning
med 9,07 procentenheter sedan Europaparlamentsvalet 2009.
Vid övriga tre val den 14 september,
var intresset som väntat mycket större.
Valdeltagandet i kommunvalet ökade
med 2,6 procentenheter till 85,9 procent
jämfört med valet 2010, vilket var det
näst bästa valdeltagandet i Dalarna.
Sverigedemokraterna
EU-valets vinnare
Så här slutade valet till Leksands kommunfullmäktige 2014. Grafik: Magnus Rolands
20
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
EU-valets stora vinnare i Leksands
kommun blev Sverigedemokraterna.
Partiet gick från 1,8 till 9,1 procent – en
ökning med hela 7,3 procentenheter!
Även Miljöpartiet (+2,8 procentenheter),
Centerpartiet (+2,7) och Kristdemokraterna (+2,0) betraktades som vinnare
medan de stora förlorarna var Junilistan
(-5,8 procent), Piratpartiet (-4,4) och
Moderaterna (-4,0). Socialdemokraterna
blev EU-valets populäraste parti inom
Leksands kommun med 23,4 procent av
rösterna medan Folkpartiet slutade som
näst största parti tack vare Moderaternas
ras.
Alliansen tappade –
men regerar vidare
I valet till kommunfullmäktige tappade
den borgerliga alliansen sex mandat –
och egen majoritet. Men det var inte i
första hand de röd-gröna som gick framåt,
istället var det Sverigedemokraterna och
Bygdepartiet som ökade mest. Bygdepartiet fördubblade sina mandat och
fick fyra platser i kommunfullmäktige
medan Sverigedemokraterna fick 5,8
procent av rösterna och gick från ett till
tre mandat.
Efter det oklara valresultatet pågick
förhandlingar mellan partierna och först
när kommunfullmäktige valde en centerLeksands kommun • Årsredovisning 2014
Personal från administrativ service deltog i räkningen av poströster. På bilden syns Helen Norling, Ann-Sofie Borg, Anna-Carin Ingels och
Lena Rasche. Foto: Magnus Rolands
partistisk ordförande den 20 oktober
stod det klart att den borgerliga alliansen
hade för avsikt att leda kommunen med
minoritetsstyre (24 av 49 mandat).
I november valdes Centerpartiets
Ulrika Liljeberg till ordförande i kommunstyrelsen där för övrigt mer än
varannan ledamot var nykomling. Bland
annat valde Socialdemokraterna att
byta ut hela sin besättning. En av alla
nykomlingar var oppositionsråd Wiktor
Zakrisson (S).
Ella och Sebastian kryssades in
Mer än var tredje väljare gjorde ett
personval i valet till kommunfullmäktige.
För Moderaternas Sebastian Larsson
och Miljöpartiets Ella Gyllenhak Liss
innebar det en skjuts rakt in i kommunfullmäktige.
Sebastian Larsson fick flest kryss av
alla moderater och avancerade från en
tolfte till första plats på partiets lista.
Ella Gyllenhak Liss stod som sista namn
på Miljöpartiets valsedel, men kryssades
upp på andra plats av sina väljare.
Flest kryss fick Centerns Ulrika Liljeberg
före Kristdemokraternas Sakarias Winberg och Socialdemokraternas Krister
Ellström. Men eftersom den trion redan
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
stod först på respektive partis valsedel
påverkades inte deras position av kryssen.
FAKTA – Partiernas starkaste
fästen i kommunvalet
Bygdepartiets starkaste valkrets blev
Insjön västra-Ål-Kilen där partiet fick
hela 17,8 procent av rösterna.
Även Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna var som starkast i Insjön
västra-Ål-Kilen. Där fick Sverigedemokraterna 10,5 procent och Socialdemokraterna 28,8 procent av rösterna.
Centerns starkaste fäste var Leksand östra
där man fick 30,3 procent av rösterna.
Sebastian Larsson och Ella Gyllenhak Liss
kryssades rakt in i kommunfullmäktige.
Foto: Magnus Rolands
Moderaterna, som blev valets stora
förlorare, var som starkast i Leksand
västra med 15,5 procent av rösterna.
Kristdemokraterna tappade också i
kommunen som helhet, men var näst
största parti i Siljansnäs med 21 procent
av rösterna.
Folkpartiet backade från redan låga
nivåer och är som starkast i Leksand
västra och Siljansnäs med 3,4 procent
av rösterna.
Hela 53,2 procent av väljarna i Leksands
kommun deltog i valet till Europaparlamentet
den 25 maj 2014. Det var det högsta valdeltagandet i Dalarna.
Vänstern är starkast i Leksandsnoret
med 7,8 procent av rösterna medan
Miljöpartiet är starkast i Leksand östra
med 7,9 procent av rösterna.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
21
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
”Den bästa skolkommunen
jag har inspekterat”
Kommunens skolor klarade Skolinspektionens tillsyn
med besked.
– Den bästa skolkommunen jag har inspekterat, sa en
av Skolinspektionens representanter när slutrapporten
presenterades på plats i Leksand i december 2014.
»Det är ytterst ovanligt
att man inte får någon
kritik alls – och att det
händer skola efter skola
är helt fantastiskt«
Under hela hösten 2014 granskades
kommunens förskolor, fritidshem,
grundskolor, gymnasium och vuxenutbildning av Skolinspektionens utredare.
Granskningen var en så kallad regelbunden tillsyn som återkommer vart femte
år. Genom att peka på brister får kommunerna hjälp att utveckla verksamheten åt rätt håll. Utgångspunkten var
barns och elevers rätt till god omsorg
och god utbildning i en trygg miljö.
Ytterst ovanligt att inte
få kritik
Sett till omdömet i Skolinspektionens
slutrapport kan skolledarna och alla medarbetare i Leksands kommun känna sig
stolta. En av inspektörerna hade aldrig
tidigare granskat en så bra skolkommun
som Leksand. Att åtta av nio grundskoleenheter och gymnasiet klarar sig helt utan
anmärkning är ett mycket gott betyg.
– Det är ytterst ovanligt att man inte
får någon kritik alls – och att det händer
skola efter skola är helt fantastiskt, säger
Lars Nyberg, sektorchef för lärande och
stöd.
”Bra utgångsläge för
fortsatt utveckling”
Skolinspektionen konstaterade att kommunen på många sätt uppfyller de krav som
ställs och arbetar medvetet med att följa
22
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
upp och utvärdera sin utbildningsverksamhet.
– Det ger kommunen ett bra utgångsläge för fortsatt utveckling av skolan
med sikte på att ge alla elever lika goda
förutsättningar att nå målen för utbildningen. Ett viktigt steg är att bättre
dokumentera de uppföljningar och
analyser som görs för att få ett stabilt
underlag för diskussioner och beslut
om förbättringsåtgärder, konstaterade
Lennart Andersson som ansvarade för
tillsynen.
Pojkarnas resultat
måste förbättras
Trots det fina resultatet fanns det givetvis
brister som behöver åtgärdas. Till exempel
menar Skolinspektionen att kunskapsresultaten behöver förbättras. Trots att
andelen elever som når målen i samtliga
ämnen i årskurs 9 ligger i nivå eller något
över nivå med riket, lämnade 19 procent
av eleverna grundskolan utan godkända
betyg i alla ämnen. Pojkar som grupp
nådde betydligt lägre kunskapsresultat
jämfört med flickor som grupp.
– Det är viktigt att kommunen kommer fram till hur meritvärdet ska kunna
stabiliseras på en hög och jämn nivå och
hur pojkarnas genomsnittliga betygspoäng ska kunna förbättras, skrev Skolinspektionen i sin slutrapport.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Elisabeth Lundgren stortrivs med sin klass på Siljansnäs skola. Foto: Lars Dahlström
Ur Skolinspektionens rapport:
Skolorna i Leksands kommun klarade Skolinspektionens granskning med glans. Magnus
Rapp och Anne Tägtström är två av kommunens duktiga lärare. Foto: Lars Dahlström
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
• Förskolan bedriver en väl fungerande
verksamhet. Särskilt nämns kvalitetsarbetet, den höga andelen förskollärare
och förskolans förmåga att erbjuda
aktiviteter som är medvetet kopplade
till läroplanen.
• De stora barngrupperna på vissa fritidshem är ett problem. Därför måste
kommunen se över barngruppernas
storlek och sammansättning så att
fritidshemmen kan bedriva en god
verksamhet.
• Åtta av nio grundskoleenheter, inklusive
grundsärskolan, klarade inspektionen
helt utan anmärkning.
• Leksands gymnasium, inklusive gymnasiesärskolan, klarade inspektionen
helt utan anmärkning.
• Vuxenutbildningen bedriver en väl
fungerande verksamhet, som präglas
av hög flexibilitet och ett brett utbud
av utbildningar och kurser.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
23
UTBILDNING OCH BARNOMSORG
Källbacken har Sveriges
tredje bästa förskolekök
”Det är ljuvligt gott! En av årets godaste förskoleluncher”.
Juryn spred lovord över förskolan Källbacken när
förskolans kök erövrade tredje platsen i den prestigefyllda tävlingen Årets förskolekök 2014.
»Det här är ett kvitto på
att det finns en jättestor
kompetens inom vår av-
Spänningen var på topp när tv-kocken
Tina Nordström och landsbygdsminister
Eskil Erlandsson (C) skulle avslöja 2014
års vinnare i tävlingen Årets förskolekök.
Förskolan Källbacken från Leksand var
en av tio nominerade och hängde kvar i
matchen även när topp tre presenterades.
– Med den konkurrens som var så
skulle topp fem vara en otrolig prestation.
Därför känns det helt fantastiskt att bli
delning«
Tillsammans med sina kollegor, Kristina Erkers och Anki Jobs, serverar kocken Mathias
Mathiesen bland Sveriges bästa förskolemat, enligt White Guide Junior. Foto: Magnus Rolands
24
UTBILDNING OCH BARNOMSORG
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
På förskolan Källbacken är det lika viktigt att maten smakar och doftar gott som att att det ser gott ut. Det här är några exempel på vad
som lagas och bakas i deras kök. Foto: Mathias Mathiesen
trea, sa kocken Mathias Mathiesen efter
prisutdelningen i Stockholm.
Samtidigt triggades tävlingsmänniskan
Mathias av resultatet.
– Vi var ju så himla nära. Resultatet
är verkligen en sporre att testa nya saker
och försöka höja sig ännu ett snäpp.
FAKTA – Juryns motivering
Engagemang en masse i förskolekök
som sprider glädje
En doft av timjan och vitlök välkomnar oss
när vi kliver över tröskeln på förskolan
Källbacken i Leksand. Det här ska visa sig
bli en av årets godaste förskoleluncher.
Kocken Mathias Mathiesen var tidigare
kock inom det militära, han är alltså van
vid logistik och att laga god mat till många.
På Källbacken i Leksand lagar han mat till
340 hungriga små magar – en allt igenom
lustfylld uppgift om du frågar Mathias
själv. Till sin hjälp har han Kristina som
vurmar för grönsaker och rotfrukter –
och det märks; här serveras alltid grönsakerna före varmrätten, allt för att de
ska få barnens odelade uppmärksamhet.
En kock kom oanmält för
att provsmaka
Utmärkelsen Årets förskolekök 2014
var en av sju olika utmärkelser i den
nationella tävlingen White Guide Junior
2014. Det unika med tävlingen var att
den bedömde helheten. För att lyckas
måste man ha förmågan att genom
dofter, smaker, synintryck, lyhördhet,
humor, lekfullhet och kärlek till god och
näringsriktig mat sprida måltidsglädje
hos de allra minsta.
Över 300 skol- och förskolerestauranger från hela landet var nominerade,
bland annat flera namnkunniga kök som
fått fina utmärkelser tidigare. Bedömningen gjordes av en jury som åkte runt
i landet och provade luncher. När Källbacken fick besök serverades nystekt
och panerad fisk med remouladsås.
– Det var en kock som kom helt oanmält, så det gäller att ha hög nivå hela
tiden, säger Mathias Mathiesen.
”Ett kvitto på att vi
verkligen kan”
Nomineringen var inte bara en framgång
för Mathias och hans kollegor Kristina
Erkers och Anki Jobs, utan för hela
kostavdelningen som jobbat stenhårt för
att nå det egna målet att kunna erbjuda
den bästa kommunala restaurangupplevelsen i Dalarna 2014.
– På ett vis har vi uppnått målet i och
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Sekunderna före barnen börjar äta tar
pedagogerna ett foto på dagens maträtt
som de sedan lägger ut på Instagram så
att föräldrarna kan känna sig delaktiga i
barnens lunch.
med det här fina resultatet, ingen kommun i Dalarna kom ju före oss. Det här
är ett kvitto på att det finns en jättestor
kompetens inom vår avdelning, säger
kostchef Tullie Sundberg.
Mathias Mathiesen hoppas att framgången ska ge många positiva effekter:
– Vi har fått jättebra kritik ända sedan
vi började laga maten här på Källbacken
och nu hoppas jag att framgången inspirerar alla våra kök att prestera. Jag
hoppas också att folk i allmänhet får
upp ögonen för att vi faktiskt har en
riktigt god kvalitet i kommunens kök,
säger han.
Mathias ambition är att alltid får barnen
att våga prova nya saker, aldrig att tvinga
dem. När White Guide Junior är på besök
är det ett av barnen som utbrister; ”Jag
älskar Limabönor” – vilket sprider glädje
i matsalen.
Pedagogerna odlar majs, jordgubbar
och rabarber med barnen och vid
vårt besök hade man precis plockat
de sista blåbären i skogen och bakat
blåbärsmuffins tillsammans. Även
förskolechefen tittar förbi titt som tätt.
”Ja, nästan alltid vid lunchtid”, skrattar
Mathias. Idag serveras en stekt hokifilé
med vitlök, timjan, hemlagad majonnäs
och ugnsrostad pumpa, zucchini och
aubergine. Det är ljuvligt gott!
UTBILDNING OCH BARNOMSORG
25
UTBILDNING OCH BARNOMSORG
Utbildning och barnomsorg
Renare händer gav friskare barn
FÖRSKOLEKLASS
201420132012
Antal elever
142
137
140
Bruttokostnad
i kr/elev
64 600 71 500 65 100
Antal elever
per årsarbetare
-
15,6
15,2
GRUNDSKOLAN
Projekt Friskare barn har gett både
friskare barn och friskare pedagoger.
Det visar den uppföljning som gjordes
i april. Barnen var fem procent friskare
och pedagogerna tio procent friskare
jämfört med antalet sjukdagar 2013.
Under projekttiden har alla förskolans
medarbetare fått utbildning och hygienrutinerna har setts över på samtliga förskolor. Förskolan fortsätter nu att mäta
sjukdagar hos pedagoger och barn.
201420132012
Antal elever
1 377
1 413
1 413
Bruttokostnad
i kr/elev
82 200 80 800 77 700
Antal elever
per lärare
-
11,8
12
FRITIDSHEM
201420132012
Antal inskrivna
barn
429457465
Bruttokostnad/
barn
41 900 42 300 40 000
Antal barn/
årsarbetare -
24,8
23,2
GYMNASIESKOLAN
Antal elever
201420132012
529
539
596
Bruttokostnad/
elev
119 800 114 100 110 800
Antal lärare
per 100 elever
26
-
9,1
UTBILDNING OCH BARNOMSORG
8,1
Leo Gimle på förskolan Fjärilen i Djura har
fått lära sig att rena händer är jätteviktigt.
Foto: Jonas Rantapää
Första stegen mot giftfri förskola
Samtliga pedagoger har under året fått
lyssna på en föreläsning på temat giftfri
förskola. Förskolorna har börjat rensa
bort gammal elektronik och gamla
plastleksaker som ett första steg att göra
förskolan giftfri.
Många barn i förskolan
Det var många barn inskrivna i förskolan
under våren 2014. I maj var det 29 barn
fler än planerat. Under höstterminen
2014 hade förskolorna istället många
tomma platser, framförallt i Insjön,
Siljansnäs och Tällberg. Platser saknas i
centrala Leksand.
Barnomsorgen har blivit
extra morgonpigg
Från och med november 2014 går det
att lämna sitt barn redan klockan 05.00
på förskolan Källbacken i Leksand.
Det är första gången som kommunen
erbjuder barnomsorg under obekväm
arbetstid. Kommunen har ingen juridisk
skyldighet att erbjuda barnomsorg
under obekväm arbetstid, men väljer att
göra det för att ge god service.
Elever fick tillfälliga klassrum
efter brand
Den 30 januari slog en hantverkare
larm om att det börjat brinna i en vägg
på Ullvi skola. Medan brandkåren var
på väg utrymdes skolbyggnaden. Personalen och drygt 70 elever samlades
i gymnastiksalen. Evakueringen gick
lugnt tillväga och ingen människa kom
till skada.
Skadorna på Ullvi skola vara mindre
än brandkåren först befarat. Medan
skolan sanerades efter branden fick
eleverna undervisning i provisoriska
lokaler. Årskurs F-1 fick ett provisoriskt
klassrum i gymnastiksalen medan
årskurs 2-6 tillfälligt flyttade till Tibble
bystuga.
Första studenterna från
nya gymnasieskolan
I juni tog den första kullen elever studenten som gått gymnasiet enligt den nya
läroplanen som infördes höstterminen
2011. Resultaten efter tre års studier
blev mycket bra: 95 procent av eleverna
erhöll gymnasieexamen.
Jobbar för bättre måluppfyllelse
Under 2014 har grundskolan arbetat för
att eleverna ska få högre måluppfyllelse
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
UTBILDNING OCH BARNOMSORG
”Sjung om studentens lyckliga dar…” 2014
erhöll 95 procent av eleverna gymnasieexamen. Foto: Björn Ingvarsson
i alla ämnen. Lärarna har analyserat de
olika resultaten för pojkar och flickor
och fokuserar 2015 på att förstå orsakerna
och minska skillnaderna.
En matematikgrupp med pedagoger
från F-6 och 7-9 från kommunens olika
skolor har bildats. Syftet är att, tillsammans med en från hösten tillsatt matematikutvecklare, ta fram en plan för att
höja måluppfyllelsen i matematik.
Även en natur/teknik-grupp har
bildats för att se över undervisningen i
natur/teknik och höja måluppfyllelsen i
dessa ämnen.
Fler valde Leksands gymnasium
Vid skolstarten hösten 2014 var det 546
elever vid Leksands gymnasium. Det
var cirka 25 elever fler än prognosen.
Ökningen bero på ett ökat antal antagna
i årskurs 1.
Många internationella
kontakter på gymnasiet
Leksands gymnasium har haft många internationella kontakter under året. I maj
besökte den nytillträdde japanske ambassadören, Mr. Morimoto, Leksand och
bland annat ingick ett besök på gymnasiet.
Under året har gymnasiet också tagit
emot och skickat iväg elever och lärare i
utbyte med flera olika skolor i Japan.
Inom ramen för det internationella
utbytet med Uganda tog gymnasiet i
april emot elever och lärare från Soroti
Secondary School. I oktober besökte
elever på samhällsvetenskapsprogrammet
Uganda.
Under hösten har tre elever från
restaurang- och livsmedelsprogrammet
representerat skolan och tävlat i kök,
servering och turism tillsammans med
cirka 300 elever från övriga Europa vid
en tävling i Belgrad. Ett silver och ett
brons blev resultatet.
FÖRSKOLAN
Gymnasiet har tagit emot elever och lärare
i utbyte med flera olika skolor i Japan.
Populär vårdutbildning för vuxna
För att möta det stora behovet av utbildad
personal inom vårdsektorn har vuxenutbildningen startat två nya vård- och omsorgsutbildningar. Under året har cirka 90
personer deltagit i utbildningarna. Vårdoch omsorgsutbildningen ger deltagarna
behörighet att arbeta som undersköterska
och leder ofta till en fast anställning.
201420132012
Bruttokostnad
i kr/barn
119 300 117 900 119 300
Antal
inskrivna barn 629
625
623
Antal barn per
årsarbetare
-
5,5
5,3
- kommunala
förskolan4,64,7
- icke kommunala
förskolan
---
VUXENUTBILDNING
Musikskolan fixade firande
201420132012
Elever och personal har som vanligt
deltagit i ett stort antal konserter och
evenemang under året, bland annat vid
både midsommarfirandet och nationaldagsfirandet i Gropen. Under Kulturnatta deltog 125 elever från Musikskolan.
Musikskolans storband fick också äran
att var med vid en konsert i Stockholms
konserthus i samband med Stockholms
ungdomsjazzfestival.
Antal studerande 302
Antal heltidsstuderande elever (snitt)
136
236
189
98
73
Antal verksamhetspoäng
108 943 78 047 57 940
Kostnad i
kr/under-
visningspoäng 60
67
64
MUSIKSKOLAN
201420132012
Antal elever
618
625
609
- därav från
grundskolan556 554 549
Antal
lektionstimmar/vecka167 167 167
Nettokostnad
i kr/elev
9 200
8 700
9 200
Musikskolans lilla blåsorkester spelade på Kulturnatta. Foto: Magnus Rolands
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
UTBILDNING OCH BARNOMSORG
27
OMSORG OCH HJÄLP
Viktigt med ett öppet och
generöst samhälle
Det eskalerande kriget i Syrien gör avtryck även i
Leksands kommun. 2014 ökade flyktingmottagandet
kraftigt samtidigt som en integrationsplan antogs för
att ge ett så bra mottagande som möjligt.
– Leksand har blivit min nya fristad som jag längtar
hem till. Jag trivs här och vill inte flytta, säger en av
flyktingarna som kommit på senare år, Huda Al-Rikabi.
»Om du köper något
måste du betala.
Jag köpte framtiden och
livet och vill verkligen ge
något tillbaka till mitt
nya land och min nya
Under 2014 ökade flyktingströmmen
kraftigt från krigets Syrien. Flyktingvågen väntas hålla i sig i flera år och göra
avtryck i hela Sverige.
Utvecklingen innebar att Leksands
kommun utökade sitt avtal med Migrationsverket och tog emot tre gånger så
många flyktingfamiljer 2014 jämfört
med 2012.
– Tidigare har vi haft ett relativt lågt
hemstad«
100
80
Flyktingmottagningen etableras
hösten 1987
mottagande av flyktingfamiljer på grund
av brist på bostäder. 2014 utökade vi
mottagandet kraftigt och lyckades ändå
ta emot alla. Så det går att fixa om man
bestämmer sig för det, säger integrationsenhetens chef Josefina Streling.
Enligt Josefina kommer nyanlända på
sikt att bli ett allt vanligare inslag även
utanför centralorten. Redan har den
första flyktingfamiljen placerats i Insjön
1994-1996: Kommunen tar emot
198 flyktingar från krigets Balkan.
71
60
41
23
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
20
Invandrarverket
avslutar sitt avtal med
Leksands kommun
13
16
30
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
40
52
50
Kommunen började ta emot flyktingar 1987. I slutet av 90-talet behövdes det inte längre,
men från 2007 har kommunen åter tagit emot ett varierat antal flyktingar per år. Sedan
2010 tar kommunen även emot ensamkommande flyktingbarn. Grafik: Magnus Rolands
28
OMSORG OCH HJÄLP
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
OMSORG OCH HJÄLP
En stad där man trivs och känner trygghet – och där folk hälsar hela tiden. Så beskriver Huda Al-Rikabi sin nya fristad Leksand. Hon är en
meriterad arkitekt, men har ännu inte fått något arkitektsjobb, istället arbetar hon som assistent på integrationsenheten. Foto: Magnus Rolands
där även ensamkommande flyktingbarn
som slussas ut från Furuhaga ska få bo.
Plan för bättre mottagande
För att klara mottagandet på ett bra sätt
antogs en integrationsplan 2014. Enligt
planen ska alla kommunens verksamheter
ta ett aktivt ansvar för integrationsarbetet.
– Planen påtalar att det här är en
fråga som berör oss alla och den pekar
på vikten av att Leksands kommun är
ett generöst och öppet samhälle, säger
Josefina Streling.
Hon menar att hela samhället behöver
se på flyktingarna som något positivt
och något oerhört viktigt för kommunen
både vad gäller samhällsnytta, tillväxt
och medmänsklighet.
– Det är ett privilegium och en fantastisk styrka att bo i en kommun som
öppnar upp och tar emot människor på
flykt. Det tror jag gör oss till ett öppet
och tolerant samhälle, säger hon.
Lättare i liten kommun
En av flyktingarna som kommit till Leksand på senare år är arkitekten Huda
Al-Rikabi från Irak. Kontrasten var
enorm när hon och hennes två döttrar
kom till Leksand en kall novembernatt
2010. Utanför fönstret var det folktomt,
snötäckt och nattsvart. Tidigare hade de
bott i myllrande storstäder i hela sitt liv.
– De första sex månaderna var svåra
och jag fick ofta förklara för mina döttrar
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
att vi kommit hit för att ge dem en trygg
framtid. Men med tiden har det blivit
jättebra. Jag trivs verkligen här och vill
inte flytta, säger hon.
Huda är övertygad om att en liten
kommun är bra för nyanlända flyktingar.
Närheten gör att det går snabbt att lära
sig hur det svenska samhället fungerar,
få kontakter och hjälp när det behövs.
Hennes erfarenheter av Leksandsborna
är också goda.
– Folk är trevliga och hälsar hela
tiden, men de är inte så sociala. I början
undrade jag varför, men nu har jag lärt
mig att det handlar om den svenska
mentaliteten.
Hur skulle du förändra integrationsarbetet om du hade möjlighet?
– Genom att ta fram en plan för
flyktingar på alla nivåer. För dem som
inte har utbildning, främst kvinnorna,
kunde man göra projekt som går ut på
att sy, laga mat eller ta hand om barn.
Då kunde de få vettiga sysselsättningar
och kanske tjäna lite pengar. Många vill
jobba, men har dåligt självförtroende
på grund av språket. För akademikerna
behöver arbetsmarknaden öppnas upp.
De offentliga och privata arbetsgivarna
i Dalarna måste vara lite mer öppna för
att ta emot engelskspråkiga akademiker
på praktik. Då skulle fler akademiker välja
att stanna kvar och berika näringslivet
med sin kompetens och sina erfarenheter.
Fakta – Flyktingmottagande
• Leksands kommun tar emot asylsökande flyktingbarn, flyktingbarn som
fått permanent uppehållstillstånd och
flyktingfamiljer som fått permanent
uppehållstillstånd.
• De asylsökande barnen är 16–18 år
och får bo på Furuhaga som är ett
kommunalt boende med 32 platser.
Där får de stanna tills Migrationsverket
fattat beslut i asylärendet. I takt med
att barnen blir alltmer självständiga
och myndiga slussas de ut i egna
bostäder där de får hjälp av mobila
teamet. Om barnen får permanent
uppehållstillstånd får de stanna i
kommunen, annars utvisas de.
• Flyktingfamiljerna som kommer till
Leksands kommun är i huvudsak
så kallade kvotflyktingar från FN:s
flyktingläger och har högsta skyddsstatus. Under 2014 tog Sverige emot
1900 kvotflyktingar som vanligtvis
placeras i mindre kommuner.
OMSORG OCH HJÄLP
29
OMSORG OCH HJÄLP
Omsorg och hjälp
KVALITET
201420132012
Andel
mycket/ganska
nöjda kunder i
hemtjänsten i %
92
92
91
Andel
mycket/ganska
nöjda kunder i
särskilt boende i % 85
78
70
Andel
mycket/ganska
nöjda kunder inom
LSS i %
-
-
75
HEMTJÄNST
201420132012
Antal
kunder/månad
inkl externa
utförande
267269318
SÄRSKILT BOENDE
Hållbar hemtjänst
– ett riksintresse
Många kommuner är intresserade av
att lära sig mer om Leksands kommuns
arbetssätt hållbar hemtjänst. Metoden
infördes 2013 och har gett mer tid hos
kunden samtidigt som kostnaden minskat.
Under våren och hösten har därför ett
stort antal kommuner gjort studiebesök
i Leksand. Representanter från Leksands
kommun deltog också under våren i
en nationell konferens som Sveriges
kommuner och landsting ordnade. Där
var det 78 kommuner som lyssnade till
Leksands hemtjänsts erfarenheter av
införandet av det nya arbetssättet.
– Vi på vård och omsorg är stolta över
att visa upp vårt arbetssätt för andra
kommuner och delge dem våra erfarenheter av den process inom hemtjänsten
vi genomgått, är i och hur vi går vidare
för att bibehålla arbetssättet, säger
Yvonne Thorell, som är verksamhetsutvecklare för vård och omsorg.
Det nya arbetssättet inom hemtjänsten
har också utvärderats under året av personal, gruppledare och vikarier. Resultatet
visar att flertalet är nöjda med organisationsförändringen. Det finns dock en del
förbättringar som ska till för att alla ska
känna sig nöjda med arbetssättet.
Många är nöjda med hemtjänsten
Hemtjänsten visade även 2014 ett bra
resultat. 92 procent av de som svarat på
undersökningen är mycket eller ganska
nöjda med sin hemtjänst. Resultatet är ett
av de bästa i länet och över medel i riket.
God service till funktionsnedsatta
Kommunens insatser för funktionsnedsatta personer (LSS) håller en hög kvalitet.
201420132012
Antal platser i
särskilt boende
185
190
198
Antal dagar/väntetid
till särskilt boende 52
21
35
HEMSJUKVÅRDEN
Antal personer
inskrivna i
hemsjukvården,
genomsnitt
201420132012
6771 -
KORTTIDSPLATSER/VÄXELVÅRD
201420132012
272727
LSS
Antal brukare
30
OMSORG OCH HJÄLP
201420132012
91
92
91
Verksamhetsutvecklare Yvonne Thorell, gruppledarna Tina Lundblad och Linnea Lehnberg,
enhetschef Ing-Marie Hansson, avdelningschef Lena Lorenz, myndighetschef Katja Vestling
och sektorchef Agneta Ivåker berättade om hållbar hemtjänst på en SKL-konferens i
Stockholm. Foto: Magnus Rolands
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
OMSORG OCH HJÄLP
Brandkåren fick rycka ut till två svåra dödsolyckor under 2014. Foto: Tony Norström
Det visar den egna undersökning som
sektor vård och omsorg gjort eftersom
det saknas nationella kundundersökningar inom LSS-området. Servicen var
överlag mycket bra enligt de som bor på
gruppboende eller serviceboende. Det
som framkommit är att brukarna vill
kunna påverka sin aktiviteter mer.
Äldre allt nöjdare med
sitt boende
85 procent av de äldre som bor på något
av kommunens särskilda boenden är
mycket nöjda eller ganska nöjda med
sitt boende. Det är en ökning med sju
procentenheter jämfört med året innan.
Det är ett av de bästa resultaten i länet
och resultatet ligger över medel för
riket.
En förklaring till de förbättrade
resultaten kan vara införandet av lokala
värdighetsgarantier. De infördes den 1
januari och ges till alla som bor på någon av kommunens särskilda boenden.
Garantierna gäller tre områden:
• Inflytande och självbestämmande
• Trygghet och kvalitet
• Gott bemötande, respekt och integritet
De lokala värdighetsgarantierna har följts
upp och analyserats under hösten.
Intervjuer har skett med både kunder/
brukare, personal, chefer och biståndsLeksands kommun • Årsredovisning 2014
handläggare. En enkät har också skickats
ut till anhöriga. Resultatet visar att kunderna är nöjda, men att få känner till
värdighetsgarantierna. De boende ska
därför få mera information om garantierna.
Ökat behov av sjukvård
i hemmet
Under året har det konstant varit mellan
60 och 75 stycken personer inskrivna i
hemsjukvården. Distriktssköterskorna
har gjort 3 540 hembesök, vilket är cirka
150 stycken fler än föregående år.
Allt fler har utbildning
Under våren slutfördes utbildningen för
undersköterskor inom det så kallade
omvårdnadslyftet. Det har bidragit till
att Leksands kommun har en hög andel
utbildade undersköterskor. Cirka 90
procent av vård- och omsorgspersonalen har adekvat utbildning.
Ett mörkt olycksår och
fler skogsbränder
2014 var ett mörkt olycksår. Antalet trafikolyckor är relativt konstant från år till
år, men 2014 omkom fler människor i
trafiken än det gjort på många decennier.
Tre personer omkom vid Limån utanför
Siljansnäs i september och en person på
riksväg 70 norr om Ål-Kilen i juni.
– Jag har inte varit med om något lik-
nande under mina 18 år i Leksands kommun, säger räddningschef Krister Ejeros.
Han fortsätter:
– Det är svårt för kommunen att
påverka antalet trafikolyckor. När det
gäller trafiksäkerheten är vi beroende
av Trafikverkets förebyggande arbete,
till exempel i form av vajerräcken och
rondeller.
Antalet bränder i byggnader minskade
jämfört med föregående år, medan
antalet bränder i skog och mark ökade
från 21 till 35 på grund av den varma
och torra sommaren.
Totalt genomförde Brandkåren 246
insatser under 2014, vilket tangerar
genomsnittet för de senaste fem åren.
ANTAL UTRYCKNINGAR
Brand, soteld
201420132012
15
21
12
Automatlarm 645462
23
22
27
Brand icke byggnad 35
Trafikolyckor
21
19
Övrigt
50 72463
IVPA/Sjukvårdslarm59
28
55
OMSORG OCH HJÄLP
31
UPPLEVA OCH GÖRA
Och Sveriges bästa
friluftskommun 2014 är...
Leksand blev Sveriges bästa friluftskommun 2014.
Den tätortsnära naturen med god tillgänglighet och
ovanligt många naturreservat är två viktiga förklaringar.
Kommunens medarbetare pekar också på betydelsen av
det målmedvetna lagarbete som pågått under lång tid.
»Kommunen har framgångsrikt arbetat med att
skydda och tillgängliggöra
den tätortsnära naturen.
Den populära vandringskartan underlättar för
människor att hitta ut,
både till den nära naturen
och till den lite längre bort.
Kommunen samarbetar
med många aktörer för
att få ett brett utbud av
aktiviteter till invånarna«
Naturvårdsverket
32
UPPLEVA OCH GÖRA
Varje år sedan 2010 har Naturvårdsverket
utsett Sveriges bästa friluftskommun.
Hela tiden har Leksands kommun utmanat de allra bästa och 2014 var det
dags – kommunen erövrade förstaplatsen tillsammans med Söderhamns och
Örebro kommuner.
Allt mer tätortsnära natur
Den tätortsnära naturen är en av Leksands
verkliga styrkor, enligt Naturvårdsverket.
Renoveringen av Limsjön i mitten av
80-talet var något av ett startskott.
Därefter har ett stort antal tätortsnära
naturområden gjorts tillgängliga, exempelvis strandpromenaden Solvändan, Se
människan-stigen och älvpromenaden
vid Dragsängarna.
Naturvårdsförvaltare Staffan Müller
har varit med sedan starten.
– Allt vårt arbete handlar om att få
folk ut i naturen, därför är det fantastiskt
att så många verkligen hittar ut, inte
minst runt Limsjön, säger han.
12 kommunala naturreservat
Leksands kommun är också en av landets
bästa på att bilda kommunala naturreservat. 2014 fanns tolv kommunala och
14 statliga reservat inom kommunens
gränser.
– Det är ovanligt många, men det ska
bli fler. Målet är 20 kommunala naturreservat år 2020, säger kommunekolog
Åsa Rydell.
Blivit bättre på att informera
Att kommunen tog steget upp på första
plats beror främst på att informationen
till allmänheten har förbättrats. Foldrar
om naturområdena och en gedigen
presentation på webben är två lyckade
drag. I Naturvårdsverkets motivering
omnämns också den populära vandringsledskartan som naturvårdshandläggare Karin Danielsson i stor utsträckning bidragit till.
– Det har verkligen märkts att folk
känner till våra friluftsområden på ett
annat sätt än tidigare, säger fritidsavdelningens Åke Danielsson.
Nära samarbete
med föreningslivet
Åke är ytterligare en medarbetare som
under många år har bidragit till framgångarna, ofta i nära samarbete med
föreningar och ideella krafter. Åsa
Rydell kan inte nog betona betydelsen
av det samarbetet.
– Det är en otroligt viktig förklaring
till att vi har nått så här långt. Nu gäller
det att vårda, förvalta och fortsätta satsa
pengar på det vi har byggt upp, sa hon
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
UPPLEVA OCH GÖRA
Naturvårdshandläggare Karin Danielsson, fritidschef Dan Söderström, kommunekolog Åsa Rydell, kommunalråd Ulrika Liljeberg (C), fritidsavdelningens Åke Danielsson, sektorchef Lennart Ljungemo, Hans Carlström chef för natur- och förrådsenheten, kommundirektör Göran Wigert,
naturvårdsförvaltare Staffan Müller gör ett segersprång i ett av alla tätortsnära naturområden – Lugnet i Leksand. Foto: Magnus Rolands
Se människan-stigen på Åkerö är ett av
flera tätortsnära naturområden som gjorts
tillgängligt för alla. Foto: Magnus Rolands
Fakta – Leksands resultat
• Kommunens placeringar:
2010: 9:a
2011: 5:a
2012: 9:a
2013: 8:a
2014: 1:a
• 31,5 av totalt 32 poäng placerar
Leksands kommun på delad 1:a plats
2014.
i samband med prisutdelningen i april
2014.
Åsa fick medhåll av dåvarande fritidschef Dan Söderström:
– Byalag och ideella krafter gör ett
oerhört värdefullt arbete, ofta i det tysta.
Därför är det så viktigt att det även
framöver får vara ”vi tillsammans” och
inte bara kommunen som gör jobbet.
Långsiktigt strategiskt arbete
Kommunalråd Ulrika Liljeberg (C) är
givetvis stolt över utmärkelsen. Hon
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
pekar på betydelsen av det långsiktiga
strategiska arbetet som gjorts av engagerade politiker och kompetenta medarbetare och hon är övertygad om att
utmärkelsen gör Leksand än mer
attraktivt som boende- och besökskommun. Ulrika Liljeberg märker också att
friluftsfrågor engagerar Leksandsborna.
– Invigningar av nya tillgängliga
vandringsleder är bland de mest välbesökta arrangemangen som kommunen
gör, konstaterar hon.
• Tre områden har undersökts och
poängsatts:
Kommunens planer för friluftslivet:
Leksand fick maximala 10 poäng.
Kommunens information och samarbeten kring friluftslivet:
Leksand fick 8,5 av 9 poäng.
Kommunens aktiviteter inom friluftslivet:
Leksand fick maximala 13 poäng.
252 av landets 290 kommuner besvarade enkäten som ligger till grund för
rankningen.
UPPLEVA OCH GÖRA
33
UPPLEVA OCH GÖRA
Uppleva och göra
GRANBERGSBACKEN
Säsong
Besök
13/1412/1311/12
15 538 26 182
18 326
Öppetdagar 70104 83
LEKSANDSHALLEN
201420132012
Antal besök
Sporthallen
Simhallen*
80–85 000 80–85 000 75–80 000
94 000
97 000
95 000
* Exkl. elever och besökare till sporthallen.
KULTUR OCH BIBLIOTEK
201420132012
Bibliotek
Antal:
Lån/invånare 10,110,911,1
Lån/invånare
i Dalarna
*
7,7
8,1
Lån/invånare
i Riket *
6,9
7,1
Utställningar 322624
* Uppgift saknas
Kultur
Antal:
Utställningar 161213
Arrangemang 149136185
Antal besök
Museum
Kulturhuset
34
15 808 18 028 17 672
130 119 122 726131 867
UPPLEVA OCH GÖRA
Kontinental stämning
under Kulturnatta
Blommande sommarutställning
och grafik på väg
Första lördagen i september arrangerades
Kulturnatta för fjärde året i rad. Gatufesten har blivit ett av årets viktigaste
kulturevenemang i Leksand och tusentals personer flanerade längs gatorna
i centrala Leksand. Det bubblade av
kulturaktiviteter som dansuppvisningar,
konstutställningar och musikframträdanden. Dessutom var det strålande sol
och riktiga sommartemperaturer.
– Det var ett myller av positiva och
glada människor - och strålande sol!
Dessutom var feedbacken från besökarna överväldigande. Den stora grejen
kanske är att Leksand verkligen blir en
enda stor mötesplats med kontinental
stämning under ett dygn. Det i sig räcker
otroligt långt, säger projektledaren
Marika Sernfält.
En av höjdpunkterna var gratiskonserten i Leksands kyrka med Lisa Miskovsky
och hennes syster. Det var fullsatt - 1 200
personer – och folk stod efter väggarna
för att få del av upplevelsen.
Under 2014 presenterade Leksands
kulturhus ett gediget utställningsprogram. I den stora sommarutställningen
Dessa rosor för dig de blomma spelade
rosen huvudrollen. Besökarna fick följa
den folkkära blomman från monumentala rosenkelimer (vävda mattor) från
Moldavien över vår egen folkkonst i
dalmålningar och dräktskick fram till
dagens slöjd och konsthantverk. Föremålen kompletterades med fotografier
från flera av de rosenträdgårdar som
tillhör Leksands stora besöksmål samt
fotografier från föreningen Dalarosen.
Under hösten genomfördes konstprojektet Vägskäl för 17:e gången.
Årets tema var Dalagrafik på väg och i
utställningen presenterades 19 samtida
grafiker från Dalarna i Kulturhusets museum. Grafikerna visade nutida grafiska
vägar i Dalarna, konstnärliga impulser
och uttrycksformer. Utställningen vandrade sedan vidare till Serbien och Japan
efter att ha varit i Leksand.
Barn programmerade egna spel
Färre ville bada
i Leksandshallen
Under hösten hade Leksands bibliotek
en mycket populär programmeringsverkstad för barn och deras föräldrar.
Barnen fick lära sig grunderna i programmering och kunde därefter börja
tillverka egna spel. Totalt deltog 54 barn
i åldern 6–13 år och 39 föräldrar vid
fyra tillfällen.
– Det krävs inga förkunskaper för att
börja, förutom att kunna läsa lite, säger
bibliotekarien Linda Sävhammar och
läraren Ulrica Elisson-Grane som är
initiativtagare till programmeringsverkstaden som de kallar Barnhack.
Efter flera år av ökade besökssiffror fick
Leksandshallens simhall under 2014 något
lägre antal besökare. Främsta anledningen till detta var den varma sommaren
som gjorde att badstränder och sjöbad
lockade mer än ett besök i simhallen.
Renovering av de två första omklädningsrummen i Leksandshallens sporthall genomfördes under sommarmånaderna. Resultatet blev mycket bra och
planen att renovera två ytterligare omklädningsrum per år de närmaste två
åren ligger fast.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Nya Riddarlekparken är en härlig lekpark för stora och små med allt från linbana till snurrgunga, rutschkana, hinderbana och sandlåda.
Foto: Åsa Pellas.
Riktiga riddare invigde
Riddarlekparken
”En lekplats utöver det vanliga där inspiration har hämtats från riddarnas
värld med hästar, borg, fanor och utmanande lek för alla åldrar.” Så beskrivs
Leksands nya lekpark – Riddarlekparken – som invigdes den 29 maj, i
samband med Medeltidsmarknaden.
Hundratals barn och vuxna, och så
klart också flera riktiga riddare, fanns
på plats för att testa lekparken, som
ligger längs älvbrinken vid Leksands
kulturhus. Invigningen arrangerades
i samarbete med markägaren Svenska
kyrkan.
Många barn har på olika sätt bidragit
till att utforma Riddarlekparken. Eleverna i förskoleklasserna på Åkerö skola
lämnade önskemål om vilka lekredskap
parken skulle innehålla. Barnen ville
bland annat ha linbana, kompisgunga,
klätterställning, rutschkana, träd att
klättra i... – och så blev det också.
– Vi har inspirerats av deras önskemål och det mesta finns faktiskt med.
Lekparken har något som passar för
alla åldrar, säger stadsarkitekt Anna
Ograhn.
Barn i alla åldrar har också varit med
och designat de tre unika vapensköldar
som hänger på Riddarparkens klätterLeksands kommun • Årsredovisning 2014
borg. Totalt lämnades 390 bidrag in och
sedan valde en jury ut en vinnare bland
förskolebarnen, en bland bidragen från
årskurs 1–3 och en från årskurs 4–6.
Fint badvatten vid
kommunens badplatser
Den varma sommaren lockade till många
bad vid de badplatser som kommunen
ansvarar för: Hisstjärn i Djura, Helgbo
och Åhlbyn i Insjön, Västannor, Styrsjön
och Opplimmen.
Vattenprover visade att vattnet varit
tjänligt på samtliga badplatser under
sommaren.
Fritidsavdelningen genomför en årlig
säkerhetskontroll vid varje badplats
och sköter gräsklippning, sophantering,
bryggor och toaletter under sommarmånaderna.
För varm vinter i Granberget
2013/2014 var en mycket varm vinter,
vilket inte var bra för skidanläggningen
Granberget. Intäkterna sjönk från 2,2
miljoner 2013 till 1,4 miljoner 2014.
Upprustningen som gjordes inför
säsongen fick ett varmt mottagande av
besökarna. Bland annat blev den nya
barnliften i anläggningen en succé. Det
har under året även genomförts större
underhållsåtgärder på den stora liften
i Granberget där bland annat dalstationen och mast två och fem helrenoverades.
Första spadtaget för
nytt skidspår
Arbetet med att binda samman Granberget
med Källberget och skapa ett sammanlagt 30 km långt skidspår (och cykelspår
sommartid) började under hösten 2014
med målet att ha spåret färdigt för invigning i mitten av februari 2015.
Högläsning och bokprat
ska öka läslusten
Kan högläsning och bokprat främja läsandet? Det har biblioteket testat under
året som gått.
Barn och unga som är mellan 10–14 år
bjuds in till bokfika, där man pratat om
böcker medan man fikat tillsammans.
Totalt har de 12 träffarna lockat 96 barn
och unga.
Vuxna biblioteksbesökare som tycker
om högläsning har vid ett 10-tal tillfällen
kunna vara på Afternoon read, där
biblioteket bjuder på högläsning och te
med tilltugg. Den som hellre handarbetar
under högläsningen har bjudits in till
Stick&läs.
De läsfrämjande projekten kommer
att fortsätta under 2015.
UPPLEVA OCH GÖRA
35
BYGGA, BO OCH MILJÖ
Miljökommun med grön el
och bränslesnåla bilar
Under 2014 stärkte Leksands kommun sin ställning
som aktiv miljökommun.
Nu är det bara el från förnybara källor som gäller.
Samtidigt har kommunens fordonspark blivit en av de
energieffektivaste i landet.
– Det här är viktiga steg för att uppnå våra klimatmål
och skapa ett hållbart samhälle, säger kommundirektör
Göran Wigert.
Leksands kommun behöver ta många
steg för att uppnå sina egna, Sveriges och
Europas miljömål. Ett av de egna målen
handlar om att använda uteslutande förnybar energi i kommunens byggnader
år 2020. Det infriades redan sommaren
2014 då kommunen bytte elabonnemang
och växlade över till uteslutande så kallad
grön el. Det innebär att all elförbrukning
kommer från förnybara källor som sol,
vind, vatten och biobränsle.
– Det här beslutet hjälper oss att
sänka våra koldioxidutsläpp och ta ännu
ett steg mot att bara använda fossilfria
bränslen. Det stärker definitivt vår
ställning som aktiv miljökommun, säger
Göran Wigert.
Energieffektivaste
fordonsparken
Från och med juli 2014 är det uteslutande
grön el i kommunens uttag, den största delen
är dessutom lokalproducerad vatten- och
vindkraftel. Foto: Michael Erhardsson
36
BYGGA, BO OCH MILJÖ
Under 2014 stod det också klart att
kommunens satsning på miljöbilar ger
resultat. Den årliga Miljöfordonsdiagnosen visade att Leksand var en av landets
290 kommuner med energieffektivast
fordonspark. Bara tre kommuner kunde
redovisa bättre siffror.
– Kul att vår satsning på miljöbilar
ger så positiva resultat. Eftersom våra
bilar har treåriga leasingavtal uppdateras bilparken löpande. Under 2015 ska
vi byta ut halva bilparken, så vi har goda
förutsättningar att ligga i framkant även
framöver, säger Göran Wigert.
Den genomsnittliga tjänstebilen i Leksands kommun släpper ut 123,4 gram
koldioxid per kilometer. Det kan jämföras med den genomsnittliga svenska
kommunbilen som släpper ut 146 gram.
Snittet för alla nyregistrerade bilar i
Sverige är 138 gram per kilometer.
Dags för första elbilen
Miljöfordonsdiagnosen bygger på fem
kriterier. Leksands kommun klarade
sig bra över lag. Siffrorna visar bland
annat att kommunen hade 68 personbilar i sin fordonspark, varav 48, eller
70,6 procent, var miljöfordon, vilket
placerade kommunen på 37:e plats. När
det gäller klimatpåverkan hamnade
Leksands kommun på 76:e plats. En
kategori mäter antalet biofordon, något
som Leksands kommun saknar.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Hållbarhetsstrateg Annika Varghans och kommunalråd Ulrika Liljeberg (C) var med i elbilstestet 2013–2014 som resulterade i beslutet att
köpa in kommunens första elbilar under 2015. Foto: Magnus Rolands
– Än så länge går det inte att tanka
biogas i Dalarna, det är förklaringen,
säger Göran Wigert.
– Istället har kommunen som mål
att under 2015 få in ett antal elbilar i
bilparken som givetvis ska gå på grön el.
Miljöfordonsdiagnosen genomförs av
Miljöfordon Syd och affärsinformationsföretaget Bisnode med stöd från Energimyndigheten, Trafikverket och Sveriges
kommuner och landsting (SKL).
Energieffektivaste kommunala
fordonsparken 2014
gram koldioxid per kilometer (g CO2/km)
Ydre kommun................................. 109,6
Knivsta kommun............................ 118,0
Danderyds kommun........................118,2
Leksands kommun ........................ 123,4
Botkyrka kommun.......................... 124,4
Snittvärde för landets
290 kommuner............................... 146,3
Fakta – Miljövänligt elavtal
Elcyklar ska minska
bilåkandet
Samtidigt som bilparken blir allt miljövänligare strävar kommunen efter att
minska bilåkandet till förmån för cykel,
buss och tåg. Under hösten 2014 köpte
kommunen in både elcyklar och gemensamma resekort.
– Elcykeln är lika enkel att använda
som en vanlig cykel. Fördelen är att du
kommer fram lite snabbare och kan åka
en längre sträcka utan att bli svettig.
Det gör elcykeln till ett smidigt och
miljövänligt alternativ till bilen, säger
hållbarhetsstraget Annika Varghans.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Hållbarhetsstrateg Annika Varghans visar
en av kommunens nya elcyklar.
Foto: Jessica Dalman
Under 2013 gjorde Leksands kommun
av med drygt 3,8 miljoner kilowattimmar
(kWh) el. Det motsvarar förbrukningen
för 152 genomsnittliga svenska villor
med direktverkande el.
Priset för elen var drygt 2,1 miljoner kronor
exklusive energiskatt och moms.
Genom att betala ytterligare 20 000 kronor
får kommunen en ursprungsgaranti
från elleverantören som inte bara
garanterar el från uteslutande förnybara
källor, den största delen är dessutom
lokalproducerad vatten- och vindkraft.
BYGGA, BO OCH MILJÖ
37
BYGGA, BO OCH MILJÖ
Bygga, bo och miljö
Träffa Leksand – ett nytt sätt
att välkomna inflyttare
Träffa Leksand. Så heter det nya konceptet som ger alla nyinflyttade ett varmt
välkomnande från Leksands kommun.
Premiären var vid Kulturnatta och
då fick alla nyinflyttade en personlig
inbjudan till Träffa Leksand-tältet och
på plats fick de ett välkomstkuvert med
olika erbjudanden. Samma sak gjordes
även i samband med julmarknaden.
Träffa Leksand-tältet bemannas
av kommunens ”glädjespridare” som
håller i ett antal aktiviteter för både
barn och vuxna. Givetvis är det också
möjligt att ställa frågor, men det är inte
huvudsaken.
– Vi vill erbjuda något lättsamt och
trevligt och skapa en gemytlig mötesplats för nyinflyttade och alla andra som
bor i kommunen. Dessutom ska man
veta att Träffa Leksand är på plats när
det händer, säger kommunikationschef
Maria Bond.
Till en början finns Träffa Leksandtältet med på vid fyra tillfällen per år:
Kulturnatta, julmarknaden, någon vinteraktivitet och nationaldagen. Vid varje
tillfälle får nyinflyttade en inbjudan och
ett välkomsterbjudande.
Klart med ny översiktsplan
I juni antog kommunfullmäktige den nya
översiktsplanen för Leksands kommun.
Planen beskriver hur kommunen ska
växa och utvecklas fram till 2040.
Översiktsplanen var klar redan 2013,
men kommunen tvingades sedan göra
om delar av planen. Anledningen var att
det LIS-område (landsbygdsutveckling
i strandnära lägen) som föreslogs längs
bland annat älven mellan Tunsta och
38
BYGGA, BO OCH MILJÖ
Ål-Kilen var för långt och omfattande
och därför stred mot strandskyddets
syften. I den antagna översiktsplanen
tillåts byggnation i strandnära lägen i
mindre utsträckning än det först var tänkt.
Svårt att nå alla miljömål
Det är svårt att nå flera av kommunens
miljömål. Av 34 mål ser fem ut att lyckas,
tio är nära att lyckas medan 19 av målen
riskerar att misslyckas. Det visar miljömålsbokslutet som gjordes under 2014.
Det är första uppföljningen sedan kommunen tog beslut om miljömål för
perioden 2012–2020. Målen rör tre
områden: energi- och klimat, miljö och
naturvård.
Skogsavverkning gav
miljonintäkt
Kommunen har cirka 1 200 hektar
produktiv skogsmark som sköts med
röjning, gallring och avverkning. Kom–
munen har även cirka 1 000 hektar
tätortsnära och övrig skogsmark som
ska underhållas. Under året har det
gjorts en stor avverkning i Älgberget
samt en hel del gallring på olika platser
i kommunen. Avverkning har genomförts av entreprenörer och gallring har
genomförts av både entreprenörer och
egen personal. Nettointäkten till kommunen för denna avverkning var under
2014 cirka en miljon kronor.
Fortsatt få bygglovsärenden
Antalet bygglovsärenden ligger på samma
nivå som de gjort sedan 2012. Under
året beviljade byggavdelningen bygglov
för tio villor och 17 fritidshus. Antalet
strandskyddsärenden fortsatte minska,
till totalt 20 stycken.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
BYGGA, BO OCH MILJÖ
Under Kulturnatta var kommunens Träffa
Leksand-tält en välbesökt mötesplats.
Besökarna fick bland annat vara med och
dekorera en fåtölj med hjälp av färg och
broderi. Foto: Maria Bond
2014 planterade landskapsingenjör Johanna
Jobs och hennes medarbetare 20 000
blomsterlökar. Foto: Johanna Jobs
140 000 blomsterlökar
planteras under sju år
För tredje året i rad planterades över
20 000 blomsterlökar på offentliga
platser i kommunen. Planteringarna ska
försköna grönytor som bara slås en eller
två gånger per sommar.
– Det finns ganska många sådana ytor
i framför allt Insjön och Leksand, så vi
fortsätter med det här i kanske fyra år till.
Då har vi planterat 140 000 blomsterlökar på sju år, säger landskapsingenjör
Johanna Jobs.
Vid årets plantering sattes krokusar,
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
vita narcisser och tulpaner i orange,
rosa, lila och svart i refugerna längs
Siljansvägen i centrala Leksand. Trafikplatsen i Insjön och en grönyta vid
Leksands södra infart förseddes med
påskliljor och scilla. Tidigare år har
slänterna vid norra brofästet i Leksand,
längs Solvändan och vid Leksands
norra infart försetts med blomsterlökar,
liksom grönytorna vid trafikplatsen i
Insjön och intill kyrkan i Siljansnäs.
– Det är ett uppskattat jobb vi gör. Det
blir vackert och folk blir glada när det
blommar till våren, säger Johanna Jobs.
BYGGLOV
201420132012
Bygglovsärenden totalt
380
370
367
Permanenta bostadshus
10
10
6
Fritidshus
171618
Lägenheter i flerfamiljshus
0
Parhus
027
Borätter för fritidsboende
0
20
0
28
0
Förhandsbesked
302528
Strandskyddsärenden
203038
BYGGA, BO OCH MILJLÖ
39
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
ICA-flytt och enkelriktning
– två glödheta frågor 2014
Utvecklingen av Leksands centrum är en fråga som
verkligen engagerar Leksandsborna.
Under 2014 pågick högljudda diskussioner, först om
planerna på att tillåta dagligvaruhandel vid norra infarten och senare om planerna på att enkelrikta delar
av Leksandsvägen.
Arbetet med att förverkliga centrumutvecklingsplanen drog igång hösten 2013
och beräknas pågå till 2020. I september
2014 inleddes den andra etappen som
innebär en rejäl ansiktslyftning av Z-torget
och den del av Norsgatan som är gågata.
Enkelriktning på prov
Trafikingenjör Lars Lindblom, samhällsbyggnadschef Åke Sjöberg och kommundirektör Göran Wigert chattade om utvecklingen av centrum. Foto: Magnus Rolands
40
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
Samtidigt pågår förberedelser inför kommande etapper. Bland annat genomfördes
en enkelriktning av Leksandsvägens södra
del på prov i november 2014. Tanken
var att kartlägga hur trafikflödet skulle
förändras om sträckan enkelriktades.
När kommunen via Facebook och en
chatt bad trafikanterna berätta hur de
upplevde testet haglade upprörda kommentarer, sakliga frågor och konstruktiva
förslag in. Något som blev uppenbart
var att helhetsbilden av centrumutvecklingsplanen är svår att förmedla.
– En eventuell enkelriktning är ju bara
en liten del av den stora satsningen på
Noret. Utbrutet ur sitt sammanhang kan
det verka omotiverat, men sett till helheten
är det en lösning där vi tycker att fördelarna överväger, sa samhällsbyggnadschef Åke Sjöberg i samband med testet.
Trafikmängden minskade rejält
Ambitionen med centrumutvecklingen
är bland annat att göra Noret mer tillgängligt för gående och cyklister, begränsa genomfartstrafiken och sänka
hastigheten. Mätningarna som gjordes i
samband med testet visade att trafikmängden i centrum minskade med hela
15 procent, eller 1 300 bilar per dygn.
– Resultatet stämmer väldigt väl med
våra beräkningar. Blir det lite besvärligare att åka genom centrum så väljer en
större andel av genomfartstrafiken riksvägen eller andra vägar istället, säger
trafikingenjör Lars Lindblom.
Handlarna är i grunden positiva till
satsningen på centrum och att delar av
Leksandsvägen blir gångfartsområde,
men de gillar inte alternativet att enkelrikta Leksandsvägens södra del.
– Testet har gett oss möjligheten att
mäta och ta fram fakta samtidigt som
det har gett oss synpunkter från både
handlare och allmänheten som vi nu
tar med oss i det fortsatta arbetet, säger
kommundirektör Göran Wigert.
Beslutet om en eventuell enkelriktning fattas först i början av 2016.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Enkelriktningen som gjordes på prov i november skapade en livlig diskussion bland Leksandsborna. Foto: Magnus Rolands
Dagligvaruhandel vid
norra infarten
Kommunfullmäktige
gav klartecken
I april fick näringslivsavdelningen i uppdrag att söka planbesked för en ändring
av detaljplanen. Ändringen skulle tillåta
”skrymmande sällanköpsvaruhandel”
eller så kallad släpvagnshandel, till
exempel möbelhandel, i området.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Tomt på 8 000 kvadratmeter (klart i
oktober/november).
4
atan
Stationsg
En annan fråga som verkligen engagerade Leksandsborna under 2014 var
förslaget att tillåta dagligvaruhandel
vid Leksands norra infart där Ica visat
intresse att bygga en butik.
I mars bänkade sig flera hundra
personer vid sina datorer för att följa
webbsändningen från ett informationsmöte i Plenisalen.
Lokalen var fullsatt och många åhörare
var skeptiska. De ville se andra lösningar,
till exempel ett butiksbygge vid södra
brofästet på Åkerö, direkt norr om
OKQ8 eller söder om resecentrum. Andra
var positiva och menade att planerna
skulle leda till en utveckling av sällanköpshandeln i centrum.
1 Åkessons Bilcenter.
2 IT-komponenters
3
möbelvaruhus, Tomt på
3 100 kvadratmeter
(klart i december).
1
3 Ledig tomt på 3 000
kvadratmeter.
2
4 Tomt på 8 000 kvadrat-
en
sväg
and
Leks
70
meter aktuell för detaljplaneändring som
medger dagligvaruhandel med en försäljningsyta på max
1 500 kvadratmeter.
Så här utvecklas handelsområdet vid norra infarten efter kommunfullmäktiges beslut 2014.
Grafik: Magnus Rolands
I juni togs nästa steg. Efter en lång
debatt och omröstning i kommunfullmäktige stod det klart att området vid
Leksands norra infart skulle bli handelsplats även för dagligvaruhandel.
– Jag är tillräckligt säker på att det
här är rätt beslut för Leksand just nu.
Därför yrkar jag bifall, sa kommunalråd
Ulrika Liljeberg (C), under debatten.
Arbetet med detaljplanen beräknas
vara klart i slutet av 2015. Först därefter kan det bli aktuellt med byggnation
för Ica eller någon annan dagligvaruhandel vid norra infarten.
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
41
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
Trafik och infrastruktur
”Bussrevolutionen” gav
ny kollektivtrafik
Nya bussar har satts in på flera turer i
Leksands kommun. De är mindre och
anpassade för hur många som reser. Bra
för miljön och lägre kostnad per kilometer.
Upp till 21 passagerare kan åka i de helt
nya bussarna. Foto: Per Strid.
Den 17 augusti införde Dalatrafik en helt
ny busstrafik i Dalarna, anpassad efter
dagens resbehov. Det innebar bland annat
fler direktbussar med snabb och tät trafik
som samordnas med tågtrafiken. Det blev
också helt nya linjenummer.
I Leksand märktes bland annat att
den nya linjen 102 skjutsar resenärer
mellan Borlänge-Leksand-Rättvik. Den
ersatte tidigare linje 58 och 258. Turen
är snabbare, med färre stopp, och lokalt
i Leksand kompletteras trafiken med tre
landsbygdslinjer.
En annan förändring var att förbindelsen till Sågmyra och vidare mot Falun
försvann. För att behålla anslutningen
till Sågmyra hade Leksands kommun
behövt finansiera hela kostnaden på
cirka 1,4 miljoner kronor på egen hand,
då varken Falu kommun eller Landstinget Dalarna längre var intresserade
av att vara med. Lösningen blev istället
att en morgon- och en eftermiddagstur
förlängdes till Insjön för vidare anslutning med tåg eller buss därifrån.
Den så kallade bussrevolutionen
genererade en hel del missnöje hos
passagerarna. Under hösten och vintern
gjordes därför en rad justeringar i tidtabellerna.
– Vi arbetar kontinuerligt med att
hitta lösningar för att tillfredsställa så
många resenärer som möjligt som vill
eller måste åka med kollektivtrafiken,
sa näringslivschef Per Strid, i samband
med att antalet turer utökades i oktober.
Ny strandpromenad längs älven
Under sommaren slutfördes arbetet
med att bygga en ny strandpromenad
42
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
nedanför Rosens lada. Strandpromenaden sträcker sig från Leksandsbrons
södra fäste till båthamnen intill järnvägsbron.
Slänten ovanför strandpromenaden
täcktes med kokosmatta och planterades med växter som binder marken.
Syftet är i första hand att säkra slänten
mot ras, men strandpromenaden blir en
fin bonus.
Projektet kostade 4,6 miljoner kronor,
vilket kommunen står för. Kommunen
får dock ersättning för marken som
används till detta. Arbetet samordnas
med byggandet av bostadshusen med
tillhörande markarbeten vid Rosens
lada. Kommunen äger marken vid
stranden medan Nils Skoglunds AB äger
fastigheten med bebyggelsen.
Inget möte med bussar på
Leksandsbron i framtiden
Slutrapporten från den omfattande
besiktningen av Leksandsbron visar att
den 90 år gamla betongkonstruktionen
har mycket fina hållfasthetsvärden och
att träpålarna i fundamenten har mycket
goda materialegenskaper.
Samtidigt visar avancerade bärighetsberäkningar att bussar och arbetsfordon
inte bör möta andra motorfordon på
bron och att bron inte kan breddas
ytterligare. Därför blir det förbjudet för
bussar att möta andra motorfordon på
Leksandsbron efter den renovering som
ska ske hösten 2015. När allt är klart
kommer mötande trafik stoppas av ljussignaler när en buss ska passera bron.
– I praktiken sker inga bussmöten
redan idag, eftersom busschaufförerna
undviker möten med andra bussar på
bron, men nu måste vi säkerställa att
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
Den nya gång- och cykelvägen till Heden invigdes den 18 juni. Foto: Åsa Pellas.
bussar och andra arbetsfordon kan köra
mitt på bron och reglera det på något
sätt, säger trafikingenjör Lars Lindblom.
Förutom reparation av mindre betongskador på bron ska hela betongytan behandlas för att förhindra nedbrytningen
av betongens ph-värde.
Ny gång- och cykelväg till Heden
Den efterlängtade gång- och cykelvägen
mellan Heden och Åkerö invigdes den
18 juni.
Gång- och cykelvägen sträcker sig längs
den östra sidan av väg 570 mellan Åkerö
och Heden. Sträckan på drygt 2,3 kilometer och är både asfalterad och belyst.
– Vi är glada över samarbetet som gjort
bygget möjligt. Nu får vi en säkrare
trafiksituation som också gynnar miljön
och hälsan, sa kommunalrådet Ulrika
Liljeberg (C) i samband med invigningen.
Projektet kostade omkring åtta miljoner
kronor.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Ny asfalt på Holsåkern
Första veckorna i juni asfalterades
vägarna i bostadsområdet Holsåkern
i Insjön. Villavägen, Holsåkersvägen,
Tärnavägen, Svanvägen och Lärkvägen
fick ny beläggning. Dessutom utfördes
dikning längs Åkervägen samt delar av
Envägen och Villavägen.
Redan sommaren 2012 inleddes renoveringen av vatten- och avloppsnätet i
bostadsområdet. Sommaren 2013
fortsatte arbetet, men istället för att
lappa efter alla grävningar i området
beslutade kommunstyrelsen att skjuta
till en miljon kronor för att åtgärda hela
vägbredden. Den gamla asfalten togs
bort och dikena grävdes om.
– Vägarna behöver avvattnas för att
vägkropparna ska hålla och det kräver
diken. Därför har vi smalnat av vägbredden, förstärkt där det behövts, dikat och
lagt nya trummor, säger trafikingenjör
Lars Lindblom.
Omfattande vägrenoveringar i bostadsområdet Holsåkern i Insjön.
Foto: Magnus Rolands.
TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
43
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
Prao och yrkesmässa
– för att möta framtidens medarbetare
Högstadie- och gymnasieeleverna blir en allt viktigare
grupp för kommunen som arbetsgivare. På sistone har
åttondeklassarna och gymnasiets språkelever uppvaktats
lite extra av kommunens personalavdelning.
– Det handlar om att säkra framtidens kompetensförsörjning, säger personalstrateg Matilda Augustsson.
För att lyckas rekrytera kompetenta
medarbetare i framtiden fokuserar personalavdelningen allt mer på morgondagens medarbetare. Högskolestudenter
och gymnasieelever, men även högstadieelever har blivit en allt viktigare
grupp i det arbetet.
Just nu har vi valt att arbetat med
åttondeklassare och språkelever på
gymnasiet som främsta målgrupp, säger
Matilda Augustsson.
Kocken Mattias Högvall pratade jobb med
Olle Hallpers och Christoffer van Deetjen på
Leksands yrkesmässa. Foto: Magnus Rolands
Stefan Holm berättade om polisyrket för
Johannes Matses och Fredrik Eklund på
Leksands yrkesmässa. Foto: Magnus Rolands
44
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
200 kommunala praoplatser
Under en vecka i februari fick nära 200
åttondeklassare chansen att prova olika
jobb inom Leksands kommun. Veckan
började med en temadag där eleverna
fick information om hur kommunen
fungerar och vilka 191 olika yrken som
finns. Därefter väntade två dagars prao.
– Vi kunde erbjuda praoplats inom
nära 30 olika yrken. Eleverna fick prova
allt från att jobba som politiker och
kommunikatörer till lokalvårdare och
förskollärare, säger Matilda Augustsson.
Viktig investering
för framtiden
Personalavdelningens praosamarbete
med skolan är förhållandevis nytt och
först 2014 slog det igenom på allvar
inom kommunens olika verksamheter.
Väldigt många valde att ta emot praoelever och har insett att det kan vara en
viktig investering för framtiden.
– Det handlar om att på sikt säkra upp
vår kompetensförsörjning. Vi hoppas ju
att många ungdomar väljer att bo kvar
i kommunen eller komma tillbaka efter
sina studier och börja jobba med något
av alla våra spännande yrken, säger
Matilda Augustsson.
Yrkesmässa för
framtidens medarbetare
I september genomfördes Leksands
yrkesmässa som är nästa stora satsning
på framtidens medarbetare. Över
hundra yrkesrepresentanter ställde upp
för att berätta om ett 70-tal olika jobb
för alla elever i årskurs 8, årskurs 9 och
hela Leksands gymnasium – totalt 900
elever.
Efteråt var samordnaren för Leksands
skola-arbetslivsgrupp, Anneli Morberg,
lyrisk.
– Vi har haft över hundra helt fantastiska utställare som har lyckats prata
med 900 14–18-åringar som jag tror har
gått härifrån jättenöjda! Många lärare
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
Åttondeklassarna fick inte bara göra prao, utan också träffa flera av kommunens yrkesrepresentanter, bland annat undersköterskan Eva Mansikka...
...brandmannen Mats Brolin...
har varit imponerade och flera utställare
har redan sagt att de gärna kommer
tillbaka nästa år.
Maskinförare ett bristyrke
Bland de 70 utställarna fanns till exempel
officerare, veterinärer, bönder, bagare,
reportrar och präster. Utanför stod flera
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
...och sjuksköterskan Titti Klys. Foto: Magnus Rolands
olika arbetsfordon på rad, bland annat
en grävmaskin.
– Maskinförare är ett bristyrke så
det här är en viktig dag för oss, sa Mats
Bergkvist, Solby maskin AB.
Ett stenkast därifrån stod brandkårens
fordon och flera polisbilar.
– Det är redan stor konkurrens om
platserna till polishögskolan, men vi vill
ändå gärna ha ett högt söktryck, förklarar
Stefan Lund från polisen i Mora som var
mer än nöjd med dagen.
– Jag har träffat några elever här idag
som jag verkligen vill se inom polisen i
framtiden, sa han.
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
45
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
Näringsliv och arbete
Allt bättre företagsklimat i
Leksands kommun
2014 förbättrades näringslivsklimatet
i Leksands kommun för fjärde året i
rad. Kommunens 99:e plats i Svenskt
näringslivs årliga ranking var det bästa
resultatet sedan 2008.
Rankingen baseras främst på en enkät
där företagarna gör egna bedömningar
av det lokala företagsklimatet. Den här
gången svarade endast 111 av kommunens
cirka tusen företagare på enkäten. Vid
en närmare titt på varje enskild fråga
ser man att den starkaste förbättringen
gäller kommunens service till företagen.
Även kommunens tillämpning av lagar
och regler och det sammanfattande
omdömet av företagsklimatet har förbättrats rejält. Den största försämringen
gäller tillgången till kraftfulla tele- och
it-nät.
Avancemanget placerade Leksands
kommun på en tredje plats bland Dalarnas
15 kommuner. Endast Vansbro (82) och
Rättvik (83) hade ett bättre företagsklimat.
Hesseborns och Gula villan revs
I september revs Gula villan vid gamla
brandstationen i Insjön och i oktober
revs bostadshuset på en av Leksandsnorets äldsta gårdar, Hesseborns vid
Hantverkaregatan bakom Hemköp. Det
är inte klart vad tomterna ska användas
till, men det behövs nya bostäder i både
Insjön och Leksand.
– Det gäller bara att hitta någon som
är intresserad av att bygga, säger samhällsbyggnadschef Åke Sjöberg.
Bostadshuset på en av Norets äldsta gårdar,
Hesseborns, revs i oktober.
Foto: Mikael Berglund
46
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
Många träffar med näringslivet
Närmare 1000 personer besökte de åtta
frukostträffar som kommunen under
året arrangerade tillsammans med företrädare för näringslivet. Under hösten
har företagareföreningen FFLIST arrangerat uppföljande seminarier.
Näringslivsavdelningen har också stått
som värd för två träffar med restauranger
& caféer, två träffar med boendeanläggningar, tre träffar med fokusgruppen
(ett tiotal företagare med 5–19 anställda
i olika branscher där vi diskuterar tillväxtfrågor), en träff med mäklare, en
träff med byggherrar och exploatörer
och en träff med hälsoföretagare. Dessutom har nio möten i samrådsgruppen
med näringslivet genomförts, 13 planerade företagsbesök och oanmälda mindre
formella besök hos ett 25-talet företag.
Nybyggnation vid
norra infarten
Under 2014 drog byggnationen igång på
allvar vid Leksands norra infart. Under
hösten invigde både en bilfirma (Åkessons
Bilcenter) och ett möbelvaruhus (IT-komponenter AB) sina nya lokaler i området.
För att kunna uppföra möbelvaruhuset
byggde Leksands kommun en byggväg
som under hösten förlängdes och blev
en permanent kvartersgata med en
bredd på 6 meter.
De två företagen köpte sina tomter av
Leksands kommun. I det 25 000 kvadratmeter stora området, som kallas Limsjöänget, finns ytterligare två obebyggda
tomter:
En tomt på 3 000 kvadratmeter med
möjlig byggyta på 900 kvadratmeter.
Tänkbar verksamhet är utställning,
restaurang, hotell, kontor, bilservice och
- efter ändring av detaljplanen - skrymmande varor med minst 500 kvadratmeters försäljningsyta.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
Lena Rasche, Lotta Johansson, Anna Ringström och Emmi Enoksson blev några av
kommunens första glädjespridare.
Foto: Magnus Rolands
Under 2014 byggdes det för fullt på Limsjöänget vid Leksands norra infart.
Foto: Magnus Rolands
En tomt på 8 000 kvadratmeter där
det - efter ändring av detaljplanen - ska
bli tillåtet att bedriva dagligvaruhandel
med en försäljningsyta på maximalt
1 500 kvadratmeter.
Sålde mark till Sommarland
2014 sålde Leksands kommun marken
som Äventyret Sommarland driver sin
verksamhet på. Köpare var bolaget som
äger äventyrsparken, Leksand Resort
AB. Bolaget har hyrt marken på totalt
25 hektar genom en så kallad tomträtt
sedan starten för 31 år sedan. Marken
såldes för drygt tre miljoner kronor.
Nytt fastighetsköp på Åkerö
Fastighetsförvärven vid södra brofästet
på Åkerö fortsatte under året då även
fastigheten Åkerö 13:08 (före detta
Åkessons Bilcenter) köptes. Fastigheten
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
förvaltas av Leksandsbostäder AB tills
exploateringen av området är möjligt.
Näringslivsavdelningen har beställt en
ändring av detaljplanen för att göra de
förvärvade fastigheterna godkända för
bostadsändamål. När marken där Shell
tidigare låg är sanerad har kommunen
för avsikt att även köpa den fastigheten.
Glädjespridare ska
representera kommunen
På alla arbetsplatser finns medarbetare
som ger energi, visar ödmjukhet, bidrar
till en positiv atmosfär och höjer stämningen. De är helt enkelt glädjespridare!
Under 2014 valde Leksands kommun
att lyfta fram sina glädjespridare. Framöver ska de vara kommunens ansikten
utåt vid olika evenemang och bidra till
att företagskulturen stärks inom organisationen.
– En glädjespridare är någon som
sprider glädje och är en förebild för andra.
Någon som bidrar till att stärka vi-känslan inom organisationen, öka förståelsen för varandra och förbättra samarbetet, säger näringslivsavdelningens Linda
Hjerpe som ligger bakom konceptet.
Alla som är anställda i Leksands kommun kan nominera en glädjespridare
och alla som arbetar inom kommunen
kan bli nominerade. Den första medarbetaren som fick erbjudandet om att
vara glädjespridare var Anna Ringström
som arbetar på förskolan Nyckelpigan i
Insjön. Hon blev både förvånad och glad
över nomineringen.
– Det känns jätteroligt att få vara med
och representera kommunen i olika
sammanhang. Jag är väldigt stolt och
glad för att någon har nominerat just
mig, sa hon.
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
47
MEDARBETARE
En attraktiv arbetsplats för
framtidens medarbetare
En gemensam värdegrund, fortsatt medarbetar- och
ledarutveckling, fokus på en god arbetsmiljö och fortsatta friskvårdsaktiviteter är viktiga ingredienser i
kommunens mål att vara en attraktiv arbetsplats för
både våra medarbetare och för dem som söker sig till oss.
Samtidigt ökar vårt fokus på framtidens medarbetare.
Våra tonåringar, språkelever och högskolestudenter
är en mycket viktig grupp för att säkra rätt kompetens
i våra verksamheter.
Den demografiska utvecklingen, med
stora pensionsavgångar både lokalt och
nationellt, gör att Leksands kommun
behöver behålla och rekrytera ny kompetens till organisationen. Det gäller
både på kort och på lång sikt.
Under året har den kortsiktiga kompetensförsörjningen bestått av att rekrytera rätt kompetens till de vakanser som
uppkommit. Totalt har det rört sig om
drygt 174 vakanser, varav ungefär 100
har varit sommarvikariat inom hemtjänsten, LSS och äldreboenden. Till dessa
har vi också fått flest antal sökande liksom
till lediga tjänster inom administration,
vaktmästeri, boendehandledning och
stödboende. Minst antal sökande har
varit till lärar- och sjukskötersketjänster, något som stämmer väl överens
med hur det ser ut i resten av regionen.
Kerstin Johnsson arbeter på förskolan Nyckelpigan och är en av kommunens cirka 1 500
medarbetare. Foto: Lars Dahlström
48
MEDARBETARE
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
MEDARBETARE
Fortsatt fokus på tonåringar
och studenter
Det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet har bestått av att kommunicera
ut budskapet om det stora antalet yrken
som finns hos Leksands kommun, hur
det är att arbeta inom en kommun samt
behovet av att nyanställa medarbetare
- nu och framöver. Det arbetet kan man
läsa mer om på sidorna 44–45.
Vår framtida
organisationskultur
En annan stor del i att säkra kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt
är att behålla de medarbetare som redan
finns i verksamheten. Om våra medarbetare trivs och utvecklas på sina arbetsplatser märks det utåt och kommer till
nytta för dem vi finns till för. Det skapar
också en ökad stolthet hos våra medarbetare. Därför fortsätter vi att satsa på vår
värdegrund samt medarbetar- och ledarskapet. Det är människorna i organisationen som skapar, upprätthåller och
därmed också kan förändra kulturen.
Under året sammanställdes de synpunkter, tankar och idéer som kommit
från medarbetare och chefer kring
frågor om värderingar och värdegrund.
Sakta har Leksands kommuns värdegrund trätt fram och under 2015 fortsätter värdegrundsarbetet.
Förutom värdegrunden är medarbetaroch ledarutvecklingen viktiga delar för
vår framtida organisationskultur. Tanken
är att förbättra arbetsmiljön ytterligare,
att skapa bättre förutsättningar för både
det goda medarbetarskapet och det
goda ledarskapet samt att skapa bättre
förståelse mellan medarbetare och
chefer: ”Hur ska jag som ledare vara för
att mina medarbetare ska kunna axla
sitt fulla medarbetarskap?” respektive
”Hur ska jag som medarbetare vara för
att ledaren överhuvudtaget ska kunna
fungera som en bra ledare?”.
Medarbetarskap
Under 2014 har planeringen av del två
av medarbetarutvecklingen pågått. Del
två kommer att handla om arbetsglädje,
medarbetares rättigheter och skyldigheter samt medarbetarskap.
Ledarskap
Vår värdebaserade ledarutveckling
utgår ifrån att man som chef leder
andra genom att leda sig själv. 2013
planerades upplägget och kommunledningsgruppen påbörjade sin utveckling.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Under 2014 träffades de två första chefsgrupperna vid fyra tillfällen. De fick även
en individuell återkoppling på sitt ledarskap med stöd av en ledarutvecklingsrapport. Rapporten är baserad på feedback
från chef, kollegor, medarbetare samt
eventuellt andra intressenter. Ytterligare
två chefsgrupper började träffas under
hösten för att bli klara till sommaren.
Vi räknar med att samtliga chefer har
genomgått ledarutvecklingen till sommaren 2016 och att det därefter startar en
ny grupp med nyanställda chefer varje år.
Utöver ledarutvecklingen anordnades
fyra chefsfrukostar och två längre ledarforum. Fokus var på aktuella frågor och
uppdraget att vara chef/ledare. Temat
för dessa tillfällen var under 2014 värdegrund och kommunikation.
ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA
Tillsvidareanställda
Andel Kvinnor
Andel Män
Visstidsanställda
Arbetad tid
1.903.789 timmar
Varav övertid 8.692 timmar
Frånvarotid
486.269 timmar
Frånvarotid i % av arbetad tid
25,5%
Arbetsmiljö, hälsa och friskvård
En god arbetsmiljö skapas när ledare
och medarbetare tillsammans verkar för
en trygg och säker arbetsplats. Under
2014 utbildades elva nya chefer och
skyddsombud i arbetsmiljö. Vi anordnade även skyddsombudsträffar vid två
tillfällen för alla skyddsombud, där cirka
25–30 personer deltog. Vi arbetade aktivt med rehabilitering utifrån målet att
förebygga sjukdom och olycksfall samt
att komma igång så tidigt som möjligt
med rehabilitering.
Sjukfrånvaron under 2014 var 6,26
procent av arbetad tid, vilket är en
ökning jämfört med 2013 (5,60 procent
av arbetad tid). Sjukfrånvaron var högst
i åldersgruppen 30–49 år. I åldersgruppen 29 år eller yngre har sjukfrånvaron
minskat.
Under 2014 hade hälsoinspiratörerna
två träffar, med syfte att ge hälsoinspiratörerna ökade kunskaper om hälsa
och friskvård, vilket ska leda till att
inspirera andra till att verka för en bra
hälsa på arbetsplatsen.
Leksands kommun arbetade aktivt
med friskvårdssatsningen ”Hälsosam”.
Tanken är att bidra till ökad medvetenhet kring hur man kan förbättra sin
hälsa och livsstil. Under året erbjöds
kommunens medarbetare flera olika
friskvårdsaktiviteter, så som yoga,
gympa, vattengympa, längdskidträning,
spinning och föredrag. Medarbetarna
gjorde cirka 2 500 besök på någon av
Hälsosams aktiviteter.
Medarbetare i Leksands kommun har
även som tidigare år möjlighet att köpa
olika träningskort till Leksandshallen
för ett reducerat pris.
1.180 st
960 st
220 st
97 st
GENOMSNITTLIG
SYSSELSÄTTNINGSGRAD
201420132012
Kvinnor
Män
Totalt
85,9%85,3%85,4%
90,4%91,1%88,4%
86,8%86,4%86,0%
Andelen medarbetare i olika ålderskategorier i % av totalt antal medarbetare
201420132012
20–29 år
30–39 år
40–49 år
50–59 år
60–67 år
7%
15%
28%
32%
18%
5%
17%
27%
33%
18%
6%
17%
27%
33%
17%
SJUKFRÅNVAROSTATISTIK
201420132012
Total sjukfrånvaro,
samtliga anställda i % 6,26 5,60 5,21
Sjukfrånvaro,
sammanhängande
tid 60 dgr eller mer 49,15 48,60 44,35
Total sjukfrånvaro
för kvinnor
6,83 6,11 5,70
Total sjukfrånvaro
för män
4,13 3,65 3,34
Total sjukfrånvaro
för åldersgruppen
29 år eller yngre
3,13 4,07 3,72
Total sjukfrånvaro,
åldersgruppen
30–49 år
6,66 5,50 4,57
Total sjukfrånvaro,
åldersgruppen 50 år
eller äldre
6,49 5,96 6,00
Långtidsfriska/medarbetare med max
5 sjukdagar: 54,28% (57,41% 2013)
Antal sjukdagar per person: 21,73
dagar (18,1 dagar 2013).
MEDARBETARE
49
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Ekonomi
Om resultatet i år
BOKSLUT 2014, mkr
BokslutBudget Avvikelse
Sektorernas nettokostnad
Politik och
kommunledning 76,275,7
-0,5
Verksamhetsstöd och
service
66,466,4
0,0
Lärande och stöd
325,8
329,2
3,4
Vård och omsorg
252,7
251,3
-1,4
Samhällsbyggnad 24,024,7
0,7
Summa
2,2
745,1747,3
NÄMNDKOSTNADER, mkr
2014
Utfall Budget
Nettokostnad
50
Revision0,7
0,7
Överförmyndare1,4
1,1
Valnämnd0,3
0,3
Jävsnämnd0,1
0,1
Individnämnd0,0
0,0
Hjälpmedelsnämnd0,0
0,0
Vuxenutbildningsnämnd
0,0
0,0
Socialtjänstnämnd0,0
0,0
Krisledningsnämnd0,0
0,0
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Det ekonomiska resultatet för 2014 uppgick till 31,7 miljoner kronor (mkr). Det
motsvarar 4,1 procent (%) av skatter och
bidrag och innebär att budgeten för året,
1,7 mkr, överträffades med 30,0 mkr.
Med årets resultat uppgår det genomsnittliga överskottet för perioden
2012–2014 till 2,8%. För planperioden
2013–2017 uppgår det genomsnittliga
överskottet med årets resultat och inklusive budgeterade resultat kommande
år till 2,7%. Det långsiktiga målet är att
resultatet under en femårsperiod i
genomsnitt ska uppgå till 3,0% av skatter
och bidrag. För 2014–2017 har ett tillfälligt lägre mål om 2,0% beslutats utifrån
kommande ekonomiska utmaningar
under den perioden.
Huvudsakliga förklaringar till det goda
resultatet är:
• God budgetföljsamhet av verksamheterna med ett nettoöverskott mot
budget på 2,2 mkr, motsvarande en
nettokostnadsandel om 95,9% av
skatter och bidrag, rensat för jämförelsestörande poster.
• Tillämpningen av det nya regelverket
för komponentredovisning av anläggningsregistret för samtliga nya investeringar under året samt för samtliga
fastigheter i anläggningsregistret har
gett betydligt lägre årliga avskrivningar än budget, en avvikelse motsvarande 8,2 mkr.
• Positivt finansnetto genom aktieutdelning från Dala Energi AB, lägre
räntekostnader med anledning av lägre
räntenivåer och amortering av lån samt
återvunnen moms, totalt 4,9 mkr.
• Låg basbeloppsuppräkning och effekt
av att den så kallade bromsen i
pensionssystemet har slagit till har
inneburit positiva resultateffekter
gentemot budget gällande pensionskostnader samt lägre sociala avgifter
och något lägre pris- och lönekompensation än budget ger totalt 10,2 mkr i
positiv avvikelse.
• Realisationsvinster vid försäljning av
fastigheter uppgår netto till 3,6 mkr.
• Något högre generella statsbidrag men
något lägre skatteintäkter har inneburit
ett sammantaget litet överskott av
skatter och bidrag mot budget, 0,9 mkr.
Tillämpningen av det nya regelverket för
komponentredovisning i anläggningsregistret från och med 2014 har inneburit
en nedskrivning av anläggningstillgångar i form av fastigheter med 23,9 Mkr.
Nedskrivningen är enligt regelverket
bokad direkt mot eget kapital.
Verksamheternas intäkter
och kostnader
Skatteintäkterna och de statliga generella
bidragen ska räcka till finansiering av
den löpande driftverksamheten, avsättningar till framtida pensionsåtaganden,
räntor och avskrivningar. Det är därför
av avgörande betydelse hur nettokostnaderna för driftverksamheten utvecklas
i förhållande till skatter och bidrag. Om
nettokostnaderna ökar snabbare än
skatter och bidrag försämras kommunens ekonomi, behovet av lånefinansiering ökar och handlingsfriheten begränsas. En sådan utveckling är mycket
allvarlig och på sikt ohållbar.
Driftkostnaderna för kommunens
verksamheter uppgick till 740,5 mkr
netto rensat för jämförelsestörande
poster, vilket är en ökning med 0,8 mkr
eller 0,1% jämfört med 2013. Under
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2014 minskade konsumentprisindex
(KPI) med -0,2 %.
Avskrivningarna har under året minskat
med 4,2 mkr. Orsaken är främst ovan
nämnda tillämpning av det nya regelverket
för komponentredovisning av anläggningsregistret för samtliga nya investeringar under året samt samtliga fastigheter i anläggningsregistret, vilket har
gett betydligt lägre årliga avskrivningar.
Vissa gemensamma poster undantas
från budgeten för sektorernas verksamheter, då de på kort sikt inte kan påverkas
av budgetansvariga eller stör jämförelser
över tid. Det är försäljningar, avskrivningar och avvikelser mellan kalkylerade
påslag för personalomkostnader och
faktiska kostnader för arbetsgivaravgifter
och pensioner.
Den totala avvikelsen jämfört med
budget är +2,2 mkr eller 0,3%, det vill
säga driftbudgeten hölls för helåret.
Nedan redovisas större ekonomiska
avvikelser per sektor jämfört med budget:
Politik och förvaltningsledning
Större positiva avvikelser utgörs av förvaltningsuppdrag Leksandsbostäder AB
tack vare mildare väderlek, vilket gett
lägre uppvärmningskostnader och lägre
kostnader för snöröjning (+1,9 mkr),
därtill avvikelse avseende kommunstyrelsens strategiska reserv (+1,7 mkr).
Negativa avvikelser utgörs av ökade
kostnader för busslinjetrafiken (-1,8 mkr)
och merkostnader netto för brand Ullvi
skola (-0,3 mkr). Total nettoavvikelse mot
budget för verksamheterna är -0,5 mkr.
Verksamhetsstöd och service
Sektorn har lägre kostnader för livsmedel tack vare nytt avtal och kostberäkningsprogram (+2,1 mkr), lägre kostnader för tillhandahållna städtjänster tack
vare färre vikarier (+0,9 mkr), högre
kostnader för vissa stabsverksamheter
samt nytt skidspår Källan-Granberget
(-1,2 mkr). Ingen nettoavvikelse mot
budget finns för sektorn (0,0 mkr).
Lärande och stöd
Högre intäkter än vad som budgeterats
har erhållits från Migrationsverket och
Skolverket. Totalt har högre bidrag än
budgeterat erhållits genom att särskilda medel sökts och beviljats till olika
projekt under året. Till detta kommer
att de interkommunala ersättningarna
för gymnasielever har varit högre än
budgeterade intäkter samt har medel
från Migrationsverket avseende mottagna flyktingar inte överförts till 2015.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Dessutom har erhållna statsbidrag till
vuxenutbildning gett ett överskott med
0,5 mkr.
Huvuddelen av den negativa nettobudgetavvikelsen inom sektorn är hänförlig till personalkostnader inom grundskolan. Antalet elever med särskilda
behov som måste tillgodoses har under
senare år ökat. Dessutom ställs tydligare
krav än tidigare från staten på detta
område. Nettoavvikelse mot budget per
verksamhet är: Individ- och familjeomsorgen +1,2 mkr, förskolan +1,5 mkr,
grundskolan -2,1 mkr, gymnasiet +1,5 mkr,
vuxenutbildningen +0,4 mkr och för
musikskolan en positiv avvikelse mot
budget. Total nettoavvikelse mot budget
för sektorn är +3,4 mkr.
Koncern
Kommun
mkr
100
80
60
40
20
0
Samhällsbyggnad
Sektorn har högre intäkter än budget,
främst tack vare statliga ersättningar
och återförda intrångsersättningar,
medan det bland annat varit färre bygglov.
Personalkostnaderna har varit högre på
grund av ökat antal brandlarm inklusive
skogsbränder men dämpats genom
vakanser. Budgeten för bostadsanpassningar har till största delen inte behövts
nyttjas för året. Total nettoavvikelse mot
budget för sektorn är +0,7 mkr.
Koncernen
Resultat för kommunkoncernen uppgår
till 46,0 mkr där 31,7 mkr gäller kommunen och 14,3 mkr bolagen. Årets resultat
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
LÅNESKULD
Koncern
Kommun
Vård och omsorg
Sektorn har fortsatt högre personalkostnader än budgeterat främst avseende
ersättning för obekväm arbetstid,
sjuklöner och sjukvikariekostnader.
Kostnaderna är främst relaterade till
hemtjänsten. Kostnaderna för slutenvård har ökat under året på grund av
ökat vårdbehov. Externa intäkter har
varit högre än budget beroende på retroaktiv utbetalning från assistansbolag
samt gällande personlig assistans.
Införandet av ett nytt arbetssätt
2013 gällande planering och logistik
inom hemtjänsten och även i övrigt ett
systematiskt kvalitetsarbete inom hela
sektorn har gett positiva ekonomiska
effekter även 2014, även om budgeten
som helhet inte hållits. Nettoavvikelse
mot budget per verksamhet är: Sektorledning och myndighetsutövning +4,1
mkr, LSS +1,1 mkr, ordinärt boende
(hemtjänst) -4,4 mkr, särskilt boende
och HSL -2,2 mkr. Total nettoavvikelse
mot budget för sektorn är -1,4 mkr.
LIKVIDA MEDEL
mkr
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
SKULDSÄTTNINGSGRAD 1)
Koncern
Kommun
80
%
70
60
50
40
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
1) Avsättningar, kort- och långfristiga skulder ställd i relation till tillgångarna.
SÄRSKILD UPPLYSNING, mkr
Enhet
ÄgartillskottFörsäljning
Borgen
GivnaMottagnaKöpareSäljareGivare Mottagare
Kommunen 5
65,5 3,6383,9
Leksandsbostäder AB
2,8
64,3
272,9
Leksand
Vatten AB
0,7
1,2
104,5
5
Dala Vatten
och Avfall AB
0,1
6,5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
51
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
före bokslutsdispositioner, bolagsskatter och koncernkonsolidering, uppgår
för Leksandsbostäder AB till 13,3 mkr
och för Leksand Vatten AB till 3,3 mkr.
De verksamheter som Leksand Vatten
AB och Leksandsbostäder AB bedrivit
under kalenderåret 2014 bedöms i stort
ha varit förenliga med det fastställda
kommunala ändamålet för respektive
bolag och utförts inom ramen för de
kommunala befogenheterna.
EGET KAPITAL
Koncern
Kommun
mkr
500
Exkl. ansvarsförbindelse pensioner
400
300
200
100
0
-100
Inkl. ansvarsförbindelse pensioner
-200
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2013
2014
SOLIDITET
Koncern
Kommun
60
%
Exkl. ansvarsförbindelse pensioner
50
40
30
20
10
0
-10
-20
-30
Inkl. ansvarsförbindelse pensioner
2008
2009
2010
2011
2012
BALANSKRAVSUTREDNING, tkr
2014
Förlust att täcka in tidigare år
0
Årets resultat
31 721
Avgår, samtliga realisationsvinster
-4 372
Årets resultat efter
balanskravsjusteringar
27 349
PENSIONSÅTAGANDE, mkr
2014
2013
Pensioner vilka redovisas
som avsättning
35,3
34,1
Pensioner vilka redovisas
som ansvarsförbindelse
423,7
440,5
Totalt459,0
474,6
Tack vare en låg basbeloppsuppräkning och
att den s.k. bromsen har slagit till, har den
totala skulden minskat med 15,6 mkr.
Medlen återanvänds i sin helhet i verksamheten, så kallad återlåning.
God ekonomisk hushållning
– balanskrav
Kommunerna ska enligt Kommunallagen
ha en god ekonomisk hushållning. Det
innebär främst att intäkterna ska vara
högre än kostnaderna, det så kallade
balanskravet. Om balanskravet inte
uppfylls för ett visst räkenskapsår skall
det negativa resultatet helt regleras under
de kommande tre åren. Vid avstämning
av balanskravet finns lagar och riktlinjer
där det framgår vilka poster som inte ska
räknas in vid avstämning av balanskravet.
Balanskravsresultatet uppgår till 27,3
mkr, motsvarande 3,5% av skatter och
bidrag.
Årets resultat på 31,7 mkr innebär,
utifrån en uppräkning av eget kapital i
bokslutet mot konsumentprisindex, och
med hänsyn taget till nedskrivning av
anläggningstillgångar avseende fastigheter med 23,9 mkr, att eget kapital har
värdesäkrats. Som tidigare beskrivits
är det ekonomiska målet satt till ett
överskott på minst 3% av skatter och
bidrag under en femårsperiod. De goda
resultaten 2013–2014 hjälper till att
väga upp tidigare års sämre resultat,
men ska målet klaras i framtiden krävs
överskott på motsvarande 3% av skatter
och bidrag.
Utifrån det goda resultatet finns möjligheter att hantera överskott i resultatutjämningsreserv och att avsätta medel till
anskaffning av finansiella anläggningstillgångar för att möta framtida utmaningar
inklusive den prognosticerade ökningen
av kommunens pensionsskuld.
Investeringar
Årets bruttoinvesteringar uppgår till
59,0 mkr inklusive under året tillstyrkta
tilläggsanslag. Årets nettoinvesteringar
uppgår till 50,9 mkr. Årets investeringsbudget netto uppgick till 64,0 mkr.
Främsta förklaring till avvikelsen är att
budgeterade investeringar inte fullt ut
genomförts under året. För några investeringar finns också negativa avvikelser
52
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
i utfall mot budget. Vissa investeringar
förväntas, givet beslut om tilläggsanslag,
att genomföras under 2015. Den enskilt
största icke genomförda investeringen,
motsvarande 6,2 mkr, är fortsatt utveckling av skidanläggningen Granberget.
För åren 2015–2018 har högre investeringsnivåer planerats in än tidigare
år. Det innebär ökade utmaningar att
kunna matcha förväntade nivåer på
driftresultaten med investeringstakten,
med målsättningen att undvika finansiering via ökad upplåning.
Årets investeringar har främst skett i
fastigheter, gator och vägar, idrotts- och
friluftsanläggningar samt i centrumutvecklingen.
Årets största investeringar utgörs av köp
och upprustning av fastigheten Furuhaga
9,1 mkr, utvecklingsåtgärder enligt centrumplanen 6,0 mkr, erosionsdämpande åtgärder i kvarteret Rosen 5,0 mkr
samt utvecklingsprojekt Åkerö 4,7 mkr.
Koncernen har sammantaget genomfört nettoinvesteringar för 89,0 mkr under 2014, där kommunen stått för 50,9
mkr och bolagen för 38,1 mkr. För de
närmast kommande åren bedöms finnas
ett fortsatt stort investeringsbehov både
i primärkommunen och i bolagen.
Uppföljning och kontroll
En viktig del av den interna kontrollen
och verksamhetsstyrningen är regelbunden uppföljning och hög prognossäkerhet för att vid avvikelser kunna vidta
åtgärder i tid. Den månadsvisa uppföljning och prognosgivning av årsresultat
som skett löpande under 2014 har
fortsatt bidragit till att höja kvaliteten i
styrningen och gett ökade möjligheter
att vidta aktiva åtgärder i tid för att
förhindra en negativ ekonomisk utveckling. Vidareutveckling av en tillämpad
ekonomistyrning bedöms fortsatt kunna
ge positiva effekter även för andra
sektorer. Den under år 2013 införda nya
metoden för ekonomistyrning i sektor
Vård och omsorg har fortsatt gett positiva verksamhetsmässiga och ekonomiska
effekter under 2014. Det ökade fokus
på effektivitetsnyckeltal kopplade till
ekonomin som blivit följden har fortsatt
motverkat en befarad negativ ekonomisk utveckling för sektorn.
En ny investeringsrutin kommer att
införas i förvaltningen under 2015, syftande till att förbättra styrning och kontroll av beslutade investeringar, bland
annat genom ny styrning för bättre
beslutsunderlag och förkalkylering inför
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
projektstart, med ny automatisering för
efterkalkylering via kostnadskomponenter och motsvarande underlag för
avskrivningar. Rutinen innefattar också
införande av en fast projektstyrgrupp
och en mer frekvent uppföljning av
pågående investeringar och aktivering
av anläggningstillgångar.
Utvecklingsarbete för ständiga förbättringar och effektiviseringar inom hela förvaltningen kommer fortsatt att drivas och
utvidgas inom ramen för kommunens
systematiska kvalitetsarbete, främst genom
kommunens kvalitetsutvecklingsgrupp.
Jämförelser mot andra kommuner
vad gäller ekonomiskt och verksamhetsmässigt utfall ställt mot bland annat
standardkostnader, har även under
2014 gett nya insikter och kunskaper
om möjliga förbättringar och pekat på
utvecklingsområden för kommunen.
Ytterligare resurser kommer att satsas
på utvecklingsarbete och effektivisering
av ekonomistyrningsrutiner under 2015.
Ekonomisk ställning
– eget kapital och soliditet
Den sammanställda redovisningen för
Leksands kommun omfattar kommunen
samt de helägda bolagen Leksandsbostäder AB och Leksand Vatten AB. I
Leksand Vatten AB:s bokslut ingår bolagets ägarandel på 25% i Dala Vatten och
Avfall AB. Kommunen har därutöver
ägarandelar i ett tiotal företag. Dessa tas
inte med i den sammanställda redovisningen eftersom kommunens inflytande
inte anses vara väsentligt enligt de
riktlinjer som finns utarbetade. Företag
med större ägarandelar är Musik vid
Siljan (25%), Dala Energi AB (20%) och
Leksand Strand (10%). Redovisningen
har upprättats enligt förvärvsmetoden,
vilket innebär att det egna kapital som
förvärvats vid anskaffningstillfället har
eliminerats. Likaså har interna kostnader och intäkter liksom interna fordringar och skulder eliminerats. Kommunens (moderns) redovisningsprinciper
har varit vägledande vid upprättandet
av den sammanställda redovisningen.
Kommunens resultat på 31,7 mkr och
bolagens resultat på 14,3 mkr innebär en
god förstärkning av det egna kapitalet,
även efter nedskrivning av anläggningstillgångar i form av fastigheter med 23,9
mkr. Räknat per invånare uppgår det egna
kapitalet 2014 till 25 390 kr för kommunen och 30 294 kr för koncernen,
jämfört med 25 032 kr för kommunen
och 29 035 kr för koncernen år 2013.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Pensioner intjänade i kommunen
fram till 1998 skuldförs inte utan redovisas som en ansvarsförbindelse enligt
gällande redovisningsrekommendationer. Om ansvarsförbindelsen räknas
av ger detta ett negativt eget kapital på
-36,4 mkr. De intjänade pensionerna
enligt ansvarsförbindelsen uppgår till
423,7 mkr inklusive löneskatt. I det
egna kapitalet ingår 73 mkr som reserverats för att minska konsekvenserna av
framtida ökade pensionsutbetalningar.
Det egna kapitalet minskade kraftigt
2004 som en konsekvens av ishallarnas
överföring till Leksands IF Fastighets
AB. Enligt beslut skall detta tillföras det
egna kapitalet med 2,3 mkr under en 25
års period och utgör en del av kommunens ekonomiska överskottsmål.
Under den senaste femårsperioden har
det egna kapitalet ökat med 89 mkr
(+30%) för kommunen. Framförallt är
det kommunens engångsintäkter för
2009 samt 2010, 2013 och 2014 års goda
resultat som påverkat utvecklingen.
Nedskrivningen av anläggningstillgångar
i form av fastigheter över eget kapital
2014, utifrån kraven i den nya komponentredovisningen, har reducerat den positiva effekten av 2014 års goda årsresultat.
Soliditet är ett mått på den finansiella
styrkan och uthålligheten och mäts genom att ställa eget kapital mot tillgångarna. Kommunens soliditet har förbättrats under året från 45% 2013 till 46%
vid utgången av 2014. Om även intjänade pensioner fram till 1998 räknas med
som skuld och inte som en avsättning
blir soliditeten fortsatt negativ (-4%),
men det innebär ändå en förbättring
med +3% från föregående år. Bolagens
soliditet är lägre än kommunens men
har förbättrats med 1,0% till 35,2% under 2014. Soliditeten inklusive intjänade
pensioner fram till 1998 för koncernen
är för första gången positiv, 2,9%.
Det är mycket positivt att soliditeten
fortsatt förbättrats under 2014, dels
genom det goda årsresultatet och dels
genom amorteringar. Genom detta har
det mål om soliditetsförstärkning om
2,3 mkr per år fram till år 2029 som
fullmäktige beslutat om, uppnåtts för året.
Likviditet och upplåning
Kommunen och koncernbolagen har
ett gemensamt koncernkonto för att
möjliggöra en sammanhållen likviditetsstyrning. En checkkredit om 50 mkr
finns från och med 2013, där bolagens
gräns satts till 7 mkr vardera.
Likviditeten för koncernen har varit
något bättre än föregående år. Förklaringen är främst fortsatt positiva
effekter av den utökade checkkrediten
vid hanteringen av fluktuationen i likvidströmmarna trots en relativt sett hög
investeringsnivå.
Koncernens nettoinvesteringar har
varit höga under hela 2000-talet. Det
har främst investerats i infrastruktur, bostäder och fritidsanläggningar.
Genom de lägre investeringsnivåerna
under åren 2013–2014 och med utökad
alternativ finansiering har möjlighet
funnits att finansiera samtliga investeringar utan ny upplåning. 2014 års
nettoinvesteringar uppgår till 50,9 mkr
för kommunen och 89,0 mkr för koncernen.
Ingen ny upplåning har behövt göras
under året, beroende på de positiva
effekterna av en utökad checkkredit och
en relativt sett lägre investeringsnivå.
Istället har under 2014 amorterats 20 mkr
i samband med inlösen av förfallna lån.
Låneskulden uppgår vid årets slut till
209 mkr. För bolagen har låneskulden
ökat marginellt med netto 2,8 mkr.
Kommande år föreligger dock stora investeringsbehov både i kommunen och
i bolagen, vilket kommer att ställa den
finansiella styrningen i kommunkoncernen på ännu svårare prov.
Låneskulden i koncernen uppgår till
38 725 kr per invånare 2014 mot 40 014 kr
per invånare 2013.
Genomsnittlig räntebindningstid i
lånestocken är vid årets slut 2,33 år och
genomsnittsräntan 2,29%. Den sänkta
genomsnittsräntan beror främst på
förmånligare räntelägen med anledning
av lån med rörlig ränta samt amortering
av lån.
Kommunens skuldsättningsgrad
ökade kraftigt 2004 som en följd av
minskade tillgångsvärden och ökad
upplåning. Därefter har kommunens
och koncernens skuldsättningsgrad under ett antal år ökat på grund av ökade
investeringar kombinerat med minskade driftöverskott, vilket lett till ökad
upplåning. Trenden bröts med 2013
års goda årsresultat, relativt sett lägre
investeringsnivåer och finansiering med
uteslutande egna medel. 2014 visar en
fortsatt utveckling i samma positiva
riktning och av samma skäl, vilket har
lett till en fortsatt minskning av skuldsättningsgraden för både kommunen
och koncernen med ytterligare 1,0%.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
53
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Driftredovisning (mkr inkl. interna poster)
KOSTNADER 2014
INTÄKTER 2014
NETTO 2014
NETTO 2013
Redovisn.Budget Avvikelse Redovisn. Budget Avvikelse Redovisn.Budget Avvikelse Redovisn. Budget Avvikelse
Politik och kommunledning
123,4 121,2
-2,2
47,2
45,5
1,7
-76,2
-75,7
-0,5
-78,6
-84,4
5,8
Verksamhetsstöd och service
144,1 138,2
-5,9
77,7
71,8
5,9
-66,4
-66,4
0,0
-63,6
-65,9
2,3
-20,9
97,5
73,2
24,3
-325,8 -329,2
3,4
-325,9 -328,2
2,3
Lärande och stöd
423,3 402,4
Vård och omsorg
340,0
330,3-9,7 87,3
79,0 8,3
-252,7
-251,3-1,4
-250,6
-246,2-4,5
Samhällsbyggnad
34,5
34,5 0,0 10,59,8 0,7-24,0
-24,7 0,7-25,2
-23,7-1,4
SUMMA
1 065,3 1 026,6
-38,7
320,2
Avyttring anläggningstillgångar
0,80,0 -0,8
Kapitalkostnader
279,3
40,9
-745,1 -747,3
4,40,0 4,4
2,2
-743,9 -748,4
3,60,0 3,6
4,5
2,20,0 2,2
0,0
0,00,052,5
52,5 0,0 52,5
52,50,060,6
60,60,0
Övriga intäkter
0,0
0,00,0 2,0
0,0 2,0 2,0
0,02,0 0,0
0,00,0
Avskrivningar
37,3
45,5 8,2 0,00,0 0,0-37,3
-45,5 8,2-41,7
-40,8-0,9
Pensioner, kalkylerade
personalomkostnader
149,5
154,14,6
136,8
133,2 3,6-12,7
-20,98,2 -1,2
-18,3
17,1
SUMMA VERKSAMHETERNA 1 252,9 1 226,2
-26,7
515,9
465,0
50,9
-737,0 -761,2
24,2
0,9
789,1
789,1
0,0
772,1 771,2
0,9
-724,1 -746,9
22,8
FINANSIERING
Skatteintäkter och bidrag
17,0
17,9
756,9
759,3
-2,4
Finansiella intäkter
0,0
0,00,0 2,3
1,0 1,3 2,3
0,61,7 2,7
0,02,7
Finansiella kostnader
5,7
8,93,2 0,0
0,0 0,0 -5,7
-8,93,2-10,2
-7,3-2,9
TOTALT
1 275,6 1 253,0
-22,6
1 307,3 1 255,1
52,2
31,7
1,7
30,0
25,4
5,1
20,3
Investeringsredovisning (mkr)
UTGIFTER 2014
INKOMSTER 2014
NETTO 2014
NETTO 2013
Redovisn.BudgetAvvikelse Redovisn.Budget Avvikelse Redovisn.BudgetAvvikelse Redovisn.BudgetAvvikelse
Fastigheter
16,0
15,7-0,3 3,70,0 3,7-12,3
-15,7 3,4-19,2
-16,3-3,0
Gator, vägar och parker
11,8
Samhällsbyggnad och
näringsliv
15,5
16,00,5 0,0
0,0 0,0-15,5
-16,00,5 -5,6
-17,6
12,0
6,4
-5,4
3,7
0,0
3,7
-8,1
-6,4
-1,7
-9,3
-8,6
-0,8
Lärande och stöd
verksamhetsinvestering
4,1
5,91,8 0,0
0,0 0,0 -4,1
-5,91,8 -3,4
-4,51,1
Vård och omsorg
verksamhetsinvestering
0,3
0,70,4 0,0
0,0 0,0 -0,3
-0,70,4 -0,6
-0,90,3
Fritid och kultur
3,0
Verksamhetsstöd
2,2
2,90,7 0,0
0,0 0,0 -2,2
-2,90,7 -0,4
-2,01,6
SUMMA
9,5
6,6
0,1
0,0
0,1
-2,9
-9,5
6,7
-4,9
-4,7
-0,2
52,8
57,1 4,2 7,50,0 7,5 -45,3
-57,111,7 -43,5
-54,511,0
Exploateringsverksamhet 6,1
6,90,8 0,6
0,0 0,6 -5,5
-6,91,4 0,0
0,00,0
SUMMA
inkl exploateringsverksamhet
59,0
64,0 5,0 8,10,0 8,1 -50,9
-64,013,1 -43,5
-54,511,0
54
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
REDOVISNING
Resultaträkning (tkr)
Not
201420132012
Verksamhetens intäkter
1
Verksamhetens kostnader
2
Avskrivningar
Jämförelsestörande poster
3
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
4
Generella statsbidrag och utjämning
5
Finansiella intäkter
6
Finansiella kostnader
7
ÅRETS RESULTAT
8
180 877
-884 125
-37 279
3 613
-736 914
634 392
137 720
2 291
-5 768
164 623
-862 607
-41 743
15 988
-723 739
616 881
139 998
2 569
-10 335
161 892
-861 989
-37 620
15 855
-721 862
598 648
135 939
2 658
-8 090
31 721
25 374
7 293
Kassaflödesanalys (tkr)
Not
201420132012
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
31 721
25 374
7 293
Justering för ej likviditetspåverkande poster
9
35 459
45 161
38 683
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
67 180
70 535
45 976
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
1 215
9 365
8 018
Ökning/minskning förråd-7 9-8
Ökning/minskning kortfristiga skulder
17 029
-13 771
46 451
Kassaflöde från den löpande
verksamheten
85 417
66 138
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella
anläggningstillgångar
10
-54 702
-54 156
Försäljning av materiella
anläggningstillgångar
10
4 552
2 493
Investeringsbidrag
41
8 159
Investering i finansiella anläggningstillgångar
-5 000
-4 000
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från
investeringsverksamheten
-55 109
-47 504
100 437
-89 475
620
16 900
-503
400
-72 058
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
12 000
27 000
44 000
Amortering av långfristiga skulder
-32 000
-27 000
-19 000
Upplösning skuldbokförda inv
-1 425
-1 358
-100
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -21 425
-1 358
24 900
UTBETALNING AV BIDRAG TILL
INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till infrastruktur
-713
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid periodens slut
8 170
73 208
81 378
17 276
55 932
73 208
53 279
2 653
55 932
Förändring av likvida medel
8 170
17 276
53 279
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
REDOVISNING
55
REDOVISNING
Balansräkning (tkr)
TILLGÅNGARNot
201420132012
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anl.
11
549 105
556 755
550 494
Maskiner och inventarier
12
50 286
53 933
47 997
Summa materiella anläggningar
599 391
610 688
598 491
Finansiella anläggningar
13
57 315
52 315
48 315
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
656 706
663 003
646 806
BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR
14
3 419
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Exploateringsfastigheter och förråd
15
20 142
19 584
19 673
Fordringar
16
83 229
84 444
93 809
Kassa och bank
17
81 378
73 208
55 932
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
184 749
177 236
169 414
SUMMA TILLGÅNGAR
844 874
840 239
816 220
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
EGET KAPITAL
18
Årets resultat
31 721
25 374
7 293
Resultatsutjämningsreserv
Övrigt eget kapital
355 529
354 029
346 736
SUMMA EGET KAPITAL
387 250
379 403
354 029
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar till pension 19
35 281
34 138
28 523
SUMMA AVSÄTTNINGAR
35 281
34 138
28 523
SKULDER
Långfristiga skulder
20
237 888
259 272
252 471
Kortfristiga skulder
21
184 455
167 426
181 197
SUMMA SKULDER
422 343
426 698
433 668
SUMMA EGET KAPITAL OCH
SKULDER
844 874
840 239
816 220
PANTER OCH
ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförpliktelser som inte har
tagits upp bland skulderna eller
avstättningarna22
423 661
440 514
431 350
Övriga ansvarsförbindelser
23
398 891
392 518
373 263
56
REDOVISNING
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
REDOVISNING
Noter (tkr)
Not
1
201420132012
Verksamhetens intäkter
Försäljningsintäkter
16 793
18 762
Taxor och avgifter
32 205
32 223
Hyror och arrenden
12 051
11 463
Bidrag
82 919
70 101
Försäljning av verksamhet och
konsulttjänster
36 535
31 792
Övriga intäkter
374
282
Summa intäkter
180 877 164 623
15 715
30 748
12 179
72 932
29 465
853
161 892
Not
201420132012
8
Årets resultat
Årets resultat enligt resultaträkningen31 721
Avgår: samtliga realisationsvinster -4 372
Resultat enligt balankrav
27 349
9
Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för avskrivningar
37 279
41 743
Justering för upplösning av bidrag
till infrastruktuella investeringar
139
Justering för pågående projekt,
avslutade till driften
511
Justering för gjorda avsättningar 1 143
5 615
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
-3 613
-2 197
25 374
-2 339
23 035
7 293
-2 149
5 144
37 620
2 Verksamhetens kostnader
Löner och sociala avgifter
540 014 529 331 520 170
2 517
Lämnade bidrag
23 993
25 401
29 656
-1 454
Upplösn aktiva bidrag
infrastruktuell invest
139
Summa
35 459
45 161
38 683
Entreorenader och köp av verksamhet
142 605 145 086 148 482
10 Investering/försäljning materiella anläggningstillgångar
Fastighetskostnader
6 784
Beloppen inkluderar exploateringsverksamheten
Inköp av anläggningstillgångar
1 327
3 320
2 406
Investering
6 091
Konsulttjänster
9 023
8 270
8 792
Försäljning
-643
Lokal- och markhyror
44 967
43 986
44 381
Summa
5 448
Pensionskostnader
38 687
38 572
36 124
Personalsociala kostnader
4 265
4 619
5 262
11 Mark byggnader och tekniska anläggningar
Förbrukningsinventarier och
Ack, anskaffningsvärde IB
890 477 855 203 778 087
förbrukningsmaterial
25 052
23 914
24 030
Överföring till annat slag
Hyra/leasing av av tillgång
-5 151 -23 894 -31 451
anläggningstillgångar
7 661
7 843
6 131
Överföring från annat slag
Bränsle energi och vatten
6 358
7 697
8 819
av tillgång
1 519
20 827
31 451
Diverse främmande tjänster
5 899
7 511
8 491
Pågående projekt avslutas till drift -510
Transporter och resor
5 709
Ackumulerade justeringar
2 784
Övriga verksamhetskostnader
21 642
17 057
19 245
Utrangering i samband med
komponentavskrivning
-188 372
Summa kostnader
884 125 862 607 861 989
Övrig utrangering
-738
Fr.o.m. 2014 tillämpas Kommun Bas-13. Skillnader mellan
Nedskrivning mot eget kapital
-21 058
åren kan därmed förekomma.
Nedskrivning p.g.a. brand
-347
Objekt flyttade till historikregistret,
3 Jämförelsestörande poster
ack inv-142-557
Återbetalning premier
Årets reavinst
20
AFA Försäkring
13 791
13 891
Årets anskaffningar 43 446
46 612
85 007
Vinst vid avyttring av
Årets försäljningar, bidrag m.m.
-181
-8 149 -10 118
anläggningstillgångar
4 372
2 339
2 149
därav årets investeringsredovisning
-181
-20
-620
Förlust vid avvyttring av
anläggningstillgångar-142-185
Ackumulerat anskaffningsvärde UB 719 085 890 477 855 203
Utrangering av anläggningstillgångar -759
Ackumulerade avskrivningar
-333 722 -304 709 -279 621
Objekt flyttade till historikregistret,
Summa jämförelsestörande poster 3 613
15 988
15 855
ack avskrivningar142557
4Skatteintäkter
Utrangering i samband med
Kommunalskatt
635 939
komponentavskrivning
188 372
Prel slutavräkning 2014
106
Årets avskrivningar
-24 630 -29 155 -25 645
Slutavräkning 2013
-1 653
Ackumulerade avskrivningar UB-169 980 -333 722 -304 709
Kommunalskatt 620 215
Utgående bokfört värde
549 105 556 755 550 494
Prel slutavräkning 2013
-3 698
Avskrivningstider
5–75 år 5–50 år 5–50 år
Slutavräkning 2012
364
Linjär avskrivning tillämpas för alla anläggningstillgångar
Kommunalskatt 591 674
Prel slutavräkning 2012
6 865
12 Maskiner och inventarier
Slutavräkning 2011
109
Ack, anskaffningsvärde IB
209 363 191 495 186 507
Summa kommunalskatteintäkter 634 392 616 881 598 648
Överföring från annat slag
av tillgång
786
3 067
5 Generella statsbidrag och utjämning
Utrangering i samband med
Kommunalekonomisk utjämning 115 421 119 028 109 446
komponentavskrivning
-3 038
Utjämningsavgift/bidrag/LSS
-11 905 -11 997
-5 818
Utrangering
-20
Fastighetsavgift
34 204
32 967
32 311
Nedskrivning mot eget kapital
-2 816
Objekt flyttade till historikregistret,
Summa generella statsbidrag
ack inv
-656
-8 431
och utjämning
137 720 139 998 135 939
Årets reavinst6024
6 Finansiella intäkter
Årets reaförlust
-142
Räntor på rörliga medel och
Årets anskaffningar
10 705
15 780
13 427
utlämnade lån
210313690
Årets försäljningar, bidrag m.m.
-241
-32
Utdelning på aktier och andelar
1 633
1 807
1 484
därav årets investeringsredovisning
-211
Borgensavgift
416424434
Ackumulerat anskaffningsvärde UB 214 980 209 363 191 495
Inkassoavgifter
322550
Ackumulerade avskrivningar
-155 430 -143 498 -139 954
Summa finansiella intäkter
2 291
2 569
2 658
Objekt flyttade till historikregistret,
ack avskrivningar
656
8 431
7 Finansiella kostnader
Utrangering i samband med
Räntor på anläggningslån
5 125
5 950
6 323
komponentavskrivning
3 038
Räntekostnad på pensionsskuld
364
694
1 079
Ackumulerade justeringar
-150
Räntekostnad på löneskatt
88
168
262
Årets avskrivningar
-12 302 -12 588 -11 825
Sänkning av diskonteringsräntan
2 449
Löneskatt diskontränta räntedel
594
Ackumulerade avskrivningar UB-164 694 -155 430 -143 498
Övriga räntor och bankkostnader
191
480
426
Utgående bokfört värde
50 286
53 933
47 997
Avskrivningstider
3-20 år 3–20 år 3–20 år
Summa finansiella kostnader
5 768
10 335
8 090
Linjär avskrivning tillämpas för alla anläggningstillgångar
Sänkning av diskonteringsräntan är en jämförelsestörande post.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
REDOVISNING
57
REDOVISNING
Noter (tkr)
Not
201420132012
13
Finansiella anläggningar
Aktier, Leksandsbostäder AB
Aktier, Leksand Vatten AB
Andra aktier och andelar
Långfristig fordran
20 500
13 000
20 502
3 313
20 500
8 000
20 502
3 313
20 500
4 000
21 115
2 700
Summa
57 315
52 315
48 315
14 Bidrag till infrastruktur
GC-väg Åkerö-Heden
Årets upplösning
3 558
-139
Summa
3 419
Bidraget upplöses under 25 år. Efter årets upplösning återstår det 24 år.
15 Exploateringsfastigheter och förråd
Exploateringsfastigheter
20 076
19 525
19 605
Presentförråd
504352
Guldur
161616
20 142
19 584
19 673
16Fordringar
Kundfordringar
9 927
Fordringar hos anställda
287
Fordringar hos leverantörer, övriga
6
Fordringar hos staten
28 063
Mervärdeskatt
3 855
Förutbetalda kostnader
22 529
Upplupna intäker
18 562
Summa
7 064
323
8
26 810
3 212
20 794
26 233
5 869
243
8
23 071
6 653
22 311
35 654
84 444
93 809
Summa
83 229
17 Kassa och bank
Bankmedel
Mellanskog
Makarna Skölds donation
80 988
72 821
55 578
777
383
380
347
Summa
81 378
Fr.o.m. 2012 inkluderar bankmedel även koncernkontot.
Motsvarande ökning finns också på övriga kortfristiga skulder.
18
Eget kapital
Ingående saldo
379 403 354 029
Årets resultat
31 721
25 374
Uppskrivning mark
Nedskrivning anläggningstillgångar
p.g.a. komponentavskrivning
-23 874
Summa
Därav beslutad avsättning
för framtida pensioner.
73 208
55 932
346 274
7 293
462
387 250
379 403
354 029
73 100
73 100
73 100
19 Avsättningar för pensioner
Ingående avsättning
27 473
22 954
20 929
Ränteuppräkning
419420493
Basbeloppsuppräkning
-55252586
Utbetalningar
-1 175
-1 306
-1 183
Sänkning av diskonteringsränta
2 449
Intjänad PA-KL
875
Intjänad Förmånsbestämd
ålderspension
372
2 160
1 041
Intjänad Särskild avtalspension
1 153
88
127
Nya efterlevandepensioner
235533415
Övrig post
-29
-77
-329
Summa
28 393
27 473
22 954
Löneskatt
6 888
6 665
5 569
Summa avsatt till pensioner
Aktualiseringsgrad
Uppdelning per förmån
Förmånsbestämd ÅP
Särskild avtalspension
Pension till efterlevande
PA-KL pensioner
58
35 281
34 138
28 523
91%90%79%
18 610
2 834
853
6 096
18 481
1 659
898
6 435
14 558
1 408
760
6 228
Summa pensioner
28 393
27 473
22 954
Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning.
20
Långfristiga skulder
Ingående låneskuld
229 000
Nyupplåning under året
12 000
Omläggning av lån
-32 000
Förutbetalda intäkter som
regleras över flera år
28 888
Återstående antal år: 15–50
Summa
REDOVISNING
237 888
229 000
27 000
-27 000
204 000
44 000
-19 000
30 272
23 471
259 272
252 471
Not
201420132012
De lånfristiga lånen har nedanstående förfallostruktur
Lånebelopp Andel av lån
Rörlig ränta
24 000
11,5%
2015
52 000
24,9%
2016
71 000
34,0%
2017
62 000
29,6%
Summa
209 000
100,0%
Genomsnittlig ränta %
2,29%
2,56%
2,80%
Genimsnittlig räntebindningstid 2,33 år
2,04 år
2,57 år
21
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Preliminär skatt
Sem-, okomp. övertid och
ferie- och uppeh.löneskuld
Upplupna sociala avgifter
Upplupna ej utbetalda löner
Löneskatt på pensioner
Pensionsskuld individuell del
Förutbetalda intäkter
Upplupna kostnader
Övriga kortfristiga skulder
Summa
Fr.o.m. 2012 inkluderar övriga kortfristiga skulder, skuld gällande
koncernkontot. Motsvarande ökning finns också på bankmedel.
22
Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna
eller avsättningarna
Ingående ansvarsförbindelse
351 560 344 318 342 418
Ränteuppräkning
3 037
3 464
4 409
Basbeloppsuppräkning
437
7 209
12 536
Sänkning av diskonteringsränta
26 296
Bromsen
-1 542
Aktualisering
-626 -12 641
153
Årets utbetalningar
-16 779 -15 549 -14 275
Övrig post
2 341
-1 537
-923
Summa pensionsförpliktelser
338 428 351 560 344 318
Löneskatt
82 103
Utgående pensionsförpliktelser 420 531
85 288
436 848
83 532
427 850
Uppdelning per förmån
Intjänad pensionsrätt
269 444
Särskild avtalspension
1 158
Livränta
11 436
Utgående pension till efterlevande 2 316
PA-KL och äldre utfästelser 54 074
277 356
344
11 543
2 790
59 527
269 706
309
10 621
3 077
60 605
Summa pensionsförpliktelser
351 560
344 318
31 061
8 477
25 245
8 142
50 037
9 071
32 866
10 192
5 133
4 679
18 957
11 001
10 003
52 086
33 742
9 721
4 725
5 440
18 485
11 098
7 037
43 791
34 308
10 690
4 859
6 716
17 203
6 079
8 621
33 613
184 455
167 426
181 197
338 428
Pensionsförpliktelser
förtroendevalda
2 519
2 950
2 817
Löneskatt
611716683
Utgående pensionsförpliktelser
förtroendevalda
3 130
3 666
3 500
Summa pensionsförpliktelser
340 947 354 510 347 135
Summa löneskatt
82 714
86 004
84 215
Summa utgående
pensionsförpliktelser
423 661 440 514 431 350
Aktualiseringsgrad
91%90%76%
23 Övriga ansvarsförbindelser
Borgen gentemot
Leksandsbostäder AB
272 921 280 160 275 700
Leksands Vatten AB
104 450
92 450
84 500
Övrigt
21 209
19 477
12 567
Kommunalt förlustansvar
för egnahem
265379433
Ansvarsförbindelser för statligt
kreditgaranterade bostadslån 465263
Summa
398 891 392 518 373 263
Summa panter och
ansvarsförbindelser
822 552 833 032 804 613
Leksands kommun har i september 1999 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per
2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som
reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av
ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken
på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande
till storleken på medlems kommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Leksands kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser
till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av
de totala förpliktelserna uppgick till 856 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 833 mkr.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Leksands kommun
Delägarskap i aktiebolag och föreningar:
Dala Energi AB
Leksand Strand AB
Dalhalla Förvaltning AB
Kommuninvest AB
Kommunaktiebolaget (SKL Kommentus AB)
Musik vid Siljan
Siljans båttrafik
Siljan Turism
Föreningen Leksand-Gagnefs FHV
Föreningen Sätergläntan
Hantverkets folkhögskola
Insjöintressenter
Ö Almo Vattenledningsförening
Stiftelsen Leksands naturvårdsfond
Leksand Vatten AB
Leksands kommun har stiftat en stiftelse
som har till uppgift att verka för skyddet
av värdefull natur i Leksands kommun.
Leksand Vatten AB:s verksamheter drivs och administreras av kompetensbolaget
Dala Vatten och Avfall AB, gemensamt ägt av Leksands, Gagnefs, Rättviks och
Vansbro kommuner (eller dess kommunala bolag) med 25 procent vardera.
Så är kommunkoncernen
organiserad
Leksand kommun har två helägda bolag, Leksandsbostäder AB och Leksand Vatten
AB. Kommunen är också delägare i 14 andra bolag eller föreningar och har stiftat
en egen stiftelse.
Leksandsbostäder AB är kommunens
största bostadsföretag. Förutom det egna
fastighetsbeståndet har bolaget även
förvaltningsuppdrag för Leksands kommun vad gäller fastigheter samt gator
och vägar (läs mer på sidorna 60–61).
Vatten, avlopp och
avfallshantering
Leksand Vatten AB är huvudman för
den allmänna VA-anläggningen inom
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
kommunen. Bolaget har som uppgift att
äga, förvalta och utveckla anläggningen.
Leksand Vatten AB har också ansvaret
för drift och utveckling av avfallshanteringen inom Leksands kommun.
Leksand Vatten AB:s verksamheter
drivs och administreras av kompetensbolaget Dala Vatten och Avfall AB.
Bolaget ägs gemensamt av Leksands,
Gagnefs, Rättviks och Vansbro kommuner
(läs mer på sidorna 62–63).
Stiftelsen Leksands
naturvårdsfond
Leksands kommun har stiftat en stiftelse
– Stiftelsen Leksands naturvårdsfond.
Stiftelsen har till uppgift att verka för
skyddet av värdefull natur i kommunen.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
59
VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG
Leksandsbostäder AB
Styrelseordförande: Christer Swedhs (C)
Rekord på antalet uthyrda lägenheter, ett par sålda
fastigheter och fast installerade reservelverk i drift.
Det var en del av det som hände under året för Leksandsbostäder. Den milda hösten och den snöfattiga inledningen på vintern gav dessutom ett positivt ekonomiskt
överskott tillbaka till kommunen.
Verksamhetsområden
Leksandsbostäder äger och förvaltar
938 lägenheter (56 609 m2 bostadsyta),
45 lokaler (9 821 m2 lokalyta) och fyra
äldreboenden (20 080 m2 bostads- och
lokalyta). Bolaget har även ansvar för
administration och teknisk förvaltning
av Leksands kommuns fastigheter.
Förvaltningsuppdraget uppgår totalt till
62 647 m2 (BTA). Även skötsel av kommunens gator, vägar och parker ingår
i bolagets verksamhet. Det innefattar
cirka 39 mil gator och vägar varav cirka
33 mil är enskilda vägar, och cirka tre
mil gång- och cykelvägar.
Ekonomisk sammanfattning
Bolagets resultat efter finansiella poster
är positivt och uppgår till 13,3 miljoner
kronor. Under 2014 höjdes bolagets bostadshyror med 1,5%. Höjningen i snitt
för hela landet var 1,65%.
Måluppfyllelse
• 98,3% av lägenheterna har varit uthyrda
under året (mål 99%, företagets mål)
• Planeringen för framtida nyproduktion
har fortsatt under året. Bolagets roll i
kommunens bostadsförsörjningsplaner
är viktig.
60
VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG
• De ramar som vi tilldelats i förvaltningsuppdragen har totalt sett hållits
och vi har kunnat redovisa ett överskott tillbaka till kommunen.
Vad har hänt under året?
Vid årets slut var samtliga lägenheter
i hela beståndet uthyrda, vilket måste
betraktas som unikt. I början av året
var 22 stycken outhyrda, en nivå som
är mer normal. Sedan sänktes nivån
stadigt under året för att vid utgången
av december ha hela beståndet uthyrt.
Ränteläget fortsatte vara lågt vilket
gjorde det möjligt att hålla en hög nivå
på renoveringar och underhåll inom det
egna fastighetsbeståndet.
Fastigheterna Trädgården 8 och 11,
som består av två villor i centrala Leksand,
såldes under året. I detaljplanen som
gäller sedan september 2008 är byggnaderna q-märkta. Beslutet att sälja fastigheterna togs 2013 av styrelsen, efter
genomfört samråd med kommunen. Det
känns nu positivt att byggnaderna har
börjat restaurerats i linje med de bevaranderegler som gäller i detaljplanen.
Underhållskostnaderna på det egna
fastighetsbeståndet uppgick till 12,1 miljoner kronor 2014. Förutom normalt
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Under 2014 renoverades delar av Edshultsgården på Åkerö i Leksand. Foto: Lars Dahlström
lägenhetsunderhåll har vi bland annat
renoverat en tvättstuga i kvarteret Vinkeln,
utvändigt målat om de sista sex lägenheterna av totalt tjugotvå på Holsåkern
i Insjön och rustats upp deras förråd. Vi
har även fortsatt med att renovera boendeavdelningar på Edshults demensboende där ytterligare två avdelningar fått
nya ytskikt och ny belysning.
De tidigare mobila reservelverken vid
våra fyra äldreboenden ersattes under
året med fast installerade verk. Detta
gör att tillgången på el säkras även om
ett strömbortfall i det vanliga elnätet
skulle inträffa.
Som en mycket viktig del för att nå
målen kring minskad energianvändning
genomför vi i samarbete med kommunen
ett energitjänsteprojekt. 2014 gjordes en
prioritering av föreslagna åtgärder. Beslut
fattades om att gå vidare i projektet och
arbetet är nu igång.
Förvaltningsuppdragen gav ett
ekonomiskt överskott
Förvaltningsuppdragen gav ett överskott
med 1,9 miljoner kronor, där fastighetsförvaltningen stod för +1,6 miljoner
kronor och gatuförvaltningen för +0,3
miljoner kronor. Det är framförallt det
milda vädret under hösten och den
snöfattiga inledningen på vintern som
är orsaken till överskottet. Detta trots en
inledning av året med mycket snö och
till följd en kostsam vinterväghållning.
Fastighetsförvaltningen har också
utökats med två nya fastigheter, Järnavägen 7 och Furuhaga, där det senare
öppnades som ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Under året
lades 4,6 miljoner kronor på underhåll,
reparationer och skador.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Framtiden
Nyproduktion av bostäder är ett av
våra viktiga fokusområden och en av
förutsättningarna för att nå kommunens
mål att växa till 18 000 invånare. För att
kunna bygga nya bostäder är det viktigt
med tillgång på detaljplanelagd mark.
En annan förutsättning är att byggkostnaderna landar på nivåer som gör att
hyrorna i de nyproducerade lägenheterna
är attraktiva för de som ska hyra.
När det gäller detaljplaner har vi
börjat arbetet med en plan på vår egen
tomt öster om vårt kontorshus. SABO:s
upphandlade ramavtal avseende flerfamiljshus visar på möjligheten att kunna
producera hyreshus på kostnadsnivåer
som ger överkomliga hyresnivåer. Det är
också av erfarenhet viktigt att känna av
vad marknaden vill ha. Därför kommer
vi att göra marknadsundersökningar
innan vi genomför nybyggnationer.
Energitjänsteprojektet i samarbete
med kommunen kommer att fortgå
under flera år framöver. Vi ser detta
som ett mycket positivt projekt som
ska medverka till en gynnsam utveckling när det gäller att nå de nationella
energimålen.
Vi har under ett flertal år påtalat för
kommunen att anslaget för underhåll
för de kommunala fastigheterna är för
lågt, och hoppas därför att det behovet
kan prioriteras högre i framtiden. Problematiken kring de enskilda vägarna,
och främst då kommunens åtagande
i skötseln, kvarstår. Därför kommer
bland annat regelverket kring intagande
av nya vägar att förtydligas.
För mer detaljerad information hänvisas
till bolagets årsredovisning.
EKONOMISKT UTFALL, mkr
201420132012
Resultat efter
finansiella poster
13,3
8,1
3,7
Bokslutsdispositioner-2,1
-2,0
-1,1
Skatt -1,3
-0,6
Resultat
9,95,52,6
HYROR kr/m2 och år
201420132012
LBAB
genomsnittshyra
SABO:s
1)
bruttohyror 951
936919,51
-
915892,35
1) SABO – Sveriges allmännyttiga bostadsföretagsorganisation.
SABO:s hyra finns ej att tillgå för 2014.
LÄGENHETER
Antal outhyrda
lägenheter
201420132012
01715
Vägd yta,
egna fastigheter 86 925 87 280 87 280
Antal lägenheter
exkl. äldreboende
938
Antal lägenheter i
äldreboende
198198198
939
939
NYCKELTAL
Bolaget arbetar efter tre olika nyckeltalsserier, dels s.k.
SABO – statistik, vilken är en nationell statistikdatabas
som innefattar samtliga allmännyttiga bostadsföretag
i landet, dels nyckeltal som arbetas fram i företaget
inom Fastighetsplan 2050, dels också REPAB statistik
vilket är branschanpassade tekniska nyckeltal. Vissa av
dessa nyckeltal omvandlas till mål för verksamheten
och fastställes av styrelsen. För mera detaljerad information hänvisas till bolagets årsredovisning.
VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG
61
VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG
Leksand Vatten AB
Styrelseordförande: Christer Swedhs (C)
Leksand Vatten AB fortsätter att göra stora reinvesteringar i sina vatten- och avloppsanläggningar. Under
2014 invigdes Siljansnäs nya reningsverk samtidigt
som arbetet med en ny råvattentäkt i Insjön och ett
utbyggt VA-nät i Plintsberg fortsatte. Under 2015 ska
reningsverket i Leksand byggas om.
Verksamhetsområden
Leksand Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Leksands kommun. Bolaget är
huvudman för den allmänna vatten- och
avloppsanläggningen (VA-anläggningen).
Bolaget har också ansvaret för driften av
avfallshanteringen i kommunen.
Leksand Vatten AB har som uppgift
att äga, förvalta och utveckla de allmänna
VA-anläggningarna samt i samverkan
med kommunen utveckla avfallshanteringen. Verksamheterna drivs och administreras av kompetensbolaget Dala
Vatten och Avfall AB, gemensamt ägt av
Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbros
kommuner. Personalen arbetar samordnat över bolagets hela ansvarsområde
efter en gemensam planering för att
tillgodose behoven inom hela ansvarsområdet. Skötseln av kommunens återvinningscentral (ÅVC) sker i egen regi
medan insamling och behandling av
avfall sker via entreprenörer och externa
behandlingsanläggningar.
Ekonomisk sammanfattning
Leksand Vatten AB har fortsatt en stabil
ekonomi. Årets resultat efter finansiella
poster är 3,3 miljoner kronor, mot
budget 3,7 miljoner kronor. Respektive
62
VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG
affärsområde bär sina egna kostnader
med intäkter. VA-verksamhetens resultat efter finansiella poster är 146 000
kronor mot budget 2,6 miljoner kronor
och avfallsverksamhetens resultat efter
finansiella poster är knappt 3,2 miljoner
kronor mot budget 1,1 miljoner kronor.
Likviditeten i bolaget är fortsatt
relativt god och tillräcklig för mindre
årliga investeringar. För att finansiera
investering av bland annat ombyggnad
av Insjöns avloppsreningsverk har kommunfullmäktige tagit beslut om utökad
kommunal borgen till 120 miljoner
kronor mot bolaget.
Affärsområde
Vatten och Avlopp
Renoveringen av reningsverket i Siljansnäs är klar och verket togs i bruk i mars
samt invigdes i september 2014. Vägvalsutredningen beträffande Insjöns reningsverk är klar och alternativet med en
överpumpning av spillvattnet till Leksand
förespråkas. Projekteringen av ett nytt
biologiskt reningssteg vid reningsverket
i Leksand är påbörjad.
Projekteringen av Insjöns nya vattentäkt (Gottnorstjärn) fortsätter. Hela
projektet beräknas vara klart under 2015.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
I september 2014 invigdes reningsverket i Siljansnäs med ett välbesökt öppet hus. Foto: Dala Vatten och Avfall
Nya sandfilter är installerade vid vattenverket i Sundet. En av råvattenpumparna är utbytt vid vattenverket i Mjälgen.
Under året fortsatte arbetet med en
plan för ledningsförnyelse. VA-utbyggnaden i Plintsberg fortgår och beräknas
vara klar augusti 2015. Projekteringen
för VA-utbyggnad i Almo är klar.
Den kommunala VA-planeringen med
deltagare från Dala Vatten och Avfall AB
samt kommunens miljö- och planverksamhet pågår. Ledningsförnyelseplan
och VA-planering kommer tillsammans
med reinvesteringsbehoven för verk och
anläggningar att läggas som grund för
en långsiktig taxeökningsplan.
Affärsområde Avfall
Papperspåsen för det komposterbara
hushållsavfallet fortsätter att fungera
bra och mängden matavfall är i stort
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
sett oförändrad från föregående år.
Insamling och behandling av slam från
enskilda avloppsanläggningar fungerar
bra. Under året har digitala körlistor
för slamtömning införts. Systemet
underlättar administrationen kring
tömningarna och ger en bättre kontroll
av entreprenaden.
Tillståndspliktig anläggning är Lindbodarnas avfallsanläggning. Skötsel av
den nedlagda deponin sker genom vattenprovtagningar i enlighet med upprättat
kontrollprogram. Inga anmärkningar
finns på utförda prover.
Följande investeringar har skett under
året:
• Ombyggnad av omlastningsfickor för
hushållsavfall vid Övermo.
• I övrigt endast löpande reparation och
underhåll av anläggningarna.
FAKTA
Stora investeringar under 2015:
• Ny råvattentäkt Insjön.
Projektet beräknas vara klar 2015.
• VA-utbyggnad Plintsberg.
Projektet beräknas vara klart 2015.
• Ombyggnad av reningsverket
i Leksand.
EKONOMISKT UTFALL, mkr
Resultat efter
finansiella poster
201420132012
3,3
3,7
5,8
Bokslutsdispositioner-3,3
-3,7
-5,8
0
0
Skatt 0
Resultat
000
VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG
63
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Resultaträkning (tkr)
Not
20142014
20132013
KoncernenKommunen
KoncernenKommunen
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
1
Jämförelsestörande poster
2
298 275
-954 682
-57 934
3 613
180 877
-884 125
-37 279
3 613
275 944
-932 083
-61 160
15 988
164 623
-862 607
-41 743
15 988
Verksamhetens nettokostnader
-710 728
-736 914
-701 311
-723 739
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
3
Finansiella kostnader
4
634 392
137 720
2 419
-15 210
634 392
137 720
2 291
-5 768
616 881
139 998
2 790
-21 228
616 881
139 998
2 569
-10 335
Resultat före skatt
48 593
31 721
37 130
25 374
Aktuell skatt
Uppskjuten skatt
5
-1 321
-1 225
0
0
-652
395
0
0
ÅRETS RESULTAT
46 047
31 721
36 873
25 374
6
Kassaflödesanalys (tkr)
Not
2014
2014
20132013
KoncernenKommunen
KoncernenKommunen
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
46 047
Justering för ej
likviditetspåverkande poster
7
54 975
Medel från verksamheten före
förändring av rörelsekapital
101 022
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
-3 180
Okning/minskning förråd
49
Okning/minskning kortfristiga skulder
17 931
Kassaflöde från den
löpande verksamheten
115 822
31 721
36 873
25 374
35 459
63 375
45 161
67 180
1 215
-7
17 029
100 248
13 560
201
-18 796
70 535
9 365
9
-13 771
85 417
95 213
66 138
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investeringsbidrag
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
-98 083
-54 702
-79 984
7 849
4 552
3 627
41
41
8 159
-100
-5 000
-79
1 325
-54 156
2 493
8 159
-4 000
Kassaflöde från
investeringsverksamheten
-88 968
-47 504
-55 109
-68 277
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
64
Nyupptagna lån
24 000
Amortering av långfristiga skulder
-39 858
Upplösning skuldbokförda inv
-1 425
Förändring av långfristiga fordringar
12 000
-32 000
-1 425
0
27 828
-35 500
-1 358
315
27 000
-27 000
-1 358
0
Kassaflöde från
investeringsverksamheten
-17 283
-21 425
-8 715
-1 358
UTBETALNING AV BIDRAG TILL
INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till infrastruktur
-713
-713
ÅRETS KASSAFLÖDE
8 858
8 170
18 221
17 276
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid periodens slut
74 792
83 650
73 208
81 378
56 571
74 792
55 932
73 208
Förändring av likvida medel
8 858
8 170
18 221
17 276
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Balansräkning (tkr)
Not
2014
2014
20132013
KoncernenKommunen
KoncernenKommunen
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Mark, byggnader och tekniska anl.
8
Maskiner och inventarier
9
Summa materiella
anläggningstillgångar
936 001
158 702
549 105
50 286
943 838
140 573
556 755
53 933
1 094 703
599 391
1 084 411
610 688
10
24 955
57 315
26 180
52 315
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
1 119 658
656 706
1 110 591
663 003
BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR 3 419
3 419
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Exploateringsfastigheter och förråd
20 888
Fordringar
84 050
Kassa och bank
83 650
20 142
83 229
81 378
20 386
80 870
74 792
19 584
84 444
73 208
Finansiella anläggningstillgångar
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
188 588
184 749
176 048
177 236
SUMMA TILLGÅNGAR
1 311 665
844 874
1 286 639
840 239
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
EGET KAPITAL
11
Årets resultat
46 047
31 721
36 873
25 374
Resultatutjämningsreserv
Övrigt eget kapital
416 004
355 529
403 208
354 029
SUMMA EGET KAPITAL
387 250
440 081
379 403
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner
12
Avsättningar för skatter
35 281
35 281
10 817
34 138
9 593
34 138
SUMMA AVSÄTTNINGAR
46 098
35 281
43 731
34 138
SKULDER
Långfristiga skulder
13
Kortfristiga skulder
619 515
184 001
237 888
184 455
636 757
166 070
259 272
167 426
SUMMA SKULDER
803 516
422 343
802 827
426 698
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
1 311 665
844 874
1 286 639
840 239
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförbindelser som inte
har tagits upp bland skulderna
eller avsättningarna
14
Övriga ansvarsförbindelser
15
423 661
15 280
423 661
398 891
440 514
13 660
440 514
392 518
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
462 051
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
65
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Noter (tkr)
Not
2014
2013
1Avskrivningar
Mark, byggnader o tekniska anl. -37 520
Maskiner och inventarier
-20 414
-40 862
-20 298
-61 160
-57 934
2 Jämförelsestörande poster
Återbetalning premier
AFA Försäkring
Vinst vid avyttring av
anläggningstillgångar
4 372
Förlust vid avyttring av
anläggningstillgångar
Utrangering av
anläggningstillgångar
-759
13 791
2 339
-142
3 613
3 Finansiella intäkter
Intäktsräntor
Aktieutdelning
Övriga finansiella intäkter
754
1 633
32
958
1 807
25
2 419
2 790
4
Finansiella kostnader
Kostnadsräntor
-14 567
Ränta på pensionsskuld
-364
Räntekostnad på löneskatt
-88
Sänkning av diskonteringsräntan
Löneskatt diskontränta räntedel
Övriga räntor och avgifter
-191
-15 210
15 988
-16 843
-694
-168
-2 449
-594
-480
-21 228
Sänkning av diskonteringsräntan är en jämförelsestörande post.
5 Tack vare den sänkta bolagsskatten, har den uppskjutna skatten
för 2013 justerats med 1 634 tkr.
6 Årets resultat
Förändring obeskattade reserver 4 341
Resterande årsresultat
41 706
4 394
32 479
36 873
7
Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för avskrivningar
57 934
61 160
Justering för upplösning av bidrag
till infrastruktuella investeringar
139
Justering för pågående projekt,
avslutade till drift
511
Justering för gjorda avsättningar
2 367
5 223
Justering för övriga ej
likviditetspåverkande poster
-5 976
-3 008
Summa
54 975
63 375
8
Mark, byggnader och tekniska
anläggningar
Ack. anskaffningsvärden
1 323 185
Ack. avskrivningar
-387 184
9 Maskiner och inventarier
Ack. anskaffningsvärden
Ack. avskrivningar
1 483 363
-539 525
936 001
943 838
409 141
-250 439
375 632
-235 059
158 702
140 573
10 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
20 542
Långfristiga fordringar
4 413
20 542
5 638
26 180
11
24 955
Eget kapital
Ingående saldo från 2012
Ingående saldo från 2013
440 081
Nedskrivning anläggningstillgångar
i kommunen p.g.a.
komponentavskrivning
-23 874
Justerat resultat i
Leksandsbostäder AB
p.g.a. komponentavskrivning
-203
Årets resultat
46 047
66
46 047
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
462 051
403 208
36 873
440 081
Not
Fördelning av Eget kapital
Obeskattade reserver
Resterande Eget kapital
2014
2013
38 353
423 698
32 376
407 705
462 051
440 081
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver redovisas under
posten avsättningar för skatter.
12 Avsättningar för pensioner
Avsatt för pensioner
Avsatt för löneskatt
28 393
6 888
27 473
6 665
35 281
34 138
Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning.
13 Långfristiga skulder
237 888
270 077
111 550
259 272
277 110
100 375
619 515
14Pensionsförpliktelser
Pensionsförpliktelser som inte
upptagits bland skulderna
eller avsättningarna.
Ingående ansvarsförbindelse
351 560
Ränteuppräkning
3 037
Basbeloppsuppräkning
437
Sänkning av diskonteringsränta
Bromsen
-1 542
Aktualisering
-626
Årets utbetalningar
-16 779
Övrig post
2 341
Summa pensionsförpliktelser 338 428
Löneskatt
82 103
Utgående pensionsförpliktelser
420 531
636 757
Leksands kommun
Leksandsbostäder AB
Leksand Vatten AB
Uppdelning per förmån
Intjänad pensionsrätt
269 444
Särskild avtalspension
1 158
Livränta
11 436
Utgående pension till efterlevande 2 316
PA-KL och äldre utfästelser
54 074
Summa pensionsförpliktelser
338 428
Pensionsförpliktelser
förtroendevalda Löneskatt
Utgående pensionsförpliktelser
fötroendevalda
Summa pensionsförpliktelser Summa löneskatt
Summa utgående
pensionsförpliktelser
344 318
3 464
7 209
26 296
-12 641
-15 549
-1 537
351 560
85 288
436 848
277 356
344
11 543
2 790
59 527
351 560
2 519
611
2 950
716
3 130
3 666
340 947
82 714
354 510
86 004
423 661
440 514
15Ansvarsförbindelser
Leksandsbostäder AB
Garantisumma Fastigo
260
252
Leksands kommun
Kommunalt förlustansvar egna hem 265
379
Statligt kreditgaranterade bostadslån
46
52
Borgen gentemot övriga
14 709
12 977
15 280
13 660
Leksand Vatten AB har ett lagstadgat åtagande att återställa
marken vid deponi i Lindbodarna. Till detta har bolaget ett
30-årigt tillsynskrav avseende denna sluttäckning. Bolaget redovisar åtagandet som en ansvarsförbindelse, då åtagandet ej
kan beräknas med hänvisning tillförlitlighet p.g.a tidsperspektiv,
färdigställande, teknikutveckling och oklara regelverk.
Leksands kommun har i september 1999 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per
2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som
reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av
ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken
på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande
till storleken på medlems kommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Leksands kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser
till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av
de totala förpliktelserna uppgick till 856 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 833 mkr.
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
Begreppsförklaringar
Anläggningskapital
Utgör skillnaden mellan an­läggningstillgångar och långfristiga skulder.
Anläggningstillgångar
Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas.
Eget kapital
Kommunens samlade ”förmögenhet”. Det
egna kapitalet motsvarar anlägg­nings­kapital
och rörelsekapital.
Kapitalkostnader
Kan ses som en amortering och ränta på ett
lån och är en intern ersättning för en gjord
investering.
Kassaflödesanalys
Visar hur rörelsekapitalet har förändrats.
Kortfristiga skulder
Kortfristiga lån och skulder med en löptid
understigande ett år.
Likviditet
Betalningsberedskap på kort sikt.
Långfristiga skulder
Skulder överstigande ett år.
Nettoinvesteringar
Investeringsutgifter efter av­drag för investeringsbidrag m m.
Nettokostnader
Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag,
avgifter och ersättningar. Finansieras med
skattemedel.
Omsättningstillgångar
Lös egendom som inte är anläggningstillgång
och kortfristiga tillgångar vilka kan omsättas
i pengar inom ett år.
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka.
Verksamhetens resultat
Kostnader och intäkter inklusive interna poster.
Redovisningsprinciper
Redovisningen har skett i enlighet med
Kommunallagen och Lagen om kommunal
redovisning (KLR) samt enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning
(RKR), Sveriges kommuner och landsting
(SKL). Detta innebär att redovisningen överensstämmer med god redovisningssed.
Förändrade redovisningsprinciper
Komponentredovisning
Fr.o.m 2014 har Leksands kommun infört
komponentredovisning. Beloppsgränsen är
satt till bokfört värde över 500 000 kr och
varje delkomponents storlek ska vara minst
200 000 kr. Vi har också tagit hänsyn till
nyttjandeperioden. En mer utförlig beskrivning finns längre ner i texten.
Från och med 2013 redovisas all vinst/förlust
vid försäljning av anläggningstillgångar,
som jämförelsestörande poster. Tidigare års
siffror är justerade.
Från och med 2012 har kommunen börjat
med exploateringsredovisning, vilket innebär
att försålda tomter intäktförs på resultaträkningen.
Från och med 2010 tillämpas RKR 18
Redovisning av intäkter. Rekommendationen
innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras
över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Kommunen har inte omklassificerat
tidigare års intäkter.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar tas i balansräkningen
upp till anskaffningsvärdet samt med avdrag
för planenliga avskrivningar. För att en inventarie ska räknas som anläggningstillgång
ska den antas ha en livslängd om minst 3 år
och ett anskaffningsvärde över 20 000 kr.
Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden.
Avskrivningarna görs efter en bedömning av
tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning
finns i SKL:s förslag till avskrivningstider.
Enligt KLR ska avskrivningar göras på en
investering samma år den tas i anspråk.
Avskrivningar beräknas ej för mark eller
pågående investeringsprojekt.
I och med införandet av komponentredoLeksands kommun • Årsredovisning 2014
visning, har Leksands kommun avskrivningstider mellan 3–75 år.
Omsättningstillgångar
Fordringar har upptagits till det belopp varmed
de beräknas inflyta. Fakturafordringar med
en förfallodag äldre än sex månader har
redovisats som osäkra fordringar.
Exploateringsfastigheter som ska avyttras
klassificeras som en omsättningstillgång.
Periodiseringar
Skatteintäkter har periodiserats i enlighet
med rekommendation nr 4:2 från RKR. Det
innebär att redovisade skatteintäkter består
av tre delar:
- Preliminära inbetalningar under inkomståret.
- Preliminär slutavräkning för innevarande år.
- Slutavräkning för föregående år.
Leverantörsfakturor avseende 2014, erhållna
efter årsskiftet, har skuldbokförts och belastar
i huvudsak leverantörsskuldskontot.
Utställda fakturor efter årsskiftet som är
hänförliga till 2014 har bokförts som upplupna
intäkter.
Utgifts- och inkomsträntor har periodiserats.
Statsbidrag för täckande av driftkostnader
hänförliga till 2014 har periodiserats.
Löner för timanställda, fyllnadstid, övertid
m.m. har periodiserats.
Avsättningar och skulder
Pensionsåtaganden som intjänats före år
1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom
linjen. Utbetalning av pensionsförmåner som
intjänats före år 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen.
Pensionsförmåner som intjänats från och
med år 1998 redovisas som avsättning vad
gäller kompletterande ålderspensioner (lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp), garantipensioner och visstidspensioner.
Pensionsskulden har beräknats enligt RIPS
07, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld.
Pensionsskuldsberäkningar för förtroendevalda regleras inte i RIPS07, som är den
beräkningsmodell som är gällande för värdering av de kommunala pensionsutfästelserna.
Kommunen har därför gjort en egen beräkning av pensionsskulden. Beräkningsgrunden
är deras arvode och hur länge de har varit
förtroendevalda. Skulden redovisas under
ansvarsförbindelserna.
Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild
avtalspension redovisas som avsättning när
det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas
som ansvarsförbindelse.
Individuell del redovisas som kortfristig
skuld i balansräkningen.
Den särskilda löneskatten redovisas enligt
samma principer som gäller för pensioner
enligt den kommunala redovisningslagen,
den så kallade blandade modellen.
Semester- okompenserad övertid, ferie- och
uppehållslön har skuldbokförts.
Sociala avgifter och de anställdas skatter för
december har skuldbokförts.
Personalomkostnadspålägg har i samband
med löneredovisningen påförts förvaltningarna
med procentuella påslag. Förtroendevalda
31,42 %, anställda på kommunala avtal 38,46 %.
Leasing
Samtliga leasingavtal, oavsett om de är
finansiella eller operationella, redovisas som
hyresavtal. Leasingavtal förekommer endast
för fordon och maskiner. Inga finansiella
leasingavtal finns.
Lånekostnader
Huvudmetoden tillämpas. Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till.
Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen har
upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden
innebär att det egna kapital som förvärvats
vid anskaffningstillfället har eliminerats.
Interna kostnader/intäkter och interna
skulder/fordringar har eliminerats. Vid
upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens/moderbolagets
redovisningsprinciper varit vägledande.
Fr.o.m 2014 har Leksandsbostäder AB infört
komponentavskrivning. Detta medförde
förändringar i 2013 års resultat. Det är inte
beaktat i den sammanställda redovisningen.
Det förändrade resultatet är justerat i eget
kapital för 2014.
BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
67
BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
Dokumentation av införande av
komponentredovisning 2014
Från och med 2014 infördes nya lagkrav på så kallad kompententredovisning av
anläggningsregistret. Komponentmetoden innebär en ändrad värderingsprincip
för fastigheter, gator och vägar och övriga anläggningstillgångar.
Fastigheter
Vi har gått igenom samtliga våra fastigheter. Fastigheter med ett bokfört värde
(IB 2014) över 500 000 kronor har
underkastats komponentfördelning.
Delkomponenters storlek är minst
200 000 kronor, resterande värde
samlas i komponent restpost.
Mallar för komponentfördelning har
gjorts med hjälp av SABO:s riktlinjer och
i samarbete med personal från Leksandsbostäder AB. Olika fördelningsmallar togs
fram baserat på fastigheternas användningsområde /verksamhetsinriktning.
Justeringar av avskrivningstid samt
fördelningsprocent har gjorts för vissa
fastigheter då särskilda insatser gjorts.
Historik
För varje fastighet identifierades samtliga befintliga anläggningsobjekt. De
befintliga objekten flyttades till historik.
Det sammanlagda investerade värdet
av de befintliga objekten komponentfördelades, det vill säga fördelning med
ursprungsvärden. På så sätt har vi fått
fram avskrivning per komponent som
om vi hade haft komponentfördelning
från början.
Differensen mellan gjorda avskrivningar (på de befintliga anläggningsobjekten) och de nya avskrivningarna
(komponentfördelning) har vid underskott (för lite avskrivet) förts mot eget
kapital och vid överskott (för mycket
avskrivet) reducerats från framtida
avskrivningar.
Omklassificering
I samband med omläggningen till komponentfördelning har vi även omklassificerat många av fastigheterna. Tidigare
har merparten av fastigheterna klassificerats som Övriga fastigheter (konto
11600). Samtliga verksamhetsfastigheter
har nu klassificerats som Verksamhetsfastigheter (konto 11210).
Avskrivningstider
Avskrivningstider har justerats i enlighet
med mallarna för komponentfördelning.
Gator och vägar
Historik/befintliga objekt
För investeringar 2014, har gator och
vägar underkastas komponentfördelning. Objekt investerat före 2014,
kommer att hanteras under 2015.
Komponentfördelning
Förslag till komponenter togs fram i
samarbete med personal på Leksandsbostäder AB.
Tillvägagångssätt
Vid årets slut har vi tittat på de investeringar som gjorts 2014 på gator och
vägar. För varje investering har aktuella
komponenter identifierats och redovisats var för sig i anläggningsregistret.
Avskrivningstider
Justerade avskrivningstider har införts
på de komponenter som vi använt vid
2014 års investeringar. Investeringar
före 2014, kommer vi att titta på i samband med genomgången av de befintliga
objekten under 2015.
Renoveringen av gång- och cykelvägen längs Limavägen var en av alla investeringar på gator
och vägar som gjordes 2014. Foto: Magnus Rolands
68
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
REDOVISNING
Revisorernas granskningar
Revisorerna granskar hur kommunens verksamhet sköts. Resultatet presenteras i
PM eller rapporter. Här har vi sammanfattat granskningarna som gäller kommunens
verksamhet under 2014.
Granskning av valnämnden
I samband med supervalåret 2014
granskade revisorerna kommunens valnämnd, som ansvarar för att genomföra
valen till Europaparlament, riksdag,
landsting och kommun.
Revisorerna tycker att planering och
genomförande av val till Europaparlamentet fungerat bra. Granskningen gjordes
innan valen i september, men förberedelserna inför septembervalen får godkänt
av revisorerna. Valnämnden får beröm för
att nämnden tagit fram handledningen
Riktlinjer vid demokratiska val, som beskriver de juridiska och praktiska förutsättningarna för valen i Leksands kommun.
Granskning av systematiskt
kvalitetsarbete inom föroch grundskola
För- och grundskola ska systematiskt
och kontinuerligt planera, följa upp och
utveckla utbildningen.
Revisorerna har granskat skolans kvalitetsarbete genom att studera dokument
och intervjua ett antal chefer. Det är mycket
som fungerar bra, men det finns också en
del förbättringsområden. Revisorernas
rekommenderar bland annat att utskottet för lärande och stöd vidtar åtgärder
för att förbättra redovisningen av det
systematiska kvalitetsarbetet, så att
kommunstyrelsen och utskottet får en
mer samlad bild av kommunens skolverksamheter. Revisorerna rekommenderar också att utskottet stärker dialogen mellan politik och verksamhet.
så som det är tänkt . Den bedömningen
gör revisorerna efter att ha studerat olika
dokument som berör IT-hanteringen.
Revisorerna har även gjort en enkät och
intervjuat lärare, rektorer och IT-chef.
Revisorerna noterar också att det pågår
olika förbättringsarbeten, bland annat
arbetar kommunen med att ta fram en
ny IT-plan.
Granskning av kvalitet i samverkan mellan socialtjänstens
individ- och familjeomsorg och
skolan
Alla som arbetar med barn och unga har
en skyldighet att samarbeta om frågor
som rör barn som far illa eller riskerar
att fara illa. Revisorerna har därför
granskat samarbetet mellan skolan
och socialtjänsten. De konstaterar att
det har gjorts åtgärder för att förbättra
verksamheten, men att det fortfarande
saknas rutiner för hur samverkan ska se
ut i individärenden.
Granskning av löpande
redovisning och intern kontroll
i redovisningsrutiner
Revisorerna har granskat kommunens
löpande ekonomiska redovisning och
den interna kontrollen i ett urval av
redovisningsrutinerna. Revisorernas
bedömning är att kommunens löpande ekonomiska redovisning ger en
rättvisande bild och att den interna
kontrollen i huvudsak bedöms stödja en
rättvisande redovisning. Däremot behöver vissa rutiner stärkas. Det handlar
om den så kallade periodiseringen inom
året, där intäkter och kostnader som hör
till samma månad bör matcha varandra.
Hanteringen av kommunens anläggningstillgångar behöver också i vissa
delar ses över enligt revisorerna.
Granskning av hantering av IT
inom grundskolan
Styrningen och kontrollen av IT i
undervisningen inom grundskolan är
inte tillräckligt tillfredställande. Många
inom grundskolan känner sig osäkra på
var de kan hitta de styrande dokumenten och dokumenten används inte heller
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Revisorerna är valda av kommunfullmäktige. De kontrollerar att kommunens verksamhet
bedrivs på ett för medborgarna ändamålsenligt sätt. Foto: Elena Elisseeva
69
REDOVISNING
70
REDOVISNING
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
Leksands kommun • Årsredovisning 2014
REDOVISNING
71
Postadress: 793 80 LEKSAND
Besöksadress: Torget 5
Växel: 0247-80 000
Telefax: 0247-144 65
E-post: [email protected]
www.leksand.se