Årsredovisning 2014 , 3,5 Mb
Årsredovisning 2014 2 Leksands kommun • Årsredovisning 2014 KOMMUNALRÅDET HAR ORDET Vi är Sveriges verkstad – det är hos oss som jobbet görs 2014 var supervalåret då vi För som i alla ekonomier så behövs hade allmänna val till överskott för att man ska kunna utveckla Europaparlamentet, riksdagen, lands- och satsa framåt. Om alla pengar gick tinget och kommunen. Det pratades till driften skulle vi inte ha råd att som mycket politik i tv-soffor, på Facebook nu börja planera för ny förskola och och Twitter, i kassakön på Tempo och nytt demensboende eller att ge stöd till bland vänner och bekanta. Som kom- föreningar. munalråd kunde jag med viss förvåning Nu lägger vi förra året till handling- notera att det som debatterades mest arna och arbetar med årets och kom- bland rikspolitikerna inte var rikspolitik, mande års utmaningar. Att ha kvar och utan kommunalpolitik. Det var skola, att kunna rekrytera ny kompetens, att vård och omsorg – som ju till största få igång ökat bostadsbyggande och få delen utförs av Sveriges kommuner. Jag fart på utbyggnaden av fiber är några brukar säga att vi kommuner är Sveriges av årets stora frågor. Till detta kommer verkstad – det är hos oss som jobbet det alltid pågående arbetet med att öka görs! kvaliteten i våra verksamheter och att Under 2014 har Leksands kommun blivit granskade av bland annat Skolinspektionen som har gett oss med beröm använda våra gemensamma resurser på smartast sätt. Jag vill avslutningsvis även i år rikta godkänt. Naturvårdsverket utsåg oss ett stort tack till mina politiska kollegor till Årets friluftskommun. Vi har kvar i alla partier som dagligen står upp våra höga placeringar i landet vad gäller för det demokratiska systemet och tar barns boklån och deltagande i musik- ansvar för vårt gemensamma. Jag vill skolan. Vi ska alltid jobba med fortsatt naturligtvis även tacka alla medarbetare utveckling, men vi ska också ta oss tiden i kommunen och våra bolag, alla att se allt bra som vi gör. En stor eloge enskilda, föreningar, organisationer, och allt beröm till er som dagligen arbetar byar, företag, andra kommuner och för och i Leksands kommun. myndigheter för ett gott samarbete och Denna årsredovisning försöker ge en bild av vår breda komplexa verksamhet, för arbetet med att tillsammans göra det lättare att leva i Leksand! men främst är det en ekonomisk redovisning av det gångna året. Och som vi kan konstatera går kommunen mycket bra ekonomiskt, främst tack vare poster Ulrika Liljeberg (C) Kommunstyrelsens ordförande av engångskaraktär, men det är samtidigt glädjande att driftbudgeten hölls väl. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 KOMMUNALRÅDET HAR ORDET 3 +31,7 miljoner Läs allt om årets resultat på sidan 50–58 Kommunens hemtjänst – en svensk förebild Sidan 30 140 000 Så många blomsterlökar ska planteras på sju år Sidan 39 Leksand blev Sveriges bästa friluftskommun Sidan 32–33 200 kommunala praoplatser inom 30 olika yrken Så möter kommunen framtidens medarbetare Sidan 44–45 ”Den bästa skolkommunen jag har inspekterat” Läs mer om Skolinspektionens tillsyn på sidan 22–23 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Innehåll ”Det är ljuvligt gott! En av årets godaste förskoleluncher” Källbackens förskolekök fick juryn på fall Sidan 24–25 390 vapensköldar Barnens egna idéer formade nya riddarlekparken Sidan 35 Kommunalrådet har ordet............................................... 3 Innehållsförteckning.......................................................... 4 Politik och organisation..................................................... 6 Så användes skatten 2014................................................ 8 Fem år i sammandrag....................................................... 9 Vision 2025....................................................................... 10 Verksamhetsmål.............................................................. 11 Så gick det 2014............................................................... 12 Vårt fokus 2015................................................................ 16 Framtiden......................................................................... 18 Supervalåret med rekordstarkt valdeltagande............ 20 ”Den bästa skolkommunen jag har inspekterat”......... 22 Källbacken har Sveriges tredje bästa förskolekök....... 24 Utbildning och barnomsorg........................................... 26 Viktigt med ett öppet och generöst samhälle.............. 28 Omsorg och hjäp............................................................. 30 Och Sveriges bästa friluftskommun 2014 är................ 32 Uppleva och göra............................................................. 34 Miljökommun med grön el och bränslesnåla bilar...... 36 Bygga, bo och miljö.......................................................... 38 ICA-flytt och enkelriktning – två glödheta frågor............. 40 Trafik och infrastruktur................................................... 42 Prao och yrkesmässa – för att möta framtidens medarbetare................................................ 44 Näringsliv och arbete...................................................... 46 En attraktiv arbetsplats för framtidens medarbetare..... 48 Ekonomi............................................................................ 50 Driftredovisning............................................................... 54 Investeringsredovisning.................................................. 54 Resultaträkning, kassaflödesanalys............................... 55 Balansräkning................................................................... 56 Noter................................................................................. 57 Så är kommunkoncernen organiserad......................... 59 Leksandsbostäder AB...................................................... 60 Leksand Vatten AB........................................................... 62 Sammanställd redovisning............................................. 64 Noter................................................................................. 66 Begreppsförklaringar och redovisningsprinciper........ 67 Införande av komponentredovisning............................ 68 Redovisning...................................................................... 69 Omslagets framsida: Friluftsliv i Leksand. Foto: Åsa Rydell och Mostphotos. Omslagets baksida: Magnus Rapp och Maria Borg arbetar på Siljansnäs skola. Läs mer på sidan 22–23. Foto: Lars Dahlström Produktion: Riesbeck Reklam Leksands kommun • Årsredovisning 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 POLITIK OCH ORGANISATION Politik och organisation Den politiska organisationen i Leksands kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, fyra utskott, sju nämnder samt valberedning, överförmyndare och revision. Kommunen har en gemensam förvaltning som sköter det dagliga arbetet. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är Leksands kommuns högsta beslutande instans. Vilka som sitter i kommunfullmäktige bestämmer medborgarna vid kommunfullmäktigevalet vart fjärde år. Politikerna i kommunfullmäktige fattar beslut i stora, viktiga frågor. Exempel på sådana frågor är kommunens budget, kommunalskatten och de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Kommunfullmäktige kan sägas vara kommunens motsvarighet till riksdagen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är Leksands kommuns ledande politiska instans, kommunens ”regering”. Alla ärenden som beslutas av kommunfullmäktige förbereds först av kommunstyrelsen. MANDATFÖRDELNING 2011200720031999 –2014–2010–2006–2002 C 11151919 S 11121010 M 9745 KD 8755 FP 2331 V 2355 MP 322 BP 2 SD 1 LP22 SPI1 6 POLITIK OCH ORGANISATION Kommunstyrelsen ansvarar dels för övergripande ledning och samordning av kommunens verksamheter, dels för samordningen av ekonomi och budget. Kommunstyrelsen bevakar också frågor som kan påverka kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Det är kommunfullmäktige som bestämmer vilka ledamöter som ska sitta i kommunstyrelsen. Utskotten Till sin hjälp har kommunstyrelsen fyra utskott, som har specialinriktning inom de olika områdena som kommunen ansvarar för. • allmänna utskottet • utskottet för lärande och stöd • utskottet för vård och omsorg • utskottet för samhällsbyggnad Fördelningen av platserna i utskotten speglar majoritetsförhållandena i kommunfullmäktige och det är kommunstyrelsen som bestämmer vilka ledamöter som ska sitta i utskotten. Nämnderna Leksands kommun har fyra nämnder, som alla har ansvar för specifika områden. Nämnderna är: •Valnämnd •Individnämnd •Jävsnämnd •Krisledningsnämnd Kommunen har också tre gemensamma nämnder med andra kommuner inom områdena vuxenutbildning, hjälpmedelsfrågor och socialtjänst (valfrihetssystem inom hemtjänsten). En gemensam förvaltning Kommunen har en förvaltning, som är organiserad som en spegelbild av den politiska organisationen. Det är förvaltningen som sköter det dagliga arbetet. Förvaltningen är uppdelad i fyra sektorer med ansvar för respektive utskotts verksamhet. Förutom de fyra sektorerna är näringslivsavdelningen placerad direkt under kommundirektören. Bolag och stiftelser Leksand kommun har två helägda bolag: Leksandsbostäder AB och Leksand Vatten AB. Kommunen är också delägare i tio andra bolag eller föreningar: Dala Vatten och Avfall AB, Dala Energi AB, Musik vid Siljan, Siljan Turism AB, Leksands strand AB, Dalhalla förvaltning AB, Föreningen Leksand-Gagnefs företagshälsovård, Föreningen Sätergläntan och Kommuninvest ekonomisk förening. Leksands kommun har stiftat en stiftelse: Stiftelsen Leksands naturvårdsfond. Stiftelsen har till uppgift att verka för skyddet av värdefull natur i Leksands kommun. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 POLITIK OCH ORGANISATION Kommunfullmäktige, KF, består av 49 ledamöter från nio olika partier. I faktarutan på sidan 6 kan du läsa mer om hur makten är fördelad mellan partierna. Fullmäktigeberedning Kommunfullmäktige Valberedning Överförmyndare Revision Kommunstyrelsen, KS, består av 15 ledamöter. Innan KS fattar sina beslut brukar ärendena förberedas i något av KS fyra utskott med vardera sju ledamöter. Fullmäktigeberedning Individnämnd Valnämnd Jävsnämnd Krisledningsnämnd Gemensam nämnd för socialtjänsten Gemensam nämnd för vuxenutbildningen Gemensam nämnd för hjälpmedel Kommunstyrelsen Utskott för lärande och stöd Utskott för vård och omsorg Utskott för samhällsbyggnad Allmänt utskott Kenneth Dahlström (C) Kommunstyrelsens ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 3:e vice ordförande Ulrika Liljeberg (C) Anne-Lie Stenberg (M) Sakarias Winberg (KD) Lars-Erik Jansson (S) Birgitta Pettersson (C) Per Spik (M) Johanna Reichel (M) Erica Strid (KD) Bengt Park (KD) Gerd Adolfsson (FP) Louise Tysklind (S) Mats Oscarsson (S) Eric Böwes (MP) Jörgen Winter (BP) Leksands kommun • Årsredovisning 2014 POLITIK OCH ORGANISATION 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Så användes skatten 2014 Kommunens skatte- och bidragsintäkter på cirka 770 miljoner kronor består av statliga bidrag och skatt från de som bor i kommunen. Hur användes pengarna? Så här har varje 100-lapp fördelats mellan de olika verksamheterna: 6 kr Gator, offentliga platser, busstrafik, fastigheter 3 kr Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad utgörs främst av räddningstjänst, livsmedelstillsyn, miljövård, trafikenhet, bostadsanpassning, bygg- och planavdelning. 9 kr Hemtjänst 7 kr LSS 18 kr Särskilda boenden 6 kr Familj och stöd 29 kr Skolor, utbildning 9 kr Förskola 5 kr Kultur, fritid 1 kr Kommunfullmäktige, nämnd, utskott och styrelser 7 kr Allmän service 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LSS = Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Kostnader för arvoden till våra politiker, revision, överförmyndare och gode män. I Allmän service ingår det mesta inom sektorn verksamhetsstöd och service, till exempel administrativ service, IT-, kost-, städ-, personal-, ekonomi-, kommunikations- och näringslivsavdelningen. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fem år i sammandrag 201420132012 20112010 Antal invånare 15 252 15 157 15 146 15 238 15 289 Tillgångar per invånare, kr 55 394 55 436 53 890 47 099 40 017 Skulder per invånare, kr 30 004 30 404 30 516 24 375 17 869 Eget kapital per invånare, kr 25 390 25 032 23 374 22 724 22 147 Skuldsättningsgrad % 1) 54%55%57% 52%45% Soliditet % 2) 46%45%43% 48%55% Borgensåtaganden mkr Verksamhet. nettokostnad mkr 398,9392,5373,3 387,0408,3 -740,5 4)-739,7 4)-737,8 4) 25,4 7,3 -708,6 4)-666,9 Årets resultat, mkr 31,7 7,7 40,6 Nettoinvesteringar, mkr 50,843,571,3 96,479,3 Skatter och bidrag mkr3) 772,1756,9734,6 720,8709,0 Skattesats 22,2922,2922,06 22,0622,06 Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag % 95,9% 97,7% 100,4% 98,3% 94,1% 1) Skulder/totala tillgångar. 2) Eget kapital/totala tillgångar visar den finansiella styrkan på lång sikt. 3) I skatter och bidrag ingår kommunens - egna skatteintäkter - generella statsbidrag och utjämning - fastighetsavgift 4) Verksamhetens nettokostnad exkluderar jämförelsestörande poster på netto -3,6 mkr år 2014, -16,0 mkr år 2013, -15,9 mkr år 2012 och -1,6 mkr år 2011. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision 2025 Det är lätt att leva i Leksand. Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med 18 000 invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. I Leksand finns levande traditioner som tål nytänkande. Det märks inte minst i våra aktiva och levande byar. Det märks också i mötet mellan den gamla kulturbebyggelsen och den moderna arkitekturen, vilket ger möjlighet till ett attraktivt 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE boende oavsett hur du vill att det ska se ut. I Leksands småskaliga stadskärna promenerar man omkring mellan butiker och restauranger. I Insjön hittar man ett modernt industri- och handelscentrum. Ett aktivt och levande samarbete mellan enskilda, familjer, föreningar, byar, och företag och kommunen är en framgångsfaktor. Tillgång till både orörd skog och öppna landskap, men även Siljan och våra sjöar, skapar en givande levnadsmiljö. Vi är ledande inom hälsa och idrott, och både naturen och kulturen håller mycket hög klass. Här finns självklart också god tillgång till vård på nära håll. Här skapar ny teknik och effektiva energilösningar goda förutsättningar för både människor och företag. I Leksand är det inte bara nära mellan människor, det är också nära till världen. Snabba och miljövänliga buss- och tågförbindelser tar dig dit du vill – oavsett om det är till arbete och studier i vår region eller vidare till Arlanda-Stockholm. Antagen av kommunfullmäktige i november 2012. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsmål Femton uppdrag 2014: 1. Fler bostäder för både unga och äldre, både lägenheter och villor. 2. Öppnare landskap i samarbete med byarna, företagare och fastighetsägare. 3. Ökat fokus på särskilt utsatta och äldres sociala situation. 4. Ökad nöjdhet med maten i våra verksamheter. 5. Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor. Att öka barns intresse för läsning är ett av de femton uppdragen. Utifrån visionen har fullmäktige beslutat om femton uppdrag till förvaltningen som gällde 2014. Målen gäller allt från fler bostäder till bättre måluppfyllelse i skolan. Kommunfullmäktiges vision, och uppdrag till förvaltningen uttrycker kommunens vilja när det gäller dess utveckling och vad förtroendevalda och anställda gemensamt skall sträva efter att uppnå. Uppdragen är vägledande för all kommunal verksamhet. Hur förvaltningen arbetar med varje uppdrag beskrivs i en övergripande strategisk plan. Varje sektor har sedan brutit ner uppdragen så att varje avdelning och enhet vet hur de ska bidra till måluppfyllelsen av helheten. På detta Leksands kommun • Årsredovisning 2014 sätt säkerställs att de politiska prioriteringarna får genomslag genom hela organisationen. Den röda tråden från de förtroendevalda till invånarna i Leksands kommun blir också tydligare. Kommunen är sedan 2013 medlem i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) och resultaten presenteras på www.leksand.se 6. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 7. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet. 8. Tillhöra den övre kvartilen av Miljöaktuellts ranking av miljökommuner. 9. Fortsätta vara en av landets främsta friluftskommuner. 10. Satsning på stöd till nyskapande kultur. 11. Öka befolkningen. 12. Fortsatt sund kommunal ekonomi. 13. Ännu friskare och nöjdare medarbetare. 14. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare heltid. 15. Utveckla och förenkla dialogen och samverkan med våra medborgare och civilsamhället. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Så gick det 2014 Under året har måluppfyllelsen mäts utifrån valda nyckeltal. Uppföljningen ska göra det enklare för medborgarna att lätt kunna bedöma hur kommunen sköter verksamheten. På kommande sidor ges en övergripande bild över hur väl kommunen uppfyllde målen 2014 i jämförelse med året innan. Målnivån för varje enskilt nyckeltal har bestämts utifrån var respektive verksamhet befann sig när budgetåret påbörjades. I några fall har det redan i det politiska uppdraget bestämts vilken målnivå som ska gälla. Mer detaljerad information om måluppfyllelsen finns på kommunens hemsida: www.leksand.se 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målet är uppfyllt eller att vi har ett resultat bland de bästa kommunerna i Sverige. Målet har delvis uppfyllts eller att vi ligger i likhet med snittet av Sveriges kommuner. Målet har inte uppfyllts eller att vi har ett resultat bland de sämsta kommunerna i Sverige. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1. Fler bostäder för både unga och äldre, både lägenheter och villor. Planering och byggstarter ska sträva mot ett ökat bostadsbyggande inklusive att erbjuda attraktiva områden för bostadsbyggande. 2013 2014 Bygglov har beviljats för 30 villor/fritidshus och 20 lägenheter. Bygglov har beviljats för 26 villor/fritidshus och 16 lägenheter. 2. Öppnare landskap i samarbete med byarna, företagare och fastighetsägare. 2013 2014 2 möten 3 möten 2013 2014 Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning. 77% 56% Andel kvalitetsaspekter som erbjuds inom särskilt boende. 44% 45% Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. 78% 85% Andel omsorgs- och serviceutbud som hemtjänsten har, finansierat av kommunen. 82% 75% Andel brukare som är ganska/mycket nöjd med sin hemtjänst. 93% 92% Andelen kvalitetsaspekter som finns inom LSS grupp- och serviceboende. 93% 80% 2013 2014 Andel äldre som är ganska/mycket nöjd med matkvaliteten. 71% 67% Andel elever som är ganska/mycket nöjda med kvaliteten på skolmaten. 22% 31% Andel ekologiska livsmedel av totalkostnaden för livsmedel. 4% 17% 2013 2014 Andelen elever i åk 6 som nått Skolverkets kravnivå i de nationella proven i svenska, engelska och matematik. 98% 95% Andel elever i åk 3 som deltagit i och klarat alla delprov i ämnesprovet i matematik. 66% 70% Andel elever i åk 3 som deltagit i och klarat alla delprov i ämnesprovet i svenska. 78% 74% Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen. 82% 77% Andelen elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen. 85% 81% Utföra 10 medborgarmöten per år. 3. Ökat fokus på särskilt utsatta och äldres sociala situation. 4. Ökad nöjdhet med maten i våra verksamheter. 5. Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor. 6. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. Antal barn per personal i kommunens förskolor. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 2013 2014 4,2 4,4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet. 2013 2014 Andel nystartade företag under året per 1 000 invånare. 5,9 5,2 Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. 124 99 2013 2014 44% 46% 6 timmar 6 timmar 198 142 2013 2014 Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket har öppet utöver tiden 08.00–17.00 vardagar. 11 timmar 11 timmar Antal timmar/vecka som simhallen har öppet utöver tiden 08.00–17.00 vardagar. 54 timmar 40 timmar Placering i Naturvårdsverkets årliga ranking av friluftskommuner. 8 1 Hur uppfattar medborgarna i kommunen utbudet av fritidsaktiviteter (index SCB medborgarundersökning). 67 67 Antalet sjukdagar per år bland kommunens invånare (sjuktalet). 9,4 10,4 2013 2014 63% 63% 2013 2014 Andel av medborgarna som känner sig trygga och säkra i kommunen. 73% 73% Andel medborgare som ser kommunen som en bra plats att bo och leva i. 62% 62% Andel medborgare som kan rekommendera kommunen till andra som en plats att bo på. 66% 66% Andelen som tycker att kommunen har bra kommunikationer. 53% 53% Andel medborgare i kommunen som är nöjda med boendet? 56% 56% 2013 2014 Årets resultat ska uppgå till minst 3 % av skatter och statsbidrag. +3,4% +4,1% Avvikelse i % av utfall mot nettobudget för sektorerna. +0,6% +0,3% +1% +6% +0,3% / +3,0% +0,1% / +2,0% 8. Tillhöra den övre kvartilen av Miljöaktuellts ranking av miljökommuner. Andel av kommunens hushållsavfall som återvinns. Antal timmar/vecka som återvinningscentralen har öppet utöver tiden kl. 08–17 på vardagar. Placering i tidningen Miljöaktuellts ranking av miljökommuner . 9. Fortsätta vara en av landets främsta friluftskommuner. 10. Satsning på stöd till nyskapande kultur. Hur uppfattar medborgarna i kommunen utbudet av kulturaktiviteter (index SCB medborgarundersökning). 11. Öka befolkningen. 12. Fortsatt sund kommunal ekonomi. Soliditetsförändring jämförelse över tre år. Nettokostnadens förändring i förhållande till intäkterna förändring per år. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13. Ännu friskare och nöjdare medarbetare. Andel medarbetare som upplever kommunen som en attraktiv arbetsplats. 2013 2014 76% 78% 2013 2014 0% 0% 14. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare heltid. Förändring av andelen heltidstjänster totalt i kommunen per år. 15. Utveckla och förenkla dialogen och samverkan med våra medborgare och civilsamhället. 2013 2014 Andel av medborgarna som skickar en enkel frågavia e-post och får svar inom två arbetsdagar. 74% 91% Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga. 23% 25% Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen. 100% 93% Andel av medborgarna som upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet. 38% 38% Andel av medborgarna som anser att kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. 56% 56% Kvalitet på kommunens webbinformation till medborgarna, index. 79% 83% Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vårt fokus 2015 Leksands kommun når i hög grad både de verksamhetsmässiga och finansiella målen för 2014. Högre livskvalitet för våra äldre, ökad tillgänglighet via telefon och bättre måltidsupplevelse är exempel på områden som kan förbättras och som kommunen därför fokuserar extra på under 2015. God ekonomisk hushållning innebär att både de finansiella och de verksamhetsmässiga målen är uppfyllda eller att de har en positiv utveckling. En analys av måluppfyllelsen visar att kommunen klarar god ekonomisk hushållning. Många aktiviteter inom verksamheterna bedöms ha bidragit till utvecklingen. Resultaten är dessutom något mer positiva jämfört med 2013. God finansiell måluppfyllelse Den finansiella måluppfyllelsen är mycket god med samtliga fyra mål uppfyllda: • En betydligt lägre nettokostnadsutveckling än intäktsökningen för skatter och statsbidrag, vilket visar hur väl kommunen finansierar sin löpande verksamhet och hur mycket ekonomiska medel som finns kvar Maten på skolan och inom äldreomsorgen är ett av kommunens fokusområden under 2015. Foto: Lars Dahlström 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Åtta indikatorer som inte är uppfyllda Resultat 1. Det ska utföras 10 medborgarmöten per år – med målet öppnare landskap. 3 möten 2. Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning. 56% 3. Andel kvalitetsaspekter som erbjuds inom särskilt boende. 45% 4. Andel ganska eller mycket nöjda brukare med matkvaliteten i särskilt boende. 67% 5. Andel ganska eller mycket nöjda elever med matkvalitén i skolan. 31% 6. Återvinningscentralens öppethållande utöver kl 8–17 på vardagar. 6 tim/v 7. Förändring i procent andel heltidstjänster totalt i kommunen per år. 0% 8. Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon år ett direkt svar på enkel fråga. 25% Fakta – Fokusområden 2015: • En ekonomi i balans. En fortsatt god kommunal ekonomi är en avgörande förutsättning för att bibehålla och stärka kommunens attraktionskraft och för att förbättra möjligheterna att nå visionen. Framtiden visar på stora kommande utmaningar. Samtliga verksamheter kommer fortsatt att följas upp månadsvis med analyser av utfallet och prognoser för året, liksom löpande analyser om behov av förbättringsåtgärder. till investeringar, det vill säga hur väl skattepengarna räckt. • En god budgetföljsamhet i de flesta verksamheter har gett ett driftöverskott tack vare många goda insatser och ett kontinuerligt arbete med effektiviseringar. • Årets resultat överträffar det långsiktiga avkastningsmålet om tre procent av skatter och bidrag. • Soliditeten inklusive pensionsskuld har stärkts tack vare ett gott resultat och trots nedskrivning av anläggningstillgångar i form av fastigheter, tack vare amorteringar och genom att årets investeringar finansierats helt med skatter och statsbidrag. En mer utförlig analys hittar du under avsnittet Ekonomi (sidorna 50–53). Verksamhetsmässig måluppfyllelse Av de beslutade politiska uppdragen har merparten helt eller delvis uppnåtts. Uppdraget att fortsätta vara en av landets främsta friluftskommuner nåddes i mycket hög grad (sidan 32–33). Fler bostäder, satsning på nyskapande kultur, och nöjda medarbetare är andra uppdrag där kommunen lyckats väl. Därutöver finns åtta uppdrag med godkänd måluppfyllelse och tre uppdrag där kommunen inte har lyckats. 45 indikatorer mäter hur väl förvaltningen klarar de 15 politiska uppdragen. 37 indikatorer (82 procent) är helt eller delvis uppfyllda medan 8 indikatorer (18 procent) inte är uppfyllda (se faktaruta). Vid en närmare granskning av resultatet framträder fyra områden där måluppfyllelsen behöver utvecklas: • Brukarnas nöjdhet med kosten •Heltidstjänster • Kvalitetsutbudet inom särskilt boende • Tillgänglighet (telefonkontakt, öppettider på återvinningscentralen, ÅVC) Uppföljning av befolkningsförändringen visar att kommunens invånarantal idag är 15 252 personer och att trenden har varit positiv de senaste två åren. Indikatorerna visar att kommunen i hög grad nått uppdraget att öka befolkningen. Det är dock tydligt att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att nå visionen om 18 000 invånare 2025. • Ökad tillgänglighet för medborgarna i deras kontakter med förvaltningen, särskilt vid kontakter med kommunen via telefon. • Kvalitetsaspekter inom särskilt boende, för att höja livskvaliteten för våra äldre. • Förbättra matkvaliteten och måltidsmiljön i skolan och inom äldreomsorgen. • Fortsatt fokus på kultur- och värderingsfrågor avseende beteende, tillit och ta ansvar genom förankring av en gemensam värdegrund i hela förvaltningen. • Initiera ett nytt tvärfunktionellt arbetssätt kring fokusområdena byggnation, integration och inflyttning, arbete, äldre samt barn och unga. Syftet är att skapa idéer och utveckling för att nå kommunens vision om 18 000 invånare 2025. Arbetet sker i arbetsgrupper med deltagare från olika delar av förvaltningen, andra myndigheter och civilsamhället. BEFOLKNINGSUTVECKLING – jämförelse mellan prognos och vision Prognos Befolkning Vision • Förbättra elevinflytandet i årskurs 5 och årskurs 8. • Minska återaktualiseringen av ungdomar mellan 13–20 år efter avslutad 18500 utredning, det vill säga minska andel 18000 ungdomar som kommer tillbaka ett 17500 år efter avslutad insats. 17000 • Fortsatt arbete inom kommunens 16500 kvalitetsgrupp med att utveckla 16000 rutiner och processer för systematisk 15500 15000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Leksands kommun • Årsredovisning 2014 kvalitets- och verksamhetsstyrning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtiden Vision 2025 utmanar Leksands kommun att locka morgondagens medarbetare till orten, stimulera bygget av nya bostadsområden och förvandla centrum till en småskalig stadskärna. »Den kanske största utmaningen är att klara kompetensförsörjningen för såväl kommunen som för näringslivet. Ett stort antal pensionsavgångar måste ersättas med ny arbetskraft.« För att jobba vidare mot visionen 2025 krävs det stora investeringar. Centrumutveckling, markinköp för nya bostadsområden och investeringar i infrastruktur behövs om vi ska utvecklas i den riktning vi vill. Utöver det behövs det investeringar i våra byggnader och anläggningar för att hålla dem i bra skick. Renovering av Leksandsbron, nya gång- och cykelvägar, ny förskola och fortsatt utveckling av Granberget är några av de stora åtgärder som finns med i investeringsplanen. Vi måste klara överskottsmålet För att klara de stora investeringsbehoven utan ökad upplåning måste vi ha en effektiv verksamhet och ett bra resultat. För att långsiktigt klara pensionsavsättningar och behovet av investeringar behöver vi ett genomsnittligt resultat på minst tre procent. Klarar vi inte det tvingas vi ta upp nya lån vilket leder till ökade kostnader som måste betalas. För de närmaste åren har kommunfullmäktige sänkt överskottsmålet till två procent för att ge mer tid till förvaltningen att klara resultatmålet. Fortsatt utveckling av centrum Under de kommande fem åren kommer vi investera 30 miljoner kronor för upprustning av Leksands centrum. Första etappen av Norsgatan mellan Z-torget och majstångsplatsen vid Carl Ohlson påbörjades 2014 och kommer färdigställas 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2015. Etapp två startar hösten 2015. Upprustningen av Leksand centrum är en del av vision 2025 för att skapa ett attraktivt centrum med en småskalig stadskärna med hög tillgänglighet på de oskyddade trafikanternas villkor. Till grund för upprustningen ligger det gestaltningsprogram som tagits fram. Fler bostäder – förutsättning för ökad inflyttning En viktig förutsättning för att klara en ökad inflyttning är nya bostäder. Arbetet med att ta fram detaljplaner och nya exploateringsområden pågår därför för fullt. Planen för fastigheten Länsmannen i centrala Leksand är fastställd och där planeras byggnation av 15 hyreslägenheter med start 2015. Leksandsbostäder planerar att börja bygga 20 hyreslägenheter nära järnvägsstationen och Skoglunds planerar för etapp två med byggnation av tio nya bostadsrätter vid Rosens lada. Vi planerar vidare för nya bostäder på Åkerö vid södra brofästet, i kvarteret Nygårds i centrala Leksand, på Käringberget samt i områdena Sang och Tunsta i Insjön. Förutom dessa större exploateringsområden finns det möjligheter till förtätningar i övriga delar av kommunen. Arbetet med att ta fram attraktiv mark för bostäder ger förutsättningar för ett ökat byggande de närmaste åren och en Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE fortsatt positiv utveckling av kommunen. Nybyggnationer måste anpassas efter marknaden och vi ser framför oss att det kommer byggas en bra mix av olika bostadsformer: hyresrätter, bostadsrätter, radhus/kedjehus och villor. Kompetensförsörjning – en fortsatt stor utmaning Den kanske största utmaningen är att klara kompetensförsörjningen för såväl kommunen som för näringslivet. Ett stort antal pensionsavgångar måste ersättas med ny arbetskraft. Risken är stor att det blir svårt att rekrytera rätt kompetens då hela landet står inför ett stort generationsskifte. Samtidigt väljer unga människor i allt större utsträckning att flytta till storstadsregionerna. Det är i den konkurrensen vi ska rekrytera rätt kompetens. Under de närmaste åren kommer vi därför att jobba hårt för att få morgondagens medarbetare att flytta till Leksand. Fiberutbyggnad i byar och tätorter Under 2015 kommer utbyggnaden av fiber till hushåll och företag att komma igång ordentligt. I centrala och mer tätbefolkade områden kommer marknaden börja sälja in fiberanslutningar och under förutsättning att tillräckligt många är beredda att ansluta sig kommer det börja byggas ut. I byar och mindre tätbefolkade delar av kommunen kommer det finnas möjlighet att bilda föreningar som kan söka bidrag för fiberutbyggnad. Kommunen har också möjlighet att söka bidrag för så kallade ortssammanbindande nät för att möjliggöra utbyggnad av fiber till Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Så här kan framtidens äldreboende se ut. Kommunen har planer på att bygga om Limsjögården i Leksand. Ritningarna visar en boendemiljö som är utformad utifrån de boendes behov. De bor i ljusa och funktionella rum och får tillgång till bland annat en vinterträdgård och träningslokaler. Illustration: White arkitekter de byar som idag inte har möjlighet till fiberanslutning. För att hjälpa de byar som vill bygga ut fiber har kommunen tillsammans med Gagnefs kommun anställt en bredbandskoordinator med uppgift att vara ett stöd i det arbetet. Ökade skatteintäkter under 2015–2018 Stor osäkerhet råder kring den fortsatta framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige och i världen. Olika bedömningar finns kring utvecklingen av de olika riskfaktorer som kan hämma en ekonomisk återhämtning. Sverige som liten exportberoende nation påverkas i hög grad av den globala ekonomins utveckling. För kommunens framtida ekonomi är skatteunderlagstillväxten en viktig faktor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) prognosticerar för 2015 en ytterligare ökning av skattetillväxten i riket. Det motiveras med tilltagande löneökningar och en snabb utveckling av pensionsinkomsterna, kopplat till en förbättrad konjunktur. För 2016 förväntas den konjunkturella återhämtningen fortsätta med en ytterligare ökning av antalet arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Skatteunderlaget förväntas fortsatt växa fram till och med 2018, men från och med 2016 med en avtagande tillväxttakt. Den svenska ekonomin förväntas från och med 2016 vara i balans. Kommunens ekonomi kommer också att påverkas, i allt starkare grad över tid, ifall statsbidragen räknas upp eller inte. Den demografiska utvecklingen i kommunen, främst en åldrande befolkning och där utflyttningen framförallt sker bland de i arbetsför ålder, kommer att ställa ökade krav på effektiviseringar de kommande åren för att bibehålla en ekonomi i balans. Förändringen i det kommunala skatteutjämningssystemet ger en marginell förstärkning till kommunens ekonomi, med full effekt från och med 2016. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Supervalår med rekordstarkt valdeltagande 2014 inträffade det första supervalåret någonsin i Sverige. Bland väljarna i Leksands kommun var intresset för de fyra valen mycket stort. I kommunalvalet backade den borgerliga alliansen medan Sverigedemokraterna ökade mest. Sverigedemokraterna blev också EU-valets stora vinnare i Leksands kommunen. Ett supervalår infaller när flera viktiga politiska val genomförs under samma år. 2014 var första gången någonsin som det inträffade i Sverige. Inom loppet av drygt fyra månader genomfördes valet till Europaparlamentet, riksdagen, landstinget och kommunerna. Starkaste valdeltagandet i Dalarna Väljarna i Leksands kommun verkade inte ha något emot att välja. Tvärtom var intresset för de fyra valen mycket stort. I valet till Europaparlamentet den 25 maj svarade de för det starkaste valdeltagandet i Dalarna! 53,97 procent deltog. Resultatet innebär en ökning med 9,07 procentenheter sedan Europaparlamentsvalet 2009. Vid övriga tre val den 14 september, var intresset som väntat mycket större. Valdeltagandet i kommunvalet ökade med 2,6 procentenheter till 85,9 procent jämfört med valet 2010, vilket var det näst bästa valdeltagandet i Dalarna. Sverigedemokraterna EU-valets vinnare Så här slutade valet till Leksands kommunfullmäktige 2014. Grafik: Magnus Rolands 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EU-valets stora vinnare i Leksands kommun blev Sverigedemokraterna. Partiet gick från 1,8 till 9,1 procent – en ökning med hela 7,3 procentenheter! Även Miljöpartiet (+2,8 procentenheter), Centerpartiet (+2,7) och Kristdemokraterna (+2,0) betraktades som vinnare medan de stora förlorarna var Junilistan (-5,8 procent), Piratpartiet (-4,4) och Moderaterna (-4,0). Socialdemokraterna blev EU-valets populäraste parti inom Leksands kommun med 23,4 procent av rösterna medan Folkpartiet slutade som näst största parti tack vare Moderaternas ras. Alliansen tappade – men regerar vidare I valet till kommunfullmäktige tappade den borgerliga alliansen sex mandat – och egen majoritet. Men det var inte i första hand de röd-gröna som gick framåt, istället var det Sverigedemokraterna och Bygdepartiet som ökade mest. Bygdepartiet fördubblade sina mandat och fick fyra platser i kommunfullmäktige medan Sverigedemokraterna fick 5,8 procent av rösterna och gick från ett till tre mandat. Efter det oklara valresultatet pågick förhandlingar mellan partierna och först när kommunfullmäktige valde en centerLeksands kommun • Årsredovisning 2014 Personal från administrativ service deltog i räkningen av poströster. På bilden syns Helen Norling, Ann-Sofie Borg, Anna-Carin Ingels och Lena Rasche. Foto: Magnus Rolands partistisk ordförande den 20 oktober stod det klart att den borgerliga alliansen hade för avsikt att leda kommunen med minoritetsstyre (24 av 49 mandat). I november valdes Centerpartiets Ulrika Liljeberg till ordförande i kommunstyrelsen där för övrigt mer än varannan ledamot var nykomling. Bland annat valde Socialdemokraterna att byta ut hela sin besättning. En av alla nykomlingar var oppositionsråd Wiktor Zakrisson (S). Ella och Sebastian kryssades in Mer än var tredje väljare gjorde ett personval i valet till kommunfullmäktige. För Moderaternas Sebastian Larsson och Miljöpartiets Ella Gyllenhak Liss innebar det en skjuts rakt in i kommunfullmäktige. Sebastian Larsson fick flest kryss av alla moderater och avancerade från en tolfte till första plats på partiets lista. Ella Gyllenhak Liss stod som sista namn på Miljöpartiets valsedel, men kryssades upp på andra plats av sina väljare. Flest kryss fick Centerns Ulrika Liljeberg före Kristdemokraternas Sakarias Winberg och Socialdemokraternas Krister Ellström. Men eftersom den trion redan Leksands kommun • Årsredovisning 2014 stod först på respektive partis valsedel påverkades inte deras position av kryssen. FAKTA – Partiernas starkaste fästen i kommunvalet Bygdepartiets starkaste valkrets blev Insjön västra-Ål-Kilen där partiet fick hela 17,8 procent av rösterna. Även Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna var som starkast i Insjön västra-Ål-Kilen. Där fick Sverigedemokraterna 10,5 procent och Socialdemokraterna 28,8 procent av rösterna. Centerns starkaste fäste var Leksand östra där man fick 30,3 procent av rösterna. Sebastian Larsson och Ella Gyllenhak Liss kryssades rakt in i kommunfullmäktige. Foto: Magnus Rolands Moderaterna, som blev valets stora förlorare, var som starkast i Leksand västra med 15,5 procent av rösterna. Kristdemokraterna tappade också i kommunen som helhet, men var näst största parti i Siljansnäs med 21 procent av rösterna. Folkpartiet backade från redan låga nivåer och är som starkast i Leksand västra och Siljansnäs med 3,4 procent av rösterna. Hela 53,2 procent av väljarna i Leksands kommun deltog i valet till Europaparlamentet den 25 maj 2014. Det var det högsta valdeltagandet i Dalarna. Vänstern är starkast i Leksandsnoret med 7,8 procent av rösterna medan Miljöpartiet är starkast i Leksand östra med 7,9 procent av rösterna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ”Den bästa skolkommunen jag har inspekterat” Kommunens skolor klarade Skolinspektionens tillsyn med besked. – Den bästa skolkommunen jag har inspekterat, sa en av Skolinspektionens representanter när slutrapporten presenterades på plats i Leksand i december 2014. »Det är ytterst ovanligt att man inte får någon kritik alls – och att det händer skola efter skola är helt fantastiskt« Under hela hösten 2014 granskades kommunens förskolor, fritidshem, grundskolor, gymnasium och vuxenutbildning av Skolinspektionens utredare. Granskningen var en så kallad regelbunden tillsyn som återkommer vart femte år. Genom att peka på brister får kommunerna hjälp att utveckla verksamheten åt rätt håll. Utgångspunkten var barns och elevers rätt till god omsorg och god utbildning i en trygg miljö. Ytterst ovanligt att inte få kritik Sett till omdömet i Skolinspektionens slutrapport kan skolledarna och alla medarbetare i Leksands kommun känna sig stolta. En av inspektörerna hade aldrig tidigare granskat en så bra skolkommun som Leksand. Att åtta av nio grundskoleenheter och gymnasiet klarar sig helt utan anmärkning är ett mycket gott betyg. – Det är ytterst ovanligt att man inte får någon kritik alls – och att det händer skola efter skola är helt fantastiskt, säger Lars Nyberg, sektorchef för lärande och stöd. ”Bra utgångsläge för fortsatt utveckling” Skolinspektionen konstaterade att kommunen på många sätt uppfyller de krav som ställs och arbetar medvetet med att följa 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE upp och utvärdera sin utbildningsverksamhet. – Det ger kommunen ett bra utgångsläge för fortsatt utveckling av skolan med sikte på att ge alla elever lika goda förutsättningar att nå målen för utbildningen. Ett viktigt steg är att bättre dokumentera de uppföljningar och analyser som görs för att få ett stabilt underlag för diskussioner och beslut om förbättringsåtgärder, konstaterade Lennart Andersson som ansvarade för tillsynen. Pojkarnas resultat måste förbättras Trots det fina resultatet fanns det givetvis brister som behöver åtgärdas. Till exempel menar Skolinspektionen att kunskapsresultaten behöver förbättras. Trots att andelen elever som når målen i samtliga ämnen i årskurs 9 ligger i nivå eller något över nivå med riket, lämnade 19 procent av eleverna grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Pojkar som grupp nådde betydligt lägre kunskapsresultat jämfört med flickor som grupp. – Det är viktigt att kommunen kommer fram till hur meritvärdet ska kunna stabiliseras på en hög och jämn nivå och hur pojkarnas genomsnittliga betygspoäng ska kunna förbättras, skrev Skolinspektionen i sin slutrapport. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Elisabeth Lundgren stortrivs med sin klass på Siljansnäs skola. Foto: Lars Dahlström Ur Skolinspektionens rapport: Skolorna i Leksands kommun klarade Skolinspektionens granskning med glans. Magnus Rapp och Anne Tägtström är två av kommunens duktiga lärare. Foto: Lars Dahlström Leksands kommun • Årsredovisning 2014 • Förskolan bedriver en väl fungerande verksamhet. Särskilt nämns kvalitetsarbetet, den höga andelen förskollärare och förskolans förmåga att erbjuda aktiviteter som är medvetet kopplade till läroplanen. • De stora barngrupperna på vissa fritidshem är ett problem. Därför måste kommunen se över barngruppernas storlek och sammansättning så att fritidshemmen kan bedriva en god verksamhet. • Åtta av nio grundskoleenheter, inklusive grundsärskolan, klarade inspektionen helt utan anmärkning. • Leksands gymnasium, inklusive gymnasiesärskolan, klarade inspektionen helt utan anmärkning. • Vuxenutbildningen bedriver en väl fungerande verksamhet, som präglas av hög flexibilitet och ett brett utbud av utbildningar och kurser. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23 UTBILDNING OCH BARNOMSORG Källbacken har Sveriges tredje bästa förskolekök ”Det är ljuvligt gott! En av årets godaste förskoleluncher”. Juryn spred lovord över förskolan Källbacken när förskolans kök erövrade tredje platsen i den prestigefyllda tävlingen Årets förskolekök 2014. »Det här är ett kvitto på att det finns en jättestor kompetens inom vår av- Spänningen var på topp när tv-kocken Tina Nordström och landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) skulle avslöja 2014 års vinnare i tävlingen Årets förskolekök. Förskolan Källbacken från Leksand var en av tio nominerade och hängde kvar i matchen även när topp tre presenterades. – Med den konkurrens som var så skulle topp fem vara en otrolig prestation. Därför känns det helt fantastiskt att bli delning« Tillsammans med sina kollegor, Kristina Erkers och Anki Jobs, serverar kocken Mathias Mathiesen bland Sveriges bästa förskolemat, enligt White Guide Junior. Foto: Magnus Rolands 24 UTBILDNING OCH BARNOMSORG Leksands kommun • Årsredovisning 2014 På förskolan Källbacken är det lika viktigt att maten smakar och doftar gott som att att det ser gott ut. Det här är några exempel på vad som lagas och bakas i deras kök. Foto: Mathias Mathiesen trea, sa kocken Mathias Mathiesen efter prisutdelningen i Stockholm. Samtidigt triggades tävlingsmänniskan Mathias av resultatet. – Vi var ju så himla nära. Resultatet är verkligen en sporre att testa nya saker och försöka höja sig ännu ett snäpp. FAKTA – Juryns motivering Engagemang en masse i förskolekök som sprider glädje En doft av timjan och vitlök välkomnar oss när vi kliver över tröskeln på förskolan Källbacken i Leksand. Det här ska visa sig bli en av årets godaste förskoleluncher. Kocken Mathias Mathiesen var tidigare kock inom det militära, han är alltså van vid logistik och att laga god mat till många. På Källbacken i Leksand lagar han mat till 340 hungriga små magar – en allt igenom lustfylld uppgift om du frågar Mathias själv. Till sin hjälp har han Kristina som vurmar för grönsaker och rotfrukter – och det märks; här serveras alltid grönsakerna före varmrätten, allt för att de ska få barnens odelade uppmärksamhet. En kock kom oanmält för att provsmaka Utmärkelsen Årets förskolekök 2014 var en av sju olika utmärkelser i den nationella tävlingen White Guide Junior 2014. Det unika med tävlingen var att den bedömde helheten. För att lyckas måste man ha förmågan att genom dofter, smaker, synintryck, lyhördhet, humor, lekfullhet och kärlek till god och näringsriktig mat sprida måltidsglädje hos de allra minsta. Över 300 skol- och förskolerestauranger från hela landet var nominerade, bland annat flera namnkunniga kök som fått fina utmärkelser tidigare. Bedömningen gjordes av en jury som åkte runt i landet och provade luncher. När Källbacken fick besök serverades nystekt och panerad fisk med remouladsås. – Det var en kock som kom helt oanmält, så det gäller att ha hög nivå hela tiden, säger Mathias Mathiesen. ”Ett kvitto på att vi verkligen kan” Nomineringen var inte bara en framgång för Mathias och hans kollegor Kristina Erkers och Anki Jobs, utan för hela kostavdelningen som jobbat stenhårt för att nå det egna målet att kunna erbjuda den bästa kommunala restaurangupplevelsen i Dalarna 2014. – På ett vis har vi uppnått målet i och Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Sekunderna före barnen börjar äta tar pedagogerna ett foto på dagens maträtt som de sedan lägger ut på Instagram så att föräldrarna kan känna sig delaktiga i barnens lunch. med det här fina resultatet, ingen kommun i Dalarna kom ju före oss. Det här är ett kvitto på att det finns en jättestor kompetens inom vår avdelning, säger kostchef Tullie Sundberg. Mathias Mathiesen hoppas att framgången ska ge många positiva effekter: – Vi har fått jättebra kritik ända sedan vi började laga maten här på Källbacken och nu hoppas jag att framgången inspirerar alla våra kök att prestera. Jag hoppas också att folk i allmänhet får upp ögonen för att vi faktiskt har en riktigt god kvalitet i kommunens kök, säger han. Mathias ambition är att alltid får barnen att våga prova nya saker, aldrig att tvinga dem. När White Guide Junior är på besök är det ett av barnen som utbrister; ”Jag älskar Limabönor” – vilket sprider glädje i matsalen. Pedagogerna odlar majs, jordgubbar och rabarber med barnen och vid vårt besök hade man precis plockat de sista blåbären i skogen och bakat blåbärsmuffins tillsammans. Även förskolechefen tittar förbi titt som tätt. ”Ja, nästan alltid vid lunchtid”, skrattar Mathias. Idag serveras en stekt hokifilé med vitlök, timjan, hemlagad majonnäs och ugnsrostad pumpa, zucchini och aubergine. Det är ljuvligt gott! UTBILDNING OCH BARNOMSORG 25 UTBILDNING OCH BARNOMSORG Utbildning och barnomsorg Renare händer gav friskare barn FÖRSKOLEKLASS 201420132012 Antal elever 142 137 140 Bruttokostnad i kr/elev 64 600 71 500 65 100 Antal elever per årsarbetare - 15,6 15,2 GRUNDSKOLAN Projekt Friskare barn har gett både friskare barn och friskare pedagoger. Det visar den uppföljning som gjordes i april. Barnen var fem procent friskare och pedagogerna tio procent friskare jämfört med antalet sjukdagar 2013. Under projekttiden har alla förskolans medarbetare fått utbildning och hygienrutinerna har setts över på samtliga förskolor. Förskolan fortsätter nu att mäta sjukdagar hos pedagoger och barn. 201420132012 Antal elever 1 377 1 413 1 413 Bruttokostnad i kr/elev 82 200 80 800 77 700 Antal elever per lärare - 11,8 12 FRITIDSHEM 201420132012 Antal inskrivna barn 429457465 Bruttokostnad/ barn 41 900 42 300 40 000 Antal barn/ årsarbetare - 24,8 23,2 GYMNASIESKOLAN Antal elever 201420132012 529 539 596 Bruttokostnad/ elev 119 800 114 100 110 800 Antal lärare per 100 elever 26 - 9,1 UTBILDNING OCH BARNOMSORG 8,1 Leo Gimle på förskolan Fjärilen i Djura har fått lära sig att rena händer är jätteviktigt. Foto: Jonas Rantapää Första stegen mot giftfri förskola Samtliga pedagoger har under året fått lyssna på en föreläsning på temat giftfri förskola. Förskolorna har börjat rensa bort gammal elektronik och gamla plastleksaker som ett första steg att göra förskolan giftfri. Många barn i förskolan Det var många barn inskrivna i förskolan under våren 2014. I maj var det 29 barn fler än planerat. Under höstterminen 2014 hade förskolorna istället många tomma platser, framförallt i Insjön, Siljansnäs och Tällberg. Platser saknas i centrala Leksand. Barnomsorgen har blivit extra morgonpigg Från och med november 2014 går det att lämna sitt barn redan klockan 05.00 på förskolan Källbacken i Leksand. Det är första gången som kommunen erbjuder barnomsorg under obekväm arbetstid. Kommunen har ingen juridisk skyldighet att erbjuda barnomsorg under obekväm arbetstid, men väljer att göra det för att ge god service. Elever fick tillfälliga klassrum efter brand Den 30 januari slog en hantverkare larm om att det börjat brinna i en vägg på Ullvi skola. Medan brandkåren var på väg utrymdes skolbyggnaden. Personalen och drygt 70 elever samlades i gymnastiksalen. Evakueringen gick lugnt tillväga och ingen människa kom till skada. Skadorna på Ullvi skola vara mindre än brandkåren först befarat. Medan skolan sanerades efter branden fick eleverna undervisning i provisoriska lokaler. Årskurs F-1 fick ett provisoriskt klassrum i gymnastiksalen medan årskurs 2-6 tillfälligt flyttade till Tibble bystuga. Första studenterna från nya gymnasieskolan I juni tog den första kullen elever studenten som gått gymnasiet enligt den nya läroplanen som infördes höstterminen 2011. Resultaten efter tre års studier blev mycket bra: 95 procent av eleverna erhöll gymnasieexamen. Jobbar för bättre måluppfyllelse Under 2014 har grundskolan arbetat för att eleverna ska få högre måluppfyllelse Leksands kommun • Årsredovisning 2014 UTBILDNING OCH BARNOMSORG ”Sjung om studentens lyckliga dar…” 2014 erhöll 95 procent av eleverna gymnasieexamen. Foto: Björn Ingvarsson i alla ämnen. Lärarna har analyserat de olika resultaten för pojkar och flickor och fokuserar 2015 på att förstå orsakerna och minska skillnaderna. En matematikgrupp med pedagoger från F-6 och 7-9 från kommunens olika skolor har bildats. Syftet är att, tillsammans med en från hösten tillsatt matematikutvecklare, ta fram en plan för att höja måluppfyllelsen i matematik. Även en natur/teknik-grupp har bildats för att se över undervisningen i natur/teknik och höja måluppfyllelsen i dessa ämnen. Fler valde Leksands gymnasium Vid skolstarten hösten 2014 var det 546 elever vid Leksands gymnasium. Det var cirka 25 elever fler än prognosen. Ökningen bero på ett ökat antal antagna i årskurs 1. Många internationella kontakter på gymnasiet Leksands gymnasium har haft många internationella kontakter under året. I maj besökte den nytillträdde japanske ambassadören, Mr. Morimoto, Leksand och bland annat ingick ett besök på gymnasiet. Under året har gymnasiet också tagit emot och skickat iväg elever och lärare i utbyte med flera olika skolor i Japan. Inom ramen för det internationella utbytet med Uganda tog gymnasiet i april emot elever och lärare från Soroti Secondary School. I oktober besökte elever på samhällsvetenskapsprogrammet Uganda. Under hösten har tre elever från restaurang- och livsmedelsprogrammet representerat skolan och tävlat i kök, servering och turism tillsammans med cirka 300 elever från övriga Europa vid en tävling i Belgrad. Ett silver och ett brons blev resultatet. FÖRSKOLAN Gymnasiet har tagit emot elever och lärare i utbyte med flera olika skolor i Japan. Populär vårdutbildning för vuxna För att möta det stora behovet av utbildad personal inom vårdsektorn har vuxenutbildningen startat två nya vård- och omsorgsutbildningar. Under året har cirka 90 personer deltagit i utbildningarna. Vårdoch omsorgsutbildningen ger deltagarna behörighet att arbeta som undersköterska och leder ofta till en fast anställning. 201420132012 Bruttokostnad i kr/barn 119 300 117 900 119 300 Antal inskrivna barn 629 625 623 Antal barn per årsarbetare - 5,5 5,3 - kommunala förskolan4,64,7 - icke kommunala förskolan --- VUXENUTBILDNING Musikskolan fixade firande 201420132012 Elever och personal har som vanligt deltagit i ett stort antal konserter och evenemang under året, bland annat vid både midsommarfirandet och nationaldagsfirandet i Gropen. Under Kulturnatta deltog 125 elever från Musikskolan. Musikskolans storband fick också äran att var med vid en konsert i Stockholms konserthus i samband med Stockholms ungdomsjazzfestival. Antal studerande 302 Antal heltidsstuderande elever (snitt) 136 236 189 98 73 Antal verksamhetspoäng 108 943 78 047 57 940 Kostnad i kr/under- visningspoäng 60 67 64 MUSIKSKOLAN 201420132012 Antal elever 618 625 609 - därav från grundskolan556 554 549 Antal lektionstimmar/vecka167 167 167 Nettokostnad i kr/elev 9 200 8 700 9 200 Musikskolans lilla blåsorkester spelade på Kulturnatta. Foto: Magnus Rolands Leksands kommun • Årsredovisning 2014 UTBILDNING OCH BARNOMSORG 27 OMSORG OCH HJÄLP Viktigt med ett öppet och generöst samhälle Det eskalerande kriget i Syrien gör avtryck även i Leksands kommun. 2014 ökade flyktingmottagandet kraftigt samtidigt som en integrationsplan antogs för att ge ett så bra mottagande som möjligt. – Leksand har blivit min nya fristad som jag längtar hem till. Jag trivs här och vill inte flytta, säger en av flyktingarna som kommit på senare år, Huda Al-Rikabi. »Om du köper något måste du betala. Jag köpte framtiden och livet och vill verkligen ge något tillbaka till mitt nya land och min nya Under 2014 ökade flyktingströmmen kraftigt från krigets Syrien. Flyktingvågen väntas hålla i sig i flera år och göra avtryck i hela Sverige. Utvecklingen innebar att Leksands kommun utökade sitt avtal med Migrationsverket och tog emot tre gånger så många flyktingfamiljer 2014 jämfört med 2012. – Tidigare har vi haft ett relativt lågt hemstad« 100 80 Flyktingmottagningen etableras hösten 1987 mottagande av flyktingfamiljer på grund av brist på bostäder. 2014 utökade vi mottagandet kraftigt och lyckades ändå ta emot alla. Så det går att fixa om man bestämmer sig för det, säger integrationsenhetens chef Josefina Streling. Enligt Josefina kommer nyanlända på sikt att bli ett allt vanligare inslag även utanför centralorten. Redan har den första flyktingfamiljen placerats i Insjön 1994-1996: Kommunen tar emot 198 flyktingar från krigets Balkan. 71 60 41 23 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 20 Invandrarverket avslutar sitt avtal med Leksands kommun 13 16 30 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 40 52 50 Kommunen började ta emot flyktingar 1987. I slutet av 90-talet behövdes det inte längre, men från 2007 har kommunen åter tagit emot ett varierat antal flyktingar per år. Sedan 2010 tar kommunen även emot ensamkommande flyktingbarn. Grafik: Magnus Rolands 28 OMSORG OCH HJÄLP Leksands kommun • Årsredovisning 2014 OMSORG OCH HJÄLP En stad där man trivs och känner trygghet – och där folk hälsar hela tiden. Så beskriver Huda Al-Rikabi sin nya fristad Leksand. Hon är en meriterad arkitekt, men har ännu inte fått något arkitektsjobb, istället arbetar hon som assistent på integrationsenheten. Foto: Magnus Rolands där även ensamkommande flyktingbarn som slussas ut från Furuhaga ska få bo. Plan för bättre mottagande För att klara mottagandet på ett bra sätt antogs en integrationsplan 2014. Enligt planen ska alla kommunens verksamheter ta ett aktivt ansvar för integrationsarbetet. – Planen påtalar att det här är en fråga som berör oss alla och den pekar på vikten av att Leksands kommun är ett generöst och öppet samhälle, säger Josefina Streling. Hon menar att hela samhället behöver se på flyktingarna som något positivt och något oerhört viktigt för kommunen både vad gäller samhällsnytta, tillväxt och medmänsklighet. – Det är ett privilegium och en fantastisk styrka att bo i en kommun som öppnar upp och tar emot människor på flykt. Det tror jag gör oss till ett öppet och tolerant samhälle, säger hon. Lättare i liten kommun En av flyktingarna som kommit till Leksand på senare år är arkitekten Huda Al-Rikabi från Irak. Kontrasten var enorm när hon och hennes två döttrar kom till Leksand en kall novembernatt 2010. Utanför fönstret var det folktomt, snötäckt och nattsvart. Tidigare hade de bott i myllrande storstäder i hela sitt liv. – De första sex månaderna var svåra och jag fick ofta förklara för mina döttrar Leksands kommun • Årsredovisning 2014 att vi kommit hit för att ge dem en trygg framtid. Men med tiden har det blivit jättebra. Jag trivs verkligen här och vill inte flytta, säger hon. Huda är övertygad om att en liten kommun är bra för nyanlända flyktingar. Närheten gör att det går snabbt att lära sig hur det svenska samhället fungerar, få kontakter och hjälp när det behövs. Hennes erfarenheter av Leksandsborna är också goda. – Folk är trevliga och hälsar hela tiden, men de är inte så sociala. I början undrade jag varför, men nu har jag lärt mig att det handlar om den svenska mentaliteten. Hur skulle du förändra integrationsarbetet om du hade möjlighet? – Genom att ta fram en plan för flyktingar på alla nivåer. För dem som inte har utbildning, främst kvinnorna, kunde man göra projekt som går ut på att sy, laga mat eller ta hand om barn. Då kunde de få vettiga sysselsättningar och kanske tjäna lite pengar. Många vill jobba, men har dåligt självförtroende på grund av språket. För akademikerna behöver arbetsmarknaden öppnas upp. De offentliga och privata arbetsgivarna i Dalarna måste vara lite mer öppna för att ta emot engelskspråkiga akademiker på praktik. Då skulle fler akademiker välja att stanna kvar och berika näringslivet med sin kompetens och sina erfarenheter. Fakta – Flyktingmottagande • Leksands kommun tar emot asylsökande flyktingbarn, flyktingbarn som fått permanent uppehållstillstånd och flyktingfamiljer som fått permanent uppehållstillstånd. • De asylsökande barnen är 16–18 år och får bo på Furuhaga som är ett kommunalt boende med 32 platser. Där får de stanna tills Migrationsverket fattat beslut i asylärendet. I takt med att barnen blir alltmer självständiga och myndiga slussas de ut i egna bostäder där de får hjälp av mobila teamet. Om barnen får permanent uppehållstillstånd får de stanna i kommunen, annars utvisas de. • Flyktingfamiljerna som kommer till Leksands kommun är i huvudsak så kallade kvotflyktingar från FN:s flyktingläger och har högsta skyddsstatus. Under 2014 tog Sverige emot 1900 kvotflyktingar som vanligtvis placeras i mindre kommuner. OMSORG OCH HJÄLP 29 OMSORG OCH HJÄLP Omsorg och hjälp KVALITET 201420132012 Andel mycket/ganska nöjda kunder i hemtjänsten i % 92 92 91 Andel mycket/ganska nöjda kunder i särskilt boende i % 85 78 70 Andel mycket/ganska nöjda kunder inom LSS i % - - 75 HEMTJÄNST 201420132012 Antal kunder/månad inkl externa utförande 267269318 SÄRSKILT BOENDE Hållbar hemtjänst – ett riksintresse Många kommuner är intresserade av att lära sig mer om Leksands kommuns arbetssätt hållbar hemtjänst. Metoden infördes 2013 och har gett mer tid hos kunden samtidigt som kostnaden minskat. Under våren och hösten har därför ett stort antal kommuner gjort studiebesök i Leksand. Representanter från Leksands kommun deltog också under våren i en nationell konferens som Sveriges kommuner och landsting ordnade. Där var det 78 kommuner som lyssnade till Leksands hemtjänsts erfarenheter av införandet av det nya arbetssättet. – Vi på vård och omsorg är stolta över att visa upp vårt arbetssätt för andra kommuner och delge dem våra erfarenheter av den process inom hemtjänsten vi genomgått, är i och hur vi går vidare för att bibehålla arbetssättet, säger Yvonne Thorell, som är verksamhetsutvecklare för vård och omsorg. Det nya arbetssättet inom hemtjänsten har också utvärderats under året av personal, gruppledare och vikarier. Resultatet visar att flertalet är nöjda med organisationsförändringen. Det finns dock en del förbättringar som ska till för att alla ska känna sig nöjda med arbetssättet. Många är nöjda med hemtjänsten Hemtjänsten visade även 2014 ett bra resultat. 92 procent av de som svarat på undersökningen är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Resultatet är ett av de bästa i länet och över medel i riket. God service till funktionsnedsatta Kommunens insatser för funktionsnedsatta personer (LSS) håller en hög kvalitet. 201420132012 Antal platser i särskilt boende 185 190 198 Antal dagar/väntetid till särskilt boende 52 21 35 HEMSJUKVÅRDEN Antal personer inskrivna i hemsjukvården, genomsnitt 201420132012 6771 - KORTTIDSPLATSER/VÄXELVÅRD 201420132012 272727 LSS Antal brukare 30 OMSORG OCH HJÄLP 201420132012 91 92 91 Verksamhetsutvecklare Yvonne Thorell, gruppledarna Tina Lundblad och Linnea Lehnberg, enhetschef Ing-Marie Hansson, avdelningschef Lena Lorenz, myndighetschef Katja Vestling och sektorchef Agneta Ivåker berättade om hållbar hemtjänst på en SKL-konferens i Stockholm. Foto: Magnus Rolands Leksands kommun • Årsredovisning 2014 OMSORG OCH HJÄLP Brandkåren fick rycka ut till två svåra dödsolyckor under 2014. Foto: Tony Norström Det visar den egna undersökning som sektor vård och omsorg gjort eftersom det saknas nationella kundundersökningar inom LSS-området. Servicen var överlag mycket bra enligt de som bor på gruppboende eller serviceboende. Det som framkommit är att brukarna vill kunna påverka sin aktiviteter mer. Äldre allt nöjdare med sitt boende 85 procent av de äldre som bor på något av kommunens särskilda boenden är mycket nöjda eller ganska nöjda med sitt boende. Det är en ökning med sju procentenheter jämfört med året innan. Det är ett av de bästa resultaten i länet och resultatet ligger över medel för riket. En förklaring till de förbättrade resultaten kan vara införandet av lokala värdighetsgarantier. De infördes den 1 januari och ges till alla som bor på någon av kommunens särskilda boenden. Garantierna gäller tre områden: • Inflytande och självbestämmande • Trygghet och kvalitet • Gott bemötande, respekt och integritet De lokala värdighetsgarantierna har följts upp och analyserats under hösten. Intervjuer har skett med både kunder/ brukare, personal, chefer och biståndsLeksands kommun • Årsredovisning 2014 handläggare. En enkät har också skickats ut till anhöriga. Resultatet visar att kunderna är nöjda, men att få känner till värdighetsgarantierna. De boende ska därför få mera information om garantierna. Ökat behov av sjukvård i hemmet Under året har det konstant varit mellan 60 och 75 stycken personer inskrivna i hemsjukvården. Distriktssköterskorna har gjort 3 540 hembesök, vilket är cirka 150 stycken fler än föregående år. Allt fler har utbildning Under våren slutfördes utbildningen för undersköterskor inom det så kallade omvårdnadslyftet. Det har bidragit till att Leksands kommun har en hög andel utbildade undersköterskor. Cirka 90 procent av vård- och omsorgspersonalen har adekvat utbildning. Ett mörkt olycksår och fler skogsbränder 2014 var ett mörkt olycksår. Antalet trafikolyckor är relativt konstant från år till år, men 2014 omkom fler människor i trafiken än det gjort på många decennier. Tre personer omkom vid Limån utanför Siljansnäs i september och en person på riksväg 70 norr om Ål-Kilen i juni. – Jag har inte varit med om något lik- nande under mina 18 år i Leksands kommun, säger räddningschef Krister Ejeros. Han fortsätter: – Det är svårt för kommunen att påverka antalet trafikolyckor. När det gäller trafiksäkerheten är vi beroende av Trafikverkets förebyggande arbete, till exempel i form av vajerräcken och rondeller. Antalet bränder i byggnader minskade jämfört med föregående år, medan antalet bränder i skog och mark ökade från 21 till 35 på grund av den varma och torra sommaren. Totalt genomförde Brandkåren 246 insatser under 2014, vilket tangerar genomsnittet för de senaste fem åren. ANTAL UTRYCKNINGAR Brand, soteld 201420132012 15 21 12 Automatlarm 645462 23 22 27 Brand icke byggnad 35 Trafikolyckor 21 19 Övrigt 50 72463 IVPA/Sjukvårdslarm59 28 55 OMSORG OCH HJÄLP 31 UPPLEVA OCH GÖRA Och Sveriges bästa friluftskommun 2014 är... Leksand blev Sveriges bästa friluftskommun 2014. Den tätortsnära naturen med god tillgänglighet och ovanligt många naturreservat är två viktiga förklaringar. Kommunens medarbetare pekar också på betydelsen av det målmedvetna lagarbete som pågått under lång tid. »Kommunen har framgångsrikt arbetat med att skydda och tillgängliggöra den tätortsnära naturen. Den populära vandringskartan underlättar för människor att hitta ut, både till den nära naturen och till den lite längre bort. Kommunen samarbetar med många aktörer för att få ett brett utbud av aktiviteter till invånarna« Naturvårdsverket 32 UPPLEVA OCH GÖRA Varje år sedan 2010 har Naturvårdsverket utsett Sveriges bästa friluftskommun. Hela tiden har Leksands kommun utmanat de allra bästa och 2014 var det dags – kommunen erövrade förstaplatsen tillsammans med Söderhamns och Örebro kommuner. Allt mer tätortsnära natur Den tätortsnära naturen är en av Leksands verkliga styrkor, enligt Naturvårdsverket. Renoveringen av Limsjön i mitten av 80-talet var något av ett startskott. Därefter har ett stort antal tätortsnära naturområden gjorts tillgängliga, exempelvis strandpromenaden Solvändan, Se människan-stigen och älvpromenaden vid Dragsängarna. Naturvårdsförvaltare Staffan Müller har varit med sedan starten. – Allt vårt arbete handlar om att få folk ut i naturen, därför är det fantastiskt att så många verkligen hittar ut, inte minst runt Limsjön, säger han. 12 kommunala naturreservat Leksands kommun är också en av landets bästa på att bilda kommunala naturreservat. 2014 fanns tolv kommunala och 14 statliga reservat inom kommunens gränser. – Det är ovanligt många, men det ska bli fler. Målet är 20 kommunala naturreservat år 2020, säger kommunekolog Åsa Rydell. Blivit bättre på att informera Att kommunen tog steget upp på första plats beror främst på att informationen till allmänheten har förbättrats. Foldrar om naturområdena och en gedigen presentation på webben är två lyckade drag. I Naturvårdsverkets motivering omnämns också den populära vandringsledskartan som naturvårdshandläggare Karin Danielsson i stor utsträckning bidragit till. – Det har verkligen märkts att folk känner till våra friluftsområden på ett annat sätt än tidigare, säger fritidsavdelningens Åke Danielsson. Nära samarbete med föreningslivet Åke är ytterligare en medarbetare som under många år har bidragit till framgångarna, ofta i nära samarbete med föreningar och ideella krafter. Åsa Rydell kan inte nog betona betydelsen av det samarbetet. – Det är en otroligt viktig förklaring till att vi har nått så här långt. Nu gäller det att vårda, förvalta och fortsätta satsa pengar på det vi har byggt upp, sa hon Leksands kommun • Årsredovisning 2014 UPPLEVA OCH GÖRA Naturvårdshandläggare Karin Danielsson, fritidschef Dan Söderström, kommunekolog Åsa Rydell, kommunalråd Ulrika Liljeberg (C), fritidsavdelningens Åke Danielsson, sektorchef Lennart Ljungemo, Hans Carlström chef för natur- och förrådsenheten, kommundirektör Göran Wigert, naturvårdsförvaltare Staffan Müller gör ett segersprång i ett av alla tätortsnära naturområden – Lugnet i Leksand. Foto: Magnus Rolands Se människan-stigen på Åkerö är ett av flera tätortsnära naturområden som gjorts tillgängligt för alla. Foto: Magnus Rolands Fakta – Leksands resultat • Kommunens placeringar: 2010: 9:a 2011: 5:a 2012: 9:a 2013: 8:a 2014: 1:a • 31,5 av totalt 32 poäng placerar Leksands kommun på delad 1:a plats 2014. i samband med prisutdelningen i april 2014. Åsa fick medhåll av dåvarande fritidschef Dan Söderström: – Byalag och ideella krafter gör ett oerhört värdefullt arbete, ofta i det tysta. Därför är det så viktigt att det även framöver får vara ”vi tillsammans” och inte bara kommunen som gör jobbet. Långsiktigt strategiskt arbete Kommunalråd Ulrika Liljeberg (C) är givetvis stolt över utmärkelsen. Hon Leksands kommun • Årsredovisning 2014 pekar på betydelsen av det långsiktiga strategiska arbetet som gjorts av engagerade politiker och kompetenta medarbetare och hon är övertygad om att utmärkelsen gör Leksand än mer attraktivt som boende- och besökskommun. Ulrika Liljeberg märker också att friluftsfrågor engagerar Leksandsborna. – Invigningar av nya tillgängliga vandringsleder är bland de mest välbesökta arrangemangen som kommunen gör, konstaterar hon. • Tre områden har undersökts och poängsatts: Kommunens planer för friluftslivet: Leksand fick maximala 10 poäng. Kommunens information och samarbeten kring friluftslivet: Leksand fick 8,5 av 9 poäng. Kommunens aktiviteter inom friluftslivet: Leksand fick maximala 13 poäng. 252 av landets 290 kommuner besvarade enkäten som ligger till grund för rankningen. UPPLEVA OCH GÖRA 33 UPPLEVA OCH GÖRA Uppleva och göra GRANBERGSBACKEN Säsong Besök 13/1412/1311/12 15 538 26 182 18 326 Öppetdagar 70104 83 LEKSANDSHALLEN 201420132012 Antal besök Sporthallen Simhallen* 80–85 000 80–85 000 75–80 000 94 000 97 000 95 000 * Exkl. elever och besökare till sporthallen. KULTUR OCH BIBLIOTEK 201420132012 Bibliotek Antal: Lån/invånare 10,110,911,1 Lån/invånare i Dalarna * 7,7 8,1 Lån/invånare i Riket * 6,9 7,1 Utställningar 322624 * Uppgift saknas Kultur Antal: Utställningar 161213 Arrangemang 149136185 Antal besök Museum Kulturhuset 34 15 808 18 028 17 672 130 119 122 726131 867 UPPLEVA OCH GÖRA Kontinental stämning under Kulturnatta Blommande sommarutställning och grafik på väg Första lördagen i september arrangerades Kulturnatta för fjärde året i rad. Gatufesten har blivit ett av årets viktigaste kulturevenemang i Leksand och tusentals personer flanerade längs gatorna i centrala Leksand. Det bubblade av kulturaktiviteter som dansuppvisningar, konstutställningar och musikframträdanden. Dessutom var det strålande sol och riktiga sommartemperaturer. – Det var ett myller av positiva och glada människor - och strålande sol! Dessutom var feedbacken från besökarna överväldigande. Den stora grejen kanske är att Leksand verkligen blir en enda stor mötesplats med kontinental stämning under ett dygn. Det i sig räcker otroligt långt, säger projektledaren Marika Sernfält. En av höjdpunkterna var gratiskonserten i Leksands kyrka med Lisa Miskovsky och hennes syster. Det var fullsatt - 1 200 personer – och folk stod efter väggarna för att få del av upplevelsen. Under 2014 presenterade Leksands kulturhus ett gediget utställningsprogram. I den stora sommarutställningen Dessa rosor för dig de blomma spelade rosen huvudrollen. Besökarna fick följa den folkkära blomman från monumentala rosenkelimer (vävda mattor) från Moldavien över vår egen folkkonst i dalmålningar och dräktskick fram till dagens slöjd och konsthantverk. Föremålen kompletterades med fotografier från flera av de rosenträdgårdar som tillhör Leksands stora besöksmål samt fotografier från föreningen Dalarosen. Under hösten genomfördes konstprojektet Vägskäl för 17:e gången. Årets tema var Dalagrafik på väg och i utställningen presenterades 19 samtida grafiker från Dalarna i Kulturhusets museum. Grafikerna visade nutida grafiska vägar i Dalarna, konstnärliga impulser och uttrycksformer. Utställningen vandrade sedan vidare till Serbien och Japan efter att ha varit i Leksand. Barn programmerade egna spel Färre ville bada i Leksandshallen Under hösten hade Leksands bibliotek en mycket populär programmeringsverkstad för barn och deras föräldrar. Barnen fick lära sig grunderna i programmering och kunde därefter börja tillverka egna spel. Totalt deltog 54 barn i åldern 6–13 år och 39 föräldrar vid fyra tillfällen. – Det krävs inga förkunskaper för att börja, förutom att kunna läsa lite, säger bibliotekarien Linda Sävhammar och läraren Ulrica Elisson-Grane som är initiativtagare till programmeringsverkstaden som de kallar Barnhack. Efter flera år av ökade besökssiffror fick Leksandshallens simhall under 2014 något lägre antal besökare. Främsta anledningen till detta var den varma sommaren som gjorde att badstränder och sjöbad lockade mer än ett besök i simhallen. Renovering av de två första omklädningsrummen i Leksandshallens sporthall genomfördes under sommarmånaderna. Resultatet blev mycket bra och planen att renovera två ytterligare omklädningsrum per år de närmaste två åren ligger fast. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Nya Riddarlekparken är en härlig lekpark för stora och små med allt från linbana till snurrgunga, rutschkana, hinderbana och sandlåda. Foto: Åsa Pellas. Riktiga riddare invigde Riddarlekparken ”En lekplats utöver det vanliga där inspiration har hämtats från riddarnas värld med hästar, borg, fanor och utmanande lek för alla åldrar.” Så beskrivs Leksands nya lekpark – Riddarlekparken – som invigdes den 29 maj, i samband med Medeltidsmarknaden. Hundratals barn och vuxna, och så klart också flera riktiga riddare, fanns på plats för att testa lekparken, som ligger längs älvbrinken vid Leksands kulturhus. Invigningen arrangerades i samarbete med markägaren Svenska kyrkan. Många barn har på olika sätt bidragit till att utforma Riddarlekparken. Eleverna i förskoleklasserna på Åkerö skola lämnade önskemål om vilka lekredskap parken skulle innehålla. Barnen ville bland annat ha linbana, kompisgunga, klätterställning, rutschkana, träd att klättra i... – och så blev det också. – Vi har inspirerats av deras önskemål och det mesta finns faktiskt med. Lekparken har något som passar för alla åldrar, säger stadsarkitekt Anna Ograhn. Barn i alla åldrar har också varit med och designat de tre unika vapensköldar som hänger på Riddarparkens klätterLeksands kommun • Årsredovisning 2014 borg. Totalt lämnades 390 bidrag in och sedan valde en jury ut en vinnare bland förskolebarnen, en bland bidragen från årskurs 1–3 och en från årskurs 4–6. Fint badvatten vid kommunens badplatser Den varma sommaren lockade till många bad vid de badplatser som kommunen ansvarar för: Hisstjärn i Djura, Helgbo och Åhlbyn i Insjön, Västannor, Styrsjön och Opplimmen. Vattenprover visade att vattnet varit tjänligt på samtliga badplatser under sommaren. Fritidsavdelningen genomför en årlig säkerhetskontroll vid varje badplats och sköter gräsklippning, sophantering, bryggor och toaletter under sommarmånaderna. För varm vinter i Granberget 2013/2014 var en mycket varm vinter, vilket inte var bra för skidanläggningen Granberget. Intäkterna sjönk från 2,2 miljoner 2013 till 1,4 miljoner 2014. Upprustningen som gjordes inför säsongen fick ett varmt mottagande av besökarna. Bland annat blev den nya barnliften i anläggningen en succé. Det har under året även genomförts större underhållsåtgärder på den stora liften i Granberget där bland annat dalstationen och mast två och fem helrenoverades. Första spadtaget för nytt skidspår Arbetet med att binda samman Granberget med Källberget och skapa ett sammanlagt 30 km långt skidspår (och cykelspår sommartid) började under hösten 2014 med målet att ha spåret färdigt för invigning i mitten av februari 2015. Högläsning och bokprat ska öka läslusten Kan högläsning och bokprat främja läsandet? Det har biblioteket testat under året som gått. Barn och unga som är mellan 10–14 år bjuds in till bokfika, där man pratat om böcker medan man fikat tillsammans. Totalt har de 12 träffarna lockat 96 barn och unga. Vuxna biblioteksbesökare som tycker om högläsning har vid ett 10-tal tillfällen kunna vara på Afternoon read, där biblioteket bjuder på högläsning och te med tilltugg. Den som hellre handarbetar under högläsningen har bjudits in till Stick&läs. De läsfrämjande projekten kommer att fortsätta under 2015. UPPLEVA OCH GÖRA 35 BYGGA, BO OCH MILJÖ Miljökommun med grön el och bränslesnåla bilar Under 2014 stärkte Leksands kommun sin ställning som aktiv miljökommun. Nu är det bara el från förnybara källor som gäller. Samtidigt har kommunens fordonspark blivit en av de energieffektivaste i landet. – Det här är viktiga steg för att uppnå våra klimatmål och skapa ett hållbart samhälle, säger kommundirektör Göran Wigert. Leksands kommun behöver ta många steg för att uppnå sina egna, Sveriges och Europas miljömål. Ett av de egna målen handlar om att använda uteslutande förnybar energi i kommunens byggnader år 2020. Det infriades redan sommaren 2014 då kommunen bytte elabonnemang och växlade över till uteslutande så kallad grön el. Det innebär att all elförbrukning kommer från förnybara källor som sol, vind, vatten och biobränsle. – Det här beslutet hjälper oss att sänka våra koldioxidutsläpp och ta ännu ett steg mot att bara använda fossilfria bränslen. Det stärker definitivt vår ställning som aktiv miljökommun, säger Göran Wigert. Energieffektivaste fordonsparken Från och med juli 2014 är det uteslutande grön el i kommunens uttag, den största delen är dessutom lokalproducerad vatten- och vindkraftel. Foto: Michael Erhardsson 36 BYGGA, BO OCH MILJÖ Under 2014 stod det också klart att kommunens satsning på miljöbilar ger resultat. Den årliga Miljöfordonsdiagnosen visade att Leksand var en av landets 290 kommuner med energieffektivast fordonspark. Bara tre kommuner kunde redovisa bättre siffror. – Kul att vår satsning på miljöbilar ger så positiva resultat. Eftersom våra bilar har treåriga leasingavtal uppdateras bilparken löpande. Under 2015 ska vi byta ut halva bilparken, så vi har goda förutsättningar att ligga i framkant även framöver, säger Göran Wigert. Den genomsnittliga tjänstebilen i Leksands kommun släpper ut 123,4 gram koldioxid per kilometer. Det kan jämföras med den genomsnittliga svenska kommunbilen som släpper ut 146 gram. Snittet för alla nyregistrerade bilar i Sverige är 138 gram per kilometer. Dags för första elbilen Miljöfordonsdiagnosen bygger på fem kriterier. Leksands kommun klarade sig bra över lag. Siffrorna visar bland annat att kommunen hade 68 personbilar i sin fordonspark, varav 48, eller 70,6 procent, var miljöfordon, vilket placerade kommunen på 37:e plats. När det gäller klimatpåverkan hamnade Leksands kommun på 76:e plats. En kategori mäter antalet biofordon, något som Leksands kommun saknar. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Hållbarhetsstrateg Annika Varghans och kommunalråd Ulrika Liljeberg (C) var med i elbilstestet 2013–2014 som resulterade i beslutet att köpa in kommunens första elbilar under 2015. Foto: Magnus Rolands – Än så länge går det inte att tanka biogas i Dalarna, det är förklaringen, säger Göran Wigert. – Istället har kommunen som mål att under 2015 få in ett antal elbilar i bilparken som givetvis ska gå på grön el. Miljöfordonsdiagnosen genomförs av Miljöfordon Syd och affärsinformationsföretaget Bisnode med stöd från Energimyndigheten, Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Energieffektivaste kommunala fordonsparken 2014 gram koldioxid per kilometer (g CO2/km) Ydre kommun................................. 109,6 Knivsta kommun............................ 118,0 Danderyds kommun........................118,2 Leksands kommun ........................ 123,4 Botkyrka kommun.......................... 124,4 Snittvärde för landets 290 kommuner............................... 146,3 Fakta – Miljövänligt elavtal Elcyklar ska minska bilåkandet Samtidigt som bilparken blir allt miljövänligare strävar kommunen efter att minska bilåkandet till förmån för cykel, buss och tåg. Under hösten 2014 köpte kommunen in både elcyklar och gemensamma resekort. – Elcykeln är lika enkel att använda som en vanlig cykel. Fördelen är att du kommer fram lite snabbare och kan åka en längre sträcka utan att bli svettig. Det gör elcykeln till ett smidigt och miljövänligt alternativ till bilen, säger hållbarhetsstraget Annika Varghans. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Hållbarhetsstrateg Annika Varghans visar en av kommunens nya elcyklar. Foto: Jessica Dalman Under 2013 gjorde Leksands kommun av med drygt 3,8 miljoner kilowattimmar (kWh) el. Det motsvarar förbrukningen för 152 genomsnittliga svenska villor med direktverkande el. Priset för elen var drygt 2,1 miljoner kronor exklusive energiskatt och moms. Genom att betala ytterligare 20 000 kronor får kommunen en ursprungsgaranti från elleverantören som inte bara garanterar el från uteslutande förnybara källor, den största delen är dessutom lokalproducerad vatten- och vindkraft. BYGGA, BO OCH MILJÖ 37 BYGGA, BO OCH MILJÖ Bygga, bo och miljö Träffa Leksand – ett nytt sätt att välkomna inflyttare Träffa Leksand. Så heter det nya konceptet som ger alla nyinflyttade ett varmt välkomnande från Leksands kommun. Premiären var vid Kulturnatta och då fick alla nyinflyttade en personlig inbjudan till Träffa Leksand-tältet och på plats fick de ett välkomstkuvert med olika erbjudanden. Samma sak gjordes även i samband med julmarknaden. Träffa Leksand-tältet bemannas av kommunens ”glädjespridare” som håller i ett antal aktiviteter för både barn och vuxna. Givetvis är det också möjligt att ställa frågor, men det är inte huvudsaken. – Vi vill erbjuda något lättsamt och trevligt och skapa en gemytlig mötesplats för nyinflyttade och alla andra som bor i kommunen. Dessutom ska man veta att Träffa Leksand är på plats när det händer, säger kommunikationschef Maria Bond. Till en början finns Träffa Leksandtältet med på vid fyra tillfällen per år: Kulturnatta, julmarknaden, någon vinteraktivitet och nationaldagen. Vid varje tillfälle får nyinflyttade en inbjudan och ett välkomsterbjudande. Klart med ny översiktsplan I juni antog kommunfullmäktige den nya översiktsplanen för Leksands kommun. Planen beskriver hur kommunen ska växa och utvecklas fram till 2040. Översiktsplanen var klar redan 2013, men kommunen tvingades sedan göra om delar av planen. Anledningen var att det LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) som föreslogs längs bland annat älven mellan Tunsta och 38 BYGGA, BO OCH MILJÖ Ål-Kilen var för långt och omfattande och därför stred mot strandskyddets syften. I den antagna översiktsplanen tillåts byggnation i strandnära lägen i mindre utsträckning än det först var tänkt. Svårt att nå alla miljömål Det är svårt att nå flera av kommunens miljömål. Av 34 mål ser fem ut att lyckas, tio är nära att lyckas medan 19 av målen riskerar att misslyckas. Det visar miljömålsbokslutet som gjordes under 2014. Det är första uppföljningen sedan kommunen tog beslut om miljömål för perioden 2012–2020. Målen rör tre områden: energi- och klimat, miljö och naturvård. Skogsavverkning gav miljonintäkt Kommunen har cirka 1 200 hektar produktiv skogsmark som sköts med röjning, gallring och avverkning. Kom– munen har även cirka 1 000 hektar tätortsnära och övrig skogsmark som ska underhållas. Under året har det gjorts en stor avverkning i Älgberget samt en hel del gallring på olika platser i kommunen. Avverkning har genomförts av entreprenörer och gallring har genomförts av både entreprenörer och egen personal. Nettointäkten till kommunen för denna avverkning var under 2014 cirka en miljon kronor. Fortsatt få bygglovsärenden Antalet bygglovsärenden ligger på samma nivå som de gjort sedan 2012. Under året beviljade byggavdelningen bygglov för tio villor och 17 fritidshus. Antalet strandskyddsärenden fortsatte minska, till totalt 20 stycken. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 BYGGA, BO OCH MILJÖ Under Kulturnatta var kommunens Träffa Leksand-tält en välbesökt mötesplats. Besökarna fick bland annat vara med och dekorera en fåtölj med hjälp av färg och broderi. Foto: Maria Bond 2014 planterade landskapsingenjör Johanna Jobs och hennes medarbetare 20 000 blomsterlökar. Foto: Johanna Jobs 140 000 blomsterlökar planteras under sju år För tredje året i rad planterades över 20 000 blomsterlökar på offentliga platser i kommunen. Planteringarna ska försköna grönytor som bara slås en eller två gånger per sommar. – Det finns ganska många sådana ytor i framför allt Insjön och Leksand, så vi fortsätter med det här i kanske fyra år till. Då har vi planterat 140 000 blomsterlökar på sju år, säger landskapsingenjör Johanna Jobs. Vid årets plantering sattes krokusar, Leksands kommun • Årsredovisning 2014 vita narcisser och tulpaner i orange, rosa, lila och svart i refugerna längs Siljansvägen i centrala Leksand. Trafikplatsen i Insjön och en grönyta vid Leksands södra infart förseddes med påskliljor och scilla. Tidigare år har slänterna vid norra brofästet i Leksand, längs Solvändan och vid Leksands norra infart försetts med blomsterlökar, liksom grönytorna vid trafikplatsen i Insjön och intill kyrkan i Siljansnäs. – Det är ett uppskattat jobb vi gör. Det blir vackert och folk blir glada när det blommar till våren, säger Johanna Jobs. BYGGLOV 201420132012 Bygglovsärenden totalt 380 370 367 Permanenta bostadshus 10 10 6 Fritidshus 171618 Lägenheter i flerfamiljshus 0 Parhus 027 Borätter för fritidsboende 0 20 0 28 0 Förhandsbesked 302528 Strandskyddsärenden 203038 BYGGA, BO OCH MILJLÖ 39 TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR ICA-flytt och enkelriktning – två glödheta frågor 2014 Utvecklingen av Leksands centrum är en fråga som verkligen engagerar Leksandsborna. Under 2014 pågick högljudda diskussioner, först om planerna på att tillåta dagligvaruhandel vid norra infarten och senare om planerna på att enkelrikta delar av Leksandsvägen. Arbetet med att förverkliga centrumutvecklingsplanen drog igång hösten 2013 och beräknas pågå till 2020. I september 2014 inleddes den andra etappen som innebär en rejäl ansiktslyftning av Z-torget och den del av Norsgatan som är gågata. Enkelriktning på prov Trafikingenjör Lars Lindblom, samhällsbyggnadschef Åke Sjöberg och kommundirektör Göran Wigert chattade om utvecklingen av centrum. Foto: Magnus Rolands 40 TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR Samtidigt pågår förberedelser inför kommande etapper. Bland annat genomfördes en enkelriktning av Leksandsvägens södra del på prov i november 2014. Tanken var att kartlägga hur trafikflödet skulle förändras om sträckan enkelriktades. När kommunen via Facebook och en chatt bad trafikanterna berätta hur de upplevde testet haglade upprörda kommentarer, sakliga frågor och konstruktiva förslag in. Något som blev uppenbart var att helhetsbilden av centrumutvecklingsplanen är svår att förmedla. – En eventuell enkelriktning är ju bara en liten del av den stora satsningen på Noret. Utbrutet ur sitt sammanhang kan det verka omotiverat, men sett till helheten är det en lösning där vi tycker att fördelarna överväger, sa samhällsbyggnadschef Åke Sjöberg i samband med testet. Trafikmängden minskade rejält Ambitionen med centrumutvecklingen är bland annat att göra Noret mer tillgängligt för gående och cyklister, begränsa genomfartstrafiken och sänka hastigheten. Mätningarna som gjordes i samband med testet visade att trafikmängden i centrum minskade med hela 15 procent, eller 1 300 bilar per dygn. – Resultatet stämmer väldigt väl med våra beräkningar. Blir det lite besvärligare att åka genom centrum så väljer en större andel av genomfartstrafiken riksvägen eller andra vägar istället, säger trafikingenjör Lars Lindblom. Handlarna är i grunden positiva till satsningen på centrum och att delar av Leksandsvägen blir gångfartsområde, men de gillar inte alternativet att enkelrikta Leksandsvägens södra del. – Testet har gett oss möjligheten att mäta och ta fram fakta samtidigt som det har gett oss synpunkter från både handlare och allmänheten som vi nu tar med oss i det fortsatta arbetet, säger kommundirektör Göran Wigert. Beslutet om en eventuell enkelriktning fattas först i början av 2016. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Enkelriktningen som gjordes på prov i november skapade en livlig diskussion bland Leksandsborna. Foto: Magnus Rolands Dagligvaruhandel vid norra infarten Kommunfullmäktige gav klartecken I april fick näringslivsavdelningen i uppdrag att söka planbesked för en ändring av detaljplanen. Ändringen skulle tillåta ”skrymmande sällanköpsvaruhandel” eller så kallad släpvagnshandel, till exempel möbelhandel, i området. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Tomt på 8 000 kvadratmeter (klart i oktober/november). 4 atan Stationsg En annan fråga som verkligen engagerade Leksandsborna under 2014 var förslaget att tillåta dagligvaruhandel vid Leksands norra infart där Ica visat intresse att bygga en butik. I mars bänkade sig flera hundra personer vid sina datorer för att följa webbsändningen från ett informationsmöte i Plenisalen. Lokalen var fullsatt och många åhörare var skeptiska. De ville se andra lösningar, till exempel ett butiksbygge vid södra brofästet på Åkerö, direkt norr om OKQ8 eller söder om resecentrum. Andra var positiva och menade att planerna skulle leda till en utveckling av sällanköpshandeln i centrum. 1 Åkessons Bilcenter. 2 IT-komponenters 3 möbelvaruhus, Tomt på 3 100 kvadratmeter (klart i december). 1 3 Ledig tomt på 3 000 kvadratmeter. 2 4 Tomt på 8 000 kvadrat- en sväg and Leks 70 meter aktuell för detaljplaneändring som medger dagligvaruhandel med en försäljningsyta på max 1 500 kvadratmeter. Så här utvecklas handelsområdet vid norra infarten efter kommunfullmäktiges beslut 2014. Grafik: Magnus Rolands I juni togs nästa steg. Efter en lång debatt och omröstning i kommunfullmäktige stod det klart att området vid Leksands norra infart skulle bli handelsplats även för dagligvaruhandel. – Jag är tillräckligt säker på att det här är rätt beslut för Leksand just nu. Därför yrkar jag bifall, sa kommunalråd Ulrika Liljeberg (C), under debatten. Arbetet med detaljplanen beräknas vara klart i slutet av 2015. Först därefter kan det bli aktuellt med byggnation för Ica eller någon annan dagligvaruhandel vid norra infarten. TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR 41 TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR Trafik och infrastruktur ”Bussrevolutionen” gav ny kollektivtrafik Nya bussar har satts in på flera turer i Leksands kommun. De är mindre och anpassade för hur många som reser. Bra för miljön och lägre kostnad per kilometer. Upp till 21 passagerare kan åka i de helt nya bussarna. Foto: Per Strid. Den 17 augusti införde Dalatrafik en helt ny busstrafik i Dalarna, anpassad efter dagens resbehov. Det innebar bland annat fler direktbussar med snabb och tät trafik som samordnas med tågtrafiken. Det blev också helt nya linjenummer. I Leksand märktes bland annat att den nya linjen 102 skjutsar resenärer mellan Borlänge-Leksand-Rättvik. Den ersatte tidigare linje 58 och 258. Turen är snabbare, med färre stopp, och lokalt i Leksand kompletteras trafiken med tre landsbygdslinjer. En annan förändring var att förbindelsen till Sågmyra och vidare mot Falun försvann. För att behålla anslutningen till Sågmyra hade Leksands kommun behövt finansiera hela kostnaden på cirka 1,4 miljoner kronor på egen hand, då varken Falu kommun eller Landstinget Dalarna längre var intresserade av att vara med. Lösningen blev istället att en morgon- och en eftermiddagstur förlängdes till Insjön för vidare anslutning med tåg eller buss därifrån. Den så kallade bussrevolutionen genererade en hel del missnöje hos passagerarna. Under hösten och vintern gjordes därför en rad justeringar i tidtabellerna. – Vi arbetar kontinuerligt med att hitta lösningar för att tillfredsställa så många resenärer som möjligt som vill eller måste åka med kollektivtrafiken, sa näringslivschef Per Strid, i samband med att antalet turer utökades i oktober. Ny strandpromenad längs älven Under sommaren slutfördes arbetet med att bygga en ny strandpromenad 42 TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR nedanför Rosens lada. Strandpromenaden sträcker sig från Leksandsbrons södra fäste till båthamnen intill järnvägsbron. Slänten ovanför strandpromenaden täcktes med kokosmatta och planterades med växter som binder marken. Syftet är i första hand att säkra slänten mot ras, men strandpromenaden blir en fin bonus. Projektet kostade 4,6 miljoner kronor, vilket kommunen står för. Kommunen får dock ersättning för marken som används till detta. Arbetet samordnas med byggandet av bostadshusen med tillhörande markarbeten vid Rosens lada. Kommunen äger marken vid stranden medan Nils Skoglunds AB äger fastigheten med bebyggelsen. Inget möte med bussar på Leksandsbron i framtiden Slutrapporten från den omfattande besiktningen av Leksandsbron visar att den 90 år gamla betongkonstruktionen har mycket fina hållfasthetsvärden och att träpålarna i fundamenten har mycket goda materialegenskaper. Samtidigt visar avancerade bärighetsberäkningar att bussar och arbetsfordon inte bör möta andra motorfordon på bron och att bron inte kan breddas ytterligare. Därför blir det förbjudet för bussar att möta andra motorfordon på Leksandsbron efter den renovering som ska ske hösten 2015. När allt är klart kommer mötande trafik stoppas av ljussignaler när en buss ska passera bron. – I praktiken sker inga bussmöten redan idag, eftersom busschaufförerna undviker möten med andra bussar på bron, men nu måste vi säkerställa att Leksands kommun • Årsredovisning 2014 TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR Den nya gång- och cykelvägen till Heden invigdes den 18 juni. Foto: Åsa Pellas. bussar och andra arbetsfordon kan köra mitt på bron och reglera det på något sätt, säger trafikingenjör Lars Lindblom. Förutom reparation av mindre betongskador på bron ska hela betongytan behandlas för att förhindra nedbrytningen av betongens ph-värde. Ny gång- och cykelväg till Heden Den efterlängtade gång- och cykelvägen mellan Heden och Åkerö invigdes den 18 juni. Gång- och cykelvägen sträcker sig längs den östra sidan av väg 570 mellan Åkerö och Heden. Sträckan på drygt 2,3 kilometer och är både asfalterad och belyst. – Vi är glada över samarbetet som gjort bygget möjligt. Nu får vi en säkrare trafiksituation som också gynnar miljön och hälsan, sa kommunalrådet Ulrika Liljeberg (C) i samband med invigningen. Projektet kostade omkring åtta miljoner kronor. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Ny asfalt på Holsåkern Första veckorna i juni asfalterades vägarna i bostadsområdet Holsåkern i Insjön. Villavägen, Holsåkersvägen, Tärnavägen, Svanvägen och Lärkvägen fick ny beläggning. Dessutom utfördes dikning längs Åkervägen samt delar av Envägen och Villavägen. Redan sommaren 2012 inleddes renoveringen av vatten- och avloppsnätet i bostadsområdet. Sommaren 2013 fortsatte arbetet, men istället för att lappa efter alla grävningar i området beslutade kommunstyrelsen att skjuta till en miljon kronor för att åtgärda hela vägbredden. Den gamla asfalten togs bort och dikena grävdes om. – Vägarna behöver avvattnas för att vägkropparna ska hålla och det kräver diken. Därför har vi smalnat av vägbredden, förstärkt där det behövts, dikat och lagt nya trummor, säger trafikingenjör Lars Lindblom. Omfattande vägrenoveringar i bostadsområdet Holsåkern i Insjön. Foto: Magnus Rolands. TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR 43 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Prao och yrkesmässa – för att möta framtidens medarbetare Högstadie- och gymnasieeleverna blir en allt viktigare grupp för kommunen som arbetsgivare. På sistone har åttondeklassarna och gymnasiets språkelever uppvaktats lite extra av kommunens personalavdelning. – Det handlar om att säkra framtidens kompetensförsörjning, säger personalstrateg Matilda Augustsson. För att lyckas rekrytera kompetenta medarbetare i framtiden fokuserar personalavdelningen allt mer på morgondagens medarbetare. Högskolestudenter och gymnasieelever, men även högstadieelever har blivit en allt viktigare grupp i det arbetet. Just nu har vi valt att arbetat med åttondeklassare och språkelever på gymnasiet som främsta målgrupp, säger Matilda Augustsson. Kocken Mattias Högvall pratade jobb med Olle Hallpers och Christoffer van Deetjen på Leksands yrkesmässa. Foto: Magnus Rolands Stefan Holm berättade om polisyrket för Johannes Matses och Fredrik Eklund på Leksands yrkesmässa. Foto: Magnus Rolands 44 NÄRINGSLIV OCH ARBETE 200 kommunala praoplatser Under en vecka i februari fick nära 200 åttondeklassare chansen att prova olika jobb inom Leksands kommun. Veckan började med en temadag där eleverna fick information om hur kommunen fungerar och vilka 191 olika yrken som finns. Därefter väntade två dagars prao. – Vi kunde erbjuda praoplats inom nära 30 olika yrken. Eleverna fick prova allt från att jobba som politiker och kommunikatörer till lokalvårdare och förskollärare, säger Matilda Augustsson. Viktig investering för framtiden Personalavdelningens praosamarbete med skolan är förhållandevis nytt och först 2014 slog det igenom på allvar inom kommunens olika verksamheter. Väldigt många valde att ta emot praoelever och har insett att det kan vara en viktig investering för framtiden. – Det handlar om att på sikt säkra upp vår kompetensförsörjning. Vi hoppas ju att många ungdomar väljer att bo kvar i kommunen eller komma tillbaka efter sina studier och börja jobba med något av alla våra spännande yrken, säger Matilda Augustsson. Yrkesmässa för framtidens medarbetare I september genomfördes Leksands yrkesmässa som är nästa stora satsning på framtidens medarbetare. Över hundra yrkesrepresentanter ställde upp för att berätta om ett 70-tal olika jobb för alla elever i årskurs 8, årskurs 9 och hela Leksands gymnasium – totalt 900 elever. Efteråt var samordnaren för Leksands skola-arbetslivsgrupp, Anneli Morberg, lyrisk. – Vi har haft över hundra helt fantastiska utställare som har lyckats prata med 900 14–18-åringar som jag tror har gått härifrån jättenöjda! Många lärare Leksands kommun • Årsredovisning 2014 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Åttondeklassarna fick inte bara göra prao, utan också träffa flera av kommunens yrkesrepresentanter, bland annat undersköterskan Eva Mansikka... ...brandmannen Mats Brolin... har varit imponerade och flera utställare har redan sagt att de gärna kommer tillbaka nästa år. Maskinförare ett bristyrke Bland de 70 utställarna fanns till exempel officerare, veterinärer, bönder, bagare, reportrar och präster. Utanför stod flera Leksands kommun • Årsredovisning 2014 ...och sjuksköterskan Titti Klys. Foto: Magnus Rolands olika arbetsfordon på rad, bland annat en grävmaskin. – Maskinförare är ett bristyrke så det här är en viktig dag för oss, sa Mats Bergkvist, Solby maskin AB. Ett stenkast därifrån stod brandkårens fordon och flera polisbilar. – Det är redan stor konkurrens om platserna till polishögskolan, men vi vill ändå gärna ha ett högt söktryck, förklarar Stefan Lund från polisen i Mora som var mer än nöjd med dagen. – Jag har träffat några elever här idag som jag verkligen vill se inom polisen i framtiden, sa han. NÄRINGSLIV OCH ARBETE 45 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Näringsliv och arbete Allt bättre företagsklimat i Leksands kommun 2014 förbättrades näringslivsklimatet i Leksands kommun för fjärde året i rad. Kommunens 99:e plats i Svenskt näringslivs årliga ranking var det bästa resultatet sedan 2008. Rankingen baseras främst på en enkät där företagarna gör egna bedömningar av det lokala företagsklimatet. Den här gången svarade endast 111 av kommunens cirka tusen företagare på enkäten. Vid en närmare titt på varje enskild fråga ser man att den starkaste förbättringen gäller kommunens service till företagen. Även kommunens tillämpning av lagar och regler och det sammanfattande omdömet av företagsklimatet har förbättrats rejält. Den största försämringen gäller tillgången till kraftfulla tele- och it-nät. Avancemanget placerade Leksands kommun på en tredje plats bland Dalarnas 15 kommuner. Endast Vansbro (82) och Rättvik (83) hade ett bättre företagsklimat. Hesseborns och Gula villan revs I september revs Gula villan vid gamla brandstationen i Insjön och i oktober revs bostadshuset på en av Leksandsnorets äldsta gårdar, Hesseborns vid Hantverkaregatan bakom Hemköp. Det är inte klart vad tomterna ska användas till, men det behövs nya bostäder i både Insjön och Leksand. – Det gäller bara att hitta någon som är intresserad av att bygga, säger samhällsbyggnadschef Åke Sjöberg. Bostadshuset på en av Norets äldsta gårdar, Hesseborns, revs i oktober. Foto: Mikael Berglund 46 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Många träffar med näringslivet Närmare 1000 personer besökte de åtta frukostträffar som kommunen under året arrangerade tillsammans med företrädare för näringslivet. Under hösten har företagareföreningen FFLIST arrangerat uppföljande seminarier. Näringslivsavdelningen har också stått som värd för två träffar med restauranger & caféer, två träffar med boendeanläggningar, tre träffar med fokusgruppen (ett tiotal företagare med 5–19 anställda i olika branscher där vi diskuterar tillväxtfrågor), en träff med mäklare, en träff med byggherrar och exploatörer och en träff med hälsoföretagare. Dessutom har nio möten i samrådsgruppen med näringslivet genomförts, 13 planerade företagsbesök och oanmälda mindre formella besök hos ett 25-talet företag. Nybyggnation vid norra infarten Under 2014 drog byggnationen igång på allvar vid Leksands norra infart. Under hösten invigde både en bilfirma (Åkessons Bilcenter) och ett möbelvaruhus (IT-komponenter AB) sina nya lokaler i området. För att kunna uppföra möbelvaruhuset byggde Leksands kommun en byggväg som under hösten förlängdes och blev en permanent kvartersgata med en bredd på 6 meter. De två företagen köpte sina tomter av Leksands kommun. I det 25 000 kvadratmeter stora området, som kallas Limsjöänget, finns ytterligare två obebyggda tomter: En tomt på 3 000 kvadratmeter med möjlig byggyta på 900 kvadratmeter. Tänkbar verksamhet är utställning, restaurang, hotell, kontor, bilservice och - efter ändring av detaljplanen - skrymmande varor med minst 500 kvadratmeters försäljningsyta. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Lena Rasche, Lotta Johansson, Anna Ringström och Emmi Enoksson blev några av kommunens första glädjespridare. Foto: Magnus Rolands Under 2014 byggdes det för fullt på Limsjöänget vid Leksands norra infart. Foto: Magnus Rolands En tomt på 8 000 kvadratmeter där det - efter ändring av detaljplanen - ska bli tillåtet att bedriva dagligvaruhandel med en försäljningsyta på maximalt 1 500 kvadratmeter. Sålde mark till Sommarland 2014 sålde Leksands kommun marken som Äventyret Sommarland driver sin verksamhet på. Köpare var bolaget som äger äventyrsparken, Leksand Resort AB. Bolaget har hyrt marken på totalt 25 hektar genom en så kallad tomträtt sedan starten för 31 år sedan. Marken såldes för drygt tre miljoner kronor. Nytt fastighetsköp på Åkerö Fastighetsförvärven vid södra brofästet på Åkerö fortsatte under året då även fastigheten Åkerö 13:08 (före detta Åkessons Bilcenter) köptes. Fastigheten Leksands kommun • Årsredovisning 2014 förvaltas av Leksandsbostäder AB tills exploateringen av området är möjligt. Näringslivsavdelningen har beställt en ändring av detaljplanen för att göra de förvärvade fastigheterna godkända för bostadsändamål. När marken där Shell tidigare låg är sanerad har kommunen för avsikt att även köpa den fastigheten. Glädjespridare ska representera kommunen På alla arbetsplatser finns medarbetare som ger energi, visar ödmjukhet, bidrar till en positiv atmosfär och höjer stämningen. De är helt enkelt glädjespridare! Under 2014 valde Leksands kommun att lyfta fram sina glädjespridare. Framöver ska de vara kommunens ansikten utåt vid olika evenemang och bidra till att företagskulturen stärks inom organisationen. – En glädjespridare är någon som sprider glädje och är en förebild för andra. Någon som bidrar till att stärka vi-känslan inom organisationen, öka förståelsen för varandra och förbättra samarbetet, säger näringslivsavdelningens Linda Hjerpe som ligger bakom konceptet. Alla som är anställda i Leksands kommun kan nominera en glädjespridare och alla som arbetar inom kommunen kan bli nominerade. Den första medarbetaren som fick erbjudandet om att vara glädjespridare var Anna Ringström som arbetar på förskolan Nyckelpigan i Insjön. Hon blev både förvånad och glad över nomineringen. – Det känns jätteroligt att få vara med och representera kommunen i olika sammanhang. Jag är väldigt stolt och glad för att någon har nominerat just mig, sa hon. NÄRINGSLIV OCH ARBETE 47 MEDARBETARE En attraktiv arbetsplats för framtidens medarbetare En gemensam värdegrund, fortsatt medarbetar- och ledarutveckling, fokus på en god arbetsmiljö och fortsatta friskvårdsaktiviteter är viktiga ingredienser i kommunens mål att vara en attraktiv arbetsplats för både våra medarbetare och för dem som söker sig till oss. Samtidigt ökar vårt fokus på framtidens medarbetare. Våra tonåringar, språkelever och högskolestudenter är en mycket viktig grupp för att säkra rätt kompetens i våra verksamheter. Den demografiska utvecklingen, med stora pensionsavgångar både lokalt och nationellt, gör att Leksands kommun behöver behålla och rekrytera ny kompetens till organisationen. Det gäller både på kort och på lång sikt. Under året har den kortsiktiga kompetensförsörjningen bestått av att rekrytera rätt kompetens till de vakanser som uppkommit. Totalt har det rört sig om drygt 174 vakanser, varav ungefär 100 har varit sommarvikariat inom hemtjänsten, LSS och äldreboenden. Till dessa har vi också fått flest antal sökande liksom till lediga tjänster inom administration, vaktmästeri, boendehandledning och stödboende. Minst antal sökande har varit till lärar- och sjukskötersketjänster, något som stämmer väl överens med hur det ser ut i resten av regionen. Kerstin Johnsson arbeter på förskolan Nyckelpigan och är en av kommunens cirka 1 500 medarbetare. Foto: Lars Dahlström 48 MEDARBETARE Leksands kommun • Årsredovisning 2014 MEDARBETARE Fortsatt fokus på tonåringar och studenter Det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet har bestått av att kommunicera ut budskapet om det stora antalet yrken som finns hos Leksands kommun, hur det är att arbeta inom en kommun samt behovet av att nyanställa medarbetare - nu och framöver. Det arbetet kan man läsa mer om på sidorna 44–45. Vår framtida organisationskultur En annan stor del i att säkra kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt är att behålla de medarbetare som redan finns i verksamheten. Om våra medarbetare trivs och utvecklas på sina arbetsplatser märks det utåt och kommer till nytta för dem vi finns till för. Det skapar också en ökad stolthet hos våra medarbetare. Därför fortsätter vi att satsa på vår värdegrund samt medarbetar- och ledarskapet. Det är människorna i organisationen som skapar, upprätthåller och därmed också kan förändra kulturen. Under året sammanställdes de synpunkter, tankar och idéer som kommit från medarbetare och chefer kring frågor om värderingar och värdegrund. Sakta har Leksands kommuns värdegrund trätt fram och under 2015 fortsätter värdegrundsarbetet. Förutom värdegrunden är medarbetaroch ledarutvecklingen viktiga delar för vår framtida organisationskultur. Tanken är att förbättra arbetsmiljön ytterligare, att skapa bättre förutsättningar för både det goda medarbetarskapet och det goda ledarskapet samt att skapa bättre förståelse mellan medarbetare och chefer: ”Hur ska jag som ledare vara för att mina medarbetare ska kunna axla sitt fulla medarbetarskap?” respektive ”Hur ska jag som medarbetare vara för att ledaren överhuvudtaget ska kunna fungera som en bra ledare?”. Medarbetarskap Under 2014 har planeringen av del två av medarbetarutvecklingen pågått. Del två kommer att handla om arbetsglädje, medarbetares rättigheter och skyldigheter samt medarbetarskap. Ledarskap Vår värdebaserade ledarutveckling utgår ifrån att man som chef leder andra genom att leda sig själv. 2013 planerades upplägget och kommunledningsgruppen påbörjade sin utveckling. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Under 2014 träffades de två första chefsgrupperna vid fyra tillfällen. De fick även en individuell återkoppling på sitt ledarskap med stöd av en ledarutvecklingsrapport. Rapporten är baserad på feedback från chef, kollegor, medarbetare samt eventuellt andra intressenter. Ytterligare två chefsgrupper började träffas under hösten för att bli klara till sommaren. Vi räknar med att samtliga chefer har genomgått ledarutvecklingen till sommaren 2016 och att det därefter startar en ny grupp med nyanställda chefer varje år. Utöver ledarutvecklingen anordnades fyra chefsfrukostar och två längre ledarforum. Fokus var på aktuella frågor och uppdraget att vara chef/ledare. Temat för dessa tillfällen var under 2014 värdegrund och kommunikation. ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA Tillsvidareanställda Andel Kvinnor Andel Män Visstidsanställda Arbetad tid 1.903.789 timmar Varav övertid 8.692 timmar Frånvarotid 486.269 timmar Frånvarotid i % av arbetad tid 25,5% Arbetsmiljö, hälsa och friskvård En god arbetsmiljö skapas när ledare och medarbetare tillsammans verkar för en trygg och säker arbetsplats. Under 2014 utbildades elva nya chefer och skyddsombud i arbetsmiljö. Vi anordnade även skyddsombudsträffar vid två tillfällen för alla skyddsombud, där cirka 25–30 personer deltog. Vi arbetade aktivt med rehabilitering utifrån målet att förebygga sjukdom och olycksfall samt att komma igång så tidigt som möjligt med rehabilitering. Sjukfrånvaron under 2014 var 6,26 procent av arbetad tid, vilket är en ökning jämfört med 2013 (5,60 procent av arbetad tid). Sjukfrånvaron var högst i åldersgruppen 30–49 år. I åldersgruppen 29 år eller yngre har sjukfrånvaron minskat. Under 2014 hade hälsoinspiratörerna två träffar, med syfte att ge hälsoinspiratörerna ökade kunskaper om hälsa och friskvård, vilket ska leda till att inspirera andra till att verka för en bra hälsa på arbetsplatsen. Leksands kommun arbetade aktivt med friskvårdssatsningen ”Hälsosam”. Tanken är att bidra till ökad medvetenhet kring hur man kan förbättra sin hälsa och livsstil. Under året erbjöds kommunens medarbetare flera olika friskvårdsaktiviteter, så som yoga, gympa, vattengympa, längdskidträning, spinning och föredrag. Medarbetarna gjorde cirka 2 500 besök på någon av Hälsosams aktiviteter. Medarbetare i Leksands kommun har även som tidigare år möjlighet att köpa olika träningskort till Leksandshallen för ett reducerat pris. 1.180 st 960 st 220 st 97 st GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD 201420132012 Kvinnor Män Totalt 85,9%85,3%85,4% 90,4%91,1%88,4% 86,8%86,4%86,0% Andelen medarbetare i olika ålderskategorier i % av totalt antal medarbetare 201420132012 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–59 år 60–67 år 7% 15% 28% 32% 18% 5% 17% 27% 33% 18% 6% 17% 27% 33% 17% SJUKFRÅNVAROSTATISTIK 201420132012 Total sjukfrånvaro, samtliga anställda i % 6,26 5,60 5,21 Sjukfrånvaro, sammanhängande tid 60 dgr eller mer 49,15 48,60 44,35 Total sjukfrånvaro för kvinnor 6,83 6,11 5,70 Total sjukfrånvaro för män 4,13 3,65 3,34 Total sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre 3,13 4,07 3,72 Total sjukfrånvaro, åldersgruppen 30–49 år 6,66 5,50 4,57 Total sjukfrånvaro, åldersgruppen 50 år eller äldre 6,49 5,96 6,00 Långtidsfriska/medarbetare med max 5 sjukdagar: 54,28% (57,41% 2013) Antal sjukdagar per person: 21,73 dagar (18,1 dagar 2013). MEDARBETARE 49 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi Om resultatet i år BOKSLUT 2014, mkr BokslutBudget Avvikelse Sektorernas nettokostnad Politik och kommunledning 76,275,7 -0,5 Verksamhetsstöd och service 66,466,4 0,0 Lärande och stöd 325,8 329,2 3,4 Vård och omsorg 252,7 251,3 -1,4 Samhällsbyggnad 24,024,7 0,7 Summa 2,2 745,1747,3 NÄMNDKOSTNADER, mkr 2014 Utfall Budget Nettokostnad 50 Revision0,7 0,7 Överförmyndare1,4 1,1 Valnämnd0,3 0,3 Jävsnämnd0,1 0,1 Individnämnd0,0 0,0 Hjälpmedelsnämnd0,0 0,0 Vuxenutbildningsnämnd 0,0 0,0 Socialtjänstnämnd0,0 0,0 Krisledningsnämnd0,0 0,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det ekonomiska resultatet för 2014 uppgick till 31,7 miljoner kronor (mkr). Det motsvarar 4,1 procent (%) av skatter och bidrag och innebär att budgeten för året, 1,7 mkr, överträffades med 30,0 mkr. Med årets resultat uppgår det genomsnittliga överskottet för perioden 2012–2014 till 2,8%. För planperioden 2013–2017 uppgår det genomsnittliga överskottet med årets resultat och inklusive budgeterade resultat kommande år till 2,7%. Det långsiktiga målet är att resultatet under en femårsperiod i genomsnitt ska uppgå till 3,0% av skatter och bidrag. För 2014–2017 har ett tillfälligt lägre mål om 2,0% beslutats utifrån kommande ekonomiska utmaningar under den perioden. Huvudsakliga förklaringar till det goda resultatet är: • God budgetföljsamhet av verksamheterna med ett nettoöverskott mot budget på 2,2 mkr, motsvarande en nettokostnadsandel om 95,9% av skatter och bidrag, rensat för jämförelsestörande poster. • Tillämpningen av det nya regelverket för komponentredovisning av anläggningsregistret för samtliga nya investeringar under året samt för samtliga fastigheter i anläggningsregistret har gett betydligt lägre årliga avskrivningar än budget, en avvikelse motsvarande 8,2 mkr. • Positivt finansnetto genom aktieutdelning från Dala Energi AB, lägre räntekostnader med anledning av lägre räntenivåer och amortering av lån samt återvunnen moms, totalt 4,9 mkr. • Låg basbeloppsuppräkning och effekt av att den så kallade bromsen i pensionssystemet har slagit till har inneburit positiva resultateffekter gentemot budget gällande pensionskostnader samt lägre sociala avgifter och något lägre pris- och lönekompensation än budget ger totalt 10,2 mkr i positiv avvikelse. • Realisationsvinster vid försäljning av fastigheter uppgår netto till 3,6 mkr. • Något högre generella statsbidrag men något lägre skatteintäkter har inneburit ett sammantaget litet överskott av skatter och bidrag mot budget, 0,9 mkr. Tillämpningen av det nya regelverket för komponentredovisning i anläggningsregistret från och med 2014 har inneburit en nedskrivning av anläggningstillgångar i form av fastigheter med 23,9 Mkr. Nedskrivningen är enligt regelverket bokad direkt mot eget kapital. Verksamheternas intäkter och kostnader Skatteintäkterna och de statliga generella bidragen ska räcka till finansiering av den löpande driftverksamheten, avsättningar till framtida pensionsåtaganden, räntor och avskrivningar. Det är därför av avgörande betydelse hur nettokostnaderna för driftverksamheten utvecklas i förhållande till skatter och bidrag. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatter och bidrag försämras kommunens ekonomi, behovet av lånefinansiering ökar och handlingsfriheten begränsas. En sådan utveckling är mycket allvarlig och på sikt ohållbar. Driftkostnaderna för kommunens verksamheter uppgick till 740,5 mkr netto rensat för jämförelsestörande poster, vilket är en ökning med 0,8 mkr eller 0,1% jämfört med 2013. Under Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2014 minskade konsumentprisindex (KPI) med -0,2 %. Avskrivningarna har under året minskat med 4,2 mkr. Orsaken är främst ovan nämnda tillämpning av det nya regelverket för komponentredovisning av anläggningsregistret för samtliga nya investeringar under året samt samtliga fastigheter i anläggningsregistret, vilket har gett betydligt lägre årliga avskrivningar. Vissa gemensamma poster undantas från budgeten för sektorernas verksamheter, då de på kort sikt inte kan påverkas av budgetansvariga eller stör jämförelser över tid. Det är försäljningar, avskrivningar och avvikelser mellan kalkylerade påslag för personalomkostnader och faktiska kostnader för arbetsgivaravgifter och pensioner. Den totala avvikelsen jämfört med budget är +2,2 mkr eller 0,3%, det vill säga driftbudgeten hölls för helåret. Nedan redovisas större ekonomiska avvikelser per sektor jämfört med budget: Politik och förvaltningsledning Större positiva avvikelser utgörs av förvaltningsuppdrag Leksandsbostäder AB tack vare mildare väderlek, vilket gett lägre uppvärmningskostnader och lägre kostnader för snöröjning (+1,9 mkr), därtill avvikelse avseende kommunstyrelsens strategiska reserv (+1,7 mkr). Negativa avvikelser utgörs av ökade kostnader för busslinjetrafiken (-1,8 mkr) och merkostnader netto för brand Ullvi skola (-0,3 mkr). Total nettoavvikelse mot budget för verksamheterna är -0,5 mkr. Verksamhetsstöd och service Sektorn har lägre kostnader för livsmedel tack vare nytt avtal och kostberäkningsprogram (+2,1 mkr), lägre kostnader för tillhandahållna städtjänster tack vare färre vikarier (+0,9 mkr), högre kostnader för vissa stabsverksamheter samt nytt skidspår Källan-Granberget (-1,2 mkr). Ingen nettoavvikelse mot budget finns för sektorn (0,0 mkr). Lärande och stöd Högre intäkter än vad som budgeterats har erhållits från Migrationsverket och Skolverket. Totalt har högre bidrag än budgeterat erhållits genom att särskilda medel sökts och beviljats till olika projekt under året. Till detta kommer att de interkommunala ersättningarna för gymnasielever har varit högre än budgeterade intäkter samt har medel från Migrationsverket avseende mottagna flyktingar inte överförts till 2015. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Dessutom har erhållna statsbidrag till vuxenutbildning gett ett överskott med 0,5 mkr. Huvuddelen av den negativa nettobudgetavvikelsen inom sektorn är hänförlig till personalkostnader inom grundskolan. Antalet elever med särskilda behov som måste tillgodoses har under senare år ökat. Dessutom ställs tydligare krav än tidigare från staten på detta område. Nettoavvikelse mot budget per verksamhet är: Individ- och familjeomsorgen +1,2 mkr, förskolan +1,5 mkr, grundskolan -2,1 mkr, gymnasiet +1,5 mkr, vuxenutbildningen +0,4 mkr och för musikskolan en positiv avvikelse mot budget. Total nettoavvikelse mot budget för sektorn är +3,4 mkr. Koncern Kommun mkr 100 80 60 40 20 0 Samhällsbyggnad Sektorn har högre intäkter än budget, främst tack vare statliga ersättningar och återförda intrångsersättningar, medan det bland annat varit färre bygglov. Personalkostnaderna har varit högre på grund av ökat antal brandlarm inklusive skogsbränder men dämpats genom vakanser. Budgeten för bostadsanpassningar har till största delen inte behövts nyttjas för året. Total nettoavvikelse mot budget för sektorn är +0,7 mkr. Koncernen Resultat för kommunkoncernen uppgår till 46,0 mkr där 31,7 mkr gäller kommunen och 14,3 mkr bolagen. Årets resultat 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 LÅNESKULD Koncern Kommun Vård och omsorg Sektorn har fortsatt högre personalkostnader än budgeterat främst avseende ersättning för obekväm arbetstid, sjuklöner och sjukvikariekostnader. Kostnaderna är främst relaterade till hemtjänsten. Kostnaderna för slutenvård har ökat under året på grund av ökat vårdbehov. Externa intäkter har varit högre än budget beroende på retroaktiv utbetalning från assistansbolag samt gällande personlig assistans. Införandet av ett nytt arbetssätt 2013 gällande planering och logistik inom hemtjänsten och även i övrigt ett systematiskt kvalitetsarbete inom hela sektorn har gett positiva ekonomiska effekter även 2014, även om budgeten som helhet inte hållits. Nettoavvikelse mot budget per verksamhet är: Sektorledning och myndighetsutövning +4,1 mkr, LSS +1,1 mkr, ordinärt boende (hemtjänst) -4,4 mkr, särskilt boende och HSL -2,2 mkr. Total nettoavvikelse mot budget för sektorn är -1,4 mkr. LIKVIDA MEDEL mkr 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 SKULDSÄTTNINGSGRAD 1) Koncern Kommun 80 % 70 60 50 40 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1) Avsättningar, kort- och långfristiga skulder ställd i relation till tillgångarna. SÄRSKILD UPPLYSNING, mkr Enhet ÄgartillskottFörsäljning Borgen GivnaMottagnaKöpareSäljareGivare Mottagare Kommunen 5 65,5 3,6383,9 Leksandsbostäder AB 2,8 64,3 272,9 Leksand Vatten AB 0,7 1,2 104,5 5 Dala Vatten och Avfall AB 0,1 6,5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE före bokslutsdispositioner, bolagsskatter och koncernkonsolidering, uppgår för Leksandsbostäder AB till 13,3 mkr och för Leksand Vatten AB till 3,3 mkr. De verksamheter som Leksand Vatten AB och Leksandsbostäder AB bedrivit under kalenderåret 2014 bedöms i stort ha varit förenliga med det fastställda kommunala ändamålet för respektive bolag och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. EGET KAPITAL Koncern Kommun mkr 500 Exkl. ansvarsförbindelse pensioner 400 300 200 100 0 -100 Inkl. ansvarsförbindelse pensioner -200 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2013 2014 SOLIDITET Koncern Kommun 60 % Exkl. ansvarsförbindelse pensioner 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 Inkl. ansvarsförbindelse pensioner 2008 2009 2010 2011 2012 BALANSKRAVSUTREDNING, tkr 2014 Förlust att täcka in tidigare år 0 Årets resultat 31 721 Avgår, samtliga realisationsvinster -4 372 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 27 349 PENSIONSÅTAGANDE, mkr 2014 2013 Pensioner vilka redovisas som avsättning 35,3 34,1 Pensioner vilka redovisas som ansvarsförbindelse 423,7 440,5 Totalt459,0 474,6 Tack vare en låg basbeloppsuppräkning och att den s.k. bromsen har slagit till, har den totala skulden minskat med 15,6 mkr. Medlen återanvänds i sin helhet i verksamheten, så kallad återlåning. God ekonomisk hushållning – balanskrav Kommunerna ska enligt Kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär främst att intäkterna ska vara högre än kostnaderna, det så kallade balanskravet. Om balanskravet inte uppfylls för ett visst räkenskapsår skall det negativa resultatet helt regleras under de kommande tre åren. Vid avstämning av balanskravet finns lagar och riktlinjer där det framgår vilka poster som inte ska räknas in vid avstämning av balanskravet. Balanskravsresultatet uppgår till 27,3 mkr, motsvarande 3,5% av skatter och bidrag. Årets resultat på 31,7 mkr innebär, utifrån en uppräkning av eget kapital i bokslutet mot konsumentprisindex, och med hänsyn taget till nedskrivning av anläggningstillgångar avseende fastigheter med 23,9 mkr, att eget kapital har värdesäkrats. Som tidigare beskrivits är det ekonomiska målet satt till ett överskott på minst 3% av skatter och bidrag under en femårsperiod. De goda resultaten 2013–2014 hjälper till att väga upp tidigare års sämre resultat, men ska målet klaras i framtiden krävs överskott på motsvarande 3% av skatter och bidrag. Utifrån det goda resultatet finns möjligheter att hantera överskott i resultatutjämningsreserv och att avsätta medel till anskaffning av finansiella anläggningstillgångar för att möta framtida utmaningar inklusive den prognosticerade ökningen av kommunens pensionsskuld. Investeringar Årets bruttoinvesteringar uppgår till 59,0 mkr inklusive under året tillstyrkta tilläggsanslag. Årets nettoinvesteringar uppgår till 50,9 mkr. Årets investeringsbudget netto uppgick till 64,0 mkr. Främsta förklaring till avvikelsen är att budgeterade investeringar inte fullt ut genomförts under året. För några investeringar finns också negativa avvikelser 52 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE i utfall mot budget. Vissa investeringar förväntas, givet beslut om tilläggsanslag, att genomföras under 2015. Den enskilt största icke genomförda investeringen, motsvarande 6,2 mkr, är fortsatt utveckling av skidanläggningen Granberget. För åren 2015–2018 har högre investeringsnivåer planerats in än tidigare år. Det innebär ökade utmaningar att kunna matcha förväntade nivåer på driftresultaten med investeringstakten, med målsättningen att undvika finansiering via ökad upplåning. Årets investeringar har främst skett i fastigheter, gator och vägar, idrotts- och friluftsanläggningar samt i centrumutvecklingen. Årets största investeringar utgörs av köp och upprustning av fastigheten Furuhaga 9,1 mkr, utvecklingsåtgärder enligt centrumplanen 6,0 mkr, erosionsdämpande åtgärder i kvarteret Rosen 5,0 mkr samt utvecklingsprojekt Åkerö 4,7 mkr. Koncernen har sammantaget genomfört nettoinvesteringar för 89,0 mkr under 2014, där kommunen stått för 50,9 mkr och bolagen för 38,1 mkr. För de närmast kommande åren bedöms finnas ett fortsatt stort investeringsbehov både i primärkommunen och i bolagen. Uppföljning och kontroll En viktig del av den interna kontrollen och verksamhetsstyrningen är regelbunden uppföljning och hög prognossäkerhet för att vid avvikelser kunna vidta åtgärder i tid. Den månadsvisa uppföljning och prognosgivning av årsresultat som skett löpande under 2014 har fortsatt bidragit till att höja kvaliteten i styrningen och gett ökade möjligheter att vidta aktiva åtgärder i tid för att förhindra en negativ ekonomisk utveckling. Vidareutveckling av en tillämpad ekonomistyrning bedöms fortsatt kunna ge positiva effekter även för andra sektorer. Den under år 2013 införda nya metoden för ekonomistyrning i sektor Vård och omsorg har fortsatt gett positiva verksamhetsmässiga och ekonomiska effekter under 2014. Det ökade fokus på effektivitetsnyckeltal kopplade till ekonomin som blivit följden har fortsatt motverkat en befarad negativ ekonomisk utveckling för sektorn. En ny investeringsrutin kommer att införas i förvaltningen under 2015, syftande till att förbättra styrning och kontroll av beslutade investeringar, bland annat genom ny styrning för bättre beslutsunderlag och förkalkylering inför Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE projektstart, med ny automatisering för efterkalkylering via kostnadskomponenter och motsvarande underlag för avskrivningar. Rutinen innefattar också införande av en fast projektstyrgrupp och en mer frekvent uppföljning av pågående investeringar och aktivering av anläggningstillgångar. Utvecklingsarbete för ständiga förbättringar och effektiviseringar inom hela förvaltningen kommer fortsatt att drivas och utvidgas inom ramen för kommunens systematiska kvalitetsarbete, främst genom kommunens kvalitetsutvecklingsgrupp. Jämförelser mot andra kommuner vad gäller ekonomiskt och verksamhetsmässigt utfall ställt mot bland annat standardkostnader, har även under 2014 gett nya insikter och kunskaper om möjliga förbättringar och pekat på utvecklingsområden för kommunen. Ytterligare resurser kommer att satsas på utvecklingsarbete och effektivisering av ekonomistyrningsrutiner under 2015. Ekonomisk ställning – eget kapital och soliditet Den sammanställda redovisningen för Leksands kommun omfattar kommunen samt de helägda bolagen Leksandsbostäder AB och Leksand Vatten AB. I Leksand Vatten AB:s bokslut ingår bolagets ägarandel på 25% i Dala Vatten och Avfall AB. Kommunen har därutöver ägarandelar i ett tiotal företag. Dessa tas inte med i den sammanställda redovisningen eftersom kommunens inflytande inte anses vara väsentligt enligt de riktlinjer som finns utarbetade. Företag med större ägarandelar är Musik vid Siljan (25%), Dala Energi AB (20%) och Leksand Strand (10%). Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det egna kapital som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Likaså har interna kostnader och intäkter liksom interna fordringar och skulder eliminerats. Kommunens (moderns) redovisningsprinciper har varit vägledande vid upprättandet av den sammanställda redovisningen. Kommunens resultat på 31,7 mkr och bolagens resultat på 14,3 mkr innebär en god förstärkning av det egna kapitalet, även efter nedskrivning av anläggningstillgångar i form av fastigheter med 23,9 mkr. Räknat per invånare uppgår det egna kapitalet 2014 till 25 390 kr för kommunen och 30 294 kr för koncernen, jämfört med 25 032 kr för kommunen och 29 035 kr för koncernen år 2013. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Pensioner intjänade i kommunen fram till 1998 skuldförs inte utan redovisas som en ansvarsförbindelse enligt gällande redovisningsrekommendationer. Om ansvarsförbindelsen räknas av ger detta ett negativt eget kapital på -36,4 mkr. De intjänade pensionerna enligt ansvarsförbindelsen uppgår till 423,7 mkr inklusive löneskatt. I det egna kapitalet ingår 73 mkr som reserverats för att minska konsekvenserna av framtida ökade pensionsutbetalningar. Det egna kapitalet minskade kraftigt 2004 som en konsekvens av ishallarnas överföring till Leksands IF Fastighets AB. Enligt beslut skall detta tillföras det egna kapitalet med 2,3 mkr under en 25 års period och utgör en del av kommunens ekonomiska överskottsmål. Under den senaste femårsperioden har det egna kapitalet ökat med 89 mkr (+30%) för kommunen. Framförallt är det kommunens engångsintäkter för 2009 samt 2010, 2013 och 2014 års goda resultat som påverkat utvecklingen. Nedskrivningen av anläggningstillgångar i form av fastigheter över eget kapital 2014, utifrån kraven i den nya komponentredovisningen, har reducerat den positiva effekten av 2014 års goda årsresultat. Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan och uthålligheten och mäts genom att ställa eget kapital mot tillgångarna. Kommunens soliditet har förbättrats under året från 45% 2013 till 46% vid utgången av 2014. Om även intjänade pensioner fram till 1998 räknas med som skuld och inte som en avsättning blir soliditeten fortsatt negativ (-4%), men det innebär ändå en förbättring med +3% från föregående år. Bolagens soliditet är lägre än kommunens men har förbättrats med 1,0% till 35,2% under 2014. Soliditeten inklusive intjänade pensioner fram till 1998 för koncernen är för första gången positiv, 2,9%. Det är mycket positivt att soliditeten fortsatt förbättrats under 2014, dels genom det goda årsresultatet och dels genom amorteringar. Genom detta har det mål om soliditetsförstärkning om 2,3 mkr per år fram till år 2029 som fullmäktige beslutat om, uppnåtts för året. Likviditet och upplåning Kommunen och koncernbolagen har ett gemensamt koncernkonto för att möjliggöra en sammanhållen likviditetsstyrning. En checkkredit om 50 mkr finns från och med 2013, där bolagens gräns satts till 7 mkr vardera. Likviditeten för koncernen har varit något bättre än föregående år. Förklaringen är främst fortsatt positiva effekter av den utökade checkkrediten vid hanteringen av fluktuationen i likvidströmmarna trots en relativt sett hög investeringsnivå. Koncernens nettoinvesteringar har varit höga under hela 2000-talet. Det har främst investerats i infrastruktur, bostäder och fritidsanläggningar. Genom de lägre investeringsnivåerna under åren 2013–2014 och med utökad alternativ finansiering har möjlighet funnits att finansiera samtliga investeringar utan ny upplåning. 2014 års nettoinvesteringar uppgår till 50,9 mkr för kommunen och 89,0 mkr för koncernen. Ingen ny upplåning har behövt göras under året, beroende på de positiva effekterna av en utökad checkkredit och en relativt sett lägre investeringsnivå. Istället har under 2014 amorterats 20 mkr i samband med inlösen av förfallna lån. Låneskulden uppgår vid årets slut till 209 mkr. För bolagen har låneskulden ökat marginellt med netto 2,8 mkr. Kommande år föreligger dock stora investeringsbehov både i kommunen och i bolagen, vilket kommer att ställa den finansiella styrningen i kommunkoncernen på ännu svårare prov. Låneskulden i koncernen uppgår till 38 725 kr per invånare 2014 mot 40 014 kr per invånare 2013. Genomsnittlig räntebindningstid i lånestocken är vid årets slut 2,33 år och genomsnittsräntan 2,29%. Den sänkta genomsnittsräntan beror främst på förmånligare räntelägen med anledning av lån med rörlig ränta samt amortering av lån. Kommunens skuldsättningsgrad ökade kraftigt 2004 som en följd av minskade tillgångsvärden och ökad upplåning. Därefter har kommunens och koncernens skuldsättningsgrad under ett antal år ökat på grund av ökade investeringar kombinerat med minskade driftöverskott, vilket lett till ökad upplåning. Trenden bröts med 2013 års goda årsresultat, relativt sett lägre investeringsnivåer och finansiering med uteslutande egna medel. 2014 visar en fortsatt utveckling i samma positiva riktning och av samma skäl, vilket har lett till en fortsatt minskning av skuldsättningsgraden för både kommunen och koncernen med ytterligare 1,0%. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 53 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning (mkr inkl. interna poster) KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Redovisn.Budget Avvikelse Redovisn. Budget Avvikelse Redovisn.Budget Avvikelse Redovisn. Budget Avvikelse Politik och kommunledning 123,4 121,2 -2,2 47,2 45,5 1,7 -76,2 -75,7 -0,5 -78,6 -84,4 5,8 Verksamhetsstöd och service 144,1 138,2 -5,9 77,7 71,8 5,9 -66,4 -66,4 0,0 -63,6 -65,9 2,3 -20,9 97,5 73,2 24,3 -325,8 -329,2 3,4 -325,9 -328,2 2,3 Lärande och stöd 423,3 402,4 Vård och omsorg 340,0 330,3-9,7 87,3 79,0 8,3 -252,7 -251,3-1,4 -250,6 -246,2-4,5 Samhällsbyggnad 34,5 34,5 0,0 10,59,8 0,7-24,0 -24,7 0,7-25,2 -23,7-1,4 SUMMA 1 065,3 1 026,6 -38,7 320,2 Avyttring anläggningstillgångar 0,80,0 -0,8 Kapitalkostnader 279,3 40,9 -745,1 -747,3 4,40,0 4,4 2,2 -743,9 -748,4 3,60,0 3,6 4,5 2,20,0 2,2 0,0 0,00,052,5 52,5 0,0 52,5 52,50,060,6 60,60,0 Övriga intäkter 0,0 0,00,0 2,0 0,0 2,0 2,0 0,02,0 0,0 0,00,0 Avskrivningar 37,3 45,5 8,2 0,00,0 0,0-37,3 -45,5 8,2-41,7 -40,8-0,9 Pensioner, kalkylerade personalomkostnader 149,5 154,14,6 136,8 133,2 3,6-12,7 -20,98,2 -1,2 -18,3 17,1 SUMMA VERKSAMHETERNA 1 252,9 1 226,2 -26,7 515,9 465,0 50,9 -737,0 -761,2 24,2 0,9 789,1 789,1 0,0 772,1 771,2 0,9 -724,1 -746,9 22,8 FINANSIERING Skatteintäkter och bidrag 17,0 17,9 756,9 759,3 -2,4 Finansiella intäkter 0,0 0,00,0 2,3 1,0 1,3 2,3 0,61,7 2,7 0,02,7 Finansiella kostnader 5,7 8,93,2 0,0 0,0 0,0 -5,7 -8,93,2-10,2 -7,3-2,9 TOTALT 1 275,6 1 253,0 -22,6 1 307,3 1 255,1 52,2 31,7 1,7 30,0 25,4 5,1 20,3 Investeringsredovisning (mkr) UTGIFTER 2014 INKOMSTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Redovisn.BudgetAvvikelse Redovisn.Budget Avvikelse Redovisn.BudgetAvvikelse Redovisn.BudgetAvvikelse Fastigheter 16,0 15,7-0,3 3,70,0 3,7-12,3 -15,7 3,4-19,2 -16,3-3,0 Gator, vägar och parker 11,8 Samhällsbyggnad och näringsliv 15,5 16,00,5 0,0 0,0 0,0-15,5 -16,00,5 -5,6 -17,6 12,0 6,4 -5,4 3,7 0,0 3,7 -8,1 -6,4 -1,7 -9,3 -8,6 -0,8 Lärande och stöd verksamhetsinvestering 4,1 5,91,8 0,0 0,0 0,0 -4,1 -5,91,8 -3,4 -4,51,1 Vård och omsorg verksamhetsinvestering 0,3 0,70,4 0,0 0,0 0,0 -0,3 -0,70,4 -0,6 -0,90,3 Fritid och kultur 3,0 Verksamhetsstöd 2,2 2,90,7 0,0 0,0 0,0 -2,2 -2,90,7 -0,4 -2,01,6 SUMMA 9,5 6,6 0,1 0,0 0,1 -2,9 -9,5 6,7 -4,9 -4,7 -0,2 52,8 57,1 4,2 7,50,0 7,5 -45,3 -57,111,7 -43,5 -54,511,0 Exploateringsverksamhet 6,1 6,90,8 0,6 0,0 0,6 -5,5 -6,91,4 0,0 0,00,0 SUMMA inkl exploateringsverksamhet 59,0 64,0 5,0 8,10,0 8,1 -50,9 -64,013,1 -43,5 -54,511,0 54 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Leksands kommun • Årsredovisning 2014 REDOVISNING Resultaträkning (tkr) Not 201420132012 Verksamhetens intäkter 1 Verksamhetens kostnader 2 Avskrivningar Jämförelsestörande poster 3 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 4 Generella statsbidrag och utjämning 5 Finansiella intäkter 6 Finansiella kostnader 7 ÅRETS RESULTAT 8 180 877 -884 125 -37 279 3 613 -736 914 634 392 137 720 2 291 -5 768 164 623 -862 607 -41 743 15 988 -723 739 616 881 139 998 2 569 -10 335 161 892 -861 989 -37 620 15 855 -721 862 598 648 135 939 2 658 -8 090 31 721 25 374 7 293 Kassaflödesanalys (tkr) Not 201420132012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 31 721 25 374 7 293 Justering för ej likviditetspåverkande poster 9 35 459 45 161 38 683 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 67 180 70 535 45 976 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 1 215 9 365 8 018 Ökning/minskning förråd-7 9-8 Ökning/minskning kortfristiga skulder 17 029 -13 771 46 451 Kassaflöde från den löpande verksamheten 85 417 66 138 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar 10 -54 702 -54 156 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 4 552 2 493 Investeringsbidrag 41 8 159 Investering i finansiella anläggningstillgångar -5 000 -4 000 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -55 109 -47 504 100 437 -89 475 620 16 900 -503 400 -72 058 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 12 000 27 000 44 000 Amortering av långfristiga skulder -32 000 -27 000 -19 000 Upplösning skuldbokförda inv -1 425 -1 358 -100 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -21 425 -1 358 24 900 UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till infrastruktur -713 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut 8 170 73 208 81 378 17 276 55 932 73 208 53 279 2 653 55 932 Förändring av likvida medel 8 170 17 276 53 279 Leksands kommun • Årsredovisning 2014 REDOVISNING 55 REDOVISNING Balansräkning (tkr) TILLGÅNGARNot 201420132012 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anl. 11 549 105 556 755 550 494 Maskiner och inventarier 12 50 286 53 933 47 997 Summa materiella anläggningar 599 391 610 688 598 491 Finansiella anläggningar 13 57 315 52 315 48 315 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 656 706 663 003 646 806 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR 14 3 419 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter och förråd 15 20 142 19 584 19 673 Fordringar 16 83 229 84 444 93 809 Kassa och bank 17 81 378 73 208 55 932 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 184 749 177 236 169 414 SUMMA TILLGÅNGAR 844 874 840 239 816 220 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 18 Årets resultat 31 721 25 374 7 293 Resultatsutjämningsreserv Övrigt eget kapital 355 529 354 029 346 736 SUMMA EGET KAPITAL 387 250 379 403 354 029 AVSÄTTNINGAR Avsättningar till pension 19 35 281 34 138 28 523 SUMMA AVSÄTTNINGAR 35 281 34 138 28 523 SKULDER Långfristiga skulder 20 237 888 259 272 252 471 Kortfristiga skulder 21 184 455 167 426 181 197 SUMMA SKULDER 422 343 426 698 433 668 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 844 874 840 239 816 220 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avstättningarna22 423 661 440 514 431 350 Övriga ansvarsförbindelser 23 398 891 392 518 373 263 56 REDOVISNING Leksands kommun • Årsredovisning 2014 REDOVISNING Noter (tkr) Not 1 201420132012 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 16 793 18 762 Taxor och avgifter 32 205 32 223 Hyror och arrenden 12 051 11 463 Bidrag 82 919 70 101 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 36 535 31 792 Övriga intäkter 374 282 Summa intäkter 180 877 164 623 15 715 30 748 12 179 72 932 29 465 853 161 892 Not 201420132012 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen31 721 Avgår: samtliga realisationsvinster -4 372 Resultat enligt balankrav 27 349 9 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för avskrivningar 37 279 41 743 Justering för upplösning av bidrag till infrastruktuella investeringar 139 Justering för pågående projekt, avslutade till driften 511 Justering för gjorda avsättningar 1 143 5 615 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -3 613 -2 197 25 374 -2 339 23 035 7 293 -2 149 5 144 37 620 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter 540 014 529 331 520 170 2 517 Lämnade bidrag 23 993 25 401 29 656 -1 454 Upplösn aktiva bidrag infrastruktuell invest 139 Summa 35 459 45 161 38 683 Entreorenader och köp av verksamhet 142 605 145 086 148 482 10 Investering/försäljning materiella anläggningstillgångar Fastighetskostnader 6 784 Beloppen inkluderar exploateringsverksamheten Inköp av anläggningstillgångar 1 327 3 320 2 406 Investering 6 091 Konsulttjänster 9 023 8 270 8 792 Försäljning -643 Lokal- och markhyror 44 967 43 986 44 381 Summa 5 448 Pensionskostnader 38 687 38 572 36 124 Personalsociala kostnader 4 265 4 619 5 262 11 Mark byggnader och tekniska anläggningar Förbrukningsinventarier och Ack, anskaffningsvärde IB 890 477 855 203 778 087 förbrukningsmaterial 25 052 23 914 24 030 Överföring till annat slag Hyra/leasing av av tillgång -5 151 -23 894 -31 451 anläggningstillgångar 7 661 7 843 6 131 Överföring från annat slag Bränsle energi och vatten 6 358 7 697 8 819 av tillgång 1 519 20 827 31 451 Diverse främmande tjänster 5 899 7 511 8 491 Pågående projekt avslutas till drift -510 Transporter och resor 5 709 Ackumulerade justeringar 2 784 Övriga verksamhetskostnader 21 642 17 057 19 245 Utrangering i samband med komponentavskrivning -188 372 Summa kostnader 884 125 862 607 861 989 Övrig utrangering -738 Fr.o.m. 2014 tillämpas Kommun Bas-13. Skillnader mellan Nedskrivning mot eget kapital -21 058 åren kan därmed förekomma. Nedskrivning p.g.a. brand -347 Objekt flyttade till historikregistret, 3 Jämförelsestörande poster ack inv-142-557 Återbetalning premier Årets reavinst 20 AFA Försäkring 13 791 13 891 Årets anskaffningar 43 446 46 612 85 007 Vinst vid avyttring av Årets försäljningar, bidrag m.m. -181 -8 149 -10 118 anläggningstillgångar 4 372 2 339 2 149 därav årets investeringsredovisning -181 -20 -620 Förlust vid avvyttring av anläggningstillgångar-142-185 Ackumulerat anskaffningsvärde UB 719 085 890 477 855 203 Utrangering av anläggningstillgångar -759 Ackumulerade avskrivningar -333 722 -304 709 -279 621 Objekt flyttade till historikregistret, Summa jämförelsestörande poster 3 613 15 988 15 855 ack avskrivningar142557 4Skatteintäkter Utrangering i samband med Kommunalskatt 635 939 komponentavskrivning 188 372 Prel slutavräkning 2014 106 Årets avskrivningar -24 630 -29 155 -25 645 Slutavräkning 2013 -1 653 Ackumulerade avskrivningar UB-169 980 -333 722 -304 709 Kommunalskatt 620 215 Utgående bokfört värde 549 105 556 755 550 494 Prel slutavräkning 2013 -3 698 Avskrivningstider 5–75 år 5–50 år 5–50 år Slutavräkning 2012 364 Linjär avskrivning tillämpas för alla anläggningstillgångar Kommunalskatt 591 674 Prel slutavräkning 2012 6 865 12 Maskiner och inventarier Slutavräkning 2011 109 Ack, anskaffningsvärde IB 209 363 191 495 186 507 Summa kommunalskatteintäkter 634 392 616 881 598 648 Överföring från annat slag av tillgång 786 3 067 5 Generella statsbidrag och utjämning Utrangering i samband med Kommunalekonomisk utjämning 115 421 119 028 109 446 komponentavskrivning -3 038 Utjämningsavgift/bidrag/LSS -11 905 -11 997 -5 818 Utrangering -20 Fastighetsavgift 34 204 32 967 32 311 Nedskrivning mot eget kapital -2 816 Objekt flyttade till historikregistret, Summa generella statsbidrag ack inv -656 -8 431 och utjämning 137 720 139 998 135 939 Årets reavinst6024 6 Finansiella intäkter Årets reaförlust -142 Räntor på rörliga medel och Årets anskaffningar 10 705 15 780 13 427 utlämnade lån 210313690 Årets försäljningar, bidrag m.m. -241 -32 Utdelning på aktier och andelar 1 633 1 807 1 484 därav årets investeringsredovisning -211 Borgensavgift 416424434 Ackumulerat anskaffningsvärde UB 214 980 209 363 191 495 Inkassoavgifter 322550 Ackumulerade avskrivningar -155 430 -143 498 -139 954 Summa finansiella intäkter 2 291 2 569 2 658 Objekt flyttade till historikregistret, ack avskrivningar 656 8 431 7 Finansiella kostnader Utrangering i samband med Räntor på anläggningslån 5 125 5 950 6 323 komponentavskrivning 3 038 Räntekostnad på pensionsskuld 364 694 1 079 Ackumulerade justeringar -150 Räntekostnad på löneskatt 88 168 262 Årets avskrivningar -12 302 -12 588 -11 825 Sänkning av diskonteringsräntan 2 449 Löneskatt diskontränta räntedel 594 Ackumulerade avskrivningar UB-164 694 -155 430 -143 498 Övriga räntor och bankkostnader 191 480 426 Utgående bokfört värde 50 286 53 933 47 997 Avskrivningstider 3-20 år 3–20 år 3–20 år Summa finansiella kostnader 5 768 10 335 8 090 Linjär avskrivning tillämpas för alla anläggningstillgångar Sänkning av diskonteringsräntan är en jämförelsestörande post. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 REDOVISNING 57 REDOVISNING Noter (tkr) Not 201420132012 13 Finansiella anläggningar Aktier, Leksandsbostäder AB Aktier, Leksand Vatten AB Andra aktier och andelar Långfristig fordran 20 500 13 000 20 502 3 313 20 500 8 000 20 502 3 313 20 500 4 000 21 115 2 700 Summa 57 315 52 315 48 315 14 Bidrag till infrastruktur GC-väg Åkerö-Heden Årets upplösning 3 558 -139 Summa 3 419 Bidraget upplöses under 25 år. Efter årets upplösning återstår det 24 år. 15 Exploateringsfastigheter och förråd Exploateringsfastigheter 20 076 19 525 19 605 Presentförråd 504352 Guldur 161616 20 142 19 584 19 673 16Fordringar Kundfordringar 9 927 Fordringar hos anställda 287 Fordringar hos leverantörer, övriga 6 Fordringar hos staten 28 063 Mervärdeskatt 3 855 Förutbetalda kostnader 22 529 Upplupna intäker 18 562 Summa 7 064 323 8 26 810 3 212 20 794 26 233 5 869 243 8 23 071 6 653 22 311 35 654 84 444 93 809 Summa 83 229 17 Kassa och bank Bankmedel Mellanskog Makarna Skölds donation 80 988 72 821 55 578 777 383 380 347 Summa 81 378 Fr.o.m. 2012 inkluderar bankmedel även koncernkontot. Motsvarande ökning finns också på övriga kortfristiga skulder. 18 Eget kapital Ingående saldo 379 403 354 029 Årets resultat 31 721 25 374 Uppskrivning mark Nedskrivning anläggningstillgångar p.g.a. komponentavskrivning -23 874 Summa Därav beslutad avsättning för framtida pensioner. 73 208 55 932 346 274 7 293 462 387 250 379 403 354 029 73 100 73 100 73 100 19 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning 27 473 22 954 20 929 Ränteuppräkning 419420493 Basbeloppsuppräkning -55252586 Utbetalningar -1 175 -1 306 -1 183 Sänkning av diskonteringsränta 2 449 Intjänad PA-KL 875 Intjänad Förmånsbestämd ålderspension 372 2 160 1 041 Intjänad Särskild avtalspension 1 153 88 127 Nya efterlevandepensioner 235533415 Övrig post -29 -77 -329 Summa 28 393 27 473 22 954 Löneskatt 6 888 6 665 5 569 Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad Uppdelning per förmån Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner 58 35 281 34 138 28 523 91%90%79% 18 610 2 834 853 6 096 18 481 1 659 898 6 435 14 558 1 408 760 6 228 Summa pensioner 28 393 27 473 22 954 Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning. 20 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 229 000 Nyupplåning under året 12 000 Omläggning av lån -32 000 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 28 888 Återstående antal år: 15–50 Summa REDOVISNING 237 888 229 000 27 000 -27 000 204 000 44 000 -19 000 30 272 23 471 259 272 252 471 Not 201420132012 De lånfristiga lånen har nedanstående förfallostruktur Lånebelopp Andel av lån Rörlig ränta 24 000 11,5% 2015 52 000 24,9% 2016 71 000 34,0% 2017 62 000 29,6% Summa 209 000 100,0% Genomsnittlig ränta % 2,29% 2,56% 2,80% Genimsnittlig räntebindningstid 2,33 år 2,04 år 2,57 år 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Preliminär skatt Sem-, okomp. övertid och ferie- och uppeh.löneskuld Upplupna sociala avgifter Upplupna ej utbetalda löner Löneskatt på pensioner Pensionsskuld individuell del Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Övriga kortfristiga skulder Summa Fr.o.m. 2012 inkluderar övriga kortfristiga skulder, skuld gällande koncernkontot. Motsvarande ökning finns också på bankmedel. 22 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse 351 560 344 318 342 418 Ränteuppräkning 3 037 3 464 4 409 Basbeloppsuppräkning 437 7 209 12 536 Sänkning av diskonteringsränta 26 296 Bromsen -1 542 Aktualisering -626 -12 641 153 Årets utbetalningar -16 779 -15 549 -14 275 Övrig post 2 341 -1 537 -923 Summa pensionsförpliktelser 338 428 351 560 344 318 Löneskatt 82 103 Utgående pensionsförpliktelser 420 531 85 288 436 848 83 532 427 850 Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt 269 444 Särskild avtalspension 1 158 Livränta 11 436 Utgående pension till efterlevande 2 316 PA-KL och äldre utfästelser 54 074 277 356 344 11 543 2 790 59 527 269 706 309 10 621 3 077 60 605 Summa pensionsförpliktelser 351 560 344 318 31 061 8 477 25 245 8 142 50 037 9 071 32 866 10 192 5 133 4 679 18 957 11 001 10 003 52 086 33 742 9 721 4 725 5 440 18 485 11 098 7 037 43 791 34 308 10 690 4 859 6 716 17 203 6 079 8 621 33 613 184 455 167 426 181 197 338 428 Pensionsförpliktelser förtroendevalda 2 519 2 950 2 817 Löneskatt 611716683 Utgående pensionsförpliktelser förtroendevalda 3 130 3 666 3 500 Summa pensionsförpliktelser 340 947 354 510 347 135 Summa löneskatt 82 714 86 004 84 215 Summa utgående pensionsförpliktelser 423 661 440 514 431 350 Aktualiseringsgrad 91%90%76% 23 Övriga ansvarsförbindelser Borgen gentemot Leksandsbostäder AB 272 921 280 160 275 700 Leksands Vatten AB 104 450 92 450 84 500 Övrigt 21 209 19 477 12 567 Kommunalt förlustansvar för egnahem 265379433 Ansvarsförbindelser för statligt kreditgaranterade bostadslån 465263 Summa 398 891 392 518 373 263 Summa panter och ansvarsförbindelser 822 552 833 032 804 613 Leksands kommun har i september 1999 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlems kommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Leksands kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 856 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 833 mkr. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Leksands kommun Delägarskap i aktiebolag och föreningar: Dala Energi AB Leksand Strand AB Dalhalla Förvaltning AB Kommuninvest AB Kommunaktiebolaget (SKL Kommentus AB) Musik vid Siljan Siljans båttrafik Siljan Turism Föreningen Leksand-Gagnefs FHV Föreningen Sätergläntan Hantverkets folkhögskola Insjöintressenter Ö Almo Vattenledningsförening Stiftelsen Leksands naturvårdsfond Leksand Vatten AB Leksands kommun har stiftat en stiftelse som har till uppgift att verka för skyddet av värdefull natur i Leksands kommun. Leksand Vatten AB:s verksamheter drivs och administreras av kompetensbolaget Dala Vatten och Avfall AB, gemensamt ägt av Leksands, Gagnefs, Rättviks och Vansbro kommuner (eller dess kommunala bolag) med 25 procent vardera. Så är kommunkoncernen organiserad Leksand kommun har två helägda bolag, Leksandsbostäder AB och Leksand Vatten AB. Kommunen är också delägare i 14 andra bolag eller föreningar och har stiftat en egen stiftelse. Leksandsbostäder AB är kommunens största bostadsföretag. Förutom det egna fastighetsbeståndet har bolaget även förvaltningsuppdrag för Leksands kommun vad gäller fastigheter samt gator och vägar (läs mer på sidorna 60–61). Vatten, avlopp och avfallshantering Leksand Vatten AB är huvudman för den allmänna VA-anläggningen inom Leksands kommun • Årsredovisning 2014 kommunen. Bolaget har som uppgift att äga, förvalta och utveckla anläggningen. Leksand Vatten AB har också ansvaret för drift och utveckling av avfallshanteringen inom Leksands kommun. Leksand Vatten AB:s verksamheter drivs och administreras av kompetensbolaget Dala Vatten och Avfall AB. Bolaget ägs gemensamt av Leksands, Gagnefs, Rättviks och Vansbro kommuner (läs mer på sidorna 62–63). Stiftelsen Leksands naturvårdsfond Leksands kommun har stiftat en stiftelse – Stiftelsen Leksands naturvårdsfond. Stiftelsen har till uppgift att verka för skyddet av värdefull natur i kommunen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 59 VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG Leksandsbostäder AB Styrelseordförande: Christer Swedhs (C) Rekord på antalet uthyrda lägenheter, ett par sålda fastigheter och fast installerade reservelverk i drift. Det var en del av det som hände under året för Leksandsbostäder. Den milda hösten och den snöfattiga inledningen på vintern gav dessutom ett positivt ekonomiskt överskott tillbaka till kommunen. Verksamhetsområden Leksandsbostäder äger och förvaltar 938 lägenheter (56 609 m2 bostadsyta), 45 lokaler (9 821 m2 lokalyta) och fyra äldreboenden (20 080 m2 bostads- och lokalyta). Bolaget har även ansvar för administration och teknisk förvaltning av Leksands kommuns fastigheter. Förvaltningsuppdraget uppgår totalt till 62 647 m2 (BTA). Även skötsel av kommunens gator, vägar och parker ingår i bolagets verksamhet. Det innefattar cirka 39 mil gator och vägar varav cirka 33 mil är enskilda vägar, och cirka tre mil gång- och cykelvägar. Ekonomisk sammanfattning Bolagets resultat efter finansiella poster är positivt och uppgår till 13,3 miljoner kronor. Under 2014 höjdes bolagets bostadshyror med 1,5%. Höjningen i snitt för hela landet var 1,65%. Måluppfyllelse • 98,3% av lägenheterna har varit uthyrda under året (mål 99%, företagets mål) • Planeringen för framtida nyproduktion har fortsatt under året. Bolagets roll i kommunens bostadsförsörjningsplaner är viktig. 60 VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG • De ramar som vi tilldelats i förvaltningsuppdragen har totalt sett hållits och vi har kunnat redovisa ett överskott tillbaka till kommunen. Vad har hänt under året? Vid årets slut var samtliga lägenheter i hela beståndet uthyrda, vilket måste betraktas som unikt. I början av året var 22 stycken outhyrda, en nivå som är mer normal. Sedan sänktes nivån stadigt under året för att vid utgången av december ha hela beståndet uthyrt. Ränteläget fortsatte vara lågt vilket gjorde det möjligt att hålla en hög nivå på renoveringar och underhåll inom det egna fastighetsbeståndet. Fastigheterna Trädgården 8 och 11, som består av två villor i centrala Leksand, såldes under året. I detaljplanen som gäller sedan september 2008 är byggnaderna q-märkta. Beslutet att sälja fastigheterna togs 2013 av styrelsen, efter genomfört samråd med kommunen. Det känns nu positivt att byggnaderna har börjat restaurerats i linje med de bevaranderegler som gäller i detaljplanen. Underhållskostnaderna på det egna fastighetsbeståndet uppgick till 12,1 miljoner kronor 2014. Förutom normalt Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Under 2014 renoverades delar av Edshultsgården på Åkerö i Leksand. Foto: Lars Dahlström lägenhetsunderhåll har vi bland annat renoverat en tvättstuga i kvarteret Vinkeln, utvändigt målat om de sista sex lägenheterna av totalt tjugotvå på Holsåkern i Insjön och rustats upp deras förråd. Vi har även fortsatt med att renovera boendeavdelningar på Edshults demensboende där ytterligare två avdelningar fått nya ytskikt och ny belysning. De tidigare mobila reservelverken vid våra fyra äldreboenden ersattes under året med fast installerade verk. Detta gör att tillgången på el säkras även om ett strömbortfall i det vanliga elnätet skulle inträffa. Som en mycket viktig del för att nå målen kring minskad energianvändning genomför vi i samarbete med kommunen ett energitjänsteprojekt. 2014 gjordes en prioritering av föreslagna åtgärder. Beslut fattades om att gå vidare i projektet och arbetet är nu igång. Förvaltningsuppdragen gav ett ekonomiskt överskott Förvaltningsuppdragen gav ett överskott med 1,9 miljoner kronor, där fastighetsförvaltningen stod för +1,6 miljoner kronor och gatuförvaltningen för +0,3 miljoner kronor. Det är framförallt det milda vädret under hösten och den snöfattiga inledningen på vintern som är orsaken till överskottet. Detta trots en inledning av året med mycket snö och till följd en kostsam vinterväghållning. Fastighetsförvaltningen har också utökats med två nya fastigheter, Järnavägen 7 och Furuhaga, där det senare öppnades som ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Under året lades 4,6 miljoner kronor på underhåll, reparationer och skador. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Framtiden Nyproduktion av bostäder är ett av våra viktiga fokusområden och en av förutsättningarna för att nå kommunens mål att växa till 18 000 invånare. För att kunna bygga nya bostäder är det viktigt med tillgång på detaljplanelagd mark. En annan förutsättning är att byggkostnaderna landar på nivåer som gör att hyrorna i de nyproducerade lägenheterna är attraktiva för de som ska hyra. När det gäller detaljplaner har vi börjat arbetet med en plan på vår egen tomt öster om vårt kontorshus. SABO:s upphandlade ramavtal avseende flerfamiljshus visar på möjligheten att kunna producera hyreshus på kostnadsnivåer som ger överkomliga hyresnivåer. Det är också av erfarenhet viktigt att känna av vad marknaden vill ha. Därför kommer vi att göra marknadsundersökningar innan vi genomför nybyggnationer. Energitjänsteprojektet i samarbete med kommunen kommer att fortgå under flera år framöver. Vi ser detta som ett mycket positivt projekt som ska medverka till en gynnsam utveckling när det gäller att nå de nationella energimålen. Vi har under ett flertal år påtalat för kommunen att anslaget för underhåll för de kommunala fastigheterna är för lågt, och hoppas därför att det behovet kan prioriteras högre i framtiden. Problematiken kring de enskilda vägarna, och främst då kommunens åtagande i skötseln, kvarstår. Därför kommer bland annat regelverket kring intagande av nya vägar att förtydligas. För mer detaljerad information hänvisas till bolagets årsredovisning. EKONOMISKT UTFALL, mkr 201420132012 Resultat efter finansiella poster 13,3 8,1 3,7 Bokslutsdispositioner-2,1 -2,0 -1,1 Skatt -1,3 -0,6 Resultat 9,95,52,6 HYROR kr/m2 och år 201420132012 LBAB genomsnittshyra SABO:s 1) bruttohyror 951 936919,51 - 915892,35 1) SABO – Sveriges allmännyttiga bostadsföretagsorganisation. SABO:s hyra finns ej att tillgå för 2014. LÄGENHETER Antal outhyrda lägenheter 201420132012 01715 Vägd yta, egna fastigheter 86 925 87 280 87 280 Antal lägenheter exkl. äldreboende 938 Antal lägenheter i äldreboende 198198198 939 939 NYCKELTAL Bolaget arbetar efter tre olika nyckeltalsserier, dels s.k. SABO – statistik, vilken är en nationell statistikdatabas som innefattar samtliga allmännyttiga bostadsföretag i landet, dels nyckeltal som arbetas fram i företaget inom Fastighetsplan 2050, dels också REPAB statistik vilket är branschanpassade tekniska nyckeltal. Vissa av dessa nyckeltal omvandlas till mål för verksamheten och fastställes av styrelsen. För mera detaljerad information hänvisas till bolagets årsredovisning. VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG 61 VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG Leksand Vatten AB Styrelseordförande: Christer Swedhs (C) Leksand Vatten AB fortsätter att göra stora reinvesteringar i sina vatten- och avloppsanläggningar. Under 2014 invigdes Siljansnäs nya reningsverk samtidigt som arbetet med en ny råvattentäkt i Insjön och ett utbyggt VA-nät i Plintsberg fortsatte. Under 2015 ska reningsverket i Leksand byggas om. Verksamhetsområden Leksand Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Leksands kommun. Bolaget är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (VA-anläggningen). Bolaget har också ansvaret för driften av avfallshanteringen i kommunen. Leksand Vatten AB har som uppgift att äga, förvalta och utveckla de allmänna VA-anläggningarna samt i samverkan med kommunen utveckla avfallshanteringen. Verksamheterna drivs och administreras av kompetensbolaget Dala Vatten och Avfall AB, gemensamt ägt av Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbros kommuner. Personalen arbetar samordnat över bolagets hela ansvarsområde efter en gemensam planering för att tillgodose behoven inom hela ansvarsområdet. Skötseln av kommunens återvinningscentral (ÅVC) sker i egen regi medan insamling och behandling av avfall sker via entreprenörer och externa behandlingsanläggningar. Ekonomisk sammanfattning Leksand Vatten AB har fortsatt en stabil ekonomi. Årets resultat efter finansiella poster är 3,3 miljoner kronor, mot budget 3,7 miljoner kronor. Respektive 62 VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG affärsområde bär sina egna kostnader med intäkter. VA-verksamhetens resultat efter finansiella poster är 146 000 kronor mot budget 2,6 miljoner kronor och avfallsverksamhetens resultat efter finansiella poster är knappt 3,2 miljoner kronor mot budget 1,1 miljoner kronor. Likviditeten i bolaget är fortsatt relativt god och tillräcklig för mindre årliga investeringar. För att finansiera investering av bland annat ombyggnad av Insjöns avloppsreningsverk har kommunfullmäktige tagit beslut om utökad kommunal borgen till 120 miljoner kronor mot bolaget. Affärsområde Vatten och Avlopp Renoveringen av reningsverket i Siljansnäs är klar och verket togs i bruk i mars samt invigdes i september 2014. Vägvalsutredningen beträffande Insjöns reningsverk är klar och alternativet med en överpumpning av spillvattnet till Leksand förespråkas. Projekteringen av ett nytt biologiskt reningssteg vid reningsverket i Leksand är påbörjad. Projekteringen av Insjöns nya vattentäkt (Gottnorstjärn) fortsätter. Hela projektet beräknas vara klart under 2015. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 I september 2014 invigdes reningsverket i Siljansnäs med ett välbesökt öppet hus. Foto: Dala Vatten och Avfall Nya sandfilter är installerade vid vattenverket i Sundet. En av råvattenpumparna är utbytt vid vattenverket i Mjälgen. Under året fortsatte arbetet med en plan för ledningsförnyelse. VA-utbyggnaden i Plintsberg fortgår och beräknas vara klar augusti 2015. Projekteringen för VA-utbyggnad i Almo är klar. Den kommunala VA-planeringen med deltagare från Dala Vatten och Avfall AB samt kommunens miljö- och planverksamhet pågår. Ledningsförnyelseplan och VA-planering kommer tillsammans med reinvesteringsbehoven för verk och anläggningar att läggas som grund för en långsiktig taxeökningsplan. Affärsområde Avfall Papperspåsen för det komposterbara hushållsavfallet fortsätter att fungera bra och mängden matavfall är i stort Leksands kommun • Årsredovisning 2014 sett oförändrad från föregående år. Insamling och behandling av slam från enskilda avloppsanläggningar fungerar bra. Under året har digitala körlistor för slamtömning införts. Systemet underlättar administrationen kring tömningarna och ger en bättre kontroll av entreprenaden. Tillståndspliktig anläggning är Lindbodarnas avfallsanläggning. Skötsel av den nedlagda deponin sker genom vattenprovtagningar i enlighet med upprättat kontrollprogram. Inga anmärkningar finns på utförda prover. Följande investeringar har skett under året: • Ombyggnad av omlastningsfickor för hushållsavfall vid Övermo. • I övrigt endast löpande reparation och underhåll av anläggningarna. FAKTA Stora investeringar under 2015: • Ny råvattentäkt Insjön. Projektet beräknas vara klar 2015. • VA-utbyggnad Plintsberg. Projektet beräknas vara klart 2015. • Ombyggnad av reningsverket i Leksand. EKONOMISKT UTFALL, mkr Resultat efter finansiella poster 201420132012 3,3 3,7 5,8 Bokslutsdispositioner-3,3 -3,7 -5,8 0 0 Skatt 0 Resultat 000 VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSE OCH BOLAG 63 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Resultaträkning (tkr) Not 20142014 20132013 KoncernenKommunen KoncernenKommunen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar 1 Jämförelsestörande poster 2 298 275 -954 682 -57 934 3 613 180 877 -884 125 -37 279 3 613 275 944 -932 083 -61 160 15 988 164 623 -862 607 -41 743 15 988 Verksamhetens nettokostnader -710 728 -736 914 -701 311 -723 739 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter 3 Finansiella kostnader 4 634 392 137 720 2 419 -15 210 634 392 137 720 2 291 -5 768 616 881 139 998 2 790 -21 228 616 881 139 998 2 569 -10 335 Resultat före skatt 48 593 31 721 37 130 25 374 Aktuell skatt Uppskjuten skatt 5 -1 321 -1 225 0 0 -652 395 0 0 ÅRETS RESULTAT 46 047 31 721 36 873 25 374 6 Kassaflödesanalys (tkr) Not 2014 2014 20132013 KoncernenKommunen KoncernenKommunen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 46 047 Justering för ej likviditetspåverkande poster 7 54 975 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 101 022 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -3 180 Okning/minskning förråd 49 Okning/minskning kortfristiga skulder 17 931 Kassaflöde från den löpande verksamheten 115 822 31 721 36 873 25 374 35 459 63 375 45 161 67 180 1 215 -7 17 029 100 248 13 560 201 -18 796 70 535 9 365 9 -13 771 85 417 95 213 66 138 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar -98 083 -54 702 -79 984 7 849 4 552 3 627 41 41 8 159 -100 -5 000 -79 1 325 -54 156 2 493 8 159 -4 000 Kassaflöde från investeringsverksamheten -88 968 -47 504 -55 109 -68 277 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 64 Nyupptagna lån 24 000 Amortering av långfristiga skulder -39 858 Upplösning skuldbokförda inv -1 425 Förändring av långfristiga fordringar 12 000 -32 000 -1 425 0 27 828 -35 500 -1 358 315 27 000 -27 000 -1 358 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -17 283 -21 425 -8 715 -1 358 UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till infrastruktur -713 -713 ÅRETS KASSAFLÖDE 8 858 8 170 18 221 17 276 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut 74 792 83 650 73 208 81 378 56 571 74 792 55 932 73 208 Förändring av likvida medel 8 858 8 170 18 221 17 276 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Leksands kommun • Årsredovisning 2014 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Balansräkning (tkr) Not 2014 2014 20132013 KoncernenKommunen KoncernenKommunen TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anl. 8 Maskiner och inventarier 9 Summa materiella anläggningstillgångar 936 001 158 702 549 105 50 286 943 838 140 573 556 755 53 933 1 094 703 599 391 1 084 411 610 688 10 24 955 57 315 26 180 52 315 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 119 658 656 706 1 110 591 663 003 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR 3 419 3 419 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter och förråd 20 888 Fordringar 84 050 Kassa och bank 83 650 20 142 83 229 81 378 20 386 80 870 74 792 19 584 84 444 73 208 Finansiella anläggningstillgångar SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 188 588 184 749 176 048 177 236 SUMMA TILLGÅNGAR 1 311 665 844 874 1 286 639 840 239 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 11 Årets resultat 46 047 31 721 36 873 25 374 Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital 416 004 355 529 403 208 354 029 SUMMA EGET KAPITAL 387 250 440 081 379 403 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 12 Avsättningar för skatter 35 281 35 281 10 817 34 138 9 593 34 138 SUMMA AVSÄTTNINGAR 46 098 35 281 43 731 34 138 SKULDER Långfristiga skulder 13 Kortfristiga skulder 619 515 184 001 237 888 184 455 636 757 166 070 259 272 167 426 SUMMA SKULDER 803 516 422 343 802 827 426 698 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 311 665 844 874 1 286 639 840 239 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförbindelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 14 Övriga ansvarsförbindelser 15 423 661 15 280 423 661 398 891 440 514 13 660 440 514 392 518 Leksands kommun • Årsredovisning 2014 462 051 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 65 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Noter (tkr) Not 2014 2013 1Avskrivningar Mark, byggnader o tekniska anl. -37 520 Maskiner och inventarier -20 414 -40 862 -20 298 -61 160 -57 934 2 Jämförelsestörande poster Återbetalning premier AFA Försäkring Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 4 372 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar Utrangering av anläggningstillgångar -759 13 791 2 339 -142 3 613 3 Finansiella intäkter Intäktsräntor Aktieutdelning Övriga finansiella intäkter 754 1 633 32 958 1 807 25 2 419 2 790 4 Finansiella kostnader Kostnadsräntor -14 567 Ränta på pensionsskuld -364 Räntekostnad på löneskatt -88 Sänkning av diskonteringsräntan Löneskatt diskontränta räntedel Övriga räntor och avgifter -191 -15 210 15 988 -16 843 -694 -168 -2 449 -594 -480 -21 228 Sänkning av diskonteringsräntan är en jämförelsestörande post. 5 Tack vare den sänkta bolagsskatten, har den uppskjutna skatten för 2013 justerats med 1 634 tkr. 6 Årets resultat Förändring obeskattade reserver 4 341 Resterande årsresultat 41 706 4 394 32 479 36 873 7 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för avskrivningar 57 934 61 160 Justering för upplösning av bidrag till infrastruktuella investeringar 139 Justering för pågående projekt, avslutade till drift 511 Justering för gjorda avsättningar 2 367 5 223 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -5 976 -3 008 Summa 54 975 63 375 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ack. anskaffningsvärden 1 323 185 Ack. avskrivningar -387 184 9 Maskiner och inventarier Ack. anskaffningsvärden Ack. avskrivningar 1 483 363 -539 525 936 001 943 838 409 141 -250 439 375 632 -235 059 158 702 140 573 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 20 542 Långfristiga fordringar 4 413 20 542 5 638 26 180 11 24 955 Eget kapital Ingående saldo från 2012 Ingående saldo från 2013 440 081 Nedskrivning anläggningstillgångar i kommunen p.g.a. komponentavskrivning -23 874 Justerat resultat i Leksandsbostäder AB p.g.a. komponentavskrivning -203 Årets resultat 46 047 66 46 047 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 462 051 403 208 36 873 440 081 Not Fördelning av Eget kapital Obeskattade reserver Resterande Eget kapital 2014 2013 38 353 423 698 32 376 407 705 462 051 440 081 Uppskjuten skatt på obeskattade reserver redovisas under posten avsättningar för skatter. 12 Avsättningar för pensioner Avsatt för pensioner Avsatt för löneskatt 28 393 6 888 27 473 6 665 35 281 34 138 Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning. 13 Långfristiga skulder 237 888 270 077 111 550 259 272 277 110 100 375 619 515 14Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna. Ingående ansvarsförbindelse 351 560 Ränteuppräkning 3 037 Basbeloppsuppräkning 437 Sänkning av diskonteringsränta Bromsen -1 542 Aktualisering -626 Årets utbetalningar -16 779 Övrig post 2 341 Summa pensionsförpliktelser 338 428 Löneskatt 82 103 Utgående pensionsförpliktelser 420 531 636 757 Leksands kommun Leksandsbostäder AB Leksand Vatten AB Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt 269 444 Särskild avtalspension 1 158 Livränta 11 436 Utgående pension till efterlevande 2 316 PA-KL och äldre utfästelser 54 074 Summa pensionsförpliktelser 338 428 Pensionsförpliktelser förtroendevalda Löneskatt Utgående pensionsförpliktelser fötroendevalda Summa pensionsförpliktelser Summa löneskatt Summa utgående pensionsförpliktelser 344 318 3 464 7 209 26 296 -12 641 -15 549 -1 537 351 560 85 288 436 848 277 356 344 11 543 2 790 59 527 351 560 2 519 611 2 950 716 3 130 3 666 340 947 82 714 354 510 86 004 423 661 440 514 15Ansvarsförbindelser Leksandsbostäder AB Garantisumma Fastigo 260 252 Leksands kommun Kommunalt förlustansvar egna hem 265 379 Statligt kreditgaranterade bostadslån 46 52 Borgen gentemot övriga 14 709 12 977 15 280 13 660 Leksand Vatten AB har ett lagstadgat åtagande att återställa marken vid deponi i Lindbodarna. Till detta har bolaget ett 30-årigt tillsynskrav avseende denna sluttäckning. Bolaget redovisar åtagandet som en ansvarsförbindelse, då åtagandet ej kan beräknas med hänvisning tillförlitlighet p.g.a tidsperspektiv, färdigställande, teknikutveckling och oklara regelverk. Leksands kommun har i september 1999 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlems kommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Leksands kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 856 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 833 mkr. Leksands kommun • Årsredovisning 2014 BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH REDOVISNINGSPRINCIPER Begreppsförklaringar Anläggningskapital Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Eget kapital Kommunens samlade ”förmögenhet”. Det egna kapitalet motsvarar anläggningskapital och rörelsekapital. Kapitalkostnader Kan ses som en amortering och ränta på ett lån och är en intern ersättning för en gjord investering. Kassaflödesanalys Visar hur rörelsekapitalet har förändrats. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m m. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång och kortfristiga tillgångar vilka kan omsättas i pengar inom ett år. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Verksamhetens resultat Kostnader och intäkter inklusive interna poster. Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR), Sveriges kommuner och landsting (SKL). Detta innebär att redovisningen överensstämmer med god redovisningssed. Förändrade redovisningsprinciper Komponentredovisning Fr.o.m 2014 har Leksands kommun infört komponentredovisning. Beloppsgränsen är satt till bokfört värde över 500 000 kr och varje delkomponents storlek ska vara minst 200 000 kr. Vi har också tagit hänsyn till nyttjandeperioden. En mer utförlig beskrivning finns längre ner i texten. Från och med 2013 redovisas all vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar, som jämförelsestörande poster. Tidigare års siffror är justerade. Från och med 2012 har kommunen börjat med exploateringsredovisning, vilket innebär att försålda tomter intäktförs på resultaträkningen. Från och med 2010 tillämpas RKR 18 Redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Kommunen har inte omklassificerat tidigare års intäkter. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet samt med avdrag för planenliga avskrivningar. För att en inventarie ska räknas som anläggningstillgång ska den antas ha en livslängd om minst 3 år och ett anskaffningsvärde över 20 000 kr. Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningarna görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Enligt KLR ska avskrivningar göras på en investering samma år den tas i anspråk. Avskrivningar beräknas ej för mark eller pågående investeringsprojekt. I och med införandet av komponentredoLeksands kommun • Årsredovisning 2014 visning, har Leksands kommun avskrivningstider mellan 3–75 år. Omsättningstillgångar Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fakturafordringar med en förfallodag äldre än sex månader har redovisats som osäkra fordringar. Exploateringsfastigheter som ska avyttras klassificeras som en omsättningstillgång. Periodiseringar Skatteintäkter har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4:2 från RKR. Det innebär att redovisade skatteintäkter består av tre delar: - Preliminära inbetalningar under inkomståret. - Preliminär slutavräkning för innevarande år. - Slutavräkning för föregående år. Leverantörsfakturor avseende 2014, erhållna efter årsskiftet, har skuldbokförts och belastar i huvudsak leverantörsskuldskontot. Utställda fakturor efter årsskiftet som är hänförliga till 2014 har bokförts som upplupna intäkter. Utgifts- och inkomsträntor har periodiserats. Statsbidrag för täckande av driftkostnader hänförliga till 2014 har periodiserats. Löner för timanställda, fyllnadstid, övertid m.m. har periodiserats. Avsättningar och skulder Pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner som intjänats från och med år 1998 redovisas som avsättning vad gäller kompletterande ålderspensioner (lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp), garantipensioner och visstidspensioner. Pensionsskulden har beräknats enligt RIPS 07, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. Pensionsskuldsberäkningar för förtroendevalda regleras inte i RIPS07, som är den beräkningsmodell som är gällande för värdering av de kommunala pensionsutfästelserna. Kommunen har därför gjort en egen beräkning av pensionsskulden. Beräkningsgrunden är deras arvode och hur länge de har varit förtroendevalda. Skulden redovisas under ansvarsförbindelserna. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Individuell del redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Den särskilda löneskatten redovisas enligt samma principer som gäller för pensioner enligt den kommunala redovisningslagen, den så kallade blandade modellen. Semester- okompenserad övertid, ferie- och uppehållslön har skuldbokförts. Sociala avgifter och de anställdas skatter för december har skuldbokförts. Personalomkostnadspålägg har i samband med löneredovisningen påförts förvaltningarna med procentuella påslag. Förtroendevalda 31,42 %, anställda på kommunala avtal 38,46 %. Leasing Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal. Leasingavtal förekommer endast för fordon och maskiner. Inga finansiella leasingavtal finns. Lånekostnader Huvudmetoden tillämpas. Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att det egna kapital som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Interna kostnader/intäkter och interna skulder/fordringar har eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens/moderbolagets redovisningsprinciper varit vägledande. Fr.o.m 2014 har Leksandsbostäder AB infört komponentavskrivning. Detta medförde förändringar i 2013 års resultat. Det är inte beaktat i den sammanställda redovisningen. Det förändrade resultatet är justerat i eget kapital för 2014. BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH REDOVISNINGSPRINCIPER 67 BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH REDOVISNINGSPRINCIPER Dokumentation av införande av komponentredovisning 2014 Från och med 2014 infördes nya lagkrav på så kallad kompententredovisning av anläggningsregistret. Komponentmetoden innebär en ändrad värderingsprincip för fastigheter, gator och vägar och övriga anläggningstillgångar. Fastigheter Vi har gått igenom samtliga våra fastigheter. Fastigheter med ett bokfört värde (IB 2014) över 500 000 kronor har underkastats komponentfördelning. Delkomponenters storlek är minst 200 000 kronor, resterande värde samlas i komponent restpost. Mallar för komponentfördelning har gjorts med hjälp av SABO:s riktlinjer och i samarbete med personal från Leksandsbostäder AB. Olika fördelningsmallar togs fram baserat på fastigheternas användningsområde /verksamhetsinriktning. Justeringar av avskrivningstid samt fördelningsprocent har gjorts för vissa fastigheter då särskilda insatser gjorts. Historik För varje fastighet identifierades samtliga befintliga anläggningsobjekt. De befintliga objekten flyttades till historik. Det sammanlagda investerade värdet av de befintliga objekten komponentfördelades, det vill säga fördelning med ursprungsvärden. På så sätt har vi fått fram avskrivning per komponent som om vi hade haft komponentfördelning från början. Differensen mellan gjorda avskrivningar (på de befintliga anläggningsobjekten) och de nya avskrivningarna (komponentfördelning) har vid underskott (för lite avskrivet) förts mot eget kapital och vid överskott (för mycket avskrivet) reducerats från framtida avskrivningar. Omklassificering I samband med omläggningen till komponentfördelning har vi även omklassificerat många av fastigheterna. Tidigare har merparten av fastigheterna klassificerats som Övriga fastigheter (konto 11600). Samtliga verksamhetsfastigheter har nu klassificerats som Verksamhetsfastigheter (konto 11210). Avskrivningstider Avskrivningstider har justerats i enlighet med mallarna för komponentfördelning. Gator och vägar Historik/befintliga objekt För investeringar 2014, har gator och vägar underkastas komponentfördelning. Objekt investerat före 2014, kommer att hanteras under 2015. Komponentfördelning Förslag till komponenter togs fram i samarbete med personal på Leksandsbostäder AB. Tillvägagångssätt Vid årets slut har vi tittat på de investeringar som gjorts 2014 på gator och vägar. För varje investering har aktuella komponenter identifierats och redovisats var för sig i anläggningsregistret. Avskrivningstider Justerade avskrivningstider har införts på de komponenter som vi använt vid 2014 års investeringar. Investeringar före 2014, kommer vi att titta på i samband med genomgången av de befintliga objekten under 2015. Renoveringen av gång- och cykelvägen längs Limavägen var en av alla investeringar på gator och vägar som gjordes 2014. Foto: Magnus Rolands 68 Leksands kommun • Årsredovisning 2014 REDOVISNING Revisorernas granskningar Revisorerna granskar hur kommunens verksamhet sköts. Resultatet presenteras i PM eller rapporter. Här har vi sammanfattat granskningarna som gäller kommunens verksamhet under 2014. Granskning av valnämnden I samband med supervalåret 2014 granskade revisorerna kommunens valnämnd, som ansvarar för att genomföra valen till Europaparlament, riksdag, landsting och kommun. Revisorerna tycker att planering och genomförande av val till Europaparlamentet fungerat bra. Granskningen gjordes innan valen i september, men förberedelserna inför septembervalen får godkänt av revisorerna. Valnämnden får beröm för att nämnden tagit fram handledningen Riktlinjer vid demokratiska val, som beskriver de juridiska och praktiska förutsättningarna för valen i Leksands kommun. Granskning av systematiskt kvalitetsarbete inom föroch grundskola För- och grundskola ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Revisorerna har granskat skolans kvalitetsarbete genom att studera dokument och intervjua ett antal chefer. Det är mycket som fungerar bra, men det finns också en del förbättringsområden. Revisorernas rekommenderar bland annat att utskottet för lärande och stöd vidtar åtgärder för att förbättra redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet, så att kommunstyrelsen och utskottet får en mer samlad bild av kommunens skolverksamheter. Revisorerna rekommenderar också att utskottet stärker dialogen mellan politik och verksamhet. så som det är tänkt . Den bedömningen gör revisorerna efter att ha studerat olika dokument som berör IT-hanteringen. Revisorerna har även gjort en enkät och intervjuat lärare, rektorer och IT-chef. Revisorerna noterar också att det pågår olika förbättringsarbeten, bland annat arbetar kommunen med att ta fram en ny IT-plan. Granskning av kvalitet i samverkan mellan socialtjänstens individ- och familjeomsorg och skolan Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samarbeta om frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Revisorerna har därför granskat samarbetet mellan skolan och socialtjänsten. De konstaterar att det har gjorts åtgärder för att förbättra verksamheten, men att det fortfarande saknas rutiner för hur samverkan ska se ut i individärenden. Granskning av löpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner Revisorerna har granskat kommunens löpande ekonomiska redovisning och den interna kontrollen i ett urval av redovisningsrutinerna. Revisorernas bedömning är att kommunens löpande ekonomiska redovisning ger en rättvisande bild och att den interna kontrollen i huvudsak bedöms stödja en rättvisande redovisning. Däremot behöver vissa rutiner stärkas. Det handlar om den så kallade periodiseringen inom året, där intäkter och kostnader som hör till samma månad bör matcha varandra. Hanteringen av kommunens anläggningstillgångar behöver också i vissa delar ses över enligt revisorerna. Granskning av hantering av IT inom grundskolan Styrningen och kontrollen av IT i undervisningen inom grundskolan är inte tillräckligt tillfredställande. Många inom grundskolan känner sig osäkra på var de kan hitta de styrande dokumenten och dokumenten används inte heller Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Revisorerna är valda av kommunfullmäktige. De kontrollerar att kommunens verksamhet bedrivs på ett för medborgarna ändamålsenligt sätt. Foto: Elena Elisseeva 69 REDOVISNING 70 REDOVISNING Leksands kommun • Årsredovisning 2014 Leksands kommun • Årsredovisning 2014 REDOVISNING 71 Postadress: 793 80 LEKSAND Besöksadress: Torget 5 Växel: 0247-80 000 Telefax: 0247-144 65 E-post: [email protected] www.leksand.se
© Copyright 2024