Program för aktiva mötesplatser
Program för aktiva mötesplatser Strategi för utveckling av platser och strukturer för ökad fysisk aktivitet på allmän plats i Malmö JANUARI 2015 Program för aktiva mötesplatser har tagits fram av Gatukontoret 2011-2014. Projektgrupp Huvudansvariga Camilla Anderson Anna Krook Layout Hanna Smekal Medverkande i uppstartfasen Eva Delshammar Tina Giannopolou Mia Stendahl Olle Thor Erland Weerasinghe Håkan Berg Styrgrupp Agneta Sallhed Canneroth Linda Göransson Annika Larsson Fotografier Anges vid respektive foto. ILLUSTRATIONER Hanna Smekal KARTOR Anna Krook Förord Hur mår Malmö? Malmökommissionens idag prisbelönta arbete, med ambitioner om ett Malmö där bland annat hälsoaspekten måste komma i ett nytt fokus, är sen dess publicering ett viktigt dokument för planering och programstrategier för stadens många förvaltningar. Gatukontoret har sedan många år planerat och byggt vår stadsmiljö med framgång. Dels i våra utbyggnadsområden, dels i den befintliga staden. En tredje viktig del har varit och är att även aktivera stadsmiljön. Egentligen har det handlat om aktivering av Malmöborna att i högre grad använda utemiljön på olika sätt. Satsningar har gjorts på arrangemang, medborgardialoger, musik och idrottsevents. Men även kvaliteten i både material och utformning har spelat en viktig roll i viljan att faktiskt ta sig utomhus för en mer aktiv hälsosam användning av staden. Att stoltheten och ansvarstagandet också ökat för våra välbyggda stadsrum är en synnerligen positiv bieffekt! Men har vi alltid lagt resurserna på rätt åtgärder? Används staden som vi tänkt oss? Vem använder vad och hur? Framför er har ni ett ytterst viktigt strategidokument som diskuterar förutsättningarna för malmöborna att vara fysiskt aktiva på allmän platsmark i Malmö, och ger en mängd konkreta förslag kring en jämlik och jämställd programmering av stadsmiljön. Ett program för aktiva mötesplatser, ett program för framtiden. Ola Melin Stadsträdgårdsmästare INNEHÅLL Sammanfattning 6 1. Inledning bakgrund 9 syfte utgångspunkter Vad är en bra aktivitetsyta? 2. Nuläge 17 BEFINTLIgT UTBUD ANVÄNDNING UTVECKLINGSBEHOV KÄNNEDOM OCH ÖNSKEMÅL 3. Utveckling VISION 21 STRATEGIER RIKTLINJER 4. Basutbud 25 LOKALISERING Multifunktionella aktivitetsytor Motionsslingor Utegym ÖPPNA gräsytor 5. Variation 43 LOKALISERING Vardagsplatser för bredd och variation profilanläggningar och investeringar 6. Flexibilitet och öppenhet arrangemang och aktivitet 47 temporära platser och flexibel användning spontant uppkomna aktivitetsytor medborgarinitiativ, dialog och samarbete 7. Planeringsprocessen 53 8. Den aktiva staden - inspiration och exempel 58 Begrepp 82 Mer läsning 84 sammanfattning Program för aktiva mötesplatser Program för aktiva mötesplatser föreslår strategier för utveckling av strukturer och platser som ska öka möjligheterna för malmöborna att vara fysiskt aktiva på allmän plats i Malmö. Ett jämlikt och jämställt utbud innebär att alla malmöbor, oavsett kön, ålder, funktionsförmåga, erfarenhet, ekonomiska förutsättningar och bostadsplats, får lika förutsättningar att röra på sig utomhus. Genom de föreslagna åtgärderna kan gatukontoret bidra till att utjämna de skillnader i hälsa som identifierats av Malmökommissionen. Aktiva mötesplatser bidrar dessutom till det goda stadslivet och till att profilera Malmö som en ung och aktiv stad. Aktivitetsytor på allmän plats är ett komplement till idrottsanläggningar och föreningslivet. Kapitel 1 redogör för programmets bakgrund, syfte och utgångspunkter. Syftet är att visa hur fysisk aktivitet i stadens offentliga rum kan integreras i planeringen och hur vi kan skapa bättre aktivitetsytor utomhus. Det finns tre utgångspunkter för programmet som vardera väger lika tungt: folkhälsa, stadsliv och demokrati. Kapitlet beskriver också hur en bra aktivitetsyta planeras och utformas. I kapitel 2 ges en sammanfattning av nuläget. Till grund för programmet ligger en inventering av Malmös aktivitetsytor, både de anlagda och de spontant uppkomna, utförd 2011. Samma år gjordes en omfattande telefonintervju av tusen personer som visar hur, när och var malmöborna är spontant fysiskt aktiva, vilka aktiviteter man ägnar sig åt och vad man önskar, samt hur aktivitetsplatserna upplevs. Kaptitel 3 utgör programmets kärna med vision och strategier: Visionen är att Malmö ska erbjuda en inspirerande stadsmiljö, med ett lättillgängligt och varierat utbud av aktivitetsytor på allmän plats, som lockar till en mångfald av fysiska aktiviteter. Platserna ska vara gratis och öppna för alla. För att uppnå en god kvalitet och blandning ska staden tillhandahålla både enklare vardagsplatser och avancerade anläggningar som väcker internationell uppmärksamhet. För att kunna profilera Malmö som en aktiv stad måste vi ha ett öppet och nyfiket förhållningssätt till det nya och oprövade och våga testa olika grepp. Visionen förverkligas genom att: • i alla projekt, oavsett vem som initierar det, integrera funktioner som främjar fysisk aktivitet, • utveckla befintliga platser så att de håller en hög nivå och bra utbud jämnt fördelat över staden, • anlägga nya aktivitetsplatser med hög nivå och bra utbud i exploaterings områden och områden med bristande tillgång, • stödja initiativ från medborgare, vara flexibla i utformning och i förhållande till spontana initiativ samt • satsa på stora investeringsprojekt som kan skapa identitet, hålla hög internatio nell kvalitet och positionera Malmö som en hälsosam stad för alla. 6 De övergripande strategierna konkretiseras i kapitel 4-6. I kapitel 4 behandlas basutbudet, som svarar mot grundläggande generella behov av vardagsfunktioner och platser för enkelt tillgänglig vardagsmotion. I kapitel 5 diskuteras den så viktiga variationen, som tillför den bredd och det djup som inte ryms inom basutbudet. I kapitel 6 behandlas stadens förhållningssätt gentemot idéer, behov och förändring. Kapitel 7 beskriver i korthet hur aktiva mötesplatser hanteras olika skeden i planeringen och hos vilka förvaltningar ansvaret ligger. Som avslutning finns en förklaring av några viktiga begrepp samt en litteraturlista. I programmet finns också ett antal porträtt med korta citat. Dessa är hämtade från längre intervjuer med ett tiotal personer som berättat om hur de ser på sitt eget motionerande utomhus i Malmö. Program för aktiva mötesplatser I kapitel 8 presenteras ett stort antal inspirerande och goda exempel från Malmö, Köpenhamn, Berlin med flera platser som vi stött på i arbetet med programmet. Syftet är att vidga synen på vad fysisk aktivitet kan vara och på hur platser kan utformas och användas. Här presenteras också viktiga ledord att använda som stöd för planering och utformning. 7 8 Program för aktiva mötesplatser 1. inledning 1. inledning bakgrund Tankarna om ett program för aktivitetsytor har funnits sedan 2007, då det var mycket stor efterfrågan på spontanidrottsplatser, från både allmänheten och de dåvarande stadsdelsförvaltningarna. Malmö hade då byggt fyra sådana anläggningar, som delvis hade finansierats genom Handslaget, en fyraårig satsning på idrottens barn- och ungdomsverksamhet, beslutad av riksdagen. Snart insåg vi att synen på vad aktivitet och rörelse kan vara måste breddas och att ett program måste omfatta betydligt mer än bollplaner. Vem är det som nås av våra satsningar? Vem lämnas utanför? Hur fördelar vi våra resurser? Hur ska vi få malmöborna att röra på sig mer? Och hur skapar vi ett utbud som når alla? Detta är viktiga frågor som utgör grunden för arbetet med Program för aktiva mötesplatser. Gatukontorets vision är att skapa ett Malmö där man hellre är ute än inne. I våra mål står att vi ska driva en djärv och nytänkande utveckling och erbjuda banbrytande stadsmiljöer som är attraktiva, trygga, tillgängliga och säkra. Intresset för att röra på sig har aldrig varit större och det är stor efterfrågan från malmöborna på att träna utomhus – hela året om. Det finns redan idag ett rikt utbud av aktivitetsytor på allmän plats, tack vare många års satsningar på att skapa intressanta mötesplatser och fylla stadens offentliga rum med ett attraktivt innehåll. När det gäller aktivitetsytor har inte minst skejten bidragit till att profilera Malmö som en ung, aktiv och tillåtande stad. Men det finns brister. Exempelvis har vi upptäckt att ytor för fysisk aktivitet är något som glömts bort i senare tids planering. Flera av Malmös exploateringsområden har brist på bollplaner och större gräsytor för fria aktiviteter. Hellre ute än inne. I Malmö finns många Program för aktiva mötesplatser Samtidigt kom rapporter som visade att spontanidrottsplatserna – vars syfte var att göra fysisk aktivitet mer lättillgänglig och särskilt locka barn och unga som inte rör på sig – till 80-100% användes av redan föreningsaktiva tonårskillar. Dessutom visade utvärderingarna att många upplevde det som svårare att våga ta plats på spontanidrottsplanen jämfört med de traditionella fotbollsplanerna. Den breda satsningen nådde alltså bara en ganska begränsad målgrupp. Gatukontorets ansvar är att tillhandahålla aktivitetsytor som är öppna och gratis för alla att använda. Att skapa ett jämställt, jämlikt och inkluderande utbud som alla malmöbor har möjlighet att ta del av är en av programmets huvudfrågor som ligger väldigt nära Malmökommissionens slutsatser om en jämlikt fördelad hälsa och en demokratisk stad, där dess invånare känner sig delaktiga och kan göra sina röster hörda. möjligheter att vara fysiskt aktiv utomhus, både spontant och på anlagda ytor. Foto: Mats Persson 2012 syfte Programmets syfte är att visa hur fysisk aktivitet i stadens offentliga rum kan integreras i planeringen och hur vi kan skapa bättre aktivitetsplatser utomhus. En god bebyggd miljö med stödjande strukturer är direkt kopplat till hur många människor som är aktiva i en stad eller ett område. Programmet lyfter också fram de sociala dimensionerna i att utöva en aktivitet tillsammans med andra och hur aktivitet bidrar till både ett myllrande stadsliv och ökad trygghet. 9 1. inledning Utgångspunkter I sin rapport visar Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö att hälsan är strukturellt ojämnt fördelad i Malmö. God hälsa hos alla medborgare är en förutsättning för ett levande samhälle, för välfärd och för rättvisa. För att förbättra den strukturella hälsan krävs möjligheter till en aktiv livsstil, men också en känsla av tillhörighet och tillit. Det behövs ett offentligt rum som både erbjuder fysiska möjligheter att röra på sig, och som lockar till utevistelse. Allt detta kan gatukontoret bidra till, genom att arbeta med anläggning och utveckling av aktiva mötesplatser. Därför finns tre utgångspunkter till programmet, som vardera väger lika tungt: folkhälsa, stadsliv och demokrati. Program för aktiva mötesplatser Folkhälsa Goda möjligheter till en aktiv fritid kan förbättra Malmöbornas hälsa och välbefinnande – med mycket stora vinster för både den enskilde och för hela samhället. Särskilt är det viktigt för barn och unga att röra på sig, eftersom det grundlägger goda vanor och god hälsa för framtiden. På individnivå finns många fördelar, men lyfter vi blicken till en strukturell samhällsnivå finns ännu mer att hämta. Under 2010 tog kommunstyrelsen beslut om att tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget var att ta fram strategier för vad Malmö stad kan göra för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i staden. Malmökommissionen slutrapport kom i mars 2013, och bestod av över 70 åtgärdsförslag inom olika områden. Idag skiljer det nästan sex år i medellivsländ mellan män i två av Malmös områden och sex år mellan hög- och lågutbildade. Skillnaderna har ökat under de senaste decennierna. Forskning visar att det går att minska skillnaderna genom att påverka de så kallade sociala bestämningsfaktorerna, alltså de livsvillkor som påverkar vår hälsa under hela livet. God hälsa är inte det samma som avsaknad av sjukdom. WHO definierar god hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”. Denna tolkning delas av Svenska Folkhälsokommittéen, som menar att hälsa förutom ett allmänt välbefinnande också innebär en känsla av sammanhang. Stress, belastning, socialt stöd och nätverk, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, framtidstro samt tillit till samhället och till sin egen förmåga att delta och påverka påverkar hälsan. Arbetet för en socialt hållbar utveckling innehåller mängder av processer på olika nivåer och involverar alla delar av kommunen och olika samverkansaktörer. Stort fokus ligger på att fler Malmöbor ska kunna försörja sig på arbete, klara sig bra i skolan och ha en god boendesituation. Att minska skillnaderna i hälsa är det gemensamma övergripande målet – och då inte främst på ett individuellt plan. ”Vill man verkligen förändra måste man påverka de samhällsstrukturer, fysiska och sociala, som yttersta orsaker till de risker som orsakar ohälsa, skador och död i förtid”, skriver kommissionens ordförande Sven-Olof Isacsson i sin inledning. Den byggda miljön påverkar vilket socialt liv som görs möjligt i staden. I mars 2013 fattade kommunstyrelsen i Malmö beslut om hur arbetet för en socialt hållbar utveckling och minskade skillnader i hälsa ska fortsätta. De övergripande rekommendationerna från Kommission för ett socialt hållbart Malmö ska nu genomsyra det fortsatta arbetet i alla förvaltningar och bolag. För gatukontorets del innebär detta att även fortsättningsvis arbeta med bra offentliga miljöer och platser för alla malmöbor – men med ett ännu tydligare fokus på att alla, oavsett bakgrund, kön, ålder och bostadsområde, verkligen ska få tillgång till de platser vi ansvarar för. 10 ”Vill man verkligen förändra måste man påverka de samhällsstrukturer, fysiska och sociala, som yttersta orsaker till de risker som orsakar ohälsa, skador och död i förtid” 1. inledning Goda möjligheter till en aktiv fritid kan förbättra malmöbornas hälsa Med ett vardagsnära och varierat utbud får människor i alla åldrar möjlighet att vara fysiskt aktiva. Foto: Mats Persson 2010 Enligt Folkhälsoinstitutet bör alla helst vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter varje dag. Barn bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. De senaste decennierna har den dagliga fysiska aktiviteten minskat avsevärt. I norra Europa motionerar vi sannolikt mest i världen – men vi sitter också mest stilla. En stillasittande livsstil ökar risken för alla stora folkhälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ångest, depressioner, sömnlöshet, de vanligaste cancerformerna, bukfetma, högt blodtryck, höga blodfetter, benskörhet, KOL, demens och Alzheimers sjukdom. För mycket stillasittande orsakar för tidig död hos 10 % av befolkningen och är enligt nyare forskning en alldeles egen riskfaktor som inte kan kompenseras av hård träning. Trots att motionerandet ökar så kompenserar det alltså inte för den minskade rörelsen i vardagen. Program för aktiva mötesplatser och välbefinnande. Enligt Folkhälsoinstitutet bör alla helst vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter varje dag. Barn bör vara fysiskt aktivaminst 60 minuter per dag. Dansk forskning pekar mot att 80-90 minuter kan vara optimalt. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Denna aktivitet når endast en liten del av befolkningen i sitt arbete. För andra, med stillasittande arbeten och fritid, måste möjligheter ges på annat sätt. Rörelse och fysisk aktivitet måste bli en naturlig del i vår livsstil genom ökad vardagsaktivitet. Det kan handla om bra möjligheter att t ex gå eller cykla till jobbet eller skolan, lek, trädgårdsarbete, odling eller hushållsarbete – aktiviteter man gör utan att särskilt tänka på det. Det innebär också stödjande miljöer och strukturer i staden för att stimulera till fysisk aktivitet. 11 1. inledning Stadsliv Rörelse och fysisk aktivitet utomhus har många fördelar. Stadens utemiljöer – våra gemensamma ytor som parker, stränder, torg, naturområden, promenad- och cykelstråk och inte minst vattnet – utgör en arena där en mängd aktiviteter utövas varje dag, gratis och tillgängligt för alla. Samtidigt som våra offentliga rum erbjuder goda möjligheter till fysisk aktivitet utgör de också platser där människor kan mötas, där staden kan utvecklas och broar byggas. Program för aktiva mötesplatser Vad är intressantare än att titta på andra människor? Att se andra använda staden är lustfyllt och inspirerande och genererar nya upplevelser och rikare minnen av staden – och kan sporra till att själv prova något nytt. Ett mål för gatukontorets verksamhet är att skapa så bra förutsättningar för det goda stadslivet att alla vill vara ute och umgås i parker och på torg, på cykelstråk och vid havet. Med attraktiva aktivitetsytor förbättras kvaliteten och upplevelsevärdena i stadens rum och känslan av delaktighet ökar när de spontana aktiviteterna ger möjlighet att själv ta plats. Bra aktivitetsytor bidrar till att befolka stadens gemensamma rum och kan användas för att vitalisera eller uppmärksamma en plats. Känslan av trygghet är ofta förknippad med andra människor. Genom att locka människor till vistelse utomhus under fler tider på dygnet och året kan trygghetskänslan förbättras. Aktivitetsplatser gör också att andra värden än de kommersiella tar plats i stadens rum, vilket i sig ger ett mer varierat stadsliv. Aktivitetsytor har visat sig betydelsefulla för att profilera Malmö som en attraktiv, ung och vital stad, vilket är något som bör utvecklas vidare. Sättet att vara aktiv på har också förändrats. De senaste 20 åren är trenden att allt fler väljer bort motion och idrott i föreningsform. Istället är det många som föredrar mer flexibla aktiviteter där de själva kan välja var, när och hur – ofta kallat spontanidrott. Den ökande individualiseringen är en trend som har pågått under flera decennier, och har fått genomslag i hela samhället. Upplevelsen är en viktig del av den spontana fysiska aktiviteten. Den resultatinriktade idrotten som fokuserar på prestationen får stå tillbaka för upplevelsen och utforskandet av staden och rummet. För en del blir motionen en del av deras livsstil, och fungerar identitetsskapande. I en stad där en tredjedel av barnen lever i familjer under fattigdomsgränsen kan inte heller föreningsmedlemskap vara den enda vägen till en aktiv livsstil. Avgiftsfria platser för aktivitet av olika slag, där utrustning och förkunskaper inte är nödvändiga, möjliggör fysisk aktivitet för en större bredd och är ett sätt att ge alla samma förutsättningar. Sammantaget ger detta ett stort behov av goda platser i staden, för ett brett utbud av gratis, spontant tillgänglig fysisk aktivitet. Gatukontorets ansvarsområde är just att tillhandahålla goda offentliga platser för alla malmöbor, och skapa mötesplatser och ett inkluderande stadsliv. Denna erfarenhet av gratis och spontant tillgänga platser är en god grund för fortsatt arbete med aktiva mötesplatser, vilket kan komplettera andra förvaltningars och verksamheters arbete. Demokrati Det är viktigt att alla Malmöbor har möjlighet att ta plats i stadens rum. Alla aktivitetsytor kan inte passa alla, men det ska finnas något för var och en. Att lyhört fånga upp behov och ge malmöborna möjlighet att påverka utbudet är viktigt. Ett inkluderande stadsrum innebär att alla malmöbor, oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning och identitet kan känna sig bekväma och hitta platser att vara aktiva på i det offentliga rummet. Att de är 12 gratis innebär att inkomst inte ska vara ett hinder. Enkelhet och flexibel utformning gör att funktionsnedsättning eller bristande vana inte verkar exkluderande. Aktiva mötesplatser bidrar till ett mer demokratiskt och tolerant samhälle genom att öka tillit, deltagande och förståelse för medmänniskor. Undersökningar visar att ju mer kontakt vi har med andra grupper, desto mindre blir vår misstänksamhet mot dessa. Det gäller både rasism, homofobi och åldersdiskriminering. Vi ser helt enkelt varandra i vardagssituationer och upptäcker att vi alla egentligen har rätt mycket gemensamt. Därför är det viktigt att alla medborgare kan hitta platser i det offentliga rummet där de känner sig hemma, där de kan vara på egna villkor, och få ägna sig åt de aktiviteter de vill. 1. inledning ”ju mer kontakt vi har med andra grupper, desto mindre blir vår misstänksamhet mot dessa.” I Malmö idag tar privilegierade grupper mer plats än andra. Pojkar och män tar mer plats än kvinnor och flickor. Klass och etnicitet påverkar också möjligheten att interagera med staden. Genom att arbeta aktivt med jämställd och jämlik tillgång till aktivitetsplatser, och med att öka underrepresenterade gruppers fysiska aktivitet i staden, bidrar vi till ett mer öppet och demokratiskt samhälle, där fördomar och stereotyper kan motverkas. Program för aktiva mötesplatser Med en målmedveten satsning på att utveckla platser och strukturer för fysisk aktivitet gynnas stadslivet och fler vågar synas och ta plats i det offentliga rummet. Foto: Kristian Klintbo/Mayhem workout 2013 13 1. inledning Vad är en bra aktivitetsyta? Enkelt, vardagligt och nära Spontan aktivitet måste, för att kunna locka så många som möjligt, vara enkel, tillgänglig och vardaglig. Att spontan aktivitet ska vara enkel innebär att platserna ska kunna användas utan förkunskap och gärna utan särskild utrustning. De ska vara lätta att använda och aktiviteten ska på ett lekfullt sätt kunna prövas och utföras även av ovana. Lättillgängliga platser är sådana som ligger nära bostäder, skolor eller arbetsplatser; i anslutning till rörelsestråk; som är gratis och trygga; och som inte kräver större ansträngning eller biltransport för att nå. Program för aktiva mötesplatser Vardaglighet är viktigt för att locka nya användargrupper, och för att kunna möjliggöra fysisk aktivitet varje dag. För att främja fysisk aktivitet krävs stödjande strukturer. Dessa måste säkerställas i planeringsprocessen. Det behövs tillräckligt stora ytor för att inrymma aktivitetsytor. Goda geografiska samband och förbindelser är viktigt. Aktivitetsytor ska finnas nära bostaden och vara lätta att nå via promenadstråk och cykelstråk. Större anläggningar som drar besökare från ett större upptagningsområde ska vara lätta att nå med kollektivtrafik. Främja möten mellan människor Spontan fysisk aktivitet av olika slag kan samla människor med olika intressen, och få malmöbor att mötas. Ju fler som rör sig ute, desto fler har chans att se och interagera med varandra och med staden. Platser för spontan aktivitet kan med fördel lokaliseras i ”kluster”. Att samla olika aktiviteter – lek, odling, motion, grillplats osv – har flera fördelar. Möten mellan unga och äldre, mellan personer med olika intressen samt mellan utövare av aktiviteter med olika intensitet främjas om man befinner sig nära varandra. Förståelsen för andras villkor ökar när man samsas. Dessutom kan åsynen av andra människor som utövar någon form av fysisk aktivitet inspirera till att själv pröva eller att utmana egna gränser. Ytterligare en fördel med att skapa aktiva och sociala mötesplatser är att steget mellan att vara åskådare och utövare blir enklare om man befinner sig nära i en vardaglig situation. Platser för umgänge bör därför finnas i anslutning till aktivitetsplatserna. Genom arrangemang kan platser få liv, och nya aktiviteter kan prövas och introduceras. Med prova-på-verksamhet, instruktörer och uppvisningar av erfarna utövare kan nya grupper inspireras. För att locka till aktivitet måste staden erbjuda många olika sorters tillåtande miljöer, där användares intressen kan få komma till uttryck – både för kortare arrangemang och för längre tid. Variation och flexibilitet Spontan aktivitet måste kunna erbjuda ett flexibelt och varierande utbud för att kunna förändras och passa många olika behov och önskemål. Självklart måste alla aktiva mötesplatser tillhandahållna av gatukontoret dessutom vara gratis och öppna för alla. Då kan både spontan fysisk aktivitet och sociala möten främjas. Där det är ont om plats krävs flexibilitet, kreativitet och nytänkande för att kunna använda ytor på olika sätt i tid och rum – och för att enkelt kunna skifta innehåll beroende på behov. Tillfälliga lösningar, platser och aktiviteter kan användas för att testa nya aktiviteter, för att ge nytt liv åt slitna, oanvända platser eller för att sätta fokus på områden som ska byggas ut. Stadens befintliga element – trappor, räcken, bänkar, murar och annan utrustning – kan användas och utformas för att öka möjligheterna till spontan aktivitet. Skate, parkour, styrketräning, balansövningar och lek kan alla ta plats på platser som också tjänar andra syften. Genom att tänka på material och underlag kan också aktiviteter främjas, liksom genom att utnyttja de nivåskillnader som kan finnas. 14 ”För att främja fysisk aktivitet krävs stödjande strukturer.” 1. inledning I Sverige har vi fyra till sex kalla månader om året, och 4200 av årets totalt 8760 timmar är mörka. För att kunna stimulera malmöborna till utevistelse och aktivitet hela dygnet och hela året krävs god ljussättning och trygghet. Kvalitet, hållbarhet och flexibilitet går hand i hand för att skapa platser som kan användas av många och på många sätt. För alla? – För vem? Alla malmöbor är unika. Alla har olika intressen, förmågor och behov. Vi måste kunna erbjuda möjligheter till fysisk aktivitet och spontana möten med sådan bredd, enkelhet och variation att alla kan inkluderas, över hela staden, oavsett kön och ålder. Ingen plats kan utformas så att alla vill vara där – men vi måste tillhandahålla någonting för var och en. För att förbättra tillgången till fysisk aktivitet för alla ska det finnas aktivitetsplatser som ger faktisk möjlighet till fysisk aktivitet för pojkar och flickor, män och kvinnor, i alla åldrar. Självklart ska aktivitetsplatser också ha god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vissa aktiviteter har mer jämlik och jämställd användning, och kan då prioriteras. Andra aktiviteter kan kompensera för brister som framkommit i analysen. För att kunna prioritera och rikta insatser mot underrepresenterade grupper är det viktigt att arbeta med målgrupper, och föra en dialog om erfarenheter och önskemål med dessa. Program för aktiva mötesplatser Vi måste också ha lyhördhet för initiativ från malmöborna, och hitta nya former för samarbete med användargrupper. Idrott kan ibland uppfattas som väldigt seriöst. Med humor i utformningen kan vi signalera att fysisk aktivitet är roligt! Genom inspiration och kommunikation kan användare hitta nya aktiviteter, eller utmana sig själva till att ta aktiviteterna ett steg längre. Det finns många sätt att sprida information om vårt utbud. Med nya digitala forum kan vi nå fler grupper och även arbeta interaktivt. Malmö stads hemsida och befintliga app visar vägen till bland annat våra aktivitetsytor, och med en framtida interaktiv träningsapp kan malmöborna själva lägga in sina träningsrundor och andra tips. Foto: Camilla Anderson 2012 15 16 Program för aktiva mötesplatser 2. nuläge 2. nuläge Till grund för Program för aktiva mötesplatser ligger en omfattande nulägesanalys. En inventering av alla anlagda aktivitetsytor på allmän platsmark genomfördes 2011. Denna visar inte bara placering och funktioner utan ger också viss information om användning. Dessutom har en stor intervjuundersökning utförts på uppdrag av gatukontoret, där tusen malmöbor i åldrar från 15 år och uppåt har bidragit med kunskap om var, när och hur malmöborna är spontant fysiskt aktiva, vilka aktiviteter man ägnar sig åt och vad man önskar, samt hur aktivitetsplatserna upplevs. Nulägesanalysen här nedan är en sammanfattning av kunskap från inventering och intervjuer. Mer ingående behandlas resultaten i kapitel 4-6. Befintligt utbud Nästan samtliga ca 300 anlagda ytor för fysisk aktivitet är tydligt programmerade, med en definierad användning och liten möjlighet till flexibilitet. Nästan hälften av ytorna utgörs av bollplaner, och dessutom finns ett stort antal boulebanor. Ett flertal ytor har kombinerade funktioner, som tennis, basket och bandy på samma plan. På allmän plats i staden finns också ett stort antal platser som anlagts i annat syfte, men som delar av året eller i vissa fall används för fysisk aktivitet. Exempel på sådana platser är pulkabackar och naturisar, men också torg och gång- och cykelvägar. Även havet och stränderna erbjuder många möjliheter till fysisk aktivitet. Program för aktiva mötesplatser I Malmö finns ett stort utbud av aktivitetsplatser på allmän plats. De spänner över ett brett fält av aktiviteter och täcker in stora delar av stadens yta geografiskt. Vissa områden har sämre utbud, där gamla stadskärnan, Limhamns äldsta delar samt nybyggda områden generellt sett har lägst tillgänglighet till aktiva mötesplatser. Bäst tillgång till både anlagda platser och öppna ytor för flexibel användning finns i de områden som planerades under 1960- och 1970-talen. Användning I Malmö finns redan idag ett stort utbud Män och kvinnor ser sig själva som fysiskt aktiva i samma utsträckning, men ägnar sig delvis åt olika saker. Cykling och löpning har ganska jämn könsfördelning, men bollsport är mycket vanligare bland unga killar än bland andra grupper. Även bostadsområde och ålder spelar viss roll för hur aktiva malmöborna är. Det finns goda grunder att anta att inkomst spelar roll för användningen av aktiva mötesplatser, även om platserna är gratis att använda. Invånare i mer välbärgade områden tenderar att vara mer fysiskt aktiva och transporterar sig också längre sträckor för att utöva sina aktiviteter. av aktivitetsplatser på allmän plats, men det är en stor övervikt på bollplaner. Foto: Peter Kroon 2011 Många av de ytor gatukontoret har anlagt lockar en begränsad användargrupp, framför allt unga killar. Detta speglas i ett stort antal tidigare studier som bl a visar att mellan 80 och 95% av bollplansanvändarna är killar, att en majoritet av utegymsbesökarna och ungefär 60% av dem som åker skridsko på naturisar är män. Även för sporter som i föreningslivet uppvisar helt jämn fördelning mellan tjejer och killar (bl a basket) står killar för ungefär 80% av den spontana användningen. 17 2. nuläge Spontanidrottsplatser, som under 2000-talets första år var så populära och som fortfarande efterfrågas i många medborgardialoger, visar högst andel killar av alla anlagda aktivitetsytor – i vissa fall upp mot 100 % – och fungerar dessutom utestängande för ovana utövare. Redan lagaktiva killar använder spontanidrottsplatserna mest, vilket är rakt motsatt den effekt som eftersträvades. Tjejer och kvinnor tar väldigt lite plats, och använder främst motionsplatser som inte är anlagda, för att t ex promenera, jogga och cykla. Utvecklingsbehov Inom de närmaste åren kommer gatukontoret att stå inför ett stort upprustnings- eller utvecklingsbehov vad gäller många av de aktivitetsytor som anlades på 60- och 70-talet, främst grusade bollplaner. Dessa platser ligger ofta bra placerade vid gång- och cykelstråk och i direkt anknytning till parker eller lekplatser. Även i de fall nuvarande funktion inte är optimal ska ytorna behållas, eftersom de med enkla medel ger möjlighet till annan användning. Upprustningen kan bli en möjlighet att anpassa funktion, form och flexibilitet efter nya behov och idéer, och skapa plats för att inkludera fler användargrupper. Program för aktiva mötesplatser Kännedom och önskemål 18 En omfattande intervjuundersökning visar att malmöborna generellt sett är nöjda med de platser som finns, och det utbud de erbjuder. De fkesta malmöbor upplever sig ha ganska god kännedom om vilka platser som finns, och ser en tydlig koppling mellan aktivitetsplatser och god hälsa. Dock anser bara hälften att det är lätt att hitta ytterligare information om platser och aktiviteter. Åtta av tio malmöbor anser att de utövar någon form av spontan fysisk aktivitet utomhus. Promenader, cykling och löpning är de tre klart dominerande aktivitetsformerna, vilket också speglas i önskemål om nya och bättre cykelvägar och slingor för promenad och löpning i staden. Användning och intresse hänger inte alltid direkt ihop med nya önskemål, vilket i flera fall gör att ytor som upplevs finnas i hög grad idag också är det som man upplever att det behövs fler av. Många malmöbor vet t ex var det finns fotbollsplaner, endast ett fåtal använder dem aktivt – men samtidigt hör nya fotbollsplaner till de mest frekvent förekommande önskemålen. Av de aktiviteter som många önskar är utegym ett av få som inte är vanliga i befintligt utbud. Fler och bättre utegym är också det vanligaste önskemålet via gatukontorets kundservice. Program för aktiva mötesplatser ”I centrum finns det ont om platser som är avsedda för föreningsverksamhet. En lösning för vår förening FC Möllan är att vi tränar på allmän plats - på Arena Söderhavet. Platsen är till för flera sporter men är anpassad till fotboll då det är konstgräs. Barnen bor i det närliggande området så den geografiska närheten är viktig. Majoriteten har ofta inte möjlighet att få skjuts till platser utanför stadsdelen.” Johan Kindeberg, tränare för FC Möllans pojklag 19 20 Program för aktiva mötesplatser 3. utveckling 3. utveckling Utvecklingen av Aktiva mötesplatser i Malmö är i grund och botten en folkhälsofråga. Gratis och allmänt tillgängliga strukturer för ett aktivt vardagsliv och för spontan motion och möten bidrar till att minska de strukturella folkhälsoskillnaderna. Därför är det viktigt att stadens aktiva mötesplatser har god spridning i staden och svarar väl mot både befintliga och nya behov hos malmöborna. Inkluderande platser, där alla kan hitta något som inspirerar, utmanar och lockar, möjliggör ett aktivt vardagsliv och bättre hälsa för alla malmöbor. Utvecklingen av aktiva mötesplatser är också en självklar stadsmiljöfråga. Med fler människor som rör sig och interagerar med och i det offentliga rummet, blir stadsrummet intressantare för alla – både malmöbor och besökare. Platser och strukturer för fysisk aktivitet och möten kan höja kvaliteten på stadsmiljön, både ur funktionellt och estetiskt perspektiv. Med tydligt fokus på folkhälsa kan Malmö profilera sig som en spännande, levande och aktiv stad. Program för aktiva mötesplatser Utvecklingen av aktiva mötesplatser är en demokratifråga. Tydliga strukturella skillnader, både i användning och i folkhälsa, kan urskiljas vad gäller ålder, kön och bostadsområde. Därför är det viktigt att arbeta med inkluderande miljöer och strukturer, och arbeta tillsammans med malmöborna. Lyhördhet och öppenhet för nya idéer, samarbeten med malmöbor och andra aktörer, kan grunda för att fler erfarenheter och perspektiv kan rymmas i staden. Malmö ska erbjuda en inspirerande stadsmiljö, med ett lättillgängligt och varierat utbud av aktivitetsytor och platser utomhus på allmän plats, som lockar till en mångfald av fysiska aktiviteter. Foto: Jacob Birgersson 2011 21 3. utveckling vision I Malmö ska alla medborgare kunna må bra. Visionen kring aktiva mötesplatser utgår därför från människorna, men rymmer också tankar om plats, funktion, struktur och förhållningssätt. Program för aktiva mötesplatser Malmö ska erbjuda en inspirerande stadsmiljö, med ett lättillgängligt och varierat utbud av aktivitetsytor och platser utomhus på allmän plats, som lockar till en mångfald av fysiska aktiviteter. Platserna ska vara gratis och öppna för alla. För att uppnå en god kvalitet och blandning bör staden tillhandahålla både enklare vardagsplatser likväl som påkostade och avancerade anläggningar som väcker internationell uppmärksamhet. För att kunna profilera sig som en aktiv stad måste vi ha ett öppet och nyfiket förhållningssätt till det nya och oprövade och våga testa olika grepp för att erbjuda aktiva mötesplatser. 22 3. utveckling Strategi För att Malmö ska kunna erbjuda sina medborgare god tillgång till fysisk aktivitet och god hälsa måste vi arbeta på bred front med att skapa, utveckla och underhålla bra och användbara aktivitetsplatser. Att arbeta mot en komplex vision kräver ett samansatt arbetssätt, där konkreta åtgärdsplaner och mer övergripande strukturer kan samspela. Utvecklingen av aktiva mötesplatser och folkhälsa är, i likhet med arbetet för att öka trygghet, aktiv transport, jämställdhet och tillgänglighet, inte något som kan drivas frikopplat från andra uppdrag. Snarare måste nya tankesätt och perspektiv rymmas i alla våra projekt och arbetsprocesser. Detta innebär ett strategiskt arbetssätt, med olika metoder och en samsyn inom organisationen. Det gör vi genom att i alla projekt, oavsett vem som initierar det, integrera funktioner som främjar fysisk aktivitet, • utveckla befintliga platser så att de håller en hög nivå och bra utbud jämnt fördelat över staden, • anlägga nya aktivitetsplatser med hög nivå och bra utbud i exploateringsområden och i områden med bristande tillgång, • stödja initiativ från medborgare, vara flexibla i utformning och förhållande till spontana initiativ samt • satsa på stora investeringsprojekt som kan skapa identitet, hålla hög internationell kvalitet och positionera Malmö som en hälsosam stad för alla. riktlinjer Program för aktiva mötesplatser • De övergripande strategierna konkretiseras i de tre följande kapitlen. I kapitel 4 behandlas basutbudet, som svarar mot grundläggande generella behov av vardagsfunktioner och platser för enkelt tillgänglig vardagsmotion. Med ett basutbud som ser likadant ut över hela staden, och garanterar alla medborgare samma grundläggande tillgång till platser och strukturer för fysisk aktivitet kan vi tillgodose en rättvis fördelning och lika förutsättningar för folkhälsa. I kapitel 5 diskuteras den så viktiga variationen, som tillför den bredd och det djup som inte ryms inom basutbudet. Ett varierat utbud av små och stora platser – enkla eller påkostade, smala eller breda, utflyktsmål eller pauser på skolvägen – gör stadsmiljön mer intressant och ökar möjligheten för alla malmöbor att hitta något som lockar, inspirerar eller utmanar just dem. En god variation möter demokratiska mål, och möjliggör en inkluderande stad där många intressen kan rymmas sida vid sida. I kapitel 6 behandlas stadens förhållningssätt gentemot idéer, behov och förändring. Flexibla platser och strukturer lägger grund för en långsiktig och hållbar planering. Genom att vara öppna och lyhörda för vad som händer i staden kan vi fånga upp trender och erfarenheter, och möjliggöra att många intressen kan få göras synliga. Genom att låta malmöborna ta plats i planering och aktivering blir staden mer inkluderande och levande. 23 24 Program för aktiva mötesplatser 4. basutbud 4. basutbud Basutbudet ska erbjuda alla malmöbor en god möjlighet till bra vardagsaktivitet, att möta lika och olika, att umgås och vistas ute på bra mötesplatser i anslutning till aktivitetsplatserna. Oavsett kön, ålder, förmåga, inkomst, språk och bostadsområde ska alla kunna vara spontant fysiskt aktiva i stadens offentliga rum. Utbudet, liksom behoven, varierar på olika platser och med stadens demografi, men grunden ska ge alla möjlighet till de vanligast förekommande och efterfrågade aktiviteterna inom ett kort avstånd och på ett sätt som är enkelt att integrera i vardagslivet. Basutbudet ska dessutom kompletteras med en stor variation av andra aktivitetsmöjligheter, för att ge bästa möjliga förutsättningar för en aktiv livsstil och en attraktiv stad. En stor majoritet av vuxna malmöbor går, cyklar och springer för att få vardaglig motion. Även utegym efterfrågas av många som komplement till andra aktivitetsformer. Intervjuundersökningen visar ett stort intresse både av att behålla och utveckla bollplanerna. Ett basutbud bör därför tillgodose möjligheter att utöva spontan fysisk aktivitet som omfattar löpning, promenader och cykling, bollsporter av olika slag samt träning i utegym. Till detta kommer platser för socialt umgänge för att basutbudet ska kunna vara just aktiva mötesplatser, och därmed kunna ge både inspiration och ökad förståelse för andra människor i staden. Program för aktiva mötesplatser Basutbudet täcker upp för några av de mest grundläggande och vardagliga behoven av fysisk aktivitet. Utbudets innehåll grundar sig dels i malmöbornas intressen och behov, dels i gatukontorets ambition att tillhandahålla vardagsplatser där aktivitet och socialt umgänge grundar för okomplicerade möten och förbättrad folkhälsa. Basutbudet ger förvaltningen en möjlighet att budgetera och planera för en grundläggande fördelning av platser. För att staden verkligen ska kunna erbjuda möjlighet till en mängd olika spontana aktiviteter måste basutbudet kompletteras med en stor variation små och stora platser, och en öppet och flexibelt förhållningssätt mot nya idéer. Utvecklingen av ett gott basutbud bygger på närhet och tillgänglighet, och kan till största del utgå från befintliga ytor. Det finns en stor potential att utveckla Malmös äldre bollplaner till multifunktionella aktivitetsplatser. Foto: Anna Krook 2011 25 4. basutbud LOKALISERING Basutbudet ska lokaliseras så att det ligger nära platser där folk bor, vistas eller rör sig. Platser i anslutning till gång- och cykelstråk bör prioriteras då de dels är enkla att nå, dels syns av förbipasserande vilket både kan locka nya användare och skapa trygghet. Platser för spontan aktivitet kan också med fördel lokaliseras i ”kluster” av olika typer av aktiviteter. En samling av olika aktiviteter har flera fördelar. Möten mellan unga och äldre, mellan personer med olika intressen samt mellan utövare av aktiviteter med olika intensitet främjas om man befinner sig nära varandra. Dessutom kan åsynen av andra människor som utövar någon form av fysisk aktivitet inspirera till att själv pröva eller att utmana egna gränser. Ytterligare en fördel med att skapa sociala och aktiva mötesplatser är att steget mellan att vara åskådare och utövare blir enklare om man befinner sig nära i en vardaglig situation. Därför ska platser för umgänge också finnas i anslutning till aktivitetsplatserna. Genom att kombinera platser och funktioner för olika målgrupper skapas möten som suddar ut gränserna mellan lek, motion och umgänge. Då blir fysisk aktivitet både enkelt, roligt och vardagligt. Program för aktiva mötesplatser I basutbudet ingår fyra olika typer av platser som alla bidrar till enkel och nära vardagsaktivitet: Basutbud Inom 500 m från bostaden ska alla malmöbor ha tillgång till: En multifunktionell aktivitetsyta: bollplan med flexibla lösningar som gör att innehåll och form kan varieras, i kombination med fler/ andra aktiviteter i anslutning till vistelseyta och sociala funktioner. Ytbehov: 1000-4000 m² Markerade promenad- och löpslingor med km-markeringar, karta över rundan, belysning samt tillgång till vatten. En klippt gräsyta om minst 2000 m² Utegym eller annan plats för funktionell träning Basutbudet ska tillgodoses genom att utveckla befintlig stadsmiljö (gatukontoret) samt bevakas i planeringsprocessen så att behoven också uppfylls i exploateringsområden (stadsbyggnadskontoret, gatukontoret). 26 4. basutbud MULTIFUNKTIONELLA AKTIVITETSYTOR Multifunktionella aktivitetsytor kopplar samman platser för aktiviteter med olika intensitet och inriktning med platser för sociala funktioner. De ska locka användare med olika intressen, erfarenhet, ålder och kön. Planer för bollspel av olika slag kombineras med till exempel platser för lek, klättring eller andra fysiska aktiviteter samt sociala platser med möjlighet till att umgås, vila eller att titta på andra människor. Då kan aktivitetsplatserna attrahera olika användargrupper och bli viktiga mötesplatser i området. Vid både nyanläggning och upprustning av befintliga platser bör hänsyn tas till intressen och behov i närområdet. Utbudet av aktiviteter ska hållas uppdaterat i relation till befolkningen. Då kan vi nå ett mer inkluderande utbud. BEFINTLIGA MULTIFUNKTIONELLA AKTIVITETSYTOR Inventeringen visar att bara 15 aktivitetsplatser kan definieras som multifunktionella idag. Dessa platser är ojämnt fördelade över staden och kan med ett upptagningsområde om 500 meter idag inte nå alla malmöbor. Program för aktiva mötesplatser En multifunktionell aktivitetsyta behöver inte vara vare sig stor eller särskilt dyr i anläggning eller drift. Ett bra exempel på detta är Dalslandsplan – en liten basketplan, lagom stor för ett par kompisar att spela på, en mindre lekplats, bra platser att sitta på, för ”publik” till basketspel eller vistelse vid blomsterplanteringar. Med en enkel upprustning av lekplatsen, exempelvis tillägg av två höga gungor eller en klätterställning (gärna för både barn och äldre) kan det på 950 m² rymmas flera funktioner och aktiviteter med olika intensitet som vänder sig till olika målgrupper. Dalslandsplan är ett bra exempel på en mindre multifunktionell aktivitetsyta. Foto: Anna Krook 2014 27 4. basutbud Ett annat bra exempel på en multifunktionell aktivitetsplats är Enskifteshagen med temalekplatsen ”Rörelse”. I direkt anslutning till varandra utan synliga gränser ligger lekplatsen, med tydligt fokus på fysisk aktivitet för olika åldersgrupper, utegym, multisportplan samt sociala vistelseytor. Dessutom ligger en stor öppen gräsyta bredvid, odlingsområde, hundrastgård och gång- och cykelstråk. Enskifteshagen är ett gott exempel på hur olika aktiviteter gynnar varandra genom klusterverkan. Platsen tar stor yta i anspråk men särskilt sättet att sudda ut gränserna mellan park- och aktivitetsyta, mellan lek och motion och att erbjuda lekmöjligheter även för vuxna är föredömligt. Program för aktiva mötesplatser Sedan början av 2000-talet har så kallade spontanidrottsplatser (även kallade näridrottsplatser eller multisportarenor) varit mycket efterfrågade från medborgare. Syftet med att anlägga spontanidrottsplatser har inte sällan varit att locka ovana användargrupper, som tjejer eller inaktiva killar. Resultatet har dock varit ett helt annat: spontanidrottsplatser används ofta mycket, men attraherar nästan uteslutande (generellt 80-100%) unga lagaktiva killar. Om inte unga, redan aktiva killar är projektets målgrupp bör en försiktig användning av färdiga spontanidrottsplatser iakttas, och annan utformning prioriteras. Spontanidrottsplatserna är ofta färdiga paket som levereras och monteras på plats, och innehåller möjlighet till flera bollsporter. Ofta kombineras fotboll och basket, ibland också bandy. Ett flertal av dessa planer har konstgräs, vilket gör att endast fotboll går att spela på planen trots mål och korgar för andra sporter (t ex basket och bandy). Slitage och skadegörelse syns tydligare på dessa planer än på de enklare bollplanerna. Kraftigt markerade staket, som ofta finns på nya spontanidrottsplatser, utgör ofta en större barriär än de nätstängsel som traditionellt har använts. Med en mer odefinierad kantzon och en enklare karaktär blir det lättare för ovana användare att närma sig aktiviteten. Med öppnare utformning kan kopplingen mellan olika aktiviteter också underlättas. Enskifteshagen är ett föredömligt exempel på hur olika aktiviteter gynnar varandra genom klusterverkan. Foto: Tomaz Lundstedt 2010 28 4. basutbud multifunktionella aktivitetsytor Det finns cirka 170 bollplaner och spontanidrottsplatser på allmän plats i Malmö. Merparten ligger i bostadsområden byggda på 19501970- talen. I centrum och i Limhamns äldsta delar samt i nybyggda områden som Bunkeflostrand och västra Tygelsjö är det tydlig brist. Endast 16 stycken kan klassas som multifunktionella aktivitetsytor idag. Program för aktiva mötesplatser befintlig Multifunktionell aktivitetsyta befintlig bollplan med utvecklingspotential 29 4. basutbud Program för aktiva mötesplatser Oxiegården Södra förvandlades med enkla medel från en plats med slitna bollplaner och lekplats i behov av upprustning till en attraktiv multifunktionell aktivitetsplats för olika åldrar och målgrupper. Foto: Anna Krook 2014 UTVECKLING AV BEFINTLIGA BOLLPLANER Det finns stor potential att utveckla befintliga bollytor till multifunktionella platser. Inventeringen pekar ut drygt 20 befintliga bollplaner som är lämpliga att utveckla i ett första steg. För att uppfylla målet att alla ska nå en multifunktionell plats inom 500 meter krävs fler. Genom att utgå från befintliga bollplaner, som ofta är det mest platskrävande elementet, och lägga till sociala ytor och ytterligare aktivitetsmöjligheter, kan dessa med ganska enkla medel utvecklas till multifunktionella platser. Det finns idag ca 170 bollplaner och spontanidrottsplatser på allmän plats för bland annat fotboll, tennis, basket, bandy och volleyboll. De flesta ligger i eller i direkt anslutning till parker och/eller lekplatser. Merparten ligger i bostadsområden byggda på 1950-1970- talen. I centrum och i Limhamns äldsta delar samt i nybyggda områden som Bunkeflostrand och västra Tygelsjö är det tydlig brist. Ett stort antal av bollplanerna är anlagda på 60-talet, främst grusade fotbollsplaner och asfalterade tennisbanor omgivna av nätstängsel. Många av dem är mycket slitna, med behov av upprustning under det närmaste tiotalet år. 30 4. basutbud Bollplaner, både traditionella grusplaner och nyare spontanidrottsplatser, attraherar främst unga, lagaktiva killar. För att underlätta möten, och för att göra det enklare för ovana att använda bollplanerna, ska merparten av alla bollplaner på sikt kompletteras med platser för umgänge och någon annan funktion som t ex lek, klättring eller andra fysiska aktiviteter. Utbudet av olika typer av bollytor kan också breddas. Många äldre fotbollsplaner är dimensionerade för 7- mannalag och kan i vissa fall delas upp på mindre ytor, vilket ger möjlighet till fler funktioner på samma yta. Ett antal bollplaner tycks inte användas i särskilt stor omfattning eller inte alls. En del av dessa är också i stort behov av underhåll. Ett skäl till minskad användning kan vara att befolkningssammansättningen har förändrats och att platsen inte längre motsvarar behoven. Dessa ytor ska utredas och antingen rustas upp eller förändras. En ny lokalisering är möjlig, men ytor ska inte tas bort, utan istället anpassas till de behov och intressen som finns i närområdet. Lekplatsen flyttades så att den kom i direkt anslutning till aktivitetsytorna. Lekplatsutrustning för barn kompletterades med sittplatser för alla åldrar – både bänkar, bord och sittpuck för mer avslappnat umgänge – och en mindre yta med utrustning för både lek och träning. Tennisbanan bedömdes vara i så dåligt skick, och i så stort behov av dränering, att den togs bort och ersattes med en stor gräsyta. Enkla fotbollsmål sattes upp på gräsplanen, så att både fotboll och andra aktiviteter möjliggjordes. När tennisbanans staket försvann blev det också möjligt att använda omgivande sluttningar för pulkaåkning. Program för aktiva mötesplatser Ett exempel på en lyckad upprustning är lekplatsen Oxiegården Södra vid Stensåkersvägen i Oxie. Lekplatsen låg i en park där en asfalterad tennisbana och en stor grusad fotbollsplan fanns i närheten, men på andra sidan om en gång- och cykelväg. Lekplatsen svämmade ofta över vid regn och behövde därför flyttas. Kopplingen mellan de olika platserna var dålig och även aktivitetsytorna var i behov av upprustning. Det fanns goda möjligheter att genom upprustningen och med enkla tillägg ta ett helhetsgrepp på parken, lekplatsen och aktivitetsytorna, för att skapa bättre förutsättningar för en aktiv vardag för många användargrupper. Den stora fotbollsplanen, dimensionerad för två sjumannalag, delades av med ett nätstängsel. En mindre del asfalterades och fick utrustning och markeringar för tennis, basket och bandy. Den andra delen behöll grusunderlaget och de befintliga målen, om än på mindre yta. Den mindre fotbollsytan möjliggör spel även för mindre grupper. För boende i området var det viktigt att alla funktioner skulle behållas. Med omdisponeringen kunde dessutom ytterligare funktioner (basketkorg, bandy och gräsplan) rymmas inom samma område. Belysningsstolpar sattes upp, så att både lekplats och aktivitetsytor går att använda även under mörka timmar. Reaktionerna från boende i området var efter upprustningen mycket positiva. Möjligheterna till både lek och aktivitet har förbättrats, och möten mellan olika brukargrupper har underlättats. Den totala kostnaden för ombyggnaden hamnade på 1,4 miljoner kronor, varav merparten, 750 000 kr, var för flytten och nyanläggningen av lekplatsen. Aktivitetsytorna kostade 500 000 kr och ny belysning 150 000 kr. Utveckling av en befintlig bollplan till en multifunktionell aktivitetsyta ska i många fall kunna göras för under 400 000 kronor. 31 4. basutbud NYA MULTIFUNKTIONELLA AKTIVITETSYTOR För att uppnå målet att alla malmöbor ska nå en multifunktionell aktivitetsyta inom 500 meter krävs även viss nyanläggning. Där inte existerande strukturer (ofta bollplaner) kan användas som grund, kan det i befintlig stadsmiljö vara svårt att hitta utrymme för helt nya multifunktionella aktivitetsytor. Mindre aktivitetsplatser kan passas in i befintliga stadsmiljöer i Malmös och Limhamns centrala delar, men för större platser kan restytor som exempelvis outnyttjade parkeringsytor användas. Det är också intressant att titta på möjligheten att samutnyttja skolgårdar och idrottsplatser för spontanaktivitet utanför skoltid respektive föreningslivets bokade tider. I exploateringsområden och i större stadsomvandlingsområden måste hänsyn till yta för aktivitet tas i ett tidigt planeringsskede. Kopplingar och funktioner ska följa samma principer som vid utveckling av befintliga platser. Program för aktiva mötesplatser UTFORMNING Ytbehov Olika typer av multifunktionella platser kräver olika stora ytor. Med fotbollsplan och ytterligare någon bollplan krävs 2000-4000 m² beroende på bollplanernas storlek, medan en multifunktionell aktivitetsyta med basket, pingis och klättring kan rymmas inom 1000 m². Alla multifunktionella platser kan inte – och ska inte – ha samma innehåll. En analys av omgivningen ger förståelse för vilka brister och tillgångar som finns i närområdet. Större yta ger möjlighet till fler olika aktiviteter än mindre ytor. Kopplingar och samband En vanlig brist på många befintliga platser är brister i kopplingar mellan olika delar. Ytorna har många gånger disponerats så att olika funktioner inte ska störa varandra, men det innebär att utövare av olika aktiviteter inte möts. Sociala bieffekter uteblir, liksom möjligheten att låta sig inspireras av andras aktiviteter. Med bra kopplingar och samband på platsen samt till omgivningen ökar dessutom den upplevda tryggheten. Sociala ytor De platser som i åtgärdsplanen lyfts som potentiella multifunktionella platser saknar oftast sociala ytor. I många fall finns sociala ytor i närheten, men utan direkt koppling till aktivitetsytan. I andra fall finns utrymme i anslutning till t ex en bollplan, men vistelsemöjligheter saknas. De sociala ytorna ska fylla två funktioner: dels att fungera som ett naturligt insteg för åskådare att ta aktiv plats på aktivitetsplatsen, dels att låta grupper med olika intressen och aktiviteter mötas. Till detta räcker det kanske inte med bara en bänk, men insatserna behöver trots detta inte vara så stora. Enklare tillägg till befintliga platser bör i de flesta fall kunna fungera. 32 4. basutbud MOTIONSSLINGOR Motionsslingor med markeringar för distans är ett enkelt sätt att främja vardagsmotion, och underlättar för de allra vanligaste motionsformerna: promenader och löpning. Genom att koppla motionsslingorna till stadens befintliga aktivitetsplatser, parker och rörelsestråk ökar möjligheten till inkluderande, vardaglig och enkel motion. Tryggheten ökar när många motionärer samlas, och intresset för att prova nya aktiviteter kan öka när de blir synliga för fler. BEFINTLIGA MOTIONSSLINGOR I Malmö finns idag endast ett fåtal motionsslingor med markeringar för distans och många når idag inte en motionsslinga inom 500 meter. Promenader, stavgång och löpning är samtidigt både de mest populära och frekvent förekommande motionsformerna, och de med jämnast köns- och åldersfördelning. Tillgången i hela staden måste därför förbättras avsevärt. Fler markerade slingor är ett enkelt sätt att främja vardagsmotion och nå många användargrupper. Program för aktiva mötesplatser Löpning sker inte bara i friluftsområden, som i Bulltofta och Torup, även om dessa är mycket viktiga samlingsplatser för motion. Löpning i urbana miljöer blir allt vanligare, och kan både vara ett sätt att möjliggöra enkel vardagsaktivitet, och ett alternativ som kan upplevas tryggare under dygnets mörka timmar. Med mobiltelefoner och gps kan motionsrundorna idag loggas och delas digitalt. Egna slingor kan registreras och delas med andra. Trots detta har inte markerade slingor tappat sitt värde, utan fungerar både socialt och som insteg för nya användargrupper. Promenader och löpning i urbana miljöer blir allt vanligare och är ett sätt att möjliggöra enkel vardagsaktivitet. Foto: Camilla Anderson 2012 33 4. basutbud VälKoMMen T Ill Skogens utegym Motionera GAMLA IDROTTSPLATSEN tr äna i parken O KR N R BO GS S L KI RO DE GE VÄ GU ST AF LILLA DAMMEN SV ÄG N KA LTIS BA GE VÄ N GE VÄ Fler tips och mer info om utomhusträning hittar du på www.malmo.se/tränaiparken RL N G VÄ AET AR Med funktionell träning rör kroppen sig på det vis den är utformad för och kommer därmed stärkas för att du ska kunna må bättre i din vardag. I parken finns möjlighet till varierad motion för att kropp och sinne ständigt ska stimuleras. Kombinera gärna din träning i gymmet med löpning eller en rask promenad längs någon av de tre motionsslingorna i parken! CA EN G AR M Gymmet här i Skogen har komplett utrustning för allsidig och funktionell träning, för nybörjare och vana motionärer i alla åldrar, där du effektivt kan bygga upp din styrka, kondition och rörlighet. Skyltat finner du tre unika träningspass för nybörjare till avancerad nivå. Tänk på att tekniken är viktig för att undvika skador! MARIEDALSVÄGEN Välkommen till Pildammsparken med möjlighet till rolig och utmanande motion på just din nivå! Motionera i parken i parken året runt året runt STORA DAMMEN Här är du: Skogens utegym EN MSVÄG PILDAM P TALLRIKEN hit ta r ät t i parken Gamla vattentornets utegym Exempel på informa- Motionsslinga 1050 m Motionsslinga 2 km tionstavla från Pil- Motionsslinga 3 km Backträning JOH N ER Temalekplats Hundrastplats ICSS ONS dammsparken. VÄG STADIONOMRÅDET Toalett Program för aktiva mötesplatser www.malmo.se Illustration: Anna Krook 2014 UTVECKLING Motionsslingorna är på många sätt kärnan i ett aktivt Malmö, genom sin samlande funktion och möjligheten att utveckla vardagsmotionen till fysisk träning. Genom att i befintlig miljö markera rundor av olika längd kan alla malmöbor inom ca 500 meter få tillgång till motionsslingor. Med kartor och markeringar blir slingorna tydliga och genom att samla motionärer längs samma sträckor ökar tryggheten. Genom strategisk placering kan slingorna inspirera och utmana till ytterligare aktiviteter. Varierade slingor i både stadsmiljö, gröna miljöer och på landsbygden, eventuellt med olika teman, erbjuder nya sätt att upptäcka staden och kan också fungera som utflyktsmål. Motionsslingor är enkla att anlägga, just eftersom de går genom befintliga miljöer och generellt sett utnyttjar befintliga strukturer. Därmed är de också billiga att anlägga och underhålla, och bör också kunna anläggas inom relativt kort tid. God förankring hos medborgare, potentiella användargrupper och närboende är centralt. Kunskap måste hämtas hos användare för att sträckningen ska bli optimal och inte hindra deltagande på grund av exempelvis otrygga områden. Det finns klara fördelar med att använda redan välanvända stråk för att skapa trygghet och säkra bred kännedom om slingan, men samtidigt kan det ibland också vara viktigt att ta med tidigare glömda platser eller baksidor för att integrera delar av staden som tidigare varit åtskilda. UTFORMNING OCH KOPPLINGAR Motionsslingor ska i största möjliga utsträckning läggas i miljöer, där befintliga gångoch cykelvägar kan utnyttjas, liksom befintlig belysning och dricksvattenkranar – både i park- och bebyggelseområden. Slingorna ska naturligt knyta samman befintliga aktivitetsplatser längs sträckan, vilket gör att användare inspireras till att pröva nya aktiviteter och får större förståelse för andra gruppers intressen. Slingorna kan också fungera som utgångpunkt när nya aktiviteter adderas. Vid strategiskt viktiga knutpunkter, där slingorna passerar andra aktivitetsytor, lekplatser eller parker, kan ytterligare service placeras. Med vattenposter, förvaringsskåp och informationstavlor underlättas aktiviteten. 34 4. basutbud motionsslingor Det är brist på markerade motions- och promenadslingor i Malmö. Det finns idag s tre elljusspår och en längre slinga kallad Hälsans stig. 2014 markerades tre nya slingor i befintlig stadsmiljö. Program för aktiva mötesplatser befintlig motionsslinga, inkl buffert Föreslagen motionsslinga, inkl buffert 35 4. basutbud Hylliemilen 1 Kroksbäck 11 2 1. Puckelbollsplan 11. Äventyrslekplats (med bollplan) Holma 10 2 Stadsslingan, 6 km: - Spring inne bland byggnader, lekplatser och torg! - Möjlighet att följa utvecklingen av Hyllie - Se staden: Hyllie - Holma - Lindeborg! - Hårdgjorda gång- och cykelväger - Tillgänglighetsanpassat - God vinterväghållning - Upplyst nattetid 3 2. Multisportarenor 10. Kroksbäckskullarna 4 Lindeborg Hyllie centrum km 9 3. Utegym (ca 2016) 9. Bollplan 6 Motionsslingor kan 8 7 4. Elljusspår (ca 2017) 8. Idrottsplats med enkla medel Naturslingan, 5 km: - Spring bland åkrar, pilevallar och grönska! - Storslagna vyer över landskapet - Se landet: Tygelsjöstigen - Vintrie by - Vintrie park! - Grusvägar, stigar - Terräng, varierande underlag (kan vara lerigt) - Kan vara svårframkomligt vintertid - Stjärnklart anläggas i befintliga 7. Rymdlekplats Vintrie by miljöer. Ett enhetligt Svågertorp 5. Natur/Terräng 6. Utegym (2014?) 5 km 1:10 000 HYLLIEMILEN i Infoskylt Program för aktiva mötesplatser Hylliemilen sträcker sig från centrala Hyllie och ut i omgivningarna. Den är uppdelad i två kortare sträckor - Stadsslingan på 6 km och Naturslingan på 5 km. De möts och överlappar varandra ungefär i mitten. Om man väljer att springa hela milen utnyttjar man inte denna överlappning, utan springer längs med den grå linjen, vilken utgör en mil. 36 Där Stadsslingan och Naturslingan möts kommer det att byggas ett utegym. Här kommer det förslagsvis även att finnas en informationsskylt och karta över Hylliemilen, samt start- och mållinje. Start och Mål Slingorna ska markeras med kilometermarkeringar och gärna på någon sträcka markeringar för intervallträning. Markerade slingor, där varje avverkad kilometer kan läsas av både på karta före start och under turen, ger möjlighet till att tänja på gränserna. Lite längre, lite snabbare än förra gången - oavsett om man promenerar eller springer. En enhetlig grafisk profil, tydlighet och möjligheter till interaktiv information och kommunikation genom exempelvis en malmöspecifik träningsapp kan bidra till lättillgänglighet och göra slingorna symboliskt starka och viktiga. I samband med invigning kan också arrangemang dra uppmärksamhet. formspråk underlättar användningen. Illustration: Edith Stormgaard 2014 4. basutbud utegym Utegym kompletterar de andra aktivitetsplatserna i basutbudet genom möjligheter till att bygga upp starkare och friskare kroppar. Utrustning för funktionell träning gör att alla, oavsett ålder eller förkunskaper, på ett enkelt sätt kan träna tillsammans utifrån egna förutsättningar. Utegym har, om de är rätt utformade och placerade, stor potential då de i många fall har jämn könsfördelning. Efterfrågan är stor från både unga och äldre, män och kvinnor. Utegymmen är ett viktigt inslag i stadsmiljön eftersom de både kan utformas på ett estetiskt tilltalande sätt och bidrar till god tillgång till gratis träning för alla. BEFINTLIGA UTEGYM I Malmö finns idag ett fåtal utegym. Några är av äldre typ, utformade som ett inomhus gym som har flyttats ut, med träningsmaskiner där du tränar en muskelgrupp i taget. Utan den möjlighet till viktjustering som maskinerna har inne, blir utegymmen svåra att anlägga för att omfatta en bred målgrupp. Utformning och funktioner har diskuterats med många användargrupper, från träningskonsulter till vardagsmotionärer, med olika erfarenhet och önskemål. Resultatet är en flexibel uppsättning redskap med pass, illustrationer och funktioner som nu kan användas på fler platser i Malmö. UTVECKLING OCH NYANLÄGGNING Utegym med fokus på funktionell träning och enkel utrustning ska finnas lätt tillgängligt längs med motionsslingor och/eller vid multifunktionella aktivitetsytor. Utbudet ska också kompletteras med platser särskilt anpassade för personer med behov av balans- och rörlighetsträning. Detta är en särskild form av utegym särskilt riktade mot äldre och människor med nedsatt fysisk förmåga, där syftet inte främst är att bygga upp kroppen, utan att ta hand om och stärka den med lättare övningar. Utegymmet i Beijers park är ett sådant exempel. Program för aktiva mötesplatser Numera förordas utegym utformade för funktionell träning. Under 2014 har sju sådana utegym, utvecklade specifikt för Malmö, anlagts – mer fullskaliga i Pildammsparken (2 st) och Bulltofta rekreationsområde samt mindre, enklare i Rörsjöparken, Djupadalsparken, Sundsbroparken och på Lindängen IP. Kostnaden för nyanläggning av utegymmen i Pildammsparken var 600 000 kronor per styck, medan de mindre, enklare utegymmen gick på 200 000- 300 000 kronor vardera. För att uppnå målet att alla malmöbor ska nå ett utegym inom 500 meter krävs nyanläggning av ett 40- tal stycken. UTFORMNING Utformning och information ska göra det lätt för alla, oavsett ålder eller tidigare träningsvana, att använda gymmen för funktionell träning. Samtidigt som de ska vara enkla nog för den träningsovane, ska de vara tillräckligt väl utformade för att locka också mycket vana utövare. Vid utegymmen ska finnas information om hur ett träningspass kan läggas upp, på olika nivåer för att passa alla från den mest ovana motionär, och med tydliga illustrationer för att undvika skador. En interaktiv app med information och inspiration kan visa ytterligare pass och övningar. En sådan app planeras att utvecklas under 2015. Ett utegym kräver liten yta och kan göras i många olika utföranden. Enkla och tåliga material kan vara rätt på många platser, men utegym går också utmärkt att utforma med större 37 4. basutbud fantasi och fokus på estetik, samtidigt som funktionen behålls. Rätt utformad kan utrustningen användas till många olika övningar. Ett litet utegym, för placering till exempel i en kvarterspark, bör innehålla pull-ups-räcken, utrustning för rygg- och magträning, boxar för upphopp samt ytterligare stänger i olika höjd för en varierad, funktionell träning. Ett stort gym ska ha fler funktioner och erbjuda en varierad träning för både styrka, rörlighet och puls. Det ska dessutom lokaliseras så att det finns tillgång till toalett och vattenkran. Många av de möbler och andra föremål (trappor, bänkar, stenar, räcken, stubbar och stockar etc) som redan finns i staden kan användas för funktionell styrketräning och träning med kroppen som vikt. Genom inspirerande skyltning, information och genomtänkt placering kan samma element användas till träning, lek och umgänge, beroende på vem du frågar och när på dagen platsen besöks. välkommen t ill Gamla vattentornets utegym Så här tr änar du pu l l u p s station värm alltid upp före genom lätt jogging i 5–10 min samt rörlighet för de muskler som kommer att arbeta. det förbereder kroppen för träning samt får upp värmen och blodcirkulationen. utför övningarna direkt efter varandra i den ordning de står. genomför varje repetition med korrekt teknik för bäst resultat. Program för aktiva mötesplatser sträva efter att utföra alla repetitioner av varje övning i en följd. behöver du vila gör du det mellan de olika momenten. • Bas ✕ 15 ✕ 10 ✕ 15 ✕ 10 ✕ 15 ✕ 10 Vila 1–3 min – repetera. 3 rundor • Medel armhävningar axelpress utfallssteg knäböj med hopp situps repsvingar ✕ 20 ✕ 10 ✕ 20 ✕ 20 ✕ 20 20 sek. Vila 1–3 min – repetera. 3 rundor • avancer ad burpees knäböj skivstång framåtböjd skivstångsrodd repsvingar armhävningar knäböj med hopp ✕ 10 ✕ 15 ✕ 10 40 sek. ✕ max antal ✕ max antal Vila upp till 1 min – repetera. 3 rundor bä n k h o pp station Träna i utegymmet året runt 5 6 2 2 välj nivå efter din egen förmåga och utmana dig själv på just din träningsnivå! glöm inte att stretcha efter att du tränat. bra resultat kommer efter regelbunden träning 2–3 gånger per vecka. 1 OBS! All träning sker på eget ansvar! Vänligen visa hänsyn till andra tränande. På grund av skaderisken ska barn inte vistas i gymmet. 3 4 r e p s v i n g a r station • rygg/Mage knäböj armhävningar bänkhopp axelpress situps rygglyft 7 2–4 rundor situps på bänk plankan rygglyft 3 a x e l pr e ss station ✕ max antal 5 30–60 sek ✕ 15 2–4 rundor situps på bänk hängande benlyft plankan ✕ 15 ✕ 10 30–60 sek Vila ca 1 min mellan rundorna. Öka intensiteten genom att minska vilan och öka antalet rundor. alt. m a r k ly f t station Tydliga instruktioner 4 u t fa l l ss t e g variation görs på marken ryg g ly f t station 7 och förslag till tränings- • ändra ordningen på övningarna • utför varje övning på tid istället, ca 30–45 sek/övning • öka/minska antalet repetitioner • minska vilan • lägg till löpning mellan rundorna. Mer info om utomhusträning hittar du på www.malmo.se/tränaiparken k n ä b öj med eller utan skivstång, station pass för olika nivåer gör 4 fr a m åt b öj d s k i v s tå n g s r o d d station har du synpunkter eller frågor? kontakta gatukontorets kundservice, telefon 020- 34 45 00 s i t u p s görs på marken eller station 4 det lätt att börja träna 6 www.malmo.se 1 b u r pe e s görs på marken a r m h äv n i n g a r görs på marken alt. på utegymmen. pl a n k a n görs på marken Illustration: Anna Krook 2014 Skogens utegym i Pildammsparken är utformat för flexibel användning och funktionell träning. Beroende på erfarenhet och träningsbehov kan utrustningen användas på en mängd olika sätt. Foto: Magnus Ahlcrona 2014 38 4. basutbud utegym Det finns 12 befintliga utegym i Malmö, varav sju stycken för funktionell träning anlagda under 2014. För att uppnå målet att alla malmöbor ska nå ett utegym inom 500 meter krävs nyanläggning av ett 40- tal stycken. Program för aktiva mötesplatser befintligt gym inkl buffert 39 4. basutbud öppna gräsytor Öppna gräsytor tillåter spontan användning av många olika slag. Genom att säkerställa god tillgång till flexibla ytor kan möjligheter ges till många aktiviteter som inte är förutbestämda. Många av de platser vi betraktar som ytor för spontan aktivitet är programmerade och skapade i ett visst syfte. På en fotbollsplan spelas fotboll, på en tennisplan spelas tennis, och på en klätterställning klättrar man. För att kunna ha en god tillgång till platser som är flexibla och går att använda till flera olika saker, innehåller ett basutbud även en öppen, klippt gräsyta. På 2000 m² klippt gräs kan man t ex spela brännboll, ha picknick, grilla, spela fotboll, hjula, flyga med drake, göra situps, yoga - och en mängd andra aktiviteter. Program för aktiva mötesplatser BEFINTLIGA GRÄSYTOR Analysen visar att det finns god tillgång till stora, öppna gräsytor för fri användning över nästan hela staden. Små brister finns, främst i innerstaden, men bristerna är inte så allvarliga – särskilt inte om god tillgång till multifunktionella aktivitetsytor och motionsslingor kan tillgodoses i övrigt. UTVECKLING OCH NYANLÄGGNING I nya exploateringsområden, främst Tygelsjö, Klagshamn och Bunkeflostrand, är dock bristerna allvarligare. Ytor för helt fri och spontan användning tycks i samtida planering rationaliseras bort och ersättas med programmerade ytor. Eftersom stora öppna, gräsytor är svåra att nyanlägga i befintlig bebyggd miljö, är det viktigt plats för dessa avsätts redan i ett tidigt planeringsskede. UTFORMNING Störst möjlighet till spontan användning nås om en stor, öppen klippt gräsyta läggs i en park. Ytan ska vara sammanhållen och utformad så att platskrävande aktiviteter som brännboll är möjliga. 2000 m² är ett minsta mått – större ytor är naturligtvis inte mindre användbara utan snarare tvärt om då flera parallella aktiviteter kan pågå sida vid sida. Även de riktigt stora gräsområdena behövs. Stora ytor för friaaktiviteter behövs. På Tallriken i Pildammsparken pågår ofta en mängd olika aktiviteter samtidigt och platsen är ett viktigt komplement till parkens utegym och motionsslingor. Detta är också parkens viktigaste samlingsplats och sociala rum. Foto: Hanna Smekal 2014 40 4. basutbud öppna gräsytor Det finns god tillgång till stora, öppna gräsytor för fri användning över nästan hela Malmö. Brister finns i nya exploateringsområden som Tygelsjö, Klagshamn och Bunkeflostrand. Program för aktiva mötesplatser Befintliga gräsytor >2000 kvadratmeter, med buffert 41 42 Program för aktiva mötesplatser 5. variation 5. variation Utöver basutbudet måste staden också erbjuda en stor variation av andra aktivitetsplatser med olika funktioner och för olika målgrupper. Denna bredd gör att alla malmöbor, oavsett intresse, behov och bostadsplats ska kunna hitta något som inspirerar och lockar till fysisk aktivitet och möten på allmän plats. Ett stort och brett utbud gynnar dessutom stadslivet och stärker attraktiviteten i stadens offentliga rum. Vilka aktiviteter som staden ska rymma utöver basutbudet definieras inte i detalj i det här programmet. Eftersom utbudet av platser måste svara mot behov och önskemål från malmöborna, kan inte alla funktioner definieras på förhand. Basutbudet svarar mot grundläggande generella behov, men variation behövs för att staden ska bli spännande, och för att olika intressen ska komma till uttryck. Platsanpassade aktiviteter och temporära lösningar kan tillgodose behov av nya aktiviteter eller aktiviteter som efterfrågas särskilt på olika håll. Därigenom kan områden få olika karaktär och inriktning. Till en god variation bidrar också spontana initiativ och en mängd informella aktivitetsplatser som kräver varken utrustning eller anlagda ytor. Program för aktiva mötesplatser Genom att i alla projekt arbeta medvetet för att främja fysisk aktivitet i det offentliga rummet samt vara lyhörd för behov och önskemål från medborgare kan vi uppnå ett mer heltäckande och ständigt aktuellt utbud. För att kunna skapa ett så varierat utbud som möjligt måste vi med ett öppet och nyfiket förhållningssätt våga testa det nya och oprövade. Staden ska, för att uppnå en god kvalitet och blandning, tillhandahålla både enklare vardagsplatser likväl som påkostade och avancerade anläggningar som väcker internationell uppmärksamhet. Variation Utöver basutbudet måste Malmö också erbjuda en stor varia- Vardagsplatser för bredd och variation: Med god täckning över hela staden ska boendes och brukares behov och intressen tillgodoses genom en stor variation och mångfald av aktivitetsplatser av både permanent och mer tillfällig karaktär. Alla projekt ska bidra till ökad bredd och variation genom att integrera funktioner för fysisk aktivitet i någon form. tion av andra aktivitetsplatser med olika funktioner och för olika målgrupper. Profilanläggningar: Inspirerande, väl skötta och genomarbetade platser utformade med hög ambitionsnivå ger alla malmöbor möjlighet till ovanligare eller mer resurskrävande fysiska aktiviteter. Platserna ska fördelas jämnt över staden och är att betrakta som utflyktsmål snarare än vardagsplatser. Foto: Mats Persson 2012, Camilla Anderson 2005, 2012, Kristian Klintbo/Mayhem workout 2013 43 5. variation LOKALISERING För att minska beroendet av biltransport bör även det breda utbudet av vardagsplatser och profilanläggningar vara enkelt att nå med kollektivtrafik samt med cykel eller till fots. Lokalisering längs gång-och cykelstråk ska främjas. Kopplingar till basutbudet genom att platser av olika karaktär knyts samman med motionsstråk gynnar också möten mellan användare, trygghet och nyfikenhet på nya aktiviteter. VARDAGSPLATSER FÖR BREDD OCH VARIATION Program för aktiva mötesplatser Vardagsplatser för bredd och variation ger plats för en mängd vardagsaktiviteter som inte ingår basutbudet. I alla projekt som planeras och genomförs på gatukontoret ska därför möjligheten att främja fysisk aktivitet övervägas. För att möjliggöra stor bredd måste vi ta vara på platsens specifika förutsättningar, både demografiska och geografiska. Nya grepp genom samarbeten måste provas. Bara genom att tänka nytt och brett kan vi tillhandahålla den stora närhet och variation som kan säkerställa tillgång till vardagsaktivitet för alla malmöbor. PLATSENS MÖJLIGHETER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Funktioner för fysisk aktivitet, integrerade i offentliga platser och stråk med andra primära funktioner, kan ingå i alla projekt. Små platser i kvartersstaden, stråk, torg och gator, natur och rekreationsområden, tillfälliga platser och arrangemang kan alla bidra till ett intressantare utbud och en mer levande stad. Det kan handla om allt från markmaterial, utrustning och möbler som underlättar fysisk aktivitet, till små vistelseytor, gym eller lekfulla inslag. Enkla aktivitetsplatser som boulebanor, bordtennisbord på ett torg, en basketkorg vid en gångstig, en studsmatta infälld i marken eller stockar för styrke- och balansövningar utlagda i parken bidrar alla i hög grad till vardagsaktivitet, men är svåra att definiera och systematisera så som basutbudet. De är ofta mer platsanpassade, går att få in där plats råkar finnas eller är enklare att planera in på små ytor. Det är också denna typ av platser och aktiviteter som kan bidra till att ge ett visst område en särskild prägel. Genom att ta hänsyn till platsers specifika geografiska förutsättningar kan vi skapa ett varierat utbud av vardagsplatser. Strand-, bad- och vattenaktiviteter vid havet, pulkabackar, sopade naturisar och långa cykelleder på landsbygden utanför staden utnyttjar de förutsättningar platser har. Det är viktigt att uppmärksamma dessa förutsättningar och lyfta dem både i befintliga områden och i exploateringsområden. Geografiska förutsättningar kan ge karaktär åt ett områdes utformning och användning, och deras betydelse för fysisk aktivitet bör inte underskattas. BRUKARE OCH ANVÄNDNING Hänsyn måste också tas till platsers demografiska och sociala förutsättningar, där intressen och behov kan prägla utformning och utbud av aktiva mötesplatser. Då dessa förutsättningar är föränderliga bör även aktiva mötesplatser utformas för att kunna möta förändrade behov och användargrupper. Inbyggd flexibilitet eller tillfälliga platser kan vara redskap inte bara för att tillmötesgå befintliga behov utan också för att skapa nya intressen och sociala strukturer. Lyhördhet för önskemål från medborgare, god dialog med brukare samt öppenhet för samarbeten och nya former av användande kan vara sätt att hålla utbudet uppdaterat och aktuellt. 44 5. variation PROFILANLÄGGNINGAR OCH INVESTERINGAR Profilanläggningar med plats för ovanligare eller mer resurskrävande aktiviteter som bygger på särskilda intressen, bidrar till att profilera Malmö eller en viss del av staden. De fungerar som utflyktsmål som lockar besökare från hela Malmö, regionen och mer långväga ifrån. De håller hög internationell kvalitet, skapar identitet, bidrar till integration och driver utvecklingen av det offentliga rummet. Hit hör bland annat större anläggningar för skateboard, rollerderby, bmx, agility, klättring, parkour och havsbad. Ett exempel är Stapelbäddsparken, vilken har satt Malmö på kartan som en stad öppen för ungdomskultur, fysisk aktivitet och brukarmedverkan. Skateboardparken har sådana kvaliteter att världscupstävlingar hålls där med världseliten samlad. Att ha aktiva mötesplatser på allmän platsmark som håller så hög kvalitet att internationella besökare skattar dem som världens bästa bidrar naturligtvis till att ge Malmö ett gott rykte när det gäller möjligheter för fysisk aktivitet – men ännu viktigare är att det inspirerar nya användare i staden att röra på sig, testa nya upplevelser och träffa människor. Malmö bör även fortsättningsvis arbeta aktivt med att tillhandahålla välskötta och genomarbetade platser med hög kvalitet och hög ambitionsnivå. Det gynnar inte bara de mest erfarna användarna utan även nybörjare och andra grupper. Högkvalitativa och ambitiösa aktiva mötesplatser kan dessutom bidra till att utveckla synen på vad det offentliga rummet står för. Aktiva medborgare som gärna använder det offentliga rummet bidrar till en levande stad där man känner sig hemma. Ett brett utbud som kan erbjuda hög variation är därför viktigt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, och bidrar till en levande demokratisk stad. Program för aktiva mötesplatser Programmet tar inte ställning till vilka nya profilanläggningar som ska anläggas eller var dessa ska lokaliseras. Riktlinjen är att även detta utbud ska fördelas geografiskt över stadens olika områden. Ofta krävs investeringar och stora resurser i form av både plats och ekonomi. Profilanläggningar genomförs i de flesta fall som separata projekt. Det finns stora vinster i att ta tillvara initiativ som kommer utifrån, och att ta fram innehåll och utformning i nära samarbete med brukare. Stapelbäddsparken är en modern aktivitetspark för urbana sporter som skateboard, bouldering och rollerderby. Parken har satt Malmö på kartan som en stad öppen för ungdomskultur, fysisk aktivitet och brukarmedverkan. Foto: Christian Palm 2007 45 46 Program för aktiva mötesplatser 6. förhållningssätt 6. förhållningssätt Malmö ska vara en öppen och tillåtande stad. Det är viktigt att lyhört fånga upp behov och ge malmöborna möjlighet att påverka utbudet. Genom att ge människor möjlighet att påverka sin närmiljö ökar känslan av delaktighet och tillhörighet till staden. Demokrati och delaktighet lyfts fram som en avgörande faktor för en socialt hållbar stad i Malmökommissionens rapport. Vi ska fortsätta att fånga upp nya trender och aktivitetsformer, som ett sätt att profilera Malmö som en aktiv stad i framkant. I genomförande av projekt och utveckling av basutbud ska dialog föras med brukare och användare i för att uppnå rätt innehåll. Dialog är ett sätt att verka för ett brett utbud och säkerställa att våra investeringar når så stor grupp av användare som möjligt. Likaså är det viktigt att bejaka spontana uttryck och se dessa som att någon har manifesterat en vilja eller ett behov på en plats. Flexibilitet och öppenhet Lyhördhet för nya aktivitetsformer. Program för aktiva mötesplatser Vi ska ha en öppenhet för externa initiativ som främjar fysisk aktivitet på allmän plats. Det kan vara tillfälliga arrangemang eller föreningsaktiviteter som mer regelbundet äger rum på allmän plats. Förutsättningen är att det ska vara öppet och gratis för alla att delta eller använda. Lämpliga avvägningar ska göras mot andra intressen. Dialog med brukare och användare. Samarbete med målgrupper som inte är så aktiva eller är underrepresenterade. Konsultera sakkunniga vid utformning. Öppenhet gentemot externa initiativ Med ett öppet och til�låtande förhållningssätt kan spontana initiativ på allmän plats som främjar fysisk aktivitet. Bejaka spontana uttryck. bli ett tillskott i stadsmiljön. Foto: Anna Krook 2013 47 6. förhållningssätt ARRANGEMANG OCH AKTIVITET Malmö och gatukontoret har en lång historia av bra och inspirerande arrangemang i det offentliga rummet. Ofta har fysisk aktivitet funnits med som inslag i dessa arrangemang, eller helt utgjort kärnan i upplägget. Under Malmöfestivalen har det funnits tillfälle att prova en mängd skilda aktiviteter, bl a velodromcykling, slacklining, cross fit, skridsko och wakeboard. Urban Beach var ett sommararrangemang med möjlighet att prova många boll-, strand- och vattenaktiviteter, samt volleybollturnering. Gratis arrangemang inspirerar och är ett bra sätt att introducera nya användare. Program för aktiva mötesplatser När platser för fysisk aktivitet anläggs är det inte bara utformingen som påverkar hur platsen kommer att användas. Rosens Röda Matta är ett exempel på hur processen parallellt har innehållit både gestaltning och aktivering, och goda kontakter mellan brukargrupper och förvaltningar. Samarbete med fritidsgårdar, gratis och öppen träning som föreningar håller i, eller nätverk som ges mandat att ordna program för platsen kan vara sätt att ge platsen liv. Här är målgruppstänkande viktigt: vilka grupper behöver stärkas i sin närvaro på platsen? Vilken typ av aktivitet ska främjas? Genom att aktivera platser, med gratis instruktörer, arrangemang eller uppvisningar, kan vi få en mer jämlik och jämställd användning. Under tre somrar, bland annat sommarhalvåret 2014 i Pildammsparken, har gatukontoret anlitat en instruktör som hållit gratis introduktionspass och hjälpt motionärer med teknik och träningsupplägg i utegym. Resultatet har blivit en betydligt bredare användargrupp, med större åldersspridning och jämn könsfördelning, samt intressanta möten mellan människor med olika erfarenhet och från olika delar av staden. Gratis instruktioner och utlåning av utrustning bidrar till att fler malmöbor provar aktiviteterna, och ökar jämlikheten då egen ekonomi inte hindrar deltagande. TEMPORÄRA PLATSER OCH FLEXIBEL ANVÄNDNING Tillfälliga aktiva mötesplatser kan fungera på två sätt: som testplatser för nya typer av aktiviteter som behöver landa någonstans eller för nya platser som behöver aktiveras. Tillfälliga aktiva mötesplatser kan innebära enklare förändringar av plats som sedan kan återställas efter en period. Genom att tydligare arbeta med det tillfälliga kan flexibla lösningar hittas och kostnader sparas. Att utnyttja de förutsättningar som finns på en plats ger mer spännande och unika aktivitetsplatser. Stora möjligheter finns också att arbeta med boende och brukare i utformning av sådana platser. Stadens platser kan utformas så att de kan skifta utseende och användningsmöjligheter: en parkeringsplats som endast används dagtid kan kanske bli en aktivitetsplats på kvällar och helger. Med en förtätad stad är flexibel användning en nyckel till både effektiv platsanvändning och ett sätt att skapa spännande möten. En plats som både kan användas för aktivitet och vistelse kan bli intressant för många användargrupper, vilket bl a skateinstallationerna på Värnhemstorget har visat. Platser byter också karaktär och användningsområde med säsongsvariationer. Plaskdammar kan bli skridskobanor, en pulkabacke är också en plats för backlöpning, och elljusspår kan användas för både löpning och skidåkning. Årstidsväxlingar förändrar platsernas användningsområde, och kan utnyttjas för att skapa bättre förutsättningar. Även dygnets variation, med ljus och mörker, måste tas med i planeringen. Mörker, regn och kyla kan vi inte komma ifrån, men vi måste göra förutsättningarna så bra som möjligt för att aktivitet och möten ska kunna ske ändå. 48 6. förhållningssätt SPONTANT UPPKOMNA AKTIVITETSYTOR Runt om i Malmö finns platser för fysisk aktivitet som antingen uppkommit spontant eller som används till annan aktivitet än de planerats för. Spontan användning uppkommer när behov finns men det saknas anlagda ytor för att tillgodose dessa. Vissa av dessa platser är välkända och lockar besökare från stora delar av staden eller omvärlden, medan andra spontant uppkomna platser fungerar främst för boende i närområdet. Sådana platser kan vara dammar som används för skridskoåkning om vintrarna eller pulkabackar, skate på torg eller fotboll, med eller utan hemmasnickrade mål, i parker. Likaså är det viktigt att bejaka spontana uttryck och se dessa som att någon har manifesterat en vilja eller ett behov på en plats. Sådana platser kan vara något som existerar under en kortare eller längre tid. Ibland kan det leda till en utveckling av mer permanenta platser, men många gånger är självbyggandet ett mål i sig själv som främjar självorganisation, initiativkraft, samarbete och ofta även innebär att man är fysiskt aktiv när man genomför sitt bygge. Platser utan tydligt program är alltså också viktiga, då nya intressen och trender uppstår och behöver utrymme. Både klippta gräsytor och hårdgjorda ytor kan få en stor bredd av spontana användningsområden. Spontana initiativ på allmän plats kan innebära intressekonflikter med andra användare och avsedda funktioner. Det kan också skapa oklarhet avseende ansvarsfrågan, både för gatukontoret och för våra entreprenörer. Målet är att bemöta spontana uttryck med en positiv och lösningsinriktad attityd. Program för aktiva mötesplatser Spontant uppkomna platser kan betraktas som ett sätt att tillgodose ett upplevt behov av funktioner som inte har tillhandahållits på annat sätt. De kan också betraktas som ett gott tecken på att det finns yta i staden som är tillåtande och bjuder in sina användare att forma platsen själva. Med denna tolkning av spontant uppkomna aktivitetsytor bör de inte alltid permanentas, eftersom det finns en poäng med att också tillhandahålla plats för spontanitet och interaktion med omgivningen. Att få vara med och forma sin egen omgivning kan vara lika viktigt som att kunna aktivera sig fysiskt. Malmös sopade naturisar lockar till skridskoåkning. Med mindre insatser som extra belysning och tillfälliga grillplatser kan dessa platser bli ännu mer attraktiva och användbara. Foto: Mats Persson 2012 49 6. förhållningssätt MEDBORGARINITIATIV, DIALOG OCH SAMARBETE I genomförande av projekt och utveckling av basutbud ska dialog föras med brukare och användare i för att uppnå rätt innehåll. För att nå användargrupper som inte är så aktiva idag krävs ibland mer ingående dialogprocesser och samarbeten för att komma fram till ett utbud som lockar. I utformningsfasen det viktigt att konsultera sakkunniga och användare inom respektive område. De bästa idéerna kommer ofta från användarna. Nya trender, behov och önskemål uppstår ständigt, och vi måste vara lyhörda för detta. Detta program kan inte förutspå vilka nya aktivitetsbehov som kommer att finnas framöver, men utrymme måste finnas för att utveckla nya typer av platser. Med flexibilitet i utformningen kan nya aktiviteter kanske läggas till efterhand. Program för aktiva mötesplatser Vana utövare har också stor kunskap om utformning och användning. Goda dialogmöten eller samarbeten kan resultera i både bättre utformade platser, och god förankring av platsen bland dess framtida användare redan från start. Genom att arbeta tillsammans med användare kan vi säkerställa att platsval, utrustning och utformning fungerar, och på ett tidigt stadium i processen korrigera det som tänkts fel. Om vi lyssnar på och lär oss av experterna – både vardagsanvändarna och proffsen – kan vi bättre planera för aktivitet. 50 Genom att utgår från analyser av platser och behov kan målgrupper definieras. För att tilltänkta målgrupper verkligen ska nås med planerade insatser måste de också inkluderas i processen. Detta gäller oavsett om det handlar om skateanläggningar, boulebanor eller utveckling av multifunktionella aktivitetsytor: de tilltänkta användarna är en viktig kunskapskälla! Charlotte Brömssen Program för aktiva mötesplatser ”På Malmö Kanotklubb paddlar vi både i kanalerna och på havet. Ofta tar vi oss förbi Malmö Högskola, Bo01 och vidare söderut mot Limhamns båtklubb där vi brukar pausa med en fika. Nybörjarna paddlar mest på sommaren men de mer vana håller igång så länge det är öppet vatten.” 51 52 Program för aktiva mötesplatser 7. planeringsprocessen 7. planeringsprocessen Planering för fysisk aktivitet berör flera olika planeringsnivåer inom kommunen, vilka måste samverka för att uppnå goda resultat. Att skapa bra platser för fysisk aktivitet på allmän plats är ett ansvar som vilar främst på gatukontoret och stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret har huvudansvaret för att tillgodose funktionella strukturer och tillräckliga ytor i planeringsprocessen, medan gatukontoret har ansvar för fördelning, kvalitet, utformning, genomförande och förvaltning av aktivitetsytor på allmän plats. Att skapa plats för spontanaktivitet berör också i hög grad både fritidsförvaltningens och serviceförvaltningens verksamhet, med ansvar för idrottsplatser och skolgårdar. Övergripande planering Detaljplanering Planprogram och detaljplaner ska säkerställa att det definieras platser och avsätts tillräckligt stora ytor för att kunna uppfylla basutbudet på allmän plats, samtidigt som parkers och platsers övriga funktioner tillgodoses. Det är viktigt att sammanhanget mellan bostaden och aktivitetsplatserna säkerställs genom fungerande kopplingar. Det är också viktigt att se på hur skolgårdar och idrottsplatser kan bidra till att inrymma platser för spontan fysisk aktivitet som är öppna och tillgängliga för alla. Program för aktiva mötesplatser I arbetet med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och grönplan ska de övergripande strukturerna för rekreation och aktiv transport säkerställas. Viktigt är att Malmöborna har tillgång till sammanhängande grönstråk, cykelstråk, promenadstråk liksom till parker och grönytor enligt grönplanens grönmodell. Stödjande strukturer har en avgörande betydelse för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Det finns starkt stöd i Malmös nya översiktsplan för att arbeta med dessa frågor. Markbehovet för bland annat idrott och spontanaktivitet ska tillgodoses i planeringen. Utveckling av utbud på allmän plats Gatukontoret ansvarar för att anlägga, utveckla och förvalta aktivitetsytor på allmän plats. Åtgärder kan genomföras av flera olika avdelningar. För att tillgodose basutbudet och den önskade variationen bör fysisk aktivitet i någon form integreras i alla projekt oavsett vilken avdelning eller enhet på gatukontoret som driver projektet. Viktigt är att aktivitetsytorna får en fördelning och ett innehåll som stämmer med aktuella behov. Foto: Camilla Anderson 2012 Utöver Program för aktiva mötesplatser bidrar också cykelprogram, fotgängarprogram, trafiksäkerhetsprogram, lekplatsprogram, program för stadsodling med flera till att stödja en aktiv livsstil hos malmöborna. 53 7. planeringsprocessen Drift och underhåll I förvaltningsskedet skall aktivitetsytor underhållas och säkerheten bevakas. Det är viktigt att vara lyhörd för hur platser används och att anpassa drift- och underhållsåtgärder till de behov som finns, på kortare eller längre sikt. Särskilt vid större underhållsåtgärder ska alltid möjligheten till förändring och utveckling av utbud och omgivande miljö övervägas. Dialog och kommunikation När platser och stråk ska utvecklas, både nya och befintliga, bör vi genomföra brukarsamverkan i ett tidigt skede. Formerna och graden av delaktighet bestäms i respektive projekt. Samarbete med sakkunniga och aktiva är viktigt i utformningskedet för att tillföra nödvändig kunskap om hur specifika aktiviteter eller platser ska utformas.Med bra och inspirerande information på plats och på hemsi dor ser vi till att sprida kunskap om det utbud Malmö erbjuder. Aktivering Program för aktiva mötesplatser Genom att aktivera platser med bemanning, program och arrangemang kan vi inspirera, sprida kunskap, skapa utmaningar och nå ut till fler grupper. Formerna för aktivering bestäms i respektive projekt. 54 Wivianne Persson Program för aktiva mötesplatser ”Förr hade jag träningskort på gym men det är inte riktigt samma sak. Jag tycker om att röra mig ute i friska luften. Utegym är nog ett komplement för många. Det gör att det blir mer spontant att träna. Många stannar till för att träna en liten stund, sen är de nöjda och går sin väg.” 55 7. planeringsprocessen gör så här! steg 1 - basutbud Kolla om ditt projekt berörs av basutbudet. Finns det en bollyta som ska utvecklas till en multifunktionell aktivitetsyta? Saknas det en multifunktionell aktivitetsyta? Finns det en gräsyta som ska bevaras eller kan utvecklas? Berörs ditt projekt av en planerad motionsslinga? Behöver det kompletteras med sociala funktioner i anslutning till aktivitetsytorna? Kolla med ansvariga för aktiva mötesplatser för att få uppdatering på aktuella behov. steg 2 - variation På vilket sätt kan ditt projekt bidra till ytterligare variation? Går det att integrera funktioner för aktivitet i utformningen? Finns det möjlighet att anlägga någon mindre aktivitetsplats, som ett pingisbord, en minibollyta, en basketkorg eller något annat? Här är det bara fantasin och budgeten som sätter gränserna. Finns det tecken på spontanaktivitet som kan bevaras eller utvecklas? Program för aktiva mötesplatser steg 3 - dialog Ta kontakt med tänkbara målgrupper – tex boende, föreningar och skolor. Finns det redan pågående aktiviteter eller spontana aktiviteter som äger rum på platsen? Finns det grupper som inte syns som behöver komma till tals? Finns det grupper att samarbeta med? Tänk på kön, etnicitet, erfarenhet, funktionshinder, befolkningssammansättningen, och utbud i området generellt. steg 4 - utformning Underlag? Utrustning? Kullar? Murar? Trappor? Materialval kan påverka användbarheten, och utformningen kan vara flexibel så att olika typer av användning möjliggörs. Glöm inte att ta med experter om du ska utforma någon specialaktivitet. steg 5 - kommunikation Behöver ditt projekt uppmärksammas? I stadsdelen, i Malmö? Kan det aktiveras på något sätt? Bemannas? Invigas? Finns det någon att samarbeta med som kan skapa ett program på platsen? Passar det att lägga något arrangemang där? Sociala medier? Hemsidan? Info på plats? jag har en idé! Jag tycker att det borde finnas en [din idé här]! Finns det någon bra plats? Om du eller någon annan har en bra idé, eller vill testa en nya aktivitet i staden – kontakta ansvariga för Aktiva mötesplatser! 56 7. planeringsprocessen Program för aktiva mötesplatser 57 8. den aktiva staden - inspiration och exempel 8. den aktiva staden - inspiration och exempel I detta kapitel presenteras inspiration och goda exempel som vi stött på i arbetet med programmet. Syftet är att vidga synen på vad fysisk aktivitet kan vara och på hur platser kan utformas och användas. Här finns både större komplexa projekt och små inspirerande exempel. Exemplen har stämplats med ledord som uppmärksammar de olika kvaliteter som vi sett i Program för aktiva mötesplatser de olika projekten. tillfälliga lösningar målgrupper jämställd tillgänglighet samarbete information gratis dialog inspiration humor lyhördhet jämlik 58 interaktivitet Nivåskillnader för- Spon- bind- tan ak- arr- elser tivitet angemang ytor till- låtande miljöer utmanande samla LÄTTTILLGÄNGLIGT samsas mötes- lätta att använda platser Platser för umgänge underlag aktivering hela dygnet hela året flexibilitet enkelhet lekfullt Program för aktiva mötesplatser hållbarhet 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Vardaglighet nytänkande utrustning 59 8. den aktiva staden - inspiration och exempel lla mi Ca to: Fo 12 4 20 nyha els interaktivitet mm ar tänkande Eva D Program för aktiva mötesplatser 01 60 inspiration 2 on utrustning rs de An samla ökad attraktivitet med fysisk aktivitet För att blåsa nytt liv den historiska parken Søndermarken i Köpenhamn valde kommunen att satsa på fysisk aktivitet. En innovativ och interaktiv motionsslinga med inbyggda digitala funktioner etablerades, där man vid startpunkten kan välja i vilket tempo man vill springa och därefter följa en ljussignal som tickar fram med vald hastighet längs slingan – en digital ”hare”. Ljussignalen är inbyggd i en specialdesignad pollarbelysning som står längs löpspåret. I anslutning till motionsslingan har också byggts tre platser för träning. Två utegym med olika karaktär och funktion: ”Oasen” med små studsmattor och stänger för styrketrä- ning, ”Vildnissen” med stubbar och stockar för klättring och balansträning samt ett trägolv för alla former av träning med bara fötter, som också dubblerar som scen. Søndermarken är ett exempel på nytänkande kring fysisk aktivitet, som ger identitet och profilerar en park, lockar många användare och har lekfulla inslag för alla åldrar, samtidigt som aktiviteterna är varsamt inpassade i en miljö där naturupplevelse och rofylldhet är viktiga karaktärer. Camilla Anderson 2014 Anna Krook 2012 Vardaglighet nivåskillENKEL- hela dygnet hela året inspiration Malmö är ett platt landskap med få naturliga höjdskillnader. Att modellera marken ger rumsliga effekter och det behövs inte så stora nivåskillnader för att fungera som pulkabacke för de mindre barnen eller för att ge variation på löprundan. Kullarna bakom Friluftsteatern i Pildammsparken används för både lek, löpträning och bmx-cykling. I Kroksbäcksparken bjuder kullarna på betydligt större utmaningar för både pulkaåkning, intervallträning och mountainbikecykling. De används även som arrangemangsplats, där kullarna blir till naturliga gradänger för publiken. På båda platserna blir kullarna dessutom starkt identitetsskapande element. Program för aktiva mötesplatser utmanande kullar 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Camilla Anderson 2014 nader HET 61 Arrangemang som lockar en mångfald av besökare är ett bra tillfälle att testa nya aktiviteter, få folk att röra på sig, sprida information och sätta fokus på nya platser. Malmöfestivalen har under flera år haft olika former av fysisk aktivitet på programmet. Besökarna har, som komplement till musik, mat och konst, kunnat prova allt från tuffa hinderbanor till velodromcykling och skridskoåkning på plastis, spela fotboll, beachvollyeboll och mycket annat. Under SM i beachvolleyboll i Västra Hamnen 2011 genomfördes samtidigt arrangemanget Urban Beach, en aktiv strandvecka. Här kunde besökarna prova på en mängd olika vattensporter och andra utomhusaktiviteter, som kitesurf, paddling, stand up paddle, skim board, padel med mera. Båda arrangemangen är bra exempel på hur man kan inspirera och fånga upp nya användare i ett sammanhang där många besökare primärt kommer av andra anledningar. Med instruktörer på plats får nyfikna och ovana utövare hjälp att våga prova och utmana sig själva. Båda arrangemangen var naturligtvis gratis och öppna för alla. 2 he ng 01 on ers An d illa Ca m arrange- bB irg ers son 20 11 Jac ob Bir ge rss o n2 01 1 mang Jac o 62 Camilla Anderson 2013 20 13 3 8. den aktiva staden - inspiration och exempel i ras ee dW an Program för aktiva mötesplatser Erl Arrangemang och prova på lockar nya användare Spontan aktivitet inspiration kal me 20 12 lla mi Ca n2 rso de An 01 3 8. den aktiva staden - inspiration och exempel aS nn Ha Eva Delshammar 2012 mötesplatser klättring på hög nivå lekfullt utMANANDE BaNannapark på Nørrebro i Köpenhamn är historien om hur kvarterets invånare tillsammans med kommunens goda vilja lyckades stoppa exploateringen av en obebyggd industritomt, för att istället skapa en grön oas i ett område fattigt på parkmark. Utformningen utvecklades i nära dialog med brukarna och inriktningen var att skapa en kvarterspark med lek och aktiviteter för unga. Ett av de mer spektakulära inslagen är en 14 meter hög klätterbåge som också bildar entré till parken, men här finns också andra aktivitetsytor som lekplats, bollplaner, en avståndsmarkerad asfalterad slinga för löpning, cyk- ling eller rullskridskor, pingisbord, en gräsyta för bollspel och fria aktiviter samt grillar. Klätterväggen är gratis att använda och öppen för alla, men barn under 14 år får bara klättra i vuxens sällskap. Det finns tydlig skyltning om de regler som gäller. Klätterbågen är kommunens, men Nørrebro Klätterklubb har träning på plats och står för att regelbundet bygga nya leder. Upprustningen är en del av förnyelsen av Haraldsgadekvarteren. Program för aktiva mötesplatser dialog 63 8. den aktiva staden - inspiration och exempel lla mi Ca n2 rso de An 01 2 lla mi Ca n2 rso de An 01 Program för aktiva mötesplatser Ca mi lla An de rs on 2 01 2 2 64 stadsodling på frammarsch Odling i stadsmiljö är en växande trend över hela världen. Från att ha startat som gerillaverksamhet är stadsodling numera något som uppmuntras och planeras. Att odla i staden är inget nytt, koloniträdgårdar och odlingslotter har funnits sedan mer än ett sekel tillbaka i Sverige. Trenden idag hänger ihop med att allt fler väljer att bo kvar i den täta staden och bottnar i tankar om gemenskap och socialt umgänge, globalt miljötänkande och närodlad mat, möjligheten att påverka och delta i utformningen av närmiljön. Sällan lyfts trädgårdsarbetet fram som en fysisk aktivitet, men lockar människor att vistas utomhus och röra på sig samtidigt som odlingen bidrar till att berika stadsmiljön och vitalisera stadslivet. nytänkande dialog Platser för umgänge hållbarhet 8. den aktiva staden - inspiration och exempel rtin Ma bejaka spontan användning Ot on tos 20 13 lyhördhet samsas till- rtin Ma låtande miljöer Ot on tos 20 13 lla mi Ca 14 20 nytänkande dialog Hjälmarekajens betonglådor designades inte för stadens skateboardåkare, utan tanken var att skapa dels sittmöjligheter och dels ett avåkningsskydd för fordon som rör sig på längs med kajen. Men ganska snart stod det klart att de stålkantade betonglådorna var som gjorda för att åka skateboard på. Istället för se problem bestämde man sig för att bejaka åkarna, eftersom de befolkar kajstråket med liv och rörelse. Nu samsas skatarna med folk som ENKELSpontan aktivitet HET tillgänglighet använder lådorna som sittplatser. En annan omtyckt skateboardplats är Värnhemstorget. När torget rustades upp byggdes en trappad platå som skulle krönas med en stor skulptur. Denna kom aldrig till stånd och trapporna intogs snart av stadens skateboardåkare. För att ytterligare stärka skateboardkulturen har torget nu fått tillägg av nya objekt i sten, som både passar in i den befintliga miljön och tillför nya kvaliteter för skateboardåkning.. Program för aktiva mötesplatser on rs de An Vardaglighet 65 8. den aktiva staden - inspiration och exempel aK n An k2 roo 01 2 aK n An k2 roo 01 Program för aktiva mötesplatser 2 66 fickparker för aktivitet I den täta staden finns det inte alltid så gott om plats. Genom att ta restytor i anspråk eller omvandla trafikytor till vistelseytor kan nya möjligheter skapas. Områdeslyftet för Haraldsgadekvarteren på Nørrebro är en flerårig satsning på sociala och fysiska åtgärder i en utsatt del av Köpenhamn, som också är fattig på grönska och rekreationsytor. Här valde man att satsa på att skapa nya platser för lek, fysisk aktivitet och möten, framför allt med fokus på barn och unga. I området har projektet byggt flera mindre platser. Två av dessa har skapats genom att stänga av och bygga om gatukorsningar till små fickparker. Krakas plads har fått aktivitetsytor för street basket, parkour, skate och gungor. Sifs plads får sin identitet av en skog av röda romerska ringar. Platserna bidrar till att förstärka park- och aktivitetsstråket från Nørrebroparken och Superkilen till Fælledparken. lekfullt samla Vardaglighet Platser för umgänge mötesplatser förbindelser dialog Anna Krook 2012 lekfullt mötesplatser nivåskill- Platser för umgänge tilllåtande miljöer nader urban multifunktion Program för aktiva mötesplatser När många aktiviteter blandas på samma ställe lockas många olika användare. I anslutning till kulturhuset Indre By i Köpenhamn ligger Charlotte Ammundsens Plads, en urban plats med lite rå karaktär och nyskapande utformning. Sluttande, facetterade betongelement bildar ramen till en multifunktionell plats. Stödmurar, väggar och fristående element används för olika aktiviteter som skateboard, bmx, inlines, rullskridskor och sparkcyklar men också för att klättra och springa på. Centralt finns en liten bollplan med basketkorgar och streetsoccermål och i ena änden en klätterställning. Olika typer av sittplatser, både formella och informella, bidrar till möten och häng. 8. den aktiva staden - inspiration och exempel samsas Camilla Anderson 2012 illa m Ca on ers d An 12 20 67 8. den aktiva staden - inspiration och exempel rist Ch ian m Pal 20 ärp p aK Pe kk rist Ch Program för aktiva mötesplatser ian Pal m ä2 20 00 8 08 08 skatescen malmö arrangemang dialog samarbete lekfullt mötesplatser målgrupper 68 Med skateboardparken som huvudattraktion har Stapelbäddsparken, i kombination med en mängd andra funktioner, vuxit till en vital och kreativ mötesplats med inriktning på ungdomar och gatukultur. Aktiviteter som bouldering, parkour, basket, roller derby och utegym har adderats efterhand för att bredda utbudet och under sommaren utökas verksamheten med containercafé och containerbibliotek. Den gamla stapelbädden har utvecklats till en mötesplats för olika kreativa verksamheter. Gatukontoret har ett tätt samarbete med föreningen Bryggeriet, som både tagit initiativ till skateparken, stått för designen och delar av genomförandet samt tar ansvar för delar av driften. Samarbetet har lett till att ytterligare två mindre skateparker har byggts i Sibbarp och Oxie. I Stapelbäddsparken genomförs årligen internationella tävlingar för både killar och tjejer. ny- 8. den aktiva staden - inspiration och exempel tänkande humor utrustning lekfullt till- låtande mål- miljöer grupper lekfullhet lockar Vem kan motstå studsmattor och gungor? Lekfullhet är inte något som är förbehållet barn utan lockar alla åldrar. Lekfulla inslag kan utmana föreställningen om vem som får göra vad – och visa att också vuxna får leka. Program för aktiva mötesplatser illa m Ca on ers d An Tom az Lu n dst ed t2 01 0 12 20 Camilla Anderson 2012 69 samarbete na jämställd Do lck 20 14 dialog ers Da lbä ck 20 13 samla An d Program för aktiva mötesplatser Rosens röda matta är ett bra exempel på hur staden kan förtätas med nya upplevelser och kvaliteter på trista restytor. Den är också resultatet av ett ovanligt långtgående samarbete med en grupp som sällan kommer till tals i planeringen. För att hitta en lämplig utformning av aktivitetsytan har stadsdelens ungdomar fått hjälpa till, framför allt har unga tjejer fått vara med och bestämma hur det ska se ut. Under utvecklingsperioden fick tjejerna planera och genomföra arrangemang som hållbarhetsfestival, julmarknad och filmvisning för att testa ytan och uppmärksamma förändringen. San 8. den aktiva staden - inspiration och exempel rosens röda matta Ett av målen är att aktiviteter och utformning ska rikta sig framför allt mot unga kvinnor. Här finns en scen utrustad med musikanläggning och interaktiv mikrofon som gör det möjligt att hålla minikonserter samt ett dansgolv för såväl spontandans som träningspass under bar himmel. Miniutegym och klättervägg kompletterar med ytterligare aktiviteter. Det finns gott om häng i form av ljussatta snurrbänkar och sittgradänger som dubblerar som läktare. lekfullt mötesplatser interaktivitet arrangemang ny- Ma lm 70 Da ers An d ös tad 20 12 lbä ck 2 01 2 tänkande målgrupper 8. den aktiva staden - inspiration och exempel nivå- underlag skill- humor nader utjämnande ojämnheter lekfullt jämlik nytänkande jg Pu 0 01 2 yà rin Se Program för aktiva mötesplatser vid Da Världens första puckelbollplan, en interaktiv skulptur för ett kreativt bollspel, finns i Malmö. Planen är kuperad med kullar och pucklar, linjerna är krokiga och målen olika stora. Planens ojämnheter neutraliserar spelarnas skicklighet. Det är inte alldeles säkert att den bästa fotbollspelaren också är den största puckelbollhjälten. Studsar inte bollen dit man tror har alla en chans. Förhoppningen är att det ska växa fram nya spontana spelmodeller. Puckelbollplanen är ett exempel på nytänkande och kreativitet, som utmanar givna föreställningar. Den bidrar dessutom till att profilera och sätta Kroksbäcksparken på kartan. Tom az 9 00 t2 ed dst Lan 71 Han na Sm eka l 20 12 2 01 l2 ka me aS 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Guldbergs Byplads består av tre platser i en – stadsdelstorg, skolgård och offentlig lekplats. Innovativt tänkande har varit nödvändigt för att inrymma de olika funktionerna, som samsas i både tiden och rummet. Det nya torget är nytt stadsrum, med träd och sittplatser som också innehåller inslag av lek. Skolgården används av skolbarnen under dagtid och är öppen för alla att använda övrig tid. I ena änden ligger ett fritidshem vars tak, med bollplan, scen och häng, är allmänt tillgängligt, och nås via en exteriör spiraltrappa. Ner kan man ta samma väg eller välja rutschkanan istället! Projektet är en del av en större stadsdelsförnyelse med syftet att skapa säkra skolvägar och samtidigt vitalisera stadslivet och ge utrymme för fysisk aktivitet. nn Ha Program för aktiva mötesplatser tre stadsrum i ett målgrupper nivåskill- Ha flexibilitet nn samla 12 l 20 ka me aS 72 nader samsas mötesplatser nytänkande samsas ny- tänkanflexi- de bilitet 8. den aktiva staden - inspiration och exempel hela dygnet hela året mötesplatser Program för aktiva mötesplatser ren Ka Karen Boldsen 2012 en lds Bo 12 20 samsas i tid och rum När ytan är begränsad kan lösningen vara att samsas i tid och rum. Dagtid är platsen parkeringsplats, kvällstid förvandlas den till aktivitetsyta. 73 aK n An 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Camilla Anderson 2012 k2 roo 01 inspiration 2 enkelHET het aK n An Program för aktiva mötesplatser ENKEL- information 2 01 k2 roo Camilla Anderson 2012 målade budskap inspirerar till aktivitet Symboler är ett sätt att kommunicera budskap och uppmärksamma alla som rör sig i staden på vilket utbud som finns, kanske precis runt hörnet. Det kan inspirera till att prova något som man inte kände till från början. Camilla Anderson 2012 74 Program för aktiva mötesplatser Under sommarhalvåret flyttar dansen ut utomhus i Berlin. Monbijou Theater arrangerar kvällar med dans, dj:s, musik och teater under den varma årstiden på kajen invid floden Spree. I anslutning till dansbanan ligger en sommarrestaurang och bar där man kan pausa, fika, äta eller bara betrakta vad som händer. Stämningen är opretentiös och avslappnad. Kanske är det någon som bjuder upp till dans! Strax intill erbjuder Monbijouparken friluftsbad, lekplats och aktivitetsytor. Ett riktigt bra exempel på mixade funktioner som aktiverar en plats och ett stråk och attraherar många olika användare. 8. den aktiva staden - inspiration och exempel dans på bryggan Camilla Anderson 2012 illa m Ca 2 1 20 mötesplatser on ers arr- d An inspiration angemang 75 Hur aktiverar man en park som framför allt lever sommartid, som ligger i en tät stadsdel med brist på parkmark och utemiljöer? En park som behöver leva året runt, där också vintersäsongen måste få ett innehåll som lockar till utvistelse under den mörka och kalla årstiden. Folkets park har kontinuerligt rustats upp under den senaste tioårsperioden och en av de första åtgärderna, tillsammans med förnyelsen av lekplatsen, var att skapa en kombinerad plaskdamm och isbana. Sommartid är plaskdammen ett välkommet komplement till havet och stränderna för innerstadsborna. Från mitten av november till februari är isbanan igång. Med en innovativ belysning upplevs platsen som både trygg och spännande – och framför allt användbar när mörkret faller tidigt. Det är gratis att låna skridskor och hjälm både vardagar och helger. I samarbete med Friluftsfrämjandet erbjuder Malmö stad gratis skridskoskola en gång i veckan under säsongen. utrustning flexibilitet jämlik aktivering hela dygnet hela året Ma ts P ers son 20 12 Program för aktiva mötesplatser 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Kläder efter väder 76 Gugge Zelander 2005 2 01 roo k2 aK An n ny- lekfullt tänkande Anna Krook 2012 Platser för umgänge flexibilitet Hur får man människor att hitta till ett nytt område mitt i en omvandlingsprocess, innan något ens har börjat hända? På Carlsbergsområdet skapades tre nya temporära platser med inriktning på fysik aktivitet. Syftet var att attrahera människor till Carlsberg och att generera ett stadsliv. Mest spektakulär var repskogen på Tap E plads som blev mest uppmärksammad och fotograferad. Mest använd blev Bobleplads. En slutrapport visar att man nådde målet att skapa ett ökat stadsliv, att besökarna var nöjda med platserna och trivdes i området. Temporära platser och tillfällig utformning kan användas som ett strategiskt verktyg för att testa nya idéer, att sätta fokus på ett nytt område, för att undersöka vilka processer som sätts igång eller att tillfälligt förnya en plats i avvaktan på en permanent omvandling. Det temporära och tillfälliga öppnar för kreativa idéer och lösningar, och det är möjligt att använda material och konstruktioner med en kortare livslängd. Program för aktiva mötesplatser Tillfälliga lösningar 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Camilla Anderson 2012 Temporär utformning redskap i omvandlingsprocess 77 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Program för aktiva mötesplatser 78 linjärt stadsrum Köpenhamn har under många år bedrivit ett medvetet arbete för att skapa en bättre stad för människor, bland annat genom att omvandla trafikmiljöer till parker och platser. Som ett led i förnyelsen av Vesterbro fick först Halmtorvet nytt innehåll med vistelseytor, vattenspel och bollplaner. Några år senare följde omvandlingen av Sønder Boulevard – en fyrfilig genomfartsled med parkeringsplatser, där de gamla träden försvunnit på grund av almsjukan – till ett grönt stadsrum med promenadstråk, gräsmattor och aktivitetsytor. Längs med den 1,5 kilometer långa sträckan finns bollburar, pingisbord, bmxbana och skate, lekplats och gott om sittplatser med olika karaktär. Innehållet är resultatet av en omfattande dialogprocess där områdets invånare fått avgöra vilka aktiviteter och vilken användning stråket ska ha. Ramverket är flexibelt och kan inrymma även spontana och temporära uttryck. Ombyggnaden har lett till ett ökat stadsliv och stråket används flitigt för promenader och som kvarterspark av de boende. hållbarhet förbind- samla elser tillgänglighet mötesplatser Spontan aktivitet dialog flexibilitet Vardaglighet Baana, Helsingfors ENKEL- Som en ravin skär cykelvägen genom centrala Helsingfors och bildar stadens nedsänkta motsvarighet till New Yorks ”the high line”. Anlagd på ett gammalt godsspår har den fått namnet Baana, banan. Förutom att skapa en ny, trafiksäker cykelförbindelse mellan två stadsdelar har ett aktivitetsområde anlagts där stråket vidgar sig i ena änden. Här finns faciliteter för skate, street basket, pingis och en konstgräsyta att sitta på. HET nytänkande 8. den aktiva staden - inspiration och exempel humor förbindelser tillgänglighet mötesplatser lätta att använda lla mi Ca rs de An 2 on 01 2 Program för aktiva mötesplatser m Ca illa d An on ers 14 20 Camilla Anderson 2012 79 mötesplatser utrustning ytor lätta att använda samla förbindelser mi Ca 4 01 01 2 on 2 on rs de An rs de An lla lla mi Ca 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Vardagligtillhet gänglighet 4 80 14 20 on ers An d illa Hamnen i Köpenhamn har gradvis tagits över av stadens invånare för rekreation, sol och bad. Först ut var Islands brygge, en flitigt använd park med industrikaraktär, med gräsytor för picknick, solande och bollspel samt mindre aktivitetsplatser för streetbasket och skate. Här finns också ett hamnbad med bassänger och hopptorn samt vattenaktiviteter som kajakpolo. Den senaste storsatsningen, Kalvebod bølge på motsatt sida, är ett nytt stråk för promenader, cykling och löpning, som gjuter liv i ett ödsligt, storskaligt kontorsområde i bästa läge vid vattnet. Här möts den urbana parken och det maritima livet. På det böljande däcket som skjuter ut från kajen finns träningsredskap, vistelseytor samt en mindre scen för musik och teater. Även här är vattenaktivitet är i fokus och det finns möjlighet att lägga till med kajak, bassäng för kajakpolo och kajakhotell. Parkerna på båda sidorna binds ihop av en 3,3 kilometer utmärkt löpslinga längs vattnet. Ca m Program för aktiva mötesplatser aktivitet i hamnmiljö jämlik Vardaglighet tillgängligförhet bind- elser Program för aktiva mötesplatser Badkulturen i Malmö har vuxit stadigt sedan Västra Hamnen och djuphavsbadet byggdes. Hit vallfärdar Malmöborna från alla delar av staden och särskilt den yngre delen av befolkningen. Den planerade utbyggnaden av Scaniabadet är en ny storsatsning på friluftsbad, lek och motionssimning för alla åldrar. Utbyggnaden omfattar tre havsvattenbassänger – en grundare för barn och en 25- metersbana, som blir delvis uppvärmda av spillvärme från fjärrvärmenätet för att förlänga säsongen, samt en 50- metersbassäng öppen mot havet. Därutöver byggs restaurang, omklädning och soldäck. Badet kommer att vara gratis att använda. 8. den aktiva staden - inspiration och exempel Motionssimning i det fria mötesplatser Illustrationer: pe Jep ga Aa d An rd en ers 81 begrepp Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och Program för aktiva mötesplatser innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid, lek, kroppsövning, gymnastik, motion, idrott och friluftsliv. Vi har valt att i programmet genomgående använda begreppet fysisk aktivitet för att beskriva den stora bredden av aktiviteter som finns, från hård träning till sociala aktiviteter som inte är så krävande . Den gemensamma nämnaren i programmet är att aktiviteterna utövas utomhus på allmän plats och att platserna är öppna för alla, utan krav på medlemskap. Spontanidrott är ett begrepp som ofta används för att beskriva fysisk aktivitet, motion eller idrott som utförs på egen hand, där man själv bestämmer var, hur och med vem. Det är dock ett något problematiskt begrepp eftersom just ordet idrott för tankarna till hård fysisk träning med inriktning mot prestation. Motion är något som individen utövar med syftet att upprätthålla eller förbättra den fysiska eller mentala hälsan. Ambitionen är ofta att den genomförs regelbundet och präglas många gånger av både planering, struktur och specifik utrustning. Funktionell träning innebär att de rörelser som utförs så långt som möjligt liknar rörelser kroppen normalt sett utför och är byggd för, samt att flera muskelgrupper aktiveras samtidigt. Ofta arbetar man också bara med den egna kroppen som vikt, vilket gör att utrustningen är mer flexibel och går att använda av en bredare målgrupp. 82 Program för aktiva mötesplatser ”Jag har utövat parkour i 7 år. För mig innebär parkour mycket mer än bara träning. Det fungerar även som meditation. Allt runt omkring stannar upp. Jag ser staden med andra ögon. Staden blir mer levande. När jag går genom staden tittar jag mig omkring och upptäcker nya saker hela tiden. De flesta bryr sig inte om en container eller ett elskåp som står på vägen men jag tänker direkt på hur det kan användas för parkour.” Kunal Luthra, parkourutövare 83 Mer läsning Andersen, Rasmus B, Center for Idræt og Arkitektur. 2009. Aktiverende arkitektur og byplanlægning. 50 eksempler på udvikling af attraktive og aktiverende byrum. Blomdahl, U., Elofsson, S., Åkesson, M. 2012. Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret. Book, Karin. 2007. Arenors lokalisering, betydelse och användning. Handslagsrapport 2007:2. Program för aktiva mötesplatser Boverket. 2012. Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet. Slutrapportering av ett regeringsuppdrag. Rapport 2012:22 Regeringsuppdrag. Boverket. 2013. Planera för rörelse – en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. Fahlén Josef, Riksidrottsförbundet. 2007. Näridrottsplatser och spontanidrott. Handslagsrapport 2007:9. Faskunger, Johan, Johansson, Roger. (red). 2011. Spontanidrottsanläggningar och miljöer. En utmaning för samhällsplaneringen. Faskunger, Johan, Statens Folkhälsoinstitut. 2007. Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet”. Larsen, Knud. 2003. Den tredje bølge –på vej mod en bevægelseskultur. Lokale- og Anlægsfonden skriftrække 8. Munch, Laura, Mogensen, Mette, Kaya Roessler, Kirsten. 2007. Arkitektur, kvinder og idræt. Lokale- og Anlægsfonden skriftrække 13. Nielsen, Gert, Thorkenholdt, Karen, Ministeriet for by, bolig og landdistrikter. 2011. Byens bevægelsesrum. Et studie af byrums evner till att fremme fysisk aktivitet og møde mellem mennesker. Riesto, Svava, Carlberg Nicolai. SLA Landskabsarkitekter i samarbejde med Lokale- og Anlægsfonden. 2004. Idrættens fornemmelse for byrum. Lokale- og Anlægsfonden skriftrække 10. Schytte, Benny i samarbejde med Lokale- og Anlægsfonden. 2004. En idrætslegeplads ska ligge i vejen! Lokale- og Anlægsfonden skriftrække 9. Sjöblom, Paul, Sveriges Kommuner och Landsting. 2011. Kunskapsöversikt. Nutida samhällsrelaterad idrottsforskning i Sverige och några jämförbara länder. 84 Program för aktiva mötesplatser Webbsidor Boverket. www.boverket.se/planera/planera-for-fysisk-aktivitet/ Dokumentation från konferensen ”Planera för rörelse”, presentationer och filmade föreläsningar från samtliga medverkande, bland annat Camilla Anderson och Anna Krook. www.boverket.se/Planera/Planera-for-fysisk-aktivitet/Dokumentation-fran-Planera-for-rorelse/ Folkhälsomyndigheten. www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-ochlevnadsvanor/fysisk-aktivitet/ 85
© Copyright 2024