58 S t r at e g i e r f ö r e n g r ö n a r e s ta d Strategier för en grönare stad Malmö ska stärka sin profil som en grön stad samtidigt som staden fortsätter att växa inåt. En tät och på samma gång grön stad har stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling likväl som för stadens attraktivitet. Att skapa grönskande stads rum och parker – som stimulerar till möten och aktivitet och som ger möjlighet till rekreation och lek för alla åldrar och grupper i samhället – är att skapa förutsätt ningar för folkhälsa och välfärd. A Läs mer i Grönplan för Malmö (antagen av kommunfullmäktige 2003-05-15). www.malmo.se/op En grön stad stärker stadens långsiktiga hållbarhet på flera olika plan. Ett mångsidigt utbud av parker, natur- , och rekreationsområden, fritids- och idrotts anläggningar fyller sociala, rekreativa, ekologiska och kulturella funktioner. De bidrar därtill i hög grad till stadens attraktivitet. En positiv bild av en grön stad gör dessutom Malmö lockande som bostadsort vilket i sin tur kan bidra till företagsetablering och arbetstillfällen. Att ha grönska nära hemmet bidrar till förbättrade levnadsvillkor genom mer välbefinnande och förbättrad hälsa. Närhet och tillgång till grönområden ger upphov till ökad fysisk aktivitet som i sin tur ger minskad risk för flera livsstils relaterade sjukdomar och förbättrad mental hälsa. Alla samhällsgrupper ska ges samma förutsättningar för en god hälsa genom närhet till grönska. Oavsett boendeform eller stadsdel ska det finnas tillgång till parker, grönska och andra stadsrum med god kvalitet inom korta avstånd. Inte minst för stadens barn utgör utemiljön en betydelsefull del av vardagen och utemiljön har stor inverkan på barns sociala, fysiska/motoriska och mentala utveckling. Epitetet Malmö som ”parkernas stad” ska stärkas. Malmö har – trots benämningen – förhållandevis begränsade gröna ytor. Mycket stor restriktivitet ska gälla för att ta parkmark i anspråk för annat ändamål. Varumärket Parkernas stad förstärks genom etableringen av den botaniska trädgården i Lindängelund och Varvsparken i Västra Hamnen. Det kan befästas ytterligare genom nya ”gröningar”, stadsdelsparker och stadsparker, fler naturreservat och genom mer grönska överallt i stadsrummet, till exempel genom plantering av fler träd i gatu rummen. En tätare bebyggd stad som samtidigt ger mer tillgång till parker och gröna stadsrum kräver nytänkande, kreativa och öppna arbetsprocesser och strategiska ställningstaganden. Kvalitet, utbud, närhet, tillgänglighet och lokalisering är lika väsentligt som kvantitet. Strategier för en tätare och grönare stad För att få en attraktiv stadsmiljö, som är både hållbar och hälsosam, är det viktigt att staden är både tät och grön. Med fler människor på samma yta behövs både nya grönytor och utveckling av dagens. Stadens gröna struktur och stråk måste därför utvecklas vidare; närhet, tillgänglighet, tillgång och kvalitet ska förbättras. Parker och stadsrum ska innehålla både aktiva mötesplatser och avskilda lugna platser. Ett rikt utbud av varierande fritidsaktiviteter, rekreativa ytor och gröna mötesplatser ska vara jämt fördelat över staden. De gröna elementen och ekosystemen motverkar olägenheter som uppstår genom själva livet i staden, som luftföroreningar, buller och förhöjd temperatur på grund av hårdgjorda ytor. Satsningar på anläggningar med grönska kan på lång sikt sänka samhällets kostnader för till exempel översvämningar (dagvattenhantering), ohälsa (reglering av mikroklimat och luftkvalitet), minskning av skadegörelse med mera. ”Ekosystemtjänster” (se sidan 28) kan också möta klimatförändringar, bidra till att öka biologisk mångfald, balansera temperaturskiftningar, vind- och solpåverkan. F Ö R TÄTA M E D G RÖ N S K A o c h t i l l ämpa ba l anseri ngspr in c i pen Med ambitionen att bygga tätt och grönt måste grönska få lov att ta plats i fler sammanhang än idag. I befintliga och redan täta stadsrum kan förtätning med grönska innebära anläggning av nya ”fickparker” för vistelse och möten. Lågt utnyttjade markparkeringar kan omvandlas till grönytor, gator kan få mer trädplantering och byggnader kan få gröna tak och gröna fasader. Fler träd och annan vertikal grönska i gaturum har stor effekt och har därtill ett betydande symbolvärde. Målsättningen ska vara att kraftigt öka antalet träd på Malmös gator och torg (utöver att ersätta gamla och sjuka träd). Att fler träd i den existerande kvartersstaden är möjligt visar den senaste tekniska utvecklingen (skelettjord, ledningsskydd). 59 60 A Läs mer om pågående arbete med förslag till Naturvårdsprogram (samrådshandling 2010). www.malmo.se/op S t r at e g i e r f ö r e n g r ö n a r e s ta d De krav som en tättbebyggd stad ställer på gröna objekt kräver också krav på en tydlig strategi för anläggning och användning. För att åstadkomma en grönare stad krävs nytänkande till exempel avseende ytbehov för anläggning och underhåll. Merkostnader ska sättas i relation till samhällsekonomiska vinster på lång sikt. Med tillämpning av balanseringsprincipen har kommunen möjligheter att styra åtgärder som bekostas inom ramen för exploateringar. Ska grön mark tas i anspråk för bebyggelse ska motsvarande värde kompenseras i närområdet och med samma värden. Kommunen kan därmed i ett tidigt skede vägleda exploatörer så att negativ miljöpåverkan undviks eller minimeras. Med hjälp av kompensationsåtgärder (utjämning eller ersättning) ges förutsättningar för exploatering och samtidigt kan miljökrav uppfyllas. Exempel för kompensations- och ersättningsåtgärder kan vara att plantera två nya träd för varje som måste fällas. Naturvårdsprogram 2010 lägger fast ambitionen att öka arealen mark med höga naturvärden inom kommunen. Det ska ske genom att skydda, utveckla, nyskapa och kompensera. Om det är nödvändigt att ta befintlig mark med höga naturvärden i anspråk ska de kompenseras så att naturvärdena i staden som helhet inte minskar. Grönplan för Malmö stad anger att arealen grön mark inom kommunen ska öka. ge GRÖNYTo rna F L E R F U N K TIO N E R Parker, fritidsanläggningar och dagvattenanläggningar är ytkrävande funktioner. Därför måste det hittas nya lösningar där de innehåller ett flertal funktioner. En mångfunktionell och effektiv markanvändning säkerställer att staden inte glesas ut. De gröna ytorna kan vara platser för rekreation och vila samtidigt som de utgör livsmiljöer för djur och växter, de kan fungera för dagvattenhantering och för lek och aktivitet. Kustnära och vattendragnära rekreations- och fritidsområden kan fungera som buffertzon vid tillfälliga översvämningar. Multifunktionalitet förutsätter flexibilitet i användningen, där exempelvis skolgårdar öppnas för allmänheten under tider då barnverksamheten inte pågår. På motsvarande sätt kan Malmös grönområden utgöra en viktig del av barnverksamheternas pedagogiska verksamhet. Sådana ytor ska utformas så det inte uppstår konflikter mellan olika användningsgrupper. Effektivisering av mark användningen på detta sätt ställer krav på utveckling av kommunens planeringsoch förvaltningsmodeller. Goda mil jöer för social hållbar ut veckling i hela staden De senaste åren har forskningen kommit långt med att utforska människors behov av utemiljöer. Vi behöver olika typer av utemiljöer nära oss för att må bra. Det kan till exempel handla om mötesplatser som torg, platser för motion och fritidsaktivitet eller gröna parker för rekreation och lugna platser för avkoppling. Inom planeringen kallas dessa olika platser och områden för sociotoper. Tillsammans med gatukontoret utvecklar stadsbyggnadskontoret en analysmetod där avstånd till sociotoperna och deras kvaliteter mäts. Målet är att säkerställa god tillgänglighet, utbud, kvalitet och närhet till utemiljöer oavsett stadsdel, såväl vid nybyggnads- som i förtätningsprojekt. S t r at e g i e r f ö r e n g r ö n a r e s ta d 61 tersmark i exempelvis Västra Hamnen. För att möta den tättbebyggda stadens utmaningar ska grönytefaktorn tillämpas både i nybyggnadsområden, vid upprustning och i förtätningsprojekt. Grönytefaktorn som redskap behöver utvecklas för att göras mer användbar i olika sammanhang. För att attrahera barnfamiljer till alla boendeformer och miljöer krävs en trygg, tillgänglig och användbar närmiljö. Utformning av bostadsgårdar är oerhört viktig eftersom de är en del i vardagsmiljön för barnfamiljer. Viktiga ingredienser är bland annat barnens möjlighet till rörelsefrihet (se sidan 53), aktivitetsytor och varierad och inte minst grönskande lekmiljö. Att lösa parkeringsfrågan genom parkeringshus istället för underbyggda gårdar ger förutsättningar för grönare gårdar och mer flexibel användning av byggnader. Storskaliga bostadsområden kan förädlas genom ekologisk upprustning och strukturella förändringar. De har ofta en påtagligt grön miljö jämfört med innerstaden men både kvalitet och tillgänglighet behöver ofta utvecklas. En strategisk komplettering med bebyggelse kan i kombination med uppgradering av utemiljöer bidra till en mer attraktiv och trivsam boendemiljö som i sin tur kan bidra till ett socialt och ekonomiskt lyft. INSPEL Grönytefaktor Grönytefaktor är ett arbetsredskap för att säkerställa att miljöbetingade kvalitetsmål uppnås vid byggande. Syftet med grönytefaktorn är att bidra till bra mikroklimat och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans samt att skapa naturliga miljöer och goda livsbetingelser för männi skor, djur och växter. I princip är grönytefaktorn en räknemodell där man fångar kvalitativa värden med en kvantitativ formel. Grönytefaktorn är ett flexibelt planeringsverktyg med en tydlig målbild som är anpassad till plats och projekt och ger byggherrar och arkitekter gestaltningsutrymme. Genom mätbara åtgärder säkerställer man högkvalitativa gårdsmiljöer även i tät stadsbebyggelse. Grönytefaktorn kan användas i alla sammanhang som vid upprustning och förtätning, där den befintliga boendemiljön förbättras, och i områden där nya bostäder eller verksamheter skapas. Bygg GRÖN Are BOS TA D S KVA R T E R o c h ti l l äm pa grönytefaktor Grönskande bostadsmiljöer ska vara målet vid byggande av bostäder, såväl i omvandlingsområden som vid förtätning. Grönytefaktor är ett instrument som använts med framgång för att säkerställa fungerande ekosystemtjänster på kvar- Foto: Marie Åkerström Olsson 62 S t r at e g i e r f ö r e n g r ö n a r e s ta d 63 ska pa GRÖ Nare gatuM ILJÖ er stärk stadens gröna o c h BLÅ VÄ R D E N Gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden, där grönskan måste växa i höjden. Det innebär fler gatuträd, mer fasadgrönska och intensivare användning av mellanrum (till exempel att göra trafikrefuger grönskande eller anlägga gräs/sedum mellan spåren när spårvägar byggs). Att skapa täta gaturum med mer grönska än tidigare kräver effektivt utnyttjande av tillgängligt utrymme, större investering för anläggning och underhåll men är önskvärt ur ett samhällperspektiv och i längden även lönsamt. En tätare stad med fler människor betyder fler rörelser och därmed en större belastning på kommunikationsstråken. Parker, skolor, idrotts- och fritidsanläggningar ska finnas i närheten av de boende för att minimera onödig trafik. Att stödja cykel- och gångtrafik öppnar för grönare gatumiljöer. Gator, cykelvägar och gångstråk ska inte bara vara effektiva för transport utan måste även ha goda vistelsekvaliteter. Malmös parker har, utöver rekreativa och ekologiska funktioner, också kulturella och kulturhistoriska värden. Dessa måste tas tillvara, synliggöras och sättas i kontext med staden. Parker ska utvecklas med höga arkitektoniska ambitioner för att locka människor från när och fjärran. Malmös varumärke som parkernas stad måste stärkas och bekräftas genom hög konstnärlig och arkitektonisk nivå. Parker och torg i hela staden ska vidareutvecklas som mötesplatser och arenor för kultur, kreativitet och arrangemang av olika slag. Kanalen som omger Malmös historiska stadskärna bör få en mer framträdande roll genom att kanalkanten aktiveras, tillgängliggörs och integreras i stadens gröna nätverk. I innerstaden och hamnen finns även kajer vars åtkomlighet behöver förbättras för att öka utbudet av promenadstråk och mötesplatser vid vatten. pl anera för nya sto ra parker A Läs mer balanseringsprincip och ”ekokonto”: www.malmo.se/op S t r at e g i e r f ö r e n g r ö n a r e s ta d Arbetet med att anlägga nya stora parkområden som Lindängelund, Gyllins trädgård och Varvsparken har påbörjats och kommer att fortgå under lång tid framöver. Det finns behov att i god tid planera, dimensionera och lokalisera kommande generationers stora gröna parker. Malmö är avskuret från landskapet och behöver öppna sig mot omgivningen. Landsbygden i omlandet måste bli en del av det rekreativa Malmö och har beredskap om staden långt in i framtiden växer utanför Yttre Ringvägen. Med balanseringsprincipen som kompensationsverktyg kan sådana områden utvecklas genom att ”ekokonton” skapas. värna o c h ut v e c kl a möj l i gh eter ti l l S TA D SO DLI N G Stadsodling sker sedan lång tid på odlingslotter och i stadens olika koloniområden. Det finns över 6 000 kolonilotter i Malmö, varav ca 4600 ägs av kommunen. Koloniområdena ska så långt möjligt värnas och främjas. Andra möjligheter till lokal ekologisk odling i staden kan stödja en god social utveckling och bidra till bättre hälsa. Det skapar en större känsla av delaktighet och samhörighet med sin stad, sin stadsdel och sina grannar och ger därför även goda förutsättningar för integration av olika samhällgrupper och utbyte över åldersgränser. Kommunen ska visa en positiv och tillåtande attityd gentemot lokala initiativ för att tillfredställa människornas behov att ta tillvara sin omgivning genom stadsodling. INSPEL INSPEL Gröna gaturum: Fricksgatan De offentliga rummen bygger Varsvsstaden Foto: Gatukontoret Ett exempel på hur grönskande gaturum kan skapas är Fricksgatan, mellan Södervärn och Möllevångstorget i Södra Innerstaden. Attraktiva mötesplatser av olika slag där alla kan mötas på lika villkor, bidrar till en levande demokrati och samhällets hållbarhet. Gatan byggdes om under 2009 och fick ny marktegelbeläggning som knyter an till den gamla bebyggelsen på södra sidan av gatan. Gatan fick även mer plantering och nya träd av en ny sort för Malmös offentliga miljöer; kinesträd. En hästkastanj bibehölls och fick ny marktäckande växtlighet runt sig. Perennplanteringar var först tänkta som förträdgårdar som skulle tillhöra de gamla husen. Juridiska problem gjorde att det blev en offentlig plantering istället. Planteringen fick dock en villakaraktär med olika trädgårdsväxter. Varvsstaden ska bli en tät, urban och grönskande miljö med offentliga stadsrum av hög kvalitet. Varvsstaden ska knyta samman Malmös centrum med Västra Hamnen. Både besökare och de som kommer att ha sin vardag här ska finna platser och stråk i stadsdelen som bjuder på folkliv och rörelse. Ambitionen är att Varvsstaden ska ha en mångfald nya platser för aktivitet, kontemplation och rekreation. Plats ska ges för kultur och attraktioner. Varvsstadens platser ska bilda ett nätverk av urbana gröna rum som erbjuder kontrastrika möten mellan gammalt och nytt. Mötesplatser för alla ska bli Varvsstadens livsnerv och formas med utgångspunkt från människors hastighet och behov. Fricksgatan före och efter ombyggnad. Illustration: Martin Sundberg, White arkitekter AB / PEAB