H a l va san n i nge n Rob e r t T h a m s 16 ORSAKER TILL ATT FÖRETAG MISSBEDÖMER SIN MARKNAD OCH VAD MAN KAN GÖRA ÅT DET. EN SKRIFT OM MARKNADSANALYS OCH MARKNADSUNDERSÖKNINGAR FRÅN THAMS & NYÅS MANAGEMENT AB. halva_sanningen omsl.indd 1 07-01-03 13.54.51 Bilden på framsidan är ett NASA - foto av jorden taget från rymdfarkosten Apollo 11 under den allra första månlandningen i juli 1969. halva_sanningen omsl.indd 2 07-01-03 13.54.51 H A L VA S A N N I N G E N “ H u r k a n m a n o r i e nter a om halva kar tan är bor ta. Hur k a n e n l e d a r e f a tta beslut när bar a halva sanningen o m m ar knaden är känd” Robert Thams Copyright Robert Thams 2007. H A L VA S A N N I N G E N företaget varit med och gissat och då har det förekommit enstaka vinnare på sex eller sju rätt. Inte oväntat har det då varit kundtjänst och andra med tät kundkontakt som haft flest rätt. Det tycks dessutom vara så att ju högre nivå i organisationen man befinner sig på, desto mindre är utsikterna till korrekta gissningar. Kan man få VD att delta i denna övning är prognosen 2 – 3 rätt. Vid ett par tillfällen har det dessutom inträffat att VD inte lyckats få något rätt alls. När Dagens Industri bad oss att ta fram en VD som ville framträda offentligt med sina noll rätt kändes uppgiften främmande. Vem skulle vilja skylta med sin ”oförmåga”. Vi trodde dock att vi skulle ha bäst utsikter att lyckas om vi kontaktade en VD som var relativt ung och arbetade i ett lönsamt företag. DEL 1 H A L VA S A N N I N G E N Under åren har vi presenterat undersökningsmetoden, Problem Detection Study (PDS), vid mer än tusen tillfällen för företagsledningar i Sverige och utlandet. Inte sällan möts man av kommentaren ”Er metod är nog bra, men vi jobbar redan dagligen med att lösa kundernas problem”. Det väckte därför stor uppmärksamhet när man för ett antal år sedan kunde se rubriken ”VD har ingen aning om vad kunderna vill ha”. I artikeln, som omfattade ett helt uppslag i Dagens Industri, redovisades erfarenheterna från 80 av de då drygt 800 marknadsundersökningar vi genomfört med vår Problem Detection Study-metod. Huvudbudskapet i artikeln var att företag inte vet vad kunderna önskar. När man internt i ett företag ges möjlighet att gissa kundernas tio största problem tar man ofta fel. Faktiskt är det så att ingen enskild person i någon ledningsgrupp lyckats pricka in mer än fem av de tio högst rankade problemen. Ändå har vi genomfört denna gissningsövning över hundra gånger. Ibland har alla i Erfarenheter från 800 PDS-studier väckte uppmärksamhet i Dagens Industri. 3 H A L VA S A N N I N G E N Karl-Axel Persson, VD på dåvarande ABB Fläkt Marin, svarade ja utan att tveka, och kom därmed att bli fotograferad till artikeln stående bredvid ett block där han ritat upp en stor nolla. Vi har hört kommentarer där ledningspersoner med viss beundran berömt modet att ställa upp. Karl-Axels kurage är också ett exempel på många yngre företagsledares attityd. Man vågar stå för att man inte vet, kan eller förstår allt. För den som inte varit med om att gissa målgruppens problem, och är medveten om att det finns ett facit att bli rättad mot, kan jag berätta att detta är mycket prövande och frustrerande. När man bara har tio markeringar att fördela på över hundra tänkbara problem känns nästan allt viktigt. Man vacklar i sin åsikt om företeelser man uttalat sig kategoriskt om bara någon vecka tidigare. När vi som jobbar med PDS genomförde vår egen kundundersökning fick jag en flaska vin av personalen för de fyra rätt jag själv lyckades pricka in. Inte många rätt kan man tycka för någon som startat företaget och medverkat i samtliga kundmöten de fem första åren. Dock måste vi erkänna att företagens gissningar om kunderna blir bättre för varje år som går. 5 rätt av 10 är inte så ovanligt idag som för några år sedan. Speciellt god insikt om kunderna tycks det finnas i företag med Internetprodukter, troligtvis beroende på att man själv konsumerar den egna produkten. Även om man kan se tendenser på att utvecklingen går åt rätt håll är tesen Halva Sanningen lika aktuell idag som för tio år sedan. Varför tycks ledare ha så dålig kännedom om sina målgruppers behov och önskningar och varför ansluter sig även i övrigt erkänt skickliga VD: ar till mönstret? Del 1 av denna skrift behandlar några av orsakerna. 1. Tala inte Marketingska. Först måste vi konstatera att det finns en viktig orsak till att det är så svårt att pricka rätt. Vår analysmetod, Problem Detection Study, som är facit på företagens förmåga att gissa kundernas problem, bygger på att man rangordnar kundproblem som är konkreta och detaljerade. De är skrivna på ”mutter- och-skruvnivå” som någon uttryckte det. Företagsledare är vana att tala i mer abstrakta eller generella termer. ”Vår service ska förbättras” och ”Vi ska ha de bästa säljarna i branschen” är inga ovanliga målsättningar. Skulle man ha tillåtits att ha med sådana begrepp när man beskriver kundernas behov, vore det inte lika svårt att visa sig kunnig. Det är när man måste bli konkret och detaljerad som svårigheterna uppstår. På ett förpackningsföretag var alla medvetna om att leveranserna var det stora bekymret för företaget, men ytterst få lyckades nagla fast ett av de stora problemen ”Det står inte på leveranssedeln om delar av leveransen är restnoterade”. Detta till synes triviala problem kunde skapa stora bekymmer för mottagarna. När en viss folie eller delkomponent saknades i leveransen var det bara för arbetslagen att ställa om förpackningsmaskinerna och börja om från början med något annat. På en av Europas största hotellkedjor var alla medvetna om att bra service i receptionen var en nyckelfaktor till framgång. Däremot var man inte överens om hur detta skulle uppnås. Marknadsavdelningen ansåg att snabb utcheckning var det viktigaste medan personalen i receptionen talade om vikten av att tala med varje gäst för att bygga upp en personlig relation. 4 H A L VA S A N N I N G E N Dessa två, nästan motsatta åtgärder, visar hur svårt det är att gå från ord till handling när man uttrycker sig i termer som inte är entydiga. Bosse Hagskog, byråledare och copywriter, har beskrivit detta fenomen som ”marketingska” - ett sorts samlingsbegrepp för alla de substanslösa ord inom marknadsföring som låter så imponerande: strategisk plattform, servicekvalitet, nischorientering, leveransprecision mm. Dessa används företrädesvis av unga ”amakademiker” (Bosses beskrivning) med en överdriven uppfattning om sitt eget marknadsföringskunnande. Man önskar imponera på sin omgivning genom att använda ”fina” ord och gör det så ofta man kan. Svenska Esso hade på sin tid en reklamkampanj med mottot ”Vi tänker bli bäst på service”, som hade svårt att få gehör bland kedjans stationer. Personalen där förstod inte hur de i praktiken skulle arbeta för att uppfylla denna målsättning. Den PDS vi då genomförde benade ut och konkretiserade handlingsalternativen. Mer om detta kan du läsa i del 2 av denna skrift. Våra politiker är kanske de största syndabockarna på detta område. Med förkärlek talar man om trygghet, omsorg, värna om jobben, miljön mm. Listan kan göras lång. Orden betyder ingenting, används av alla läger och man får granska riksdagsarbetet efter ett val för att förstå vad man egentligen menade. Och sen klagar politikerna på att man inte fått fram sitt budskap. När Folkpartiet gjorde sitt rekordval för ett antal år sedan kunde man i eftervalsanalyser läsa att det enda vanligt folk kunde förstå var ”eget rum i åldringsvården”. Man blev valets stora vinnare genom att vara det enda partiet med en konkret fråga på sina valaffischer. De högst rankade problemen i en PDS för kylskåp i Kina var buller- och vibrationsrelaterade. Man byggde därför ett extremt tyst kylskåp och sålde det under begreppet ”Ny Frid”. TV-reklamen visade en familj som väcktes av sitt bullriga gamla kylskåp ända tills de köpte Electrolux. Reklamslogan blev “lyssna innan du köper”. Man tog även fram en utbytbar kylskåpsfront där man kunde få sitt brölloppsfoto inmonterat. “Ny Frid” blev Electrolux första stora försäljningssuccé i Kina och bröt marknaden för en rad uppföljare (Framgången uppmärksammades stort i media). 5 H A L VA S A N N I N G E N Inte ens spontant inkomna klagomål utgör alltid ett bra beslutsunderlag. Vid två tillfällen (Apoteket och SAS) har vi kunnat matcha registrerade klagomål mot vår kundundersökning och då konstaterat att helt olika saker kommit upp. Vi noterade att de klagomål som spontant kom in var överrepresenterade när det gäller udda engångshändelser som t ex ”min kavaj blev smutsig”, ”påsen gick sönder” eller ”burkarna läckte”. 2. Lita inte på klagomål. Företag och organisationer har mängder av kontaktytor med kunder och medlemmar. Dessa borde ge värdefulla insikter kan man tycka, men oftast utgör de felkällor. När VD, marknadschef eller försäljningschef möter kunder är dessa antingen mycket nöjda eller mycket missnöjda. Det är endast dessa som filtreras fram till ledningspersoner, medan övriga förblir en anonym och grå massa. De få gånger VD besöker kunder har dessa ofta rullat fram ”röda mattan”, tagit på ”finkostymen” och har mest positiva saker att säga om besökarens företag. Andra gånger kan det vara en missnöjd kund som vill tala ut med någon i företagsledningen. Sådana möten med kunder är sällan representativa för målgruppen i övrigt och kan leda till felaktiga analyser och ställningstaganden. Dåvarande VD: n för Rank Xerox Norge fick under en månad telefonsamtal från tre relativt stora kunder som i arga ordalag kritiserade faktureringssystemet. Detta ansågs som tillräckliga impulser för att fatta ett flermiljonersbeslut om ett nytt faktureringssystem – ett beslut som revs upp i sista stund när våra PDS-undersökningar förelåg. Där visade sig nämligen majoriteten av kunderna ha en motsatt åsikt. Istället för att genomföra en systemförändring fick de tre kunderna manuella förändringar enligt sina önskemål. Ibland känns det som om företagsledare är lite väl snabba med förändringar, när det oftast är snabbare och billigare att tillhandahålla individuella lösningar. En rad företag med stor andel leverans och försäljning över nätet har utvecklat sin verksamhet med en PDS som bas. Avanza använde PDSen för att starta en intern debatt om kvalitet och kundfokus. Sedan gick resultatet rakt in produktutvecklingen och förändrade målbilderna i företaget. 6 H A L VA S A N N I N G E N Tyvärr är det inte bara det egna beteendet som framkallar detta fenomen, utan även konkurrenterna. När dessa lanserar nya servicekoncept eller produktförbättringar, undermineras etablerade kundrelationer. Man blir mer kritisk till sin ordinarie leverantör, trots att denne bara agerat som vanligt. Återigen är kunderna sparsamma med direkta samtal om saken. Däremot är man betydligt mer frispråkig när det gäller vänner och kollegor. Data från Rank Xerox i USA indikerar att när man blivit drabbad negativt av en leverantör, berättar man det för i genomsnitt 7 personer. Volkswagen Verkstäder i Tyskland har kommit fram till siffran 11. När man blivit positivt överraskad överför man däremot sin upplevelse till fyra personer i sin omgivning. I stort gäller dessa siffror även för Sverige. Dessa onda och goda cirklar av mun-till-munberättelser är en undervärderad marknadsföringsfaktor. I våra undersökningar har vi regelmässigt med frågan om kunderna rekommenderar företaget eller produkten till vänner och kollegor. Ofta noterar vi här oväntat positiva värden samtidigt som vi vet att företagen inte utnyttjar detta aktivt. Vid ett tillfälle räknade vi ut effekten av att reseledare i Alperna aktivt jobbar på att överföra positiva upplevelser till charterresenärerna. Om femtio reseledare, var och en utför fyra ”sanningens ögonblick” (här definierat som en serviceåtgärd som gör ett starkt intryck på kunden) i veckan under de 20 veckor de jobbar i Alperna, och om dessa åtgärder gör ett så starkt intryck att de återberättas till 5 vänner, så nås 20 000 personer av budskapet per säsong. Det förefaller också finnas en stor andel notoriska klagare eller sällanköpare i spontanklagargruppen. Personer med väldigt speciella förväntningar på produkt och leverantör eller sådana som klagar överallt de kommer åt (säkert hemma också, som någon uttryckte det). Ett bostadsföretag konstaterade att den i särklass mest frekventa klagaren är en ”ensamstående kvinna, som är 30-40 år och ringer eller skriver på arbetstid samt använder kommunens kuvert och frankering”. Enligt våra erfarenheter är det tvärtom så att ju större och trognare kund, desto mindre benägen är man att klaga. När vi en gång intervjuade en inköpare vars företag bytt leverantör fick vi en belysande förklaring. ”Det finns en gräns för vad man kan tåla av en leverantör, men det är inte min plikt att tala om för dem hur de ska sköta sitt jobb.” På frågan om han återfört orsakerna till sitt avhopp blev svaret kort ”Nej, de får klara sig själva, utan min hjälp”. När vi granskar våra undersökningar på utlandsmarknaderna noterar vi att detta fenomen inte verkar vara lika förekommande där. Det tycks med andra ord vara en svensk egenskap att tiga när man råkat ut för missgrepp. Även om direktkommunikationen mellan köpare och leverantör ibland brister finns det ett beteende som alltid följer dåligt uppträdande. Man klagar på priset. När någon klagar på att ”det är för dyrt” är det sällan beloppet i sig man motsätter sig. Det handlar mer om att de sammanlagda värdena i leverantörens erbjudande inte räcker till för att väga upp priset. Ju fler missgrepp eller servicebrister en kund råkar ut för, desto mer kommer rabattdiskussionerna upp. 7 H A L VA S A N N I N G E N av lojala medarbetare, medan besök hos kunderna utgör osäker mark. Även arbete på en bensinstation, i en butik eller i en kundmottagning åtminstone någon vecka per år, torde vara att rekommendera för marknadsansvariga på respektive företag. Ett av Europas största oljebolag praktiserar just detta. Säljare borde också styras bort från sin tendens att besöka kunder man redan känner och som är positiva till företaget och istället se till att nya eller kritiska kunder får fler besök. 3. Träffa kunder utan skygglappar. Förr i tiden åkte kungen runt i riket på en ”Eriksgata” och visade upp sig och knöt kontakter. På samma sätt borde företagsledare besöka sina kunder. Inte bara några få utvalda, utan en systematisk genomgång av kundstocken, både nöjda, missnöjda och anonyma. Kanske inte alla kunder, men ett tvärsnitt. Vid besöken bör dessutom samtalen följa en bestämd intervjuguide, där servicekedjans alla delar behandlas systematiskt med rubriker, stickord och följdfrågor. Faran med ett helt fritt samtal är att man lätt fastnar i någon detaljfråga eller att bara favoritämnena kommer upp. ”Vad tycker du om vårt nya produktprogram?” frågar marknadschefen, väl medveten om att det kanske är företagets starkaste kort. Möjligen stärker ett sådant samtal självförtroendet, men knappast kunskapen om kunderna och marknaden. Man blir ofta positivt överraskad av de många säljmöjligheter som dyker upp under en förutsättningslös kundträff. Man bryter det vanliga mönstret av köpsälj-förhandlingar och när kunden får tala fritt om sina problem framträder oanade möjligheter till initiativ. Vid ett tillfälle ville ett läkemedelsföretag anställa vår intervjuare eftersom dennes systematiska frågeteknik påverkade läkarnas uppfattning om företaget så positivt. Dock tar vi avstånd från företag som under förespeglingen ”objektiv marknadsundersökning” genomför regelrätta säljsamtal. Detta är både oetiskt och i längden negativt för företaget. Många personer i ledande ställning är annars lite kundrädda. Man trivs bra på det egna företaget omgiven En rad företag (IKEA, HM, Securitas m fl) har med stolthet uttryckt att man använder ett minimum av konsulter. Ändå har man varit stora PDS-användare genom åren. “Förslaget att göra en marknadsundersökning kunde lika gärna ha åtföljts av en avskedsansökan”, förklarade Securitas Systems VD Juan Vallejo. Ändå gav den PDS vi genomförde i USA och Europa en rad nya impulser och den användes operativt på Securitas olika marknader. 8 H A L VA S A N N I N G E N förändras över tiden. Ett år kan kundernas krav ha ökat, så egentligen har företaget backat trots positiva siffror. Det är både förändringar i omvärlden och egna åtgärder som stör bilden. När man i stora restaurangen på Köpenhamns flygplats efter vår PDS åtgärdade kundernas önskemål om en bättre vinlista, blev resultatet att betyget för vinlistan sjönk påföljande år. När man hade fått en förbättring ville man ha mer. Man hade fått smak på kvalitet. 4. Nöjdkundindex skapar sällan utveckling. De i särklass vanligaste formerna för kundundersökning är attributrangordning eller betyg. De flesta företag gör någon form av Nöjd Kund Index (NKI), åtminstone vartannat år. Under perioder av konjunkturavmattning hör man om många som avstår sin regelbundna mätning för att spara kostnader, men ofta återupptas de. Ofta mäter man ett 20-tal variabler mot skalorna ”Hur viktig är denna variabel för ditt val av leverantör?” och ”Hur bra sköter vi oss?” Variablerna täcker in alla företagets viktiga funktioner som reklamationer leveranser, information etc. Det finns lite olika varianter på dessa undersökningar, men i stort följer de alla samma mönster. Många företagsledare uppger att denna undersökningsform ”ger intressant information”, men medger att värdena inte säger så mycket första året. Vad betyder det t ex att säljarna får betyget 4,1 på en 5-gradig skala? De påföljande åren studerar man differenserna och plottar ut förändringarna över tiden på ett diagram. ”Titta så intressant, vår information har blivit bättre, vi har ökat från 3,69 till 4,04”. Visserligen har de flesta undersökningsföretagen backdata som visar vad andra företag uppnått, men sådana jämförelser är inte alltid rättvisande - varje företag är unikt. Problemet med denna typ av information är att den inte är operativ. Vi vet inte om 4,04 betyder att vi måste satsa mer resurser eller om nuvarande nivå för tillfället är tillfredsställande. Inte heller framgår lämpliga åtgärder eller hur vi bör gå tillväga för att bli bättre. Dessutom vet vi för lite om hur kundernas attityder 5. Kurvor och krångliga analyser. Många företag som gör regelbundna kundmätningar jämför sig med konkurrenterna. Där skillnaden är störst och där man får sämst betyg sätts åtgärderna in. Detta kan säkert vara riktigt många gånger, men kunderna är inte alltid logiska. Ibland har kunderna lärt sig att leva med ett företags brister och man har inga stora marknadsmässiga vinster av att åtgärda dem. Det vore som att ”skjuta kråkor med hagel i en öppen dörr”, som någon uttryckte det. Ofta önskar kunderna istället att företaget utvecklade det man redan är bra på ännu mer – att man befäster och förstärker sina styrkor. Ett av Sveriges mest kända verkstadsföretag fick i flera mätningar högsta betyg för sin katalog. Ändå var ett av de största önskemålen att katalogen skulle utvecklas än mer. Man ville ha mer användarinformation, manualer och branschinformation. Kunderna tycktes mena: Varför sluta nu? Ni borde kunna göra katalogen ännu bättre. I våra PDSar ser vi många exempel på att kunderna vill att man blir bättre på det man redan är bra på, vid sidan om att åtgärda brister. 9 H A L VA S A N N I N G E N På en hotellgrupp fick man i traditionella kundenkäter veta att receptionspersonalen inte ansågs lika vänliga och personliga som på privata innerstadshotell. Det naturliga hade varit att tolka ett sådant resultat till att genomföra ett utbildnings- och motivationsprogram för personalen. Detta planerades också, tills vår undersökning visade att gästerna inte alls var intresserade av mer personlighet, utan man önskade en personal som var mer återhållsam. Man ville inte att personalen i receptionen skulle hälsa glatt igenkännande och komma med personliga kommentarer. På samma hotellgrupp konstaterade man att matkvaliteten var en av de högsta i branschen. Ändå visade sig ”större variation i menyerna” vara ett av de främsta önskemålen. Av rationella skäl hade man samma meny på samtliga hotell i princip alla dagar av året, något som knappast var en fördel för dem som besökte kedjans hotell ofta. En av de hotellgäster vi intervjuade kunde i detalj beskriva ”hur många champinjoner som skulle serveras till fläskkotletten och var på tallriken de låg.” Dessutom finns det en fara att kunderna säger en sak, men gör det omvända i verkliga livet. Man ger ”priset” höga viktighetspoäng, men köper inte det som är billigast. Man säger att man vill ha produkter utan onödigt ytteremballage, men i våra butikstest valde alla hudkrämen med snygg ytterkartong. Många av dessa frågor är just vad analytikerna både inom och utom företaget ägnar tid åt, med en blandning av erfarenhet, resonerande och tyckande. Dock ska vi ha klart för oss att det är kurvor, diagram och krångliga analyser som skapar förvirring och misstro i organisationen. Säljare och servicetekniker vill ha konkret in- I en Europa-PDS för SCA Containerboard (wellpappråvara) identifierades en rad möjligheter inom information och kundvård. För att befästa imagen av kunnighet på design, mode och material kläddes fotomodeller upp i kläder av papper och kartong och fick gå catwalk på SCA:s road show i Barcelona, Milano, Paris m fl storstäder – ett för en basindustri unikt framgångskoncept. 10 H A L VA S A N N I N G E N formation som man tror på för att agera. Ett annat bekymmer med betygsundersökningar är att de ofta uppvisar få eller inga förändringar år från år. Det krävs ofta stora missgrepp eller stora förbättringar för att de ska ge statistiskt utslag. Detta beror på att de variabler man mäter ofta är för breda och innehåller för många olika delmoment. Är man tillmötesgående vid reklamationer, men långsam med återbetalning är det risk för att kunderna sätter sitt betygskryss i mitten på skalan. Dessutom finns det en konserverande tendens i betygsättning. En duktig elev behåller sina betyg även i perioder av försämring, medan en svag elev måste bevisa sin ambition länge innan det blir utslag i betygen. En student på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm berättade att en bra elev, som experiment, bytt hemuppsats med en av de svagare eleverna i klassen. När uppsatserna lämnades ut kunde man notera att den duktiga eleven erhöll lika bra betyg som vanligt medan den svage fick lika dåligt betyg som vanligt. En av Sveriges största detaljhandelskedjor satsade stort på en utbildning i “aktiv rådgivning” för samtlig personal. Ändå noterade vi marginella förändringar på den fråga som årligen mätte allmänhetens uppfattning om kedjans rådgivning. Efter några år upphörde vi med mätningarna, eftersom de gav så lite ny information och p g a de negativa effekter siffrorna hade på personalens motivation. Flera år efter att ”plastmackan” (smörgåsar i plastfolieförpackning) på tågen tagits bort, dök den upp som ett stort problem i vår undersökning. Rank Xerox Norge minskade tiden från felanmälan till serviceåtgärd från dagar till bara några timmar, utan 11 att kunderna gav ifrån sig några ovationer. Kunderna noterade ”en viss förbättring”, men inte mer. Det är ibland otacksamt att vara kvalitetschef, åtminstone om man önskar kundernas uppskattning för det man gjort. Ofta har kunderna ett långt minne och man får leva med sina myter i många år. 6. Använd betygsundersökningar med försiktighet. Nu kan det tyckas att vi är emot betygsundersökningar. Det är vi inte. De har en viktig funktion att fylla när det gäller att varna ledningen när något håller på att gå fel. De flesta charterreseföretag har någon form av veckovisa enkäter. Om städningen på ett hotell upphör eller om en reseledare börjar missköta sina uppgifter, syns detta omedelbart och åtgärder kan sättas in. USA är det kanske mest undersökningsintensiva landet i världen. Där finns t o m skolor som låter eleverna betygsätta varje lektion och att dessa värden ligger som underlag för lön och fortsatt anställning för lärarna. Ett världsledande kontors- och dataföretag mäter kvartalsvis förändringar i kundlojaliteten i alla länder de är representerade i. Detta för att undvika det man tidigare råkade ut för i Japan. Där hade man under flera år byggt upp så mycket negativ goodwill hos kunderna att man inte kunde stå emot när största konkurrenten lanserade ett nytt produktprogram och företaget nästan försvann från marknaden. För att ytterligare gardera sig mot att detta skulle upprepas, byggde man dessutom in kundlojalitet som en del av personalens bonusmodell. H A L VA S A N N I N G E N Vid ett tillfälle blev vi kallade till företagets Londonkontor som en följd av att kundlojalitetssiffrorna hamnat på en för låg nivå. VD: s bonus var i fara, trots att lönsamheten i övrigt var god. Efter mötet uttryckte en av medarbetarna sin iakttagelse ”Det är först sedan vi fick det här bonussystemet som ledningen verkligen intresserar sig för kvalitetsfrågorna”. Ett early warning-system från kunderna kan därför vara av stort värde i vissa branscher. Man får däremot inte tro att dessa studier ger djupare kunskaper om kundernas åsikter eller att det hjälper dig att handla rätt. Otydligheten och de många tolkningsalternativen ger alldeles för stora möjligheter för starka personligheter inom företaget att utnyttja resultaten till sin egen fördel ”Titta på siffrorna, de är ju ett klart bevis på att vi på produktutvecklingsavdelningen måste få mer resurser”. När vår konkreta PDS-undersökning presenterades för journalisterna på en veckotidning utbrast någon ”Det här är första gången som jag inte förstår hur vi ska kunna runda resultatet”. PDS-studien pekade nämligen på avgörande brister i tidningens inriktning och grundinställning. Det började med en kund-studie för Sörmlands Sparbank och det har fortsatt med uppdrag för ett 10-tal andra Sparbanker, både mot kunder, medarbetare och regional utveckling. De sistnämnda identifierar hinder och bekymmer som invånare, företagare och besökare upplever i regionen – används för lokala initiativ och samarbeten samt publicitet. 12 H A L VA S A N N I N G E N 7. Det är inte grundkvaliteten som brister. Vi måste gå långt tillbaka i tiden för att hitta företag som slarvar med sin grundkvalitet. I våra tidiga PDSundersökningar noterade vi ofta kundernas önskemål om förbättringar i både produktkvalitet och leveransförmåga. I ett dataföretag påpekade en storkund t o m att ”säljarna håller sig undan eftersom de inte har något att sälja”. Det skeppades ut produkter som var slarvigt framtagna eller rent av defekta redan från början. Det talades om ”måndagsbilar” och byggnadsmaterial som fick bytas ut redan efter några år. Missnöjda kunder kompenserades med gåvor och olika kundvårdsaktiviteter. Middagar, besök på olika evenemang och mutresor var vanligt. Ett vitvaruföretag bjöd t ex sina bästa återförsäljare på årliga långresor. Förlorade kunder ersattes raskt med nya. Allt större resurser gick till försäljning, reklam och erbjudanden för nya kunder. En bokklubb gav allt frikostigare introduktionserbjudanden till nya medlemmar för att kompensera för det svaga bokprogrammet. En motivitationskonsult bestod, året innan det lades ner, av tre utbildningskonsulter, fem säljare och en säljchef. En dålig produkt hölls vid liv med kraftiga försäljningsansträngningar. Sådana strategier är inte hållbara i längden, men långt ifrån alla insåg detta då. Denna period ersattes av ett decennium med förbättringsprogram som skulle säkerställa företagets grundkvalitet. ISO 9000 blev högsta mode och det delades ut kvalitetspriser över hela Europa. 13 De flesta företag har denna tid bakom sig, men för säkerhets skull innehåller alltid våra PDSar frågor som säkerställer grundtjänsternas kvalitet. Det är dock bara undantagsvis som våra undersökningar pekar på brister i grundkvaliteten (läs mer om detta i del 2). 8. Differentiering. Enligt våra erfarenheter handlar alltså den övervägande delen av kundernas tio-i-topp-lista idag om problem som ligger utanför företagets grundkvalitet. En världsledande tillverkare av skär för metallbearbetning identifierade en rad högt rankade kundproblem, men ytterst få av dessa handlade om produkterna. I stället var det momentet att byta utslitna skär mot nya, som orsakade störst bekymmer i målgruppen. Trivialt kan tyckas, men tidsförlusten, risken att ta fel dimension på skäret eller ställa in det fel kunde orsaka stora kostnader. Satsningen på robotisering av skärbytesprocessen skapade större kundlojalitet och nya intäktsmöjligheter. Kunderna önskade dessutom hjälp med att öka effektiviteten i den egna produktionen, något som resulterade i utbildning av säljarna till rådgivare och konsulter. En hisstillverkare med en andel av världsmarknaden på 30 % i sin nisch, fann att kunderna i stort sett var nöjda med hissprogrammet, medan reservdelar och service hade stora brister. På basis av vår PDS studie utvecklades ett konkurrenskraftigt eftermarknadsprogram som i kombination med en aggressivare prissättning, kom att bli basen för företagets lönsamhet de påföljande fem åren. H A L VA S A N N I N G E N innehållande effektivitetsanalyser, avfallshantering, doseringsutrustning, utbildning mm tillsammans med produktleveranser i ettårskontrakt. Därmed har man, som ett av få företag i världen i sin nisch lyckats avleda diskussionen från pris per kilo rengöringsmedel till värde för kunden. Detta kommer inte alltid fram om företagets utvecklingsprojekt prioriteras på traditionellt sätt, där man så ofta utgår från produktionskvalitet och säkerställande av företagets basfunktioner. En japansk leverantär av nyckelfärdiga industrier ansågs ha hög kvalitet på sina produkter, men beskylldes för att turn-key-begreppet för dem var att ”leverera en anläggning, låsa dörren och slänga in nycklarna genom brevlådan”. I andra branscher pekade våra PDSar på kundernas önskemål om nya betalningssätt, utbildning, andra leveransupplägg, försäkringar och underhåll. En leverantör av industrirengöringsmedel har utnyttjat kundernas behov av kringtjänster, som de uttrycktes i vår PDS, till fullo. Företaget erbjuder ett totalpaket ASSA ABLOY delar in sina kunder i vertikala segment. Hem, sjukhus, flygplatser och företag har alla sina unika behov när det gäller lås och säkerhet. T ex har skolor i USA speciella krav på lås till skåp, toaletter och studentrum. Helt logiskt fick varje segment sin egen PDS. Vi mäter även årligen det interna klimatet och kulturen på ASSA ABLOYs mer än 130 företag. Den undersökningsmodell vi använder är densamma som för Atlas Copco. I bägge fall är formuläret kort och nätbaserat, frågorna utformas utifrån företagens kärnvärden, medarbetaren väljer själv språk och rapporterna är automatgenererade och billiga trots sin detaljrikedom. 14 H A L VA S A N N I N G E N Naturligtvis kan man driva hur många förbättringsprojekt som helst, men vill man få marknadsmässiga belöningar för sitt arbete måste kundernas åsikter vara med från början. En bank drev ett ambitiöst förbättringsprogram, men när vi matchade kundernas önskemål i vår PDS med redan igångsatta projekt, låg 80 % av dessa utanför kundernas prioriteringslista. Inget av förbättringsprojekten var egentligen dåligt i sig, den enda svagheten var att det fanns annat som kunderna önskade mera. Än idag ser vi företag som genomför utvecklingsprojekt utan att ha en objektiv marknadsundersökning som grund. 9. Myterna om kunderna. Många företagsledare tror att kunderna har problem med telefonväxeln. Oftast handlar detta mer om att man själv blir irriterad över att få vänta tio signaler på att komma fram när man ringer till sin egen arbetsplats och utgår förstås från att alla andra också blir besvärade. Ofta är inte kunderna lika intoleranta och oförstående, undantaget branscher som resebyråer och flygbolag mm. Att säljarna stör kunderna med sina besök är ytterligare en myt som sällan fått stöd i våra undersökningar. Vid ett tillfälle trodde säljarna att detta var kundernas absolut största problem, när det i själva verket var ett av de minsta. Istället verkar många kunder önska tätare kontakt med säljarna och att dessa agerar som kreativa rådgivare istället för passiva ordermottagare. Detta tycks vara en speciellt vanlig uppfattning i ”ickesäljande” företag som banker och försäkringsbolag. 15 Under omvandlingen från att vara en uppstickare till Posten till att bli en ledande nischaktör inom marknadsföring och DR fanns en PDS som en av flera beslutsunderlag. Grundaren och koncernchefen Bror Anders Månsson, mindes PDS från sin tid inom Swedish Match. CityMail är idag ett lönsamt, expanderande kunskapsföretag med unika erbjudanden inom segmenterad DR. H A L VA S A N N I N G E N En myt som blivit alltmer aktuell är att tro att svag försäljning på nätet alltid kan åtgärdas genom att göra hemsidan bättre. Våra undersökningar visar dock oftast att det är brister i affärskonceptet eller erbjudandet i sig som är det stora hindret – inte hemsidans utseende. Det kanske största misstaget är att tro att de egna produkterna och tjänsterna är sämre än konkurrenternas. Det märkliga är att vi ofta noterat detta bland personalen i vinnarföretag med dokumenterat marknadsledande produkter, medan nystartade, obeprövade företag, ofta inom IT, tycks ha en övertro på sitt utbud. Konsekvensen blir att välskötta företag ofta driver kvalitetsprojekten för långt. Man fokuserar på marginalföreteelser i produkten, vilket kan undergräva säljarnas självförtroende. ”Produkten ser ju likadan ut som förra året, hur ska vi någonsin uppfylla budgeten” är argument som måste motarbetas. Oftast är det dock inget fel på produkterna, sett utifrån kundernas perspektiv. En multinationell tillverkare av elverktyg bytte varje år knappar, skruvar, färger etc på stora delar av sitt sortiment. Inte nog med att detta kostade pengar, kunderna blev inte mer nöjda, eftersom de upplevde förbättringarna som alltför marginella. Vi noterar ofta kundernas irritation över det man upplever som marginella förbättringar, när vi genomför marknadsundersökningar inom lanseringsintensiva branscher. Det finns också exempel på hur man undervärderat de existerande produkterna och satt all sin tillit till framtida utvecklingsprojekt. Ett stort utbildningsföretag nästan struntade i att marknadsföra sina läroböcker och satsade enormt stort Ett företag som lyckats mycket väl med sin satsning på aktiv och rådgivande personal och som utsätts till bäst i Sverige på kundbemötande av branschtidningen Market, är Akademibokhandeln. Med sina ca 60 butiker är man landets största bokhandelskedja och står för ca 1/3 av bokförsäljningen inom detaljhandeln i Sverige. I PDSar för varje lokal butik samt separata undersökningar riktade till studenter och kundklubbsmedlemmar har kundernas behov, problem och prioriteringar noggrant kartlagts och lösningarna implementerats bland medlemmarna. 16 H A L VA S A N N I N G E N på e-learning och datoriserad utbildning – en strategi som nästan förintade Nordens största och mest ansedda utbildningsföretag. En PDS-undersökning inom telecom pekade ut att affärsmän i Tyskland, Holland och Sverige hade ett gemensamt problemområde: de var besvärade av det stora antalet säkerhetskoder och inloggningsrutiner man måste hålla reda på. Kommer ni ihåg VHS-videon, som till slut blev så finessrik att man knappt klarade att göra en enkel inspelning? Då togs one-touch-knappen fram som en framgångsrik lösning. Kanske blir det så till slut inom telecom att ”enkel att använda” blir en mer framgångsrik positionering än ”flest finesser”. En tanke i sammanhanget framfördes till oss för en rad år sedan av Uno Lamm, f d ABB-forskare som var nära ett Nobelpris för sina rön om elöverföring. På en fråga om varför han efter sin pensionering satsade på att uppfinna diverse konsumentprodukter förklarade han ”När jag jobbar inom mitt specialområde blir jag trött av alla svårigheter jag vet kommer, men när jag håller på med min nya poolrenare eller tuggummit som ska smaka mer ju mer man tuggar, ser jag bara möjligheter”. Många företag tycks resonera likadant. Produktområden och divisioner som är stora, lönsamma och etablerade tar man för givet och ger en konservativ behandling, medan udda produkter eller nya marknader får en oproportionerligt stor andel av engagemang och resurser. 17 Kunskapsföretag inom revision, management och reklam har använt PDS både för att utveckla sin egen verksamhet och förstå kunderna bättre. Öhrlings Coopers & Lybrand beställde en PDS bland styrelsemedlemmar i svenska storföretag . Resultatet presenterades i en bok (och två år senare en ny PDS och bok) – ett påtagligt sätt för Sveriges då största revisionsbyrå att ta initiativ i sin primärmålgrupp. H A L VA S A N N I N G E N darbetare som skrivit in en masonitdörr till husets entré i offerten, men sedan fått byta ut den mot en monopolprissatt aluminiumprofil, just före invigningen. Det kanske mest ödesdigra exemplet på skygglappar vi sett torde återfinnas hos VDn för Sveriges då största TV-/videouthyrare. Trots att både vår undersökning och en rad andra signaler pekade på att kundernas största önskan var att kunna köpa den TV man hyr, ströks ärendet från agendan. ”Jag vill inte höra talas om detta något mer. Vi tjänar stora pengar på uthyrning – att sälja apparaterna skulle bara innebära att vi blev en radiohandel, vilken som helst. Det får räcka med att vi i lag måste upplysa kunderna om att de har rätt att köpa ut sina hyrobjekt, och att vi har med det i den finstilta texten på kontraktet”, var VD: s budskap. Detta resonemang fungerade bra ända tills största konkurrenten två år senare lanserade detta kundönskemål i sin logo – Thorn Hyr-Köp. Den försäljningsökning som Thorn fick med sitt nya koncept, motsvarades av en i stort sett lika stor minskning för vår uppdragsgivare. Detta fortsatte i flera år, ända tills Thorn köpte upp resterna av sin sargade konkurrent, och satte upp sina egna skyltar på alla deras butiker. Oförmågan att erkänna marknadens krav förintade med andra ord en från början lönsam marknadsledare. Man förstod helt enkelt inte att många hyr sin TV för att man inte har råd med ett stort engångsutlägg eller att man är osäker på vilken TV man ska köpa – inte p g a att man älskar att hyra. Ett företag som var mer lyhört för kundernas önskemål var SAS Inrikes. När vi fick uppdraget att se över deras kvalitets- och affärsutveckling förklarade man att 10. Blunda inte för de stora sanningarna. Signaler från marknaden är lätta att ta till sig om de är små, billiga att åtgärda eller ligger i linje med det man ändå planerat göra. Betydligt svårare är det oftast att acceptera sanningar som innebär nytänkande, att ändra redan fattade beslut eller förändringar av en etablerad affärskultur. Tyvärr är det just sådana åtgärder som har de största möjligheterna att öka företagets marknadsandel och vinst. Vi är ofta mer konservativa och försiktiga än vi tror, trots att vi ofta hävdar motsatsen. ”Varför ändra marknadsstrategierna, när det mesta fungerar hyggligt som det är idag”, är ingen ovanlig tanke och man stöter bort information som stör denna bild. Vi har under åren hört flera ledningspersoner som genomfört en ”traditionell marknadsundersökning” nöjt konstatera att” det var en intressant läsning, den bekräftade det vi redan visste”. Egentligen borde man ju vara missnöjd med att man slösat tid och pengar på något som inte gav något nytt. Man ägnar alltför ofta kraft på att hitta fel på omvälvande information istället för att söka möjligheter. En av våra största byggentreprenörer fick vid ett tillfälle bekräftat en branschsanning som varit känd i alla tider, ”Anbuden i byggbranschen är för krångliga och innehåller för mycket förbehåll”. Ändå struntade man i detta kundklagomål och tvärt om ansträngde sig ytterligare för att vara krångliga och otydliga. En vice VD på företaget bekräftade torrt att ”det är i tilläggen och ändringarna som hela vinsten uppstår”. Mellan raderna kunde man utläsa dennes uppskattning av me- 18 H A L VA S A N N I N G E N Rökarna hade problemet på rank 14 och ickerökarna på rank 6 av 150 problempåståenden. SAS Inrikes blev med hjälp av vår PDS ett av de första flygbolagen i världen med att införa rökfritt på sina flygningar. ”vad undersökningen än visar så byter vi inte sätena på våra plan och vi inför inte rökfritt ombord”. Ändå blev detta precis vad man gjorde, dels beroende på styrkan i önskemålen om nya och bekväma sitsar, dels för att till och med rökarna besvärades av rökning ombord. BangOlufsen var ett företag med stor oenighet om i vilken riktning utvecklingen skulle drivas och många energislukande konflikter. PDSen som genomfördes mot återförsäljare i Europa, pekade ut möjligheter inom positionering, segmentering och reklam, men även effektivare användning av återförsäljarmaterial, rabatter och varuprover. Efter två år hade 16 av de 20 högst rankade problemen åtgärdats, en rad nya produkter lanserats och resultatet det bästa någonsin. Man körde dubbla nattskift i fabriken, aktiekursen 20-faldigades och PDSen togs upp i årsredovisningen. Det blev vårt bästa case någonsin. 19 H A L VA S A N N I N G E N Osäkerhet vid val av leverantör Kraven ökar på inköpsavdelningarna att pressa kostnaderna och gamla leveranstörsrelationer sätts under press. Många problem handlar om utvärdering av existerande kundrelationer. 11. Erfarenhet. Ett vanligt fel när det gäller att bedöma kundernas problem är att man tror att gamla brister i produkt och service fortfarande besvärar kunderna. Man var med när felet uppstod och trots att de förbättringar som då sattes in, för länge sedan tillfredställt kunderna, tycker man att mer behöver göras. Kan man lära sig något från de nästan tusen PDS vi genomfört? Absolut, men man måste komma ihåg att varje företags rankinglista är unik, även inom samma bransch. Här är i alla fall i generaliserad form Industri& Tjänsteföretagens största problemområden. Notera att de olika områdena är aggregeringar av en rad olika problemformuleringar (som i våra PDS-rapporter är konkreta och detaljerade) och att de inte placerats i någon strikt prioritetsordning. Mer social kontakt Krogrundan från förr i tiden har ersatts med önskemål om mer jobbrelaterad kontakt som informationsmöten, seminarier, branschträffar och fler personliga besök. Mer om företagets resurser och potential. Det är viktigt att visa att företaget tydliggör att man har ekonomisk och teknisk stabilitet även på lite längre sikt. En inköpare uttryckte t o m i en djupintervju att man var villig att betala lite mer för en marginellt sämre produkt pga leverantörens stora utvecklingsresurser. Gemensam produktutveckling Man vill åtnjuta leverantörens kunskaper, få fler och mer djupgående samarbeten, gärna delad forskning och att gemensamma utvecklingsprojekt startas. Industriföretagens problemområden: Osäkerhet om vad företaget säljer Säljarna talar för ensidigt om sina specialområden och glömmer övriga produkter. Ofta har man då en övertro på att ”om bara informationen finns på hemsidan så känner kunderna till utbudet”. Tekniska brister Fortfarande visar våra PDSar förekomst av produktionsfel och produktbrister. Speciellt gäller detta nya produkter och tjänster som tagits fram under tidspress. Ingen premiering av trogna kunder Inom industrin räcker det inte med ”en rökt lax till jul”. Trogna kunders krav på belöning gäller allt oftare utbildning, extra jourberedskap eller att få gå förbi prislistan på små serier och andra verksamhetsnära premieringar. Snabb service och felavhjälpning Kunderna vill ha servicegarantier och är ibland villiga att betala extra för att få dem. Dessutom råder oklarhet bland kunderna kring de serviceavtal som erbjuds. 20 H A L VA S A N N I N G E N Våra PDSar visar att det här finns dramatiska möjligheter för utveckling och marknadsföring. Leverantörens konsultroll Kunderna vill träffa en säljare som är kreativ rådgivare och konsult, snarare än ordermottagare. Ofta vill man få kontakt med de verkliga experterna, teknikerna och forskarna. Säljare med produktionserfarenhet efterfrågas mer än generalister. Osäkerhet om vad företaget säljer Kunderna drunknar i information, men har allt mindre tid att sätta sig in i vem som erbjuder vad. Kunderna får produktblad, broschyrer och erbjudanden, men ingen helhetsbild. Kunderna kastar dessutom bort viktig information eftersom man tror att det är direktreklam. Leveranser Problem med leveranser har legat i topp ända sedan vi startade våra PDS-undersökningar för drygt 20 år sedan. Även om företagens leveransförmåga blir allt bättre lär problemen alltid finnas i topp - inte minst information vid leveransstörningar. Affärsutveckling och nya tjänster Kunderna efterlyser nya sätt att betala och nya sätt att få tjänsten paketerad och levererad. Man efterfrågar också kringtjänster som försäkringar, utbildning och underhåll vid sidan om grundtjänsten. De som har en trygg leverantör vill utvidga samarbetet. Tjänsteföretagens problemområden: Dagliga driften Kundernas krav liksom trycket från konkurrenterna ökar ständigt. Samtidigt har många företag minskat på personal och service. Ekvationen går inte ihop. I nästan varje PDS ser vi något högt rankat driftsproblem. Kunderna ifrågasätter datasystem som fallerar, resor där man anser att man inte fått det man betalt för, slut i hyllan, trångt, stökigt och köer. Osäkerhet vid val av leverantör Konkurrenstrycket gör att kunder ifrågasätter sina leverantörs ensamrätt till alla affärer. Ideliga erbjudanden från andra leverantörer underminerar lojaliteten till den nuvarande. Kunderna är också oroliga att bli inlurade i ett kundförhållande som bygger på oärliga erbjudanden eller smyghöjningar av priset. Fysisk tillgänglighet Kunderna vill ha sin leverantör, sin grossist och sin bank nära sig. Neddragningar av filialer, depåer och regionkontor måste ske med varsamhet. Andra vanliga problem är öppethållandetider och parkering - detta trots Internet och allt bättre hemsidor. Problem i användarsituationen Man bemödar sig inte tillräckligt att ta reda på vilka problem som uppstår hos kunden vid köp och användning. Ofta är man nöjd att man skött sitt eget åtagande bra. Problem som uppstår därefter ”är inte vårt bord”. 21 H A L VA S A N N I N G E N Produktkataloger och företagsbroschyrer Många företag saknar en ordentlig basbroschyr och de som har en sådan uppdaterar den för sällan. Allt för lite i produktkatalogerna behandlar råd och tips om hur produkterna ska användas och underhållas. Än har inte utvecklingen nått dithän att hemsidan är accepterad eller alltid uppskattad som alternativ till en rejäl basbroschyr. Premiering av trogna kunder och kundklubbar Kunderna vill bli belönade för sin trohet. Helst vill man få något nyttigt. Gåvor, resor och prisvärda köp måste kompletteras med mer seriös och nyttoinriktad premiering. Personalens kompetens Här finns återfinns önskemål om säljare som agerar som diskussionspartners och konsulter och inte bara passiva ordermottagare eller hårdsäljare. Fakturan En rad påpekanden handlar om fakturans utseende och innehåll. Företag som inte åtgärdar bristerna får betala priset i form av onödiga samtal och irriterade kunder. Speciellt i branscher där kontaktytorna med kunderna är få är fakturan viktig (kreditkort, försäkringar, bolån m fl). Vid ett tillfälle gjorde vi faktiskt en hel PDS som bara handlade om fakturafrågor. Detta var för oljebolaget Statoil i Sverige och resultatet blev en utveckling av konceptet Statoil Premium Club 22 12. Satsa på nya koncept. Företagens utvecklingsarbete kan beskrivas i 4 nivåer. Längst ner kommer ”förbättringar” (4) – det sysslar alla företag med. Man putsar på det som fungerar mindre bra och fixar till brister vartefter de uppstår i den dagliga driften. Många företag jobbar också regelbundet med ”modifieringar” (3), dvs funktionsändringar till det bättre på sina produkter eller tjänster. Riktigt spännande blir det när man tar sig an ”next generation - produkter” (2) – den näst högsta nivån. Det som verkligen kan ändra företagets utveckling i grunden är dock ”nya koncept” (1). Nivå 1 kan handla om nya sätt att ta betalt, gemensamma utvecklingsprojekt med kunderna eller att man säljer försäkringar till produkterna. Varje bransch har sitt eget unika framgångsrecept – ”sin egen iPod”. De kan hittas mer slumpmässigt, genom insikt, att man provar sig fram eller genom vår strukturerade PDS. När vi hittat nya koncept har de ofta kommit oväntat och utan extraordinära undersökningsinsatser. De har bara funnits där och väntat på att någon skulle hitta dem. Ju mer traditionsbunden, lönsam och innovationsobenägen branschen är, desto större chans att hitta nya koncept. I en PDS-undersökning för Veckans Affärer önskade läsarna färskare nyheter och kortare artiklar som komplement till de längre analyserna. Lösningen, ett äkta nytt koncept, kom från samma förlag något år senare: Dagens Industri. H A L VA S A N N I N G E N Motsatsen är lite av vad man ser i dagens svenska reklam. Annonser som innehåller för mycket och budskap som byts för ofta. I dagens enorma mediebrus kan man inte räkna med att nå fram med en partsinlaga (vilket en annons uppfattas som) om den inte är kraftfull och upprepas. Konsekvensen är att vanligt folk sällan vet vad olika produkter och företag står för idag. I en gruppdiskussion för en veckotidning, chockades vi alla av hur trogna prenumeranter gång på gång blandade ihop sin tidning med konkurrenten. Mer än en gång har vi hört folk koppla ihop en bank, ett försäkringsbolag eller kreditkort med fel erbjudande eller budskap. Bland industriföretag noterar vi dessutom allt oftare kundklagomål på en alltför intetsägande och substanslös imagereklam. Vackra bilder och fyndiga slogans irriterar bara målgruppen som istället vill ha konkreta budskap och användarnyttig information. 13. Färre budskap till målgruppen. En annan konsekvens av ledningens osäkerhet om kundernas åsikter är att man sprider sin marknadsföring på för många budskap. Det har vi sett i flera branscher. Ändå konstaterar experter att man bara kan komma ihåg tre budskap i en annons eller ett säljsamtal – på sin höjd. I en stor PDS-undersökning på ämnet solskydd handlade åtta av de tio högst rankade problemen om att solskydd kladdar. När reklambyrån sedan lanserade HTH Solskydd bars den fram av budskapet ”Kladdar Inte”. I två år använde man så gott som uteslutande detta enkla budskap i all reklam. Produkten gick från 0 till 27 % marknadsandel på två år i en av världens mest marknadsföringsintensiva branscher. Detta exempel är unikt även internationellt. För många år sedan identifierades det då största problemet med snabbmatskedjorna: Deras hamburgare var för små. Burger King, företaget, som stod bakom PDS-undersökningen, tog tag i problemet och drog igång en framgångsrik reklamkampanj som byggde på att deras hamburgare var större. När branschen hade fattat att man låg efter och ändrat sina produkter dök ett nytt problem upp överst i rankinglistan: Hamburgarna var prefabricerade. Om kunden inte gillade någon ingrediens eller ville ha mer av något fanns det inte mycket man kunde göra åt det. Burger King utvecklade en speciell teknik att göra produkten efter varje kunds önskemål. Kampanjen ”Have It Your Way” ökade försäljningen med 20 % de första åtta veckorna. 14. Ledningen tror att strategierna följs. De flesta företagsledningar vi jobbat med har tydliga mål och strategier, men de efterlevs sällan i nästa led. I en internationell koncern byggde vissa dotterbolag upp egna varulager för att optimera sina egna resultat, medan kunderna upplevde varubrist i andra delar av världen. Maskinoperatörerna i en annan industri utvecklade under stort hemlighetsmakeri krångliga rutiner som gjorde dem svåra att ersätta. Bra för operatörerna möjligen, men inte för företagets effektivitet. 23 H A L VA S A N N I N G E N • Vår verksamhet bygger på den personliga initiativkraften och den fria företagsamheten. • Vi är en unik partner för svenska bilister och företag med resor och verksamhet i Europa. Bra idéer, men utan en nedbrytning på divisionsnivå och konkretisering blir de inte operativa. Dessa otydligheter är en av fler orsaker till att ledningen tror vissa saker om företagets agerande på marknaden som sedan inte bekräftas i kundundersökningar. Dessa exempel kan te sig verklighetsfrämmande och ovanliga, men går man lite mer på djupet i ett företag är det sällan svårt att blottlägga områden där företag saknar strategier eller där det föreligger konflikt med affärsidén. Det finns naturligtvis undantag, företag som har hög överensstämmelse mellan affärsidé och agerande. Ikea, under de 10 år vi jobbat för dem, har alltid haft medarbetare med extremt likartade åsikter om det mesta. Det spelade ingen roll vem man talade med, alla svar blev desamma. Bl a genomsyrar den småländska sparsamhetsivern hela organisationen. Sverigechefen skickade oss en gång en mötesbekräftelse på baksidan av ett använt faxmeddelande med följande tillägg ”Som du ser har jag använt ett gammalt fax. Vår affärsidé är att spara på onödiga kostnader, för att kunna ge kunderna bra och billiga möbler”. Denna typ av symbolhandling har vi sett mer än en gång på Ikea. Motsatsen är den bank vars mål och strategier utgjordes av en tjock utredning. ”Här är vår affärsidé” sa marknadschefen och tog en tjock pärm ur bokhyllan – en affärsidé som varken han själv eller någon annan medarbetare på banken följde i praktiken eller ens förstod innebörden av. Bekymret med många strategibeskrivningar är att de är för allmänt hållna och att de saknar mening i det dagliga jobbet för många ute i organisationen. I en årsberättelse utgiven av ett oljebolag kunde man bl.a. läsa följande om företagets profilmål: • Kunderna ska få branschens bästa service och kvalitet. 15. Undvik direkta frågor. Mycket av missförstånden mellan leverantör och marknad bygger på att själva frågetekniken är för direkt. ”Vill du att vi ska öka öppethållandetiderna och sänka priserna?” har bara ett svar och ger knappast någon verklig vägledning för beslut. Om man under en informell intervju med kunder frågar ”Om du var VD hos din leverantör, vad skulle du då göra för dina kunder?”. Då inträder en lång tystnad innan man säger ”sänka priserna” och inom industrin ”leverera snabbare” - åtgärder som knappast skulle ge företaget något större marknadsföringspris. Att ställa raka frågor ger oftast opportuna svar eller inga alls. ”Varför köper du inte mer Via?” är en fråga som produktchefen vill ha svar på, men i praktiken omöjlig att ställa. Frågar man istället vilka problem kunderna upplever, får man ärligare svar och de åtgärder man sätter in får effekt. Ett klassiskt exempel är de många undersökningsinstitut som, för SAS Inrikes räkning, frågade folk hur 24 H A L VA S A N N I N G E N deras resande skulle påverkas av att flygplatsen skulle flyttas från Bromma till Arlanda. Prognoserna pekade på ett halverat resande. Utfallet efter flytten blev det omvända – nästan dubblerat. Detta är resultatet av ett taktiskt svarande som pågår överallt. Ibland är det kunder som vill påverka utvecklingen till sin fördel. När man ställer en direkt fråga, vare sig man är säljare eller undersökare, finns en fara för att respondenten tänker mer på konsekvensen av sitt svar än vad man själv egentligen tycker. Skaka på huvudet och säg samtidigt JAAA högt, då får du veta hur många säljare känner sig när chefen ställer en fråga på ett säljmöte. Man vill inte visa sig negativ samtidigt som man inte alls håller med om det som sagts. Kunder är ibland precis likadana. En tillverkare av mjölkningssystem fick positiva besked när det gällde intresset i marknaden för en ny rengöringsventil. Denna betydande investering genomfördes, men fick sedan dras tillbaka med ytterligare kostnader som följd. Kunderna ville inte ha ventilen ens om de fick rabatt. 16. Välj rätt undersökningsmetod. Det motsatta har också inträffat. När GB Glace stod inför lanseringen av sin lakritspuck, smaktestades den av en panel på traditionellt vis. Sällan eller aldrig har så dåliga betyg delats ut för en glass. Trots detta lanserades den av dåvarande marknadschefen med motiveringen ”Glassen ser ut som en puck med sitt svarta överdrag, vi har ett intressant hockey-VM som startar snart och vi har ett bra år bakom oss så vi kör.” 25 Marknadschefen fick rätt. Glassen blev en succé och det tog nästan två år innan man kom ikapp i produktionen. Det är alltså undersökningsmetoden som så mycket hänger på. Hade man ställt ut en GB-frys i en glassätande familj och fyllt den med olika sorters glass, skulle lakritspucken troligtvis ha tagit slut först. Ett annat felgrepp är när man ställer två alternativ mot varandra och låter kunderna välja. Detta är inget ovanligt förfarande i koncepttest eller kundkontakter. Detta vore inget problem om det var de bästa alternativen som utgjorde valet. Ofta mäter man dock två alternativ mot varandra utan att alla intressanta möjligheter fått chansen. Man konstaterar att Janne är längre än Kalle, men missar att bägge är dvärgar. Nej, kunderna, när de tillfrågas, är sällan duktiga på att ge företagen operativ vägledning om hur företaget ska planera verksamheten på lång sikt eller komma med värdefulla visioner om framtiden. Enligt våra erfarenheter är kunder sällan kreativa när det gäller annat än sitt eget företag. Däremot är de duktiga på att klaga och hitta fel - något som ligger betydligt närmare människans natur. Hur detta kan utnyttjas för att komma åt sanningen om marknaden behandlas i del 2 av denna skrift. H A L VA S A N N I N G E N Apotekets lönsamma omvandling från ”bakom disk betjäning” till aktiv försäljning och exponering svarade mot flera av de tio högst rankade problemen i en av många PDSar. Bland annat fick samtliga dåvarande 816 Apotek sin egen undersökning. En annan intressant PDS-applikation är att behandla ett för målgruppen viktigt ämnesområde. En mängd företag och organisation har på så sätt skapat PR och goodwill i marknaden. Under flera år drev Apoteket informationskampanjer om olika folksjukdomar där PDS användes för att hitta både läkemedelsrelaterade frågor och få kunskap om allmänhetens problem och presenterade sina rön i broschyrer, annonser, sagoböcker och pussel. Smärtåret var ett av flera temaår. Upplägget har utnyttjats av en rad företag och organisationer speciellt inom medicin och läkemedel. Familjemedicinska Institutet (FAMMI) undersökte via ett 10-tal PDSar svensk primärvård (redovisas på www.fammi.se). 26 H A L VA S A N N I N G E N DEL 2 PROBLEM DETECTION STUDY En företagsledare klagade en gång på att han var alldeles överhopad av problem. ”Dyker det upp ett nytt problem så hinner jag i alla fall inte ta tag i det förrän i nästa vecka ändå”. I en svensk industri med stora lönsamhetsproblem hade VD förbjudit ordet problem. Ingen fick använda ordet i något sammanhang. I Tyskland och Italien gillar man inte heller att tala om problem och inte har det varit lättare för oss att PDS även är namnet på det kommunistiska partiet i f d Östtyskland. Ändå har vi under åren framgångsrikt genomfört ett 20-tal PDSar i de två länderna. De flesta företagsledare tycker att de har fler problem än de behöver. Inget kunde vara mer fel. Att skygga för problem är fel, eftersom problem ofta utgör en genväg till försäljningsframgångar. Det är t o m så att problemlösning är själva grunden i framgångsrik marknadsföring. Kunderna vill inte bara höra hur bra en produkt är, de vill också veta vilka problem den kan lösa. Om någon lägger fram en framgångsrik reklamkampanj så kan vi nio gånger av tio formulera vilket problem man löst. 27 Kundproblemet bakom t ex Skandia Link är att ”jag kan inte påverka placeringsstrategin i mina pensionsförsäkringar” och bakom HTH Solskydd finns ”vanliga solkrämer kladdar”. SAS Eurobonus bygger på att ”jag får ingen belöning för jag är trogen SAS”. Listan av exempel kan göras hur lång som helst. Bekymret är bara att bli klok på vilka som är de stora problemen är i marknaden. De följande sidorna behandlar Problem Detection Study (PDS) - en metod som är helt unik till sin natur och raka motsatsen till så gott som alla andra sätt att göra marknadsundersökningar. PDS bygger på idén att människor har lättare för att klaga och hitta fel än att tala om vad man ska göra. Genom att först identifiera problemen och sedan låta målgruppen prioritera dem får man en rangordnad lista där de problem man tjänar mest på att åtgärda kommer först och de man tjänar minst på att åtgärda kommer sist. PDS blir på så vis en checklista på hur verksamheten bör utvecklas, som är så enkel att alla på företaget förstår resultatet. Utan komplicerade analyser. Dessutom kommer listan från kunderna själva - den egentligen enda grupp som har mandat att ta fram den. De kan tala om för dig var du ska satsa resurserna och var du kan spara – vad som är ”order winners” och vad som är ”order qualifiers”. Här nedan beskrivs de olika faserna i en PDS-undersökning och de aspekter man bör tänka på. H A L VA S A N N I N G E N rad på vad kunderna säger blir ofta bredare och innehåller moment som ligger utanför företagets bastjänster. Därmed blir det marknaden och inte företagsledningen som sätter ramarna för undersökningen. Fas 1: Förberedelse. Förberedelsefasen startar genom att vår projektgrupp läser in marknadsplaner, broschyrer, gamla undersökningar, årsredovisningen etc för att bättre förstå företaget och branschen. Ett förslag på brev från VD eller marknadschef till berörd personal tas fram för att tydliggöra värdet av undersökningen och hur den hänger ihop med företagets övriga aktiviteter. Det är viktigt att förmedla att undersökningen inte är någon isolerad företeelse, utan en del av en fast plan. Brevet syftar också till att motivera och aktivera organisationen och innehåller därför ofta en svarskupong där den enskilde medarbetaren kan skriva ner sina egna förslag och idéer. Ofta tar vi med alla synpunkter från företagets egen personal i en PDS för att den marknadsmässiga styrkan i förslagen ska kunna bestämmas och för att inte enskilda medarbetare ska kunna komma med sina egna teorier när väl resultatet presenteras. I denna inledande fas genomförs 7-8 pilotintervjuer med utvalda kunder. Dessa ombeds i en öppen och förutsättningslös intervju att berätta om företaget och branschen. Pilotintervjuerna utmynnar i en problemområdesbeskrivning som följer företagets servicekedja från första kontakt till produkten är konsumerad. På SAS började denna kedja redan när man i telefon diskuterar om man behöver resa eller inte, den fortsätter med biljettinformation, biljettanskaffning, packning, resa ut till flygplatsen, incheckning osv ända tills resan är avslutad och man kommit hem. En områdesbeskrivning base- Fas 2: Problemgenerering. Den problemområdesbeskrivning vi fått fram i fas 1 används som intervjuguide i ca 25 informella djupintervjuer med kunder. Dessa genomförs av intervjuare som specialiserat sig på att få fram detaljerade problemformuleringar. Att genomföra bra PDS-intervjuer är inte alls lika lätt som många tror. Även psykologer och erfarna specialister på djupintervjuer har benägenhet att med djuplodande frågor ta reda på styrkan i intervjupersonens olika åsikter i ställer för att täcka ämnet helt. Detta är kanske en bra teknik för dem, men passar inte alls PDSens syfte ”att som en örn flyga över möjligheternas landskap och med knivskarp blick notera alla detaljer”. David Letterman, Stina Dabrowski eller Oprah Winfrey skulle vara perfekta intervjuare för en PDS med sina tempofyllda frågor och sinne för att följa upp till synes meningslösa sidospår. För våra specialistintervjuare har det tagit minst ett år eller 500 intervjuer att bli riktigt bra. Ofta låter vi dessutom flera intervjuare jobba med samma projekt. Enligt våra erfarenheter får två personer som gör 15 intervjuer i par fram 50 % fler problem än en person som gör 30 intervjuer själv. Vi är alla olika som människor, vi har olika intressen och uppfattar saker olika på samma redogörelse. Det sägs att japaner kommer 2-3 28 H A L VA S A N N I N G E N personer till samma möte, just för att alla detaljer och vinklingar skall fångas upp. Ändå är det lättare att genomföra en bra intervju än att få fram distinkta, entydiga formuleringar som täcker hela ämnet fullständigt. Missar man något viktigt kan undersökningen tappa i värde. När resultatet sedan presenteras finns det en risk att någon säger ”Intressant undersökning, men varför har ni inte frågat om ...?”. Skulle detta inträffa minskas värdet av undersökningen avsevärt. För att hitta den rätta färdvägen måste kartan vara komplett, inga bitar får saknas. Ett annat bekymmer är att hitta rätt fokuseringsgrad på problemen. Man kan nämligen inte blanda stora och små problem i samma undersökning. Vi såg vid ett tillfälle en undersökning, som ett postorderföretag hade låtit genomföra, med följande ranking som resultat: 1: ”Leveranserna är inte bra” 2: ”Kvaliteten är för dålig” 3: ”Inga frimärken när man ska skicka beställningen”. Alla kan se svårigheterna i att använda ett sådant resultat i sitt utvecklingsarbete. En ovärderlig källa i sammanhanget är våra tidigare PDS-undersökningar. Där letar vi oftast efter idéer och problemformuleringar i närbesläktade branscher, men vi får även inspiration från undersökningar där vissa frågor specialbehandlats. ”Finstilta texten” i PDSen för Trygg-Hansa och ”prisgarantier” för Vingresor och ”kundvården” i bokklubbar etc är exempel på områden som kan vara av intresse i andra branscher. Även broschyrer, pressklipp, reklammaterial och andra marknadsundersökningar, utgör bra underlag när det gäller att bygga på problemlistan. 29 Fas 3: Visionena. Framtidsfrågor och nya produktidéer är ibland svåra att få fram direkt från kunderna, utan de måste komma från företaget. I ett visionsmöte, där oftast ledningsgrupp och någon från produktutveckling och reklam ingår, noteras alla framtidsidéer. Dessa skrivs sedan om till ”avsaknadsproblem” och adderas till problemlistan. ”Det finns ingen glassbil som kan köra ut till folk där de bor, så man slipper bära hem glassen” är en vision som skulle ha kunnat skapa Hemglass. På Ikea tog en inköpare upp möjligheten att sälja monteringsfärdiga kristallkronor. Problemet i PDSen blev ”Man kan inte köpa kristallkronor på Ikea som man själv plockar ihop”. Denna vision och ytterligare ett 10-tal ingick i den problemlista som kunderna fick bedöma, och kom därmed att vägas mot frågorna om kassorna, personalen, katalogen etc. På flygbolaget Scanair behövdes inget visionsmöte. Där hade man en pärm som hette ”Saker vi ska genomföra när vi får råd”. Electrolux Australia hade samlat sina visioner under namnet ”Our Wish Lists”. Alla dessa idéer stoppades in i PDSen och de fick därmed sin marknadsmässiga prioritering. Även företagets egen personal intervjuas i problemgenereringsfasen. Ett 10-tal nyckelpersoner får avge sin syn på kundproblemen. Om du undrar om det är personalen eller kunderna som är mest kreativa när det gäller att hitta på problem är svaret enkelt: Kunderna, med överlägsen marginal. Det är alltså svårt att ta fram ett frågeformulär baserat på enbart interna åsikter. Vid ett tillfälle ombads vi att hålla ett problem- H A L VA S A N N I N G E N En stor PDS innehåller över 150 problempåståenden, några har varit över 200, men de flesta ligger runt 125. Den största PDSen någonsin var Viking Line. När vi skulle fastställa frågeformuläret fanns det lika många finnar på ena sidan av konferensbordet som svensk-ar. Redan från början kände vi kompromisslösheten i rummet. Finnarna ville ha ett 15-tal frågor om bastun (handdukar, temperaturen i bastun etc) och svenskarna ville ha ett 10-tal om städningen på toaletterna (mitt emot discot, i hytten, i entréhallen etc). Slutresultatet blev en undersökning med 320 problem - den längsta PDSen någonsin. Det fungerade, men det krävdes extra stora respondentgåvor för att vi skulle få en bra svarsprocent. Problembasen utgör därmed ett slags smörgåsbord där varje maträtt, dvs varje problem består av en kvalitetsåtgärd, ett investeringsalternativ eller en ny produktinriktning. När bordet är komplett är det dags att släppa in gästerna och se vilka rätter de väljer. generingsmöte på ett internationellt läkemedelsföretag. Ett 10-tal marknadsförare, produktutvecklare och andra nyckelpersoner fick lista de problem, förbättringsförslag och utvecklingsidéer man kunde komma på under en halv dag. Bekymret var bara att mötet hade skjutits upp så många gånger att listan från kundintervjuerna redan var klar. Där visade det sig nämligen att denna företagsinterna övning inte gav en enda ny impuls utöver det som fanns på kundernas lista. Fas 4: Den preliminära problemlistan. Efter 3-4 veckors problemgenerering har vi ofta fått fram över 200 problem. På ett möte redigeras och rensas dessa problem tillsammans med företaget. Denna heldagsövning syftar till att enas om de 100 till 125 problem som ska ingå i frågeformuläret. Det är inte alltid så lätt att korta ner listan. Undersökningsledaren vill ibland ha med frågor som uppdragsgivaren anser onödiga och tvärtom. Principen vid oenighet är att inte stryka. I fallet Esso Motor Hotel, som blivit ett av våra mest omskrivna, ville ledningen stryka problemen ”Det är tråkigt att bo på hotell” och ”Det finns inget att göra på kvällen”, just de två problem som kom högst i rankinglistan. Man tyckte att det var onödigt att ha med dem eftersom de inte fanns beskrivna i affärsidén. Vi klarade oss den gången genom att förklara att undersökningen kostade lika mycket oavsett om de var med eller inte. Idag skulle vi knappast råka ut för samma sak eftersom begreppet time-killing som följd av vår PDS numera finns med i de flesta reseföretags affärsidé, bland hotell såväl som kryssningsrederier, flygplatser och flygbolag. Fas 5: Kvantifiering. Denna fas inleds med att man tar fram ett frågeformulär innehållande en problemdel och en nulägesanalysdel. I problemdelen rangordnas problemformuleringarna mot en 4-gradig skala utifrån frågeställningarna: 1. Hur stort problemet är 2. Hur frekvent det inträffar Nulägesanalysen omfattar betyg på verksamheten, konkurrentjämförelser, image, inköpsprognoser och Nöjd Kund-frågor. Den finns med som ett värdefullt komplement för att öka förklaringsvärdet av problemdelen. 30 H A L VA S A N N I N G E N Frågeformuläret testas sedan både inom företaget och på kunder innan det trycks och distribueras postalt eller via nätet till de valda målgrupperna. Dessa utgörs främst av befintliga kunder, men kompletteras med viktiga delmålgrupper som avhoppade respektive potentiella kunder samt beslutspåverkare. Just de senare är viktiga att få input från eftersom de ökar sin makt för varje år. Montören påverkar verktygsinköparen, sköterskan påverkar läkarna, terminalanvändarna påverkar datachefen osv. I Norge framgick det av vår PDS att sekreterare ökat sin makt i inköpsprocessen av kontorsmaskiner och i vissa branscher är konsulternas inskrivna märkesval helt avgörande. Målgruppsanalysen tycks vara ett eftersatt kapitel i svenskt företagande. Endast få företag vi jobbat med har en ordentlig struktur och klassificering av sina kunder, Vissa har t o m svårt att få fram ett komplett kundregister. För att få med viktiga delmålgrupper i PDS-studien brukar totalurvalet ofta utgöras av 500 respondenter eller fler. Är man ett mindre företag eller division eller har få kunder brukar man rikta sig till samtliga. Jobbar man på en stor marknad väljer vi ofta ut mellan 1 000 och 5 000 respondenter. För att uppnå maximal PR-effekt och hög svarsprocent skickas oftast frågeformulären ut med företaget som avsändare, inte undersökningsinstitutet. Kunder gillar engagemang och direktkontakt i stället för känslan av att företaget ”lämnat ut hela sin utveckling till en konsult”. Anonymiteten garanteras genom att formulären skickas in till ett oberoende institut. Tillsammans med formuläret bifogas också ett följebrev från VD eller marknadschef, som uttrycker 31 engagemang och delaktighet från företagets sida. Enligt vår erfarenhet är detta brev en viktig faktor när det gäller att motivera kunderna att ägna den halvtimme det tar att fylla i formuläret. Det ”VD-brevförslag” vi utarbetar till varje företag bygger på en modell som vi jobbade fram under många år, men som vi anpassar till den aktuella situationen. En viktig del i brevet är att kombinera information om vad man hittills gjort med vad man tänker göra med undersökningen. Det ligger en fara i att ge för mycket löften framåt utan att påminna om historien. Ett tack- och påminnelsebrev enligt ett likartat upplägg skickas också ut. Däremot undviker vi alltför påträngande personliga påminnelser. Det kan vara badwill för företaget att försöka tvinga en kund att svara, när denne tagit ett aktivt beslut att avstå. En enkät ifylld utan fullt engagemang är dessutom av tveksamt värde. Fas 6: Intern gap-analys. Ett intressant inslag i våra PDSar är att låta hela eller delar av företaget fylla i kundformuläret ”så som du tror att målgruppen kommer att svara”. Denna s k gapanalys ger oss svar på den interna uppfattningen om kundernas attityder. Förutom att detta ger medarbetarna en ordentlig tankeställare, så blottläggs områden där organisationen ”tänker fel”. Motsvarande övning kan utföras mot styrelse eller andra beslutsfattargrupper. Landstingsförbundet lät för ett antal år sedan berörda politiker gissa vilka problem landets klinikchefer hade. Gapet mellan uppfattning och verklighet visade H A L VA S A N N I N G E N medan företag inom sällanköpsbranscher ofta får lägre svarsfrekevenser. Svarsprocenten är också beroende av kvaliteten på företagets kundregister. Dessa är ibland undermåliga. Skickar man ut en enkät till ett företag utan kontaktperson eller till fel namn, kan man inte räkna med att få svar. På vissa företag bollas formuläret runt tills det nått rätt mottagare, men många formulär kommer också på avvägar. Man kan säga att PDSen till viss del fungerar som värdemätare på kundregistrets kvalitet. Ett antal formulär returneras också till oss oifyllda, med en förklaring om att ”jag kan för lite om ämnet för att svara”. Detta är en fullgod anledning till bortfall, eftersom man hellre ser erfarenhet bakom svaren än att de baseras på tyckande och gissningar. Enligt våra erfarenheter blir kvaliteten på svaren klart sämre om man försöker ”tjata” sig till svar eller vara överdrivet frikostig med respondentgåvor. Inget företag är betjänt av en kund som ”kör störtlopp” i svarskolumnerna med snabba och oövertänkta svar, bara för att bli av med formuläret. I en undersökning bland återförsäljare av vitvaror i Kina fångade vår faktoranalys upp ett 20-tal formulär som fyllts i utan logisk konsistens. Några hade nämligen fyllt i flera formulär för att få flera respondentgåvor, ficklampor värda drygt 100 kronor. Att dela ut frågeformulären i stället för att skicka per post är ett sätt att höja svarsprocenten. Detta kan utföras av oss eller av företagets personal. När vi genomförde en stor PDS i Argentina för AGA Gas, handutdelades formulären av säljarna. Det tog lite extra tid, men svarsprocenten blev 58 %. sig vara mycket stort, vilket skapade stor debatt i media. Ibland uppmuntrar vi också företagen att genomföra en intern tävling att ”gissa kundernas 10-i-topp” med fina priser. Detta för att ytterligare öka personalens delaktighet och motivation. Fas 7: Kvalitetskontroll. För att säkerställa kvaliteten i svaren granskas samtliga inkommande formulär och slarviga eller ofullständiga sorteras bort. Man blir ofta förvånad över hur få formulär som måste tas bort och hur ordentligt de övriga är ifyllda. Det tycks vara så att antingen kastar man sitt formulär när det kommer eller så ställer man upp till 100 %. Ytterligare bevis på detta är alla de kommentarer, synpunkter och hälsningar som spontant skrivs i de ”öppna” frågor som finns sist i formuläret. När vi utnyttjar interaktiva on-line frågeformulär ser vi dessutom att andelen respondenter som avbryter sitt ifyllande är mycket liten. Fas 8: Svarsfrekvens Den spontana svarsprocenten i PDS-undersökningar varierar i regel mellan 35 % och 65 %. Den högsta svarsprocenten vi fått var 98 % bland apotekskunder i Sverige och 100 % i två HM-butiker i Tyskland. Det som avgör om man ska svara eller inte är snarare om kunderna har frekvent kontakt med företaget eller upplever frågeområdet intressantare än formulärets längd. Ett starkt varumärke hjälper också till. Ikea, SKF, och Vingresor ligger helt logiskt högt, 32 H A L VA S A N N I N G E N Vid sidan om eller som alternativ till en traditionell bortfallsanalys utför vi alltid ett stabiliseringstest. Detta ger svar på hur stabil rankinglistan är vid olika nivåer av inkomna svar. Ofta är rankinglistan stabil redan efter 50 inkomna svar (jmf valet, där de första prognoserna nästan alltid stämmer i de stora dragen). De bortfallsanalyser vi regelmässigt genomför ger svar på varför man inte svarat. Ibland matchar vi bortfallsgruppens svar med huvudgruppen och vi kommer alltid till samma slutsats: ingen eller marginell skillnad i problemranking mellan bortfallsgrupp och spontana svar. En annan intressant iakttagelse är att nöjda och missnöjda kunder sällan skiljer sig åt i synen på företaget och branschen. Ofta ser man att de har likartad problemrangordning, även om den nöjda kunden delar ut lägre missnöjespoäng över hela linjen. Fas 9: Analys & rapport. I analysfasen databehandlas de inkomna svaren genom att problemvikt och frekvens multipliceras för varje problem, och denna poäng summeras för alla respondenter. På så sätt får alla problem en totalpoäng. Det problem som fått högst poäng kommer sedan som etta i en rangordningslista, medan det med lägst poäng placeras sist. Samtliga problem i frågeformuläret blir på detta sätt placerade i fallande prioritetsordning och varje segment får dessutom sin egen lista. I en faktoranalys grupperas de enskilda problemen utifrån latent underliggande samband och strukturer. På så sätt bildas ett antal större åtgärdsområden. Det 33 bästa som kan hända är att vi hittar ett högkoncentrerat område, dvs alla högt rankade problem handlar om samma sak. Då kan företagets resurser koncentreras till ett enda förbättringsområde. Inom industri- och tjänsteföretag hittar vi sällan så stora avgörande brister, utan resultaten pekar ofta på selektiva åtgärder inom fyra, fem områden. Tesen ”det är bättre att bli 1 % bättre på 100 saker än 100 % bättre på en”, stämmer ofta enligt våra undersökningar. Varje större åtgärdsområde orsaksanalyseras. Det är viktigt att förstå vad som är grundproblem och vad som är symtom, när ett åtgärdsprogram ska fastställas. Ibland är det bättre att stänga av kranen som rinner än att satsa på pumpar som tar bort vattnet. Orsaksanalysen hjälper oss också att förstå till synes underliga önskemål. ”Vi får inte besöka företagets fabrik” fick sin förklaring i att konkurrenten bjudit alla stora återförsäljare på fabriksbesök, middag, gåvopaket, tacktal mm. Speciellt kundvård och gåvor är områden där det ofta krävs stor erfarenhet både vid problemformulering och tolkning. Det är också viktigt att hela spektrat av åtgärder inventeras för varje problem i analysen. Vissa åtgärder är nollbudgetlösningar, medan andra innebär avsevärda investeringar. Många av problemen kan också lindras med information. Värdena i nulägesanalysen (kundlojalitet, konkurrentjämförelser, inköpsprognoser etc) ger svar på med vilken kraft och i vilken takt som åtgärderna bör sättas in. Genom att i vår erfarenhetsbank jämföra nulägesanalysfrågorna med genomsnittet för andra företag och branscher, ökas förklaringsvärdet. HHAALLVA VA SSAANNNNI INNGGEENN En kvalitetsmatris stärker upp resultatanalysen ytterligare genom att tala om inom vilka områden kunderna upplever underkvalitet (företaget måste satsa på förbättringar) respektive överkvalitet (företaget kan spara). Fas 10: Kostnadsbesparingar. Även problemlistans slut är av stort intresse. Det är här vi ser det som kunderna upplever som problemfritt. Görs förbättringar av lågt rankade problem kan man knappast räkna med någon ökning av företagets goodwill bland kunderna. I stället kan det räcka med att man befäster nuvarande nivåer eller t o m genomför en kvalitetsförsämring på de lågt rankade problemen. En omfattande personalutbildning på en kedja av motorhotell fick avbrytas eftersom vår undersökning visade att gästerna inte alls prioriterade det utbildningen skulle råda bot på. På samma hotellkedja kunde man även konstatera att det inte var hissar gästerna ville ha. Ändå var signalerna från receptionspersonalen starka nog. Man hävdade bestämt att ”Problemet är att folk måste släpa sina väskor upp och ner för trapporna.” De problem som kom i PDS-undersökningens topp var dock helt andra. Och de problem som man gissat sig till kom långt ner på listan. Det var inget bekymmer att bära upp väskorna och att installera hissar i alla hotell hade krävt åtskilliga miljoner. Därmed sluts cirkeln i analysen: Vilka frågor ska vi ta tag i först? I vilken takt och med vilka resurser? Var kan vi spara? Ett uppmärksammat PDS-case är Esso-hotellen (numera Scandic/Hilton). Åtgärderna som sattes in efter PDSen var en av orsakerna till att omsättning och vinst ökade under flera år. Dessutom skapades ett nytt begrepp i branschen - ”Time-killing”. Få undersökningar har blivit så omskrivna. 34 H A L VA S A N N I N G E N Fas 11: Implementering. Med rangordningslistan blir kundernas upplevda problem klara och entydiga. Nu är det dags att lösa dem. Vissa företag jobbar med projektgrupper dit medarbetare uppmanas att söka sig. Att bli antagen anses som ett hedersuppdrag som är bra för karriären. Tid och resurser frigörs för de antagna, som väljs utifrån olika specialistkategorier (produktion, sälj, reklam osv). Vanligt är också att företag sätter ihop tillfälliga projektgrupper och idécirklar för att åtgärda PDSens resultat. Ofta vinner man mycket på att låta många i företaget vara delaktiga i idéprocessen. Dels får man många förslag, vilket är bra i sig, eftersom en idé ofta leder fram till en annan. Dessutom är många idéer en garanti för att alla bra idéer verkligen kommer fram. SAS omvandling från “skräpbolag” till Airline of the Year, baserades bl.a. på sju idégrupper som jobbade tre helger med att vaska fram 500 förslag på förbättringar på problemområdet kabinen. 75 av dessa kom att ingå i Euroclass-konceptet. På Ikea höll vi sex kvalitetscirklar på tre varuhus på temat ”kö i kassan”. Vi fick fram 80 åtgärdsförslag på detta högt rankade Ikea-problem. Dels får man bättre åtgärdsförslag om man breddar idéinsamlingen. Willy Reilo, känd idrottspsykolog, sa att ”Det ska bubbla i organisationen, som i ett champagneglas - nerifrån och upp (till ledningen)”. Vingresor startade därför ”bubbelpooler” överallt i företaget för att bearbeta sitt PDS-resultat. Att en reseledare dök upp till ett sådant möte med badbyxor i handen, torde vara ett olycksfall i kommunikationen. 35 Analytiker, produktutvecklare och marknadschefer i all ära, men det är i organisationen erfarenheterna finns. Där finns inte heller samma hämningar när det gäller nytänkande och förändringar som hos ledningen, vars kreativitet ibland begränsas av att man förknippar förändringar med kostnader. Ofta blir det tvärt om. Den då revolutionerande idén att utöka TV-utbudet på Essohotellen med en egen videokanal kläcktes ute på fältet. Förutom att ge ökade marknadsandelar fick man intäkter från reklamförsäljning. En idé som skulle minska det stora problemet ”kö i kassan” kom från Ikeas egen personal: Sälj korv vid utgångskassorna. På så sätt kunde kunderna fördriva tiden och få något att mumsa på medan man väntade och irritationen minskade. Samtidigt fick Ikea ytterligare en intäkt. På Arlandarestaurangen (transit) åtgärdades det stora problemet ”Jag kan inte se TV-skärmarna med avgångstiderna medan jag sitter och äter”. Man flyttade helt enkelt TV-apparaterna in i restaurangen. Man blev alltså tvungen att gå in i restaurangen för att få information och väl där satte man sig ofta. Restaurangen blev efter detta en av de lönsammaste delarna inom SAS. En idé som utvecklas på lägre nivåer i företaget har dessutom lättare att accepteras än om den kommer direkt från ledningen och åtgärderna förankras bättre ute i organisationen. Vidare får man möjligheter att belöna, uppmärksamma och motivera idékläckarna. På Ahlsell VVS fick upphovsmännen till framgångsrika förslag förutom beröm i personaltidningen åka till Stockholm och äta middag med VD. H A L VA S A N N I N G E N När Black & Decker blev Årets Leverantör hade det gått över tre år sedan PDS-resultatet förelåg. VD hade själv noterat över 100 åtgärder i sin PC. När vi ringde och gratulerade honom till utmärkelsen utbrast han: ”Vi har bara åtgärdat hälften”. Ibland gör PDS att man undviker dyra felsatsningar. Vår undersökning visade att nästan 20 procent av de som skulle ha kunnat mellanlanda på Köpenhamns flygplats Kastrup aktivt valde Frankfurt, Amsterdam eller London i stället. Det fanns alltså en stor resandepotential att ta vara på. För att attrahera fler resenärer hade man planerat att utveckla en rad time-killingaktiviteter för att göra flygplatsvistelsen trivsammare; muséer, hangarvisningar och bio. Men time-killing var inte vad resenärerna önskade. I PDSen kunde man se att det viktigaste önskemålet i stället var att kunna shoppa mer och billigare. Danske inrikesministern övertygades om att satsning skulle ge mer i landnings- och startavgifter än det man skulle förlora på breddat sortiment och lägre priser. Satsningen ”Europe’s most modern Shopping Centre” blev lyckad och Kastrup återtog förlorade resenärer. På en Rank Xerox-säljkonferens delades det ut nästan lika många bokpriser som det fanns säljare (bästa säljaren som bytt distrikt, den som sålt flest faxar under en dag etc). Den bästa säljaren var den som hade störst hög med böcker. På frågan om han inte tyckte att hela övningen var lite larvig, svarade han ”Inte alls, det fungerar, alla gillar att bli uppmärksammade”. Man behöver inte implementera alla lösningar omedelbart. För många företag blir PDSen en slags uppslagsbok som man konsulterar när olika investeringsbeslut kommer upp eller vartefter man frigör resurser i den normala budgeten. Ahlsell VVS halverade hyllorna i sina Cash & Carry-lager för att det skulle se mer ut (ungefär som på fruktmarknaden), samtidigt som man tog tag i slut-ihyllan-problematiken. Rank Xerox Norge lanserade sina mobila kopieringscenter (en bil med generator och två kopieringsapparater) för att hjälpa företag när serviceteknikerna var upptagna på annat håll. Bilarna kom att användas ytterst lite, men de blev symboler för Rank Xerox kvalitetssatsning och kommenterades i massmedia. Dessutom ingick de i motiveringen av andraplatsen i Norges första kvalitetsutmärkelsetävling, trots att den stora bedriften var den radikala minskningen av ledtiden för service. Previa skaffade sin personal utmärkande tröjor och närvaroetiketter där man noterade besöksdatum och satte upp dem vid respektive arbetsplats, för att tydligt visa att man verkligen besökte arbetsplatserna och gjorde nytta. 36 H A L VA S A N N I N G E N de länge irriterat sig på. Även upptagna målgrupper brukar ställa upp på att svara. En PDS bland styrelsemedlemmar i svenska storföretag gav nästan 60 % svar. I en PDS som riktades till VDarna i Sveriges 500 största företag blev svarsprocenten ännu högre. Man blir ofta förvånad över hur väl PDS-formulär mottas i målgruppen. DEL 3 D E VA N L I G A S T E F R Å G O R N A OM PDS 3. Vad tycker reklambyrån om PDS? Metoden togs fram av den amerikanska reklambyrån BBDO som en reaktion mot vanliga undersökningars oförmåga att få fram nya, unika idéer. Det är också via byråerna som metoden spridit sig i världen, just för att den ger material till förnuftiga reklamstrategier. Plötsligt finns det något vettigt att föra fram i reklamen. En viktig poäng med PDS, sett ur byråns synvinkel, är att det äntligen blir fullt klart vilka argument som ska prioriteras. Motstridiga åsikter hos uppdragsgivaren, som byrån har svårt att ta ställning till, kan göra att det kommer fram olika annonser med många olika budskap. PDSen ger både byrå och kunden ett ökat självförtroende. Man vågar jobba längre tid med färre budskap. 1. Vad kostar en PDS och hur lång tid tar den att genomföra? Det finns ingen tryckt prislista, utan en offert lämnas när alla förutsättningar bedömts. En PDS är genomgripande och omfattande, varför investeringen ofta blir lite större. Den kan dock skrivas av på 2-3 år, eftersom ett PDS-resultat är aktuellt och användbart i upp till 5 år. En PDS för en enskild produkt brukar ligga på nivån 150 000 kronor, medan verksamhetsutvecklingsPDS ligger på 300 000 konor och uppåt. PDSen från start till slutpresentation tar vanligtvis tre månader, men går att genomföra på halva tiden. 2. Orkar folk fylla i ett formulär med kanske upp till 200 frågor? 4. PDS internationellt? Vi har genomfört över 100 flerländerstudier där vi använt identiska, översatta frågeformulär som kvantifierats på likartade målgrupper i flera länder. Den genomgående erfarenheten från dessa marknadsundersökningar är att PDS-enkäten anses roligare än andra typer av enkäter att fylla i. Vi vänder oss främst till användare av produkt och tjänst. Respondenterna känner ofta igen problemen och får ”aha-upplevelser” när de upptäcker sånt som 37 H A L VA S A N N I N G E N kunder i olika länder har förvånande lika åsikter i olika frågor. Att detta skulle gälla i Skandinavien förvånar knappast någon, men vi har även iakttagelser på detta i Sverige och Japan (sportfiskeutrustning), Sverige och Asien (hissar), Skandinavien och Singapore (affärsflyg), Västeuropa och Kanada (skogsavverkning) m.fl. I vårt material ser vi dessutom oftast större skillnader mellan frekventa köpare och sällanköpare i ett land, än mellan frekventa köpare i två avlägsna marknader. Inköpare i olika länder har ofta likartade åsikter i frågor som rör den bransch de jobbar i. När vi undersökte SKF:s kunder i Sverige, Tyskland och USA kunde vi konstatera att rankinglistorna i de tre länderna nästan var identiska. Nu är det inte riktigt så enkelt att man oreserverat kan ta en marknadsundersökning i ett land och överföra analysen till alla andra. Det finns alltid några avvikelser mellan olika länder beroende på kulturskillnader, olika lagar eller konkurrenssituationen. Säkerhetsfrågorna rankades högt i den svenska delen av en PDS för bygghissar, men kom lågt i Asien. Produktmärkning prioriterades i en läkemedelsbransch, där man i England hade ett unikt lagringssystem på sjukhusen. Andra olikheter är svårare att förstå. T ex önskade återförsäljare i Tyskland att den svenska leverantören skulle trycka mer på svensk kvalitet och svenskt stål i sin marknadsföring mot slutanvändarna, medan detta inte alls önskades i övriga Europa. Vid ett annat tillfälle var England det enda land av sju som ville ha förändringar i rabatt- och beställningsrutinerna, medan övriga länder var nöjda. 38 Så visst finns det skillnader mellan olika länders kundåsikter, men de är relativt få. Detta är av stort värde att undersöka när man ska forma multinationella strategier och få en hel koncern att enas kring gemensamma mål. 5. Måste internationella PDSar genomföras i det lokala landet? Telefonintervjuer med svenska företags kunder utomlands resulterar så gott som aldrig i att någon avböjer en intervju om intervjuaren säger att han ringer från Sverige, speciellt när det gäller Australien, Japan och USA. Dessutom bjuder man på engagemang och extra lång intervjutid utan att bli stressad. En japanska genomförde telefonintervjuer åt oss med återförsäljare i Japan. När hon berättade att hon ringde från Sverige, upptäckte hon till sin egen förvåning att de inköpare hon intervjuade, i stället för att vara stela, korrekta och återhållsamma på det ”officiella språket”, talade frikostigt om konkurrenter, priser och inköpsprognoser. I så gott som samtliga studier av multinationella företag vi genomfört har respektive dotterbolag blivit positivt överraskat av svarsprocenten när enkäterna skickats ut från Sverige. Frågeformulär som skickas med det svenska företagets huvudkontor som avsändare, inte undersökningsföretagets som så ofta sker, och med ett snyggt svenskt frimärke, fungerar bäst och utnyttjar enligt vår erfarenhet Sveriges goda rykte utomlands. H A L VA S A N N I N G E N 6. Är det inte bättre att rikta sig till ickeköparna än att undersöka kunderna? De nuvarande kunderna är företagets sparkapital. De har ofta stor kunskap om företagets utbud och är relativt lojala köpare. Samtidigt kan de både öka sin konsumtion och styras bort från konkurrentköp. Vi undersöker ofta förlorade kunder och potentiella kunder som värderat företagets erbjudande, däremot är icke-köparna sällan nyckeln till framgång. Svenska Fotbollförbundet kom till oss för att få svar på vad man skulle göra för att få svenska folket att gå mer på fotboll. Arenorna stod ju halvtomma. Ganska snart insåg man att en person som aldrig går på fotboll knappast påverkas av skönare stolar, kortare köer till cafeterian, eller inspark i stället för inkast. Inte ens gratisbiljetter lockar. Dock har vi vid flera tillfällen med framgång genomfört PDS-undersökningar riktade mot enbart potentiella köpargrupper, bl a PDS – Vad hindrar småföretagare att gå med i Svenskt Näringsliv? 7. Vilken är den mest omtalade PDSen? Den handlar om hundmat i USA, och har beskrivits i branschtidningen Advertising Age. ”Vanliga” undersökningar hade fastställt de tre mest önskade egenskaperna hos hundmat: 1. Ger balanserad diet 2. Har mycket näringsämnen 3. Innehåller vitaminer 39 Det fanns två orsaker till att denna information bedömdes som värdelös. Dels summerade dessa egenskaper det som alla tillverkare redan använde i sin reklam. Undersökningen gav bara en rundgång av den information man själv skickat ut. Dels var dessa fördelar mest intressanta för hunden och inte mycket för inköpare av hundmat. Tankefelet med denna reklamstrategi ansågs vara att ingen hund, inte ens Rin Tin Tin köper sin egen hundmat. Varför då annonsera för dem? Hundägaren däremot hade helt andra prioriteringar. PDSen hittade deras tre stora problem: 1. Hundmat luktar illa 2. Hunden får ingen tuggmotion 3. Hundmaten finns inte i olika storlekar Lösningen på dessa problem och de övriga i PDSen blev enorma succéer. För att råda bot på lukten, sprejade man in ett aromämne under locket på hundmatsburken för att husse skulle känna en behaglig doft och kallade produkten för ”gryta för hunden”. Tuggmotion fick man genom att blanda i hårda bitar i den mjuka burkmaten. Hunden blev lurad att tugga på de hårda bitar den annars ratade. Olika storlekar på hundmat fanns inte vid denna tid. Bekymret var att när en liten hund fick en stor burk, blev det mat över. Denna ställdes in i kylskåpet och spred en lukt som fångades upp av övrig mat, vilket säkert också förstärkte känslan av att hundmat luktar illa. Storleksdifferentieringen tog hand om en del av problemet och blev en enorm framgång, som kopierades av alla i branschen. H A L VA S A N N I N G E N kunde man kanske slippa kommentarer som ”Jag kastar alla brev från HK - är det något viktigt hör de alltid av sig igen.” 8. Kan man genomföra en medarbetarundersökning med PDS-metoden? Absolut. ”Intern-PDS” bygger på samma principer som en vanlig PDS. Man sätter den anställde i centrum, identifierar problemen och får dem kvantifierade. På så sätt kartlägger man eventuella brister i interna rutiner, motivation, information, utbildning samt relationer till chefer och arbetskamrater. Många företag väljer att kombinera en Kund-PDS med en Intern-PDS. Därmed kan man lättare matcha kundernas krav med organisationens förutsättningar. En Intern-PDS kan dessutom användas för att förbättra relationerna mellan huvudkontor-dotterbolag, ledning-säljare, organisation-medlemmar, företag-aktieägare etc. Intresset för internundersökningar har ökat i Sverige de senaste åren, även när det gäller att lyssna på dotterbolagen och företagets interna kunder. De är relativt billiga att genomföra, mottas ofta positivt och innehåller sällan besvärande kritik eller personanklagelser. Tvärtom framkommer ofta värdefulla synpunkter på interninformation, säljstöd eller HKs organisation. Trots att HK träffar dotterbolaget kontinuerligt, är det många sanningar som förblir okända. Ett verkstadsföretag fick veta önskemålet om utökat utbyte av säljerfarenheter mellan Europa och övriga världen – något som aldrig genomförts tidigare. Ett oljebolag fick veta att bensinstationerna upplevde mängden interninformation som besvärande. I stället för att låta alla på HK skicka ut sin information utan koordinering, sattes ett tak på mängden. Plötsligt började stationerna läsa meddelandena från HK. Därmed 9. Är det bra att offentliggöra sitt PDS-resultat? Ja, ibland är det av värde att visa undersökningsresultaten i broschyrer, pressreleaser eller media. Detta ger i regel god PR hos kunder och återförsäljare. Dags- och fackpress finner det dessutom ofta intressant att skriva om resultatet. Till skillnad från vanliga undersökningar är PDS bättre anpassad för redaktionella utvikningar och kommentarer. ”Det är svårt att skriva en lång artikel runt en siffra, men med en PDS är det betydligt lättare” som en journalist uttryckte det. Att på detta sätt avslöja sig för konkurrenterna är sällan någon fara. Man har ett försprång åtgärdsmässigt och kunderna kommer oftast ihåg den som ”var först”. Dessutom mutar man in sina åtgärder på ett sätt, som kan göra det generande för konkurrenterna att följa efter. Revisionsbyrån Öhrlings Coopers & Lybrand publicerade hela sin PDS i skriften ”Styrelsearbete och samspelet med revisorn”. Detta initiativ belönades med ett helt uppslag i Dagens Industri och kommenterades på tidningens förstasida. Man följde upp med en ny undersökning och skrift två år senare. Siemens Datas två miniböcker “Problemen och Verkligheten” blev enligt Siemens egna annonser “ De mest lästa böckerna om data” det år de gavs ut. Men visst finns det konkurrenssituationer då det är klokast att hemlighålla sin PDS-undersökning. 40 H A L VA S A N N I N G E N PDS-metoden och våra praktikfall finns redovisade i såväl läroböcker som i affärslitteraturen. En bok som har ett helt kapitel om PDS är Bo Hagskogs intressanta managementbok ”Antagligen har du fel affärsidé”. Ytterligare exempel där stort utrymme ges åt Intern-PDS är OS-seglaren och idrottspsykologen Ingvar Bengtsons bok ”Ketchupeffekten” (Ekerlids förlag) som behandlar laganda, ledarskap och motivation. 41 H A L VA S A N N I N G E N 42 H A L VA S A N N I N G E N REFERENSER INDUSTRIFÖRETAG: Arctic Paper: Tor Löfqvist, ASSA ABLOY: Ulf Södergren, Glen Greer, Atlas Copco: Östen Hagström, Biacore: Torbjörn Edmundsson, Brio: Lars Ericsson, Danisco Sugar: Ewa Malmqvist, Erik Bertelsen, Electrolux: Lars Göran Johansson, Bo Kylin, Carl-Johan Klang, Ericsson: Henrik Pålsson, Erik Johannisson, Peter Löwenborg, Carl Hoffmeister, Iggesunds Bruk: Kjell-Ove Skoglund, Kvaerner Pulping: Göran Tistad, Marbodal: Anders Reuthammar, NCAB: Hans Ståhl, Nobia: Fredrik Cappelen, Hans Larsson, Pergo: Tomas Wernant, Pfizer: Christer Walderik, Sandvik Belts: Rikard Salander, Sandvik Coromant: Stefan Johansson, Sandvik Saws & Tools: Anders Ågren, SAPA: Klas Fridsäll, SCA Containerboard: Jean Paul Résigmont, SCA Hygiene Products: Margareta Lehmann, Birgitta Wrennö, SCA Obbola: Krister Cederlund, SCA Packaging: Magnus Belfrage, Wim von Lockhorst, Siemens-Elema: Nils Rosén, Svenskt Papper: Bertil Forsberg, Swedoor: Mats Steerling, Thule: Monika Johansson, Wärtsilä: Lars Hellberg. TJÄNSTEFÖRETAG: Abbott: Lena Åredal, Arsenalen: Lennart Andersson, Avanza: Claes Hemberg, Nicklas Storåkers, BAS Kontogruppen: Sören Karlsson, City Mail: Bror Anders Månsson, Codan Trygg-Hansa Care: Björn Tegård, Dagens Industri: Ingrid Berggren, Sören Sunnmo, Direktmedia: Martin Olofsson, Globen City/Stadshypotek: Lars Brandberg, Gröna Lund: Andreas Bergén, IL Recycling: Peder Feinberg, Landvetter Flygplats: Christer Kvarfordt, Leksands Sparbank: Christer Lundgren, Netviewer GmbH: Martin Merta, Ongame: Marcus Jibréus, Ted Nelson, Partena Cater: Ingrid Paulsson, Poolia: Erik Strand, Lena Johansson, Posten: Lars Wirén, Marianne Njord-Bjelkestedt, Projektplatsen: Pelle Hjortblad, Magnus Ingvarsson, Scandic Hotels: Gunnar Brandberg, Scansped: Jan-Åke Malmgren, SEB: Erland Sandén, Christina Strand-Wadsjö, Gunilla Forsmark-Karlsson, Securitas Systems: Rolf Norberg, Servera: Christina Gezelius, Sesam Telefonbank: Carl Sundvik, SoftOne: Håkan Lord, Sparbanken Västra Mälardalen: Mikael Bohman, Stockholm Globe Arena: Monika Malmén, Strategisk Arkitektur: Göran Ekeroth, Sunwing: Peter Grandell, Joakim Erikson, SwedPower: Ulrika Snellman, Sörmlands Sparbank: Richard Caspary, Telia Sonera International Carrier: Johan Andersson, Brendan Ives, Ticket Resebyråer: Benny Karlsson, Tidningen Chef: Henrik Frenkel, Trygg-Hansa: Per Fornander, Petter Lindqvist, ÅF-Installation: Anders Persson. HANDEL: Akademibokhandeln: Bo Röstberg, Alcro-Beckers: Maria Sundqvist-Tobiasson, BOKIA: Thorsten Carlsson, DAGAB: Karl-Olov Ohlsson, Hennes & Mauritz: Hans Andersson, IKEA: Eva Stål, Lennart Ekmark, P O Jönnerheim, C-G Friström JC: Thommy Nilsson, Järnia: Gert Karlsson, Mio Möbler: Ingemar Trenge, Åhléns: Bjarne Mumm, Bo Holmberg. STAT, KOMMUN OCH LANDSTING: Apoteket: Annika Hansson, Banverket: Kenth Nilsson, Finansdepartementet: Lars Ångström, Nissastaden: Björn Önnerfalk, Oxelösunds Kommun: Christer Wargert, Riksgäldskontoret: Gunilla Berg Ekstedt, Senda: Christine Helén, Statens Fastighetsverk: Rikard Johansson, Svensk Bilprovning: Vivi-Anne Hammarbäck, Svensk Kärnbränslehantering: Kajsa Wilhelmsson, Svenska Bostäder: Sven Belfrage Svenska Spel: Per Kotschack, Telia: Per Ivar Persson, Hans Nylander Trafikkontoret i Göteborg: Hans Magnusson, Vägverket: Marcus Hugosson. ORGANISATIONER: Aktiespararna: Claes-Göran Olsson, Fammi: Elisabet Linder, FAR: Dan Brännström, Handikappinstitutet: Agneta Zaar, Institutet för Metallforskning: Staffan Ekelund, Korrisioninstitutet: Bertil Sandberg, LRF: Ann Henriksson, Sparbankernas Riksförbund: Charles Puskaric, Sv. Körskolors Riksförbund: Christer Wickman, Svenska Brandskyddsföreningen: Åsa Lindahl, Westmannaturism: Tapio Hovebro. KONSULTER/REKLAMBYRÅER: A L Ekvall & Co: Arne Ekwall, Avalon: Björn Littorin, Borgström reklambyrå: Anders Borgström, Caj & Co: Caj Malmström, Capdox: Urban Falkmarken, Evolution & Co: Hans Thornell, Futurniture: Jakob Lind, Fältman & Malmen: Ture Ågren, Holte & Partners: Bengan Jändenäs, Ledstiernan: Jan Carlzon, Lindås Invest: Carl-Åke Jansson, Mistat: Anders Örtengren, Mix PR: Kerstin Andersson, Pihlström Brandlab: Anders Pihlström, Refina: Jan Nylund, Reklambyrå 26: Bengt Ericsson, Reklambyrån 802: Bengt Andersson, Pelle Andersson, Reklambyrån Karlvagnen: Carl-Gustaf Zeisig, Rönnberg Revisionsbyrå: Bo Rönnberg, Schumacher, J, W & Enander: Ulf Enander Skagsudde: Birgit Gidlund-Larsson, Team & Ledarutveckling: Ingvar Bengtson, Team Management: Bosse Hagskog, The Tomorrow Group, Hong Kong: Stefan Rönnquist, Transformator: Daniel Ewerman, Niclas Weise, Welinder Marketing: Nils Welinder. INTERNUNDERSÖKNINGAR: Alcro-Beckers: Alex Maslov, ASSA ABLOY: Krister Eriksson, Atlas Copco: Lasse Thorén, Electrolux: Ingrid Skoglund, Ericsson: Hans Friberg, Familjebostäder: Carina Svanström Hallbäck, Gunnebo: Göran Gezélius, Jan-Erik Dimming, H & M: Leif Spång, Pär Darj, JC: Helena Bergström, Landvetter Flygplats: Christer Kvafordt, Ongame: Richard Boije, Poolia: Lena Johansson, Prevent: Henrik Lidahl, Mats Qvist, Sandvik: Olle Bengtsson, Anders Ågren, SCA Packaging Obbola: Ulla Andersson, Scania: Urban Stenholm, Ulf Egestrand, Skånska Lantmännen: Lars Erlandsson, Svenska Bostäder: Sven Belfrage, Varbergs Sparbank: Henrik Johansson 43 H ALVA SANNINGEN Denna skrift handlar om företagens agerande på marknaden. Den baserar sig på observationer och erfarenheter från genomförda undersökningar under drygt 20 år. Skriften är uppdelad i två delar. Den första behandlar misstag, felkällor och fallgropar som företag råkar ut för när man bedömer marknadens behov och problem. Genom att läsa exempel och lärdomar från andra branscher kan man få perspektiv på det egna företaget och sitt eget agerande. Kanske kommer du att tänka att ”så gör inte jag” eller ”det där gäller inte hos oss”. Du kan ha rätt i en sådan iakttagelse, men få företagsledare torde kunna hävda att man inte fallit i någon av de fällor jag beskriver. Förhoppningen är att de ska utgöra inspiration när man själv ska ta tag i företagets utveckling. Var inte heller rädd att ta intryck från i sig ovanliga branscher som hundmat i USA, även om du är ett industriföretag i Småland. Många av de exempel som beskrivs har en allmängiltighet som går långt utanför den bransch de är hämtade ifrån. Del 2 beskriver vår undersökningsmetodik, Problem Detection Study (PDS), som kartlägger marknadens behov och problem i detalj. Men låt inte lura dig. PDS är visserligen en undersökningsteknik, men dess betydelse och användbarhet går långt utanför traditionella undersökningars mera begränsade tillämpbarhet. I vidaste mening inbjuder PDS-metoden till ett nytt sätt att tänka. Den är nyckeln till det lås många företagsledningar med nit söker dyrka upp: I vilken ände ska vi börja det förändringsarbete i företaget som alla väntar på och kräver? Skriften borde kunna erbjuda värdefull läsning även för den som inte metodintresserad eller planerar någon undersökning. Trevlig läsning. Robert Thams. Grundade undersökningsinstitutet PDS Research 1983 och har sedan dess tillsammans med civ ek Per Nyås geomfört nästan 1000 PDS-projekt. Thams & Nyås Management AB Jungfrugatan 38, 114 44 Stockholm Hemsida: www.thams-nyas.com - E-post [email protected] Telefon +46 (0)8-545 87 850 - Telefax +46 (0)8-545 87 859 Mobil direkt +46 (0)-708 783 727 halva_sanningen omsl.indd 3 Pris SEK 135 Copyright Robert Thams 2007. 07-01-03 13.54.54 PDS - EN UNDERSÖKNINGSMETOD SOM INTE LIKNAR NÅGON ANNAN Problem Detection Study (PDS) är en undersökningsmetod som används för affärs- och produktutveckling samt personalundersökningar. Utgångspunkten för metoden är enkel. Människor är duktigare på att hitta fel och brister än att föreslå konstruktiva förbättringar. Att i sin affärsutveckling analysera fel och brister blir både nyskapande och aktivitetsdrivande. PDS skiljer sig från traditionella metoder på en rad punkter. Frågorna genereras av målgruppen, inte av uppdragsgivare eller konsulter och är konkreta, detaljerade och åtgärdsinriktade. Frågebasen är heltäckande, “allt mäts mot allt” och innehåller både kvalitetssäkrings- och affärsutvecklingsfrågor. Slutanalysen redovisar alla problem och behov i marknadsmässig prioritet, där varje delmålgrupp får sin egen rankinglista. Där vanliga undersökningar återger verkligheten “som den såg ut vid undersökningstillfället”, ger PDS ett framtidsperspektiv. På så sätt blir PDS aktivitetsframkallande och fokuserar på det som är viktigast, utan kurvor, diagram och krångliga analyser. GE OSS 90 MINUTER Resultatet av en PDS rör inte bara produkterna och tjänsterna. Också verksamhetsinriktningen, personalens förhållningssätt och marknadsföringen på verkas. Därför är PDS i högre grad ett strategiskt styrverktyg än en enkel marknadsundersökning. För att visa detta för dig och din ledningsgrupp behöver vi en dryg timme. Ge oss den tiden. Skicka oss kupongen som fax, via post eller som e-mail redan idag. ! RIV HÄR Vi lyssnar gärna på er i 90 minuter. Halva tiden får ni berätta om er metodik och ert företag. Vi är inte intresserade av möte just nu, men jag vill gärna bli uppdaterad om er utveckling, Sedan diskuterar vi vår situation och våra önskemål. Utan kostnader eller förbindelser. Ring mig! få ert Newsletter samt få inbjudningar till seminarier och kundträffar. NAMN & BEFATTNING FÖRETAG TELEFON & E-MAILADRESS Skicka till: Thams & Nyås Management AB, Jungfrugatan 38, 114 44 Stockholm eller till fax: 08-545 87 859, e-mail: [email protected], ring: 08-545 87 850 halva_sanningen omsl.indd 4 07-01-03 13.54.55 KAN SÄNDAS OFRANKERAT INOM NORDEN THAMS & NYÅS BETALAR PORTOT. S VA R S P O S T Thams & Nyås Management AB Kundnummer 122 601 800 SE-110 05 Stockholm Sverige halva_sanningen omsl.indd 5 07-01-03 13.54.55 halva_sanningen omsl.indd 6 07-01-03 13.54.55
© Copyright 2024