Rapport 2015:XX Arkeologisk undersökning 2013. Vasatorp
RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 2013 Vasatorp 1:1 En gård i Todarp från 1600- och 1700-tal Skåne, Helsingborgs kommun, Kropp socken, Vasatorp 1:1, fornlämning Kropp 54:1 Bo Friman RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 2013 Vasatorp 1:1 En gård i Todarp från 1600- och 1700-tal Skåne, Helsingborgs kommun, Kropp socken, Vasatorp 1:1, fornlämning Kropp 54:1 Dnr 5.1.1-00216-2015 Bo Friman STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Odlarevägen 5 226 60 LUND Fax: 010-480 80 94 Tel: 010-480 80 00 www.arkeologiuv.se e-post: [email protected] www.shmm.se © 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Rapport 2015:31 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Källaren med trappa efter utgrävning sedd från söder. Foto: Sofia Lindberg. Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Undersökningens målsättning 8 Metod och genomförande 9 Fältarbetet 9 Historiska källor 11 Anläggningar 12 Fynd 12 Keramik 12 Ben 13 Metall 13 Övriga fynd 14 Analyser 14 Dendrokronologi 14 Keramisk analys 14 Osteologi 15 Gård 2 15 Norra längan 17 Östra längan 19 Brunnsområdet 20 Kålgårdsområdet och dammen 22 Sammanfattande diskussion och arkeologisk utvärdering 26 Referenser 29 Administrativa uppgifter 30 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabell 31 Bilaga 2. Anläggningstabell 36 Bilaga 3. Keramiken från Vasatorp 46 Bilaga 4. Osteologisk analys av djurben 52 Ef r te tid ga r de r tid e ar Ny tid isk or at tid rm el fo ed re M in ål rn k Vi jä 1000 de 2000 ål 3000 e gr Yn 4000 rn jä BRONSÅLDER re r r de r de l så de ål r de ål l så on br on br en st en st 5000 d Äl re re 6000 e gr Yn d Äl e gr Yn d Äl STENÅLDER HISTORISK TID JÄRNÅLDER 0 1000 2000 år Västersjön Vejbystrand Skälderviken Rössjön Munka-Ljungby Ängelholm Rönne å Höganäs Viken Klippan Åstorp Hittarp Ödåkra Bjuv Billesholm Helsingborg Rydebäck Ven Svalöv Landskrona Häljarp Saxån Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge e d öd å L Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, blad 20 Malmö. Skala 1:300 000. Bjärred 4 Vasatorp 1:1 Sammanfattning Inför att Helsingborgs kommun planerar att detaljplanelägga ett område för utbyggnad av verksamhet och besökspunkt inom fastigheten Vasatorp 1:1 (fig. 1), gjorde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk undersökning 2013 i gård 2 i den norra delen av Todarps gårdstomt (Kropp RAÄ 54:1). Under sommaren genomförde UV Syd en särskild undersökning av norra längan, norra delen av östra längan samt ett brunnsområde. Trots dåliga bevaringsförhållanden p.g.a. omfattande rasering, utjämning och senare brukning av gårdsytan kunde gårdens grundkonstruktion och till viss del rumsindelning rekonstrueras. Spår efter innerväggar i norra längan, bildande rum i både norra och södra delen, kunde identifieras. Dessa hade senare byggts om till ett rum. I husets södra del fanns bevarade delar av ett stenlagt golv, kakel och fundament av en kakelugn samt en ugn eller spis. Östra längan har haft två mindre rum i fil och en underliggande välbevarad, stensatt källare. Norr om längorna låg minst 9 brunnar. En var rund och stensatt och tolkas tillhöra gården. Flera av de övriga tros ha tillhört gård 1. Benmaterialet visar på en specialisering på nötboskap. Man har troligen bedrivit handel med skinnen. Keramiken kan generellt betecknas som förhållandevis enkel med en hög andel hushållskärl från andra hälften av 1600-talet och första delen av 1700-talet. Det fanns även importkeramik från Holland, Tyskland och en ganska stor förekomst av jydepotter från västra Danmark. Utifrån studier av jordeböcker kan gårdens uppförande fastställas till 1688 och utifrån den historiska kartan 1768 avhystes gården detta år. Inga spår efter Skånska Kriget (1675-1679) eller Nordiska Kriget (1700-1720) fanns i materialet. Inledning Sommaren 2013 slutundersöktes norra delen av Todarps gårdstomt (Kropp RAÄ 54:1). Todarp har legat under Rosendals gods vid Kropp. Utifrån historiska kartor och förundersökningsresultat förväntade vi oss att påträffa norra längan och norra delen av östra längan till den fyrlängade gård 2. Inför undersökningen visste vi från tidigare forskning och källor att Todarps by existerade från cirka 1530 till avhysningen 1768. Förutom undersökningarna i Filborna tidigare, har inga arkeologiska undersökningar av samtida bytomter gjorts öster om Helsingborg. Spår efter lager och stensyllar i gård 2 har gett viss information om längornas inre och yttre konstruktion, gårdens specialiserade basekonomi men även om handel indirekt eller direkt med delar av nordvästra Europa. Antikvarisk bakgrund Helsingborgs kommun har planer att detaljplanelägga ett område för utbyggnad av verksamhet och besökspunkt inom fastigheten Vasatorp 1:1. Utifrån ett beslut av Länsstyrelsen utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk utredning steg 2 av fastigheten under hösten 2011. Förekomst av under mark dolda fornlämningar påvisades inom två områden (gravhögen Kropp RAÄ 27:1 och gårdstomten Kropp RAÄ 54:1). Vasatorp 1:1 5 Knaggahus Ljunghem Kropp 26:1 Kropp 15:1 Stockahus Rökille Kropp 3:1 Todarp Todarp Kropp 64 Kropp 55:1 Kropp 27:1 Kropp 54:1 Kropp 5:1 Kropp 56:1 Djupadal Kropp 65 Enehus Välluv 50 Helsingborg 185:1 Helsingborg 181:1 Välluv 16:1 Välluv 33:1 Välluv 27:1 Undersökningsområde Fornlämning Välluv 26:1 Valvbro Välluv 33:2 Långeberga Välluv 2:2 Figur 2. Undersökningsområdet och fornlämningsytan mot bakgrund av fastighetskartan. Skala 1:15 000. Välluv 2:1 Helsingborg 186:1 Välluv 34:1 Välluv 48 6 Vasatorp 1:1 Välluv 18:1 FOJAB arkitekter AB hade i uppdrag av Helsingborgs stad till Länsstyrelsen gjort en förfrågan om en arkeologisk förundersökning av ovan nämnda områden. Länsstyrelsen i Skåne Län gav utifrån utredningsresultatet Riksantikvarieämbetet UV Syd i uppdrag att ta fram en undersökningsplan och kostnadsberäkning för en arkeologisk förundersökning och beslutade 2011-12-07 (Lst dnr 431-20468-11) att en arkeologisk förundersökning skulle utföras av UV Syd. Resultatet av förundersökningen visade på två nedlagda myntskatter i södra delen av gårdstomten (Kropp RAÄ 54:1) företrädesvis i matjorden. Eftersom exploatören beslutade att undanta den södra delen av fornlämningsområdet och bevara den med skyddsbestämmelser i detaljplan, ansökte Länsstyrelsen om markägartillstånd att få utföra en smärre efterundersökning av södra fornlämningsytan. Länsstyrelsen som också bekostade undersökningen beslutade 2012-10-31 (Lst dnr 431–19796-12) att en efterundersökning (metalldetektering) skulle utföras av UV Syd. FOJAB arkitekter AB gjorde en förfrågan om arkeologisk slutundersökning av norra delen av gårdstomten Kropp RAÄ 54:1. Länsstyrelsen i Skåne Län gav UV Syd i uppdrag att ta fram en undersökningsplan och kostnadsberäkning (Lst dnr 431-5458-2013). Länsstyrelsen beslutade 201305-27 att en slutundersökning skulle göras av UV Syd. Topografi och fornlämningsmiljö Det aktuella undersökningsområdet (UO) är beläget i de östra delarna av Helsingborgs stad, cirka 5 kilometer öster om Öresundskusten. Marken inom planområdet utgörs av kuperad fullåkersbygd, beläget mellan 25 och 50 meter över havet. Genom området löper en flack och stenig moränplatå i sydväst-nordostlig riktning. Nordost om denna finns ett lägre liggande parti som tidigare har utgjort våt-/ängsmark. Idag utgör området till största del av åkermark. Skogspartier finns i öster och nordväst om (UO). Norr om finns även en gård samt en industrifastighet. UO (Kropp RAÄ 54:1) avgränsas i söder av en mindre väg i öst-västlig riktning. Vägen finns inplanerad på 1768 års karta. Väster, norr och öster om finns idag större vägar. Öster om löper en smalare trädridå mellan undersökningsområdet och E6:an. Söder om ligger till ett större skogsparti (Bruces skog) som utgör ett rekreationsområde. Endast ett mindre antal fornlämningar har registrerats i anslutning till Todarps bytomt (fig. 2). Gravhögen Kropp RAÄ 27, som ligger drygt 200 meter väster om, är utplöjd och ligger delvis under markvägen. Den undersöktes under förundersökningen och träkol i graven daterades till förromersk järnålder (Friman 2013). I dess anslutning har vid en inventering 1986 påträffats ett 10-tal flintavslag (Kropp RAÄ 64). Ytterligare en förmodad samtida gravhög ligger cirka 1 km sydost om förstnämnda hög (Kropp RAÄ 5). I övrigt finns endast en fragmentarisk flintyxa (Kropp RAÄ 15) samt ett stenblock med en skålgrop (Kropp RAÄ 26) registrerad från förhistorisk tid. Båda ligger cirka 800 m norr om undersökningsytan. Vasatorp 1:1 7 Knappt två kilometer väster om UO ligger Filborna bytomt med bebyggelse ned i 900-talet (Helsingborg RAÄ 226). I Filborna har även en stor vikingatida silverskatt påträffats. Den vägde nästan ett kilo och bestod av smycken, mynt och hacksilver (Aspeborg 2008). UV Syd utförde här flera arkeologiska undersökningar under första hälften av 1990-talet. Tyngdpunkten i bebyggelse och aktiviteter låg från sen vikingatid och framåt, men även förhistoriska lämningar från neolitikum och framåt påträffades (Larsson & Söderberg 2004). Cirka 500 meter öster ut ligger Lågastorps gamla bytomt (Kropp RAÄ 55). Huvuddelen av förundersökningen utgjordes av Todarps gamla gårdstomt (Kropp RAÄ 54) vilken föregicks av en utredning (Friman 2011). I första etappen av förundersökningen metalldetekterades matjorden söder om markvägen i Todarps gamla gårdstomt. Det resulterade i att två myntskatter identifierades inom gård 1. I etapp 2 schaktades totalt ca 1500 m2 i anslutning till skatterna samt ett sökschakt som drogs i norra delen av bytomten. Under senhösten 2012 gjordes en efterundersökning av matjorden med metalldetektor i syfte att rädda mynt från sönderplöjning. Sammanlagt påträffades drygt 1400 mynt från 1600-talet. Den ena skatten tolkas vara nedlagd av gårdens invånare medan den andra tolkas vara del av den svenska militärens krigskassa under Skånska kriget. Även muskötkulor, en uniformsknapp samt ett grenadiäremblem påträffades. Inom gårdsytan schaktades fram 14 gropar, 15 stenpackningar, 12 stolphål, 5 rännor, 5 lager och 1 brunn varav 7 anläggningar undersöktes (Friman 2013). Ett sökschakt drogs genom norra delen av bytomten (gård 2). I ett cirka 0,3 meter tjockt kulturlager under en stenpackning undersöktes en ruta (1 x 1 meter) där norra och östra längan möts. Här påträffades keramik av yngre rödgods, djurben (får, nöt, häst och svin) samt ett rostigt avlångt järnföremål. Vid metalldetektering av matjorden i schaktet insamlades även några svenska kopparmynt från 1700-talet. Undersökningens målsättning I länsstyrelsens förfrågningsunderlag anges att ambitionsnivån ska vara hög och frågeställningarna ska vara inriktade mot bebyggelseutvecklingen inom risbygdens äldre byar, dess kronologi och struktur. Utifrån dagens kunskapsläge så har vi endast undersökt ett halvt gårdsläge, vilket gör det svårt att undersöka bystrukturen utifrån det arkeologiska källmaterialet. • Hur många gårdar eller byggnader redovisas i de äldsta kamerala källorna? • Finns det spår efter äldre bebyggelsefaser av gård 2 eller en äldre gård. • Under förundersökningen framkom spår efter grunder till gårdens bebyggelse och i matjorden låg rikligt med tegelfragment. • Vilket byggnadsskick har de bevarade huslämningarna? Från närliggande Filborna finns belägg för korsvirkeshus redan under 1200-talet. 8 Vasatorp 1:1 • Hur disponerades gårdens hus? Hur ser rumsligheten ut? • Hur använde man de gårdsnära ytorna? Finns det spår av kålgårdar, humlegårdar eller andra odlings- eller aktivitetsytor? • Vilken eller vilka var gårdens basekonomier? • I det historiska kartmaterialet från 1700-talet är gårdarna frälsegårdar tillhöriga Rosendals gods. Makten har funnits nära. • Var Todarp en av de gårdar som köptes upp av Anders Bille i början av 1600-talet? • Har etableringen skett på egen mark eller var man kronobönder eller arrendebönder? • Den västra skatten vid gård 1, som påträffades under förundersökningen, tyder på en privat rikedom. • Är det möjligt att skönja detta i det arkeologiska materialet eller de skriftliga källorna? • Hur ser den materiella kulturen ut på gård 2, t ex keramiken, i förhållande till andra typiska gårdar från samma tid? • Den östra skatten vid gård 1 samt förekomsten av avskjutna pistol- och muskötkulor visar på militär närvaro och konflikter. • Finns det samband mellan förändringar på gården och förändringar i omlandet/samhället? • Finns det spår av ödeläggelse i bebyggelseutvecklingen? • Skall skatten tolkas som ett utslag av att Todarp har fungerat som inhysningsgård för soldaterna? Vilka truppslag har i så fall varit förlagda här? Skriftliga källor (kamerala och kyrkliga) liksom det arkeologiska materialet kan ge svar på vilka som verkat och levt på gården. • Vilka av gårdens brukare (män, kvinnor, barn, ägare, tjänstefolk, soldater….) är möjliga att identifiera? • Hur var det sociala livet organiserat? Metod och genomförande Två övergripande metoder planerades inför slutundersökningen genom dels traditionellt fältarbete med schaktning dels studier och analyser av historiska källor. Fältarbetet Fältarbetsfasen inleddes med att grässvålen avbanades med en bandburen grävmaskin på en cirka 500 m2 stor yta. Schaktet lades över ytan för norra och östra längan av gård 2, dvs. inom den intensiva ytan. Den schaktade ytan genomsöktes med metalldetektor. Schaktningen fortsatte med skiktvis avbaning av matjorden i kombination med metalldetektorsökningen. Metalldetekteringen gavs hög prioritet eftersom fynd av mynt, knappar och vardagsföremål påträffades under förundersökningen på den aktuella ytan. All metalldetektorsökning utfördes av Kennet Stark på UV Syd. Samtliga Vasatorp 1:1 9 Schaktad yta Intensivt undersökt yta Extensivt undersökt yta Figur 3. Intensiv respektive extensiv yta samt den faktiskt schaktade ytan mot bakgrund av 1768 års karta över Todarp. Skala 1:1000. fynd mättes in. Understa delen av matjorden handrensades främst i anslutning till de forna gårdsbyggnaderna. Schaktningen var fortsättningsvis mer komplicerad i takt med att rikliga mängder sten frilades. Schaktningen kombinerades fortsättningsvis med handrensning. Ytan utökades norrut inom det intensiva området i takt med att strukturer och lager började framträda. Fältarbetet inleddes med en arbetsstyrka av tre arkeologer. Ytterligare en arkeolog anslöt efter att anläggningar och strukturer blev mer komplexa. Den norra delen av den schaktade ytan schaktades ner till ett gult lerlager. Det tolkades under förundersökningen utgöra undergrunden men visade sig vara påfört med ett våtmarkslager under. Det beslöts därför att en kontextuell undersökningsmetod skulle om möjligt användas primärt och en stratigrafisk vid tidsbrist. 10 Vasatorp 1:1 För den kontextuella dokumentationen användes förtryckta blanketter där samtliga relationer mellan arkeologiska kontexter dokumenterades, såväl rumsliga som stratigrafiska. Förutom två sökschakt norrut avslutades det norra schaktet efter att ett brunnsområde påträffats norr om gårdsbyggnaderna (figur 3). Syftet med sökschakten norrut var att finna den yttre kålgårdsbegränsningen samt att förvissa oss om att aktiviteter inte fortsatte längre norrut. Schaktet avgränsades västerut i anslutning till norra längans västra gavel. Schaktet förlängdes österut i syfte att fånga dammens östra begränsning som syns i figur 3. I söder var markvägen och exploateringsområdets gräns ett naturligt avslut. Sammanlagt schaktades 1380 m2 varav cirka 90 % inom den intensiva ytan. Detta innebar att endast 3 % undersöktes inom den extensiva ytan, medan cirka 45 % undersöktes av den intensiva ytan. Orsaken till den minskade undersökningsytan var lämningarnas koncentration till gårdsbyggnaderna samt deras komplexitet i förhållande till kostnadsberäkningen. För att få en uppfattning om lagrens mäktighet samt för att kunna göra en prioritetsordning grävdes en provruta i östra kanten till norra längan som var 1×1 m i storlek. Av samma orsak drogs ett schakt genom dammen (öst–västlig riktning) samt genom norra längans centrala del (nord–sydlig riktning). Riktade insatser med lagergrävning gjordes i östra delen av norra längan samt norra delen av östra längan. I den senare var det främst en källare som till 50 % lagergrävdes för hand. Det var här som bevaringsförhållandena var som bäst. Västra halvan av norra längan var däremot i det närmaste rensad på sten och hårt plöjd. Endast mindre dokumentationsinsatser gjordes här. Riktade insatser utfördes även norr om norra längan i syfte att identifiera och avgränsa brunnar samt få information om lagerbildning och lagerföljd. Påträffade fynd samlades in från varje enskild kontext. Samtliga anläggningar och strukturer mättes in med en RTK GPS och all data och tolkningar fördes in i dokumentationsprogrammet Intrasis. Kontexter som ansågs viktiga för tolkning och basdokumentationen dokumenterades med digitalt foto. Inga prov för 14C togs eftersom lämningarna tolkades vara för unga. Däremot togs ett dendroprov för datering av östra längan. Innan fältarbetet gjordes studier av de historiska kartorna (1746 och 1768) över Todarps by. Huvuddelen av studier och analyser av historiska källor gjordes däremot efter fältarbetes avslutande. Historiska källor Kamerala och kyrkliga källor samt historisk forskning främst kring Helsingborgs historia och Skånska kriget är viktiga källor för förståelsen av bebyggelseutvecklingen inom risbygdens äldre byar, inte minst i förhållandet till de dramatiska händelserna under 1600- och 1700-talet. Det finns två 1700-talskartor som redovisar Todarps bebyggelse och dess inägor. Båda kartorna är avmätningar med olika syfte. Kartorna har rektifierats och analyseras i förhållande till de arkeologiska resultaten. Texterna till kartorna ger information om gårdarnas ekonomi och brukningsenheter. Vasatorp 1:1 11 På den yngre kartan (år 1768) finns indikationer om att ägaren planerar för en avhysning av gårdarna. Från slutet av 1500-talet och framåt finns bland annat jordeböcker med kamerala uppgifter om gårdar och byar i Kropp socken. Dessa har studerats avseende information om uppförandet av gård 2 i Todarp och dess brukare. Vad gäller kyrkoböcker finns inga äldre än 1810 och anses därför inte aktuella att studera med tanke på avhysningsdatumet ovan. Viktigt för att förstå de historiska sammanhangen har också varit studier och informationsinhämtning i verket ”Helsingborgs historia” (Persson 2010, Åberg 1969). Anläggningar Antalet anläggningar inom undersökningsytan var stort. Den dominerande kategorin var lager som kan knytas till uppförandet, användandet och rivningen av gård 2, dvs. utfyllnads-, utjämnings, golv-, raseringsoch kulturlager. Dessutom påträffades ett naturligt avsatt våtmarkslager. Undersökningsytan innehöll mycket rikligt med sten över större delen av undersökningsytan. Drygt 23 konstruktioner inom schaktad del av gårdsytan inmättes. De omfattar murverk, trappa och trappväggar till källare, stenläggningar, stenpackningar, väggar/ syllstensrader, spisfundament, brunnsskoning samt hägnader. Enskilda stenar som inte tolkades ingå i ovan nämnda konstruktioner men ändå utgjorde rester efter företrädesvis gårdsbyggnadernas ytter- och inner väggar mättes in som arkeologiska stenar (272 stycken). Till denna tolkningsmetod ska även inmätta stenlyft ingå. Inom undersökningsytan påträffades den norra längan samt norra delen av östra längan av gården. Strax norr om har legat ett fuktområde med företrädesvis brunnar. Inom resterna av gårdsbyggnaderna påträffades majoriteten av anläggningarna i form av lager och stenkonstruktioner. Endast ett mindre antal påträffades dock i västra halvan av norra gårdslängan som var sämre bevarad. Anläggningarna beskrivs och analyseras mer ingående i kapitlet ”Gård 2”. Nedanstående tabell redovisar därför endast en översiktlig sammanställning av anläggningarna (se bilaga 2). Fynd Mängden tillvaratagna fynd motsvarar inte den ursprungligen deponerade inom schaktad yta av gård 2, eftersom endast prioriterade kontexter undersöktes. Den västra delen av gårdsytan var även hårt plöjd vilket har resulterat i få bevarade anläggningar och följaktligen få fynd (se bilaga 1). Keramik Keramiken påträffades företrädesvis i lagren inom de tidigare gårdsbyggnaderna men även i det översta matjordslagret. Det senare tyder på viss sönderplöjning. Keramikmaterialet dateras till perioden högmedeltid fram till och med 1700-talet med ett par äldre undantag. 12 Vasatorp 1:1 Tabell 1. Sammanställning av inmätta anläggningar. Typ Antal registrerade Antal undersökta Brunn 8 1 Dike 6 0 Golvregel 1 1 Golv, stensatt 2 2 Grop 4 3 Härd 1 0 Lager 71 35 Ränna 2 0 Sten 272 (272) Stenlyft 50 10 Stengärdsgård 3 2 Stenkonstruktion 23 14 Stolphål 4 1 Syll, trä 1 0 Ugn 1 1 Vattenhål 2 1 401 71 Summa Sammanlagt tillvaratogs 5,6 kg keramik. Det analyserade materialet består främst av inhemsk keramik men även importkeramik från Danmark, Tyskland och Holland påträffades. Den dominerande godstypen är yngre glaserat rödgods följt av danska Jydepottor. Av det keramiska materialet bestod ca 0,9 kg av glaserat kakel. Det bör också nämnas tre bitar munstycken från kritpipor (se bilaga 3). Ben Liksom med keramiken tolkas delar av benmaterialet ha förstörts av senare markanvändning. Totalt tillvaratogs endast 11,3 kg ben fördelat på 282 fragment. Nötkreatur är den vanligast förekommande arten i materialet och utgör kring hälften av alla benfragment följt av svin och får/get. Endast mindre mängder häst, vilt, fågel och fisk registrerades. Benmaterialet med få undantag påträffades i lagren inom de tidigare gårdsbyggnaderna (se bilaga 4). Metall Totalt registrerades 98 metallföremål vid metalldetektering. Materialen utgjordes av järn, bly, brons och koppar. Hälften av föremålen (49 st.) var tillverkade av järn och bestod till stor del av spikar, nitar och obestämbara föremål. Vid detektering av matjorden (A100) var detektorn inställd på att diskriminera järn. Endast få föremål påträffades därför i detta översta lager. I de undre gårdslagren och anläggningarna var detektorn inställd på samtliga metaller. Efter registrering har samtliga föremål av järn utom en kniv gallrats. Föremål av bly, brons och koppar påträffades till största delen i matjorden. Av de 50 föremålen kan 47 förknippas med vardagliga sysslor på gården. De övriga tre föremålen bestod av blykulor. Kopparföremålen var sju till antalet och utgjordes av mynt. Troligen har samtliga präglats under 1700-talet. Vasatorp 1:1 13 Tabell 2.Fördelningen av metallföremål i anläggningar och matjord inom undersökningsområdet. Tabell 3. Övriga föremål inom undersökningsområdet. Föremål Antal Anläggning Matjord Antal Vikt (g) Järnspik 17 12 5 Fönsterglas 31 93 Järnnit 14 13 1 Buteljglas 1 5 Järnkrok 2 2 - Tegelsten 3 3068 Järnbeslag 2 2 - Taktegel 5 932 Hästskosöm, järn 1 - 1 Bryne 2 330 Järnkniv 1 1 - Bössflinta 1 6 Järnföremål, obest. 12 11 1 Bränd lera 1 9 Blyknapp 2 - 2 Trälock 1 210 Blyplomb 3 1 2 45 4653 Blykula 3 - 3 Blygryta/kärl, fragm. 3 - 3 Sländtrissa, bly 3 1 2 Blysmälta 7 1 6 Blyföremål, obest. 5 - 5 Bronskittel, fragm. 1 1 - Bronsknapp 5 - 5 Bronsbeslag 1 - 1 Bronssölja 1 - 1 Fongerborg, brons 1 1 - Bronssil 1 1 - Bronsbleck 3 2 1 Kopparmynt 9 - 9 Metallgryta, fragm.. 1 - 1 98 49 49 Summa Föremål Summa Övriga fynd Majoriteten av övriga fynd kan härledas till den tidigare gårdsbebyggelsen i form av fönsterglas, byggnadstegel och taktegel. Stora mängder av fragmenterat tegel fanns över hela gårdsytan men togs inte till vara. Endast bössflintan och ett av brynena låg i matjorden. Övriga fynd påträffades inom gårdsbyggnaderna. Analyser Dendrokronologi Tre takbjälkar från östra längan påträffades strax över golvet till en källare. Den bäst bevarade sågades och ett tvärsnitt lämnades in till Laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi i Lund för datering. Dock var bevaringsförhållandena så dåliga att det inte gick att utläsa årsringarna. Keramisk analys Analysen har som huvuduppgift att belysa under vilken tidsperiod gården har varit i bruk. En viktig frågeställning var även att jämföra keramiken på gården i förhållande till andra typiska gårdar från samma tid. Den äldsta keramiken (1200–1400) utgör två skärvor från kannor av högmedeltida äldre glaserat rödgods troligen av östdanskt ursprung. Inom gård 2 var cirka 75 % av keramikmaterialet yngre glaserat rödgods. De vanligaste keramiktyperna utgjordes av trebensgrytor, fat, skålar och 14 Vasatorp 1:1 krukor men även en supkopp. Den bestod främst av hushållskärl avsedda för matlagning. Det yngre glaserade rödgodset dateras från omkring 1400 fram till 1900-talet, men där trebensgrytor endast fanns fram till mitten av 1700-talet. Huvuddelen av keramiken kan dateras till andra hälften av 1600-talet och första delen av 1700-talet. Generellt är keramiken förhållandevis enkel och en hög andel hushållskärl gör att materialet är ett typiskt landsbygdsmaterial. Keramiken är mestadels av västskånskt ursprung men även rödgodsskärvor av tyskt och holländskt ursprung, tyskt stengods samt vitgods av holländskt ursprung finns i materialet. Bland annat har keramik från produktionerna kring Werra och Weser i västra Tyskland samt från Köln eller i Frechen identifierats. Av det totala keramikmaterialet utgör jydepotter från västra Danmark cirka 20 % och anses ovanligt högt (se bilaga 2). Den höga andelen kan indikera att man köpte billig keramik till gården. Den importerade keramiken påträffades i 13 olika lager. Majoriteten av importkeramiken fanns dock i lagren till den igenfyllda källaren i östra längan. Keramiken har analyserats av Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska analyser (KKS) (bilaga 3). Osteologi Målsättningen med analysen var att undersöka det sociala livet på gården med fokus på aktiviteter och ekonomi. Vidare förväntades den osteologiska analysen undersöka gårdens basekonomi med avseende på djurhållning och ifall det gick att spåra en eventuell specialisering i boskapsskötseln. De identifierade benen utgörs av åtta däggdjursarter varav sex av husdjur (nötkreatur, får, get, svin, häst och hund), två fåglar (tamhöns och gås) och en fiskart (torsk). I benmaterialet även vilt i form av ben från rödräv och skogshare. Hälften av alla benfragment kommer från nötkreatur. En hög andel av vuxna djur mellan 4-8 år har slaktats. Ben från nedre extremiteter och framför allt tåben är dock underrepresenterade, vilket skulle kunna förklaras med att de suttit kvar på hudarna som sålts vidare. Djurbenen har anlyserats av Ola Magnell, Riksantikvarieämbetet UV (bilaga 4). Gård 2 Undersökningen omfattade norra längan (ca 30 meter lång) och norra halvan av östra längan (ca 12 meters längd). Den västra halvan av norra längan var dåligt bevarad med endast ett fåtal lagerrester och nästan all syllsten borttagen. Flera golvlager, väggsyllar och stenkonstruktioner, varav en stensatt källare fanns däremot i övriga berörda delar av gården. Norr om gården undersöktes även ett omfattande brunnsområde och en igenfylld damm. Ett mindre område av nordöstra delen av innergården berördes också. I de mer bevarade delarna tillvaratogs rikligt med keramik, kakel och djurben. I flera fall fanns rester av stenläggning inom gårdsytan. Ungefär i mötet mellan norra och östra längan fanns en oval, tät stenpackning (A5728). Den var mycket vällagd och ytterligare ett lager sten syntes i en profil som lades ner mot en brunn nordväst om. Vasatorp 1:1 15 Figur 4. Lagerföljd gård 2 från öster. Foto Sofia Lindberg. Två mindre provschakt grävdes i norra längan för att få information om lagerföljden. Vi kunde då konstatera att gård 2 var anlagd på utfyllnadslager (A5724 och där över A5723) som jämnade ut norrut mot ett lägre fuktområde. I ytan påträffades sot, kol och djurben. Fynden representerar tiden innan gårdens anläggande och kan ha utgjort en äldre markhorisont. Ett yngre lager (A5722/A8817) låg strax över utfyllnadslagren och har tolkats som anläggningsnivån för gården (figur 4). Tolkningen bygger på att lagret både fanns utanför norra längans norra vägg samt inne under huset. Det innehöll rikligt med avfall av sot, kol, tegelkross, keramik och djurben från tiden innan anläggandet av gården. Under norra längan påträffades en nedgrävning (A9247) med raseringsmassor efter en brand. De bestod av större stenar varav en del med sotfärgning men inte direkt eldpåverkade. Under det översta leriga sotlagret (0,2–0,3 meter tjockt) finns delvis ett gult lerlager (0,05–0,1 meter tjockt) det tolkas som en rasering efter ett golv. Under det gula lagret (ca 0,1 meter tjockt) finns ytterligare ett lerigt sotlager. Det innehåller rikligt med till synes obränt trä. Anläggningen kom ca 0,2 meter under längan. De tre översta lagren under längan tolkas utgöra raseringsmassor (enstaka tegel) från en äldre byggnad som deponerats och har troligen även utgjort en del av ett utjämningslager inför byggandet av gården. 16 Vasatorp 1:1 Figur 5. Östra halvan av norra längan framrensad från väster. Foto Bo Friman. Norra längan Norra längan var ca 30 meter lång och ca 7 meter bred. Endast i östra halvan fanns delvis stensyllen till längans norra och södra väggar bevarade. Inga spår efter östra gaveln kunde identifieras. Stensyllen i norra väggen tolkas i någorlunda ursprungligt läge medan södra väggens syll delvis har rasat in i samband med raseringen av gården (fig. 5). Spår efter innerväggar kunde identifieras varav en har gått centralt genom längan, medan en vägg har gått i husets längdriktning och bildat rum i både norra och södra delen. Några stenar i den senare väggen verkar ha rasat ut. Ytterliggare en vägg har troligen legat i västra delen och syntes som en nord-sydligt liggande träsyll. I husets södra del fanns bevarat delar av stenlagt golv (A7319, A7430 och A8753). Merparten av stenarna mätte 0,1–0,2 meter i diameter. Delvis var stenläggningarna ojämna. Generellt i huslängan registrerades rikligt med stenlyft, vilket tyder på att stenarna har plockats bort i samband med rivningen och genom senare jordbruksaktivitet. Stenläggningen gränsar till södra väggen. Rester efter stenläggningar fanns även i norra delen men mer sporadiskt bevarad. En stenkonstruktion i husets södra del har tolkats som fundament till en kakelugn (A8679). Den bestod av 0,2–0,3 meter stora stenar bildande en någorlunda kvadratisk yta (cirka 1,6 meter i diameter). Fynd av flera Vasatorp 1:1 17 Gårdsbyggnad Spisfundament Stenläggning Stensyll Träsyll Ugnsfundament Schaktad yta Figur 6. Resterna efter norra längans grundkonstruktion. I sydöstra delen syns en stensamling som har utgjort hörnet av norra och östra längan. Skala 1:200. kakelfragment i anslutning ligger bakom tolkningen. Den var placerad strax öster om den nord–sydligt gående innerväggen. Ca två meter öster om fanns en rektangulär ugn eller spis (1,4×1,0 m). Den undersöktes extensivt sista dagen. Ugnen/spisen utgörs av flera olika lager bränd och obränd lera, aska, sot och kol. Enstaka djurben påträffades men samlades inte in. Möjligen har köket legat i denna del av huset (fig. 6). En ombyggnad har ägt rum i ett senare stadium. Det stenlagda golvet i södra halvan i längans östra del har överlagrats av ett lerlagt golv bestående av gul siltig lera (A5279, A5696, A6136 och A7750). I samband med att det nya golvlagret har lagts har även delar av stengolvet samt stora delar av innerväggarna plockats bort och utjämnats med lera (A6236) som fyllt ut flera av håligheterna efter större stenar (fig. 7). I utfyllnadslagret påträffades ganska rikligt med keramik och djurben som verkar har trampats ner i fyllningen tillsammans med kakel, glas, kol och tegelkross. Golvlagren avgränsas av södra ytterväggen. Inga nya väggar kunde identifieras utan syftet med ombyggnaden verkar ha varit att öppna upp rumsytor. Efter rivningen av längan har större håligheter fyllt ut varav en stor del stenlyft. Dessa utjämningslager innehöll rasering främst i form av tegelkross och i vissa områden träkol. 18 Vasatorp 1:1 Gårdsbyggnad Golvlager Spisfundament Stenläggning Stensyll Träsyll Ugnsfundament Utjämningslager Schaktad yta Figur 7. Ombyggnadsfasen i norra längan. Skala 1:200. Östra längan Endast den nordligaste delen (ca 10 meter) av östra längan var belägen inom undersökningsområdet. Totalt har längan varit ca 22 meter lång och 5,2 meter bred. De delar som inte kunde undersökas låg under vägen och söder om. Inga schakt drogs genom södra halvan av längan under förundersökningen, men matjorden har undersökts i omgångar med metalldetektor. Tre muskötkulor hittades över den sydligaste delen (Friman 2013: figur 11). Längan var mycket dåligt bevarad i den södra delen inom undersökningsområdet. Detta kan till stor del förklaras med att ett cirka en meter brett dike (A4155) skär huslängan i öst–västlig riktning. Huslängan i dess nordligaste del har haft två mindre rum i fil och en underliggande källare (fig. 8). I övre delen av källarens södra vägg påträffades en ränna (A5777), som talar för att en innervägg har varit placerad här. Spår av längans ytterväggar fanns delvis bevarad i norra gaveln främst som inrasad sten (A103). Väggens syllstenar var bättre bevarad i östra långväggen med en rad av stenar i förmodat ursprungligt läge. I västra delen var syllstenarna intryckta i längan. Detta syntes även djupare ner eftersom stenen även utgjort källarens västra vägg. Här var väggen intryckt och flera stenar har rasat in. Vasatorp 1:1 19 Gårdsbyggnad Golvlager Murverk/stensyll Stentrappa/golv Schaktad yta Figur 8. Resterna efter östra längans grundkonstruktion. Skala 1:200. Källarens murverk (A104) var en fortsättning neråt av längans västra och östra ytterväggar. Murverket bestod av obearbetad marksten och var kallmurad. Stenarnas storlek varierade mellan 0,07 meter i diameter till 0,75×0,55 meter. Murtjockleken var ca 0,35 meter och bestod av ett lager sten. Hela murverket var 5,6×4,1 meter och 1,05 meter högt. Golvet utgjorde ett vällagt stengolv med tätt lagda naturstenar. En avvikande sten utgörandes tegelsten med tassavtryck efter en hund var placerad i södra delen. Storleken var 4,45×2,80 meter. I källarens nordöstra del fanns en trappa. Den var något svängd och var som smalast i övre delen. Den bestod av sju trappsteg. Sättningar i trappstegen var synliga och dess maximala bredd längst ner var 0,9 meter. Parallellt med stentrappan löpte två kallmurade trappväggar. Naturstenarna var ca 0,2×0,2 meter (fig. 9). Vid rivningen av längan har golvbjälklaget kastats eller rasat ner i källaren. Tre bjälkar (A8228) varav en i två delar påträffades på källargolvet (fig. 10). Därefter har källaren i omgångar fyllts upp med raseringsmassor. Hela 17 olika lager kunde identifieras. De innehöll förutom tegel, aska och kol även keramik, djurben, järnspikar och glas. Brunnsområdet Området låg strax norr om norra längan i gård 2. Vid schakten registrerades minst 9 brunnar (8 mättes in) varav endast en undersöktes. Två orsaker till att det inte gick att fastställa antalet brunnar var dels den stora mängden 20 Vasatorp 1:1 Figur 9. Källaren med trappa efter utgrävning sedd från söder. Foto: Sofia Lindberg. Figur 10. Källaren med golvbjälkar sedd från väster. Foto: Sofia Lindberg. Vasatorp 1:1 21 sten som försvårade schaktningen och dels att två parallella elkablar korsade området i sydväst-nordostlig riktning. Brunnarna var placerade i ett torvigt våtmarksområde (A1471) som delvis överlagrades av ett utjämningslager för byggnation (A5724). A5539 brunn Stenskodd rund brunn som mätte 2,2×2,2 meter. Innermåttet var 1,2 meter. Den var belägen ca 0,5 meter norr om norra längan. Vatten rann in efter fyra varv med stenskoning (ca 0,8 meter djupt). Stenarna i skoningen var 0,2–0,3 meter i diameter (fig. 11). Efter maskinsnittning mättes djupet till 0,8 meter. I botten påträffades en träplanka. Fyllningen var homogen och siltig. I fyllningen fanns 0,3 meter stora stenar, sot, kol, tegelkross och djurben. Fynden i övrigt utgjordes av keramik, en liten glasbit, en järnspik samt ett järnföremål. Brunnen var nedgrävd igenom ett gult lerlager. I anslutning till brunnen fanns ett utjämningslager med ren sand. Lagret fortsatte eventuellt ned i konstruktionen kring brunnen då det blev tjockare åt detta håll. Lagret tolkades höra samman med konstruktionen av brunnen. Frågan är om brunnen var samtida med gården med tanke på det korta avståndet mellan varandra. Strax norr och väster om brunnen löpte en stenrad som kan ha utgjort en inhägnad till brunnen. I området fanns två större stenpackningar/stenläggningar (A5642 och A5728). Den förstnämnda mätte cirka 7,5×7,5 meter och sträckte sig både in under norra längan och norrut inom brunnsområdet. Den sistnämnda mätte ca 3,5×3,5 meter och låg i anslutning till där norra och östra längorna möts. Stenpackningen var tät med 0,1–0,2 meter stora stenar samt ett mindre antal större på ca 0,4 meter. Ytterligare ett lager sten syntes i profilen ner mot en av brunnarna nordväst om. Brunnen kunde inte mätas in eftersom den rasade igen efter schaktningen. Kålgårdsområdet och dammen Enligt 1768 års karta har ett omgärdat kålgårdsområde legat omedelbart norr om byggnaderna till gård 2. Efter schaktningen fanns spåren av ett eventuellt kålgårdsområde längre norrut avgränsat i söder av två stengärdsgårdar (A4144 och A4361). Gärdsgårdarna löpte i nordväst-sydostlig riktning med en överlappande förskjutning på cirka en meter i nord-sydlig riktning. Troligen representerar de två generationer av gärdsgårdsgränser eller hägnader mellan brunnsområdet och kålgårdsområdet. Den västra (A4144) gränsen var anlagd i ett dike. I botten låg en tät stenpackning innehållande mindre sten (0,1–0,2 meter i diameter) i understa skiktet och med större sten överst. Den låg på gränsen till våtmarkslagret (A1471) som sträckte sig söderut i brunnsområdet och skar detta, men även det mörka utfyllnadslagret för byggnation (A5724) söder om. Norr om hade den kontakt med undergrunden bestående av gul lera. Centralt i gärdsgården fanns en ca en meter bred öppning. 22 Vasatorp 1:1 Figur 11. Brunn A5539 sedd från öster. Foto: Kennet Stark. Den östra gärdsgården (A4361) var förskjuten norrut och bestod av en enkel rad med sten. Även den skar våtmarkslagret. En ränna väster om kan även vara en rest efter en tidigare stengärdsgård. I norra delen av området påträffades resterna av en stengärdsgård (A4030) i västra sökschaktet samt ett dike (A6556) i det östra sökschaktet. De kan ha utgjort kålgårdens norra gräns. Den schaktade ytan inom kålgårdsområdet innehöll få lämningar. Endast tre lagerrester samt en härd/sotfläck kan eventuellt vara spår efter odlingsaktivitet i området. I båda sökschakten skars området av ett senare dike som löpte i sydväst-nordostlig riktning (fig. 12). På 1768 år karta finns en damm utmärkt i östra delen av undersökningsområdet. I kanten påträffades en koncentration av 14 träkäppar som kan vara rester efter ett flätat staket som skydd (fig. 13). Dammen var vid schaktningen helt torrlagd och innehöll huvudsakligen matjord och rikligt med sten. Fyllningen mot botten av dammen har ursprungligen varit vattenpåverkad med olika skikt av leror. Enstaka djurben och tegelkross syntes i fyllningen. Vasatorp 1:1 23 Gårdsbyggnad Dike Härd Lager Ränna Stengärdesgård Vet ej Vet ej Vet ej Schaktad yta Figur 12. Kålgården. Skala 1:300. Gårdsbyggnad Träkäpp Vattenhål Schaktad yta Figur 13. Dammområdet. Skala 1:200. 24 Vasatorp 1:1 A4144 A4361 A5539 A1471 A5728 A8679 A9390 A9247 Gårdsbyggnad Brunn Kulturlager Lager Stenkonstruktion Stenläggning Stenpackning Ugn Övriga anläggningar Schaktad yta Damm A5722/A8817 Figur 14. Undersökningsområdet med de viktigaste kontexterna markerade. Skala 1:400. Vasatorp 1:1 25 Sammanfattande diskussion och arkeologisk utvärdering Den huvudsakliga målsättningen med den arkeologiska undersökningen var att bidra till kunskapen om bebyggelseutvecklingen inom risbygdens äldre byar. Det äldsta kända belägget för Todarp i Kropps socken finns i den s k ”Krabbes jordebok” då det benämns Toderup. Krabbes jordebok, eller Helsingborgs läns jordebok, har upprättats under första halvan av 1500-talet, däremot råder viss oenighet kring det exakta årtalet. I Dialekt och ortnamsarkivets (DAL:s) databaser står 1524, medan Mattias Karlsson vill ge den en något senare datering till omkring 1530 (Karlsson, i manus; DAL). Namnet Todarp förenklas först i början av 1700-talet (DAL). Sockenkyrkan i Kropp är en av två kyrkor i Helsingborgsområdet med tidigt ursprung redan från första halvan av 1100-talet (Carelli 2010:175). Uppförandet av Rosendals slott inleddes av riksrådet och länsherren Anders Bille 1615. Några år tidigare hade han börjat köpa upp gårdar i socknen (Persson 2010:210). Vi vet dock inte när Todarp köptes upp. Peter Carelli menar att Todarp var en del av en kraftig bebyggelseexpansion i Helsingborgsområdet under medeltiden och troligen även senare, då ett stort antal nya enheter grundades (Carelli 2010:112ff ). Inga spår efter en daterbar medeltida bebyggelse påträffades dock vid undersökningen. Under norra längan fanns däremot obränt trä och små mängder tegel vilket tolkas som byggnadsmaterial till en äldre byggnad. Den äldsta keramiken utgörs dock av 2 skärvor från kannor av högmedeltida äldre glaserat rödgods, vilket talar för att aktiviteter har ägt rum på platsen under perioden. Frågan om Todarps bystruktur och bebyggelsefaser besvaras bäst från de skriftliga källorna. Todarps by har inte haft en samlad bebyggelse (se figur 2) utan har varit spridd på tre platser. Enligt jordeboken Malmöhus län 1671 (bild 283) och 1673 bild (837) fanns ett helt hemman (gård 1), ett ½ hemman (senare gård 3) beläget cirka 950 meter väster om UO (Kropp RAÄ 54:1) och ytterligare två ½ hemman tillhörande byn. På figur 2 är namnet Todarp benämnt ca 400 meter norr UO. Möjligen har de två ½ hemman varit belägna här. I nästföljande jordebok från 1683 (inga jordeböcker skrevs under Skånska kriget) saknas dessa och har antingen bränts ner eller rivits i samband med Skånska kriget (1675–1679). I jordeboken från 1688 delas det hela hemmanet upp i två ½ hemman. Gård 2 uppförs alltså detta år. På den historiska kartan (Avmätning 1768) avhyses gård 1, 2 och 3. Gårdarna samt gård 2 och 3 i Lågastorp lades därefter under plattgården Vasatorp (1768 års karta, Persson 2010:308). Gårdarna finns dock utmärkta på Skånska rekognosceringskartan (1812–1820) men gård 1 och 2 finns däremot inte nämnda i den äldsta husförhörslängden (1810) för Kropp socken. Följaktligen revs gård 2 mellan 1768–1810. Sammanfattningsvis kan gård 2 endast ha varit i bruk 80 år (1688–1768) om man räknar avhysningsåret som sista brukningsår. Keramikmaterialet inom gården bekräftar gårdens brukningstid från skriftliga källor där huvuddelen av keramiken kan dateras till andra hälften av 1600-talet och första delen av 1700-talet. 26 Vasatorp 1:1 Vad gäller bebyggelseskick, rumslig disposition och ekonomi på gård 2 bidrog det arkeologiska materialet och de historiska kartorna (Geometrisk avmätning 1746 och Avmätning 1768) med information. Under den relativt korta brukningstiden har innerkonstruktionen i norra längan byggts om. Enligt kartmaterialet har gården varit fyrlängad. Grunden till längorna har varit byggd av gråsten. Fynd av tegel och jämförelser med det närbelägna Filborna ger en tolkning att längorna har utgjort korsvirkeshus med flera rum i fil. Det stora antalet brunnar (minst 9 stycken) norr om gårdsbyggnaderna är troligen till största delen anlagda av brukaren till den äldre gård 1. Todarp har varit belägen i det som traditionellt benämns den skånska risbygden, lokaliserad mellan skogs- och slättmark. Risbygden karaktäriserades av fäladsmark med buskliknande växtlighet. Så länge jordarna brukades med traditionella redskap och metoder var de tunga lerjordarna runt Helsingborg svårodlade och åkrarna fanns på lättare jordar. Kombinationen av boskapsskötsel och åkerbruk utgjorde dock ett gott underlag för självförsörjning ( Jönsson 2010:19ff ). Ekonomin hos adelns stora gårdar skall inledningsvis främst ha baserats på inkomster från arrendegårdar ( Jönsson 2010:21, Carelli 2010:126, 148). Under 1500–1600-talen strävade dock adeln mot en stordrift av verksamheten på godsen. En betydande produktion av hästar och nötkreatur bedrevs på Rosendal (Persson 2010:205). En specialisering på boskapsdrift på gård 2 kan därför ha initierats av Rosendal. Hälften av alla benfragment kommer från nötkreatur där bl.a. hudarna kan ha varit en viktig inkomstkälla enligt den osteologiska analysen. Som nämnts tidigare fanns även får, get, svin, häst och hund. Det var vanligt att byarna i risbygden var belägna på gränsen mellan fälad och inägor (Carelli 2010:123), ett mönster som även gäller för Todarp. Detta kan tänkas bero på det stora inslaget av boskapsdrift i den agrara produktionen. I mindre mängd påträffades ben från tamhöns och gås samt torsk. Åkrar och en kålhage har även bidragit till basekonomin. Under förundersökningen påträffades två nedlagda silvermyntskatter vid gård 1, där den västra tolkades vara nedlagd av brukaren och den östra av svensk militär (Friman 2013). Frågorna om militär närvaro och gårdens välstånd kan endast delvis besvaras. Det finns ingen koppling till Skånska kriget eftersom gård 2 ännu inte var uppförd. Under förundersökningen påträffades dock två 4 marks silvermynt från 1693 (Karl XI:s regering) på platsen för södra längan av gården (söder om UO). Mynten samt ett grenadjärspänne på gård 1ger en koppling till Stora Nordiska kriget och speciellt striderna vid Helsingborg 1710. Föremålen kan tyda på att soldater var förlagda vid gården/gårdarna vid tidpunkten. Vad gäller välståndet på gård 2 har inga ytterligare föremål som pekar i den riktningen påträffats. Vad gäller keramikmaterialet så utmärker sig Todarp i förhållande till de andra byarna genom den mycket höga andelen jydepotter (20 %), vilket betyder att man främst importerat keramik avsett för mat vilket skiljer sig från samtida gårdar i västra Skåne. Kvantiteten Vasatorp 1:1 27 importkeramik var annars låg och keramikmaterialet var förhållandevis enkel och en hög andel hushållskärl visar på ett typiskt landsbygdsmaterial. Arkeologiskt är det svårt att besvara vilka som var gårdens brukare eller hur det sociala livet var organiserat. De skriftliga källorna ger däremot tydlig information om vilka som var brukarna på gårdarna Enligt Jordeboken Malmöhus län. Från 1688 brukas Toderurp 1 av Nils Olsson medan den nya Toderup 2 (gård 2) brukas av Nils Svensson. Den senare flyttar detta år från gård 1 till gård 2 ( Jordeböcker Malmöhus län 1687:2 (bild 273) och 1688, (bild 743)). Extra spännande är att vi med stor sannolikhet även har namnet på ägaren av den västra silvermyntskatten på gård 1. I jordeböckerna för 1671 (bild 283) och 1673 (bild 837) står Sven Larsson som brukare på gård 1. Det yngsta myntet i västra skatten är präglat 1676. Sammanfattningsvis så har de historiska kartorna och skriftliga källorna gett viktig information om åldern på gårdarna i Todarp och de senare har även kunnat namnge deras brukare. De historiska kartorna med bifogad avmätningstext har även kunnat klargöra ägoförhållandet och har gett god information om gårdens basekonomi. De arkeologiska lämningarna gav information om basekonomin i det osteologiska materialet och keramik kunde ge information om den materiella kulturen. Vad gäller gårdslämningen var resultatet ganska magert med tanke på den stora arbetsinsatsen. Utan det historiska kartmaterialet hade det varit svårt att identifiera den norra längan. Bevaringsförhållandena var dåliga bortsett från källaren i östra längan. Oavsett bevaringsförhållandena måste bytomter undersökas stratigrafiskt för att man ska kunna få någon klarhet i byggnadsfaser och mänskliga handlingar. 28 Vasatorp 1:1 Referenser Tryckta Aspeborg, H. 2008. Bönder och barbarer. Helsingborgsområdets järnålder. Dunkers kulturhus och Riksantikvarieämbetet. Carelli, P. 2010. Helsingborgsområdets medeltid (c a 1000-1536). I: Helsingborgs historia del VIII:1. Landsbygden. Helsingborg. Friman, B. 2011, Vasatorp 1:1. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:141. Friman B. 2013. Vasatorp 1:1. Myntskatter från 1600-talet och en grav från äldre järnålder. Arkeologisk förundersökning 2012 och efterundersökning 2013. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:120. Jönsson, L-E. 2010. Landsbygdens landskap. I: Helsingborgs historia del VIII:1. Landsbygden. Helsingborg. Larsson, L. & Söderberg, B. 2004. Filborna by. Gård och by i ett långtidsperspektiv. Riksantikvarieämbetet UV Syd rapport 2004:26. Lund. Karlsson, M. Manus. Helsingborgs Läns Jordebok o. 1530 ”Krabbes jordebok”. Beskrivning, innehåll och analys. Persson, S. 2010. Adelsvälde, ockupation och riksbyte. Utdrag ur Helsingborgstraktens historia under tidigmodern tid. I: Helsingborgs historia del VIII:1. Landsbygden. Helsingborg. Åberg, A. 1969. Den politiska historien. 1658-1718. I: Helsingborgs historia del IV:1. Försvenskningen. Helsingborg. Arkiv Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL). Informationssystemet om fornminnen, FMIS (Internetresurs). Lantmäteristyrelsens arkiv http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/ search.htmlGeometrisk avmätning Todarp nr 1–3 1746, L112–14:1 Avmätning Todarp nr 1–3 1768, L112–14:2. Skånsk ortnamnsdatabas, www.sofi.se Svar – Svensk arkivinformation Jordeböcker Malmöhus län 1658–1750. Vasatorp 1:1 29 Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-00216-2015 Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-872-2013. Länsstyrelsens dnr: 431-5458-2013. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12472. Intrasisprojekt: UV2013:036. Undersökningstid: 29 maj–28 juni 2013. Projektgrupp: Bo Friman, Nathalie Becker, Annika Knarrström, Sofia Lindberg och Kennet Stark. Underkonsulter: Sydschakt ekonomiska förening, Lambertssons Sverige AB, Europeisk biluthyrning (Europcar), Kontoret för keramiska studier (KKS), Lunds Universitet Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi. Exploateringsyta: 6200 kvadratmeter. Undersökt yta: 1380 kvadratmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 3c, Hjortshög x 621476 y 361280. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: fynd med Fnr 1–272 förvaras på Riksantikvarieämbetet, Arkeo logiska uppdragsverksamheten, Lund i väntan på beslut om fyndfördelning. 30 Vasatorp 1:1 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabell Fyndnr Material Sakord Föremålsnamn Antal 1 Ben Avfall Djur - 2 Ben Avfall Djur 3 Ben Avfall Däggdjur 4 Ben Avfall 5 Ben 6 7 Vikt Anl. Id Anl. typ Övrigt 1722 5723 Lager nöt: 28, get: 2, får/get: 8, svin: 6, tamhöns: 1, torsk: 1 - 34 6236 Lager svin: 1, gås: 1 - 481 7750 Lager nöt: 7. svin: 1 Djur - 1561 5424 Lager nöt: 8, får/get: 1, svin: 1, häst: 1, torsk: 1 Avfall Djur - 2101 7727 Grävenhet nöt: 22, får: 1, får/get: 11, svin: 26, häst: 2, gås: 1 torsk: 2 Ben Avfall Däggdjur - 1 729 Lager får/get: 1 Ben Avfall Däggdjur - 23 1669 Lager nöt 8 Ben Avfall Däggdjur - 243 4442 Lager nöt: 4 9 Ben Avfall Däggdjur - 23 4823 Lager nöt: 1 10 Ben Avfall Däggdjur - 55 5221 Lager nöt: 1, svin: 3 11 Ben Avfall Djur - 47 5279 Lager nöt: 2, gås: 1 12 Ben Avfall Däggdjur - 10 5696 Lager nöt: 1 13 Ben Avfall Däggdjur - 72 5723 Lager nöt: 1, får/get: 1, svin: 3, häst: 1 14 Ben Avfall Däggdjur - 112 5814 Lager nöt. 1, får/get: 1, svin: 3, häst: 1 15 Ben Avfall Däggdjur - 548 5836 Lager nöt. 7, får: 2, får/get: 3, svin: 4 16 Ben Avfall Däggdjur - 144 6101 Lager nöt. 2, svin: 2 17 Ben Avfall Däggdjur - 29 6136 Lager nöt: 1, svin: 1 18 Ben Avfall Däggdjur - 36 6236 Lager nöt: 2, svin. 3 19 Ben Avfall Däggdjur - 560 6460 Lager nöt: 10, får: 1, svin: 2, häst: 1 20 Ben Avfall Däggdjur - 684 6676 Lager nöt: 4, får: 1, svin: 3, räv: 1, skogshare: 1 21 Ben Avfall Däggdjur - 23 7098 Lager nöt: 1 22 Ben Avfall Däggdjur - 25 7108 Lager svin: 2 23 Ben Avfall Däggdjur - 216 7735 Lager nöt: 1 24 Ben Avfall Däggdjur - 1 7750 Lager får: 2, svin: 1 25 Ben Avfall Däggdjur - 141 7938 Lager nöt: 2 26 Ben Avfall Däggdjur - 764 7948 Lager nöt: 8, svin: 2 27 Ben Avfall Däggdjur - 509 7964 Lager nöt: 7, får: 7, får/get: 3, svin: 1 28 Ben Avfall Djur - 427 8380 Lager nöt: 3, svin. 4, tamhöns: 1 29 Ben Avfall Däggdjur - 311 8817 Lager nöt: 5, svin: 3 30 Keramik Kärl Jydepotta 10 406 5221 Lager 1500-1900, Danmark 31 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 9 65 5221 Lager 1600-1750 32 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 13 5221 Lager 1600-1750, Holland 33 Keramik Skål Yngre Rödgods 1 32 5221 Lager 1600-1750 34 Glas Fönsterglas Fönsterglas 1 3 5221 Lager 35 Järn Spik Spik 2 45 5221 Lager Gallrat 36 Keramik Kakel Ugnskakel 4 271 5722 Lager Grönglaserat 37 Bränd lera Tegel Tegel 2 68 5722 Lager 38 Keramik Kruka Yngre Rödgods 1 23 5722 Lager 39 Bly Kärl Kärl 1 6 100 40 Bly Smälta Blysmälta 1 14 8817 Kulturlager 41 Keramik Kritpipa Kritpipa 1 4 8817 Kulturlager 42 Keramik Kärl Stengods 1 22 8817 Lager 1750-1850 43 Keramik Krus Stengods 2 13 8817 Kulturlager 1700-1800, Tyskland 44 Keramik Fat Yngre Rödgods 3 40 8817 Kulturlager 1600-1800 45 Keramik Fat Yngre Rödgods 5 80 8817 Kulturlager 1600-1800 46 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 10 143 8817 Kulturlager 1600-1750 47 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 8 180 6236 Lager 1600-1750 48 Keramik Fat Yngre Rödgods 3 36 6236 Lager 1600-1750 49 Keramik Kruka Yngre Rödgods 3 16 6236 Lager 1600-1750, Werra/Weser Tyskland 1600-1800 Matjordslager Vasatorp 1:1 31 Fyndnr Material Sakord Föremålsnamn Anl. typ Övrigt 50 Keramik Skål Jydepotta 1 33 6236 Lager 1550-1900, Danmark 51 Keramik Kakel Ugnskakel 2 10 6236 Lager Grönglaserat 52 Glas Fönsterglas Fönsterglas 1 2 6236 Lager 53 Järn Nit Nit 3 86 6236 Lager 54 Bränd lera Tegel Taktegel 3 285 5721 Lager 55 Keramik Kärl Jydepotta 1 30 5721 Lager 1550-1900, Danmark 56 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 3 117 5721 Lager 1600-1750 57 Keramik Fat Yngre Rödgods 3 53 5721 Lager 1600-1750 58 Keramik Skål Yngre Rödgods 5 22 5721 Lager 1600-1750 59 Brons Bricka Bronsbricka 1 13 5721 Lager 60 Keramik Kärl Yngre Rödgods 2 9 8817 Kulturlager 1550-1700, Holland 61 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 4 77 8817 Kulturlager 1500-1750 62 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 4 40 5723 Lager 1500-1750 63 Keramik Skål Yngre Rödgods 3 54 5723 Lager 1600-1800 64 Järn Nit Nit 1 7 5723 Lager Gallrat 65 Järn Krok Krok 1 11 5723 Lager Gallrat 66 Bränd Lera Bränd Lera Bränd Lera 1 9 5814 Lager 67 Keramik Kakel Ugnskakel 2 8 5814 Lager Grönglaserat 68 Keramik Kärl Oglaserat Rödgods 1 8 5814 Lager 1600-1800 69 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 2 5814 Lager 1500-1750 70 Keramik Fat Yngre Rödgods 2 13 5814 Lager 1600-1750 71 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 5 1000229 Stenkonstruktion 1500-1750 72 Keramik Kakel Ugnskakel 4 42 1000229 Stenkonstruktion Grönglaserat 73 Bränd Lera Tegel Taktegel 1 187 1000229 Stenkonstruktion 74 Järn Beslag Beslag 1 83 1000229 Stenkonstruktion Gallrat 75 Järn Föremål Föremål 1 57 5279 Lager Gallrat 76 Järn Spik Spik 1 6 5279 Lager Gallrat 77 Bränd Lera Tegel Taktegel 1 46 5279 Lager Gallrat 78 Keramik Kakel Ugnskakel 1 7 5279 Lager Gallrat 79 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 2 3 5279 Lager 1500-1750 80 Keramik Fat Yngre Rödgods 3 57 5279 Lager 1600-1750 81 Glas Fönsterglas Fönsterglas 14 45 5279 Lager 82 Glas Fönsterglas Fönsterglas 2 5 7750 Lager 83 Keramik Kakel Ugnskakel 1 84 7750 Lager 84 Järn Spik Spik 5 44 100 Matjordslager Gallrat 85 Järn Hästskosöm Hästskosöm 1 5 100 Matjordslager Gallrat 86 Järn Föremål Föremål 1 17 100 Matjordslager Gallrat 87 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 18 200 100 Matjordslager 1500-1750 88 Keramik Fat Yngre Rödgods 7 60 100 Matjordslager 1600-1750 89 Keramik Skål Yngre Rödgods 1 6 100 Matjordslager 1600-1750 90 Keramik Supkopp Yngre Rödgods 1 9 100 Matjordslager 1600-1750, Danmark 91 Keramik Fat Yngre Rödgods 5 14 100 Matjordslager 1500-1750, Tyskland. Werra/ Weser 92 Keramik Kärl Oglaserat Rödgods 1 9 100 Matjordslager 1600-1800 93 Keramik Kärl Jydepotta 1 4 100 Matkordslager 1550-1900, Danmark 94 Keramik Kärl Yngre Vitgods 3 23 100 Matjordslager 1550-1700, Holland 95 Keramik Krus Stengods 2 2 100 Matjordslager 1650-1750, Tyskland 96 Keramik Krus Stengods 1 2 100 Matjordslager 1650-1750, Köln 97 Keramik Kakel Ugnskakel 2 19 100 Matjordslager Grönglaserat 98 Keramik Kakel Ugnskakel 2 22 100 Matjordslager Svartglaserat 1600- 99 Keramik Krus Stengods 1 32 100 Matjordslager 1600-1750, Köln 100 Keramik Fat Yngre Rödgods 3 87 8817 Kulturlager 1600-1750 101 Keramik Kruka Yngre Rödgods 3 63 8817 Kulturlager 1600-1750 102 Keramik Kakel Ugnskakel 6 25 8817 Kulturlager Grönglaserat 103 Glas Fönsterglas Fönsterglas 1 1 8817 Kulturlager 104 Bergart Bergart Bryne 1 74 4442 Lager 32 Vasatorp 1:1 Antal Vikt Anl. Id Gallrat Fyndnr Material Sakord Föremålsnamn 105 Glas Fönsterglas Fönsterglas Antal 1 106 Järn Nit Nit 107 Keramik Kärl Jydepotta 108 Keramik Trebensgryta 109 Keramik 110 Vikt Anl. Id Anl. typ Övrigt 2 4442 Lager 1 3 4442 Lager Gallrat 1 16 4442 Lager 1550-1900, Danmark Yngre Rödgods 5 87 4442 Lager 1600-1750 Fat Yngre Rödgods 1 3 4442 Lager 1600-1750 Keramik Fat Yngre Rödgods 7 40 5538 Brunn 1600-1750 111 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 2 5538 Brunn 1500-1750 112 Bränd Lera Tegel Tegel 1 3 5538 Brunn 113 Järn Spik Spik 2 42 5538 Brunn Gallrat 114 Keramik Fat Yngre Rödgods 8 134 100 Matjordslager 1600-1750 115 Keramik Kruka Yngre Rödgods 7 153 100 Matjordslager 1600-1750 116 Keramik Kritpipa Kritpipa 1 4 100 Matjordslager 117 Keramik Kakel Ugnskakel 3 26 100 Matjordslager 118 Keramik Kakel Ugnskakel 2 74 6236 Lager 119 Glas Fönsterglas Fönsterglas 3 15 6236 Lager 120 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 59 6236 Lager 1600-1750 121 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 2 26 6236 Lager 1600-1750 122 Keramik Fat Yngre Rödgods 1 20 7467 Lager 1550-1700, Tyskland (Klor på fågel/grip) 123 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 2 9 7467 Lager 1600-1750 124 Keramik Kärl Jydepotta 1 7 7467 Lager 1600-1750, Danmark 125 Keramik Kakel Ugnskakel 2 23 7467 Lager Grönglaserat 126 Keramik Kakel Ugnskakel 4 34 6136 Lager Grönglaserat 127 Järn Föremål Föremål 2 52 6136 Lager Gallrat 128 Keramik Kärl Yngre Vitgods 1 7 6136 Lager 1550-1700, Holland 129 Keramik Kärl Jydepotta 1 8 6136 Lager 1550-1900, Danmark 130 Keramik Kruka Yngre Rödgods 6 36 6136 Lager 1600-1750 131 Keramik Fat Yngre Rödgods 1 3 6136 Lager 1600-1750 132 Keramik Fat Yngre Rödgods 1 15 6136 Lager 1550-1700, Tyskland 133 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 2 16 8380 Lager 1500-1750 134 Glas Fönsterglas Fönsterglas 2 5 8380 Lager 135 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 4 45 7735 Lager 1500-1750 136 Keramik Skål Yngre Rödgods 2 30 6101 Lager 1600-1800 137 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 45 5256 Lager 1600-1750 138 Keramik Fat Yngre Rödgods 3 84 4823 Lager 1600-1750 139 Keramik Kakel Ugnskakel 1 4 4823 Lager Grönglaserat 140 Glas Fönsterglas Fönsterglas 1 2 4823 Lager 141 Glas Fönsterglas Fönsterglas 2 5 5424 Lager 142 Järn Spik Spik 1 14 5424 Lager Gallrat 143 Keramik Kärl Yngre Vitgods 1 3 5424 Lager 1550-1700, Holland 144 Keramik Kärl Jydepotta 3 107 5424 Lager 1550-1900, Danmark 145 Keramik Fat Yngre Rödgods 7 273 5424 Lager 1600-1750 146 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 14 228 5424 Lager 1600-1750 147 Keramik Kärl Oglaserat Rödgods 1 7 5424 Lager 1600-1800 148 Keramik Fat Yngre Vitgods 1 18 5424 Lager 1600-1750, Holland 149 Keramik Fat Yngre Rödgods 2 12 6460 Lager 1600-1750 150 Keramik Fat Yngre Rödgods 8 63 6676 Lager 1600-1750 151 Keramik Kruka Yngre Rödgods 8 98 6676 Lager 1600-1750 152 Keramik Kruka Oglaserat Rödgods 1 24 6676 Lager 1600-1800 153 Keramik Kärl Jydepotta 1 7 6676 Lager 1550-1900, Danmark 154 Keramik Kärl Yngre Vitgods 1 7 6676 Lager 1550-1750, Holland 155 Järn Spik Spik 1 42 6676 Lager Gallrat 156 Järn Föremål Föremål 1 204 6676 Lager Gallrat 157 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 4 58 7108 Lager 1400-1750 158 Järn Nit Nit 3 12 7108 Lager Gallrat 159 Järn Föremål Föremål 1 15 7108 Lager Gallrat 160 Keramik Kritpipa Kritpipa 1 7 4161 Lager 1600-1750 161 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 10 267 4161 Lager 1600-1750 Grönglaserat Vasatorp 1:1 33 Fyndnr Material Sakord Föremålsnamn Antal Anl. typ Övrigt 162 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 6 5723 Lager 1400-1750 163 Keramik Kakel Kakel 2 15 5723 Lager 164 Keramik Kakel Kakel 1 7 1669 Lager Grönglaserat 165 Keramik Trebensgryta Yngre Vitgods 1 2 1669 Lager 1550-1700, Holland (gul glasyr) 166 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 10 1669 Lager 1400-1750 167 Keramik Skål Yngre Rödgods 2 47 1669 Lager 1600-1750 168 Järn Beslag Beslag 1 2 1669 Lager Gallrat 169 Järn Föremål Föremål 1 24 4161 Lager Gallrat 170 Järn Nit Nit 1 4 4161 Lager Gallrat 171 Brons Bleck Bronsbleck 1 2 4161 Lager 172 Keramik Kakel Kakel 3 16 4161 Lager Grönglaserat 173 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 9 4161 Lager 1500-1750 174 Keramik Skål Yngre Rödgods 1 21 4161 Lager 1600-1750 175 Keramik Skål Yngre Rödgods 1 18 6182 Lager 1600-1750 176 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 2 19 6182 Lager 1400-1750 177 Keramik Kakel Kakel 4 18 6182 Lager Grönglaserat, människoavbildning 178 Keramik Trebensgryta Jydepotta 47 574 5836 Lager 1500-1900, Danmark 179 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 8 62 5836 Lager 1400-1750 180 Keramik Fat Yngre Rödgods 1 13 5836 Lager 1600-1750 181 Keramik Fat Yngre Rödgods 1 2 5836 Lager 1600-1750, Werra Tyskland (Red light-fired) 182 Keramik Kakel Kakel 2 24 5836 Lager Grönglaserat 183 Glas Butelj Butelj 1 5 1669 Lager 184 Brons Kärl Bronskittel 1 6 1669 Lager 185 Järn Föremål Redskap 1 71 1669 Lager Gallrat 186 Keramik Fat Yngre Rödgods 1 1 1669 Lager 1600-1800 187 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 29 1669 Lager 1400-1750 188 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 17 5723 Lager 1400-1750 189 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 2 7938 Lager 1400-1750 190 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 2 7 7948 Lager 1400-1750 191 Keramik Skål Yngre Rödgods 1 13 100 Matjordslager 1400-1750 192 Keramik Fat Yngre Rödgods 2 7 5722 Lager 1400-1750 193 Keramik Skål Jydepotta 1 2 7467 Lager 1550-1900, Danmark 194 Keramik Skål Jydepotta 1 5 5696 Lager 1550-1900, Danmark 195 Keramik Krus Stengods 1 7 5696 Lager 1600-1750, Frechen Tyskland 196 Keramik Fat Yngre Rödgods 1 7 5696 Lager 1600-1750, Tyskland / Holland (Red light-fired) 197 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 10 5696 Lager 1600-1750 198 Keramik Skål Jydepotta 2 16 100 Matjordslager 1550-1900, Danmark 199 Bly Smälta Blysmälta 1 23 100 Matjordslager 200 Keramik Kanna Äldre Rödgods 1 50 8457 Lager 1200-1400 201 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 3 21 7750 Lager 1400-1750 202 Keramik Kakel Kakel 2 47 7750 Lager Grönglaserat 203 Keramik Kakel Kakel 1 17 7750 Lager 204 Keramik Kakel Kakel 1 11 5836 Lager Grönglaserat 205 Järn Nit Nit 3 25 5836 Lager Gallrat 206 Järn Krok Krok 1 86 5836 Lager (20 cm) Gallrat 207 Järn Spik Spik 3 66 5722 Lager Gallrat 208 Järn Föremål Föremål 3 41 5722 Lager Gallrat 209 Keramik Kärl Yngre Rödgods 3 302 6460 Lager 1600-1750 210 Keramik Fat Yngre Rödgods 1 20 6460 Lager 1550-1700, Weser Tyskland (Light-red ware) 211 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 4 68 6460 Lager 1400-1750 212 Keramik Kanna Äldre Rödgods 1 53 6460 Lager 1200-1400 213 Keramik Kakel Kakel 2 125 6460 Lager Grönglaserat 214 Glas Fönsterglas Fönsterglas 2 8 6460 Lager 215 Keramik Trebensgryta Yngre Rödgods 1 13 5814 Lager 34 Vasatorp 1:1 Vikt Anl. Id 1400-1750 Fyndnr Material Sakord Föremålsnamn Antal 216 Keramik Skål Yngre Rödgods 2 Vikt 45 Anl. Id 5814 Anl. typ Övrigt Lager 217 Keramik Kärl Yngre Vitgods 1 2 1600-1800 100 Matjordslager 218 Keramik Kritpipa Kritpipa 1 1550-1700, Holland (gul glasyr) 3 100 Matjordslager 219 Koppar Mynt Mynt 1600-1750 1 2 100 Matjordslager 220 Koppar Mynt 24 mm Mynt 1 2 100 Matjordslager 221 Koppar 22 mm Mynt Mynt 1 2 100 Matjordslager 222 25 mm Koppar Mynt Mynt 1 2 100 Matjordslager 1700-tal ½ eller 1 öre (24 mm) 223 Koppar Mynt Mynt 1 2 100 Matjordslager 24 mm 224 Koppar Mynt Mynt 1 2 100 Matjordslager ½ eller 1 öre, 1700-tal (24 mm) 225 Koppar Mynt Mynt 1 3 100 Matjordslager ½ eller 1 öre 1700-tal (24 mm) 226 Koppar Mynt Mynt 1 25 100 Matjordslager 2 ör SM, Dubbelslant, 1746 (Fredrik I), 33 mm, tjocklek 3 mm 227 Koppar Mynt Mynt 1 4 100 Matjordslager 28 mm 228 Brons Knapp Bronsknapp 1 2 100 Matjordslager 229 Brons Knapp Bronsknapp 1 9 100 Matjordslager 230 Brons Knapp Bronsknapp 1 1 100 Matjordslager 231 Brons Knapp Bronsknapp 1 2 100 Matjordslager 232 Bly Knapp Blyknapp 1 2 100 Matjordslager 233 Bly Plomb Blyplomb 1 3 100 Matjordslager 234 Bly Plomb Blyplomb 1 5 5256 235 Bly Plomb Blyplomb 1 2 100 Matjordslager 236 Bly Kula Blykula 1 8 100 Matjordslager 237 Bly Kula Blykula 1 26 100 Matjordslager 238 Bly Smälta Blysmälta 1 17 100 Matjordslager 239 Bly Smälta Blysmälta 1 12 100 Matjordslager 240 Bly Smälta Blysmälta 1 22 100 Matjordslager 241 Bly Smälta Blysmälta 1 5 100 Matjordslager 242 Bly Föremål Blyföremål 1 12 100 Matjordslager 243 Bly Föremål Blyföremål 1 33 100 Matjordslager 244 Bly Föremål Blyföremål 1 38 100 Matjordslager 245 Brons Beslag Skaftbeslag 1 8 100 Matjordslager 246 Brons Sölja Sölja 1 23 100 Matjordslager 247 Brons Knapp Knapp 1 2 100 Matjordslager 248 Brons Fingerborg Fingerborg 1 4 5642 Stenläggning 249 Brons Bleck Bleck 1 2 1471 Lager 250 Brons Bleck Bleck 1 21 100 Matjordslager 251 Bly Kärl Gryta 1 64 100 Matjordslager 252 Bly Knapp Blyknapp 1 4 100 Matjordslager 253 Bly Kärl Gryta 1 4 100 Matjordslager 254 Bly Föremål Blyföremål 1 3 100 Matjordslager 255 Järn Nit Nit 1 3 100 Matjordslager Gallrat 256 Järn Nit Nit 1 6 5723 Lager Gallrat 257 Järn Spik Spik 1 3 5836 Lager Gallrat 258 Järn Spik Spik 1 11 729 Lager Gallrat 259 Järn Kniv Kniv 1 21 8817 Lager 260 Järn Föremål Järnklump 1 6 7098 Lager 261 Bly Föremål Blyföremål 1 11 100 Matjordslager 262 Bly Smälta Blysmälta 1 3 100 Matjordslager 263 Flinta Bössflinta Bössflinta 1 6 100 Matjordslager 264 Bergart Bergart Bryne 1 256 100 Matjordslager 265 Trä Trä Lock 1 210 5722 Lager 266 Bränd Lera Tegel Tegelsten 1 3000 8551 Golv 267 Bly Sländtrissa Sländtrissa 1 16 6236 Lager 268 Bly Sländtrissa Sländtrissa 1 6 100 269 Bly Sländtrissa Sländtrissa 1 13 8817 Kulturlager 270 Brons Sil Sil 1 3 5724 Lager 271 Bly Kula Blykula 1 13 100 Matjordslager 272 Metall Metall Gryta 1 26 100 Matjordslager Lager Silverlegerad Fot Gallrat Tassavtryck, hund Matjordslager Öra Vasatorp 1:1 35 Bilaga 2. Anläggningstabell Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext Kommentar 100 Matjordslager Delvis Okulärt, detektor Gård 2 0,2-0,3 m tjock 101 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Norra längan Norr om trappan till källaren 102 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Norra längan Utras södra väggen 103 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Östra längan Inras norra gaveln 104 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Östra längan, källaren Murverk, källare 105 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Gård 2 Yngre stenrad 106 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Norra längan Stenar södra långväggen 202 Sten Okulärt Norra längan 207 Sten Okulärt Norra längan 214 Sten Okulärt Norra längan 228 Sten Okulärt Östra längan 233 Sten Okulärt Norra längan 239 Syllsten Okulärt Norra längan Norra väggen 245 Syllsten Okulärt Norra längan Norra väggen 252 Syllsten Okulärt Norra längan Norra väggen 258 Syllsten Okulärt Norra längan Norra väggen 265 Syllsten Okulärt Norra längan Norra väggen 272 Sten Okulärt Norra längan 278 Sten Okulärt Gård 2 284 Sten Okulärt Östra längan 290 Sten Okulärt Östra längan 295 Sten Okulärt Östra längan 300 Lager Nej Innergård 323 Sten Okulärt Östra längan 335 Sten Okulärt Brunnsområdet 339 Sten Okulärt Östra längan 344 Sten Okulärt 641 Träkäpp Ja 716 Sten Okulärt 729 Lager 50% Grävsked Innergård Gropfyllning 744 Lager 50% Spade, grävsked Innergård Avfallslager 778 Stolphål Nej Innergård 785 Stenlyft Nej Norra längan 797 Stenlyft Nej Norra längan 808 Stenlyft Nej Norra längan 820 Stenlyft Nej Norra längan 832 Stenlyft Nej Norra längan 894 Stenlyft Nej Norra längan 904 Stenlyft Nej Östra längan 953 Sten Okulärt Gård 2 962 Sten Okulärt Gård 2 972 Sten Okulärt Norra längan 981 Sten Okulärt Norra längan 993 Sten Okulärt Norra längan 1001 Sten Okulärt Norra längan 1028 Lager Nej Innergård 36 Vasatorp 1:1 Syns i markvägen Norra längan Rensning Dammen Avgränsning Gård 2 Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext Kommentar 1047 Lager Nej Innergård 1059 Lager Nej Innergård 1089 Sten Okulärt Norra längan 1099 Sten Okulärt Norra längan 1103 Sten Okulärt Norra längan 1110 Sten Okulärt Norra längan 1115 Sten Okulärt Norra längan 1123 Sten Okulärt Norra längan 1130 Sten Okulärt Norra längan 1140 Sten Okulärt Norra längan 1147 Sten Okulärt Norra längan 1156 Sten Okulärt Norra längan 1169 Sten Okulärt Norra längan 1183 Sten Okulärt Gård 2 1190 Sten Okulärt Gård 2 1209 Sten Okulärt Brunnsområdet 1216 Sten Okulärt Brunnsområdet 1225 Sten Okulärt Gård 2 1233 Sten Okulärt Gård 2 1241 Sten Okulärt Norra längan 1248 Sten Okulärt Norra längan 1252 Sten Okulärt Norra längan 1258 Sten Okulärt Norra längan 1265 Sten Okulärt Norra längan 1271 Sten Okulärt Norra längan 1278 Sten Okulärt Norra längan 1284 Sten Okulärt Norra längan 1291 Sten Okulärt Norra längan 1298 Sten Okulärt Norra längan 1303 Sten Okulärt Norra längan 1311 Sten Okulärt Norra längan 1319 Sten Okulärt Norra längan 1326 Sten Okulärt Norra längan 1332 Sten Okulärt Norra längan 1340 Sten Okulärt Norra längan 1348 Sten Okulärt Norra längan 1355 Sten Okulärt Norra längan 1361 Sten Okulärt Norra längan 1368 Sten Okulärt Norra längan 1373 Sten Okulärt Norra längan 1379 Sten Okulärt Norra längan 1385 Sten Okulärt Norra längan 1392 Sten Okulärt Norra längan 1399 Sten Okulärt Norra längan 1412 Sten Okulärt Norra längan 1420 Sten Okulärt Norra längan 1452 Stenlyft Nej Brunnsområdet 1453 Lager Ja Brunnsområdet fyllning stenlyft 1452 1459 Störning Nej Gård 2 Elkabel Vasatorp 1:1 37 Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext Kommentar 1471 Lager Ja Grävmaskin Brunnsområdet Torvigt våtmarkslager 1483 Störning Nej Gård 2 Elkabel 1492 Sten Okulärt Norra längan 1503 Grop Nej Gård 2 1516 Brunn Nej Brunnsområdet 1530 Brunn Nej Brunnsområdet 1546 Brunn Nej Brunnsområdet 1561 Sten Okulärt Gård 2 1568 Sten Okulärt 1575 Träsyll Ja Rensning Norra väggen Västra delen 1579 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Norra längan Stengolv 1641 Stenlyft Nej 1650 Lager Ja 1651 Stenlyft Nej Norra längan 1659 Stenlyft Nej Norra längan 1669 Lager Ja 1731 Stenlyft Nej Norra längan 1765 Sten Okulärt Gård 2 1775 Sten Okulärt Norra längan 1784 Störning Nej Gård 2 Elkabel 1792 Störning Nej Gård 2 Elkabel 1803 Sten Okulärt Gård 2 1811 Sten Okulärt Gård 2 4037 Stengärdsgård Okulärt kålgårdsområdet 4044 Stenlyft Nej Gård 2 4046 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 4054 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 4060 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 4066 Sten Okulärt Gård 2 4067 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 4073 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 4077 Sten Okulärt Gård 2 4078 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 4084 Sten Okulärt Gård 2 4085 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 4090 Störning Nej Gård 2 4094 Sten Okulärt Gård 2 4100 Lager Nej Kålgårdsområdet 4104 Störning Nej Gård 2 4111 Sten Okulärt Östra längan, trappan 4115 Dike Nej Kålgårdsområdet 4116 Sten Okulärt Östra längan, trappan 4118 Sten Okulärt Gård 2 4120 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 4123 Stenlyft Nej 4124 Lager Ja 4125 Stenlyft Nej Kålgårdsområdet Östra längan stentrappan Kålgårdsområdet 4126 Sten Okulärt Brunnsområdet 4130 Störning Nej Gård 2 38 Vasatorp 1:1 Norra längan Norra längan Grävsked Spade, grävsked Grävsked Norra längan Norra längan Fyllning stenlyft 1651 Utjämningslager Norra gränsen Elkabel Elkabel Yngre Fyllning stenlyft 4125 Elkabel Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext Kommentar 4134 Lager Nej 4144 Stengärdsgård Ja 4146 Störning 4155 Dike 4161 Lager Ja 4171 Sten Okulärt 4177 Stenkonstruktion Okulärt 4180 Sten Okulärt 4185 Sten Okulärt 4191 Stenlyft Ja 4193 Sten Okulärt Brunnsområdet 4200 Sten Okulärt Östra längan 4207 Sten Okulärt Brunnsområdet 4213 Sten Okulärt Brunnsområdet 4215 Sten Okulärt Gård 2 4218 Sten Okulärt Brunnsområdet 4222 Sten Okulärt Gård 2 4223 Dike Nej 4224 Sten Okulärt 4225 Stenlyft Ja 4229 Sten Okulärt Brunnsområdet 4233 Sten Okulärt Gård 2 4234 Brunn Nej Brunnsområdet 4236 Sten Okulärt Brunnsområdet 4239 Sten Okulärt Gård 2 4241 Sten Okulärt Brunnsområdet 4242 Stenlyft Nej Brunnsområdet 4245 Sten Okulärt Gård 2 4246 Sten Okulärt Brunnsområdet 4252 Sten Okulärt Gård 2 4283 Sten Okulärt Brunnsområdet 4286 Lager Okulärt 4287 Vattenhål Ja 4300 Sten Okulärt Gård 2 4308 Lager Nej Kålgårdsområdet 4335 Ränna Nej Kålgårdsområdet 4352 Sten Okulärt 4361 Stengärdsgård Ja 4420 Härd Nej 4431 Grop 50% Spade, grävsked Innergård 0,7 x 0,45m och 0,12 m djup. 4442 Lager Ja Spade, grävsked Östra längan Raseringslager 4526 Stenlyft Ja Grävsked Östra längan, källaren 4534 Stenlyft Ja Grävsked Östra längan, källaren 4543 Stenlyft Ja Grävsked Östra längan, källaren 4549 Stenlyft Ja Grävsked Östra längan, källaren 4555 Lager Ja Grävsked Östra längan, källaren Längs norra väggen strax över golvet. 4574 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Brunnsområdet Steninramning? 4580 Sten Okulärt Kålgårdsområdet Kålgårdsområdet Södra gränsen, öppning mot brunnsområdet Nej Gård 2 Elkabel Nej Gård 2 Yngre N om norra längan Raseringslager Spade, grävsked Spade Brunnsområdet Rensning Brunnsområdet Stenrad södra gränsen Brunnsområdet Brunnsområdet Grävsked Rensning Östra längan, källaren Brunnsområdet Östra väggen Yngre Brunnsområdet Spade Spade Brunnsområdet Södra gränsen Dammen Damm Dammen Damm Brunnsområdet Spade Kålgårdsområdet Södra gränsen Kålgårdsområdet Brunnsområdet Vasatorp 1:1 39 Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext 4591 Sten Okulärt Brunnsområdet 4605 Sten Okulärt Brunnsområdet 4617 Sten Okulärt Brunnsområdet 4630 Sten Okulärt Brunnsområdet 4643 Sten Okulärt Brunnsområdet 4655 Sten Okulärt Brunnsområdet 4662 Sten Okulärt Brunnsområdet 4668 Sten Okulärt Brunnsområdet 4674 Sten Okulärt Brunnsområdet 4680 Sten Okulärt Brunnsområdet 4685 Sten Okulärt Brunnsområdet 4692 Sten Okulärt Brunnsområdet 4697 Sten Okulärt Brunnsområdet 4703 Sten Okulärt Brunnsområdet 4709 Sten Okulärt Brunnsområdet 4715 Sten Okulärt Brunnsområdet 4722 Sten Okulärt Brunnsområdet 4728 Sten Okulärt Brunnsområdet 4732 Sten Okulärt Brunnsområdet 4737 Sten Okulärt Brunnsområdet 4742 Sten Okulärt Brunnsområdet 4748 Sten Okulärt Brunnsområdet 4756 Sten Okulärt Brunnsområdet 4762 Sten Okulärt Brunnsområdet 4767 Sten Okulärt Brunnsområdet 4774 Sten Okulärt Brunnsområdet 4780 Sten Okulärt Brunnsområdet 4788 Sten Okulärt Brunnsområdet 4793 Sten Okulärt Brunnsområdet 4801 Sten Okulärt Brunnsområdet 4810 Sten Okulärt Brunnsområdet 4817 Sten Okulärt 4823 Lager Ja 4851 Störning 4866 4872 Kommentar Brunnsområdet Brunnsområdet Fläck med aska Nej Gård 2 Elkabel Störning Nej Gård 2 Elkabel Störning Nej Gård 2 Elkabel 4876 Brunn Nej Brunnsområdet 4890 Brunn Nej Brunnsområdet 4902 Lager Nej Brunnsområdet 4914 Brunn Nej Brunnsområdet 4930 Sten Okulärt Brunnsområdet 4936 Sten Okulärt Brunnsområdet 4943 Sten Okulärt Brunnsområdet 4949 Sten Okulärt Brunnsområdet 4955 Sten Okulärt Brunnsområdet 4963 Sten Okulärt Brunnsområdet 4968 Sten Okulärt Brunnsområdet 4974 Sten Okulärt Brunnsområdet 4981 Sten Okulärt Norra längan 40 Vasatorp 1:1 Rensning Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext Kommentar 4988 Sten Okulärt Norra längan 5025 Stenlyft Nej Norra längan 5041 Sten Okulärt Norra längan 5047 Sten Okulärt Norra längan 5054 Sten Okulärt Norra längan 5059 Sten Okulärt Norra längan 5066 Sten Okulärt Norra längan 5073 Sten Okulärt Norra längan 5080 Sten Okulärt 5090 Stenkonstruktion Ja 5110 Sten Okulärt 5117 Sten Okulärt 5165 Grop 50% 5175 Stolphål Nej Innergård 5179 Lager Nej Innergård Fyllning stolphål 5187 Lager Ja Spade Innergård Fyllning stolphål 5188 Stolphål Ja Spade Innergård 5199 Störning Nej 5214 Störning Nej 5221 Lager Ja Spade, grävsked 5256 Lager Ja Grävmaskin 5271 Stenlyft Nej 5279 Lager Ja Spade, grävsked Norra längan Golvlager 5296 Lager Ja Spade, grävsked Norra längan fyllning stenlyft 5271 5355 Lager Nej Östra längan. Lager under stenlyft 5356 i V väggen 5356 Stenlyft Ja Grävsked Östra längan V väggen 5407 Stenlyft Ja Grävsked Östra längan, källaren 5414 Lager 100% Spade, grävsked Östra längan, källaren Raseringslager 5424 Lager 100% Spade, grävsked Östra längan, källaren Raseringslager 5442 Lager 100% Grävsked Östra längan, källaren Lager under stenlyft 5443 i övre kanten av S väggen.. 5443 Stenlyft Ja Grävsked Östra längan, källaren Södra väggen 5448 Lager 100% Grävsked Östra längan, källaren Lager under stenlyft 5449 i övre kanten av S väggen. 5449 Stenlyft Ja Grävsked Östra längan, källaren Södra väggen 5456 Sten Okulärt Norra längan 5476 Dike Nej Gård 2 5490 Stenlyft Nej Norra längan 5491 Lager Nej Norra längan Fyllning stenlyft 5490 5538 Lager 50% Spade Brunnsområdet Fyllning brunn 5539 5539 Brunn 50% Spade, grävmaskin Brunnsområdet Stenskodd rund brunn, 2,2 x 2,2 m, 0,8 m djup 5555 Stenläggning Okulärt Rensning Norra längan 5607 Stenlyft Nej Norra längan 5616 Sten Okulärt Norra längan 5620 Lager Nej Innergård 5634 Sten Okulärt Norra längan 5642 Stenläggning Okulärt Rensning Norra längan Golv 5696 Lager Ja Spade, grävsked Norra längan Golvlager 5721 Lager Provruta Spade, grävsked Gård 2 Brunnsområdet Spade Brunnsområdet Skoning, brunn 5539 Brunnsområdet Brunnsområdet Spade Innergård 1,8 x 0,9 m och 0,5 m djup. Gård 2 Elkabel Gård 2 Elkabel Östra längan Golvlager Brunnsområdet Våtmarkslager Norra längan Vasatorp 1:1 41 Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext Kommentar 5722 Lager Provruta Spade, grävsked Gård 2 Byggnationslager 5723 Lager Provruta Spade, grävsked Gård 2 Utjämningslager 5724 Lager Ja Spade, grävsked Gård 2 Utfyllnadslager, för byggnation 5725 Lager Provruta Spade, grävsked Gård 2 5727 Lager Provruta Spade, grävsked Gård 2 5728 Stenpackning Ja Spade, rensning Gård 2 5757 Sten Okulärt Brunnsområdet 5764 Sten Okulärt Brunnsområdet 5770 Sten Okulärt 5776 Ränna Ja Grävsked Östra längan, källaren Övre delen av källarens södra vägg. 5777 Lager Ja Grävsked Östra längan, källaren Fyllning ränna 5776 5798 Lager Nej 5814 Lager Ja Spade, grävsked Norra längan Redeponerat material (ex djurben, tegelkross 5836 Lager 100% Spade, grävsked Östra längan, källaren Raseringslager 5850 Syllsten Okulärt Östra längan Innervägg 6020 Sten Okulärt Gård 2 6101 Lager Nej Norra längan 6136 Lager Ja Spade, grävsked 6182 Lager Ja Spade, grävsked 6236 Lager Ja 6388 Stenlyft Ja 6414 Stenlyft 6460 6556 Gavel till norra och södra längorna Brunnsområdet Brunnsområdet Utjämningslager Spade Norra längan Norra och östra längan Norra längan Grävsked Östra längan, källaren Norra väggen Ja Grävsked Östra längan, källaren Östra väggen Lager Ja Spade, grävsked Östra längan, källaren Raseringslager Dike Nej Kålgårdsområdet Norra gränsen 6564 Dike Nej Kålgårdsområdet Yngre 6575 Stolphål Nej Kålgårdsområdet 6585 Sten Okulärt Norra längan 6593 Sten Okulärt Norra längan 6600 Sten Okulärt Norra längan 6606 Sten Okulärt Norra längan 6611 Sten Okulärt Norra längan 6618 Sten Okulärt Norra längan 6623 Sten Okulärt 6641 Träkäpp Ja Rensning Dammen Avgränsning 6676 Lager Ja Spade, grävsked Östra längan, källaren Raseringslager 6708 Sten Okulärt Gård 2 6719 Sten Okulärt Gård 2 6732 Sten Okulärt Gård 2 6744 Sten Okulärt Gård 2 6755 Lager Nej Brunnsområdet 6791 Lager Nej Norra längan 6832 Lager Nej Norra längan 6833 Stenlyft Okulärt Norra längan 6841 Lager Nej Norra längan 6842 Stenlyft Okulärt Norra längan 6852 Lager Nej Norra längan 6853 Stenlyft Okulärt Norra längan 6863 Lager Nej Norra längan 42 Vasatorp 1:1 Lerig torv Utjämningslager Norra längan Fyllning stenlyft 6833 Fyllning stenlyft 6842 Fyllning stenlyft 6853 Fyllning stenlyft 6864 Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext Kommentar 6864 Stenlyft Okulärt Norra längan 6872 Lager Nej Norra längan 6873 Stenlyft Okulärt Norra längan 6881 Lager Nej Norra längan 6882 Stenlyft Okulärt Norra längan 6891 Lager Nej Norra längan 6911 Sten Okulärt Norra längan 6921 Sten Okulärt Norra längan 6927 Sten Okulärt Norra längan 6934 Sten Okulärt Norra längan 6941 Sten Okulärt Norra längan 6948 Sten Okulärt Norra längan 6954 Sten Okulärt Norra längan 6960 Sten Okulärt Norra längan 6966 Sten Okulärt Norra längan 6973 Sten Okulärt Norra längan 6981 Sten Okulärt Norra längan 6988 Sten Okulärt Norra längan 6995 Sten Okulärt Norra längan 7004 Sten Okulärt Norra längan 7012 Sten Okulärt Norra längan 7021 Sten Okulärt Norra längan 7029 Sten Okulärt Norra längan 7036 Sten Okulärt Norra längan 7059 Sten Okulärt Gård 2 7066 Sten Okulärt Gård 2 7071 Lager 100% Spade, grävsked Östra längan, källaren Raseringslager 7098 Lager 100% Spade, grävsked Östra längan, källaren Raseringslager 7108 Lager 100% Raseringslager Lager 100% Spade, grävsked Spade, grävsked, grävmaskin Östra längan, källaren 7119 Östra längan, källaren Över källarens golv i V delen 7136 Sten Okulärt Norra längan 7145 Sten Okulärt Norra längan 7150 Sten Okulärt Norra längan 7155 Sten Okulärt Norra längan 7161 Sten Okulärt Norra längan 7167 Sten Okulärt Norra längan 7173 Sten Okulärt Norra längan 7179 Sten Okulärt Norra längan 7186 Sten Okulärt Norra längan 7192 Sten Okulärt Norra längan 7197 Sten Okulärt Norra längan 7202 Sten Okulärt Norra längan 7208 Sten Okulärt Norra längan 7212 Sten Okulärt Norra längan 7217 Sten Okulärt Norra längan 7224 Sten Okulärt Norra längan 7229 Sten Okulärt Norra längan 7236 Sten Okulärt Norra längan 7242 Sten Okulärt Norra längan Fyllning stenlyft 6873 Fyllning stenlyft 6882 Vasatorp 1:1 43 Anl. id Anl. typ Undersökt 7248 Sten Okulärt Norra längan 7254 Sten Okulärt Norra längan 7260 Sten Okulärt Norra längan 7264 Sten Okulärt Norra längan 7269 Sten Okulärt Norra längan 7274 Sten Okulärt Norra längan 7282 Sten Okulärt Norra längan 7287 Sten Okulärt Norra längan 7292 Sten Okulärt Norra längan 7297 Sten Okulärt Norra längan 7303 Sten Okulärt Norra längan 7308 Sten Okulärt Norra längan 7314 Sten Okulärt Norra längan 7319 Stenläggning Okulärt 7334 Lager Nej 7430 Stenpackning Okulärt Rensning Norra längan Golv 7467 Lager Ja Spade Brunnsområdet Utjämningslager, ren sand, brunn 5539 7535 Lager Nej 7358 Grop Ja 7382 Vägg 7549 Lager Nej Brunnsområdet 7683 Sten Okulärt Gård 2 7689 Sten Okulärt Gård 2 7695 Sten Okulärt Gård 2 7700 Sten Okulärt Gård 2 7707 Sten Okulärt Östra längan, källaren 7735 Lager Ja Spade, grävsked Östra längan, trappan Raseringslager 7750 Lager Ja Spade, grävsked Norra längan Golvlager 7823 Stenlyft Nej 7835 Stenkonstruktion Ja Spade, grävsked Östra längan, trappan Trappväggar 7938 Lager Ja Spade, grävsked Östra längan, trappan Avfallslager 7948 Lager Ja Spade, grävsked Östra längan, källaren Utfyllnadslager 7964 Lager Ja Spade, grävsked Östra längan, källaren Utfyllnadslager 7986 Stentrappa Ja Spade, grävsked Östra längan, trappan 8191 Stenkonstruktion Ja Spade, grävsked Östra längan, källaren Del av stentrappan 8228 Golvregel Ja Östra längan, källaren 4 träbjälkar 8300 Sten Okulärt 8380 Lager Ja 8388 Stenlyft Nej Norra längan 8400 Stenlyft Nej Norra längan 8412 Lager Nej Norra längan 8416 Sten Okulärt Norra längan 8420 Sten Okulärt Norra längan 8425 Sten Okulärt Norra längan 8431 Sten Okulärt Norra längan 8436 Sten Okulärt Norra längan 8442 Sten Okulärt Norra längan 8446 Sten Okulärt Norra längan 8450 Sten Okulärt Norra längan 44 Vasatorp 1:1 Okulärt Metod Rensning Kontext Norra längan Kommentar Golv Norra längan Brunnsområdet Grävsked Norra längan Under innervägg Rensning Norra väggen Innervägg Norra längan Östra längan, källaren Spade, grävsked Östra längan, källaren Över stengolv Anl. id Anl. typ Undersökt Metod Kontext Kommentar 8457 Lager Nej Grävmaskin Norra längan I profil 8551 Golv Ja Rensning, grävmaskin Östra längan källaren Stenlagt, tegelsten med tassavtryck 8578 Sten Okulärt Norra längan 8594 Sten Okulärt Norra längan 8601 Stenlyft Nej Östra längan 8617 Stenlyft Nej 8679 Stenkonstruktion Okulärt Rensning Norra längan Spisfundament 8753 Golv Ja Grävsked Norra längan Stenlagt 8817 Lager Ja Spade, grävsked Norra längan Kulturlager 8825 Syllsten Okulärt Norra väggen Innervägg 8894 Stenlyft Nej Norra längan 8904 Stenlyft Nej Norra längan 8915 Sten Okulärt Norra längan 8931 Sten Okulärt Norra längan 8941 Sten Okulärt Norra längan 8950 Sten Okulärt Norra längan 8960 Sten Okulärt Norra längan 8970 Sten Okulärt Norra längan 8983 Sten Okulärt Gård 2 8993 Stenlyft Nej Norra längan 9002 Stenlyft Nej Norra längan 9013 Sten Okulärt Norra längan 9025 Sten Okulärt Norra längan 9035 Sten Okulärt Norra längan 9045 Sten Okulärt Norra längan 9053 Sten Okulärt Norra längan 9064 Sten Okulärt Norra längan 9074 Sten Okulärt Norra längan 9085 Sten Okulärt Norra längan 9097 Sten Okulärt Norra längan 9108 Sten Okulärt Norra längan 9142 Sten Okulärt Gård 2 9221 Sten Okulärt Norra längan 9227 Sten Okulärt Norra längan 9234 Sten Okulärt Norra längan 9240 Sten Okulärt Norra längan 9247 Vattenhål Ja 9367 Stenlyft Nej 9375 Stenlyft Nej 9390 Ugn Ja 9412 Stenlyft Nej 1000229 Stenkonstruktion Okulärt 1000361 Sten Okulärt Kålgårdsområdet 1000363 Lager Nej Östra längan Golvlager 1000365 Lager Nej Östra längan Golvlager 1000367 Sten Okulärt Gård 2 1000369 Sten Okulärt Gård 2 1000372 Sten Okulärt Norra längan Östra längan Under norra längan Spade Norra längan Norra längan Rensning, spade Norra väggen Norra längan Rensning Norra längan Spisfundament, avgränsning Vasatorp 1:1 45 Bilaga 3. Keramiken från Vasatorp Torbjörn Brorsson, Keramiska Studier Inledning Keramiken i Vasatorp kan dateras från slutet av högmedeltid fram till och med 1700-talet, och ett flertal olika keramiktyper har identifierats. Den kvantitativa redogörelsen återfinns i tabell 1 och sammanlagt har 5,6 kg keramik, fördelat på 357 skärvor registrerats (Tab. 1). Registrering och definitioner Keramiken har registrerats i Intrasis och vid registreringen av keramiken har materialet uppdelats i olika godstyper och kärltyper. Med godstyp avses den arkeologiska benämningen på kärl med en specifik godssammansättning, dekor, glasyr eller bränning. Exempel på detta är äldre och yngre glaserat rödgods. Vid registreringsarbetet har vidare olika kärltyper separerats och antecknats. Exempel på dessa typer är krus, kannor, trebensgrytor samt odefinierade kärl. Samtliga skärvor har daterats utifrån gängse kronologi och dateringarna som skrivits in i Intrasis är generella och anger hur keramiken normalt dateras i Skåne. Det finns exempel på både äldre och yngre dateringar, men de är mindre vanligt förekommande. Keramiktyper från Vasatorp Högmedeltida äldre glaserat rödgods Den äldsta godstypen som påträffades vid undersökningen var det högmedeltida glaserade rödgodset. Keramiken var drejad och bränd i keramikugnar i en oxiderande atmosfär. Rödgodset tillverkades initialt i Västeuropa, men under 1200-talet blev även Danmark en viktig producent och keramiken kom även att tillverkas i Skåne. Högmedeltida glaserat rödgods brukar i allmänhet dateras till intervallet mellan 1200 och 1400, men senare forskning har visat att både dessa gränser bör förskjutas i tid och att brukningstiden var betydligt längre. På exempelvis kv. Liljan i Malmö har det äldre glaserade rödgodset daterats från 1200 till första hälften av 1400-talet (Brorsson 2005b:87). En viktig studie av medeltida keramik är Augustssons studie från Halmstad. Studien är huvudsakligen en kronologisk studie, och bland Tabell 1. Den sammanlagda mängden keramik från undersökningen i Vasatorp. Godstyp 46 Vasatorp 1:1 Total % Vikt/skärva (g) Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Yngre glaserat rödgods 4112 266 73,1 74,5 15,5 Jydepotta 1215 66 21,6 18,5 18,4 Yngre vitgods 71 11 1,3 3,1 6,5 Stengods (CII) 78 8 1,4 2,2 9,8 Oglaserat rödgods 48 4 0,9 1,1 12,0 Äldre glaserat rödgods 103 2 1,8 0,6 51,5 annat noterade Augustsson att det högmedeltida äldre glaserade rödgodset upphördes användas under andra hälften av 1400-talet (Augustsson 1985:82). Under 1400-talet utkonkurrerades det högmedeltida rödgodset av importerat stengods och av yngre glaserat rödgods. I Vasatorp har endast två skärvor påträffats och dessa har tolkats vara av ett östdanskt ursprung. Båda skärvorna har troligtvis tillhört kannor. Keramiken framkom i L6460 i källaren, och i samma lager fanns flera yngre skärvor yngre glaserat rödgods, som till stor del kan förläggas till senare delen av 1500-talet och 1600-talet. Ytterligare en skärva framkom i L8457 och i detta lager fanns inte ytterligare keramikskärvor. Yngre glaserat rödgods Till skillnad från det äldre glaserade rödgodset var det yngre försett med glasyr på insidan. Förutom glasyrens placering och introduktionen av bland annat fat kan inte några större hantverksmässiga skillnader mellan dessa typer konstateras. Det yngre glaserade rödgodset dateras från omkring 1400 fram till 1900-talet. I exempelvis Halmstad fanns de äldsta fynden i lager från 1300-talet, men keramiktypen blev inte vanligt förrän under mitten av 1400-talet (Augustsson 1985:88). I kv. Liljan i Malmö daterades godstypen från omkring 1400 och den blev snabbt den dominerande typen i Malmö (Brorsson 2005b:88). De vanligaste kärltyperna var trebensgrytor, fat, skålar, krukor samt stekpannor. Trebensgrytor dateras redan från 1400 och denna kärltyp fanns fram till mitten av 1700-talet, medan fat var något yngre, med sina tidigaste dateringar i senare delen av 1500-talet. Fat och skålar användes långt in i 1900-talet. Yngre glaserat rödgods är svårdaterat men bland annat har flera rörskaft tillhörandes trebensgrytor påträffats i Vasatorp. Rörskaftens typologi visar att skaften är av typer som dateras till perioden efter 1600. I Vasatorp var det yngre glaserade rödgodset den i särklass största godsgruppen, med fynd av 266 skärvor som tillsammans vägde mer än 4,1 kg, vilket är nästan 75 % av all keramik från platsen. De vanligaste keramiktyperna utgjordes av trebensgrytor, fat, skålar och krukor. Endast en supkopp (F90) påträffades, och denna fanns i matjorden, L100. Man kan notera att trebensgrytor och krukor utgjorde 60 % av den totala mängden yngre glaserat rödgods vilket tyder på att keramiken främst bestod av hushållskärl avsedda för matlagning. Keramiken hade till stor del ett lokalt västskånskt ursprung, och produktionerna sträckte sig sannolikt från platser i nordvästra till sydvästra Skåne. Det fanns även flera skärvor som tillhört flera fat, en trebensgryta samt en kruka som tillverkats i Tyskland och i Holland. Den importerade keramiken har identifierats med hjälp av bland annat dess ljusa godsfärg samt glasyren. Importkeramiken fanns i L100, L5221, L5696, L5836, L6136, L6236, L6460 samt i L7467. Bland annat har keramik från de välkända produktionerna kring Werra och Weser i västra Tyskland identifierats. Vasatorp 1:1 47 Yngre glaserat rödgods Till skillnad från det äldre glaserade rödgodset var det yngre försett med glasyr på insidan. Förutom glasyrens placering och introduktionen av bland annat fat kan inte några större hantverksmässiga skillnader mellan dessa typer konstateras. Det yngre glaserade rödgodset dateras från omkring 1400 fram till 1900-talet. I exempelvis Halmstad fanns de äldsta fynden i lager från 1300-talet, men keramiktypen blev inte vanligt förrän under mitten av 1400-talet (Augustsson 1985:88). I kv. Liljan i Malmö daterades godstypen från omkring 1400 och den blev snabbt den dominerande typen i Malmö (Brorsson 2005b:88). De vanligaste kärltyperna var trebensgrytor, fat, skålar, krukor samt stekpannor. Trebensgrytor dateras redan från 1400 och denna kärltyp fanns fram till mitten av 1700-talet, medan fat var något yngre, med sina tidigaste dateringar i senare delen av 1500-talet. Fat och skålar användes långt in i 1900-talet. Yngre glaserat rödgods är svårdaterat men bland annat har flera rörskaft tillhörandes trebensgrytor påträffats i Vasatorp. Rörskaftens typologi visar att skaften är av typer som dateras till perioden efter 1600. I Vasatorp var det yngre glaserade rödgodset den i särklass största godsgruppen, med fynd av 266 skärvor som tillsammans vägde mer än 4,1 kg, vilket är nästan 75 % av all keramik från platsen. De vanligaste keramiktyperna utgjordes av trebensgrytor, fat, skålar och krukor. Endast en supkopp (F90) påträffades, och denna fanns i matjorden, L100. Man kan notera att trebensgrytor och krukor utgjorde 60 % av den totala mängden yngre glaserat rödgods vilket tyder på att keramiken främst bestod av hushållskärl avsedda för matlagning. Keramiken hade till stor del ett lokalt västskånskt ursprung, och produktionerna sträckte sig sannolikt från platser i nordvästra till sydvästra Skåne. Det fanns även flera skärvor som tillhört flera fat, en trebensgryta samt en kruka som tillverkats i Tyskland och i Holland. Den importerade keramiken har identifierats med hjälp av bland annat dess ljusa godsfärg samt glasyren. Importkeramiken fanns i L100, L5221, L5696, L5836, L6136, L6236, L6460 samt i L7467. Bland annat har keramik från de välkända produktionerna kring Werra och Weser i västra Tyskland identifierats. Oglaserat rödgods Oglaserat rödgods utgörs av endast fyra skärvor fördelade på 48 g. Tre skärvor har klassificerats som tillhörandes odefinierbara kärltyper och en skärva har sannolikt tillhört en kruka. Keramiken är sannolikt från 1600och 1700-talen och den hade tillverkats i västra Skåne. Skärvorna fanns i fyra olika lager varav ett var matjorden, L100. Stengods I Vasatorp påträffades sammanlagt åtta skärvor stengods. Stengodset var under medeltiden en importvara, och det viktigaste medeltida och efterreformatoriska produktionscentrumet i Europa var Rhenområdet i västra Tyskland. 48 Vasatorp 1:1 Stengods i Vasatorp är relativt sent och består av godstyper från andra hälften av 1600-talet och 1700-talet. Kärltyperna utgjordes av krus som sannolikt tillverkats i Köln eller i Frechen. Andelen stengods var cirka 2 % vilket är mycket lågt och detta kan indikera att gården haft en låg social ställning i sitt samhälle. Stengodstyperna som identifierats var dessutom mycket vanliga och dessa kan anses vara ordinär keramik under 1600- och 1700-talen. Jydepotter Från 1500-talet och fram till mitten av 1900-talet tillverkades så kallade jydepotter i västra Danmark. Dessa jydepotter var handgjorda efter förhistoriska metoder och dessutom var de lågbrända i reducerande atmosfär. Trots att hantverket var ett hemhantverk växte detta sig till en hel industri och redan under 1500-talet var keramikproduktionen en viktig inkomstkälla för de kvinnor som tillverkade kärlen, och detta skedde framför allt i Jylland. I Vasatorp har 66 skärvor från skålar och trebensgrytor påträffats, vilket är cirka 20 % av det totala keramikinventariet och det är ovanligt högt. Förekomsten av en så hög andel jydepotter kan indikera att man köpte förhållandevis billig keramik till gården i Vasatorp. Utifrån det övriga fyndmaterialet är det troligt att jydepotterna kan dateras till andra hälften av 1600-talet och 1700-talet. Yngre vitgods I Vasatorp har sammanlagt 11 skärvor yngre vitgods påträffats. Samtliga skärvor har tolkats tillhöra kärl från Holland och bland annat har flera skärvor haft en gul glasyr. Dessa produktioner kan dateras från 1550 till omkring 1750. Troligtvis har flertalet av skärvorna tillhört trebensgrytor. Keramiken påträffades i L100, L1669, L5424, L6136, L6676 samt i L8817. Vasatorp och byarna Andelen yngre glaserat rödgods är 75 % och det är en något låg andel för ett efterreformatoriskt keramikmaterial från en by i västra Skåne. Jämför man med den samtida byn Örja utanför Landskrona kan man notera att andelen var ännu högre i Örja och på flera gårdar inom byn utgjorde det yngre glaserade rödgodset mer än 95 % av keramiken från denna tid (Brorsson 2013:Fig. 74). Andelen importkeramik i flera andra byar i västra Skåne kan bekräfta denna bild (Brorsson 2005a:Fig. 11). Det som utmärker Vasatorp i förhållande till de andra byarna är den mycket höga andelen jydepotter, vilket betyder att man främst importerat keramik avsett för mat till Vasatorp och inte stengodskrus som i första hand användes för dryck. Vasatorp och staden I jämförelse med de senmedeltida städerna Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö, Trelleborg och Ystad var andelen importkeramik likartad i Vasatorp som i Helsingborg och Landskrona, men avgörande skillnad var att det Vasatorp 1:1 49 fanns jydepotter i Vasatorp och tyskt stengods i de västskånska städerna (Brorsson 2005a:Fig. 11). Man kan även notera att andelen stengods var betydligt lägre i Landskrona och i Helsingborg än i de övriga städerna. Sammanställningen visar att tyskt stengods, som bör ha förknippats med överklassen och i viss mån med medelklassen framför allt påträffas i städer som Ystad, Trelleborg och Malmö. Skärvor av jydepotter fanns även i stadsmaterialen, men i betydligt mindre omfattning. På exempelvis kv. Liljan i Malmö var andelen jydepotter mindre än 2 % av den eftermedeltida keramiken (Brorsson 2005b). Däremot var andelen jydepotter inne i Helsingborgs stad något högre och exempelvis utgjorde jydepotter 4 % av s den eftermedeltida keramiken på kv. Minerva (Pettersson 2000:Fig. 25). Sammanfattning Man kan därmed notera att den äldsta keramiken som påträffades i Vasatorp generellt dateras till högmedeltiden, men att den inte kan dateras närmare än så. Man kan inte utesluta att kärlen använts under en betydligt längre tid och exempelvis fanns det äldre glaserat rödgods även under 1400-talet i de skånska städerna. Den mesta av keramiken från Vasatorp har emellertid daterats till andra hälften av 1600-talet och första delen av 1700-talet. Det har även studerats om någon kontext innehöll en högre andel importerade kärl än andra kontexter, för att på så vis diskutera i första hand funktion och i viss mån social stratifiering. De kontexter som innehöll importerat rödgods från Tyskland och Holland var L5696, L5836, LL6136, L6236, L6460 och L7467, men av dessa lager var det endast L6136 som även innehöll holländskt vitgods, medan L5696 innehöll stengods. I båda dessa lager fanns dessutom jydepotter och lokalproducerad keramik. Den importerade keramiken föreföll inte vara koncentrerad till några specifika kontexter utan exempelvis fanns det skärvor av antingen holländskt vitgods, tyskt eller holländskt rödgods samt tyskt stengods i tolv olika lager. Vasatorpskeramiken skiljer ut sig väsentligt från andra keramikmaterial i Skåne. Andelen importerat stengods var mycket låg och det har tydliga likheter med andra byar i Skåne, men däremot fanns det en betydande mängd jydepotter från Fyn och Jylland i Vasatorp. Denna keramik tillverkades i hemmen och den var förhållandevis enkel och den användes som hushållskeramik, som exempelvis skålar och trefotsgrytor. En möjlig tolkning skulle kunna vara att en dansk från dessa områden bosatte sig i Vasatorp eller att man helt enkelt föredrog denna typ av keramik. Mycket av keramiken i Vasatorp har daterats till senare delen av 1600-talet, vilket är 25-50 år efter att Skåne blev danskt. Likväl fanns det en beytande mängd dansk keramik i Vasatorp, men andra studier har emellertid visat att keramiken oftast inte följde samma mönster som politiska konflikter. Man kan slutligen notera att keramikmaterialet i Vasatorp var förhållandevis enkelt och en hög andel hushållskärl gör att materialet är ett typiskt landsbygdsmaterial. 50 Vasatorp 1:1 Litteratur Augustsson, J.-E. 1985. Keramik i Halmstad ca. 1322-1619. Produktion – Distribution – Funktion. Hallands Länsmuseers Skriftserie Nr.2. Halmstad. Brorsson, T. 2005a. Byns keramik. I: Mogren, M. (red.). Byarna längs vägen. Riksantikvarieämbetet skriftserie. Skånska spår – arkeologi längs Västkustbanan. Lund: 296-319 Brorsson, T. 2005b. Bilaga 2. Keramiken från kv. Liljan 2 och 22, Malmö. I: Larsson:& Balić. Kv. Liljan 2 och 22, Malmö. Rapport. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:6, DAFF. Malmö Kulturmiljö. Enheten för arkeologi, rapport 2006:2. Brorsson, T. 2013. I: Schmidt Sabo, K. (red.). Keramiken från undersökningen i Örja. Örja 1:9. Skåne, Landskrona kommun, Örja socken, Örja 1:9, fornlämningarna Örja 9, 35, 40, 41 och 42. Rapport. Riksantikvarieämbetet UV Syd 2013:68. Pettersson, C. 2000. Med hantverket i centrum – kvarteret Minerva i Helsingborg. Medeltida bebyggelselämningar och kulturlager. Kv. Minerva 20-21, RAÄ42, Helsingborg, Skåne. Rapport. Riksantikvarieämbetet UV Syd 2000:36. Vasatorp 1:1 51 Bilaga 4. Osteologisk analys av djurben från Todarps gårdstomt, Vasatorp 1:1 Ola Magnell, Riksantikvarieämbetet UV Inledning Djurben tillvaratagna i samband med arkeologisk undersökning 2013 av Todarps gårdstomt, Vasatorp 1:1 har undersökts i en osteologisk analys. Målsättningen med analysen är att undersöka det sociala livet på gården med fokus på aktiviteter och ekonomi. Vidare förväntas den osteologiska analysen undersöka gårdens basekonomi med avseende på djurhållning och ifall det går att spåra en eventuell specialisering i boskapsskötsel. Material och metod Det insamlade och analyserade materialet omfattar 11,3 kg ben. Benmaterialet är överlag välbevarat och utgörs av obrända och hårda ben. Slaktspår och gnagmärken förkommer på benen, men ingen närmare studie och analys av tafonomiska förhållande har utförts. Art- och anatomiskfördelning har endast kvantifierats utifrån antal fragment, vilket också är de kvantifieringsmetoder som vanligen används för medeltida benmaterial (Vretemark 1997). I samband med analysen av den anatomiska fördelningen har djurkropparna delats in i olika regioner; huvud (kranium och underkäke, men inte lösa tänder), bål (kotor och revben), övre framben (skulderblad, överarmsben, strål- och armbågsben), nedre framben (hanlovsben, mellanhandsben), övre bakben (bäcken, lårben, sken- och vadben), nedre bakben (fotrotsben, mellanfotsben) och tåben. Åldersfördelningen baseras på hela käkar och lösa tänder från underkäken. Slitage har registrerats enligt Grant (1982) och åldersattribuering för nötkreatur och får/get enligt Vretemark (1997) och för svin enligt Magnell (2006). Könsbedömning har skett utifrån morfologi på betar hos svin, bäcken hos får/get och nötkreatur samt mellanhandsben form (Vretemark 1997). Resultat De identifierade benen utgörs av åtta däggdjursarter varav sex av husdjur, två fåglar och en fiskart. Utöver de typiska husdjuren, nötkreatur, får, get, svin, häst, hund, tamhöns och gås, som förväntas finnas på en gård förekommer i benmaterialet även vilt i form av ben från rödräv och skogshare. Detta tyder på att viss fångst även har bedrivits av människorna på gården. Det rör sig endast om enstaka ben (0,8 %) och får snarast betraktas som ett komplement till gårdens ekonomi. Räven har troligen jagats för sitt skinn, men kanske primärt för att den ansetts som skadedjur och ett hot mot fjäderfä på gården. I benmaterialet finns fyra fragment av torsk. Då inte fyllnadslager har vattensållats så är det rimligt att anta att förekomsten och konsumtionen av fisk har varit betydligt mer omfattande än vad benmaterialet indikerar. Sannolikt har även sill ätits, men några sillben har på grund av tillvaratagningsmetodiken inte påträffats. Torsken visar att det varit havsfisk som konsumerats, vilket även är typiskt för medeltida bytomter i västra Skåne (Cardell 2006). Benen 52 Vasatorp 1:1 Tabell 1. Benmaterialet från Todarps gårdstomt, Vasatorp 1:1. Kontext Vikt (g) Art (antal fragment/NISP) 729 0,4 1669 23,2 nöt (1), svin (1) 1708 135,4 nöt (2), svin (3) 4442 243,4 nöt (4) 4823 23,1 nöt (1) 5221 55,2 nöt (1), svin (3) 5279 46,6 nöt (2), gås (1) 5424 1561,1 5696 9,6 5722 2101,4 5723 72,2 nöt (1), får/get (1), svin (3), häst (1) 5814 111,5 nöt (1), får/get (1), svin (3), häst (1) 5836 548,2 nöt (7), får (2), får/get (3), svin (4) 6101 144 nöt (2), svin (2) 6136 29,2 nöt (1), svin (1) 6236 99,6 nöt (2), svin (4) 6460 559,9 6676 684 nöt (4), får (1), svin (3), rödräv (1), skogshare (1) 7098 22,8 nöt (1) 7108 25,1 svin (2) 7735 215,9 nöt (1) 7750 43,7 7938 140,6 nöt (2) 7948 763,9 nöt (8), svin (2) 7964 509 8380 426,7 nöt (3), svin (4), tamhöns (1) 8817 310,6 nöt (5), svin (1) G8052 1721,6 G8462 481 får/get (1) nöt (4), får/get (1), svin (1), häst (1), torsk (1) nöt (1) nöt (22), får (1), får/get (11), svin (26), häst (2), gås (1), torsk (2) nöt (10), får (1), svin (2), häst (1) får (2), svin (1) nöt (7), får (7), får/get (3), svin (1) nöt (28), get (2), får/get (8), svin (6), tamhöns (1), torsk (1) nöt (7), svin (1) * G=grävenhet Tabell 2. Identifierade djurben från Todarps gårdstomt, Vasatorp 1:1. Art Antal fragment Nötkreatur (Bos taurus) 136 Får/get (Ovis/Capra) 30 Får (Ovis aries) 15 Get (Capra hircus) 2 Svin (Sus domesticus) 80 Häst (Equus caballus) 7 Hund (Canis familiaris) 1 Rödräv (Vulpes vulpes) 1 Skogshare (Lepus timidius) 1 Gås (Anseridae) 2 Tamhöns (Gallus domesticus) 3 Torsk (Gadus morhua) 4 från torsk kommer från huvudregionen, vilket tyder på att det troligen har varit färska fiskar som förts till gården. Fisken kan vara ett resultat av utflykter och fiske till kusten, men kanske mer troligt livsmedel som köpts in från besök i närliggande Helsingborg. Vasatorp 1:1 53 70 Nötkreatur Får/get Svin 60 % antal fragment 50 40 30 20 10 0 Todarp kv Bokbindaren, Linköping kv.Dovhjorten, Jönköping Lockarp Krapperup Örja Figur 1. Artfördelning av kreatur från Todarps gårdstomt baserad på antal benfragment i jämförelse med kvarter i Jönköping (Vretemark 2012) och Linköping (Vretemark 2013) daterade till 1600-1700-tal, bytomter från senmedeltida Lockarp (Heimer et al. 2006) och Örja (Cardell 2013) samt Krapperups borg, 1575-1650-tal (Carelli 2003). Boskapsskötseln har med tanke på Todarps placering i landskapen i risbygden varit av central betydelse för gårdens basekonomi. Nötkreatur är tydligt den vanligast förekommande arten där kring hälften av alla benfragment kommer från detta djurslag, medan en tredjedel utgjorts av svin och en femte del av får och get (fig. 1). Får (88 %) är klart mer förekommande än get (12 %). Det finns få andra landsbygdsgårdar från 1600–1700-tal med publicerad osteologiska analyser och därför viss okunskap vad som är typisk för benmaterialen från denna period. Från urbana miljöer daterad till den aktuella tidsperioden finns dock flera osteologiska analyser utförda. Benmaterialet från kvarter i de två städerna Jönköping och Linköping uppvisar en i det närmast identisk artfördelning med en större andel nötkreatur än från Todarp och beror troligen på att uttjänta oxar och mjölkdjur förts in till städerna för slakt. Svinskötselns tydligt större betydelse i Todarp i förhållande till Jönköping och Linköping skall nog inte i första hand ses som skillnader mellan stad och landsbygd utan snarare regionala skillnader i djurhållningen. Den relativt höga andelen svin från Todarp beror sannolikt på ekologiska förhållanden med mer gynnsamma förutsättningar med lövskog för svin svinskötsel i Skåne än på Småländska höglandet eller på Östgötaslätten. I från senmedeltida bytomter finns vanligen en relativt jämn fördelning mellan olika djurslag med en viss dominans av svin (fig. 1). Den i jämförelse stora andelen nötkreatur med medeltida gårdar kan naturligtvis bero på kronologiska skillnader i djurhållningen, men kan ses som en indikation på en mer specialiserad kreatursdrift i Todarp. Detta passar väl in med gårdens belägenhet i risbygden i ett område med fäladsmark och svårodlad lera där 54 Vasatorp 1:1 7 6 antal 5 4 3 2 1 0 0–6 m 6–18 m 18–30 m 2,5–4 år 4–8 år >8år Figur 2. Åldersfördelning av nötkreatur (n= 11) från Todarps gårdstomt baserad på underkäkar. boskapsskötsel med fokus på nötkreatur varit av stor betydelse. Artfördelningen från Krapperups borg skiljer även ut sig med en stor andel svin. I benmaterialet förekommer enstaka ben från häst som visar att man har haft hästar, som sannolikt använts som drag-/riddjur. Fynd av höns och gås visar att även fjäderfä har hållits, men det är svårt att dra några slutsatser om hur denna djurhållning har bedrivits eller dess betydelse. Utslaktningen av kreatur baserad på ålders- och könsfördelning kan undersöka vidare gårdens djurhållning. I benmaterialet finns enstaka ben från spädkalvar som visar på hållning av nötkreatur på gården, men åldersfördelning baserad på underkäkar uppvisar en låg andel ungdjur och framför allt en utslaktning av vuxna djur mellan 4–8 år (fig. 2). Åldersfördelningen är baserad på endast elva käkar, vilket innebär ur ett statistiskt perspektiv en osäkerhet, men i grova drag uppvisar utslaktning liknande mönster som vi känner till från städer, som Linköping och Jönköping (fig. 3). Vanligen tolkas en liknande utslaktningskurva för städer att den stora andelen djur i åldern 4–8 år utgörs att uttjänta mjölkdjur och dragdjur som förts in till städerna för slakt (Vretemark 1997). Denna kan knappast anses gälla för en gård som den i Todarp. Möjligen är det så att djurhållningen inte har skiljt sig så mycket från städer och landsbygd under 1600–1700-tal och att stadsgårdarna var självförsörjande i större utsträckning liksom i Todarp? Det är tydligt att utslaktningskurvan för en miljö som i stor utsträckning saknat egen djuruppfödning som Älvsborgsfästning skiljer sig radikalt från gårdarna i städerna och Todarp (fig. 3). Den stora andelen utslaktade äldre djur i åldern 4–8 år är troligen resultatet av en djurhållning med ett stort fokus på mjölkkor och där äldre kor med minskade mjölkproduktion har slaktats. De könsbedömda bäcken kommer från en tjur/oxe och två kor medan hornen kommer från en tjur och en ko. Mellanhandsben ger även en jämn könsfördelning med en tjur och en ko. Sammanlagt ger detta fyra kor emot tre tjurar. Alltså en relativt jämn könsfördelning. Oftast en klar övervikt av kor (Vretemark 2012, Vretemark 2013). En jämn könsfördelning brukar Vasatorp 1:1 55 100 Todarp Kv. Bokbindaren, Linköping Kv. Dovhjorten, Jönköping Älvsborgsfästning 90 80 % överlevande 70 60 50 40 30 20 10 0 0 2 4 ålder (år) 6 8 10 Figur 3. Överlevnadskurva av nötkreatur från Todarps by tomt i jämförelse med benmaterial från Linköping (Vretemark 2013), Jönköping (Vretemark 2012) och Älvsborgsfästning (Boethius & Vretemark 2008). anse reflektera en större betydelse av köttproduktion och oxdrift snarare än mjölkproduktion. De motstridiga indikationerna på djurhållningen utifrån ålders- och könsfördelning är troligen ett resultat av det kvantitativt begränsade benmaterialet för denna typ av analys och att det är oklart i vilken utsträckning nötkreaturen hölls för primärt mjölkprodukter eller kött. Nötkreaturen utgörs av relativt småvuxna djur där mankhöjden baserat på mellanhandsben för en ko var 103 cm och 111 cm för en tjur. Alltså inte några av de storvuxna köttraser som introducerades under 1500–1600-tal och som förekommer i 1600-talets Krapperups borg (Carelli 2003). Det tycks snarare rört sig om äldre lokala lantraser som i storlek motsvarar de mindre medeltida kreaturen. Åldersfördelningen av får/get uppvisar stor andel lamm som har slaktats på höstslakten och sedan en grupp äldre djur (fig. 4). Detta är en utslaktning som brukar tolkas som ett fokus på mjölkproduktion där lamm av hankön slaktas av och tackor behålls som mjölkdjur. I jämförelse med städerna saknas en relativt stor grupp slaktade ungfår i åldern 1–2 års ålder från Todarp, vilket representera köttdjur som förts in till städerna för slakt (fig. 5). Det bör dock åter igen påpekas att åldersfördelningen är baserat på relativt få underkäkar och att slumpfaktorer kan ha påverkat utslaktningskurvan. Endast ett bäcken från får/get har varit möjligt att könsbedömma som en tacka eller get. Alltså är det utifrån könsfördelning inte möjligt att dra några slutsatser om fårskötseln. Avsaknaden av hornkvick på kraniefragment visar att fåren har varit kulliga. 56 Vasatorp 1:1 7 6 antal 5 4 3 2 1 0 0–3 m 3–9 m 9–24 m 2–4 år 4–6 år >6 år Figur 4. Åldersfördelning av får/get (n= 11) från Todarps gårdstomt baserad på underkäkar. 100 Todarp Kv. Bokbindaren, Linköping Kv. Dovhjorten, Jönköping 90 80 % överlevande 70 60 50 40 30 20 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 ålder (år) Figur 5. Överlevnadskurva av nötkreatur från Todarps by tomt i jämförelse med benmaterial från Linköping (Vretemark 2013) och Jönköping (Vretemark 2012). Liksom för nötkreatur förekommer enstaka ben av spädgrisar, vilket tyder på uppfödning av svin på gården och att djur har dött i samband med djuren har kalvat och grisat. Av svinen så förekommer det ungsvin samt en andel äldre djur, men annars så saknas svin i den typiska utslaktningsåldern 18–24 månader (fig. 6). På grund av de få åldersbedömda underkäkarna från svin har ingen överlevnadskurva gjorts. Slaktmogna svin i åldern 1,5–2 års ålder som ofta utgör en stor andel i urbana miljöer saknas i benmaterialet från Todarp (Vretemark 1997). Vasatorp 1:1 57 5 antal 4 3 2 1 0 0–6 m 6–18 m 18–24 m 2–5 år >5 år Figur 6. Åldersfördelning av svin (n= 7) från Todarps gårdstomt baserad på underkäkar. Detta skulle kunna förklaras med att dessa djur har försvunnit som avsalu till staden eller till godset, men det måste naturligtvis beaktas att åldersfördelningen baseras på endast sju underkäkar. Av elva könsindikerande svinbetar kommer åtta (73 %) från galtar och tre (27 %) från suggor. Detta är ett typiskt mönster med en övervikt av galtar och en utslaktning av suggor i ung ålder och där de större galtarna har behållits och för att gödas innan slakt. Den anatomiska fördelningen har endast varit rimligt att undersöka på de två mest förekommande djurslagen, nötkreatur och svin. I stora drag uppvisas en liknande fördelning av ben mellan de två djurarterna, men med en större andel av ben från de övre extremitetsbenen hos svin. Detta kan bero på en högre konsumtion av köttrika delar av svin, men kan även bero på en underrepresentation av de mindre handlovs- och tåbenen hos svin. Benfragment från huvudet är frekvent representerade hos båda arter medan andelen ben från bålen i form kotor och revben är mindre än förväntat ifall hela djur konsumerats på plats. Underrepresentationen av kotor och revben kan till stor del förklaras med tafonomiska faktorer och att dessa sköra ben i större utsträckning har brutits ned. Att dessa köttrika delar skulle saknas på grund att benmaterialet primärt skulle röra sig om slaktavfall är tveksamt då köttrika delar från exempelvis bogen är frekvent förekommande. Vad som däremot är tydligt är att ben från nedre extremiteter och framför allt tåben är underrepresenterade, vilket inte kan förklaras med bevaringsförhållande. Troligen är det så att dessa delar har suttit kvar i skinnen som har deponerats på annat håll i samband med garvning och skinnberedning. Den anatomiska fördelningen representerar troligen att hela djur har slaktats och konsumerats på plats, men där nedre extremiteter sittande kvar i hudarna har sålts vidare till garverier inne Helsingborg. Sammanfattning I benmaterialet går det att spåra flera olika typer av aktiviteter liksom aspekter av gårdens ekonomi i form av djurhållning, slakt av djur, fångst av vilt i form av skogshare och rödräv, rensning av fisk i form ben från torskhuvuden. En central roll i gårdens ekonomi har sannolikt hållning av kreatur varit. I benmaterialet ses ett tydligt fokus på nötkretaur, troligen primärt 58 Vasatorp 1:1 45 Nötkreatur Svin 40 35 % benfragment 30 25 20 15 10 5 0 Huvud Bål Framben, övre del Framben, nedre del Bakben, övre del Bakben, nedre del Tåben Figur 7. Anatomisk fördelning av benfragment från nötkreatur och svin från Todarps gårdstomt baserad på antal fragment. för mjölkprodukter, vilket skiljer sig från fullåkersbygder där svin- och fårskötsel tycks ha varit generellt viktigare. Troligen återspeglar detta en mer omfattande fäladsdrift av boskap i risbygden. Utifrån åldersfördelningen finns indikationer på avsalu av svin till staden alternativt togs hand om av godset eller krigsmakten. i form av låg representation av slaktmogna djur i åldern 1,5-2 års ålder. En låg andel ben från nedre extremiteter som tåben och mellanfotsben tyda på att djurens skinn såldes till stadens garverier eller av andra anledningar forslades från gården. Referenser Boethius, A. & Vretremark, M. 2008. Gamla Älvsborgs fästning. En analys av benmaterialet från Göteborg, Gö 185. Västergötlands museum, rapport 2008: 8. Cardell, A. 2006. Djurhållning och subsistensekonomi. I Mogren, M. (red). Byarnas bönder. Medeltida samhällsförändring i Västskåne. Riksantikvarieämbetet. Lund.Cardell, A. 2013. Fisk för distribution och kött till husbehov. I Schmidt Sabo, K. (red). Örja 1:9, Skåne, Landskrona kommun, Örja socken, Örja 1:9, fornlämningarna Örja 9, 35, 40, 41 och 42. UV Rapport 2013: 68. Carelli, P. 2003. Krapperup och det feodala landskapet. Nyhamnsläge. Grant, A. 1982. The use of tooth wear as a guide to the age of domestic ungulates. I Wilson, B.,C. Grigson, C. & Payne, S. (red). Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites. BAR British Series 109, Oxford. Heimer, O., Ifverson, P. & Persson, J. 2006. Lockarps bytomt – delområde 8. Citytunneprojektet. Malmö Kulturmiljö Rapport 45. Vasatorp 1:1 59 Magnell, O. 2006. Tooth wear in wild boar (Sus scrofa). I Ruscillo, R. (red). Recent Advances in Ageing and Sexing Animal Bones. Proceedings of the 9th ICAZ Conference, Durham 2002. Oxbow Books, Oxford. Vretemark, M., 1997. Från ben till boskap. Kosthåll och djurhushållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara. Skara. Vretemark, M. 2012. Bilaga 4. Osteologisk analys av djurben från kvarteret Dovhjorten i Jönköping, Småland. I: Bramstång Plura, C., Carlsson, K. & Rosén, C. (red). Arkeologisk undersökning. Nio tomter i Jönköping. Småland, Jönköpings stad, kvarteret Dovhjorten (Druvan), RAÄ 50. UV Rapport 2012: 119. Vretemark, M. 2013. Bilaga 4. Osteologisk analys av djurben från kv. Bokbindaren i Linköping, Östergötland. I Tagesson, G. Särskild arkeologisk undersökning. Kvarteret Bokbindaren 28, Hemma hos fröken Löfgren – från 1600-talets kronotomter till 1700-talets hantverksgårdar, Östergötland, Linköpings stad och kommun, Kv Bokbindaren 28, RAÄ 153. UV Rapport 2013: 31. 60 Vasatorp 1:1
© Copyright 2024