BO PÅ DAL
Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa
tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart
och identitetsskapande för både samhället och de personer
som vill leva sitt liv här.
Den traditionella
dalslandsstugan har två
våningar, och tar stor
markareal i anspråk.
Byggnaderna har ett minimalt fotavtryck och ställer sig
vördnadsfullt på tå vid strandlinjen. Naturen och platsen
kommer i första hand och hemmen anpassar sig till dem
och knyter an till en hustradition som utgår från de lokala
förutsättningarna.
I vattennära lägen är
översvämning en stor risk,
och byggnader i trä är
extra utsatta.
Dalslandsstugan
Dalslandsstugan är en enkelstuga med två våningar i trä och
fasaden har en tydlig geometri. Dessa är teman som syns i den
nya stugtypen. Att husets fasad återkopplar till den traditionela
arkitekturen skapar stor igenkänningsfaktor i landskapet och
bygger vidare på en tradition av ett tydligt och enkelt formspråk.
Ekonomiskt hållbar
Interiört kan bostaden varieras, anpassas och förändras efter
de boendes behov, vilket grundar för ekonomisk tillgänglighet.
Rum och ytor kan adderas i en befintlig struktur, bestående
av färre kvadratmetrar från början. En spegling av DalslandÅrjängs olika behov. Närheten till vattnet är ett centralt, men
problematisk tema, som angrips genom att lyfta huset från den
riskabla marknivån. Dalslandsstugan har gått in i och säkrats för
framtiden.
Genom att lyfta byggnaden och ställa den på
pelare blir åverkan på
naturen mindre.
privat
Hållbart leverne
För att leva hållbart bör de boende bli medvetna om naturen
omkring dem och hur de påverkar den och påverkas av den.
Byggnaderna tar litet anspråk av de befintliga tomterna, och de
boende uppmuntras till gemensamt ägande av exempelvis bil,
solpaneler och liknande. De generösa balkongerna möjliggör
plats för odling och utevistelse, som inte påverkar de redan
känsliga ekosystemen nära vattnet.
publikt
Byggnaden kan tåla en
eventuell översvämnig
eftersom den första
våningen är uppbyggd av
icke-organiska material.
Att bo på Dal innebär att ha framtidens boende, mitt i naturen!
fågelholk
optimal takvinkel
(30°) för solceller
fladdermusholk
förstärka ekosystemet
genom att plantera fler
träd och växter av de arter
som finns i området
Byggnaden har en lätt konstruktion med pelare som landar
i landskapet. Den kan lyftas bort, eller flyttas, efter tid för att
skydda marken under. Att bygga innebär ett ingrepp i naturen
och det är viktigt att detta är minimalt och förstärker befintliga
ekosystem. Detta säkerställs bland annat genom att kartlägga
befintliga ekosystem innan byggnation och inte anlägga
trädgårdar med få arter (ex. gräsmattor) och låta befintlig mark
och grönstruktur ta hand om dagvatten.
Tillgången till vattnet
stärks samtidigt som växtoch djurliv har kvar sina
tidigare ytor. Boendet är
privat ovan marknivån som
knappt berörs.
död ved ligger kvar och
blir hem för insekter
lätt konstruktion som
kan flyttas, upplyft från
marknivån
fri sikt och tillgång till
strand
Ett längre temporärt bygglov kan ges för huset, för att
skydda stränderna och de vattennära lägena från permanent
exploatering. Påverkan på platsen blir liten och de boende får
förståelse för sin miljö.
BO PÅ DAL 1/5
Maria och Jesper möttes på HDK i Göteborg och
studerade en kurs i Dals-Långed. De förälskade sig i
alla sjöar, skog och vackra små samhällen i Dalsland
och ville skapa sig en egen ateljé med vacker
sjöutsikt utanför Mellerud. Jesper kan kombinera
sitt konstnärsskap med ridning och friluftsliv. Maria
målar och skall ha sin första utställning på Dalslands
konstmuseum. För dem är huset prisvärt och de
kan lägga till ny inredning och bygga ut efter hand.
De uppskattar att ha högt i tak och mycket ljus. Från
början var de oroliga över att bo så nära vattnet,
men de har varken insyn eller behöver oroa sig för
översvämning.
Dagens byggnader släpper ut en stor mängd
växthusgaser, främst genom sättet de värms upp på,
men även tillverkningen och byggprocessen har en
stor miljöpåverkan. För att få en byggnad med minimal
miljöpåverkan behöver mängden köpt energi minskas. I
typhuset i Dalsland-Årjäng är detta viktigt för att få ett
miljövänligt hus.
Diagrammet visar fördelning av värmeförluster
W/m2 Atemp gjord i programmet Energihuskalkyl.
luftläckage &
obalans
3,8
3,0
ventilation
golv
tak
1,2
1,9
fönster &
dörrar
köldbryggor
yttervägg
Husets beräknade energiförbrukning:
41,8 kW/h m2 Atemp
Sektion A-A, skala 1:100 A1
8,0
5,7
6,6
I Dals-Ed bor Fatman och An-Ci och deras barn
Dennis, Liam och Karim som bor hos sina pappor
i Billingsfors varannan vecka. Detta gör att familjen
behöver extra många sovplatser vissa veckor.
Föräldrarna arbetar mycket, Fatman hemifrån och
An-Ci på en vårdcentral. Att de valde detta hus var
till stor del en ekonomisk fråga. De prioriterade
öppna sociala ytor, eftersom de båda har stora
släkter som hälsar på och de umgås med hela
familjen. Fatman kan sitta och arbeta och ha
kontakt med An-Ci och ungarna i vardagsrummet.
De tycker dessutom att huset ser riktigt fräckt
ut, är yteffektivt och de gillar att det är nästintill
underhållsfritt!
Genom att konstruera en byggnad med ett tjockt lager
isolering, ett tätskikt som inte läcker, fönster, glaspartier
och dörrar med låga u-värden (<0,8), solskydd vid utsatta
fönster och ett ventilationssystem med värmeåtervinning
går det att få ner energianvändningen till låga nivåer. Målet
är att byggnaden ska leva upp till kraven för passivhus
eller nollenergihus (med solceller på taket).
Jon-Anders, Anna och Gustav har alla vuxit upp i
Årjäng men bor nu i Sverige och Norge. Jon-Anders
som är arkitekt har håvat in ett jobb i Karlstad och
hörde talas om de nya husen som är ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbara. Han och vännerna
investerade i en tomt i Årjäng och har byggt tre
hus åt sig och sina familjer och blivit nordmarksbor
igen! Successivt kan de addera rum och ytor. Gustav,
som har en kennel, tycker det är ett perfekt hus i
naturen med plats för alla hundar. Anna som längtat
efter skogen driver gruppens gemensamma odling.
De har nästan blivit självförsörjande på grönsaker,
och vid översvämningsrisk har de en båt på fasaden.
Planer, skala 1:100 A1
BO PÅ DAL 2/5
Dals-Ed, Ång 10:1
22:17
5:30
En viktig del i projektet har varit att välja
naturliga och lokala material så långt det
är möjligt och undersöka hur de säkras vid
vattenhöjning. Slutsatsen blev att ha ickeorganiska material som klarar vattnets
påfrestningar i byggnadens markplan och
lokalproducerat miljömärkt trä i övriga delar.
Samtliga material har en bra livscykelkostnad
sett till energikostnad och underhåll.
Interiört är träkänslan tydlig. Ett material
de boende kan bearbeta och med en
tydlig koppling till landskapet runtomkring.
Fasaden i plåt är underhållsfri och i ett
livscykelperspektiv har den ett mycket långt liv
och kan göras i färger som speglar landskapet.
Insidans trä kan slipas, anpassas och åldras
vackert i många år framöver.
8:55
15:35
Fasader, skala 1:100 (A1)
Läget i Ed är centralt med befintlig bebyggelse nära. Husen
placeras i terrängen utan att göra för stort ingrepp på
landskapet eller de boende i närheten. Mellan trädstammarna
finns vyn mot Lilla Le.
Skala 1:800 A1
BO PÅ DAL 3/5
Bengtsfors, Kvarnviken 1:53
Vänersborg, Hopperud 1:12
22:17
22:17
5:30
5:30
8:55
8:55
15:35
Husen riktar sig åt Sikhallsviken åt söder. Höjden på
byggnaderna ger god sikt ut över viken och skuggar inte
befintlig bebyggelse. Tomten har plats för fler byggnader än
en och har många soltimmar.
Skala 1:400 A1
15:35
Huset riktar sig åt sydväst, med fin utsikt mot sluttningen mot
Lelång. Byggnaden på tomten ligger vid en skogsdunge men
med fint solläge och kontakt med grannfastigheterna.
Skala 1:400 A1
BO PÅ DAL 4/5
Mellerud
Årjäng, Silbodals-Näs 1:71
Mellerud, Upperud 9:10
22:17
22:17
5:30
5:30
8:55
8:55
15:35
Tomten vänder sig mot sjön Spången med fint söderläge,
och kan ha ett eller två hus. Närheten till övrig bebyggelse
är tydlig och husen har en naturlig koppling till platsens
industriella historia.
Skala 1:400 A1
15:35
Byggnaderna blickar mot Västra Silen och de tar väl vara
på såväl utsikt som det fria läget med många soltimmar.
Byggnaderna ligger i tomtens kant för att inte göra för stor
åverkan på landskapet.
Skala 1:400 A1
BO PÅ DAL 5/5