Krokom idag 03/15
Information från Krokoms kommun till hushåll, företag och fritidshusägare
RÄTT TILL HELTID – DELTID EN MÖJLIGHET
TEMA: SOM GOD MAN KAN DU GÖRA SKILLNAD
PORTRÄTTET: ERIKA KINSEY
NYA DELIKATESSER FÖR BRÄNNA GETGÅRD
INSPARK
KROKOM IDAG
Maria har ordet
Krokom idag skickas ut till alla
hushåll och företag i kommunen
och till fritidshusägare som inte bor
i kommunen. Krokom idag kommer
ut med fyra nummer per år. Nästa
nummer kommer vecka 50/2015.
D
Krokom idag finns också att hämta på
servicekontoren i Föllinge och Änge, i
kommunhusets reception, på bibliotek, i bokbussen och på turistbyrån i
Krokomsviken samt att läsa och ladda
ner på www.krokom.se
Ansvarig utgivare:
Ola Skyllbäck, kommunchef
Telefon: 0640 -163 80
E-post: [email protected]
Redaktör:
Åsa Sjödin, kommunikationschef
Telefon: 0640-161 47
E-post: [email protected]
Omslagsbild: Mostphoto
Kommunalrådet Maria Söderberg (C)
et viktiga arbetet med integrationen
av nyanlända går vidare och har tagit
ny fart efter semestrarna. Medborgardialogerna som inleddes i Föllinge i maj
har lockat många att komma vilket gläder
mig mycket. Ett annat viktigt område är att
erbjuda de nyanlända praktikplatser
och här har kommunen ett stort
ansvar. Under fem måndagar
kommer Loren Bakkalian från
Syrien att följa mig i mitt
arbete för att få inblick och
språkträning. I vanliga fall
har Loren en praktikplats hos
Krokomsbostäder där hon gör
stor nytta med sina språkkunskaper, hon kan tala armeniska,
arabiska, engelska, turkiska och
svenska vilket förstås är en tillgång.
I slutet av augusti arrangerade vi vår allra
första medborgarskapsceremoni. Det blev en
väldigt fin stund då vi lämnade över flaggor och blommor till våra nya medborgare,
lyssnade till underhållning av Kiki Korths
Aspegren och Markus Ernehed och fikade
tillsammans. Den här ceremonin kommer vi
att hålla varje år framöver.
En annan viktig händelse för vår kommun
är projektet ”Funktionella Mittstråket” som
kommer att göra det möjligt för tågen att
stanna i Nälden. Genom den här satsningen
kommer det att bli både säkrare och snabbare
transporter från Sundsvall till Trondheim.
En extra bonus är förstås att det skapar ännu
bättre möjligheter till arbetspendling med
tåg i vår kommun. Beslutet om
samverkansprojektet fattas i
december, men det kommer
med allra största sannolikhet att gå igenom.
Det är Länsstyrelsen i
Västernorrland som är huvudägare av projektet och
kommunerna Krokom,
Bräcke och Ånge samt
Region Jämtland Härjedalen
och Landstinget Västernorrland
är medfinansiärer.
Vår kommunchef Ola Skyllbäck har
meddelat att han ska sluta till våren. Det är
jättetråkigt att han har fattat det beslutet, vi
har trivts bra tillsammans. Han är en god
lagspelare och en mycket duktig ledare. Nu
inleder vi rekryteringsarbetet för en ny kommunchef som vi hoppas kunna ha på plats i
god tid.
Fem snabba till Ola:
Vilken är den största möjligheten
n
för kommunen framöver?
Att fortsätta att vara en inflyttningskommun och att växa. Snart börjar vi sälja
tomterna i etapp fyra i Åsbacken och det är
ett spännande och viktigt projekt för kommunen. Det är inte bara i Ås invånarantalet
ökar utan det gäller även andra områden,
vilket är glädjande.
n Vilken är den största utmaningen
under den närmaste tiden?
Att växa innebär även en utmaning, framför allt för att klara av att bygga ut den
kommunala servicen i form av förskola,
skola och äldreboende. Samtidigt som
barnfamiljer flyttar hit får vi också en allt
äldre befolkning.
n Krokom får allt bättre företagsklimat. Vad beror det på, tror du?
Vår näringslivsavdelning gör ett bra
jobb med att skapa goda relationer med
2 KROKOM IDAG 03/2015
företagen i kommunen. Just nu har vi flera
företagsetableringar på gång, både vid Åsbacken och Krokomsporten. Att Krokom
ligger strategiskt bra till i tillväxtstråket
Östersund–Trondheim tror jag också är
en förklaring till att vi klättrar i Svenskt
näringslivs ranking av företagsklimatet.
n Du ska sluta som kommunchef,
varför då?
Jag börjar närma mig min pension och vill
hinna göra något annat innan jag slutar
jobba. Min plan är att jag ska starta eget
och se vart det bär. Förhoppningsvis efterfrågas mina erfarenheter och kunskaper.
n Till sist, vad gör du på din fritid
när du trivs som allra bäst?
Jag tycker väldigt mycket om att vara ute
i naturen, att åka skidor och skridskor,
vandra eller paddla kajak. Jag hoppas få
mer tid över till sånt nu när jag slutar att
jobba som kommunchef.
NYHETER
JUST DINA
IDÉER BEHÖVS!
Vi bjuder in dig till våra medborgardialoger för att du ska kunna vara
med och påverka hur vi välkomnar de
flyktingar som kommer till oss.
Nu försvinner deltidsjobben!
Nu ska alla tillsvidareanställda i Krokoms kommun kunna arbeta
heltid – om de vill det. Kommunfullmäktige beslutade 2014 att
heltid ska vara grunden när man söker anställda.
Under en tvåårsperiod införs Rätt till heltid,
deltid en möjlighet. Tanken är att alla oönskade deltider ska vara borta till januari 2017.
Barn- och utbildningsförvaltningen är först
ut att införa Rätt till heltid. I grunden har nu
alla tillsvidareanställda ett anställningsavtal
på heltid. Alla medarbetare har önskat sysselsättningsgrad inför läsåret och verksamheten
har organiserats efter det val som medarbetarna gjort.
Attraktiv arbetsgivare
Birgitta Lundgren är chef för barn- och utbildningsförvaltningen och hon ser satsningen
med flexibla arbetsvillkor som ett led i att
vara en attraktiv arbetsgivare.
– Vi hoppas att detta ska kunna locka ännu
fler med behörighet att söka sig till kommunen, säger hon.
Förutom att vara en attraktiv arbetsgivare är
målsättningen att öka kvaliteten och kontinuiteten för barn och elever i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter.
– Vi kommer att följa detta genom enkätfrågor till föräldrar i förskolan, säger Birgitta
Lundgren.
Efter årsskiftet införs Rätt till heltid, deltid
en möjlighet i socialförvaltningen som omfattar bland annat äldreomsorg, hemtjänst och
personlig assistans.
Att satsa på heltid är viktigt ur flera aspekter. Det är en jämställdhetsfråga, många kvinnor arbetar deltid fast de hellre vill ha heltid.
Det är också en kvalitetsfråga. Om fler arbetar
heltid kommer kvaliteten och kontinuteten i
våra verksamheter att öka.
Tack för alla namnförslag till mötesplatsen
Vi har fått in en hel del förslag
på vad den nya mötesplatsen
ska heta, närmare bestämt 64
stycken. Men du får ge dig till
tåls lite innan vi talar om vilket
av förslagen som vann.
Mötesplatsen i centrala Krokom växer fram
för varje dag och snart kommer den att stå
klar för inflyttning. Invigningen planeras
till den 16 december och i samband med
den kommer vi att offentliggöra vad vår nya
mötesplats ska heta. Vi har fått in många fina
förslag och det är kommunstyrelsens presidium som har fattat det slutgiltiga beslutet om
vilket namn det blir.
– Jurygruppen tog fram fyra förslag som
alla var riktigt bra. Efter lite diskussioner
enades vi om ett namn och nu inleds arbetet
med att ta fram en snygg skylt, säger Maria
Söderberg, C, kommunstyrelsens ordförande.
Krokoms kommun tar krafttag för att
välkomna fler flyktingar. Vi ser möjligheter till utveckling i det. Kommunen ska
under den närmaste tiden öppna flera nya
boenden för ensamkommande flyktingar,
kanske blir det ett boende på den ort
där du bor? Hur påverkas din by och din
vardag av flyktingmottagandet?
Välkommen på medborgardialogsmöte
där du får veta mer om de boenden som
ska öppna och hur det blir med barnomsorg, uthyrning av bostäder och arbetstillfällen med mera. Du och dina idéer
behövs!
Flyktingmottagandet kan ge dig jobb. Vi
nyanställer stort framöver, i år anställer vi
tjugo personer och fyrtio nästa år.
Två möten återstår, den 6 oktober i
Ede, Offerdal (föreningshuset) och den 13
oktober i Krokom (kyrkan). Mötena startar
klockan 19.00. Vi bjuder på fika. Du hittar
mer information på kommunens hemsida,
(www.krokom.se). Varmt välkommen!
VI VILL VETA VAD
ELEVERNA TYCKER
I början av oktober kommer kulturskolans
elever (de som går i klass 5–9) att få en
enkät via e-post. Vi vill veta vad de tycker
om undervisningen och vi vill framför allt
veta vad de saknar. Kanske vill de spela
instrument tillsammans med andra elever
i en grupp?
Du som förälder kan hjälpa oss att få in
många svar. Påminn ditt barn att svara på
frågorna.
Om du har frågor kring enkäten kan du
vända dig till Stefan Konradsson, chef
för Kulturskolan. Han har telefonnummer
0640 161 53.
KROKOM IDAG 03/2015 3
TEMA: GODE MÄN
Vill du göra en insats för någon annan?
Uppdraget som god man är viktigt. Tanken är att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett
förmåga. Som god man kan du göra skillnad för en medmänniska.
Det finns flera orsaker bakom det faktum att
en person kan behöva en god man. Det kan
handla om sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning som gör att personen behöver
hjälp att tillgodose sina rättigheter. Det kan
också handla om barn om vårdnadshavaren
inte kan tillvarata barnets intresse, detta gäller
exempelvis de ensamkommande flyktingbarn
som kommer till Sverige.
Krokoms kommun söker ständigt personer
som kan tänka sig att ta uppdraget som god
man. Just nu är behovet extra stort eftersom
det kommer nya ensamkommande barn varje
vecka. Olle Norin är god man för både äldre
personer och ensamkommande flyktingbarn
och han berättar att det började med att han
behövde något vettigt att göra.
– Det var 4–5 år sedan när jag såg en notis
om att kommunen sökte gode män som jag
bestämde mig. Och det har jag inte ångrat, det
är faktiskt något av det bästa jag har gjort i
mitt liv, säger han.
Just nu har Olle tretton uppdrag på gång varav fem är ensamkommande barn. När barnen
fyller 18 år blir de myndiga och står på egna
ben. Men det betyder inte att kontakten bryts,
Olle berättar att de ofta hör av sig även efteråt.
– Vi lär ju känna varandra väldigt bra och
den relationen upphör inte bara för att uppdra-
4 KROKOM IDAG 03/2015
get är slut. Det är nog den fina kontakten som
man får med människor som gör det här så
roligt, säger han.
Utbildning för gode män
Uppdragen som god man skiljer sig förstås
åt beroende på vem som är huvudman, det
vill säga vem det är som får stöd av den gode
mannen. När det gäller ensamkommande barn
kommer det att krävas att den gode mannen
går en utbildning som anordnas i samarbete
mellan Sveriges kommuner och landsting,
Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Migrationsverket. Olle Norin gick den utbildningen
i våras.
– Det var en väldigt bra kurs. Jag tycker att
det var bra att Krokom var tidigt ute så att vi
fick gå den här kursen, det är en del att lära sig
och ju mer kunskap man har, desto lättare och
roligare blir uppdraget, säger han.
Att vara god man handlar en hel del om
siffror, att hålla koll på huvudmannens ekonomi och se till att räkningarna blir betalda.
Det är en del att hålla reda på och om det
behövs finns det flera personer att vända sig
till för att få råd och stöd. Överförmyndaren
i kommunen har varit till stor hjälp för Olle
Norin liksom de övriga gode männen som har
bildat ett nätverk.
Olle Norin är god man.
– Jag har flera personer jag kan ringa och
fråga om jag stöter på ett problem som jag
inte har lösningen på, säger Olle Norin.
Åsa Sjödin
TA CHANSEN
ATT BLI GOD MAN!
Om du är intresserad av att bli god man
kan du anmäla dig på kommunens hemsida eller kontakta överförmyndaren som
har sitt kontor i Föllinge.
Telefon: 0640 169 61
E-post: [email protected]
Hemsida: www.krokom.se
2015
OKTOBER
G O L K E
1
TORSDAG | Duarsta
2
FREDAG | Bearjadahke
Bengt-Eric, Tjoppe och Lars,
Käloms bygdegård kl 19
Krokoms Guldkväll, Alsens
bygdegård kl 17.30-01
Krokoms Kulturvecka startar!
5
6
MÅNDAG | Måanta
TISDAG | Dæjsta
Öppet hus, Holgers Aspås kl 10
Kulturkafé, Laxsjö
Filmrullen, Kaxås bygdeg kl 15
Anita Lindblom x 3, Trångsvikens
bygdegård kl 19
Konsert, Birka folkhögsk kl 19
Öppet hus, Holgers Aspås kl 10
Bluescafé, G:a Lant Krokom kl 19
Anita Lindblom x 3, Valsjöbyn
kl 19
Jazzkonsert, Birka folkhsk kl 19
9
10
FREDAG | Bearjadahke
LÖRDAG | Laavvadahke
3
LÖRDAG | Laavvadahke
”Drop in dop”, Kr kyrka kl 11-15
Öppet hus, Änge bibl kl 11-15
Musikunderhållning Joel Emanuelsson, Gunnarvattnet kl 18
The House is Rockin, Kaxås bygdegård kl 20-01
7
ONSDAG | Gaskevåhkoe
Kulturkafé, Ottsjön
Krokomskväll, kyrkan kl 19
Sara & Samantha, Kälom kl 19
Kulturskolan, Nyheden kl 19
Konsert, Birka folkhögskola och
Ås föreningshus kl 19
Inspirationskväll Hägra/Hissmf
11
SÖNDAG | Aejlege
Spotlight deltävling, Krokomshallen kl 19
Jazzpub med Birkas musikelever,
Hissmofors Folkets hus kl 21
Musikal Mot Hjärtats mitt, Krokomshallen kl 16
Barnkulturdag med Höstskoj,
Bredbyn kl 12
Öppet hus, Kluks bibl kl 11-15
”Tänk om”, Kluksgården kl 16
Gudstjänst, Alsens kyrka kl 11
Mässa, Krokoms kyrka kl 11
100% The Beatles, Krokomshallen kl 18
Kulturveckan slutar
13
14
15
17
21
TISDAG | Dæjsta
LÖRDAG | Laavvadahke
ONSDAG | Gaskevåhkoe
Allsångskväll, Krokomshallen kl
18.30, kak-kalas från 17.30
25
SÖNDAG | Aejlege
Marknad Höstglöd, Kaxås
bygdegård kl 12-15
29
TORSDAG | Duarsta
Oldtime Country & Folkmusik,
G:a Lanthandeln Krokom kl 19
18
22
26
30
ONSDAG | Gaskevåhkoe
SÖNDAG | Aejlege
TORSDAG | Duarsta
MÅNDAG | Måanta
FREDAG | Bearjadahke
19
23
27
31
TORSDAG | Duarsta
MÅNDAG | Måanta
FREDAG | Bearjadahke
4
SÖNDAG | Aejlege
Familjedag, Holgers i Aspås kl
10-14
Kulturkafé, Bredbyns fh kl 15
Gudstjänst och skördeauktion,
Aspås sockenstuga kl 15
8
TORSDAG | Duarsta
Prova på-dag, Föllinge slöjd
Gospelkonsert, Aspås kyrka
kl 19
Konsert, Hissmofors folkets hus
kl 19
12
MÅNDAG | Måanta
Skördeauktion, Näskotts kyrka
kl 19
16
20
24
FREDAG | Bearjadahke
TISDAG | Dæjsta
LÖRDAG | Laavvadahke
Höstmarknad, Alsens bygdegård
kl 11-14
Crash’n Recovery, Alsens bygdegård kl 19
Dansnatta i Föllingehallen kl
20-02
TISDAG | Dæjsta
LÖRDAG | Laavvadahke
Alla helgons dag
Filmfestival, Varglyan i Valsjöbyn
Allhelgonamarknad, Kyrkstallarna Rödön kl 12-16
28
ONSDAG | Gaskevåhkoe
2015
NOVEMBER
R A H K A
1
5
9
SÖNDAG | Aejlege
TORSDAG | Duarsta
MÅNDAG | Måanta
13
FREDAG | Bearjadahke
2
MÅNDAG | Måanta
TISDAG | Dæjsta
Filmrullen, Kaxås bygdegård
kl 15-19
Svenska Amerika Linien, Hissmofors Folkets hus kl 19
6
7
FREDAG | Bearjadahke
10
14
TISDAG | Dæjsta
LÖRDAG | Laavvadahke
När man skjuter arbetare ...,
Käloms bygdegård kl 19
Res med Krokoms Konstförening till Trondheim
Alsenrevyn, Alsens bygdegård
kl 18
Orgelmusik, Aspås kyrka kl 16
17
18
TISDAG | Dæjsta
3
ONSDAG | Gaskevåhkoe
LÖRDAG | Laavvadahke
15
19
SÖNDAG | Aejlege
TORSDAG | Duarsta
22
23
29
ONSDAG | Gaskevåhkoe
SÖNDAG | Aejlege
1 i advent
Adventsgudstjänst med Näskottskören, Näskotts kyrka kl 11
Julbord, Kaxås bygdegård
26
30
TORSDAG | Duarsta
MÅNDAG | Måanta
SÖNDAG | Aejlege
12
ONSDAG | Gaskevåhkoe
21
25
8
11
Föreläsning om Acksjön,
Rödöns bygdegård kl 19
Konsert ”En fjällfärd”, Rödöns
kyrka kl 16
Spotlight final, Krokomshallen
kl 19
Kommunfullmäktige
Alsenrevyn, Alsens bygdegård
kl 15 och 18
Kommunstyrelsen
Stefan Ström (Joe Hill) Hissmofors Folkets hus
SÖNDAG | Aejlege
ONSDAG | Gaskevåhkoe
Premiär Alsenrevyn, Alsens
bygdegård kl 18
Körkonsert Octava, Offerdals
kyrka kl 18
Stefan Ström (Joe Hill) Laxsjö
LÖRDAG | Laavvadahke
4
27
MÅNDAG | Måanta
FREDAG | Bearjadahke
16
20
24
28
TORSDAG | Duarsta
MÅNDAG | Måanta
FREDAG | Bearjadahke
TISDAG | Dæjsta
LÖRDAG | Laavvadahke
G:a Lanthandeln Krokom: Vernissage kl 12-16, Julmarknad kl
12-16 28-29 nov
Julbord och Garvsyra, Kaxås
bygdegård
2015
DECEMBER
G O E V E
1
5
9
TISDAG | Dæjsta
2
ONSDAG | Gaskevåhkoe
Kommunstyrelsen
LÖRDAG | Laavvadahke
ONSDAG | Gaskevåhkoe
Kommunfullmäktige
13
17
21
25
SÖNDAG | Aejlege
3 i advent, Lucia
TORSDAG | Duarsta
MÅNDAG | Måanta
FREDAG | Bearjadahke
Juldagen
Dans Mickeys, Kaxås bygdegård kl 21-01
29
TISDAG | Dæjsta
6
SÖNDAG | Aejlege
2 i advent
10
14
18
22
26
30
TORSDAG | Duarsta
3
7
TORSDAG | Duarsta
FREDAG | Bearjadahke
TISDAG | Dæjsta
LÖRDAG | Laavvadahke
Annandag jul
ONSDAG | Gaskevåhkoe
FREDAG | Bearjadahke
Mordet på Barbara, Hissmofors
Folkets hus
MÅNDAG | Måanta
11
FREDAG | Bearjadahke
Dans Jannez, Kaxås bygdegård kl 21-01
MÅNDAG | Måanta
4
15
19
23
27
31
TISDAG | Dæjsta
8
TISDAG | Dæjsta
12
16
LÖRDAG | Laavvadahke
ONSDAG | Gaskevåhkoe
Estrad Norrs julspecial, Käloms
bygdegård kl 19
LÖRDAG | Laavvadahke
20
SÖNDAG | Aejlege
4 i advent
Julkonsert med Näskottskören,
Näskotts kyrka kl 15 och 19
ONSDAG | Gaskevåhkoe
SÖNDAG | Aejlege
TORSDAG | Duarsta
24
28
TORSDAG | Duarsta
MÅNDAG | Måantahke
SLAG
D
E
N
UDS
LOFTER
Kluks bowlinghall
Glösa hällristningar
Hällristningarna i Glösa knackades in i berghällarna vid Glösabäcken för
ungefär 6 000 år sedan. Här hyllade de älgen vid fester på höstarna. Familjegrupper hade varit spridda under sommaren och nu samlades de några dagar
innan familjerna vandrade till sina vinterboplatser.
figurerna. Tänka sig att vi kan se märket efDe släta hällarna var perfekta för att göra
ter ett slag som gjordes för 6 000 år sedan.
hällristningar på. Flera inlandsisar hade
Ristningarna var ganska säkert inte
slipat hällarna nästan blanka. Varje vinter
målade när stenåldersjägarna använde dem.
fryser fortfarande bäckens vatten och bildar
När man slog på berget, krossades kristalsvallis över hela hällristningsområdet. På
lerna och bilderna lyste vita. Efter några år
våren smälter isen och vårfloden spolar bort
blev bilderna mörka och då var det
skräp och lavar som försöker
få fäste på berget. Is och vatten
”Tänka sig bara att slå igen så blev bilderna
tydliga.
gör alltså att hällarna varit rena
att vi kan
I vår tid kan vi inte göra så,
och fina under tusentals år.
då skulle vi ju inte ha 6 000-åriga
Bergarten vid Glösabäcken
se märket
Därför målar
är Offerdalsskiffer, dock är
efter ett slag originalbilder.
man, efter vederbörligt tillstånd,
den här inte klyvbar som i till
exempel Rönnöfors. Offerdalssom gjordes ristningarna så att dagens besökare
ha lättare att se bilderna.
skiffer är mycket hård och
för 6 000 år skaHela
hällristningsområdet är
slitstark. Därför krävdes kraft
sedan.”
ett fornminne, som vi måste vara
för att knacka in alla hällbilmycket rädda om. Ristningarna är
derna. Dessa är ju inte ristade
ett arv att vårda och lära känna för att få en
som namnet ristningar antyder.
inblick i stenåldersjägarnas tankevärld.
”Knackarna” måste ha haft mycket
hårda stenar och väldig kraft i slagen för
att skapa så djupa spår i berget. Än idag
kan man faktiskt se slagmärken på några av
Det visste du inte om Glösa
• Glösaristningarna beskrevs första
gången 1865.
• Totalt finns 69 figurer, varav de
flesta är älgar. Någon ren kan
finnas.
• Tre nya, svagt nedknackade
bilder upptäcktes då ristningarna
målades 2013.
• 4 000–5 000 personer besöker
ristningarna varje år.
• Besökare från 18–20 nationer
studerar ristningarna varje år.
• S:t Olavsleden passerar Glösa.
TEMA: GODE MÄN
”Att vara god man är mycket lärorikt”
Anund Nilsson är säker på att
den som är snäll och hjälpsam
mot andra människor får ett
bättre liv. Därför är han god
man för personer med psykisk funktionsnedsättning eller
utvecklingsstörning.
Varför är du god man?
Jag har arbetat som lärare och haft att göra
med människor hela mitt liv och när jag gick
i pension för fem år sedan ville jag ha något
vettigt att göra. Det känns väldigt bra att
hjälpa människor och jag är säker på att den
som är hjälpsam och vänlig gentemot andra
får ett roligare och bättre liv.
Hur länge har du varit god man?
Jag har varit förmyndare och förvaltare i
tjugofem år åt min syster som var utvecklingsstörd, men mitt första uppdrag som god man
tog jag för fem år sedan.
Hur mycket tid tar det?
Det tar en hel del tid och skulle man slå ut
arvodet per timme blev det kanske inte så
Ibland får samhället träda in och
erbjuda alternativ eller komplement till
de familjer som behöver hjälp. Här är
fler möjligheter för dig att hjälpa till.
Anund Nilsson är god man.
hög timersättning. Men det är inte därför man
tar det här uppdraget, i alla fall inte för mig.
Det handlar om att göra skillnad för en annan
människa.
Vad innebär uppdraget?
Nästan alla mina uppdrag har inletts med att
personens ekonomi har behövt en grundlig
översyn. Det kan ha gått så långt att det krävs
skuldsanering. Det handlar också om att stötta
vid kontakter med myndigheter eller sjukvård.
Vad ger det dig att vara god man?
Att vara god man är ett sätt för mig att hålla
huvudet i trim. Jag har lärt mig massor av det
här. Både om hur samhället fungerar och om
hur det är att vara psykiskt funktionsnedsatt
eller utvecklingsstörd. Det är viktig kunskap.
”Det känns bra att vara behövd”
Pia Hernerud ville ha något
att syssla med när hon gick i
pension. Att vara god man till
en äldre kvinna blev ett sätt att
på lagom nivå fortsätta med
det hon har arbetat med som
sjuksköterska.
Varför är du god man?
Jag har arbetat som sjuksköterska i Krokoms
kommun och visste att behovet av gode män
var stort. När jag gick i pension bestämde jag
mig för att bli god man. Det känns bra att göra
nytta för de gamla och säkerställa att de har
det så bra som de kan ha det.
Hur länge har du varit god man?
Jag började med att gå två kurser i våras, dels
för äldre och dels för ensamkommande barn.
Sedan fick jag två uppdrag som jag påbörjade
i maj, det ena är för en äldre kvinna som bor
på ett äldreboende.
Hur mycket tid tar det?
I början har det tagit lite mer tid eftersom vi
behöver lära känna varandra ordentligt, vi har
HÄR KAN DU OCKSÅ
GÖRA SKILLNAD!
Pia Hernerud är god man.
träffats ett par gånger per vecka ungefär. Nu
när vi känner varandra och hon känner sig
trygg med mig räknar jag med att vi kommer
att träffas drygt en gång i veckan.
Vad innebär uppdraget?
Mitt uppdrag är att förvalta hennes egendom,
att bevaka hennes rätt och att sörja för hennes
person. Det innebär att jag sköter hennes
ekonomi, att jag pratar med personalen om
hennes behov och att vi fikar och har det
trevligt tillsammans.
Vad ger det dig att vara god man?
Det känns bra att vara behövd. Både av personalen på äldreboendet och av dem som är
mina huvudmän. Sedan ger det en extra slant,
vilket förstås inte är så dumt.
Kontaktperson
Som kontaktperson är man ett stöd och
en vän för ett barn, en ungdom eller
en vuxen. Man träffas och gör något
tillsammans t.ex. promenera, fika, gå och
handla, gå på bio, teater eller bara sitta
och prata. En viktig uppgift är att bryta
personens isolering genom gemenskap
och hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd
och stöd i vardagssituationer.
Varje familj som öppnar sitt hem hjälper
ett eller flera barn till ett bättre liv och gör
en ovärdelig insats.
Kontaktfamilj
Att vara kontaktfamilj är en insats som
socialtjänsten erbjuder när någon förälder
saknar ett nätverk av släktingar, vänner
och arbetskamrater, eller när det befintliga
nätverket inte kan ge det stöd föräldern
och barnet behöver.
Familjehem
Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem. Som familjehem tar
man emot barn, ungdomar eller vuxna
under en kortare eller längre tid i sitt hem
för vård och fostran. Ett av målen man
som familjehemsförälder arbetar mot, är
att barnen i slutändan ska återförenas,
om det är möjligt, med sina biologiska
familjer. En viktig del i den processen, är
att medverka till att upprätthålla ett fungerande umgänge med barnets biologiska
familj.
Kontakta oss!
Individ- och familjeomsorgen
Telefon: 0640 162 82 eller 162 83
E-post: [email protected]
KROKOM IDAG 03/2015 5
NYHETER
Krokoms kulturvecka 2–11 oktober
Upplev härlig kultur. Under
veckan händer bland annat.....
Kulturveckan är ett samarbete mellan ett trettiotal föreningar och organisationer. Se detaljprogram på www.krokom.se samt i Mittmedias
bilaga 100% KROKOM.
Vi vill passa på att slå ett slag för
#kulturihelalandet
Sveriges kommuner och Landsting (SKL)
startar en kampanj för att visa på all kultur
som genomförs i hela landet. Posta bilder från
allt möjligt kring det som händer, exempelvis
från olika events, planeringsmöten, undervisning, bakom kuliss-bilder, föreställningar,
utställningar, konserter, föreläsningar. Skriv
några rader om bilden, för att beskriva vad det
är. Tilltalet kan vara personligt och engagerande, så att alla som nås av budskapet kan
relatera till innehållet.
Alla bilder med samma hashtags samlas och
på så sätt samlar vi alla bilder med #kulturihelalandet #krokomskommun plus er verksamhet. Kampanjen pågår under september och
oktober.
Barnprogram med
Clownen Olle
Johan Eliasson
3 x Anita
Caming gospel
Sara & Samantha
GILLA KOMMUNEN
PÅ FACEBOOK
GRUNDUTBILDNING
FÖR GODE MÄN
VI FLYTTAR TILL
NYA LOKALER
Under
perioden
oktober
maj har
vissa
Gilla
oss
på Facebook
dutillockså
så får
områden
månadshämtning.
Det
gäller
du ta del av snabba nyheter som du kan
Ålviken
Ålåsen
Tuvattnet,
Nordvalla
ha
nytta –av.
Vi ses–på
facebook!
– Mörtsjön
samt
de
som
har
hämtning
Du kan också följa oss på Instagram,
på fredag
jämna
veckor.
här
får du ta
del av
våra medarbetares
vardag i deras viktiga arbete med att ge
Läsbra
mer
på www.krokom.se/avfall
en
service.
Du har nu möjlighet att delta i en lokal
utbildning för gode män för ensamkommande barn. Utbildningen omfattar fem
tillfällen á 2,5 timmar. Startdatum är den
13 oktober.
Läs mer om hur och var du anmäler
dig www.krokom.se/godman
Krokoms bibliotek ska flytta till nya lokaler och kommer därför att stänga den 26
oktober. Läs mer på hemsida om vad
som gäller för boklån under stängningstiden.
Vi meddelar på hemsidan och via Facebook när vi öppnar i våra nya lokaler.
6 KROKOM IDAG 03/2015
PORTRÄTTET
Erika Kinsey sätter ribban högt inför OS i Rio de Janeiro 2016.
Foto: Thord Eric Nilsson
Ingenting är omöjligt för Erika
Erika Kinsey, 27, från Nälden
har haft ett omtumlande år.
Från att ha varit lite av en bortglömd talang i friidrottssverige
slog höjdhopperskan igenom
med dunder och brak den
gångna säsongen.
– Det har varit en helt overklig tid, säger Erika.
Hon har representerat Trångsviken på stora
internationella friidrottsgalor, blivit den
tredje bästa kvinnliga höjdhopperskan i
Sverige genom tiderna och burit den svenska
landslagsdressen vid friidrotts-VM i Peking.
När Krokom idag når henne via telefon efter
Finnkampen ser Näldentjejen tillbaka på ett
omtumlande och närmast overkligt år som fick
sin början vid lag-EM i ryska Tjeboksary den
21 juni 2015.
– Allt gick som det skulle den tävlingen.
Kroppen kändes hur bra som helst och jag
kände redan innan tävlingen hade startat, ’att
i dag kommer jag hoppa högt’. Sedan att jag
slog mitt åtta år gamla personliga rekord med
sex centimeter, det hade jag aldrig kunnat
drömma om, säger Erika vars hopp på 1,97
meter inte bara gav eko i fridrotts-Sverige
utan tog henne också upp på en tredjeplats
som bästa svenska genom tiderna bakom
Emma Green och Kajsa Bergqvist.
Hennes 1,97-resultat chockade många.
Efter JVM-guldet 2007 gick karriären inte
lika spikrakt uppåt som många hade förväntat
sig och efter flera struliga säsonger lade Erika
Kinsey ner höjdhoppssatsningen och började i
stället spela ishockey. Men efter att ha träffat
maken och numera tränaren Daniel Kinsey
hittade hon åter glädjen till sporten. I januari
2014 flyttade hon till Missouri, USA, och där
började den långa vägen tillbaka.
– Jag har tränat hårt under en lång tid
tillsammans med Daniel i USA och det har
gett resultat. Jag trivs jättebra med livet och
det fungerar utmärkt att kombinera studier på
college med träning, säger Erika Kinsey som
tidigare hette Wiklund.
Efter din succé i lag-EM blev du ett av
svensk friidrotts största affischnamn och
medaljhopp inför VM i Peking. Hur var
det att tackla den uppmärksamheten och
pressen?
– Allt gick så himla fort och jag var verkligen inte beredd att det skulle bli så mycket
uppståndelse. Det är klart att det tar mycket
energi med alla intervjuer och att folk förväntar sig bra resultat från mig, framför allt när
jag tidigare inte har upplevt det. Samtidigt är
det jag som sätter den största pressen på mig
själv och jag har fått ett enormt stöd hemifrån.
Så överlag tycker jag allting bara har varit
jättepositivt, säger hon.
VM i Peking blev dock inte lika framgångsrikt som Erika Kinsey hade hoppats på. Utslagen redan i kvalet och hennes första stora
seniormästerskap slutade i besvikelse.
– Tanken var ju att jag skulle gå till final
utan problem och slåss om medaljer. Men formen fanns inte riktigt där efter en lång säsong
och benen kändes inte fräscha, även fast jag
försökte intala mig själv det. Höjden som jag
tog i kvalet, 1,89, hade jag varit supernöjd
med säsongen innan, men med tanke på mina
tidigare resultat under året hade jag förväntat
mig mer.
Har du mer i kroppen än 1,97 meter?
– Det tror jag absolut. När jag hade min formtopp kände jag allting var möjligt. Det gäller
bara att komma tillbaka till den känslan igen.
Efter VM gick luften lite ur mig och det ska
bli skönt att få vila upp kroppen igen. Sedan
siktar jag att komma tillbaka nästa säsong
bättre än någonsin och förhoppningsvis får jag
vara med på inomhus VM, EM och OS i Rio
de Janeiro.
Saknar du förresten Jämtland och alla
träningstimmar på IP i Krokom?
– Det är klart! Det är väldigt mysigt att
komma hem på sommaren och träffa alla,
nuförtiden har jag två hem, ett i USA och ett i
Jämtland, det är en lyx i sig, avslutar Erika.
Felix Persson
FAKTA: ERIKA KINSEY
Ålder: 27
Bor: Missouri, USA. Tidigare Nälden
Aktuell: Är Sveriges tredje bästa höjdhopperska genom tiderna med höjden
1,97. Nu siktar hon på OS i Rio de
Janeiro 2016.
KROKOM IDAG 03/2015 7
Visste du att Krokom som en av få kommuner i Sverige faktiskt ökade vår befolkning under 2014.
Vi vill rikta ett stort tack till alla invånare, företag och medarbetare i kommunen som står för
kraften och gör det möjligt.
Källa: SCB befolkningssiffror 2014
NÄRINGSLIV
FÖRETAGEN
TRIVS I KROKOM
Krokoms kommun klättrar uppåt
på Svenskt Näringslivs ranking av
näringslivsklimatet i landets 290
kommuner. Krokoms kommun är den
kommun i länet som placerar sig bäst
i årets mätning.
Caprin, brie, camembert och estragon är några av läckerheterna som
getterna på Bränna getgård i Valsjöbyn producerar.
Foto: Felix Persson
Nya delikatesser för getgården
I över trettio år har Marie Hansson, 58, och hennes företag Bränna
getgård producerat getost som sålts över hela Sverige. Och än har
hon inga planer på att släppa greppet om företaget.
– Jag kommer nog ha kvar det tills jag dör,
sedan får ungarna göra vad de vill med det,
säger hon och skrattar.
Bränna getgård i Valsjöbyn startades 1968
av Marie Hanssons föräldrar. Tio år senare,
bara 20 år gammal, tog hon själv över bruket
av gården.
– Jag ville driva en egen gård, det visste jag
tidigt. Sedan att ta över verksamheten som
20-åring var väl både si och så, men jag fick
mycket stöttning av både min farmor, farfar
och min far.
Trettiosju år senare är arbetstempot minst
sagt högt för Marie Hansson. Över hundra
dagar per år åker hon runt på mässor för att
marknadsföra och sälja sina ostar. Och om
hon inte befinner sig i Stockholm, Umeå eller
någon annan plats i Sverige är hon på gården i
Valsjöbyn och förbereder nya delikatesser.
– Det är mycket jobb – men samtidigt är det
väldigt kul. Förr var det mer att man gjorde
osten och sedan åkte runt till butiker med
jämna mellanrum och sålde in den. Nu styrs
allting centralt och man måste arbeta på ett
annorlunda sätt, säger Marie Hansson.
År 2006 skedde en förändring. Förutom att
mejeriet gjordes om började företaget enbart
rikta in sig mot försäljning till direktkonsument. I dag omsätter Bränna getgård drygt
2 miljoner kronor årligen och utöver Marie
Hansson finns en heltidsanställd i Stockholm.
– Det brukar också bli ytterligare en person
under sommaren när vi har gårdsrestaurangen
öppen.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Dels är det att sälja osten – det blir som ett
rollspel med kunden. Samtidigt är det lika
spännande varje år när man ska börja producera ost för en ny säsong. Trots att man hållit på
i väldigt många år vet man aldrig hur den nya
osten kommer att bli, säger Marie Hansson.
Felix Persson
Krokom klättrar 24 placeringar där bland
annat ”politikers, tjänstemäns och skolans attityder till företag” och ”företagens
tillgång till rätt kompetens” har rankats
högre.
– Det känns roligt att vårt målmedvetna näringslivsarbete har gett resultat,
även om vissa faktorer i mätningen inte
är så lätta att påverka på kommunal
nivå, säger kommunstyrelsens ordförande Maria Söderberg.
Näringslivschefen Anna-Carin Svedén berättar att kommunens näringslivskontor har haft möjlighet att kunna göra
många fler företagsbesök under 2014
och 2015 jämfört med tidigare år.
– Det känns otroligt viktigt att komma
ut och träffa företagen för att skapa
en bra dialog. Vi har också ett gott
samarbete med företagarföreningar i
kommunen där vi tillsammans arrangerar frukostträffar, Våga Växa-träffar
och seminarier vilket också bidrar till
den goda dialogen, säger Anna-Carin
Svedén.
VÅGA VÄXA
Bredbandsutbyggnad från idé till
supersnabb uppkoppling. Hur då?
Tisdag 13 oktober kl 19.00-21.00 på
Krokoms Wärdshus, Krokom
Ur programmet
Hur drar du igång ett projekt? Är du
”fiberhjälte”? Vilka förutsättningar finns?
Planera och organisera? Byförening eller företag? Få med så många som
möjligt? Argument att få med grannar?
Framtidsargument? Momsregler,
skatteverket, med mera. Bidrag?
Vi bjuder på kaffe och fika.
Anmäl dig och din gäst senast
11 oktober! www.krokom.se/
naringsliv
Välkomna!