Krokom idag 03/15 Information från Krokoms kommun till hushåll, företag och fritidshusägare RÄTT TILL HELTID – DELTID EN MÖJLIGHET TEMA: SOM GOD MAN KAN DU GÖRA SKILLNAD PORTRÄTTET: ERIKA KINSEY NYA DELIKATESSER FÖR BRÄNNA GETGÅRD INSPARK KROKOM IDAG Maria har ordet Krokom idag skickas ut till alla hushåll och företag i kommunen och till fritidshusägare som inte bor i kommunen. Krokom idag kommer ut med fyra nummer per år. Nästa nummer kommer vecka 50/2015. D Krokom idag finns också att hämta på servicekontoren i Föllinge och Änge, i kommunhusets reception, på bibliotek, i bokbussen och på turistbyrån i Krokomsviken samt att läsa och ladda ner på www.krokom.se Ansvarig utgivare: Ola Skyllbäck, kommunchef Telefon: 0640 -163 80 E-post: [email protected] Redaktör: Åsa Sjödin, kommunikationschef Telefon: 0640-161 47 E-post: [email protected] Omslagsbild: Mostphoto Kommunalrådet Maria Söderberg (C) et viktiga arbetet med integrationen av nyanlända går vidare och har tagit ny fart efter semestrarna. Medborgardialogerna som inleddes i Föllinge i maj har lockat många att komma vilket gläder mig mycket. Ett annat viktigt område är att erbjuda de nyanlända praktikplatser och här har kommunen ett stort ansvar. Under fem måndagar kommer Loren Bakkalian från Syrien att följa mig i mitt arbete för att få inblick och språkträning. I vanliga fall har Loren en praktikplats hos Krokomsbostäder där hon gör stor nytta med sina språkkunskaper, hon kan tala armeniska, arabiska, engelska, turkiska och svenska vilket förstås är en tillgång. I slutet av augusti arrangerade vi vår allra första medborgarskapsceremoni. Det blev en väldigt fin stund då vi lämnade över flaggor och blommor till våra nya medborgare, lyssnade till underhållning av Kiki Korths Aspegren och Markus Ernehed och fikade tillsammans. Den här ceremonin kommer vi att hålla varje år framöver. En annan viktig händelse för vår kommun är projektet ”Funktionella Mittstråket” som kommer att göra det möjligt för tågen att stanna i Nälden. Genom den här satsningen kommer det att bli både säkrare och snabbare transporter från Sundsvall till Trondheim. En extra bonus är förstås att det skapar ännu bättre möjligheter till arbetspendling med tåg i vår kommun. Beslutet om samverkansprojektet fattas i december, men det kommer med allra största sannolikhet att gå igenom. Det är Länsstyrelsen i Västernorrland som är huvudägare av projektet och kommunerna Krokom, Bräcke och Ånge samt Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Västernorrland är medfinansiärer. Vår kommunchef Ola Skyllbäck har meddelat att han ska sluta till våren. Det är jättetråkigt att han har fattat det beslutet, vi har trivts bra tillsammans. Han är en god lagspelare och en mycket duktig ledare. Nu inleder vi rekryteringsarbetet för en ny kommunchef som vi hoppas kunna ha på plats i god tid. Fem snabba till Ola: Vilken är den största möjligheten n för kommunen framöver? Att fortsätta att vara en inflyttningskommun och att växa. Snart börjar vi sälja tomterna i etapp fyra i Åsbacken och det är ett spännande och viktigt projekt för kommunen. Det är inte bara i Ås invånarantalet ökar utan det gäller även andra områden, vilket är glädjande. n Vilken är den största utmaningen under den närmaste tiden? Att växa innebär även en utmaning, framför allt för att klara av att bygga ut den kommunala servicen i form av förskola, skola och äldreboende. Samtidigt som barnfamiljer flyttar hit får vi också en allt äldre befolkning. n Krokom får allt bättre företagsklimat. Vad beror det på, tror du? Vår näringslivsavdelning gör ett bra jobb med att skapa goda relationer med 2 KROKOM IDAG 03/2015 företagen i kommunen. Just nu har vi flera företagsetableringar på gång, både vid Åsbacken och Krokomsporten. Att Krokom ligger strategiskt bra till i tillväxtstråket Östersund–Trondheim tror jag också är en förklaring till att vi klättrar i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet. n Du ska sluta som kommunchef, varför då? Jag börjar närma mig min pension och vill hinna göra något annat innan jag slutar jobba. Min plan är att jag ska starta eget och se vart det bär. Förhoppningsvis efterfrågas mina erfarenheter och kunskaper. n Till sist, vad gör du på din fritid när du trivs som allra bäst? Jag tycker väldigt mycket om att vara ute i naturen, att åka skidor och skridskor, vandra eller paddla kajak. Jag hoppas få mer tid över till sånt nu när jag slutar att jobba som kommunchef. NYHETER JUST DINA IDÉER BEHÖVS! Vi bjuder in dig till våra medborgardialoger för att du ska kunna vara med och påverka hur vi välkomnar de flyktingar som kommer till oss. Nu försvinner deltidsjobben! Nu ska alla tillsvidareanställda i Krokoms kommun kunna arbeta heltid – om de vill det. Kommunfullmäktige beslutade 2014 att heltid ska vara grunden när man söker anställda. Under en tvåårsperiod införs Rätt till heltid, deltid en möjlighet. Tanken är att alla oönskade deltider ska vara borta till januari 2017. Barn- och utbildningsförvaltningen är först ut att införa Rätt till heltid. I grunden har nu alla tillsvidareanställda ett anställningsavtal på heltid. Alla medarbetare har önskat sysselsättningsgrad inför läsåret och verksamheten har organiserats efter det val som medarbetarna gjort. Attraktiv arbetsgivare Birgitta Lundgren är chef för barn- och utbildningsförvaltningen och hon ser satsningen med flexibla arbetsvillkor som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare. – Vi hoppas att detta ska kunna locka ännu fler med behörighet att söka sig till kommunen, säger hon. Förutom att vara en attraktiv arbetsgivare är målsättningen att öka kvaliteten och kontinuiteten för barn och elever i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. – Vi kommer att följa detta genom enkätfrågor till föräldrar i förskolan, säger Birgitta Lundgren. Efter årsskiftet införs Rätt till heltid, deltid en möjlighet i socialförvaltningen som omfattar bland annat äldreomsorg, hemtjänst och personlig assistans. Att satsa på heltid är viktigt ur flera aspekter. Det är en jämställdhetsfråga, många kvinnor arbetar deltid fast de hellre vill ha heltid. Det är också en kvalitetsfråga. Om fler arbetar heltid kommer kvaliteten och kontinuteten i våra verksamheter att öka. Tack för alla namnförslag till mötesplatsen Vi har fått in en hel del förslag på vad den nya mötesplatsen ska heta, närmare bestämt 64 stycken. Men du får ge dig till tåls lite innan vi talar om vilket av förslagen som vann. Mötesplatsen i centrala Krokom växer fram för varje dag och snart kommer den att stå klar för inflyttning. Invigningen planeras till den 16 december och i samband med den kommer vi att offentliggöra vad vår nya mötesplats ska heta. Vi har fått in många fina förslag och det är kommunstyrelsens presidium som har fattat det slutgiltiga beslutet om vilket namn det blir. – Jurygruppen tog fram fyra förslag som alla var riktigt bra. Efter lite diskussioner enades vi om ett namn och nu inleds arbetet med att ta fram en snygg skylt, säger Maria Söderberg, C, kommunstyrelsens ordförande. Krokoms kommun tar krafttag för att välkomna fler flyktingar. Vi ser möjligheter till utveckling i det. Kommunen ska under den närmaste tiden öppna flera nya boenden för ensamkommande flyktingar, kanske blir det ett boende på den ort där du bor? Hur påverkas din by och din vardag av flyktingmottagandet? Välkommen på medborgardialogsmöte där du får veta mer om de boenden som ska öppna och hur det blir med barnomsorg, uthyrning av bostäder och arbetstillfällen med mera. Du och dina idéer behövs! Flyktingmottagandet kan ge dig jobb. Vi nyanställer stort framöver, i år anställer vi tjugo personer och fyrtio nästa år. Två möten återstår, den 6 oktober i Ede, Offerdal (föreningshuset) och den 13 oktober i Krokom (kyrkan). Mötena startar klockan 19.00. Vi bjuder på fika. Du hittar mer information på kommunens hemsida, (www.krokom.se). Varmt välkommen! VI VILL VETA VAD ELEVERNA TYCKER I början av oktober kommer kulturskolans elever (de som går i klass 5–9) att få en enkät via e-post. Vi vill veta vad de tycker om undervisningen och vi vill framför allt veta vad de saknar. Kanske vill de spela instrument tillsammans med andra elever i en grupp? Du som förälder kan hjälpa oss att få in många svar. Påminn ditt barn att svara på frågorna. Om du har frågor kring enkäten kan du vända dig till Stefan Konradsson, chef för Kulturskolan. Han har telefonnummer 0640 161 53. KROKOM IDAG 03/2015 3 TEMA: GODE MÄN Vill du göra en insats för någon annan? Uppdraget som god man är viktigt. Tanken är att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett förmåga. Som god man kan du göra skillnad för en medmänniska. Det finns flera orsaker bakom det faktum att en person kan behöva en god man. Det kan handla om sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning som gör att personen behöver hjälp att tillgodose sina rättigheter. Det kan också handla om barn om vårdnadshavaren inte kan tillvarata barnets intresse, detta gäller exempelvis de ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige. Krokoms kommun söker ständigt personer som kan tänka sig att ta uppdraget som god man. Just nu är behovet extra stort eftersom det kommer nya ensamkommande barn varje vecka. Olle Norin är god man för både äldre personer och ensamkommande flyktingbarn och han berättar att det började med att han behövde något vettigt att göra. – Det var 4–5 år sedan när jag såg en notis om att kommunen sökte gode män som jag bestämde mig. Och det har jag inte ångrat, det är faktiskt något av det bästa jag har gjort i mitt liv, säger han. Just nu har Olle tretton uppdrag på gång varav fem är ensamkommande barn. När barnen fyller 18 år blir de myndiga och står på egna ben. Men det betyder inte att kontakten bryts, Olle berättar att de ofta hör av sig även efteråt. – Vi lär ju känna varandra väldigt bra och den relationen upphör inte bara för att uppdra- 4 KROKOM IDAG 03/2015 get är slut. Det är nog den fina kontakten som man får med människor som gör det här så roligt, säger han. Utbildning för gode män Uppdragen som god man skiljer sig förstås åt beroende på vem som är huvudman, det vill säga vem det är som får stöd av den gode mannen. När det gäller ensamkommande barn kommer det att krävas att den gode mannen går en utbildning som anordnas i samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Migrationsverket. Olle Norin gick den utbildningen i våras. – Det var en väldigt bra kurs. Jag tycker att det var bra att Krokom var tidigt ute så att vi fick gå den här kursen, det är en del att lära sig och ju mer kunskap man har, desto lättare och roligare blir uppdraget, säger han. Att vara god man handlar en hel del om siffror, att hålla koll på huvudmannens ekonomi och se till att räkningarna blir betalda. Det är en del att hålla reda på och om det behövs finns det flera personer att vända sig till för att få råd och stöd. Överförmyndaren i kommunen har varit till stor hjälp för Olle Norin liksom de övriga gode männen som har bildat ett nätverk. Olle Norin är god man. – Jag har flera personer jag kan ringa och fråga om jag stöter på ett problem som jag inte har lösningen på, säger Olle Norin. Åsa Sjödin TA CHANSEN ATT BLI GOD MAN! Om du är intresserad av att bli god man kan du anmäla dig på kommunens hemsida eller kontakta överförmyndaren som har sitt kontor i Föllinge. Telefon: 0640 169 61 E-post: [email protected] Hemsida: www.krokom.se 2015 OKTOBER G O L K E 1 TORSDAG | Duarsta 2 FREDAG | Bearjadahke Bengt-Eric, Tjoppe och Lars, Käloms bygdegård kl 19 Krokoms Guldkväll, Alsens bygdegård kl 17.30-01 Krokoms Kulturvecka startar! 5 6 MÅNDAG | Måanta TISDAG | Dæjsta Öppet hus, Holgers Aspås kl 10 Kulturkafé, Laxsjö Filmrullen, Kaxås bygdeg kl 15 Anita Lindblom x 3, Trångsvikens bygdegård kl 19 Konsert, Birka folkhögsk kl 19 Öppet hus, Holgers Aspås kl 10 Bluescafé, G:a Lant Krokom kl 19 Anita Lindblom x 3, Valsjöbyn kl 19 Jazzkonsert, Birka folkhsk kl 19 9 10 FREDAG | Bearjadahke LÖRDAG | Laavvadahke 3 LÖRDAG | Laavvadahke ”Drop in dop”, Kr kyrka kl 11-15 Öppet hus, Änge bibl kl 11-15 Musikunderhållning Joel Emanuelsson, Gunnarvattnet kl 18 The House is Rockin, Kaxås bygdegård kl 20-01 7 ONSDAG | Gaskevåhkoe Kulturkafé, Ottsjön Krokomskväll, kyrkan kl 19 Sara & Samantha, Kälom kl 19 Kulturskolan, Nyheden kl 19 Konsert, Birka folkhögskola och Ås föreningshus kl 19 Inspirationskväll Hägra/Hissmf 11 SÖNDAG | Aejlege Spotlight deltävling, Krokomshallen kl 19 Jazzpub med Birkas musikelever, Hissmofors Folkets hus kl 21 Musikal Mot Hjärtats mitt, Krokomshallen kl 16 Barnkulturdag med Höstskoj, Bredbyn kl 12 Öppet hus, Kluks bibl kl 11-15 ”Tänk om”, Kluksgården kl 16 Gudstjänst, Alsens kyrka kl 11 Mässa, Krokoms kyrka kl 11 100% The Beatles, Krokomshallen kl 18 Kulturveckan slutar 13 14 15 17 21 TISDAG | Dæjsta LÖRDAG | Laavvadahke ONSDAG | Gaskevåhkoe Allsångskväll, Krokomshallen kl 18.30, kak-kalas från 17.30 25 SÖNDAG | Aejlege Marknad Höstglöd, Kaxås bygdegård kl 12-15 29 TORSDAG | Duarsta Oldtime Country & Folkmusik, G:a Lanthandeln Krokom kl 19 18 22 26 30 ONSDAG | Gaskevåhkoe SÖNDAG | Aejlege TORSDAG | Duarsta MÅNDAG | Måanta FREDAG | Bearjadahke 19 23 27 31 TORSDAG | Duarsta MÅNDAG | Måanta FREDAG | Bearjadahke 4 SÖNDAG | Aejlege Familjedag, Holgers i Aspås kl 10-14 Kulturkafé, Bredbyns fh kl 15 Gudstjänst och skördeauktion, Aspås sockenstuga kl 15 8 TORSDAG | Duarsta Prova på-dag, Föllinge slöjd Gospelkonsert, Aspås kyrka kl 19 Konsert, Hissmofors folkets hus kl 19 12 MÅNDAG | Måanta Skördeauktion, Näskotts kyrka kl 19 16 20 24 FREDAG | Bearjadahke TISDAG | Dæjsta LÖRDAG | Laavvadahke Höstmarknad, Alsens bygdegård kl 11-14 Crash’n Recovery, Alsens bygdegård kl 19 Dansnatta i Föllingehallen kl 20-02 TISDAG | Dæjsta LÖRDAG | Laavvadahke Alla helgons dag Filmfestival, Varglyan i Valsjöbyn Allhelgonamarknad, Kyrkstallarna Rödön kl 12-16 28 ONSDAG | Gaskevåhkoe 2015 NOVEMBER R A H K A 1 5 9 SÖNDAG | Aejlege TORSDAG | Duarsta MÅNDAG | Måanta 13 FREDAG | Bearjadahke 2 MÅNDAG | Måanta TISDAG | Dæjsta Filmrullen, Kaxås bygdegård kl 15-19 Svenska Amerika Linien, Hissmofors Folkets hus kl 19 6 7 FREDAG | Bearjadahke 10 14 TISDAG | Dæjsta LÖRDAG | Laavvadahke När man skjuter arbetare ..., Käloms bygdegård kl 19 Res med Krokoms Konstförening till Trondheim Alsenrevyn, Alsens bygdegård kl 18 Orgelmusik, Aspås kyrka kl 16 17 18 TISDAG | Dæjsta 3 ONSDAG | Gaskevåhkoe LÖRDAG | Laavvadahke 15 19 SÖNDAG | Aejlege TORSDAG | Duarsta 22 23 29 ONSDAG | Gaskevåhkoe SÖNDAG | Aejlege 1 i advent Adventsgudstjänst med Näskottskören, Näskotts kyrka kl 11 Julbord, Kaxås bygdegård 26 30 TORSDAG | Duarsta MÅNDAG | Måanta SÖNDAG | Aejlege 12 ONSDAG | Gaskevåhkoe 21 25 8 11 Föreläsning om Acksjön, Rödöns bygdegård kl 19 Konsert ”En fjällfärd”, Rödöns kyrka kl 16 Spotlight final, Krokomshallen kl 19 Kommunfullmäktige Alsenrevyn, Alsens bygdegård kl 15 och 18 Kommunstyrelsen Stefan Ström (Joe Hill) Hissmofors Folkets hus SÖNDAG | Aejlege ONSDAG | Gaskevåhkoe Premiär Alsenrevyn, Alsens bygdegård kl 18 Körkonsert Octava, Offerdals kyrka kl 18 Stefan Ström (Joe Hill) Laxsjö LÖRDAG | Laavvadahke 4 27 MÅNDAG | Måanta FREDAG | Bearjadahke 16 20 24 28 TORSDAG | Duarsta MÅNDAG | Måanta FREDAG | Bearjadahke TISDAG | Dæjsta LÖRDAG | Laavvadahke G:a Lanthandeln Krokom: Vernissage kl 12-16, Julmarknad kl 12-16 28-29 nov Julbord och Garvsyra, Kaxås bygdegård 2015 DECEMBER G O E V E 1 5 9 TISDAG | Dæjsta 2 ONSDAG | Gaskevåhkoe Kommunstyrelsen LÖRDAG | Laavvadahke ONSDAG | Gaskevåhkoe Kommunfullmäktige 13 17 21 25 SÖNDAG | Aejlege 3 i advent, Lucia TORSDAG | Duarsta MÅNDAG | Måanta FREDAG | Bearjadahke Juldagen Dans Mickeys, Kaxås bygdegård kl 21-01 29 TISDAG | Dæjsta 6 SÖNDAG | Aejlege 2 i advent 10 14 18 22 26 30 TORSDAG | Duarsta 3 7 TORSDAG | Duarsta FREDAG | Bearjadahke TISDAG | Dæjsta LÖRDAG | Laavvadahke Annandag jul ONSDAG | Gaskevåhkoe FREDAG | Bearjadahke Mordet på Barbara, Hissmofors Folkets hus MÅNDAG | Måanta 11 FREDAG | Bearjadahke Dans Jannez, Kaxås bygdegård kl 21-01 MÅNDAG | Måanta 4 15 19 23 27 31 TISDAG | Dæjsta 8 TISDAG | Dæjsta 12 16 LÖRDAG | Laavvadahke ONSDAG | Gaskevåhkoe Estrad Norrs julspecial, Käloms bygdegård kl 19 LÖRDAG | Laavvadahke 20 SÖNDAG | Aejlege 4 i advent Julkonsert med Näskottskören, Näskotts kyrka kl 15 och 19 ONSDAG | Gaskevåhkoe SÖNDAG | Aejlege TORSDAG | Duarsta 24 28 TORSDAG | Duarsta MÅNDAG | Måantahke SLAG D E N UDS LOFTER Kluks bowlinghall Glösa hällristningar Hällristningarna i Glösa knackades in i berghällarna vid Glösabäcken för ungefär 6 000 år sedan. Här hyllade de älgen vid fester på höstarna. Familjegrupper hade varit spridda under sommaren och nu samlades de några dagar innan familjerna vandrade till sina vinterboplatser. figurerna. Tänka sig att vi kan se märket efDe släta hällarna var perfekta för att göra ter ett slag som gjordes för 6 000 år sedan. hällristningar på. Flera inlandsisar hade Ristningarna var ganska säkert inte slipat hällarna nästan blanka. Varje vinter målade när stenåldersjägarna använde dem. fryser fortfarande bäckens vatten och bildar När man slog på berget, krossades kristalsvallis över hela hällristningsområdet. På lerna och bilderna lyste vita. Efter några år våren smälter isen och vårfloden spolar bort blev bilderna mörka och då var det skräp och lavar som försöker få fäste på berget. Is och vatten ”Tänka sig bara att slå igen så blev bilderna tydliga. gör alltså att hällarna varit rena att vi kan I vår tid kan vi inte göra så, och fina under tusentals år. då skulle vi ju inte ha 6 000-åriga Bergarten vid Glösabäcken se märket Därför målar är Offerdalsskiffer, dock är efter ett slag originalbilder. man, efter vederbörligt tillstånd, den här inte klyvbar som i till exempel Rönnöfors. Offerdalssom gjordes ristningarna så att dagens besökare ha lättare att se bilderna. skiffer är mycket hård och för 6 000 år skaHela hällristningsområdet är slitstark. Därför krävdes kraft sedan.” ett fornminne, som vi måste vara för att knacka in alla hällbilmycket rädda om. Ristningarna är derna. Dessa är ju inte ristade ett arv att vårda och lära känna för att få en som namnet ristningar antyder. inblick i stenåldersjägarnas tankevärld. ”Knackarna” måste ha haft mycket hårda stenar och väldig kraft i slagen för att skapa så djupa spår i berget. Än idag kan man faktiskt se slagmärken på några av Det visste du inte om Glösa • Glösaristningarna beskrevs första gången 1865. • Totalt finns 69 figurer, varav de flesta är älgar. Någon ren kan finnas. • Tre nya, svagt nedknackade bilder upptäcktes då ristningarna målades 2013. • 4 000–5 000 personer besöker ristningarna varje år. • Besökare från 18–20 nationer studerar ristningarna varje år. • S:t Olavsleden passerar Glösa. TEMA: GODE MÄN ”Att vara god man är mycket lärorikt” Anund Nilsson är säker på att den som är snäll och hjälpsam mot andra människor får ett bättre liv. Därför är han god man för personer med psykisk funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Varför är du god man? Jag har arbetat som lärare och haft att göra med människor hela mitt liv och när jag gick i pension för fem år sedan ville jag ha något vettigt att göra. Det känns väldigt bra att hjälpa människor och jag är säker på att den som är hjälpsam och vänlig gentemot andra får ett roligare och bättre liv. Hur länge har du varit god man? Jag har varit förmyndare och förvaltare i tjugofem år åt min syster som var utvecklingsstörd, men mitt första uppdrag som god man tog jag för fem år sedan. Hur mycket tid tar det? Det tar en hel del tid och skulle man slå ut arvodet per timme blev det kanske inte så Ibland får samhället träda in och erbjuda alternativ eller komplement till de familjer som behöver hjälp. Här är fler möjligheter för dig att hjälpa till. Anund Nilsson är god man. hög timersättning. Men det är inte därför man tar det här uppdraget, i alla fall inte för mig. Det handlar om att göra skillnad för en annan människa. Vad innebär uppdraget? Nästan alla mina uppdrag har inletts med att personens ekonomi har behövt en grundlig översyn. Det kan ha gått så långt att det krävs skuldsanering. Det handlar också om att stötta vid kontakter med myndigheter eller sjukvård. Vad ger det dig att vara god man? Att vara god man är ett sätt för mig att hålla huvudet i trim. Jag har lärt mig massor av det här. Både om hur samhället fungerar och om hur det är att vara psykiskt funktionsnedsatt eller utvecklingsstörd. Det är viktig kunskap. ”Det känns bra att vara behövd” Pia Hernerud ville ha något att syssla med när hon gick i pension. Att vara god man till en äldre kvinna blev ett sätt att på lagom nivå fortsätta med det hon har arbetat med som sjuksköterska. Varför är du god man? Jag har arbetat som sjuksköterska i Krokoms kommun och visste att behovet av gode män var stort. När jag gick i pension bestämde jag mig för att bli god man. Det känns bra att göra nytta för de gamla och säkerställa att de har det så bra som de kan ha det. Hur länge har du varit god man? Jag började med att gå två kurser i våras, dels för äldre och dels för ensamkommande barn. Sedan fick jag två uppdrag som jag påbörjade i maj, det ena är för en äldre kvinna som bor på ett äldreboende. Hur mycket tid tar det? I början har det tagit lite mer tid eftersom vi behöver lära känna varandra ordentligt, vi har HÄR KAN DU OCKSÅ GÖRA SKILLNAD! Pia Hernerud är god man. träffats ett par gånger per vecka ungefär. Nu när vi känner varandra och hon känner sig trygg med mig räknar jag med att vi kommer att träffas drygt en gång i veckan. Vad innebär uppdraget? Mitt uppdrag är att förvalta hennes egendom, att bevaka hennes rätt och att sörja för hennes person. Det innebär att jag sköter hennes ekonomi, att jag pratar med personalen om hennes behov och att vi fikar och har det trevligt tillsammans. Vad ger det dig att vara god man? Det känns bra att vara behövd. Både av personalen på äldreboendet och av dem som är mina huvudmän. Sedan ger det en extra slant, vilket förstås inte är så dumt. Kontaktperson Som kontaktperson är man ett stöd och en vän för ett barn, en ungdom eller en vuxen. Man träffas och gör något tillsammans t.ex. promenera, fika, gå och handla, gå på bio, teater eller bara sitta och prata. En viktig uppgift är att bryta personens isolering genom gemenskap och hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer. Varje familj som öppnar sitt hem hjälper ett eller flera barn till ett bättre liv och gör en ovärdelig insats. Kontaktfamilj Att vara kontaktfamilj är en insats som socialtjänsten erbjuder när någon förälder saknar ett nätverk av släktingar, vänner och arbetskamrater, eller när det befintliga nätverket inte kan ge det stöd föräldern och barnet behöver. Familjehem Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem. Som familjehem tar man emot barn, ungdomar eller vuxna under en kortare eller längre tid i sitt hem för vård och fostran. Ett av målen man som familjehemsförälder arbetar mot, är att barnen i slutändan ska återförenas, om det är möjligt, med sina biologiska familjer. En viktig del i den processen, är att medverka till att upprätthålla ett fungerande umgänge med barnets biologiska familj. Kontakta oss! Individ- och familjeomsorgen Telefon: 0640 162 82 eller 162 83 E-post: [email protected] KROKOM IDAG 03/2015 5 NYHETER Krokoms kulturvecka 2–11 oktober Upplev härlig kultur. Under veckan händer bland annat..... Kulturveckan är ett samarbete mellan ett trettiotal föreningar och organisationer. Se detaljprogram på www.krokom.se samt i Mittmedias bilaga 100% KROKOM. Vi vill passa på att slå ett slag för #kulturihelalandet Sveriges kommuner och Landsting (SKL) startar en kampanj för att visa på all kultur som genomförs i hela landet. Posta bilder från allt möjligt kring det som händer, exempelvis från olika events, planeringsmöten, undervisning, bakom kuliss-bilder, föreställningar, utställningar, konserter, föreläsningar. Skriv några rader om bilden, för att beskriva vad det är. Tilltalet kan vara personligt och engagerande, så att alla som nås av budskapet kan relatera till innehållet. Alla bilder med samma hashtags samlas och på så sätt samlar vi alla bilder med #kulturihelalandet #krokomskommun plus er verksamhet. Kampanjen pågår under september och oktober. Barnprogram med Clownen Olle Johan Eliasson 3 x Anita Caming gospel Sara & Samantha GILLA KOMMUNEN PÅ FACEBOOK GRUNDUTBILDNING FÖR GODE MÄN VI FLYTTAR TILL NYA LOKALER Under perioden oktober maj har vissa Gilla oss på Facebook dutillockså så får områden månadshämtning. Det gäller du ta del av snabba nyheter som du kan Ålviken Ålåsen Tuvattnet, Nordvalla ha nytta –av. Vi ses–på facebook! – Mörtsjön samt de som har hämtning Du kan också följa oss på Instagram, på fredag jämna veckor. här får du ta del av våra medarbetares vardag i deras viktiga arbete med att ge Läsbra mer på www.krokom.se/avfall en service. Du har nu möjlighet att delta i en lokal utbildning för gode män för ensamkommande barn. Utbildningen omfattar fem tillfällen á 2,5 timmar. Startdatum är den 13 oktober. Läs mer om hur och var du anmäler dig www.krokom.se/godman Krokoms bibliotek ska flytta till nya lokaler och kommer därför att stänga den 26 oktober. Läs mer på hemsida om vad som gäller för boklån under stängningstiden. Vi meddelar på hemsidan och via Facebook när vi öppnar i våra nya lokaler. 6 KROKOM IDAG 03/2015 PORTRÄTTET Erika Kinsey sätter ribban högt inför OS i Rio de Janeiro 2016. Foto: Thord Eric Nilsson Ingenting är omöjligt för Erika Erika Kinsey, 27, från Nälden har haft ett omtumlande år. Från att ha varit lite av en bortglömd talang i friidrottssverige slog höjdhopperskan igenom med dunder och brak den gångna säsongen. – Det har varit en helt overklig tid, säger Erika. Hon har representerat Trångsviken på stora internationella friidrottsgalor, blivit den tredje bästa kvinnliga höjdhopperskan i Sverige genom tiderna och burit den svenska landslagsdressen vid friidrotts-VM i Peking. När Krokom idag når henne via telefon efter Finnkampen ser Näldentjejen tillbaka på ett omtumlande och närmast overkligt år som fick sin början vid lag-EM i ryska Tjeboksary den 21 juni 2015. – Allt gick som det skulle den tävlingen. Kroppen kändes hur bra som helst och jag kände redan innan tävlingen hade startat, ’att i dag kommer jag hoppa högt’. Sedan att jag slog mitt åtta år gamla personliga rekord med sex centimeter, det hade jag aldrig kunnat drömma om, säger Erika vars hopp på 1,97 meter inte bara gav eko i fridrotts-Sverige utan tog henne också upp på en tredjeplats som bästa svenska genom tiderna bakom Emma Green och Kajsa Bergqvist. Hennes 1,97-resultat chockade många. Efter JVM-guldet 2007 gick karriären inte lika spikrakt uppåt som många hade förväntat sig och efter flera struliga säsonger lade Erika Kinsey ner höjdhoppssatsningen och började i stället spela ishockey. Men efter att ha träffat maken och numera tränaren Daniel Kinsey hittade hon åter glädjen till sporten. I januari 2014 flyttade hon till Missouri, USA, och där började den långa vägen tillbaka. – Jag har tränat hårt under en lång tid tillsammans med Daniel i USA och det har gett resultat. Jag trivs jättebra med livet och det fungerar utmärkt att kombinera studier på college med träning, säger Erika Kinsey som tidigare hette Wiklund. Efter din succé i lag-EM blev du ett av svensk friidrotts största affischnamn och medaljhopp inför VM i Peking. Hur var det att tackla den uppmärksamheten och pressen? – Allt gick så himla fort och jag var verkligen inte beredd att det skulle bli så mycket uppståndelse. Det är klart att det tar mycket energi med alla intervjuer och att folk förväntar sig bra resultat från mig, framför allt när jag tidigare inte har upplevt det. Samtidigt är det jag som sätter den största pressen på mig själv och jag har fått ett enormt stöd hemifrån. Så överlag tycker jag allting bara har varit jättepositivt, säger hon. VM i Peking blev dock inte lika framgångsrikt som Erika Kinsey hade hoppats på. Utslagen redan i kvalet och hennes första stora seniormästerskap slutade i besvikelse. – Tanken var ju att jag skulle gå till final utan problem och slåss om medaljer. Men formen fanns inte riktigt där efter en lång säsong och benen kändes inte fräscha, även fast jag försökte intala mig själv det. Höjden som jag tog i kvalet, 1,89, hade jag varit supernöjd med säsongen innan, men med tanke på mina tidigare resultat under året hade jag förväntat mig mer. Har du mer i kroppen än 1,97 meter? – Det tror jag absolut. När jag hade min formtopp kände jag allting var möjligt. Det gäller bara att komma tillbaka till den känslan igen. Efter VM gick luften lite ur mig och det ska bli skönt att få vila upp kroppen igen. Sedan siktar jag att komma tillbaka nästa säsong bättre än någonsin och förhoppningsvis får jag vara med på inomhus VM, EM och OS i Rio de Janeiro. Saknar du förresten Jämtland och alla träningstimmar på IP i Krokom? – Det är klart! Det är väldigt mysigt att komma hem på sommaren och träffa alla, nuförtiden har jag två hem, ett i USA och ett i Jämtland, det är en lyx i sig, avslutar Erika. Felix Persson FAKTA: ERIKA KINSEY Ålder: 27 Bor: Missouri, USA. Tidigare Nälden Aktuell: Är Sveriges tredje bästa höjdhopperska genom tiderna med höjden 1,97. Nu siktar hon på OS i Rio de Janeiro 2016. KROKOM IDAG 03/2015 7 Visste du att Krokom som en av få kommuner i Sverige faktiskt ökade vår befolkning under 2014. Vi vill rikta ett stort tack till alla invånare, företag och medarbetare i kommunen som står för kraften och gör det möjligt. Källa: SCB befolkningssiffror 2014 NÄRINGSLIV FÖRETAGEN TRIVS I KROKOM Krokoms kommun klättrar uppåt på Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet i landets 290 kommuner. Krokoms kommun är den kommun i länet som placerar sig bäst i årets mätning. Caprin, brie, camembert och estragon är några av läckerheterna som getterna på Bränna getgård i Valsjöbyn producerar. Foto: Felix Persson Nya delikatesser för getgården I över trettio år har Marie Hansson, 58, och hennes företag Bränna getgård producerat getost som sålts över hela Sverige. Och än har hon inga planer på att släppa greppet om företaget. – Jag kommer nog ha kvar det tills jag dör, sedan får ungarna göra vad de vill med det, säger hon och skrattar. Bränna getgård i Valsjöbyn startades 1968 av Marie Hanssons föräldrar. Tio år senare, bara 20 år gammal, tog hon själv över bruket av gården. – Jag ville driva en egen gård, det visste jag tidigt. Sedan att ta över verksamheten som 20-åring var väl både si och så, men jag fick mycket stöttning av både min farmor, farfar och min far. Trettiosju år senare är arbetstempot minst sagt högt för Marie Hansson. Över hundra dagar per år åker hon runt på mässor för att marknadsföra och sälja sina ostar. Och om hon inte befinner sig i Stockholm, Umeå eller någon annan plats i Sverige är hon på gården i Valsjöbyn och förbereder nya delikatesser. – Det är mycket jobb – men samtidigt är det väldigt kul. Förr var det mer att man gjorde osten och sedan åkte runt till butiker med jämna mellanrum och sålde in den. Nu styrs allting centralt och man måste arbeta på ett annorlunda sätt, säger Marie Hansson. År 2006 skedde en förändring. Förutom att mejeriet gjordes om började företaget enbart rikta in sig mot försäljning till direktkonsument. I dag omsätter Bränna getgård drygt 2 miljoner kronor årligen och utöver Marie Hansson finns en heltidsanställd i Stockholm. – Det brukar också bli ytterligare en person under sommaren när vi har gårdsrestaurangen öppen. Vad är det bästa med ditt jobb? – Dels är det att sälja osten – det blir som ett rollspel med kunden. Samtidigt är det lika spännande varje år när man ska börja producera ost för en ny säsong. Trots att man hållit på i väldigt många år vet man aldrig hur den nya osten kommer att bli, säger Marie Hansson. Felix Persson Krokom klättrar 24 placeringar där bland annat ”politikers, tjänstemäns och skolans attityder till företag” och ”företagens tillgång till rätt kompetens” har rankats högre. – Det känns roligt att vårt målmedvetna näringslivsarbete har gett resultat, även om vissa faktorer i mätningen inte är så lätta att påverka på kommunal nivå, säger kommunstyrelsens ordförande Maria Söderberg. Näringslivschefen Anna-Carin Svedén berättar att kommunens näringslivskontor har haft möjlighet att kunna göra många fler företagsbesök under 2014 och 2015 jämfört med tidigare år. – Det känns otroligt viktigt att komma ut och träffa företagen för att skapa en bra dialog. Vi har också ett gott samarbete med företagarföreningar i kommunen där vi tillsammans arrangerar frukostträffar, Våga Växa-träffar och seminarier vilket också bidrar till den goda dialogen, säger Anna-Carin Svedén. VÅGA VÄXA Bredbandsutbyggnad från idé till supersnabb uppkoppling. Hur då? Tisdag 13 oktober kl 19.00-21.00 på Krokoms Wärdshus, Krokom Ur programmet Hur drar du igång ett projekt? Är du ”fiberhjälte”? Vilka förutsättningar finns? Planera och organisera? Byförening eller företag? Få med så många som möjligt? Argument att få med grannar? Framtidsargument? Momsregler, skatteverket, med mera. Bidrag? Vi bjuder på kaffe och fika. Anmäl dig och din gäst senast 11 oktober! www.krokom.se/ naringsliv Välkomna!
© Copyright 2024