BIV, lokalgruppsträff Östergötland Utförandekontroll brandskydd Nils Olsson, Bengt Dahlgren Brand & Risk 2015-09-21 1 Utförandekontroll brandskydd VARFÖR? PBL (Plan- och bygglagen) 10 kap. Genomförande av bygg- rivnings- och markåtgärder Byggherren ansvarar för att gällande lagar och föreskrifter följs. Byggåtgärder ska utföras enligt de krav som finns i PBL och de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas. Byggåtgärder ska kontrolleras enligt fastslagen kontrollplan BBR (Boverkets byggregler) Avsnitt 2:32 Verifiering Byggherren ska säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller de krav som ställs i huvudförfattningar och dess föreskrifter i BBR. Hur verifiering sker ska fastställas i kontrollplanen. 2 Sakkunnig brand? Utförandekontrollant brand Certifierad sakkunnig inom brandskydd Byggherrens organisation 10 kap. 8 § 2 PBL Ska godkännas enligt kontrollplan PBL Certifierad enligt BFS 2011:17 SAK 3 Utgår från brandskyddsbeskrivning Kontroll utöver byggherrens egenkontroll Verifiera brandskydd Ska framgå av kontrollplan Bistår den kontrollansvarige Projektering / utförandeskedet Samordnande roll Sakkunnigutlåtande brand Dokumentation ”Kontroll av brandskyddsåtgärder” (Fristående sakkunnig) Samhällets krav på kontroller 3 Tekniskt samråd / Startbesked Planering Organisation Kontrollplan Brandskyddsbeskrivning (systemhandling) Utlåtande från räddningstjänst Arbetsplatsbesök Redovisning handlingar Startbesked Kontrollplan - innehåll och omfattning Byggherrens organisation Vilka kontroller Omfattning Hur kontroller utförs Vem som utför kontroller Anmälningar till byggnadsnämnden etc Kontrollplanen beskriver hur byggherren kommer att verifiera att samhällets krav uppfyllas, gäller såväl projektering samt utförande. 4 Olika typer av kontroller enligt kontrollplan Projektörens egenkontroll Entreprenörens egenkontroll Utförandekontrollant brand Sakkunnig kontrollant brand (certifierad enligt SAK 3) Besiktningsmän * Andra sakkunniga såsom sotarmästare, larmbesiktningsmän, certifierade montörer m.m. Funktionsprovningar BIV Kontrollplanepunkter projektering 5 BIV Kontrollplanepunkter utförande Kontrollpunkter brandskydd Projektering Brandskyddsbeskrivning Anpassning utifrån projekt Inarbetning i handlingar Analytisk dimensionering Certifierad sakkunnig? Utförande Utförandekontroll brand Brandskyddsdokumentation 6 BIV Kontroll att brandskyddsbeskrivningen har följs (för upprättande av relationshandling) Vilken roll har utförandekontrollant brand? Bistår den kontrollansvarige Utgår från brandskyddsbeskrivning Samordnande funktion Uppmärksamma kvalitetskritiska punkter Beroende av övriga aktörer Komplement till egenkontroller och övriga besiktningar Utförandekontroll brand ej entreprenadbesiktning Omfattning enligt kontrollplan PBL 7 Gränsdragning Vem gör vad Omfattning på kontroll Hur redovisas egenkontroll Vem ansvarar för egenkontroll Besiktningsorganisation Stickprovskontroll när och hur Kommunikation Exempel gränsdragningslista Vem gör vad? 8 Från brandskyddsbeskrivning till entreprenadhandlingar Brandskydd vid olika entreprenadformer Utförandeentreprenad Totalentreprenad BSB ej en del i FFU Besmän besiktigar Bygghandl. BSB ofta med som ramhandling (ej uppbyggd enl AMA) Har besmän läst BSB? Besmän besiktigar mot ramhandl Vem upptäcker projekteringsfel? Finns BSB som bygghandling? Är funktionskraven uppfyllda? Vem utför kontroll, på vems uppdrag? 9 Planering av utförandekontroll under produktionen NÄR? Tidsplan för utförandekontroll inför byggstart Startmöte mellan beställare och entreprenör Omfattning kontroll Förväntningar på redovisning Kontroller sker lämpligen löpande under entreprenaden Samordning med övriga besiktningstillfällen Deltagande vid samordnad provning Exempelvis felaktig branddörr kan leda till förseningar p.g.a. leveranstider och påverka både elentreprenör, låsentreprenör, brandlarmsentreprenör etc. Fokusområden under produktion Stomme – brandskydd av bärverk Genomföringar Schakter Installationer i lättväggar Brandklassade partier (dörrar och fönster) Stagning, isolering av ventilationskanaler samt placering av spjäll 10 Egenkontroll Vad skall kontrolleras? Krav på kontroll När kontroll utförs Var kontroll utförs Hur kontroll utförs En väl genomförd egenkontroll ger enligt erfarenhet ett bättre slutresultat, färre ändringsarbeten, mindre besiktningsarbete, tidsvinst och lägre kostnader Vem som utför kontroll Resultat av kontroll Uppföljning och avhjälpande av avikelser Exempel egenkontroll brandtätningar Hänvisning till ritning med positionsmarkering på ritningar 11 Typgodkännande / CE-märkning Svenska typgodkännande försvinner på sikt, i samband med att respektive produktgrupp övergår till CE-märkning. Båda varianterna kommer att förekomma under en övergångsperiod. CE-märkning från 1/7-2013 där det finns en harmoniserad SS-EN standard CE-märkning är bara en egenskapsredovisning. Projektören behöver således förstå vilken egenskap som redovisas samt kontrollera om denna uppfyller gällande krav. Vissa undantag tillåtna Kompletterande provningar, utlåtanden eller intyg från entreprenören Elektriska låsfunktioner i utrymningsvägar Brandfunktioner ventilationssystem Brandgasventilation, trapphus, hissar, källare etc Anläggarintyg brandlarm Funktionsprovning utrymningslarm Anläggarintyg sprinkler Nödljusfunktion Brandskyddsmålning Samordnande 12 Genomförande av utförandekontroll Hur? Olika omfattning för utförandekontroll Enkel kontroll: föreslås användas i enklare byggnader/mindre projekt där konsekvens av brand är måttlig tillsammans med att entreprenörens egenkontroll bedöms hålla god kvalitet Utförlig kontroll: föreslås användas i övriga fall Vem utför kontroll? utförandekontrollant/besiktningsman Konkreta råd om vad som bör kontrolleras Kompletteras av tips utifrån erfarenheter 13 Utrymning Framkomlighet / passagemått Dörrar, fönster, korridorer Skjutdörrar, karuselldörrar etc Utrymningsplats Komplicerat – exempel dörrmiljöer Utrymningsdörr i brandcellsgräns 14 Brandcellsgränser Anslutning av vägg mot tak/bjälklag Tätning av takfot Montering dörrar/glaspartier Portar, jalusier, brandgardiner Installationer i brandcellsgräns Schakt Genomföringar Brandtätningar Hårda eller mjuka brandtätningar Svällande brandfogmassor Svällande tejp Brandmanschetter Brandskyddsfärg Brandskyddskuddar Skummaterial Välj tätningsmaterial utifrån typ av genomföring Följ tillverkarens monteringsanvisningar 15 Bärverk Inklädnad Brandskyddsmålning Samverkanskonstruktioner Betongfyllda stålpelare Invändiga ytskikt Obehandlade träytor Lös eller fast inredning Brandskyddsmålning Rörisolering och kablage Hyresgästen 16 Luftbehandlingsinstallationer Styrfunktioner Branddetektion Särskilt viktigt vid fläktar i drift Stagning av rektangulära kanaler BC DUC Rensluckor 17 Brandgasventilation Brandgasfläkt Röklucka Styrningar Sprinklersystem Sprinklerbesiktningsman SBSC Funktionsprova hela kedjan, speciellt om sprinkler skall aktivera andra funktioner t.ex. utrymningslarm 18 Brandlarm Omfattning av rökdetektorer Styrningar Aktivering av brandfunktioner Observera särskilt tvådetektorberoende Utrymningslarm Rätt utförd Hörbarhet/taluppfattbarhet (ljudmätning) Rätt kablage 19 Vägledande markering och nödbelysning Vägledande markeringar Placering/synbarhet Skyltstorlek Nödbelysning Mätning ljusstyrka Olika ljusspridning i olika riktningar Utvändig nödbelysning Generellt Batteribackup Skyddat kablage vid UPS Skydd av kablage Kan behövas för hissar, larmdon, vägledande markeringar, nödbelysning, fläktar i drift, brandgasventilation etc Vanligt förekommande fel Olika typer av brandskydd av kablar (ytskikt/resistent) Brandsäkert förlagt eller brandresistent Brandtester för kablar ej lika brandtester för byggnadsdelar Många projektörer är osäkra på kraven 20 Samordnad funktionskontroll Gränsöverskridande funktioner Egenkontroll klar först Komplett brandprov vid ett tillfälle Utförandekontrollant brand bör närvara Funktioner vid strömbortfall Kontaktuppgifter Nils Olsson, 031-720 26 50 [email protected] BIVs tillämpningsdokument laddas ner från BIVs hemsida (medlemssidor) Handboken kan beställas på: www.bengtdahlgren.se/handbok 21
© Copyright 2024