Öppna dokumentet - Örebro universitet
Nº 1 2015 ÖREBRO UNIVERSITET magasin I NYTT LJUS Studenter möter Nobelpristagare FRÅN NÅS TILL JERUSALEM 3D LYFT för INDUSTRIN FÖRÄLDRASTÖD FÅR PLUS Satsning på nya FORSKNINGSLEDARE Fler ska bli lärare ”Häftigt att se människor växa” Inledare D en stora frågan för landets alla universitet och högskolor är vad som kommer att ske i vår sektor under de närmaste åren. Vi har en ny regering som ändå inte sitter fullt ut på makten och pengarna. Efter den nya regeringens signaler om utbyggnad av utbildning på alla lärosäten och ökning av basanslagen för forskning, såg vi med spänning fram emot vårt regleringsbrev i december. När det väl kom var det inte präglat av den nya regeringens intentioner utan av alliansens tidigare politik. Ingen ökad basfinansiering och de utbildningsplatser som kom var i princip alla satsningar på fler platser i lärarutbildning. Vi ser därför nu med förväntan fram emot den kommande vårpropositionen, höstbudgeten och dess innehåll. Örebro universitet har, som alla lärosäten, fått ett minskat utbildningsuppdrag även om vi klarat oss bra och fått väldigt små minskningar. Ändå har det märkts. Samtidigt har den föregående regeringen satsat oerhört mycket nya forskningsmedel på de äldre lärosätena. Där har vi nu stora förhoppningar på en mer strukturerad och nyanserad diskussion med den nya regeringen. M ycket händer på vårt universitet. Det illustreras i detta nummer av vårt magasin. I skrivande stund har vi just idag utvärdering av vår ansökan om civilingenjörsutbildning. Vi är väl förberedda, ansökan är bra och entusiasmen stor. Finansiering finns och en plan för rekrytering och ändamålsenliga lokaler finns också, men – det var enklare förr! Då kunde man bara starta utbildningen. Samtidigt är det bra med den kvalitetskontroll som Universitetskanslerämbetet gör. E tt universitet är en smältdegel av många händelser – Nobelpristagarna i kemi intervjuas, våra litteraturvetare har skrivit flera uppmärksammade böcker och ”varför satsa på läraryrket” är några saker i detta nummer som illustrerar detta. Vi har en mångfacetterad och härlig plats att arbeta på. Läs detta nummer och jag hoppas att ni hittar många saker som fångar ert intresse. Jens Schollin Rektor Professor i pediatrik Örebro universitet magasin riktar sig till dem som intresserar sig för verksamheten vid Örebro universitet; näringsliv, politiker högskolesektorn, alumner med flera. www.oru.se Adress: Kommunikationsavdelningen Örebro universitet 701 82 Örebro Redaktör Johan Stenegård Ansvarig utgivare Sara Arvidson Grafisk form Jesper Johanson Layout notiser Maria Alsbjer Victoria Sohlén Johan Stenegård Skribenter i detta nummer: Charlotta Hambre-Knight Linda Harradine Martin Larsson Louise Pålsson Upplaga: 8 000 ex. Tryck: Ineko Foto framsida: Kicki Nilsson/Icon Photography Innehåll 5 Oron för dålig sömn ger sömnproblem För den som sover dåligt kan själva oron öka risken för sömnproblem. 6 Ny kunskap bereder väg för 6 industriell 3d-teknik Vid Örebro universitet bygger professor Lars Pejryd upp en ny forskningsmiljö med industriell 3d-teknik som specialområde. 11 Berättelser som skapar ordning 11 22 Vad är fakta och vad är fiktion? Vilket ansvar har författare gentemot sina läsare? Frågorna är många när forskare inom litteraturvetenskap och historia samlas kring berättelsen. 14 Häftigt att se människor växa Jennie Karlsson är en av de lärare som utbildat sig vid Örebro universitet. 16 Växande lärarutbildning i 18 ständig utveckling Lärarutbildningen byggs ut. I Örebro med 167 platser. – Lika utmanande som det är spännande, säger Krister Persson vid Örebro universitet. 18 Det är inte stjärnor – det är en molekyl Studenterna Sofie Björklund och David Wigren träffade Nobelpristagarna i kemi. 22 Strategisk satsning lockade 600 forskare 5 14 Rebecca Wall och Jan Mewes är två av de forskare som ingår i Örebro universitets satsning på framtida forskningsledare. Sammanlagt sökte 600 till de 15 platserna. 26 Krönikören Örebro universitets nya universitetsdirektör, Louise Pålsson, om framtiden och sin nya arbetsplats. NOTISER Örebro universitet STÖDPROGRAM GER GLADARE FAMILJER TOPPBETYG FÖR AVANCERADE PROGRAM INOM IDROTTSVETENSKAP Två av Örebro universitets idrottsvetenskapliga program med inriktning fysiologi och medicin får högsta omdömet ”mycket hög kvalitet” i Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärdering. Örebroutbildningarna är de enda av 13 utvärderade idrottsvetenskapliga utbildningar i hela landet som får toppbetyg. – Vi har som utgångspunkt att knyta forskning och utbildning till varandra vilket ger bra resultat och kvalitetsmässigt bra utbildningar. Studenternas examensarbeten genomförs i nära koppling till våra forskningsprojekt. Våra studenter på avancerad nivå får också vara med i skarpt läge och delta i olika forskningsprojekt, säger professor Fawzi Kadi. 3 miljoner har Örebroforskare fått för att undersöka vilken inverkan plast har på det marina ekosystemet. – Plast är ett hållbart material och finns kvar i miljön i århundraden. Under hela den tiden påverkar den ekosystemet, säger forskare Anna Kärrman. Plasten i sig är inte farlig men den kan innehålla ämnen som är hormonstörande eller cancerframkallande. Föräldrastödprogram kan effektivt minska barn och ungdomars beteendeproblem. Det visar en ny studie av Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet. Föräldrarna som deltog blev mindre stressade, fick färre aggressiva utbrott, ett mindre bestraffande beteende och de upplevde en kraftig ökning i föräldrakompetens. Idag används program för föräldrastöd i många svenska kommuner. Föräldrar som har problem på hemmafronten uppmuntras att delta i föräldragrupper där de under tre till fyra månader får rådgivning och pröva nya sätt att vara föräldrar. Programmen är strukturerade och involverar ofta rollspel och video. Nu har programmen utvärderats. – Vår studie visar att barnens beteendeproblem minskade ordentligt och föräldrarna kände ny glädje i sitt föräldraskap, säger Håkan Stattin. Den nationella jämförelsestudien av föräldrastöd är en av de mest omfattande utvärderingar som hittills gjorts. Det är effekterna av de fyra programmen Cope, Komet, Connect och De otroliga åren samt en självhjälpsbok som studerats. Föräldrar på väntelista fungerar som kontrollgrupp och sammanlagt deltog cirka 1 100 föräldrar till barn med beteendeproblem, där problemen i familjen var omfattande. Barnens ålder varierade mellan 3 och 12 år. Studien genomfördes i 30 svenska kommuner. DUBBELT PRISAD BOK I SENSORISK MARKNADSFÖRING Örebro universitet Boken Sensorik och marknadsföring har blivit dubbelt prisad. Först som Årets marknadsföringsbok av Sveriges marknadsförbund och sedan som bästa undervisningsbok inom svensk måltidslitteratur. – Vi vill att marknadsföraren med hjälp av sensorik ska få en djupare kunskap om hur konsumenternas sinnen påverkas vid köp och konsumtion av olika produkter, säger Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. 4 ÖU magasin 1 2015 Hans Lundholm NOTISER GRYTHYTTAN-PROFILER PÅ TV ör den som sover dåligt kan själva oron öka risken för sömnproblem. Det visar en ny doktorsavhandling vid Örebro universitet. Oron leder till upprördhet, ångest och förstärkt uppmärksamhet på sömnen. Det ger i sin tur en snedvriden bild av sömnunderskottet, som sedan förstärker de negativa tankarna. – Tidigare forskning har ofta sett negativa tankar och oro kring sömnproblem som ett symptom och sökt förklara orsakerna till sömnproblemen med beteendemässiga faktorer som kaffedrickande, att sovrummet används till arbete, gräl eller sent tvtittande. Jag har vänt på det och studerat dessa kognitiva, tankemässiga, faktorer kring sömnproblemen som orsak, säger Annika Norell Clarke. Avhandlingen – Cogito ergo insomnis; I think, therefore I am sleepless – omfattar tre studier av sömnlöshet, eller insomni, som är den psykologiska termen. En av studierna handlar om sömnproblem bland unga. – Nyligen presenterades forskning som visar att 30 procent av svenska ungdomar sover dåligt och de visar också sämre resultat i skolan. Behandlingen av ungas sömnproblem är ett väldigt lite utforskat område. Mer forskning skulle kunna utveckla den hjälp vår studie visar fungerar. Tankarnas betydelse för att sova dåligt visar sig också hos äldre. Avhandlingens andra studie visar att personer som är starkt oroliga för sin dåliga sömn och ägnar oron överdriven uppmärksamhet löper större risk för fortsatta problem. Att ägna sin insomni mindre uppmärksamhet ökar möjligheterna att återfå god sömn. Annika Norell Clarke, filosofie doktor i psykologi Hans Lundholm F Markus Shiött Oron för dålig sömn ger sömnproblem Alexander von Sydow Under hösten och våren har vi fått följa tre profiler i svensk tv, alla hemmahörande på Örebro universitets Restaurang- och hotellhögskola i Grythyttan. Läs mer på www. oru.se Mischa Billing har under våren tillsammans med Markus Aujalay och Leif Mannerström bedömt svenska amatörkockar i TV4:s Sveriges mästerkock. – Det är naturligtvis jättekul att få vara med i det här sammanhanget. Fantastiskt roligt att få träffa deltagarna och att få vara med om den passion och det mod som de uppvisar, säger Mischa Billing, som är lektor i måltidskunskap. Richard Tellström, måltidsforskare och docent, har under hösten figurerat i SVT:s populära Historieätarna. Programserien handlar om mat från olika tidsepoker. Richard Tellström har stått för bakgrundsresearchen och medverkat som expert. – Genom matlagning och ätandet av historisk mat kan vi återupprätta glömda relationer till historiens människor. Jag hoppas det gör oss mer ödmjuka inför att vi också själva är en länk i en lång historisk kedja. Marie-Louise DanielssonTham, professor emeritus i livsmedelshygien, har vi kunnat se i programserien Städmästarna. I programmet åker Marie-Louise och Marléne Eriksson till sju olika städer i Sverige för att låta städentusiaster tävla om att utses till Sveriges städmästare. – Jag vill att människor ska lära sig genom att ha roligt. Man mår bättre och har dessutom trevligare om man har en bra miljö runtomkring sig. ÖU magasin 1 2015 5 FORSKNING Professor Lars Pejryd visar upp ett bränslespridarmunstycke till en gasturbin. Munstycket är tillverkat i ett enda stycke med 3d-teknik. 6 ÖU magasin 1 2015 Ny kunskap bereder väg för industriell 3d-teknik FORSKNING Ny kunskap bereder väg för industriell 3d-teknik Lättare flygplan, individuellt anpassade implantat, effektivare kylning av verktyg, bränslesnålare motorer. Det är bara några exempel på vad industriell 3d-printing kan bidra till i framtiden. Men för att nå dit behövs mer kunskap. Vid Örebro universitet bygger professor Lars Pejryd upp en ny forskningsmiljö med denna 3d-teknik som specialområde. ÖU magasin 1 2015 7 FORSKNING Ny kunskap bereder väg för industriell 3d-teknik D et kallas för additiv tillverkning eller industriell 3d-printing och är på frammarsch inom industrin. Till skillnad från traditionella tillverkningsmetoder som till exempel gjuter, fräser, borrar eller svarvar fram produkter, så skrivs föremål fram. I en 3d-skrivare byggs detaljerna upp lager för lager med laser eller elektronstråle som ritar ett mönster på en bädd av metallpulver. Tekniken har länge använts inom industrin för att göra prototyper eller modeller i plast eller papper, men nu har utvecklingen nått så långt att det går att framställa skarpa produkter och i en mängd olika material, inte minst metall. – Det här gör det möjligt att tillverka former som är svåra, eller till och med omöjliga att framställa med traditionella metoder. Endast fantasin sätter gränser, säger Lars Pejryd, professor i maskinteknik vid Örebro universitet. Flera fördelar I dag är 3d-printing fortfarande för dyr för att använda för masstillverkning. Möjligheten att det nu går att producera hållbara och funktionella produkter i metall gör däremot tekniken till ett allt mer konkurrenskraftigt alternativ. Lars Pejryd framhåller några fördelar: – Det går mycket snabbare från ritning till färdig produkt och ger större frihet att designa andra och nya former. För enstaka detaljer och i små produktionsserier kan det dessutom vara billigare att 8 ÖU magasin 1 2015 använda 3d-printing hellre än att ta fram ofta dyra gjutverktyg. Tekniken kan också vara mycket användbar i reparationssammanhang. Mycket att utforska Framtiden för 3d-printing har förutspåtts bli den tredje industriella revolutionen, men samtidigt finns det många frågetecken kring dess möjligheter och begränsningar. – I länder som Tyskland och USA har flera initiativ tagits för att främja additiv tillverkning. Där har erfarenheten visat att mer kunskap är nyckeln för att utforska teknikens potential. Här ser vi att Örebro universitet kan göra en betydande insats. Örebro universitet bygger nu upp en ny och unik forskningsmiljö inom maskinteknik där 3d-printing står i centrum. Men det är inte 3d-printingen i sig som gör Örebroforskningen på området speciell – det är kombinationen av den och ny analysteknik som kallas industriell datortomografi eller 3d-röntgen. – De två teknikerna tillsammans ger oss en stark forskningsmiljö i nära samarbete med privat industri. Målet är ökad kunskap om processerna kring konstruktion, produktion och kvalitet, främst inom metalliska material, men också i plast. Oförstörande kontrollteknik Vad är då 3d-röntgen? Det är en vidareutveckling av den vanliga röntgenapparaten. Inom medicinsk 3d-printing gör det möjligt att bygga produkter med former som inte är möjliga med traditionella produktionsmetoder. Bland annat går det att göra inre hålrum och hålrum med ovala former. Ny kunskap bereder väg för industriell 3d-teknik FORSKNING Additiv tillverkning, eller industriell 3d-printing, är en teknik där råmaterialet är i pulverform. Med hjälp av en ”skrivar”-funktion, som utgår från en CAD-ritning, smälts pulvret fast – lager för lager – och bygger på så vis stegvis upp detaljen. Den här tekniken finns på Lasertech LSH i Karlskoga. ”Då 3d-printingen gör det möjligt att tillverka produkter som inte kan framställas på annat sätt, gör 3d-röntgen det möjligt att kontrollera, verifiera och mäta det som tillverkats.” diagnostik används datortomografin för att avbilda patienten och organ i tre dimensioner. Inom industrin kan den användas på samma sätt för att skapa inte bara ”platta” bilder utan även tredimensionella modeller av produkter. På så vis är den mycket användbar vid exempelvis provning, felsökning, tester och utveckling av produkter eftersom man inte behöver plocka isär dem och därmed förstöra föremålen för att kunna se hur de ser ut inuti. – De två teknikerna hänger ihop. Då 3d-printingen gör det möjligt att tillverka produkter som inte kan framställas på annat sätt, gör 3d-röntgen det möjligt att kontrollera, verifiera och mäta det som tillverkats. Det är en av få tekniker som gör detta möjligt. Tillverkningstekniskt Centrum Nu är området högintressant för forskning och industri. – Industriföretag visar stort intresse vilket har gjort det möjligt att skapa en gemensam grund för samarbete i regionen. Samarbete är lika nödvändigt finansiellt som kunskapsmässigt då vi kompletterar varandra och kan utbyta erfarenheter. I Karlskoga har samarbete mellan universitetet, Örebroregionen Science Park, Saab Dynamics AB, Lasertech LSH AB och Bofors Testcenter AB, möjliggjort starten av Tillverkningstekniskt Centrum. TTC, som det också kallas, är nationellt unikt genom kombinationen av de två högaktuella forsknings- och teknikområdena. Den kompetens och utrustning som finns där är tillgängliga för industri såväl som akademi. Hittills ingår två 3dskrivare (en för plast och en för metall) och en 3d-röntgen i TTC-samarbetet. Ytterligare utrustningar planeras. Nytt inom utbildning För Örebro universitets studenter ger utvecklingen av det nya forskningsområdet fördelar. – Vi har redan börjat föra in industriell 3d-teknik och datortomografi i våra kurser i maskinteknik. Ett antal examensarbeten som startar i vår kommer att ha den här inriktningen, några är också nära knutna till våra forskningsprojekt på området. Målet är att vi framöver ska få till utbildningsprogram som fördjupar sig ytterligare i teknikernas förutsättningar och möjligheter. ÖU magasin 1 2015 9 FORSKNING Ny kunskap bereder väg för industriell 3d-teknik Forskningen kommer universitetets studenter till godo. Till exempel förs industriell 3d-teknik och datortomografi in i kurserna. Fyra forskningsprojekt 3. NYA TEKNIKER FÖR KVALITETSKONTROLL Vid Örebro universitet finns idag fyra forskningsprojekt igång för att öka kunskaperna kring 3dprinting och 3d-röntgen, samt hur dessa tekniker kan komplettera varandra. Projektnamn: 3Dfect (3d-defekter) Mål: Användning av 3d-röntgen för att förstå hur önskade eller oönskade håligheter påverkar hållfastheten i material. Beskrivning: Projektet ska ge kunskaper om hur man kan använda 3d-röntgen för att upptäcka defekter i olika material och konstruktioner. Man ska också utveckla metodik för att koppla samman industriell 3d-teknik med modelleringsteknologi för hållfasthetsberäkningar och hur denna metodik kan användas för att optimera tillverkningsprocessen. Samarbetspartners: Projektet finansieras av Örebro universitet och sker i första hand i samarbete med parterna inom Tillverkningstekniskt Centrum. 1. METOD FÖR KONSTRUKTION I 3D-PRINTING Projektnamn: Optipam (Optimerad produktionsprocess för additiv tillverkning) Mål: Utveckla en arbetsmetod för 3d-konstruktionsprocessen Beskrivning: Idag finns stora kunskapsluckor kring additiv tillverkning/3d-printing. Projektet behandlar kunskapsprocedurer för så kallad ”Design för additiv tillverkning”, och utveckling av oförstörande provningsmetoder, som till exempel 3d-röntgen. Samarbetspartners: Projektet koordineras av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Övriga parter är Saab Dynamics AB, Saab AB, Lasertech LSH, Siemens Industrial Turbomachinery, Arcam, Mittuniversitetet och Örebroregionen Science Park. Projektet drivs inom det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. 2. ÖKAD KUNSKAP OM MATERIAL Projektnamn: ATOAM (Avancerade verktyg genom additiv tillverkning) Mål: En tydligare bild av pulverråvarans inverkan i 3d-printingprocessen och begränsningar i hur kylkanaler kan tillverkas. Beskrivning: Vad händer egentligen med materialet när olika strukturer skapas? Forskarna undersöker materialets möjligheter och begränsningar. Samarbetspartners: Saab Bofors Testcenter, Lasertech LSH, Uddeholm. Projektet finansieras bland annat med hjälp av KK-stiftelsen. 10 ÖU magasin 1 2015 4. ÖKAD KUNSKAP OM 3D-RÖNTGENANALYS Projektnamn: MultiMatCT (tomografering av multimaterial) Mål: 3d-röntgenmetoder för analys av komplexa material Beskrivning: Projektet inriktas främst på att utveckla metoder för att studera sammansatta materialsystem för lättviktsapplikationer och ytbeläggningssystem. Material som är av intresse är kompositer, fogar mellan metall och polymerkompositer, med mera. Förutom röntgentomografi involverar projektet tekniker som mekanisk provning och modellering. Samarbetspartners: Projektet finansieras av Örebro universitet och sker i samarbete med parterna inom Tillverkningstekniskt Centrum. TEXT: Johan Stenegård FOTO: Kicki Nilsson, Mathias Simonsson, Katarina Gustafsson FORSKNING ”Romanen kan inte användas som historiebok men den kan lära oss mycket om en viss tid och om människor som levde då.” ”Att säga att fakta är sant och fiktion är påhittat är alltså en för enkel tolkning.” Greger Andersson Christina Carlsson Wetterberg Berättelser som skapar ordning Vad är fakta och vad är fiktion? Vilket ansvar har en författare gent emot sina läsare? Kan skönlitteratur hjälpa oss att förstå historien eller förorenar fiktionen den historiska tolkningen? Frågorna är många när forskare inom litteraturvetenskap och historia samlas kring berättelsen. ÖU magasin 1 2015 11 FORSKNING Berättelser som skapar ordning M änniskan både söker och skapar mening i tillvaron genom berättelser. Berättelser hjälper oss att skapa mönster av erfarenheter, fylla i tomrum och få ordning och sammanhang i livet. – Vi vill fånga upp de stora, existentiella frågorna och tar därför vårt avstamp i berättelsen, säger Greger Andersson, professor i litteraturvetenskap och en av forskarna inom miljön Berättande – Liv – Mening, om samarbetet med kollegorna inom historia. Hur berättelser är uppbyggda och fungerar har av tradition studerats av litteraturvetare. Men hur vi bygger upp berättelser, väljer ord och uttrycker oss berättar mycket om oss själva och vår värld. – Romanen kan inte användas som historiebok men den kan lära oss mycket om en viss tid och om människor som levde då, säger Christina Carlsson Wetterberg, professor i historia. Greger Andersson tar Selma Lagerlöfs Jerusalemböcker som exempel. Selma Lagerlöf fascinerades av vad som har kallats Sveriges minsta utvandring. 37 bönder från Nås i Dalarna emigrerade till Jeru- ”De historiska skildringarna kan låna skönlitteraturens knep och fiktionens dikt kan bygga på fakta. Men alla författare måste vara ärliga med sitt syfte för sina läsare.” 12 ÖU magasin 1 2015 salem 1896. Hon reste såväl till Nås som till Jerusalem för att göra efterforskningar och samla fakta. – Men hon ville inte skriva en dokumentärskildring utan ett episkt verk om uppbrott, kärlek, offer och längtan efter ett rättfärdigt liv. Hon ville göra fakta till fiktion och konst utan att behöva hålla sig till sanningen. Ändå förmedlar hon en bild av de spänningar religiösa väckelserörelser skapat och skapar, berättar Greger Andersson. Ingår ett kontrakt med läsaren Att säga att fakta är sant och fiktion är påhittat är alltså en för enkel tolkning. Ett enkelt exempel som visar detta är att man inte flyttar historiska böcker som visat sig felaktiga till hyllorna för fiktion i våra bibliotek. – Fakta och fiktion måste istället relateras till författarens anspråk och syfte med texten. Och det är viktigt att läsaren vet vad författaren har för syfte. Om det är fiktion eller fakta. Flera debatter, till exempel den om Liza Marklunds Gömda, handlar om just detta. Att läsaren känner sig lurad, påpekar Greger Andersson. – I mitt fall var det inte möjligt att hitta på eller lägga till. Jag ingår ett kontrakt med läsaren att jag håller mig till sanningen även om jag kan använda stilmedel lånade från skönlitteraturen, säger Christina Carlsson Wetterberg, om sitt arbete med biografin om den svenska författaren och feministen Frida Stéenhoff. Hjältinna eller offer Christina Carlsson Wetterberg ser biografin som ett medel för att utmana enkla och stereotypa be- Berättelser som skapar ordning rättelser om manligt och kvinnligt. Men att adressera kön utan att förstärka könsstereotyper var och är en svår uppgift. – När det handlar om kvinnor förväntar man sig ofta en berättelse om en hjältinna eller ett offer. Men stereotyper är just stereotyper som vi sällan stöter på i verkliga livet, säger Christina Carlsson Wetterberg. För att undvika den fällan arbetade hon kronologiskt och mycket nära källorna. Samtidigt beskriver hon hur hon som historiker till en början drog sig för att närma sig Frida Stéenhoffs skönlitterära arbeten, men att det efterhand blev alltmer uppenbart att det var författarskapet som låg Frida Stéenhoff närmast hjärtat. Så bokskrivande men även samarbetet med litteraturvetarna gav Christina Carlsson Wetterberg tillfälle att fundera kring fiktionen som historikerns vän istället för fiende. – Snart satt jag och läste hennes skönlitterära alster och mängder av recensioner och försökte via forskningen få en bild av tidens litterära klimat. Jag fick nya utgångspunkter under arbetets gång och andra sammanhang och berättelser kunde träda fram, berättar Christina Carlsson Wetterberg. Historiker kan hämta inspiration från skönlitteratur och låna retorisk kraft, dramatiseringar, skildringar av händelseförlopp, vändpunkter och metaforer för att göra historiska skildringar levande. – De historiska skildringarna kan låna skönlitteraturens knep och fiktionens dikt kan bygga på fakta. Men alla författare måste vara ärliga med sitt syfte för sina läsare, avslutar Greger Andersson. TEXT: Linda Harradine FOTO: Kicki Nilsson FORSKNING Selma Lagerlöfs Jerusalemböcker är fiktion som bygger på den sanna historien om 37 bönder från Nås som emigrerade till Jerusalem. BERÄTTANDE – LIV – MENING Forskningsmiljön Berättande – Liv – Mening startade med stöd av Riksbankens jubileumsfond 2009. Workshops, doktorander som disputerat och en internationell konferens har vidgat nätverket och utvecklat miljön. Forskarna har skrivit ett flertal böcker. Berättande – Liv – Mening är en ny bok som speglar forskningen i forskningsmiljön. Den är indelad i tre delar: biografier, narrativ metod och förhållandet mellan fakta och fiktion. Gunnela Björk, forskare i historia, har skrivit den första biografin på svenska om Margaret Thatcher. På ett engagerat och initierat sätt summeras hennes liv och gärning, från barndomen på den engelska landsbygden till ålderdomen präglad av svår demens. I biografin ”… bara ett öfverskott af lif” om Frida Stéenhoff är det Christina Carlsson Wetterbergs ambition att dels förstå Frida Stéenhoff som person, hennes livsval, författarskap och engagemang, dels att sätta in henne i ett litterärt och politiskt sammanhang. ÖU magasin 1 2015 13 ALUMN Häftigt att se människor växa Jennie Karlsson är en av de lärarstudenter som har utbildat sig vid Örebro universitet. Efter 15 år i hotelloch restaurangbranschen tyckte hon att det var dags för nya utmaningar. F ör mig var läraryrket inget självklart val från början, utan något som växte fram med tiden. Jag såg också klara kopplingar mellan mitt tidigare yrkesval och läraryrket. Om man förenklar det hela så handlar det i slutänden om att möta människor, kommunicera och skapa bra förutsättningar för att alla ska bli nöjda. PORTRÄTTET Namn: Jennie Karlsson Yrke: Grundskollärare, Hagaskolan i Kumla Examen: Lärarexamen, riktad mot grundskolans tidigare år, F-6, i ämnena samhällskunskap, matematik och naturkunskap Examensår: 2013 14 ÖU magasin 1 2015 Är det så enkelt? – Nej. Gränsen mellan att vara lärare och inte lärare är mycket svår att dra och man brottas ofta med tiden och den där känslan av att inte räcka till. Men bortsett från det får man vara aktiv och kreativ inom ganska fria ramar. Mötet med barnen, föräldrarna och kollegorna gör att det helt enkelt är väldigt roligt att vara lärare. Vad är det bästa med att vara lärare? – Det häftigaste i det här jobbet är att få dela den där stunden när man ser att det verkligen händer någonting med lärprocessen. Den där aha-upplevelsen där eleven märker att hen faktiskt har lärt sig någonting. Det är kul att vara med på den resan, när man ser att människor växer trots alla olika förutsättningar och olikheter som finns på en skola i dag. Att diskutera och prova på olika pedagogiska frågor med kollegorna är också en väldigt givande del av yrket. Hur ser du på lärarutbildningen? – Vid universitetet inhämtar man mycket välbehövlig teori och man har ständigt tillgång till den allra senaste forskningen. Det jag saknar mest är de där diskussionerna i seminariegrupper utifrån ett givet teoretiskt underlag. Det är en härlig tid att vara student och väldigt utvecklande. Det är möjligt att den känslan blev ännu tydligare för mig som hade haft en yrkesbana innan jag blev lärare. De där åren vid universitetet framstår som en förmån. Läraryrket och lärarutbildningen står ständigt på agendan i den offentliga debatten. Påverkar det dig? – Det skulle bli ganska jobbigt om man tar allt som sägs i media på för stort allvar. Det får inte påverka ens vardag. Vi måste jobba långsiktigt och professionellt oavsett det som sägs och skrivs. Alla verkar i alla fall någonstans vara överens om att läraryrket är mycket viktigt, så det är väl egentligen en bra sak. Vad säger du till unga människor som funderar på att bli lärare? – Vill du arbeta med människor i en kreativ och omväxlande miljö – tveka inte! Läraryrket är större än bara själva lärprocessen. Mycket större. Man får faktiskt daglig kontakt med en mängd olika livs öden. Det gör jobbet minst sagt stimulerande. Porträttet ALUMN ÖU magasin 1 2015 15 ALUMN Porträttet Växande lärarutbildning i ständig utveckling Lärarutbildningarna byggs ut. I Örebro med 167 platser. – Det är lika utmanande som det är spännande, säger Krister Persson vid Örebro universitet. Som ordförande i Lärarutbildningsnämnden är Krister Persson en av de drivande krafterna bakom universitetets lärarutbildning – en utbildning som ofta står i offentligt fokus, samtidigt som den ständigt utvecklas och byggs ut. Örebro universitet har under många år satsat på en kvalitativ lärarutbildning som tillgodoser de krav som det moderna samhället ställer. Exempel på detta är nyrekrytering av spetskompetens, att fler lärarstudenter tar chansen till internationellt utbyte, större kunskap om praktisk-estetiska lärprocesser och övningsskolorna med utökad och mer koncentrerad praktik. – Vi ser många positiva effekter av försöksverksamheten med utökad verksamhetsförlagd utbildningen genom övningsskolorna, en satsning som inleddes hösten 2014. Avståndet mellan lärarutbildningen och verksamheten ute i skolorna blir allt kortare och den första utvärderingen är mycket positiv, berättar Krister Persson. 16 ÖU magasin 1 2015 Utbildningen byggs ut Örebro universitets lärarutbildning byggs just nu ut med ytterligare 167 platser, efter beslut av regering och riksdag. Inom lärarutbildningens samtliga inriktningar går totalt sett upp emot 2000 studenter. – En del av dessa nya platser använder vi redan nu, vissa lägger vi till under 2016 och ytterligare förskollärarplatser kommer under 2017. Vi planerar även att ansöka om examenstillstånd för biologi inom vår ämneslärarexamen. Från och med hösten 2015 införs en kompletterande pedagogisk utbildning för de som redan sitter på ämneskompetensen men som inte har den pedagogiska delen. Samhället är i stort behov av lärare inom det naturvetenskapliga området, så det är framför allt där man fokuserar. Om du vill arbeta med människor i en kreativ och omväxlande miljö, tveka inte att välja läraryrket. Det menar Jennie Karlsson som tog sin lärarexamen vid Örebro universitet 2013. Allt måste beaktas Inom lärarutbildningen måste alla aspekter av läraryrket och samhället hanteras. I dag är samhället komplext, mångfalden är stor och informationen är lättillgänglig. – Vi har gått från en kollektiv statlig lösning till en komplex och konkurrensutsatt skolmarknad. Allt detta måste vi beakta och hantera, samtidigt som det fortfarande måste finnas en gemensam grund. Att arbeta med lärarutbildningen innebär ibland att man tar ett steg bak och sedan tre steg fram. Det är lika utmanande som det är spännande, menar Krister Persson. TEXT: Martin FOTO: Kicki Larsson Nilsson Fotograf NOTISER LÄTTSTRESSADE UNGDOMAR RISKERAR HJÄRTSJUKDOM 23 miljoner kronor, eller 2,5 miljoner euro, får forskare vid Örebro universitet från EUkommissionen för att under söka hur unga medborgare utvecklar sina identiteter som EU-medborgare. Universitetet samarbetar med forskare från åtta länder och universitet som London School of Economics and Political Science, och Bologna universitet. Ungdomar som har svårt att hantera stress riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som vuxna. En låg stresstolerans slår dessutom ut det skydd som en god kondition kan ge, det vill säga det hjälper inte om ungdomarna tränar de behöver också lära sig att hantera stress. Det visar en ny studie vid Örebro universitet publicerad i tidskriften Heart. – Vi kan se att en god kondition hjälpte dem som hade en bra förmåga att hantera psykosocial stress. Men för unga som hade svårt att hantera stress minskade eller till och med försvann det skydd som träningen kunde ge, säger Cecilia Bergh, forskare i medicin. Studien baseras på närmare 240 000 svenska män födda mellan 1952 och 1956, som deltog i obligatoriska värnpliktsundersökningar. – Eftersom vår studie är kopplad till värnpliktsregistret så ingår inga kvinnor i vår studie. Men vi ser inget som tyder på att detta inte skulle gälla även för kvinnor. Fanny Almén FESTIVAL LOCKADE FLÖJTMUSIKER I mars samlades flöjtmusiker från hela landet i Örebro under en helg. Det var Musikhögskolan vid Örebro universitet som tillsammans med organisationen Svensk Flöjt anordnade sin årligt återkommande festival med tvärflöjten i centrum. – Tvärflöjten är ett instrument med stark tradition och intresset för den här festivalen är stort, berättar projektledare Torleif Ander. STORA SKOGSBRANDEN STUDERAS Forskare vid Örebro universitet har fått 2,8 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att studera hur olika myndigheter, skogsägare och andra berörda hanterade den stora skogsbranden i Västmanland. Studierna syftar till att förbättra beredskapen hos involverade organisationer och hur sådana här extrema händelser påverkar skogsbruket. Det är professor Rolf Lidskog vid miljösociologiska sektionen på Örebro universitet, som leder projektet, som framförallt siktar in sig på vad som händer efter branden. – Ibland får efterarbetet och hur det organiseras och vilka beslut som fattas då större konsekvenser än effekterna av själva katastrofen, säger han. Vi fokuserar främst på händelserna och utvecklingen efter branden, hur olika organisationer bedömer situationen och organiserar efterarbetet. I samband med festivalen presenterades också aktuell forskning i ämnet samt att musikhögskolans studenter fick ta del av medverkande lärare och musiker. Musikhögskolan vid Örebro universitet ingår ett europeiskt nätverk som arbetar för att bevara, inspirera och främja samarbete i de europeiska flöjtkulturerna. ÖU magasin 1 2015 17 REPORTAGE 18 ÖU magasin 1 2015 WILLIAM E. MOERNER ERIC BETZIG Stanford University, Stanford, CA, USA. Nobelpriset i kemi 2014, för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi. Därför ska unga välja att studera kemi: Spänningen. Det är fantastiskt att kunna titta i ett mikroskop och med egna ögon kunna se en enskild molekyl. Janelia Research Campus, Howard Hughes Medical Institute, Ashburn, VA, USA. Nobelpriset i kemi 2014, för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi. Därför ska unga välja att studera kemi: Nyfikenheten. Man får följa sin nyfikenhet och utforska de saker som intresserar en. Det är inte stjärnor – det är en molekyl REPORTAGE Kemistudenterna Sofie Björklund och David Wigren vid Örebro universitet mötte Nobelpristagarna bakom nanoskopitekniken. Det blev ett samtal om forskning, framtid och varför unga ska välja att studera kemi. DAVID WIGREN SOFIE BJÖRKLUND Från: Örebro Ålder: 29 Studerar: Biologi och kemi vid Örebro universitet. Därför ska unga välja att studera kemi: Fascinationen. Det är ett ämne som ger fantastiska insikter och nya perspektiv på tillvaron och den värld vi lever i. Från: Tumba, Botkyrka kommun Ålder: 22 Studerar: Analysvetenskapligt program i kemi med inriktning forensik vid Örebro universitet. Därför ska unga välja att studera kemi: Möjligheterna. Har du läst kemi finns massor av spännande jobb att välja mellan. ÖU magasin 1 2015 19 REPORTAGE Det är inte stjärnor – det är en molekyl Det är inte stjärnor – det är en molekyl Det är som att se stjärnorna på himlen en klar natt. Men det är inte stjärnor du ser, det är ljus som kommer från en enskild molekyl. Och du kan se den med blotta ögat. U nder lång tid trodde man att gränsen för vad man kan se i mikroskop var nådd. Det är något som de senaste Nobelpristagarna i kemi har ändrat på. Med hjälp av fluorescerande molekyler har William E. Moerner, Eric Betzig och Stefan Hell tagit ljusmikroskopin till nanodimensioner. Tekniken kallas nanoskopi och har vänt upp och ner på forskarvärlden. Kemistudenterna Sofie Björklund och David Wigren fick möjlighet att träffa två av kemipristag arna när de besökte Örebro universitet. Det blev ett samtal om vetenskap, hur man ska väcka kemi intresset hos unga och varför regnbågen är mer uppskattad av en forskare. Varför ska en ung människa välja att läsa kemi, vad vill ni säga för att inspirera dem? Moerner – Det är en mycket bra fråga, hur vi får ungdomar att tycka det är spännande med den här grenen av naturvetenskap. Och jag vet inte riktigt vad jag ska säga förutom att det är kul. Det är fantastiskt att kunna titta i ett mikroskop och med sina egna ögon faktiskt kunna urskilja en enskild molekyl. Att faktiskt kunna se det ljus som avges från just den molekylen. Det är som att se stjärnorna på himlen en klar natt, fast det man ser är det ljus som kommer från en cell. Betzig – För mig är det bästa med naturvetenskap att man får känna sig som ett barn. Man får följa sin nyfikenhet, man har frihet att utforska de saker som 20 ÖU magasin 1 2015 intresserar en. I många andra yrken blir man liksom indelad i olika fack och man fokuserar kanske på en och samma sak. Det suger liksom nöjet ur det hela. Professor Moerner, i början av ditt arbete fick du kritik från dem som menade att arbetet med det som sedan blev nanoskopin var en omöjlighet. Hur lyckades du motivera dig själv till att arbeta vidare med något som gick tvärtemot det vetenskapssamhället sa var möjligt? Moerner – För att nå framgång, även när andra säger att det man gör är omöjligt, måste man först övertyga sig själv om att det faktiskt är möjligt. Om man tror sig ha hjälp av den tekniska utrustning man har till sitt förfogande och om det man vill uppnå inte ligger alltför långt utan för ramarna utan är inom räckhåll, då är det ju värt ett försök. Nanoskopitekniken är fortfarande en relativt ny teknik och det finns fortfarande många nyttoaspekter att utforska. Vad tror du är de främsta framtida användningsområdena? Betzig – Jag försöker alltid undvika att sia om framtiden. Endast tiden kan utvisa vilket genomslag tekniken kommer att få. Men rent allmänt är nanoskopitekniken ett redskap jämte många andra. Superupplösta mikroskop kan svara på en viss uppsättning frågor inom biologin, andra mikroskoptekniker kan ge svar på andra frågor. Alla fyller de sin funktion. Det är inte stjärnor – det är en molekyl REPORTAGE Två av 2014 års Nobelpristagare i kemi, William E. Moerner och Eric Betzig, besökte Örebro universitet i samband med Nobelhögtiden. Under besöket fick de möta universitetets forskare och studenter. Har ni något inspirerande att säga till oss studenter, som kanske befinner sig i början av en akademisk karriär? Moerner – Jag vill definitivt uppmuntra er till att fundera på vad naturvetenskapen kan ge er. Den låter er förstå hur världen fungerar, och i detalj få insikt om hur saker och ting förhåller sig. I början, när man håller på att studera grundläggande förhållanden kanske man inte kan se detta, men allteftersom man lär sig är det fantastiskt roligt att kunna säga ”jag förstår faktiskt hur det här funkar!”. Det blir så mycket roligare att närma sig livet och värl- den om man är frågvis och söker svar på hur saker och ting fungerar. Betzig – Jag tror att människor med öppna sinnen aldrig slutar känna det där instinktiva behovet av att ställa frågor. Om jag vet varför regnbågen ser ut som den gör eller varför vågorna har ett visst periodiskt mönster när det blåser så förtar inte det upplevelsen, utan snarare ökar skönheten i det jag ser. Vi uppskattar alla regnbågens skönhet men för oss forskare är den så mycket vackrare eftersom vi kan se alla dess beståndsdelar och vet vad den är gjord av. TEXT: Charlotta HambreKnight, Johan Stenegård FOTO: Kicki Nilsson ÖU magasin 1 2015 21 FORSKNING Strategisk satsning lockade 600 forskare 600 sökte. 15 fick chansen. Två av dem är Jan Mewes och Rebecca Wall som flyttade till Sverige och Örebro med siktet inställt på att bli framtida forskningsledare. J ag har friheten att forska om det som verkligen intresserar mig – det är långt ifrån en självklarhet. Det säger Jan Mewes om forskar assistenttjänsten, som han fick i hård konkurrens – de 15 platserna söktes av över 600 forskare. Han och Rebecca Wall är en del av Örebro universitets strategiska satsning på forskning. De genomgår ett brett utvecklingsprogram, som bland annat innehåller utbildning inom ledarskap, kommunikation, finansiering och pedagogisk meritering. Förhoppningen är att forskarassistenterna ska bli framtida forskningsledare inom sina vetenskapsområden. Trots de höga förväntningarna är Jan Mewes och Rebecca Wall inte oroade. – Jag ser det bara som en enorm möjlighet, säger Jan Mewes. ”Jag hoppas på en framtid i Örebro, en möjlighet att etablera mig som forskare och en framtida chans att leda en forskningsgrupp.” 22 ÖU magasin 1 2015 – Som forskare är det spännande att inte veta vart experimenten ska ta dig och det är likadant med det här programmet, säger Rebecca Wall. Hon är uppvuxen i Sverige men har tillbringat de senaste tio åren på Irland. Hon studerade i Kalmar men åkte på utbyte till Cork och fick ett erbjudande att stanna kvar och forska. – Irish Times sammanfattade våra resultat under rubriken Secret of better brain function discovered – in baby’s nappy, säger Rebecca Wall med ett skratt. Artikeln syftade på det samspel mellan tarmen och hjärnan som har stor betydelse för hur vi mår. De senaste åren har forskarna sett att bakteriesammansättningen i tarmen har en betydande roll för sjukdomar som är kopplade till både tarmen och hjärnan. De har till exempel hittat en avvikande bakteriesammansättning hos människor med irritabel tarm, IBS, och autism. – Och visst kan vi hitta de goda bakterierna i bebisens blöja, men vi använder dem givetvis i form av probiotika i till exempel yoghurt eller i en kapsel, berättar Rebecca Wall. Byter puben mot fikarummet Att lämna Irland var inte ett enkelt beslut men forskartjänsten vid Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre i Örebro innebär att hon kan ta sin forskning vidare. Jan Mewes hade däremot redan flyttat från Tyskland till Umeå, när han såg Örebroannonsen. Han tvekade inte att söka. – Örebro universitet har stark forskning inom sociologi. Jag bestämde mig genast för att söka, Strategisk satsning lockade 600 forskare säger Jan Mewes, som just då arbetade med The European Social Survey, som undersöker sociala och politiska förändringar i Europa. – Jag undersökte relationen mellan klass och stress. Jag kunde se att människor, som har manuella arbeten, oftare utsätts för högre krav samtidigt som de har färre möjligheter att påverka sin arbetssituation. Det leder i sin tur till en ökad risk för hjärtsjukdomar, säger Jan Mewes. Men i länder med starkare fackföreningar med fler medlemmar, som till exempel Sverige, är detta inte lika vanligt, eftersom fackföreningarna öppnar upp för regelbundna möten mellan anställda och arbetsgivare. Det är inte bara i forskningen han ser fördelar med att bo i Sverige. I Tyskland fortsätter till exempel arbetet på puben på kvällen medan samma diskussioner förs över en kopp kaffe i fikarummet på bestämda tider under dagen i Sverige. Det gör det möjligt att tillbringa kvällen med familjen. FORSKNING ”Örebro universitet har stark forskning inom sociologi. Jag bestämde mig genast för att söka” – Jag älskar mitt jobb som forskare och i Sverige behöver jag inte välja mellan att vara pappa och forskare. I Tyskland är det svårare att kombinera detta, berättar Jan Mewes. – Jag hoppas på en framtid i Örebro, en möjlighet att etablera mig som forskare och en framtida chans att leda en forskningsgrupp. Vi får ett bra stöd och har alla förutsättningar att lyckas, avslutar Rebecca Wall. TEXT: Linda Harradine FOTO: Jesper Johanson ÖU magasin 1 2015 23 NOTISER IDROTTSLÄRARE RÄDDA FÖR ATT RÖRA ELEVER Övergrepp mot barn har skapat en debatt som gjort lärare rädda för att röra vid sina elever. En del lärare vittnar om att de idag undviker att röra eleverna på ryggen och rumpan, med ökad risk för att eleven kan skada sig. Nu har Centrum för idrottsforskning gett fortsatt stöd till forskning på området. – Självklart ska vi skydda barn från övergrepp, men det finns också risker med att skapa en beröringsskräck bland vuxna som arbetar med barn, säger Marie Öhman, biträdande professor i idrottsvetenskap vid Örebro universitet. Magnus Wahman INGET STÖD FÖR TIDIGA BETYG I INTERNATIONELL FORSKNING NYA STUDENTBOSTÄDER KLARA Victoria Sohlén Bostadssituationen för studenterna i Örebro ser ljus ut. Både det kommunala bostadsbolaget ÖBO och en rad privata aktörer har satsat på mindre lägenheter anpassade för studenter. 442 nya studentbostäder står nu klara för inflyttning, bland annat nya Studentcity i centrala Örebro, och fler är under planering. Det gör Örebro universitet till ett än mer attraktivt lärosäte i en tid när många andra studieorter kämpar med bostadsbrist. 24 Medicine studerandes förbund gav Örebro universitets läkar utbildning ett stort plus i sin utvärdering av landets alla läkarutbildningar. Föreläsningarna får högst betyg och utbildningen ligger långt över snittet när det gäller såväl undervisning i ledarskap som genus och jämställdhet. Det finns inget stöd för att tidiga betyg ger bättre studieresultat. Tvärtom kan låga betyg påverka elevernas självbild och leda till att svagare elever fastnar i en negativ spiral. Det visar en forskningsöversikt som Örebroprofessorn Christian Lundahl har tagit fram tillsammans med forskare vid Göte borgs universitet, Linköpings universitet och Söder törns högskola på uppdrag av Vetenskapsrådet. Det finns betydligt mer effektiva sätt att ge återkoppling och som hjälper elever att förstå vad de konkret ska göra för att komma vidare. STUDENTER MINSKAR RESTAURANGERNAS MATSVINN Mat som slängs leder till ekonomiska förluster och påverkar vår miljö. Studenter vid Restaurangoch hotellhögskolan i Grythyttan, Örebro universitet, deltar i en studie för att tillsammans med några av Örebros restauranger hitta vägar för att minska svinnet. Studenterna intervjuar ÖU magasin 1 2015 matgäster och restaurangpersonal om attityden till att slänga mat. Dessutom har restaurangerna till uppgift att mäta allt som kastas. Man kommer också att beräkna ekonomisk kostnad och klimatbelastning som svinnet orsakar. Initiativtagare till projektet är Open art i Örebro. Örebro universitet deltar i ett samarbete med Örebro kommun och Handelskammaren Mälardalen. Ryan Lash NOTISER OKUNNIG KRIGS JOURNALISTIK ÖKAR SÄKERHETSRISKER Kicki Nilsson Journalistutbildningarna måste bli bättre med obligatoriskt innehåll om folkrätt och mänskliga rättigheter. Mediernas misslyckande i rapporteringen om folkrättsliga frågor i konflikter innebär ökade säkerhetsrisker. Det menar författarna till boken New Wars, New Media and New War Journalism, Stig A. Nohrstedt, Örebro universitet och Rune Ottosen, Oslo och Akershus universitet. Generellt sett misslyckas journalistiken med att förse allmänheten med relevant och korrekt information om militära insatser och vad det får för lagliga och människorättsliga konsekvenser. rebro universitets akademiska högtid ägde rum i februari då elva nya professorer installerades och 44 nya doktorer promoverades. Liksom tidigare år sträckte sig evenemanget över två dagar med ett program som innehöll festkonsert, installations- och promotionshögtid och bankett. I samband med högtiden anordnade universitetet öppna föreläsningar med några av de nämnda professorerna och doktorerna. Mer än 1 100 besökare kom till de 28 före läsningar. Två pedagogiska pris och två samverkansstipendier delades ut. Det pedagogiska priset gick den här gången till universitetslektorerna Magnus Hansson, företagsekonomi, och Therése Skoog, psykologi, vilka levandegjort undervisningen och utmärkt sig som duktiga pedagoger. Samverkansstipendierna fick professorerna Annina H. Persson och Torbjörn Andersson. Annina H. Persson är bland annat med i Juristnätverket som bedriver samverkan mellan Juridicum (JPS) och praktiserande jurister i privat och offentlig sektor. Torbjörn Andersson fick stipendiet för sina omfattande och betydelsefulla insatser i arbetet med att etablera samverkan i läkarutbildningen i hela Örebro län med landstingen i Värmland och Dalarna. De nya professorerna: Ove Andrén, adjungerad professor i medicin med inriktning urologi Susanne Bejerot, medicin med inriktning psykiatri Hans Grahn, adjungerad professor i kemi Jana Jass, biologi Mats G. Karlsson, adjungerad professor i medicin med inriktning patologi Christian Lundahl, pedagogik Mikael Quennerstedt, idrott Lauree Tilton-Weaver, psykologi Ylva Uggla, sociologi Christina Öberg, företagsekonomi Johan Öhman, pedagogik. STUDENTER MÖTTE FÖRETAGSLEDARE Kicki Nilsson Ö Örebro universitet Akademisk högtid med nya pristagare och stipendiater Läs mer på www. oru.se Hur är det att vara kvinnlig chef i en mansdominerad bransch som stålindustrin? Vad har ni för tips inför arbetsintervjuer? Hur mycket arbetstid har ni som chefer? Studenternas frågor var många när ledare från näringslivet pratade karriär och arbetsliv på Örebro universitet. Ekonomistudenten Anna Ask (till höger i bild) tog chansen att träffa Sandvik Materials Technologys VD, Petra Einarsson. – Intressant att få höra erfarna människors karriärberättelser. Eftersom jag närmar mig examen och själv ser mig om efter jobb är det naturligt att fundera över arbetsmarknaden och hur det kommer att gå i konkurrensen, sa Anna Ask efter samtalet. – Jag känner mig jätteinspirerad. Det här var en jättebra chans att få goda råd. Jag ser fram emot att komma ut i arbetslivet efter studierna och hitta ett jobb som jag trivs med. ÖU magasin 1 2015 25 Kicki Nilsson KRÖNIKA ALUMN Porträttet Växande universitet viktigt för samhället E tt halvår har gått sedan jag kom till mitt nya jobb på universitetet. Efter 15 år på Karlstads universitet var det kanske inget radikalt beslut att byta jobb. Men som inbiten värmlänning var klivet över länsgränsen lite konstigare. Klassiska värmländska fördomar om närkingar har dock verkligen kommit på skam. Sällan eller aldrig har jag mött så många positiva människor, både på universitetet och ute på stan. J ag visste att universitet var starkt. På avstånd hade jag sett den målmedvetna utvecklingen de senaste åren, hur man lagt om rodret och styrt över till ett imponerande programutbud med fokus på långa professionsutbildningar. Utbildningar som attraherar stora studentskaror från hela landet. Jag kommer också ihåg vilken ekonomisk problematik som Örebro universitet befunnit sig i tidigare och hur man lyckats vända verksamheten till svarta siffror. Läkarutbildningen är ju ett särskilt kapitel där universitetet, med stor beslutsamhet och envishet, fick examenstillstånd och bedriver läkarututbildning sedan 2011. Allt detta hade självklart redan imponerat på mig. N ågon djupare kontakt med Örebro stad hade jag inte haft. Några helger på äventyrsbadet Gustavsvik i samband med döttrarnas simtävlingar och så klart 26 ÖU magasin 1 2015 ”För alla dessa studenter handlar det om en satsning för framtiden, en satsning för ett bra yrkesliv.” shopping på Marieberg köpcentrum. Med den magra erfarenheten blev givetvis intrycket av Örebro som stad mycket positivt. Det märks också tydligt att staden växer. Det byggs bostäder och villapriserna ökar, tydliga tecken på tillväxt. V ad är det då som gör att jag väljer att jobba i högskolesektorn? För min del handlar det om att högre utbildning och forskning är så viktigt för samhället. Hit kommer tusentals nya studenter varje år, de flesta unga och ganska färska från gymnasiet, men också andra, lite äldre som bestämt sig för ett karriärbyte. För alla dessa studenter handlar det om en satsning på framtiden, en satsning för ett bra yrkesliv. För staden, regionen och landet innebär det en alltmer kompekraft, en universitetsutbildad tent arbets arbetskraft som i allt högre utsträckning bidrar till konkurrenskraftiga företag. Louise Pålsson är universitetsdirektör vid Örebro universitet Våra forskare bryter ny mark och bygger kunskap som omsätts i företag och orga nisationer, något som också är viktigt och nödvändigt för ett konkurrenskraftigt Sverige. Att jag är en del i detta byggande är väldigt stimulerande. S om universitetsdirektör är mitt fokus de administrativa delarna av verksamheten och det stöd och den service som vi ger till studenter och lärare. Administrationen finns nära studenterna, till exempel i antagning, tentamen och studievägledning, men också i infrastrukturen som IT och lokalförsörjning. Här gäller det att vi balanserar behoven och önskemålen om bra stöd och service mot krav på effektivisering och krav på oss som myndighet att följa förordningar om allt från upphandlingar och miljöarbete till lönehantering och ekonomistyrning. Jag tror på att arbeta med ständiga förbättringar och många gånger är de små stegen med mindre putsningar mot ett tydligt mål mer lyckosamma än stora projekt. Johan Stenegård ALUMN Rekryteringsmässor gav studenter nya möjligheter M ed möjlighet att hitta framtida medarbetare eller jobb kom många företag och studenter till årets två rekryteringsmässor vid Örebro universitet. Till Campusmässan i Örebro kom över 100 utställare och rekryteringsmässan i Grythyttan lockade även internationella rekryteringsföretag. Årets tema för den stora Campusmässan i Örebro var ”Rock your life” och handlade om att våga kliva ur sin ”comfort zone”, att utmana sig själv och ta kommandot över sitt eget liv – både karriärmässigt och studiemässigt. Mässan anordnas inte bara för studenter, den anordnas också av studenter. Studenten tillika delprojektledaren Anna Ask, var mycket nöjd med dagen. – Det har gått fantastiskt bra tack vare alla engagerade studenter som arbetat hårt med allt från marknadsföring och att få hit utställare till det praktiska. Målsättningen har varit att få hit arbetsgivare från de flesta Charlotte Hellgren, som jobbar med HR på Compass Group, var i Grythyttan för att intressera studenter för restaurangjobb på Tele2 Arena. Rapparen och entreprenören Petter höll en bejublad föreläsning inför cirka 300 åhörare om sitt framgångsrika arbetsliv. branscher och områden. Här återstår fortfarande arbete att göra, men vi är på god väg. När den årliga rekryteringsmässan anordnades vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan var intresset från branschen stort. Den här gången var det däremot inte enbart svenska arbetsgivare som var intresserade av studenterna, här fanns också rekryterare till verksamheter i exempelvis USA och Dubai. Osman Sadikovic och Isak Lindstrand går båda första året på programmet Kulinarisk kock och måltidskreatör och tog vara på möjligheten att undersöka jobbläget. – Det skulle vara roligt att få jobba i andra länder och lära sig så mycket man kan. Med de erfarenheter man bygger upp kan man sedan satsa på egen verksamhet. Jag tror att det skulle vara spännande, säger Isak Lindstrand. GÅ MED I VÅRT NÄTVERK FÖR TIDIGARE STUDENTER Har du någon gång studerat här vid Örebro universitet eller dessförinnan då vi var Örebro högskola? Gå då med i vårt alumnnätverk för tidigare studenter. Du får tillgång till ett stort och levande nätverk bestående av representanter från näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Det kan vara ingången till givande samarbeten, arbetstillfällen, kunskapsutbyten och vidare kompetensutveckling. Som alumn får du också möjlighet att ta del av intressanta events, erbjudanden, fortbildningar, föreläsningar, nyhetsbrev, givande mötesplatser, återträffar och mycket mera. Anmäl dig här: www.oru.se/alumn VI VILL VETA VAD DU TYCKER För att förbättra och utveckla vår alumnverksamhet behöver vi din hjälp. Gå in på vår webbplats och besvara några frågor. www.oru.se/alumnenkat SE VAD SOM HÄNDER Nyheter och event: www.oru.se/alumn Karriärstöd och jobbnätverk: www.linkedin.com (sök på ”Örebro University Official Alumni”) Facebook: www.facebook.com/oru.alumn Instagram: oru_alumni ÖU magasin 1 2015 27 Returadress: Örebro universitet Externa relationer 701 82 Örebro B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ
© Copyright 2024