1. No category

Minnesanteckningar
2015-04-14
Workshop: Varför och hur samverkar Lnu?
Steg 1. Självvärdering och implementering av samverkansstrategi
Närvarande:
Peter Aronsson, Richard Bucksch, Torbjörn Håkansson, Jan Novak, Ann-Charlotte Larsson,
Karin Lundhgren, Katarina Julin Nyqvist, Emma Hermansson, Anita Hall, Anna Herbert, Roger
Andersson, Hans-Göran Nygren, Per-Olof Johansson, Fredrik Lundh, Anna Lund, Maude
Johansson, David Stigson
Vid tangenterna: David Stigson ( obs! anteckningar ej justerade )
Dagordning
Kort inledning av Peter Aronsson.
1.
-
Sammanfattning av Vinnovas utlysning pilot 1; strategi för samverkan samt
implementering, Karin Lundhgren
Redogörelse för ansökans tidplan.
Vad bedöms?
Samverkansstrategi med utgångspunkt i visionsdokument/strategi
Implementering av strategi
Tidplan
Visionsdokument, En resa in i framtiden 2015-2020 och dess övergripande mål
Detta innebär att vi startar en inre process på Lnu
2.
Fem minuters sammanfattande slutsatser av vardera:
- uppföljning av utbetalda strategiska medel ( är utskickat )
- ofta redovisas samverkan i form av aktiviteter, svårt att se vilka värden det skapat
- kan vi tala i termer av leverans ( konferens, workshop, resor ) och effekt ( då bör vi ställas
oss frågan vilka effekter vi vill uppnå )
- Vinnovas utlysning handlar om effekter
Rapportredovisning
Man blir glad när man ser all kretivitet (FKH) Anita Hall
-
Man tittade på uppdragsutbildning, artiklar som inte fanns med i DIVA, tittade på hur
man har fått kontakter, tittade på vilka värden som projekten tillfört i form av kvalité i
utbildning och kommersialisering etcetera
På vissa inst finns stor potential att öka uppdragsutbildning
Värden som skapas är bland annat ökande kulturell och livskvalité
Vad hindrar samverkan? Man uppfattar att det inte prioriteras, premieras, värderas och
planeras för samverkan
Även resulterat i ”drömprojekt” som man skulle vilja genomföra
Om samverkan vid Ekonomihögskolan, Per-Olof Johansson
- började med att titta på hur samverkan är organiserat och konstaterade att det finns brister
- tex finns inte samverkan representerat i lednings- samordningsnivå
- ser att Samverkansnätverket har utvecklats och Samverkanskoordinatorer börjar nu
komma i fler delar i organisationen (Lnu)
- konstaterar att det saknas motiv för att medarbetare för samverkan
- man talar om samverkan med det finns inga medel för samverkan, finns en diskrepans
mellan mål och ”vardagliga arbetet”
- finns uppdragsutbildning som är självfinansierande
- partnerföretag för förstaårsstudenter har försvunnit
- vi har skalat ner samverkan på FEH
- samverkan lever till stor del på ”eldsjälarna”
- slutsats är att det måste/bör finnas minst en heltidstjänst på FEH
- har haft svårigheter att definiera samverkan och även hur den förhåller sig till Alumnin,
internationalisering
- vi behöver bestämma oss för samverkan och organisera oss
Översyn och sammanställning av RUC:s satsningar för samhällelig drivkraft, Hans-Göran
Nygren
- NLU har valt att satsa på ämnesnätverk för yrkesverksamma
- Finns 18 st olika nätverk ( i olika storlek och arbetssätt )
- Ca 70 st utbildare och forskare mer eller mindre aktiva i nätverket
- Ca 2000 st yrkesverksamma
- Syfte, hållbara nätverk för ömsesidig kompetensutveckling
- Mål, ökad kvalité i utbildning och forskning samt yrkesverksammas ämnen och
undervisning
- Utmaning är att få kontinuitet i finansiering
- fakultet kommer äska medel för sina respektive nätverk
- NLU finansierar detta med dubbla beloppet och man välkomnar nya nätverk
- Krav/belägg på effekt av nätverk är 1. Kompetensutveckling av utbildare i lärarutb
(internt). 2. Kvalite i utbildning och forskning (internt) och 3. Kvaliteer som nätverk
inneburit för yrkesverksamma (extern part)
3.
Presentationer av två ”best-practice”
FSV, Roger Andersson och Hans-Göran Nygren
- två stycken uppdragsutbildningar
-
1. Ledarskapets betydelse för evidens och kunskapsbaserad verksamhet, riktad till Region
Kronoberg ( tidigare regionförbund och landsting )
6-8 utbildningstillfällen med koppling till praktik genom utvecklingsområden och
utveckling av projektplan
2. Rekryteringsutbildning för blivande förskolechefer och rektorer, riktar sig till
Skolhuvudmän
7,5 hp, nio kursdagar med föreläsningar, seminarier och utvecklingsarbete (två internat)
Långsiktighet, ömsesidighet, samägande, samproduktion
Design och hållbar utveckling, Anita Hall och Anna Lund, FKH
-
1. Hur Design kan lösa utmaningar
Integration, äldreboenden, Alvesta?
Studentprojekt fokuserade på integration och hållbarhet
2010 studenter tittade på bostadsområden i Torpsbruk och Alvesta
2012 fokuserade man på äldreboenden. Vilka utmaningar fanns och hur kan de lösas
genom design
2013 fokus på hemmiljöer hos äldre
2014 har man tittat på
2. Samverkan i pedagogiska utvecklingsprojekt, Bokhunden
syfte att få barn att utveckla sitt läsande genom att de läser för en ”bokhund”
har fått uppmärksamhet och spridits i landet
finns på facebook, Bokhunden
Två exempel från Kristina Julin Nyqvist och Fredrik FHL
- 1. Utveckling av palliativ vård (medel från Kampradstiftelsen)
- fokus på samskapande mellan regionens yrkesverksamma och utbildning/forskning hos
Lnu
- börjat med ”studiecirklar” där Lnu-personal, vårdpersonal och anhöriga deltar
- 2. Uppdragsutbildning för farmaceuter/Apoteksbolagen
- skapar mervärden för oss genom kunskap utifrån, behålla/anställa personal, även
utrustning
- målgruppen är anställda inom apotek som inte ännu är farmaceuter
Två olika verksamheter med flera projekt inom vardera, Ann-Charlotte Larsson FTK
- 1. Samverkansnätverk
- IEC och LTC
- Temat är mötesplatser
- Strukturfondsmedel och regioner, näringsliv bidrar med erfarenhet och praktik
- Resulterar i stora branschnätverk
- Kopplar ihop utbildning, forskning och näringsliv
- Generera nytta för inblandade och även resultera i nya projkt, samarbeten etcetera
- 2. Expertkompetensprogram
- stärka kompetens i näringslivet
- stärka kompetens inom utbildning och forskning
- finns inom innovation och även hållbart trähusbyggande
- genererat flertal kurser som bedrivs idag
Bestpractice, Per-Olof Johansson FEH
- 1. ett program där man försöker utveckla partnerföretag igen
- har startat med företaget Electra
- viktigt för att flertalet av studenterna har inte varit ute i arbetslivet/verklighetskontakt
- Electra tar fram projektbeskrivning och studenterna
- 2. Uppdragsutbildning, traineeutbildning riktad mot kommande chefer inom Landstinget i
Kalmar län
- ledarskap och vad studenter förväntar sig i utbildning ( ett lärkontrakt)
- teoriavsnitt kring ledarskap
- del 3 skriver man ett paper och avslutningsseminarium
4.
-
K-3 matrisen, Emma Hermansson från avd Externa Relationer (ER)
Vinnovautlysning
Samarbete inom Fyrklövern
Kategorisering av samverkansuppdraget
Samverkansområden: forskningskommunikation, forskningssamverkan, nyttiggörande
Syften, insatsen ska leda till…
Insatser för att stödja samverkansuppdraget
Utbildningsprocessen
Behov av stöd, bland annat synlighet i media, uppmuntran att ”komma ut”, bättre stöd för
projektledning i ansökninar/projekt
Utbildning: bättre VFU och praktik samt anknytning i projekt och examensarbeten
Stöd att ta fram nya utbildningsprogram
Stöd i att utveckla, bevara strategiska relationer (alumn, näringsliv, offentlig verksamhet,
politik på ledningsnivå)
Fundraising
5.
Diskussion om hur det vidare arbetet bäst förs vidare, ledd av Peter Aronsson
- hur får vi med oss ”energin” som finns och hur kommer vi vidare med samverkan
- hur hanterar/definierar vi bisyssla? Vi behöver göra en scanning av vad som pågår för att
få en fullständig bild av samverkan
-
vad har vi missat? Torbjörn Håkansson, vi missar vilka effekter samverkan ger hos
externa parter.
Ann-charlotte Larsson, svårt att få fram men om vi löpande i samverkan med extern part
försöker få fram effekter av samverkan bör det vara görbart
Jan Novak, kanske är det inte så svårt, genom kvalitativa omdömen och se hur samverkan
utvecklas kan vi bedöma utveckling av samverkan och även effekter
Finns möjligheter i konkreta samarbeten men hur ser vi det till exempel när det gäller
genusperspektiv utveckling över längre tid i tex en organisation
P-O Johansson, vi får akta oss för att jämföra fakulteter. Vi har olika verksamhet och
innehåll och samverkansparter.
Peter Aronsson, men vi bör försöka utvärdera samverkan för att vi ska kunna utvärdera
och prioritera vad vi ska göra
-
Ann-Charlotte L, viktigt att framhålla relationerna och låta många verksamheter prova på
men också våga plocka och lyfta guldkornen
Peter A, synliggöra samverkan för att lära av varandra, kommunikation, en drivande fråga
och process,
Anita hall, fundera över vilka begrepp som används
Jan Novak, vi är duktiga på uppdragsutbildning och samverkan i utbildning men vi är
dåliga på att organisera oss. Hur blev vi duktiga och hur kan vi organisera oss?
Kristina J N, vi behöver dela med oss av våra kontakter, har tex designstudenter nytta av
apoteksbolagen
Stöd från ER, tex hur sprider vi kunskap om finansiering och grunder för prioriteringar
Maude ?, vi behöver samverka internt och fundera över hur vi kan bidra till varandra?
Karin L, vill gärna skicka ut frågor som kortfattat besvaras som bidrar till Vinnovaansökan
P-O J, behöver definiera samverkan, hur är det med Sommaruniversitetet, the Bridge
Peter A, definition syftar även till vad och hur vi prioriterar
Ann-Charlotte, vi ska vara ett modernt universitet och kan vi lämna stuprören bakom oss
utveckla det som växer ”underifrån”. Där kan vi utveckla befintligt och låta många goda
exempel utvecklas. Hur stöttar vi eldsjälen? Vi behöver utveckla strukturer och stöd.
Peter A, styrkan kan vara vår bredd och vi behöver göra tydligt för våra medarbetare att
samverkan idag räknas, värderas mycket tyngre idag. Detta måste vi hjälpa till med att
kommunicera
Emma H, finns en tvärvetenskaplig kurs inom fyrklövern kring nyttiggörande,
finansiering och karriärplanering