1. No category

Kallelse
Utbildningsnämnden
Tid: Tisdagen den 24 mars kl. 16:30
Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet
Ärenden
1.
Upprop
2.
Val av justerare samt fastställande av tid för
justering
3.
Godkännande av dagordning
4.
Kvalitetshöjning i Lilla Edets kommuns
utbildningsverksamhet
Dnr 2015/UN87
5.
Högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun
Dnr 2015/UN88
Leif Håkansson (S)
Ordförande
Föredraganden
Kvalitetshöjning iLilla Edets kommuns utbildningsverksamhet
Under lång tid har kunskapsresultaten iLilla Edets kommunala skolor varit låga. Lilla Edets kommun
lever inte upp till de krav som SI<ollagen ställer på skolans huvudman. Barn och unga i Lilla Edets
kommun har inte de förutsättningar till fortsatta studier och ett framtida yrkesliv som de har rätt till.
Nu måste Lilla Edets kommun,som huvudman för skolan och därmed ytterst ansvarig för det statliga
utbildningsuppdraget iLilla Edet, ta sitt ansvar och skapa goda förutsättningar för barns och elevers
lärande. Lilla Edets kommun ska på allvar satsa på att bli en riktigt bra skolkommun.
Kvalitet och förutsättningar för barns och elevers lärande ska sättas i centrum. För att detta ska
möjliggöras måste Lilla Edets kommun förändra skolorganisationen, detta innebär också möjlighet att
ölca utbildningsresurserna inom elevpengen. Omstruktureringen av skolorganisationen ska ta sin
utgångspunkt i goda lärmiljöer och goda förutsättningar för rektorer och lärare att genomföra
utbildningsuppdraget med hög Kvalitet, där fokus sätts på barns och elevers lärande. Lilla Edets
kommun ska också satsa på en kvalitativ studie- och yrkesvägledning för att minska risken för avhopp
från och felval till gymnasieskolan.
Nedan föreslagen omstrukturering lnnebäratt Lilla Edets Kommun satsar på fyra skolområden.
kommunens södra delar ska nyförskola och senare nygrundskola för årskurs F-6-skola byggas för
elever boende i dagens upptagningsområde för Nygårdsskolan och Tingbergsskolan. SI<olområdet vid
Ryrsjön fortsätter sin verksamhet som idag. I kommunens centrala delar ska en satsning göras på
Fuxernaskolan som kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årslurs 7-9 ska samlas.
När upptagningsområdet i Lödöse åter haren långsiktig bärkraft av elevunderlag till högstadiet
kommer det att planeras för ett nytt högstadium i Lödöse. I kommunens västra delar ska
Strömskolan utvecklas till en samlad grundskola för alla elever i dagens upptagningsområde för
Hjärtumsskolans, Västerlandaskolans och Strömskolans årskurs F-6. En satsning på färre skolenheter
ger också möjligheter att optimerå klasstorlekarna.
Förskoleverksamheten ska bedrivas på samma geografiska platser som idag. Förskolorna i Lilla Edets
kommun ska hålla hög kvalitet. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. I Lilla
Edets förskolor ska barnens utveckling och lärande stimuleras samtidigt som trygghet och omsorg
prioriteras. Befolkningsutvecklingen iLilla Edet är mycket positiv och behovet av förskoleplatser
behöver följas noga så att dagens förskolor anpassas och nya förskolor ska skapas i de områden där
behoven finns. I de områden där elever överförs till andra skolenheter skapas förutsättningar för
förskolans expansion.
För elever i gymnasieskolan ska Lilla Edets kommun satsa på att vägleda eleverna till rätt utbildningar
i dialog med eleverna. Kommunen ska även satsa på hög kvalitet i det kommunala aktivitetsansvaret
och noga följa upp gymnasielevernas studier för att säkerställa att alla elever lyckas genomföra sina
gymnasiestudier.
Motivering
Förändringarna som föreslås kommer att ge bättre förutsättningar för att få till de
kvalitetsförbättringar som Lilla Edets kommuns skolor behöver. Det är otvetydigt att kvalitetshöjande
åtgärder behöver genomföras snarast. Detta mot bakgrunden att meritvärdena är förhållandevis
låga, låg behörighet till gymnasieskolan, stora skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat,
svårighet att rekrytera och behålla behöriga och kompetenta lärare, hög omsättning av chefer inom
förvaltningen och på rektorstjänster m.m.
Färre och större skolenheter medför en samlad tillgång av lärarbehörigheter vilket skapar bättre
förutsättningar att organisera undervisningen i överensstämmelse med Skollagens behörighetskrav
som träder i kraft 1 juli 2015. Större skolenheter skapar även bättre förutsättningar för ett
pedagogiskt utbyte och Kollegialt lärande för lärarna, vilket är viktiga förutsättningar för
undervisningens utveckling och barnens lärande.
Fler elever på en skolenhet innebär fler lärare på enheten vilket medför möjligheter att skapa flexibla
organisationer och stabilare arbetslag, vilket gynnar både lärarnas förutsättningar att göra ett
kvalitativt gott arbete och elevernas förutsättningar att ha kontinuitet i lärarkontakterna över tid.
Fler lärare som delar på arbetsuppgifter som måste genomföras oavsett skolenhetens storlek skapar
förutsättningar att sprida arbetsbördan och därmed skapa en bättre arbetsmiljö för lärarna. En bättre
arbetsmiljö och fler som delar på arbetsuppgifterna leder till bättre förutsättningar för rektor och
lärare att skapa varierad och differentierad undervisning, för att individualisera undervisningen och
för att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd.
Rektors pedagogiska ledarskap är avgörande fören skolas framgång och elevers och lärares lärande
och utveckling. Större skolenheter och färre enheter att leda bidrar till att skapa bättre
förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap. Rektorstjänster med bra förutsättningar att
fokusera på det pedagogiska ledarskapet är attraktiva och leder till att rektorer kommer att vilja
arbeta i Lilla Edets kommun.
De förutsättningar som färre och större skolenheter skulle skapa, ger möjligheter för Lilla Edets
kommun att kunna bli en framgångsrik skolkommun där barn och elever får den stimulans och
vägledning som de behöver för att lära så mycket som möjligt. Enligt Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) kännetecknas framgångsrika skolkommuner av att de skapar förutsättningar för bra
ledarskap i skolorganisationen, attraherar kompetenta lärare, har höga förväntningar på alla i
organisationen och på eleverna, arbetar systematiskt med skolutveckling, har tydlig
ansvarsfördelning lalla nivåer i organisationen och fångar upp elever i behov av stödinsatser, där en
effektiv elevhälsa haren avgörande betydelse m.m.
Beslutsunderlag
Utredningar från 2011 och 2013.
Risk- och konsekvensanalyser inklusive åtgärder från 2011 och 2013.
Förslag till beslut
Lilla Edets kommun delar in skolverksamheten ifyra skolområden från och med höstterminen 2016:
• Fuxerna F-9
• Ryrsjön F-6
~ Lödöse F-6
• Ström F-6
Förslaget innebär en förändring av skolorganisationen enligt följande:
Årslurs F-3, Nygårdsskolan överförs till Tingbergsskolan
Årskurs F-3, Hjärtumsskolan överförs till Strömsskolan
•
Årskurs F-3, Västerlandaskolan överförs till Strömsskolan
Förskolan sl<a bedrivas på samma geografiska platser som idag.
En handlingsplan, för att dela in skolverksamheten ifyra skolområden från och med höstterminen
2016, ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda
målgrupper.
Lilla Edets kommun,2015-03-17
Leif H° ansson (S), ordförande i utbildningsnämnden
~~1~,~^~
Carin Thoren Hansson (S), ledamot i utbildningsnämnden
Dennis Lindberg (S), ledamot i utbildnin
nämnden
—~
Linda Alsing (V), ledamot i utbildningsnämnden
G~Z~~oL~✓C
Camilla Fjellheim (FP), ledamot i utbildningsnämnden
~7~~~
Harry Bergl
d (S), ersättare i utbildningsnämnden
Martin Björkman (S), ersättare i utbildningsnämnden
4~~
Karl Jändel (V), ersättare i utbildningsnämnden
~G,~%~
Karin Hedborg (FP), ersättare i utbildningsnämnden
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2014-01-23
2013 UN 222
607
Högstadieorganisation
Dnr 2013 UN 222 dpl 607
ÄRENDET
Vid utbildningsnämndens möte 2013-12-10 uppdrog nämnden åt bildningsförvaltningen
att, utifrån perspektivet ”elevernas bästa” och mot bakgrund av elevantalet på
Tingbergsskolan höstterminen 2014, Behörighetsförordningens fulla genomslag 201506-30 samt uppkomna frågeställningar i Utbildningsnämnden och vid
informationsmöten 2013-12-02 och 04 utreda och till nämnden återkomma med förslag
om den mest optimala högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun från och med
höstterminen 2014. Utredningen ska innehålla en konsekvensanalys.
SAMMANFATTNING
Det pågår intensivt utvecklingsarbete för att alla kommunens elever ska lyckas och nå
goda resultat. Samtidigt behöver högstadieskolornas organisation ses över då
elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Om Tingbergsskolan ska fortsätta
bedriva undervisning för årskurs 7-9 måste eleverna åldersblandas.
• Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och
lärararbetsplatser.
• En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster.
• Med fler elever och lärare på samma skola kan man organisera effektivare för att ge
stöd och specialundervisning.
• Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla
ämnesundervisningen tillsammans.
Ansvariga politiker ska fatta beslut om kommunens övergripande skolorganisation.
Enligt Skollagen 2 kap 10§ ska beslut kring skolans inre organsation fattas av rektor.
Det är alltså ingen politisk fråga huruvida den enskilda skolan ska åldersblanda
eleverna i de olika klasserna. Rektor har till uppgift att skapa en organisation som ryms
inom ekonomisk ram.
Denna skrivelse ger en övergripande kunskapsöversikt och beskrivning av skolans
uppdrag, en nulägesbeskrivning av skolan i Lilla Edets kommun, beskrivning av två
olika beslutsalternativ samt avslutas med en sammanfattande diskussion och analys.
Organisationsöversynen är initierad för att säkerställa undervisningens kvalitet och
elevernas möjlighet att lyckas så bra som möjligt. Ekonomiska konsekvenser är
efterfrågade och finns beskrivna för läsåret 2014/15. Observera att elevantalet
fortsätter sjunka även efter läsåret 14/15, vilket ger fortsatta ekonomiska
konsekvenser.
De ekonomiska konsekvenserna bör ses som underordnade elevernas möjlighet att ge
eleverna goda förutsättningar att kunskapsmässigt nå så långt som möjligt.
sid- 2 -
INLEDNING
Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever
ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över
högstadieskolornas organisation då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9
sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas.
Huvudmannens ansvar beträffande skolverksamhet är att organisera på så sätt att den
ger kommunens barn, ungdomar och vuxna förutsättningar till ett liv där den egna
försörjningen och ett livslångt lärande är primärt. Verksamhetens uppdrag, kommunens
ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla
har betydelse för utformandet av en skolorganisation. Ingen av faktorerna kan anses
mindre betydelsefull än de andra, de är alla delar av en helhet som måste tas hänsyn
till för att skapa en hållbar och fungerande skolorganisation.
Kraven på ämnesbehörighet har i form av nya statliga regelverk ökat under de senaste
åren. För att leva upp till dessa lagkrav blir det allt tydligare att en förutsättning är större
skolor. Lärarbehörigheter är en viktig faktor för måluppfyllelse avseende de
pedagogiska resultaten.
För att kunna uppfylla kraven på behöriga lärare, att ge eleverna så bra förutsättningar
som möjligt och för att skapa resurseffektivitet till gagn för samtliga elever i Lilla Edets
kommun behöver utbildningsnämnden göra ett vägval inför framtiden. Fokus ska ligga
på huvudmannens uppdrag, att skapa förutsättningar för en skolverksamhet i Lilla
Edets kommun som lever upp till skollagens krav och ger elever den utbildning av
kvalitet de har rätt till.
Skolan är viktig för kommunens attraktionskraft. För att vara attraktiv behöver skolan
ha goda resultat. Det finns inget egenvärde i att avveckla skolor eller förändra en
skolorganisation. Att frågan ändå periodvis blir aktuell beror på att förutsättningar
förändras vad gäller elevunderlag, ekonomi och lagstiftning.
Den åtgärd som förordas är inte av ekonomisk karaktär utan handlar om att säkerställa
kvaliteten på utbildningen för samtliga elever i Lilla Edets kommun. En mer effektiv
organisation medför att avsatta medel för grundskolan används på ett bättre sätt.
I en föränderlig värld är det nödvändigt i de flesta organisationer att ha utrymme för
flexibilitet. Rätt skolstruktur ger möjlighet att ta kontroll över ekonomin och därmed
skapas möjligheter att lägga resurser där de behövs.
KUNSKAPSÖVERSIKT
Statens regelverk
Den kommunala huvudmannen för skolverksamheten i Lilla Edets kommun,
utbildningsnämnden, har utsetts att ansvara för att skolverksamheten organiseras
utifrån de krav som aktuella lagar och styrdokument ställer. Staten reglerar skolan
genom ett antal lagar och styrdokument. De främsta är Skollagen 2010:800,
Skolförordningen samt läroplanerna för de olika skolformerna. Den stora förändring
som den senaste skollagen medförde är de skärpta kraven på lärarbehörighet.
Anledningen till förändringen är den tydliga kopplingen mellan lärarens kompetens och
undervisningens kvalitet.
sid 2/21
sid- 3 -
Av gällande skollag (2010:800) framgår att:
 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
 Elever ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av var man bor och av
hemförhållanden. Utbildningen ska vara likvärdig.
 Elever ska ges ledning, stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt
enligt utbildningens mål.
 Hänsyn ska tas till elevers olika behov och förutsättningar. En strävan ska
vara att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.
 Utredningsskyldighet föreligger om det befaras att en elev inte kommer att uppnå de
kunskapsmål som minst ska uppnås. Om utredning visar att eleven har behov av
särskilt stöd ska detta anordnas.
 Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Forskning om åldersblandad undervisning
Det finns inte mycket forskning kring vilken påverkan åldersintegrerad undervisning har
för elevernas resultat. Den forskning som ändå finns att tillgå är ganska gammal, en
förklaring kan vara att intresset för åldersblandad undervisning svalnat då alltfler
överger organisationsformen.
Omkring 1980 började uppfattningen spridas att ålderintegrerad undervisning var bättre
än traditionell undervisning och under de efterföljande åren ökade antalet barn i
åldersblandade klasser kraftigt (Vinterek 2003). År 2000 gick omkring en tredjedel av
alla lågstadieelever och en fjärdedel av alla barn i årskurs 4 och 5 i en åldersintegrerad
klass. Det var oftast grupper av lärare i en skola som drev fram den åldersintegrerade
undervisningen (Vinterek 2003). På högstadiet har det alltid varit ovanligt med
åldersintegrerade klasser, mellan 1996 och 1998 var det bara 2 procent av alla elever
som gick i sådana klasser. Sundell (1995) beskriver åldersblandat undervisning på
högstadiet som en ”marginell företeelse”. Under de senare åren, i och med
genomförandet av den nya läroplanen Lgr 11, har alltfler skolor med ålderblandade
klasser övergått till åldershomogena klasser. I Lgr 11 har grundskolans ämnen fått ett
mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om,
samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat.
Enligt utbildningsforskaren Monika Vinterek (2001) återfinns de flesta argument för
åldersblandade klasser i populärvetenskapliga tidningar, medan motargumenten finns i
vetenskapliga tidsskrifter. Analyserar man argumenten för och emot de olika
organisationsformerna framträder en märklig bild. Vad man vill uppnå skiljer sig inte åt
och man tar ofta fasta på samma förhållanden men värderar dem helt olika. Vad
förespråkarna för en klassform tror ska leda fram till ett visst mål hävdar kritiker leder
bort från målet. Argumenten mot liknar ofta argumenten som används för
åldersblandade klasser. Till exempel menar vissa att åldersblandade klasser innebär
en större arbetsbelastning för lärarna och att många lärare saknar utbildning för den
typ av undervisning som krävs (Veenman 1995). Detta kan jämföras med liknande
argument för åldersblandade klasser, som går ut på att lärarna får en bättre arbetsmiljö
eftersom bara en liten del av klassen byts ut varje år (Sundell 1995).
Sundell (2002) beskriver att åldersindelad undervisning fortsatt i vissa ämnen i de
åldersblandade klasserna. Motivet till det tycks vara att eleverna i annat fall inte når
den kunskapsmässiga nivå som eftersträvas. Det gäller främst i kärnämnena. Han
skriver till exempel om att lärarna i åldersblandade klasser bedrev
matematikundervisning i åldersindelade tvärgrupper. I hans undersökning nämner
pedagogerna att det är svårt att finna en lagom nivå för alla åldrar och att det saknas
läromedel för åldersblandad undervisning.
sid 3/21
sid- 4 -
I ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” Skolverket (2009) sammanfattas en
studie där Johansson & Lindahl (2008) undersöker effekterna av åldersintegrering på
elevernas studieresultat. Med hjälp av material från Statistiska centralbyrån (SCB) har
ett ursprungligt urval på 8 500 elever som följs från årskurs 3 till årskurs 9, funnits
tillgängligt. Av artikeln framgår att cirka hälften av dessa elever deltar i den aktuella
studien. Den information som har inhämtats är socioekonomiska statusvariabler t.ex.
föräldrarnas utbildningsnivå och invandrarstatus, enkätsvar från elever, föräldrar och
lärare om attityder i olika skolfrågor samt kognitiva tester i årskurs 6 och elevernas
meritvärden i årskurs 9. De kognitiva testerna som genomfördes i årskurs 6 sägs
representera verbal, spatial och matematisk förmåga. Även om författaren påpekar
vissa osäkerhetsfaktorer, hävdas att det rika och representativa datamaterialet bidrar
till att kontrollera många faktorer som annars skulle kunna snedvrida jämförelsen.
Resultaten visar på sämre resultat på testerna i årskurs 6 för de elever som har gått i
åldersintegrerade klasser. Effekten tycks vara likartad för pojkar, flickor, lågpresterande
elever och elever med utländsk bakgrund. När det gäller effekterna på det
sammanvägda betyget i årskurs 9 skiljer sig också resultaten åt, till fördel för elever
som gått i åldershomogena klasser. Den effekten är dock enligt Johansson & Lindahl
(2008), inte statistiskt säkerställd.
Elevernas kunskapsmässiga fördelar
En av fördelarna är att de yngre elevernas inlärning gynnas när de lär av äldre och de
äldre eleverna måste göra sig förstådda hos de yngre och sätta ord på det som de har
lärt sig. Östmar (1981) skriver att kontakten mellan elever är betydelsefull eftersom
huvudtanken med åldersintegrerad undervisning är att eleverna både ger och tar emot
kunskap. Även svagpresterade elever gynnas på så sätt att det kommer yngre elever
med mindre kunskap (Sundell, 1993). Eftersom eleverna i en åldersblandad klass
arbetar med olika saker på olika nivåer är det svårare att jämföra sig med sina
klasskamrater. Elevernas självtillit och självförtroende ökar eftersom ingen elev ligger
sist kunskapsmässigt i klassen (Vinterek, 2003). Vinterek skriver att eftersom nya
grupper bildas varje år får de äldre eleverna en repetition av tidigare genomgångna
områden, vilket inverkar positivt på elevernas kunskapsinhämtning. Det blir inte bara
en naturlig repetition utan varje år ges ett nytt tillfälle att för eleven ta igen något som
han eller hon inte tillgodosett sig av när den aktuella årskursen gått igenom ett visst
avsnitt (Edlund och Sundell, Åldersintegrerat eller åldersinblandat?,1999).
Elevernas kunskapsmässiga nackdelar
Ovan nämns att svagpresterande elever gynnas i åldersintegrerade klasser, men det
finns en annan sida av det också. Sundell (1993) skriver att svagpresterande elever
kanske till och med hamnar efter de yngre eleverna. Sundell skriver vidare att elever i
en åldershomogen klass åtminstone kan få tro att de är duktigare än de yngre
eleverna. En annan nackdel är de stora språkliga skillnader. Barns språk utvecklas
genom samtal med andra, men det kan vara svårt att genomföra klassdiskussioner i en
grupp med stora språkliga skillnader (Vinterek 2003). Vinterek (2003) menar att det
finns en risk att det är vanligare att elever i åldersblandade klasser som behöver
mycket stöd går om ett år än elever i åldershomogena klasser. Om så är fallet kan det
leda till i att skolan inte erbjuder eleverna det extra stöd de behöver för att klara
grundskolan på nio år. Ett extra skolår är då istället alternativet.
Elevernas sociala fördelar
En av elevernas sociala fördelar är att de äldre eleverna hjälper de yngre och på så
sätt ökar de äldre elevernas ansvarskänsla. Den sociala fostran blir en naturlig del av
verksamheten, nya elever ärver klassens regler och normer. Tryggheten ökar då
eleverna lär känna de som är äldre och rädslan för de yngre minskar. En annan fördel
är att i åldersblandade klasser får eleverna inte fasta roller under grundskolan, utan
deras roller förändras i kraft av stigande ålder. Tack vare rollförändringarna motverkas
mobbning, konkurrens och självhädelse. Barnen utvecklar egenskaper som tolerans
sid 4/21
sid- 5 -
och öppenhet mot sina kamrater tack vare att alla är så uppenbart olika (Sundell,
1993).
Elevernas sociala nackdelar
En av elevernas sociala nackdelar med att gå i en ålderblandad klass är det att vid
varje skolstart efter sommarlovet formas nya gruppsammansättningar i klassen och
eleverna måste då söka nya roller. Det leder enligt Sundell (1993) till att det är svårt att
hitta gruppkänslan i klassen och till att barnens känslomässiga utveckling inte gynnas
eftersom det sker en omsättning av elever varje år. Han menar också att eleverna har
svårt att hitta trygghet i gruppen på grund av att en del av eleverna lämnar klassen och
andra tillkommer. Det är först när man lärt känna varandra som en trygg relation kan
utvecklas och detta tar tid. Trots åldersspridningen leker eleverna oftast med jämnåriga
kamrater. Vinterek (2003) menar att relationer mellan elever i olika åldrar kan vara
resultatet av att man så att säga fick ta det som stod till buds. Författaren menar vidare
att relationer över åldersgränserna i en åldersblandad klass inte alltid beror på att
eleverna föredrar en sådan kamratkrets. Vilken samhörighet som kan uppstå i en klass
bestäms främst genom de gemensamma erfarenheter eleverna är med om (Sundell,
1993). En annan social nackdel är att det inte bara är bra vanor som ärvs mellan
klasskamrater, även de dåliga medföljer (Johansson, 1995). Det kan vara jobbigt för de
äldre eleverna att hela tiden behöva ta hänsyn till de yngre eleverna och om läraren
förväntar sig att de äldre eleverna alltid ska hjälpa sina yngre kamrater är de lätt att de
äldre tar på sig en hjälplärarroll och betraktas mer som vuxna än barn. Andra sociala
nackdelar för eleverna är att eftersom det för det mesta är indelat i olika grupper i
åldersblandade klasser kan de innebära flera lokalbyten under samma dag. Sundell
(1993) menar att dålig arbetsro är en av nackdelarna med denna organisationsform.
Varje höst så får eleverna i en åldersblandad klass uppleva uppbrott. Eleverna skiljs
från en stor del av sina gamla klasskamrater och möter en grupp nya kamrater. Sundell
(1993) menar att elevernas trygghet finns bland de kamrater som finns kvar tills en ny
samhörighet i klassen bildats.
Lärarens pedagogiska fördelar
Att arbeta ålderblandat medför en del fördelar för läraren och en av dem är att läraren
får en lättare inskolningsperiod och kan därigenom få mer tid att möta varje ny elev på
ett positivt och stödjande sätt (Vinterek, 2003). I och med de årliga uppbrotten i den
åldersblandade klassen tar läraren emot färre nybörjare samt att hon inte mister alla
sina elever på samma gång. En annan fördel som gäller både elever och lärare är att
individualiseringen ökar då läraren kan se till den enskilde elevens behov. Det är
elevernas mentala ålder och inte den fysiska som syns i gruppsammansättningen
(Sundell, 1993). Edlund och Sundell (1999) menar att samarbetet mellan klasslärare
och speciallärare intensifieras och de menar vidare att lärarens tid frigörs vid den
individuella undervisningen och pedagogen kan då ge mer hjälp till de svaga eleverna.
Då olika lärare kan undervisa olika grupper i den åldersblandade klassen blir det en
tätare vuxenkontakt för lärarna. Detta gynnar diskussioner av pedagogiska metoder.
Lärarens pedagogiska nackdelar
En nackdel för läraren är att det kan vara svårt att se den sociala utvecklingen hos
eleverna i en åldersblandad klass. Det är lätt att förlora referenspunkter när det är stor
åldersspridning i en klass. Sundell (1993) menar att det finns en risk att lärarna
använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven. En
annan nackdel är att det blir svårare för pedagogen att planera undervisningen på
grund av åldersskillnaden i gruppen, vilket också missgynnar elevernas
kunskapsinlärning. Vinterek (2003) skriver att det är ett problem att ha samövningar i
en grupp där elevernas mognad och kunskapsbas är mycket varierad. Det är svårt att
hitta material som passar alla elever, till exempel högläsningsböcker och
matematikuppgifter. Det är också ett problem att utveckla saker från år till år med hela
gruppen (Johansson & Jönsson, 1995). Vinterek (2003) menar att läraren inte har
sid 5/21
sid- 6 -
samma möjlighet att hjälpa svagpresterande elever att strukturera sitt arbete som
lärare i åldershomogena klasser. En strukturerad undervisning är speciellt viktigt för
många av de svagpresterande eleverna.
Det finns helt enkelt ingen konsensus kring hur åldersblandad undervisning fungerar.
Finns en optimal skolstorlek?
Många kommuner har en demografisk utveckling liknande den i Lilla Edet. Precis som
Lilla Edet gör därför många kommuner just nu översyn av sin skolorganisation. Utifrån
den demografiska utvecklingen har frågan kring en skolas storlek (sett till antal elever)
aktualiserats även på nationell nivå.
I utredningen Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen
(SOU 2011:39) görs antagandet att en optimal skolstorlek för åk 1-5 skulle vara 200
elever och att merkostnader uppstår vid ett elevantal under 100. Motsvarande uppgift
för åk 6-9 skulle vara 400 respektive 150 elever. Dessa siffror har utredningen tagit
fram med stöd av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Det händer ibland att det i en allmän skoldiskussion sätts likhetstecken mellan en liten
skola och en trygg skola. Vi vill i sammanhanget avråda från den typen av
resonemang. Dels är ”liten skola” ett relativt begrepp, dels är frågan egentligen
irrelevant. Skolan har enligt skollagen ett absolut ansvar för elevens trygghet, sociala
situation och resultat i skolan – oavsett hur stor eller liten skolan är.
PISA
PISA är en OECD-undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i matematik,
läsförståelse och naturvetenskap. I Sverige deltog nästan 4700 elever i PISA 2012.
PISA består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. Totalt 65 länder, varav 34
OECD-länder deltar i PISA 2012. PISA har tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och
2009.
Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
fortsätter att försämras. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECDländer. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre
kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA 2012.
Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring
som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 ligger
resultaten nu långt under genomsnittet på alla tre områden.

Matematik – De svenska resultaten har sjunkit från 494 poäng i PISA 2009 till 478
poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 494 poäng. Alla andra
nordiska länder når bättre resultat än Sverige.

Läsförståelse – Resultaten har sjunkit från 497 poäng i PISA 2009 till 483 poäng i
PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 496 poäng. Tre OECD-länder Slovakien, Chile och Mexiko - har sämre resultat.

Naturvetenskap – Resultaten har sjunkit från 495 poäng i PISA 2009 till 485 poäng i
PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 501 poäng. Sex OECD-länder
presterar sämre än Sverige.
Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Störst är skillnaden i läsförståelse där
flickorna presterar 51 poäng bättre än pojkarna. De svenska pojkarna når inte upp till
sid 6/21
sid- 7 -
OECD-genomsnittet för pojkar på något område. Flickorna når inte heller upp till
OECD-genomsnittet för flickor på något område.
I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande eleverna som tappar. Den grupp
som presterar svagast ligger idag 35 poäng under OECD-genomsnittet för
motsvarande grupp. I PISA 2000 presterade motsvarande elevgrupp 20 poäng över
OECD-genomsnittet. Ungefär samma bild syns i naturvetenskap. I matematik tappar
alla elever nästan lika mycket. Skolverket bedömer att problemet med bristande
likvärdighet i den svenska skolan kvarstår.
I analyser av orsakerna till resultaten har bland annat det individualiserade arbetssätt
som varit rådande i landet de senaste decennierna nämnts. Man menar att eleverna
lämnats alltför mycket åt sin egen inlärning istället för att klassen lär tillsammans under
lärarens ledning. Enskilt arbete är vanligt i åldersblandad undervisning.
Hur kan skolan bli framgångsrik?
Grundskolans resultat på nationell nivå är föremål för debatt, undersökning och
forskning. Det är svårt att finna entydiga förklaringar till varför så många elever inte
når målen för utbildningen i Sverige. Lättare är att finna underlag som syftar till att
förklara hur man vänder resultat och skapar en framgångsrik skola.
I Lägesbedömning 2013 säger Skolverket att den sammantagna bilden av den svenska
grundskolans resultat är fortsatt bekymmersam. Alla skolor måste vara bra skolor
menar man och ser en utvecklingspotential som framförallt består i skickliga och
engagerade lärare. Skolverket konstaterar, med stöd i forskning, att lärare bör mer
tillsammans. Avgörande för elevers lärande är hur undervisningen bedrivs och detta är
”till skillnad från elevernas socioekonomiska bakgrund något som skolan kan påverka”.
Vidare behöver skolornas huvudmän ha en tydligare strategisk användning av de
befintliga resurserna. Det senare framgår också av Skolverkets fördjupade studie om
resursfördelning (Rapport 391/2013). Enligt denna rapport behöver kommunerna i
ännu högre grad än vad som sker idag följa upp hur resurser fördelas och används
inom varje skola. Dessutom bör man analysera sambandet mellan fördelning och
måluppfyllelse, så att resursfördelningen kontinuerligt kan anpassas till de behov som
finns.
Ungefär samma slutsats drar Skolinspektionen (2012) i sin sammanställning av
forskningsresultat, Framgång i undervisningen. Lärares kunskaper, förmågor och
ageranden i undervisningssituationen är avgörande för elevers lärande och
kunskapsutveckling. Men det krävs också en organisation som möjliggör samarbete
mellan lärare under ledning av rektor. Skolans huvudmän kan bidra till detta genom
”…att skapa en stödjande strukturerad miljö för undervisning och lärande...”.
I boken Utmärkt undervisning, som beskriver framgångsfaktorer utifrån svensk och
internationell forskning, har författarna Håkansson och Sundberg (2012) skickat med
några som de anser vara nödvändiga förutsättningar för ”att den fortsatta färden ska gå
åt rätt håll”. Bland annat förordar de ”…lärande gemenskaper, ett arbetssätt som enligt
forskningen höjer kvaliteten i undervisningen och förbättrar elevers resultat. ”Med
lärande gemenskaper avses att lärare tillsammans, eller med forskare, utforskar och
utvecklar sin undervisning.
SKL (2010) konstaterar i skriften Bra måste bli bättre att om skolan inte lyckas med sitt
uppdrag, måste man tänka nytt och ändra sitt arbetssätt. ”En skola i tiden måste ligga
steget före, vara innovativ och öppen för förändringar.” Vidare behöver
arbetsorganisationen styras av elevernas behov. Den traditionella skolkulturen som
präglas av ensamjobb behöver förändras. Ökat samarbete mellan lärare krävs.
sid 7/21
sid- 8 -
Riksdagsförvaltningen (2013) har på uppdrag av utbildningsutskottet tagit fram en
studie, Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Att
”yrkesverksamma lärare tillsammans arbetar med ny kunskap och kontinuerligt kan
utvecklas i samverkan…” samt ”varaktiga professionella arbetslag som observerar och
lär av varandra”, framstår som framgångsfaktorer. Ledare, politiker och tjänstemän
behöver se nyttan med att använda forskningen och ”förstå vad som krävs för att ny
forskning ska bli ny praktik”. Av samma rapport framgår att det bara är hälften av de
tillfrågade lärarna som anser att det ingår i deras arbetsuppgifter att ta del av och
använda ny kunskap i sitt arbete.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en central framgångsfaktor för den kommun
som vill utveckla skolan i rätt riktning och förbättra skolans resultat, är förmågan att
skapa en organisation som ger förutsättningar för lärare att tillsammans planera,
undervisa, utvärdera och utveckla.
Arbetsmiljö
Personalen är en verksamhets största och främsta tillgång. En tillfredsställande
arbetsmiljö ger förutsättningar för de anställda att utföra de uppgifter som
verksamheten kräver. Brister i arbetsmiljön förebyggs på nationell nivå bl.a. genom en
ständigt föränderlig lagstiftning som kommunen har att förhålla sig till.
Lilla Edets kommun arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön för de anställda.
Under senare år har dock de förändrade och ökade kraven inom skolan medfört en
större press på både lärare och skolledning. De högre kraven har gjort att arbetslagens
sammansättning blivit än viktigare. En skolas arbetslag behöver möta krav på
kompetens inom alla grundskolans ämnen och årskurser. Alltför små arbetslag ställer
krav på enskilda medarbetare som ibland kan upplevas som orimligt höga. Lärarna
beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra
undervisningen.
Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för
och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper varje lektion. Detta innebär en
betydande ökad arbetsbelastning. På små enheter är det extra svårt att få till stånd
både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär.
Övergripande arbetsuppgifter såsom t.ex. rastvakt, materialvård, och IT ska fördelas
mellan lärarna oavsett hur många de är.
I fallstudier, som forskningslitteraturen beskriver, har framkommit att åldersblandning
och individualisering skapar en dålig arbetsro för eleverna: barn och vuxna kommer
och går i en ständig ström, grupper förändras hela tiden, aktiviteter och
undervisningspass går omlott och det finns ett konstant ”arbetsmummel” som kan
försvåra koncentrationen.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Måluppfyllelse
Hur väl lyckas Lilla Edets kommun med sitt uppdrag enligt skollagen? Hur ser
grundskolans måluppfyllelse ut?
Mellan läsåren 10/11 och 12/13 sjönk kommunens genomsnittliga meritvärde i årskurs
9 från 199,1 till 189,6 (läsåret 11/12 var meritvärdet 194,3). Detta gäller även om
hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Riksgenomsnittet
för kommunala grundskolor låg läsåret 12/13 på 209,4.
sid 8/21
sid- 9 -
Mellan läsåren 10/11 och 11/121 har Lilla Edets kommun sänkt sin placering2 i SKL:s
ranking3 av skolverksamheten avseende grundskolans meritvärde samt andel elever
med godkända betyg i alla ämnen. Detta gäller även här om hänsyn tas till det
modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Vidare har kommunen sänkt
sin ranking vad gäller det av SKL framräknade effektivitetstalet.
Elevantal; nuläge och prognoser
Förvaltningens egna prognoser visar att elevantalet i åk 7-9 på Tingbergskolan sjunker
från 2013, första året från 144 till 118 elever, året därpå till 112 elever. Elevantalet i
yngre årskurser visar inte någon ökning på åtminstone 8-10 år.
Den inflyttning som skett till Lödöse under senaste tiden har genererat fler barn i
kommunens förskolor men ingen märkbar ökning av skolelever. Man kan anta att
fortsatt inflyttning sker av liknande åldersgrupper.
Ht-14
Lödöse/Nygård
Göta/Hjärtum/Lilla Edet/Ström/Västerlanda
Totalt
Åk 9
42
75
117
Åk 8
43
67
110
Åk 7
33
61
94
Lödöse/Nygård
Göta
Lilla Edet
Hjärtum/Ström/Västerlanda
Totalt
Åk 6
36
12
38
30
116
Åk 5
38
13
46
21
118
Åk 4
45
14
36
32
127
Lödöse
Nygård
Göta
Lilla Edet
Hjärtum
Ström
Åk 3
17
10
15
24
6
19
7
98
Åk 2
27
16
21
35
5
19
8
131
Åk 1
29
7
13
31
5
27
8
120
(29)
(16)
(11)
(54)
(18)
(19)
(10)
Förskoleklass
1
Västerlanda Totalt
För läsåret 12/13 finns ännu inga Öppna jämförelser att tillgå.
2
10/11
Nått godkänt i alla ämnen – faktiskt 267
Nått godkänt i alla ämnen – avvikelse SALSA 266
Genomsnittligt meritvärde – faktiskt 217
Genomsnittligt meritvärde– avvikelse från SALSA 146
11/12
Nått godkänt i alla ämnen – faktiskt 273
Nått godkänt i alla ämnen – avvikelse SALSA 275
Genomsnittligt meritvärde – faktiskt 247
Genomsnittligt meritvärde– avvikelse från SALSA 223
Effektivitetstal 252
3
Ranking av Sveriges 290 kommuner
Källa: SKLs Öppna jämförelser 2012 och 2013
sid 9/21
sid- 10 -
Lokaler
Lokalerna på Fuxernaskolan kan inrymma upp till ca 750 elever fördelade på ca 30
klasser i åk F-9 samt särskola. I dagsläget disponerar ca 450 elever, fördelade på 20
klasser samt särskola, motsvarande yta. Fuxernaskolan är, oavsett hur många elever
som går där, i behov av kontinuerlig upprustning och modernisering. För några år
sedan byggdes skolan ut med kontor för ledning/administration, lärararbetsplatser samt
ett uppehållsrum för eleverna. Just nu pågår upprustning av särskolans lokaler samt
ämnessalarna för bild, textilslöjd samt musik. Vid en eventuell sammanslagning av
högstadieskolorna föreslås upprustning på plan 2 för att möjliggöra tre uppehållsytor/
skåpsutrymmen – en för vardera åk 7, 8 och 9. Idrottssalen är i behov av en
upprustningsplan.
Underhållsbehovet på Tingbergsskolan 7-9 är stort och inom en snar framtid kommer
omfattande åtgärder behövas för att säkerställa lokalernas funktion. Skolan är omodern
och mörk och saknar grupprum, elevutrymmen och ämnessalar. En fördjupad analys
krävs för att kunna avgöra om och i så fall hur skolan bör byggas om eller om den ska
rivas och återskapas. I den pågående planläggningen av Lödöse har skolan tilldelats
en tomt om 2,2 ha i Ekebergsområdet. Tomten kommer så snart det är möjligt att
bebyggas med en förskola men rymmer även en skola för ca 500 elever. Det innebär
att det finns en valmöjlighet mellan att renovera och anpassa byggnaden för
Tingbergsskolans nuvarande högstadium eller att riva alternativt upplåta huset till
annan verksamhet och när behov uppstår bygga en helt ny skola i Lödöse.
Utbildningsnämndens hyreskontrakt för Tingbergsskolan löper t.o.m. 2019. Om
hyreskontraktet inte kan omförhandlas kvarstår hyreskostnaden för
utbildningsnämnden.
Lokaleffektivisering som flytt av Tingbergsskolans högstadium skulle medföra innebär
att lokalersättningen i elevpengen minskas med ca 10 000:-/högstadieelev och år,
förutsatt att alla elever väljer att följa med till Fuxernaskolan. Om ingen väljer att följa
med minskar lokalersättningen i elevpengen med 1150:-/högstadieelev och år.
Bild 1: Lokaler på Fuxernaskolans högstadium
sid 10/21
sid- 11 -
Skolskjuts
67 av de 118 berörda eleverna har redan idag skolskjuts.
34 av dessa (från Nygård och Prässebo) reser med Västtrafiks linjer och för dem
innebär en flytt till Fuxernaskolan att restiden inkl. väntetid till och från skolan förlängs
med 30-40 minuter i vardera riktningen.
15 av skolskjutseleverna bor så till att de reser till skolan med upphandlad skolskjuts,
idag utförs denna av Göteborgs Buss. För att deras restid till skolan inte ska bli alltför
lång kan flertalet av dem behöva bussas direkt mellan hemmen och Fuxernaskolan,
alltså inte via Lödöse. Det innebär nya turer från Larsered/Mossen. En ny tur kostar ca
1300 kr. Antal nya turer beror på hur schemaläggningen blir. Flyttas Tingbergsskolan
åk 7-9 till Fuxernaskolan behövs förmodligen inte alla turer som går i dagläget, då
årskurs F-6 inte går lika långa skoldagar.
Det är svårt att i detta skede göra en exakt beskrivning av varje elevs skolskjutsväg
och dess kostnader då det, enligt skollagen, ska göras en individuell prövning för varje
enskild elev.
Ca 50 av de 118 eleverna bor så till att de idag inte har skolskjuts till skolan men
kommer att behöva det vid en eventuell flytt till Fuxernaskolan. De behöver alltså
förses med ett busskort på Västtrafik à 4 000 kr, totalt ca 200 tkr.
BESLUTSUNDERLAG
Alternativ 1 – Åk 7-9 förblir på Tingbergsskolan
I det här alternativet stannar åk 7-9 kvar på Tingbergsskolan.
Organisation
Ht 14 börjar 33 elever i åk 7 på Tingbergsskolan. Det är inte hållbart att varken
organisera dem som en klass eller att dela dem i två mindre klasser. För att göra
klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna på något sätt.
För att få en organisation som är hållbar över tid måste även elevgrupper av mer
”optimal” storlek involveras. Det har diskuterats att åldersblanda klasserna i åk 7-9
alternativt i åk 4-5 samt åk 7-8, där åk 6 och åk 9 undervisas i åldershomogena
klasser. Vid ett beslut om alternativ 1 återstår för rektor att skapa en inre organisation
av Tingbergsskolan 4-9 som på bästa möjliga sätt möter elevernas behov inom ramen
för skolans ekonomi. Då rektor har ett helhetsansvar för åk 4-9 har han möjlighet, om
det är ett alternativ, att inordna årskurs 6 i högstadiets organisation med ämneslärare
osv.
Konsekvenser
I det här alternativet där Tingbergskolans åk 7-9 blir kvar medför det en rad utmaningar
i det dagliga genomförandet av skolans uppdrag – att ge eleverna de bästa
förutsättningar att få en god utbildning. Detta är än mer märkbart i och med införandet
av den nya skollagen och de nya läroplanerna. Grundskolans ämnen har alla fått ett
mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om,
samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat.
Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra
undervisningen. Att undervisa åldersblandat ställer särskilda krav på läraren.
Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för
och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper under samma lektion. Endast
ett fåtal av befintliga lärare på Tingbergsskolans högstadium har utbildning och
erfarenhet av att undervisa åldersblandat. Det innebär att de närmaste årens
sid 11/21
sid- 12 -
kompetensutvecklingstid behöver inriktas mot detta arbetssätt och annat
utvecklingsarbete som t.ex. det pågående arbetet kring Bedömning för lärande får
prioriteras ner.
De omfattande kunskapskrav och den stora mängden ämnesstoff som eleverna, enligt
Lgr 11, ska få ta del av kräver ämnesintegrering - att lärare samarbetar mellan ämnen.
På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och
åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Utöver undervisningen och det
direkta arbetet med eleverna finns övergripande arbetsuppgifter som ska fördelas
mellan lärarna.
Då Tingbergsskolan blir alltför liten för att ha eget tjänsteunderlag för heltidstjänster,
kommer behöriga lärare att tvingas arbeta på flera skolenheter. Det finns anledning att
anta att dessa delade tjänster inte anses attraktiva och kan därmed komma att påverka
möjligheten att bemanna dessa tjänster med behöriga och skickliga lärare.
För eleverna innebär alternativet att de får gå kvar i Tingbergsskolan under
högstadietiden och behålla den skolväg de haft under åk F-6. Det innebär att de
kommer att byta klasskamrater vid två eller tre läsårsstarter under sin högstadietid. Det
finns en risk att de inte når så höga resultat som de skulle kunna, då den
åldersblandade undervisningen kan ha svårigheter att utmana dem att nå så långt som
möjligt.
Tingbergsskolan har det senaste året haft svårt att skapa en organisation som ryms
inom ekonomisk ram. 2013 slutade med ett underskott på -1,7 mkr.
Om alla 118 elever stannar på Tingbergsskolan kommer klasserna att organiseras så
att ca 11 lärartjänster undervisar dem.
Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att
fortsätta sin skolgång på Tingbergsskolan är svåra att bedöma. Det spelar stor roll hur
många elever per årskull det handlar om. Ett mindre bortfall får troligen ingen
konsekvens för skolans inre organisation. Blir det ett utfall med 25-30 elever per
årskurs kvar kan dessa komma att organiseras i åldershomogena klasser.
Om 25% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 8
lärartjänster undervisar de kvarvarande.
I sammanhanget bör påpekas att 8 tjänster troligtvis inte innebär 8 faktiska lärare då så
få lärare tillsammans inte har behörighet i alla 19 ämnen. Deltidstjänster blir då
alternativet. Alltför många deltidstjänster gör organisationen ogenomförbar. Lärare som
arbetar deltid på flera skolor tvingas lägga arbetstid på resor vilket fördyrar
organisationen. Eleverna ska ha tillsyn på raster vilket kräver en viss lärarnärvaro även
då.
Om 50% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 5,5
lärartjänster undervisar de kvarvarande.
Om 75% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 2,5
lärartjänster undervisar de kvarvarande.
Om skolan ska fortsätta att organiseras med åldershomogena klasser krävs minst 12
lärartjänster. Denna beräkning förutsätter att tjänsternas ämneskombinationer kan
optimeras maximalt, vilket är föga troligt. Mer rimligt är att anta att 13-14 tjänster krävs.
sid 12/21
sid- 13 -
I denna beräkning finns inget utrymme för särskilda undersvisningsgrupper. Kostnaden
för denna organisation beräknas till mellan 6,1 mkr (12 lärartjänster) och 6,9 mkr (13,5
lärartjänster).
De 118 elever vars elevpeng utgör skolans personalbudget uppgår till ca 5,3 mkr
läsåret 2014/15. Åldershomogena klasser skulle alltså innebära en merkostnad om ca
0,8-1,6 mkr för läsåret 2014/2015. Då elevantalet fortsätter sjunka ökar denna
merkostnad läsåren därpå. Läsåret 2015/16 när skolan beräknas ha 112 elever är
skolans personalbudget ca 5,0 mkr.
Alternativ 2 - Åk 7-9 Tingbergsskolan samlokaliseras på Fuxernaskolan
I det här alternativet avvecklas Tingbergskolans åk 7-9 och dessa elever flyttas till
Fuxernaskolan.
Organisation
Eleverna i årskurs 7 blandas från start med elever från Fuxernaskolan, Ryrsjöskolan
och Strömsskolan. Klasserna i årskurs 8 och 9 flyttas intakta till Fuxernaskolan för att
möjliggöra en tjänsteplanering där lärare som är väl kända för eleverna, så långt det är
möjligt, fortsätter undervisningen i dessa klasser.
Konsekvenser
En större skola har större tjänsteunderlag och därmed möjlighet att erbjuda behöriga
lärare heltidstjänster. Lärarna blir fler och kan bilda arbetslag som har ett samlat,
gemensamt ansvar för eleverna i ett antal klasser. De kan dela på mentorskap o.s.v.
Lärarna kan samarbeta kring läroplanens kunskapskrav genom tematiskt
ämnesintegrerat arbete. När en skola har flera lärare som undervisar i samma ämne
kan dessa samarbeta kring kunskapsfördjupning och utveckling av
ämnesundervisningen. Flera kan dela på de övergripande arbetsuppgifter som ska
fördelas mellan lärarna såsom rastvakt, materialvård, utvecklingsarbete och IT.
För eleverna innebär alternativet att de får gå i Fuxernaskolan under högstadietiden
och får längre skolväg. De kommer att få nya klasskamrater i årskurs 7 och sedan hålls
klasserna intakta under årskurs 7, 8 och 9. Då lärarna i huvudsak arbetar heltid på en
skola underlättas stödet till varje elev då det finns en tät kontakt mellan lärare – elev.
En större skola har möjlighet att organisera så det skapas utrymme för kringresurser,
såsom specialundervisning, elevhälsopersonal och skolvärdar.
Om alla 118 elever flyttar till Fuxernaskolan innebär det ca 320 elever på
Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 29 lärartjänster. Om Tingbergsskolan
flyttas till Fuxernaskolan planeras för 4 klasser i årskurs 7, 5 klasser i årskurs 8 och 5
klasser i årskurs 9. Det första året kommer organisationen vara i överkant för stor då
man prioriterar att klasserna i årskurs 8 och 9 ska hållas intakta.
Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att
fortsätta sin skolgång på Fuxernaskolan är svåra att bedöma.
Ett bortfall på 25% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 290 elever på
Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 26 lärartjänster. I årskurs 7 kan det
innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett
bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på
Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken
årskull eleverna tillhör.
sid 13/21
sid- 14 -
Ett bortfall på 50% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 260 elever på
Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 23 lärartjänster. I årskurs 7 kan det
innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett
bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på
Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken
årskull eleverna tillhör.
Ett bortfall på 75% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 230 elever på
Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 21 lärartjänster. I årskurs 7 kan det
innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett
bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på
Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken
årskull eleverna tillhör.
Om ingen väljer att följa med till Fuxernaskolan tar eleverna med sig sin elevpeng till
sin nya huvudman. Då högstadiehuset på Tingbergsskolan inte längre används som
skollokaler innebär att lokalersättningen i elevpengen minskar med 1150:/högstadieelev och år. Så snart lokalhyran upphört alt. omförhandlats minskar också de
faktiska lokalkostnaderna.
Initialt kan kostnader för övertalig personal finnas, men omställningsarbete bör ske
skyndsamt.
Då elever som väljer en skola i en annan kommun inte är berättigare till skolskjuts
kommer troligen skolskjutskostnaderna vid detta scenario att minska avsevärt.
Kvaliteten på undervisningen kommer inte att påverkas av ett mindre antal klasser på
Fuxernaskolan.
Ambitionen, att eleverna i största möjliga utsträckning ska behålla de lärare som nu
undervisar dem, kan påverkas om alltför många elever väljer en annan huvudman. Det
kan innebära uppsägningar på grund av övertalighet av lärare i kommunen.
DISKUSSION OCH ANALYS
Den mest effektiva skolorganisationen innebär att resurser samlas i möjligaste mån för
att kunna utnyttja dem på bästa sätt. Ett sådant förslag innebär att kommunen minskar
antalet enheter för att istället stärka några färre. En naturlig konsekvens av detta är att
några elevers resväg till skolan ökar. Detta uppvägs mot att elever får ökad tillgång till
lärare med rätt kompetens. Möjligheten att ge fler elever stöd ökar också. Dock finns
en gräns för vad som är positivt för kommunen, för samhället och för den enskilde
eleven. Där får kommunen väga effektivitet och kvalitet mot bl.a. närhet. Hur man väljer
att organisera kommunens skolverksamhet är ytterst en politisk fråga. Ansvariga
tjänstemän lägger fram förslag och har att beskriva vad de olika förslagen i praktiken
innebär och vilka konsekvenser de väntas ge.
För eleverna innebär båda alternativen en betydande påverkan för eleverna i
Tingbergskolans åk 7-9, oavsett om eleverna går kvar på Tingbergsskolan och får nya
klasskamrater i de nya åldersblandade klasserna eller om klasserna flyttas, intakta, till
Fuxernaskolan.
Alla elever kommer, vid ett beslut om nedläggning av Tingbergsskolans högstadium,
att erbjudas plats i Fuxernaskolan men det fria skolvalet gör det möjligt för alla att söka
den skola man önskar. Lilla Edets kommun ersätter den huvudmannen med fastställd
elevpeng. Dock ersätts inte skolskjutskostnader utanför kommunen.
sid 14/21
sid- 15 -
I skolperspektiv får de olika alternativen stor betydelse på möjligheten för den enskilda
skolan att rekrytera behöriga lärare. Om högstadiet förblir på Tingbergsskolan kommer
möjligheten att erbjuda lärare heltidstjänst begränsas. Det får till följd att lärare tvingas
pendla mellan kommunens skolor för att få full sysselsättning. Närheten till eleverna
minskas, man kommer inte att kunna komma i kontakt med sina lärare varje dag.
Lärarnärvaron blir generellt låg vilket påverkar elevernas trygghet.
En kartläggning över vilka lärartjänster som behövs kommer att genomföras. Det finns
inte ett entydligt svar på hur tjänsteplaneringen för lärarna kan se ut. Under flera
perioder i lärarutbildningens historia har den lärarstuderande själv kunnat planera sin
utbildning. Det har fått till följd att högstadielärare kan ha flera olika
ämneskombinationer, t.ex. matematik/musik eller matematik/slöjd. Lärarnas
behörigheter utgör alltså tillsammans ett stort pussel som ska läggas för att få timplan,
schema och behörig undervisande lärare att stämma. En mindre skolenhet får svårare
att få detta att stämma bra. I alternativ 2 erbjuds samtliga lärare i åk 7-9 på
Tingbergsskolan arbete på Fuxernaskolan, det leder alltså inte till någon övertalighet i
kommunen förutsatt att samtliga elever väljer att gå i Fuxernaskolan.
Små skolenheter får svårigheter att klara verksamheten, exempelvis på grund av
ämnesbehörigheter, inom skolans egen budget. Skolorna måste samverka och lärare
måste arbeta deltid på flera skolor om de önskar heltidstjänst. Om inte den enskilda
skolan klarar sin organisation inom ekonomisk ram resulterar det i resursineffektivitet
och att också övriga skolor i kommunen tvingas betala priset i form av försämrad
kvalitet.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Utbildningsnämnden föreslås besluta enligt något av alternativen.
Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida
Bilaga 2: minnesanteckningar från informations- och dialogmöte 2+4 december 2013
Bilaga 3: Referenser
Maria Andersson
Bildningschef
Beslutet expedieras till
Kansliavdelningen
Ekonomiavdelningen
sid 15/21
sid- 16 -
Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida
Ett högstadium?
Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas
och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas
organisation.
Elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen
anpassas. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna. Detta har
väckt funderingar och ett alternativ har uppkommit:
Slå samman Tingbergsskolan och Fuxernaskolan årskurs 7-9 och få ett kommunalt högstadium i
kommunen, på Fuxernaskolan.
• Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser.
• En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster.
• Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning.
• Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen
tillsammans.
Högstadiet kommer att bestå av 310-360 elever.
Tidsplan utredning högstadieorganisation
16 december-16 januari
17 januari
17 januari-22 januari
23 januari
27 januari
30 januari
31 januari-26 februari
31 januari - 26 februari
27 februari
Arbeta med tjänsteskrivelse
Dialog i presidiet. Visa och gå igenom utkast till tjänsteskrivelse
Färdigställande av tjänsteskrivelse
Skicka ut tjänsteskrivelsen till utbildningsnämnden
Samverkan i FSG
Dialog och Bordläggning/Återremiss i UN
Dialog med kommuninvånarna
Dialog med berörda föräldrar och elever
Beslut i UN
Frågor och svar
Varför behöver vi förändra?
Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå
goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation.
Är detta ett politiskt uppdrag?
Nej. När det stod klart att Tingbergsskolan behöver åldersblanda klasserna till hösten på grund av få
elever har reaktioner kommit från flera håll. Föräldrarådet, lärare och andra har frågat om eleverna inte
kan flyttas till Fuxernaskolan istället. Därefter har bildningsförvaltningen tittat vidare på förutsättningarna.
Vilka är fördelarna med ett högstadium?



En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster.
Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning.
Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen
tillsammans.
Hur många elever berörs?
Nästa år har Tingbergsskolan 122 högstadieelever och antalet fortsätter sjunka under några år.
På Fuxernaskolan går det 202 elever till hösten, även detta elevantal sjunker.
Får alla plats?
Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. Se
skisser nedan.
Kommer lärare att sägas upp?
Nej, det här handlar inte ekonomiska besparingar utan att använda de lärare vi har på bättre sätt.
sid 16/21
sid- 17 -
När sker sammanslagningen?
Om man ska flytta Tingbergsskolans högstadium behöver det ske inför höstterminsstart 2014.
Skulle inte Lödöse växa?
Vi har positiv befolkningsökning i kommunen. Vi väntar en ökning av elevantalet i Lödöse med anledning
av den. När man ser ett tillräckligt elevunderlag kan Tingbergsskolan upprustas för att starta igen i fräscha,
moderna och ändamålsenliga lokaler.
Varför är mötena på Fuxernaskolan?



Vi väntar oss ett stort intresse och har därför valt en stor lokal. Här finns möjlighet att föräldrar med
barn i Tingbergsskolan och Fuxernaskolan att mötas och höra vandras frågor och funderingar.
Med två mötestillfällen hoppas vi att fler får möjlighet att gå.
Det kommer också finnas möjlighet att se och uppleva lokalerna på plats.
Hur ser resultaten ut på Tingbergsskolan och Fuxernaskolan i förhållande till övriga Sverige?
På http://siris.skolverket.se kan man söka skolresultat på skol- eller kommunnivå och jämföra med andra
skolor och kommuner.
Hur upplever eleverna i Lilla Edets kommun sina skolor?
I vårens elevenkätsundersökning svarade eleverna i åk 8 Lilla Edets kommun så är:
(klicka för större bild)
--Informationen uppdateras löpande
Senast uppdaterat 2013-12-20 15:54
Idéskisser över Fuxernaskolan
(klicka för större bild)
sid 17/21
sid- 18 -
Bilaga 2:
Minnesanteckningar Informations- och dialogmöte 2013-12-02 samt 2013-12-04







































När min idag 20-årige son gick i skolan var det positivt med blandade klasser. Vad hände med
det?
Vilka erfarenheter finns av åldersblandade klasser?
Varför är det negativt med åldersblandade klasser?
Det är väl bättre att lärarna åker i mellan skolorna, istället för att eleverna ska pendla.
Eleverna på Fuxernaskolan har ju sämre resultat.
Är forskning gjord på kommunala skolor?
Jag skiter väl i ekonomin, det är ert problem.
Om Tingbergskolan läggs ner flyttar vi våra elever till Ale!
Finns något politiskt engagemang i frågan?
Det borde varit fler politiker här i kväll.
Södra Lödöse ska ju växa, varför då inte behålla skolan.
Hur många av Fuxernas elevunderlag väljer privata alternativ.
Hur kan man göra för att attrahera elever från Alvhem/Ale?
Hur försvarar man att ha skolor i Lilla Edets kommun som har totalt 20 elever?
Det borde inte vara några problem att Tingbergskolan och Fuxernaskolan samarbetar kring
lärare.
Tingbergeleverna vill inte sjunka till Fuxernaelevernas nivå resultatmässigt.
Varför räknar ni kallt med att alla elever och lärare följer med till Fuxernaskolan?
Om Tingbergskolan försvinner, försvinner motivationen att bo i Lödöse.
Lödöse är mer vana att pendla söderut.
Är det bara ekonomi som ligger bakom detta?
Hur kan det vara pedagogiskt bättre att ha fler elever på en skola?
Hur säkerställer ni elevernas trygghet när inga vuxna i Lilla Edet känner Lödöseungdomarna
Kommer man att blanda elever från Tingberg med Fuxernaelever eller får de ”egna” klasser?
Vad tycker elever och föräldrar på Fuxernaskolan?
Kommer det att bli övertaliga lärare?
De riktigt bra lärarna på Tingbergskolan kommer inte att flytta med till Fuxerna!
Något är fel med hela skolan i Lilla Edet. Tingbergskolan fungerar inte!
Framgångsfaktorer för en bra skola är möjligheten till kollegor.
”Klangen” Fuxerna.
Som lärare skulle jag aldrig vilja flänga mellan två skolor. Då får jag inte samma kontakt med
eleverna i vardagen.
Det har redan försvunnit pengar från Tingbergskolan till Fuxernaskolan.
Vi har en bedrövlig skola i Lilla Edet, men frågan är om detta är lösningen.
Det handlar om ekonomi, ljug inte!
Är det bra för Nygårdseleverna att gå 3 år i Nygård, 3 år i Lödöse och 3 år i Lilla Edet?
Som lärare vill man arbeta nära sina elever dagligen.
Inte bra att nya lärare ska bedöma eleverna sista året.
Alldeles för lång resväg från Prässebo till Lilla Edet.
Jag kommer inte alls att känna mig trygg på Fuxernaskolan.
Tingberg har 89% behöriga lärare och Fuxerna har bara 76% behöriga lärare.
sid 18/21
sid- 19 -










































Det känns som att man vill lösa Fuxernas problem med denna lösningen.
Fuxerna är en bra skola, jag tycker det är en orättvis stämpel.
Lilla Edets kommun har problem! Politisk fråga!
De högst presterande eleverna kommer att lämna kommunen.
Ni betalar för mycket i lokalhyror, Leifab borde kunna halvera hyran.
Vilket är viktigast en bra skola eller ett välmående fastighetsbolag?
Det har aldrig satsats på Tingbergskolan.
Leifab kan väl renovera Tingbergskolan, de har ju pengar.
Det är inkompetens som styr hela denna kommun.
Jag har hört att kranskommunerna ”dumpar” familjer med problem i Lilla Edets kommun.
Bygg en helt ny skola och börja om.
Vad säger lärarna på Tingbergskolan?
Hur ser sjuktalen för lärarkåren ut?
Gör ditt jobb och förhandla så du får den budget du behöver.
Det blir längre dagar för eleverna.
Hur långt är hyreskontraktet på Tingbergskolan?
Är man inte anställd inom ”Lilla Edets kommun” inom skolvärlden?
Detta är inte en dialog utan en presentation. Beslutet är ju redan fattat. Varför sitter vi här?
Det är för snabbt att fatta beslut den 30 januari på det underlag som finns idag
Var är lärarna idag? Hade det inte varit bra om de hade varit här och lyssnat?
Har ni pratat med Nya Skolan om åldersblandat?
Årskurs 6 till högstadiet?
Enkät till vårdnadshavare önskas.
Hur är elevernas upplevelse? Glöm inte att lyssna till barnen!
Oroliga över Fuxernas rykte.
Hur ska ni hinna? Varför är utredningen inte klar? Vi hade dykt upp då också. Tidspress
Stor oro över skolskjutsar (slitna bussar, en oro idag) och pendlingstid
Oro över Fuxernas dåliga skolresultat. Hur påverkar detta Tingbergs elever? Hur stora är
skillnaderna mellan skolorna? Skolorna och barnen jämförs mot varandra.
Föräldrarna vill ha önskar ett extra möte där det tredje förslaget redovisas. Politikerna deltar.
Hur kan skolan ta hand om niorna? Inte läge att byta till Göteborg eller Trollhättan. Hur
bemöter ni eleverna som går i nian?
Var är politikerna? Ska de inte lyssna och höra på oss föräldrar?
Kan vi få se skrivelsen?
Ni har redan bestämt er. Vad gör vi här?
Oroa över slitna bussar.
Hur ska barnen orka? Långa resvägar. Hur lång är den faktiska resvägen?
Risk- och konsekvensanalys - Många barn kommer inte att följa med.
Motstånd mellan Lilla Edetbor och Lödösebor.
Hur kan ni öka tryggheten för våra barn? Vad händer när de möts? Vad görs åt
motsättningarna?
Vad kan vi föräldrar göra? Föräldrastöd när det är oroligt. Föräldrarna är noga med att påpeka
att de ser rektorernas arbete för bättre skolmiljö.
Vad är er uppfattning om åldersblandat?
LEIFAB.
Kolla upp Paradisskolan och Essungaskolan.
sid 19/21
sid- 20 -
Bilaga 3:
Referenser
Edlund, Ann-Charlotte och Sundell, Knut. 1999. Åldersintegrerat eller åldersinblandat?
FoU-rapport 1999:9/Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen,
Forsknings- och utvecklingsenheten.
Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel. 2012. Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer
i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, Elly-Ann och Lindahl, Erica. 2008. Åldersintegrerade klasser – bra eller
dåligt för elevernas studieresultat? IFAU-rapport 2008:20/IFAU – Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Stockholm. IFAU.
Johansson, Sofia och Jönsson, Malin. 2005. Åldersblandade klasser – på vinst eller
förlust? Examensarbete. Malmö högskola.
Rapport från riksdagen 2012/13:RFR10. 2013. Hur kan ny kunskap komma till bättre
användning i skolan? Stockholm: Riksdagsförvaltningen.
Sundell, Knut. 1995. Åldersindelat eller åldersblandat? Forskning om
ålderssammansättningens betydelse i förskola och grundskola. 2., [omarb. och utök.]
uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Sundell, Knut. 2002. Är åldersblandade klasser bra för eleverna? FoU-rapport 2002:7/
Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och
Utvecklingsenheten.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2010. Bra måste bli bättre. Dagens skola och
hur den kan bli bättre. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2012.Öppna jämförelser Grundskola 2012.
Elevernas syn på skolan och undervisningen. Stockholm: Sveriges Kommuner och
Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2013. Öppna jämförelser Grundskola 2013.
Hur motiverar skolan eleverna?. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Skolinspektionen. 2012. Framgång i undervisningen. En sammanställning av
forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Dnr
2010:1284/Skolinspektionen. Stockholm: Skolinspektionen.
SFS 2010:800, Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. 2009. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. 2013. PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. Rapport 398:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. 2013. Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387:2013./Skolverket.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket. 2013. Kommunernas resursfördelning till grundskolor. Rapport
391:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes.
sid 20/21
sid- 21 -
SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen.
Veenman, S. 1995. Cognitive and noncognitive effects of multigrade and multi-age
classes: A best-evidence synthesis. Review of Educational Research vol. 65, s. 319381.
Vinterek, Monika. 2001. Åldersblandning i skolan. Elevers erfarenheter. Umeå: Umeå
Universitet.
Vinterek, Monika. 2003. Åldersblandade klasser - Lärares föreställningar och elevers
erfarenheter. Lund: Studentlitteratur.
Östmar, J-E. 1981. Årskursintegrerade klasser på lågstadiet. Skola i utveckling.
Stockholm: Liber.
sid 21/21
Dnr: 11UN045
Utredning om det optimala lokalbehovet för
Lilla Edets kommuns grundskolor utifrån ett
pedagogiskt, administrativt och ekonomiskt
perspektiv
2011-03-21
Lilla Edets Kommun - 463 80 Lilla Edet
Besökadress:, Järnvägsgatan 12 | Tel: 0520-65 97 00 | Fax: 0520-58 00 53
E-post:[email protected] | www.lillaedet.se
sid 1/14
sid- 2 -
1. Bakgrund
Bildningsförvaltningen har på uppdrag av Utbildningsnämndens ordförande genomfört
en utredning kring ”det optimala lokalbehovet som krävs för en modern undervisning
bedriven av Lilla Edets kommun”. I uppdraget konstateras att kommunen haft en
minskning på ca 600 elever under en tioårsperiod utan att lokalanvändningen minskat
nämnvärt. Det gör att kommunen idag har mycket höga kostnader per i elev för lokaler,
inte minst ur ett riks- och regionalt perspektiv. Dessutom träder en ny skollag ikraft till
sommaren, som ställer ytterligare krav på skolornas kapacitet och den bemanning och
kompetens som behöver finnas hos bl.a. personalen.
Samtidigt bedrivs ett utvecklingsarbete i kommunens skolor under namnet attraktiv
skola med goda resultat. Detta mot bakgrund av den låga måluppfyllelsen i kommunens
skolor. Ett viktigt utvecklingsområde är att skapa en organisation för samarbete och
lärande, där en bättre organisation av enheterna och verksamheterna ska bidra till att
höja måluppfyllelsen. Till stöd för detta finns bl.a. utredningar gjorda av kommunens
skolverksamhet av bl.a. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).
Dessa rapporter pekade på en hel del förbättringsområden för att Lilla Edet ska bli en
framgångsrik skolkommun. Ett av förbättringsområdena var att anpassa skolan efter
omvärldens förutsättningar och behov. Synpunkter och frågeställningar som togs upp
var bland annat:
”Givet att Lilla Edet har de demografiska och geografiska förutsättningarna som råder
så bör skolan och dess verksamhet organiseras i harmoni med dessa snarare än att
förklara dessa förutsättningar som grunder för skolans oförmåga”
”Hur är verksamheten organiserad för att vara så kostnadseffektiv som möjligt samt för
att kunna erbjuda rimlig stimulans, valmöjlighet och utveckling för elever, personal och
föräldrar?”
”Hur organiserar sig skolan för att möta de specifika behov som finns i kommunen vad
gäller stöd och stimulans för skolans alla elever?”
Uppdraget ska redovisas och innehålla förslag till beslut inför utbildningsnämndens
sammanträde 2011-03-31.
2. Tillvägagångssätt
Utredningen har genomförts av bildningsförvaltningens centrala administration, med
stöd av kommunens rektorer. Huvudarbetet, det vill säga, utredandet av den mest
optimala lokallösningen har i huvudsak genomförts av berörda rektorer. Som hjälp har
rektorerna fått ett antal tänkbara förslag att utvärdera pedagogiska och organisatoriska
för- och nackdelar för. Till detta har man även lämnat en helhetsbedömning av
respektive förslag. Man har även kunnat lämna tilläggsförslag som man sett skulle
kunna vara av antingen pedagogisk, organisatorisk eller ekonomisk fördel. Nämnas bör
att rektorerna enbart har utvärderat förslag som påverkar deras egen verksamhet.
Rektorernas material har sammanställts till denna rapport.
sid 2/14
sid- 3 -
De förslag rektorerna utvärderat är följande:
• Förslag 1 - Flytta Strömsskolans verksamhet till Fuxernaskolan.
• Förslag 2 - Flytta Strömsskolans, Hjärtums och Västerlandas skolverksamhet till
Fuxernaskolan.
• Förslag 3 - Flytta Nygårdsskolans skolverksamhet till Tingbergsskolan.
• Förslag 4 – Flytta Ryrsjöns 4-6 verksamhet till Fuxernaskolan.
Utöver detta inkom även två andra förslag som innebär följande förslag på förändring:
• Förslag 5 – Flytta Hjärtums och Västerlandas skolverksamhet till Strömsskolan.
• Förslag 6 – Se förslag 5 samt använda del av Strömsskolans lokal till annan
verksamhet.
3. Resultat
Avsnitt 3 är upplagt enligt följande: Förslagen presenteras var för sig med först en
helhetsbedömning av förslaget och sedan pedagogiska och organisatoriska fördelar;
pedagogiska och organisatoriska nackdelar samt en redovisning för konsekvenserna ur
ett ekonomiskt perspektiv.
Eftersom flytt av Strömsskolan ingår i både förslag 1 och 2 redogörs inte samma
fördelar och nackdelar i båda förslagen utan återges enligt ”se förslag 1” som
kompletteras med de fördelar och nackdelar som en flytt av skolverksamheten i Hjärtum
och Västerlanda genererar.
3.1 Förslag 1 – Flytta Strömsskolans verksamhet till Fuxernaskolan
Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar verksamheten på Strömsskolan
till Fuxernaskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med flytten till Fuxernaskolan.
3.1.1 Helhetsbedömning förslag 1
Att flytta elever och personal från Strömskolan till Fuxernaskolan kommer till största
del generera positiva effekter för Fuxernaskolan. Det ger skolan bättre möjligheter till
att tillgodose varje enskild elevs behov och med det en högre måluppfyllelse.
Fuxernaskolan har idag relativt få elever i varje åldergrupp vilket gör att de är
begränsade i hur de kan effektivisera sina resurser. De är tvungna att ha små grupper,
som i sin tur kostar mycket och är ekonomiskt ineffektivt. Med Strömsskolans
elevunderlag kan man skapa en organisation med bra gruppstorlekar med en god
ekonomi, vilket innebär att man kan ha råd med pedagoger som kan arbeta med riktade
insatser på individ- och gruppnivå.
Vissa nackdelar förekommer såsom intern omlokalisering av skolbarnomsorgens
verksamhet samt vissa ämnen men det krävs även omstrukturering/omflyttning av delar
av personalens arbetsplatser.
Fördelarna är fler och större än nackdelarna vilket gör förslaget pedagogiskt,
organisatoriskt och ekonomiskt fördelaktigt.
sid 3/14
sid- 4 -
3.1.2 Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 1
En flytt av Strömsskolans verksamhet till Fuxernaskolan medför och möjliggör många
pedagogiska och organisatoriska fördelar såsom:
•
En flytt möjliggör att ett ökat antal lärarbehörigheter samlas på samma ställe
vilket möjliggör för en högre andel behöriga lärare i enskilda ämnen. Detta
innebär en kvalitetshöjning samt att det möter bestämmelserna om
ämnesbehörighet i den nya skollagen.
•
Vidare skulle en flytt medföra en breddning av arbetslagens kompetens på
Fuxernaskolan
och
en
ökad
möjlighet
till
pedagogiskt
utbyte/lärandeorganisation, något som är direkt kvalitetshöjande för både
undervisningen samt för lärarnas kompetensutveckling. Det skulle även öka
möjligheten att omorganisera arbetslagen för att motverka negativa sociala
strukturer och tankesätt.
•
En skola med fler elever medför en större organisatorisk flexibilitet mellan
undervisningsgrupper ur ett köns-, ålders-, kunskapsmässigt och socialt
perspektiv men även en större flexibilitet gällande arbetslagens organisation ur
ett kompetens- och storleksperspektiv. Mer rationella lösningar i
tjänsteplaneringen möjliggörs. Det medför även en ökad möjlighet till ett
tematiskt (att arbeta gränsöverskridande mellan ämnena kring ett visst tema)
arbetssätt. En större organisatorisk flexibilitet ger dessutom utrymme för ett ökat
utbud av aktiviteter vid friluftsdagar.
•
Det innebär dessutom bättre förutsättningar för att skapa aktiviteter såsom
läxhjälp, extra riktade insatser mot enskild elev eller elevgrupp vid sidan av
klasschemat med ökad måluppfyllelse som resultat.
•
En flytt innebär även att läromedelsanslagen samlas under ett tak vilket
genererar samordningsvinster samt ökar möjligheten till ett mer varierat
läromedelsinköp som i sin tur ökar möjligheten till en mer differentierad och
individanpassad undervisning.
•
Det skapar ökade möjligheter till samordningsvinster mellan skola och fritids,
vilket även skapar bättre möjligheter till differentierad och varierad
undervisning.
•
En flytt innebär även en minskad arbetsbelastning för personal då uppdrag vid
sidan av undervisningen kan fördelas på fler personer. Fler personal innebär
även högre vuxennärvaro på rasterna och fler elever innebär även ett större antal
kamratkontakter med jämnåriga.
3.1.3 Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 1
En flytt av Strömsskolans verksamhet skulle innebära att Västerlanda och
Hjärtumsskolan isoleras än mer än idag och risken ökar att de blir ”pedagogiska öar”
som är svårare att organisera. Det kan även medföra en försämring/försvåring av
möjligheten till pedagogiskt utbyte för lärarna i Västerlanda och Hjärtum.
sid 4/14
sid- 5 -
I nuläget har eleverna i skolår 3 på Västerlanda och Hjärtum en heldag i veckan på
Strömsskolan då de bland annat har ämnen man själva inte har ändamålsenliga lokaler
för inom ämnen som t.ex. idrott och slöjd. Detta är något som måste lösas om flytten
genomförs.
Skolbarnomsorgen på Fuxerna växer (i och med förslaget) drastiskt vilket kommer att
medföra att verksamheten blir utspridd på skolans lokaler. Inför HT 10 genomfördes en
organisations- och lokalförändring (inom skolbarnomsorgen på Fuxerna) för att samla
verksamheten och skapa ett bättre samarbete med skolan. Detta kommer således att
påverkas negativt. Verksamhet blir även något ekonomiskt ineffektivare.
En flytt av Strömsskolans verksamhet till Fuxernaskolan kommer att medföra att
personalens arbetsplatser behöver ses över/omfördelas. I nuläget är arbetsplatserna
fördelade i ett F-9 perspektiv, något som inte kommer att vara möjligt vid eventuell flytt
då man tvingas omgruppera sig i F-6 och 7-9.
Fler elever på raster innebär sannolikt en högre risk för mobbing och diskriminering
3.1.4 Ekonomiska konsekvenser förslag 1
Det ekonomiska perspektivet visar på att man vid en flytt kan omfördela pengar från
lokaler till pedagogiska insatser. En avyttring av Strömsskolan innebär att lokalpengen i
elevpengen sänks kraftigt. Det utrymme som frigörs, upp till 0,8 mkr per år beroende på
elevströmmar, kan som sagt användas till pedagogiska insatser avhängigt att
utbildningsnämndens totala budgetram förblir intakt. På längre sikt kan ytterligare ca
1,5 mkr per år sparas in i form av mindre kök och städkostnader. Förslaget innebär dock
ökade skolskjutskostnader (ca 100-150 tkr per år) eftersom fler elever skulle behöva
skolskjuts. ”Break even” ligger på cirka 25 elever. Förslaget är ekonomiskt lönsamt på
lång sikt. Utbildningsnämndens hyreskostnader minskar med förslaget med ca 5,3
miljoner kr. Om även lokalkostnaden beaktas i resonemanget om break even hamnar
break even på cirka 85 elever.
Ett visst inköp av inventarier behöver eventuellt genomföras för den utökade
fritidsverksamheten.
3.2 Förslag 2 – Flytta Strömsskolans verksamhet samt skolverksamheten i
Hjärtum och Västerlanda till Fuxernaskolan
Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar verksamheten på Strömsskolan
och skolverksamheten i Västerlanda och Hjärtum till Fuxernaskolan. Befintlig
pedagogisk personal följer med flytten till Fuxernaskolan.
3.2.1 Helhetsbedömning förslag 2
Alla pedagogiska och organisatoriska fördelar med förslag 1 återfinns i förslag 2.
Dessutom frigör förslag 2 lokalyta till, vid utökat behov, förskoleverksamhet i Hjärtum
och Västerlanda.
Ser man till nackdelarna i förslag 1 gäller dessa även för förslag 2, med undantaget att
Hjärtum och Västerlanda inte blir ”pedagogiska öar” med begränsat utrymme för
pedagogiskt utbyte.
sid 5/14
sid- 6 -
Detta gör förslaget pedagogiskt och organisatoriskt fördelaktigt. Troligtvis är det även
ekonomiskt fördelaktigt på kort sikt. Det beror på elevflödet. Förslaget är ekonomiskt
fördelaktigt på lång sikt.
Det finns tillräckligt utrymme för eleverna på Strömsskolan, Hjärtumskolan och
Västerlandaskolan på Fuxernaskolan. Dock kan konstateras att F-6 verksamheten på
Fuxernaskolan skulle bli full, sett i antalet klasser, beaktat den nuvarande
lokalorganisationen. Ytterligare enstaka elever finns det alltid plats för.
3.2.2 Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 2
Alla pedagogiska och organisatoriska fördelar med förslag 1 återfinns i förslag 2.
Förslag 2 frigör dessutom lokalyta till, vid utökat behov, förskoleverksamhet i Hjärtum
och Västerlanda. I Västerlanda är efterfrågan på förskola stor och en eventuell flytt av
dess skolverksamhet skulle medföra att all förskoleverksamhet ryms i samma lokal,
vilket är en stor pedagogisk och organisatorisk fördel. Förskoleverksamheten i
Västerlanda skulle inte längre vara i behov av Skogsviolen (grannbyggnaden till
Västerlandaskolan), där verksamhet bedrivs sen årsskiftet.
Ytterligare fördel med förslag 2 är att Hjärtum och Västerlanda inte blir ”pedagogiska
öar” med begränsat utrymme för pedagogiskt utbyte (nackdel i förslag 1). Förslaget
skulle innebära utökad möjlighet för pedagogiskt utbyte mellan både personal och
elever. De elever som idag går på Västerlandaskolan och Hjärtumsskolan skulle kunna
erbjudas pedagogiska resurser som finns på Fuxernaskolan. Man får även bättre
möjligheter att samordna insatser för barn i behov av särskilt stöd.
Förslaget möjliggör/underlättar för förändrade, mer specialiserade, rektorsuppdrag. I
arbetsmiljöverkets granskning av rektorernas arbetsmiljö i Lilla Edets kommun
framkom att rektorerna generellt sett har för hög arbetsbelastning. Förslag 2 möjliggör
en förbättring inom detta område.
En inventering av lärarnas utbildning och behörighet vid Hjärtumskolan och
Västerlandaskolan visar att lärarna har en relativt bred behörighet. En svaghet är dock
att de är få lärare (till antalet) som arbetar på varje enhet och på grund av detta saknas
behörighet i vissa kompetensområden. Man är även sårbara om det blir
personalförändringar. Förslag 2 möjliggör en förbättring inom detta område.
3.2.3 Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 2
Nackdelarna i förslag 2 är samma som de i förslag 1 med undantaget att Hjärtum och
Västerlanda inte blir ”pedagogiska öar” med begränsat utrymme för pedagogiskt utbyte
(nackdel i förslag 1).
Med ytterligare (det vill säga fler än i förslag 1) fritidselever blir verksamheten
ytterligare något utspridd samt att nya lokaler (Erngrenska villan) behöver tas i anspråk.
Dessa behöver troligen även rustas upp något sett till inventarier.
3.2.4 Ekonomiska konsekvenser förslag 2
Det ekonomiska perspektivet i förslag 1 gäller även i förslag 2 och följande tillkommer
för förändringarna i Hjärtum och Västerlanda.
sid 6/14
sid- 7 -
En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda frigör lokalyta till
förskoleverksamheten. I Hjärtum har det i dagsläget ingen större betydelse men i
Västerlanda skulle all förskoleverksamhet rymmas i samma lokal, vilket innebär att en
lokal (Skogsviolen, 0,25 mkr) kan avyttras. Dessutom skulle lokalpengen i elevpengen
sänkas ytterligare, vilket innebär att upp till 0,25 mkr, beroende på elevströmmar, kan
omfördelas från interkommunal ersättning till pedagogiska insatser. Ökade
skolskjutskostnader tillkommer med cirka 150 tkr per år beroende på elevströmmar.
”Break even” ligger på cirka 3-5 elever. Förslaget är ekonomiskt lönsamt på lång sikt.
Totalt är break even för förslag 2 är mellan 25-30 elever. Utbildningsnämndens
hyreskostnader minskar totalt med förslaget med ca 5,5 miljoner kr. Om även
lokalkostnaden beaktas i resonemanget om break even hamnar break even på cirka 85
elever.
Ett visst inköp av inventarier behöver genomföras för den utökade fritidsverksamheten.
3.3 Förslag 3 – Flytta skolverksamheten i Nygård till Tingbergsskolan
Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar skolverksamheten på
Nygårdsskolan till Tingbergsskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med flytten till
Tingbergsskolan.
3.3.1 Helhetsbedömning förslag 3
Förslaget medför betydligt fler pedagogiska och organisatoriska fördelar än nackdelar
och ger bättre förutsättningar för en ökad måluppfyllelse. Det ger en mer samlad och
strukturerad bild av skolan med färre skolenheter. Vi får med färre enheter en större
möjlighet till samsyn kring elevers lärande. Vid färre enheter får man en mer rationell
struktur kring underhåll och skötsel av skolorna. Det pedagogiska ledarskapet ökar och
blir mer nära verksamheten om antalet enheter minskar. Ett eventuellt ökat elevunderlag
med 15 % under en femårsperiod i den södra kommundelen är beaktat i förslaget och
vid händelse av detta ryms dessa på Tingbergsskolan.
3.3.2 Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 3
En flytt av Nygårdsskolans skolverksamhet till Tingbergsskolan medför och möjliggör
många pedagogiska och organisatoriska fördelar såsom:
• En flytt medför en breddning av arbetslagens kompetens på Tingbergsskolan
och en ökad möjlighet till pedagogiskt utbyte/lärandeorganisation, något som är
direkt kvalitetshöjande för både undervisningen samt för lärarnas
kompetensutveckling. Fler lärare under samma tak skapar även bättre
förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning samt större
flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av
extra stöd. Mer rationella lösningar i tjänsteplaneringen möjliggörs.
•
En samling av all skolpersonal under ett tak skapar ökade möjligheter till flera
aktiviteter vid friluftsdagar och mer tid för gemensamt planeringsarbete och
befintliga resurser. Vidare ökar möjligheterna till samordningsvinster mellan
skola och fritids och det ges bättre förutsättningar för en högre kvalité i
verksamheten i och med att fler vuxna finns tillgängliga under större del av
dagen.
sid 7/14
sid- 8 -
•
En påfyllning av elever i skolår F-3 på Tingbergsskolan skulle innebära jämnare
klasstorlekar och användandet av åldersheterogen undervisning avskaffas.
•
En flytt innebär även att läromedelsanslagen samlas under ett tak vilket
genererar samordningsvinster samt ökar möjligheten till ett mer varierat
läromedelsinköp som i sin tur ökar möjligheten till en mer differentierad och
individanpassad undervisning.
•
En flytt innebär även en minskad arbetsbelastning för personal då uppdrag vid
sidan av undervisningen kan fördelas på fler personer. Fler personal innebär
även högre vuxennärvaro på rasterna och fler elever innebär även ett större antal
kamratkontakter med jämnåriga.
•
Nygårdsskolan saknar ändamålsenliga lokaler för bland annat idrott och slöjd,
vilket innebär att eleverna på Nygårdsskolan transporteras med buss till
Tingberg för dessa ämnen. Med all skolverksamhet i den södra kommundelen
förlagd på Tingbergsskolan skulle detta upphöra.
•
En flytt av skolverksamheten i Nygård möjliggör för att kunna möta en eventuell
ökad efterfrågan på barnomsorg i Nygård i befintliga lokaler. Det öppnar även
upp för en flexiblare tjänstplanering förskola kontra pedagogisk omsorg samt
möjliggör/underlättar för förändrade, mer specialiserade, rektorsuppdrag. I
arbetsmiljöverkets granskning av rektorernas arbetsmiljö i Lilla Edets kommun
framkom att rektorerna generellt sett har för hög arbetsbelastning. Förslag 3
möjliggör en förbättring inom detta område.
•
En inventering av lärarnas utbildning och behörighet vid Nygårdsskolan visar att
lärarna har en relativt bred behörighet. En svaghet är dock att de är få lärare (till
antalet) som arbetar på varje enhet och på grund av detta saknas behörighet i
vissa kompetensområden. Man är även sårbara om det blir personalförändringar.
Förslag 3 möjliggör en förbättring inom detta område.
•
En flytt möjliggör att ett ökat antal lärarbehörigheter samlas på samma ställe
vilket möjliggör för en högre andel behöriga lärare i enskilda ämnen. Detta
innebär en kvalitetshöjning samt att det möter bestämmelserna om
ämnesbehörighet i den nya skollagen.
•
Förslaget skulle innebära utökad möjlighet för pedagogiskt utbyte mellan både
personal och elever. De elever som idag går på Nygårdsskolan skulle kunna
erbjudas pedagogiska resurser som Tingbergsskolan. Man får även bättre
möjligheter att samordna insatser för barn i behov av särskilt stöd.
3.3.3 Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 3
Det enda pedagogiska och organisatoriska nackdelarna med förslaget är att möjligheten
till samarbete mellan skolbarnomsorg och förskola försvåras samt att antalet elever på
rasterna på Tingbergsskolan ökar något, vilket ökar risken något för mobbing och
diskriminering.
sid 8/14
sid- 9 -
En eventuell ökning av elevunderlaget med 15 % under en femårsperiod medför ingen
pedagogisk eller organisatorisk nackdel.
3.3.4 Ekonomiska konsekvenser förslag 3
125 tkr kan frigöras, beroende på elevströmmar, att användas till pedagogiska insatser i
stället för lokalpeng i interkommunal ersättning. Förslaget innebär dock något ökade
skolskjutskostnader (ca 50 tkr per år), vilket innebär en nettoeffekt på 75 tkr. Detta
medför en ”break even” på ca 1 elev. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt.
En eventuell ökning av elevunderlaget med 15 % under en femårsperiod har ingen
ekonomisk påverkan.
3.4 Förslag 4 – Flytta Ryrsjön åk 4-6 till Fuxerna
Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar verksamheten på Ryrsjöns
montessoriskola åk 4-6 till Fuxernaskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med
flytten till Fuxernaskolan.
3.4.1 Helhetsbedömning förslag 4
Att flytta Ryrsjöns 4-6 verksamhet till Fuxernaskolan medför pedagogiska och
organisatoriska fördelar och möjligheter på Fuxerna såsom övriga förslag. Det frigör
även lokalyta för en eventuell ökad efterfrågan på förskola i Göta. Fördelarna på
Fuxerna uppstår på dock på Ryrsjöskolans bekostnad vars verksamhet skulle försämras
ur ett pedagogiskt och organisatoriskt perspektiv. Om förslaget är ekonomiskt lönsamt
eller inte är avhängigt elevströmmarna.
3.4.2 Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 4
En flytt av Ryrsjöns 4-6 verksamhet till Fuxernaskolan medför en breddning av
arbetslagens kompetens på Fuxernaskolan och en ökad möjlighet till pedagogiskt
utbyte/lärandeorganisation. Detta är direkt kvalitetshöjande för både undervisningen
samt för lärarnas kompetensutveckling.
Det skulle även medföra optimalare elevgruppstorlekar på Fuxernaskolan, vilket skapar
bättre förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning samt större
flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra
stöd.
En flytt av Ryrsjöns 4-6 verksamhet möjliggör för att kunna möta en eventuell ökad
efterfrågan på barnomsorg i Göta i befintliga lokaler.
3.4.3 Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 4
Fuxernaskolans fördelar uppstår på Ryrsjöns bekostnad. Det blir en pedagogisk och
organisatorisk försämring på Ryrsjön som får motsvarande nackdelar som
Fuxernaskolan får fördelar.
3.4.4 Ekonomiska konsekvenser förslag 4
170 tkr kan frigöras, beroende på elevströmmar, att användas till pedagogiska insatser i
stället för lokalpeng i interkommunal ersättning. Ökade skolskjutskostnader tillkommer
sid 9/14
sid- 10 -
med cirka 100 tkr per år beroende på elevströmmar. Detta medför en ”break even” på ca
1 elev. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt.
3.5 Förslag 5 – Flytta skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda till
Strömsskolan
Förslaget innebär att man från höstterminen 2011 flyttar skolverksamheten i
Västerlanda och Hjärtum till Strömsskolan. Befintlig pedagogisk personal följer med
flytten till Strömsskolan.
3.5.1 Helhetsbedömning förslag 5
Ett bra förslag med många positiva och organisatoriska fördelar i form av bland annat
ökade möjligheter till pedagogiskt utbyte samt större flexibilitet i tjänsteplanering
gruppering av elever. Fler lärare under samma tak skapar även bättre förutsättningar för
en varierad och differentierad undervisning samt större flexibilitet för att skapa
aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd.
Dessutom skulle lokalyta frigöras i Hjärtum och Västerlanda för att lättare kunna möta
en eventuell ökad efterfrågan inom barnomsorgen.
3.5.2 Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 5
En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda skulle medföra en samlad
tillgång av fler lärarbehörigheter, vilket ger möjligheter att möta bestämmelserna i nya
skollagen om ämnesbehörighet. Detta skapar även bättre förutsättningar för ett
pedagogiskt utbyte/lärandeorganisation där lärare lär av varandra.
Fler elever på Strömskolan skapar fler paralleller i årskurserna och ett större antal
kamratkontakter med jämnåriga. Fler elever på skolan innebär även fler lärare vilket
skapar en större flexibilitet mellan arbetslag och möjliggör rationella lösningar gällande
tjänstefördelning vad gäller undervisning och vikarieanskaffning. Det skapar även sänkt
arbetsbelastning då arbetsuppgifterna delas på ett större antal personer samt bättre
förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning och större flexibilitet för
att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd.
När det gäller läromedel ökar möjligheten till samordningsvinster och större möjlighet
till differentiering genom till exempel pedagogiska och interaktiva hjälpmedel.
Större samordningsvinster mellan skola och fritids möjliggörs samt att det erbjuder goda
möjligheter till differentierad och varierad undervisning inom verksamheten.
En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda frigör lokalyta till, vid utökat
behov, förskoleverksamhet i Hjärtum och Västerlanda. I Västerlanda är efterfrågan på
förskola i nuläget stor och en eventuell flytt av dess skolverksamhet skulle medföra att
all förskoleverksamhet ryms i samma lokal, vilket är en stor pedagogisk och
organisatorisk fördel. Förskoleverksamheten i Västerlanda skulle inte vara i behov av
Skogsviolen (grannbyggnaden till Västerlandaskolan), där verksamhet bedrivs sen
årsskiftet.
I arbetsmiljöverkets granskning av rektorernas arbetsmiljö i Lilla Edets kommun
framkom att rektorerna generellt sett har för hög arbetsbelastning. Förslag 5 möjliggör
sid 10/14
sid- 11 -
en förbättring inom detta område i form av förändrade, mer specialiserade,
rektorsuppdrag.
En inventering av lärarnas utbildning och behörighet vid Hjärtumskolan och
Västerlandaskolan visar att lärarna har en relativt bred behörighet. En svaghet är dock
att de är få lärare (till antalet) som arbetar på varje enhet och på grund av detta saknas
behörighet i vissa kompetensområden. Man är även sårbara om det blir
personalförändringar. Förslag 5 möjliggör en förbättring inom detta område.
3.5.3 Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 5
Förslaget innebär fler antal elever på raster vilket innebär en något ökad risk för
mobbning och diskriminering.
En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda försvårar/försämrar den röda
tråden med förskolan.
3.5.4 Ekonomiska konsekvenser förslag 5
En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda frigör lokalyta till
förskoleverksamheten. I Hjärtum har det i dagsläget ingen större betydelse men i
Västerlanda skulle all förskoleverksamhet rymmas i samma lokal, vilket innebär att en
lokal (Skogsviolen, 0,25 mkr) kan avyttras. Dessutom skulle lokalpengen i elevpengen
sänkas, vilket innebär att upp till 0,25 mkr, beroende på elevströmmar, kan omfördelas
från interkommunal ersättning till pedagogiska insatser. Ökade skolskjutskostnader
tillkommer med cirka 150 tkr per år beroende på elevströmmar.
Break even är ca 3-5 elever. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt.
3.6 Förslag 6 – Flytta skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda till
Strömsskolan samt avveckla A-huset för annan verksamhet
3.6.1 Helhetsbedömning förslag 6
Ett förslag som medför positiva och organisatoriska fördelar i form av bland annat
ökade möjligheter till pedagogiskt utbyte samt större flexibilitet i tjänsteplanering
gruppering av elever. Fler lärare under samma tak skapar även bättre förutsättningar för
en varierad och differentierad undervisning samt större flexibilitet för att skapa
aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra stöd.
Dessutom skulle lokalyta frigöras i Hjärtum och Västerlanda för att lättare kunna möta
en eventuell ökad efterfrågan inom barnomsorgen. Förslagets nackdelar ligger främst i
att det lokala skolbiblioteket behöver avvecklas samt att skolbaromsorgen inte kan ha
egna lokaler.
3.6.2 Pedagogiska & organisatoriska fördelar/möjligheter förslag 6
Förslag 6 medför samma pedagogiska och organisatoriska fördelar och möjligheter som
förslag 5 samt att det möjliggör att A-huset (en del av Strömskolan) kan användas till
annan verksamhet, vilket också medför en integrering av olika verksamheter.
3.6.3 Pedagogiska & organisatoriska nackdelar förslag 6
Förslag 6 medför samma pedagogiska och organisatoriska nackdelar som förslag 5.
Dessutom tillkommer att skolbiblioteket, datasalen och sinnesrummet måste avvecklas
sid 11/14
sid- 12 -
på grund av lokalbrist. Dessutom måste skolbarnomsorgen avveckla sina lokaler och
flytta in i skolans lokaler.
3.6.4 Ekonomiska konsekvenser förslag 6
En flytt av skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda frigör lokalyta till
förskoleverksamheten. I Hjärtum har det i dagsläget ingen större betydelse men i
Västerlanda skulle all förskoleverksamhet rymmas i samma lokal, vilket innebär att en
lokal (Skogsviolen, 0,25 mkr) kan avyttras. Dessutom skulle lokalpengen i elevpengen
sänkas, vilket innebär att upp till 0,25 mkr, beroende på elevströmmar, kan omfördelas
från interkommunal ersättning till pedagogiska insatser. Ökade skolskjutskostnader
tillkommer med cirka 150 tkr per år beroende på elevströmmar. Den ekonomiska
effekten av en eventuell avyttring av Strömskolans A-hus är i dagsläget osäker eftersom
en separat hyresförhandling måste till med Leifab.
Break even är ca 3-5 elever. Förslaget är ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt.
4. Analys och slutsatser
Utredningen utgår från de pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska
konsekvenserna och möjligheterna i de olika förslagen. Eventuella andra bedömningar
av konsekvenser har inte tagits i beaktande.
Utredningen visar att de pedagogiska och organisatoriska fördelarna är många och
likartade i samtliga förslag. Även nackdelarna, som är betydligt färre än fördelarna,
påminner om varandra i förslagen. Samtliga förslag genererar samordningsvinster i
läromedel samt en ökad organisatorisk och pedagogisk flexibilitet. Samtliga förslag
skapar bättre förutsättningar för en varierad och differentierad undervisning samt större
flexibilitet för att skapa aktiviteter mot enskild elev eller elevgrupp i behov av extra
stöd. Förslagen ökar även möjligheterna till det pedagogiska utbytet lärare emellan. Allt
detta är faktorer som bidrar till förbättrad kvalité i verksamheten. De pedagogiska och
organisatoriska nackdelar som framkommit i förslagen är få och inte av den digniteten
som fördelarna är.
En viktig faktor är de nya styrdokumenten för skolan som träder ikraft från
höstterminen 2011. För att eleverna ska få likvärdiga förutsättningar att nå
utbildningens mål, är lärarnas utbildning och behörighet i de olika kompetensområdena
viktig. Vid färre men större enheter blir det lättare att tillmötesgå lagstiftningens krav på
verksamheten. Vid inventering kring lärarnas utbildning och behörighet vid de mindre
enheterna, Hjärtumskolan, Västerlandaskolan och Nygårdsskolan ser vi att lärarna har
en relativt bred behörighet. En svaghet är dock att de är få lärare (till antalet) som
arbetar på varje enhet och på grund av detta saknas behörighet i vissa
kompetensområden. Man är även sårbara om det blir personalförändringar.
Ur ett ekonomiskt perspektiv är det alltid ekonomiskt lönsamt att ha färre enheter
eftersom det blir färre lokaler att hyra, städa och servera mat i. Samtliga förslag kan
dock på kort sikt innebära en ekonomisk nackdel om det är så att ett stort antal elever
övergår till fristående verksamhet eller till verksamhet i annan kommun. Det antalet har
i förslagen ovan presenterats som ”break even”. På längre sikt är det ingen ekonomisk
nackdel att ha en stor andel elever i annan verksamhet, så länge organisationen i övrigt
är anpassad för detta. En minskning av lokalkostnaderna har ”dubbel effekt” på
sid 12/14
sid- 13 -
utbildningsnämndens ekonomi, eftersom den dels sänker de faktiska hyreskostnaderna,
men samtidigt även bidrar till att minska lokaldelen av elevpengen, vilket gör att
summan som betalas ut till andra verksamheter minskar. I tabellerna nedan åskådliggörs
besparingen för respektive förslag.
Det förslag som sammanvägt innebär minst pedagogiska, organisatoriska och
ekonomiska fördelar är förslaget att flytta Ryrsjön åk 4-6 till Fuxernaskolan. En del i
detta är att det medför en kvalitetsförsämring för den verksamheten (F-3) som blir kvar.
Förslaget att flytta skolverksamheten i Nygård till Tingbergsskolan är det förslag som
innebär flest fördelar och som även är relativt enkelt att genomföra från hösten 2011. En
eventuell utökning av elevunderlaget i den södra kommundelen med 15 % under en
femårsperiod är inget som påverkar verksamheten pedagogiskt, organisatoriskt eller
ekonomiskt. Förslag 3 motiveras i huvudsak inte av ekonomiska besparingar utan en
förbättrad kvalité i undervisningen för de elever som får flytta.
Förslag 5 och 6 har också många pedagogiska och organisatoriska fördelar och är bra
förslag ur den aspekten. Skillnaden mellan dem är att förslag 6 medför något fler
pedagogiska och organisatoriska nackdelar än förslag 5, men bidrar med större
omfördelningsmöjligheter ur ett ekonomiskt perspektiv. Inget av förslag 5 och 6 har
dock den ekonomiska potentialen förslag 1 och 2 har.
En jämförelse av förslag 1 och 2 visar följande: Förslag 2 innehåller samtliga
pedagogiska och organisatoriska fördelar som förslag 1. Dessutom frigör förslag 2
lokalyta till, vid utökat behov, förskoleverksamhet i Hjärtum och Västerlanda.
Nackdelarna i förslag 2 är färre än i förslag 1 eftersom Hjärtum och Västerlanda inte
blir ”pedagogiska öar” med begränsat utrymme för pedagogiskt utbyte. Möjligheten till
pedagogiskt och organisatorisk flexibilitet blir ytterligare något större i förslag 2 än i
förslag 1. Ur ett pedagogiskt och organisatoriskt perspektiv är förslag 2 således att
föredra framför förslag 1.
Långsiktigt är förslag 2 mer ekonomiskt fördelaktigt än förslag 1, eftersom bl.a.
lokalkostnader och ersättningar för interkommunal ersättning minskar. På kortare sikt är
de två förslagen svårare att bedöma eftersom det finns en osäkerhet kring hur många av
eleverna i Hjärtum och Västerlanda som väljer andra alternativ om skolverksamheten
försvinner där. Ytterligare en aspekt som inte tagits med i de ekonomiska beräkningarna
är att man med färre enheter bedriver en effektivare administration och förenklar
ledningsfunktionerna ute på de mindre enheterna. Här sker avsevärda förbättringar,
även om de är svåra att mäta rent ekonomiskt. Detta är ytterligare ett argument för
förslag 2.
sid 13/14
sid- 14 -
Tabellerna nedan redogör för den budgeterade ekonomiska besparingen i varje förslag.
Siffrorna är preliminära och beroende av elevströmmar.
Ekonomiska besparingar för 2011 för respektive förslag, belopp i tkr
Förslag 1
Förslag 2
Förslag 3
Förslag 4
Förslag 5
Förslag 6
IKE 2011
400
525
65
85
125
125
Lokaler 2011
400
400
0
0
0
0
Övrigt 2011
-75
-150
-25
-50
-75
-75
Summa 2011
725
775
40
35
50
50
Ekonomiska besparingar per år från 2012 för respektive förslag, belopp i
tkr
IKE 2012Lokaler 2012Övrigt 2012Förslag 1
800
5 300
1 350
Förslag 2
1 050
5 550
1 200
Förslag 3
125
0
-50
Förslag 4
170
0
-100
Förslag 5
250
250
-150
Förslag 6
250
250 + X
-150
X = hyreskostnad för A-huset på Strömsskolan.
Summa 20127 150
7 800
75
70
350
350 + X
5. Förslag till beslut
Bildningsförvaltningen föreslår att flytta verksamheten på Strömskolan,
skolverksamheten i Hjärtum och Västerlanda till Fuxernaskolan samt att flytta
skolverksamheten på Nygårdsskolan till Tingbergsskolan från höstterminen 2011.
(Förslag 2 och 3)
alternativt
Bildningsförvaltningen föreslår att flytta verksamheten på Strömskolan till
Fuxernaskolan samt att flytta skolverksamheten på Nygårdsskolan till Tingbergsskolan
från höstterminen 2011. (Förslag 1 och 3)
sid 14/14
2
2011-04-12
1
Riskbedömning vid flytt av skolverksamhet
Bakgrund
Bildningsförvaltningen har på uppdrag av utbildningsnämndens ordförande genomfört en
utredning kring det optimala lokalbehovet som krävs för modern undervisning. I utredningen
konstateras att kommunen har haft en minskning på ca 600 elever under en tioårsperiod utan
att lokalanvändningen minskat nämnvärt.
Riskbedömningen avser bilningsförvaltningens båda förslag till beslut dvs att flytta
verksamheten på Strömskolan, skolverksamheten i Hjärtum och västerlanda till
Fuxernaskolan samt att flytta skolverksamheten på Nygårdsskolan till tingbergsskolan från
höstterminen 2011.
Alternativt
Verksamheten på Strömskolan flyttar till Fuxernaskolan samt att flytta verksamheten på
Nygårdsskolan till Tingbergsskolan från höstterminen 2011.
Nedanstående riskbedömningar är upprättade av ansvariga rektorer i samverkan med lokala
fackliga företrädare på respektive enhet.
Riskbedömning vid flytt av skolverksamhet till Fuxernaskolan
Planerad ändring:
 Elevperspektiv
Strömskolan, Hjärtumskolan och Västerlandaskolans skolverksamhet och skolbarnsomsorg
flyttas till Fuxernaskolan.
Alternativt Strömskolans skolverksamhet och skolbarnsomsorg flyttas till Fuxernaskolan.
 Personalperspektiv
Strömskolan, Hjärtumskolan och Västerlandaskolans skolpersonal tjänstgör fr.o.m.
höstterminen på Fuxernaskolan.
Skolbarnsomsorgens personal tjänstgör fr.o.m. höstterminen på Fuxernaskolan.
Riskbedömning elevperspektiv:
Riskerna innebär
 Eleverna får längre resväg.
 Eleverna kommer till en okänd miljö med fler elever och vuxna.
 Risk för en vi och dem kultur.
 Delvis nya regler och förhållningssätt.
 Kan innebära nya klassindelningar med nya sociala strukturer.
 Kan innebära nya lärare i undervisningen.
2011-04-12
2
2
Riskbedömning personalperspektiv:
Riskerna innebär
 Det kan innebära ett chefsbyte för personalen.
 Nya arbetslag och en ny skolkultur.
Åtgärder:
Ansvar och tid för genomförande av åtgärder
 Ledning kommer att snarast efter beslut påbörja ett tätt samarbete. Prioriterat är att
övergången för eleverna skall bli så smidig som möjlig. Den pedagogiska personalen,
tillsammans med ledning tar fram en handlingsplan inför förändringen.
 Tät och kontinuerlig information till vårdnadshavare och elever. Ledning ansvarar.
 De nya arbetslagen tar fram en gemensam struktur inom laget. Ansvara: rektor
 Pga. nya arbetslag utvecklar ledning tillsammans med personal samsyn kring rutiner
och arbetssätt inom följande områden:
o Kamratstödjarverksamhet
o Elevhälsoteam
o Trygghetsteam/vakt med gemensam framtagen handlingsplan.
o Rastvaktsrutiner
o Värdegrundsarbetet i klassrummet
o Prioriterat arbete kring hur vi bemöter våra elever utifrån den enskilde elevens
förutsättningar.
o Elevinflytande
Ansvarig: rektor och arbetslag
Daniel Magnusson, rektor
Riskbedömning vid flytt av Skolverksamhet och barnomsorg från
Västerlanda, Ström, Hjärtum till Fuxernaskolan.
eller
Strömsskolan skolverksamhet och skolbarnsomsorg flyttar till
Fuxernaskolan
Planerad ändring:
Västerlanda, Ström och Hjärtums skolverksamhet och skolbarnsomsorg
flyttar till Fuxernaskolan.
Eller
Strömsskolans skolverksamhet och skolbarnsomsorg flyttar till Fuxernaskolan.
Elever och personal berörs:
Eleverna går från och med höstterminen 2011 på Fuxernaskolan.
Personalen tjänstgör från och med höstterminen 2011 på en annan skolenhet.
2011-04-12
2
3
Vilka risker innebär ändringarna
Riskbedömning utifrån ett Elevperspektiv
 Minskad valmöjlighet inom de kommunala skolorna. Riskerar tapp av elever
till skolor utanför kommunens gränser
 Trafiksituationen vid Fuxernaskolan. Kan uppstå oro vid kö- system / väntan
på bussen
 Den privata biltrafiken kommer troligtvis att öka. Hämtning/lämning.
 Oro kring en eventuell förändring, tidspress, kan medföra ohälsa, p.g.a. av oro
för kamratrelationer, gruppbildning, anonymitet, skolmatsal, nya
klasskonstellationer, nya pedagoger,
 Oro inför: Är lokalerna åldersadekvata och anpassade efter elevernas behov?
Icke ändamålsenliga lokaler.
 Längre resväg- skolskjuts för elever från och med förskoleklass
 Längre avstånd till naturen, mindre möjlighet att under kortare pass kunna
utnyttja utemiljön som ett naturligt inslag i undervisningen i skolan och på
fritids
 Fler antal elever kan ge ökad risk för mobbning och diskriminering
 Stor enhet med många dagliga möten för varje elev, kan skapa otrygghet
 Spridda fritidslokaler kan medföra försvårat samarbete.
Strömsskolans upparbetade fritids pedagogik (äventyrspedagogik) riskeras att
försvåras, alternativ att upphöra att p.g.a. av lokalerna
 Risk för att samarbetet mellan förskola och skola försvåras
Riskbedömning utifrån ett Personalperspektiv
 Tidsbrist: kort tid från beslut till genomförande kan medföra minimerad tid för
dialog kring värdegrund/handlingsplaner/organisation/struktur/läromedel.
Kan påverka måluppfyllelsen.
 Arbetssituation, oro över hur vi skall kunna hinna med att organisera flytt,
arbetslag, klassindelning, läromedelsbeställningar .
 Arbetet med attraktiv skola kan fördröjas genom att fokus kan komma att
handla om omstrukturering, trygga flytten istället för arbete med
kunskapskrav, läroplan, ny skola och pedagogiska dialoger.
 Oro kring den psykosociala arbetsmiljön. Oro över hur tjänstgöringen kommer
att se ut till hösten/förändrad arbetssituation/nya arbetslag. Kan medföra
ohälsa hos personalen.
 Kan medföra tapp av personal,
 Kan innebära ett chefsbyte för personalen, bristande kontinuitet
 Fritids lokaler? Är de utspridda? Finns det ändamålsenliga lokaler för Fritids.
Många vuxenkontakter, Fritids pedagogik (äventyrspedagogik )kan komma att
försvåras p.g.a. av lokalerna
 Om vi tappar elever – risk för övertalighet - risk för uppsägningar
 Försvårat samarbetet förskola och skola
2011-04-12
2
4
Åtgärder
Ansvar för genomförande av åtgärder
 Rektor ansvarar för att en handlingsplan upprättas inför en eventuell
förändring.
Handlingsplanen skall innehålla vilka åtgärder som skall genomföras, när de
skall genomföras och vem som skall vara ansvarig.
 Rektor och personal ser över det ökade buss- och bussvaktsbehovet och
rastvärd
 Rektor samtalar med personalen vid medarbetarsamtal, enskilda samtal kring
eventuella förändringar
 Rektor och elevhälsan har ett ökat fokus på elevernas fysiska och psykiska
hälsa, både regelbundet och vid elevsamtal.
 Rektor har ett ökat fokus på personalens fysiska och psykiska hälsa, både
regelbundet och vid medarbetarsamtal
 Vid svg, apt, vht – möten och arbetslagsmöten skall rektor i öppen dialog med
arbetslagen resonera kring eventuella förändringar
 Rektor ser till att vid en eventuell förändring berörd personal och eht- teamet
omedelbart på de olika skolorna har gemensamma apt, vht - möten, alagmöten, a -lagledarmöten tillsammans med skolledningen i syfte att
sammansvetsa personalen.
 Rektor och elevhälsoteamet ansvarar för att kamratstödjare och
Trygghetsteamet genomför aktiviteter i syfte att eleverna skall känna sig
trygga.
Anneli Eriksson, rektor
Riskbedömning vid flytt av skolverksamhet från Nygårdskolan till Tingbergskolan.
Planerad ändring:
 Elevperspektiv
Nygårdskolans skolverksamhet F-3 flyttas till Tingbergsskolan
Skolbarnsomsorgen på Nygård flyttas till Tingbergskolan
 Personalperspektiv
Nygårdskolans skolpersonal tjänstgör fr.o.m. höstterminen på Tingbergskolan.
Fritidshemmets personal tjänstgör fr.o.m. höstterminen på Tingbergskolan.
2011-04-12
2
5
Riskbedömning elevperspektiv:
Riskerna innebär
 Risk för att samarbetet mellan förskola och skola försämras.
 Eleverna får längre resväg.
 En ny och okänd miljö.
 Risk för en vi och dom kultur.
Riskbedömning personalperspektiv:
Riskerna innebär
 Det kan innebära ett chefsbyte för personalen.
 Nya arbetslag och en ny skolkultur.
 Mindre samarbete förskola - skola.
Åtgärder:
Ansvar och tid för genomförande av åtgärder
 Rektor upprättar och förbättrar rutinerna för det nya samarbetet mellan förskola och
skola.
 Rektor och personal ser över det ökade buss- och rastvakts behovet.
 Rektor ansvarar för att en inskolningsperiod i början av terminen genomförs.
Kamratstödjare och trygghetsteam genomför aktiviteter i syfte att de nya eleverna
skall känna sig trygga och välkomna.
 Rektor ansvara för kickoff i syfte att sammansvetsa ny och gammal personal.
 Rektor genomför ”lära känna” samtal i samband med uppstart.
Andreas Somos rektor, Lennart Skåål rektor
Riskbedömning vid en förändring av antalet skolenheter ur ett lednings- och
administrativt perspektiv
I samband med att skolenheter kan komma att avvecklas eller flyttas över till större enheter,
kan förändringarna innebära risker för de chefer som skall ansvara för genomförandet av
dessa. Den administrativa personalen kan också komma att påverkas på de lokala
skolkontoren.
Riskbedömning ur ett chefs- och ledningsperspektiv:
Riskerna innebär
 Ökad arbetsbelastning i samband med avveckling och flytt av verksamhet.
 Byte av arbetsplats
 Nya medarbetare
 Nytt ansvarsområde
2
2011-04-12
Åtgärder:
Ansvar och tid för genomförande av åtgärder
 Förvaltningschefen erbjuder samtal med de berörda cheferna runt den enskildes
situation. Individuell handlingsplan upprättas efter genomfört samtal.
Uppföljningssamtal hålls vid behov under pågående förändring.
 Förvaltningschefen ser till att arbetsuppgifter vid behov avlastas från de berörda
cheferna. Samt att även ge stöd när prioriteringar behöver göras.
 Uppföljning skall ske efter genomförd förändring, förvaltningschefen ansvarar.
Riskbedömning ur ett administratörsperspektiv:
Riskerna innebär
 Ökad arbetsbelastning i samband med avveckling och flytt av kontor.
 Byte av arbetsställe
 Nya ansvars- och arbetsuppgifter
 Ny arbetsgrupp
 Chefsbyte
Åtgärder
Ansvar och tid för genomförande av åtgärder
 Ansvarig chef genomför samtal med den berörda personalen.
 En handlingsplan upprättas vid behov av ansvariga chefer.
 Ansvariga chefer ser till att arbetsuppgifter avlastas från de berörda vid behov.
 Ansvarig chef ger stöd när prioriteringar av arbetsuppgifter behöver göras.
 Introduktionssamtal vid byte av chef.
Mona Tolf
Förvaltningschef
Högstadieorganisationen iLilla Edets kommun
Under lång tid har Kunskapsresultaten iLilla Edets kommunala skolor varit båga. Lilla Edets kommun
lever inte upp till de krav som Skollagen ställer på skolans huvudman. Barn och unga i Lilla Edets
kommun har inte de förutsättningar till fortsatta studier och ett framtida yrkesliv som de har rätt till.
Nu måste Lilla Edets kommun,som huvudman för skolan och därmed ytterst ansvarig för det statliga
utbildningsuppdraget iLilla Edet, ta sitt ansvar och skapa goda förutsättningar för barns och elevers
lärande. Lilla Edets kommun ska på allvar satsa på att bli en riktigt bra skolkommun.
Kvalitet och förutsättningar för barns och elevers lärande ska sättas i centrum. För att detta ska möjliggöras måste Lilla Edets kommun förändra sl<olorganisationen.Omstruktureringen av sl<olorganisationen ska ta sin utgångspunkt i goda lärmiljöer och goda förutsättningar för rektorer och lärare att
genomföra utbildningsuppdraget med hög kvalitet, där fokus sätts på barns och elevers lärande.
Utbildningsnämnden påbörjade 2013 ett utvecklingsarbete där en del av arbetet bestod i att se över
högstadieorganisationen. Utgångspunkten var bland annat ett minskande elevantal inom högstadiet
på Tingbergsskolan nch svårigheten att bedriva en kvalitativt optimal verksamhet både i Tingbergsskolansoch Fuxernaskolans högstadium.
Bildningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda och konsekvensbeskriva frågan om den bästa möjliga
högstadieorganisationen iLilla Edets kommun. Dialog om sammanslagning av högstadierna fördes
med personalgrupper, föräldraråd, vårdnadshavare och elever på Tingbergsskolan och FuxernaskoIan. Dialog och informationsmöten hölls för intresserade.
Utredningen presenterades för utbildningsnämnden ibörjan av 2014. Utredningen visade att en
sammanslagning var möjlig och skulle ge organisatoriska och pedagogiska vinster totalt sett för både
Tingbergsskolans nch Fuxernaskolans elever. Någon förändring genomfördes inte av utbildningsnämndenvid detta tillfälle.
Utbildningsnämnden har därefter informerats av förvaltningen om de stora svårigheterna att forma
en fortsatt högstadieorganisation på både Tingbergsskolan och Fuxernaskolan, för Tingbergsskolans
del med ett fortsatt vikande elevantal. Skolan måste kraftsamla, särskilt högstadieorganisationen
som är mer komplex och Kräver mer resurser.
Ärendetom kommunens högstadieorganisation ska återupptas. En satsning behöver göras på Fuxernaskolansom kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i årskurs 7-9 ska samlas. När
upptagningsområdet i Lödöse åter haren långsiktig bärkraft av elevunderlag till-högstadiet kommer
det att planeras för ett nytt högstadium i Lödöse.
Motivering
Förändringarna som föreslås kommer att ge bättre förutsättningar för att få till de kvalitetsförbättringarsom Lilla Edets kommuns skolor behöver. Det är otvetydigt att kvalitetshöjande åtgärder behövergenomföras snarast. Detta mot bakgrunden att meritvärdena är förhållandevis låga, låg behörighettill gymnasieskolan, stora skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat, svårighet att
rekrytera och behålla behöriga och kompetenta lärare, hög omsättning av chefer inom förvaltningen
och på rektorstjänster m.m.
Färre och större skolenheter medför en samlad tillgång av lärarbehörigheter uilketskapar bättre förutsättningaratt organisera undervisningen i överensstämmelse med SI<ollagens behörighetskrav som
träder i kraft 1 juli 2015. Större skolenheter skapar även bättre förutsättningar för ett pedagogiskt
utbyte och kollegialt lärande för lärarna, vilket är viktiga förutsättningar för undervisningens utvecl<Iing och barnens lärande.
Fler elever på en skolenhet innebär fler lärare på enheten vilket medför möjligheter att skapa flexibla
organisationer och stabilare arbetslag, vilket gynnar både lärarnas förutsättningar att göra ett I<valitativt gott arbete och elevernas förutsättningar att ha kontinuitet i lärarkontakterna över tid. Fler lärare som delar på arbetsuppgifter som måste genomföras oavsett skolenhetens storlek skapar förutsättningaratt sprida arbetsbördan och därmed skapa en bättre arbetsmiljö för lärarna. En bättre
arbetsmiljö och fler som delar på arbetsuppgifterna leder till bättre förutsättningar för rektor och
lärare att skapa varierad och differentierad undervisning, för att individualisera undervisningen och
för att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd.
Rektors pedagogiska ledarskap är avgörande fören skolas framgång och elevers och lärares lärande
och utveckling. Större skolenheter och färre enheter att leda bidrar till att skapa bättre förutsättningarför rektors pedagogiska ledarskap. Rektorstjänster med bra förutsättningar att fokusera på det
pedagogiska ledarskapet är attraktiva och leder till att rektorer kommer att vilja arbeta i Lilla Edets
kommun.
De förutsättningar som färre och större skolenheter skulle skapa, ger möjligheter för Lilla Edets
kommun att kunna bli en framgångsrik skolkommun där barn och elever får den stimulans och vägledning som de behöver för att lära så mycket som möjligt. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) kännetecknas framgångsrika skolkommuner av att de skapar förutsättningar för bra ledarskap i
skolorganisationen, attraherar kompetenta lärare, har höga förväntningar på alla i organisationen
och på eleverna, arbetar systematiskt med skolutveckling, har tydlig ansvarsfördelning lalla nivåer i
organisationen och fångar upp elever i behov av stödinsatser m.m.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2013-12-03
Tjänsteskrivelse samt utredning 2014-01-23
Tjänsteskrivelse 2014-03-18
Fastställd tidplan i utbildningsnämndens presidium 2013/2014
Utbildningsnämndens beslut 2013/§98
Utbildningsnämndens beslut 2014/§6
Utbildningsnämndens beslut 2014/18
Utbildningsnämndens beslut 2014/§34
Utbildningsnämndens beslut 2014/§40
Förslag till beslut
Fuxernaskolan blir, från och med höstterminen 2015, kommunens enda F-9-skola, där alla kommunenselever lårskurs 7-9 samlas.
En handlingsplan, för kommunens enda F-9-skola, där alla kommunens elever i .årskurs 7-9 samlas,
ska tas fram i samverkan och dialog med de fackliga organisationerna samt övriga berörda målgrupper.
Lilla Edets Kommun,2015-03-17
Lei
åkansson (S), ordförande i utbildningsnämnden
.r
Carin Thoren Hansson (S), ledamot i utbildningsnämnden
G~~
Dennis Lindberg (S), ledamot i utbildningsnämnden
Linda Alsing (V), ledamot i utbildningsnämnden
fGlZ~e°~~~~~y~
Camilla Fjellheim (FP), ledamot i utbildningsnämnden
Harry Berglun
), rsättare i utbildningsnämnden
~~_
Martin Björkman (S), ersättare i utbildningsnämnden
Karl Jändel (V), ersättare i utbildningsnämnden
GG~L
Karin Hedborg (FP), ersättare i utbildningsnämnden
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2013-12-03
2013 UN 222
Dpl
607
Högstadieorganisation
Dnr 2013 UN 222 dpl 607
Sammanfattning
Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska
lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över
högstadieskolornas organisation.
Elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver
organisationen anpassas. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan
åldersblanda eleverna. Detta har väckt funderingar och ett alternativ har uppkommit:
Slå samman Tingbergsskolan och Fuxernaskolan årskurs 7-9 och få ett kommunalt högstadium i
kommunen, på Fuxernaskolan.
• Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och
lärararbetsplatser.
• En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster.
• Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning.
• Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla
ämnesundervisningen tillsammans.
Högstadiet kommer att bestå av 310-360 elever.
En dialog om sammanslagningen pågår i personalgrupper, föräldraråd, vårdnadshavare och
elever i Tingbergsskolans och Fuxernaskolans årskurs 7-9. Eventuellt lyfts idén vidare till
politiskt beslut.
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden föreslås besluta att
Informationen antecknas.
Maria Andersson
Bildningschef
«Handläggare_Handlaggare»
«Avdelning_Forvaltning»
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
«Handläggare_EmailArbetet»
Internet:
www.lillaedet.se
sid 1/1
Tel:
«Objtyp»«Handläggare_Telefonarbetet»
Fax: 0520-65 74 20
[email protected]
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2014-01-23
2013 UN 222
607
Högstadieorganisation
Dnr 2013 UN 222 dpl 607
ÄRENDET
Vid utbildningsnämndens möte 2013-12-10 uppdrog nämnden åt bildningsförvaltningen
att, utifrån perspektivet ”elevernas bästa” och mot bakgrund av elevantalet på
Tingbergsskolan höstterminen 2014, Behörighetsförordningens fulla genomslag 201506-30 samt uppkomna frågeställningar i Utbildningsnämnden och vid
informationsmöten 2013-12-02 och 04 utreda och till nämnden återkomma med förslag
om den mest optimala högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun från och med
höstterminen 2014. Utredningen ska innehålla en konsekvensanalys.
SAMMANFATTNING
Det pågår intensivt utvecklingsarbete för att alla kommunens elever ska lyckas och nå
goda resultat. Samtidigt behöver högstadieskolornas organisation ses över då
elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Om Tingbergsskolan ska fortsätta
bedriva undervisning för årskurs 7-9 måste eleverna åldersblandas.
• Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och
lärararbetsplatser.
• En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster.
• Med fler elever och lärare på samma skola kan man organisera effektivare för att ge
stöd och specialundervisning.
• Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla
ämnesundervisningen tillsammans.
Ansvariga politiker ska fatta beslut om kommunens övergripande skolorganisation.
Enligt Skollagen 2 kap 10§ ska beslut kring skolans inre organsation fattas av rektor.
Det är alltså ingen politisk fråga huruvida den enskilda skolan ska åldersblanda
eleverna i de olika klasserna. Rektor har till uppgift att skapa en organisation som ryms
inom ekonomisk ram.
Denna skrivelse ger en övergripande kunskapsöversikt och beskrivning av skolans
uppdrag, en nulägesbeskrivning av skolan i Lilla Edets kommun, beskrivning av två
olika beslutsalternativ samt avslutas med en sammanfattande diskussion och analys.
Organisationsöversynen är initierad för att säkerställa undervisningens kvalitet och
elevernas möjlighet att lyckas så bra som möjligt. Ekonomiska konsekvenser är
efterfrågade och finns beskrivna för läsåret 2014/15. Observera att elevantalet
fortsätter sjunka även efter läsåret 14/15, vilket ger fortsatta ekonomiska
konsekvenser.
De ekonomiska konsekvenserna bör ses som underordnade elevernas möjlighet att ge
eleverna goda förutsättningar att kunskapsmässigt nå så långt som möjligt.
sid- 2 -
INLEDNING
Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever
ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över
högstadieskolornas organisation då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9
sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas.
Huvudmannens ansvar beträffande skolverksamhet är att organisera på så sätt att den
ger kommunens barn, ungdomar och vuxna förutsättningar till ett liv där den egna
försörjningen och ett livslångt lärande är primärt. Verksamhetens uppdrag, kommunens
ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla
har betydelse för utformandet av en skolorganisation. Ingen av faktorerna kan anses
mindre betydelsefull än de andra, de är alla delar av en helhet som måste tas hänsyn
till för att skapa en hållbar och fungerande skolorganisation.
Kraven på ämnesbehörighet har i form av nya statliga regelverk ökat under de senaste
åren. För att leva upp till dessa lagkrav blir det allt tydligare att en förutsättning är större
skolor. Lärarbehörigheter är en viktig faktor för måluppfyllelse avseende de
pedagogiska resultaten.
För att kunna uppfylla kraven på behöriga lärare, att ge eleverna så bra förutsättningar
som möjligt och för att skapa resurseffektivitet till gagn för samtliga elever i Lilla Edets
kommun behöver utbildningsnämnden göra ett vägval inför framtiden. Fokus ska ligga
på huvudmannens uppdrag, att skapa förutsättningar för en skolverksamhet i Lilla
Edets kommun som lever upp till skollagens krav och ger elever den utbildning av
kvalitet de har rätt till.
Skolan är viktig för kommunens attraktionskraft. För att vara attraktiv behöver skolan
ha goda resultat. Det finns inget egenvärde i att avveckla skolor eller förändra en
skolorganisation. Att frågan ändå periodvis blir aktuell beror på att förutsättningar
förändras vad gäller elevunderlag, ekonomi och lagstiftning.
Den åtgärd som förordas är inte av ekonomisk karaktär utan handlar om att säkerställa
kvaliteten på utbildningen för samtliga elever i Lilla Edets kommun. En mer effektiv
organisation medför att avsatta medel för grundskolan används på ett bättre sätt.
I en föränderlig värld är det nödvändigt i de flesta organisationer att ha utrymme för
flexibilitet. Rätt skolstruktur ger möjlighet att ta kontroll över ekonomin och därmed
skapas möjligheter att lägga resurser där de behövs.
KUNSKAPSÖVERSIKT
Statens regelverk
Den kommunala huvudmannen för skolverksamheten i Lilla Edets kommun,
utbildningsnämnden, har utsetts att ansvara för att skolverksamheten organiseras
utifrån de krav som aktuella lagar och styrdokument ställer. Staten reglerar skolan
genom ett antal lagar och styrdokument. De främsta är Skollagen 2010:800,
Skolförordningen samt läroplanerna för de olika skolformerna. Den stora förändring
som den senaste skollagen medförde är de skärpta kraven på lärarbehörighet.
Anledningen till förändringen är den tydliga kopplingen mellan lärarens kompetens och
undervisningens kvalitet.
sid 2/21
sid- 3 -
Av gällande skollag (2010:800) framgår att:
 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
 Elever ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av var man bor och av
hemförhållanden. Utbildningen ska vara likvärdig.
 Elever ska ges ledning, stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt
enligt utbildningens mål.
 Hänsyn ska tas till elevers olika behov och förutsättningar. En strävan ska
vara att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.
 Utredningsskyldighet föreligger om det befaras att en elev inte kommer att uppnå de
kunskapsmål som minst ska uppnås. Om utredning visar att eleven har behov av
särskilt stöd ska detta anordnas.
 Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Forskning om åldersblandad undervisning
Det finns inte mycket forskning kring vilken påverkan åldersintegrerad undervisning har
för elevernas resultat. Den forskning som ändå finns att tillgå är ganska gammal, en
förklaring kan vara att intresset för åldersblandad undervisning svalnat då alltfler
överger organisationsformen.
Omkring 1980 började uppfattningen spridas att ålderintegrerad undervisning var bättre
än traditionell undervisning och under de efterföljande åren ökade antalet barn i
åldersblandade klasser kraftigt (Vinterek 2003). År 2000 gick omkring en tredjedel av
alla lågstadieelever och en fjärdedel av alla barn i årskurs 4 och 5 i en åldersintegrerad
klass. Det var oftast grupper av lärare i en skola som drev fram den åldersintegrerade
undervisningen (Vinterek 2003). På högstadiet har det alltid varit ovanligt med
åldersintegrerade klasser, mellan 1996 och 1998 var det bara 2 procent av alla elever
som gick i sådana klasser. Sundell (1995) beskriver åldersblandat undervisning på
högstadiet som en ”marginell företeelse”. Under de senare åren, i och med
genomförandet av den nya läroplanen Lgr 11, har alltfler skolor med ålderblandade
klasser övergått till åldershomogena klasser. I Lgr 11 har grundskolans ämnen fått ett
mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om,
samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat.
Enligt utbildningsforskaren Monika Vinterek (2001) återfinns de flesta argument för
åldersblandade klasser i populärvetenskapliga tidningar, medan motargumenten finns i
vetenskapliga tidsskrifter. Analyserar man argumenten för och emot de olika
organisationsformerna framträder en märklig bild. Vad man vill uppnå skiljer sig inte åt
och man tar ofta fasta på samma förhållanden men värderar dem helt olika. Vad
förespråkarna för en klassform tror ska leda fram till ett visst mål hävdar kritiker leder
bort från målet. Argumenten mot liknar ofta argumenten som används för
åldersblandade klasser. Till exempel menar vissa att åldersblandade klasser innebär
en större arbetsbelastning för lärarna och att många lärare saknar utbildning för den
typ av undervisning som krävs (Veenman 1995). Detta kan jämföras med liknande
argument för åldersblandade klasser, som går ut på att lärarna får en bättre arbetsmiljö
eftersom bara en liten del av klassen byts ut varje år (Sundell 1995).
Sundell (2002) beskriver att åldersindelad undervisning fortsatt i vissa ämnen i de
åldersblandade klasserna. Motivet till det tycks vara att eleverna i annat fall inte når
den kunskapsmässiga nivå som eftersträvas. Det gäller främst i kärnämnena. Han
skriver till exempel om att lärarna i åldersblandade klasser bedrev
matematikundervisning i åldersindelade tvärgrupper. I hans undersökning nämner
pedagogerna att det är svårt att finna en lagom nivå för alla åldrar och att det saknas
läromedel för åldersblandad undervisning.
sid 3/21
sid- 4 -
I ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” Skolverket (2009) sammanfattas en
studie där Johansson & Lindahl (2008) undersöker effekterna av åldersintegrering på
elevernas studieresultat. Med hjälp av material från Statistiska centralbyrån (SCB) har
ett ursprungligt urval på 8 500 elever som följs från årskurs 3 till årskurs 9, funnits
tillgängligt. Av artikeln framgår att cirka hälften av dessa elever deltar i den aktuella
studien. Den information som har inhämtats är socioekonomiska statusvariabler t.ex.
föräldrarnas utbildningsnivå och invandrarstatus, enkätsvar från elever, föräldrar och
lärare om attityder i olika skolfrågor samt kognitiva tester i årskurs 6 och elevernas
meritvärden i årskurs 9. De kognitiva testerna som genomfördes i årskurs 6 sägs
representera verbal, spatial och matematisk förmåga. Även om författaren påpekar
vissa osäkerhetsfaktorer, hävdas att det rika och representativa datamaterialet bidrar
till att kontrollera många faktorer som annars skulle kunna snedvrida jämförelsen.
Resultaten visar på sämre resultat på testerna i årskurs 6 för de elever som har gått i
åldersintegrerade klasser. Effekten tycks vara likartad för pojkar, flickor, lågpresterande
elever och elever med utländsk bakgrund. När det gäller effekterna på det
sammanvägda betyget i årskurs 9 skiljer sig också resultaten åt, till fördel för elever
som gått i åldershomogena klasser. Den effekten är dock enligt Johansson & Lindahl
(2008), inte statistiskt säkerställd.
Elevernas kunskapsmässiga fördelar
En av fördelarna är att de yngre elevernas inlärning gynnas när de lär av äldre och de
äldre eleverna måste göra sig förstådda hos de yngre och sätta ord på det som de har
lärt sig. Östmar (1981) skriver att kontakten mellan elever är betydelsefull eftersom
huvudtanken med åldersintegrerad undervisning är att eleverna både ger och tar emot
kunskap. Även svagpresterade elever gynnas på så sätt att det kommer yngre elever
med mindre kunskap (Sundell, 1993). Eftersom eleverna i en åldersblandad klass
arbetar med olika saker på olika nivåer är det svårare att jämföra sig med sina
klasskamrater. Elevernas självtillit och självförtroende ökar eftersom ingen elev ligger
sist kunskapsmässigt i klassen (Vinterek, 2003). Vinterek skriver att eftersom nya
grupper bildas varje år får de äldre eleverna en repetition av tidigare genomgångna
områden, vilket inverkar positivt på elevernas kunskapsinhämtning. Det blir inte bara
en naturlig repetition utan varje år ges ett nytt tillfälle att för eleven ta igen något som
han eller hon inte tillgodosett sig av när den aktuella årskursen gått igenom ett visst
avsnitt (Edlund och Sundell, Åldersintegrerat eller åldersinblandat?,1999).
Elevernas kunskapsmässiga nackdelar
Ovan nämns att svagpresterande elever gynnas i åldersintegrerade klasser, men det
finns en annan sida av det också. Sundell (1993) skriver att svagpresterande elever
kanske till och med hamnar efter de yngre eleverna. Sundell skriver vidare att elever i
en åldershomogen klass åtminstone kan få tro att de är duktigare än de yngre
eleverna. En annan nackdel är de stora språkliga skillnader. Barns språk utvecklas
genom samtal med andra, men det kan vara svårt att genomföra klassdiskussioner i en
grupp med stora språkliga skillnader (Vinterek 2003). Vinterek (2003) menar att det
finns en risk att det är vanligare att elever i åldersblandade klasser som behöver
mycket stöd går om ett år än elever i åldershomogena klasser. Om så är fallet kan det
leda till i att skolan inte erbjuder eleverna det extra stöd de behöver för att klara
grundskolan på nio år. Ett extra skolår är då istället alternativet.
Elevernas sociala fördelar
En av elevernas sociala fördelar är att de äldre eleverna hjälper de yngre och på så
sätt ökar de äldre elevernas ansvarskänsla. Den sociala fostran blir en naturlig del av
verksamheten, nya elever ärver klassens regler och normer. Tryggheten ökar då
eleverna lär känna de som är äldre och rädslan för de yngre minskar. En annan fördel
är att i åldersblandade klasser får eleverna inte fasta roller under grundskolan, utan
deras roller förändras i kraft av stigande ålder. Tack vare rollförändringarna motverkas
mobbning, konkurrens och självhädelse. Barnen utvecklar egenskaper som tolerans
sid 4/21
sid- 5 -
och öppenhet mot sina kamrater tack vare att alla är så uppenbart olika (Sundell,
1993).
Elevernas sociala nackdelar
En av elevernas sociala nackdelar med att gå i en ålderblandad klass är det att vid
varje skolstart efter sommarlovet formas nya gruppsammansättningar i klassen och
eleverna måste då söka nya roller. Det leder enligt Sundell (1993) till att det är svårt att
hitta gruppkänslan i klassen och till att barnens känslomässiga utveckling inte gynnas
eftersom det sker en omsättning av elever varje år. Han menar också att eleverna har
svårt att hitta trygghet i gruppen på grund av att en del av eleverna lämnar klassen och
andra tillkommer. Det är först när man lärt känna varandra som en trygg relation kan
utvecklas och detta tar tid. Trots åldersspridningen leker eleverna oftast med jämnåriga
kamrater. Vinterek (2003) menar att relationer mellan elever i olika åldrar kan vara
resultatet av att man så att säga fick ta det som stod till buds. Författaren menar vidare
att relationer över åldersgränserna i en åldersblandad klass inte alltid beror på att
eleverna föredrar en sådan kamratkrets. Vilken samhörighet som kan uppstå i en klass
bestäms främst genom de gemensamma erfarenheter eleverna är med om (Sundell,
1993). En annan social nackdel är att det inte bara är bra vanor som ärvs mellan
klasskamrater, även de dåliga medföljer (Johansson, 1995). Det kan vara jobbigt för de
äldre eleverna att hela tiden behöva ta hänsyn till de yngre eleverna och om läraren
förväntar sig att de äldre eleverna alltid ska hjälpa sina yngre kamrater är de lätt att de
äldre tar på sig en hjälplärarroll och betraktas mer som vuxna än barn. Andra sociala
nackdelar för eleverna är att eftersom det för det mesta är indelat i olika grupper i
åldersblandade klasser kan de innebära flera lokalbyten under samma dag. Sundell
(1993) menar att dålig arbetsro är en av nackdelarna med denna organisationsform.
Varje höst så får eleverna i en åldersblandad klass uppleva uppbrott. Eleverna skiljs
från en stor del av sina gamla klasskamrater och möter en grupp nya kamrater. Sundell
(1993) menar att elevernas trygghet finns bland de kamrater som finns kvar tills en ny
samhörighet i klassen bildats.
Lärarens pedagogiska fördelar
Att arbeta ålderblandat medför en del fördelar för läraren och en av dem är att läraren
får en lättare inskolningsperiod och kan därigenom få mer tid att möta varje ny elev på
ett positivt och stödjande sätt (Vinterek, 2003). I och med de årliga uppbrotten i den
åldersblandade klassen tar läraren emot färre nybörjare samt att hon inte mister alla
sina elever på samma gång. En annan fördel som gäller både elever och lärare är att
individualiseringen ökar då läraren kan se till den enskilde elevens behov. Det är
elevernas mentala ålder och inte den fysiska som syns i gruppsammansättningen
(Sundell, 1993). Edlund och Sundell (1999) menar att samarbetet mellan klasslärare
och speciallärare intensifieras och de menar vidare att lärarens tid frigörs vid den
individuella undervisningen och pedagogen kan då ge mer hjälp till de svaga eleverna.
Då olika lärare kan undervisa olika grupper i den åldersblandade klassen blir det en
tätare vuxenkontakt för lärarna. Detta gynnar diskussioner av pedagogiska metoder.
Lärarens pedagogiska nackdelar
En nackdel för läraren är att det kan vara svårt att se den sociala utvecklingen hos
eleverna i en åldersblandad klass. Det är lätt att förlora referenspunkter när det är stor
åldersspridning i en klass. Sundell (1993) menar att det finns en risk att lärarna
använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven. En
annan nackdel är att det blir svårare för pedagogen att planera undervisningen på
grund av åldersskillnaden i gruppen, vilket också missgynnar elevernas
kunskapsinlärning. Vinterek (2003) skriver att det är ett problem att ha samövningar i
en grupp där elevernas mognad och kunskapsbas är mycket varierad. Det är svårt att
hitta material som passar alla elever, till exempel högläsningsböcker och
matematikuppgifter. Det är också ett problem att utveckla saker från år till år med hela
gruppen (Johansson & Jönsson, 1995). Vinterek (2003) menar att läraren inte har
sid 5/21
sid- 6 -
samma möjlighet att hjälpa svagpresterande elever att strukturera sitt arbete som
lärare i åldershomogena klasser. En strukturerad undervisning är speciellt viktigt för
många av de svagpresterande eleverna.
Det finns helt enkelt ingen konsensus kring hur åldersblandad undervisning fungerar.
Finns en optimal skolstorlek?
Många kommuner har en demografisk utveckling liknande den i Lilla Edet. Precis som
Lilla Edet gör därför många kommuner just nu översyn av sin skolorganisation. Utifrån
den demografiska utvecklingen har frågan kring en skolas storlek (sett till antal elever)
aktualiserats även på nationell nivå.
I utredningen Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen
(SOU 2011:39) görs antagandet att en optimal skolstorlek för åk 1-5 skulle vara 200
elever och att merkostnader uppstår vid ett elevantal under 100. Motsvarande uppgift
för åk 6-9 skulle vara 400 respektive 150 elever. Dessa siffror har utredningen tagit
fram med stöd av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Det händer ibland att det i en allmän skoldiskussion sätts likhetstecken mellan en liten
skola och en trygg skola. Vi vill i sammanhanget avråda från den typen av
resonemang. Dels är ”liten skola” ett relativt begrepp, dels är frågan egentligen
irrelevant. Skolan har enligt skollagen ett absolut ansvar för elevens trygghet, sociala
situation och resultat i skolan – oavsett hur stor eller liten skolan är.
PISA
PISA är en OECD-undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i matematik,
läsförståelse och naturvetenskap. I Sverige deltog nästan 4700 elever i PISA 2012.
PISA består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. Totalt 65 länder, varav 34
OECD-länder deltar i PISA 2012. PISA har tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och
2009.
Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
fortsätter att försämras. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECDländer. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre
kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA 2012.
Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring
som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 ligger
resultaten nu långt under genomsnittet på alla tre områden.

Matematik – De svenska resultaten har sjunkit från 494 poäng i PISA 2009 till 478
poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 494 poäng. Alla andra
nordiska länder når bättre resultat än Sverige.

Läsförståelse – Resultaten har sjunkit från 497 poäng i PISA 2009 till 483 poäng i
PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 496 poäng. Tre OECD-länder Slovakien, Chile och Mexiko - har sämre resultat.

Naturvetenskap – Resultaten har sjunkit från 495 poäng i PISA 2009 till 485 poäng i
PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 501 poäng. Sex OECD-länder
presterar sämre än Sverige.
Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Störst är skillnaden i läsförståelse där
flickorna presterar 51 poäng bättre än pojkarna. De svenska pojkarna når inte upp till
sid 6/21
sid- 7 -
OECD-genomsnittet för pojkar på något område. Flickorna når inte heller upp till
OECD-genomsnittet för flickor på något område.
I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande eleverna som tappar. Den grupp
som presterar svagast ligger idag 35 poäng under OECD-genomsnittet för
motsvarande grupp. I PISA 2000 presterade motsvarande elevgrupp 20 poäng över
OECD-genomsnittet. Ungefär samma bild syns i naturvetenskap. I matematik tappar
alla elever nästan lika mycket. Skolverket bedömer att problemet med bristande
likvärdighet i den svenska skolan kvarstår.
I analyser av orsakerna till resultaten har bland annat det individualiserade arbetssätt
som varit rådande i landet de senaste decennierna nämnts. Man menar att eleverna
lämnats alltför mycket åt sin egen inlärning istället för att klassen lär tillsammans under
lärarens ledning. Enskilt arbete är vanligt i åldersblandad undervisning.
Hur kan skolan bli framgångsrik?
Grundskolans resultat på nationell nivå är föremål för debatt, undersökning och
forskning. Det är svårt att finna entydiga förklaringar till varför så många elever inte
når målen för utbildningen i Sverige. Lättare är att finna underlag som syftar till att
förklara hur man vänder resultat och skapar en framgångsrik skola.
I Lägesbedömning 2013 säger Skolverket att den sammantagna bilden av den svenska
grundskolans resultat är fortsatt bekymmersam. Alla skolor måste vara bra skolor
menar man och ser en utvecklingspotential som framförallt består i skickliga och
engagerade lärare. Skolverket konstaterar, med stöd i forskning, att lärare bör mer
tillsammans. Avgörande för elevers lärande är hur undervisningen bedrivs och detta är
”till skillnad från elevernas socioekonomiska bakgrund något som skolan kan påverka”.
Vidare behöver skolornas huvudmän ha en tydligare strategisk användning av de
befintliga resurserna. Det senare framgår också av Skolverkets fördjupade studie om
resursfördelning (Rapport 391/2013). Enligt denna rapport behöver kommunerna i
ännu högre grad än vad som sker idag följa upp hur resurser fördelas och används
inom varje skola. Dessutom bör man analysera sambandet mellan fördelning och
måluppfyllelse, så att resursfördelningen kontinuerligt kan anpassas till de behov som
finns.
Ungefär samma slutsats drar Skolinspektionen (2012) i sin sammanställning av
forskningsresultat, Framgång i undervisningen. Lärares kunskaper, förmågor och
ageranden i undervisningssituationen är avgörande för elevers lärande och
kunskapsutveckling. Men det krävs också en organisation som möjliggör samarbete
mellan lärare under ledning av rektor. Skolans huvudmän kan bidra till detta genom
”…att skapa en stödjande strukturerad miljö för undervisning och lärande...”.
I boken Utmärkt undervisning, som beskriver framgångsfaktorer utifrån svensk och
internationell forskning, har författarna Håkansson och Sundberg (2012) skickat med
några som de anser vara nödvändiga förutsättningar för ”att den fortsatta färden ska gå
åt rätt håll”. Bland annat förordar de ”…lärande gemenskaper, ett arbetssätt som enligt
forskningen höjer kvaliteten i undervisningen och förbättrar elevers resultat. ”Med
lärande gemenskaper avses att lärare tillsammans, eller med forskare, utforskar och
utvecklar sin undervisning.
SKL (2010) konstaterar i skriften Bra måste bli bättre att om skolan inte lyckas med sitt
uppdrag, måste man tänka nytt och ändra sitt arbetssätt. ”En skola i tiden måste ligga
steget före, vara innovativ och öppen för förändringar.” Vidare behöver
arbetsorganisationen styras av elevernas behov. Den traditionella skolkulturen som
präglas av ensamjobb behöver förändras. Ökat samarbete mellan lärare krävs.
sid 7/21
sid- 8 -
Riksdagsförvaltningen (2013) har på uppdrag av utbildningsutskottet tagit fram en
studie, Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Att
”yrkesverksamma lärare tillsammans arbetar med ny kunskap och kontinuerligt kan
utvecklas i samverkan…” samt ”varaktiga professionella arbetslag som observerar och
lär av varandra”, framstår som framgångsfaktorer. Ledare, politiker och tjänstemän
behöver se nyttan med att använda forskningen och ”förstå vad som krävs för att ny
forskning ska bli ny praktik”. Av samma rapport framgår att det bara är hälften av de
tillfrågade lärarna som anser att det ingår i deras arbetsuppgifter att ta del av och
använda ny kunskap i sitt arbete.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en central framgångsfaktor för den kommun
som vill utveckla skolan i rätt riktning och förbättra skolans resultat, är förmågan att
skapa en organisation som ger förutsättningar för lärare att tillsammans planera,
undervisa, utvärdera och utveckla.
Arbetsmiljö
Personalen är en verksamhets största och främsta tillgång. En tillfredsställande
arbetsmiljö ger förutsättningar för de anställda att utföra de uppgifter som
verksamheten kräver. Brister i arbetsmiljön förebyggs på nationell nivå bl.a. genom en
ständigt föränderlig lagstiftning som kommunen har att förhålla sig till.
Lilla Edets kommun arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön för de anställda.
Under senare år har dock de förändrade och ökade kraven inom skolan medfört en
större press på både lärare och skolledning. De högre kraven har gjort att arbetslagens
sammansättning blivit än viktigare. En skolas arbetslag behöver möta krav på
kompetens inom alla grundskolans ämnen och årskurser. Alltför små arbetslag ställer
krav på enskilda medarbetare som ibland kan upplevas som orimligt höga. Lärarna
beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra
undervisningen.
Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för
och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper varje lektion. Detta innebär en
betydande ökad arbetsbelastning. På små enheter är det extra svårt att få till stånd
både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär.
Övergripande arbetsuppgifter såsom t.ex. rastvakt, materialvård, och IT ska fördelas
mellan lärarna oavsett hur många de är.
I fallstudier, som forskningslitteraturen beskriver, har framkommit att åldersblandning
och individualisering skapar en dålig arbetsro för eleverna: barn och vuxna kommer
och går i en ständig ström, grupper förändras hela tiden, aktiviteter och
undervisningspass går omlott och det finns ett konstant ”arbetsmummel” som kan
försvåra koncentrationen.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Måluppfyllelse
Hur väl lyckas Lilla Edets kommun med sitt uppdrag enligt skollagen? Hur ser
grundskolans måluppfyllelse ut?
Mellan läsåren 10/11 och 12/13 sjönk kommunens genomsnittliga meritvärde i årskurs
9 från 199,1 till 189,6 (läsåret 11/12 var meritvärdet 194,3). Detta gäller även om
hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Riksgenomsnittet
för kommunala grundskolor låg läsåret 12/13 på 209,4.
sid 8/21
sid- 9 -
Mellan läsåren 10/11 och 11/121 har Lilla Edets kommun sänkt sin placering2 i SKL:s
ranking3 av skolverksamheten avseende grundskolans meritvärde samt andel elever
med godkända betyg i alla ämnen. Detta gäller även här om hänsyn tas till det
modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Vidare har kommunen sänkt
sin ranking vad gäller det av SKL framräknade effektivitetstalet.
Elevantal; nuläge och prognoser
Förvaltningens egna prognoser visar att elevantalet i åk 7-9 på Tingbergskolan sjunker
från 2013, första året från 144 till 118 elever, året därpå till 112 elever. Elevantalet i
yngre årskurser visar inte någon ökning på åtminstone 8-10 år.
Den inflyttning som skett till Lödöse under senaste tiden har genererat fler barn i
kommunens förskolor men ingen märkbar ökning av skolelever. Man kan anta att
fortsatt inflyttning sker av liknande åldersgrupper.
Ht-14
Lödöse/Nygård
Göta/Hjärtum/Lilla Edet/Ström/Västerlanda
Totalt
Åk 9
42
75
117
Åk 8
43
67
110
Åk 7
33
61
94
Lödöse/Nygård
Göta
Lilla Edet
Hjärtum/Ström/Västerlanda
Totalt
Åk 6
36
12
38
30
116
Åk 5
38
13
46
21
118
Åk 4
45
14
36
32
127
Lödöse
Nygård
Göta
Lilla Edet
Hjärtum
Ström
Åk 3
17
10
15
24
6
19
7
98
Åk 2
27
16
21
35
5
19
8
131
Åk 1
29
7
13
31
5
27
8
120
(29)
(16)
(11)
(54)
(18)
(19)
(10)
Förskoleklass
1
Västerlanda Totalt
För läsåret 12/13 finns ännu inga Öppna jämförelser att tillgå.
2
10/11
Nått godkänt i alla ämnen – faktiskt 267
Nått godkänt i alla ämnen – avvikelse SALSA 266
Genomsnittligt meritvärde – faktiskt 217
Genomsnittligt meritvärde– avvikelse från SALSA 146
11/12
Nått godkänt i alla ämnen – faktiskt 273
Nått godkänt i alla ämnen – avvikelse SALSA 275
Genomsnittligt meritvärde – faktiskt 247
Genomsnittligt meritvärde– avvikelse från SALSA 223
Effektivitetstal 252
3
Ranking av Sveriges 290 kommuner
Källa: SKLs Öppna jämförelser 2012 och 2013
sid 9/21
sid- 10 -
Lokaler
Lokalerna på Fuxernaskolan kan inrymma upp till ca 750 elever fördelade på ca 30
klasser i åk F-9 samt särskola. I dagsläget disponerar ca 450 elever, fördelade på 20
klasser samt särskola, motsvarande yta. Fuxernaskolan är, oavsett hur många elever
som går där, i behov av kontinuerlig upprustning och modernisering. För några år
sedan byggdes skolan ut med kontor för ledning/administration, lärararbetsplatser samt
ett uppehållsrum för eleverna. Just nu pågår upprustning av särskolans lokaler samt
ämnessalarna för bild, textilslöjd samt musik. Vid en eventuell sammanslagning av
högstadieskolorna föreslås upprustning på plan 2 för att möjliggöra tre uppehållsytor/
skåpsutrymmen – en för vardera åk 7, 8 och 9. Idrottssalen är i behov av en
upprustningsplan.
Underhållsbehovet på Tingbergsskolan 7-9 är stort och inom en snar framtid kommer
omfattande åtgärder behövas för att säkerställa lokalernas funktion. Skolan är omodern
och mörk och saknar grupprum, elevutrymmen och ämnessalar. En fördjupad analys
krävs för att kunna avgöra om och i så fall hur skolan bör byggas om eller om den ska
rivas och återskapas. I den pågående planläggningen av Lödöse har skolan tilldelats
en tomt om 2,2 ha i Ekebergsområdet. Tomten kommer så snart det är möjligt att
bebyggas med en förskola men rymmer även en skola för ca 500 elever. Det innebär
att det finns en valmöjlighet mellan att renovera och anpassa byggnaden för
Tingbergsskolans nuvarande högstadium eller att riva alternativt upplåta huset till
annan verksamhet och när behov uppstår bygga en helt ny skola i Lödöse.
Utbildningsnämndens hyreskontrakt för Tingbergsskolan löper t.o.m. 2019. Om
hyreskontraktet inte kan omförhandlas kvarstår hyreskostnaden för
utbildningsnämnden.
Lokaleffektivisering som flytt av Tingbergsskolans högstadium skulle medföra innebär
att lokalersättningen i elevpengen minskas med ca 10 000:-/högstadieelev och år,
förutsatt att alla elever väljer att följa med till Fuxernaskolan. Om ingen väljer att följa
med minskar lokalersättningen i elevpengen med 1150:-/högstadieelev och år.
Bild 1: Lokaler på Fuxernaskolans högstadium
sid 10/21
sid- 11 -
Skolskjuts
67 av de 118 berörda eleverna har redan idag skolskjuts.
34 av dessa (från Nygård och Prässebo) reser med Västtrafiks linjer och för dem
innebär en flytt till Fuxernaskolan att restiden inkl. väntetid till och från skolan förlängs
med 30-40 minuter i vardera riktningen.
15 av skolskjutseleverna bor så till att de reser till skolan med upphandlad skolskjuts,
idag utförs denna av Göteborgs Buss. För att deras restid till skolan inte ska bli alltför
lång kan flertalet av dem behöva bussas direkt mellan hemmen och Fuxernaskolan,
alltså inte via Lödöse. Det innebär nya turer från Larsered/Mossen. En ny tur kostar ca
1300 kr. Antal nya turer beror på hur schemaläggningen blir. Flyttas Tingbergsskolan
åk 7-9 till Fuxernaskolan behövs förmodligen inte alla turer som går i dagläget, då
årskurs F-6 inte går lika långa skoldagar.
Det är svårt att i detta skede göra en exakt beskrivning av varje elevs skolskjutsväg
och dess kostnader då det, enligt skollagen, ska göras en individuell prövning för varje
enskild elev.
Ca 50 av de 118 eleverna bor så till att de idag inte har skolskjuts till skolan men
kommer att behöva det vid en eventuell flytt till Fuxernaskolan. De behöver alltså
förses med ett busskort på Västtrafik à 4 000 kr, totalt ca 200 tkr.
BESLUTSUNDERLAG
Alternativ 1 – Åk 7-9 förblir på Tingbergsskolan
I det här alternativet stannar åk 7-9 kvar på Tingbergsskolan.
Organisation
Ht 14 börjar 33 elever i åk 7 på Tingbergsskolan. Det är inte hållbart att varken
organisera dem som en klass eller att dela dem i två mindre klasser. För att göra
klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna på något sätt.
För att få en organisation som är hållbar över tid måste även elevgrupper av mer
”optimal” storlek involveras. Det har diskuterats att åldersblanda klasserna i åk 7-9
alternativt i åk 4-5 samt åk 7-8, där åk 6 och åk 9 undervisas i åldershomogena
klasser. Vid ett beslut om alternativ 1 återstår för rektor att skapa en inre organisation
av Tingbergsskolan 4-9 som på bästa möjliga sätt möter elevernas behov inom ramen
för skolans ekonomi. Då rektor har ett helhetsansvar för åk 4-9 har han möjlighet, om
det är ett alternativ, att inordna årskurs 6 i högstadiets organisation med ämneslärare
osv.
Konsekvenser
I det här alternativet där Tingbergskolans åk 7-9 blir kvar medför det en rad utmaningar
i det dagliga genomförandet av skolans uppdrag – att ge eleverna de bästa
förutsättningar att få en god utbildning. Detta är än mer märkbart i och med införandet
av den nya skollagen och de nya läroplanerna. Grundskolans ämnen har alla fått ett
mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om,
samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat.
Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra
undervisningen. Att undervisa åldersblandat ställer särskilda krav på läraren.
Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för
och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper under samma lektion. Endast
ett fåtal av befintliga lärare på Tingbergsskolans högstadium har utbildning och
erfarenhet av att undervisa åldersblandat. Det innebär att de närmaste årens
sid 11/21
sid- 12 -
kompetensutvecklingstid behöver inriktas mot detta arbetssätt och annat
utvecklingsarbete som t.ex. det pågående arbetet kring Bedömning för lärande får
prioriteras ner.
De omfattande kunskapskrav och den stora mängden ämnesstoff som eleverna, enligt
Lgr 11, ska få ta del av kräver ämnesintegrering - att lärare samarbetar mellan ämnen.
På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och
åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Utöver undervisningen och det
direkta arbetet med eleverna finns övergripande arbetsuppgifter som ska fördelas
mellan lärarna.
Då Tingbergsskolan blir alltför liten för att ha eget tjänsteunderlag för heltidstjänster,
kommer behöriga lärare att tvingas arbeta på flera skolenheter. Det finns anledning att
anta att dessa delade tjänster inte anses attraktiva och kan därmed komma att påverka
möjligheten att bemanna dessa tjänster med behöriga och skickliga lärare.
För eleverna innebär alternativet att de får gå kvar i Tingbergsskolan under
högstadietiden och behålla den skolväg de haft under åk F-6. Det innebär att de
kommer att byta klasskamrater vid två eller tre läsårsstarter under sin högstadietid. Det
finns en risk att de inte når så höga resultat som de skulle kunna, då den
åldersblandade undervisningen kan ha svårigheter att utmana dem att nå så långt som
möjligt.
Tingbergsskolan har det senaste året haft svårt att skapa en organisation som ryms
inom ekonomisk ram. 2013 slutade med ett underskott på -1,7 mkr.
Om alla 118 elever stannar på Tingbergsskolan kommer klasserna att organiseras så
att ca 11 lärartjänster undervisar dem.
Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att
fortsätta sin skolgång på Tingbergsskolan är svåra att bedöma. Det spelar stor roll hur
många elever per årskull det handlar om. Ett mindre bortfall får troligen ingen
konsekvens för skolans inre organisation. Blir det ett utfall med 25-30 elever per
årskurs kvar kan dessa komma att organiseras i åldershomogena klasser.
Om 25% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 8
lärartjänster undervisar de kvarvarande.
I sammanhanget bör påpekas att 8 tjänster troligtvis inte innebär 8 faktiska lärare då så
få lärare tillsammans inte har behörighet i alla 19 ämnen. Deltidstjänster blir då
alternativet. Alltför många deltidstjänster gör organisationen ogenomförbar. Lärare som
arbetar deltid på flera skolor tvingas lägga arbetstid på resor vilket fördyrar
organisationen. Eleverna ska ha tillsyn på raster vilket kräver en viss lärarnärvaro även
då.
Om 50% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 5,5
lärartjänster undervisar de kvarvarande.
Om 75% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 2,5
lärartjänster undervisar de kvarvarande.
Om skolan ska fortsätta att organiseras med åldershomogena klasser krävs minst 12
lärartjänster. Denna beräkning förutsätter att tjänsternas ämneskombinationer kan
optimeras maximalt, vilket är föga troligt. Mer rimligt är att anta att 13-14 tjänster krävs.
sid 12/21
sid- 13 -
I denna beräkning finns inget utrymme för särskilda undersvisningsgrupper. Kostnaden
för denna organisation beräknas till mellan 6,1 mkr (12 lärartjänster) och 6,9 mkr (13,5
lärartjänster).
De 118 elever vars elevpeng utgör skolans personalbudget uppgår till ca 5,3 mkr
läsåret 2014/15. Åldershomogena klasser skulle alltså innebära en merkostnad om ca
0,8-1,6 mkr för läsåret 2014/2015. Då elevantalet fortsätter sjunka ökar denna
merkostnad läsåren därpå. Läsåret 2015/16 när skolan beräknas ha 112 elever är
skolans personalbudget ca 5,0 mkr.
Alternativ 2 - Åk 7-9 Tingbergsskolan samlokaliseras på Fuxernaskolan
I det här alternativet avvecklas Tingbergskolans åk 7-9 och dessa elever flyttas till
Fuxernaskolan.
Organisation
Eleverna i årskurs 7 blandas från start med elever från Fuxernaskolan, Ryrsjöskolan
och Strömsskolan. Klasserna i årskurs 8 och 9 flyttas intakta till Fuxernaskolan för att
möjliggöra en tjänsteplanering där lärare som är väl kända för eleverna, så långt det är
möjligt, fortsätter undervisningen i dessa klasser.
Konsekvenser
En större skola har större tjänsteunderlag och därmed möjlighet att erbjuda behöriga
lärare heltidstjänster. Lärarna blir fler och kan bilda arbetslag som har ett samlat,
gemensamt ansvar för eleverna i ett antal klasser. De kan dela på mentorskap o.s.v.
Lärarna kan samarbeta kring läroplanens kunskapskrav genom tematiskt
ämnesintegrerat arbete. När en skola har flera lärare som undervisar i samma ämne
kan dessa samarbeta kring kunskapsfördjupning och utveckling av
ämnesundervisningen. Flera kan dela på de övergripande arbetsuppgifter som ska
fördelas mellan lärarna såsom rastvakt, materialvård, utvecklingsarbete och IT.
För eleverna innebär alternativet att de får gå i Fuxernaskolan under högstadietiden
och får längre skolväg. De kommer att få nya klasskamrater i årskurs 7 och sedan hålls
klasserna intakta under årskurs 7, 8 och 9. Då lärarna i huvudsak arbetar heltid på en
skola underlättas stödet till varje elev då det finns en tät kontakt mellan lärare – elev.
En större skola har möjlighet att organisera så det skapas utrymme för kringresurser,
såsom specialundervisning, elevhälsopersonal och skolvärdar.
Om alla 118 elever flyttar till Fuxernaskolan innebär det ca 320 elever på
Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 29 lärartjänster. Om Tingbergsskolan
flyttas till Fuxernaskolan planeras för 4 klasser i årskurs 7, 5 klasser i årskurs 8 och 5
klasser i årskurs 9. Det första året kommer organisationen vara i överkant för stor då
man prioriterar att klasserna i årskurs 8 och 9 ska hållas intakta.
Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att
fortsätta sin skolgång på Fuxernaskolan är svåra att bedöma.
Ett bortfall på 25% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 290 elever på
Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 26 lärartjänster. I årskurs 7 kan det
innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett
bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på
Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken
årskull eleverna tillhör.
sid 13/21
sid- 14 -
Ett bortfall på 50% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 260 elever på
Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 23 lärartjänster. I årskurs 7 kan det
innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett
bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på
Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken
årskull eleverna tillhör.
Ett bortfall på 75% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 230 elever på
Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 21 lärartjänster. I årskurs 7 kan det
innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett
bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på
Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken
årskull eleverna tillhör.
Om ingen väljer att följa med till Fuxernaskolan tar eleverna med sig sin elevpeng till
sin nya huvudman. Då högstadiehuset på Tingbergsskolan inte längre används som
skollokaler innebär att lokalersättningen i elevpengen minskar med 1150:/högstadieelev och år. Så snart lokalhyran upphört alt. omförhandlats minskar också de
faktiska lokalkostnaderna.
Initialt kan kostnader för övertalig personal finnas, men omställningsarbete bör ske
skyndsamt.
Då elever som väljer en skola i en annan kommun inte är berättigare till skolskjuts
kommer troligen skolskjutskostnaderna vid detta scenario att minska avsevärt.
Kvaliteten på undervisningen kommer inte att påverkas av ett mindre antal klasser på
Fuxernaskolan.
Ambitionen, att eleverna i största möjliga utsträckning ska behålla de lärare som nu
undervisar dem, kan påverkas om alltför många elever väljer en annan huvudman. Det
kan innebära uppsägningar på grund av övertalighet av lärare i kommunen.
DISKUSSION OCH ANALYS
Den mest effektiva skolorganisationen innebär att resurser samlas i möjligaste mån för
att kunna utnyttja dem på bästa sätt. Ett sådant förslag innebär att kommunen minskar
antalet enheter för att istället stärka några färre. En naturlig konsekvens av detta är att
några elevers resväg till skolan ökar. Detta uppvägs mot att elever får ökad tillgång till
lärare med rätt kompetens. Möjligheten att ge fler elever stöd ökar också. Dock finns
en gräns för vad som är positivt för kommunen, för samhället och för den enskilde
eleven. Där får kommunen väga effektivitet och kvalitet mot bl.a. närhet. Hur man väljer
att organisera kommunens skolverksamhet är ytterst en politisk fråga. Ansvariga
tjänstemän lägger fram förslag och har att beskriva vad de olika förslagen i praktiken
innebär och vilka konsekvenser de väntas ge.
För eleverna innebär båda alternativen en betydande påverkan för eleverna i
Tingbergskolans åk 7-9, oavsett om eleverna går kvar på Tingbergsskolan och får nya
klasskamrater i de nya åldersblandade klasserna eller om klasserna flyttas, intakta, till
Fuxernaskolan.
Alla elever kommer, vid ett beslut om nedläggning av Tingbergsskolans högstadium,
att erbjudas plats i Fuxernaskolan men det fria skolvalet gör det möjligt för alla att söka
den skola man önskar. Lilla Edets kommun ersätter den huvudmannen med fastställd
elevpeng. Dock ersätts inte skolskjutskostnader utanför kommunen.
sid 14/21
sid- 15 -
I skolperspektiv får de olika alternativen stor betydelse på möjligheten för den enskilda
skolan att rekrytera behöriga lärare. Om högstadiet förblir på Tingbergsskolan kommer
möjligheten att erbjuda lärare heltidstjänst begränsas. Det får till följd att lärare tvingas
pendla mellan kommunens skolor för att få full sysselsättning. Närheten till eleverna
minskas, man kommer inte att kunna komma i kontakt med sina lärare varje dag.
Lärarnärvaron blir generellt låg vilket påverkar elevernas trygghet.
En kartläggning över vilka lärartjänster som behövs kommer att genomföras. Det finns
inte ett entydligt svar på hur tjänsteplaneringen för lärarna kan se ut. Under flera
perioder i lärarutbildningens historia har den lärarstuderande själv kunnat planera sin
utbildning. Det har fått till följd att högstadielärare kan ha flera olika
ämneskombinationer, t.ex. matematik/musik eller matematik/slöjd. Lärarnas
behörigheter utgör alltså tillsammans ett stort pussel som ska läggas för att få timplan,
schema och behörig undervisande lärare att stämma. En mindre skolenhet får svårare
att få detta att stämma bra. I alternativ 2 erbjuds samtliga lärare i åk 7-9 på
Tingbergsskolan arbete på Fuxernaskolan, det leder alltså inte till någon övertalighet i
kommunen förutsatt att samtliga elever väljer att gå i Fuxernaskolan.
Små skolenheter får svårigheter att klara verksamheten, exempelvis på grund av
ämnesbehörigheter, inom skolans egen budget. Skolorna måste samverka och lärare
måste arbeta deltid på flera skolor om de önskar heltidstjänst. Om inte den enskilda
skolan klarar sin organisation inom ekonomisk ram resulterar det i resursineffektivitet
och att också övriga skolor i kommunen tvingas betala priset i form av försämrad
kvalitet.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Utbildningsnämnden föreslås besluta enligt något av alternativen.
Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida
Bilaga 2: minnesanteckningar från informations- och dialogmöte 2+4 december 2013
Bilaga 3: Referenser
Maria Andersson
Bildningschef
Beslutet expedieras till
Kansliavdelningen
Ekonomiavdelningen
sid 15/21
sid- 16 -
Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida
Ett högstadium?
Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas
och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas
organisation.
Elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen
anpassas. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna. Detta har
väckt funderingar och ett alternativ har uppkommit:
Slå samman Tingbergsskolan och Fuxernaskolan årskurs 7-9 och få ett kommunalt högstadium i
kommunen, på Fuxernaskolan.
• Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser.
• En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster.
• Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning.
• Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen
tillsammans.
Högstadiet kommer att bestå av 310-360 elever.
Tidsplan utredning högstadieorganisation
16 december-16 januari
17 januari
17 januari-22 januari
23 januari
27 januari
30 januari
31 januari-26 februari
31 januari - 26 februari
27 februari
Arbeta med tjänsteskrivelse
Dialog i presidiet. Visa och gå igenom utkast till tjänsteskrivelse
Färdigställande av tjänsteskrivelse
Skicka ut tjänsteskrivelsen till utbildningsnämnden
Samverkan i FSG
Dialog och Bordläggning/Återremiss i UN
Dialog med kommuninvånarna
Dialog med berörda föräldrar och elever
Beslut i UN
Frågor och svar
Varför behöver vi förändra?
Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå
goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation.
Är detta ett politiskt uppdrag?
Nej. När det stod klart att Tingbergsskolan behöver åldersblanda klasserna till hösten på grund av få
elever har reaktioner kommit från flera håll. Föräldrarådet, lärare och andra har frågat om eleverna inte
kan flyttas till Fuxernaskolan istället. Därefter har bildningsförvaltningen tittat vidare på förutsättningarna.
Vilka är fördelarna med ett högstadium?



En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster.
Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning.
Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen
tillsammans.
Hur många elever berörs?
Nästa år har Tingbergsskolan 122 högstadieelever och antalet fortsätter sjunka under några år.
På Fuxernaskolan går det 202 elever till hösten, även detta elevantal sjunker.
Får alla plats?
Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. Se
skisser nedan.
Kommer lärare att sägas upp?
Nej, det här handlar inte ekonomiska besparingar utan att använda de lärare vi har på bättre sätt.
sid 16/21
sid- 17 -
När sker sammanslagningen?
Om man ska flytta Tingbergsskolans högstadium behöver det ske inför höstterminsstart 2014.
Skulle inte Lödöse växa?
Vi har positiv befolkningsökning i kommunen. Vi väntar en ökning av elevantalet i Lödöse med anledning
av den. När man ser ett tillräckligt elevunderlag kan Tingbergsskolan upprustas för att starta igen i fräscha,
moderna och ändamålsenliga lokaler.
Varför är mötena på Fuxernaskolan?



Vi väntar oss ett stort intresse och har därför valt en stor lokal. Här finns möjlighet att föräldrar med
barn i Tingbergsskolan och Fuxernaskolan att mötas och höra vandras frågor och funderingar.
Med två mötestillfällen hoppas vi att fler får möjlighet att gå.
Det kommer också finnas möjlighet att se och uppleva lokalerna på plats.
Hur ser resultaten ut på Tingbergsskolan och Fuxernaskolan i förhållande till övriga Sverige?
På http://siris.skolverket.se kan man söka skolresultat på skol- eller kommunnivå och jämföra med andra
skolor och kommuner.
Hur upplever eleverna i Lilla Edets kommun sina skolor?
I vårens elevenkätsundersökning svarade eleverna i åk 8 Lilla Edets kommun så är:
(klicka för större bild)
--Informationen uppdateras löpande
Senast uppdaterat 2013-12-20 15:54
Idéskisser över Fuxernaskolan
(klicka för större bild)
sid 17/21
sid- 18 -
Bilaga 2:
Minnesanteckningar Informations- och dialogmöte 2013-12-02 samt 2013-12-04







































När min idag 20-årige son gick i skolan var det positivt med blandade klasser. Vad hände med
det?
Vilka erfarenheter finns av åldersblandade klasser?
Varför är det negativt med åldersblandade klasser?
Det är väl bättre att lärarna åker i mellan skolorna, istället för att eleverna ska pendla.
Eleverna på Fuxernaskolan har ju sämre resultat.
Är forskning gjord på kommunala skolor?
Jag skiter väl i ekonomin, det är ert problem.
Om Tingbergskolan läggs ner flyttar vi våra elever till Ale!
Finns något politiskt engagemang i frågan?
Det borde varit fler politiker här i kväll.
Södra Lödöse ska ju växa, varför då inte behålla skolan.
Hur många av Fuxernas elevunderlag väljer privata alternativ.
Hur kan man göra för att attrahera elever från Alvhem/Ale?
Hur försvarar man att ha skolor i Lilla Edets kommun som har totalt 20 elever?
Det borde inte vara några problem att Tingbergskolan och Fuxernaskolan samarbetar kring
lärare.
Tingbergeleverna vill inte sjunka till Fuxernaelevernas nivå resultatmässigt.
Varför räknar ni kallt med att alla elever och lärare följer med till Fuxernaskolan?
Om Tingbergskolan försvinner, försvinner motivationen att bo i Lödöse.
Lödöse är mer vana att pendla söderut.
Är det bara ekonomi som ligger bakom detta?
Hur kan det vara pedagogiskt bättre att ha fler elever på en skola?
Hur säkerställer ni elevernas trygghet när inga vuxna i Lilla Edet känner Lödöseungdomarna
Kommer man att blanda elever från Tingberg med Fuxernaelever eller får de ”egna” klasser?
Vad tycker elever och föräldrar på Fuxernaskolan?
Kommer det att bli övertaliga lärare?
De riktigt bra lärarna på Tingbergskolan kommer inte att flytta med till Fuxerna!
Något är fel med hela skolan i Lilla Edet. Tingbergskolan fungerar inte!
Framgångsfaktorer för en bra skola är möjligheten till kollegor.
”Klangen” Fuxerna.
Som lärare skulle jag aldrig vilja flänga mellan två skolor. Då får jag inte samma kontakt med
eleverna i vardagen.
Det har redan försvunnit pengar från Tingbergskolan till Fuxernaskolan.
Vi har en bedrövlig skola i Lilla Edet, men frågan är om detta är lösningen.
Det handlar om ekonomi, ljug inte!
Är det bra för Nygårdseleverna att gå 3 år i Nygård, 3 år i Lödöse och 3 år i Lilla Edet?
Som lärare vill man arbeta nära sina elever dagligen.
Inte bra att nya lärare ska bedöma eleverna sista året.
Alldeles för lång resväg från Prässebo till Lilla Edet.
Jag kommer inte alls att känna mig trygg på Fuxernaskolan.
Tingberg har 89% behöriga lärare och Fuxerna har bara 76% behöriga lärare.
sid 18/21
sid- 19 -










































Det känns som att man vill lösa Fuxernas problem med denna lösningen.
Fuxerna är en bra skola, jag tycker det är en orättvis stämpel.
Lilla Edets kommun har problem! Politisk fråga!
De högst presterande eleverna kommer att lämna kommunen.
Ni betalar för mycket i lokalhyror, Leifab borde kunna halvera hyran.
Vilket är viktigast en bra skola eller ett välmående fastighetsbolag?
Det har aldrig satsats på Tingbergskolan.
Leifab kan väl renovera Tingbergskolan, de har ju pengar.
Det är inkompetens som styr hela denna kommun.
Jag har hört att kranskommunerna ”dumpar” familjer med problem i Lilla Edets kommun.
Bygg en helt ny skola och börja om.
Vad säger lärarna på Tingbergskolan?
Hur ser sjuktalen för lärarkåren ut?
Gör ditt jobb och förhandla så du får den budget du behöver.
Det blir längre dagar för eleverna.
Hur långt är hyreskontraktet på Tingbergskolan?
Är man inte anställd inom ”Lilla Edets kommun” inom skolvärlden?
Detta är inte en dialog utan en presentation. Beslutet är ju redan fattat. Varför sitter vi här?
Det är för snabbt att fatta beslut den 30 januari på det underlag som finns idag
Var är lärarna idag? Hade det inte varit bra om de hade varit här och lyssnat?
Har ni pratat med Nya Skolan om åldersblandat?
Årskurs 6 till högstadiet?
Enkät till vårdnadshavare önskas.
Hur är elevernas upplevelse? Glöm inte att lyssna till barnen!
Oroliga över Fuxernas rykte.
Hur ska ni hinna? Varför är utredningen inte klar? Vi hade dykt upp då också. Tidspress
Stor oro över skolskjutsar (slitna bussar, en oro idag) och pendlingstid
Oro över Fuxernas dåliga skolresultat. Hur påverkar detta Tingbergs elever? Hur stora är
skillnaderna mellan skolorna? Skolorna och barnen jämförs mot varandra.
Föräldrarna vill ha önskar ett extra möte där det tredje förslaget redovisas. Politikerna deltar.
Hur kan skolan ta hand om niorna? Inte läge att byta till Göteborg eller Trollhättan. Hur
bemöter ni eleverna som går i nian?
Var är politikerna? Ska de inte lyssna och höra på oss föräldrar?
Kan vi få se skrivelsen?
Ni har redan bestämt er. Vad gör vi här?
Oroa över slitna bussar.
Hur ska barnen orka? Långa resvägar. Hur lång är den faktiska resvägen?
Risk- och konsekvensanalys - Många barn kommer inte att följa med.
Motstånd mellan Lilla Edetbor och Lödösebor.
Hur kan ni öka tryggheten för våra barn? Vad händer när de möts? Vad görs åt
motsättningarna?
Vad kan vi föräldrar göra? Föräldrastöd när det är oroligt. Föräldrarna är noga med att påpeka
att de ser rektorernas arbete för bättre skolmiljö.
Vad är er uppfattning om åldersblandat?
LEIFAB.
Kolla upp Paradisskolan och Essungaskolan.
sid 19/21
sid- 20 -
Bilaga 3:
Referenser
Edlund, Ann-Charlotte och Sundell, Knut. 1999. Åldersintegrerat eller åldersinblandat?
FoU-rapport 1999:9/Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen,
Forsknings- och utvecklingsenheten.
Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel. 2012. Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer
i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, Elly-Ann och Lindahl, Erica. 2008. Åldersintegrerade klasser – bra eller
dåligt för elevernas studieresultat? IFAU-rapport 2008:20/IFAU – Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Stockholm. IFAU.
Johansson, Sofia och Jönsson, Malin. 2005. Åldersblandade klasser – på vinst eller
förlust? Examensarbete. Malmö högskola.
Rapport från riksdagen 2012/13:RFR10. 2013. Hur kan ny kunskap komma till bättre
användning i skolan? Stockholm: Riksdagsförvaltningen.
Sundell, Knut. 1995. Åldersindelat eller åldersblandat? Forskning om
ålderssammansättningens betydelse i förskola och grundskola. 2., [omarb. och utök.]
uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Sundell, Knut. 2002. Är åldersblandade klasser bra för eleverna? FoU-rapport 2002:7/
Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och
Utvecklingsenheten.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2010. Bra måste bli bättre. Dagens skola och
hur den kan bli bättre. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2012.Öppna jämförelser Grundskola 2012.
Elevernas syn på skolan och undervisningen. Stockholm: Sveriges Kommuner och
Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2013. Öppna jämförelser Grundskola 2013.
Hur motiverar skolan eleverna?. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Skolinspektionen. 2012. Framgång i undervisningen. En sammanställning av
forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Dnr
2010:1284/Skolinspektionen. Stockholm: Skolinspektionen.
SFS 2010:800, Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. 2009. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. 2013. PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. Rapport 398:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. 2013. Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387:2013./Skolverket.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket. 2013. Kommunernas resursfördelning till grundskolor. Rapport
391:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes.
sid 20/21
sid- 21 -
SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen.
Veenman, S. 1995. Cognitive and noncognitive effects of multigrade and multi-age
classes: A best-evidence synthesis. Review of Educational Research vol. 65, s. 319381.
Vinterek, Monika. 2001. Åldersblandning i skolan. Elevers erfarenheter. Umeå: Umeå
Universitet.
Vinterek, Monika. 2003. Åldersblandade klasser - Lärares föreställningar och elevers
erfarenheter. Lund: Studentlitteratur.
Östmar, J-E. 1981. Årskursintegrerade klasser på lågstadiet. Skola i utveckling.
Stockholm: Liber.
sid 21/21
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2014-03-18
2013/UN222
Högstadieorganisation
Dnr 2013/UN222
Ärendet
Efter att utbildningsnämnden den 27 februari 2014 fattade beslut om att
utbildningsnämnden även fortsättningsvis ska bedriva undervisning i årskurs 7-9 på
Tingbergsskolan har skolorna inlett planeringen av nästa läsårs organaisation.
Utbildningsnämnden informeras om planeringsförutsättningarna.
Beslutsunderlag
Muntlig föredragning.
Finansiering
Inom ram.
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden föreslås besluta att
Informationen antecknas.
Maria Andersson
Bildningschef
Dpl
Bästa resultat får du om du öppnar den här PDF-portföljen i Acrobat X eller Adobe Reader X eller senare.
Hämta Adobe Reader nu!
Från:
Till:
Erika Bjernhagen Börken
Andreas Nelin; "Ann-Sofie Olofsson"; "Benot-Arne Westerlind"; "Camilla Olofsson"; Cecilia Johansson;
"Dennis Lindberg"; "Fredrik Hermansson"; Fredrik Hermansson; "Harry Berglund"; ")osefine Lundin"; Lars
Iv
; "Leif Håkansson"; "Linda Alsinn"; "Martin Björkman"; "Michael Grönlund"; "Tommy Nilzen"; ffi
Ekberg„
Maria Andersson
Högstadieorganisation, tidsplan
den 20 december 2013 15:08:00
Kopia:
Ärende:
Datum:
Hej!
Nedan beskrivna tidsplan är fastställd av presidiet i utbildningsnämnden när det gäller frågan
om högstadieorganisation:
16 december-16 januari
Arbeta med tjänsteskrivelse.
17 januari
Dialog i presidiet. Visa och gå igenom utkast
till tjänsteskrivelse.
17 januari-22 januari
Färdigställande av tjänsteskrivelse
23 januari
Skicka ut tjänsteskrivelsen till
utbildningsnämnden.
27 januari
Samverkan i FSG.
30 januari
Dialog och Bordläggning/Återremiss i UN
31 januari-26 februari
31 januari - 26 februari
Dialog med kommuninvånarna.
Dialog med berörda föräldrar och elever
27 februari
Beslut i UN
Med vänliga hälsningar
Erika ~jernhagen
örlon
Informatör/Hämndsekreterare, Kommunledningsförvaitningen
Eiesöksadress: Järnvägsgatan 12
Postadress: Lilla Edets kommun, 463 80 Lilla Edet
Telefon: 0520 65 95 00, direkt: 0520-65 97 00
www.lillaedet.se
.~.
_.~_~yl
{~s~~
i*!1~/M~A //
~t
1pY~~AYB M-d
~
LILLA ~C~ETS
~~►~~ur~