Program

Program
11 maj 2015
I år är det 50 år sedan miljöövervakningen i sötvatten i Sverige
startade. Först ut var provtagningarna i Mälaren och de största flodmynningarna. Sedan dess har sötvattenövervakningen succesivt utökats
för att svara mot nya behov, med en kontinuitet som saknar motstycke vid en internationell jämförelse. Vi hälsar er varmt välkomna
att fira sötvattensövervakningen med oss under en dag av föredrag,
seminarier och diskussioner.
11 maj 2015
Plats: Aulan, Campus Ultuna, Uppsala
Moderator: Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Envionment Institute
FÖRMIDDAG
09:00–10:00
Registrering och fika
Presentationer
Foto: Viktor Wrange, SLU
10:00–12:30
Inledning. Lisa Sennerby Forsse, rektor för SLU
Foto: Kat Singer, HaV
Samhällets behov av miljöövervakning.
Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten
Foto: privat
Sötvattenövervakningens framväxt.
Ingemar Ahlgren, professor emeritus
Utdelande av hedersutmärkelser, Willem Goedkoop.
Bensträckare på plats.
Foto: Jenny Svennås-Gillner
Foto: Janne Danielsson
Program
Så har sötvattenövervakningen bidragit till framgångsrikt miljöarbete.
Magnus Appelberg, professor vid institutionen för akvatiska resurser, SLU
Foto: Jenny Svennås-Gillner
Framtidens miljöövervakning.
Stina Drakare, forskare vid institutionen för vatten och miljö, SLU
Foto: Sue Evans
Environmental monitoring outside Sweden.
Chris Evans, tjugonde innehavaren av Konung Carl XVI Gustafs professur
i miljövetenskap, institutionen för vatten och miljö, SLU
Frågor och diskussion
12:30-13:45
Lunch vid ståbord
Under lunchen spelar Simon Löfstedt Trio.
EFTERMIDDAG
13:45-14:45
Mingelseminarier om framtidens miljöövervakning.
Vi erbjuder presentation och diskussion i tolv olika ämnen,
välj och skifta station var tionde minut, se separat blad.
14:45 Fruktpaus
15:00–16:00
Paneldiskussion om framtidens miljöövervakning
• Förorenaren, användaren eller skattebetalaren – vem ska betala?
• Hur klarar vi vattendirektivets krav på övervakning?
• Har vi råd att göra åtgärder som inte följs upp?
Medverkande:
• Emilia Hagberg, Stabschef hos klimat- och miljöminister Åsa Romson.
• Annika Bergman, LRF Lantbrukarnas riksförbund.
• Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
• Mats Wallin, Vattenvårdsdirektör för norra Östersjöns vattenmyndighet.
• Ann-Sofie Eriksson, Sektionschef för Planering, säkerhet och miljöfrågor
på SKL Sveriges kommuner och Landsting.
• Mats Blomberg, Näringspolitisk samordnare SÖDRA, LRF Skogsägarna.
16:00–16:30
Avslutning och eftermingel med fika
Mingelseminarier 11 maj
OM FRAMTIDENS MILJÖÖVERVAKNING
Kl 13.45–14.45
Presentation och diskussion av olika ämnen, välj och skifta station var tionde minut.
1. Medborgarbaserad övervakning av vatten med sensorer
Gunilla Lindgren, Länsstyrelsen i Uppsala, och Niklas Strömbeck, Luode
Medborgarbaserad övervakning skapar delaktighet och engagemang för vattenkvalitet
och är en drivkraft att ändra beteende för att minska påverkan på våra vatten.
Mätsensorer ger möjlighet att publicera vattenkvalitet och flöden via webb eller i
telefonen. Informationens tillgänglighet ökar allmänhetens engagemang i vattenfrågorna
– hur ser det ut i just ”mitt” vatten?”
2. Mätningar eller modeller: måste vi välja?
Martyn Futter, SLU, och Heléne Ehjed, IVL, Svenska Miljöinstitutet AB
Mätdata från miljöövervakningen har länge använts som beslutsunderlag i miljövården.
På senare tid har modeller fått allt större betydelse. Vi vill visa att bra mätdata är helt
avgörande för att modellresultaten ska bli tillräckwligt pålitliga för att vara användbara.
3. Modeller för kostnadseffektiv miljöövervakning av bekämpningsmedel
Mikaela Gönczi, Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) vid SLU,
och Ulrika Stensdotter Blomberg, Havs- och vattenmyndigheten
Miljöövervakningen av bekämpningsmedel i vattenmiljön sker idag främst i några
få jordbruksintensiva områden i södra Sverige. Det finns ett behov av ytterligare
miljöövervakning för att klara kraven inom vattenförvaltningsarbetet. MACRO-SE är
ett riskbedömningsverktyg som kan simulera bekämpningsmedelsförluster till yt- och
grundvatten så att miljöövervakningsinsatser kan riktas till platserna med störst risk.
4.
Hur får vi koll på alla nya gifter?
Karin Wiberg, SLU, och Karl Lilja, Naturvårdsverket
Hur är den nationella miljöövervakningen av farliga ämnen är upplagd?
Vilka av de tusentals ämnen som används eller bildas kan utgöra ett problem?
Vilka metoder finns för att identifiera nya relevanta farliga ämnen i miljön.
5. Stockholm dricker Mälarens sötvatten – nu och i framtiden!
Stephan Köhler, SLU, och Sofia Wängdahl, Norrvatten
Mälaren har använts som dricksvattentäkt i snart 80 år. Förändringar i klimatet som kan
påverka råvattenkvaliteten, förekomst av nya föroreningar samt en större medvetenhet om
dricksvattensäkerhet i allmänhet, ställer nya tuffare krav på vattenverken. Vilka nya utmaningar
står dricksvattenberedningen inför och vad gör vi för att klarar dem nu och framöver?
#sotvatten50ar
6. Får forskaren och lantbrukaren blöta fötter på samma ställe?
Faruk Djodjic, SLU, och Helena Elmqvist, Odling i balans
Tänk om du fick tandvärk och som respons på det gipsade läkaren ditt ben? Kan
Du lova oss, forskarna och lantbrukarna, att vi får bra gummistövlar och inte ännu en
mössa, om vi får blöta fötter på samma ställe?
7.
Markfuktighetskartor kommer att minska mängden körskador i skogen
Eva Ring, Skogforsk, och Anneli Ågren, SLU
Nu utvecklas ny teknik för att beräkna vattnets flödesvägar i landskapet utifrån
laserscannade data från snart hela Sverige. Det möjliggör att nya högupplösta kartor
på markfuktighet kan tas fram för hela landet. Dessa kartor visar var de blöta/fuktiga
markerna finns och genom att undvika körning på dessa marker kan körskadorna i
skogen minska.
8. Framtidens dataplattformar Lars Sonesten, SLU, och Anders Foureaux, Naturvårdsverket
Miljöövervakningen genererar allt fler data. Samtidigt ökar samhällets krav på att använda dessa data i vattenförvaltningen. Med framtidens dataplattformar kommer
fler data göras tillgängliga och alla data bli mer lättåtkomliga för användarna.
9. 100 år av fisk som resurs- och miljöindikator Joep de Leeuw, SLU, Henrik Ragnarsson Stabo, SLU, och Lennart Edsman, SLU
Fisk är en viktig resurs och information om fiskbestånd i sjöar och vattendrag har
samlats in sedan länge. Tack vare unikt långa tidsserier följer vi förändringar i miljön
och genom ny teknik och metoder för miljöövervakning kan vi koppla dåtid till framtid.
Välkommen på en tidsresa som ger nya perspektiv!
10. Laxens längtan efter levande älvar
Johan Dannewitz, SLU, och Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Förekomsten av vild lax i Östersjön minskade drastiskt under 1900-talet som ett
resultat av flottledsrensning, utbyggnad av vattenkraft samt överfiske. Restaureringar
av älvmiljöer, förbättrade vandringsmöjligheter och minskat fisketryck har dock
resulterat i en återhämtning av laxbestånden i framförallt de stora älvarna i norr.
I t.ex. Torneälven vandrade drygt 100 000 vuxna laxar upp i älven för lek under 2014.
11. Vattenkvaliteten i skogs- och jordbrukslandskapen
– en akut utmaning för övervakningen
Katarina Kyllmar, SLU, och Stefan Löfgren, SLU
En betydande andel av vattenförekomsterna i skogs- och jordbrukslandskapen uppnår
inte god ekologisk status på grund av historisk och pågående markanvändning. Vattenmyndigheterna föreslår ett stort antal åtgärder för att förbättra vattenstatusen, men vår
bedömning är att miljöövervakningen behöver utvecklas för att kunna svara på frågorna
1) var åtgärderna behövs och 2) om åtgärderna kommer att ge avsedd effekt?
12.Miljöanalys som exportvara till Afrika
Kevin Bishop, SLU, Christian Demandt, SLU, och Solomon Gebrehiwot, SLU
Afrikas vatten hotas från många håll - skogskövlingar, överfiske, snabbväxande
industrier vid vatten, intensifiering av jordbruket med gödsel and pesticider!
Vi berättar Sveriges kompetens inom miljöövervakning kan bidra till utveckling
i Congo och Etiopien?
#sotvatten50ar
PRAKTISK INFORMATION
Internetuppkoppling sker med de inloggningsuppgifter som
delas ut vid registreringen. SLU:are loggar in med ad-login.
Under dagen finns det möjlighet att skicka in
frågor till föredragshållare och diskussionspanel med
e-post ([email protected]) och
Twitter (använd taggen #sotvatten50ar).
Vattenflaskorna kan fyllas på vid vattenautomater
utanför Aulan eller med vatten från kranen.
Lunchen intas vid ståbord utanför Aulan.
Föredragen och diskussionen kommer att spelas in
och läggas ut på www.slu.se/sotvatten50ar
tillsammans med annan dokumentation.
Kontaktperson: Jens Fölster,
[email protected], 0702-271721.
Arrangör: Institutionen för vatten och miljö, SLU.
Produktion: Kommunikationsavdelningen vid SLU 2015 • Foto: Jenny Svennås Gillner/SLU, Leif Lindholm, Anders Asp/SLU, André Karwath/Wikimedia Commons, iStock • Grafisk form: Maria Widén/SLU
#sotvatten50ar