1. No category

PROTOKOLL nr 6
2015-09-09
Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen
NÄRVARANDE
Tommy Lindskog
Lars Andersson
Mattias Frisk
Kjell Edstrand
Elisabeth Melander
Klara Rennéus
Anna-Lena Tideman
Carl-Axel Andersson
Håkan Andersson
Joakim Barfalk
Sara Engblom
föredragande
föredragande
ordförande
ledamot
ledamot
studerande
ledamot
ledamot
suppleant
suppleant
sekreterare
1
Dagordning
Dagordningen fastställdes.
2.
Justering
Klara Rennéus utses till justerare.
3.
Föregående protokoll UN, bil.1
Lades till handlingarna.
Föregående protokoll IS, bil.2
Lades till handlingarna.
4.
ÄRENDEN
4.1. Kursplaner inkl. skrivelse E. Sæther, bil. 3
Diskussion kring språkliga formuleringar i kursplaner, samt begreppen kursvärdering / kursutvärdering.
Kursplanen MUHF69, Musik i gymnasieskolan
91-120 hp godkänns med språkliga justeringar.
Följande kursplaner godkänns:
MUHN68 Masteruppsats 2
MUHF44 Musik: introduktionskurs i Estill
Voice Training
MUHF51 Dirigering
LAMP60 Huvudinstrument och tillval
LAMP61 Ledning, didaktik och VFU 5
LAMP70 Tillval
LAMP71 Ledning, didaktik och VFU 6
Beträffande följande kursplaner i UVK tas beslut
per capsulam ;
LAMP62 Självständigt arbete 2:1
UN/ML PROTOKOLL nr 6 2015-09-09
2
LAMP73 Att utveckla skolan, ideologi och handlingsutrymme…
LAMP72 Självständigt arbete 2:2
LAMP63 Bedömning, betygssättning och forskningens kreativa genvägar
LAMN94 Bedömning och skolutveckling
LAMN90 Självständigt arbete 2:2 (mot grundskola).
4.2. Ny struktur Masterutbildningen, skrivelse
E. Sæther, bil. 4
Kursplanen MUHN67 Masteruppsats godkänns.
4.3. Utvärderingssystem ML, skrivelse
H. Rydin, bil. 5
På lärardagen 8/6 bestämdes att ämneslärarnämnderna ska diskutera utvärderingssystemet
inom nämnderna. Håkan Rydins skrivelse kommer att diskuteras samtidigt som pianonämndens
skrivelse. UN’s sekreterare skickar ut en påminnelse till ämnesnämnderna att de måste kommentera skrivelsen innan nästa beredning för
UN, inom 14 dagar. Ärendet bordläggs till nästa
UN.
4.4 Bordlagda Ärenden
Kort genomgång, UN’s ordförande Mattias Frisk
kommer tillsammans med Kjell Edstrand att gå
igenom listan över bordlagda ärenden och stryka
de som är klara. Punkten bordläggs till nästa
UN.
4.5 Skrivelse E.Sæther – professorstjänst, bil. 6
Förfrågan om professorstjänsten måste prövas i
UN innan frågan går vidare till IS. Utbildningsledare Lars Andersson sammanfattar det ekonomiska läget och det framkommer att det egentligen inte finns ekonomi till en befordran. Läget
ser dock bättre ut än tidigare under året. Bland
annat har det blivit fler pensioneringar än vad
ML räknat med. UN anser det svårt att entydigt
säga om det finns ekonomi för en befordran och
önskar ett förtydligande av delegationsordningen
i denna typ av ärenden. Med stöd av högskoleförordningen skickar UN ärendet vidare till IS
för prövning.
5. INFORMATION / MEDDELANDEN
5.1 Jämlikhetsfrågor
För tillfället inget att ta upp.
5.2 Uppföljning av handlingsplan
UN vill ta del av utvärderingsrapporten av mentorskapsprojektet som ska lämnas till utbildningsnämnden i Lund under hösten.
6. ÖVRIGT
Inga övriga frågor.
UN/ML PROTOKOLL nr 6 2015-09-09
3
Vid protokollet
Sara Engblom
Justeras
Mattias Frisk
Klara Renneus
Till UN
2015-08-20
Hej!
2013 gjordes en ny struktur för masterutbildningen i musikpedagogik. Förändringen gjordes
för att bättre kunna svara mot behov av fortbildning hos verksamma musiklärare och behov av
kompetensförstärkning hos de som siktar mot en forskarutbildning. Vårt flexibla paket av 7,5
hp kurser som ges inom ramen för de fristående kurserna avsåg också att locka fler deltagare,
vilket också blivit resultatet.
Dock ser vi ett behov av att delvis minska flexibiliteten för att öka genomströmningen av
färdiga masteruppsatser. I föreslagna förändringar av examensbeskrivningen lägger vi in ett
förkunskapskrav för att få påbörja uppsatsarbetet. Vi erbjuder dessutom endast möjligheten att
skriva en masteruppsats om 30 hp, för att bättre ansluta till nordisk praxis inom det
musikpedagogiska området.
Bifogas: Examensbeskrivning för master i musikpedagogik och kursplan för masteruppsats 30
hp.
Mvh,
Eva Sæther och Anna Houmann
2015-08-20
Examensbeskrivning för master i musikpedagogik
Utbildningens namn: Master i musikpedagogik
Examensbenämning: Filosofie masterexamen i musikpedagogik
Omfattning: 120 högskolepoäng
Nivå: Avancerad
Fastställd: UN, 131209
Ändrad: UN, xxxxxx
Inriktning: Kvalificerad fortbildning och forskarförberedande utbildning av musikpedagoger.
Mål
Efter genomgången utbildning ska den studerande ha:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
kunskap om praxis- och forskningsområdet som helhet, liksom fördjupade kunskaper
inom valbara delar av området
kunskap i aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten, nationellt såväl som
internationellt
fördjupad metodkunskap inom det musikpedagogiska forskningsområdet, med hänsyn
tagen till ämnets tvärvetenskapliga karaktär
kunskap om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
kunskap om vetenskapens och musikens möjligheter och begränsningar, dess roll i
samhället och människors ansvar för hur den används
kunskap i akademiskt skrivande
förmåga och färdighet att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer
förmåga och färdighet att självständigt identifiera och formulera frågeställningar, samt
att planera och genomföra forskningsuppgifter inom givna tidsramar
förmåga att muntligt, skriftligt och med digitala media klart redogöra för och diskutera
sina slutsatser, i dialog med olika målgrupper, både i praxisfältet och i
forskningssammanhang
förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin
kunskapsutveckling
•
förmåga att inom det musikpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
Examensfordringar: Utbildningen är uppdelad i 30 hp kurser och 30 hp självständigt
arbete/masteruppsats. Kurserna är riktade mot olika profiler, men kan också kombineras
valfritt. 60 hp tillgodoräknas ur lärarutbildning i musik omfattande minst 270 hp (30 hp på
avancerad nivå och 30 hp på grundnivå).
Analys av kvalitativa data, 7,5 hp, MUHN35
Aktions- och kamratlärande, 7,5 hp, MUHN55
Kreativitetens pedagogik: 7,5 hp, MUHE93
Teoretiska utgångspunkter i musikpedagogisk forskning, 7,5 hp, MUHN43
Vetenskapsteori, 7,5 hp, MUHN56
Akademiskt skrivande, 7,5 hp, MUHN44
Musiketnologi som forskningsområde, 7,5 hp, MUHN54
Folk- och världsmusik i praktiken, 7,5 hp, MUHN58
Riktade kurspaket:
Forskarförberedande kurs
30 hp Självständigt arbete/masteruppsats
7,5 hp Vetenskapsteori
7,5 hp Akademiskt skrivande
+ 7,5 hp valfri kurs ur utbudet ovan
+ 7,5 hp valfri kurs ur utbudet ovan
Forskarförberedande
kurs
musiketnologisk inriktning
med 30hp Självständigt arbete/masteruppsats
7,5 hp Musiketnologi som forskningsområde
7,5 hp Folk- och världsmusik i praktiken
7,5 hp Akademiskt skrivande
+ 7,5 hp valfri kurs ur utbudet ovan
Skolforskning och skolutveckling
30 hp Självständigt arbete/masteruppsats
7,5 hp Aktions- och kamratlärande
7,5 hp Kreativitetens pedagogik
7,5 hp Akademiskt skrivande
+ 7,5 hp valfri kurs ur utbudet ovan
Studerande som vill ha en fullständig masterexamen om 120 hp i musikpedagogik väljer ett
av de riktade kurspaketen om totalt 60 hp.
För examen krävs godkänt i kurser som angivits ovan om 60hp samt lärarexamen i musik
enligt 2001 års högskoleförordning eller ämneslärarexamen i musik från 2011.
Kurserna ges rullande över två år, enligt följande ordning:
År 1Ht: Vetenskapsteori, Musiketnologi som forskningsområde,
År 1Vt: Akademiskt skrivande, Folk- och världsmusik i praktiken
År 2 Ht: Analys av kvalitativa data, Aktions- och kamratlärande,
År 2 Vt: Kreativitetens pedagogik, Teoretiska utgångspunkter i musikpedagogisk forskning,
Akademiskt skrivande
Kursen Självständigt arbete , 30 hp, löper över två terminer, utannonseras med start varje
hösttermin. Förkunskapskrav: Akademiskt skrivande 7,5 hp plus ytterligare en kurs om 7,5 hp
ur kursutbudet, eller motsvarande.
Till
Utbildningsnämnden vid ML
150829
Om nytt utvärderingssystem för ML
Här kommer några korta personliga synpunkter från mig på förslaget.
Som jag ser det är det stor skillnad på hur man utvärderar individuell respektive gruppundervisning. Då jag har gruppundervisning brukar jag göra en summativ utvärdering när det återstår några
gånger av kursen. Jag gör den skriftligt, anonymt och på lektionstid; det tar c:a tio minuter. Jag
kan sedan återkoppla till gruppen redan följande vecka och till nästa års kurs, om jag vill.
Vad gäller enskild undervisning tycker jag förslaget är krångligare och tveksammare att tillämpa.
För det första tror jag att i princip alla seriösa lärare som har enskilda lektioner både utvärderar
formativt och summativt och har alltid så gjort: ”hur har det gått?”, ”har du lärt dig…?”, ”vad
återstår?”, ”låt oss planera resten av terminen/perioden/läsåret!”. Anledningen till att en del
studenter upplever att utvärdering inte sker, är att vi inte använder just det ordet (utvärdering)
och att vi gör det muntligt och som en fullständigt självklar del av undervisningen.
Dessutom är det svårare att dra generella slutsatser av en utvärdering av enskild undervisning.
Jag själv och säkert många med mig arbetar mycket olika med studenterna; det som fungerar för
en student kanske inte fungerar för en annan. En metod som inte gick så bra för en student kan
vara framgångsrik för en annan.
Vidare är det svårt att göra en summativ skriftlig utvärdering av t ex fem huvudinstrumentkurser anonym. Man kan förstås göra det öppet och möjligen tillsammans, men själva enkäten är
svår att utforma så att den passar för alla.
Det känns som om anledningen till att vi skulle behöva göra bokslut även över utvärderingarna
av de enskilda lektionerna inte är att vi tror att det skulle leda till bättre resultat än vad vi får i
nuläget, utan endast grundas på att vi i nuläget i juridiskt hänseende inte följer de nu gällande
trubbiga reglerna för utvärdering.
Därför tycker jag att vore ypperligt om utbildningsledningen hade möte med juristerna i Lund
och förklarade hur vi arbetar i dagsläget och varför detta sätt att utvärdera enskilda lektioner är
så mycket bättre och ber dem hjälpa till att omformulera de regler vi har att förhålla oss till, så
att vårt sätt att utvärdera enskilda lektioner (och som ju vi alla är överens om vara det bästa sättet) blir godkänt, även i juridisk mening.
Jag upplever att förslaget fungerar bra för gruppundervisning, men att det behöver modifieras
och förenklas för enskild undervisning och hoppas att så sker.
Med vänliga hälsningar
Håkan Rydin
Professor i jazzpiano vid
Musikhögskolan i Malmö
Lunds universitet
1
Till UN, Musikhögskolan i Malmö
Eva Sæther, docent, ämnesansvarig för
avancerad nivå, musikpedagogik
Första steget
Enligt rutinerna för ansökan till befordran till professor ska en sådan föregås
av en diskussion i institutionsstyrelsen. Jag avser att lämna in en ansökan till
nästa IS-möte, dvs. 30/9. Jag ber härmed UN om ett tillstyrkande inför
institutionsstyrelsens ställningstagande.
Jag bifogar inte hela mitt CV, dock min publikationslista, av det skäl att jag
vill tydliggöra både min totala produktion och vad jag gjort efter
docentmeriteringen 2010, förutom undervisning och andra uppdrag.
Med vänliga hälsningar,
Eva Sæther, docent i musikpedagogik, lektor i musikpedagogik med
inriktning mot utbildningsvetenskap
Publikationer
I process:
Sæther, E. (Under arbete). Musikundervisning för social hållbarhet: EL
Sistema i Malmö. I H. Lorentz (red.) Interkulturellaperspektiv:
pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Andra upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Sæther, E. (in press). Exploring musical research sensibilities. In Liora
Bresler (Ed.) Beyond Methods: Lessons from the Arts to Research
Methodology. Perspectives in Music and Music Education . Malmö:
Malmö Academy of Music, Lund University.
Review article of Narrative Soundings: An anthology of Narrative
Inquiry in Music Education. Barret/Stauffer Eds. (under arbete)
Postadress Box 8203 , 200 41 Malmö, Besöksadress Ystadvägen 25 Telefon +46 (0)40-325450 E-post [email protected]
2
Saether, E. , Lindgren, M. & Bergman, Å. (submitted). El Sistema – en
spänningsfylld modell för socialt inkluderande pedagogik. (Till
Pedagogisk forskning i Sverige)
Lindgren, M., Bergman, Å. & Sæther, E. (under arbete). Examining
social inclusion thorugh music education: Two Swedish case studies.
(Till Årbok NNMPF)
Bergman, Å, Lindgren, M., & Sæther, E. (under arbete). El Sistema and
the idea of an intercultural meeting place. (Till Music Education
Research)
Saether, E. & Persson, A. (Under arbete). Det metareflekterande
forskarutbildningsseminariet – oskriven läroplan, kultur och karriär.
(Till Högre Utbildning)
Houmann, A. & Sæther, E. Abstraherade och koncentrerade destillat. I PH. Holgersson & J-O. Gullö (red:er) Festschrift till Cecilia Hultberg.
Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.
Publicerat:
Mars, A., Sæther, E. & Folkestad, G. (2014). Musical learning in a crosscultural setting: a case study of Gambian and Swedish adolescents in
interaction. Music Education Research. DOI:
10.1080/14613808.2014.930120
Houmann, A. & Sæther, E. (2014). Kreativa och konstnärligt inspirerade
metoder för reflektionsarbete i skrift och tanke – konsten att skriva ett
självständigt arbete. Utvecklingskonferens 13. I Å. Lindberg-Sand
(Red.) Att skriva för att leva, lära och lyckas. Lund 24 oktober 2013.
Proceedings (s. 79). Lund: CED, Lunds Universitet.
Sæther, E. (2014). Didaktiska irritationer i musiklärarutbildning – om
kulturmöten och beredskap för pedagogisk utveckling. I A. Persson &
R. Johansson (red:er) Vetenskapliga perspektiv på lärande,
undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang –
utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet (s. 413-428 ).
Lund: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds Universitet.
Sæther, E. (2014). Med repertoar för stabilitet och förändring. Kvinnliga
traditionsbärare i Gambia. I S. Östersjö (Red.) Spår av musik (s. 92113). ForMuLär – Forum för musikaliskt lärande. Malmö:
Musikhögskolan i Malmö.
3
Houmann, A. & Sæther, E. (2014). Using a survey on creativities as
reflective practice and for reforming practice in music teacher
education. I P. Burnard (Red.) Creativities in higher music education:
International perspectives and practices (s. 174-185). Oxford:
Routledge
Hebert, D. & Sæther, E. (2013). ”Please, give me space”: Findings and
Implications of the GLOMUS Intercultural Music Camp, Ghana 2011.
Music Education Research MER. DOI:
10.1080/14613808.2013.851662.
Sæther, E. (2013). Insight through participation –Bridging the gap
between cultural anthropology, cultural studies and music education. I
P. Dyndahl (Red.) Instersection and interplay. Contributions to the
cultural study of music in performance, education and society (s. 2134). Perspectives in Music and Music Education no 9. Malmö: Malmö
Academy of Music, Lund University.
Sæther, E. (2013). The art of stepping outside comfort zones:
Intercultural collaborative learning in higher music education. I H.
Westerlund & H. Gaunt (red:er) Collaborative Learning in higher
music education: Why, what and how?(s. 37-48). London: Ashgate.
Sæther, E. (2012). Den underfundige betraktaren. I P. Berry (red.) If I
were a Drongo bird. Tankar om längtan, fantasi och skaparkraft
tillägnade Håkan Lundström (s. 191-194). ForMuLär – Forum för
musikaliskt lärande. Malmö: Musikhögskolan i Malmö.
Sæther, E. (2012). Review of critical ethnographic practice by Jean Lave.
Ethos, 40 (4), 1-3. American Anthropological Association.
Sæther, E. & Sköld, P. (2012). The tale of creative learning. Jam2Jam as
a tool for understanding the role of music in media. I A. Brown (red.)
Sound musicianship. Understanding the Crafts of Music (s. 311-320).
Newcastle: Cambridge Scholars Publishing.
Sæther, E. (2012). Intercultural tensions and creativity in music. I G. Mc
Pherson & G. Welch (red:er), The Oxford handbook of music
education vol. 2 (s. 354 - 370). New York: Oxford University Press.
Sæther, E. (2011). Musik som mat. I J. Stenström & P. Lindström (red.)
Lunds universitets kokbok (s. 56-57). Stockholm: Atlantis
4
Sæther, E. (2011). Prescript: Travel sickness, cultural autonomy and the
insider/outsider dilemma. Finnish Journal of Music Education, 14(1),
87-89.
Sæther, E. (2011). CD production fights school failure – sociability by
music. I A. Brader (red.) Songs of resilience (s. 221-238). Newcastle:
Cambridge Scholars Publishing.
Sæther, E. (2010). Music education and the other. Finnish Journal of
Music Education, 13(1), 45-60.
Sæther, E. & Hofvander Trulsson, Y. (2010). Att vara i takt med andra –
en musiklärares utmaningar. I H. Lorentz & P. Lahdenperä (red:er),
Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya
pedagogiska utmaningar (s. 109-131). Lund: Studentlitteratur.
Clausen, B., Hemetek, U., Sæther, E. & European Music Council (red:er)
(2009). Music in motion. Diversity and dialogue in Europe. :
Bielefeld: transcript.
Sæther, E. (2009). A musician’s narrative. I Mans, M. Living in worlds of
music: A view of education and values. New York: Springer.
Sæther, E. (2008). Elefanterna och mobilen {The elephants and the
mobile}. I M. Cronqvist. & H. Sandberg, H. (red:er), Tempo - om fart
och det föränderliga. Göteborg/Stockholm: Makadam.
Sæther, E. (2008). When minorities are the majority. Voices from a
teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Special
issue of Research Studies in Music Education, RSME. Pedagogis of
inclusion in music education: international perspectives, 30(1), 25-42.
Burnard, P. , Dillon, S. , Rusinek, G. & Sæther, E. (2008). Inclusive
pedagogies in music education: International comparisons of music
teachers’ perspectives from four countries. International Journal of
Music Education: Practice, 26(2), 109-126.
Sæther, E. (2007). Rapport till Myndigheten för Skolutveckling, ”Social
integration genom musik”, SIM. http://www.sim-projekt.se
5
Sæther, E. (2007). On a Swedish Academy of Music and singing
elephants in Gambia. I M.S. Cohn, M.S. (red.), Music in Time. Multiculture, synthesis and collaboration (s.79-85). Jerusalem: Jerusalem
Academy of Music and Dance.
Sæther, E. (2007). The Oral University. Learning from cultural meetings.
I Folkestad, G. (Ed.) A Decade of Research in Music Education.
Malmö: Malmö Academy of Music.
Sæther, E. (2006). Hybriditet och gränsöverkskridande musiklärare
{Hybridity and border crossing music teachers}. I H. Lorentz &
Bergstedt, B. (red:er), Interkulturella perspektiv. Pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer (s. 71-85). Lund: Studentlitteratur.
Sæther, E. (2006). Promoting social inclusion through good practice in
music education. Sounds in Europe,spring 2006, 10-11.
Sæther, E. (2004). Musikens förhållande till identitet och makt i det
mångkulturella samhället: ett bidrag från det musikpedagogiska fältet
{Music´s relationship to identity and power in the multicultural
society: a contribution from the field of music education}. I B.
Bergstedt, B & H. Lorentz, H (red:er), Lärandets skilda vägar: om
kunskapsbildning i mångkulturella kontexter (s. 29-40). (Pedagogiska
rapporter: 2004:83). Lund: Lunds Universitet, pedagogiska
institutionen.
Sæther, E. (2004). Den gränsöverskridande musikläraren. Kulturmötet
som metod i musiklärarutbildningen. I O. Pripp (red.), Mångfald i
kulturlivet. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Sæther, E. (2003). The Oral University. Attitudes to music teaching and
learning in the Gambia. Malmö: Malmö Academy of Music.
Becker Gruvstedt, M, & Sæther, E. (2002). Cultural encounters as a
prompting force. In H. Lundström (Ed.), The musician in new and
changing contexts (s.41-49) (Perspectives in music and music
education, no 3). Lund: Malmö Academy of Music, Lund University.
Sæther, E. (2000). Educating musicians on the kora and singing. In G.M.
Oliva (Ed.), The musician’s role: New challenges. (Perspectives in
music and music education, no 2). Lund: Malmö Academy of Music.
6
Becker Gruvstedt, M., Olsson, B. I. & Sæther, E. (2000). World Music
School. Musikundervisning i en mångkulturell skola. (Perspectives in
music and music education, no 1). Lund: Malmö Academy of Music.
Lundström, H., Olsson, B.I., Sæther, E., & Svensson, S. (1998). Higher
music education in a multicultural society. In B. Lundquist & C.K.
Szego (Eds.), Music´s of the world’s cultures. A source book for music
educators. ISME, University of Reading.
Sæther, E. (1994). Från brygd till salladsskål {From brew to sallad
bowl}. I O. Ronström & G.Ternhag, G. (red:er), Texter om svensk
folkmusik, från Haeffner till Ling (s. 239-244). Stockholm: Kungliga
Musikaliska Akademien.
Sæther, Eva (1993). Training Swedish music teachers in Gambia. I M.
Lieth-Philipp & A. Gutzwiller (red:er), Teaching Musics of the World.
The second international symposium, Basel 14-17 October 1993.
Philipp Verlag, 1993.
Sæther, Eva (Red). (1993).”På jakt efter en mångkulturell
musiklärarutbildning”, (Musikpedagogik, forskning och utveckling,
1993:2.) Lunds Universitet, Musikhögskolan i Malmö.