VIDA Nytt 2015 nr 2

Vida
NYTT
B
#2 2015
SVERIGE
PORTO
BETALT
vida och växande värden
Vikten av bra skogsbilvägar och upplag
SID 3
Möt oss på
SkogsElmia
4–6 juni
Monter 552
SID 6
EN ANNORLUNDA BJÖRKPRODUKT
VIDA fortsätter att göra skillnad
SID 8
FOTO: MATS SAMUELSSON
Låt sol och ljus nå tallskotten
SID 15
Ett aktivt skogsbruk är
­avgörande för vår framtid
De första månaderna har lönsamhetsmässigt
börjat bättre än förväntat. Detta mycket beroende
på den milda vintern vilket gynnat sågverksproduktionen, men också med hjälp av svagare
svensk valuta. Tyvärr verkar den milda vintern
i andra riktningen när det gäller avsättning och
prissättning av våra biprodukter.
Lönsamheten taktar ungefär fjolårets nivå. Tyvärr
balanserar inte utbudet av trävaror efterfrågan, men
förhoppningsvis kommer årstiden att hjälpa till för
att få en bättre balans. Efter de senaste årens effek­
tiviseringar på våra sågverk ser vi nu en bestående
produktionsökning. Detta leder till ett ökat råvaru­
behov vilket är positivt för dig som leverantör.
Trä ligger i tiden! Min bedömning är att produkter
från skogen inte är någon dagsslända utan kommer
att ligga i tiden oändlig tid framöver.
Forskningen prognostiserar ett varmare klimat till
följd av växthusgaser. Ny skog planteras, röjs och
gallras. Träd i välskötta skogar binder koldioxid
men vid mogen ålder binder de mindre. Genom ett
aktivt skogsbruk, där mogen skog avverkas, kan vi
ta tillvara på denna fantastiska förnyelsebara råvara
och tillverka produkter som fortsätter att binda
koldioxid. Vi ­möter dessa produkter dagligen som
t ex förpackningar i livsmedelsaffären, som emballage
när vi köper kapital­varor mm och inte minst när vi
renoverar och bygger.
Svensk skog brukas men förbrukas inte och är en
fantastisk tillgång för Sverige. Den skapar välstånd
med 125 miljarder i exportintäkter, 60 000 direkt
anställda och totalt 200 000 sysselsatta i skogsindu­
strin. Att hålla tillväxten i skogen på en fortsatt hög
nivå och samtidigt välja produkter med skogen som
råvara, det håller utsläppen nere.
Urbaniseringen i Sverige är mycket kraftig. Bara till
Stockholm flyttar det in en busslast med människor
varje dag. För VIDA och vår verksamhet med pro­
duktion på ett stort antal små orter i Södra Sverige
är det oerhört viktigt att landsbygden är attraktiv att
leva och bo på. På Skogsindustriernas årsmöte i april
sa vår näringsminister Damberg att skogsnäringen
är en framtidsbransch. För ökad konkurrenskraft
krävs satsningar i produktivitet och kompetens. Utan
tvekan är det så. Med den teknikförändringen som
har skett som en följd av alla de investeringar vi gjort
de senaste åren, är det till stora delar helt andra krav
som ställs på våra medarbetare. Det måste förbli
attraktivt att leva och bo i de mindre städerna, de
mindre orterna och på landsbygden och som någon
sa ”I storstäderna är det mest dyrt och trångt”.
På samma årsmöte höll Theodor Kallifatides, en
grekisk författare som bott många år i Sverige, ett
anförande. Han sa:
– I Grekland är vi inte bara utan pengar, vi har heller
ingen skog. Ni lever i ett välsignat land – ett land med
skog.
Trevlig läsning
alvesta 2015-04-29
Santhe Dahl
Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell
Grafisk form: www.black.se
Text & foto: Karin Malm om inget annat anges
Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta
Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
FOTO: THOMAS JOHANSSON
Tryckeri: www.kstab.se
Om vi inte får ut virket ur skogen för att
det ligger svåråtkomligt leder det till blånad
och skadeangrepp och det går inte att sälja.
Det är en ren kapitalförstöring.
mag nus axel sso n , vi rk e si n kö pa re på vi d a
SID 3
God m i l j ö h ä n s y n och l ö n s a m h e t
redan vid första gallringen tack vare bra skogsbilvägar och upplag
Vi befinner oss på Stjärnarps Gods marker, strax utanför
­Simlångsdalen i Halland. Markägaren Jan Hamilton har sedan
han tog över fastigheten från Halmstad kommun 2010 löpande
investerat i bra skogsbilvägar. På området fanns det sedan tidigare
flera vägar från 30-talet, byggda efter den tidens krav.
Jan Hamilton, markägare.
Magnus Axelsson, virkesinköpare på VIDA.
SID 4
– Vi ser stora skillnader de senaste åren. En förändrad
virkesmarknad som ställer allt högre krav på hög kvalitet
och korta ledtider, hårdare miljökrav och inte minst ett
förändrat klimat. Om vi inte får ut virket ur skogen
för att det ligger svåråtkomligt leder det till blånad och
skadeangrepp och det går inte att sälja. Det är en ren
kapitalförstöring. De allt högre kraven gör att mark­
ägare som har bra vägar ofta prioriteras och får sitt virke
bortkört först. Det kan till och med idag vara svårt att
få virket sålt om man har dåliga vägar. Dels för att
industrin får svårt att klara kvalitetskraven, dels för att
risken för markskador är stor, säger Magnus Axelsson,
virkesinköpare på VIDA.
På området vi besöker valde Jan att under sommaren
2014 bygga en ny skogsbilväg med anslutning till
landsvägen. Den nya vägen är ca 1 km lång och an­
sluts till en befintlig skogsbilväg så man kan köra runt
och inte behöver vända. Innan vägen byggdes var om­
rådet inte nåbart. Där finns ingen bärighet då marken
består av mossar och en blöt fårhage. Genom bestån­
det går även en bäck med rik förekomst av öring.
– När vi skulle anlägga vägen var det av högsta vikt
att bäcken skulle vara intakt, dvs inte störa befintlig
miljö, inte riva i botten och inte orsaka någon slamning
då öringarnas ägg och musslor är mycket slamkänsliga,
fortsätter Magnus.
Med två man och spadar, en slät halvtrumma av ett
vindkraftverk, två stegjärn i öppningen, virke som
trumman står på och ett lager sättsand lyckades man
bygga en överfart utan att störa befintlig vattenmiljö.
Mats Carlén, vägspecialist på Skogsstyrelsen distrikt
Halland, betonar viken av att ha rätt lutning på
­dikena och att vara noga med löpande underhåll.
– När man bygger över vattendrag är det viktigt att
tänka på dikenas lutning. Uppslammat dikesvatten får ej
rinna ut i vattendraget. Därför avslutas vägdiken innan
vattendraget och man låter översilning rena. Man måste
även vara noga med underhållet, att rensa i trummans
öppning så att det inte slammar igen och orsakar läckage.
– Tänk på att trummor numer behöver ha större
dimensioner och rensas oftare för att inte täppa igen pga
av de höga flödena som kommer i och med förändringar
i klimatet. Detta gäller även för trummor som ska leda
vatten från vägen. Kommer det vatten på vägen, som ej
kan rinna bort, tar den snabbt skada.
Vägen har nu legat orörd under hela vintern så att den
har fått sätta sig. Nu ska man lägga på ett bärlager.
Bengt Johansson på Bengt Johansson Åkeri ser allt
för ofta vägar som inte håller pga av att man inte låtit
vägen sätta sig ordentligt innan bärlagret lagts på.
– Vägarna blir porösa och det saknas bärighet. När vi
kommer körande håller den inte utan tar skada. Ett annat­
misstag är att man gör för snäva kurvor. Vi behöver
ta ut svängen i kurvorna och det ställer höga krav på
­bärigheten i utkanten av vägen. Annars släpper det.
Nu är det snart dags för en första gallring. Jan har
­investerat ca 230 kr/m för vägen inklusive vatten­
överfarten. Gallringsbeståndet är nu åtkomligt, skotar­
avståndet har kortats ner och han räknar med en
besparing på ca 40 kr/m3.
– Det gör att jag kan få en lönsamhet redan på första
gallringen, vilket jag inte hade fått annars. Många ser
skogsbilväg som en kostnad. Jag ser det som en investering
för all framtid. Men ett löpande underhåll såsom t ex
hyvling och röjning är A och O för vägens livslängd. Tack
vare vägarna blir skogen tillgänglig, man får helt andra
möjligheter att göra tillsyn över bestånden och planera
skogsskötselåtgärder.
En annan viktig faktor för hög kvalitet och lönsamhet
är att själva upplaget. Det är viktigt att tidigt i processen
planera avverkningen för att få ner skotningsavstånden,
för att minimera risken för markskador och för att
undvika flera hämtningar till följd av för små upplag.
Bengt har under sina drygt 20 år som åkare sett alla
exempel, både föredömliga och mindre bra.
– Hur upplaget ska placeras kan ju variera från fall till fall
beroende på omständigheterna. En bra standard på vägen
gör att skotaren kan komma närmare inpå vägen utan att
den tar skada. Om vägen är dålig behöver man hugga upp
ett rejält upplag. Annars riskerar man att slutavverkningsmaskinerna och banden på skotaren äter upp vägarna.
Det är viktigt att tänka på att upplaget ska ligga så nära
vägen det går, att det är fritt från stående träd då dessa
kan skadas av slag, att upplaget inte placeras under träd,
elledningar eller att sikten är skymd av t ex grenar.
Bengt Johansson, Bengt Johansson Åkeri.
Skogsägare, inköpare, skördare, åkare – alla är i
samma lag och alla blir vinnare om virkesflödet till
industrin fungerar. Avverkningskostnaderna blir
lägre, lönsamheten högre, mindre skador på väg och
mark, kortare ledtider, högre kvalitet på slutpro­
dukten, större efterfrågan, högre virkespriser och
bättre betalningsförmåga från industrin till dig som
leverantör.
– Mycket handlar det om ha en bra dialog genom hela
kedjan. Om alla gör sin del och skapar goda förutsättningar för den som kommer efter så brukar det gå bra,
avslutar Magnus.
Mats Carlén, vägspecialist på Skogsstyrelsen.
SID 5
Vänstra sidan har fått växa fritt från sly. Högra sidan har ej röjts.
Låt s o l och l j u s
komma åt tallskotten!
I förra numret av VIDA Nytt
skrev vi om hotbilden mot
­tallen och om riskerna med att
föryngra våra marker med fel
trädslag. Ni kunde då även läsa
om resultaten vi nu börjar se
från det ­nationella samverkansprojektet Mera Tall. Nu tittar
vi närmare på goda exempel
där man lyckats med tall­
föryngring.
Bemgt Gunnarsson och Tomas Spjut.
SSI D
I D 66 V I D A O C H V Ä X A N D E V Ä R D E N
Vi är i Kråkenäs, en mil norr om Växjö. Här har Bengt
Gunnarsson flera fina tallbestånd. Vi åker ut till ett av
hans Gudrunhygge som planterades med tall maj 2009.
Det är ett område på totalt 10,3 ha, bonitet T26. Cirka
20 % av beståndet är självföryngring. Han har i samråd
med sin rådgivare och granne Tomas Spjut valt att
arbeta utifrån en metod som utformades under slutet av
70-talet och början av 80-talet.
– Observationer av skogsfolk har visat att beskuggade och
undertyckta ungtallar i högre grad utsätts för betesskador
av främst älg, medan tallplantor som får växa upp utan
beskuggning klarar sig betydligt bättre från betesskador.
Metoden innebär att man röjer bort allt löv. Lövet ska
hela tiden finnas med som underväxt och älgfoder under
tallungskogen, men ska så snart det når samma höjd som
tallplantorna röjas bort, vanligtvis efter tre–fyra år efter
planteringen. Röjningen upprepas som regel efter ytterligare
tre–fyra år. Allt beror på längden hyggesvila och frekvensen
löv, säger Tomas.
Ulf Sivberg, virkesinköpare på VIDA Skog.
För att lyckas är det viktigt att älgstammen är måttlig
och att man har kommit bort från frostrisken. Tallför­
yngringen bör uppgå till minst 2–3 ha. Tomas betonar
även vikten av en väl utförd föryngring.
– En omsorgsfull föryngring ger tätare bestånd och som
också kan tåla en måttlig betning.
På Bengts Gudrunhygge har allt löv har röjts bort i två
omgångar.
– Första röjningen gjordes 2011 och den andra 2014.
Principen är att tallplantorna ska få växa upp under bästa
tänkbara ljusförhållanden. När sol och ljus kommer åt
tallplantan blir skotten kraftiga med hög ligninhalt, något
som klövvilt inte verka gilla. Mellan röjningarna kommer
lövet igen och finns kvar som underväxt och älg­foder,
fortsätter Tomas.
Ulf Sivberg är virkesinköpare på VIDA Skog och har
följt utvecklingen på Bengts och andras tallbestånd där
man valt lövröjning som metod. Även han har goda
erfarenheter.
– Ju hårdare man har röjt bland löven, desto mer växer
det. Det är en otroligt stor skillnad i grovlek på en planta
som får växa upp fritt från sly gentemot den som står
bland lövsly. På bestånd där man valt att inte röja ser man
ofta betesskador på nästan varenda planta. Man har ju
funderat på varför det är så. En teori är att vilt trivs bättre
bland sly, där de kan gömma sig.
Genom att röja lövet så snart det kommit i samma höjd
som tallplantorna har Bengt lyckats få ett välmående
bestånd.
– När jag kom ut och skulle röja en morgon låg där färska
älgspår men där var inga betesskador. Då blir man nöjd!
SID 7
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
En annorlunda
björkprodukt
med rötterna i Småland
I Komstad utanför Sävsjö på
det Smålandska höglandet
­föddes vid 1600-talets början
en pojke vars namn var Jonas
Bronck. Det visade sig vara
en äventyrlig man som redan
unga år utvandrade. Först till
Flensburg i Danmark, därefter
till Amsterdam där han så småningom blev sjökapten. 1639
seglade han och hans holländska hustru över Atlanten till det
dåvarande Niew Amsterdam,
numera New York.
Jonas Bronck var inte bara en äventyrare. Han sägs
även har varit en innovativ, ärlig och trovärdig affärs­
man. På andra sidan Atlanten köpte han sig ett mark­
område av ursprungsbefolkningen indianerna. Här
byggde han sig ett hus som han gav namnet Emmaus
och där skrev han ett fredsavtal mellan nybyggarna
och indianerna. Området som Jonas Bronck köpte
uppkallades efter honom och fick namnet Bronck´s
Land, numer The Bronx som är en egen stadsdel i
New York.
Granne med byn Komstad ligger Havsjö. Här hittade
paret Jiri och Helena Holasek tillbaka till lugnet efter
att ha levt ett intensivt restaurangliv i Stockholm.
– Vi kände att vi behövde en förändring. Vi jobbade dag
och natt. Barnen sov både när jag åkte till restaurangen
och när jag kom hem på kvällen. Både jag och Helena
har vuxit upp i Småland, jag har ett brinnande intresse
för sportfiske och vi älskar båda skogen med alla dess
råvaror. Vi hittade vårt drömställe här i Havsjö där vi
kunde ägna oss åt våra stora intressen och vi startade
Havsjö Konferens & Fiske, säger Jiri.
För knappt 10 år sedan läste Helena en artikel om
att smakstätta snaps med björklöv. Paret som båda
brinner för unika och naturliga smaker började genast
laborera. Vetedestillat späddes med björksav och där­
efter tillsattes björklöv. Manköpings Nya Spritfabrik
stod för (och gör så än idag) alkoholdepån, butelje­
ringen och lagringen. Såväl saven och bladen tas direkt
från björkarna som växer på deras marker. Granne
med byn Komstad där Jonas Bronck föddes.
– Vi började servera den som snaps vid kräftskivor och
andra tillställningar hos oss och märkte att den var
omtyckt. De andra sorterna blev liggande, säger Jiri
och fortsätter:
– Det finns ett stort sug efter annorlunda och udda
produkter. Vi kände att det vore kul att få ut den på
marknaden.­Men vi saknade ett varumärke. Granne
med våra björkar föddes ju Jonas Bronck som beskrivs
som en ärlig, trovärdig och omtyckt man, ofta i trevligt
umgänge med indianer. Vi kände att det fanns många
likheter mellan honom och det vår dryck står för. Ärlighet
– den innehåller endast naturliga råvaror. Den reagerar
naturligt. Det ser man inte minst genom att den mörknar
då saven fäller ut och oxiderar över tiden. Dessutom är
den ett uppskattat inslag i trevliga umgängen, i måttliga
mängder så klart. Så att varumärket skulle ha en koppling­
till Jonas Bronck blev naturligt. Det blir en ”snackis”
runt bordet och dessutom en historialektion.
En natt vaknade jag och kom på ”Spirit” – Jonas Bronck´s Spirit.
Det kändes helt rätt med sin dubbla betydelse.
SID 8
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
Under tiden de arbetade med varumärket var arbets­
namnet snaps, men då USA var en intressant marknad
kändes det inte rätt att marknadsföra drycken under
denna kategori.
– Amerikaner vet ju inte vad snaps är. En natt vaknade
jag och kom på ”Spirit” – Jonas Bronck´s Spirit. Det
kändes helt rätt med sin dubbla betydelse – sprit/själ. Vi
för historian om Jonas Bronck vidare och vi lägger ju ner
vår själ när vi plockar råvarorna. Det blev en spännande
produkt med en intressant historia. Så det blev Jonas
Bronck´s Spirit.
2013 tappades den första flaskan. Totalt tappades
5 400 flaskor under 2013 som alla är numrerade.
De ligger i en exklusivt designad förpackning som
pryds av guldpräglade björklöv och inte minst Jonas
Bronck´s reseskildring, från Komstad på Småländska
höglandet till The Bronx Land. Den har redan avnju­
tits av folk från världens olika delar i samband med
Jonas Bronck´s 375 års jubileum i Sävsjö 2014, så
vem vet i vilken världsdel äventyraren Jonas Bronck´s
Spirit hamnar härnäst. Frankrike har sin Champagne
och Cognac, Ryssland sin Sekt, Spanien sin Cava och
nu kanske paret Holasek lyckas sätta Sverige och det
småländska höglandet på världskartan genom denna
dryck, gjord på en av många härliga råvaror från den
svenska skogen.
käll a:
www.jonasbronck.info/vem-var-jonas-bronck
www.jonasbronck.se
SID 9
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
klöver
över
nr 16
En artikleserie om hur du kan öka värdet på
din skogsfastighet.
Rapport från
marknaden
Efter ytterligare en mild vinter kan vi konstatera att de
­produktionsstörningar som det normalt kalla vintervädret
för med sig har uteblivet. Produktionen på våra sågverk går
­oerhört bra vilket gör att våra leveranser till kund behöver
­anpassas efter den nya produktionstakten. Detta tar lite tid då
de nya volymerna skall knytas ihop med ett bra logistikupplägg,
hela vägen från sågverket till slutkunden.
Bättre avkastning i vägbanken
Investera i din skogsbilväg så du får både bättre ekonomi och
trevligare upplevelse. Med ny eller bättre skogsbilväg vinner du
både högre rotnetto och lägre kostnader samt högre värde på
din fastighet.
text: Bernt Fransson, Skog & Lantbruk i Sverige AB, tel. 070-396 97 20
text: Måns Johansson, VD VIDA Wood
Bernt Fransson, Skog & Lantbruk
Med skogsbilvägen får du bättre betalt för skogen.
Skogsbilvägen höjer rotnettot när du avverkar genom
lägre kostnader. Du sänker kostnaderna vid avverk­
ning genom framförallt kortare skotningsavstånd. Du
sparar i kortare skotningsavstånd ca 3–5 kr/m3fub per
100 meter kortare skotningsavstånd du lyckas bygga
bort. Men även kostnaderna för skogsvårdsarbeten
minskas genom bättre åtkomst och mindre tidsåtgång.
Bygga nytt eller förbättra?
Bygga ny skogsbilväg kostar ofta ca 100–200 kr per
meter väg. Har du en befintlig men gammal skogs­
bilväg kan du ofta med små medel bygga bort skarpa
kurvor och knixar till en väsentligt lägre kostnad. För
större vägprojekt med många inblandade markägare
görs s.k. båtnadsberäkningar* för att utröna om vägen
är lönsam och hur kostnaderna mellan markägarna
skall fördelas. För mindre vägprojekt räcker det oftare
med enklare överslagsberäkningar för att utröna om
vägen skall byggas eller inte. Känner du dig osäker kan
du ta hjälp av din virkesköpare.
Skattemässigt gynnade skogsbilvägar
Många av de skogsbilvägar vi använder idag är både
50–60 år gamla. Underhåll av skogsbilvägar sker med
direktavdrag i deklarationen. Avskrivningstiden för
investeringar i skogsbilvägar, både vid nybyggnad och
förbättringar, är 10 år. Ofta är livslängden i praktiken
mycket längre om de underhålls väl.
Exempel Arne Skog
Arne Skog funderar på att bygga till sin skogsväg. Han
funderar på hur mycket han kan vinna i en bättre/
längre skogsbilväg. Han gör uppställningen nedan för
varje avverkning vägen skall betjäna närmsta 10 åren.
Arne kan även höja virkesvärdet om han slipper
vägavdraget. Kan Arne höja vägstandarden så att
vägen klarar lastbil med släp t.ex. genom en godkänd
vändplats blir virkesintäkten ytterligare ca 10 kr/
m3fub eller 34 000 Kr. Innan Arne bestämmer om
han skall förbättra vägen summerar han även andra
förbättringar och nackdelar vägen för med sig som
han kan komma på.
Spar tid för dig själv
Gör du arbetstid själv i skogen märker du skillnaden
i kortare gångväg och mindre ansträngning varje
arbetsdag. Den kraften kan du istället lägga på andra
uppgifter på din fastighet. På så sätt kan skogsbil­vägen
märkas på många ställen på fastigheten. Och inte
minst viktigt, det är snabbare väg hem om olyckan
skulle vara framme.
En ny skogsbilväg gör att man enklare och därmed
oftare besöker området runt vägen. Tillsynen blir
effektivare och det blir ofta mer gjort på fastigheten.
Den framtida skogsvården blir utförd och i många fall
till lägre kostnad. Även jakten underlättas genom att
det blir lättare att ta sig till passen och kortare trans­
portavstånd för skjutna djur.
Exempel Arne Skog
Bestånd nr 1
2
3
Volym (m3fub)
1200
200
2000
Kortare skotningsavstånd
250 m
150 m
300 m
Summa
SID 10
Sparar
12000 kr
1 200 kr
24 000 kr
37 200 kr
Vår externa krönikör Bernt Fransson är utbildad jäg­
mästare och registrerad fastighetsmäklare med över 30 års
erfarenhet från skogsbranschen, varav över 20 år som
fastighetsmäklare och generationsskiftare. Har tidigare
tjänstgjort inom LRF Konsult Skogsbyrån, bland ­annat
som skogsekonom, ­fastighetsmäklare, auktoriserad
generationsskiftare, kontors­chef och resultatenhetschef och
därefter som marknads­ansvarig för Segment Skog inom
LRF Konsult. Under 2012 är Bernt en av grundarna till
Skog & Lantbruk, ett fristående konsultföretag.
Höjer fastighetens värde
Investering i en skogsbilväg varar under lång tid.
Den medför en långsiktigt billigare skogsskötsel och
billigare avverkningar. Det område och den rotståen­
de skog som vägen skall betjäna blir därför mer värd.
Skogsbilvägen är din skogs ”framsida”. En trevlig och
tilltalande skogsbilväg höjer attraktionskraften hos
din skogsfastighet och är ett viktigt säljargument den
dag du avyttrar din fastighet. Den visar om du skött
om din fastighet och varit intresserad av skogens
skötsel.
Våra lager har under vintern stigit såsom det gör
säsongsmässigt. Vi måste från och med maj vända
den trenden och succesivt minska våra trävarulager.
Efter en bra inledning på året är vår bedömning
att marknaden mattades av något under mars. Det
är fortsatt ingen riktig fart i Europa förutom några
ljuspunkter. England är fortsatt den mest positiva
marknaden i Europa men som följd försöker nu alla
sälja dit vilket satt kraftig press neråt på priserna.
Det är därför fortsatt oerhört viktigt att vi och
andra producenter försöker sälja så mycket som
möjligt utanför Europa.
I USA har priserna under en längre tid haft en
­nedåtgående trend och det är endast på grund
av den starka US-dollarn som vi kan fortsätta
att leverera dit. En av anledningarna till de lägre
priserna att volymerna från Kanada till USA ökar.
Kanadens­arna har under en längre period levererat
stora volymer till Kina. När Kina nu har minskat
sina inköp från Kanada till förmån för billiga ryska
varor så blir det ett större tryck på USA istället. Jag
tror inte på några större prisuppgångar i USA de
närmsta månaderna.
I Egypten, som är den viktigaste exportmarknaden
för svensk fura, har det sedan i höstas varit kraftiga
prisnedgångar på furan. Glädjande är att priserna
nu sakta vänt uppåt igen och att lagerbalansen i
landet är betydligt bättre. Det finns ett behov hos
våra kunder igen, men nya reglerna för betalning
och dollarhantering i Egypten försvårar läget. Våra
kunder har helt enkelt väldigt svårt att få tag på USdollar att göra sina betalningar med.
Den totala balansen mellan utbud och efterfrågan
är skör men som tur är går vi nu mot den bästa
årstiden vilken jag hoppas kommer kunna hålla
marknaden i bättre balans. Jag tror att vi skall vara
nöjda om vi kan fortsätta att sälja våra varor till
dagens marknadspriser. l
* Båtnadsberäkning
Båtnadsberäkning är en sammanfattning av beräkningar som
görs för att utröna om en investering, t.ex. skogsbilväg, inom
ett visst område är fördelaktig att göra. Skogsbilvägen i sig ger
inga intäkter utan vinsten är de besparingar som man kan göra
med ny eller bättre väg. Den största besparingen är terrängtransporter av virke men även andra transporter som vägen kan
förbilliga beräknas, t.ex. vid plantering, röjning, gödsling och jakt.
Räntekostnad och hur lång tid vägen skall komma att användas
påverkar utfallet samt när i tiden transporterna sker. Är den nya
vägens besparingar större än kostnaden för att bygga vägen
bedöms den ekonomiskt lönsam. Beroende på sin komplexitet
görs båtnadsberäkningar därför oftast vid större investeringar.
SID 11
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
FOTO: ANNIE KOLEHMAINEN
v i d a krysset
NÖJESFÄLT
PLUGG
KANT PÅ
LED FÖR
ÅK
GAVS
PROV PÅ
1:a pris: Resväska
2–3:e pris: Svampkniv
4–5:e pris: Fiskedrag myran
DRÖNARFÖRSÖKET PARLÖREN
OS I OSLO
MENADE
SMIL
KAN
LINDRA
ALLERGI
I KOMPOSIT
NYSILVER
P A L
ARGON
ÄR STRYKT ANTECKNING
LENA
NYMAN
GAMLA
GUDAR
DARRAT
GÖR
CHIPS
GARANTERAR
KLASSAD
INSATS
B
O L W
K V A L
A R V
DJUNGELOLJA
MASKA
U
OMSORGSFULL
I
STRÅK STAD PÅ
SÄLLFÖR
SKAPSÖ
KLOT KOLDAMM
DROG
STRÄVSAMMA
I
D
S
BENNYGRUPP
N O
SNÖRAS
TILLTALAT
VÄSTKUST
AVISA
IHOP
MAGASIN
SKOGSBONITETEN
VAJA
TÄPPTE
IHOP
KLENT
BETYG
Tänk på att skriftliga avtal
underlättar bevisbördan om
olyckan är framme.
GEDIGEN
RÄCKTE TILL
David Björnsson, Lantmäteriet i Växjö.
PUTINPÅBUD
Prata först och kör därefter!
Virket ligger framskotat vid
­vägen och väntar på att bli
upp­hämtat av virkestransportören.
En skogsbilväg finns, men
den ägs av grannen. Vad är
­viktigt att tänka på redan vid
planeringen av ­avverkningen
och innan virkestransporten
­påbörjas för att undvika att
konflikter uppstår?
David Björnsson arbetar som funktionschef på Lant­
mäteriet i Växjö. Han betonar vikten av att tidigt ha
en dialog med inblandade parter.
– Så länge det inte finns något avtalat har man inga rättigheter att köra över annans mark eller väg. Bara för att
du har fått köra över marken eller vägen tidigare innebär
det inte att du får köra där igen. Det finns många
omständigheter som kan påverka, t ex ägarbyte, årstid,
kvalitet på vägen mm. Så – prata och kom överens, kör
sen! Det är alltid lättare att komma överens när man är
vänner, så länge ingen skada har skett.
Det finns många olika sätt att förebygga att en
konflikt uppstår. Det kan vara allt ifrån en muntlig
överenskommelse till skriftliga servitut och avtal.
– Tänk på att skriftliga avtal underlättar bevisbördan
om olyckan är framme. Ett bra och ofta effektivt sätt
kan vara att upprätta servitut. Servitut är en rättighet
för en fastighet att på ett visst bestämt sätt använda en
annan fastighet. T ex rätten att nyttja skogsbilvägen för
virkestransport. De är knuta till en fastighet och inte till
en person så vid en eventuell försäljning följer servitutet
fastigheten.
SID 12
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
Det finns två olika typer av servitut – avtalsservitut
och officialservitut.
Avtalsservitut avtalas mellan fastigheternas ägare. Detta
kan skrivas in i fastighetsregistret och på så sätt säker­
ställer man att servitutet kommer att gälla även vid en
försäljning av en av fastigheterna. Officialservitut bildas
och upphävs alltid genom beslut från en myndighet ge­
nom en lantmäteriförrättning. Officialservitut redovisas
både i kartan och i fastighetsregistret.
Ett alternativ till servitut är att upprätta en gemen­
samhetsanläggning. Det innebär att minst två fastig­
hetsägare går samman och upprättar gemsamma regler
för hur kostnaderna för upprustning och den framtida
skötseln ska fördelas, regler för hur vägen får användas
mm. Vägen tillhör gemensamhetsanläggningen och
inte fastigheten.
– Oavsett vilket alternativ man väljer finns det grundläggande principer om skada uppstår. Vägen/marken ska
återställas till det skick den hade innan skadan skedde
och man ska inte orsaka mer slitage än nödvändigt. Tänk
på att det är bra att fotografera innan arbetet påbörjas.
Dokumentera och ha en löpande dialog. Det gör det hela
så mycket enklare, avslutar David.
HEMMASEGRAR
PÅ KUPONGEN
GRUPP PÅ
GRÖNA ÖN
SPETS
GUNNAR
NORDAHL
SPELBOLAG
TRÄNAR
INDIVID
SKENFRUKT
HUNDRAS
barnens vida
ORD I VISSA TENNISTURNERINGAR
PÅ
KIEVÅK
ANSATT
OPUS
SCHVUNG
STÖRRE
MODELL
TRAFIK
PÅ VIDA
VATTEN
MER
RATIONELL
P
L K L O S S
SKÖTSEL
VÄXT
A N S
FÖRST
FISK
KLIPP OM
BRIE
S T Ö R
GETT
MJÖLK
REPADES
STENGET
PRIS
G
URNOR
V A S E R
I
U M
UTSLAGET
GALLERIAN
I
BRITTISKT FLYGVAPEN
PUCK
YTMÅTT
KORT
PLOCKA
OFTA I
DECKARE
E S S
T A
GER MAX
MÄTS INTE
PÅ VANLIGT VIS
AMPERE
SKROVKAN MAN
LIGA
SÄTTA
APART
AV OLIKA
MENING
R A F
N
TON
NILHEIM
HANS
SIDA ÄR
VID PUHS
I
D O
HJULMITT
PÅ
HANOIÅK
HAR
SITT HK I
ALVESTA
21.00
A D E N
TILLTALAT
ELLEN I
DALLAS
N I
S S A
N U E T
I
N G E N
L
I
S
130-14
SÅDANA
TRIVS VID FALLA
TRÄD GER
VATTEN TILLBAKA
FÖRPÅ
HOPPNINGSVIS
PLANTERINGEN
M E R A R
KALLAS
HÄRSK- STUNDOM
KRÄM
ARE
FARAO
E L E N
MUSIKBÄCKMAN
VIKTORIA
P Y
G S S Y S S L A
KIT
V
S Ä R T A G E T
DELAT
HJÄLPER
I
GER DEN
I SOM
LÅTER
BLI
A
SYDAFRIKAFLOD
KLANG
N A V
BÖRD
R K E S V Ä R D E T
HAMNSTAD I
JEMEN
I ÖGONBLICKET
I
E G E N A R T A D
R O S E N
PARADIS
A
O P T
STRECK
T R
CARMEN
K E
I
ÖVRE
GRÄNS
O P E R A
K A T T E N
DIREKT
R A K
Vinnare nr 1–15
Inger Krüger, Bunkeflo strand
Leif Carlsson, Strömsnäsbruk
Agneta Ahl, Linköping
Bengt Ljungström, Karlshamn
Kristina Eriksson, Älmeboda
Skicka in korsordet med ifylld kupong senast
den 30 juni till: VIDA AB, Att: Josefine
Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta
SMUTTEN
DEN
YNGRE
SPINKIG
VÄLDIG
VÅG
FLOTT
ÅK
KORT
TEOLOGIE
DOKTOR
BLEV
UTAN
LUNDELLS
FÖRSTA
OPERAERNMAN
KONSTRIKTNING
IBLAND
FÖRE VÅR
HAGE
HUMÖR
GÖDSEL
SVIR- TÄRANDE
ANDEN
NATTETID GÄNGLIG
v i r k e s t r a n s p o r t ö v e r a n n a n s vä g e l l e r m a r k
JIPPOT
PIPPI
SOM INTE
FLYGER
HALVGRÄS
BOK I
GT
PÅ
FALKENBERGSTRÅLARE
SÖNDER
V
1:a:
2:a:
3:e:
4:e:
5:e:
PARTY OF
NATIONAL
UNITED I
KENYA
NYLLEN
4-6 JUNI
STRECK
FÖRE EU
OMSLAGSFLICKA
KÄRLEKSFULL
KROM
KNATTE
BRUKAS
FYLLIGOCKSÅ I
FÖRSÄKHET
SKOGEN
RINGEN
lösning
FLÄKT
VISSET
BETYG
SKICKATS
VIDARE
EN
BAGGE
KAN
NERVERNA VARA
A R
T E T S S Ä K R
O A N A D E
R E N
KAUTSCHUK
HANDFALLEN
O P
TOPPKRAFT
B A O
Ä L V O R
KUNGJORT
P
M Y G G M E D E L
Ö G L A
KAN
KRAFTER
VARA
FEER
BARBERA
A
T A M A N D U A
S K O G S A R B E T E
STARKE?
URAN
ALPIN HANSDOTTER
MÅTT I
KÖKET
FREDAS
HÄRM- FIKTIV
NINGAR PETER
DY
A V N O T E R A D
PACINO
GRAN- ÄR OFTA
ÖGONSKADE NY TEKBLICK
NOGA NIK IDAG
SCHATULL
Ä R V A
TRÄDMYRSLOK
FIKTIV
POLISANNA
TRAN- FROSSAS
PÅ
SPORTVAGNEN SJÖMAN
STRÖMMARNA
SOM GER
STRÖM
ÖVERTA
LÄGSTA
NOTNIVÅN I SKRIFTSSÄNGKAM- SYMBOL
RARNA
DRÄNGKÖR
S
N Ä S S P R A Y
MÄSSA
SYRE
40-15
barnens vida
Namn:...............................................
Adress:...............................................
.........................................................
Postnr:...............................................
Postadress:..........................................
barnens vida
skogen – vårt gröna guld
Hej igen alla barn! Hoppas ni liksom jag
är fulla av försommarkänslor! Jag har hört
att vissa människor tror att skogen i Sverige
tar slut om vi använder för mycket trä eller
­papper. Tror du också det?
Som tur är så är det inte så. För om man sågar
ner ett träd i Sverige så måste man plantera
minst två nya. Bra, eller hur? Och du – idag
har vi dubbelt så mycket skog som vi hade för
hundra år sedan. Det är ju toppen. För skogen
är viktig för både dig och mig. Skog och
träprodukter binder nämligen koldioxid som
skadar miljön. Om man till exempel bygger
ett trähus så minskar miljöbelastningen under
alla de år huset står kvar. Och du – hus i trä
håller länge. I Sverige är de ofta mer än 100 år
gamla. De är ju dessutom fina och luktar gott.
Så använd produkter av trä och papper – det
är bra för vår natur!
Ni människor är smarta. Jag har sett att ni
använder trä till att göra en massa olika saker.
Kan inte du skriva ner eller rita vad man kan
använda trä till och skicka det till mig? Alla
som skickar in ett svar får en överraskning på
posten. Ha det gott tills vi hörs igen!
Soliga kramar/Vidar
Din teckning/brev skickar du till:
VIDA AB, Att: Vidar
Box 100, 342 21 ALVESTA
eller till: [email protected]
SID 13
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
del 6
Möt VIDA på
O-ringen i sommar!
Ny lag om användning av motorsåg
VIDAs kvalitetsströ på
Gothenburg Horse Show
O-ringen är världens största orienteringsäventyr
och arrangeras i år i skogarna runt Borås, ett
stenkast från VIDAs sågverk i Borgstena. VIDA
är officiell aktivitetspartner och kommer arrangera
många roliga familjeaktiviter under hela tävlings­
veckan. Vi ses i Borås den 18-24 juli!
Från och med den 1 januari 2015 måste du som
använder motorsåg yrkesmässigt ha avlagt teoretiskt
och praktiskt prov med godkänt resultat. För att
kapa vindfällen och besvärliga träd måste du ha
genomgått minst A + B samt eventuellt C (trädfäll­
ning avancerad) nivå. Lagen gäller inte självverksam
så länge du utför arbete på din egen fastighet, men
du får alltså inte hjälpa grannen utan rätt nivå på
utbildning. För mer information se AFS 2012:01.
Till årets Gothenburg Horse Show fick VIDA förtro­
endet att vara leverantören av stallströ. Totalt leverera­
des två lastbilar (ca 2 000 balar) med VIDA Stallströ.
scilla
2 år och fullt godkänd!
Närma dig
i förarens syn
fält
Håll säkerh
etsavstånd
Kontakta föra
ren
Närma dig
i förar
Skördare, 70
ens synfält
Håll säkerhets
avstånd
ens synfält
Skotare, 20
Kontakta förar
en
Håll säkerhets
Tänk på din säkerhet
när du hälsar på oss
ute i skogen!
För att minimera antalet skador har vi tagit fram ett
informationsmaterial som tar upp viktiga säkerhets­
instruktioner för dig som planerar att besöka oss ute
i skogen. Informationen finns på www.vidaskog.se.­
Kontakta oss via mail [email protected] alt ring
0472-439 10 om du önskar få ett exemplar via post.
via mobil
avstånd
meter
Kontakta förar
en
Vifta gärna
via mobil
070-1234567
meter
Närma dig
i förar
Oj, vad tiden går. Den 11:e april fyllde jag två år.
Snart kan jag visst inte skylla på min unga ålder längre
när jag hittar på bus. Men jag tycker allt matte kunde
uppskatta lite mer när jag egentligen bara vill väl.
Som t ex när hon hugger ved, då jag gärna hjälper till
att bära vedträden från skottkärran ut på gräsmattan.­
Eller som när jag plockar nyplanterade blommor
åt henne, då blir hon inte heller så glad. Ja, ibland
är matte lite svår att förstå sig på. Men nu är hon i
alla fall bättre i sitt knä så det är äntligen full fart på
träningen igen. Vad jag har längtat! Nu träffar vi mina
tre kompisar minst en gång i veckan och hårdtränar.
Det är ju en helt annan utmaning när man tränar med
andra. Att det kan vara så himla svårt med konkurrens­
från andra, att behöva vänta in och ha tålamod.
Här har jag en del kvar att lära men det känns både
­utmanande och roligt.
med armarn
aSkörda
via mobil
070-12345
67
re, 70 meter
Skotare, 20
meter
070-12345
67
Skördare, 70
meter
Klä dig så
Vifta gärna
att du syns
Vifta gärna
Klä dig så
Klä dig så
att du syns
att du syns
med armarna
med armarna
Skotare, 20
meter
Försök få ögo
nkontakt
Försök få ögon
kontakt
Försök få ögon
kontakt
Tänk på din
hälsar på o säkerhet när du
ss i s k o g
en
HÅLL SÄK
ERHETSAVS
• Säkerhe
TÅND
tsavstånd
• Försök
till skördare
minst 70 met
få ögo
er, till skot
närmar dig nkontakt innan du
20 meter,
aren mins
maskinen/
till
t
KLÄ DIG
arbetaren.
skogs­
dubbla träd skogsarbetaren
SÅ
Tänk på att
längden.
• Varselklä ATT DU SYNS!
överraska
du kan
der,
föra
• Vid avla
mössor etc. färgstarka kläder,
om du dyke ren/skogsarbetare
stning vid
dubbelsidig
n
r
avlägg är
oväntat vilke upp plötsligt och
t
utrymmet
begränsat
t kan orsa
mellan mas
TÄNK PÅ
incident.
ka en
kin och välta
HUR DU
PAR
falla ner och
• Stanna
.
skada förb Bitar kan
aldrig bilen KERAR
• Vifta gärn
som försö
i
pass
fram
bakom en
erande
a med arm
ker
skotare som för eller
arna så syns
du bättre.
mellan mas att gå fram till föraren
Håll säke
kin och välta
rhetsavstånd är i arbete.
.
20 meter.
et på mins
• Närma
t
dig maskine
PÅKALLA
n i föra
FÖR
synfält. Tän
• Parkera
ARBETAREN ARENS/SKOGS­
k på att mån rens
inte
så att din
maskiner
vägen för
bil är i
har svängba ga
• Kontakta S UPPMÄRKSAMH
skör
ra hytter.
ET
föraren via
lastbilar och dare, skotare,
• Stanna
mobil – kolla
efter mob
upp på säke
andra ford
ilnummer
on.
rt
på förarens
vänta in så
avstånd,
alternativt
• Parkera
att du inte
bil
på maskine
bilen
utanför föra
ham
på att inte
n
färdriktning så den står i
rens/skogarb nar
gå för nära (men tänk
hemåt för
synfält.
).
etarens
att behöva
att undvika
vända om
olyckan är
framme.
När jag inte tränar med mina kompisar forsätter matte
och jag att träna på det som ännu inte riktigt sitter.
Som t ex avlämningar, längre dirigeringar, allt svårare
sök, stoppsignal och att bara ta en dummy i taget vid
sök. Vi nöter och nöter, men jag tröttnar aldrig!
Vinn biljetter till
Falsterbo Horse Show!
Jag har nu röntgat mina armbågar och höfter. Även jag
blev fullt godkänd, liksom mina syskon. I vår/sommar
ska jag vara med på någon utställning. Utöver det hoppas
jag verkligen att jag kommer med i ett jaktprov. Så håll
tassarna, så berättar jag om hur det gick efter sommaren!
Vi lottar ut tio entrébiljetter (två per vinnare) till
årets Falsterbo Horse Show som går av stapeln den
4–12 juli. Skicka namn och kontaktuppgifter senast
den 12/6 till [email protected] alt VIDA Energi,
Sågverksvägen, 560 13 Hok. Märk mailet/kuvertet
med ”Falsterbo 2015”.
Guldregn i
vida arena
Växjö Lakers skrev idrottshistoria när de tog hem årets
SM-guld i VIDA Arena i Växjö. Ett stort grattis till
guldet och till en fantastisk säsong. För att fira guldet
lottar vi ut tio hockeybiljetter till kommande säsong
bland er som beställer VIDA pellets eller strö före den
14 juni. Ring in din beställning, telefon 0393-216 50.
SID 14
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
Styrkeprov med
VIDAs kabeltrummor
I TV-serien Biggest Loser fick deltagarna
­utmaningen att rulla kabeltrummor från VIDA.
Göran Persson
och P-O Wedin
på VIDA-besök
I slutet av mars besökte Sveaskogs
styrelseordförande ­Göran Persson
och dess VD P-O Wedin VIDA i
­Vislanda och Alvesta.
Lars-Göran Harrysson, Madeleine Westin, TV4
och tidigare ordf. Lars Åbom.
VIDA finns på plats hela veckan och i vår monter
kommer det att vara full aktivitet. Ställ upp i VM
i spikslagning och ha chans att vinna
en pall med VIDA Stallströ.
Vi ses i Falsterbo!
Missa inte
g 2015
SM i Sko
iet
ygymnas
på Ryssb
3/5.
den 22–2
skogskurs för tjejer
– en satsning för hela
skogssektorn
VIDA Energis VD
vald till ordförande för
pelletsförbundet
Skogskurs för tjejer anordnas av SLU 30/7–2/8 i
Bergslagens skogar för tjejer från 16 år och uppåt
som inte gjort sitt yrkesval för framtiden. Inga
tidigare erfarenheter av skog behövs.
Lars-Göran Harrysson, VD VIDA Energi, valdes
den 15 april till ny ordförande för PelletsFörbundet.
– Mitt ordförandeskap vill jag ska visa på öppenhet och
arbete mot ”Färdplan 2020”. Vi ska också erbjuda medlemmar en mötesplats där vi kan tillvarata och utveckla
våra gemensamma kunskaper och erfarenheter och vi
ska ha fortsatt kontroll på budget/ekonomi samt utveckla
kansliet och därmed ytterligare stärka PelletsFörbundet.
Därmed ska intresset öka och ge flera medlemmar, vilket
genererar ökad intäkt och större handlingsutrymme.
Målet är ökad pelletsförbrukning till nytta för många
parter – skogsindustrin genom ökad råvaruavsättning,
pellets­producenter, utrustningstillverkare, installatörer,
åkeri­näringen mfl. och inte minst för MILJÖN.”
Ta chansen att möta inspirerande föreläsare, följa
med på spännande studiebesök och få inblick i
både den breda skogsbranschen och i studentlivet.
Anmäl dig senast den 30/6. Först till kvarn gäller.
[email protected]
Facebook: facebook.com/skogskursfortjejer/
skogsdag
Sundsholm, Södra Vi
Den 27 mars var det skogsdag i Sundsholm, Södra Vi
strax utanför Vimmerby. De ca 300 besökarna fick se
ett unikt tallbestånd av mycket hög kvalitet. Under
en kunskapsslinga fick de konkreta skötselråd – från
planta till rotstock. Det fanns även möjliget att besöka
kvalitetssågverket Ansgarius Svensson AB dit rotstock­
arna från detta område levereras.
Dagen arrangerades av VIDA, VMF Syd och Ansgarius
Svensson AB. Medverkade gjorde även Sundins Skogs­
plantor, Sven Sjökvist Skogsavverkning, Skogsstyrelsen,
Johan Markberedning och Entreprenad AB, Länsförsäk­
ringar samt Motorsport.
Vinnare tipsrunda:
1:a pris (huggarbyxor classic) Nils-Owe Pettersson, Vimmerby
2:a pris (brandsläckare) Göran Engqvist, Bråas
3:e pris (fleecetröja) Christina Karlsson, Vimmerby
Helen Lidberg.
Grattis till er alla!
VIDA fortsätter göra skillnad
Vi har tidigare skrivit om vårt samarbete med
­Lekterapin på Barn- och ungdomsmottagningen
vid Växjö Lasarett dit vi under hela säsongen
skänker hockeybiljetter till Växjö Lakers hockey­
matcher i VIDA-arena. Detta för att tillföra glädje
i sjuka barns vardag.
och består av 25 musiker, skåde­spelare och dansare
med olika funktions­hinder. VIDA bidrog till att en av
deras högsta önskan gick i upp­fyllelse. Drömmen var
att få åka på SPA. Destinationen blev Kosta Boda
Art Hotel. Det blev bad, yoga, god mat, härliga
sängar och mycket glädje.
Nu fortsätter vi att göra skillnad. Denna gång för
Ensamble Cor som är Växjös Glada ­Hudik-gäng
Facebook: facebook.com/ebsemblecorkronoberg/
Lantbruksmässan
ilidköping
Tack alla som besökte oss på
Lantbruksmässan i ­Lidköping
sista helgen i mars. Vinnaren i
vår tävling gissa vikten på
pelletshinken blev Inger
Abelsson Saleby. Det rätta
svaret var 7,93 kg. Grattis
Inger!
Illustration: Wallride
Välkommen in i VIDA världen
Möt oss på SkogsElmia 4–6 juni. Här hittar du det bästa som skogen har att erbjuda. Intressanta möten från VIDA världen, spännande utmaningar,
insikter från branschen. Stanna till, smaka på skogens skafferi och fyll på med goda tips och råd om din skog. Se hela programmet på vida.se.
Möt oss på
a
SkogsElmi
4–6 juni
Monter 552
Mark Johansson
Mariannelund
0381-267 45
076-136 15 72
Bo Hallin
Ullricehamn
0321-351 00
076-815 38 95
Martin Dahl
Alvesta, Lammhult
0472-364 27
070-272 49 36
Kristian Hultgren
Ydre Kinda
0381-267 46
076-136 15 73
Peter Rosén
Borgstena
033-23 31 93
070-306 97 69
Sven Andersson
Vislanda, Älmhult
0476-200 09
070-399 08 29
Erik Stråhle
Eksjö, Vetlanda
0383-185 25
070-570 15 90
Patrik Wilhelmsson
Gislaved, Hylte
0371-602 60
070-514 06 80
Ulf Sivberg
Växjö, Lessebo,
Uppvidinge
0472-364 13
070-364 13 80
Johan Larsson
Skillingaryd
0393-216 70
070-310 00 54
Christer Hult
Karlsborg
0505-306 40
070-335 26 05
Jan-Erik Gustafsson
Tingsryd
0477-556 27
070-232 74 10
Jonas Andersson
Sollebrunn
0322-833 38
070-209 20 28
Pelle Ström
Sydöstra Småland,
Emmaboda, Kalmar
0471-310 55
070-254 83 74
Johan Svensson
Högsby, Vimmerby
0491-138 71
070-619 15 00
Pär Johansson
Borgstena
033-23 31 87
070-359 78 89
Bo Gustavsson
Ljungby
0372-626 05
070-598 23 17
Fredrik Nilsson
Eksjö, Vetlanda
0383-185 26
073-354 22 65
Håkan Igelström
Sollebrunn
0322-834 57
070-299 33 38
Jaen-Peter Gustavsson
Sydöstra Blekinge,
Södra Kalmar län
0471-310 65
070-267 23 34
Mathias Joelsson
Oskarshamn
0491-138 70
073-354 22 66
Robert Lindström
Vänersborg, Uddevalla
0521-190 00
070-263 50 56
Håkan Johansson
Sydvästra Blekinge
0477-556 26
070-312 63 47
Robin Hammarstedt
Vrigstad, Sävsjö
0393-216 71
073-800 92 20
Olof Sylvén
Vänersborg, Uddevalla
0521-190 01
070-580 06 55
Anders Ingvarsson
Örkelljunga
0435-512 09
070-812 38 12
VIDA är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 900 anställda på 17 produktionsanläggningar, varav 7 sågverk.
Produktionen är i huvudsak inriktad på konstruktionsvirke för en rad olika marknader. Ca 85 % av produktionen exporteras till Europa,
USA, Australien, Afrika och Asien. Verksamheten omfattar även emballagetillverkning, strö- och pelletstillverkning, biobränsle­handel
och hustillverkning. Industrierna är strategiskt belägna nära skogsägarna i Småland, Skåne och Västra Götaland. VIDA köper
­huvuddelen av råvaran från privata skogsägare via det egna inköpsbolaget, VIDA Skog. Totalt anskaffas ca 3 miljoner m3fub årligen.
VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta, Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01, [email protected] www.vida.se
Richard Lindow
Aneby, Tranås
0393-216 72
070-699 47 56
Ronny Svensson
Mariestad
0501-780 86
070-322 79 07
Thomas Dunsjö
Hylte, Falkenberg
0371-602 68
070-231 62 64
Sara Johansson
Hultsfred
0381-267 42
070-357 64 00
Arvid Setterberg
Skaraborg
0521-190 02
070-555 79 45
Magnus Axelsson
Halmstad, Laholm
035-707 71
070-223 31 05
Torbjörn Eckerby
Områdeschef
0381-267 44
070-319 42 67
Carl-Fredrik Stolt
Kungsbacka, Mark,
Varberg
070-671 70 55
Andreas Svensson
Västra Ljungby
035-707 72
070-550 33 27
Thomas Henricson
Områdeschef
033-23 31 82
070-514 06 06
Fredrik Carlsson
Produktionsledare
Emmaboda
0471310 56
070-649 79 41
Stefan Nyqvist
Områdeschef
0472-364 52
070-263 49 39