1. No category

•
TTSFORBUND
o
VAR IDROTT
Res med värt eget flygbolag -
Sterling Airways -
Europas största charterbolag.
Ar 1969 översteg värt passagerarantal 1.300.000.
TR-resor ab
ALEXANDERSGATAN 7 - HELSINGFORS 10 - ~ 10151
o
ARSBOI(
1969
!ör
FI~LANDS
SVENSKA CENTRALIDROTTSFORBUND
och dess medlemsfärbtmd
SVENSKA FlNLANDS IDROrrSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND
SVE SKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUND
SVENSKA FINLANDS SKYTTEFÖRBUND
KONDITONSFRÄMJ ANDET
Pärmbilden
För första gången pryds årsbokens pärmsida av en bågskytt, alltså av
en idrottsman som så att säga står ytterom våra förbund. Men Jorma
andelin förejänar mer än väl sin plats - med sin seger i den dubbla
30-metersronden i VM, världsrekord på 50 meter och i den s. k. FITAronden blev han Sport-Pressens bragdman och guldmedaljör 1969. Vasa
stad korade honom till sin bästa idrottsman senaste år. Så det är en
meriterad och erkänd förmåga som
kan betecknas som fjolårets främsta
idrottsman i Svensk-Finland.
Redigerad av
BO FINNE
Jorma Sandelin är född i Kristinesead den 4 juni 1936. Sedan tio år
tillbaka har han bott i Vasa där han
jobbar som tekniker vid Post- och
Telegrafstyrelsen. Han firar soart
10-årsjubileum i landets represeneationslag i bågskytte. Fem gånger
har han varit med i VM och världsrekord har han presterat på samtliga fyra sträckor. Men enligt regleroa som säger att rekord kan
godkännas bara i på förhand beseämda tävlingar står bara hans 317
poäng på 50 meter som officiellc
rekord. Vackert så - det hinner
bli flere ännu, för 33 år är ingen
ålder act tala om för en bågskytt.
Siktee är redan inseällt på nya VMeävlingar och kanske framförallt på
Mi.inchen 1972, där bågskytte är
olympisk gren ...
1..
D et finns i detta nu c. 40 bågskytteföreningar i landee med dryge
1.000 medlemmar, av vilka vidpass 250 är aktiva tävlingsskyttar. Sandelins egen förening, Diana i Vasa, bidrar med ett 30-tal skyttar. Flere lär
dee bli enligt den gamla regeln om exemplets makt. Men tro inte att
bågskytte på toppnivå är någon enkel match. - Sandelin räknar med
2-5 timmar träning varje dag under fem års tid om man skall bli elieskytt. Och då skall man naturligtvis också ha en massa anlag för det!
EKENAS TRYCKERI AB, EKENAS 1970
5
Vår idrottsröloelse vid ett vägskäl
av Carl-Olaf Hom en
CIF:s styrelseordförande, viceh. CarlOlaf Homen manar i årsbokens ledande artikel oss tiU vaksamhet mot en
"smygal1de" sociatisering av idrotten.
V
id den finlandssvensk a idrottens srora mönstring, Idrottsforum -69.
framgick det, att vår idrorr idag står enig och samlad. Vi upplever en
sjudande akrivitet baserad på goda traditioner kryddade med friska initiativ. Vi har err positivt samarbete med de finskspråkiga idrottsförbunden
och en erkänd ställning i samhället. Men derra får inre förleda oss tili arr
~~~m
.
Vi måste ha en öppen blick för omgivningen, fördomsfritt rannsaka
våra egna brister och vara beredda att urveckla' oss själva genom nya
initiativ och verksamhetsformer. Det är ju vår önskan arr i samarbete
med andra idrottsorganisationer få urföra frivilligt och uppbyggande idrottsarbete på vår egen sektor. Men vi bör göra klart för oss, att det finns
uromstående krafter, som vill blanda sig i vår verksamhet.
7
Vid Idrottsforum dryftades flera av vår idrotts mest centrala (och ofta
kontroversiella) frågor friskt och fördomsfritt. Man var inte rädd att
framföra sina åsikter ens i det fall att en stark majoritet företrädde en
motsatt uppfattning och dagarna präglades av optimism och vilja att draga
upp riktlinjer för vår finlandssvenska idrott under 70-talet. En fråga av
direkt avgörande berydelse för hela vår framtid kom dock i skymundan ,
nämligen de planer pII. en statsdirigering av hela landets idrottsliv, vilka
för närvarande marbetas utanför vår egen krets. Orsaken till att dessa
planer och deras följdverkningar för den finlandssvenska idrotten inte
mgjorde ett av huvudämnena vid Idrottsforum var naturligtvis inte arrangörernas rädsla för kontroversiella frågor (sådana fanns ju även annars
i tillräcklig lltsträckning pII. föredragningslistan) utan heIt enkelt det överrumplande sätt pII. vilket frågan aktualiserades och drevs pII. i slutet av
hösten. Ärendet upptogs nämligen till behandling man att idrottens
centralorganisationer i det skedet fick något som helst officiellt besked.
Planerna, som kommer att slutligt konkretiseras av statens idrottsråd
under denna vinter och vår, har en rent politisk bakgrund. Syftemålet
synes vara att steg för steg socialisera idrottsröreIsen genom att samla allt
flera och allt större uppgifter i händerna pII. ett idrottsministerium (event.
ämbetsverk eller avdelning vid undervisningsministeriet) vars tjänstemän
under överinseende av de makthavande politikerna skuIIe leda idrottsrörelsen. Som motiv för reformen har anförts, att då staten "ger" understöd
åt idrotten (= de facto är det ju fråga om de tipspengar idrotten samlat
ihop för sin egen finansiering och av vilka staten med brytande av givna
löften lägger beslag pII. 50 %) bör staten även dirigera användningen
av pengarna. Dessutom har reformivrarna anfört, att idrottens nuvarande
uppdelning i fyra centralorganisationer (SVUL, AlF, TUK och CIF) medför en dyrbar dubbeladministration, som kan avskaffas enbart genom ett
statsingripande.
Samtidigt undermök CIF, att den finlandssvenska idrottens framtid
inte beaktats pII. något sätt i de statliga planerarnas skisser. Man kan även
fråga sig hur den idealism, som varit sryrkan bakom Solvalla och Norrvalla,
gymnastikfester och stafettkarnevaler, skidspeI och soliga mästerskapstävlingar, skuIle överleva en statlig byråkratisering.
Den negativa instäIlningen tilI en statsdirigering av idrotten innebät
naturligtvis inte att CIF skulIe motsärra sig t. o. m. omvälvande organisatoriska reformer. Ett klart bevis för detta är ju hela den nya distriktsindelningen som genomfördes i slutet av 1950-talet just med tanke pII. att
CIF skulIe vara redo att t. o. m. upplösa sig själv och inträda i ett verkligt
riksidrottsförbund, som omfattar hela landets idrottSrörelse. Men en förut sättning för en sådan samgång var då - liksom nu - att den finlandssvenska idrottens intressen och speciella behov blir tillgodosedda i totallösningen genom en egen administration inom en självständig avdelning.
CIF motsätter sig inte heller att staten i samband med en ökning av
idrottsanslagen även får ökad insyn i idrottsorganisationerna och i användningen av medlen. Men detta bör ske i enlighet med de rekommendationer den statliga idrottsmredningen i Sverige utarbetat sålunda, att
statens representanter ges möjlighet att göra sin röst hörd inom ramen
för de fria centralorganisationerna t. ex. i form av någon sryreIseplats och
inte så som många politiker i vårt land vill, d. v. s. att staten övertar
själva ledningen av idrottsröreIsen.
De reformer som nu dryftas är inte de första - och säkert inte heller
de sista - stora planer som gjOrts upp för vårt idrottsliv. Men deras omvälvande natur och det överrumplande sätt pII. vilket de förberetts visar
hur nödvändigt det är med en ständig vaksamhet från vår sida. Med
tanke pII. detta är dock vår finlandssvenska idrotts inre enighet och samarbetsvilja en styrka. Denna enighet i förening med den aktivitet och idealism som präglar vår idrott idag ger oss, trots de ovannämnda orosmolnen
vid horisonten, anledning till en realistisk tillförsikt inför framtiden.
*
1 det utlåtande CIF gay i november 1969 angående de tiIIsvidare endast
preliminära och diffusa planerna tog vi enigt och resolm ställning mot
en statsdirigering av idrotten. Vi betonade, att en sl\.dan dirigering avsevärt
skuIle minska den enastående, frivilliga insats tusentals uppoffrande ledare
inom vår krets lika väl som inom övriga centralorganisationer mför idrotten
till fromma. Vi tror, ått idealismen i idrottsledararbetet skulle minska
och de sålunda bortfallande tusentals frivilliga arbetstimmar som nu utförs
för förbund och föreningar aldrig skuIIe kunna uppvägas av de statliga
tjänstemännen ens ' i det fall, att dessas antal och lönekostnader vida skulle
överstiga de nuvarande centralorganisationernas ordinarie tjänstemän.
8
-
Bäst som man tro1' att det ald.,ig bli1' i morgon är det redan i gå1'.
D et B ästa
-
En del människor finne1' /el som om det vo1'e hittelön /ö1' dem.
T. O. i Det Bästa
- D en människa som det är viktigast att lysma tili eir man siälv. Och ens mest
angelägna uppgi/t är att odla upp ett öra som verkligen hör vad man säger.
Sydney]. Ha.,.,is, " Last Things First"
9
ldrottsforum 1969
satsning på 70-talet
Beställ Era
resebiljetter gen,oT1l
OSS
Den enda resebyrån med en särskild
SPORTRESEAVDELNING
TRAVEK
-
RESEBYRÄ Ab
byrån med personlig service -
HELSINGFORS, S. Kajen 16,
Alexandersgatan 21,
telefon 61 631
HANGÖ, Bulevarden 10,
telefon 68 21
Idrotts/orum 1969 den loch 2 november i Helsingfors var en iättesats~ing
av finlandssvensk idrott /ör finlandssvensk idrott. På tröskeln till 1910 togs
fyra aktuella problem /ördoms/ritt tiU behandling med tanke på den ut·
veckling och de krav 10-talet /ör med sig. Utgående /rån inledningsanföranden av fyra experter - på bilden fr. v . Kntlt Pipping, Lars-Erik Hartman
och Jarl Prisk samt sittande Bo Bengtsson, Svenska riksidrottsförbundets ge·
neraldir. - diskuterades de fyra ämnena ingående, bearbetades i grupper,
sammanfattades och tltmynnade i resolutioner. Pör att ytterligare understryka
Idr ottsfomms bestående värde har årsbokens redaktionskommitte beslutat ägna
de fyra allmänna artiklarna åt de /rågor och svar som gavs i november.
Idrotten, konditionen och fritiden
av lngeborg Jung
LYIX20
Var mans LYNX 20, marknadens förmånligaste
motorkälke, rmp. endast 2.950:Kom och gör en god bekantskap!
~ HANKKLlAS distributionsnät
S om referem i arbeesgrupp 1 hade VD Bo Bengtström, Sverige
inbjudies. 1 sitt inledningsanförande underströk han bl. a. vikten av att
människan har god kondieion, sett ur både hennes egen och ur samhällets synvinkel. Han belyste det ta med siffror ur en i Sverige nyligen genomförd stor statlig idrottsundersökning. Han talade om nödvändigheten
av en breddad syn på idrotten så att idrott kan definieras på följande sätt:
Med idrott menas alla de fysiska aktiviteter som människor utför för att
uppnå ett visst resultat eIler för motion och fysisk rekreation.
Samhället bör skapa förutsättningar för medborgarna, att sköta sin hälsa
och kondition, vilket de bäst gör genom idrottsliga aktiviteter under fritiden. Idrottsledarna är samhällets medarbetare för att skapa friska och
livsdugliga människor i ett alltmer människovänligt samhälle.
För att bygga upp detta varaktigt måste bl. a. samarbete mellan alla
idrottsorganisationer i hela landet genomföras, likaså är ett samarbete
med läkare, sociologer, fysiologer Cich psykologer nödvändigt. Idrottsledarna har ett hårt och svårt jobb framför sig, men det är meningsfullt
och därför stimulerande.
Koreferemen doc. Nils Westerholm ansåg att unga människor i allmänhet får sitt rörelsebehov tillfredsställt och att målmedveten konditionsträning bör sättas in i åldersgruppen 20-40 år. Han betonade också hUI
motion genom ökad cirkulation - genomblödning av alla organ - väsentligt bidrar till att hålla lederna förliga, förhindra blodkärlens förkalkning m. m. Idrottsledarnas uppgift är att genom lättförstådda motiveringar
få människor att inse betydelsen av regelbunden motion.
Diskussionsrubriken var vidsträckt och diskussionen tenderade ibland
att svälla ut alltför mycket men ordf. borgmästare Nils Dahlman höll
skickligt tyglarna rätt stramt utan att dämpa diskussionslusten .
Deltagarna i arbetsgruppen representerade många olika intressen och
många organisationer och en mycket stor del av deltagarna kom med
inlägg i diskussionen.
*
Bland de frågor som behandlades mera ingående var ledarproblemet
och samhällets förhållande till idrotten.
Arbetsgruppen omfattade åsikten att all idrott bör betraktas som 1110tionsidrott, om ock i olika graderingar. Härigenom kan inom idrottsför-
13
eningarna skapas en vilja och förståelse för att satsa på motionen oeh
att få fram ledare för denna.
Då en deltagare ansåg att det största problemet inte är att få ledare,
utan att få människor med i motionsarbetet, kom mötet doek tilI att om
man har välskolade, entusiastiska ledare får man utan större svårigheter
oekså aktiva idrottsutövare.
Arbetsgruppen ansåg att grundskolningen - utbildning av föreningsfunktionärer för administrativa oeh instruktörsposter - borde samordnas så att gemensarnma kurser för flere organisationer skulIe anordnas.
Kurserna skulIe ordnas enligt rekornmendation av CIF, som uppmanades
att göra en grundlig undersökning av ledarbehovet oeh därefter delegera
frågan tilI speeialförbunden.
Alla var ense om att de nu verksarnma idrottsledarna ieke ytterligare
kan belastas med uppgiften att leda motionsidrotten. 1 stället borde t. ex.
tidigare aktiva idrottsutövare, som helt försvinner ur bilden då de slutar
tävla, engageras. Men motionsidrott bedrivs oekså i andra organisationer
än idrottsföreningar - nykterhetsföreningar, marrhaföreningar, industrier
oeh företag. Det finns en stor ledarreserv bland dessa "nyfrälsta" oeh om
vi får dem med i arbetet kan vi på allvar räkna med en ökad bredd för
motionsidrotten. Det framhölls oekså att varje kommun borde anställa
en idrottsinstruktör som skulle ha hand om oeh samordna motionsidrotten i kornmunen.
Vidare omfattades åsikten att alla CIF-distrikt borde grunda ett motionsutskott till vilket personer från olika intressegrupper skulIe utses.
Likaså borde varje förening, liksom i Sverige, ha en motionssektion jämsides med tävlings-, ungdoms- m. fl. sektioner. Konditionsfrämjandet, som
främst handhar ledarutbildningen oeh upplysningsverksamheten kring
dessa frågor skulIe vara något av ett servieeorgan för att samordna oeh
stimulera verksamheten samt ge nya impulser till alla organisationer som
arbetar för motionsidrott.
*
Samhällets inställning tilI idrotten är skiftande. De f1esta kommuner
ger anslag tilI idrottsföreningarna, men medan en del kommuner tar
tilIbaka en stor del av anslagen i form av hyror o. dyl. upplåter andra
kommuner gymnastiksalar oeh andra övningsutrymmen kostnadsfritt åt
föreningarna. SamhälIet borde beakta att om medborgarna är friska oeh
har god kondition innebär detta en stor ekonomisk fördel i form av
minskade sjuk- oeh soeialvårdskostnader.
Kornmunerna borde därför gå in för att skapa idrottsanläggningar, som
betjänar så många som möjligt - såsom simhallar, eykelvägar, motions-
14
stigar, upplysta skidspår osv. samt dessutom bygga anläggningar som ger
"familjen" möjlighet att tilIsammans eller samtidigt utöva någon form av
idrott. Bort med skrytbyggen tili förmån för mindre ståtliga anläggningar
gärna med f1ere mindre enheter där bordtenhis, badminton o. dyl. kan
bedrivas.
Som en stor brist i både ekonomiskt oeh idrottstekniskt hänseende ansåg
man det vara att kommunerna vid planering av idrotts- oeh fritidsanlägg.
ningar ofta saknar kunskap om behovet oeh den mest ändamålsenliga utformningen av dessa. Vid all planering borde idrottsorganisationerna konsulteras innan planerna slås fast.
Ungdomens inställning till motionsidrott berördes oekså. Med saklig
oeh motiverad information får man också unga mänskor med. Märken
intresserar inte de unga, men däremot ansåg man att tävling i någon
form stimulerar intresset. De unga framnöll själva, att om någon ung
person väljs in i föreningarnas styrelser oeh utskott ökar detta intresset
för saken hos andra ungdomar.
Under diskussionens gång framhölls vikten av att oekså pensionärer
tas med i verksamheten. "Pensionärer har mest fritid av alla", varför
t. ex. motionsstigar bör göras så, att en program för äldre eiler otränade
personer finns med som ett av flere andra alternativ.
Arbetsgruppen kom kanske inte till något speeiellt revolutionerande
resultat under den långa diskussionen, men det var välgörande oeh klarläggande att höra olika inlägg oeh åsikter. Oeh slutligen kan oekså konstateras att ingen ifrågasatte nödvändigheten av konditionshöjande idrottsurövning.
- Kruxet med ali vara plmkltig tir att folk då Iror alt man inte har något vikligare för sig.
G. F. C. i Det Btista
-
Bara den sam vågar göra sig löiltg kan uppnå det omöiliga.
IV H. i Det Bäsla
-
Vi behandlar denna vår värld sam om vi hade en i reserv i bakfickan.
A. B. i Det Btisla
- Människor är måhända aldrig mer skrtimmande än när de är fuUt och fast
övertygade om alt de har rätt.
Laur ens van d er Post, "The Lost l'(1orld of Kalahari" (Morrow )
15
Det är onödigt att skryta om
Idrotten och skolreformen
denhär skon för friidrottare
av II jördis Trygge
Varför är den så populär?
Den finländska friidrotten är på uppåtgående.
Resultaten förbättras - materialet förbättras.
KARHU-träningsskon på uppåtgående.
KARHU-sport ab
1
debanen om idrotten och skolreformen deltOg en rän stor skara
idromintresserade representanter för läroverk, folkskolor, idronsföreningar
och skolidronsförbundet. Det aktuella ämnet borde ha garanterat en 10tressant och givande diskussion. Tyvärr tornade svärigheterna upp sig
nästan omedelbart. Missuppfanning av rubrikens innebörd och en för
rnängen, p å grund av den pedagogiska terminologin, svårbegripligt om
också välskrivet referat, var bidragande orsaker tilI svårigheterna. Många
av dessa kunde ha undvikits om deltagarna varit informerade om grundskolans akruella situation.
Till allra först borde rubrikens innebörd ha klargjorts för deltagarna.
Avsåg man därmed idron i ordets trängre bemärkelse, d. v. s. friidron och
därmed jämförbara övningsformer eIler avsåg man skolämnet idrott och
gymnastik varmed då avses alla de former av fysisk aktivitet som bedrivs
inom ramen av skolans program eIler avsåg man evenruellt den frivilliga
idromrörelsens ställning till skolreformen? Säkert var att diskussionen skulle
gälla den kommande grundskolan. Trots att referatet som tidigare delgivits
deltagarna klart behandlade samtliga alternativ ordades det mycket om
begrepp, som hade tarvat en klarare definition.
*
BLOD
RÄDDAR LIV
Finlands Röda Kors Blodtjänst
lnnan skolreformen helt har genomförts har också samhället ändrat
struktur och karaktär. Det moderna samhället är synnerligen flexibelt och
det borde ocksä programmet för dess grundskola bli. Dena råd har givits
av amerikanska specialister som gästat vårt land. Detta betyder att timantal och ämnen borde kunna anpassas efter människans behov och samhällets krav. Människans rörelsebehov är stOrt och ännu långtifrån tillfredsställt. Grundskolans timantai i fysisk fostran är däremot fastslaget
för den närmaste framtiden. Detta timantai motsvarar varken människans
behov eIler samhällets krav i dag. Hur kommer det då an vara när grundskolan väl är en faktum? Kravet på ökat antal timmar i fysisk fostran,
som ställdes vid slutplenum och som godkändes i resolutionen bör, trots
det av riksdagen redan fastställda timantalet, anses vara fullt beränigat och
ses mOt bakgrunden av den flexibilitet som grundskolan uppmanats tilI.
1 Frankrike har man i vissa skolor med gOtt resultat gjort försök med upp
till sju timmar fysisk fostran per vecka. En åtgärd som detta land knappast
kommer att bli ensamt om.
Gymnastiken i årsklasserna skallledas av klasslärare, årsklasserna 7-9 av
17
2-
V år Idr att
gymnasriklärare. Det vore viktigt att man i lärarutbildningen sku1le ta
fasta på detta och specialisera lärarna just för dessa åldersgrupper. De
motoriska färdigheterna påverkas bäst i åldern 5-7, ja upp tili 10 år.
Klassläraren i de lägre klasserna borde med andra ord specialisera sig på
färdigbetsbetonade rÖrelseformer. Vetenskapen har också bevisat att tonåringar kan uthållighetstränas så att kapaciteten hos cirkulations- och ventilationsorganen ökas och får sålunda större funktionsförutsättningar även
i vuxen ålder. Här är det alltså frågan om målmedveten konditionsträning
med hjälp av alla tänkbara övningsformer och metoder. Specialisering i
detta ämne skulle gälla lärarna för femte årsklasserna och uppåt. Då lärarutövandet i detta ämne sålunda kräver specialisering och ingående fysiologiska och kinesiologiska och inlärningsmetodiska studier vore det på sin
plats att speciallärare skulle ta hand om grundskolans gymnastik i samtliga
årsklasser.
*
Tävlingen och tävlingsmomentet borde inskränkas sades det. Ar tävling emot social fostran, frågade sig referenten. Hur det faktiskt förhåller
sig med detta är svårt att säga. Ett är däremot säkert. Så länge människan
funnits tili, så länge har också tävling existerat. Tävlingsmomentet hör tilI
grundelementen i människans existensvillkor och kan därför svårligen
ute3lutas med mindre än att man tar tili indoktrineringsmetoden. Detta
strider dock mot strävandena till individuell fostran. Bollspel är väl en
tävlingsform, som mest utövas i våra skolor och i detta betonas den sociala
fostran, d. v. s. lagandan, hänsyn tili kamraterna, att lära sig begreppen
rätt och OIätt, att lära sig att bli besegrad, att rätt uppfatta segern o. s. v. Däremot ställer man sig skeptisk till all den tid som går åt för att få friidrottsresultat åt eleverna i de olika friidrottsgrenarna. Här är det indirekt
frågan om tävling mellan eleverna, men närmast att få elevresultat i lärarkalendern i och för vitsordsgivningen. Hela proceduren lär förordas av
skolsryrelsen och gäller alltså den nuvarande skolan. Men det är klart att
ett dylikt program som är av intet pedagogiskt värde kommer att slopas
i den nya skolan, a1l den stund friidrotten kommer att få en synnerligen
underordnad roll på framtidens skolschema. Här återfinner vi ämnen såsom
grundträning (perusliikunta), gymnasrik, bollspel, skidning, skridskoåkning
och simning. Friidrott i tävlingsform är till för specialister och en utmärkt
programpunkt för skolans idrottsförening.
skall läraren ta hänsyn till elevens mognad, behov och intressen. Då dessa
tre ~ällan f?ljs åt blir lärarens uppgift desto svårare. 1 skolämnet gymnastJk har lararen trots allt stora chanser att lyckas. Eleverna i en skolklass
också då elevantalet är stort aktiveras lätt individuellt, då arbetsuppgiftern~
ges på ett sätt som möjliggör individuell anpassning till dessa .. Läraren
måste naturligtvis också själv omvärdera sitt tänkande och inte anse sin
I~sning .~v .uppgiften vara den enda tänkbara. Läraren måste bli öppen
fOI de losnmgar eleverna presterar och acceptera dessa. En god lärare når
vid inlärandet med hjälp av arbetsuppgifter och lösningar det av honom
eller henne avsedda resultatet.
De yngre delta?arna vid Idromforum framhöll mycket enhälligt att ungdomen måste aktIveras med andra motiv än motion och kondition. Aven
om nämnda motiv utgör en del av slutresultatet bör själva aktiveringen ske
genom lek, spel, tävling o. s. v. Tonåringen bör konditionstränas för att
bäme utstå samhällets krav i vuxen ålder, säger vetenskapen. Och vi
lärare får akta 055 för att göra det i form av vuxenmotion. Intressanta
omvä.~la?de och mycke.t aktiverande övningsuppgifter i form av lek, spei
och tavlmg anpassade tIli elevens mognad, ålder och intresse är vad läraren
~å~~e. erbj~da sin~ elever. Faktum är att början tili allt detta gjordes redan
1 boqan pa femtlOtalet. Men det dröjer innan budet når oss.
Trots debattsvårigheterna gay flere av inläggen impulser till eftertanke
och närmare granskning av ens uppfattning om ämnet. Tack vare detta
blev diskussionen trots allt inte helt resultatlös. Det tryckta resultatet
resolutionen, återges i årsboken på annan plats.
'
.. --: En människas storhet kan nästan alltid avläsas på hur beredd hon är att visa
va1~ltghet.
G. Y. i Det Bästa
- Det linaste sinnet lör humor är det som gör en människa i ständ att omedelbart inse vad hon inte bör skratta ät.
L. A. i Det Bästa
- När man läter penningen löra ens talan överröstar den allt annat man ämnade
säga.
M i g n 0 n Me L a u g h li n, "The Second Neurotic's Notebook"
*
Det svåraste med allt som skall inläras är just själva inlärningen, varför
grundskolans svåraste uppgift fortfarande finns hos läraren. Vid inlärningen
18
- Det är märkligt med ödmjukhet. Så lort man tror sig ha lörvärvat den har
man lörlorat den.
E. D. H. i Det Bästa
19
Finansieringen av
föreningsverksamheten
av Holg er Kronman
E n av diskussionsfrågorna vid Idrottsforum 1-2. 11. 1969 gällde
finansieringen av föreningsverksamheten. Tili arbetsgruppen hade anmält
sig drygt 40 deltagare och avsikten är att i denna korta artikel redogöra
för några synpunkter som kom fram inom grupparbetet kring denna fråga.
Inledaren konstaterade genast från början att frivillighet och idealism
minskar i idrottssammanhang och att idealismen bör backas upp av pengar.
Talkoandan, som åuninstone tidigare spelat en stor roll, får allt mindre
becydelse. Visserligen ligger det något av en motsats i det förhållandet att
fritiden ökar och idrottsledarna samtidigt önskar åtminstone en viss ersättning för sina uppdrag, men utvecklingen har ändå lett till en dylik
situation.
En fråga som alla genast under diskussionen kunde enas om var att
föreningarna isin ekonomiska verksamhet behöver planering. Med detta
avses inte enbart den planering den årliga budgeten förutsätter utan helst
även en ekonomisk planering på längre sikt. 1 detta sammanhang kan
man konstatera att redan den årliga budgetplaneringen i detta nu är synnerligen bristfällig och många föreningar har cyvärr gått in för att leva
"från hand till mun" eiler "på ruinens brant".
Vid den ekonomiska planering som ovan avses bör man vid personvaI
fästa större avseende vid ekonomisk utbildning än på idrottsliga meriter.
Eiler som det konstaterades, att det är ordföranden som vanligrvis bör
besitta den idrottsliga sakkunskapen, men vid vaI av ekonom bör man
se tili att en ekonomisk sakkunskap blir företrädd. Man konstaterade också
att ett effektivt sätt att undvika obehagliga ekonomiska siruationer är
att tili stöd för föreningsstyrelsen bilda en särskild finans- Od1 idekommitte. Då man väljer personer tili denna kommitte bör man absolut
ime glömma bort att få kommunala förtroendemän och representanter
för näringslivet med. På detta sätt får dessa en inblick i den verksamhet
föreningen bedriver och deras inställning tili föreningen blir positiv.
_ _ _ _ _ Oy. Yleisradio Ab. _ _ _ __
Radions
spor tredaktion
Televisionens
sportredaktion
Svenska sportredaktionen
Bangatan 1,
Helsingfors 12
Fredriksberg, L-huset,
Helsingfors 101
Sommargatan 2,
Helsingfors 26
Pekka Tiilikainen 4015224 Anssi Kukkonen
412744 Christer Bonn
Paavo Noponen 4015274 Seppo Kannas 418811/2423
Raimo Häyrinen 401 5275
401 3683
*
Ett viktigt stöd i den ekonomiska verksamheten in0111 en idrottsförening utgör grllndandet av en särskild stödorganisation. Många föreningsrepresentanter kllnde under disk llssionen uttala sig positivt 0111 det värde21
fulla stöd en dylik seniorsektion, garantiförening etc. ger den löpande
verksamheten.
En annan fråga som betonades många gånger var värdet av att skapa
PR för föreningen eiler m. a. o. att "bli vän med pressen" och på det
sättet kunna "sälja" idrotten. Tili dylika kontakter behövs en särskild kontaktman. Pressen är nu alltför idefattig, men detta är inte pressens fel
utan snarare föreningarnas. Föreningarna bör nämligen komma med ideer
för pressen att ta fasta på. Genom att föreningen fortlöpande håller levande kontakt med de allmänna informationsmedierna kommer även
föreningens ärenden hos ex. kommunala myndigheter att löpa betydligt
smidigare i och med att de icke-idrottsintresserade medlemmarna av de
kommunala organen redan på förhand känner tili föreningen, dess verksamhet och målsättning.
En- eIler tvåspråkiga föreningar
av Lasse Heideman
A
tt man på tröskeln tili lO-talets finlandssvenska idrottsliv valt tvåspråkigheten inom klubbarna tili ett av diskussionsämnena var inte
ägnat att fÖrvåna. Frågans aktualitet står höjd över varje tvivel, och den
underscrykes av det faktum, att den belystes redan i fjol i årsboken på ett
förtjänstfullt sätt av "Kim" Sevon. 1 ett avseende skilde sig detta diskussions-
*
Eftersom den gamla välkända regeln om ekonomisk balansering endast
medger alternativen sänkta kostnader eiler ökade intäkter, kom en stor
del av tiden under grupparbetet att röra sig kring det senare alternativet.
Röster höjdes även för att man genom rationalisering kan sänka kostnaderna men det allmänna intrycket var att utgiftssidan för föreningarna redan nu är så hårt pressad att man inte mera kan uppnå någon nämnvärd
förbättring den vägen. Därvid återstod således den andra möjligheten,
nämligen att ökta intäkterna. Många goda förslag om möjligheter tili nya
intäkter framkom och det visade sig att det viktigaste för att erhålla intäkter är att komma på goda iMer. Som någon yttrade: "Pengar finns nog
bara man får loss dem." De normala intäktsmöjligheterna såsom understöd, donationer, annonser, annan reklam, basarer etc. förekom rikligt under
diskussionen. Dessutom framkom en viktig intäktsform- där föreningen
samtidigt kan göra både PR och erhålla intäkter, nämligen genom att sälja
idrottsarrangemang till t. ex. kommuner, företag etc. Många föreningar
hade dessutom kommit på synnerligen originella inkomstmetOder, t. ex. att
föreningsmedlemmarna svarar för snöskottningen från hustak.
Utan att här kunna gå in på alla de förslag som framkom torde man
kunna konstatera att deltagarna åtminstone i denna arbetsgrupp torde ha
kunnat föra direkt matnyttiga förslag med sig hem tili sina föreningar .
Det viktigaste var nämligen att föreningsrepresentanterna fick del av de
ideer man kommit på inom andra föreningar. Därför omfattades också förslaget om att det vore synnerligen viktigt att CIF skulle sammankalla föreningsekonomerna tili en årlig rådplägning. Dessutom uttryckte arbetsgruppen ett önskemål om att föreningarna borde kunna vända sig tili CIF
eiler tili ett av CIF utsett organ för att få svar på ekonomiskt-juridiska
spörsmål.
22
Viktor Björkqvist, 81, fanns bland de många som var med om hela Idrottsforum.
Här i sällskap med en av artikelskribenterna, Holger Kronman.
23
ämne från de övriga - det är specifikt finlandssvenskt, medan de övriga
är mer eIler mindre allmängiltiga för hela landet, delvis av universell
karaktär. Frågan borde därför ha samlat en större arbetsgrupp än vad
fallet var, men tydligen var konkurrensen med de övriga grupperna
alltför stark.
Huvudreferenten, professor Knut Pipping, angrep i sitt inledningsanförande problemen från vetenskapsmannens synvinkel och tillämpade
sociologins lärosatser och statistikens resultat på föreningslivet . Han konstaterade, att föreningarna kan vara antingen övervägande instrumentala
- med tävlingsresultaten som huvudsyfte eIler expressiva där
samvaro i idrottens tecken är huvudsaklig srrävan. 1 konsekvens med
denna uppdelning kunde han då sluta sig till, att tvåspråkigheten lättare
kan vinna insteg i instrumentala föreningar, speciellt sådana där lagsport
idkas, än i expressiva, där själva tvåspråkigheten som sådan kan utgöra
ett hinder i samvaron. Prof. Pipping kom redan p å detta stadil1m med
en profetia: det gives inget generellt svar på frågan om en- eller tvåspråkiga föreningar. Han skulle få överraskande rätt.
*
Co-referenten Ake Storå från Drott i Jakobstad förde auditOriet direkt
ner till de jordnära problemen. Här var det föreningsmannen som talade
med den tyngd en långvarig praktisk erfarenhet gett. Han deklarerade,
att tvåspråkiga medlemmar har varit och är välkomna i hans förening
och att språksvårigheten inte utgör något större - allra minst oöverstigligt - hinder för föreningens verksamhet, ef heller för dess trivsel.
Han filtrerade till slut ut sex "regler", som försvarade och motiverade tvåspråkigheten.
Man fick snabbt konstatera, att StOrås syn på tvåspråkigheten inom
svenska föreningar färgade av sig på hela diskussionen . Från alla hörn av
Svensk-Finland kom instämmande belägg, och på ett par punkter blev det
fullkomligt klart besked:
-
ingen ansvarig ledare kunde eiler ville förhindra finskspråkiga
medlemmar att vinna inträde i klubbarna.
de praktiska svårigheterna med två olika språk kan övervinnas och
trivseln synes inte vara hotad.
Det var faktiskt märkligt, att inget enda inlägg mot intagande av finskspråkiga medlemmar gjordes. Den gamla äktsvenska andan i denna fråga
var helt bortblåst
resignation kanske någon tycker, framsynrhet säger
flertalet.
24
Någon debatt i egentlig mening blev det aldrig i motsats till de övriga
gruppdiskussionerna. Härtill var man alltför enig. Det kanske intressantaste inslaget i diskussionerna blev frågorna runt vissa definitioner: Man
ställde frågan, vad som menas med tvåspråkiga föreningar, och denna
fråga förde isin rur tili begreppet tvåspråkig individ. Vanligen anser
man att en förening är tvåspråkig så fort så pass många finskspråkiga
- eller tvåspråkiga - medlemmar anslutit sig, att man börjar använda
finska i samvaron medlemmar emelian parallellt med svenska. Vill man
åter föra gränsen fram till vissa andra kriterier, såsom t. ex. tvåspråkiga
årsmöten och dito stadgar, kommer man tilI, att endast ett fåtal sådana
föreningar finns inom CIF. Begreppet blandade föreningar lanserades, men
det tarde inre äga någon större relevans inom idrottsvärlden.
*
Den stOra enigheten under diskussionerna hade tyvärr som följd, att de
kritiska rösterna saknades. Likaså kunde en tydlig motvilja att komma med
goda råd åt andra skönjas. Man nöjde sig med att konstatera "så här har
vi det och vi kan inte klaga". Gärna skulIe man ha hört en liten opposition, som skulle ha framtvingat en närmare gränsdragning och försök
tilI nyansering av begreppen. Nu blev nog en del viktiga frågor endast
i förbigående eIler knappast alls berörda. Hit hör frågor såsom förhållandet
tilI de svenska centralorganisationerna och representation inom CIF:s respektive SVUL:s distrikt. Gärna hade man också sett, att ett ökande finskt
inflytande i en förening hade graderats. Man var enig om att förbrödring
på tävlingsnivå inte erbjöd problem, men hur det ställer ~ig när styrelseplatser börjar besättas av finskspråkiga medlemmar i allt större utsträckning blev aldrig närmare utrett. Den slutkommunike, som utfärdades,
ger en rätt biJd av diskussionerna. Jämförd med kommunikeerna från
de övriga gruppmötena uppvisar den anmärkningsvärda avvikelser. Medan
de övriga är uppdelade på punkter och underpunkter och innehåller förslag tili konkreta aktionsprogram, är denna slutkläm hållen i allmänna
ordalag. Den konstaterar utvecklingen, poängterar de finJandssvenska
organisationernas betydelse och utmynnar i en något vagt formuJerad hänvändelse till CIF och specialförbllnden att "ägna ökad uppmärksamher
åt samverkan med de finskspråkiga förbunden och disrrikten" för att låna
sJutklämmens ordalydelse.
Osökt inställer sig en svagt tvivel - kanske diskussionsämnet trots
allt inte var lämpligt. Kanske frågor, som berör finlandssvensk framtid,
är för känsliga för att allsidigt diskuteras av större allditOrier. 1 varje fall
bJir slutintrycket, att man borde ha fått mera ut av detta synnerligen viktiga
ämne.
25
Varför j ll St idrott?
av Ka rl G. A ndersson
Det senaste året har varit ett jubileumsår för många av f. d. Norra
idrortsdistriktets föreningar. Den anrika föreningen Pedersöre-Pojkarna
kunde med pomp och ståt fira sitt 60-årsjubileum. Esse Idrottsklubb högtidligböll sin femtioåriga tillvaro under anspråkslösare former, och även
Jeppo ldrottsförening har kunnat jubilera med anledning av sina fyrtio
år. Allt detta förde osökt mina tankar till ovanstående rubrik för min
uppsats, men i ännu högre grad gjorde Karleby Ungdomsförenings nyligen
firade 75-årsjubileum det. Då denna förening är "anmoder" till först GamlakarIeby Ungdomsförenings ldrottsklubb (GUK:s IK) och senare Gamlakarleby ldrottsförening (GIF), gavs mig i uppdrag att i den utgivna
75-årshistoriken i korthet bebandla idrotten inom den jubilerande föreningen under dess första år kring sekelskiftet, tills nystiftade idrottsföreningar tog hand om idrottens inlemmande i nyuppdragna fåror. Det
var sammanstäUandet av dessa idrottsglimtar, som förde mina tankar och
minnen till barndomens lyckliga dagar på Ventus, där både Villa skola
med pappa som lärare och KUF:s ungdomslokal var belägna, och där
ungdomen samlades till sina idrotts- och gymnastikövningar med min
bror Gustaf Andersson (Stormåns) som ledare för de sistnämnda samt
J. V. Björk, Otto Asmus m. fl. för de försrnämnda. Här samlades även
kommunens ungdomar till sina sångövningar samt fester och möten, allt
sådant som intresserade livliga småpojkar.
*
DEN B Ä STA KAMRA TEN FÖR
FRITID OON VARDAGSBRUK
Oy A RVVI OSO N & CO AB
Helsingfors 10
Annegatan 19
Tel. 645811
Telex. 12-1285
Redan i pojkåren hade jag tvenne livsinrressen som uppammades av de
här ovan nämnda övningarna och följt mig livet igenom och gett mig
arbetsuppgifter på de orcer jag verkar: idrott och sång. 1 Larsmo, där jag
tjänstgjorde i över 40 år, stiftade jag tillsammans med några andra idrottsintresserade Larsmo ldrottsförening (LlF) , för vilken jag stod som ordförande i några tiotal år och vars verksamhet jag alldort som hedersordförande med intresse följer. Här bildade jag även samma år ell<;r 1918
Larsmo Sångförening, som jag ledde lika länge, och Larsmo Manskör, som
var i gång kortare perioder. För övrigt är ju både idrotten och sången
konstarrer, som ganska nära hör samman, som fordrar både anlag och
trägen övning för toppresultat och harmonisk samklang.
Då det för mig i pojkåren gällde att avgöra, vilken sträng på livsinstrumentet bade den mäktigare klangen, sången eller idrotten, så segrade
27
Jorma Ehrströ",: hör tili de idrottsmän som berett KGA - och säkert också många
andra spectella gläd,estul1der, H är förlorar dock "Jomppa" trots 11ppsträckta
armar och en god imats i PM mot Ossi Karttunen i förg"ul1den,
nog idrorten om ock knappt. Det var skidtävlingarna - ringtävlingarna
mellan Karleby-nejdens ungdomsföreningar, stadskamperna i fridrott mellan
Jakobstads Idrottsförening och Idrottens Vänner i Gamlakarleby, nejdtävlingarna, i vilka man fick äran att föra GUIFK:s färger, de olympiska
f~amgångarna i StOckholm med Hannes Kolehmainen som den framgångsn,kaste för att nämna några vikter, som sänkte idrortens vågskål och avgJorde valet, Sedan kom Pedersöre-nejdens bygdetävlingar, i vilka den egna
klubben LIF hemförde fem raka segrar, idrortskamperna mellan Karlebyoch Pedersöre-nejdens idrottsföreningar och mellan NID och Vasa idrortsdistrikt som urtagning av laget för kampen Västerbotten-Österbotten ,
vilka hållit idrottselden brinnande och närrs av de nordösterbottniska
framgångarna i såväl individuella tävlingar som stafettlopp de senaste
åren, Landskamperna Sverige-Finland har även gert mäktiga idrortsin jektioner.
28
Det här ovansagda har väl åtminstOne delvis gett svar p å frågan i min
rubrik för arrikeln. Men helt besvarad blir den först om man också
tänker p å vad idrotten gert en. Här tillåter jag mig att citera mig själv ur det
svar jag gay redaktör Enzio Sev6n på en Iikn ande fråga för publicering i
SFI:s jubileumsskrift 1912-1962,
Jag har ju redan i det ovanskrivna plockat fram några idrottSminnen,
"som kommit att berika mitt liv, inre i mark eiler penni eller i andra
möjligen förekommande fördelar, uran i sådana värden som mal och mott
inre kan förrära",
"Ett av mina stOltaste ögonblick var det tillfälle, då jag för första gången
fick represenrera GUFIK i en nejdtävlan i Terj ärv. Hur nervös men Iycklig
var jag inre, då jag vid den första stOra gymnastikfesten i Nykarleby fick
stå som förgymnast (vorrurner) framför ett par hundra äldre gymnaster
från när och fjärran . Så kom man som ung lärare till Larsmo, där man
fick ut mest av idrotten och fick uppleva sina lyckligaste idrorrsår. Här
svetsades idrottsgänget - inre minst Fagernäs-truppen av bröder och kusiner - samman till ett lag, som hävdat sig väl inrill dag som är. Men
det var även här jag fick se, vad idrotten kan ge en lärare för hjälpmedel
i hans fosrrar- och undervisningsgärning, i arbetet att dana de unga inre bio tt
till goda och sunda idrottSmän utan framför aIlt tili goda och dugande
samhällsmedlemmar. Ingenstädes kommer nämligen en lärare så nära sina
elever som ure i skidspåren och på tävlingsbanorna, där han samtidigt
kan få deras blickar öppnade för narurens underbara rike och för de
skönhetsvärden, varpå vårr land är så rikt.
*
Bläddrar vi vidare i minnesalbumet, finner vi blad, som talar om
olika, lärorika och inrressanta arbetsuppgifrer inom disrrikts- och förb undsstyrelser med i huvudsak glada och angenäma minnen, måhända någon
gång skymda av självåstadkomna skuggor. Och nu på livets höst lever man
på gamla, rika idrottsminnen, Vilka högtidsstunder har inre välgjorda
idrortsreferar av Enzio Sev6n, Göran Srubb, Anssi Kukkonen m, fl. i
radio och television berett en gammal idrottsenrusiast, som lika ofta förargat sig över osakliga, hafsiga referat av okunniga reporrrar. 1 likher med
min lika idrorrsinrresserade livsledsagerska får jag dock uppleva stora
idrottstiJldragelser så atr säga vid ringside, Ar det inre allt detia, som
berikar och förgyJler upp tiJlvaron och som ger en guldkanr åt det
dalande livsmolnet".
29
Oy WI LH. SCHAU MAN AB
Jakobstads labriker
sullitcellulosalabrik
sullatcellulosalabrik
kraltpapperslabrik
Vattenpolon behöver fler utövare
av Kurt Mikkola
Helsingfors Simsällskap är när detta skrivs på väg mot
ett ny tt finländskt vattenpolomästerskap - ingenting ovanligt i föreningens historia, men i alla fall en märklig prestation: Efter två magra år sedan det gamla vattenpologänget
bildade en egen förening är HSS tillbaka i toppen snabbare
än man kunde tro. Detta har givit anledning till två vattenpoloartiklar - mindre vanligt i denna publikation, men
motiverat då Kurt Mikkola analyserar vattenpolospelet
som helhet i Finland medan Seppo Laine berättar om arbetet bakom HSS' väg tillbaka till toppen.
papperslörädlingslabrik
såg och hyvleri
Ett vitaminpiller för idrottsmänoch flickor
DEL MONTE
ypperliga fruktkonserver och
iuice drinks. Fås i alla välförsedda delikatessaffärer.
V attenpolon i Finland är foruarande en rätt liten och betydelselös
bollsport. Alltsedan grenen i början av 191O-talet introducerades i landet
har vi haft endast ett par aktiva och framgångsrika föreningar. Till en
början och ända tilI 19S0-talet var det endast Helsingfors simsällskap och
Helsingin Uimarit som fick någorlunda starka lag på benen. Dessa två
föreningar har även gjort upp om så gott som samtliga finländska vattenpolomästerskap. Senare har flera lag kommit med och intresset brett ut
sig på ett giädjande sätt, men tillsvidare har detta inte förändrat bilden.
Serierna har visserligen biivit jämnare och intressantare, men med undantag av några få år är det fortfarande HSS och HU som behärskar vattenpolomarknaden i Finland.
Utövarna av denna idrottsgren består ännu tilI största delen av före detta
simmare vilka har lagt av med sin aktiva träning och håller formen uppe
genom att delta i polomatcherna. Detta är väl en av orsakerna tilI att
polons utövare i Finland sällan har haft förmånen att mera aktivt och
målmedvetet träna upp sig i vattenpolo. Den enda träning som en stor
del av dagens mästerskapsseriespelare besvärar sig med är lite bollkastning
mellan bastuturerna. Denna inställning till träning återspeglar sig även
i den rätt klena standard vi har i vårt land.
Att Finland trotS allt har lyckats hålla tämligen nära kontakt med de
övriga polonationerna får vi tacka de spelare som haft intresse att träna
och de få tränare som dragit träningarna. Just nu har vi endast två föreningar som idkar någorlunda aktiv träningsverksamhet. Av dessa torde
Helsingfors SimsäIlskap köra hådast och nöjer sig inte enbart med boll-
31
behandling och spelträning uran löpning och hård simträning står även på
programmet. HSS har också under sin tränare Jesse Poikolainens ledning
på rvå år kommit upp från nästan ingenring till en topplag. Helsingin Uimarit, tränad av förre HSS-ordföranden och tränaren Torsten Laakso, har
mera gått in för bollbehandling och spelträning. Konditionssidan är sämre
skött på det hållet.
*
Någon lätt uppgift är det emellerrid inre att dra ett vattenpololag i dagens
Finland. Vattenpolospelarna är i regel rvungna att ry sig tili de träningstillfällen som blir över efter simmarna. Sålunda har vi i Helsingfors, där
sex av mästerskapsseriens tio lag verkar, endast ett träningstillfälle i veckan
och detta mellan klockan nio och tio på kvällen. Detta om något är väl
ägnat att släcka inrresset och någon juniorverksamhet kan man inre tala
om under dessa förhållanden. 1 övriga delar av landet är möjligbeterna
inre mycket häme.
Varrenpolons verksamhet är tili stor del koncenrrerad till Helsingfors.
Utöver huvudstaden har grenen tillsvidare vunnit mycket lite terräng.
Starkaste landsorrsförening har under flera år varit Lahden uimaseura som
några gånger kommit upp till medaljplats och en gång t. o. m. erövrat mästerskapet. Abo har vid vissa tillfällen haft hela tre lag, dock utan större
framgång. Stadens bästa lag Turun Uimarit föll senaste sommar ur mästerskapsserien. 1 Kotka har Delfiinit ett ungt och kraftigt lag som skulle
kunna urvecklas nästan hur långt som helst, men tränarkrafter farras.
Uleåborg har under de rvå senaste åren hängt ivrigt med, men även
här saknar man kunniga tränare.
Några större inrernationella framgångar har den tinländska vattenpolon
följaktligen inre heller haft. Landslagets största bedrift genom tiderna torde
vara erövrandet av nordiska mästerskapet år 1967 i Riihimäki. Finland
stannade på samma poäng som starka Sverige efter oavgjord inbördes match,
men Finlands bäme målkvot avgjorde. 1 övrigt har landslaget inre gjorr
större väsen av sig, mot vår flitigaste motståndare under de senaste åren
har framgångaroa växlat, men nu ser nog esterna ut att ha gått ifrån oss
i kunnande.
Av klubblagen har HSS på 1950-talet haft den största inrernationella
framgången. Simmis var vid dessa tider en av Europas starkaste lag även
om konrakterna var få. 1 alla fall spelade laget då oavgjorr mot holländska
mästarna och Holland var då en av Europas bästa polonationer.
Det är orvivelaktigt en rätt pessimistisk bild man får av dagens vattenpolo
i Finland. Det är bara att hoppas att HSS:s och HU:s exempel smittar av
sig och att vi får flera konkurrenskraftiga pololag. Med fler jämna och
aktiva lag stiger hela standarden snabbt och med tina och jämna matcher
kan man dra publik.
Simmis' "nya", stronga vattenpololag. Fr. v. Carl Grenner, Klaus Ruohonen, Bo
Harju. Thomas Lindholm, Kurt Mikkola, Veikko Hirvonen, Calle Francke, Jesse
Poikolainen (tränare) och Kari 1Vainikainen.
Kamratanda -
nyckeln tilI framgång
av Seppo Laine
Helsingfors simsällskap vann under åren 1955-1966 sammanlagt elva
tinländska mästerskap i vattenpolo. Då det rurinerade simmislaget sedan
drog sig tillbaka och bildade en egen poloförening år 1967, hade sällskapets
polosektion faktiskt bara en handfull goda simmare med knappast någon
som helst spelerfarenhet att starra med. Det var därför inget under, att
HSS det året placerade sig först på sjunde plats i mästerskapsserien. 1968
gick det ännu värre - endast åttonde platsen kunde beläggas.
Nu, bara ett drygt år senare, då hallmästerskapsseriens första omgång
är nästan slurspelad, står Simmis plötsligt som Nummer Ett efter att i spännande matcher ha slagit både inomhusmäsrarna Helsingin uimarit och utomhllsmästarna Kuhat. En fanrastisk urveckling kan man väl säga.
De som haft möjlighet att p å nära håll följa med det nya pololagets skeden under de senaste åren kan emellerrid ta la om, att denna utveckling inre berott på någon slump. Enligt min uppfattning är den
goda kamratandan inom Jaget den viktigaste av de faktOrer, som Jett
32
33
3-
Vår ldrott
tili framgång. Men det är också en lycka för säliskapet att som tränare
ha en man som Jesse Poikolainen, vars egen entusiasm för saken förmått skapa och utveckla denna anda.
Jesse insåg f;ån början, att det inre förslog att lappa de brisrer som
fanns - det gäUde att börja från början. Därför inleddes först en inrensiv
kondirionsträning med simning, terränglöpning och ryngdlyfrning på programmet. Först så småningom började bolibehandling och speltaktik komma med i bilden. Träningarna har i allmänhet varit hårda - ibland så
hårda, att den äldre pologenerationen vid torsdagträningarna i Georgsgatans sirohaU skakat på huvudet.
Disciplinen har varit sträng under träningarna. Mottot har varir:
"Endast den som tränar får spela". Trots den hårda takten har endast
två spelare slutat, medan ett flerral ivriga nya spelare har kommit i
stäliet.
Endast en god laganda gör det möjligt att forcsärta på detta särt.
Men för att upprätthåUa en sådan anda måste den gemensamma verksamheten utsträckas utanför själva träningarna och matcherna. "Huvudsaken är inte v a d vi gör, utan det att vi gör något tillsammans, brukar
tränaren säga. Inom Simmis polosektion har denna tanke förverkligats på
många olika sätt.
*
Den gemensaroroa verksamheten har bl. a. siktat på att skaffa pengar
för tävlingsresor och arrangemang av internationelia vattenpolorurneringar
i Finland. Som exempel kan nämnas, att polosekrionen under år 1969
gjorde en mrne i Väsrnyland och anordnade tre inrernarionelia mrneringar i Helsingfors med delragande lag från Jugoslavien, Sovjet och
Sverige.
Snöskotrning på vinrern och simuppvisningar på sommaren har varir
populära sätt att skaffa pengar. Polospelarna har inre ens dragir sig för
att regelbunder sköra om römningen av avrrädesrunnorna på Ungsholmen
för att få ihop en vacker slanr. Även lorterier har anordnars i polosektionens egen regi.
Det är självklart, att en dylik föreragsamhet fåtr fullr sröd från både
säliskapets styrelse och äldre medlemmar. Err prakrexempel på de äldres
inrresse för der unga laget sågs, när doktor Nils Westerholm med kläderna på hoppade i sirobassängen omedelbarr efrer slursignalen i den ridigare omralade segerrika marchen mot Helsingin uimarir.
Av det ovansagda kan vi kanske konsrarera, arr der inom en idrorrsförening forrfarande lönar sig art sikta högr och sarsa på idealism rrors
alla tänkbara svårigheter. Man kan då, såsom i faUer HSS, få fram ert sammansversat lag vars medlemmar vågar srälla sig frågan: "Vad kan ja g
göra för min förening?".
34
Så tränar norska skidessen
av Karl Kronman
Efrer bakslagen för de norska längdåkarna i Lahris-VM 1958 gick norrmännen in för arr få fram en ny generarion skidåkare. Det försra de
gjorde var att sända sin tränare Kristen Kvelio till Finland, närmare besrämt till Vuokatti för art på ort och ställe smdera huru finländarna bedrev
sin träning. Resulratet av dessa smdiebesök, samt en del egna ideer om
träningsmetoder blev att de norska skidåkarna först under Kristen K velios
och nu senare under Oddmund Jensens ledning blev allt bäme, för att
nu 10 år senare vara de skidåkare man får räkna tili de främsta i värIden.
Då Kristen Kvelio i tiden kom rill Finland, var vi här i lander på
toppen i fråga om längdåkning. Varför skali vi nu inre kunna göra
tvärrom och i vår rUI resa rill Norge för arr smdera hur gutterna lägger
upp sin rräning. Då CIF vänligen beviljade arrikelskribenren ert resesripendium för att studera längdåkningsträning, ansåg jag att det bästa var
att resa till Norge för att på ett träningsläger rillsammans med deras
eliråkare, se hUI de tränar samr utfråga dem om uppläggningen av träningen. Då jag sedan fick en vänlig inbjudan från Norges skidförbund atr
delta i dess sisra barmarkssamling (för hösten) på idrottscentret Dombåsmn
i Dombås 13-18. 10. var der med glädje man packade och reste.
Uppläggning av träningen
1 Träningsgrupper:
Rikstränare Oddmund Jensen har en elitgrupp om 15 åkare, vilka han
personligen besöker under sommaren och hösten, för att med pojkarna
diskutera olika problem samt göra upp träningsprogram för var och en.
En annan viktig uppgifr är att komma överens med pojkarnas arbetsgivare
art dessa visar sig förståelsefuUa till pojkarnas träning, och ger ledighet
för alla träningsläger. Dessutom har Jensen en grupp för comingmän om
nio åkare, samt en juniorgrupp om nio åkare. Damerna har sin egen rränare
nämligen Idar Dahl, som helt koncenrrerpr sig på dem.
2
Lägerverksamheten:
Då skidsäsongen är slur samlas skidåkarna och deras tränare någon gång
i sluret av april eiler början av maj tili ett rådplägningsmöte över en
lördag och söndag. Där diskureras den gångna säsongen, samt uppgörs
planer för den kommande säsongen. Under maj och juni är träningen
lätt, ett par gånger i veckan på länk, för att bevara grunden för den kom-
35
i minen av oktober. Då jag hade förmånen att vara med på dena läger
skall jag närmare berätta om detta lägers program.
M å n dag e n var sarnlingsdag, och då var det obligatorisk läkargranskning av samtliga deltagare, för an se om allt var i bästa skick. På kvällen
en par timmars volleybollspel i gymnasdksalen.
T i s dag e n långrur med stan på morgonen och en 5 timmars fjällvandring, det var tre fjälltoppar med en höjd av 1.400 meter som skulle
forceras (urgångspunkten i Dombås var på 680 meter) och vändmålet var
Stortoppen, en promenad om c. 50 km. Pojkarna hade smörgåsar med sig
i fickan. På kvällen ett par timmars volleybollspel.
On s dag e n på förmiddagen 2,5-3 timmars tranlOg av skidgång
uppför backar. På eftermiddagen en par timmars, samt på kvällen ytterligare
ett par timmars volleybollspel.
Tor s dag e n långrur om 5 timmars fjällvandring med vändmålet vid
Stortoppen. På eftermiddagen diskussion tillsamrnans med rränaren Oddmund Jensen angående vinrerns tävlingar och då frarnförallt VM i Tatra
i Tjeckoslovakien. På kvällen igen volleyboll.
F red a g e n skidgång med stavar i uppförsbackar 2-3 timmar, eftermiddag och kväll volleyboll.
L ö r dag e n avslurning med en lätt träningslänk, varefter alla reste hem.
Ole Ellefsiiter. en 'YPperlig representant för den starka norska
skidåkningen.
mande säsongen. 1 juli börjar den egenrliga träningen, varefter man i
augusti samlas till den första barmarkssamlingen under fem dagars tid , från
måndag till lördag (så an pojkarna kan vara hemma hos familjen över
söndagen). På detta läger företas långa fjällvandringar i måtrlig fan c. 6
timmar, med matsäcken på ryggen. Andra barmarkssamlingen sker en
månad senare alltså i september, samt det rredje och sista barmarkslägret
36
Det som man fäste sig vid var att dessa åkare tränade endast ett rräningspass per dag (icke som vi på våra läger som har två pass om dagen).
Oddmund Jensen sade an de tidigare också tränat två gånger om dagen,
men har kOlnmit underfund med att det blev för tungt. 1 stället spelades
mycket boll för att få mera spänst. Man var förvånad över huru dessa
pojkar kunde koppla av efter träningen. De tränade sin pass, och därefter var de alldeles som borcl;:opplade från allt vad träning och skidåkning heter, samt skojade med varandra.- Alla tiders karnratanda fanns
i dena gäng, man märkte an det var en mycket sammansvetsat gäng. Trots
att jag var tillsammans med dem endast en vecka, tyckte jag att då jag for
därifrån hade jag också blivit en av gänget, så kamratliga och anspråkslösa
var dessa pojkar.
Deras träning skilde sig framförallt från den svenska, såtillvida an ingen
direkt inrervallträning kom i fråga, alltså fem 5 min. löpning, 5 min. promenad o. s. v. Oddmund Jensen anser att den fysiska prestationsförmågan
förbättras och blir bra efter denna hårda inrervallinje, men nervkraften
räcker inre till uran formen kommer an gå i vågor under säsongen, att
man med andra ord inre håller hela vinrern. Pojkarna anser att svenskarna
inre blivit bäme, snarare sämre, sedan de började med den hårda inrervall-
37
träningen enligt Astrands och Högbergs recept (t. ex. Sixten Jernberg gick
sina egna vägar i träningshänseende). Indirekt blir det förstås också för
dessa pojkar en viss intervallträning, alltså uppför backar, samt när andan
faller på under träningslänken så löper de 5-10 min. eller upp till en
halv timme. Men då är den pressen borta, att nu är jag tvungen att löpa,
uran de löper när de tycker att det passar. Det blir med andra ord en
improviserad intervallträning.
3
Snöläger:
Första snölägret hålls i mitten av november, en stor överraskning för
mej var att de norska åkarna ansåg att man icke skall börja skida alltför
tidigt på hösten, ungefär 5-10 nov. är lämpligt, men sedan man en gång
kommit på snö och börjat skida, bör man få fonsätta uran avbrott (alltså
att man inte som hos oss kan bli uran snö). Då pojkarna kommer till
första snölägret har de som åkt skidor längst, endast 150-200 skid-km
bakom sig, de flesta mindre. Det första snölägret är oerhört viktigt, att
hitta och komma in i den rätta skidrytmen från början, i annat fall kan
hela säsongen vara förstörd. Oddmund Jensen talade om att t. ex. Ole
Ellefsäter senaste säsong inte på hela vimern kom in i den rätta rytmen,
och resultatet blev ime heller det bästa.
Träningen på första snölägret blir långa länkar med måttlig fan, den
ena dagen 60-70 km, följande dag 35-40 km o. s. v. Farten bör vara
måttlig just med tanke på att få den rätta rytmen och balansen inövade.
Under första snölägret sker träningen i rätt så jämn terräng, alltså inga
stora backar (endast mindre backar). Först under andra snölägret sker
träningen i större backar och hårdare terräng. På detta läger börjar snabbhetsträningen, men också under denna period och detta läger bör man
någon dag emellanåt träna långt med långsam fart. På snölägret tränade
en del skidteknik uran stavar (före VM i Oslo 1964 tränade Odd Martinsen mycket utan stavar). De första tävlingarna är ett led i träningen
och man fortsätter träningen i hårt tempo tiHs dess man känner att formen
har kommit, då tränar man mindre, enbart för att hålla formen kvar.
4
De norska skidåkarnas tidiga form:
Det som kanske mest har intresserat oss här i Finland har varit, vad det
beror på att de norska skidåkarna är i så gott slag och i så urmärkt form
tidigt på säsongen. Rikstränare Oddmund Jensen anser att det måste bero
på att de norska åkarna tränar så mycket skidgång uppför fjällen, varvid
lårmusklerna utvecklas och blir starka. Slutligen kan nämnas att ingen av
dessa skidåkare använder rullskidor isin träning sommartid, samt att
endast ett fåtal av dem har tillgång till skogsarbete på höstarna.
38
Fram för femdagars familjetävling med färg
I nom idrottsvärlden finns många tävlingar, som på sätt eller annat,
nött sig in i det allmänna medvetandet. För orienteringens del har budkavlarna hittills varit de tävlingar, som mest låtit tala om sig. Nu har
emellertid 5-dagarsoriemeringen i O-ringens regi blivit ett succearran.. .
gemang utan like.
"Femdagars" omfattar som namnet säger fem dagar med en tavltng, en
etapp, varje dag. Det sammanlagda resultatet på alla fem etapperna räknas. De fyra första tävlingarna går som vanliga individuella tävlingar.
På den 5:e etappen startar den först som har bästa sammanlagda tiden
efter 4 etapper och de övriga i mr och ordning med de tidsmellanrum,
som den sammanlagda resultatlistan av de fyra första etapperna utvisar.
Den som kommer först i mål i respektive klass är alltså segrare.
Starten för 5-dagars skedde 1965 i Skåne med ungefär 200 deltagare eller
1.000 starter under fem dagar. En blygsam början. Med åren har siffran
vuxit via 700, 2.000 och 3.600 till 5.355 deltagare fördelade på 37 klasser
år 1969. Antalet starter under fem dagar var 25.750. O-ringen har rekordsnabbt skapat ett topparrangemang av jätteformat.
Tidpunkten för tävlingen - semesterjuli - har lockat också ledande
sporrjournalister att ta sig an skriverierna kring och från femd~gars.
För många av dessa har det varit en _upplevelse att möta den stora onemerarskaran. Detta har namrligtvis märkts i idrottskrönikorna och gett arienterarna mera PR än någon annan tävling.
För oriemerarna själva betyder tävlingen mera avkoppling än tävlingshets
- tillika träning i tävlingsform - möjlighet att under semestern tiHsammans med familjen träffa likasinnaed från Europas alla länder. Man
kan givetvis också göra som två ungrare - vigas inför drygt 10.000
oriemerarvänner, vilket fördröjde 1969 års prisutdelning med en halvtimme.
*
Vad betyder O-ringen ? Det är en sammanslutning av elitorienterare i
Sverige, som för tillfället håller landslagsklass eller som har representerat
blågult i orienteringssammanhang. O-ringen bildades år 1962 och har i
detta nu c. 30 medlemmar.
Femdagars har naturligtvis ställt O-ringen inför en massa problem, .banläggningstekniskt, inkvarteringsmässigt, ekonomiskt och i parkenngshänseende. Huru den allt mer omfattande tävlingen framdeles skall kunna
39
bo ta sin "växtvärk" är inte gOtt att veta. Tillsvidare har man dock, nu
senast med datamaskinens hjälp, gett alla möjlighet att deltaga. Man
har skapat en propagandatävling uran motstycke, vilket är betydelsefulit
för orienteringens vidare utveckling och fortlevnad. Kanske har man
också gett ett trumfkort åt Internationelia Orienteringsförbundet i spelet
med internationella olympiska kommiw§n för att upphöja orienteringen
tili olympisk status.
FOTNOT: Ovansrående arrikel är berättad av Sven-Erik Öhman , ned skriven av
Jerker Nyberg.
KORSO
stålytae'
fRiiifil!H
En specialfärg för galvani-
serade ytor, metallytor m.m.
En järnhård skyddsfärg.
FINSKA FÄRG& FERNISSFABRIKS AB
40
FSC:s gymnaster
Basel " fångade" i kastmomentet som avslutar programmet
komponerat till tiiuana-rytmer.
Gynlnaestrada gYlnnastikens inl1ersta väsen
av Lars A nde rsson
F
ör mången är begreppet Gymnaestrada om icke helt okänt så åtminstone rätt diffust. - Tyvärr, bör man visst tiliägga. Rätt mycket har
dock skrivits speciellt i fackpressen om detta stora, van fjärde år sedan
lingiaden 1949 återkommande gymnastikevenemang som senaste sommar
under några solskensmättade julidagar samlade 12.000 gymnaster från 27
länder. Men att få uppleva en Gymnaestrada är dock något helt annat
än att enbart få läsa om den. Jag vågar påstå att man först då egentligen
lär sig förstå gymnastiken och dess innersta väsen och därme9 även en
viktig del av den fysiska kulmren.
Gymnaestradan är inte ett tävlingsevenemang utan ett tillfälle då gymnaster, ledare och gYJ11nastikped\lgoger från alla delar av världen samlas
i gymnastikens teeken för att ge och erhålla inspiration för kommande
verksamhet. Gymnastiktävlingarna, t. ex. vid OS, förmår inte fånga speciellt gymnastikpedagogernas intresse i lika hög grad som Gymnaestradan,
främst på grund av deras ringa utveckling i olika avseenden.
41
De flesta torde också med begreppec redskapsgymnastik förknippa
övningar endast på de traditionella olympiska redskapen barr, räck, häst,
born o. s. v. utan att känna til! eiler närmare reflektera över möjligheterna
att använda helt andra redskap för att förverkliga den målsättning man i
allmänhet uppställer för gymnastiken, nämligen god träningseffekt med
avseende å utvecklingen av scyrka, koordination, spänst och smidighet
samt känsla för rytm och escetiskt rörelsesätt. 1 Basel sågs bl. a. olika
handredskap såsom lätta eiler runga bollar, käglor, pinnar, stavar, ringar,
rep och stora trummor, 2-3 m. långa stegar som kunde sammanfogas
på olika sätt, bänkar, stora runda bord, höga hoppbord, stora och små
seudsmattor (trampolin resp. trampett) för hopp och volter, kombinationer
av t. ex. trampett och barr eller räck samt slutligen s. k. "Röhn-hjul"
(stora metallhjul, c. 2 m i diameter och med fäste för händerna och
fönerna) i vilka tyskarna, som redan i flere år tävlat om mästerskap på
detta redskap, var oerhört skickliga att hjula både vertikalt, horisoncalt
och i spiral.
*
Det är icke meningen att denna korta framställning berätta om allt
vad vi såg utan vi vill endast ge en kort sammanfattning av de incryck
vi fick under den knappa vecka Gymnaestradan varade. Med ordet vi
avses här Alvar Kronqvist, som med fem andra gymnaster från Drott
deltog bl. a. i Voimisteluliittos uppvisning, samt Bror Eklund och undertecknad, vilka enbart som åskådare - visserligen dock som jäktade sådana, hade nöjet att få se de flesta av uppvisningama i de sex jättestora
hallarna plus Landhof och St Jakobs stadion. Vi fick också insupa atmosfären vid kamratfester och -sitsar samt i de prydliga skolförläggningarna
och i den stora matsalen med sittplats för 8.000! Vi hade också förmånen
att i lugn och ro få bese stadens sevärdheter fdn forna tider i de trånga
gamla, men välvårdade gränderna, i de många fina museerna, i den
berömda Miinsterkatedralen som högt över den gröna Rhenfloden i 800 års
tid förgäves sökt sin spegelbild i de scrida böljorna och vi fick dessutom
beundra Jungfrau i hjärtat av Schweiz och bestiga Pilaeus högt över
Vierwaldstättersjön. Från FSG deltog vidare Matti Jyry med en grupp
HGK-are, som tillsammans med ett par av de ovannämnda Drott-pojkarna
represencerade förbundet med tvenne uppvisningar, vilka även lyckades väl
och uppskanades av den talrika incernationella publiken.
Programmet, som till sina Tijuana-rycmer löper undan med fart, undvikande såväl stela som traditionella formationer och ställningar, var
i kortaste laget, men i detta sammanhang var det enbart ett plus, ty på
grund av en felanmälan måste uppvisningen rycka in mellan två andra
trupper från Finland, nämligen SVL (Esa Seeste) och GFH (Hjördis
Trygge). Seestes och Jyrys trupper var de enda manliga, som företrädde Fin-
42
land om man undantar den s. k. masstruppen. De kvinnliga var flere
och från FSKG deltog förutom ovannämnda trupp fdn Gymnastikföreningen i H :fors även Tölö Gymnastikförening under ledning av Thua
Heikkinen plus alla de, som medverkade i någon av de finska masstrupperna.
Hjördis Trygges program lyckades också utmärkt, men dess höga estetis,ka värde kom dock ej fullt tilI sin rätt på den låga estraden. På
konservatoriescenen i Helsingfors vid Idrottsforum -69 gjorde sig programmet som sådanc bättre. Thua Heikkinens trupp, som också hade
äran represencera Finland både vid Nordisk ahon och vid en matine med
utvalda trupper från olika länder, gymnastiserade med käglor och rytmpinnar helt suveränc. På mig personligen verkar dock alltid gymnastik
med ryrmpinnar - kanske på grund av pinnarnas klangfärg, på något vis
stel och robotmässig. 1 all synnerhet om programmet klaras så perfekt som
n u var fallet.
*
Den finländska damgymnastiken i Basel fick i dagspressen och alldeles
speciellr i fackpressen senare ett gott orndöme. Men i stället har man
förvånat sig över det ringa manliga deltagandet från Finland. De övriga
nordiska länderna hade ju gott om manliga deltagare, bland vilka de
norsk turnveteranerna förtjänar en alldeles speciell eloge. Vad vi saknade
ifråga om finländskt deltagande överhuvudtaget, var frånvaron av enhetlig
organisation av truppen. Det rörde sig ju dock om c. 600 personers del tagande. Vid nästa gymnaestrada bör vi få tilI stånd en stark gemensam
ledning. Också i nordiskt sammanhang borde vi åstadkomma bättre
samverkan. Att såsom nu t. ex. så helt hålla sig utanför det organisationsmässiga i anslutning tilI Nordiska ahon, som hölls inför en fullsan jättesalong (flere eusen blev utan biljett), ger mindre gOtt vitsord år de stora
finska förbunden. Att ahonen sedan blev en braksucce var främst de
danska arrangörernas förtjänst, om ock givetvis de akriva och resp. truppledare även bör få ta del av äran.
Något som synes ha trängt in i gymnastiken mer än vi vetat av det
här i Finland, är s. k. samgymnastik (flickor och pojkar tillsammans med
gemensamt program). En av de mest uppskattade uppvisningarna var också
den sydafrikanska samuppvisningen av tonåringar. Vilken stil över det hela!
Likaså den cyska sam-massuppvisningen av fristående, volter och hopp på
trampett - plinc - trampert - plinc - matta. Också en belgisk och en
dansk inomhustrupp visade prov på samgymnastik. Speciellt den försmämnda
var högincressant.
*
Fullständigt begeistrade blev vi dock över en cysk demonstration vid
narnn "Murrer und Kinder". Ett 50-taI unga mammor med var sin 3-5-åriga
43
unge lekre och gymnasriserade rillsammans på err sätt som fick den rusenhövdade publiken art jubla och vart öga att tåras. Det var något helt nytt.
- Ett av Gymnaestradans absolura toppnummer!
Den tyska gymnastiken gay för övrigt en heI del nya inrryck och
rykter om den allt besjälande rytmen i tysk gymnastik besannades även.
Bl. a. kom detra tillsynes vid dr Orto Hanebuths inrressanra demonstration
av träning med runga bollar, små häckar, bänkar och tunga ringar som
handredskap (oj, så hans adeprer svettades), samr vid alla de många damrruppernas framrrädanden. Tyskarna hade också en fin uppvisning på
12 radialt uppställda trampoliner. Den ena fantastiska voltserien efter den
andra exekverades samtidigt med en precision uran like. En eloge vili vi
också ge de unga trampertvoltspecialisterna från Btibrstadt. 1 rivande
tempo och tilI medryckande musik slog de volter, "en och en halv-volter",
dubbelvolter, skruvvolt upp på hoppbord och skruvvolt ned igen och
mycker mera.
Värdnationens ypperliga insarser speciellt på redskapen är oförglömliga. Att få se t. ex. 12 man samtidigr på häsr eller barr eIler något annat
redskap utföra den ena serien efrer den andra i prima takr och sriloch
till medryckande hornmusik är ju helt enkelr festligt. Den manliga motionstruppen var hur fin som helst och de röd-vita alplandsgossarnas sprudlande energi och fan i det mångsidiga demonstrationsprogrammer på
ringar, långa stänger, rrampett, barr och plinr etsade sig alldeles speciellt
in i minner. Garnle mästargymnasren Josef Stalder och hans kumpaner
tycks kunna konsten att både insrruera och inspirera.
*
Ja, mycket vore det att berärra om. T. ex. om USA-flickornas medryckande kägel- och voltshow plus deras fanrastiska barrserier, eIler brasilianskornas grace och skönhet, eIler de jugoslaviska småpojkarnas program med stegar, eIler de sydafrikanska herrarnas stilrena spänst. De hade
samma program som Örebrogymnasterna med Erik Linden i spetsen, då de
skördade lagrar p å 40-ralet. Nu var hans landsman Olle Areborn en av
ledarna. Av alla de många masstrupperna ställde vi nog - hör och häpna
- Tunisiens främsr. De svartmuskiga männen med sina stora, granna rrurnmor, den festliga orienraliska musiken samt de beslöjade, dansande kvinnorna gjorde ert oerhört srarkt inrryck. De skandinaviska masstrupperna
klarade sig också fint. De finska damerna missade grovt vid uppställningen
under det första framrrädander, men andra gången gick det bra. Herrarna
och pojkarna i Voimisreluliittos trupp kunde även avråga från plarten efter
välförrättat värv. Men nog skall nånting göras mycket fon för att få
mera fart, friska fläktar och fantasi i Finland.
Vi väntar nu med spänning på näsra Gymnaestrada. Men var skall den
hållas?
44
Ledarkåren i vågskålcn
av Eija Francke
P
å tröskeln tilI 1970-talet framstår det klarr att gymnastiken i allt
högre grad kommer art bli en faktor som på ett narurligr. sätt, med olika
motivationer kommer att spela en framrrädande roll 1 den moderna
människans hela livsbild. Det allmänna medvetandet om konditionens
betydelse såväl i våra dagars krävande. vardagstem~~ som också då det
gäller att fylla ett väldisponerat rekreatIons- o~h frlt1dsbe~ov har vaknar
och därför upplever FSKG juSt nu en expanSlon som staller stora krav
inre enban på administrarionen i dess helhet uran i fr~msta h.and på
den ledarkader som står för det aktiva arberet ure i gymnastlkavdelnrngarna.
Medvetna om att samhällsgrupper som hirrilis stått ytterom gymnastiken kommer att söka sig tilI vår krets beslöt förbundet år 1968 karrlägga
sin dåvarande ledarkår för att på ett effektivr sätt kunna lägga upp den
framtida ledarutbildningen så att den helt skall kunna täcka morgondagens krav.
Denna invenrering av ledarkåren skedde i form av en 16 frågor omfattande enkät som rillställdes förbundets samtliga aktiva ledare. Arr
få in dylika svar är tyvärr, som bekant en synnerligen svår sak - så äve~
denna gång, varför det material jag haft att arbeta ~~d endast. bygger pa
144 godkända svaI. Denna enkät är dock endas.t etr f~rsta led 1 en undersökning som under de närmaste åren skall urvldgas. tIlI att omfatta bl. .~.
ledarnas personliga synpunkter på hur de.n . fram~.l.d.a verksamhere~ bor
urformas mot bakgrunden av de lokala aktIv1tetsmoJlI~heterna och. on.skemålen. 1 fonsättningen några plock ur resulraren varvld procentpIlnClpen
bar rillämpats.
I
1)
Ledarnas utbildning
Gymnastiklärare
Med.gymnaster ...
Minst 2-veckors ledarkurs
Kon specialkurs .... ..... .
Ingen kurs ............. .
29,4
0,8
43 ,5
18,3
%
%
%
%
Urredningen klarlägger det glädjande faktum art såväl ledare som föreningar insetr berydelsen av den allmänna grundskolning som .g~s vid
förbundets årliga 2-veckors nybörjarledarkurser. En annan pOSItIV sak
är konsraterander art våra gymnastiklärare rrots sin runga arbetsbörda 1
skolorna så akrivt deltar i föreningsarbetet.
45
Ledare som endasr besökr specialkurser är i främsta hand också
kopplade jusr på dessa specialakrivireter i föreningarna.
2)
lfi-
Ledarkårens åldersfärdelning
%
20 -
16,5
15
10
5
4)
Alder
Gruppen 31-35 är som av stape1diagrammet framgår störst och helt
naturligt de äldsta grupperna minst. Dessa sistoämnda grupper är i främsta
hand ledare av pensionärsgymnastik, ett glädjande fakrurn med beaktande
a~ den. erfarenhet som denna specialaktivitet kräver. Undersökningen lltv~sar vldare att ledaroa för motions- och ungdomsgymnastikavdelningarna
bildar den största gruppen - vardera 80 %. På tredje plats kommer
ledare för redskapsgymnastik 37,1 % följda av PG-ledaroa 5,8 %. Procenttalet 100 kan he1t naturligt ime uppnås, då många ledare samtidigr sysslar
med olika aktiviteter, vilket framgår ur nedanstående uppställning.
3)
Ledaraktivitet
leder ant. avd.
16-20 år
21-25
26-30
31-35
36-40
41-45
46-50
51-55
56-
1,4 avd.
1,6
1,4
1,7
3,0
1,9
2,3
1,7
1,3
Medeltal avd. per led. 1,8
46
Av ovanstående framgår de1s ledarnas aktivitet (vänster) men också i
huru hög grad dessa besökt olika utbildningskurser (höger). Gruppen
36-40 år uppvisar den högsta ledaraktiviteten och helt naturligt gruppen
56- år den lägsta. Den flirigaste av ledarna inom denna förstoämnda
grupp ledde hela 9 avdelningar.
Det höga medeltalet i åldersgruppen 46-50 år för genomgångna
kurser beror på att den mest kursaktiva i gruppen deltagit i sammanlagt
35!!! urbildningskurser - en synnerligen akrningsvärd prestation.
Av de 43,3 % ledare i punkt 1 som genomgått grundkurs är det
endast 4 % som inte efter denna besökt någon forrbildningskurs medan
65,3 % genomgått 1-5 fortbildningskurser, 12,3 % 6-10 kurser, 10,2
% 11-15 kurser och 4,1 % 16-20 kurser och likaså 4,1 % över 20
kurser.
genomgånglla kttrser
. 3,3 kurser
5,3
1,8
4,1
3,8
5,3
13,7
5,0
4,8
Medeltal kurser 3,2 per ledare
Ledare per distrikt
Tyvärr hade ingen av våra ledare från Alands GD returnerat svar
på enkäten varför helhetsbilden blir haItande, men de insända svaren förde1ade sig på de övriga 6 disrrikten enligt följande:
gymnaster per ledare
H:fors GD
cirka 133 gymnaster
24,7 %
Väsrra Nylands GD
14,1 %
160
Östra Nylands GD
11,8 %
107
Norra Österborrens GD
24,7 %
81
Södra Österbottens GD
12,9 %
70
Abolands GD
205
11,8 %
Den högra kolumnen
att inte alla insänt svar,
ha varit he1t missvisande
utbildades i sluter på -68
blir naturligtvis rent spekulativ i och med
men medtages dock för arr den inte rorde
år 1968. Märkas bör dock atr de ledare, som
inte delrog i enkäten.
*
Denna försra urredning kan inte sägas ha givir några omstörtande nya
kunskaper eller ha belyst eventuella problem, men klarlade dock arr
FSKG under då rådande förhållanden tack vare sina intresserade och
aktiva ledare lugnt kunde se fram mot en normal aktivitersutveckling.
Men i det skedet kunde man ännu inte överblicka den explosionsartade verksamhet som i blygsam form hade starrats under senåret 1968.
Då gjordes nämligen en i försökssyfte samarbetstrevare till Finlands
Svenska Marthaförbund för att undersöka möjligheterna för att få med
i gymnastiken grupper som tillsvidare helt befunnit sig ytrerom förbundets
verksamhetsfält. Resulratet kom att överrräffa alla våra mest optimistiska
förväntoingar. Sedan november -68 har runt om i svenskbygderna an-
47
Några synpunkter på
gyrnnastikundervisningen i skolorna
av Rurik Lindqvist
-
ViJJt vill vi vara med, men kommer det att /i1mas en tillräckligt star och aktiv
ledarkår sam tar hand om OJJ? (Pato: Gerda Schulz ).
ordnats sammanlagt 8 kurser för ledare av gymnastik inom marthornas
egen krets. Vid dessa har till dags datO urbildats sammanlagt 171 ledare
av vilka redan 53 besökt någon av de två fortbildningskurser som anordnats i förbundets regi.
Av de aktiva manhagymnastikgrupperna har 53 avdelningar bildat rena
motionsgymnastikgrupper, till vilka anslurit sig förutOm martbor även
"martyrer", ungdomar oeh barn. Detta främst i skärgården som hitintills
varit en vit fläek på verksamhetskartan.
*
Med dessa resultat för ögonen ser FSKG med tillförsikt fram mOt 70-talet
väl medvetet om sitt ansvar då det gäller att för framtiden uppehålla och
vidareurveekla det intresse som väekts bos dessa nya intressegrupper.
Men oekså nygiv som Gymnastique Moderne, trupp- oeh individuella
tävlingar poekar på vidare funktion. Likaså ser förbundet som sin uppgift
att med kvalifieerade ledarkrafter handha, upprätthålla och förbättra konditionen bland den stOra pensionärsgenerationen i vårt land - en verksamhet belt uran samhällets ekonomiska stöd tillsvidare.
För framtiden går FSKG därför in för att vid sidan av den ordinära
verksamheten i främsta hand lägga tyngdpunkten på en effektiv nyrekryrering av ledare oeh en framåtriktad fortbildning, som inte enbart
täeker den normala ledaromsättningen uran framför allt tar sikte på
den utveekling som i dagens läge inte konkret kan beräknas, men som de
senaste årens branta trend dock låter oss ana.
G rundskolans genomförande i Finland på 70-talet medför en stOr förändring för pedagogiken i Finland. För tillfället pågår en livlig debatt om
hur undervisningen skall gestaltit sig i grundskolan. Det är främSt undervisningens mål oeh metoder som är i bliekpunkten. Idrotts- och gymnastikundervisningen har ryvärr hamnat i skymundan i den pedagogiska debatten. Man kan bara hoppas att urveeklingen på gymnastikundervisningens område fortgår, trots den stiltje som nu råder kring ämnet. Skall här
försöka ge några synpunkter på medel oeh mål för ovannämnda undervisning.
Den nuvarande undervisningen omfattar teknik i olika grenar. Tenninen
är indelad i perioder, i början av höstterminen friidrott, senare korgboll,
simning osv., på vårterminen skidning, gymnastik, fotboll etc. Denna grovindelning efterföljs av mången skola. Undervisningen är av specialteknisk
art oeh måste beteeknas som ett fuskverk, som p å förhand är dömt att
misslyckas. För det första är redskapen ofta oändamålsenliga (tillverkade
för fullvuxna), för det andra räeker inte den fastställda timmen till föt
en effektiv undervisning. Fastän läraren indelar klassen i grupper och
eirkulerar mellan grupperna mnner han inte aktivera alla elever. Men detta
är inte gymnastiklärarens fel. Ofta är det endast en elev som gör något
medan de övriga ser på. Det finns inte många elever som är intresserade
av teknisk undervisning, t. ex. hur man stöter kula, gör kippen osv. Man
kan verkligen fråga sig om intresset för fysisk aktivitet kan väekas bland
eleverna med en dylik undervisning.
Atr svaret blir negativt inser man lätt. Undervisningen har ofta en negativ
inverkan på eleverna, och väeker hos dem en känsla av misslyekande när
de inte kan lära sig de tekniska finesserna. Idrotten kommer på detta sätt
i skev dager och eleverna får en negativ inställning till idrottstimmarna.
*
Idrottsundervisningen är det enda ämne på läsordningen som har som
mål att fostra "experter". Den övriga undervisningen syfrar däremor att
ge grundkunskaper i respektive ämne. T. ex. en biologilärare ger eleverna
insikt i hur livet har urveeklats på jorden, uran att för den skull önska
göra eleverna tili "experter" på området. Analogt härmed borde idrottSundervisningen i större utsträckning än tidigare förmedla grundkunskaper
48
49
4-
Vår Idrott
i fysisk fostran. Med detra avses att eleven skulle få svar på den dagsaktuella frågan: Hur kan jag uppnå en god fysisk och psykisk kondition.
Detta borde vara ledstjärna för gymnastiklärarens undervisning. Mången gymnastiklärare vägrar amagligen att acceptera motionsberonade gymnasrikrimmar, men jag är övenygad om att en sådan ändring i undervisningen skulle på ert bäme sätt ge eleverna en hälsosam avkoppling i
skolprogrammet och samtidigt väcka deras imresse för fysisk aktivitet.
Läsordningen kommer i medeltal att uppta två gymnastiktimmar i veckan. Dessa timmar borde ägnas åt höjandet av elevens allmänna kondirion. Undervisningen borde vara individuellt anpassad och sträva tili arr
förbättra elevens mororik som skapar en positiv inställning rill fysisk
aktiviret.
Där der Hnns möjligherer borde ena rimmen anslås för ureakriviteter.
Detta för arr bl. a. förbäma en av kroppens vikrigasre funkrioner och
krafrkälla - syreuppragningsförmågan. Uterimmarna kunde omfarra r. ex.
löplänkar (obs i egen rakr) på våren och hösren. För variarionens skull
kunde olika kondirionssrigar tas i bruk (sätt skolidrottsföreningen i arbere). Terrängskidning på vimern är arr rekommendera emedan denna
idrottsgren i högre grad än t. ex. ishockespel förbärtrar kondirionen och
speciellt syreupptagningen. Tili och med vandring har i detta hänseende
en effektiv verkan.
Den andra timmen kllnde ägnas år specialkondirionsgymnastik. Här
kunde man t. ex. inväva övningar som indirekt påverkar tekniken i någon
idrorrsgren. Med detta avses arr övningarna i princip morsvarar rörelserna
vid t. ex. diskuskasming. Denna undervisning är uran tvivel effektivare
än en undervisning med "redskapet ihanden". Man bör sträva tili arr
göra de olika övningar i en sådan svårighetsgrad arr eleven klarar dem ,
men de får på inga villkor vara för enkla. För de aktiva kan svårare
övningar ordnas. Övningar kan r. ex. göras i "konditionsstigs stil" med en
bana i gymnasriksalen. Derra medför naturligtvis mera arbere för läraren
och kunde llnderlärras om skolorna införde gymnastikdejourer.
*
Var skall eleven få sin tekniska utbildning? Ar det specialföreningarna
som ensamma skall sköta om det? På derra kan man svara både ja och nej.
Den bästa lösningen är väl den att eleverna får sin grundteknikskolning
inom ramen för skolidrottsföreningen. Derta av många skäl. Skall endasr
nämna några. 1 skolan har man alla idrottare samlade och når dem lärr.
Skolan och dess "ära" står eleverna närmare än en specialförenings, bl. a.
därför att de "syns" bäme inom skolidrorren. De drunknar inte i glansen
av seniorernas prestationer. Eleverna märker arr de verkligen förmår göra
50
något för sin förening, och att deras insatser uppmärksammas på annat
sätt än i en specialförening. Speciellt kamraternas uppmärksamhet är en
fin sporre.
Detta fordrar arr skolans idrorrsförening är aktiv och väl skörr. Tili
detta behövs hjälpledare. Här kommer specialföreningarna in i bilden, de
har tränare och skolan marerial och urrymmen (i de flesta skolorna) .
Mången skolidrottsförening har ryvärr inte rärr arr använda gymnasriksalen på kvällarna eiler genast efrer skolans slur för dagen. Man får
hoppas att skolsryrelsen får upp ögonen för derra missförhållande och
genom förordning ger skolans idrottsförening rätr arr bruka skolans 10kaliteter och redskap. En annan möjlighet tilI ledarkraft är att kommunerna anställer idrottsledare (t. ex. Solvallakursister) som srår tili skolidrottsföreningarnas förfogande.
Vi får ime glömma den viktigaste kuggen i skolidrottsföreningen eleven. Man måste akrivera eleverna både tili "tränare" och ledare för arr
målet skall uppnås - aktiv skolidrorrsförening. Skolidrottsförbundet har
infön på sitt program kurser både för "tränare" och ledare. Genom dessa
kurser försöker vi få andra än skolans bästa idrottare intresserade av
skolidrottsföreningens verksamhet. Min uppfatming är att en livlig skolidrottsförening är en förursätming för arr specialföreningarna skall kunna
bedriva en aktiv verksamher.
Eleverna sirrer srörsra delen av dagen srilla isin pulper, vilker strider
emor naruren, enär människan är urrusrad med err rörelsebehov. På kvällen är eleven bunden vid skrivborder och läxläsningen. När läxorna är
undanstökade går man ur och sirrer ofra resren av kvällen i en rökig bar.
Omkring 80 procenr av dagstimmarna tillbringas sålunda stillasirrande. Detta gäller för både unga och gamla. Därför är det av srörsta vikt arr
eleven redan vid låg ålder lär sig berydelsen av en god kondirion och hur
den uppnås. Upplever eleven misslyckande vid gymnastiktimmarna kan
det som sagt leda rill arr de får en avog inställning tili gymnastiktimmarna och denna avoghet rransfereras ofra tili arr gälla all fysisk aktivirer.
Därför är det farligt arr tekniken har fårr så sror berydelse i undervisningen. A ven för en bra idrorrsman gäller: "Bättre en god kondition i
kroppen än 100 rekniska fines~er på planen."
-
Sanninge.'1 behöver bara byta ägare några få gånger för att bli lögn.
M. H. W. i Det Bästa
- Det finns ingen mänsklig passion sam lovar så mycket och infria'r så lite sam
hämndlystnaden.
H. B. S. i D et Bästa
51
Människall som arhetsmaskin
av Leif Sjöstrand
Kroppens förmåga att öka energiomsättningen samt muskelstyrkan tillsammans med muskelscyrningen (koordination) avgör hur fort och hu r
länge man kan urföra ett hårr muskelarbete som att springa, skida eiler
simma.
Energi frigörs på två sätt:
Det finns män
som vet mer an vanligt
om bilar därtör att de
kör mer an vanligt.
Har Ni sett,
vilken olja de använder?
1) Om syre finns rillgängligt: genom art socker och feet förbrännes
(syrekrävande processer = aeroba processer)
2) Om syremängden är orillräcklig: genom att socker som är lagrat
i musklerna som glykogen nedbrytes
spjälkes - till mjölksyra
(icke syrekrävande processer)
Genom förbränningsprocesser kan således kroppens energiproduktion
ökas. Energiomsättningen i kroppen kan också ökas genom att sockret
som lagrats me i musklerna förvandlas - spjälkes. Det sker när transporrkedjan för syre inte hinner med att leverera tillräckliga mängder blod och
därmed syre till musklerna.
Länkarna i denna transporrkedja är lungorna, hjärrat, blodet och blodkärlen. D et är hjärtat som håller rransporren igång genom att pumpa
ur det blod som syresärrs i lungorna. Ju mer syre som levereras tili
musklerna desro mer arbete kan dessa urföra. När en liter syre förbrukas
i organismen friställs 5 kcal.
Det finns i mllsklerna lIpplagrade ämnen , som vid arbete kan sp jälkas
och därigenom leverera energi.
D essa processer hjälper muskeln att fungera i början av ett arbete tills
syretillförseln blir tillgodosedd. Det kallas för muskelns hjälpmoror.
Tack vare hjälpmororn går det att accelerera hastigheten tili roppfarr
på några sekunder. Hj älpmororn griper också in då syretransporten
inre mer kan ökas. T. ex. i uppförsbackar när man försöker hålla hård
fart eller i spurren på ett lopp. Musklerna får därigenom extra energi.
Det finns en nackdel med hjälpmororn och det är att mjölksyra · samlas
i musklerna. JlI mer socker som spjälkes tili mjölksyra desro sämre möjligheter har mllsklerna att utföra ett hårr arbete.
Mjölksyra är nämligen ett trötthetsämne. Ofta händer det att man i slutet
av uppförsbacken inre kan ta längre steg, benen känns som bly och kan
bli helt stela. Orsaken beror just på att mjölksyran nästan förlamar
mllsklerna.
53
Detta trötthetsämne - mjölksyran - nedsätter inte enbart musklernas
styrka utan den kan också störa den noggranna kontroll av muskelns styrning som behövs vid väl avvägda rörelser.
Ske1ettmusklerna har ingen användning för den mjölksyra, som samlas
där, utan blodet transporterar mjölksyran vidare. Levern har speciellt
stor förmåga att förbränna eiler återuppbygga glykogen från mjölksyra.
Detta sker framförallt efter arbetets slut och kräver syre.
Vid ansträngningar som pågår under en (1) minut eiler kortare tid
levererar hjälpmotorn den huvudsakliga energimängden. Följden blir att
mjölksyra samlas i musklerna.
Större krav ställs på förbränningsmotorn om arbetstiden överstiger en
minut. Vid ansträngning som räcker från 1-10 minuter måste båda motorerna leverera energi. Proportionerna avgöres av den relativa intensiteten
d. v. s. energikravet i förhållande till individens kapacitet. Den ansamling
av mjölksyra som uppstår i början av ett arbete har ingen större betydelse
om arbetet pågår mer än 10 minuter upp till flera timmar. Det är omöjligt
att hålla Mrdare tempo än vad förbränningsmotorn klarar av vid dessa
långa arbetstider. Av detta framgår att hjälpmotorn här har en underordnad roll. Avgörande blir hur mycket kedjan för syretranspon (hjärta,
lungor, blod och blodkärl) orkar med.
Den mängd syre som kroppen maximalt förmår ta upp är måttet på
förbränningsmotorns kapacitet. Detta mått spelar en avgörande roll för
förmågan att klara ett Mrt arbete under lång tid. Det är då viktigt att
komma ihåg att storleken av den maximala syreupptagningen varierar
med anlag, ålder och kön , men kan förbättras med träning.
En förbättring genom träning är liktydig med ett häme konditionsläge.
_ Det finns två påståel1den om mänskligheten JOm iir sanna: att alla människor
ä., lika, och att alla ä., olika. På dessa två fakta bygger all mänsklig vishet.
Mark Van Doren
_
Vi borde oftare "undra om" ä1~ " betvivla att" . Att undra är nyckeln till all
f~tveckling .
G. H. i Det Bästa
_ När den franske tennisspelaren Jean Borotra et~ gång spelade dubbel med
Gustav V som partner, uppmanade han kungen: "Längre åt vänster, längre åt
vänster."
"Du låter precis som min statsminister", svarade GttStav V.
J. C. i Det Biista
o
Arsberättelserna
Finlands Svenska Centralidrottsförbund
BERÄTIELSE
över verksamheten inom Finlands S11enska Cenl"'l'alidrotts/örbund (CIF) under verksamhetsåret ]. ZO. 1968-31. 12. ]969 avgiven av förbtmdsstyrelsen tili årsmötet
den 8 mars ]970
D et gångna verksamhetsåret har omfattat 15 månader på grund av art förbunder
vid årsmötet den 24 november 1968 genom en stadgeändring övergick tili err
verksamhetsår som omfattar kalenderåret.
1 idrottsligt avseende kan man beteckna året som fulIt tili fredsstäIIande. 1 nationella sammanhang har våra idrottsmän kunnat uppvisa ungefär samma styrka som
under de senasre åren och även på det internationeIla planet har vi icke utan
framgångar varit represenrerade.
Arets statsanslag fasrsrälId es, liksom 1968, på försommaren, men de ripsunderhållsavtal, som idrottens centralorganisarioner under en lång tid haft med Oy
Veikkaustoimisto Ab har Erån den 1. 1. 1969 icke förnyats . Efter en framstöt tili
undervisningsministeriet erhöII dock de av saken berörda organisationerna direkr
av ministeriet ett extra anslag, som motsvarade den ersärrning organisationerna tid igare erhållit enligt nämnda avtaI.
På sommaren tilIsatte statens idrorrsråd på undervisningsministeriets uppmaning
en specielI arbetsgrupp för att söka nå en lösning berräffande idrottens framtidsplanering i vårt land. Arbetsgruppens arbete forrsätter under år 1970, men i november avgav förbundet sirr utlåtande beträffande gruppens första delbetänkande.
Verksamhetsårets märkligasre och samtidigt mest berydelsefulIa händelse på det
interna planet var förbundets rådplägningsdaga r "Idrottsforum 1969" i början
av november. D agarna, vilkas planering inleddes redan hösten 1968, fick genomgående ett positivt mottagande och gay både förbundet och deltagarna nya impulser
och målsättningar för framtiden.
Under hösten fattades beslu t om att för förbunde t Iåta anskaffa en egen fana, ett
allmänr förbundsmärke och plaketter i gu ld och silver.
Förbundets officielIa organ Sport-Pressen har utkommit i normal ordning och
tidningen har icke belastat förbundets ekonomi. Utgifterna för årsboken Vår idrott
har fortfarande kunnat hålIas skäliga.
FÖRBUND ETS lED NlNG
Förbtmdsord/örande: Erik Aström.
Styrelseordförande: Carl-Olaf Homen.
Styrelsemedlemmar: Nils-Erik Nyman och Ake Algars för SFI, Leo Backman
(FSS), Carl-Henrik Fager (FSO), Marianne Linko (FSKG), Ralf Dyhr (FSG) ,
Karl Gustav Kunnas (SFSI), Per-Olof Löfgren (SFS), Nils Westerholm (Konditionsfrämjandet), Lars Eklund och Mårten Weurlander (NAID), Folke Nyberg och
Anders Stenman (ÖID) och Rudolf Mattsson (AID ).
Styrelsesttppleanter: Runar Björklöf och Albert Winter (SFl), Evald Stenman
(FSS), Sven Dahlfors (FSO), T hua Heikkinen (FSKG), Stig Nummelin (FSG), Nils
Kankkonen (SFSl), Berndt Böckelman (SFS), TorIeif Stenvall (Konditionsfrämjandet), Lars-Olof Liljeström och Ake Sundell (NAID), Ake Sundholm och Ake Storå
(ÖID) och Gustav KarIberg (AID).
57
Viceordförande i styrelsen har varit Anders Stenman, sekreterare Ralf Dyhr och
skattmästare, vald utom styrelsen, Roland Wiik.
Arbetsutskottet: Carl-Olaf Homen, L. Backman, R. Dyhr, L. Eklund, C-H. Fager,
Marianne Linko, N-E. Nyman och R. Wiik.
Ekonomietttskottet: J. O. Söderhjelm, Birger Burman, Börje Lindeman, Birger
Lönnberg, Kaj Nummelin och E. Aström.
Förhandlingsdelegationen för samarbete med idrottens centralorganisationer: Bo
Palmgren, L. Backman, R. Björklöf, 1. Eklund, C-H. Fager, Clas Hagert, Ingeborg
Jung, K. G. Kunnas, P-O. Löfgren, F. Nyberg, N-E. Nyman, A. Stenman, E. Aström
och kanslichefen.
Kurskommitten: Nils Kankkonen, L. Backman, Pehr Backman, Ingmar Björkman,
L. Eklund, C-H. Fager, Ingeborg Jung, S. Nummelin, Sren-Erik Stenbacka och
kanslichefen.
Disciplins- och regelnämnden: Erik Aström, L. Backman, L. Eklund, C-H. Fager,
C. Hagert, C-O. Homen, Ingeborg Jung, K. G. Kunnas, N-E. Nyman och A.
Stenman.
Ungdomsrådet: Ake Romantschuk, Eija Francke, Lars-Olof Liljeström, Gustav
Astrand och kanslichefen.
Arsbokens redaktionskommitte: Roland Wiik, Björn Bjurström, 1. Björkman,
Eija Francke, Karl-Gustav Hagros, S. Nummelin och F. Nyberg.
Sekret tttskott: Erik Aström, C-O. Homen, A. Stenman och kanslichefen .
Revisorer: Bertel Storskrubb och Christer Wallendorff med L-E. Hartman och
E. Sandholm som suppleanter. Fjalar Adolfsson (GRM) har varit sifferrevisor.
KANSLIET
Kanslichef har varit Roland Wiik och kanslister fruar Maj-Britt Cavonius och
Maj-Lis Bergman.
Kansliets adress har varit Tempelgatan 19. D. 37, Helsingfors 10. Kanslilokalen
har varit gemensam för CIF, samtliga medlemsförbund och NAID.
DISTRIKTEN
Nyland-Abolands ID
Styrelsen: ordförande Lars Eklund, viceordförande Mårten Weurlander, kassor
Bengt Hagman, medlemmar Richard Bergström, Bror Borgström, Sune Kevin, LarsOlof Liljeström, Pentti Ljungqvist, Tryggve Pihl, Ake S.undell och Eduard Zukale.
Sekreterare: Roger Lindström, Tempelgatan 19, Helsingfors.
Österbottens ID
Styrelsen: ordförande Folke Nyberg, viceordförande Börje Strandvall, kassör
Ake Sundholm medlemmar Henrik Bergman, Gunnar Nylund, Johannes Ollus,
Carl-Johan Pal~, Stig Rosenback, Bror Rönnbacka, Erik Sepänaho, Bo Simell och
Ake Storå.
Sekreterare: Lars Kneck, Kaserngatan 21, Vasa.
Alands ID
Styrelsen: ordförande Rudolf Mattsson, viceordförande Nils Dahlman, kassör
Gustav Karlberg, medlemmar Ragnar Erlandsson, Viking Granskog, Ronald Holmen, Paul Holmfors och Rolf Wennström.
Sekreterare: Ronald Holmen, Idrottsgården, Mariehamn.
OFFICIELLA ORGANET
Centralidrottsförbundets officiella organ har såsom tidigare varit Sport-Pressen.
Trots fortsättningsvis ökade kostnader har tidningens ekonomi kunnat hålIas i
balans.
Tidningen, som liksom under tidigare år tillstälIts skandinaviska idrottsledare, har
citerats i såväl utländsk som inhemsk press.
Sport-Pressens guldmedalj för år 1968 tilldelades Mona-Lisa Strandvall, medan
medaljen för år 1969 tillföll Jorma Sandelin.
Som tidningens både chefredaktör och redaktionssekreterare har fun?erat Enzio
Sevon. Roland Wiik har varit verkställande direktör och fru MaJ-LIs Bergman
kontorist i det bolag, som svarat för tidningens utgivande.
EKONOMIN
Centralidrottsförbundets ordinarie statsanslag för år 1969 var 399.600 mark och
dessutom beviljades förbundet i november ett extra statsanslag 30.080 marko Av
det ordinarie statsanslaget för år 1968, som uppgick till sammanlagt 330.000 mark,
utbetalades 82.500 mark under innevarande verksamhetsperiods tre första månader.
Till medlemsförbunden och distrikten har som verksamhetsanslag utbetalats sammanlagt 370.000 mark enligt de procentsatser som fastställts av styrelsen: SFI 30 %,
FSS 10,5 %, FSO 10,5 %, FSKG 10,5 %, SFSI 6 %, FSG 4 %, SFS 1 %, NAID
13,75 %, ÖID 12,25 % och AID 1,5 %.
Som hyresbidrag för kanslilokalen i Vasa har ölD erhållit 2.184 marko
MEDLEMSA VGIFTERNA
Av medlemsorganisationerna har icke några medlemsavgifter uppburits.
Avgiften för understödande medlemmar har varit densamma som under föregående år nämligen 5 mark i årlig avgift och 100 mark för ständiga medlemmar.
Garanternas avgift har varit 20 marko
58
VAR IDROTT
På grund av årsrnötenas förflyttning utkommer förbundets årsbok Vår Idrott denna
gång i början av mars 1970.
.
Samtliga förbunds årsberättelser ingår i årsboken, som i övrigt i ett flertal artlklar
behandlar aktuella idrottsspörsmål och -händelser.
RADPLAGNINGSDAGAR
Förbundets rådplägningsdagar "Idrottsforum 1969" försiggick den 1-2 november i Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. De ordinarie deltagarna, som
uppgick tili c:a 220, var uppdelade på fyra ämnesgrupper, "Idrotten, konditionen och
fritiden" "Idrotten och skolreformen", "Finansieringen av föreningsverksamheten"
och "En: eller tvåspråkiga föreningar". 1 Idrottsforum ingick öppningsplenum, vid
vilket bl. a. de fyra ämnena presenterades i föredragsform av resp. gruppreferent,
grupparbeten och avslutningsplenum, vid vilket antogs resolutioner i samtliga fyra
59
ämnen. Idrottsforums svenska gästföredragshållare var verkställande direktören i Sve·
riges Riksidrottsförbund Bo Bengtson, vars föredrag berörde "Idrotten kondi·
tio.nen och fritiden". S0!D Idrottsforums övriga referenter fungerade fjl.~ag. Jarl
Fnsk, ekon.mag. Lars-Enk Hartman och professor Knut Pipping.
Organisationskommitten för Idrottsforum hade följande sammansättning: Carl-Olaf
Homen (ordf.), Carl-Henrik Fager, Eija Francke, Folke Nyberg, Enzio Sevon och
Roland Wiik.
Arrangemangen av Idromforums kvällsfest på Konservatorier handhades av en
fesrkommitte med följande sammansättning: Ingeborg Jung (ordf.), Ingmar Björkman, Eija Francke och Lasse Heideman.
KURSVERKSAMHET, STIPENDlA TER m. m.
Kursverksamheren under året inskränker sig till deltagande i de normala nordiska kurserna. 1 övrigr har medlemsförbunden, distrikten och Solvalla idrottsinstitut
handhaft kursverksamheten.
Solvalla utdimitterade på våren den andra kursen ungdoms- och idromledare:
Han~-Erik Blomqvist, Eric Ehrstedt, Bo Grahn, Tove Hongell, Marcus Karling,
MeIJa Laiho, Benita Levon, Jan-Gösta Lindberg, Christer Majabacka, Eva Nordenswan, Birgitta Nordsrröm, Tuija Norrgård, Mikael Nyman, Anneli Schiiller Leif
Sjösrrand, Torsten Smedslund, Richard Srrandberg, Viveca Westman, Lars Wilhelms
och Inger Winberg.
De av Centralidrottsförbundet lediganslagna stipendierna för gymnastiklärare,
idrottsinsrruktörer samt gymnastik- och idrottsstuderande tiIIföll i år fölajnde:
Lars Andersson, Wolf Enbacka, Harriet Forsberg, Leif I-Jaglund, Bengt Rosengård
Väinö Varstala och Viveca Westman.
'
I en utbildningskurs för idrominstruktörer på Bosön 23-29. 6. delcog Roger
Lindström, Esbo IF.
.
I det nordiska ungdomslägret på Solvalla 19-26. 7. deltog Kitty Backman, IK
Örnen, Dick Karlsson, Pargas IF och Agneta Westman, Vasa Kvinnliga Gymnastikförening. Som ledare och utbildare på lägret fungerade Ake Romantschuk och
Viveca Westman.
I den nordiska ungdomsledarkursen i Jessheim (Norge) 23-30. 7. deltog PeterAnders Storrank, Terjärv US.
REPRESENTATION VID MöTEN m. m.
Vid den av Unesco arrangerade kongressen för idrott och pedagogik i Mexico
City den 7-9. 10. har CIF represencerats av Nils-Erik Nyman.
Vid FAIF:s idrottspolitiska dagar i Jyväskylä den 29. 11. har CIF representerats av Carl-Olaf Homen.
Vid Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbunds årsmöte den 10. 2. 69
har CIF representerats av Caj Stålström.
Vid Ungdomsunionens årsmöte den 26. 2. har CIF represencerats av Bengt Hellström.
Vid Sport-Pressens bolagsstämma den 12. 3. har CIF repeesenterats av Carl-Olaf
Homen.
Vid Finlands Svenska Radioförbunds årsmöte den 25. 3. hae CIF eepeesenteeats
av Carl-Olaf Homen.
Vid den nordiska Faelleskongressen i Helsingfors den 16--18. 5. hae CIF repreils-Erik Nyman och Roland
senteeats av Lars Eklund, CarI-Olaf Homen,
Wiik.
Vid Liikuntatieteellinen eueas seminarium i Vierumäki den 1-3. 6. hae CIF
eepeesenterats av Nils Kankkonen.
Vid ett ungdomsledarseminarium på Norrvalla den 4-6. 6. har CIF representerats av Nils Kankkonen.
Vid Finlands Olympiaförenings årsmöte den 2. 5. har CIF representerats av Nils·
Erik Nyman.
Vid FAIF:s idrottspolitiska dagar i Helsingfors den 27-28. 11. har CIF re·
presenterats av Nils Kankkonen.
UTMARKELSETECKEN
Innehavare av CIF:s förtjänsttecken är: Ivar Ståhle (Nr 1), Erik Aström (2), Erik
von Frenckell (3), Bo Palmgren (4), Johan OtCO Söderhjelm (5), Gertrud Wichmann (6), Anders Stenman (7), Oskar Hakuiin (8) t, Magnus Cedercreutz (9 ),
Enzio Sevon (10), Birger Lönnberg (11), Paul Virtanen (12), Ingeborg Jung (13),
Paul E. Nordström (14), Märta Lindholm (15), Ludvig Steiner (16), Lars Eklund
(17), Alfons Lundberg (18), Kari G. Andersson (19), Hugo Hallman (20), Valter
Eklöf (21), Börje Strandvall (22), Folke Nyberg (23), Carl-Henrik Fager (24),
Raymond Sell (25), Birger Burman (26) och Erik Wilen (27).
UPPV AKTNINGAR
. l!'nder ve~ksamhetsåret har förbundet uppvaktat följande organisationer: IdrottsInstltutet KIsakeskus 10 år, Larsmo IF 50 år, IF Sibbo-Vargarna 40 år, Krono·
~agens IF 60 år, Sjundeå IF 50 år, Työväen Urheiluliitco 50 år, Grankulla Kvinn·
hga ~Y?In.~stikföre?ing 50 år, Vörå F.olkhögskola Norrvalla (invigning), Suomen
AmpuJamlutto 50 ar, G & IF Tor 60 ar, Esse IK 50 år och IF Pedersöre-Pojkarna
60 år.
Enskild~ personer: Sven ~ögström 60 år, Bror-Erik Sahlstedt 50 år, Birger Lönnber~, 60 ar, Torsten Tegner 80 år, Esther Staffans 80 år, Börje Srrandvall 60 år
Kai Brunila 50 år, Yrjö Valkama 75 år, Erik Francke 50 år Walter Ekhol~
80 år, Birger Ostrow 60 år, Ivar Ståhle 80 år, Bo Palmgren 60' år, Helmut Hess
50 år, Rolf Davidsson 60 år, Jussi Tossavainen 70 år, Rainer Holmberg 70 år, J. W.
RangelI 75 år, Eija Francke 50 år och Björn Bjurström 50 år.
Förbundet har uppvaktat vid Torsten Fagerholms jordfästning.
60
Finlands idrorrs förtjänsttecken har under året på förslag av Cenrralidrorrsförbundet i samråd med medlemsorganisationerna tilldelats följande personer:
Förtiänstkors i guld: Folke Nyberg och Roland Wiik.
Förtiämtkors i silver: Lars Andersson, Stig Henriksson, Runar H~llsten, Margareta KarIson, Einar Löf, Kaj Nummelin, Ulla-Stina Scorskrubb och Ake Sundholm.
Förtiänstmedali i silver med förgyllt kors: Lars Grönholm, John Hallgren, Jarl
Ivars, Armas Karlsson, Adele Sundblom och Lennart Teir.
Förtiänstmedali i silver: Harald Eklund, Elis Eksrröm, Eliel Eng, Henrik Forss,
Lars-Erik Forss, Sven Lindvall, Aarne Pajunen, Lisa Sommarström, Helge Srrandvall, Joel Sundholm, Karl Söderström och Börje Torrkulla.
Förtiänstmedali i brons: Nils Andersson, Bertel Holmström, Hilding Karlsson,
Toivo Kärras, Pär Pikulinsky, Sylvia Sainio, Mikael Stark och Alarik Abb.
61
ANSLUTNING TILL OCH REPRESENTATION 1 ÖVRIGA
ORGANISATIONER m. m .
. C~ntI~lidrott~förbundet är medlem i Nordens
plafore~l1ng, Fmlands Svenska RadlOförbund,;
Gymnastikförbund, Finlands OlymUngdomsunionen, Finlands Sim ·
undervlsnings- och Livräddn ingsförbund, La Federation Internationale d'Education
Physique, Finlandssvenska Upps lagsverk, Hembygdsvård och samverkande medlem
i Föreningen Pohjola-Norden.
Förbundet har under verksamhetsåret varit rep resencerat i följande organisationer:
Statens idrottsråd: Birger Lönnberg.
Nylands läns idrottsnämnd: Harald Blomquist och Lars Eklund.
Vasa läns idrottsnämnd: Folke Nyberg, Anders Stenman, Ake Storå, Ake Algars
och Stig-Göran Myntti som sekreterare.
Abo och Björneborgs läns idrottsnämnd: Jarl Bergborn och Stig Henriksson.
SVUL:s förbundsfullmäktige: Birger Lönnberg (suppleanc Carl-Olaf Homen ).
Finlands Olympiaförenings delegation och styrelse: Nils-Erik Nyman.
Finlands olympiska kommitte: Carl-Olaf Homen som sekreterare.
Ungdomsunionen: Bengt Hellström.
Finlands Svenska Radioförbund: Carl-Olaf Homen som scyrelsesuppleanc.
Solvalla stiftelsens delegation: Magnus Cedercreutz, Carl-Olaf Homen och ]. O.
Söderhjelm.
Suomen Urheilumuseosäätiös förvaltningsråd: Roland Wiik (suppleant Eija
Francke).
Ungdomsidrottens samarbetskommitte: Ake Romantschuk och Roland W iik. Den
förstnämnde är dessucom ordförande i den nordiska ungdomsidrottskomminen.
Revisorssuppleanc i Oy Veikkauscoimisto Ab har v~rit Roland Wiik.
Svenska Finlands Idrottsförbund
BERÄTfELSE
över Svenska Finlands ldrottsförbunds (SFI) verksamhet 1mder tiden 1. 10. 1968-
3!. 12. 1969, avgiven av förbundsst yrelsen tili å-rsmötet i Gamlakarleby den
8 mars 1970
Vårt förbund har glädjen an också denna gång kunna bokföra en i många avseenden framgångsrikt verksamhetsår. Friidrottskunnandet har fortfarande utvecklats, de under de senare åren uppnådda positionerna i FM-sammanhang har i SCOrt
sett kunnat bibehållas och medeltalsresultaten för de tio bästa visar i många grenar
klara förbättringar. Cyklisterna har alltjämt en mycket stadgad position på det
nationella planet och simsporcen inom förbundet har beren sina anhängare många
glädjetillfällen, icke minst i samband med årets FM-tävlingar. Kraftidroccen, representerad av tyngdlyfrningen har haft svårigheter art hävda sig ynerom den egna
kretsen, men man norerar i alla fall den ökade aktivireren inom vissa föreningar
som en positivt fakrum .
Arets FM i srafett gick i GamJakarleby med G IF som en framgångsrik arrangör.
Helsingfors i januari 19 70
Carl-Olaf Homen
styrelseordförar_de
o. Y.
+
62
Ralf Dyhr
sekreterare
Roland llViik
kanslichef
LA RS KR0 GI USA. B.
SPEDITION - BEFRAKTNING - FARTYG KLARERING
KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV FARTYG
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA FLYTTNINGAR
Helsingfo r s
Fredrikshamn - Kotka - Hangö - Abo - Raumo - Mäntyluoto
SFI-basen Nisse Nyman gratulerar Bengt Gillberg efter den lyckade comebacken.
63
Förbundets klubbar höll sig väl framme i prislistorna, Esbo IF och GIF:s damer
antecknade sig som rekordhållare och Hangö IK, Helsingfors IFK, IK-32, IK
Kronan, IF Standard och IF Åland fanns på poängplats. 1 de individuella FMtävlingarna höll sig åter förbundets damer och flickor mycket bra framme, men någon orsak att klaga på de manligas insatser finns icke heller. Andra storarrangörer inom friidrotten var IF Åland, som med den äran svarade för arrangemangen
av ungdomslandskampen mot Sverige och Norge, samt Helsingfors IFK och IK-32,
vilka var arrangörer vid Kaleva-spelen i Helsingfors.
Årets tre FM-titlar i cykel kom genom Ole Wackström och Borg Akilles (2) ,
medan HSS, med Roy Grahn och systrarna Salmi i spetsen, såg till att Vetehiset
på allvar fick konkurrens om titeln landets bästa simklubb.
Under det gångna verksamhetsåret avled bl. a. följande SFI närstående personer: Knut Mannström, Rudolf Hellberg, Edvin Corin och Torsten Fagerholm. Minnet av de bortgångna bevaras inom vårt förbund.
öderberg, Bror Westerberg, suppleanrer Erkki Finell och H åkan Linden, sekreterare John Corin.
Simrådet: Ordf. Axel Mikkola, ledamöter Ove Flinck, Jack Ifström, Jarl Ivars,
Karl-Erik Ivars, Gustav Karl berg, Leo Stjernvall och Caj Stålström, sekreterare
Stig Warelius.
Kraltidrottsrådet: Ordf. Klaus Lindeman, ledamöter Per-Olof Lassas och Leo Salin, sekreterare Kaj Stenius.
Representanter i andra organisationer
Utskott
FI har under verksamhetsåret varit representerat i följande organisationer:
Finlands Svenska Celltralidrottis/örbtmd: Nils-Erik Nyman (suppleant Runar
Björklöf) och Åke Ålgars (Albert Winter).
CIF:s arbetsutskott: Lars Eklund och Nils-Erik Nyman.
CIF:s ekonomieutskott: Kaj Nummelin.
CIF:s förhandli11gsdelegation lör san~arbete med idrottens cmtralorganisationer:
Runar Björklöf, Lars Eklund,
ils-Erik
yman och Anders Stenman.
CIF:s kurskommitte: Ingmar Björkman och Lars Eklund.
CIF:s ungdomsråd: Åke Romantschuk.
C/F:s disciplins- och regelnämnd: Lars Eklund, Nils-Erik Nyman och Anders
tenman.
Arsbokens redaktionskommitte: Ingmar Björkman.
Suomm Urheil1tliittos styrelse: Nils-Erik Nyman.
SULs /örbundsfullmäktige: NÅID Lars Eklund (suppleanr Kurt Sirenius) och
Pentti Palmgren (Eric yholm), öID Anders Stenman (Folke Nyberg) och John
trang (Birger Slotte) och ÅID r ils Dahlman (Gustav Karlberg).
SULs tekniska utskott: Åke Bergman och Anders Stenman.
SUL:s disciplinsutskott: Nils-Erik Nyman.
SULs ungdomstttskott: Pentti Palmgren.
SUL:s damutskott: Rolf Davidsson.
Stadion-stiftelsen: ils-Erik Nyman.
Solvalla-stiftelsen! styrelse: Lars Eklund och
ils Luukkonen, suppleanrer Bertel
Srorskrubb och Anders Stenman.
Solvalla-stiftelsen! delegation: Åke Bergman, Runar Björklöf, Lars Eklund, Nils
Luukkonen, Axel Mikkola och Nils-Erik Nyman.
Sttomen Pyöräilyliittos arbetstttskott: Erik Korin och Birger Ostrow.
Finlands Simförb1mds styrelse: Jarl Ivars.
Finlands Simlörbrmds propagandautskott: Per-Erik Widen.
Finlands Simförbunds kommitte lör simundervisning och livräddning: Axel Mikkola.
Finlands Sim/örbtmds vattenpolo1/.tskott: Kurt Mikkola.
Finlands Simtmdervisnings- och Livräddningslörbund: Leo Stjernvall, samt förbundets propagandaurskott Caj StålstrÖm.
Finlands Olympialörenings delegation och styrelse: Nils-Erik Nyman.
Arbetsutskottet: Ordf. Nils-Erik Nyman, ledamöter Runar Björklöf, Lars Eklund ,
Axel Mikkola, Birger iemimäki, Kaj Nummelin och John Strang (suppleanr Åke
Srorå) , sekreterare Roland Wiik.
Sekreta utskottet: Nils-Erik Nyman, Åke Bergman, Anders Stenman och Bertel
Storsk rubb.
Friidrotts·rådet: Ordf. Nils Lindstedt, ledamöter Åke Bergman, Georg Malmborg,
Rudolf Mansson, Pentti Palmgren och John Strang, sekreterare Roland Wiik.
Cykelrådet: Ordf. Erik Korin, ledamöter Olof Björklund , Birger Ostrow, Ingberr
Finlands idrotts förtjänstkors och medaljer:
Förtjänstkors i guld: Folke Nyberg o. Roland Wiik.
Förtiänstkors i silver: Lars Andersson, Stig Henriksson, Runar Hällsten, Einar
Löf, Kaj Nummelin o. Åke Sundholm .
Förtiänstmedalj i silver m . förgyllt kors: Lars Grönholm, Jarl Ivars, Armas Karlsson
o. Lennart Teir.
Arsmötet
Förbundets årsmöte försiggick den 24 november 1968 i Helsingfors sparbanks
klubblokal och vid mötet var 40 av förbundets föreningar represenrerade. Som
mötets ordförande fungerade Nils-Erik Nyman, som även enhälligt återvaldes till
förbundets ordförande.
Förbundsstyrelsen
Förbtmdsordlörande: Nils-Erik Nyman, Helsingfors.
Viceordlörande: Åke Srorå, Jakobstad.
Ledamöter: Runar Björklöf, Helsingfors, Lars Eklund, Gruvsta, Axel Mikkola, Helsingfors, Birge r Niemimäki, Helsingfors, Birge'r Ostrow, Grankulla och Birger Slone,
Gamlakarleby.
Distriktens
representa.~ ter j
styrelsen
Nyland-Abolar.ds ID: Nils Lindstedt (suppleanr Kurt Sirenius), Georg Malm.
borg (Ulf Boström) och Åke Sundell (Sven Ellenberg).
Österbottens ID: Gunnar Nylund (Stig Rosenback), Edgar Stenbacka (Böqe Strandvall) och John Strang (Lars-Erik Antila).
Alands ID: Rudolf Marrsson (Gustav Karlberg).
Skattmästare: Kaj Nummelin.
Sekreterare: Roland Wiik.
Skolningschel: Kalervo af Ursin .
Revisorer: Fjalar Adolfsson och Åke Bergman ordinarie, samt Lars-Olof Liljeström och Anatol Pritikin suppleanter.
Utmärkelser
64
65
5-
V år Idrott
Förtiänstmedali i silver: Harald Eklund, Elis Ekström, Henrik Fotss, Lars-Erik
.
Forss, Sven Lindvall, Aarno Pajunen, Helge trandvall o. Börje Torrkulla.
Förtfämtmedali i brons: Hilding Karlsson, Toivo Kärras, Pär Pikulinsky, Mikael
Stark o. Alarik Abb.
Förbundets guldplakett: Larsmo IF, Bo Palmgren o. IF Pedersöre-Pojkarna.
Förbundets förtiämtkorJ: Birger Ostrow.
Förbundets förtiänstmärke: Richard Bergström, Per Fagerström, Gösta Karlsson,
Birger Lassas, Heikki Liimatainen, Ake Lindfors, Henry Lindqvist, Stig Nymander,
Magnus Näs o. Hans Stenman.
Förbundets standar: Rolf Davidsson, Esse IK, Erik Francke, Helsingfors KV, Rainer Holmberg, Holger Ingberg, Birger Lönnberg, Runar Nylund, Sjundeå IF, Ivar
Ståhle, Työväen UL o. Per-Erik Widen.
Förbundets silverplakett: Bertel Corin, Holger Karlsson, Per-Erik KassIin, Keijo
Muje, Erik Stenman o. Karl Stens.
Uppvaktningar
Förbund, föreningar: Larsmo IF 50 år, IF Sibbo Vargarna 40 år, Kronohage~s ~F
60 år, Sjundeå IF 50 år, Norssin Turnarit 90 år, Työväen UL 50 år, HelSingin
KV 60 år, Kälviän Tarmo 60 år, G & IF Tor 60 år, Esse IK 50 år o. IF PedersörePojkarna 60 år.
Enskilda personer: Sven Högström 60 år, Birger Lönnberg 60 år, Ulla Sevon 60
år, Torsten Tegm!r 80 år, Börje Strandvall 60 år, Rudolf Hellberg 60 år, Edvin
Corin 75 år, Heikki Liimatainen 75 år, Bertel Corin 50 år, Walter Ekholm 80 år,
Birger Ostrow 60 år, Ivar Ståhle 80 år, Richard Bergström 50 år, Bo Palmgren
60 år, Helmut Hess 50 år, Birger Weckström 60 år, Keijo Muje 50 år, Jussi Tossavainen 70 år, Erik Francke 50 år, Rolf D avidsson 60 år, Per-Erik Widen 60 år,
Lennart Teir 50 år, Nils Raak 50 år, 'Runar Nylund 50 år, Rainer Holmberg 70 år,
]. W. Rangell 75 år, Ake Lindfors 60 år, Björn Bjurström 50 år, Holger Ingberg
60 år o. Tor Lindemark 50 år.
Förbundet har uppvaktat vid följande jordfästoingar: Knut Mannström, Rudolf
HeIlberg, Edvin Corin o. Torsten Fagerholm.
Hedersledamöter
Tili hedersledamöter i Svenska Finlands Idrottsförbund har kallats professor Viktor
Heikel (t), friherre R. F. von WilIebrand (t), kommerserådet J. F. Hackman (t) ,
konsul Harry Schauman (t), direktör Emil Lindroos (t), brandchef Gösta Wasenius (t), direktör J. S. Edström (t), direktör Kristian Hellström (t), kommerserådet Lars Krogius (t), lektor August Blomberg (t), ko=erserådet Karl Stockmann (t), konsul Ernst Krogius (t), stadsdirektör Erik von Frenckell, ~ons~l Karl
Seidenschnur (t), avdelningschef Erik Wilen, försäljningsdirektör Enk Aström,
gymn.lär. J. W. Björk (t), vicehäradshövding Viktor Björkqvist, major Ivar Ståhle,
herr Waldemar Wickholm och socialrådet Anders Stenman.
Förbtmdets färtiänstkors
Udändska innehavare av förtjänstkorset är: Sveriges Konung Gustaf VI Adolf,
konsul Isaac Westergren (t), direktör Kristian Hellström (t), direktör J. S. Edström (t), överstelöjrnant Ernst Btedbetg, kontroIlöt Anton Johansson (t), redaktör
Eric PaHin, redaktör Torsten Tegm!t, direktör Sven ' Låhman och civilingenjör Tage
Ericson (t), samtliga från Sverige.
66
Inhemska innehavare av förrjänstkorset är kommerserådet J. F. Hackman (t),
fiLmag. Arthur Eklund (t), direktör Uno Westerholm (t), lektor August Blomberg
(t), friherre R. F. von Willebrand «t), brandchef Gösta Wassenius (t), vicehäradshövding Jon Hartman (t), kommerserådet Karl Stockmann (t), apotekare Oscar
Jansson (t), avdelningschef Erik Wilen, kamrer Sig. H:son Schneidler (t), dipLing.
Ossian Nylund (t), lektor Gösta Rönnman (t), rådman Oskar Ekman (t), vicehäradshövding Viktor Björkqvist, folkskollärare M. 1. Björkqvist (t), direktör E. W.
Heinrich (t), major Ivar Ståhle, gymn.lär. J. W_ Björk (t), kamrer Runar Granholm (t), vicehäradshövding Lars Hornborg (t), vicehäradshövding Harald Munck
(t), doktor K. J. Lundmark, kommerserådet Einar Johansson (t), bankdirektör Gunnar Ahman (t), herr Sigurd Kjällman (t), folkskoll ärare K. G. Andersson, direktör
Lars Ollonqvist (t), herr Albin Andersson, socialrådet Anders Stenman, direktör
Valter Eklöf, stadsdirektör Erik von Frenckell, direktör Pehr Lindholm, herr Waldemar Wickholm, jur.dr J. O. öderhjelm, herr Börje Strandvall, professor Bo
Palmgren, konrorschef Ludvig Steiner, försäljningsdirektör Erik Aström, lektor
Palle Virtanen, fiLmag. Lauri Miettinen (t), direktör Edvin Corin (t), inspektör
Ake Bergman, prokurist Knut Mannström (t), direktör Hannes Klockars, köpman
Claes Ström (t), direktör P. E. Nordström, direktör Axel Mikkola, herr Arthur
Eriksson, redaktör Enzio Sevon, kanslichef Holger Sallmen, skolföreseståndare Karl
F. Ljungberg (t), konrorist Albert Winter, redaktör Runar Hällsten, herr Ake
Ekholm, direktör Jöns Lindquist (t), agronom Reino Piirto, affärsman Holger
Ingberg, herr Fride Sandberg (t), dipLekonom Bertel Storskrubb, affärsman Bror
Krabbe, direktör Runar Björklöf, radioinspektör Kurt Lindroos, Republikens Presidenr Urho Kekkonen, disponent Lars Eklund, direktör Hugo Hallman, herr Alfons
Lundberg, herr Tor Porko, direktör Birger Niemimäki ,länsrådet Lars Bexar (t),
kontorschef Ake Storå, kontorschef Nils Kronqvist och herr Birger Ostrow.
Förb1tndets guldplakett
Innehavare av SFI:s guldplakett är följande: G & IF Tor (Nr 1), G & IF
Akilles (2), IK-32 (3), J. W. Björk t (4), Valter Eklöf (5), Ivar Ståhle (6 ), Pargas
IF (7), Fiskars IF (8), Waldemar Wickholm (9) , Ekenäs IF (10), Gamlakarleby IF
(11), Esbo IF (12 ), IK Kronan (13), Suomen Urheiluliitto (14), Karis IK (15 ),
Österbottens ID (16), IF Standard (17), Helsingfors SS (18), IFK, Helsingfors (19 ),
Vasa IS (20 ), Viktor Björkqvist (21), Erik Wilen (22), Larsmo IF (23), Bo
Palmgren (24) och IF Pedersöre-Pojkarna (25).
Ledaruppdrag
Nils-Erik N yman har deltagit i IAAF:s kongress i samband med OS i Mexico
City.
Erik Korin har fungerat som ledare för den finländska truppen till 6-dagarsloppet
på cykel i Sverige den 15-20. 5.
Nils-Erik Nyman har fungerat som ledare för landslaget i landskaml'en mm
Norge i Helsingfors den 27-28. 8.
Nils-Erik Nyman har fungerat som ledare för B-landslaget i landskampen mot
Sverige B, Norge B,. Danmark A och B, samt Island A i Aalborg den 6-7. 9.
67
SFI-mästerskapen iLovisa den 26--27. 7.
Inget år ulan guU och rekord t'Ycks vara parollen lör GIF. Fr. v. Viveca Westman,
Ulla Karialuoto, Maija-Liisa Limnell och Mona-Lisa Strandvall.
Friidrott
FöRBU DSMASTERSKAPEN
G & IF Tor, Lovisa hade anförcrom arrangemangen av årets mästerskap för
seniorer och damer. Tävlingarna genomfördes den 26-27 juli i vackerc väder
och resultatnivån var av god klass. ina Wärn och Ulla Karjaluoto svarade för mästerskapens enda förbundsrekord genom 2.18,1 på 800 m resp. 16,1 på 100 m häck.
För nya mästerskapsrekord antecknade sig följande: Rune Holmen på 1.500 m
3.50,7. Kenneth Lindqvist i stav 480, GIF:s 48,7 i damstafetten 4Xl00 mach
givetvis :\1 iua Wärns tid på 800 m. Dessutom tangerade Mona-Lisa Strandvall sitt
mästel kapsrekord på 200 m 24,6.
Ungdoms- och pojkmästerskapen avgjordes liksom i fjol på en fredag och lördag.
Tävlingsdagar var 27 och 28 juni och för arrangemangen svarade Esbo IF i
Alberga resp. IF Sibbo Vargarna. De uppnådda resultaten var av tillfredsställande
klass, men man hade gärna sen en större antal deltagare åcminstone i ungdomsmästerskapen. Jan-Erik Bergman tangerade i pojkklassen förbundsrekordet på 300 m
häck 40,2.
Arets mästerskap i mångkamp gick den 23 och 24 augusti i Vasa med Vasa IS
sam arrangör. Tävlingarna kännetecknades av dåligt väder speciellt på lördagen
men trots det får resultaten betecknas sam relativt goda på herrsidan .
68
JOO m: 1) Lars P. Holmberg, Pargas IF 11,1, 2) Yngve Blomfelt, G & IF Tor
11,1, 3) Ulf-Christer Grönlund, HIFK 11,2, 4) Karl-Erik Fallenius, Sjundeå IF
11,3, 5) Kaj Widbom, Esbo IF 11.3, 6) Per Westerlund, HIFK 11,4.
200 m: 1) Stig Lönnqvist, Esbo IF 22,2, 2) Yngve Blomfelt, G & IF Tor 22,3, 3)
Lars P. Holmberg, Pargas IF, 4) Kaj Widbom, Esbo IF 22,6, 5) Sture Söderman,
IF Drott 22,8, 6) Joel Sellberg, Vasa IS 23,1.
400 m: 1) Aimo Mehtonen, Esbo IF 49,7, 2) Yngve Blomfelt, G & IF Tor 50,0,
3) Bengt Gillberg, Vasa IS 50,2, 4) Raino Heinonen, Esbo IF 50,6, 5) Roger
Nybäck, Nykarleby IK 51,5.
800 m: 1) Aimo Mehtonen, Esbo IF 1.57,3, 2) Rainer Rönn, HIFK 1.5 7,5, 3)
Tore Grön, IF Standard 1.5 7,9, 4) Olof Nyman, IF Standard 1.58,0, 5) Ulf Ek,
HIFK 1.59,8, 6) Markku Salo, IF Aland 2.00,7.
1.500 m: 1) Rune Hollmen, HIFK 3.50,7 (ny tt mästerskapsrekord), 2) Rainer
Rönn, HIFK 3.51,1, 3) Olof Nyman, IF Standard 3.53,1, 4) Tore Grön, IF
Standard 3.54.9, 5) Ulf Ek, HIFK 3.58,8, 6) Nils Nielsen, G & IF Tor 4.03,4.
5.000 m: 1) Max Holmnäs, IF D rott 14.52,6, 2) Ralf Grefberg, Lappcräsk IF
15.20,0, 3) Per-Ake Mattsson, Kimito SF 15.34,8, 4) Stig Snickars, IF Kraft 15.59,0,
5) Ralf Bredarholm, IF Pedersöre-Pojkarna 16.28,2.
110 m häck: 1) Roger Lindström, Esbo IF 15,2, 2) Pertti Lantti, Esbo IF 15,2, 3)
Krister Lönnström, G & IF Akilles 15,4, 4) Torolf Sjölund, Esbo IF 15,5, 5) Rune
Sjölund, IF Aland 16,3, 6) Risto Rekola, Esbo IF 16,4.
400 m häck: 1) Bengt Gillberg, Vasa IS 54,0, 2) Harry Julin, Esbo IF 55,7, 3)
Tor Prest, GIF 55,7, 4) Rolf Englund, Esbo IF 56,3.
3.000 m hinder: 1) Stig Haglund, IF D rott 9.48,0, 2) Stig Snickars, IF Kraft
9.49,8, 3) Torsten Smedslund, Tenala IF 10.02,6, 4) Ralf Bredarholm, IF Pedersöre-Pojkarna 10.17,6.
Höid: 1) Pertti Lantti, Esbo IF 202, 2) Rune Sjölund, IF Aland 199, 3) Hans
Nygård, Esse IK 193, 4) Antero Eklund, Sibbo-Vargarna 185, 5) Toralf Sjölund,
Esbo IF 185, 6) Raimo Hormalainen, IF Drott 181.
Stav: 1) Kenneth Lindqvist, IF Aland 480 (nyn mästerskapsrekord ), 2) Unto
Sjö, G & IF Tor 460, 3) Lars Wiklöf, IF Aland 430, li) Åke Holmberg, Esbo IF
410, 5) Risto Siren, Esbo IF 350, 6) Seppo Miettunen, Esbo IF 350.
Längd: 1) Bjarne Holmbom, Pargas IF 715, 2) Roger Akerblom, Karis IK 713,
3) Gunnar Olander, Skogby IK 700, 4) Kenneth Lindqvist, IF Aland 694, 5) Erik
Kallio, HIFK 690, 6) Krister Lönnström, G & IF Akilles 665.
Tresteg: 1) Lars Snickars, Vasa IS 14.62, 2) Bjarne Holmbom, Pargas IF 14.62,
3) Antero Eklund, Sibbo Vargarna 13.27.
Ktda: 1) Bo Grahn, Esbo IF 15.50, 2) Olavi Hakala, G & IF Tor 14.85, 3) Börje
Lindberg, Karis IK 13.74, 4) Bore Möller, Skogby IK 13.68, 5) Erkki Juurinen,
Esbo IF 13.67, 6) Risto Rekola, Esbo IF 12.51.
Diskus: 1) Bore Möller, Skogby IK 47.56, 2) Leif Vikblad, IF Dron 47.46, 3)
Börje Lindberg, Karis IK 46.00, 4) Bo Grahn, Esbo IF 44.24, 5) ,Bjarne An dersson, Skogby IK 42.92, 6) Thomas Andersson, G & IF Akilles 41.10.
SPiut: 1) Lars Avellan, HIFK 71.22, 2) Torolf Sandell, Esse IK 63.54, 3) KarlErik Sundman, G & IF Akilles 63.24, 4) Charles Lil jeblad, Ekenäs IF 59.50, 5)
Lars Tjäru, GIF 57.88, 6) Risto Rekola, Esbo IF 57.42.
Slägga: 1) Ralf Kulla, IF Pedersöre-Pojkarna 53.14, 2) Leif Bojers, G & IF
Akilles 49.44, 3) Olavi Hakala, G & IF Tor 45.62, 4) Thomas Andersson, G & IF
Akilles 42 .72, 5) Ole Sundqvist, IF Standard 40.90, 6) Bengt Hagman, Esbo IF
40.24.
69
4X100 m: 1) Pargas IF (B. Holmbom, 1. W . Holmberg, O. Äberg, 1. P. Holmberg) 4?,8, 2) Esbo IF 43,9, 3) HIFK 44,4, 4) kogby IK 45,1, 5) IF Äland 45,4,
6) Kans IK 45,7.
Damer
11
Mona-Lisa Strandvall, GIF 11,8, 2) Marika Eklund, H angö IK 12,1,
100 m:
3) UI.~a Kaqaluoto, GIF ..1 2,~! 4) Inger Roos, H angö IK 12,6, 5) Yvonne Hannus,
Hango IK 12,6, 6) MalJa-Lusa Limnell, GIF 12,6.
2~0 m: 1) Mona~Lisa Strandvall, GIF 24,6 (tange rat mästerskapsrekord ), 2)
Manka Eklund, Hango IK 25,2, 3) Inger Roos , Hangö IK 25,9, 4) Ulla Karjaluoto,
GIF 26,6, 5) Yvonne Hannus, Hangö IK 26 7, 6) Agneta Häggblom IF Äland
26,8.
"
400 m: 1) Kristina Berndtsson, IK-32 60,5, 2) Ritva-Liisa Tuominen IK-32 624
3) Margareta Nybäck, ykarleby IK 63,4, 4) Birgitta Grahn, IF Äla~d 64 7. "
.800 m: 1) Nina Wärn, Esse IK 2.18,1 (ny tt förbundsrekord), 2) Ritva-Lii~a TuomlOen, IK-32 2.19,8, 3) Kristina Berndtsson, IK-32 2.25,5, 4) Margareta Nybäck,
Nykarleby IK 2.26,3, 5) Margareta Strandberg, IK-32 2.386 6) Brita Fagerholm
IK-32 2.40,4.
' ,
,
.100 m häck: 1) Ulla ~arj aluoto, GIF 16,1 (ny tt förbundsrekord), 2) Maija-Liisa
Llmnell, GIF 17,5, 3) Lisbeth Spelmans, IF Kraft 18,2, 4) Ann-Christine H eiskanen, Ekenäs IF 19,1.
.H öjd: 1) Beatrice Mörn, IF Äland 153, 2) Gun Nordlund, IF Äland 150, 3) Greta
Rlska, IF Drott 145, 4) Sonja Hellsten, IF Drott 140 5) Birgitta Holm Vasa 1S
135, 6) Brita Grannas, ÄIFK 130.
'
,
Längd: 1) Marika Eklund, Hangö IK 523, 2) Maija-Liisa Limnell, GIF 511
3~ Han~el~ Ralanri, Strömfors SK 491, 4) Beatrice Mörn, IF Äland 485, 5) Mo:
Olka Barden, 1F Kraft 479, 6) Agneta Häggblom, IF Äland 475.
Ku~a: 1) Ethel .Holm, Esbo IF 10.19, 2) Solveig Lindholm, Tenala 1F 10.07, 3)
Si.v Lovg re~, PytCls IK 9.91, 4) Ulla 1sakas, 1F Pedersöre-Poj karna 9.58, 5) Kri stina Hennksson, IF Helsinge-Atlas 7.63.
. Dis~us: 1) Sin!kka Ollila, 1K-32 33. 58, 2) Tarja Vuotila, 1F D rott 30. 76, 3)
SIV Lovgren , Pym s 1K 29.92, 4) Solveig Lindholm, Tenala 1F 29.18.
SP1ut: 1) Ul1~ 1sakas, ~F Pedersöre-Pojkarna 31.94, 2) H arriet Forsberg, Hangö
IK 31.48, 3) Eivor EnqVist, Esbo 1F 24.82, 4) Kristina Henriksson, IF Helsi ngeAtlas 24.26.
. 4X100 m: 1) GIF (Viveca Westman, Ulla Karjaluoto, Maija-Liisa Limnell, MonaLisa Strandvall) 48,7 (ny tt mästerskaps rekord) 2) Hangö IK 49 1 3) IF Äland
"
,
52,9.
SFl-mästerskapen lör ungdom i Alberga den 27-28. 6.
. 100'!": 1) Stig Lönnqvist, Esbo IF 11,1, 2) Kaj Widbom, Esbo IF 11,2, 3) Lauri
Llndsrr~m, Esbo 1F 11,4, 4) Krister Lönnsrröm, G & IF Akilles 11,5, 5) Kent
Randstrom, HIFK 11,6, 6) Matti Malms, G & IF Tor 11,9.
2~0 ~: 1). Stig Lönnqvist, Esbo IF 22,4, 2) Kaj Wid bom, Esbo IF 22,7, 3)
Laun LlOdstrom, Esbo IF 23,0, 4) Krister Lönnsrröm, G & IF Akilles 23,5, 5) JanÄke Sund, Vasa 1S 23,7, 6) Krister Falenius, Esbo IF 24,4.
400 m: 1) Kaj Widbom, Esbo IF 49,5, 2) Krister Kan erva, Esbo IF 50,3, 3) Rolf
Englu nd, Esbo 1F 50,6, 4) Lauri Lindström, Esbo IF 50,7, 5) Markku Salo, IF
Äland 52,6, 6) Jan-Erik Bäckm an, G & IF Tor 54,4.
800 m: 1) Nils Nielsen, G & IF Tor 1.56,2, 2) Markku Salo, IF Äland 1.56,5,
70
3) Rolf Englund, Esbo IF 1.57,7, 4) Allan Alho, HIFK 1.58,2, 5) Per-Erik Lax,
Vasa IS 1.58,5, 6) Bjarne Jansson, Esbo IF 1.58,6.
1.500 m: 1) ils ielsen, G & IF Tor 4.04,8, 2) Leo Österback, Tjöck IK 4.06,4,
3) Bjarne Jansson, Esbo IF 4.08,0, 4) Per-Erik Lax, Vasa IS 4. 11 ,0, 5) Tage
Öhman, Pargas 1F 4.13,4, 6) Håka n Lindroos, Tenala IF 4.14,2 .
3.000 m: 1) Leo Österback, Tjöck, IK 8.5 1,6, 2) Leif Kämpe, Karis IK 10.15,8.
110 m häck: 1) Krister Lönnström, G & 1F Akilles 16,2, 2) Jan-Åke Sund,
Vasa 1S 17,3.
400 m häck: 1) Krister Lönnsrröm, G & IF Akilles 58,2, 2) Tage Öhman, Pargas IF
67,2.
2.000 m hinder: 1) Ralf Svenblad, IK-32 6.20,4, 2) Torbjörn Enqvist, G & IF
Tor 6.40,6, 3) Karl-Gustav Nyqvist, Oravais IF 6.58,2.
H öjd: 1) Kimmo Jaatinen, Esbo IF 188, 2) Bjarne Granström, Karis IK 188,
3) Henrik Sarkala G & IF Tor 170, 4) Kurt Wennqvist, Esbo IF 160.
Stav: 1) Risto Siren, Esbo 1F 360.
Längd: 1) Krister Lönnsrröm, G & 1F Akilles 670, 2) Jan-Erik Österholm,
Virkby Start 656, 3) Klaus Pfister, Virkby Start 624, 4) Jan-Einar Nybom, G &
IF Tor 615, 5) Lars Forssrröm, G & 1F Tor 604, 6) Håkan Gillberg, Karis lK
597.
T resteg: 1) Anders Torrkulla, Vasa 1S 13.72, 2) Jan-Einar Nybom, G & IF
Tor 12.96, 3) Marci Malms, G & IF Tor 12.60, 4) H åkan Gillberg, Karis lK
11.92.
Kula: 1) Markus Andersson, G & 1F Akilles 12.35, 2) Kimmo Jaatinen, Esbo 1F
12.28, 3) Börje Backlund, Vörå IF 12.22, 4) Karl-Erik Sundman, G & 1F Akilles
12.1 0, 5) Rainer Fagerström, Virkby Stan 11.52.
Diskus: 1) Markus Andersson, G & IF Akilles 38.04, 2) Alf Dahlsten, Esbo IF
34.68, 3) Börje Backlund, Vörå IF 34.10.
Spjut: 1) Bror-Eri k Karl sson, Vasa IS 60.02, 2) Charles Liljeblad, Ekenäs IF
58.94, 3) Börje Backlund, Vörå IF 55. 16, 4) Karl-Erik Sundman, G & 1F Akilles
53 .1 8, 5) H enrik Sarkala, G & IF Tor 44.62.
Slägga: 1) Måns Öhman, G & IF Akilles 35. 36, 2) Henry KuH a, IF PedersörePojkarna 32.96, 3) Rai ner Fage rström, Virkby Stan 23.48 .
4XI00 m: 1) Esbo 1F 1 (1. Lindström, R. Englund, K. Widbom, S. Lönnqvist )
43,8, 2) Esbo IF II 45,9, 3) G & IF Tor 47,2.
SFl·mästerJkapel~
lör poikar
j
Sibbo den 27-28. 6 .
100 m: 1) Per Eksrröm, 1F Äland 11 ,6, 2) Erik Lindholm, IF Äland 11,7, 3)
Mats Öhman, G & IF Akilles 11,8, 4) Bror Björkqvist, Ekenäs IF 11,9, 5) Leif Borenius, IF Äland 12,3, 6) Leif Leiden, G & IF Akilles 12,4.
400 m: 1) Bjarne Östman, ykarleby IK 52,7, 2) Toivo Kannas, HIFK 53,2,
3) Bengt Enqvist, Hangö IK 53,2, 4) Leif Norrgård, IF Kraft 53,9, 5) Mats
Öhman, G & IF Akilles 54,0, 6) Sebastian H äggblom, IK-32 55,2 .
800 m: 1) Bjarne Östman, Nykarleby IK 2.01 ,4, 2) Kaj Genberg, Hangö IK
2.02,1, 3) Toivo Kannas, HIFK 2.04,6,4) Aeon Lindström, Hangö IK 2.09,9, 5) Ralf
Österlund, Oravais IF 2.11 ,1, 6) Johan Antus, Oravais IF 2.20,1.
.
3.000 m: 1) Ralf Magnu sson, Lappcräsk IF 9.32,2, 2) Ralf Österlu nd, Oravais
IF 9.35,6, 3) Alf Cederlund, Pyrcis IK 9.41,0, 4) Kaj-E rik Sjöberg, Karis lK 9.42,8,
5) Hans Randström, Österby SK 9.56,8, 6) Magnus Lundberg, IF Äland 10.24,6.
110 m h;ick: 1) Jan-Erik Bergman, IF Kraft 15,2, 2) Mats Öhman, G & IF
Akilles 16,4, 3) Yngve Lindblom, Karis IK 16,4, 4) Kl as Brunberg, G & IF
Akilles 16,4, 5) Filip Frankenhauser, G & IF Akilles 16,9, 6) Leif Blomqvist,
G & IF Akilles 17,6.
71
300 m häck: 1) Jan-Erik Bergman, IF Kraft 40,2 (tang. förbundsrekord för
pojkar A), 2) Mats Öhman, G & IF Akilles 42,2, 3) Yngve Lindblom, Karis lK
43,9, 4) Stefan von Gerich, IK-32 44,6, 5) Srure Lindqvist, Sibbo Varg. 45,0.
Höjd: 1) Ken Lindberg, lF Aland 178, 2) Stefan von Gerich, lK-32 178, 3)
Hans Appel, IF Kraft 175, 4) Ralf Lindblom, IF Aland 175, 5) Sebasrian Häggblom, lK-32 170, 6)- Krister Kalenius, Karis IK 165.
Stav: 1) Roger Kanerva, Esbo IF 360, 2) Stefan von Gerich, IK-32 340, 3) Leif
Leiden, G & IF Akilles 320, 4) Rolf Skogberg, G & IF Tor 310, 5) Bror Björkqvist, Ekenäs IF 300.
Längd: 1) Leif Leiden, G & IF Akilles 610, 2) Peter Karlsson, Vasa IS 599,
3) Klas Brunberg, G & IF Akilles 597, 4) Krister Kalenius, Karis IK 590, 5) Bror
Björkqvist, Ekenäs IF 588, 6) Magnus Häggblom, Vasa IS 575.
Tresteg: 1) Stefan von Gerich, lK-32 13.26, 2) Peter Karlsson, Vasa IS 12 .65,
3) Sture Lindqvist, Sibbo-Varg. 12.46, 4) Lennart Augustsson, IF Aland 12.22, 5)
Yngve Lindblom, Karis lK 11.91, 6) Krister Kalenius, Karis lK 11.73.
Kula: 1) Thomas Andersson, G & IF Akilles 15.15, 2) Bengt Blomfelt, G & IF
Tor 14.26, 3) Klas Brunberg, G & IF Akilles 14.13, 4) Mauritz Vestberg, Petalax IK 13.41, 5) Ralf Ekman, IF Pedersöre-Pojkarna, 6) Magnus Häggblom,
Vasa IS 12.97.
Diskus: 1) Thomas Andersson, G & IF Akilles 49.26, 2) Mauritz Vestberg, Petalax IK 41.94, 3) Bengt Blomfelt, G & IF Tor 41.28, 4) Klas Brunberg, G & IF
Akilles 40.88, 5) Dick Karlsson, Pargas IF 39.66, 6) Magnus Häggblom, Vasa IS
37.10.
Spiut: 1) Klas Brunberg, G & IF Akilles 51.98, 2) Thomas Andersson, G & IF
Akilles 49.56, 3) Bengt Blomfelt, G & IF Tor 49.46, 4) Chrisrer Gustavsson,
HIFK 49.00, 5) Peter Lumme, Hangö IK 41.14, 6) Krister Kalenius, Karis IK
37.86.
Slägga: 1) Thomas Andersson, G & IF Akilles 46.70, 2) Stefan von Gerich, lK-32
35.46, 3) Ulf Backman, G & IF Akilles 31.90, 4) Petri Larvala, Sibbo-Varg.
25.60.
4X100 m: 1) IF Aland (1. Borenius, E. Lindholm, P. Ekscröm, K. Pettersson)
46,8, 2) Vasa IS 47,1, 3) G & IF Akilles 47,5, 4) Karis IK 48,3.
SPI.mästerskapen i mångkamp i Vasa den 23-24. 8.
10-kamp. seniorer: 1) Risto Rekola, Esbo IF 6.086 p (11,8 - 628 - 12.84 175 - 53,3 - 16,8 - 28.00 - 320 - 54.72 - 4.51,2), 2) TaistO Olenius,
Sibbo Varg. 5.670 p (11,9 - 545 - 12.35 - 165 - 54,8 - 19,0 - 30.26 320 - 49.46 - 4.26,3), 3) Hans Nygård, Esse IK 5.665 p (12,8 - 567 10.58 - 185 - 56,0 - 17,0 - 28.26 - 330 - 53.50 - 4.39,6), 4) PeterAnders Storrank, Terjärv US 5.640 p, 5) Erik Sved, Pönom K 5.276 p, 6) Kaj Nygrund, IF Fyren 5.108 p.
10-kamp, ungdomar: 1) Börje Backlund, Vörå IF 5.735 p (12,0 - 590 - 11.86
- 170 - 3,8 - 16,9 - 32.94 - 310 - 49.88 - 5.12,9), 2) Jan-Ake Sund,
Vasa IS 5.725 p (11,7 - 628 - 11.54 - 165 - 53,8 - 16,2 - 31.70 - 310
- 42.68 - 5.15,1), 3) Krister Lönnström, G & IF Akilles 5.663 p (11,8 - 628
- 10.52 - 165 - 52,4 - 15,8 - 27.80 - 330 - 39.64 - 5.12,2), 4)
Anders Torrkulla, Vasa IS 4.795 p, 5) Bror-Erik Karlsson, Vasa IS 4.535 p, 6)
Christer Kullbäck, Vörå IF 4.509 p.
10-kamp, poikar: 1) Klas Brunberg, G & IF Akilles 6.001 p (12,4 - 598 14.3 7 - 160 - 55,8 - 16,4 - 40.12 - 340 - 52.32 - 5.06,1 ), 2) Magnus
Häggblom, Vasa IS 5.326 p (12,0 - 561 - 13.2 1 - 160 - 57,0 - 18,0 -
72
36.74 - 290 - 41.00 - 5.16,8), 3) Sixten Grönberg, G & IF Akilles 4.876 p
(12,1 - 555 -N 10.01 - 160 - 56/,8 - 16,9 - 30.54 - 300 - 38.06 5.48,9),4 ) Peter Karlsson, Vasa IS 4.840 p, 5) Harry Kullbäck, Vörå IF 4.710 p, 6)
Srure Lindqvisr, Sibbo Varg. 4.707 p.
5-kamp, damer: 1) Annevi Lindholm, Vasa IS 2.143 p (22,3 - 6.50 - 125 357 - 30,9).
5-kamp, flickor: 1) Viola Srröm, Larsmo IF 2.715 p (20,1 - 7.83 - 125
449 - 29,8), 2) Kristina Finell, GIF 2.6/10 p (19,5 - 8.21 - 120 - 431
30,8, 3) Siv Gustafsson, lK Myran 2.592 p (21,0 - 7.05 - 125 - 424
28,8), 4) Solveig Stens, Larsmo IF 2.481 p.
SPI-vandringsprisen 1969
Esbo IF försvarade med framgång sin stäUning som förbundets srarkaste friidrocrsklubb och hemförde såväl Frihetspriset som Hembygdspriset. 1 det förstnämnda priser tog föreningen sin fjärde inteckning, medan Hembygdspriset vanns
för alltid efter fem inteckningar.
Svensk-Finlands disrriktspokal vanns liksom tidigare av NAID, som därmed antecknade sig för sin tolfte raka seger.
1 tävlan om Damernas pokal segrade Gamlakarleby IF.
Sporr-Pressens ungdomspokal gick för alltid till G & IF Akilles, som fick sin
tredje inteckning i priset.
Esbo IF vann även detta år Walrer Ekholms sraryerr, som är uppställd tili tävlan
i samtliga FM-grenar för herrar.
Rune Holmen rog sin tredje inteckning i Låftman-pokalen genom sin seger pa
1.500 m i SFI-mäsrerskapen.
Ställningen om de olika vandringspriJen 1969 är:
Prihetspriset: 1) Esbo IF 133, 2) G & IF Akilles 67, 3) G & IF Tor 47, 4) Helsingfors IFK 42, 5) Vasa IS o. IF Aland 37, 7) Pargas IK 32, 8) IF Drort o. Kars IK
22, 10) Skogby IK 19, 11) IF Standard 16, 12) IF Kraft 15, 13) IF PedersörePojkarna 14, 14 ) Esse IK o. IF Sibbo Vargarna 13, 16) IK-32 12, 17) Lappträsk
IF o. Nykarleby IK 8, 19) Gamlakarleby IF o. Vörå IF 6, 2l) Ekenäs IF o.
Tjöck IK 5, 23) Kimito SF, Tenala IF o. Virkby Stan 4, 26) Oravais IF, Sjundeå
IF o. Terjärv US 3, 29) Petalax IK o. Pönom SK 2, 31) IF Fyren, Hangö IK o.
Pyttis IK.
Hembygdspriset: 1) Sa=a poängställning som ovan, men Helsingforsklubbarna
IFK och IK-32 bortlämnas. 1) Esbo IF 133, 2) G & IF Akilles 67, 3) G & IF Tor
47, 4) Vasa IS o. IF Aland 37.
Svensk-Finlands SPI-pokal: Samma poängberäkning som för Frihers- och Hembygdspriset, men även de He bäsra damerna medräknas i denna tävling mellan
distrikten. Arets poäng fördelas enligt följande (motsvarande siffror 1968):
Seniorer
.. . . . . .. .. ..
.........
Juniorer
Damer . .... . .. .. ..
NAID
276 (286)
142 (109)
32 ( 40)
öID
104 ( 94)
49 ( 91)
37 ( 30)
450 (435)
190 (2l5)
AID
24 (36)13 ( 4)
6 ( 7)
-- - - 43 (47)
Damernas pokal: 1) Gamlakarleby IF 51, 2) Hangö IK 38, 3 )IK-32 31, 4)
IF Aland 24, 5) IF Drott 12, 6) Esbo IF II, 7) Larsmo IF o. IF Pedersöre-Pojkarna
73
10, 9) Vasa IS 9, 10) Pyrcis IK o. Tenala IF 8, 12) Esse IK o. ykarleby IK 7,
14) IF Kraft 6, 15) IF Helsinge-Atlas 5, 16) IK Myran o. trömfors K 4, 18)
Ekenäs IF 3, 19) AIFK l.
SFI-statyetten. donerad av eko11omierlrdet Walter Ekholm: 1) Esbo IF 53, 2)
HIFK 17,3) IF Drott 11,4) G & IF Akilles o. Vasa IS 10, 6) Gamlakarleby IF 8,
7) IF Standard 6, 8) Fiskars IF o. IF Pedersöre-Pojkarna 5, 10) Ekenäs IF o. IF
Kraft 4, 12) IK-32 o. Nykarleby IK 3, 14) Karis IK o. G & IF Tor 2, 16) IF
Aland 1,3.
Sport-P·r mens fttlgdomspokal: 1) G & IF Akilles 155, 2) Esbo IF 107, 3) Vasa
IS 62, 4) G & IF Tor 61, 5) IF Aland 42, 6) Karis IK 41, 7) IK-32 35, 8)
Vörå IF 22, 9) IF Kraft 21, 10) HIFK 17, 11) Virkby Stan 15, 12) Nykarleby
IK 14, 13) Ekenäs IF, Oravais IF o. Tjöck IK 12, 16) Hangö IK, Pargas IF o.
IF Sibbo Vargarna 9, 19) Oravais IK 8, 20) Lapprräsk IF o. IF Pedersöre-Pojkarna
7, 22) Pyttis IK 4, 23) Österby SK 2, 24) Tenala IF l.
Låftman-pokalen: Rune Holmen, Helsingfors IFK.
Suomm Urheiluliittos pokal tilI den förening, som procenruellt mest förbämat sina klassificeringspoäng jämfört med föregående år vanns derca år av Esse
IK med 177,2 %. Andra blev IK Myran 152,2 %, rredje Tjöck IK 107,7 % och
fjärde Nykarleby IK 71,6 %.
blrde på 4X800 och 4XI.500 meter i stafett-FM blev IFK-arna Harri
Jansson (fr. v.), Rainer Rönn, Rtme Holmen och Ulf Ek.
INSTRUKTIONS- OCH SKOLNINGSVERKSAMHETEN
Med beaktande av friidrortens säregenskaper har under det gångna het genomförrs en rräningsorganisatorisk förändring, vilken innebär att instruktions- och urbildningsverksamheten nu sker grengruppsvis enligt följande schema:
Grupp I: sprinr, längd, rresteg, 110 m häck och mångkamp.
Grupp II: medel- och långdistans, hinderlöpning och 400 m häck.
Grupp III: höjd, stav och samdiga kast.
T ränartttbildni11 gen
D å bristen på rränare och instruktörer varit påtaglig inom de flesta av förbundets föreningar inleddes hösren 1969 en fortlöpande rränarutbildning, vars främsra
syfremål är att urbilda verkligt kunniga rränare och instrukrörer för varje föreni ng. I samband med denna urbildning iaktrogs också den ovannämnda grenindelningen. Det försra skeder av denna urbildning kommer art vara slurförd våren
1970.
Träningsläger
Förbunder har liksom tidigare arrangerar etr anral läger på Solvalla, Kuorrane
och Vierumäki för de förbundsnominerade aktiva. Disrriktens morsvarande eräningsläger har delvis kombinerats med förbundets läger. Genom art följa grengruppsindelningen, minska antalet lägerdelragare, men samridigt någor öka lägrens
anral har instrukrionen fårt en mera koncenrrerad karakrär.
1 mirren av april ordnade förbunder i experimenrsyfte på Sönderborg idrottsinsrirur i Danmark etr rräningsläger för err riotai av förbunders bättre löpare,
främst medeldisransare.
Aterväxten
På några få undanrag när är icke arberet för årerväxten inom föreni ngarna den
74
alIra bäsra. På många håll föreligger ett rätt stort inrresse för att deltaga i tävlingar, men rräningen anses av mången vara en mindre vikrig sak. På de under året
inledda cränarkurserna har speciell uppmärksamhet fästs vid detta sakförbållande och
det är att hoppas, att de nya föreningscränarna skall lyckas åsradkomma en annan
inställning tilI denna för friidrotten så viktiga sak.
Undervisningsmaterial
D eltagarna i rränarkurserna har erbållit av skolningschefen speciellr för ändamålet urarberat och duplicen undervisningsmaterial. D etta marerial urgör stommen
till den rränarmapp, som är under arbete och som i forrsätcoingen skall urgöra den
viktigaste bandledningen för rränarna i samband med det prakriska träningsarberet inom föreningarna.
Läkarkontroll
Förbundet har såsom tidigare svarar för en kosrnadsfri läkarkonrrol! av qe förbundsnominerade aktiva.
Diverse
Skolningschefen Kalervo af Ursin hae fungerar som rränare i följande landskamper:
Ungdomslandskampen Finland-Sverige-Norge i Mariehamn den 9-10. 8.
Finland-Sverige i Stockholm den 6-7. 9.
75
KLA SIFICERADE AKTIVA 1 SFI 1969
Klassijicerade seniorer i SFI 1969
(motsvarande siffror 1968)
Ancalet aktiva, som i klassificeringshänseende uppnått minst B-klass har i Stort
sett hållit sig oförändrat.
Mästarklassresultatet har på herrsidan uppnåtts av Jorma Ehrström, Kenneth
Lindqvist och Unto Sjö. Av dessa återfanns endast den sistnämnde som mästarklassare 1968. Fjolårets två övriga mästarklassare Pertti Lanti och Håkan Lindberg står i A-klassen, i vilken förbundets nya namn är: Pauli Arbelius, Lars
Avellan, Ulf Ek, Bengt Gillberg, Bo Grahn, Bjarne Granström, Rune Holmen, Max
Holmnäs, Roger Lindström, Stig Lönnqvist, Bore Möller, Hans Nygård och Kaj
Widbom.
Bland damerna har b de Marika Eklund och Mona-Lisa trandvall försvarat sin
5tällning som mästarklassare, medan Ulla KarjaluOto och Inger Roos denna säsong
uppnått A-klassresultat. Nya namn i den sisrnämnda klassen är: Siv Gustafsson,
Yvonne Hannus, Maija-Liisa Limnell, Beatrice Mörn, Ritva-Liisa Tuominen och Tina
Wärn.
A-klass: Yngve Blomfelt, G & IF Tor 100 m 10,8, 200 m 22,1, 400 m 49,S,
Lars P. Holmberg, Pargas IF 100 m 10,8, Håkan Lindberg, Esbo IF 100 m 10,8,
200 m 22,0, Stig Lönnqvist 200 m 22,2, Aimo Mehtonen, Esbo IF 400 m 49,3,
800 m 1.52,3, Kaj Widbom, Esbo IF 400 m 49,S, Ulf Ek, Helsingfors IFK 800 m
1.51,7, Harri Jansson, Helsingfors IFK 800 m 1.52,9, Olof Nyman, IF Standard 800
m 1.52,7, 1.500 m 3.49,7, Rune Holmen, Helsingfors IFK 1.500 m 3.49,7, 3.000 m
8.14,4, 5.000 m 14.27,8, Rainer Rönn, Helsingfors IFK 1.500 m 3.49,0, Max
Holmnäs, IF Drott 5.000 m 14.35,0, Bruno Holmroos, Ekenäs IF 25.000 m
1.22.58,0, maratOn 2.32.40,0, Pauli Arbelius, Esbo IF marton 2.38.36,0, Pertti
Lantti, Esbo IF llO m häck 15,2, höjd 202, Roger Lindström, Esbo IF llO m häck
15,2, Rolf Englund, Esbo IF 200 m bäck 25,2, Bengt Gillberg, Vasa IS 400 m häck
53,4, Harry Julin, Esbo IF 400 m bäck 55,0, Sverker Skogman, Vasa IS 3.000 m
hinder 9.13,4, Bjarne Granström, Karis IK höjd 196, Hans Nygård, Esse IK höjd
197, Rune Sjölund, IF Aland höjd 203, Arno Kröhan, IF Helsinge-Atlas tresteg
15.03, Bo Grahn, Esbo IF kula 15.87, Bore Möller, Skogby IK diskus 50.30 och
Lars Avellan, Heilsingfors IFK spjur 74.70.
Damer
Mästarklass: Marika Eklund, Hangö IK 100 m 12,1, 200 m 24,9 och MonaLisa Srrandvall, Gamlakarleby IF 100 m ll,7, 200 m 24,6, 400 m 55,4.
A-klass: Yvonne Hannus, Hangö IK 100 m 12,6, Agneta Häggblom, ' IF Aland
100 m 12,6, 200 m 26,5, Ulla Karjaluoto, GamJakarleby IF 100 m 12,2, 200 m
26,2, 100 m häck 15,7, Maija-Liisa Limnell, Gamlakarleby IF 100 m 12,6, 200 m
26,2, 200 m häck 31,0, Inger Roos, Hangö IK 100 m 12,5, 200 m 25,9, Kristina
Berndtsson, IK-32 400 m 59,8, Siv Gustafsson, IK Myran 800 m 2.19,6, Ritva-Liisa
Tuominen, IK-32 800 m 2.19,8, 1.500 m 4.53,5, Nina Wärn, 800 m 2.18,1 ,
1.500 m 4.49,8, Beatrice Mörn, IF Aland höjd 153 och Gun Nordlund, IF Aland
höjd 158.
76
AID
1 (-)
5 ( 4)
1 (-)
Summa
44 (47)
66 (67)
31 (29)
37 (33)
3 ( 5)
5 ( 8)
27 ( 24)
78 ( 81)
108 (108)
AID
Summa
1 ( 3)
3 (
3)
Klassi/icerade damer i SFI 1969
(motsvarande siffror 1968)
Mästarklass
A-klass ... .
B-klass ....... .
ammanlagt ........ .
Seniorer
Mästarklass: Jorma Ehrström, IF Dron 100 m 10,6, 200 m 21,S, Kenneth Lindqvist, IF Aland stav 480 och Unto Sjö, G & IF Tor stav 500.
ÖID
1 (3)
21 (17)
AID
Mästarklass ..
A-klass ........ ... .. . .
B-klass .......
. .. .. .. .
ammanlagt .... .. .. . ... . . .
..... ... ...
AID
ÖID
1 (2)
1 ( 3)
(-)
2 (
5)
4 (2)
7 (10)
12 (14)
4 (-)
14 (13)
19 (16)
3 ( 2)
11 (
4)
3 ( 1)
24 ( 24)
37 ( 33)
6 ( 3)
Representation i landskamper
Tillägg tili årsberättelsen för år 1968:
Finland-Tieckoslovakien-Estland i Helsingfors den 5-~. 8.
100 m: 4) Håkan Lindberg, Esbo IF 10,9 (mOt Estland evaa).
1.500 m: 6) Olof Nyman, IF Standard 3.51,0.
Höjd: 3) Pertti Lantti, Esbo IF 207 (mot Estland etta) .
4 X 100 m: Håkan Lindberg, Esbo IF.
1 årets landskamper har förbundet representerats av sammanlagt 5 herrar och
2 damer. Insatserna kan anses tillfredsställande.
Norden-Västtyskland i Helsingfors den 16-17. 7.
4X 100 m: Mona-Lisa Strandvall, GIF.
Fi11land-Västtyskland i Helsingfors den 16-17. 7.
200 m: 4) Jorma Ehrsrröm, IF Dron 22,0.
Finland-Sverige- orge ungdomslandskamp i Mariehamn den 9-10. 8.
200 m: 6) Stig Lönnqvist, Esbo IF 23,1.
400 m: 5) Kaj Widbom, Esbo IF 49,8.
4X400 m: Kaj Widbom, Esbo IF.
Finland-Norge i Helsingfors den 27-28. 8.
200 m: 3) Jorma Ehrström, IF Drott 22,0.
4 X 100 m: Jorma Ehrström, IF Drott.
Damer
100 m:
200 m:
4X100
4 X 400
..
1) Mona-Lisa Strandvall, GIF 12,2, 3) Marika Eklund, Hango IK 12,4.
2) Mona-Lisa Strandvall, GIF 25,0. .
..
m: Mona-Lisa Strandvall, GIF o. Manka Eklund, Hango IK.
m: Mona-Lisa Strandvall, GIF.
Finland-S1Jerige i Stockholm den 6-7. 9.
100 m: 5) Jorma Ehrström, IF D rott 10,8.
200 m: 5) Jorma Ehrsrröm, IF Dron 21,8.
4 X 100 01: Jorma Ehrsrröm, IF D rOtt.
77
Damer
100 m: 3) Mona-Lisa trandvall, GIF 12,1,4 ) Marika Eklund, Hangö IK 12,4.
200 m: 3) Mona-Lisa Strandvall, GIF 24,9.
4X 100 m: Mona-Lisa Strandvall, GIF o. Marika Eklund, Hangö IK.
Finland B-Sverige B-Norge B-Danmark A o. B-Island A
i Aalborg den 6-7. 9.
Stav: 1) Unto Sjö, G & IF Tori 485.
EM i Aten den 15-21. 9.
Damer
100 m: Mona-Lisa Strandvall , GIF, i försöket 12,4.
4X400 m : Mona-Lisa Strandvall, GIF.
Finland-England i London den 4-5. 10.
800 m: 4) Aimo Mehtonen, Esbo IF 1.55,3.
4X400 m : Aimo Mehtonen, Esbo IF.
FINLÄNDSKA MÄSTERSKAP
Förbundets insats i årets FM-tävlingar håller nästan samma fina klass sam under
rekordåret 1968. Skörden av medaljer blev denna gång 11 guld, 15 silver och
11 brons, medan motsvarande siffror föregående säsong var 15, 11 resp. 13. Poängmässigt blev det en liten nedgång, från 279 till 264,3.
Våra staferrlags många goda löpningar tilldrog sig åter en berättigad uppm ärksamhet uppe i Gamlakarleby och GIF-d amern as, liksom Esbo-ungdomarnas landsrekord bidrog ytterligare till det starka slu tintrycket. För stafett-FM:s kanske största
överraskning svarade Esbo IF:s ungdomar, då laget på 4X 100 m snuvade de säkraste segeraspiramerna på guldet. Också GIF-damernas insats på den nya distansen
4X400 m var av det speciellt glädjande slaget.
Individuellt är åter Mona-Lisa Strandvall det ldarast lysande namnet. Till sina
rvenne stafettmästerskap lade hon ytterligare fyra individuella tidar och den sammanlagda skörden blev därmed densamma som i fjoI. Till dessa guld kommer ytterme ra två silverplaceringar på den nya distansen 400 m.
Övriga individuella segertecken i FM hemförd es av Stig Lönnqvist och Kaj
Widbom i ungdomsklassen, medan Sanfrid Nygård stod för samma bravad i Bpojkarnas tävlingar.
Av föreningarna samlade GamlakarIeby IF för fjärde året i följd de fIesta FMpoängen. Poängtvåa var Esbo IF före IF Äland, Helsingfors IFK, Hangö IK och
Esse IK, vars samdiga poäng hemfördes av löftet Nina W ärn.
Damer
60 m: 1) Marika Eklund, Hangö IK 7,8.
800 m: 4) Ritva-Liisa Tuominen, IK-32 2.28,9.
FM i terräng i Alajärvi den 11. 5.
Seniorer 11,2 km: 8) Max Holmnäs, IF Drott 38.09.
Oldboys 11,2 km: 3) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 39. 17.
Ungdomar 5,7 km: 11 ) Nils Nielsen, G & IF Tor 19.22.
Damer, lag: 6) IK-32 46 p.
A-fIickor 1,5 km: 2) Nina Wärn, Esse IK 6.21, 5) Siv Gustafsson, IK Myran 6.34.
FM i sta/ett i Gamlakarleby den 12-1 3. 7.
4X 100 m: Pargas IF noterade i mellanheatet 44,2. Esbo IF avbröt i mellanhearer
och noterade 44,6 i försöket.
4x 100 m, ungdomar: 1) Esbo IF (Lauri Lindström, Krister Kanerva, Kaj Widbom,
Stig Lönnqvist) 43,3, ny tt SFI-rekord, 6) GIF (Jo.han Karialu oro, Bengt H ellsten,
Mars-Johan Thylin, Clas-Göran Bystedt) 44,5. 1 forsoket lopte Esbo IF 43,5, ny tt
SFI-rekord medan HIFK diskvalificerades.
4X 100 'm, pojkar A: 1 försöken noterade IF Drort 46,8 och Karis IK 46,4. Det
sisrnärnnda resultatet hade berärrigar tilI deltagande i mellanheatet.
4X IOO m, pojkar B: GIF löpte i mellanheatet 47,7.
Esbo IF:s ungdomar hade igen stora framgångar i stafett-FM. På .bilden det vinnande
sprintersta/ettlaget (f1'. v.) Lattri Lindström, R oger Kanerva, Kaj lf/:db?m och StIg
Lönnqvist. T refjä1'dedelar av laget plus R olf Englund tog guld ocksa pa 4X400 m.
FM inomhus i Otnäs-hallen den 22- 23. 2.
Herrar
60 m: 2) H åkan Lindberg, Esbo IF 6,9.
400 m : 8) Lauri Lindström, Esbo IF 53,0.
3.000 m : 4) Allan Korpi, IF Äland 8.46,8, 8) Max Holmnäs, IF D rott 8.5 0,0.
Stav: 1) Unto Sjö, G & IF Tor 480.
Längd: 7) Gunnar Olander, Skogby IK 687.
1.500 m ungdomar: 4) Johnny Gesrranius, Pargas IF 4.27,3.
800 m pojkar A (icke FM-gren): 2) Kaj" Genberg, Karis IK 2.08,1.
78
79
4X 100 m, damer: 1) Gamlakarleby IF (Viveca Westman, Ulla Karjaluoto, MaijaLiisa Limnell, Mona-Lisa rrandvall) 48,6, uytt Iinländskt och SFI-rekord, 2) Hangö
IK (Birgina Roos, Inger Roos, Yvonne Hannus, Marika Eklund) 49,7. 1 försöken
löpte GIF 48,8, nyn finländskt och SFI-rekord och Hangö IK 49,5.
4X 100 m, Hickor A: 4) GIF (Eija Tanttari, Barbro Åström, Agneta Sweins, Susanne Hellsten) 53,0, 6) IK Ktonan (Ulla-Britt Lyttbacka, Helen Björklund, Iris
Mattsson, Ulla Slotte) 53,7. 1 försöket löpte GIF II 56,2.
4X 100 m, Hickor B: 2) IF Åland (Margareta Skrifvars, Birgitta Grahn, Monica
Schultz, Agneta Häggblom) 52,8. 1 mellanheatet hade IF Kraft 54,1 och i försöken IF Drott 55,5 och Tjöck IK 56,2.
4X300 m, Hickor B: 3) IF Åland (Birgitta Grahn, Margareta Skrifvars, Monica
chultz, Agneta Häggblom) 2.58,5, ny tt SFI-rekord. 1 mellanheatet löpte IF Åland
2.59,6, nyn SFI-rekord, GIF 3.04,6 och Hangö IK 3.10,3. 1 försöken löpte Larsmo
IF 3.07,6, Hangö IK 3.07,7, IF Drott 3.1 4,1 och Tjöck IK 3.15,0.
4 X 400 m: 4) Esbo IF (Krister Kanerva, Harry Julin, Raino Heinonen, Aimo
Mehtonen) 3.24,0. I försöken hade Esbo IF 3.23,2 och Nykarleby IK 3.32,8.
4x400 m, ungdomar: 1) Esbo IF (Lauri Lindström, Rolf Englund, Stig Lönnqvist, Kaj Widbom) 3.22,0, ny tt finländskt och SFI-rekord, 4) GIF (Bengt Hellsten, Mats-Johan Thylin, Johan Karjaluoto, Clas-Göran Bystedt) 3.27,5.
4X400 m, damer: 1) Gamlakarleby IF (Viveca Westman, Maija-Liisa Limnell,
Ulla Karjaluoto, Mona-Lisa Strandvall) 4.00,0, nyn Iinländskt och SFI-rekord. 1 försöken hade IK-32 4.20.8.
4X400 m, flickor A: 1 försöket löpte IK Kronan 4.38,7.
4X800 m: 3) Helsingfors IFK (Ulf Ek, Rune Holmen, Rainer Rönn, Harri
Jansson) 7.40,2, 5) IF tandard (Håkan Björklund, Sune Backman, Tore Grön,
Olof Nyman ) 7.49,8. I försöken löpte IF Standard 7.46,8 och IF Drott 8.06,2.
4X8 00 m, pojkar A: 9) Karis IK 8.31,0. I försöken löpte IK Kronan 9.02,2.
4X800 m, pojkar B: 1 försöket löpte Ekenäs IF 9.13,4.
3X800 m, damer: 2) IK-32 (Kristina Berndtsson, Margareta Srrandberg, RitvaLiisa Tuominen) 7.18,4, 15) Nykarleby IK 8.21,0.
4X 1.500 m: 2) Helsingfors IF (Ulf Ek, Rainer Rönn, Harri Jansson, Rune
Holmen) 15.57,4, 7) IF Standard 16.20,8, 11) IF Drott 16.54,2.
Fi\!I lör u1~gdomar i Ingerois den 2-3. 8.
100 m: 6) Per Westerlund, HIFK 11,2.
200 m: 1) Stig Lönnqvist, Esbo IF 22,3, 4) Kaj Widbom, Esbo IF 22,6. Lauri
Lindsrröm, Esbo IF i mellanheatet 23,7.
400 m: 1) Kaj Widbom, Esbo IF 49,5, 2) tig Lönnqvist, Esbo IF 50,5, 3)
Krister Kanerva, Esbo IF 51,1, 6) Lau ri Lindström, Esbo IF 51,7.
800 m: 1 försöket Allan Alho, HIFK 2.01,2, Nils Nielsen, G & IF Tor 2.01,2 och
Håkan Björklund, IF Standard 2.02,6.
1.500 m: 10) Nils ielsen, G & IF Tor 4.06,0, 12) Bjarne Jansson, Esbo IF
4.12,0.
400 m häck: 3) Rolf Englund, Esbo IF 56,6.
2.000 m hinder: I försöket Ralf Svenblad, IK-32 6. 17,4.
Höjd : 9) Kimmo Jaatinen, Esbo IF 180.
Längd : 14) Jan-Erik Österholm, Virkby Stan 619.
Tresteg: 8) Anders Torrkulla, Vasa IS 13.72.
Kula: 10) Karl-Erik Sundman, G & IF Akilles 12.47.
Spjut: 9) Karl-Erik Sundman, G & IF Akilles 60.94.
Slägga: 4) Ole Sundqvist, IF Standard 43.62.
10-kamp: 9) Jan-Åke Sund, Vasa IS 5.766 p.
FM lör pojkar i Lappo den 2- 3.8.
Pojkar A
800 m: 4) Bjarne Östman, Nykarleby IK 1.59,6.
110 m häck: 3) Jan-Erik Bergman, IF Kraft 14,9 (ny tt förbundsrekord).
300 m häck: 1 mellanheatet Jan-Erik Bergman, IF Kraft 41,3.
1.500 m hinder: 8) Peter Pasanen, IF Drott 4.38,4 (ny tt förbundsrekord).
Höjd : 10) Hans Appel, IF Kraft 170.
Stav: 10) Roger Kanerva, Esbo IF 360.
Tresteg: 4) Stefan von Gerich, IK-32 14.15.
.
Kula: 2) Reijo Ståhlberg, Fiskars IF 17.58, 4) Thomas Andersson, G & IF Akilles 15.45.
Diskus: 2) Thomas Andersson, G & IF Akilles 49.24.
lO-kamp: 7) Klas Brunberg, G & IF Akilles 5.982 p, 10) Magnus Häggblom,
Vasa IS 5.510 p.
Pojkar B
100 m: 6) John-Ove Eriksson, IF Drott 12,0.
300 m: 5) Heikki Tallqvist, Karis IK 38,4. I mellanheatet Dan Hedberg, HIFK
38,8.
200 m häck: 5) Sixten Grönberg, G & IF Akilles 28,l.
Höjd: 12) Roger Lindqvist, Esbo IF 165.
Tresteg: 8) Jouko Nikula, Gamlakarleby IF 12.98.
Diskus: 1) Sanfrid Nygård, Vasa IS 45.08.
Slägga: 2) Gullmar Söderlund, IF Pedersöre-P. 44.34 (ny tt förbundsrekord).
6-kamp: 3) Jouko Nikula, Gamlakarleby IF 3.494 p . (12,~ - 592 - 13.49 161 - 43.80 - 55,5 ) ny tt förbundsrekord, 4) Roger Lmdqvlst, Esbo IF 3.471 p.
FM lör llickor i Kouvola den 2-3. 8.
Flickor A
100 m: 1) Mona-Lisa Srrandvall, Gamlakarleby IF 11,7.
200 m: 1) Mona-Lisa Srrandvall, Gamlakarleby IF 24,8.
400 m: 2) Mona-Lisa Strandvall, Gamlakarleby IF 55,5 (nyn förbundsrekord).
mellanheatet Siv Gustafsson, IK Myran 63,8, som gay finalplats.
800 m: 3) Nina Wärn, Esse IK 2.20,2, 4) Siv Gustafsson, IK Myr~n 2.21,1.
1.500 m: 2) Nina Wärn, Esse IK 4.49,8 (nyn förbundsrekord), 5) SIV Gustafsson,
IK Myran 5.01,7.
5-kamp: 11) Kristina Finell, Gamlakarleby IF 2.723 p.
Flickor B
100 m: 2) Agneta Häggblom, IF Åland 1~,6, 7) Monica Schul.tz, IF Åland
13,3 (i mellanheatet 12,9). 1 mellanheatet Maj-Len Sundsten, Oravals IF 13,2.
300 m: 5) Yvonne Hannus, Hangö IK 42.3 (nyn förbundsrekord). I . mellanheatet Maj-Len Sundsten, Oravais IF 43,0 (nyn förbundsrekord) och ~vonne
Hannus 42,4 (nyn förbundsrekord ). Susanne Hellsten, Gamlakarleby IF 1 mellanheatet 43,7.
200 m häck: 1 försöket Lisbeth Spelmans, IF Kraf[ 34,7 (ny tt förbundsrekord).
Längd: 9) Hannele Ralanti, Scrömfors SK 482.
Kula: 6) Siv Lövgren, Pyttis IK 10.13.
Diskus: 6) Siv Lövgren, Pyttis IK 29.932.
5-kamp: 8) Monica Bärden, IF Kraf[ 3.026 p.
80
81
6-
V år Jdrott
FM i Helsingfors den 16--18. 8.
Herrar
100 m : 3) Jorma Ehrström, IF Dron 11,0.
200 m : 2) Jorma Ehrström, IF Dron 21,5. 1 försöket Yngve Blomfelt, G & IF
Tor 22,5.
400 m : 1 försöken Aimo Mehronen, Esbo IF 49,3, Yngve Blomfelt, G & IF Tor
50,1 och Kaj Widbom, Esbo IF 50,2.
800 m : 5) Aimo Mehronen, Esbo IF 1.52,5. I försöken Olof yman, IF Standard 1.53,1 och Ulf Ek, HIFK 1.5 7,0.
1.500 m: 6) Olof Nyman, IF Standard 3.49,8 (i försöket 3.49,7). I försöket
Rainer Rönn, HIFK 3.53,9.
5.000 m: 2) Rune Holmen, HIFK 14.27,8.
10.000 m: 60 Max Holmnäs, IF Dron 30.44,8.
110 m häck: 1 fötsöken Roger Lindström, Esbo IF 15,2 och Pertti Lanrti, Esbo
IF 15,7.
400 m häck: 4) Bengt Gillberg, Vasa IS 53,4. I försöken Harry Julin, Esbo IF
55,3 och Rolf Englund, Esbo IF 61,9 (föll ).
Höjd: 6) Rune jölund, IF Äland 200, 8) Pertti Lanrti, Esbo IF 200.
Stav: 5) Unro Sjö, G & IF Tor 480, 6) Kenneth Lindqvist, IF Äland 480.
Spjut: 5) Lats Avellan, HIFK 74.66.
Damer
100 m: 1) Mona-Lisa Strandvall, Gamlakarleby IF 11,8, 3) Marika Eklund,
Hangö IK 12,2, 5) Ulla Karjaluoro, Gamlakarleby IF 12,4. 1 försöken Inger Roos,
Hangö IK 12,9.
200 m : 1) Mona-Lisa Srrandvall, Gamlakarleby IF 24,6, 3) Marika Eklund, H angö
IK 25,0. I försöket Inge r Roos, Hangö IK 26,3.
400 m: 2) Mona-Lisa Strandvall, Gamlakarleby IF 55,4 (nyn förbundsrekord ).
1 försöken Kristina Berndtsson, IK-32 59,8 och Siv Gustafsson, IK Myran 61,8.
800 m : I försöket Siv Gustafsson, IK Myran 2.24,0.
1.500 m : 12) Siv Gustafsson, IK Myran 5.03,4. Nina Wärn, Esse IK fölJ och
måste avbryta.
110 m häck: Ulla Karjaluoro, Gamlakarleby IF löpte i försöket 15,7 (ny tt förbundsrekord) och kvalificerade sig för finalen i vilken hon icke kunde deltaga
p. g. a. skada.
Höjd: 4) Gun Nordlund, IF Äland 158, 10) Bea trice Mörn , IF Äland 150.
5-kamp: 5) Maija-Liisa Limnell, Gamlakarleby IF 3.526 p.
SFI-poäng i FM-tövlingarna 1969 (1968)
Poäng mellan föreningama
1) Gamlakarleby IF 66, 2) Esbo IF 53, 3) IF Äland 18,3, 4) Helsingfors IFK
17, 5) Hangö IK 15, 6) Esse IK 14, 7) IF D rorr 11, 8) G & IF Akilles o. Vasa
IS 10, 10) IK-32 9, 11) IK Myran 7, 12) IF Standard 6, 13) Fiskars IF o. IF
Pedersöre-Pojkarna 5, 15) Ekenäs IF o. IF Kraft 4, 17) Nykarleby IK 3, 18) Karis
IK, Pyrris IK o. G & IF Tor 2, 21) IK Kronan 1.
Övrig tävlingsverksamhet
Förutom de redan nämnda FM- och landskampsarrangörerna har nationelJa och
inrernauonella tävlingar under året arrangerats av H elsingfors IFK, IK-32, Pargas
IF, G & IF Tor, Esse IK, Vörå IF och IF Äland. Den sistnämnda klubben stod
för arrangemangen av de inrernationella IFK-mästerskapen. Klubbkamper både
på nationelJ och inrernationell nivå har utkämpats i ungefär samma utsrräckning
som de senaste åren.
Disrrikts- och klassificeringsrävlingar har arrangerats i samtliga distrikt och inom
ÖID har både juniorcupen och den för året nya seniorcupen lockat en ston deltagaranral. 1 den sisrnämnda tävlingen segrade Vasa IS i finalen före GIF och IF
Drorr, medan det i juniorcupens sluttävling blev oavgjort mellan IF Kraft och IF
PedersÖre-Pojkarna. Vörå IF var den tredje finalisten. IF Kraft fick sin tredje inteckning i det uppställda vandringspriset och vann därmed priset för alltid.
I de hela landet omfattande juniorcup- och damcuptävlingarna lyckades våra distrikt icke hävda sig i den förberedand e omgången. Någon cup på seniornivå
arrangerades icke denna säsong.
- D et el/da som håller en människa i gång är energi. Och vad ä1' energi annat
än att tycka om livet?
L 0 tt i s A 1t C h i n elo s s. "A j'(/orld 0/ Profit"
Distriktslnästerskapen
NYlANDS-ÅBOlANDS ID
DM i terräng i Ekenäs den 4. 5., arr. Ekenäs IF
Seniorer 10 km: 1) Pauli Arbelius,
Esbo IF 35.44, 2) Hans Illman, Fiskars IF 36.26, 3) Rolf Holm, Tenala
IF 36.57.
Oldboys 10 km: 1) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 32.46, 2) Sune Westerlund, Hangö IK 34.20, 3) Nils Friman, Karis IK 37.58.
Seniorer 5 km: 1) Rune Holmen,
HIFK 15.13, 2) lars Grefberg, lapprräsk IF 15.31, 3) Rainer Rönn, HIFK
15.50.
Lagtävling: 1) Kimito SF 14, HIFK
17, 3) Ekenäs IF 26.
Ungdomar 5 km: 1) Nils Nielsen,
G & IF Tor 16.03, 2) Tage Öhman,
Pargas IF 16.27, 3) Bjarne Jansson,
Esbo IF 16.35.
Lagtävling: 1) Esbo IF 6, Karis
IK 15.
Poikar A 5 km: 1) Kaj Genberg,
Karis IK 17.21, 2) Hans Randström,
Österby SK 17.2 1, 3) Alf Cederlund,
Pyrris IK 17.40.
Lagtävling: 1) Karis IK 9, 2) Österby SK 13, 3) Ekenäs IF 23.
Poikar B 3 km: 1) Torsten Tallqvist, Österby SK 10.22, 2) Tom
Kidron, Ekenäs IF 10.3 1, 3) Jan Nyman, G & IF Tor 10.42.
Lagtävli11g: 1) Kimito SF 14, 2)
Ekenäs IF 15, 3) Tenala IF 20.
Damer 1,5 km: 1) Ritva-liisa Tuominen, IK-32 5.28, 2) Margareta
Strandberg, IK-32 5.45, 3) Kristina
Berndtsson, IK-32 6.15.
Lagtävling: 1) IK-32 6.
Flickor A 1,5 km: 1) Seija Koponen, Skogby IK 5.55, 2) Brita Fagerholm, IK-32 6.31, 3) Ann-Christine
Heiskanen, Ekenäs IF 6.40.
Lagtävling: 1) IK-32 6.
Flickor B 1,5 km: 1) Karita Johansson, G & IF Tor 5.59, 2) Eva
Westerlund, Bromarf-Pojkarna 6.04, 3)
Vivian Granlund, IK-32 6.06.
Lagtävling: 1) IK-32 13, 2) Kimito SF 14, 3) Ekenäs IF 18.
Divr lör 1mgdomar och poikar A i Borgå den 14-15. 6., arr. G & IF Akilles
Ungdomar
100 m: 1) Kaj Widbom, Esbo IF
11,5, 2) lauri lindström, Esbo IF
11,6, 3) Christer lönnström, G &
IF Akilles 11,6.
200 m: 1) Stig l önnqvist, Esbo
IF 22,5, 2) Kaj Widbom, Esbo IF
22,7, 3) Krister lönnström, G & IF
Akilles 23,1.
400 m: 1) Stig lönnqvist, Esbo IF
50,0, 2) Krister Kanerva, Esbo IF
51,6, 3) Nils Nielsen, G & IF Tor
51,8.
800 m: 1) Nils Nielsen, G & IF
Tor 1.58,6, 2) Krister Kanerva, Esbo
IF 2.00,6, 3) Bjarne Jansson, Esbo
IF 2.00,8 .
1.500 m: 1) Bjarne Jansson, Esbo
84
IF 4.11 ,6, 2) Tage Öhman, Pargas
IF 4.1 5,0, 3) Håkan lindroos, Tenala IF 4.16,2 .
5.000 m: 1) Ralf Svenblad, IK- 32
17.21,0, 2) Bengt lindroos, Tenala IF
17.30,0.
1]0 m häck: 1) Krister lönnström,
G & IF Akilles 16,4, 2) Rolf Englund, Esbo IF 16,7, 3) Måns Öhman,
G & IF Akilles 20,0.
400 m häck:' 1) Rolf Englund, Esbo IF 57,8, 2) Tage Öhman. Pargas
IF 60,1, 3) Allan Alho, HIFK 68,8.
2.000 m hinder: 1) Ralf Svenblad,
IK-32 6.45,8, 2) Johan Åström, HIFK
7.43,6.
Höjd: 1) Bjarne Granström, Karis
IK 185, 2) Kimmo Jaatinen, Esbo IF
180, 3) Johan Åström, HIFK 175.
Stav: 1) Matti Malms, G & IF Tor
330, 2) Jan-Einar Nybom, G & IF
Tor 320, 3) Krister lönnström, G &
IF Akilles 310.
Längd: 1) Krister Lönnström, G &
IF Akilles 680, 2) Jan-Erik Österholm, Virkby Start 662, 3) Klaus
Pfister, Virkby Start 639.
Tresteg: 1) Jan-Einar Nybom, G &
IF Tor 13.24, 2) Lars Forsström, G &
IF Tor 12.89, 3) Matti Malms, G &
IF Tor 12.70.
Kula: 1) Karl-Erik Sundman, G &
IF Akilles 12.95, 2) Markus Andersson, G & IF Akilles 12.62, 3) Kimmo
Jaatinen, Esbo IF 12.61.
Diskm: 1) Markus Andersson, G &
IF Akilles 36.54, 2) Alf D ahlsten,
Esbo IF 36.44, 3) Göran Ekegren,
Esbo IF 31.5 0.
Spiut: 1) Karl-Erik Sundman, G &
IF Akilles 53.66, 2) Henrik Sarkala, G & IF Tor 53.18, 3) Måns Öhman, G & IF Akilles 29.52.
Slägga: 1) Måns Öhman, G & IF
Akilles 35.80, 2) Krister Grönqvist,
Ekenäs IF 22.18, 3) Lars Forsström,
G & IF Tor 19.66.
Poikar A
100 m: 1) Mats Öhman, G & IF
Akilles 11,4, 2) Krister Wasström,
Karis IK 11,5, 3) Stig Juslin, Helsinge-Arlas 11,5.
200 m: 1) Mats Öhman, G & IF
Akilles 24,4, 2) Stig Juslin, Helsinge-Arlas 24,5, 3) Krister Wasström,
Karis IK 24,6.
400 m: 1) Toivo Kannas, HIFK
54,0, 2) Bengt Enqvist, Hangö IK
54,8, 3) Sebastian Häggblom, IK32 55,7.
800 m: 1) Kaj Genberg, Karis
IK 2.00,8, 2) Aeon Lindström, Hangö
IK 2.08,5, 3) Kaj-Erik Sjöberg, Karis IK 2.10,2.
1.500 m: 1) Alf Cederlund, Pyttis
IK 4.25,6, 2) Kaj-Erik Sjöberg, Karis IK 4.26,6, 3) Aeon Lindström,
Hangö IK 4.26,8.
3.000 m: 1) Alf Cederlund, Pyttis
IK 10.05,6.
110 m häck: 1) Klas Brunberg, G
& IF Akilles 16,5, 2) Mats Öhman,
G & IF Akilles 16,7, 3) Yngve Lindblom, Karis IK 17,2.
300 m häck: 1) Mats Öhman, G &
IF Akilles 43,7, 2) Yngve Lindblom,
Karis IK 44,2.
1.500 m hinder: 1) Aeon Lindström, Hangö IK 6.02,4.
Höid: 1) Stefan von Gerich, IK-32
170, 2) Yngve lindblom, Karis IK
165, 3) Raul Öhberg, G & IF Tor
160.
Stav: 1) Roger Kanerva, Esbo IF 370,
2) Stefan von Gerich, IK- 32 330,
3) Rolf Skogberg, G & IF Tor 320.
Längd: 1) Sebastian Häggblom, IK32 612, 2) Bror Björkqvist, Ekenäs
IF 604, 3) Krister Wasström, Karis
IK 594.
T resteg: 1) Stefan von Gerich, IK32 13.21, 2) Yngve Lindblom Karis
IK 12.57, 3) Bror Björkqvist, Ekenäs IF 12.33.
K ula: 1) Reijo Ståhlberg, Fiskars
IF 17.14,2) Thomas Andersson, G &
IF Akilles 15.19, 3) Bengt Blomfelt, G & IF Tor 14.00.
Diskus: 1) Thomas Andersson, G
& IF Akilles 47.72, 2) Dick Karlsso n, Pargas IF 41.28, 3) Bengt Blomfelt, G & IF Tor 41.26.
SPiut: 1) Klas Brunberg, G & IF
Akilles 53.76, 2) Bengt Blomfelt, G &
IF Tor 53.62, 3) Raul Öhberg, G & IF
Tor 51.76.
Slägga: 1) Thomas Andersson, G &
IF Akilles 46.92, 2) Caj Nyman,
HIFK 33.52, 3) Ulf Backman, G &
IF Akilles 30.10.
DM jör poikar B, Ilickor A och B i Helsingfors den 27-28. 6., arr. HIFK
Poikar B
100 m: 1) Heikki Tallqvist, Karis
IK 12,0, 2) Sixten Grönberg, G &
O.
IK -32
IF Akilles 12,0, 3) Dan Hedberg,
HIFK 12,1.
300 m: 1) Heikki Tallqvist, Karis
85
IK 37,0 (ny tt förbundsrekord för pojkar B), 2) Christian Bacher, IK-32
39,7, 3) Kaj Österlund, Hangö IK
39,7.
800 m: 1) Torsten Tallqvist, Österby SK 2.10,6, 2) Kaj Österlund,
Hangö IK 2.14,8, 3) Jan Kidron,
Ekenäs IF 2.15,5.
2.000 m: 1) Torsten Tallqvist, Österby SK 6.21,8, 2) Yngve Holmberg, Tenala IF 6.24,8, 3) Björn Holm,
IK-32 6.35,0.
110 m häck: 1) Sixten Grönberg,
G & IF Akilles 17,5, 2) Tom Kidron, Ekenäs IF 18,2, 3) Lars Olander,
Ekenäs IF 20,1.
200 m häck: 1) Sixten Grönberg,
G & IF Akilles 29,0, 2) Rune Sjöblom, Skogby IK 30,0, 3) Tom Kidron, Ekenäs IF 30,1.
Höid: 1) Björn Backman, Pargas
IF 170, 2) Carl-Henrik Oli berg, Esbo IF 165, 3) Heikki Tallqvist, Karis
IK o. Jussi Wendelin, Ekenäs IF
160.
Stav: 1) Filip Brunberg, G & IF
Akilles 335, 2) Per-Arrur Qvist, Helsinge-Atlas 290, 3) Leif Sonnrag, Skogby IK 280.
Längd: 1) Roger Wassrröm, Karis
IK 609, 2) Jussi Wendelin, Ekenäs IF 565, 3) Filip Brunberg, G &
IF Akilles 547.
Tresteg: 1) Jan-Henrik Sandelin,
IK-32 12.93, 2) Rune Sjöblom, Skogby IK 11.83, 3) Jussi Wendelin,
Ekenäs IF 11.7 3.
Kuta: 1) Ulf Lundström, SibboVarg. 12.90, 2) Karl-Gustav Sten, Österby SK 11.66. 3) Kjell Ewalds, IK32 11.41.
Diskus: 1) Ulf Lundström, SibboVarg. 33.66, 2) Rainer Kanerva, Esbo IF 32.00, 3) Tom Kidron, Ekenäs IF 30.74.
Spiut: 1) Rain er Kanerva, Esbo
IF 46.18, 2) Kenneth Ek, Sibbo-Varg.
45 .68. 3) Rune Lindström, Hangö
IK 44.66.
Slägga: 1) Jan Kidron, Ekenäs IF
24.54, 2) Karl-Gustav Sten, Österby
SK 22.76, 3) Ake Lindholm, Ekenäs
IF 11.70.
86
Ftickor A
100 m: 1) Birgitta Roos, Hangö IK
13,7, 2) Dorita Båge, Esbo IF 13,7,
3) Anita Svennblad, Ekenäs IF 14,0.
200 m: 1) Birgitta Roos, Hangö
IK 28,0, 2) Dorita Båge, Esbo IF 29,3,
3) Camilla Backman, Pargas IF 29,4.
400 m: 1) Ann-Christi ne Heiskanen, Ekenäs IF 66,6, 2) Brita Fagerholm, IK-32 70,4, 3) Agneta Holmberg, IK-32 72,7.
800 m: 1) Brita Fagerholm, IK32 2.46,2, 2) Agneta Holmberg, IK32 3.04,6.
1.500 m: 1) Brita Fagerholm, IK-32
6.48,6, 2) Agneta Holmberg, IK-32
8.17,8.
100 m häck: 1) Ann-Christine
Heiskanen, Ekenäs IF 19,6, 2) Harriet Forsberg, Hangö IK 2 1,4.
200 m häck: 1) Ann-Christine
Heiskanen, Ekenäs IF 35,5 (nyn förbundsrekord), 2) Agneta Holmberg,
IK-32 41,2.
H öid: 1) Camilla Backman, Pargas
IF 140, 2) Birgitta Roos, Hangö IK
135, 3) Harriet Forsberg, Hangö IK
135.
Lä1lgd: 1) Ann-Christine Heiskanen, Ekenäs IF 457, 2) Birgi tta Roos,
Hangö IK 448, 3) Camilla Backman,
Pargas IF 439.
Kula: 1) Solveig Lindholm, Tenala
IF 10.44, 2) Ann-Christine Heiskanen, Ekenäs IF 8.30, 3) Brita Fagerholm, IK-32 8.19.
Diskus: 1) Solveig Lindholm, Tenala IF 28.94, 2) Harriet Forsberg,
Hangö IK 23.22, 3) Brita Fagerholm,
IK-32 20.36.
SPiut: 1) Harriet Forsberg, Hangö
IK 34.04, 2) Eivor Enqvist, Esbo IF
24.54, 3) olveig Lindholm, Tenala
IF 23.24.
Flickor B
ZOO m: 1) Yvonne Hannus, Hangö
IK 13,1, 2) Hannele Ralanri, Srrömfors SK 13,9, 3) Anne Isberg, Pargas IF 14,0.
300 m: 1) Yvonne Hannus, Hangö
IK 44,0 (tang. förbundsrekord), 2)
Ann Smeds, Esbo IF 45,8, 3) Viveca Söderström, Hangö IK 46,6.
600 m: 1) Anne Mannonen, Hangö
IK 1.56,0, 2) Karita Johansson, G &
IF Tor 1.56,2, 3) Ann Zukale, Esbo
IF 1.57,3.
80 m häck: 1) Christel Sandin,
Hangö IK 14,3, 2) Barbro Gustafsson,
Hangö IK 15,5, 3) Siv Lövgren, Pyttis IK 15,5.
200 m häck: 1) Christel Sandin,
Hangö IK 37,0, 2) Marlene Förström,
Hangö IK 37,9, 3) Siv Lövgren, Pyttis IK 38,0.
Höid: 1) Ann-Charlotte Pettersson,
Esbo IF 135, 2) Christel Sandin, Hangö
IK 130, 3) Siv Lövgren, Pyttis IK
130.
Längd: 1) Hannele Ralanti, Scrömfors SK 459, 2) Birgitta Löf, Ekenäs
IF 437, 3) Yvonne Hannus, Hangö
IK 427.
Kula: 1) Siv Lövgren, Pyttis IK
9.48, 2) Tua Westerlund, Hangö IK
8.43, 3) Maria Majander, Pyttis IK
7.08.
D iskus: 1) Siv Lövgren, Pyttis IK
26.46, 2) Ann-Christine Laaksonen,
Pargas IF 18.08, 3) Tua Westerlund,
Hangö IK 18.04.
SPiut: 1) Siv Lövgren, Pyttis IK
27.02, 2) Tua Westerlund, Hangö IK
26.36, 3) Anne Mannonen, Hangö
IK 20.08.
DM i stafett i Karis dm 5-6. 7., arr. Karis IK
Seniorer
4XI00 m: 1) Esbo IF (H. Paju,
K. Kanerva, R. Heinonen, A. MehtOnen) 43,8, 2) Pargas IF 44,1, 3)
Hangö IK 45,0.
4x400 m: 1) Esbo IF 1 (K. Kanerva, H. Julin, R. Heinonen, A. MehtOnen) 3.25,5, 2) Esbo IF II 3.25,8,
3) Esbo IF III 3.33,8.
4X800 m: 1) HIFK 1 (U. Ek, R.
Rönn, R. Holmen, H. Jansson) 7.5 1,4,
2) Esbo IF 8.07,6, 3) HIFK II 8.18,0.
4Xl.500 m: 1) Pargas IF (S. Ackn§n, C. Sundström, T. Öhman, B. Öhman) 17. 19,2, 2) Tenala IF 17.23,0,
3) G & IF Tor 17.46,2.
U11gdomar
4 X 100 m: 1) Esbo IF (1. Lindström, R. Englund, K. Widbom, S.
Lönnqvist) 43,8, 2) HIFK 45,5, 3)
Karis IK 47,7.
4x400 m: 1) Karis IK (H. Gillberg, N-A. Carlsrröm, G. Akerfelt, 1.
Kämpe) 3.45,5, 2) IK-32 3.48,3.
4X l .500 111: 1) IK- 32 (c. Bacher,
M. Ehrnrooth, R. Svenblad, S. von Gerich) 21.40,2.
Poikar A
4 X JOO m: 1) G & IF Akilles (1.
Leiden, S. Grönberg, A. Öhman, M.
Öhman) 46,7, 2) K!lris IK 47,0, 3)
Esbo IF 47,0.
4 X 800 m: 1) Hangö IK (K. Österlund, H. Jernström, B. Enqvist, A.
Lindström) 8.38,7, 2) Karis IK 8.41,9,
3) Österby SK 8.47,0.
Poikar B
4Xl00 m: 1) Karis IK (S. Mutanen, R. Wassrröm, B. Wirtanen, H .
Tallqvist) 49,1, 2) Ekenäs IF 49,1, 3)
G & IF Akilles 51,8.
4X800 m: 1) Ekenäs IF (J. Kidron, A. Lindholm, 1. Olander, T.
Kidron) 9.04,6 (nytt fö rbundsrekord
för pojkar B), 2) Karis IK 9.16,5.
Damer
4XI00 m: 1) Hangö IK (Birgitta
Roos, Inge r Roos, Yvonne Hannus,
Marika Eklund ) 49,9, 2) IK-32 55,5.
4x400 m: 1) IK- 32 (Ritva-Liisa
Tuominen, Margareta Scrandberg, Brita Fagerholm, Kristina Berndtsson )
4.28,0.
87
3X800 m: 1) IK-32 1 (Merja Upla, Margareta Strandberg, Kristina
Berndtsson) 8.28,8, 2) IK-32 II 8.43,2 .
Ftickor A
4X100 m: 1) Ekenäs IF (Ann-Christine Heiskanen, Birgitta Löf, Anita
Svennblad, Heidi Thoren ) 54,2, 2)
Hangö IK 59,3.
Flickor B
4X100 m: 1) Pargas IF 1 (AnnChristine Laaksonen, Anne Isberg, Gun
Isberg, Margot Höglund ) 55,0, 2)
Hangö IK 56,0, 3) Pargas IF II
58,0.
4X300 m: 1) Hangö IK 1 (Marlene Förström, Viveca Söderström, Anne-Maj Ståhlberg, Yvonne Hannus)
3.07,3, 3) Pargas IF 3.1 7,7, 3) Hangö
lK II 3.21,7.
DM lör seniorer och dam er i Pargas den 19-20. 7., arr. Pargas IF
100 m: 1) Lars P. Holmberg, Pargas IF 10,8, 2) Yngve Blomfelt,
G & IF Tor 10,8, 3) Ulf-Christer Grönlund, HIFK 11,1.
200 m: 1) Yngve Blomfelt, G & IF
Tor 22,1, 2) Håkan Lindberg, Esbo
IF 22,3, 3) Stig Lönnqvist, Esbo IF
22,6.
400 m: 1) Raino Heinonen, Esbo
IF 51,4, 2) Leif Sjöstrand, Hangö
IK 52,0, 3) Holger Wickström, Skogby IK 52,3.
800 m: 1) Aimo Mehtonen, Esbo IF
1.58,0, 2) Ulf Ek, HIFK 1.59,0, 3)
Nils Nielsen, G & IF Tor 1.59,4.
1.500 m: 1) Rune Holmen, HIFK
3.52,6, 2) Rainer Rönn, HIFK 3.53,2,
3) Ralf Grefberg, Lappträsk IF 3.53,8.
5.000 m: 1) Rune Holmen, HIFK
14.32,6, 2) Veikko Kiili, Pargas IF
14.47,8, 3) Rainer Rönn, HIFK
15.15,0.
10.000 m: 1) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 33.24,8, 2) Sune Westerlund,
Hangö IK 34.12,2, 3) Hans Illman,
Fiskars IF 36.54,0.
110 m häck: 1) Roger Lindström,
Esbo IF 15,4, 2) Pertti Lantti, Esbo
IF 15,5, 3) Krister Lönnström, G &
IF Akilles 15,6.
400 m bäck: 1) Roger Lindström,
Esbo IF 56,7, 2) Harry Julin, Esbo
IF 56,8, 3) Holger Wickström, Skogby IK 60,7.
3.000 m binder: 1) Torsten Smedslund, Tenala IF 10.09,4, 2) Ralf
Svenblad, IK-32 10.10,2, 3) Roger Nl'gård, Lappträsk IF 10.17,0.
88
H öjd: 1) Pertti Lantti, Esbo IF
193, 2) Kimmo Jaatinen, Esbo IF 190,
3) Carl-Gustaf Lindewald, Esbo IF
185.
Stav: 1) Unto Sjö, G & IF Tor
43 0, 2) Ake Holmberg, Esbo IF 380,
3) Seppo Miettunen, Esbo IF 380.
Längd: 1) Gunnar Olander, Skogby IK 708, 2) Bjarne Holmbom, Pargas IF 700, 3) Roger Akerblom, Karis IK 675.
T.,esteg: 1) Bjarne Holmbom, Pargas
IF 14.28, 2) Per-Erik Lindberg, Homskärs IF 14. 15, 3) Stefan von Gerich, IK-32 13.85.
Kuta: 1) Bo Grahn, Esbo IF 15 .23,
2) Olavi Hakala, G & IF Tor 14.37,
3) Erkki Juurinen, Esbo IF 13.79 .
Diskus: 1) Bore Möller, Skogby IK
47.84, 2) Börje Lindberg, Karis IK
44.94, 3) Bo Grahn, Esbo IF 44.28.
Spjut: 1) Lars Avellan, HIFK 70.84,
2) Timo Avellan, HIFK 68.60, 3)
Charles Liljeblad, Ekenäs IF 62.88 .
Stägga: 1) Leif Bojers, G & IF
Akilles 47. 12, 2) Olavi Hakala, G &
IF Tor 42.54, 3) Thomas Andersson,
G & IF Akilles 41.70.
Damer
100 m: 1) Marika Eklund, Hangö
IK 12,3, 2) Inger Roos, Hangö IK
12,5, 3) Yvonne Hannus, Hangö IK
12,8.
200 m: 1) Marika Eklund, Hangö
IK 25,5, 2) Inger Roos, Hangö IK
26,4, 3) Yvonne Hannus, Hangö IK
27,0.
400 m: 1) Marika Eklund, Hangö
IK 59,0 (ny tt förbundsrekord), 2)
Kristina Berndtsson, IK-32 61,4, 3)
Inger Roos, Hangö IK 63,2.
800 m: 1) Ritva-Liisa Tuominen,
IK-32 2.26,4, 2) Kristina Berndtsson, IK-32 2.34,9,
3)
Margareta
Strandberg, IK-32 2.36,6.
1.500 m: 1) Ritva-Liisa Tuominen,
IK-32 4.55,6, 2) Margareta Strandberg, IK-32 5.21,0, 3) Leena Suomela, G & IF Tor 5.26,4.
100 m häck: 1) Christel Sandin,
Hangö IK 19,8, 2) Ann-Christine Laaksonen, Pargas IF 19,9, 3) Tua Westerlund, Hangö IK 20,4.
200 m häck: 1) Chtistel Sandin,
Hangö IK 35,8 (ny tt förbundsrekord
för f1ickor B), 2) Ann-Christine Laaksonen, Pargas IF 36,6, 3) Tua Westerlund, Hangö IK 37,3.
Höjd: 1) Siv Vinberg, Sibbo Varg.
143, 2) Christina Vinberg, Sibbo
Varg. 135, 3) Brita Grannas, ÅIFK
130.
Liingd: 1) Marika Eklund, Hangö
IK 522, 2) Hannele Ralanri, Strömfors
SK 478, 3) Inger Roos, Hangö IK
465.
Kuta: 1) Benita Eriksson, Nagu IF
10.09, 2) Solveig Lindholm, Tenala
JF 10.01, 3) Brita Fagerholm, IK-32
8.35.
DiskfJs: 1) Sinikka Ollila, IK-32
34.98, 2) Solveig Lindholm, Tenala
IF 28.56, 3) Helen Schmidt, Pargas
IF 23.50.
Spjut: 1) Harriet Forsberg, Hangö
IK 31.50, 2) Tua Westerlund, Hangö
IK 26.96, 3) Benita Eriksson,
agu
IF 24.24.
D j\'[ i mångkamp i Sibbo de1J 30-31. 8., arr. IF Sibbo Vargarna
10-kamp, seniorer: 1) Risto Rekola,
Esbo IF 6.011 p (12,0 630 170 54,0 16,8 12.26 28.96 - 320 - 55.34 - 4.44,0),2)
Taisto Olenius, Sibbo Varg. 5.902 p,
3) Åke Holmberg, Esbo IF 5.709 p.
10-kamp, ungdomar: 1) Krister
Lönnström, G & IF Akilles 5.828 p
(11,8 - 650 - 10.48 - 160 - 53,7
- 16,4 - 29.56 - 330 - 37.52
- 4.27,2), 2) Johan Åström, HIFK
4.686 p, 3) Tage Öhman, Pargas IF
4.63 7 p.
10-kamp, pojkar A: 1) Klas Brunberg, G & IF Akilles 6.073 p (12,5
- 602 - 13.93 - 160 - 56,1 16,3 - 41.72 - 330 - 34.60 4.51,2), 2) Roger Kanerva, Esbo IF
5.493 p, 3) Sebastian Häggblom, IK-32
5.240 p.
6-kamp, pojkar B: 1) Roger Lindqvist, Esbo IF 3.5 77 p (11,9 - 168
- 13.12 - 601 - 43.70 - 55,5)
(ny tt förbundsrekord, 2) Anders Michelsson, Virkby Stan 3.026 p, 3) Sixten Grönberg, G & IF Akilles 3.002 p.
5-kamp, damer: 1) Inger Roos,
Hangö IK 2.926 p (19,8 - 7.43 120 - 473 - 26,6).
5-kamp, flickor A: 1) Ann-Christine
Heiskanen, Ekenäs IF 2.964 p (18,7 7.72 127 473 28,8), 2)
Birgitta Roos, Hangö IK 2.786 p,
3) Camilla Backman, Pargas IF 2.614 p.
5-kamp, flickor B: 1) Christel Sandin, Hangö IK 2.980 p (13,9 7.02 140 426 29,7), 2)
iv Lövgren, Pyreis IK 2.970 p, 3)
Yvonne Hannus, Hangö IK 2.93 7 p.
DM i 25.000 m banlopp i Ekenäs den 4. 9 .. arr. Ekenäs IF
25.000 m: 1) Bruno Holmroos, Ekenäs IF 1.23.24,0, 2) Sune Wester-
90
lund, Hangö IK 1.29.40,0, 3) Olli
eppänen, Fiskars IF 1.33.29,0.
ÖSTERBOTTENS ID
DM i terräng i Korsnäs dm 4. 5., arr. IF Fyren
Seniorer 8 km: 1) Max Holmnäs,
IF Drore 25.12, 2) Tore Grön, IF
Standard 25.46, 3) Ralf Bredarholm,
IF Pedersöre-Pojkarna 25.51.
Seniorer 4 km: 1) Olof Nyman, IF
Standard 12.30, 2) Lars-Henrik Heselius, IF D ron 12.34, 3) Olof Juslin,
Oravais IF 12.52.
Ungdomar 4 km: 1) Leo Österback,
Tjöck IK 12.40, 2) Håkan Björklund,
IF Standard, 3) Torolf Lyttbacka, IK
Kronan 13.00.
Pojkar A 2 km: 1) Bjarne Östman,
ykarleby IK 6.11, 2) Håkan
Löfho[m, IF Standard 6.16, 3) Ralf
Österlund, Oravais IF 6.24.
LAgtävling: 1) IF Standard 5, 2) IF
Drott II, 3) IK Kronan 12.
Oldboys 4 km: 1) Oskar Back, IF
Femman 12.48, 2) Lars-Erik Antila,
Vasa IS 15.16.
Pojkar B 2 km: 1) Kaj Sandelin,
Tjöck IK 6.42, 2) Jan-Erik Högholm,
IF Pedersöre-Pojkarna 6.45, 3) Knut
yman, IK Myran 6.47.
Damer 1 km: 1) Birgit Emet, IF
Drore 3.37, 2) Elsebeth Nyman, IF
Standard 3.54, 3) Anita Westin, Jeppo IF 4.03.
Flickor A 1 km: 1) Nina Wärn,
Esse IK 3.18, 2) Siv Gustafsson, IK
Myran 3.24, 3) Margareta Nybäck,
Nykarleby IK 3.35.
Flickor B 1 km: 1) Ann-Christin
Björklund, Tjöck IK 3.37, 2) Siv
Granskog, Tjöck IK 3.42, 3) GunMaj Fagersund, Larsmo IF 3.44.
DM i statett i Purmo den 14-15. 6., arr. IF Standard
Seniorer
4X100 m: 1) IF Dron (P. Virrankoski, S. Söderman, R. Hormalainen,
J. Ehrström ) 44,5, 2) GIF 45,2, 3)
Nykarleby IK 45,5.
4x400 m: 1) IF Standard (H.
Björklund, S. Backman, T. Grön, O.
Nyman) 3.32,2, 2) GIF 3.32,2, 3) IF
Drott 3.32,7.
4X800 m: 1) IF Standard (H. Lillyqvist, S. Backman, T. Grön, O.
man ) 8.05,0, 2) IF Drore 8.17,8, 3)
! ykarleby IK 8.21,8.
4X 1.500 m: 1) IF Standard (H.
Lillqvist, S. Backman, T. Grön, O. yman) 16.52,2, 2) IF Drott 17.02,6,
3) IK Kronan 17.3 1,8.
Ungdomar
4x400 m: 1) GIF (H . Nylund,
B. Hellsten, T. Niemi, M-]. Thylin)
3.39,4, 2) IF Kraft 3.43,8, 3) Vasa
IS 3.39,8.
4x1.500 m: 1) Tjöck IK (K. Sandelin, M. Eklund, 1. lövdahl, 1. Österback) 18.49,0, 2) IF Krafr 19.29,0,
3) IF Pedersöre-Pojkarna 19.35 ,8.
Pojkar A
4X100 m: 1) Vasa IS (J. Nordström, S. Wikholm, P. Karlsson, M.
Häggblom) 47,0, 2) IF D ron 47,2.
3) Vörå IF 48,2.
4X800 m: 1) IK Kronan (H. Spiik,
G. Sandstedt, H. Sloree, G. Grankull)
9.15,0, 2) GIF 9.23,0, 3) Larsmo IF
9.38,2 .
1.000 m: 1) IF Krafr (K. Gull, M.
Nordberg, J-E. Bergman, 1. Norrgå rd ) 2.10,2, 2) Vasa IS 2.11,4, 3)
Vörä IF 2.11,9.
Pojkar B
4X JOO m: 1) Vasa IS (B-E. Hellman, J-E. Timgren, B. Norrgård, S.
Nygård) 48,3, 2) Vörå IF. 48,9, 3)
GIF 49,1.
1.000 m: 1) Vasa IS (B-E. Hellman ,
B.
orrgård, J-E. Timgren, S. Nygå rd) 2.13,0 (nyn förbundsrekord för
pojka r B), 2) IF Krah 2.1 5,5, 3)
GIF 2.1 6,1.
Damer
4X100 m: 1) GIF (V iveca West-
91
man, Agneta Sveins, Kristina Finell
Ulla Karjaluoco) 54,4, 2) IF Kraf~
56,5 .
4X200 m: 1) GIF (Viveca Westman, Ulla Karjaluoco, Susanne Hellsten, Maija-Liisa Limnell ) 1.52,4, 2)
Oravais IF 2.04,0, 3) IF Kraft 2.06,5.
3X800 m: 1) Esse IK (Gunborg
Nygård, Jeanette Nygård, Nina Wärn)
8.35,8, 2) IF Drott 9.07,6.
Flickor A
~XlOO m: 1) IK Kronan (UllaBrItt Lyttbacka, Helen Björklund, Iris
Mattsson, Ulla SIatte) 54,7, 2) Nykarleby IK 58,1, 3) IF Kraft 59,0.
~X300 m: 1) IK Kronan (UllaBntt Lyttbacka, Helen Björklund, Iris
Maccsson, Ulla SIatte) 3.18,0, 2) IF
Kraft 3.29,0, 3) Nykarleby IK 3.36,4.
Flickor B
4xlOO m: 1) IF Kraft (Monika
Bärden, Elisabeth Frosten
Lisbeth
Spelmans, Berit Gull) 54
2) GIF
55,2, 3) IF Drott 55,5. ' ,
4X300 m: 1) Larsmo IF (Anette
Fagerudd, Gunn-Maj Fagersund, Susanne Sundqvist, Lilian Fagerudd)
3. 15,3, 2 )Tjöck IK 3.16,1, 3) GIF
i
3.1 6,6.
DM lör ungdomar och Ilickor A o. B i K ronoby den 5-6. 7., arr. IK Kronan
Ungdomar
100 m: 1) Jan -Ake Sund, Vasa IS
11,9, 2) Clas-Göran Bystedt, GIF
11,9, 3) Bengt Rosengård, IF Kraft
12,2.
200 m: 1) Jan-Ake Sund, Vasa IS
23,9, 2) Clas-Göran Bystedr, GIF 24,0,
3) Matts-Johan Thylin, GIF 24,4.
400 m: 1) Bengt Hellsten GIF 527
2) H åkan Björklund, IF' Standa'rd
52,8, 3) Clas-Göran Bystedt, GIF
54,0.
800 m: 1) H åkan Björklund, IF
Standard 1.59,9, 2) Per-Erik Lax, Vasa
IS 2.00,4, 3) Torolf Väg lund, Malax IF 2.01,2.
1.500 m : 1) Leo Österback, Tjöck
IK 4.10,0, 2) Per-Erik Lax, Vasa IS
4.10,1, 3) Torolf Lyttbacka, IK Kronan 4.10,6.
5.000 m: 1) Toralf Lyttbacka, IK
Kronan 15 .57,6.
110 m häck: 1) Jan-Ake Sund, Vasa
IS 17,2, 2) Anders Torrkulla, Vasa
IS 17, 5.
400 m häck: 1) J ohan Karjaluoro
GIF 61,7, 2) Bengt Rosengård, IF
Kraft 64,3, 3) Karl-Gustav H ertzbacka, IF Kraft 70,5.
2.000 m hinder: 1) H åkan Björklund, IF Standard 6.42,2, 2) Göran
Enksson, IF Pedersö re-Po jkarna 6.58,8,
3) Lars-Erik Staffans, Oravais IF
7.02,8.
92
H ö#: 1) Ole Sundqvist, IF Standard 177, 2) Nils Finskas, Jeppo IF
174.
Stav: 1) Ole Sundqvist, IF Standard 330, 2) Göran Sandell, Esse IK
300, 3) H olger Filpus, IF Kraft 280.
Längd: 1) Anders Torrkulla, Vasa
IS 62 7, 2) Nils Finskas, J eppo IF
624, 3) Göran Eriksson, IF Pedersöre-Pojkarna 615.
T resteg: 1) Anders Torrkulla, Vasa
IS 13.61, 2) Bror-Erik Karlsson, Vasa
IS 13.04, 3) Ralf Hermans, Oravais
IF 12.12.
K ula: 1) Jan -Ake Sund, Vasa IS
11.80, 2) Börje Backlund, Vörå IF
11.62, 3) Holger Sjöberg, Oravais IF
10.10.
Diskus: 1) Börje Backlund, Vörå
IF 32.96, 2) H olger Sjöberg, Oravais
IF 31.86.
Spjut: 1) Bror-Erik Karlsson, Vasa
IS 60.50, 2) Göra n Sandell, Esse IK
50.72, 3) Per-Erik Lund, IF Kraft
4?78.
Slägga: 1) Ole Sundqvist, IF Standard 40.68, · 2) H enry Kulla, IF Pedersöre-Pojka rna 34.78, 3) Holger Sjöberg, Oravais IF 28.68.
4XlOO m: 1) GIF (J. Karj aluoco,
B. Hellsten, M-]' Thylin, K -G . Bystedt) 46,4, 2) Vasa IS 47,7.
Flicko r A
100 m: 1) Mona-Lisa Scrandvall,
GIF 12,8, 2) Margareta Nybäck, Nykarleby IK 14,4, 3) Helen Björklu nd,
IK Kronan 15,l.
200 m: 1) Mona-Lisa Scrandvall,
GIF 25,5, 2) Margareta Nybäck, Nykarleby IK 29,1, 3) Gunilla Gleisner, Nykarleby IK 33,0.
400 m: 1) Siv Gustafsson, IK Myran 62,5, 2) Nina Wärn, Esse IK
63,0, 3) Margareta Nybäck, Nykarleby IK 65,2.
800 m: 1) Nina Wärn, Esse IK
2.24,7 , 2) Siv Gustafsson, IK Myran
2.2 5,0, 3) Margareta Nybäck, Nykarleby IK 2.34,4.
JOO m häck: 1) Helen Björklund,
IK Kronan 18,6, 2) Solveig Granfors ,
IF Kraft 19,7, 3) Kristina Finell,
GIF 20,l.
H öid: 1) Maj-Britt Wikar, IK Kronan 14 1, 2) Solveig Stens, Larsmo IF
138, 3) Solveig Granfors, IF Kraft
120.
Längd: 1) Christina Träisk, Jeppo
IF 465, 2) Helen Björklund, IK Kronan 450, 3) Kristina Finell, GIF 439.
Kula: 1) Kristina Finell, GIF 8.14,
2) Monika Skogberg, IF Kraft 7.26,
3) Solveig Stens, Larsmo IF 7. 13.
Diskus: 1) Monika Skogberg, IF
Kraft 18.36, 2) Solveig Granfors ,
IF Kraft 17.72, 3) Agneta Filpus,
IF Kraft 16.42.
SPiut: 1) Agneta Filpus, IF Kraft
24. 10, 2) Solveig Stens, Larsmo IF
22 .08, 3) Monika Skogberg, IF Kraft
17.3 0.
Flickor B
JOO m: 1) Maj-Len Sundsten, Oravais IF 13,2, 2) Susanne Hellsten,
GIF 13,3, 3) Barbro Aström, GIF
13,5.
300 m: 1) Maj-Len Sundsten, Oravais IF 44,8, 2) Susanne Hellsten, GIF
45,8, 3) Barbro Aström, GIF 46,2.
600 m: 1) Maj-Len Lundberg, Oravais IF 2.01,3, 2) Ann-Christin Björklund, Tjöck IK 2.01,8, 3) Asa Björk,
IF Dron 2.02,4.
80 m häck: 1) Lisbeth Spelmans,
IF Kraft 14,6, 2) Berit Gull, IF Kraft
14,8, 3) Agneta Sweins, GIF 15,4.
Höid: 1) Christine Bäck, IK Kronan 139, 2) Gunborg Nygård , Esse
IK 139, 3) Marga reta Ström, Larsmo IF 139.
Längd: 1) Monika Bärden, IF Kraft
46 1, 2) Marit Hellsten, GIF 442, 3)
Berit Gull, IF Kraft 425.
K1Jla: 1) Merja Vuotila, IF Drott
8.89, 2) Raili Juurin , Oravais IF
8.45, 3) Siv Granskog, Tjöck IK 8.40.
DisktJS: 1) Merja Vuotila, IF Drott
25.32, 2) Kirsti Jääskeläinen, Nykarleby IK 23.62, 3) Raili Juurin,
Oravais IF 20 .1 8.
SPiut: 1) Ann-Sofi Nylund , IF Pedersöre-Pojka rna 24.78, 2) Monika Bärden, IF Kraft 24.48, 3) Monika Östman, Oravais IF 23.88.
DM lör pojkar A o. B i T iöck den 5-6. 7., arr. T iöck IK
Poikar A
lOO m: 1) Jan-Erik Bergman, IF
Kraft 11,5, 2) Jan Finnholm, Larsmo IF 11,8, 3) Jörgen Nordström, Vasa IS 11 ,9.
200 m: 1) Jan-Erik Bergman , IF
Kraft 23,3, 2) Christer Sundqvist, IF
Drott 24,2, 3) Magnus Häggblom,
Vasa IS 24,4.
400 m: 1) Bjarne Östman, Nykarleby IK 54,6, 2) Leif N o rrgård, IF
Kraft 55,5, 3) Jorma Kärkkäinen ,
Vörå IF 55,7.
800 m: 1) Bjarne Östman, Nykarleby
IK 2.03,7, 2) H åkan Lövholm, IF
Standa rd 2.06,9, 3) Ralf Österlund,
Oravais IF 2. 10,2.
1.500 m: 1) Ralf Österlund, Orava is IF 4.10,9, 2) Peter Pasanen, IF
Dron 4.34,0, 3) Gösta Grankull, IK
Kronan 4.34,9.
3.000 m: 1) Ralf Österlund, Oravais IF 9.50,2, 2) Gösta Grankull,
IK Kronan 10.20,0, 3) Håkan Spiik,
IK Kronan 10.33,0.
110 m häck: 1) Jan-Erik Berg man,
93
lF Kraft 15,3, 2) Kurt Ehrström,
Larsmo lF 20,4, 3) Martin Eklund,
Tjöck IK 21,9.
300 m häck: 1) Jan-Erik Bergman,
lF Kraft 41,1, 2) Leif Norrgård, lF
Kraft 43,3, 3) Hilding Backlund, Vörå
IF 44,9.
1.500 m hinder (Närpes): 1) Peter Pasanen, lF Dron 4.52,3, 2) Harald
Finne, lF Pedersöre-Pojkarna 5.06,8,
3) Boris Granholm, Larsmo lF 5.25,0.
Höjd: 1) Hans Appel, IF Kran 178,
2) Henrik Backa, 1F Kraft 165,
3) Kjell Krook, GIF 160.
Stav: 1) Leif Norrgård, lF Krah
300, 2) Bengt Häggman, Esse IK
300, 3) T-E. Geisor, Tjöck lK 290.
Läl1gd: 1) Bo Thölix, Sundom IF
606, 2) Peter Karlsson, Vasa IS 600,
3) Jan Finnholm, Larsmo 1F 583.
Tresteg: 1) Peter Karlsson, Vasa IS
13.16,2) Bo Thölix, Sundom IF 13.04,
3) Harry Lund, IF Drott 12.63.
K1tla: 1) Jouko Nikula, G1F 14.20,
2) Sanfrid Nygård, Vasa IS 12.3 7, 3)
Bengt Back, lF Fyren 11.75 .
Diskus: 1) Mauritz Vestberg, Petalax lK 44.92, 2) Magnus Häggblom,
Vasa IS 40.14, 3) Harry Kullbäck, VÖrå IF 38.12.
Spj1tt: 1) Christer Nyman, Munsala IFK 47.48, 2) Jörgen Broman, Vörå
1F 45.42, 3) Nils-Erik Granö, Terjärv US 44.82.
Slägga: 1) Sven Risberg, Pörtom
SK 37.80, 2) Henrik Backa, lF Kraft
28.62, 3) Mats Nordberg, IF Krafr
21.08.
Pojkar B
JOO m: 1) Sanfrid Nygård, Vasa
IS 11,8, 2) John-Ove Eriksson, 1F
Drocc 11,9, 3) Mikael Fors, lF Standard 12,0.
300 m: 1) John-Ove Eriksson, IF
Dron 39,1, 2) Sanfrid Nygård, Vasa
1 39,2, 3) Stefan 1ngves, lF Kraft
40,6.
800 m: 1) Stefan lngves, IF Kraft
2.11,2, 2) Kaj Sandelin, Tjöck lK
2.13,1, 3) Tage Väglund, Malax IF
2.14, l.
2.000 m: 1) Kaj Sandelin, Tjöck
IK 6.25,4, 2) Jan-Erik Högholm, 1K
Pedersöre-Pojkarna 6.26,6, 3) Ole Ancus, Oravais IF 6.27,2.
200 m bäck: 1) Stefan 1ngves, lF
Krafr 29,9, 2) Ulf Friman, Vörå IF
30,3, 3) Peter Hellman, 1F Pedersöre-Pojkarna 30,9.
Höjd: 1) Göran Storbacka, 1F D ron
170, 2) Yngve Öst, 1F PedersörePojkarna 165, 3) Kaj taffans, Vörå
lF 160.
Stav: 1) Peter Hellman, 1F PedersörePojkarna 310, 2) Bjarne Norrgård, Vasa I 310, 3) Göran Storbacka, IF
D rott 300.
Längd: 1) J ouko Nikula, GIF 621,
2) Rune Bodbacka, Terjärv US 559,
3) Bjarne orrgård, Vasa IS 550.
Tresteg: 1) Jouko Nikula, GIF
13.00, 2) Håkan Maris, IF Kraft 12.1 4,
3) Jerker ödergård, Larsmo IF 11.66.
Kula: 1) Jouko ikula, GIF 14.20,
2) Sanfrid ygård, Vasa 1S 12.37, 3)
Bengt Back, IF Fyren 11.75.
Diskus: 1) Sanfrid Nygård, Vasa IS
42.54, 2) Jouko Nikula, G1F 39.18, 3)
Gullmar Söderlund, IF Pedersöre-Poj karna 34.90.
Spjut: 1) Ulf Friman, Vörå IF 46.48,
2) Jan-Erik Högholm, IF PedersörePojkarna 45.94, 3) Bengt Asplund,
Jeppo IF 45.92.
Slägga: 1) Gullmar Söderlund, IF
Pedersöre-Pojkarna 35.5 0, 2) Kaj Sandelin, Tjöck IK 21.44, 3) Jan-Erik
H ögholm, lF Pedersöre-Pojkarna 18.98.
DM lör seniorer o. damer i Vasa den 19-20. 7., arr. Vasa 1S
100 m: 1) Jorma Ehrström, lF Dron
10,7, 2) Joel Sellberg, Vasa IS 11,1,
3) Johannes Backlund, Vörå 11,1.
94
200 m: 1) Jorma Ehrström, IF Dron
21,9, 2) Scure Söderman, IF Dron
22 ,8, 3) Joel Sellberg, Vasa IS 23 ,0.
400 m: 1) Bengt Gillberg, Vasa
IS 50,3, 2) Karl Gustav Kunnas, lF
Dron 50,9, 3) Roger Nybäck, Nykarleby IK 50,9.
800 m: 1) Olof Nyman, lF Standard 1.54,3, 2) Tore Grön, IF Standard 1.54,8, 3) Olof Juslin, Oravais
1F 1.57,8.
1.500 m: 1) Olof Nyman, IF Standard 3.58,0, 2) Tore Grön, lF Standard 3.58,5, 3) Olof Juslin, Oravais
1F 4.02,1.
5.000 m: 1) Max Holmnäs, IF Drott
14.35,0, 2) Leo Österback, Tjöck IK
15.24,6, 3) Stig Snickars, IF Kraft
15.24,8.
110 m häck: 1) Tor Prest, GIF 16,4,
2) Anders Torrkulla, Vasa 1S 16,7,
3) Jan-Ake Sund, Vasa IS 16,7.
400 m häck: 1) Bengt Gillberg, Vasa
IS 53,4, 2) Tor Prest, G1F 57,9, 3)
Börje Backlund, Vörå 1F 59,6.
3.000 m binder: 1) Stig Snickars,
IF Kraft 9.39,0, 2) Leif Backlund, Nykarleby IK 9.51,8, 3) Stig Haglund,
IF Drott 10.05,0.
H öjd: 1) Hans Nygård, Esse IK
190, 2) Hans Appel, IF Kraft 175,
3) Ben-Olof
ymöm, Nykarleby IK
170.
Stav: 1) Viking Brunell, G1F 390,
2) Mauri Prosi, Vasa IS 350, 3) Ole
Sundqvist, IF Standard 340.
Längd: 1) Lars Snickars, Vasa IS
668, 2) Per Olin, IF Pedersöre-Pojkarna 659, 3) Jan-Ake Sund, Vasa IS
651.
T resteg: 1) Lars Snickars, Vasa IS
14.54, 2) Anders Torrkulla, Vasa I
13.81, 3) Lars-Erik Zittra, Nykarleby IK 13.45 .
Kula: 1) Ingma r D ahlmöm, Jeppo
IF 14.17, 2) Matti Lahnalaakso, Vasa
IS 13.76, 3) Gö ran Skogman, IF Länken 13.69.
Diskus: 1) Leif Vikblad, IF Dron
44.56, 2) Tor-Erik Hägg, Oravais
IF 43. 18, 3) Georg Björklund, Munsala IFK 42.38.
Spjllt: 1) Harry Bro, Jeppo IF
66.26, 2) Lars Tjäru, GIF 64.98, 3)
Torolf Sandell, Esse IK 62.90.
Slägga: 1) Ralf KuHa, lF PedersörePojkarna 52.56, 2) Tor-Erik Hägg,
Oravais IF 42.54, 3) Ole Sundqvist,
IF Standard 42.02.
1.000 m stalett: 1) Vasa IS (J-A.
Sund, J. Sellberg, S. Nygård, B. Gillberg) 2.01,5, 2) IF Standard 2.01,8,
3) GIF 2.02,6.
Damer
100 m: 1) Mona-Lisa Strandvall,
GIF 11 ,9, 2) Ulla Karjaluoro, GIF
12,6, 3) Maija-Liisa Limnell, GIF
12,8.
200 m: 1) Mona-Lisa Strandvall,
GIF 24,7, 2) Ulla Karjaluoro, GIF
26,2, 3) Maija-Liisa Limnell, GIF
26,2.
400 m: 1) Siv Gustafsson, IK Myran 61,9, 2) Nina Wärn, Esse IK
62,4, 3) Lona Vilen, IF Kraft 62,8 .
800 m: 1)
ina Wärn, Esse IK
2.19,2 (ny tt förbundsrekord ), 2) Siv
Gustafsson, IK Myran 2.20,7, 3) Margareta Nybäck, Nykarleby IK 2.28,1.
100 m bäck: 1) Ulla Karjaluoco,
GIF 17,0, 2) Lisbeth Spelmans, IF
Kraft 17,4, 3) Berit Gull, IF Krafr
18,6.
Höjd: 1) Greta Riska, IF Dron
143, 2) Maija-Liisa Limnell, GIF
140, 3) Sonja Hellsten, IF Drott
140.
Längd: 1) Maija-Liisa Limnell, GIF
529, 2) Monika Bärden, IF Kraft 490,
3) Sonja Hellsten, IF D rott 475.
Kula: 1) Ulla Isakas, IF Pedersöre-Pojkarna 9.61, 2) Merja Vuotila,
IF Dron 9.33, 3) Marie-Louise Lumme, IF Kraft 9.24.
Diskm: 1) Tarja Vuotila, IF Drott
31.62, 2) Merja Vuotila, . IF Dron
27 .78, 3) Marlene Toikka, Vasa IS
27.54 .
Spjut: 1) Marie-Louise Lumme, IF
Kraft 34.44, 2) Marlene Toikka, Vasa 1S 34.38, 3) Anita Westin, Jeppo
IF 29.46.
95