Den fula ankungen Västsveriges utveckling, attraktivitet och

Den fula ankungen
Västsveriges utveckling,
attraktivitet och potential i ett
internationellt perspektiv
The Ugly Duckling - West Sweden Performance, Attractiveness and Potential
Executive Summary in English
Rapport Tillväxt och Utveckling 2015:1
Den fula ankungen
Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential i ett internationellt perspektiv
Kontaktpersoner
Tomas Ekberg Chefanalytiker, [email protected]
Mats Granér Chef Analys och uppföljning, [email protected]
Västra Götalandsregionen
Regionutvecklingssekretariatet
Rapport Tillväxt och Utveckling 2015:1
www.vgregion.se
1|
Den fula ankungen
Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential i ett internationellt
perspektiv
Innehåll
Sammanfattning och slutsatser ..................................................................................................... 4
Inledning ...................................................................................................................................... 9
Prestationer - Hur väl fungerar den regionala ekonomin? ............................................................ 13
Ekonomisk tillväxt i Västsverige jämfört med Västeuropa de senaste 20 åren ................................ 14
Starka drivkrafter i en allt mer urban ekonomi ................................................................................. 19
Västsverige – en av världens mest forskningsintensiva regioner ..................................................... 22
Attraktivitet - Hur attraktivt är Västsverige för företag och människor ......................................... 23
Regioner med olika profil visar hög attraktivitet .............................................................................. 23
Västsveriges har tydliga särdrag och synbar potential för stärkt attraktivitet ................................. 24
Livskvalitet, attraktivitet, öppenhet och integration i europeisk belysning...................................... 29
Potential - Förutsättningar för exportledd tillväxt och utveckling? ............................................... 37
Potential på europeisk toppnivå med grund i högproduktivt näringsliv .......................................... 37
Regional konkurrenskraft inom EU och regionalt välbefinnande inom OECD .................................. 39
Executive Summary in English ..................................................................................................... 43
Litteratur ................................................................................................................................... 47
Bilaga – Regioner i studien.......................................................................................................... 48
2|
Figurer
Figur 1 Befolkning och befolkningsutveckling i benchmarkingregioner 2002, 2012 ............................ 11
Figur 2 Performance index, karta .......................................................................................................... 13
Figur 3 Performance index – samlad produktion, ekonomisk tillväxt och sysselsättningstillväxt ........ 14
Figur 4 Prisjusterad ekonomisk tillväxt per invånare 1992-2012 .......................................................... 15
Figur 5 Ekonomisk tillväxt i benchmarking regioner 1992-2012 ........................................................... 16
Figur 6 Ekonomisk tillväxt uppdelad på komponenter 2002-2012 ....................................................... 16
Figur 7 Sysselsättningstillväxt 1992-2002, 2002-2012 .......................................................................... 17
Figur 8 Produktivitet per sysselsatt 2002 och 2012 .............................................................................. 17
Figur 9 Produktivitet per arbetad timma 2002, 2012 ........................................................................... 18
Figur 10 Sysselsatta fördelade på utbildningsnivå, 2011 ...................................................................... 18
Figur 11 Drivkrafter för den ekonomiska tillväxten i Västsverige 1992-2002, 2002-2012.................... 19
Figur 12 Olika branschers bidrag till Västsveriges ekonomiska tillväxt 2002-2012 .............................. 21
Figur 13 Fordonsindustrins bidrag till ekonomi och tillväxt i Europeiska regioner 2002 och 2012 ...... 21
Figur 14 Satsningar på FoU i relation till värdet av produktionen i respektive region, 00-10, 2011 .... 22
Figur 15 Attraktivitetsindex Karta ......................................................................................................... 23
Figur 16 Attraktivitetsindex - Samtliga variabler ................................................................................... 24
Figur 17 Global och kontinental tillgänglighet ...................................................................................... 25
Figur 18 Skatt på företagande och på mycket kvalificerad arbetskraft ................................................ 26
Figur 19 Regleringar av marknaderna för varor, tjänster och arbete ................................................... 26
Figur 20 Patent och publikationer i förhållande till befolkningen i respektive region.......................... 27
Figur 21 Patent intensitet i förhållande till näringslivets struktur, snitt 2005/2007............................. 28
Figur 22 Shaghai Index relaterat till befolkningen i respektive region.................................................. 29
Figur 23 Migrationsindex - Öppenhet ................................................................................................... 32
Figur 24 Arbetslöshet födda i landet respektive i annat land, 2009 ..................................................... 33
Figur 25 Arbetslöshet för högutbildade födda i landet respektive i annat land, 2009 ......................... 33
Figur 26 Skillnader i PISA-resultat, barn födda av föräldrar födda i landet/ annat land, 2006, 2009 ... 34
Figur 27 Migrationsindex - Västsverige i västeuropeisk jämförelse, Medel Västeuropa=100 .............. 34
Figur 28 Strukturell potential - Karta..................................................................................................... 37
Figur 29 Index för strukturell potential - kapacitet, industriell och politisk struktur ............................ 38
Figur 30 Regionalt självstyre i Sverige jmfrt med Europa fördelat på faktorer, 2009 ........................... 39
Figur 31 EUs index för regional konkurrenskraft, 2013......................................................................... 40
Figur 32 EUs index för regional konkurrenskraft, karta ........................................................................ 41
Figur 33 Regionalt entreprenörskaps och utvecklingsindex (REDI), karta ............................................ 41
3|
Sammanfattning och slutsatser
Denna benchmarking analyserar den västsvenska ekonomins prestationer, regionens förmåga att
attrahera företag och människor i ett internationellt perspektiv och potential för ekonomisk
utveckling i en global ekonomi. Västra Götaland och Halland (Västsverige) jämförs med 116 andra
västeuropeiska storstadsregioner. I den mer ingående analysen har fjorton konkurrenskraftiga
regioner valts ut. Datamaterialet i huvuddelen av analysen har tagits fram av BAK Basel Economics
(Schweiz) inom ramen för deras International Benchmarking Program, i vilket Västra Götalandsregionen medverkar sedan ett antal år. BAK ansvarar för modeller och kvalitet i underlaget. För att
säkra validitet och reliabilitet i material och analyser redovisas de senaste bedömningarna av
regioners konkurrenskraft och välbefinnande från EU respektive OECD kort. Författare är Tomas
Ekberg, chefanalytiker vid regionutvecklingssekretariatet, Västra Götalandsregionen.
Snabb ekonomisk tillväxt med grund i modernisering och ökad produktivietet
Det senaste decenniet kan beskrivas som det slutliga genombrottet för en global ekonomi.
Omvandlingstakt och omvandlingstryck har ökat dramatiskt. Det ömsesidiga beroendet likaså.
Ekonomiska kriser blir allt svårare att isolera till enskilda länder eller kontinenter. Västsverige med
Göteborg som centrum visar mitt i denna utveckling en stark omvandlingskraft. Den ekonomiska
tillväxten i Västsverige var tre gånger högre än den i Västeuropa under det senaste decenniet.
I analysen visas hur detta har ett samband med att de dominerande drivkrafterna i den västsvenska
ekonomin allt mer kommer från näringar som först och främst utvecklas i urbana miljöer och från
verksamheter inom informations- och kommunikationsteknologi. Företagstjänster, personliga
tjänster, handel och transporter ökade sitt förädlingsvärde mest i Västsverige det senaste decenniet
och är alla en del av en företrädesvis urban sektor. De är det tillsammans med bl.a. kultur, hotell,
restauranger. Den urbana ekonomin står i dag för mer än fyrtio procent av Västsveriges BRP
(Regional BNP). Verksamheter i den nya ekonomin – informations och kommunikationsteknologi
(IKT) – står för knappt tio procent av BRP.
Parallelllt med detta, och som en förutsättning för delar av utvecklingen, fortsätter företagen inom
den kunskapintensiva, särskilt konkurrensutsatta, ”gamla” ekonomin att utvecklas, bl.a. genom
betydande investeringar i forskning och utveckling. FoU satsningarna i Västsverige är bland de högsta
i Europa och världen i förhållande till regionens knappt två miljoner invånare. Det senaste decenniets
finanskris och ökade konkurrens innebar dock att förädlingsvärdet minskade något i den kunskapsintensiva industrin efter en stark tillväxt under 1990-talet.
Den kunskapsintensiva industrin bidrar samtidigt med en rad andra värden som är helt centrala för
utvecklingen i regionen. Det handlar om internationella kopplingar i verksamheter som konkurrerar
framgångsrikt på en världsmarknad, om arbetsplatser som förmår locka kvalificerade medarbetare
från våra universitet och högskolor och om bra förutsättningar att driva samhällsutvecklingen i
samverkan mellan företag, akademi och offentlig sektor. Det är samtidigt viktigt att se att företagstjänster och andra tjänster, när de är tillräckligt utvecklade, står stadigt på egna ben. I Västsverige
finns rader av exempel där tjänsteföretag, inte sällan sprungna ur industrin, gör stora affärer,
kopplade till helt andra sektorer i ekonomin.
4|
Vi har redan konstaterat att den ekonomiska tillväxten i Västsverige varit tre gånger högre än den i
Västeuropa det senaste decenniet. Den var bland de tio högsta av de 117 regioner som jämförs i
studien. Enbart Stockholm hade en snabbare tillväxt bland regionerna i det särskilda urvalet för
benchmarking. Bakom värdena finner vi en snabbt ökad produktivitet och en växande arbetskraft.
Grunden till den ökade produktiviteten är den snabba omvandlingen av strukturen i den västsvenska
ekonomin, från mindre produktiva näringar till mer, med en mer effektiv produktion baserat på ökat
utnyttjande av IT etc. Antalet arbetade timmar per sysselsatt och andelen som arbetar i befolkningen
har, sett över ett helt decennium och trots finanskris, varit relativt konstant.
Produktiviteten per sysselsatt i Västsverige har ökat mycket snabbt och är nu i nivå med den i t.ex.
London, Wien, Frankfurt och Stuttgart. Produktiviteten per arbetad timma är samtidigt fortsatt högre
i Frankfurt och Stuttgart. Tyskarna jobbar färre timmar, men mer effektivt. En förklaring kan vara att
de tyska regionerna karakteriseras av få med låg utbildning i arbetslivet och ett utvecklat lärlingssystem. Sysselsättningen i Västsverige har också utvecklas relativt väl, i nivå med den i t.ex. Öresund
och Frankfurt det senaste decenniet. En relativ förbättring jämfört med de föregående tio åren.
Stor potential i en attraktiv men inte färdigbyggd region
Övriga delar av studien diskuterar i huvudsak förutsättningarna för utveckling i framtiden i ett
internationellt perspektiv. Den samlade bilden är tydlig. Den västsvenska ekonomin presterar väl
utifrån de regionala förutsättningarna. Potentialen är bland de bästa bland europeiska
storstadsregioner. Styrkorna är tydliga, svagheterna uppenbara och möjligheterna starka. Den fula
ankungen kommer – som alla vet – utvecklas till en svan. Det handlar bara om när det sker.
I jämförelse med den genomsnittliga storstadsregionen i Västeuropa kan Västsverige beskrivas som
en något perifer men öppen region med en stark marknadsekonomi och ett bra företagsklimat i
kombination med höga generella ambitioner för invånarnas välfärd.
Grundproblemet är en i ett internationellt perspektiv begränsad hemmamarknad och en geografisk
lokalisering som gör avstånden till andra marknader till en viktig fråga. Resultaten ger en tydlig bild
av en relativt sett svag tillgång till andra ekonomiskt viktiga marknader i Europa och globalt.
Resultaten pekar också på en begränsad tillgänglighet inom regionen med grund i en svagt utbyggd
infrastruktur på hemmaplan och en begränsad potential för att få denna marknad att växa.
Beskrivningen av Västsverige som en region med en stark marknadsekonomi och ett bra företagsklimat handlar om jämförelsevis låga skatter på företagsvinster, begränsade regleringar på varu- och
tjänstemarknaderna och på en stor öppenhet för att etablera och driva verksamheter. Den svenska
arbetsmarknaden bedöms dessutom vara mindre reglerad än den i t.ex. Österrike, Frankrike, Spanien
och Norge och för ett fiktivt västeuropeiskt genomsnitt. Inkomstskatterna på riktigt höga inkomster
sticker samtidigt ut rejält i jämförelsen och är en anledning till att en särskild s.k. expertskatt för
invånare från andra länder med viss lönenivå och med viss expertis har funnits sedan 2001.
Bilden av en modern kunskapsregion som fungerar relativt väl stärks av utfallet när det gäller patent,
publikationer och värderingen av kvaliteten i den högre utbildningen. För patent är värdena i linje
med de förväntade när näringslivets struktur beaktas. I absoluta värden är de bättre än för de flesta
av jämförelseregionerna samtidigt som Stuttgart sticker ut och Stockholm och Öresund visar en än
5|
högre aktivitet. För publikationer liksom för kvaliteten i högre utbildning och forskning är situationen
densamma, här är Öresund, Oslo och Stockholm på en högre nivå.
I jämförelserna relateras utfallet till antalet invånare i regionerna. I praktiken innebär det att kraven
på resultat måste ställas högre. Västsverige är visserligen en medelstor västeuropeisk region
befolkningsmässigt, med fler invånare än regionerna med centrum i t.ex. Glasgow, Dublin, Dresden,
Helsingfors och Oslo, men det är otvetydigt så att den absoluta, inte bara relativa, kvaliteten och
resultaten när det gäller högre utbildning och publikationer är väsentlig. I en relativ bedömning bör
det då vara ett mål att nå värden i nivå med Stockholm och Öresund.
Västsverige (Göteborg) har samtidigt väl utbyggda internationella utbildningar i hela utbildningssystemet. En fråga som är allt viktigare såväl på hemmaplan som för att locka utländska medarbetare.
Regionen har också en hög andel av den s.k. kreativa klassen, förenklat de med högre utbildning och
de som har yrken med koppling till entreprenörskap och kultur. När det gäller livskvalitet finns en
trygg och attraktiv livsmiljö och en väl utvecklad hälso- och sjukvård. Medelinkomsten i regionen är
jämförelsevis låg. Något som bl.a. beror på en för gles kärna och outvecklad transportinfrastruktur.1
Hög faktisk attraktivitet men svårigheter med integration inom utbildning och arbetsliv
Den faktiska attraktiviteten för invånare från andra länder är hög. Den del av befolkningen som är
född i ett annat land ökade med drygt fyra procent per år under 00-talet. För 2013 och 2014 innebär
ökade flyktingströmmar en fördubblad nettoinvandring. Andelen invånare med utländsk bakgrund är
dock betydligt högre i t.ex. Amsterdam än i Göteborg.
Sverige är ett av världens mest öppna länder för invånare från andra delar av världen och svenskar
har en relativt sett positiv syn på invandring. Integrationen av invånare från andra länder i det
svenska samhället fungerar dock inte helt väl. I en jämförelse med västeuropeiska storstadsregioner
är skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda oftast större i Västsverige. Det gäller tydligt inom
områdena utbildning och arbete. På arbetsmarknaden gäller det också utrikes födda med högre
utbildning. En omfattande segregation i boende och livet i stort, med få möten mellan människor
med olika bakgrund, är en viktig anledning till detta. Utbildningsnivån bland migranterna motsvarar
den hos de som är födda i Sverige med undantag för att en högre andel har låg utbildning.
Västsverige har ett framtidsinriktat näringsliv med stor potential för exportledd utveckling
Västsveriges förutsättningar för en exportledd utveckling bedöms vara bland de allra bästa av
samtliga västeuropeiska regioner. Orsaken är främst en hög produktivitet i den del av näringslivet
som är exportinriktat, men också en relativt gynnsam näringslivsprofil. Regionerna med centrum i
Stockholm och Helsingsfors är också bland de tio som bedöms ha bäst förutsättningar. Öresund
befinnner sig en bit ner. Det finns en klar tendens till att det exportinriktade näringsliv som bedöms
mest framtidsinriktat numer är lokaliserat till de mest urbana miljöerna.
De frågetecken som finns rör genomförandekapaciteten. Om ett framgångsrikt utvecklingsarbete
förutsätter styrmedel kopplade till utformningen av lagar och regelverk är förutsättningarna relativt
sett svaga jämfört med många andra europeiska regioner. Om det istället handlar om att ha tillgång
till finansiella resurser är förutsättningarna relativt bra. Något som då förutsätter att de nationella
1
Se t.ex. Visionspanelens rapport McKinsey xxx
6|
regelverken är anpassade till situationen i den egna regionen. Den lokala och regionala nivån i
Sverige (och Norden) kännetecknas generellt av en långtgående delegering av uppgifter och pengar
samtidigt som staten nationellt sätter upp regler kring hur resurserna ska användas och, mer som
regel än undantag, även avdelar särskilda resurser för att styra inriktning på den verksamhet som
kommuner och region ansvarar för.Tyska, österrikiska och nederländska regioner har det mest
utvecklade självstyret. I dessa länder är arbetslösheten i skrivande stund lägst (undantag Norge).
Gjorda analyser antyder att starkare regionalt självstyre leder till en starkare regional utveckling, allt
annat lika.
EUs och OECDs analyser av konkurrenskraft och välbefinnande stärker bilden
Genomgången av EU:s index för regional konkurrenskraft och OECDs index för regionalt välbefinnande vidimerar den bild som redovisats här. EU:s bedömning visar dessutom på ett trovärdigt sätt att
Västsverige har en effektiv arbetsmarknad när aspekter som sysselsättning, produktivitet, arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och jämställdhet vägs in. På innovationsområdet hamnar Västsverige som
nummer 21 av 260 jämförda regioner. När det gäller hemmamarknadens storlek på plats 162.
OECD avser att mäta välbefinnnade i 367 regioner globalt. Västsverige hamnar nära den bästa tiondelen genom att hålla en jämn position inom de nio indikatorer som studeras. Skillnaderna mellan
regioner i olika delar av världen är stora. Uppbyggnaden av välfärdssystemen är en anledning. De
disponibla inkomsterna i USA ligger skyhögt över de svenska men också de norska. De ska samtidigt
täcka betydligt fler typer av utgifter. Västsverige är bland den bästa fjärdedelen av alla regioner inom
områden som jobb, hälsa, delaktighet och service. Vår ”sämsta gren” är att vi bor trångt.
Skillnaderna i inkomst mellan den femtedel som tjänar mest och den som tjänar minst är i
Västsverige och andra svenska regioner, undantaget Stockholm och Skåne, bland de lägsta i hela
OECD. Den femtedel som har högst disponibel inkomst i Västsverige har i snitt mellan två och fyra
gånger högre inkomst än den femtedel som har lägst inkomster. I de södra delarna av USA är
motsvarande skillnad oftast mellan sju och tio gånger.
Slutsatser och rekommendationer
Benchmarking mellan regioner i olika länder som baseras på i huvudsak kvantitaiva data bör alltid
tolkas med försiktighet. Det är fullt möjlighet att diskutera hur olika samhällssystem i de olika
regionerna fungerar och vilka utfall de ger. Det är mindre lämpligt att dra långtgående slutsatser eller
ge detaljerade rekommendationer på samma data. Det är en huvudslutsats också i denna rapport.
Regioner med mycket olika struktur presterar bra och bedöms ha goda förutsättningar att utvecklas.
Västsverige är i sammanhanget en region med ett bra företagsklimat och höga välfärdsambitioner.
Zürich i topp på attraktivitetsindexet har mycket av det förra, mindre av det senare. London är
internationellt centrum med stark högre utbildning. Randstad är relativt likt Göteborg/Västsverige
men med helt andra förutsättningar när det gäller att nå internationella marknader.
Västsverige med Göteborg som motor har under det senaste decenniet presterat mycket väl utifrån
de grundläggande förutsättningarna i regionen. På övergripande nivå finns ett antal utmaningar att
hantera för att Västsveriges och därmed Sveriges potential för en tillväxt och utveckling ska tas
tilvara på ett bättre sätt. Det är uppenbart för alla som följer utvecklingen inom den globala
ekonomin att alternativet för t.ex. det forsknings- och kunskapsintensiva västsvenska näringslivet
7|
inte är andra lokaliseringar i Sverige. Detsamma gäller för de invånare som besitter de kunskaper
som berörs. Något som i sin tur hotar utvecklingen av en kunskapsdriven företagstjänstesektor inom
olika spetsområden. Med grund i underlaget i denna rapport framstår fyra områden som särskilt
viktiga att driva i det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland.
•
Intensifiera utbyggnaden av infrastruktur och transportsystem i Västsverige och förbättra
tillgången inom regionen och till andra marknader regionalt och internationellt
Transportinfrastrukturen är ännu långt ifrån i nivå med den i landets två andra storstadsregioner.
Spårbunden trafik är central. Utbyggnaden av en höghastighetsjärnväg Oslo/Göteborg/Köpenhamn innebär dessutom en unik möjlighet att stärka förutsättningarna för en långsiktigt robust
utveckling för invånare och företag. En ökad flygverksamhet behövs men förutsätter, i en region
med hållbar utveckling som värdegrund, ett aktivt arbete för att bidra till att flyget generellt blir
mer hållbart, och att flygplatser i Västsverige konkret framstår som föredömen i sammahanget.
•
Skapa en skola och ett utbildningssystem som klarar att motivera elever och studenter på alla
nivåer att fullföja sina utbildningar med ambition och i nära kontakt med arbetslivet
Kvaliteten och atraktivitet i den högre utbildningen är en central fråga. Inte minst när förutsättningarna för att bedriva utbildning förändras genom IT etc. Det är samtidigt avgörande för
Västsveriges framtid att höja lägstanivån och att inte lämna fler unga eller andra utanför. Det
gäller inte minst i en situation med historiskt sett hög invandring. Det behövs en kraftsamling för
att åstadkomma fler möten mellan invånare med olika bakgrund och för bättre kopplingar
mellan utbildning och arbetsliv på alla nivåer.
•
Fortsätt den medvetna utvecklingen av en region där delregionala huvudorter som Borås,
Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla spelar viktiga roller vidare
Drivkrafterna mot en mer urban ekonomi är starka och ger förutsättningar för ett mer diversifierat näringsliv, mer specialiserade jobb, fler enkla jobb och en mer robust utveckling. För att ta
tillvara den potential detta innebär för hela regionen måste satsningarna på att stärka regionens
högskoleorter utanför Göteborg fortsätta. Satsningarna på Science Parks ger bl.a. förutsättningar
för en fortsatt snabb utveckling av kvalificerade tjänsteföretag och är därmed särskilt viktiga.
•
Agera för ökat regionalt ansvar för frågor med koppling till arbetsmarknad och utbildning
Ökat regionalt ansvar för frågor inom arbetsmarknadspolitiken skulle ge bättre förutsättningar
för samordning och regionalt anpassade lösningar i skärningen arbete, utbildning, utanförskap.
Frågor som innefattar de största utmaningarna inom det sociala området i Västsverige för
överskådlig framtid. Den regionalisering som skett av frågor som infrastruktur och kultur har varit
framgånsgrik. Europeiska regioner med mer självstyre fungerar generellt sett bättre.
Avslutningsvis finns anledning att påminna om att regioner inte är företag. Målet med arbetet med
att utveckla samhället är inte att invånarna i den egna regionen ska ha det så mycket bättre än de i
andra regioner. De ska ha det bra. Fler än nio av tio invånare i de svenska storstadsregionerna är
nöjda med sina liv. Det är höga värden internationellt. Starka regioner i närheten av och med utbyte
mellan varandra tjänar dessutom på varandras styrkor. Ett tankeexperiment där vi byter ut Oslo,
Stockholm och Öresund mot t.ex. Dresden, Birmingham och Fyn förklarar principen.
8|
Inledning
Internationell benchmarking mellan regioner baserat på kvantitativa data är en komplex fråga. De
bakomliggande förutsättningarna mellan olika länder och regioner skiljer sig som regel relativt
mycket åt och gör det svårt att tolka resultaten. Relevansen ökar om de regioner som jämförs har en
något så när likartad bakgrund och övergripande förutsättningar. I denna rapport används i första
hand Västeuropa och regioner där som jämförelsegrund. Länderna har en gemensam historia,
omfattande handelsutbyten med varandra och de allra flesta befinner sig i dag inom EU:s regelverk.
De konkurrerar om lokalisering av kvalificerad industriell verksamhet och om invånare.
Syftet med rapporten är att reda ut Västsveriges karaktär, styrkor och svagheter som region i ett
europeiskt jämförande perspektiv. Målet är att bidra med förslag som ur detta pespektiv diskuterar
tyngdpunkter och prioriteringar i framtidens utvecklingsarbete i Västsverige. Huvudfokus ligger på
ekonomisk utveckling. Hur kan vi ta tillvara vår potential än bättre? Och hur kan vi göra det så att det
gagnar såväl invånare som näringsliv?
Diskussionen utgår från en beskrivning av utvecklingen i Västsverige under de senaste decennierna.
Den följs av en analys av den ekonomiska strukturen, av Västsveriges attraktivitet för kvalificerad
industriell verksamhet och av en bedömning av potentialen för en framtida exportledd tillväxt och
utveckling. För att skapa en mer fullödig bild görs ett antal fördjupningar och kompletteringar inom
ramen för de olika delarna av analysen.
Prestationer, attraktivitet och potential i västeuropeiska storstadsregioner
Analysens huvuddel beskriver tre perspektiv på utveckling och utvecklingsförutsättningar. Det första
indexet – Prestation - handlar om hur väl den regionala ekonomin fungerar. Indexet kombinerar
värdet av den samlade produktionen (i förhållande till befolkning och kostnadsläge i respektive
region/land) med utveckling av sysselsättning och produktion under det senaste decenniet. I
samband med redovisningen görs en beskrivning av ett antal av de faktorer som ligger bakom den
utveckling vi kan avläsa. Produktiviteten och dess utveckling diskuteras. Den ekonomiska strukturen i
Västsverige jämförs med övriga regioner. Olika näringars och branchers bidrag till den ekonomiska
tillväxten i Västsverige beskrivs. I en särskild analys delas ekonomin in efter olika drivkrafter för
utveckling vars betydelse för ekonomisk utveckling och tillväxt i Västsverige redovisas och jämförs
över de två senaste decennierna.
Det andra indexet – Attraktivitet – är summan av ett stort antal faktorer som indirekt antas
bestämma en plats attraktivitet, med betoning på internationellt verksamma företag och kvalificerad
arbetskraft. Skatter, regleringar, tillgänglighet, satsningar på forskning och utveckling, utbildningssystemets kvalitet diskuteras liksom antalet publikationer och patent.
Det tredje indexet – Potential – handlar om att bedöma den strukturella potentialen för framtida
utveckling i regionerna. Fokus ligger på förutsättningarna för en exportledd utveckling baserad på
regionernas bransch/näringslivsstruktur och hur konkurrenskraftiga den bedöms vara inför framtiden. Indexet försöker dessutom väga in i vilken omfattning samhället i stort, och det politiska
systemet i synnerhet, kan tänkas bidra till att näringslivets potential utnyttjas på ett bra sätt.
9|
Fördjupning – Benchmarking av livskvalitet, migration, öppenhet och integration
Västra Götalandsregionen har de senaste åren initierat och genomfört ett antal fördjupade studier
med fokus på internationella jämförelser. Livskvalitet i Västsverige och Göteborg i förhållande till 13
andra regioner i Europa diskuteras i en studie från andra halvan av 00-talet Den använda modellen
försöker fånga in förutsättningar som antas centrala såväl inom humankapitalteorin som i diskussionerna kring vad som attraherar den s.k. kreativa klassen. Den ger därmed – även om data i sig nu är
några år – ett underlag för en fördjupad beskrivning.
I en omfattande studie från 2012 analyseras frågan om migration med omvärlden i relation till
regioners attraktivitet, öppenhet och integration. 13 europeiska storstadsregioner jämförs. Studien
genomfördes i samverkan med Göteborgs stad, Business Region Göteborg och Göteborgsregionens
kommunalförbund och har varit en bidragande orsakt till en ökad betoning på sociala frågor i det
regionala utvecklingsarbetet.
Båda dessa studier har tagits fram inom ramen för Västra Götalandsregionens samarbete med Bak
Basel Economics och deras International Benchmarking Programme. Det innebär att modeller,
dataunderlag och regionala indelningar ligger väl i linje med de index kring prestationer, attraktivitet
och potential som utgör fokus i denna rapport. Sammanfattningar av studierna kompletterar
resultaten i avsnittet om attraktivitet.
Kompletterande underlag - regional konkurrenskraft, välbefinnande och genomförandekapacitet
Denna rapport har fokus på internationell ekonomisk konkurrenskraft och på förutsättningarna för
långsiktigt jobbskapande och ekonomisk tillväxt i det perspektivet. Fördjupningarna kring livskvalitet,
attraktivitet, öppenhet och integration breddar bilden. För att säkerställa tillförlitligheten i såväl
analyser som slutsatser presenteras korta sammanfattningar av resultaten i två andra studier av
regionala utvecklingsförutsättningar. EU:s index för regional konkurrenskraft omfattar ett stort antal
variabler och ger kompletterande data inom relevanta områden. OECDs index för välbefinnande på
regional nivå ger förutsättningar att sätta övriga resultat i ett internationellt perspektiv. Dessutom
redovisas några bilder som berör frågan om genomförandekapacitet. Ett mycket omfattande decentraliseringsindex togs fram av Assembly of European Regions (AER) 2009. Det beskriver de
förutsättningar regioner i olika länder har att driva sin egen politik och påverka utvecklingen.
Västsverige jämförs med 116 andra västeuropeiska storstadsregioner
Den geografiska indelningen i studiens huvuddel utgår från regionala arbetsmarknader med en
storstad/större stad som kärna. För att göra det enklare för läsaren är det oftast stadens namn som
anges i tabeller och figurer. Möjliga pendlingsavstånd på en till ca en och en halv timma till centrum
från storstadens omland utgör grund för avgränsningen. Regionerna utgår därmed från funktioner
istället för administrativa gränser. De byggs dock upp av administrativa områden. Västsverige (Västra
Götaland plus Halland) med Göteborg som huvudort, är ”vår” region i analysen. Skåne och Malmö
ingår i Öresundsregionen med Köpenhamn som centrum. Stockholm blir centrum i en region som
täcker Mälardalen.
På övergripande nivå jämförs Västsverige med 116 andra regioner i ett antal västeuropeiska länder.
De länder som ingår är Sverige, Norge, Finland, Danmark, England, Irland, Tyskland, Nederländerna,
10 |
Belgien, Frankrike, Spanien, Italien, Schweiz och Österrike. Regionerna med de största städerna i
varje land ingår alltid.
Västsverige med knappt två miljoner invånare är befolkningsmässigt en medelstor region i
sammanhanget. Västsverige har fler invånare än regionerna med centrum i Wales, Glasgow, Dublin,
Dresden, Helsingfors, Genua, Oslo, för att nämna några. Flest invånare har ett antal områden med
mycket stora befolkningskoncentrationer som Metropolitan Region London med 16 miljoner
invånare, Paris 12 och området runt Milano med 10 miljoner invånare. London och Paris är världens
femtonde respektive tjugonde mest befolkningsrika storstadsområden. I toppen på den listan hittar
vi Tokyo med 37 miljoner invånare följt av Jakarta, Seoul, Shanghai, Dehli och Mexico City.
I fördjupade analyser inom de tre avsnitten jämförs Göteborg/Västsverige med 13 andra regioner.
Valet har gjorts så att det ska innehålla regioner med en likartad näringslivsprofil, representera olika
delar av Europa, innehålla våra närmaste grannregioner och några av de regioner som upplevs som
mest attraktiva i Europa ur ett invånarperspektiv. Att enbart söka regioner med motsvarande profil i
näringslivet är inte relevant. Attraktivitet för invånare i sig är en allt viktigare fråga och det är därför
nödvändigt att analysera den egna regionens förutsättningar utifrån några av de mest framgångsrika
regionerna i det perspektivet. Den högt specialiserade verksamheten i internationella koncerner gör
också att det snarast är ett antal regioner inom olika branscher som är de tydligaste konkurrenterna
på näringslivssidan. Vi ser att t.ex. London, Öresund, Stockholm har en profil inom Life Science och
Stuttgart och Lyon har det inom transportmedel. Cataluna är Katalonien, dvs den större
storstadsregionen runt Barcelona.
Göteborg/Västsverieg är befolkningsmässigt näst minsta region i det särskilda urvalet före Oslo.
Liverpool och Lyon har en relativt likartad storlek. Öresund, Wien och Stockholm har mellan tre och
fyra miljoner invånare. Lille, Hamburg, Stuttgart och Frankfurt har fyra till fem miljoner invånare.
Barcelona, Milano och London är stora regioner. I appendix finns en lista på samtliga regioner där
befolkning och resultat på de tre huvudindexen i rapoporten redovisas.
Figur 1 Befolkning och befolkningsutveckling i benchmarkingregioner 2002, 2012
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Note: 1 000 persons
Source BAKBASEL
11 |
2002
2012
SCB avgränsar riksområden och där är Västsverige den officiella indelningen, så som det också är i EU
s.k. NUTS II sammanhang. SCB avgränsar också lokala arbetsmarknadsregioner. Här är t.ex.
Kungsbacka och Varberg en del av Göteborgsregionen. Västsverige har med denna avgränsning fem
större lokala arbetsmarknader med centrum i Göteborg, Trollhättan, Skövde, Borås och Halmstad.
För högskoleutbildade är de lokala arbetsmarknaderna större – på väg att växa ihop – och förväntas
på sikt omfatta merparten av Västsverige.
12 |
Prestationer - Hur väl fungerar den regionala
ekonomin?
Den övergripande bilden
Performance index ger en bild av hur den regionala ekonomin presterar eller fungerar i stort. Indexet
är sammansatt av tre indikatorer. Det handlar om värdet av den samlade produktionen i regionen i
förhållande till antalet invånare (GRP per capita, vikt 50 %), ekonomisk tilväxt (utvecklingen av värdet
av produktionen per invånare, GRP Growth) och utveckling av sysselsättning under det senaste
decenniet (vikt 25 % var). Jämförelserna av värdet
av den regionala produktionen tar hänsyn till
Figur 2 Performance index, karta
skillnader i valutor och kostnadslägen i länderna.
Totalt sett är Västsverige en region som presterar
något över medel jämfört med ett västeuropeiskt
genomsnitt. Det är i nivå med ett stort antal
regioner i t.ex Tyskland och Nederländerna och
bättre än de flesta regioner i Danmark,
Storbritannien, Frankrike och Italien (se karta).
Oslo, Stockholm, Helsingfors och Öresund
presterar dock sammantaget än bättre.
I topp i den regionala ”välståndsligan”, med högst
BRP per capita, finner vi som väntat de mest
befolkningsrika regionerna (oftast huvudstadsregionerna) i länderna så som Oslo och övriga
norska regioner, Paris, Bryssel, Zürich, München,
Dublin, Helsingfors, London, Wien och Stockholm
(fig 3). Öresund hamnar högt i den bästa fjärdelen
och Västsverige/Göteborg inom den bästa
tredjeden.
Västsveriges ekonomiska tillväxt är dock, med drygt två procent per år det senaste decenniet, bland
de tio snabbaste av samtliga regioner och totalt sett tre gånger så hög som det västeuropeiska
genomsnitttet under de senaste tio åren. Ett stort antal länder är representerade bland de mest
snabbväxande regionerna. Det visar något vi väl känner till. Ekonomiskt tillväxt regionalt följer inte
med någon självklarhet nationella mönster. Regioner av olika karaktär och med olika förutsättningar
lyckas olika bra över tid.2 Svagast utveckling hade ett antal italienska regioner i vilka värdet av det
som producerades minskade mellan 2002-2012. Bland de svagaste regionerna finns också franska,
danska, engelska och tyska regioner.
2
OECD har under senare år gjort omfattande genomgångar av frågan. OECD, Regions Matter - Economic Recovery, Innovation
and sustainable Growth (2009), OECD, How Regions Grow - trends and analysis (2009). I ett kortare perspektiv var
näringslivets utveckling av görande för regionernas tillväxt. I det längre var attraktivitet för befolkning viktigast.
13 |
Även tillväxten av nya jobb har varit högst i ett antal norska regioner. Sysselsättningen har ökat med
runt två procentenheter per år i flera regioner utanför huvudstadsregionen och med över en procent
per år i Oslo. En utspridd befolkning och en oljebaserad ekonomi är huvudförklaringen. Utvecklingen
i Västsverige är bra. Inte minst med tanke på regionens omfattande internationella kopplingar i en
period med global ekonomisk nedgång. Antalet jobb har ökat med 0,7 procent per år i snitt i
Västsverige. Vi vet dessutom från nationella data att arbetslösheten utvecklats bättre än för såväl
Stockholmsregionen som för Skåne under ett antal år på senare tid.
Figur 3 Performance index – samlad produktion, ekonomisk tillväxt och sysselsättningstillväxt
Även när det gäller sysselsättningstillväxt finns ett stort antal länder bland de som ökat mest. 23
regioner har en tillväxt på mer än en procent per år. Bland dessa 23 regioner finns tio olika länder
representerade. I 15 av regionerna har sysselsättningen minskat de senaste tio åren. Italienska och
spanska regioner är vanligast men utvecklingen på arbetsmarknaden har också varit mycket svag i
t.ex. Birmingham, Bourgogne och på Nordjylland.
Ekonomisk tillväxt i Västsverige jämfört med Västeuropa de senaste 20 åren
Vi har redan konstaterat att den ekonomiska tillväxen i Västsverige varit tre gånger så hög som det
västeuropeiska genomsnitttet sedan millenieskiftet (figur 4). Vi kan också konstatera att detta
innebar en förstärk trend från 1990-talet och att tillväxten under perioden är i nivå med den svenska.
Den höga ekonomiska tillväxt de senaste två decennierna är samtidigt resultatet av en relativt vinglig
färd. Västsverige har visat en stark förmåga till omställning under en period med de två mest omfattande ekonomiska kriserna i Sverige sedan andra världskriget. Spåren av dessa kriser kan avläsas i
figuren. 1990-talets finans-, bank- och budgetkris – med ett hårdnackat försvar av den svenska
kronan – var i stora drag hemmatillverkad och hade byggts upp under lång tid. En snabb ekonomisk
tillväxt följer på en nedgång som fick stora återverkningar bland invånarna i form av höga räntor,
14 |
ökad skuldsättning och en mycket omfattande arbetslöshet. Krisen skapade samtidigt utrymme för
reformer som ett avskaffande av den fasta växelkursen, EU-medlemskap, skärpta budgetregler i
Sveriges riksdag m.m.
Efter några år med IT-bubbla vid millenieskiftet växte den svenska ekonomin snabbt, men det
skapades få nya jobb. Produktivitetstillväxten var stark. Begreppet jobblös tillväxt användes flitigt i
debatten. När väl sysselsättningen börjat stiga och arbetslösheten nått mer ”rimliga” nivåer, på fyra
till fem procent av arbetskraften, slog den internationella finanskrisen till. Sverige och Västsverige
påverkades kortsiktigt betydligt mer än Västeuropa. Återhämtningen var dock mycket snabb, baserad
på starka offentliga finanser och ett näringsliv med förmåga att ställa om. Västsveriges ekonomi och
arbetsmarknad har därefter utvecklats väl från 2010 till 2014.
Figur 4 Prisjusterad ekonomisk tillväxt per invånare 1992-2012
120
Västsverige
115
110
Sweden
Western Europe (17)
105
100
95
90
85
80
75
Note: Index, 2002 = 100 (at constant prices and exchange rates, PPP corrected), Source: BAKBASEL
Effekterna för invånarna jämfört med 1990-talets kris var också helt annorlunda. Med lägre skatter
och sjunkande räntekostnader fick en betydande majoritet en stärkt privatekonomi istället för
tvärtom. En mindre grupp av befolkningen fick ta en större del av bördan – med arbetslöshet, lägre
ersättningsnivåer och ökad utsatthet – jämfört med utvecklingen femton år tidigare. Arbetslösheten
var totalt sett aldrig i närheten av nivåerna 1993 - 1996. OECD konstaterar att Tjeckien och Sverige
var de länder där regionerna återhämtat sig bäst när det gäller sysselsättning efter finanskrisen.
(OECD 2014, s.42 f).
Prestationer - Benchmarking med valda jämförelseregioner
Stockholm och Göteborg/Västsverige har den snabbaste ekonomiska tillväxten av alla regioner i det
särskilda urvalet av benchmarkingregioner, drygt två procent per år. London, Lyon, Wien och
Öresund ligger strax efter på runt 1,5 procent. Öresundsregionens tillväxt är en halv procentenhet
per år lägre än den i Västsverige. Tillväxten var genomgående högre det föregående decenniet.
London låg då i topp tillsammans med Stockholm, Göteborg, Liverpool och Barcelona (Katalonien).
De tyska regionerna Frankfurt och Stuttgart har en något lägre men stabil ekonomisk tillväxttakt.
Västsverige står för närmare en femtedel av den svenska ekonomin, Stockholmsregionen (inklusive
15 |
Mälaradalen) för en dryg tredjedel. Västsverige och Stockholmsregionen står därmed tillsammans för
mer än 55 procent av det värde som skapas i svensk ekonomi totalt under ett år.
Figur 5 Ekonomisk tillväxt i benchmarking regioner 1992-2012
5,0%
92-02
02-12
4,0%
3,0%
2,0%
1,0%
0,0%
-1,0%
Note: In 1'000 US$ (at current prices and exchange rates), Source: BAKBASEL
Tillväxten i Västsverige de senaste tio åren baseras i allt väsentligt på ökad produktivitet och fler
invånare i arbetsför ålder (fig 6). En svag ökning av deltagandet i arbetslivet och av antalet arbetade
timmar per anställd bidrar på marginalen. I de flesta av de andra regionerna minskar antalet
arbetade timmar. Särskilt tydligt är detta i engelska och tyska regioner. För Oslo förklaras i stort sett
hela den ekonomiska tilllväxten av en ökad befolkning i arbetsför ålder. Produktivitetstillväxten är
marginell. I Barcelona och Milano har deltagandet i arbetslivet minskat relativt kraftigt.
Figur 6 Ekonomisk tillväxt uppdelad på komponenter 2002-2012
4.0%
3.0%
Real GDP
Hours of Work per Worker
Hourly Productivity
Labour Force Participation Rate
Population
2.0%
1.0%
0.0%
-1.0%
-2.0%
Tillväxten av jobb var starkare under 00-talet än under 1990-talet. Det gäller inte minst i förhållande
till jämförelseregionerna och Västeuropa som helhet.Västsverige har gått från den undre till övre
16 |
halvan. Jobbtillväxten har avtagit betydligt i Liverpool, Milano, Bareclona, Lille, men också i Oslo som
trots det har den starkaste tillväxten av jobb av de studerade regionena.
Figur 7 Sysselsättningstillväxt 1992-2002, 2002-2012
3,0%
2,5%
92-02
02-12
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
Vi har konstaterat att en hög produktivitetstillväxt var den största anledningen till den starka
ekonomiska tillväxten i Västsverige det senaste decenniet. I figuren nedan blir detta tydligt.
Västsverige har gått från en undanskymd till en relativt bra position bland de studerade regionerna.
Arbetsproduktiviteten är nu i nivå med Lyon, Frankfurt, Wien och London. En av anledningarna til
detta är ett relativt sett högt antal arbetade timmar.
Figur 8 Produktivitet per sysselsatt 2002 och 2012
160
140
2002
2012
120
100
80
60
40
20
0
Note: In 1000 US$ per person employed (at current prices and exchange rates)
När det gäller produktivitet per arbetad timma placerar sig Västsverige i mitten av urvalet. Men
utveckling är stark även här. Den tydligaste skillnaden i bilderna är hur de tyska regionerna har en
betydligt starkare produktivitet när den mäts i förhållande till antalet arbetade timmar. Man arbetar
kortare tid, men effektivt.
17 |
Figur 9 Produktivitet per arbetad timma 2002, 2012
120
2002
2012
100
80
60
40
20
0
Note: In US$ per hour worked (at current prices and exchange rates)
Produktiviteten per sysselsatt har ett klart samband med andelen med högre utbildning i arbetslivet.
De tyska regionerna och Wien karakteriseras av en mycket hög andel medelutbildade och få med
kort utbildning. Barcelona utmärker sig med en mycket stor andel i arbetslivet med låg utbildningsnivå. Detsamma gäller i viss mån Milano, här är också andelen med högre utbildning låg.
Figur 10 Sysselsatta fördelade på utbildningsnivå, 2011
100%
90%
tertiary eductaion
secondary eductation
80%
primary eductaion
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Oslo har den överlägset mest väl utbildad arbetskraften och den starkaste ekonomiska utvecklingen
av samtliga regioner det senaste decenniet. Det finns något att bygga vidare på när oljan sinar. Också
London, Öresund, Liverpool och Stockholm har en väl utbildad arbetskraft. Vi har tidigare konstaterat
att det bl.a. är med dessa regioner Västsverige konkurrerar när det gäller lokalisering av forskningsoch kunskapsintensiv industriell verksamhet. Västsverige har samtidigt en profil när det gäller
utbildade i arbetslivet som väl matchar den i Lyon och Stuttgart. Även de regioner som har en profil i
näringslivet som liknar den västsvenska.
18 |
Slutsatsen måste ändå bli att utbildningsnivån i Västsverige behöver öka. Västsverige är en
befolkningsmässigt medelstor region. Det ställer särskilda krav på utbildningsnivån för att nå
tillräcklig volym av invånare med högre utbildning. En ökad utbildningsnivå handlar också om att höja
utbildningsnivån nedifrån. De tyska regionala exemplen, med låg andel i arbetslivet med kort
utbildning och hög produktivitet per arbetad timma, talar för detta.
Starka drivkrafter i en allt mer urban ekonomi
En central fråga för framtiden är vilka drivkrafter som ligger bakom den ekonomiska utveckling vi
avläst och hur dessa kan tänkas förändras över tid. Ger de dominerande drivkrafterna förutsättningar
för Västsverige att vara en region där invånarna har bra möjligheter att utvecklas? Kan vi påverka
drivkrafterna? Kan vi leva upp till de krav de ställer på en framgångsrik region? Har vi förmåga till
anpassning och omställning?
I figur 11 visas inom vilka sektorer värdena i den västsvenska ekonomin skapats under de senaste två
decennierna. Det går också att utläsa vilken tyngd de olika delarna har i ekonomin och hur denna
ändrats under perioden. Indelningen utgår från fem olika drivkrafter; urbanisering (1), delar i
ekonomin vars utveckling och omfattning i huvudsak styrs av politiska beslut (2), efterfrågan och
förmågan att konkurrera när det gäller traditionella industrivaror (3), motvarande när det gäller
kunskapsintensiv industriell verksamhet (4, benämnt Old Economy) och sist men inte minst när det
gäller informations- och kommunikationsteknologi (5, benämnt New Economy).
Figur 11 Drivkrafter för den ekonomiska tillväxten i Västsverige 1992-2002, 2002-2012
Note: Gross value added; horizontal: in US$ (current prices and exchange rates); vertical: in % p.a. (constant prices and exchange rates, PPP
corrected)
Till sektorer vars utveckling i huvudsak drivs av politiska beslut hör bl.a. jord, skogsbruk, energi, vård,
skola, omsorg, försvar. Urbana drivkrafter finner vi t.ex. inom företagstjänster, handel, kultur, hotell,
restaurang och föreningsliv. Den nya ekonomin handlar om IKT-relaterad verksamhet medan
fordonsindustri, läkemedel, kemi, plast utgör kärnan i kunskapsintensiv industriell verksamhet, ”old
economy”. Traditionell industriell verksamhet är övrig industri.
19 |
Snabb modernisering av ekonomin och ett något minskat beroende av enskilda företag
Den urbana ekonomin dominerar och står idag för mer än fyra tiondelar av förädlingsvädet i
Västsverige. Tillväxten var drygt tre procent per år under det senaste decenniet. Ungefär halva den
ekonomiska tillväxten i Västsverige kan därmed sägas ha hämtat sin näring i den urbana miljön. IKT
var den sektor som växte procentuellt sett snabbast och står i dag för närmare en tiondel av de
värden som skapas i regionen. Här finns ”rena” IKT företag som Ericsson men också alla former av
kringverksamhet kopplad till sådan verksamhet.
Den kunskapsintensiva industrin karakteriseras av extremt hård internationell konkurrens parat med
hög utvecklingstakt och omfattande FoU verksamhet. Utvecklingen vid bl.a. SAAB gör att denna
sektors andel av ekonomin var mindre i slutet av perioden än i inledningen. Sektorn står i dag för
strax under en tiondel av ekonomin. För decenniet innan var utvecklingen mycket stark. Under
senare år har förutsättningarna stärkts för att denna del av industrin ska ta nya marknadsandelar och
öka sin betydelse i Västsverige. Det gäller t.ex. genom beslutet att koncentrera forskningsverksamheten i Astra Zeneca till tre platser i världen, varav ett i Mölndal.
Den traditionella industrisektorn bidrar med en knapp femtedel av det västsvenska förädlingsvärdet.
Tillväxttakten var två procent per år det senaste decenniet efter en betydligt starkare utveckling
föregående tioårsperiod. Det finns en stabil industriell kärna i Västsverige inom detta område. Det
gäller livsmedel, boende och byggande, trävaror, kläder och textilier etc. Den politiska drivna sektorn
slutligen står för ca en fjärdedel av den Västsvenska ekonomin. Tillväxttakten ligger som förväntat på
runt en procent per år under de senaste decennierna.
Sammantaget kan vi konstatera att utvecklingen går i riktning mot en mer urban ekonomi. Det ska
ses som en styrka att det sker. Det innebär en modernisering av ekonomin och ett minskat beroende
av enskilda verksamheter och av omvärlden. Det är samtidigt viktigt att konstatera att delar av
utvecklingen, inte minst inom företagstjänstesektorn i Västsverige, har en koppling till den
industriella verksamhet som bedrivs inom den kunskaspintensiva industrin. Det är också inom dessa
branscher som de riktigt stora investeringarna i FoU görs i regionen (se nedan).
Det är lika viktigt att öka förståelesen för att företagstjänster och för den delen personliga tjänster
kan säljas på en marknad på samma sätt som bilar, läkemedel eller kulllager. Det förekommer från
och till i den lokala debatten en bild av att det bara är produktion av varor som ger reella värden.
Inget kunde vara mer fel. Ett exempel på vad en avknoppning kan innebära är SJs val av Volvo IT som
leverantör av samtliga IT-tjänster, värt ca en miljard kronor. Volvo IT har tidigare tagit motsvarande
kontrakt för Stockholms stad.3
Handel, transporter och företagstjäster snabbväxare
En analys av enskilda branschers betydelse för ekonomin visar att handel, transporter och
företagstjänster är starkt överrepresenterade när det gäller vad som bidrar till Göteborg/Västsveriges
samlade produktion i jämförelse med Västeuropa i genomsnitt. Det är också dessa som vuxit
snabbast och bidragit mest till den ekonomiska tillväxten under de senaste tio åren. Den kemiska
industrin har också utvecklats bra. Bank och försäkringsverksamhet spelar en mycket begränsad roll i
Västsverige.
3
DN 11 september 2014
20 |
Figur 12 Olika branschers bidrag till Västsveriges ekonomiska tillväxt 2002-2012
Note: Gross value added; horizontal: in US$ (at current prices and exchange rates); vertical: in % p.a. (at constant prices and exchange
rates, PPP corrected), Source: BAKBASEL
Göteborg/Västsveriges tydligaste specialisering handlar dock fortsatt om transportmedel av olika
slag. Drygt tre procent av hela ekonomin berörs i en enda näring. Jämfört med Stuttgarts drygt tio
procent är det samtidigt relativt små tal. Som tidigare konstaterat var den samlade ekonomiska
utvecklingen inom området 2002-2012 svag.
Figur 13 Fordonsindustrins bidrag till ekonomi och tillväxt i Europeiska regioner 2002 och 2012
Note: Gross value added; horizontal: in US$ (at current prices and exchange rates); vertical: in % p.a. (at constant prices and exchange
rates, PPP corrected), Source: BAKBASEL
21 |
Västsverige – en av världens mest forskningsintensiva regioner
En central del i förståelsen av den relativt sett höga ekonomiska tillväxten och den snabba
förbättringen av produktiviteten i den västsvenska ekonomin är den tyngd näringslivet i regionen har
när det gäller forskning och utveckling. Västsverige är en av de regioner i världen med störst
satsningar på FoU i förhållande till befolkning och produktion. FoU-satsningarna är i det perspektivet
större än i såväl Stockholm som Öresund. Enbart i Stuttgart med sin mycket omfattande
fordonindustri görs större satsningar. Vi kan också konstatera att den västsvenska nivån ligger
betydligt över EU:s mål på tre procent av BNP för 2020. I detta perspektiv är ryggraden i den
Västsvenska ekonomin fortsatt ett antal globalt verksamma företag i vilka det satsas betydande
resurser på FoU. Verksamheten i Västsverige har ofta en central position i internationella koncerners
forksnings- och utvecklingverksamhet. Det gäller inte minst Astra Zeneca, Volvo AB, Volvo Cars och
SKF.4
Figur 14 Satsningar på FoU i relation till värdet av produktionen i respektive region, 00-10, 2011
7%
6%
00-10
5%
4%
3%
2%
1%
0%
Note: In % of GDP, Source: BAKBASEL
44
Se t.ex. Andersson, Ejermo, Källström (2014), Forskning och Utveckling i Göteborgsregionen, BRG
22 |
2011
Attraktivitet - Hur attraktivt är Västsverige
för företag och människor
Attraktivitetsindex avser att ge en bild av en regions förmåga att attrahera och behålla internationellt
verksamma företag och mycket kvalificerad arbetskraft i en globaliserad värld. Indexet är indirekt,
dvs mäter förutsättningar inte lokaliseringar eller flyttmönster i sig. Förutsättningarna värderas inom
fyra områden: skatter, tillgänglighet, regleringar, innovation. Varje område mäts med flera
indikatorer. För skatter handlar det om skatter på arbete och företagande. Tillgänglighet mäts
kontinentalt, till Europa, och globalt. Omfattningen av olika regleringar studeras både när det gäller
produkt- och arbetsmarknader. Innovation mäts med tre variabler; patent, publikationer i
vetenskapliga tidskrifter och kvaliteten i utbildningssystemet. Förenklat väger var och en av de
beskrivna indikatorerna lika mycket i det slutliga indexet.
Regioner med olika profil visar hög attraktivitet
Indexet för attraktivitet bestå av ett stort antal indikatorer. I topp på indexet hamnar regioner med
relativt olika profil och förutsättningar. Även här är flera länder representerade högst upp genom
regioner som Zürich, London, Oxford, Randstad (Amsterdam/Rotterdam/Ütrecht), München,
Frankfurt och Stockholm. I botten hittar vi i stort sett samtliga spanska regioner men också flera av
de italienska och franska dito.
Figur 15 Attraktivitetsindex Karta
Zürich, som är nummer ett, är en region med
mycket låga skatter för arbetskraft och företag,
med den minst reglerade arbetsmarknaden och
med starka resultat när det gäller patent och
publikationer. London på andra plats har
mycket god internationell tillgänglighet,
kvalificerad högre utbildning men också relativt
höga skatter på arbete och kapital. Randstad
har den bästa tillgängligheten av alla regioner,
en reglerad arbetsmarknad, höga skatter på
arbete men också en av de mest avreglerade
marknaderna för varor och tjänster. Stockholm
på plats nio kännetecknas av starka förutsättningar och goda resultat inom högre utbildning
och innovation samt relativt låga skatter på
företagande. Göteborg/Västsverige uppvisar en
liknande bild som Stockholm men på en mer
undanskymd nivå i mitten av indexet.
Västsveriges attraktivitet har en ”nordisk profil”
som påverkas av situationen som andraregion i
Sverige. Relativt sett låg eller i bästa fall genomsnittlig tillgänglighet till andra marknader i Europa
samt till andra kontinenter och en hög beskattning av löner kontrasterar mot låg företagsbeskattning
och ett näringsliv med stark innovationsförmåga. Till detta kommer relativt avreglerade marknader
23 |
och liberala regler på arbetsmarknaden och marknader för varor och tjänster. I båda fallen är
regleringarna klart lägre än ett Västeuropeiskt genomsnitt. Bilden av en något perifer region med en
stark marknadsekonomi och ett bra företagsklimat kombinerta med höga generella ambitioner för
invånarnas välfärd, blir tydlig.
Figur 16 Attraktivitetsindex - Samtliga variabler
Västsveriges har tydliga särdrag och synbar potential för stärkt attraktivitet
Svag tillgång till andra marknader, utvecklingen går åt rätt håll och potential finns
Tillgänglighet är en central faktor i en allt mer globaliserad värld. Utan bra tillgång till andra
marknader är det svårt att vara en integrerad del av den globala arbetsfördelningen. Tillgänglighet
kan mätas på en rad olika sätt. Här mäts möjligheten och frekvensen för en person att nå andra
regioner i Europa respektive globalt. För Europa mäts möjligheten att nå närmare 300 andra städer
med tåg, bil och flyg. Indexet sammanfattar möjligheten att nå dessa destinationer snabbast möjligt
och ger varje destination en betydelse som motsvarar dess marknadsstorlek (mätt som värdet på
dess samlade produktion). Genomsnittsvärdet för Västeuropa 2002 har satts till 100 och utgör
utgångspunkt för respektive region. Det globala värdet beräknas på motsvarande sätt baserat på
flygtider till internationella destinationer.
24 |
Figur 17 Global och kontinental tillgänglighet
200
FrankfurtRheinMain
180
London
Continental
FUR Stuttgart
160
Milan
Hamburg
Vienna
Lyon
Oresund
Lille
Cataluña
140
Metropolitan
Liverpool
120
Oslo
Region
Stockholm
Västsverige
100
100
105
110
115
120
125
Global
Note: Index (average accessibility of regions 2002 = 100), 2012, no data for Western Europe due to methodological restrictions
Source: BAKBASEL, IVT
Göteborg/Västsverige har den svagaste tillgängligheten både till övriga Europa och globalt av
samtliga regioner i urvalet. Man följs av Oslo, Stockholm och Liverpool när det gäller tillgänglighet till
Europeiska marknader och av Lyon, Oslo och Barcelona när det gäller tillgång till globala marknader.
Vi ska dock konstatera att Västsverige närmat sig de andra regionerna något under senare år.5 En
utveckling av höghastighetståg mellan Oslo/Göteborg/Öresund är ett sätt att kraftigt förbättra
tillgängligheten i båda perspektiven. Under tiden är fortsatta satsningar på att utveckla
flygverksamheten vid Landvetter viktiga. I en region som har hållbar utveckling som värdegrund och
uthålig tillväxt som idé, förutsätter det samtidigt ett intensivt arbete och engagemang för att bidra till
att göra flygverksamheten mer hållbar, såväl lokalt som nationellt och internationellt.
Svenska skatter och regleringar – En allt mer kapitalistisk välfärdsstat
Skatten på humankapital mäts för mycket kvalificerad och väl betald arbetskraft. Det handlar om
skattenivån i procent för en person som har 100 000 Euro i inkomst efter att skatten är betald.
Notera att den särskilda expertskatt som finns för kvalificerad arbetskraft från andra länder som inte
är svenska medborgare och som inte avser att vara i Sverige i mer än fem år inte ingår i
beräkningarna.6 Företagsskatten mäter den genomsnittliga effektiva skattenivån på ett företags vinst.
Skatten på mycket höga arbetsinkomster är relativt sett högst i Sverige, Danmark och i Italien. Den är
kring femton procentenheter lägre i Tyskland, Österrike och Spanien. Företagsskatten är låg i Sverige,
Danmark och Österrike. Wien är den tydligaste lågskatteregionen i urvalet. Franska och Spanska
företagsskatter är högre än de i de norra delarna av Europa.
5
I tidigare index var Västsveriges position relativt sett sämre. En kontinuerlig utveckling av flygverksamheten sker nu också.
Under hösten 2014 invigs t.ex. en flyglinje mellkan Landvetter och Zürich. Det förbättrar tillgängligligheten till en viktig marknad
i Europa betydligt.
6
Expertskaten innebär att viss del av ersättningen till experter, forskare och andra nyckelpersoner inte tas upp till beskattning
de första tre åren. Skatten infördes 2001 med motivet att många av våra grannländer gjort så. Expertskatten utgör givetvis
ett allmänt erkännande av att priset på arbetskraft är en viktig variabel för ett lands attraktivitet och för antalet jobb som
skapas.
25 |
Figur 18 Skatt på företagande och på mycket kvalificerad arbetskraft
55%
Västsverige
Region Stockholm
Taxation of Manpower
50%
Milan
Oresund
Lille
Metropolitan Liverpool
London
45%
Lyon
Western Europe (17)
Oslo
Cataluña
Hamburg
40%
FrankfurtRheinMain
FUR Stuttgart
Vienna
35%
22%
24%
26%
28%
30%
32%
Taxation of Companies
Note: Effective average tax rates (EATR) in %, 2011, Source: BAKBASEL, ZEW
Avreglerade marknader ger starka förutsättningar för företagande
Regleringar av såväl produkt som arbetsmarknader är en komplex fråga. Det finns inget självklart svar
på vad som är en lämplig nivå. Regleringar behövs givetvis både för att skapa fungerande
arbetsmarknader och för att undvika att produktion av varor och tjänster ger negativa effekter på
samhällets utveckling i stort – på människor, miljö och ekonomi. Data från OECD används för att
mäta graden av regleringar. Värdena går från 0 (inga regleringar) till 6 (omfattande regleringar). Såväl
produkt som arbetsmarknader i Sverige och Västsverige är bland de mest avreglerade i det urval av
länder vi ser på. Värdena är från OECDs databaser och några år gamla.
Figur 19 Regleringar av marknaderna för varor, tjänster och arbete
3.0
Oslo
Cataluña
Lyon
2.5
Labour Market
Lille
2.0
Vienna
Västsverige
(Swedish regions)
Western Europe (17)
1.5
Oresund
German
regions
Milan
1.0
British regions
0.5
0.5
0.7
0.9
1.1
Product Market
Note: Index (0 = very liberal / 6 = very restrictive), 2011, Source: BAKBASEL, OECD, Cato Institute
26 |
1.3
Storbritannien har de mest avreglerade marknaderna. Frankrike de mest reglerade. Förutsättningarna på arbetsmarknaden är hårdast reglerade i Norge, Spanien och Frankrike, medan varu- och
tjänstemarknaderna är mest reglerade i Italien, Österrike och Frankrike. Sverige befinner sig i
mittenposition nära Tyskland men med mindre regleringar än Västeuropa generellt.
Omfattande avregleringar har skett av både arbetsmarknaden och varu-/tjänstemarknaderna i
Sverige de senaste decennierna. Det samlade skatteuttaget är dock fortsatt högt och skatterna
förutsätts täcka invånarnas kostnader för service som vård, skola, omsorg, högre utbildning etc., i en
de facto allt mer privat driven s.k. offentlig sektor.7 I stort uppslagna artiklar, bl.a. i tidningen The
Economist, ses avregleringar och öppnandet av nya marknader för konkurrens i kombination med en
stark och sammanhållen välfärdsstat som den huvdsakliga orsaken till den starka svenska
utvecklingenunder 2000-talet.8
Relativt goda resultat både för patent och publikationer
Patent och publikationer i vetenskapliga tidskrifter mäts i förhållande till befolkningen i de olika
regionerna och över lång tid för att skapa ett mer tillförlitligt mått. Antalet patent som söks skiljer sig
mycket mellan olika typer av brancher och verksamheter. Antalet patent bör därmed också relateras
till branschstrukturen i en region.
Patent och publikationer kan tillsammans sägas mäta innovationssystemets output. Enkelt uttryckt:
handlar det om vilka nya kunskaper som tagits fram och i vilken mån har nya kunskaper kunnat
överföras till produktidéer av olika slag. Västsveriges samlade position är relativt stark inom båda
områdena. Det är samtidigt tydligt hur övriga nordiska regioner presterar betydligt bättre när det
gäller publikationer och att Stuttgart befinner sig i en egen division när det gäller patent.
Figur 20 Patent och publikationer i förhållande till befolkningen i respektive region
2.5
FUR Stuttgart
Patent Density
2.0
1.5
Region
Stockholm
Oresund
FrankfurtRheinMain
1.0
Västsverige
Hamburg
Western
Europe
0.5
Milan
Oslo
Vienna
London
Cataluña
Metropolitan Liverpool*
Lille
0.0
0
Lyon
2
4
6
8
Publication Density
Note: Registered patents (sum of, 2008-2010) and scientific publications (sum of, 2005-2007) per 1'000 persons * no patent data available,
Source: BAKBASEL, Thomson Scientific, OECD REGPAT database
7
Den offentliga sektorns samlade utgifter har minskat från ca två tredjedelar av BNP 1993, till under 50 procent 20 år senare.
8
http://www.economist.com/news/special-report/21570840-nordic-countries-are-reinventing-their-model-capitalism-says-adrian
27 |
I relation till näringslivets struktur vet vi från tidigare analyser (se fig x) att Västsveriges värde
motsvarar den näringslivsstruktur regionen har. Vi kan också anta att den långsiktigt starka
utvecklingen när det gäller ekonomisk tillväxt och produktivitet hämtar en del av sin näring i ett väl
fungerande innovationssystem, med relativt sett täta band och bra samverkan mellan näringsliv,
akademi och övrig offentlig sektor.
Figur 21 Patent intensitet i förhållande till näringslivets struktur, snitt 2005/2007
Shanghai-index – elitindex för forskning och utbildning vid universitet ger väntat utfall
Shanghai index används för att beskriva kvaliteten i den högre utbildningen i regionerna. Egentligt
namn är Academic Ranking of World Universities. Det mått som anges här är relativt och beskriver
det samlade värdet för indexet i förhållande till befolkningen i regionen. Det absoluta måttet är
viktigare i praktiken. Det är det studenter och andra ser när de bedömer vilka platser som är
intressanta att studera på.
Indexet avser att mäta utbildningsinstitutionernas kvalitet i fyra dimensioner. Utbildningens kvalitet
(1) mäts som antalet personer per institution med bakgrund på respektive universitet (Master/PhD)
som tilldelats Nobelpris eller Field Medals (matematik). Vikten i indexet är 10%. Fakulteternas
kvalitet (2) mäts till hälften genom antalet Nobepris i naturvetenskap och ekonomi (vikt 20 % av hela
indexet). Den andra delen mäter antalet citerade forskare inom områden som Life Sceince, medicin,
naturvetenskap, teknik och samhällsforskning (vikt 20%). Forskningsresultat (3) mäts dels via antalet
artiklar som publicerats av respektive faktultet i Science Citation Index (vikt 20%), dels på samma sätt
med utgångspunkt i Social Science Citation Index samt under senare år i Arts & Humanities Citation
Index (vikt 20%). Den fjärde indikatorn (vikt 10%) gör en liten utjämning av indexet med hänsyn till
institutionernas storlek. Värdena på ovanstående indikatorer delas med antalet anställd akademisk
personal på respektive institution. Det slutliga indexet beräknas sedan genom att det högsta värdet
inom de fyra dimensionerna ges värdet hundra, övriga institutioner får ett värde i relation till detta.
Att indexet presenteras i förhållande till invånarantalet i respektive region ger en något förskönande
beskrivning av den verkliga situationen i Västsverige. I relation til befolkningen och inom vissa
avgränsade områden är resultaten bra. Chalmers och Göteborgs Universitet presterar väl i
förhållande till regionens befolkningsunderlag. Övriga nordiska regioner har starkare värden.
28 |
Figur 22 Shaghai Index relaterat till befolkningen i respektive region
0,04
0,03
0,02
0,01
0,00
Note: Total scores of all Universities in region in the Shanghai Index per capita, 2012, Source: BAKBASEL, Shanghai Jiao Tong University
Livskvalitet, attraktivitet, öppenhet och integration i europeisk belysning
Hög livskvalitet i Västsverige med tydlig potential för förbättringar
I en tidigare studie analyserades livskvalitet i Göteborg och Västsverige i förhållande tilll 13 andra
regioner i Europa.9 Med livskvalitet i centrum breddas analysen ytterligare. Två skilda teorier om vad
som attraherar människor till en plats användes som utgångspunkt. Den flitigt citerade Richard
Florida står som en symbol för tanken om den kreativa klassen där de mest talangfulla invånarna
attraheras av platser med andra talanger, platser som präglas av tolerans och av hög teknologisk
nivå. I humankapitalteorin, med Edward Glaeser som en av portalfigurerna, attraheras
humankapitalet till platser med möjlighet till hög inkomst, ett bra utbud av varor och tjänster, en
attraktiv stads- och naturmiljö, bra offentlig service och korta pendlingstider. Tester av modellerna
visar att förmågan att förklara regional utveckling och tillväxt ökar om de kombineras.
Resultatet blir att frågan om att vara attraktiv för de mest kvalificerade handlar om hur väl en region
fungerar ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Modellen visar mycket stora likheter med den som
sedan millennieskiftet används i Västra Götalandsregionen för att kontinuerligt beskriva och
analysera regionens utveckling i sin helhet i ett hållbarhetsperspektiv. 10
Analyser tyder på att det åtminstone sedan inledningen av 2000-talet finns ett samband mellan en
hög attraktivitet (som den mäts i studien) och utfallet när det gäller tillväxt och välfärd. Det finns all
anledning att tro att detta samband är starkare i dag och kommer att stärkas än mer i framtiden.
En samlad jämförelse med övriga regioner ger en bild av Västsverige som en region med ett prisvärt
boende och en bra generell prisnivå, stora utbildningsinstitutioner och inte minst goda möjligheter
att studera med internationell inriktning på alla nivåer i Göteborg. I grunden finns också en bra och
bred arbetsmarknad, en kreativ trygg och attraktiv livsmiljö samt en väl utvecklad hälso- och
9
BAK Basel (2008) Vässverige/Göteborg: Quality of Life Västra Götalandsregionen Rapport Tillväxt och utveckling 2008:06
10
En modell som är inskriven i Vision Västra Götaland som den som ska vara utgångspunkt för att bedöma regionens
utveckling.
29 |
sjukvård. Bland svagheterna känner vi igen frågan om kommunikationer till omvärlden. Analysen
pekade också på motsvarande problem med framkomlighet inom regionen. Västsverige hade också
en relativt låg inkomstnivå och arbetsmarknaden för de med högst utbildning växte relativt långsamt
under första halvan av 00-talet, på en marknad där utbudet och kvaliteten av kvalificerade tjänster
fortfarande var relativt svag. Senare data visar på en bättre utveckling.
De slutsatser som drogs av studien är i dag en given del av det strategiska arbetet i Västra Götaland:
• Utpekade infrastrukturinvesteringar behövs för att skapa fler alternativ för invånarnas framtid
och för en tätare mer självgående innovationsdriven ekonomi
• En rejäl utbyggnad av den inomregionala tillgängligheten med kollektivtrafik, inte minst i
Göteborgsregionen, är nödvändig
• Den internationella tillgängligheten med flyg måste utvecklas. Givetvis under förutsättning att vi
inom rimlig tid får klimatneutrala skatter mellan olika trafikslag
• Satsningarna på kvalitet, attraktivitet och innovation vid högskolor/universitet måste öka
• Satsningarna på attraktiva och täta storstadsmiljöer och upplevelser, på integration och på att ta
tillvara kompetens hos invånare med olika bakgrund i regionen behöver intensifieras
Migration och förutsättningar för människor från andra länder att leva i olika regioner
En mer omfattande benchmarking med utgångspunkt i Göteborgs och Västsveriges faktiska
attraktivitet för invånare från andra länder genomfördes 2012. Analysen är än mer aktuell 2014.11 En
sammanfattning av resultaten med ett urval figurer presenteras här. Västsverige jämförs med tolv
andra europeiska storstadsregioner.12 Den faktiska migrationen beskrivs och analyseras ur ett stort
antal aspekter. Dessutom analyseras de bakomliggande förutsättningarna för migration. Hur är
attraktiviteten generellt för invånare från andra länder i regionerna? Hur öppna är regionerna för
människor från andra länder och kulturer? Hur väl integreras de nya invånarna i de studerade
regionerna?
Analysen av attraktivitet sammanfaller i stora delar med den kring livskvalitet ovan. Arbetsmarknadens bredd och utveckling, möjligheten att röra sig på ett smidigt sätt inom staden/regionen,
trygghet, säkerhet samt kvalitet och tillgång på kultur, vård/omsorg och utbildning är viktiga faktorer.
Frågan om öppenhet handlar om hinder att få bo, arbeta och investera i länderna och om synen på
immigration i respektive region. I vilken grad en region förmår integrera invånare från andra länder –
integration – mäts genom skillnader mellan de som är födda utomlands/har utländsk bakgrund och
de som inte har den bakgrunden inom områden som arbetsliv, utbildning och deltagande i
samhällslivet i stort. Här diskuteras också hur invånarna i de olika regionerna ser på invandrare.13
Attraktiva städer och regioner präglas alltid av mångfald
Nettoinflyttning är det viktigaste tecknet på att människor ser utvecklingsmöjligheter och att det
finns förutsättningar att leva ett bra liv i en stad eller region. Ju fler möjligheter man ser och ju fler
som ser dessa möjligheter, desto större blir inflyttningen. Och det gäller för människor med de mest
11
BAK Basel (2012) MIGRATION: ATTRACTIVENESS – OPENNESS – INTEGRATION. An International Benchmarking for
Göteborg and Västsverige. Västra Götalandsregionen Regional Utveckling Rapport 2012:XXX
12
Göteborg och Västsveriges attraktivitet, öppenhet och integration jämförs med tolv andra europeiska stadsregioner. De är
Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Amsterdam, München, Stuttgart, Genève, Bryssel, Barcelona, Milano och Wien.
13
Integration definieras i studien som ett positivt samhällsmål som förutsätter lika rättigheter och möjligheter för alla invånare.
Ökad integration innebär då enkelt uttryckt mer jämlika livschanser mellan invånare med olika bakgrund. Här fokuserat på
invånare med bakgrund från olika länder och kulturer. En interkulturell stad/region ser mångfald som en tillgång och
stimulerar utbyte mellan olika kulturer.
30 |
skilda bakgrunder; för rika och fattiga; för de som söker de mest kvalificerade, högavlönade jobben,
och för de som bara söker ett jobb, vilket som helst. Det gäller också för de som bara söker en bättre
plats att leva på, inte minst för de som flyr från våld och förtryck. Det senare är särskilt viktigt att
förstå. En framgångsrik region blir attraktiv för alla grupper av människor. En framgångsrik region
lockar därmed invånare från det egna landet och från andra länder, med olika bakgrund, resurser och
förutsättningar. Attraktiva städer och regioner präglas därmed alltid av mångfald och diversifiering.
Långsiktigt hållbar migration är bara möjlig i städer och regioner som samtidigt förmår vara attraktiva, öppna och integrerade.
Konkurrensen om invånarna ökar dramatiskt
Att invånarna och därmed det s.k. humankapitalet är den viktigaste tillgången för varje region är
självklart. Efterfrågan på väl utbildad arbetskraft växer nu dramatiskt i takt med att den ökade
globala arbetsfördelningen gör att samhället förändras allt snabbare. För väl utbildade invånare (inte
minst ungdomar) skapas en värld full av valmöjligheter. För städer och regioner ökar kraven på att
utveckla attraktiva och väl fungerande samhällen för att konkurrera om dessa invånares gunst. Att
attrahera nya invånare från andra länder och olika delar av världen blir samtidigt allt viktigare för en
hållbar framtid. Migrationen är avgörande för den långsiktiga åldersstrukturen i en region. Utan
invandring minskar befolkningen på sikt i Europa liksom i Kina, Ryssland etc. Vi kan konstatera att en
av tio av dem som flyttar till Göteborg och Västsverige från andra länder är över 65 år medan tre av
tio med svensk bakgrund är över 65 år.
Snabb tillväxt av invånare från andra länder under 2000 talet – relativt sett låg andel utanför EU
Siffrorna talar ett tydligt språk. Västsverige är attraktivt och klarar sig väl i den internationella
konkurrensen om migrerande befolkning. Antalet utrikesfödda invånare ökade med i genomsnitt fyra
procent per år det första decenniet på 2000-talet. Nivån är den femte högsta bland de regioner som
studerades. Andelen invånare med utländsk bakgrund ligger i dag på ungefär samma nivå i Göteborg
som i Barcelona, Oslo, Stuttgart, München och Stockholm. Den är betydligt högre än för Helsingfors,
Köpenhamn och Milano. Den är betydligt lägre än för t.ex. Amsterdam.
Utmärkande för Göteborg, Stockholm, Helsingfors och Oslo var att andelen som kommer från länder
utanför EU var lägre. Det gällde även om andelen flyktingar var något högre. Skillnaderna mellan
regionerna var dock små. Den totala andelen flyktingar i Sverige utgjorde 2010 mindre än en procent
av befolkningen. I förhållande till de andra regionerna i utredningen var Irak och Somalia mer vanliga
ursprungsländer. Andelen med högre utbildning är i stort sett lika mellan de som är födda i ett annat
land och de som är födda i Sverige. Andelen med låg utbildning är samtidigt tio procentenheter eller
25 procent högre för utlandsfödda, i Västsverige. Utbildningsnivån bland de inflyttade till Göteborg
från andra länder är inte heller lika hög som för t.ex. de huvudstäder som ingår i jämförelsen.
Flest nya invånare från Somalia, Syrien och Europa utanför EU och Norden under senare år
Olika konflikter i världen har lett till att allt fler människor tvingats fly från sina hem de senaste åren.
Sverige har i denna situation tagit emot ett ökat antal flyktingarm och var under 2013 det land i EU
som tog emot flest flyktingar. I förhållande till det ökade totala antalet flyktingar är talen dock
mycket små. Det är länder i närområdet till de områden som slits sönder av interna konflikter som
genomgående tvingas ta störst ansvar.
31 |
Västra Götaland har drygt 1 600 000 invånare. Nettoinvandringen till Västra Götaland från andra
länder låg mellan 2000 och 2005 på drygt 4.000 personer per år. Mellan 2006 och 2012 ökade den till
i genomsnitt strax över 6 000 personer. 2013 var nettoinvandringen till Västra Götaland från andra
länder 10 000 personer. Västra Götalands andel av nettoinvandringen i Sverige låg på eller över 15
procent under första halvan av 00-talet. Den minskade sedan till runt 12 procent under andra halvan.
2013 var andelen åter 15 procent. Västra Götalands andel av befolkningen i Sverige är ca 17 procent.
Totalt invandrade 19 000 personer till Västra Götaland medan 9 000 utvandrade under 2013. En
femtedel av Invandrarna och mer än hälften av utvandrarna från Västra Götaland var svenska
medborgare. Den största nettoinvandringen bestod av medborgare från Somalia 2 500, Syrien 1 500,
Europa utanför EU och Norden ca 1 000, Polen 500, Afghanistan 500 och Iran, Indien, Kina ca 200
personer. Den i stort enda gruppen med nettoutvandring var svenska medborgare, totalt 1 000.
Västsverige är attraktivt och öppet – svagare integration särskilt inom arbetsliv och utbildning
En samlad bedömning av den breda uppsättningen indirekta indikatorer som avser mäta
förutsättningarna för attraktivitet i studien, ger en positiv bild av Västsveriges möjligheter att
attrahera nya invånare. En attraktivitet som dock i viss mån var kopplad till möjligheten för studenter
från hela världen att studera gratis vid svenska högskolor och universitet. Med dagens system med
avgifter för studenter, utanför EU eller Norden, har förutsättningarna delvis ändrats och volymerna
sjunkit. Som vi konstaterata tidigare har dock Göteborg ett bra utbud av internationella program och
internationell undervisning i sitt utbildningssystem generellt sett. Författarna ser detta som stadens
och regionens främsta företräden. Den största svagheten bedöms åter vara den internationella
tilllgängligheten.
Figur 23 Migrationsindex - Öppenhet
25
Openness
Access to country
Access to labour market
Access of foreign investors
Perception of immigration policy
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
ie n
W
el
on
a
i
Ba
rc
o
lsi
nk
He
il a
n
ch
ün
M
M
en
lo
Os
rt
tg
a
ut
ve
St
nè
Ge
st
er
d
am
Br
ux
e ll
es
Kø
be
nh
av
n
rg
bo
Am
te
Gö
St
oc
kh
o
lm
-25
Note: Index (mean = 100, standard deviation = 10); positive/negative derivation of the individual components, Source: BAKBASEL
Sverige är ett samhälle som är genuint öppet för migration från andra länder, ett av världens mest
öppna samhällen. Västsvenskars attityder gentemot immigranter från andra länder är mer positiv än i
32 |
de flesta regioner i jämförelsen. Det gäller också attityden gentemot de som kommer från svårare
förhållanden. Sverige och Västsverige utmärker sig dessutom genom bra villlkor för investeringar.
Integrationen fungerar sämre. Det gäller inte minst inom centrala samhällsområden som arbetsliv,
utbildning och när det gäller invandrarnas tilltro till samhället. Deltagandet i arbetslivet är relativt
högt men skillnaderna gentemot de som inte har utländsk bakgrund är större än i stort sett alla de
andra regionerna. Samma förhållande gäller för arbetslöshet, inte minst för ungdomar och för de
som kommer från länder utanför EU. Slutsatsen gäller också utvecklingen av arbetslösheten över tid.
Figur 24 Arbetslöshet födda i landet respektive i annat land, 2009
30%
25%
Country-Born
Foreign-Born
20%
15%
10%
5%
a
el
Ba
rc
eb
or
on
g
ki
Gö
t
He
l
kh
o
St
oc
sin
lm
o
il a
n
M
ie n
Br
ux
e ll
es
W
rt
tg
a
ut
en
ch
ün
M
St
lo
Os
am
er
d
st
Am
Kø
b
en
h
Ge
n
èv
av
n
e
0%
Notes: Ranked according to the absolute difference between foreign-born and country-born, Source: Labour Force Survey 2008
Även för den relativt stora gruppen immigranter med högre utbildning är arbetslösheten hög och
skillnaderna jämfört med icke immigranter stor, jämfört med många av de andra regionerna.
Figur 25 Arbetslöshet för högutbildade födda i landet respektive i annat land, 2009
30%
Country-Born
Foreign-Born
25%
20%
15%
10%
5%
St
o
Notes: Ranked according to the absolute difference between foreign-born and country-born
Source:
Labour Force Survey 2010
33 |
or
g
eb
Gö
t
lm
ck
ho
on
a
el
Ba
rc
il a
no
M
es
Br
ux
ell
av
n
en
h
e
Ge
nè
v
Kø
b
Am
st
er
da
m
0%
Ett annat problem gäller utbildningsresultaten. Här gäller värdena i studien Sverige som helhet
jämfört med övriga länder. Skillnaderna i t.ex. läskunnighet/läsförståelse är större i Sverige än i
Schweiz, Holland, Norge, Spanien, Tyskland och Danmark.
Figur 26 Skillnader i PISA-resultat, barn födda av föräldrar födda i landet/ annat land, 2006, 2009
100
2006
2009
90
80
70
60
50
40
30
20
10
Au
st
ria
D
en
m
ar
k
m
B
el
gi
u
Fi
nl
an
d
Ge
rm
an
y
Sw
ed
en
It
al
y
N
et
he
rla
nd
s
N
or
w
ay
Sw
itz
er
la
nd
Sp
ai
n
0
Note: Point differences in the PISA scores for reading between children of natives and those of immigrants
I det samlade indexet för migration (ett kombinationsmått för attraktivitet – öppenhet – integration)
placerar sig Göteborg/Västsverige på en relativt stark mittenposition. De positiva värdena beror i
första hand på den öppenhet som präglar det svenska och västsvenska samhället. När det gäller
integration bedöms Västsverige vara en medelregion och när det gäller utbildning och arbetsliv är
situationen svag i jämförelse med övriga regioner (fig x).
Figur 27 Migrationsindex - Västsverige i västeuropeisk jämförelse, Medel Västeuropa=100
A_Income/Consumption
140
I_Participation/Antidiscrimination
A_Labour Market
120
I_Perception
100
A_International exchange
80
I_Labour Market
60
A_Safety/Health care
40
I_Education
A_Education
O_Perception
O_Access for foreign investors
O_Access to country
O_Access to labour market
Note: Index (mean = 100, standard deviation = 10), Source: BAKBASEL
34 |
Det segregerade samhället en viktig förklaring till en svag men inte misslyckad integration
Författarna till den rapport som här redovisats i sammandrag ger ett antal orsaker till resultaten
ovan. Det segregerade samhället ses som en viktig förklaring till de svagare resultaten i skolan. Man
bedömer att boendesegregationen är mer uttalad i Göteborg än i de flesta av de andra städerna i
utredningen. Man pekar på att antalet naturliga mötesplatser mellan invånare med olika bakgrund är
få. Göteborg beskrivs som ett segregerat samhälle vilket ger följdverkningar som dålig integration
och en marginalisering av invånarna i de utsatta förorterna.
Det finns också tecken som tyder på att arbetskraft med utländsk bakgrund, i Sverige vid slutet av 00talet, betraktades som mindre värdefull än de som saknade denna bakgrund. En sådan situation gör
det givetvis inte lättare för invånare från andra länder att ta sig in och fram på svensk arbetsmarknad. Men, och det är ett viktigt men, integrationen har inte misslyckats. En hög andel av invånare
från andra länder är väl integrerade i det svenska samhället, mår väl och ger betydande bidrag till
detsamma. Och det gäller oavsett om bedömningen gäller Göteborg eller andra delar av Västsverige.
Göteborg bedriver en ambitiös politik för att bli en interkulturell stad
I den studie som presenterats kort här redovisas också resultatet av en särskild benchmarking om
Göteborg som interkulturell stad. Här konstateras att Göteborg driver en ambitiös politik för
integration och social sammanhållning mellan olika kulturer i staden. Man arbetar aktivt för ett mer
interkulturellt samhälle. En strategi har beslutats, utvecklats till en plan för genomförande med
dedikerad budget och med årlig utvärdering. Det finns dessutom en kommunikation av värdet av
mångfald och möten mellan olika människor. Frågetecknen handlar i första hand om vilka verkningar
arbetet får i verkligheten, på fältet.
Slutsats kring utmaningar för bättre integration och en mer interkulturell stad
Som slutsats betonar författarna vad man ser som ett antal nyckelutmaningar för framtiden. De
känns igen från den svenska diskussionen. Resultaten här innebär att de utgör problem och huvudfrågor också i en jämförelse med andra storstadsregioner i Europa. Det handlar om integration på
arbetsmarknaden, resultaten i skolan och mixen mellan olika grupper när det gäller boende och
vardagsliv. Segregation och socialt utanförskap i bostadsområden måste bekämpas med en tydlig och
långsiktig politik inom alla samhällsområden. Författarna konstaterar att segregerat boende, svaga
resultat i skolan och svag integration på arbetsmarknaden, ser ut att gå hand i hand.
De pekar i analysen på ett antal områden där Göteborg och Västsverige bör agera för att flytta fram
sina positioner. Ökad attraktivitet har kopplingar till förutsättningar för internationella studier och
tillgänglighet. Öppenheten är en styrka men kan förbättras än mer genom ett konsekvent arbete
med att förändra synen på arbetskraft från andra länder. Integration och det interkulturella utbytet
kan förbättras genom att tydligare stimulera och prioritera etnisk diversifiering i alla delar av
samhällslivet. Man vill se en tydligare policy med målet att öka blandningen av elever med olika
bakgrund i skolorna. Man ser dessutom att det finns utrymme att stimulera fler initiativ på den
privata arbetsmarknaden och man påpekar att ett mer direkt inflytande av olika grupper i olika frågor
kunde ha ett betydande värde.
Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen kan enskilt och samfällt ta ett ökat ansvar
genom att driva mångfaldspolicies som ger klara ställningstaganden när det gäller: Hur tillhandahålls
35 |
olika samhällstjänster? Hur rekryteras arbetskraft? Hur upphandlas varor och tjänster? Att ett sådant
brett engagemang skulle kunna ge betydande resultat är uppenbart med tanke på att vi här talar om
flera av de största arbetsgivarna i Västsverige.
Och även om det totalt sett finns en ambitiös politik för att motverka segregation utifrån dagens
strukturer, finns det städer och regioner i urvalet, med en hög andel invånare från andra länder
(inklusive flyktingar), som är mer interkulturella och kan visa på bättre integration. Utredarna ser ett
behov av mer ingående och mer kvalitativ jämförelse av insatser och arbetsformer med t.ex. Oslo
eller Amsterdam. Efter att studien presenterats har bl.a. en delegation från Göteborgs stad, GR och
Västra Götalandsregionen genomfört ett mycket lärorikt studiebesök i Amsterdam.
36 |
Potential - Förutsättningar för exportledd
tillväxt och utveckling?
Regionernas potential för ekonomisk tillväxt bedöms med hjälp av ett s.k. strukturindex. Näringslivets
profil och prestationer utgör utgångspunkt. Indexet består av tre delar. Ett första delindex mäter
potentialen i näringslivets struktur. Det handlar om vilka näringar som dominerar och hur dessa
näringars framtidsutsikter bedöms i ett Västeuropeiskt perspektiv. Bedömningarna av
framtidsutsikterna utgör en sammanvägning av analyser från Oxford Economis, OECD, Cambridge
Economics etc (vikt 40 % vikt av hela indexet). Den andra delen handlar om konkurrenskraften i
näringslivet. Fokus ligger på exportorienterade näringar vars produktivitet jämförs med de andra
regionerna i databasen (vikt 40 %). Den tredje delen av indexet handlar om hur väl det politiska
systemet fungerar. Denna del byggs i sin tur upp av tre delar; andelen svart ekonomi, synen på
korruption och hur decentraliserat det politiska beslutsfattandet är. En mindre andel svart ekonomi,
begränsad korruption och en hög andel lokalt och regionalt beslutsfattande ger bättre
förutsättningar för tillväxt och utveckling än motsatsen (vikt 20%).
Potential på europeisk toppnivå med grund i högproduktivt näringsliv
Ett antal regioner i Nordeuropa toppar listan över regioner som bedöms ha starkast förutsättningar
för en exportledd utveckling. Stockholm, Helsingsfors och Göteborg/Västsverige finns alla bland de
tio högst värderade. Regionerna med starkast potential kommer samtidigt från en rad olika länder.
Finland, Irland, Österrike, Schweiz, Tyskland, Sverige, Frankrike och Norge finns representerade. Den
tydligaste gemensamma nämnaren för de starka
regionerna är det exportorienterade
Figur 28 Strukturell potential - Karta
näringslivets höga produktivitet. Det är värt att
notera att det också i botten av listan finns
regioner från England, Skottland, Holland och
Norge. Förutsättningarna inom länderna skiljer
sig betydligt. Det finns en klar tendens till att de
mest urbana miljöerna nu har högst andelar av
och det mest väl fungerande exportinriktade
näringslivet. Förutsättningarna för en exportledd
utveckling bedöms som svaga i stora delar av
sydeuropa.
Västsverige bedöms ha betydande potential och
hamnar på plats tio av 117 regioner. För Västsverige är betydelsen av en hög produktivitet i
det exportorienterade näringslivet i dag extra
tydlig (Capacity to Compete, se fig x). Den
industriella och politiska strukturen får en något
lägre värdering. Vi kan också konstatera att
Öresundsregionen hamnar en bit ner som nr 28.
Orsaken är en svagare produktivitet i de
studerade branscherna. I Skåne har ett antal
37 |
verksamheter inom de aktuella näringarna lagts ned, flyttats eller omstrukturerats under senare år.
Även den industriella strukturen är relativt stark i Västsverige. Den svagare relativa positionen beror
framförallt på Göteborg/Västsveriges tyngd i extremt hårt konkurrensatta sektorer, som fordonsindustri, men också på ett brett näringsliv med en hög andel s.k. traditionell industri. Vad produktivitetsvärden och inte minst volymen på forskningssatsningarna visar är dock att detta i många fall är
framtidsinriktade konkurrenskraftiga verksamheter. I topp när det gäller industriell framtidsstruktur
hamnar ett antal tyska, brittiska och finska regioner ihop med Paris, Stockholm, Dublin och Bryssel.
Figur 29 Index för strukturell potential - kapacitet, industriell och politisk struktur
När det gäller det självstyre, korruption och svart ekonomi är Västsveriges position i mitten av skalan
i första hand en effekt av ett relativt svagt självstyre. Sverige präglas av en omfattande administrativ
och finansiell decentralisering av uppgifter till den lokala och regionala nivån, samtidigt som besluten
som påverkar hur tilgängliga resurser kan användas fortsatt i mycket hög grad tas på den nationella
nivån. I medel och uppdrag är kommuner och region i Västra Götaland därmed bland Europas mest
självstyrande regioner. I reellt ansvar bland de minst självstyrande. (Figur 30). Självstyret blir på detta
sätt både kraftfullt och i någon mån imaginärt. Inom stora offentliga serviceområden blir kommuner
och regioner snarast utförare av nationellt beslutade intentioner.
38 |
Figur 30 Regionalt självstyre i Sverige jmfrt med Europa fördelat på faktorer, 2009
Källa: AER 2009 From Subsidiarity to Success Part 1 s.85. Rank ger positionen bland samtliga länder i Europa.
Motsvarande situation gäller även för regionerna i de andra nordiska länderna. Det finns samtidigt
data som tyder på att ett starkare regionalt självstyre leder till en starkare regional utveckling, allt
annat lika (AER 2009 Part 2). I topp på listan över Västeuropeiska regioner med en liten svart
ekonomi, begränsad korruption och tydligt självstyre kommer nederländska, tyska och österrikiska
regioner. Vi kan konstatera att dessa länder och regioner är de i Europa som i skrivande stund har
lägst arbetslöshet.
Regional konkurrenskraft inom EU och regionalt välbefinnande inom OECD
EU bekräftar bilden av Västsverige som en region med betydande utvecklingspotential
För att bredda analysen av de regionala förutsättningarna i Västsverige, men också för att säkra
relevansen i det övriga materialet, ges här några korta inblickar i de senaste mer omfattande
genomgångarna av regionala utvecklingsförutsättningar från OECD och EU.
EU:s index för regional konkurrenskraft (RCI) utgår från en bred beskrivning av samhället. Västsverige
hamnar totalt bland den bästa sjättedelen av EU:s mer än 260 regioner. Indexet beskriver tre s.k.
pelare för samhällsutveckling. Den första berör basala samhällsförhållanden som institutioner,
finansiell stabilitet, infrastruktur, hälsa, grundutbildning. Den andra pelaren handlar om effektivitet
och täcker områden som högre utbildning, livslångt lärande, arbetsmarknadens funktion och den
lokala marknadens storlek. Den tredje analyserar regionernas innovationskapacitet. Här beskrivs
frågor som teknologisk utvecklingsnivå, näringslivets utvecklingsnivå och ett antal mer direkta
innovationsindikatorer. Indexet omfattar totalt 73 variabler.
Huvudstädernas närmast självklara försteg när det gäller konkurrenskraft syns tydligt i figur 31. Det
finns en naturlig tendens att samla och lokalisera den mest kvalificerade verksamheten till
huvudstaden i respektive land. Skillnaderna inom landet, mellan olika regioner, är särskilt stora i
Frankrike och Spanien. De är betydligt mindre i Tyskland, Nederländerna och Österrike. Västsveriges
position är markerad med ett kryss i den svenska kolumnen.
39 |
Figur 31 EUs index för regional konkurrenskraft, 2013
När det gäller pelaren med de basala villkoren för konkurrenskraft får Sverige och Västsverige som
väntat mycket höga värden. Undantaget är också som väntat infrastruktur, som mäts som
tillgänglighet till omvärlden på ungefär samma sätt som vi sett ovan, och när det gäller
grundutbildning, där vi numer hamnar i en mittenposition. Inom effektivitetspelaren rankas
Västsverige mycket högt för högre utbildning baserat på tillgänglighet till högre utbildning och
möjligheten till livslångt lärande. För att bedöma arbetsmarknadens effektivitet används data som
beskriver deltagande i arbetslivet, arbetslöshet, produktivitet, jämställdhet på arbetsmarknaden och
andelen unga invånare som varken är i utbildning eller arbete. Västsverige är den näst starkaste
svenska regionen på plats 32 i EU efter Stockholm på sjunde plats. Regioner från Nederländerna liger
i topp. Nederländerna är EUs mest tätbefolkade land vilket ger bra grundförutsättningar för en väl
fungerande arbetsmarknad.
Den lokala marknadens begränsade storlek är en central fråga i Västsverige. Omfattande insatser
görs för att stärka transportinfrastruktur och kollektivtrafik. En region för alla, och där alla invånare
ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas, är en central del i Västra Götalands vision om Det
goda livet. En stor hemmamarknad är samtidigt en av de grundläggande förutsättningarna för att
konkurrera i en kunskapsorienterad ekonomi, och för att minska beroendet av omvärlden. Det gäller
särskilt i en region som Västsverige som ligger långt från de stora befolkningskoncentrationerna i
Europa. Vi får en bekräftelse på vad vi vet. Västsverige hamnar på plats 162 bland EU:s 260 regioner.
Stockholm blir nr 80 och Skåne 133. De indikatorer som används är disponibel inkomst per invånare
samt hur många människor som finns och hur stora värden som skapas, i regionens närområde.
Västsverige bedöms som väntat ha goda förutsättningar inom innovationsområdet. När det gäller
förmågan att ta tillvara ny teknologi hamnar Västsverige bland de tio bästa regionerna i en lista vars
topp domineras av de svenska regionerna. När näringslivets utvecklingsnivå bedöms mäts har
andelen i bank och finanssektorn stor tyngd vilket gör att Västsverige placerar sig på den undre
halvan av listan. Denna sektor är i Sverige närmast helt koncentrerad till Stockholm, som därmed
bedöms vara bland EU:s tio mest sofistikerade regioner. Förmågan till innovation mäts med ett stort
antal variabler. Där bl.a. FoU-satsningar, patent, publikationer, andelen i arbetslivet som tillhör den
s.k. kreativa klassen och andelen som har kunskapsintensiva arbeten ingår. Resulaten är slående.
Stockholm bedöms vara den starkaste regionen i Europa. Skåne nummer åtta och Västsverige 21 av
EU:s 260 regioner.
40 |
Figur 32 EUs index för regional konkurrenskraft, karta
Källa: RCI 2013 s.134
Till detta komer att kommissionens senaste analys av förutsättningarna för entreprenörskap placerar
Västsverige på plats sex av 125 regioner i EU, strax efter Köpenhamn, London, Paris och Stockholm.14
Hänsyn tas då både till individuella och institutionella förhållanden, till attityder och infrastruktur.
Sammantaget finns en mycket stor potental för tillväxt och utveckling i Västsverige.
Figur 33 Regionalt entreprenörskaps och utvecklingsindex (REDI), karta
14
EU Commission (2013) REDI: The Regional Entrepreneurship and Development Index
41 |
Regionalt välbefinnande inom OECD – 367 regioner i 34 länder jämförs
OECDs index för välbefinnande baseras på indikatorer inom nio ämnesområden: inkomster, jobb,
boende som avser att mäta materiella villkor samt hälsa, utbildning, miljö, trygghet, delaktighet och
tillgänglighet till service som avser att mäta livskvalitet. Indexet presenteras med data för 367
regioner i OECDs 34 medlemsländer. De index som används baseras på en eller två variabler och ger
av nödvändighet en förenklad bild av verkligheten. Svårigheten att hitta jämförbara och trovärdiga
data globalt är stor.
Västsverige är totalt sett i närheten av den bästa tiondelen av samtliga regioner som nummer 43.
Västsverige kännetecknas av relativt goda värden rakt igenom alla de dimensioner som studeras utan
att därför sticka ut. Relativt sett de andra regionerna är läget bäst inom områden som jobb, hälsa,
delaktighet och service där Västsverige är bland den bästa fjärdedelen av alla regioner.
Arbetsmarknaden – där både deltagande i arbetslivet och arbetslöshet mäts – var starkast i ett antal
Schweiziska, Norska, Japanska, Amerikanska och Australiensiska regioner. Stockholm befann sig runt
plats 40, Västsverige 80 och Skåne 150. Arbetsmarknaden var allra svagast i regioner i Spanien,
Italien och Grekland.
Västsveriges relativt sett svagaste punkt – den enda där regionen hamnar under snittet för OECDregionerna gäller boende. Vi är i ett internationellt perspektiv trångbodda. Men det ska noteras att i
stort sett samtliga regioner där invånarna bor mest spatsiöst ligger i USA, Kanda och Australien.
Därefter följe ett antal Tyska och Danska regioner. I Västsverige bor vi i snitt på sama yta som man
gör i t.ex. London, Helsingfors, Skåne och Provance. Invånarna i regioner i Mexico, Turkiet och Polen
är de mest trångbodda.
Inkomster mäts som disponibla inkomster, vilket också ger Västsverige en relativt svag position.
Invånarna i Amerikanska och Schweiziska regioner har högst genomsnittliga disponibla inkomster. I
många länder, inte minst utanför Europa, varierar värdena betydligt mer och skillnaderna mellan
olika regioner är större.
OECD ger en bild av Sverige som ett relativt väl sammanhållet land. Det gäller också skillnaderna
mellan invånarna i olika regioner. Inkomstskillnaderna mellan den femtedel som tjänar mest och den
som tjänar minst är bland de lägsta i hela OECD i Västsverige och andra svenska regioner, med
undantag för Skåne och Stockholm (OECD 2014, s.56) Den femtedel som har högst disponibel
inkomst har i genomsnitt mellan två och fyra gånger högre inkomst än den femtedel som har lägst
inkomster. I delstater i de södra delarna av USA är motsvarande skillnad oftast mellan sju och tio
gånger. Mellan 7 och 14 procent av befolkningen i samtliga svenska regioner har en inkomst som är
lägre än 50 procent av landets medianinkomst. Det är en situation som motsvarar den i stora delar av
Europa. I t.ex. USA och Japan är skillnaderna betydligt större liksom variationen inom länderna (OECD
2014, s.57).
42 |
Executive Summary in English
This benchmarking analyzes the western Swedish economy's performance, the region's ability to
attract businesses and people in an international perspective and the potential for economic
development in a global economy. West Sweden (Västra Götaland and Halland) with about two
million inhabitants is compared with 116 other Western European metropolitan regions. 14 regions
are selected for a more detailed discussion. The data in the main part of the report is by BAK Basel
Economics and a part of their International Benchmarking Program. BAK is responsible for models
and quality of data. A short presentation of the most recent assessments of regional competitiveness
and well-being from the EU and OECD is made to ensure validity and reliability. Author is Tomas
Ekberg, chief analyst at Region Västra Götaland. The Region is responsible for development, health
care and public transport in a territory with 1.6 million inhabitants, it has 50 000 employees.
Rapid economic growth based on structural change and increased productivity
The last decade can be described as the final breakthrough for a true global economy. The pressure
for change and the pace of change has increased dramatically, as has mutual dependency. Economic
crises impacts countries and continents with few or no exceptions. In the midst of this development
West Sweden, with Gothenburg at the center, shows a strong capacity for change. Economic growth
was three times higher than in Western Europe over the past decade.
The analysis shows how this is related to the dominant driving forces in the western Swedish
economy increasingly coming from industries connected to urban environments and information and
communications technology. Business services, personal services, trade and transportation increased
its value added most in the region over the past decade. They are all parts of a predominantly urban
sector, as is culture, hotels, restaurants etc. The urban economy now accounts for more than forty
percent of West Sweden GRP (regional GDP). Companies in the new economy (ICT), accounts for
almost ten percent of GRP.
Parallel with this, and as a prerequisite for parts of the development, businesses in the knowledgeintensive industry, “old economy”, continues to develop. One token of this is that the level of
investment in research and development in West Sweden is among the highest in Europe and in the
world, in relation to population and economy. The last decade's financial crisis and increased
competition still meant that the value added in the knowledge-intensive industry decreased slightly
in West Sweden following strong growth in the 1990s.
Even if the knowledge-intensive “old” industry today is less directly important for the economy it
fulfills a series of other roles that are central to the development of the region. The companies bring
international connections in businesses competing successfully on a global scale. They create a top
class labor market for qualified employees from universities and colleges. They function as one of the
basis for the regional development work focused on solving societal challenges and fulfilled in close
cooperation between businesses, academia and the public sector. They also function as a basis for
the further development of a competitive private service sector. A sector that otherwise stands more
and more firmly on its own feet. There are numerous examples of this in the region.
We have already noted that economic growth in West Sweden was three times higher than in
Western Europe over the past decade. It was among the top ten of all regions compared in the
study. Only Stockholm grew faster among the regions in the selection for benchmarking. Behind
these values was a strong increase in productivity and a growing workforce. The basis for the
increased productivity was the rapid transformation of the economic structure in to more productive
sectors, increased use of IT etc. The number of hours worked per employee and the share of working
population has, over the last decade, remained relatively constant, despite the financial crisis.
43 |
Productivity per worker in West Sweden increased very rapidly and is now on par with that of
London, Vienna, Frankfurt and Stuttgart. Productivity per hour worked remains higher in Frankfurt
and Stuttgart. The Germans work fewer hours, but more effectively. One explanation may be that
the German regions are characterized by a small percentage in the work force with low education
combined with a broad apprenticeship system. Employment in West Sweden has also developed
fairly well, on par with that of Öresund and Frankfurt over the past decade. This is a relative
improvement over the previous ten years.
An attractive region with a limitited market in need of more transport infrastructure investments
The rest of the study is mainly discussing the prospects for growth and development in the future in
an international context. The overall picture is clear. The Western Swedish economy is performing
very well based on the regional conditions. The potential is among the best among European metropolitan regions. The strengths are clear the weaknesses obvious, the opportunities evident. The Ugly
Duckling will - as everyone knows - develop into a swan. It's all about when it happens.
The basic problem, in an international perspective, is a limited domestic market and a geographical
location that makes the distance to other markets an important issue. The actual access to both
continental and global markets is relatively weak and the same is true for access inside the region. In
all these areas the missing links are identified and the necessary investments in transport infrastructure are on their way. For Stockholm and Skåne - the other two metropolitan regions in Sweden – the
bulk of these kinds of investments have already been made.
In a general comparison with the average metropolitan region in Western Europe, West Sweden can
be described as a somewhat peripheral region, open for business, with a strong market economy and
a good business climate, combined with high ambitions for the general welfare of its citizens.
The description of West Sweden as a region with a strong market economy and a good business
environment is primarily based on a situation with comparatively low taxes on corporate profits,
limited regulations on the markets for goods and services and an openness to investments. The
Swedish labor market is also less regulated than in for instance Austria, France, Spain and Norway,
and for a fictitious Western European average. Income taxes for people with high wages are high.
This is one reason that a special “expert tax” for residents of other countries with a certain level of
pay and expertise has been around since 2001.
The image of a modern knowledge region that works well is confirmed by the outcome in terms of
patents, publications, and in evaluation of the quality in higher education. For patents, the values are
in line with those expected when the economic structure is taken into account. In absolute values,
they are better than most of the comparison regions, even if Stuttgart is in its own league and
Stockholm and Öresund show strong results. For publications as well as for the quality of higher
education and research the results are similar, with Öresund, Oslo and Stockholm on a higher level.
In the comparisons above the outcome is related to the number of inhabitants in the regions. In
practice this means that the demands on performance must be set higher. West Sweden is a
medium-sized western European region in terms of population. The region has more inhabitants
than Glasgow, Dublin, Dresden, Helsinki and Oslo, but it is indisputable that the absolute, not just
relative, quality and performance in terms of higher education, and publications is essential. In a
relative assessment it should it be an objective to reach values on par with Stockholm and Öresund.
In terms of quality of life, extensive international programs throughout the educational system in
Gothenburg, is a really strong point, and an issue that is increasingly important. The region also has a
very high proportion of the creative class. It is safe with an attractive living environment and a welldeveloped healthcare. On the down-side, the average income is comparatively low.
44 |
A future-oriented industry with strong potential for export-led development
West Sweden’s conditions for an export-led development are seen as one of the strongest among all
Western European regions. The main reason is a high level of productivity in the export-oriented part
of the economy and a relatively modern business profile. Stockholm and Helsinki are also among the
top ten regions. There is a tendency in the material that the export-oriented industry that is seen as
the most future-oriented is located in the most urban environments.
The potential is also related to implementation capacity in the regions. The local and regional level in
Sweden (and Scandinavia), are generally characterized by an extensive delegation of tasks and
money while the state nationally set the rules on how resources should be used. The state also,
more often than not, divides specific resources to control the direction of the activities that
municipalities and regions are responsible for. Analyzes by BAK for AER (Assembly of European
Regions) suggest that stronger regional autonomy leads to a stronger regional development, all else
being equal. Germany, Austria and Dutch regions have stronger self-government and the lowest
unemployment figures of the regions (Norway excluded).
EU and OECD analysis of competitiveness and well-being confirms the picture
The consultation of the EU Regional Competitiveness Index and the OECD's index of regional wellbeing confirm the picture presented above. The EU assessment also shows that West Sweden have
an efficient labor market when aspects such as employment, productivity, unemployment, youth
unemployment and gender are considered. In innovation West Sweden is # 21 of 260 compared
regions. When it comes to market size the figure is 162.
The OECD tries to measure well-being in 367 regions worldwide. West Sweden ranks close to the top
ten percent by holding a steady position in the nine indicators studied. The differences between
regions in different parts of the world are huge. The structure of the welfare system is one
reason. Disposable income in the United States is much higher than in Sweden (and even in Norway)
but that income has to cover a lot more types of expenditure. West Sweden is among the top quarter
of all regions in areas such as jobs, health, participation and services. The differences in income
between people that earn a lot and those who earn less are still relatively small in Sweden, in an
international context. The fifth with the highest disposable income in the region has an average of
between two and four times more income than the fifth with the lowest. In the southern parts of the
United States the difference is usually between seven and ten times.
Conclusions and recommendations
Benchmarking between regions in different countries, based on essentially quantitative data, should
always be interpreted with caution. Far-reaching conclusions or detailed recommendations should be
avoided. Culture differs and different ways of organizing society works in different countries.
In line with this, regions with very different structures perform well and are seen as having a high
potential in the analysis in this report. West Sweden is in this context a region with a good business
climate and high welfare ambitions. Zurich in the peak of attractiveness index has much of the
former, less of the latter. London is an international center with strong higher education. Randstad is
somewhat similar to Gothenburg /West Sweden, but with much better pre-conditions reaching other
markets.
West Sweden, with Gothenburg as an engine, has over the past decade performed very well in
relation to the basic conditions of the region. At the overall level, there are a number of challenges to
overcome to fully take advantage of the potential for growth and development in the region, and
thereby in Sweden. It is obvious to anyone who follows developments in the global economy that the
alternative location for the research and knowledge-intensive Western Swedish business community
45 |
are not other sites in Sweden. The same applies to those residents who possess the skills
involved. This in turn threatens the development of a knowledge-driven business service sector in
various cutting-edge areas. Based on the data in this report, four areas are particularly important to
focus on, fulfilling the transition of the region from a duckling to a swan.
•
Intensify investments in transport infrastructure to increase accessibility in the region and to
other markets regionally, nationally and internationally
Transport infrastructure is still far from being on par with that of the country's two other major
urban areas. Rail transport is central. The expansion of a high-speed rail Oslo / Gothenburg /
Copenhagen means a unique opportunity to strengthen the conditions for long-term robust
development for residents and businesses. An increase in flight operations is essential. In a
region with sustainable development as a value-base this requires active efforts to make aviation
in general more durable, and that the airports emerge as role models in the same context.
•
Create an educational system that is able to motivate pupils and students on all levels to fulfill
their studies with ambition and in close contact with the labor market
The quality and attractiveness of higher education is a central issue. Not at least when the
conditions for education changes through ICT etc. It is also crucial to not leave more young
people or others behind. This is particularly true in a situation of historically high immigration. A
concentrated effort is needed to make people with different backgrounds meet more and for
better links between education and the labor market at all levels of education.
•
Continue the development of a region where regional core-cities outside Gothenburg, like Borås,
Halmstad, Skövde and Trollhättan/Uddevalla, plays important roles
The driving forces towards a more urban economy is strong and provides conditions for a more
diversified economy, more specialized jobs, more simple jobs and a more robust development. In
order to exploit the potential of this for the region as a whole, efforts to strengthen the region's
university towns outside Gothenburg should continue. Investment in the Science Parks linked too
these universities provides, inter alia, prospects for continued rapid development of advanced
services and is thus particularly important.
•
Work to get increased regional responsibility in areas connected to labor market policy
Increased regional responsibility for issues in labor market policy would provide better opportunities for coordination and adapted solutions at the intersection between the labor market and
education. These issues include the largest challenges in the social dimension in West Sweden for
the foreseeable future. The regionalization of questions such as infrastructure and culture has
been successful. European regions with more autonomy generally functions better.
46 |
Litteratur
Andersson, Ejermo, Källström (2014), Forskning och Utveckling i Göteborgsregionen, BRG
BAK Basel Economics, (2008): Västsverige/Göteborg: Quality of Life as a Location Factor for Highly
Qualified People, Västra Götalandsregionen Rapport Tillväxt och Utveckling 2008:6
BAK Basel (2012) MIGRATION: ATTRACTIVENESS – OPENNESS – INTEGRATION. An International
Benchmarking for Göteborg and Västsverige. Västra Götalandsregionen Rapport Tillväxt och
Utveckling 2012:1
European Commission (2013) REDI: The Regional Entrepreneurship and Development Index
European Commission (2014), Sixth report on economic, social and territorial cohesion
OECD (2009), Regions Matter - Economic Recovery, Innovation and sustainable Growth
OECD (2009), How Regions Grow - trends and analysis
OECD (2014), Job creation and local development
Visionspanel Västra Götaland (2008): Visionspanelens slutrapport - www.vgregion.se/vision
www.economist.com/news/special-report/21570840-nordic-countries-are-reinventing-their-modelcapitalism-says-adrian
47 |
Bilaga – Regioner i studien
BAK BASEL 2014
Region
Kärnten
Steiermark
Oberösterreich
Salzburg
Tirol
Metropolitan Region Wien
Anvers (Province)
Brugge
Namur
Greater Brussels
Metropolitan Region Charleroi
Region Karlsruhe
Metropole München
Metropole Nürnberg
Metropolitan Region Zürich
Arbeitsamtsbezirk Würzburg
Arbeitsamtsbezirk Augsburg
Arbeitsamtsbezirk Ingolstadt
Regierungsbezirk Hannover
Regierungsbezirk Koblenz
Metropolitan Region Chemnitz
Metropolitan Region Dresden
Metropolitan Region Leipzig-Halle
Metropolitan Region Bremen-Oldenburg-Bremerhaven
Metropolitan Region Bielefeld-Osnabrück
Metropolitan Region Berlin-Potsdam
Metropolitan Region Braunschweig-Wolfsburg
Metropolitan Region Erfurt-Jena
Metropolitan Region Hamburg-Kiel-Lübeck
Metropolitan Region Kassel
Metropolitan Münster
Metropolitan Region Rostock
Metropolitan Region Rhein-Nord
Metropolitan Region Rhein-Süd (Köln-Bonn)
Metropolitan Region Ruhr (Dortmund-Essen)
Fyns amt
Århus amt
Nordjyllands amt
Galicia
Aragón
Albacete
Badajoz
Cataluña
Canarias
Metropolitan Region Alicante , Valencia
Metropolitan Region Bilbao-Vitoria-Gasteiz-Pamplon
Metropolitan Region Cordoba-Jaén
Metropolitan Region Gijon-Oviedo
Metropolitan Region Málaga-Granada
Metropolitan Region Sevilla
Metropolitan Region Valladolid
Uusimaa (Helsingfors)
48 |
INDEX
Befolkning Performance
Key
(tusental)
AT21
559,4
100,5
AT22
1208,8
103,2
AT31
1411,4
105,4
AT32
530,3
110,3
AT33
707,1
107,1
ATMW
3308,4
109,4
BEL21
1745,5
105,3
BEL251
276,4
102,4
BEL352
301,4
101,6
BELMB
2062,0
115,5
BEMC
822,3
94,9
BW01
1005,8
107,2
BYM
2547,9
112,8
BYN
2293,1
103,7
CHMZ
2064,9
115,0
DA759
510,8
102,8
DA811
631,8
101,2
DA827
457,6
106,2
DE92
2143,4
104,5
DEB1
1491,3
100,4
DED1
1547,5
102,8
DED2
1640,6
91,7
DED3
1003,8
102,3
DEMBB
2507,3
102,9
DEMBO
1801,2
99,7
DEMBP
5214,7
101,2
DEMBW
1011,7
98,1
DEMEJ
1635,4
98,3
DEMHK
4806,8
107,7
DEMK
432,9
104,2
DEMMU
775,7
106,7
DEMR
580,8
98,3
DEMRD
2814,1
105,2
DEMRS
2821,8
110,7
DEMRU
4836,9
99,2
DK031
484,7
96,4
DK04
1254,2
98,8
DK05
580,0
97,4
ES11
2730,2
99,7
ES24
1345,7
98,6
ES421
395,3
95,4
ES431
674,5
89,0
ES51
7287,4
100,9
ES70
2082,4
94,9
ESMAV
6349,1
95,2
ESMBB
4338,8
98,6
ESMC
1418,2
91,6
ESMGO
1514,4
93,5
ESMMG
2447,6
97,2
ESMS
3529,6
94,1
ESMV
682,8
98,7
FI181
1423,2
110,3
Attraktivitet
100,4
103,0
101,9
102,1
103,7
105,3
100,6
97,0
98,1
102,8
97,6
107,2
109,3
105,5
118,7
104,8
102,2
103,0
102,6
102,4
98,1
101,1
101,3
100,6
101,2
103,6
101,6
101,2
103,2
101,4
101,8
98,0
104,4
105,8
103,0
102,3
102,9
101,1
91,9
93,5
91,6
90,8
97,6
89,4
94,2
94,6
92,8
90,0
93,5
92,3
93,4
105,7
Strukturell
Potential
116,8
102,2
104,2
110,2
109,8
107,4
104,3
103,0
100,0
109,1
99,7
111,2
114,4
109,7
114,5
105,0
106,0
108,0
103,1
103,6
97,9
100,3
101,5
102,3
103,3
104,3
104,1
103,2
107,1
105,9
104,9
102,5
110,5
107,3
107,7
102,6
102,6
106,1
92,4
96,8
88,3
88,3
97,6
97,8
93,4
99,3
90,2
89,5
95,4
93,3
94,5
119,5
Varsinais-Suomi
Pirkanmaa
Pohjois-Pohjanmaa
Ile de France
Centre
Bourgogne
Bretagne
Aquitaine
Midi-Pyrénées
Metropolitan Region Le Havre-Caen-Rouen
Metropolitan Region Lyon-St. Etienne
Metropolitan Region Marseille
Funktionalregion Stuttgart
Greater Dublin Area
Trieste
Toscana
Lazio
Campania
Puglia
Sicilia
Metropolitan Region Bologna-Modena-Parma
Metropolitan Region Genua
Metropolitan Region Mailand-Brescia-Bergamo-Novara
Metropolitan Region Turin
Metropolitan Region Venedig-Padua
Verona + Vicenza
Metropolitan Region Aachen-Lüttich-Maastrich
Metropolitan Region Nice-Côte d'Azur
Metropolitan Region Genf-Laussanne
Metropolitan Region Gelderland
Metropolitan Region Lille
Metropolitan Region Øresund (Köpenhamn - Malmö)
Metropolitan Region Strasbourg-Offenburg
Metropolitan Region Twente-Nordhorn
Noord-Nederland
Metropolitan Region Noord-Brabant
Rogaland
Hordaland
Sør-Trøndelag
Metropolitan Region Oslo
Randstad
FrankfurtRheinMain
Västsverige
Region Stockholm
North East of England
Greater Manchester
East Riding and North Lincolnshire
North Yorkshire
South Yorkshire
West Yorkshire
Derbyshire and Nottinghamshire
Leicestershire, Rutland and Northamptonshire
East Anglia
Berk, Buckingham and Oxford
Hampshire and Isle of Wight
Gloucestershire, Wiltshire and North Somerset
Devon
Metropolitan Region Birmingham
Metropolitan Edinburgh
49 |
FI183
FI192
FI1A2
FK11
FK24
FK26
FK52
FK61
FK62
FKMHC
FKML
FKMM
FURSG
IRGD
IT334
ITE1
ITE4
ITF3
ITF4
ITG1
ITMBO
ITMG
ITMGM
ITMT
ITMVP
ITVE1
MRALM
MRCAS
MRGE
MRGLD
MRLIL
MROKM
MRSBO
MRTN
NL1
NLMNB
NO043
NO051
NO061
NOMO
RD
RM
SE0A
SEMS
UKC
UKD3
UKE1
UKE2
UKE3
UKE4
UKF1
UKF2
UKH1
UKJ1
UKJ3
UKK1
UKK4
UKMB
UKME
463,1
483,4
392,1
11808,6
2551,6
1645,8
3205,0
3238,1
2888,1
3311,7
2475,1
6475,1
5166,2
1777,8
235,9
3732,9
5668,3
5810,5
4079,2
5036,7
4376,5
1169,7
10202,4
3434,5
2672,9
1788,1
3385,2
1303,3
1890,8
1008,0
4794,0
3020,8
1517,2
777,2
1705,9
2425,1
428,2
477,1
290,5
1123,7
7694,3
5310,4
1865,9
3576,0
2592,6
2605,1
918,3
798,9
1319,1
2228,8
2086,1
1675,0
2354,3
2230,1
1874,2
2328,8
1142,5
3908,1
1506,1
94,6
100,9
97,8
115,9
93,6
92,8
95,2
97,6
98,1
94,6
106,1
98,5
100,5
110,9
95,5
97,9
102,4
84,4
87,0
88,6
99,4
98,9
98,7
95,7
98,9
98,4
96,7
101,4
107,2
99,4
95,9
106,8
99,7
102,3
103,5
105,3
117,5
111,3
109,1
118,6
106,3
110,0
104,9
108,1
93,1
94,5
92,9
95,0
94,4
95,4
96,2
98,8
98,9
105,4
100,0
99,1
94,6
95,4
101,6
100,9
101,9
100,5
106,8
94,5
93,4
94,1
93,7
95,3
95,9
96,3
95,3
107,9
107,7
97,3
99,2
99,0
95,9
95,7
94,0
99,6
97,2
100,6
98,3
97,9
97,8
NA
NA
110,6
104,3
NA
NA
NA
NA
103,7
109,5
98,5
99,1
99,8
101,8
113,0
108,2
102,3
109,0
102,3
104,2
100,1
102,1
102,6
102,6
103,5
103,2
109,2
108,7
104,5
103,9
98,6
104,5
104,5
128,3
116,9
121,6
111,1
97,8
97,7
97,2
99,2
99,4
96,9
102,1
100,3
108,8
127,0
95,3
90,9
101,3
92,8
92,1
93,5
94,0
97,7
96,1
95,3
93,2
91,2
100,9
102,9
108,5
100,9
99,9
107,2
101,2
94,9
85,6
97,2
93,5
102,4
94,7
110,8
99,7
109,7
113,6
122,3
99,3
103,0
90,4
100,4
98,9
101,1
98,0
101,5
99,7
109,8
106,2
104,4
96,1
102,3
107,1
Metropolitan Glasgow
Metropolitan Region London
Metropolitan Liverpool
Metropolitan Region Wales
Northern Ireland
Espace Mittelland
50 |
UKMG
UKMGL
UKML
UKMW
UKN
WMKL
1786,2
16852,8
2444,1
1813,0
1790,4
1742,7
99,9
109,9
92,8
94,5
93,5
104,7
102,1
113,4
103,2
102,3
99,9
110,9
82,9
109,3
101,5
99,8
96,9
104,7
51 |
Den fula ankungen
Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential
Denna rapport analyserar Västsveriges utveckling, attraktivitet och potential i ett Västeuropeiskt
perspektiv. Data och underlag kommer från det samarbete Västra Götalandsregionen har med Bak
Basel Economics (Schweiz) kring internationell benchmarking. Korta redovisningar av EUs syn på
regioners konkurrenskraft och OECDs på regionalt välbefinnande kompletterar.
Titeln är vald med omsorg. Med rätt satsningar kommer en region som redan idag växer och
utvecklas bättre än väntat att, inom en inte alltför avlägsen framtid, blomma helt och fullt.
52 |