Framtid Falkenberg
Falkenberg - en tidning från Falkenbergs kommun - Nr 1 2006 Millis första kvinnan i kommunrådsstolen Sid 6-7 Spännande planer för Klitterbadet! Sid Sid 2-3 2-3 Framgångsrik privatvård Sid 10-11 Grönt på Falkenbergs IP året runt! Sid 12-13 Klitterbadet inne på ny bana Hela familjen ska kunna åka samtidigt i den vattenrutschbana som är på gång på Klitterbadet. Banan kommer öka antalet besökare och ge Falkenberg en attraktion för turisterna på vintern. 100 meter lång och 2,5 meter bred blir den nya kanan som är Tysklandsinspirerad. Vattenrutschkanan som kostar cirka sex miljoner kan finansieras med att badavgiften höjs med fem kronor. Det som fattas nu är ett politiskt beslut. Unik utbyggnad På några års sikt kan badet också få en helt ny relaxavdelning med tempererad utomhuspool och inte mindre än fyra olika bastur med olika teman. Flera personer på kommunen har varit utomlands för att hämta inspiration och idéer till en ansiktslyftning för Klitterbadet. Och förslaget som är framtaget är ett Sverigeunikt koncept som skulle locka många besökare till Falkenberg. Sponsorer – Idag ligger vi så pass långt framme med vår planering att vi kan bli först i Sverige om politikerna fattar ett snabbt beslut, säger Curt Wirström, chef på Kultur- och fritidförvaltningen. Kostnaden för tillbyggnaden beräknas hamna någonstans kring tio miljoner. – Ett villkor för att vi ska kunna köra igång är att vi kan presentera ett antal externa finansiärer. Tyskarna är tysta Idéerna med flera olika bastur kommer från Tyskland. – Där badar de bastu på ett helt annat sätt än vi, säger Curt Wirström. Inne i själva bastun är det tystnad och koncentration som gäller. Men sedan umgås de gärna utanför bastun. De stannar också längre tid och har gärna med sig lite mat och en badrock. 2 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 I förslaget för Klittterbadet ligger uteplatser där man kan sitta ner i stolar och vila utanför de fyra basturna. Till varje bastu finns också ett pentry om man vill ha med sig mat. Olika teman – Vi leker också med tanken att varje bastu ska ha ett eget tema, säger Christian Fager som är badchef på Klitterbadet. Kanske är den ena en ”ljudbastu”, den andra en ”doftbastu” och den tredje en bastu med ljusspel. En annan idé är att ha ”bastusittning” med ett särskilt program vid vissa tidpunkter. Kanske kommer en bastuvärd och ordnar honungsbastu, lavendelbastu eller bastu med aromaterapi. – Vi tänker oss också att större grupper eller företag kan hyra en bastu eller hela avdelningen för personalvård under konferenser, säger Christian. Fler besökare Med den totala utbyggnaden av Klitterbadet räknar Curt Wirström med att antalet besökare på Klitterbadet ökar kraftigt. Klitterbadet har redan idag en bra beläggning jämfört med andra kommunala bad. – Framförallt kommer vi att få hit folk från grannkommunerna. Och vi får bra möjligheter att skapa turistpaket tillsammans med hotell eller vandrarhem. – Det här är också ett sätt att göra Falkenberg än mer attraktiv som turiststad. Vi vet att många kommer till Klitterbadet när det regnar eller är mulet, säger Christian Fager. Med det nya konceptet kan man sysselsätta sig fler dagar på Klitterbadet utan att bli trött på vad badet har att erbjuda. Politisk entusiasm Både tf kommunrådet Mari-Louise Wernersson (c) och oppositionsrådet Bill Andersson (s) är entusiastiska till en vattenrutschkana. – En rutschbana höjer badets attraktionskraft, säger Bill Andersson. Därför har vi med den i vårt förslag till investeringsbudget. Resten av planerna får vi se på längre sikt. – Hela förslaget är spännande, säger Mari-Louise Wernersson som ser möjligheter för Falkenberg att locka turister även vintertid. – Jag jobbar för att hitta en snabb lösning på vattenrutschbanan som jag vill förankra under budgetarbetet som startar inom kort. TEXT: Karin Hartmann FOTO: Tom Bengtsson FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 3 4 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 Mycket energi läggs på mindre energi Oljepriset har rakat i höjden med rekordfart under hela hösten och vintern. Spekulanterna har dollartecken i ögonen, men siar också om gigantiska och oförutsägbara förändringar i världsekonomin till följd av spelet om oljan. Trots oljekrisen på 70-talet och varningarna från miljörörelsen har åtgången på de dyra dropparna inte minskat globalt sett. Sverige har däremot minskat användningen av olja och den senaste tiden har idén om att byta energislag varit lätt att sälja in. Kommunens bidrag till att byta till bättre energianvändning har hittills haft en strykande åtgång. Bidraget till pelletseldning är redan slut. Kvar finns bara bidrag till solenergi. Trött på att bära Magnus Karlsson som bor i en villa från 1884 är en av dem som fått bidrag till en ny vedpanna. För honom var inte energikostnaden främsta motiv till bytet. Snarare lockade arbetsbesparingen och omtanken om miljön. – Jag hade en kombipanna med möjligheter att elda med ved. Och jag ville gärna byta till en mer effektiv vedpanna framförallt för att slippa så mycket arbete, säger Magnus Karlsson. Jag har tre små flickor i familjen och vill ägna tiden åt annat än att bära ved. ▲ Kraftfull sol När han förstod att kommunen hade möjlighet att bidra till den effektivare pannan bestämde han sig för att även investera i solvärme. – Nu sitter solfångaren på taket. Den har bara varit igång en kort period. Men det lilla jag har sett av effekten från en blek februarisol har varit fantastiskt, säger Magnus. För att få del av solvärmebidraget från kommunen måste Magnus följa upp sin energianvändning under två år. Magnus Karlsson ägnar hellre tiden åt flickorna Ida, Amanda och Matilda än åt vedeldningen. Ibland går det att kombinera. Uppgifterna ska sedan in till EU. – Jag tycker det ska bli kul att följa effekten, säger Magnus. Förlorarna får hjälp Magnus Karlsson är ett av kommunens goda exempel på småhusägare som förbättrar sina hus. Via ett formulär på Internet ska husägare få hjälp att bedöma sin energiförbrukning i förhållande till husets ålder och hushållets storlek. De med extra hög energianvändning ska kontaktas av energirådgivningen inom ramen för Greenhouse. Förutom de statliga bidragen för solenergi och byte av panna kommer snart ett nytt kommunalt bidrag som uppmuntran till dem som vill göra förbättringar. – Det blir ca 100 bidrag på 7000 kronor, säger Margareta Gunnarsson projektledare på Greenhouse Falkenberg. Det kan handla om att tilläggsisolera vinden eller byta till mer energieffektiva fönster. Kan avgöra husköpet Att hjälpa människor att titta på energianvändningen i sina hus ligger också väl i tiden. En lag som kräver att alla hus ska vara energideklarerade vid försäljning eller uthyrning är på gång. Troligen kommer den att börja gälla om några år. – Poängen med lagen är att den som köper hus ska kunna väga in driftskostnaderna för energi i kalkylen, säger Margareta. Så förutom att spara pengar kan man öka husets värde genom att satsa på effektiv energianvändning. TEXT: Karin Hartmann FOTO: Tom Bengtsson Falkenberg är modellen Satsningen på småhusens energianvändning är en del av ett långsiktigt arbete med att minska användningen av fossila bränslen och ersätta med förnybar energi. Falkenberg är en av runt 30 städer i Europa som valts ut som modellstäder för energilösningar. Under fem år får Falkenberg totalt 24 miljoner av EU. Pengarna ska bland annat användas till att bygga demonstrationsanläggningar med förnybar energi och energieffektiv teknik. Att sprida kunskap om bättre energianvändning är också en viktig del av projektet. Minskad energianvändning Målet är att minska användningen av fossila bränslen i Falkenberg, Ullared och Vessigebro med 24% fram till 2010. Utöver satsningar riktade till småhus genomför Greenhouse Falkenberg återkommande utbildningsdagar för privata hyresvärdar och fastighetsskötare. Under sommaren erbjuds också studenter från hela Europa att delta i gratis högskolekurser i ämnena solenergiteknik och förnybara energikällor. Energiutställning I en ny utställning visas exempel på produkter och lösningar för att minska energibehovet. Från mitten av mars är utställningen på Falkenerarevägen 42 öppen för besök tisdagar och onsdagar, 13-18. Då kommer också energirådgivare att finnas på plats. FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 5 Mari-Louise Wernersson går in som tf kommunråd Mot toppen för Millis Första kvinnan har tagit plats på tyngsta posten i kommunhuset. Och reaktionerna är många. Framförallt kvinnor kommer fram på stan och gratulerar. – Det förvånar mig faktiskt att stödet varit så starkt. Många är stolta över att få ett kvinnligt kommunråd, säger MariLouise Wernersson som går under smeknamnet Millis. Ute i landet har hon 69 kvinnliga motsvarigheter i de 290 kommunerna. Andelen kvinnliga kommunstyrelsens ordförande har ökat under mandatperioden och är nu 23,8 %. Tidig debut Redan som fjortonåring var MariLouise Wernersson politiskt aktiv och knackade dörr som vice ordförande i Folkkampanjen mot Kärnkraft i Borgholm på Öland. Sedan dess har det politiska engagemanget hållit i sig. 1986 träffade hon kärleken från Falkenberg. Och 20 år senare har hon akut tagit över den tyngsta politiska posten i kommunen efter Ingemar Johanssons insjuknande i blodpropp i januari. – Även om det var tragiska omständigheter som förde mig hit, så vet jag att Mari-Louise Wernersson Född: 1965 i Räpplinge på Öland. Familj: Gift med Magnus Wernersson, döttrarna Annie 14 år och Stina 11 Fritidsintressen: Skidor, golf, teater och stort idrottsintresse. Politisk karriär: 1980: Folkkampanjen mot Kärnkraft, 1987: politisk sekreterare för landstingsgruppen i Kalmar, 1988: Ombudsman i Kalmar, 1991: ledamot i Barn- och Utbildningsnämnden i Falkenberg, 1994: ledamot i fullmäktige i Falkenberg, 2002: ersättare i Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsens arbetsutskott. 2006: Ordförande i Kommunstyrelsen och KSAU samt tillförordnat kommunråd. Andra förändringar till följd av Ingemar Johanssons sjukskrivning: Stig Agnåker (c) är ny ersättare i KSAU, samt ny ledamot och ordförande i arbetsmarknadsnämnden. Mari-Louise Wernersson är ny ordförande i FUAB och Lena Carlbom ny ordförande i Brottsförebyggande Rådet. 6 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 Ingemar skulle må sämre om han trodde att jag gick hit motvilligt varje dag. Jag tycker det är roligt, säger Millis efter drygt en månad på nya jobbet. – Det ger honom bättre möjligheter att koppla av och komma igen. En dag i taget Många ärenden låg på bordet när Mari-Louise Wernersson tog över jobbet. Och arbetsbördan lär vara densamma fram till valet. – Hittills har alla varit vänliga och välkomnande och jag har haft ett starkt stöd av Ingemar. Vi diskuterar ett par gånger i veckan, för att jag ska känna till bakgrunden i olika ärenden. Jag har hela tiden räknat med att han ska komma tillbaka och därför tar jag en dag i taget fram till valet. Därför har jag heller inte ambitionen att ändra på saker och ting i första hand, utan sköta det som ska göras så bra jag kan. Tuff valrörelse Med nytt jobb och ett stundande val räknar Mari-Louise Wernersson med att dra ett tungt lass de närmaste månaderna. – Självklart hjälps vi åt inom partiet, men jag får en större roll i valrörelsen än tidigare. Jag räknar också med att det politiska klimatet kommer att hårdna ju längre in i valrörelsen vi kommer, säger Mari-Louise Wernersson, väl medveten om att smekmånaden inte varar för evigt. Falkenbergarnas röst Mari-Louise Wernersson har hittills haft det politiska engagemanget vid sidan av arbetet i det egna företaget. Arbetet som heltidspolitiker skiljer sig mycket från entreprenörsskap. – Som egenföretagare kan man bestämma själv och får själv ta konsekvenserna. I min nuvarande roll är jag Falkenbergarnas röst i kommunhuset och behöver hela tiden ha förankringen i samhället. Som kommunstyrelsens ordförande behöver jag också ha en majoritet och få alla med mig för att kunna gå till beslut. Människoälskare Arbetet som kommunråd innehåller allt ifrån att prata med människor som hör av sig till att inviga lokaler, träffa folk från andra kommuner och delta i regionala projekt. Det kräver en social sida. – Jag har alltid dragits till människor. Redan som liten flicka gick jag till kyrkan varje söndag för att inte missa de söndagar det var kyrkkaffe för att jag ville träffa folk. Resultatet var att min pappa, som körde mig, blev vald till kyrkvärd, skrattar Mari-Louise. Sedan kom jag snabbt in i föreningslivet och hade någon aktivitet varje kväll i veckan. Det skulle fortfarande vara lätt att fylla almanackan varje kväll. Men jag har familj och två döttrar som är 14 och 11, så jag varken kan eller vill vara borta varje kväll. Uppåt för Falkenberg Falkenberg har haft en snabb utveckling de senaste åren. Förra året flyttade 1500 personer till kommunen och befolkningen ökade med 167 personer. – Jag kan med glädje konstatera att folkmängden ökar för fjärde året i sträck. Efter trendbrottet 2002 har kommunen vuxit med nästan 900 personer. Framtidstron är så stor att den nästan går att ta på. Och jag tror på en stark utveckling för kommunen, inte minst tack vare utbyggnaden av Västkustbanan som stärker infrastrukturen och ger bättre pendlingsmöjligheter och ökad godstrafik. – Just nu ser jag tryggheten för våra ungdomar och arbetslösheten som stora frågor att lägga kraft på. Vi behöver fortsätta ansträngningarna att skapa jobb åt unga och snabbt ta tag i dem som håller på att halka snett. Men överlag ser jag positivt på kommunens framtid. Vi har ett gott samarbetsklimat och alla krafter arbetar tillsammans för att lösa problemen. TEXT: Karin Hartmann FOTO: Tom Bengtsson FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 7 Ungdom hamna Falkenbergs kommun är på gång att bli bättre för barn och ungdomar. De ungdomar som kommit på kant med livet eller vistas i fel miljöer ska upptäckas tidigt. – Vi har en alldeles ny Barn- och ungdomspolicy som fullmäktige har tagit, berättar Anders Bengtsson på Kultur- och fritidsförvaltningen. I den står det klart och tydligt att vi ska ta tag i barnets behov först, och vem som ska betala senare. Det betyder att risken minskar att barnet eller ungdomen ramlar mellan stolarna. Ingen ska kunna säga ”det här är inte mitt bord.” Jobba ihop – Vi behöver arbeta tillsammans. Samtidigt måste vi klara samarbetet utan att åsidosätta sekretessen. En fritidsledare kan till exempel komma med upplysningar till socialtjänsten, men inte vänta sig någon information tillbaka, säger Anders Bengtsson. Vi måste värna om individens integritet, samtidigt som vi jobbar ihop för att lösa problemen. Som exempel nämner han den oro som de som arbetar med barn och ungdomar känner för de unga som på senare tid börjat hänga kring stationen, en miljö som sedan årsskiftet betraktas som ”riskzon.” Polisen Pia Hjalte och fritidsledaren Suzan Bozovik är inte normalt ute på stan tillsammans, men träffar ändå ofta ungdomar i sitt arbete. Här samspråkar de med 16-åringarna Adriatik Berisha (t.v) och Faton Kryezin, (t.h) som råkade komma förbi på torget. Båda två är exempel på ungdomar som mår bra och har en aktiv fritid. – Vi är mittfältare i Vinbergs IF och har spelat sedan femårsåldern. Vi har inga planer på att sluta, säger Adriatik. 8 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 omar i riskzon ar i centrum –Vi har haft ett möte med folk från skolan, polisen, fritidsgårdarna socialtjänsten med flera. Genom att komma överens om hur vi ska göra blir samarbetet bättre. Kartläggning Innan Barn- och ungdomspolicyn togs gjordes en utredning om samordning av insatser för barn och ungdomar i riskzonen. Bakgrunden var att kommunen kritiserats av kommunrevisionen för bristande samordning i barn- och ungdomsärenden. En ökande ström av ärenden i slutet på 90-talet ropade också på förbättringar. Förra våren projektanställde Kultur- och fritidsförvaltningen två fältarbetare för att kartlägga offentliga ungdomsmiljöer i Falkenberg. Suzan Bozovic var en av dem. – De allra flesta barn och ungdomar i Falkenberg mår naturligtvis bra. Men vi har en grupp på mellan 60 och 100 ungdomar som vi vet rör sig i riskfyllda miljöer och som vi är oroliga för, säger hon. Egen zon I alla tider har ungdomar hållit till i egna miljöer där det inte finns vuxna. Det är inget nytt eller ovanligt. – Det som har ändrat sig är samhället, säger Suzan Bozovic. De ungdomar som rör sig i centrum blir aktivt kontaktade av kriminella och människor som säljer droger. De är mer organiserade, har starkare nätverk och rekryterar medvetet ur ungdomsgrupperna, berättar Suzan. Därför måste alla vi som arbetar med ungdomar hjälpas åt att göra de offentliga miljöerna tryggare. Och jag hade nog önskat att vi kunde få fler lokaler i centrum för ungdomar i 16-17-årsåldern. Svep i centrum Sedan i höstas har polisen i Falkenberg avdelat två personer som arbetar speciellt med ungdomar och narkotika. Under januari fick de hjälp av ytterligare poliser och tillsammans tog de in 100 personer som misstänktes för att vara narkotikapåverkade. – Vi har märkt att vår ökade uppmärksamhet och markeringar mot narkotika har fått en del unga att tänka till och söka hjälp för sitt missbruk, säger Pia Hjalte, biträdande närpolischef. – Det är bra att polisen markerar tydligt, säger också Suzan Bozovic som märkt att en del unga blivit rädda och börjat söka sig ifrån riskmiljöerna. Nu gäller det för oss andra som arbetar med ungdomar att finnas med och stötta. Positiva tongångar – Det är kul att vi börjar arbeta mer tillsammans, säger Pia Hjalte på polisen i Falkenberg. Som exempel nämner hon att socialtjänsten avsatt personal för att jobba ihop med polisen för att kartlägga ungdomarna som hänger kring järnvägsstationen. – Jag tror vi måste våga tänka på nya sätt, både från politiskt håll och ända ut på fältet, säger Suzan Bozovic. Vi har jättefina resurser för ungdomar i Falkenberg, bara vi använder dem rätt. TEXT: Karin Hartmann FOTO: Tom Bengtsson FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 9 I Falkenberg finns Sveriges största personalkooperativ Att vårda gamla är ett helt företag – Det är kul att driva eget företag, säger Britt-Marie Jonsson som förklaring till varför hon är villig att lägga kvällar och helger på styrelsearbete i stället för att vara vanlig anställd. Hon var med redan 1994 när Floragården blev personalkooperativ och åker ofta runt i landet för att inspirera andra att också våga starta. Floragården har idag 32 servicelägenheter, 86 seniorlägenheter och ett gruppboende för dementa. Härifrån sköter man också larmcentralen som ansvarar för trygghetslarm i hela Falkenbergs kommun. Och sedan hösten 2005 har Floragården en hemtjänstgrupp. – Det ger oss stora ekonomiska fördelar att vara så stora, säger verksamhetschefen Yvonne Millberg. Om någon i personalen blir sjuk har vi resurser att täcka upp med. Däremot finns det många på mellannivå som är rädda när personalen vill ta över. Det har jag märkt när jag varit ute och föreläst. Ofta är det chefer som är osäkra på om de ska få behålla sin position. Sveriges största personalkooperativ Floragården har 79 anställda. Fjorton av dem är medlemmar i personalkooperativet och ansvarar för att verksamheten går runt, personalen får utbildning och de gamla rätt vård. – Flera av de anställda tycker inte det är värt att bli medlemmar, säger BrittMarie Jonsson. De har redan alla fördelar som finns på Floragården och ser medlemskapet som en nackdel. Jag kan förstå det. Om det fattas personal är det medlemmarna som får gå in och jobba extra. Men för min egen del vill jag inte avstå från möjligheten att utveckla en verksamhet, förverkliga idéer och se att de bär ekonomiskt. Snabba beslut – En av fördelarna med ett personalkooperativ är att de som bestämmer också jobbar i verksamheten. Behöver något ändras på stående fot kan vi kalla samman en majoritet av styrelsen i korridoren, säger Britt-Marie. För Britt-Marie är också nya beslut och positiva förändringar en stark motivation i arbetet. – Det händer mest när vi får in sommarvikarier som ifrågasätter hur vi gör och då kan saker och ting ändras från den ena dagen till den andra. Det är spännande. Bäst på vård Britt- Marie Jonsson jobbar med demenssjuka på Floragården och tycker själv att det är det hon är bäst på. – Jag har varit verksamhetschef under kortare perioder, men tycker inte jag är bra på det. Yvonne Millberg som nu är chef har rätt kvaliteter. Hon finns på plats, ser allas behov och lägger sig inte i om det inte behövs. Britt-Marie Jonsson (t.v), här tillsamans med Marie Larsson, tycker det är roligt att se planer förverkligas och att det går att driva eget företag. 10 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 Rädsla för kooperativ Att Britt-Marie Jonsson tar upp chefsfrågan beror på att hon märkt att chefer ofta är rädda för tankar på personalkooperativ. – Kommunens högsta tjänstemän har varit väldigt positiva. När vi startade fick vi exempelvis ett helt år för att pröva oss fram och utbilda oss innan vi tog över ansvaret helt, berättar Britt-Marie. Får vara glad på jobbet Ett annat sätt att hålla nere kostnader är att skära hårt när det gäller möten som tar tid för personalen. – Vi har en festgrupp, en julklappsgrupp och en arbetsmiljögrupp, berättar Yvonne Millberg. Resten av tiden lägger vi på själva arbetet, eller på utbildning för personalen. Utbildning köper vi så billigt som möjligt. I utvecklingssamtalen lyssnar vi in vad personalen har för behov och ordnar sedan gärna studiecirklar på arbetsplatsen. – En av våra bästa personalsatsningar var när vi hade en föreläsare här som pratade om att ”det inte är förbjudet att vara glad på jobbet”, säger Britt-Marie. Vi tyckte personalen såg lite hängig ut och ville gärna bjuda på något extra. Det blev så populärt att vi har gjort om det flera gånger sedan dess. TEXT: Karin Hartmann FOTO: Tom Bengtsson På Floragården kan man ta beslut i korridoren när det behövs. Verksamhschefen Yvonne Millberg (t.v) pratar med Solveig Svensson, Agnetha Jacobsson och Barbro Ulfvin. FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 11 Spelet går snabbare på konstgräs för Falkenbergs FF, men knappast armhävningarna. Förberedelserna är i full gång inför hemmapremiären mot Degerfors den 23 april. 12 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 Gräslika förutsättningar för Falkenbergs FF – Det blir ett snabbare spel på konstgräs. Bollen går snabbare och spelarna får större chans att öva upp sin tekniska skicklighet, säger Lars-Eric Nilsson, ordförande i FFF. Klubben har haft tillgång till konstgräset på Falkenbergs Idrottsplats sedan i somras och gräset innebär bättre träningsmöjligheter. En sådan här vinter med mycket snö är det självklart extra positivt eftersom hårda och isiga grusplaner annars varit alternativet. – Det betyder oerhört mycket för oss, säger Lars-Eric Nilsson. Än så länge tror vi också att det är bättre för spelarna att träna på konstgräs än på grus och att det innebär färre skador. Men vi har bara prövat sedan i somras och vi ska göra noggranna uppföljningar. I Örebro, där de har en annan typ av konstgräs, fick de plötsligt helt nya typer av skador efter att ha spelat ett tag. nomiskt perspektiv. Man ser det inte längre som en kostnad för fritidsintressen, utan som en investering i hälsa och något som kan förebygga problem som kan vara så mycket dyrare. Bättre chans mot vissa lag Tack vare konstgräset ökar också chansen mot lag som spelar på konstgräs. Inför matcher mot Örebro eller Umeå kommer Falkenbergs FF att träna på konstgräs nära inpå matchen, även då snön har smält. – Den här satsningen ger oss större möjligheter att ta oss vidare, säger LarsEric Nilsson. Han hade också önskar sig ännu fler satsningar på idrottsplatsen. – Framförallt skulle vi helst se att man kunde bygga över konstgräsplanen som skydd mot snö och regn. Vidare drömmer jag om att hela arenan skulle höja sin standard. En läktare på skogssidan, och elljus för att ge publiken lite kvällsunderhållning är min dröm. Men det är stora satsningar och vi får kanske ta lite i taget. Noggrant förarbete Ronny har varit med i upphandlingen och anläggningen av gräsmattan. Det fanns mellan 15 och 20 olika sorter att väja mellan. Det som har avgjort är en blandning mellan pris och kvalité och naturligtvis att konstgräset ska uppfylla de krav som Fotbollsförbundet ställer. – Det som är viktigt vid anläggningen är att marken är lagom genomsläpplig. Det får inte sätta sig på något ställe på planen, för det är svårt att lyfta upp gräset Positiv anda Lars-Eric Nilsson tycker att det finns en helt annan anda i Falkenberg idag och att viljan att satsa framåt har blivit mycket större. – Jag tror också att det finns större vilja idag att se idrotten i ett större eko- Roligare raster Det är inte bara spelare på hög nivå som uppskattar konstgräset. Många av Hertingskolans elever är där och spelar på rasterna. – De är överlyckliga, säger Ronny Isaksson, som är idrottsplatschef. Fotbollsgymnasiet utnyttjar också konstgräset, förutom Böljan, Skrea, Rinia och Vinberg. Uthyrningen ligger på 51 timmar i veckan, säger Ronny Isaksson. och laga under. Därför är det ytterst noga med själva markläggningen, säger Ronny. Oklippt, men inte oborstad Skötseln av konstgräset är också annorlunda. – Naturligtvis behöver det inte klippas, men vi borstar gräset regelbundet, kanske tre gånger i veckan. Harvar gör vi också tre gånger om året. När det snöar får vi använda en särskild skopa. Allt försvinner inte när vi saltar, eftersom vi inte får ta till hur mycket salt som helst. Bredvid konstgräsplanen ligger en stor snöhög som flyttats bort. Den ser smutsig ut, som om någon hällt ut sot här och där i den. – Det är de pyttesmå svarta gummibitarna som ligger i ett lager i gräsbädden, berättar Ronny Isaksson. Jag tror nog vi kan återvända dem som ligger i snöhögen när väl vårsolen gjort sitt. Han ser oerhört nöjd ut när han förevisar konstgräsplanen och ser eleverna från Hertingskolan spela i ett hörn. – Det här är jättekul, självklart. Ett oerhört lyft för Idrottsplatsen, säger han. TEXT: Karin Hartmann FOTO: Tom Bengtsson Idrottsplatschef Ronny Isaksson är nöjd med konstgräset. Under sportlovsveckan hyrde han ut planen i rekordmånga 71 timmar. FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 13 Tina brinner för job Efter fem och ett halvt års studier är Tina Harrysson redo för sitt första jobb som brandingenjör på brandstationen i Falkenberg. Hon är en av tre anställda kvinnor. Brandkåren har lockat ända sedan tonåren. Tina var med i ungdomsbrandkåren i Knäred upp till arton års ålder. – Vi tränade olika moment med slang, stegar och sjukvård till exempel. Det var roligt. Men jag hade inte velat bli brandman. Jag är mer intresserad av de teoretiska aspekterna av jobbet, säkerhetsfrågor till exempel. Lätt för matte Tina har alltid haft lätt för det teoretiska innehållet i utbildningen till ingenjör. – Men jag kommer ju inte bara att sitta inne vid mitt skrivbord här på sta- tionen. Jag kommer att vara ute på tillsyner. Och så småningom kommer jag även att vara med ute på större insatser. – En större insats, förklarar Tina, kan till exempel vara en skogsbrand, en tankbilsolycka eller en arbetsplats med risker som inte är så vanliga. Brandvarnare Tinas tjänst som brandingenjör är i grunden förebyggande. Det handlar om att öka medvetenheten om brandrisker och påverka människor att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. – Det är ganska mycket upp till oss som arbetar med frågorna hur lagen ska tolkas och hur vi rent praktiskt ska gå tillväga för att arbeta förebyggande, säger Tina. För större arbetsplatser kan det handla om att alla vet hur de ska agera. För den enskilde handlar det mer om att sätta upp brandvarnare, lära sig de vanligaste farorna och kunna larmnumret. Roller viktigare än kön Tina flyttar till Falkenberg från Knäred och tycker första jobbet ska bli roligt. – Det finns inte lediga tjänster på så många kommuner, så jag har varit beredd på att röra på mig redan från början. Falkenberg känns lite som hemma. Att kollegerna är i stort sätt uteslutande män är ingenting som Tina reflekterat särskilt mycket över. – Jag har jobbat inom hemtjänsten där det till största delen är kvinnor. Och min upplevelse är att alla roller på arbetsplatsen blir besatta oavsett om det är män eller kvinnor. Där finns alltid den som skämtar bort allt, den som är kritisk och så vidare. Jag tror rollerna är viktigare än könet. Kan rökdyka Tina, som är uppvuxen i skogen och har gympa och friluftsliv som fritidsintressen hade inga problem att klara de fysiska kraven som man måste gå igenom för att få rökdyka. Provet handlar om att gå på ett uppförslutande rullband med full utrustning och 20 kilo extra på ryggen i ett visst antal minuter. För att hålla formen får alla på räddningstjänsten träna på arbetstid och provet görs om en gång om året. – Men sannolikheten att jag kommer att vara ute och rökdyka är minimal, skrattar Tina, när jag ser imponerad ut över att den späda Tina har en så kaxig kompetens. TEXT: Karin Hartmann FOTO: Tom Bengtsson 14 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 obbet FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 15 Kort & gott från kommunen! Michael Treschow gästar Näringslivsdag Hundratals personer med anknytning till Falkenbergs näringsliv kommer att samlas på Strandbaden den 27 april då näringslivschefen Jan Stålnacke med flera bjuder upp till dans. – Det kommer att gå ut en inbjudan till hela kommunens näringsliv och vi hoppas på flera hundra deltagare, kommenterar Jan Stålnacke. Syftet med dagen är att fånga in den framtidstro och optimism som bubblar i Falkenbergs näringsliv och bland politiker i kommunen. Utvecklingen av näringslivet och Falkenbergs starka kopplingar till göteborgsregionen kommer att vara i fokus under dagen. Axtorna går igen Den 30 september - 1 oktober i höst anordnas ett stort event i Axtorna med återskapande av delar av Axtornaslaget. Slaget vid Axtorna 1565 är ett av de största slagen i Nordens historia. Det utkämpades mellan en dansk och svensk armé lördagen den 20 oktober 1565 och slutade i dansk seger. Nu tar Axtorna Historiesällskap initiativ till ett arrangemang på plats för att uppmärksamma slaget och slagfältet. Slagfältet kommer att göras lättillgängligt med flaggor som markerar arméernas utgångsgrupperingar med vandringsstig och informativa skyltar. Under lördagen och söndagen blir det uppvisningar i allt från 1500-talets artillerikonst till medeltida matlagning. Snart 40 000 En av de inbjudna talarna är Michael Treschow, ordförande i Svenskt Näringsliv, som visat ett starkt intresse för Falkenbergs snabba tillväxt i näringslivssammanhang den senaste tiden. Andra talare är Göran Johansson, kommunråd i Göteborg, banverkets regionchef Lotta Brändström, Boris Lennerhov, vd på Gekås Ullared med flera. Deltagande i Näringslivsdagen är kostnadsfritt och anmälan sker via Turistbyrån. – Årets näringslivsdag ska belysa hur vårt företagsklimat ser ut och förhoppningsvis ge en tydlig och gemensam bild av den växtkraft som finns i Falkenberg, avslutar Jan Stålnacke. Håll kontakten Behåll kontakten med nyheterna i Falkenberg även när du är på annan ort. Beställ nyhetsbrevet ”Kontakten” till dig själv, eller nära och kära på www.falkenberg.se/kontakten Invånarantalet ökade under 2005 med 167 personer till 39 605 personer. Falkenbergs kommun har därmed aldrig varit större och närmar sig nu 40 000. Intresset för att flytta till Falkenberg är stort. Nästan 1 500 personer valt att flytta till kommunen under 2005. Falkenbergs befolkning var för tio år sedan precis över 39 000 invånare men minskade sedan under ett antal år till att som minst vara 38 720 invånare. De senaste årens ökning innebär dock att kommunen kommit tillbaka. Tipsa redaktionen Har du synpunkter på tidningen, eller tips om vad vi borde skriva om. Hör av dig till redaktionen på [email protected], eller ”Redaktionen Framtid Falkenberg”, Falkenbergs kommun, 31180 Falkenberg Framtid Falkenberg Nr. 1. 2006 Ansvarig utgivare: Rolf Landholm Redaktionellt: Karin Hartmann, Mediapartner Grafisk design: Jonas Ahlgren Projektledning, layout, foto & tryck: Hallands Nyheter Civiltrycker AB Händer i naturen: Okammad invasion från Asien Perukalgen, en asiatisk alg som saknar naturliga fiender i svenska vatten sprider sig snabbt längs västkusten och hotar att slå ut ålgräs och andra arter genom kvävning. Algen har hittats i norra Halland och befaras sprida sig söderut till Falkenbergs stränder med stor hastighet. Perukalgen kan överleva i mörker och fukt, utan vatten, i mer än ett halvår och sedan kan små bitar mindre än en centimeter spridas och slå rot. Med ökande sjöfart och tankarnas barlastvatten pågår en spridning av arter över världshaven. När en art hittar ett passande område och saknar naturliga fiender kan spridningen bli snabb på bekostnad av inhemska arter. Perukalgen kan bli meterlång och breder ut sig som en 2-3 decimeter tjock matta över bottnarna där den kväver ålgräs och andra arter. Ålgräsbassängerna utgör barnkammare och skafferi för växter och djur i havet. Försvinner de hotas reproduktionen av en rad viktiga fiskslag. TEXT: Ingemar Alenäs FOTO: HydroGIS Den främmande perukalgen (Gracilaria vermiculphylla) har sitt ursprung i asiatiska hav, där den odlas för att framställa gelatin. Marinbiologen Lars-Harry Jenneborg upptäckte algen i Göteborgs skärgård 2003. Nu finns algen i norra halland och spridningen söderut till Falkenbergs stränder kan gå snabbt. Lästips: http://www.frammandearter.se Framtid Falkenberg ges ut av Falkenbergs Kommun 311 80 Falkenberg Tel. 0346-88 60 00 [email protected], www.falkenberg.se
© Copyright 2024