Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse inklusive bilagor
Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2014 1 INNEHÅLL FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE, REVISORER, VALBEREDNING.................................... 1 PERSONAL .......................................................................................................................... 2 INLEDNING ......................................................................................................................... 3 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER ......................................................................... 4 Långa kurser Allmän kurs Nya Perspektiv Globalisering Människan och Makten I Balans Jag och Du Natur och ekologi Livets Villkor Svea Särskilda kurser Läderhantverk Fördjupningskurs läderhantverk Rock- och Poplinjen Skrivtorget Språksam KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER ............................................................................... 8 Friskvård Support Friluftsdagar Inkludera mera Gemenskapsfest BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN .................................................................................11 KVALITETSARBETE ........................................................................................................... 11 DELTAGARSTATISTIK ........................................................................................................ 12 UPPDRAG ........................................................................................................................... 13 Studiemotiverande folkhögskolekurs/Framsteget Etableringslots UTVECKLINGSPROJEKT .................................................................................................... 13 Folkbildningens år Mänskliga rättigheter ÖVRIG VERKSAMHET ........................................................................................................ 14 Korta kurser och studiecirklar helgkurs Lädercirkel Helgkurs i läderhantverk Sommarkurs i läderhantverk Sörmlandsnätverket Kulturcaféer 2 ORGANISATION ..............................................................................................................17 Föreningens årsmöte och höstmöte Medlemsorganisationer Styrelsemöten PEDAGOGISK ORGANISATION.......................................................................................... 17 Ledningsgrupp Personalråd Linjeråd/pedagogmöte Pedagogiskt forum Personal FORTBILDNING .................................................................................................................. 18 PROFILERING.................................................................................................................19 ELEVKÅREN ........................................................................................................................ 19 NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB .................................................................................... 19 Etableringslots Arbetsslussen Loppis, musikcaféer, lunch och stöd till behövande Skrädderi Snickeri Trädgårdsodling Musikgrupp Flytt- och röjgrupp Dagliga aktiviteter EKONOMI ............................................................................................................................ 22 SLUTORD ............................................................................................................................ 23 REVISIONSBERÄTTELSE ...............................................................................................24 EKONOMISK ÅRSREDOVISNING ...................................................................................26 Bilagor Bilaga 1: Detaljerat bokslut ................................................................................................ 31 Bilaga 2: Deltagarstatistik .................................................................................................. 35 FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE 2014 Ordinarie ledamöter Elina Linna Christina Bremfält Björn Littmarck Håkan Ödling Elisebeht Markström Jan –Inge Bengtsson Viveca Kittredge Ulla Östlund Kjell Wiklund Jan Altsjö Suppleanter Robert Olsson/ Staffan Nordberg Sofie Amloh Emma Ekdal Annika Andersson AnnKatrin Kretz enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem SFHL t.o.m. 8 maj t.o.m.8 maj t.o.m. 17 september fr.o.m.8 maj fr.o.m. 8 maj SFHL LO/IF Metall enskild medlem enskild medlem reumatikerförbundet t.o.m. 8 maj fr.o.m. 8 maj fr.o.m. 8 maj REVISORER Joakim Söderin Lennart Hagerström Grant Thornton enskild medlem Suppleant Lars Eriksson LO VALBEREDNING Britt-Marie Sundell Eva Ogenborg Ulf-Göran Widqvist Håkan Johansson enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem t.o.m. 8 maj fr.o.m. 2 december 1 PERSONAL Skolledning Christin Bierbrier, rektor Ulla Pettersson, studierektor 45% vt, 43% ht Administration Margareta Andrén Sonia Karlsson Mona Franzén 80% 90% 50% Servicepersonal Hans Ekström Jesper Österberg Madeleine Dackmar Hadua Sheik Mohammed 75% 60% 50% 40% Lärare Jan Altsjö Anders Björnskär Karin Björnskär Abed Gharib Birgitta Hamstedt Lotta Krüger Monica Jernström Rolf Larsson Eva Lindén Staffan Nordberg Eva Ogenborg Robert Olsson Awes Osman Ulla Pettersson Catharina Ek Mohamed Yusuf 100% 100% 55% 20% ht 100% 80% vt, 100% ht 100% 28% vt, 32% ht 100% 100% 80% + 20% för sörmlandsskolorna 82% vt, 50% ht 70% vt, 100 % ht 35% vt, 17 % ht 34% ht 20% ht Timlärare Lena Appel Irem Babovic Sofia Berglund Henrik Lundh Richard Horner Podina Gunta Annika Edvall Peter Dewoon Linda Pröjtz Ålund Anna Edman Hans Ring Lotta Rahme 2 t.o.m. 31 januari fr.om. 20 januari INLEDNING 2014 var ett händelserikt år, både i världen och på folkhögskolan. För att sätta vår tids viktiga frågor i fokus för diskussion och samtal bestämde vi att 2014 skulle vara Folkbildningens år på Nyköpings Folkhögskola. Ganska snart kom vi fram till att de viktiga frågorna handlar om klimat och demokrati, vårt sätt att leva i relation till varandra och till natur och miljö. Året präglades av många möten. Vi anordnade seminarium för andra folkbildare, vi bjöd in föreläsare och vi diskuterade. Det var också supervalåret – året med både EU-val och riksdags-, landstings- och kommunalval. Vi anordnade politikerträffar med kommunalpolitiker, både på skolan och i stadsdelen Brandkärr. Birgitta Ohlsson besökte ett kulturcafé och talade om EU-frågor och demokrati. Vi gick in i projektet Inkludera Mera vars syfte är att tillsammans med folkhögskoledeltagare från andra skolor diskutera utanförskapets olika uttryck och skapa motkrafter. Vi tog emot besök från Röda Korsets folkhögskola och blev tillsammans med dem introducerade i rörelsen Tillsammanskapet. Vårt sociala företag, Arbetsslussen, växte och utvecklades mycket positivt under året. Deras musikcaféer och spelningar på äldreboenden blev en given succé. Våra studiemotiverande folkhögskolekurser var väldigt lyckade. Många blev studiemotiverade och ville fortsätta att studera, vilket i sin tur resulterade i att vi fick extra platser på allmän kurs av Folkbildningsrådet. Året präglades av en febril aktivitet och många utåtriktade arrangemang som drevs av engagerade medarbetare och aktiva deltagare. Som en folkhögskola när den är som bäst! 3 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER Nya Perspektiv Folkhögskolans baskurs är till för den som vill fylla i luckor från grundskolan, friska upp sin studievana och förbereda sig inför studier på gymnasienivå. Centralt i kursen är att träna studieteknik, läs- och skrivförmåga samt matematik. Långa kurser Nyköpings Folkhögskola har 4688 deltagar-veckor tilldelade av staten. För dessa får vi statsbidrag. Det betyder att det är det antal vi måste genomföra per år för att inte behöva betala tillbaka pengar. Under 2014 gjorde folkhögskolan 5125 deltagarveckor. I och med de studiemotiverande folkhögskolekurserna, ett samarbete mellan Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen, så har folkhögskolorna fått en extra tilldelning av deltagarveckor för de deltagare som blivit motiverade och fort-satt på allmän kurs. Vi fick 445 extra deltagarveckor. Det betyder att vi gjort 167 deltagarveckor som vi inte fått betalt för. En överproduktion på 3%. Innehållet i kursen utgår från dagsaktuella nyheter. Tidningar, TV och internet är viktiga inslag i kursen. Både lokala och globala nyheter granskas, fördjupas och utvecklas till teman över längre tid. Exempel på teman är: global rättvisa, EUvalet, romer samt brott och straff. Under vårterminen gjorde kursen en tidning, Blandade Perspektiv, med stöd av två frilansande journalister. Globalisering En av skolans två samhällskurser har inriktning på vår globala värld. Kursen startade med en allmän översikt över världen; befolkning, hälsa, geografi och ekonomi. Globalisering som mångfasetterat begrepp och fenomen introducerades. Kursen har fokuserat på några av globaliseringens dimensioner såsom världens ekonomi, finansmarknaden, handelsförhållanden, bistånd och olika organisationer, terrorism och vår koloniala historia. Med undantag av sommarens veckokurs i läderhantverk så är alla kurser på skolan långa kurser. Det betyder att de är längre än 15 dagar. Folkhögskolans långa kurser består av Allmän kurs och Särskild kurs. Allmän kurs I folkhögskolans värld kallas de kurser som är universitets– och högskoleförberedande för allmän kurs oavsett om studierna sker på grund- eller gymnasienivå. Folkhögskolan har en egen kvotgrupp till universitet och högskola. Aktuella frågeställningar som till exempel: Hur hamnar mat från en annan del av världen på min tallrik? Hur påverkar finanskrisen människors vardag i andra länder? Hur uppstår finanskriser? Hur kan jag vara solidarisk med människor i andra världsdelar? Inom allmän kurs har skolan en grundkurs (Nya Perspektiv) och åtta terminskurser med olika inriktningar, fyra på hösten och fyra på våren. Det finns alltid en natur- och en samhällsinriktning varje termin. Kurserna är upplagda på terminer för att passa alla de deltagare som kommer med oavslutade gymnasiestudier. Kursen har haft besök av externa föreläsare såsom David Lindén, doktorand vid Kings College, som föreläste om kolonialismens historia, Emma Ekdal, statsvetare, som talade om relationen mellan Israel och Palestina. Jordens vänner har besökt skolan 4 på sin turné med information om globala miljö- och rättvisefrågor inför EU-valet. Deltagare från Biskops Arnös folkhögskola har besökt kursen och berättat om sina resor och arbeten i Indien och Argentina. reste kursen till riksdagen där de blev guidade av Marco Venegas, f.d. Nyköpingspolitiker. I Balans Kursen har ett helhetsperspektiv inom hälsa och förenar de tre olika områden psykologi, friskvård och kreativitet. Kursen är en förberedande friskvårdsutbildning som bedrivs på en termin. Kursen har varit värd för följande kulturcaféer: Talibanerna i Afghanistan, Jan-Inge Bengtsson EU och mänskliga rättigheter, Birgitta Ohlsson Välfärd, arbete och skatter, Danny Kessel För att vi ska må bra är det viktigt att förstå både hur vi och andra fungerar och därför har kursen tyngdpunkt på psykologiska och biologiska aspekter på vårt välbefinnande såsom sömn, kost och motion. Deltagarna får lära sig stresshantering, att leda avslappningsövningar samt mindfulness och meditation. Människan och Makten Höstens samhällskurs studerar människan i samhället. Kursen studerar demokratins framsteg och motgångar. Frågor som makt och politik, ekonomi och arbete, mäniskovärde och mänskliga rättigheter är centrala. Kursen lyfter fram olika teorier och infallsvinklar på vårt sätt att kommunicera med varandra och på vad som är viktigt för att vi ska må bra. Dagens samhälle läggs under lupp, frågor lyfts och diskuteras. Kursen undersöker och problematiserar hur vi lever med varandra i ett Sverige med många olika kulturer och vad det egentligen innebär att vara medborgare. Kursen är tematiskt upplagd och höstens första tema var valet där man studerade ideologier och valmanifest samt fick möjlighet att samtala och ställa frågor till lokala politiker under skolans valdebatter. Kursen ger även ett historiskt perspektiv på hur den politiska makten fungerat och hur människors livsvillkor sett ut under olika tider. Deltagarna får prova på dans, yoga, jumpa, boxträning och stavgång. I kursen ingår estetiskt skapande där deltagarna fått arbeta med färg och form samt foto. Deltagarna har haft gästföreläsare som talat om att leva med barn med funktionshinder samt högfungerande autism. Kursen har varit värd för två musikcaféer och ett trädgårdscafé. Jag och Du Vilka är vi och vilken påverkan har vi, samhället och religionen på vårt sätt att se på oss själva och varandra? Kursen Jag och Du har sitt huvudfokus på psykologi och vår samverkan med varandra. Socialpsykologi och religion är viktiga ingredienser för att öka förståelsen för oss själva och vår interaktion i samhället. Olika psykiska teorier och modern hjärnforskning presenteras samt en rad psykiska och psykologiska sjukdomar. Deltagarna har gjort en utställning om psykiska Andra teman kursen arbetat med är demokrati och mediemakt. Konstnären Lena Appel har under ett antal eftermiddagar arbetat med kreativa uttryck för politiska frågor. Kursen var värd för kulturcaféet med Göran Person samt deltog i EXPO:s och Mohammed Fazlhashemis föreläsningar samt i Inkludera-workshop med Harris Grabovac där även studerande från Röda Korsets folkhögskola deltog. I december 5 sjukdomar som visats för skolans övriga deltagare. Deltagarna besökte visualiseringscentrum i Norrköping och Tovetorps forskningsstation. Johanna Öhr miljöansvarig på Länsstyrelsen besökte kursen och pratade om Östersjöns ekologi. Kursen arbetar, precis som alla andra kurser, tematiskt. Ett tema går ut på att undersöka buddhismens inflytande på modern psykologi. Deltagarna studerar buddhismen och gör studiebesök på Stockholms buddhistcentrum samt skriver ett fördjupingsarbete där likheter och olikheter mellan buddhismen och olika moderna tankar inom psykologin lyfts fram. Det kan till exempel handla om mindfulness, kognitiv beteendeterapi eller modern lyckoforskning. Livets Villkor I anknytning till valet och de träffar med politiker som skolan anordnade så arbetade deltagarna fram frågor till politikerna med tydligt miljöfokus. Kursen gjorde två exkursioner till Stendörren där de blev guidade av en biolog från Naturum. Den här terminen fick deltagarna möjlighet att besöka Tovetorps forskningsstation där de blev de guidade av både platschefen Sven Jakobsson och doktoranden Christina Hansen. Christina är en av forskarna som deltagit i hund/vargprojektet. Utöver att det gav stor kunskap var det väldigt populärt att klappa och bli slickad av ett gäng nästan fullvuxna vargar. Deltagarna har varit på studiebesök i katolska kyrkan i Nyköping, Moskén i Nyköping, Tunabergs kyrka och deltagit på en föreläsning av Mohammed Fazlhashemi om fundamentalism. Natur och Ekologi Kursen ger en naturvetenskaplig orientering om orsak och verkan i vår miljö. Jordens resurser är ändliga och vi måste förstå sambandet mellan vårt eget agerande och utarmningen av vår gemensamma planet. Vad vi gör här påverkar andra delar av jorden. Arter dör ut fortare än någon gång under jordens historia. Infektionssjukdomar som vi trodde var utrotade gör åter intåg i civilisationen. Deltagarna studerar samband och konsekvenser utifrån sina egna förkunskaper och frågeställningar. Vissa ägnar sig åt att komplettera naturkunskap B medan andra läser Biologi B och ytterligare några läser naturkunskap A. Svea Svea är en allmän kurs för deltagare med annat modersmål än svenska, med syfte att stärka och utveckla både kunskaper och färdigheter i det svenska språket. Kursen är tematiskt upplagd och det genomgående temat har varit demokrati. Demokratitanken börjar i klassrummet med klassråd och tar sig sedan vidare in i skolsamhället genom skolans elevkår. Därefter studerade kursen den kommunala demokratin och gjorde bland annat studiebesök på stadshuset i Nyköping. Översiktliga texter om landstinget och dess uppgifter lästes och diskuterades. Höjdpunkten var ett studiebesök i riksdagen där deltagarna fick träffa en riksdagsledamot från Nyköping som flera av deltagarna kände sen tidigare. Deltagarna blev guidade runt i riksdagen och fick sen möjlighet att ställa en rad frågor till riksdagsledamoten. Tack vare ledamotens lokala anknytning blev demokratin både levande och närvarande för deltagarna. Kursens estetiska verksamhet skedde i samarbete med en av våra duktigaste naturfotografer, Hans Ring. Efter några inledande dagar med att lära sig en del fototekniska detaljer avslutades projektet med en foto- och textdokumentation över Svärta Gård. Arbetet kom att dokumenteras med ett reportage i lokaltidningen SN. 6 Grammatik, ordförråd och uttal är givetvis den röda tråden som löper genom hela undervisningen. Skolan har ett språklabb där deltagarna har möjlighet att även individuellt öva svenska på nya sätt. Kursen använde sina estetiska timmar till en kombination av körsång och uttalsträning. kursen gjorde var MG-Leather, grossist i Borås och Läderdoktorn, tapetserare med inriktning på skinnmöbler. Fördjupningskurs läderhantverk Fördjupningskursen är en 20 veckors kurs på halvtid som i huvudsak har kurstid på eftermiddagar, kvällar och helger för att även yrkesverksamma människor ska ha möjlighet att delta. Under hösten arrangerade Svea en klädinsamling tillsammans med Röda Korset till förmån för flyktingförläggningen Emtnäs. Detta uppmärksammades i Sörmlands Nyheter och dagen efter fylldes skolans konferensrum och korridorer med kläder. Mycket positivt, men mycket arbete för Svea och Röda Korset. Under hösten arbetade fördjupningskursen med fiskskinn som man fått från en fiskaffär i Nyköping. Lotta Rahme, fiskskinnsgarvare var gästlärare. Deltagarna garvade och gjorde bland annat väskor, hattar och armband av fiskskinn. Vårens tema var knivar och knivslidor och då var Thomas och Claes Löfgren inbjudna som gästlärare. Särskilda kurser Deltagarna på fördjupningskursen hade möjligheten att följa med på alla grundkursens studiebesök. Läderhantverk Det finns flera läderhantverkskurser på Nyköpings folkhögskola. Grundkursen i läder är på dagtid och innebär halvtidsstudier. Om man vill går det bra att kombinera kursen med halvtidsstudier i svenska, engelska och matematik. Kursen ger kunskaper om läderhantverk med grovt läder. Den ger också grundläggande kunskaper om sadelsöm, färgning, möstring samt användandet av olika läderverktyg. Deltagarna arbetar utifrån sina egna kunskaper och färdigheter. Vill man har man möjlighet att gå flera terminer. Under hösten började man även arbeta med airbrush för att färga skinn. Under året köptes det även in en spaltmaskin som gör det möjligt att få önskad tjocklek på lädret. Rock- och Poplinjen Rock- och Poplinjen lägger stor vikt vid ensemblespel, musikteori/rytmik och den egna individuella instrumentundervisningen. Kursen arbetar brett i block där låtarna följer vissa teman till exempel soul eller slick. Övergripande mål för utbildningen är att få deltagaren att växa som människa i en lugn och harmonisk miljö tillsammans med andra musikintresserade. Stor vikt läggs också vid notläsning och ackordanalys. För att förbereda deltagarna inför framtiden så ingår det även att framföra musik på scen och att organisera musikarrangemang. Deltagarna från Rock- och Poplinjen spelade vid ett antal tillfällen före folkhögskolans kulturcaféer. Inbjudna till kursen var Börs-Anders, instrumentmakare med inriktning på medeltida instrument samt sadelmakare Lena Frisell. Deltagarnas turné gick bland annat till Södertälje, Bollnäs och Katrineholm. Deltagarna reste till Tärnsjö Garveri där de fick möjlighet att ta de av processen i ett ekologiskt och miljöanpassat garveri. Samtidigt passade man på att besöka Tärnsjö sadelmakarskola. Andra studiebesök som Rock- och poplinjen anordnar även två stora konserer på teatern i Nyköping. I vid jul, Rock- och Poplinjen Hits the Hits, och 7 en slutkonsert i maj. Båda dessa med olika upplägg för att locka en bred publik. I kursen ingår även en kortare praktik och de flesta gjorde sin praktik på sin gamla gymnasieskola och det var väldigt lyckat. att ge ut på eget förlag. Skrivtorget har även träffat kursen Språksam för att träna på intervjuteknik. Studiebesök har gjorts på Sörmlands Nyheter, och Nyköpings stadshus för att där testa hur offentlighetsprincipen fungerar. Deltagare från Dalkarlså Folkhögskola, Åsa Folkhögskola och Musikhögskolan i Stockholm har varit och besökt Rock- och Poplinjen i Nyköping. Språksam Skolan har sedan 2006 haft modersmålslärare som stöd för svenskinlärning och samhällskunskap i olika omfattning. Kursen Språksam vänder sig till deltagare med somaliska eller arabiska som modersmål och har därför en somalisk/arabisk/svensktalande lärare som kursföreståndare. Kursens huvudsakliga mål är att ge deltagarna större kunskaper i svenska språket samt ge dem en god grund när det gäller det svenska samhället. Undervisningen är tematiskt orienterad och deltagarna arbetar runt teman som skola, sjukvård, rättsväsende och demokrati. Skrivtorget Skrivtorget är en terminslång distanskurs på halvtid för den som är intresserad av det skrivna ordet och vill utveckla ditt skrivande. Kursen inriktar sig på skönlitterärt och journalistiskt skrivande och har ett förberedande och brett innehåll. I stora drag hade kursen följande innehåll: textanalys, respons, skrivprocessen, novell, prosa, nyhetsvärdering, grundläggande journalistik (nyhetsartikel, notis, reportage och nyheter på lätt svenska), blogg, ordbehandling och layout samt textbearbetning. Som textexempel har även utomeuropeiska författare använts. De texter som produceras under bloggande publiceras på nätet på skolans blogg: http://www.skrivtorget.blogspot.com/ Deltagarna har gjort studiebesök hos polisen, länsstyrelsen, NBV, Naturhistoriska riksmuséet och Aquaria. Deltagarna får individuell handledning men deras aktiva medverkan i grupparbeten och närträffar är lika viktig. Samtalet och utbytet av erfarenheter är ju folkhögskolans signum och något som alla kurser tillämpar på olika sätt, även den här kursen på distans. Skrivtorgets deltagare har varit hos Språksam och gjort intervjuer med deltagarna. Under två lektioner i veckan får Språksam besök av Röda Korset för samtal och språkträning. Kursen har fyra närträffar per termin med samtal, övningar och författarbesök. Under våren var Caroline Engvall och berättade om sitt författarskap och om hur hon har nått ut med sitt arbete för att synliggöra sex som självskadebeteende. KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Friskvård Att röra på sig och motionera är viktigt för både det fysiska och psykiska välbefinnandet och därför vill vi inspirera våra deltagare till fysisk aktivitet. På fredagmorgon kan deltagarna därför välja mellan Höstens författarbesök bestod av deckarförfattaren Emelie Schepp som berättade om sitt författarskap och hur man gör för 8 en rad olika aktiviteter. Det rör sig om pingis i aulan, långpromenad, gymträning på Friskis och Svettis, nybörjar yoga eller handarbete i form av stickning eller virkning i cafeterian. följdes upp den 22 maj och då visade det sig finnas intresse för att arrangera diskussioner i Brandkärr om varför det är viktigt att gå och rösta. Deltagarna uttryckte även ett behov av att möta och samtala med politikerna. Support För de deltagare som av någon anledning känner att de har behov av extra stöd finns support varje fredagmorgon. Det innebär att det finns lärare både i matematik och svenska/so-ämnen tillgängliga för handledning och stöd. Supportläraren har kunskaper om skolans olika hjälpprogram för deltagare med läs- och skrivsvårigheter. Höstterminen rivstartade 21 augusti med att Christer Mattsson, som skrivit boken Tio lektioner om tolerans och som jobbat fram Toleransprojektet i Kungälvs kommun efter mordet på John Hron, träffade skolans lärare för att så frön till hur de kan undervisa om dessa frågor. Två politikerträffar arrangerades 9-10 september på skolan med inbjudna lokala representanter ur kommunfullmäktige från alla partier. Förberedda frågor besvarades och diskuterades. De flesta frågorna hade klar inkludera-relevans. Friluftsdagar Vårens friluftsdag blev inställd på grund av snöbrist. Den 18 september arrangerade elevkåren en gemenskapsdag på Stendörren med syfte att alla skulle lära känna varandra. (se Inkludera mera) En arbetsgrupp med lärare och deltagare jobbade fram en politikerträff den 11 september i Nyköpings mest mångkulturella område, Brandkärr. Samtliga åtta riksdagspartier fanns representerade. Information på svenska, somaliska och arabiska gick ut. Träffen tolkades så att deltagarna inte skulle känna sig hindrade av språket. Inkludera mera Vem blir fundamentalist? Hur skapar vi positiva gemenskaper? De frågorna hoppas projektet Inkludera kunna besvara. Pengar kommer från Allmänna arvsfonden och distribueras av Folkbildningsrådet som står för den gemensamma projektansökan. 18 september: skolans deltagare gjorde en gemensam bussresa till naturreservatet Stendörren där det blev praktiska problemlösningsuppgifter i grupp för lära känna varandra över kurs- och språkgränser. Under året har 33 folkhögskolor tillsammans arbetat för att ta fram arbetsmetoder mot rasism och främlingsfientlighet– men inte mot rasister. Projektet vill utveckla positiva gemenskaper där alla sorters människor ryms och lär av varandra. Demokrati och de mänskliga rättigheterna är vår utgångs-punkt. 19 sep: nystartsmöte 10.30- ca 12.00 där alla kurser samlas i aulan för: presentation av inkluderaprojektet med olika planerade datum tankeställare övningen ”Ett steg framåt” visad på scenen reflekterande bikupor om vad vi precis fått se Vilka orättvisor möter vi i vardagen? Nyköpings Folkhögskola startade våren 2014 projektet med att samla intresserade deltagare och deltagandet är frivilligt. Tre lärare organiserar arbetet. Vårens arbete började med en gemensam utbildnings- och planeringsdag för intresserade deltagare den 6 maj. Dagen 9 Deltagarna pratar med varandra runt bordet och formulerar gemensamt olika sorters orättvisor/exkludering/diskriminering exemplen från de olika borden skrivs samtidigt på dator så att det syns på vita duken i aulan. Vid intresse och engagemang bildar deltagarna arbetsgrupper utifrån dessa ”utanförskapsexempel”. Vad beror denna orättvisa på? Varför är det så? Vad kan vi göra åt det? Vad vill jag förändra? Vad kan vi på skolan göra? Veckan innan sattes affischer upp runt om på skolan för att väcka nyfikenhet och frågor inför den 19:e. 23 september: islamologen Mohammed Fazlhashemi föreläste om fundamentalism. Haris Grabovac presenterar Tillsammansskapet. Han inspirerar och ger tips på hur man kan gå tillväga för att arbeta långsiktigt, målmedvetet, lokalt och positivt för tillsammansskap. Hur vi gör en för-rörelse snarare än en motrörelse. (Medan föreläsningen Positiv antirasism är en förklaring av teoretisk förankring kommer denna dag att helt koncentrera på konkret praktik.) Rundabordssamtal i små grupper om vad just du skulle kunna göra i ditt bostadsområde för att det skulle bli lite bättre. Efter lunch: handledda samtal med syfte att komma fram till vad och hur vi kan gå vidare med arbetet lokalt. Alla förslag dokumenterades. Under december höll skolans lokala styrgrupp som bestod av lärare, deltagare och Ung Kraft ett antal Inkludera-möten. 10 december besökte skolans styrgrupp Röda Korsets folkhögskola. 1 oktober: skolans deltagare såg tillsammans föreställningen Dom som inte finns, av och med berättargruppen Som sagt bestående av Pelle Jageby och Bennie Åkerfeldt. Ur berättelser om s.k. ovanliga personer fördes vi in i tankar om vikten av att våga möta den andre på riktigt, med hjärtat. Gemenskapsfest Den 26 maj hade vi en välbesökt och uppskattad fest för medarbetare, deltagare och deras barn. På programmet stod en tävling där deltagare i blandade grupper försökte lösa så många uppdrag som möjligt i olika klassrum. Därpå följde sånger som grupperna komponerat innan vi bänkade oss i aulan och åt tacos med alla tillbehör. Underhöll och ledde allsång gjorde gruppen Tre Fas. 16 oktober: en föreläsning för hela skolan om positiv antirasism av Haris Grabovac från EXPO. Efter föreläsningen fanns tid avsatt för lärarna att diskutera och ställa frågor till Harris Grabovac. 4 november: skolan fick besök av 35 deltagare och lärare från Röda Korsets folkhögskola. Upplägget för dagen blev i stora drag: Mottagande och fika i aulan. Hälsa på varandra. Ulrika och deltagarna från Röda Korsets berättar om hur de arbetar specifikt med frågan om hur studiemedelssystemet förhindrar inkludering (t.ex. för få veckor för att sv2deltagare ska ha möjlighet att gå ”hela vägen”.) 10 BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN skola har bättre värden på enkäten över lag än folkhögskolorna i genomsnitt. Enkäterna är uppbyggda så att det är möjligt att se trender över tid. Det är ett viktigt verktyg för utvecklingen av kvaliteten på folkhögskolan. Dessa enkäter utgår från statens syfte med skolformen. Till skillnad från andra skolformer får folkhögskolans deltagare inga betyg utan det är den studerandes förmåga till fortsatta studier som bedöms. Deltagarna får ett för alla ämnen gemensamt studieomdöme. Vi bedömningen beaktas: Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa Förmåga till analys, bearbetning och överblick Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier Social förmåga Statens fyra syften med folkbildningen är: Från och med hösten 2014 utökades den fyragradiga skalan till en sjugradig skala, mellansteg infördes. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Utmärkt studieförmåga Mycket god - utmärkt studieförmåga Mycket god studieförmåga God - mycket god studieförmåga God studieförmåga Mindre god - God studieförmåga Mindre god studieförmåga Stödja verksamhet som bidrar till att utveckla och stärka demokratin Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet Kvalitetscykel 2014 All personal på skolan gör en självvärdering utifrån ovanstående syften och mål (bild 1). Under 2014 delade vi ut 27 omdömen, varav fyra utmärkt studieförmåga. Deltagarna tog 124 olika behörigheter varav 68 grundläggande och 56 särskilda behörigheter. Som underlag för självvärderingen ingår alla utvärderingar som deltagarna gör, det vill säga, både de muntliga och skriftliga som kontinuerligt görs i klasserna under läsåret samt de stora gemensamma RIO utvärderingarna, därtill information om avhopp, deltagarnas studieresultat och dylikt. KVALITETSARBETE Resultatet från dessa självvärderingar sammanställs och analyseras av kvalitetsgruppen. Deras resultat ligger sedan till grund för kommande kvalitetsplan som syftar till att åtgärda brister och förbättra kvaliteten. Denna plan utvärderas årligen. Folkhögskolans systematiska kvalitetsarbete bygger på en cyklisk modell där en rad olika utvärderingar och självvärderingar ingår. Deltagarna gör två stora skriftliga utvärderingar per år. Det är en dator-baserad enkät som utgår ifrån RIO, Rörelseskolornas intresseorganisation, och som många folkhögskolor använder. Detta gör det möjligt att jämföra resultaten med andra folkhögskolor. Nyköpings folkhög- Resultaten från de olika RIO-enkäterna presenteras för deltagarna, diskuteras i ledningsgruppen och utvalda delar följs upp med ytterligare deltagarundersök- 11 ningar. Även styrelsen tar del av RIOenkäterna. enskilda folkhögskolorna eftersom nya direktiv ska komma. Under 2014 krävde Folkbildningsrådet inte in någon kvalitetsredovisning från de Kvalitetscykel 2014 VT Uppföljning av RIO- enkät HT Kursutvärderingar Kvalitetsplan för nästa läsår Deltagarenät RIO Kursutvärderingar Uppföljning av VTs RIO- Självvärdering hela personalen. Självvärdering gjord av enkät Kvalitetsgrupp Deltagarenkät RIO Uppföljning av föregående kvalitetsplan Utse kvalitetsgrupp DELTAGARSTATISTIK med andelen (34%) som har någon form av funktionsnedsättning på allmän kurs är talande och sorglig. Att som ung ”misslyckas” eller inte få det stöd man behöver sätter djupa spår och tar lång tid att reparera. Detta är ett svek i en känslig ålder där unga människor gör livsavgörande val. Det som påverkar årets statistik är att från och med 2014 är Svea en allmän kurs. Det påverkar så tillvida att åldern på allmän kurs stiger, utbildningsnivån sjunker samt andelen deltagare med invandrarbakgrund ökar. Precis som tidigare år är majoriteten av de studerande på Nyköpings Folkhögskola kvinnor. I år är andelen 64%, något lägre än tidigare år. Detta har troligtvis att göra med att deltagarna på de studiemotiverande kurserna har en mer jämn könsfördelning och att vi på så sätt får fler män till allmän kurs än tidigare. Tack vare att Svea numera är en allmän kurs har genomsnittsåldern på allmän kurs ökat från 25 år till 28 år. Genomsnitts ålder för den andra kursen i svenska som andraspråk, Språksam, ligger på 36 år. Andelen deltagare på allmän kurs med invandrarbakgrund är i år 28% mot förra årets 17%. Totalt på skolan har 25% av skolans deltagare invandrabakgrund, samma siffra som 2013. Gymnasiets misslyckande att tillgodo se många av elevernas behov syns tydligt i vår statistik. 70% har ett påbörjat gymnasium men har valt att inte fullfölja sin utbildning där. Den siffran tillsammans 12 UPPDRAG UTVECKLINGSPROJEKT Studiemotiverande folkhögskolekurs/ Framsteget 2010 initierade regeringen ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet runt unga människor som inte var klara med grund- eller gymnasiestudier. Folkhögskolorna fick ett ganska fritt uppdrag att studiemotivera deltagarna under tre månader. Detta föll väldigt bra ut och något år senare så öppnades även kursen för äldre som befinner sig inom jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingens mål är att 25% av deltagarna ska studera vidare. Folkbildningens år Folkhögskolan har historiskt varit banbrytande när det gäller pedagogik och förmågan att stärka nya grupper till att ta plats på samhällets olika arenor. Vi har haft förmågan att anpassa oss och känna av de behov som finns inom olika samhällslager. Varje tid står inför sina förändringar och sina utmaningar. För att lyfta blicken och vara en aktiv part i vår egen tid och i relation till våra egna samhällsutmaningar så bestämde skolan att utropa 2014 till Folkbildningens år på Nyköpings folkhögskola. Tanken var att både internt och tillsammans med andra folkbildare diskutera vår tids stora frågor med utgångspunkt: Var kommer folkbildningen in? Resultatet på nationell nivå är att 38% studerar vidare och att 14% har fått ett arbete inom ett år. På Nyköpings Folkhögskola fortsatte 73% att studera 2014. Ett mycket lyckat resultat. Efter en rad samtal i personalgruppen beslöt vi att bjuda in till olika seminarier som via inspirerande föreläsningar och konstruktiva samtal kunde initiera nytänkande och vidareutveckla folkbildningens arbete för en livaktig, deltagande demokrati. Det första seminariet med titeln: Folkbildning på spåret – vart är vi på väg? vände sig till folkbildare i när och fjärran. Dagen inleddes av Göran Greider som föreläste om sociala rörelsers nödvändighet för att åstadkomma förändringar. Eftermiddagen innehöll två parallella spår med tanke att utveckla folkbildningens praktiker. Domino Kai, debattör, sakkunnig och utredare om romska frågor, talade om demokrati och ett inkluderande samhälle. Gunvor G Eriksson, riksdagsledamot och Miljöpartiets talesperson i folkhälsofrågor, talade på ämnet hållbara sätt att leva. Etableringskurs På samma sätt som för den studiemotiverande kursen gjorde regeringen det möjligt för personer som befinner sig inom etableringsreformen, nyanlända som varit i Sverige mindre än två år, att studera på folkhögskola. Kursen är på sex månader och ska innehålla undervisning i språk samt samhällsinformation. Vi startade vår kurs i november med 15 deltagare. Vi hade en överenskommelse med Arbetsförmedlingen att deltagarna antingen skulle tala somaliska eller arabiska. Vi undervisar i både svenska och samhällsinformation med stöd av modersmålslärare med arabiska och somaliska. I den övriga svenskundervisningen finns två språkstödjare med för att underlätta inlärningen. I september bjöds de deltagare från vårens seminarium, som uttryckt önskan om fortsatta samtal, in till en dag för vidare diskussion utifrån en inspirationsföreläsning av Olof Lindén, miljöforskare 13 som arbetar för FN:s organisation för Post Conflicts and Disaster Management. Intresset visade sig vara väldigt svalt och seminariet ställdes in. Slutsatsen i arbetsgruppen blev att tiden, den 23 september, låg för nära alla de valarrangemang som skolorna genomfört och att pedagogerna runt om på folkhögskolorna var trötta. Under samma eftermiddag hölls dock en öppen föreläsning av Mohammed Fazlhashemi om fundamentalism. ifrågasättande av maktordning ur ett normkritiskt perspektiv. Vi fick även möjligheter att diskutera våra egna utmaningar på skolorna samt lyfta hur olika maktordningar samverkar med varandra. Diskussionerna om folkhögskolan som en aktiv part i samhällsutvecklingen fortsatte på skolan. Under senhösten bjöd vi in Peter Eklund, omvärldsanalytiker, för diskussioner runt folkhögskoledeltagarnas framtidsbilder. Inom ramen för Folkbildningens år kommer skolan att arrangera ett seminarium för politiker och tjänstemän i Nyköpings kommun under våren 2015. Likaså kommer de interna diskussionerna att fortsätta även under 2015. Lädercirkel Skolans lädercirkel har pågått under många år. Cirkeln är en mötesplats och en möjlighet för gamla deltagare att träffas, utvecklas och på ett enkelt sätt få tillgång till läderverktyg och maskiner. Cirkeldeltagarna möttes en gång i veckan, 12 gånger per termin och hade 14 deltagare. ÖVRIG VERKSAMHET Korta kurser och studiecirklar Helgkurs i läderhantverk I november månad hölls en prova- på- kurs för åtta deltagare. Denna typ av kurser är alltid en bra rekryteringsbas för nya deltagare till de längre kurserna. Mänskliga rättigheter I regeringens strategi för mänskliga rättigheter ingår en satsning på folkhögskolornas personal. Målet är att stärka statens syfte med folkbildningen, att utveckla och stärka demokratin, i det samanhanget är det viktigt att mänskliga rättigheter respekteras och att individers inflytande stärks. Regeringen beviljade Folkbildningsrådet 1,000,000 kronor för 2014 och har för avsikt att även göra detta 2015 och 2016. Hagabergs, Nyköpings, Jakobsbergs, Birkagårdens och Ljungskiles folkhögskolor gjorde under året en gemensam ansökan och fick medel beviljade. Årets satsning var på styrelse och ledning inom folkhögskolorna. Under två dagar i november samlades styrelseledamöter, rektorer och annan ledningspersonal från de fem folkhögskolorna på Hagabergs Folkhögskola för ett tvådagarsseminarium. Till vår hjälp hade vi Mångkulturellt Centrum i Fittja som gav oss teoretiska perspektiv på mångfald och rasism i dagens Sverige samt ett synliggörande och Sommarkurs i läderhantverk Skolans enda sommarkurs hålls i juli och är en grundkurs i läderhantverk. Kursen ger grundläggande kunskaper om läder och materialanvändning. Deltagarna får lära sig grunderna i sadelmakarsöm, plastik, färgning och ytbehandling samt hur man hanterar olika läderverktyg. Deltagarna kommer från hela landet. Många kombinerar kursen med semester och tar med hela familjen till en stuga de hyrt i nyköpingsområdet. Även sommarkursen är en bra rekryteringsbas för de långa läderkurserna. Årets kurs hade 15 deltagare. Sörmlandsnätverk Sörmlandsfolkhögskolorna är inne på sitt fjärde år med samarbete runt marknadsföring och opinionsfrågor. De fyra skolorna och Länsbildningsförbundet delar på en 20% tjänst avsatt för uppdraget. 14 Länsbildningsförbundets konsulent, ordförande och vice ordförande har under året besökt länets olika kommunstyrelser och informerat om den folkbildning som utförs av studieförbund och folkhögskolor i länet. Vid två tillfällen har Länsbildningsförbundet och rektorn för Nyköpings Folkhögskola haft samtal med Regionförbundet. information utväxlades mellan politiker och folkbildningsrepresentanter. Vi är alla ense om att fortsätta vårt samarbete och våra träffar med politiker. Kulturcaféer Folkhögskolan har för tolfte året i rad haft ambitionen att hålla öppna kulturcaféer för allmänheten i Nyköping. Tanken är att vara folkbildare av det bredare slaget där dagsaktuella frågor blandas med kultur i olika former samt att lyfta ämnen som inte alltid drar en stor publik men som har ett angeläget budskap. I januari hade vi för tredje året i rad ett seminarium för att möta Sörmlands riksdags-, landstings- och kommunpolitiker. Seminariet anordnades på Nyköpings Folkhögskola. Dagen inleddes med information om studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter. Därefter talade Amelie von Zweibergk om folkbildningens möjligheter i samhällsutvecklingen varefter en folkbildningspolitisk frågestund som modererades av Olof Jonmyren från Sörmlands Nyheter följde. Det blev bra möten och mycket Under året har vi genomfört 23 kulturcaféer. Ett blev tyvärr inställt eftersom tågtrafiken från Stockholm inte fungerade som den skulle. Vi har haft 1114 besökare under 2014 vilket är en ökning med 200 besökare sedan 2013. 15 VÅREN 2014 HÖSTEN 2014 28/1 Gustav Lundgren: Gustav & Django 9/9 Carin Holmberg: Hur har förutsättningarna för kvinnojourerna förändrats de sista åtta åren? 4/2 Jan-Inge Bengtsson: Kommer talibanerna tillbaka nu? 16/9 Tore Berger: Musikcafé 11/2 Marianne Castegren: Vad var det egentligen som hände? 23/9 Mohammed Fazlhashemi: Vad menar vi med fundamentalism? 25/2 Olof Jonmyren: Medierna måste vara obekväma för makten 30/9 Arnbom &Olrog: Musikcafé 4/3 Birgitta Ohlsson: Sveriges EU-, konsument- och demokratiminister 7/10 5 Sax & komp: Musikcafé 11/3 Armborst& Tulpaner : Musikcafé 14/10 Joachim Lorenzen: Sju kvinnor I vetenskapens tjänst – i männens skugga 18/3 Fredrik Wadström: Utrikeskorrespondent 21/10 Göran Persson: Har vi råd att avstå på SR med ansvar för Ryssland och de forna från sociala reformer? sovjetrepublikerna 25/3 Dany Kessel: Hälften kvar och hela fram- 4/11 Majgull Axelsson: Författarcafé tiden 1/4 Susanna Rosén: Älskade tulpaner – trädgårds-café 11/11 Karin Milles: Vi måste höja våra röster för att höras! Kvinnorörelsen och språket under hundra år 8/4 Jaerv: Musikcafé 18/11 April Verch band: Musikcafé 22/4 Pia Capell Kammeborn, Christer Eriksson, Jonas Sundström: Skriet från samtiden, poesi från Nyköping 2/12 Nymos: Julkonsert 29/4 Carion: Dansk blåskvintett 16 ORGANISATION Därutöver består styrelsen av två personalrepresentanter och suppleanter för dessa. En av personalrepresentanternas platser har stått vakant sedan årsmötet i maj. Föreningens årsmöte och höstmöte Nyköpings Folkhögskola är en ideell förening som 2014 bestod av 88 enskilda medlemmar och 20 organisationer. Antalet enskilda medlemmar har ökat med 20 stycken sen förra året. Antalet organisationer är detsamma. Det konstituerande mötet hölls i maj. Höstens första styrelsemöte hölls i september och i samma månad träffades styrelsen på en middag hos Arbetsslussen för att under informella former diskutera styrelsens kommande arbete. Föreningens styrelse är tillika skolans styrelse. Under året genomfördes två föreningsmöten; årsmötet som inföll i maj och höstmötet i december. På höstmötet antas verksamhetsplan och budget för kommande år. På vårmötet utses nya styrelsemedlemmar och bokslut samt verksamhetsberättelsen för föregående år antas. PEDAGOGISK ORGANISATION Ledningsgrupp Skolans ledning består av rektor, studierektor och en ledningsgrupp. I ledningsgruppen sitter, förutom rektor och studierektor, tre lärar-representanter. Dessa väljs av personalrådet och sitter på en tvåårig mandatperiod. Ledningsgruppen träffas en gång i veckan förutom de veckor då vi har personalråd eller pedagogiskt forum. Ledningsgruppens uppgift är att samordna skolans verksamhet och tillsammans med rektorerna diskutera upplägg och strategier. Medlemsorganisationer 2014 var: ABF, Nyköping Afarernas Hjälporganisation, Nyköping Byggnads, Region öst, Norrköping Dragspelsklubben, Nyköping Elöverkänsligas förening i Sörmland Föreningen Hand i Hand, Nyköping Kvinnojouren Mira, Nyköping LO-distriktet i Mellansverige, Nyköping NBV, Södermanland, Borlänge Nyköping Vineyard Nyköpings Teaterförening, Nyköping Nyköpings, Arbetarkommun, Nyköping Nyköpingshus spelmansgille Nyköping NYMOS, Nyköping Reumatikerföreningen, Nyköping RFSL Nyköping, Nyköping SFHL lokalavdelning, Nyköping Tango Nyköping, Oxelösund Ung Kraft, Nyköping Vänsterpartiet, Nyköping Personalråd Personalråden är de tillfällen då hela skolans personal samlas för gemensamma beslut. Under 2014 hade vi två stycken mitterminsmöten, ett vardera terminen, och ett i slutet av höstterminen. Under våren hade vi även ett personalråd med inriktning på kvalitetsarbete. På planeringdagarna efter vårterminen och inför höstterminen har vi personalråd. Under dessa dagar finns det ofta mycket att diskutera och fatta beslut om därför ajourneras mötet och tas upp igen vid flera tillfällen under planeringsdagarna. Styrelsemöten Styrelsen har under året haft åtta protokollförda möten. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande och fem ledamöter och för dessa finns tre suppleanter. En av styrelseledamöterna avsade sig sitt uppdrag i september. Linjeråd/Pedagogmöte Skolans två linjeråd, allmän kurs och svenska som andraspråk, träffas ibland 17 var för sig och ibland tillsammans. Linjerådens uppgift är att ansvara för omdömessättning, samordna kurslärarlag och kursövergripande aktiviteter, anta deltagare och förbereda nya kurser. I februari gick Britt-Marie Sundell gick i pension efter 24 år som lärare på skolan. Under vårterminen var Annika Nyberg anställd på 40%. Rolf Larsson var anställd på 30% både vår- och hösttermin för arbete i den studiemotiverande folkhögskolekursen. Under hösten genomfördes en organisations förändring så tillvida att linjerådet utvecklades till ett möte för alla pedagoger inom folkhögskolans verksamhet dvs. även Arbetsslussen och Rock- och Poplinjen. Det pedagogiska mötet har en stående ordförande som förbereder dagordning. Mötet börjar med gemensamma frågor för hela folkhögskolan för att sedan förgrena sig ner i linjeråd där mer specifika frågor diskuteras. Under året genomfördes 13 olika linjeråd/-pedagogmöten. Catharina Ek anställes på 18% för undervisning i engelska under höstterminen. När Etableringskursen startade arbetade hon ytterligare åtta undervisningstimmar i veckan. Under hösten arbetade Robert Olsson 50%. Ulla Pettersson gick ner i tjänstegrad från 75% till 50% fram till och med att Etableringskursen startade då hon utökade sin tjänst igen. Awes Osman var anställd på 100% under höstterminen. Den första oktober utökades Lotta Krügers och Eva Ogenborgs tillsvidareanställningar till 100% . Pedagogiskt forum Skolans pedagogiska forum är till för att diskutera pedagogiska frågor. Ofta finns det pedagogiska frågor i vardagens som behöver lyftas därför är tanken att lämna ett antal Pedagogiska forum öppna för dagsaktuella frågeställningar. Vi hade sju pedagogiska fora under 2014. Mohamed Yusuf och Abed Gharib anställdes vardera på 40% i Etableringskursen från och med november. Under våren var ett avsatt till fortbildning i hantering av datorprogram, ett handlade om folkbildningens år och terminens sista pedagog-iska forum var ett samtal mellan styrelse och personal. Under hösten var ett forum avsatt till besök av EXPO och ett gästades av Peter Eklund som deltog i ett samtal om kursdeltagarnas framtidsbilder. FORTBILDNING Fortbildningen på folkhögskolan består både av individuell fortbildning och gemensamma föreläsningar och utbildningar. Under året deltog en av skolans lärare på Folkhögskolans idé och pedagogik 7,5 hp vid Linköpings universitet. Annan gemensam fortbildning var EXPO:s besök om positiv antirasism med efter-följande samtal tillsammans med lärarna, Mohammed Fazlhashemis föreläsning: Vad menar vi med fundamentalism? samt Christer Mattsons utbildningsdag: Tio lektioner om tolerans. Personal De förändringar som skedde med kursutbudet 2014 var att vi återigen kunde genomföra vår grundkurs, Nya Perspektiv, under både vår- och höstterminen samt att vi under hösten kunde starta en etableringskurs, en kurs i svenska och samhällsorientering för personer som varit i Sverige kortare tid än två år. Delar av skolans styrelse och ledningsgrupp deltog i en tvådagars fortbildning 18 på Hagabergs folkhögskola om mänskliga rättigheter. mänhet samt knutit närmare kontakter med Röda Korset. Inför valet anordnade folkhögskolan en valdebatt med inbjudna lokalpolitiker och med möjlighet till tolkning i ett av Nyköpings bostadsområden. Exempel på individuella fortbildningar är till exempel Antirasistisk folkbildningsdag där sju lärare deltog, Matematik i framtiden, konferens om Elever med somalisk bakgrund, Utan språk är du körd…, behörigheter, knark, ungdomar skola och familj. ELEVKÅREN Att ha ett fungerade elevkårsarbete har alltid varit viktigt för oss på Nyköpings Folkhögskola. Tyvärr har det ibland varit lite svajigt. Ibland har det fungerat, ibland inte. Vi införde för några år sedan lärarstöd till elevkåren och det har gett resultat. PROFILERING Med stöd i skolans måldokument och i regeringens syfte med folkhögskolan har Nyköpings Folkhögskola, i alla år, lagt stor vikt vid att utjämna utbildningsklyftor. Det betyder att vi har en stor allmän kurs och att vi satsar resurser på att ge deltagarna stöd för att klara sina mål. Under åren har vi utökat lärartätheten, satt in extra resurser i matematik och anordnat stödundervisning. Under 2014 höll elevkåren möten nästan varje vecka där olika gemensamma frågor lyftes. Elevkåren har haft besök av Sveriges Förenade Studentkårer. De har anordnat gemensamhetsdag på Stendörren och deltagit i några av styrelsens möten. En elevkårsrepresentant fanns även med på den utbildning i mänskliga rättigheter som anordnades för styrelser och ledningar från fem olika folkhögskolor på Hagabergs folkhögskola i november. Detta har även fått utslag i vår undervisning i svenska som andraspråk. Vi har i många år arbetat med svenska som andraspråk och med samhällsinformation för invandrare men har under de senaste åren även infört moders-målsbaserad svenskundervisning. Detta har visat sig särskilt gynnsamt för deltagare med låg utbildningsbakgrund. NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB 2005 bildade Nyköpings folkhögskola ett helägt aktiebolag, Nyköpings Folkbildnings AB, med ett aktiekapital på 100 000 kronor. Syftet med aktiebolaget är att i annan form än folkhögskola kunna driva folkbildnings- och kulturverksamhet samt uppdragsutbildningar. Under hösten 2013 byggde vi en ateljé och införde estetisk undervisning i alla teoretiska kurser för att ge alla deltagare möjligheter att hitta nya uttryckssätt. Vi byggde även ett språklabb som kan användas av deltagare som studerar svenska eller av deltagare som har läsoch skrivsvårigheter. Aktiebolaget drivs utifrån samma värdegrund som folkhögskolan där demokrati, delaktighet och människors lika värde är centrala begrepp. Även inom aktiebolaget sätter vi deltagaren och deltagarens möjlighet till utveckling i centrum. 2014 har varit ett år där vi arbetat för att stärka vår roll som medaktör i demokrati- och bildningsfrågor i Nyköping. Vi har anordnat seminarier och föreläsningar för både folkbildare och all- 19 Aktiebolagets styrelse består av ledamöter från folkhögskolan styrelse och representant för aktieägarna i aktiebolagets årstämma är folkhögskolans styrelseordförande. Loppis, musikcaféer, luncher och stöd till behövande Många kommuninnevånare skänker kläder, böcker och andra saker till Arbetsslussens loppis. Loppisverksamheten håller öppet varje dag mellan 1215 samt onsdagar fram till kl.19. Caféverksamheten är öppen varje dag mellan 12-13 och då serveras hembakta bullar, pizzor och sallader. På onsdagskvällar öppnar Arbetsslussens musikcafé. Då uppträder lokala artister och smörgåsar och kaffe serveras. Musikcaféerna är välbesökta och stämningen oftast hög. Etableringslots I och med att den nya etableringsreformen trädde i kraft 2010 flyttades ansvaret för nyanlända flyktingar från kommunen till Arbetsförmedlingen. En ny tjänst, etablerings-lots, inrättades. Lotsen ska hjälpa nyanlända flyktingar med val av studier, sociala frågor samt ge hjälp in på arbetsmarknaden. Genom Nyköpings Folkbildnings AB tog vi på oss uppgiften 2012 och har sedan 2013 verksamhet både i Nyköping och Norrköping. Under 2014 var c:a 30 personer inskrivna, varav två stycken fick fast arbete och fyra fick instegsjobb. Både café- och loppisverksamheten skapar många meningsfulla sysslor åt deltagarna inom Arbetsslussen. Verksamheterna har också gjort det möjligt att anställa en person i köket och en person för kontanthantering, dagrapporter och redovisning till folkhögskolans ekonomiassistent. Arbetsslussen Arbetsslussen är ett socialt företag som sysselsätter personer inom jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsslussen har engagerat sig i ett barnhem i Riga och samlat in kläder och leksaker som de överlämnade vid ett besök i våras. Arbetsslussen skänker även kläder och leksaker till Träffpunkten och flyktingförläggningen Emtnäs. Vi har genom stor uppfinningsrikedom och positiv uppskattning från omgivningen lyckats skapa en rad olika verksamheter runt våra deltagare. Det är caféverksamhet med lunchförsäljning, loppis, musikcaféer, skrädderi, snickeri, musikgrupp, trädgårdsodling, flytt- och röjverksamhet. För att låta människor från olika kulturer och olika åldrar mötas så fanns 30 stycken ungdomar på feriepraktik hos Arbetsslussen under sommaren. Skrädderi En av Arbetsslussens deltagare arbetade som skräddare i sitt hemland. Runt honom har vi byggt upp en skrädderiverksamhet där han syr och lagar kläder på beställning. Det rör sig både om arbete för privatpersoner och arbeten åt äldreboenden. Skräddaren är numera anställd inom Arbetsslussen. 2014 fanns tre heltidsanställda handledare, en anställd svenskatvålärare på 4 tim/v och en lärare anställd för samhällsoch integrationsdiskussioner på 4 tim/v. Tio av våra deltagare har fått anställningar inom Arbetsslussen på särskilt anställningsstöd under perioden 20132014. Snickeri I ett av de inre rummen på Arbetsslussen finns en liten workshop där deltagarna kan göra mindre renoverings- och målningsarbeten. En annan av deltagarna har snickerierfarenheter från sitt hem- 20 land och har därför kunnat få en heltidsanställning inom Arbetsslussen. Han har utfört uppdrag på Svärdsklova, åt Bryggeriföreningen, för privatpersoner och föreningar. möjlighet att dricka kaffe och samtala med de boende. Arbetsslussen har även erbjudit skrädderi- och sömnadstjänster till äldreboendena. Musikgruppens aktiviteter har också varit väldigt värdefulla för deltagarna i musikgruppen som övar och repeterar flera gånger i veckan. Det har skapat en positiv atmosfär på Arbetsslussen. Musikgruppens uppdrag är även efterfrågade vid jubileer, invigningar och andra event. Trädgårdsodling Sedan februari månad har Arbetsslussen haft möjlighet att hyra ett av kommunens växthus. Det har gjort det möjligt att anställa ytterligare en av deltagarna, en trädgårdsmästare, och att bygga upp en trädgårdsgrupp runt henne. Flytt- och röjgrupp Arbetsslussen har även tagit emot uppdrag från privatpersoner och föreningar då det handlar om att flytta/röja och köra föremål till tippen. Kommunen har gett Arbetsslussen en del uppdrag då det gäller att transportera skol-material mellan olika skolor inför flyttar och tömningar av några av kommunens skolor. Under våren planterades en mängd fröer och växter som under försommaren bjöds ut till försäljning. I maj anställdes ytterligare en deltagare som ansvarade för att sälja växthusets tjänster och varor. Det resulterade i att privatpersoner, restauranger och flera äldreboenden köpte blomsterlådor och trädgårdsskötsel. Under 2014 har 10 000 plantor, både blommor och grönsaker dragits upp från frö samt 150 sticklingar. Dessa uppdrag har gjort det möjligt att anställa ytterligare två av deltagarna inom Arbetsslussen. I växthuset har även funnits en lärare från folkhögskolan 4 timmar i veckan. Hennes uppgift har varit att stödja deltagare med behov av svenska som andraspråk samt att föra diskussioner med hela gruppen om samhälls- och integrationsfrågor. Dagliga aktiviteter All daglig verksamhet på Arbetsslussen handlar om att ge deltagarna kraft och mod att gå vidare. Förutom de ovan nämnda verksam-hetsområdena, som alla deltagare är inbjudna att delta i så initieras en rad olika aktiviteter med utgångspunkt i deltagarnas intressen och kompetens. Det har handlat om stickoch virkgrupper, studiebesök, utflykter, reparation av möbler, laga kläder, skapa akvarier för fiskar och mycket annat. En dag i veckan finns även en samhällslärare på plats som lyfter och diskuterar dagsaktuella frågor. Allt för att skapa intresse och aktivitet på olika nivåer för deltagarna. Musikgruppen I februari fick Arbetsslussen i uppdrag av vård- och omsorgsnämnden att spela musik på äldreboenden i kommunen. Arbetsslussen satte ihop en musikgrupp som består både av deltagare och av handledare inom Arbetsslussen. Från februari till december har de gjort 100 olika spelningar runt om på äldreboenden. Gruppen tog namnet TreFas och deras spelningar har varit mycket uppskattade av både boende och personal på äldreboendena. Målet med de dagliga aktiviteterna är att skapa samtal och intresse runt frågor som berör deltagarna, både enskilt och i grupp med Arbetsslussens handledare. Handledarnas uppgift är att se vilket stöd I samband med spelningarna har deltagarna i musikgruppen även haft 21 var och en behöver för att utvecklas vidare. Varje måndags morgon hålls ett möte där veckans aktiviteter inom Arbetsslussen diskuteras och gås igenom. lighet att få extra platser på allmän kurs för deltagare som tidigare gått på de studiemotiverande folkhögskolekurserna. Detta hade vi möjlighet att få del av 2014. I takt med uppföljningar av antalet före detta SMF nationellt och det stigande antalet deltagare från SMF som fortsatte på vår skola ökade vår tilldelning av medel. Vi fick sammanlagt 679 000 kronor. EKONOMI Att sitta i oktober och göra budget för näst-kommande år är lite som att skåda i stjärnorna. Vissa konstellationer är på plats, konstanta och fasta, andra rör sig, en del långsamt och förutsägbart andra flyger som pilar över skyn, svåra att fånga. När budgetpropositionen inför 2015 kom i slutet av hösten var det stor glädje inom folkhögskolevärlden. De extra platser vi fått de tidigare åren skulle nu omvandlas till en permanent utökning av allmän kurs. Detta hade vi väntat länge på! Budgeten för 2015 såg ljus ut och vi skulle äntligen få betalt för den överproduktion av deltagarveckor vi brukar göra. Det som vanligtvis brukar vara mest svårfångat är att få ihop deltagarna till våra studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) men i år gick det ganska bra och vi hade 15 deltagare per termin. Då inträffar det som aldrig händer, de fasta cirklarna, det trygga och återkommande rubbas – regeringens proposition går inte igenom! Och där stod vi då i början av december – ingen utökning av allmän kurs, ingen SMF och ingen ny etableringskurs. En minskning i budget inför 2015 med 1 500 000 kr. Några veckor senare fick vi besked om att SMF och Etableringskurs skulle bli av men ingen utökning, inga extra platser. Hur denna situation hanteras och vilka lösningar som finns kvarstår att se och blir en del av berättelsen från 2015. Under hösten 2013 talades det mycket från myndighetshåll om att folkhögskolorna skulle kunna anordna kurser inom etableringsreformen, men när platserna väl fördelades i februari var de väldigt få och vi, bland många andra, fick inga platser för vårterminen. Till hösten fick de som startat under våren inga platser utan de gick till de skolor som inget fått under våren. Hur tänkte man nu!? Vi fick 18 platser och lyckades starta med 15 deltagare i november. Detta gav ett tillskott till ekonomin. Under 2012 fick vi besked om att vi inte skulle få något stöd 2013 av kommunen när det gällde den modersmålsbaserade svenskundervisningen. Detta ledde till att vi var tvungna att göra en genomlysning av vår verksamhet som resulterade i att vi lade ner konstprofilen inom allmän kurs samt att vi tog bort en termin av Nya perspektiv, vår grundkurs, under 2013. Resultatet blev att vår allmänna kurs minskade under 2013. Under 2013 och 2014 fanns det möj- 22 SLUTORD Folkbildningens särart är svårfångad och väldigt flyktig. En ingrediens i detta konglomerat av idéer, tankar och för-hållningssätt som särarten består av är alldeles tydligt samtalet. Ett samtal som förs i ögonhöjd där alla inblandade åtnjuter samma respekt och bär samma ansvar. I samtal med varandra blir vi till. Vår värld får genom orden form och kontur. Vi finns. Och det är där – i mötet med varandra – som möjligheten till utveckling och förändring tar plats. Året på folkhögskolan har i större utsträckning än vanligt präglats av samtal både internt och med folkhögskolelärare och deltagare från andra skolor. Det har varit mycket positivt och stärkande. 23 24 25 26 27 28 29 30 Bilaga 1 Antagen av styrelsen 20/11-13 Detaljerat bokslut 2014 INTÄKTER Antagen av styrelsen 19/2 -14 Antagen av styrelsen 17/9 -14 Budget Budget Budget 2014 1:a 2:a 2014 2014 STATSBIDRAG Basbidrag Allmänt statsbidrag Utvecklingsbidrag Profileringsbidrag Förstärkn.bidrag SMF på allmän kurs SMF Inkludera mera Etableringskurs Övrigt SUMMA STATSBIDRAG LANDSTINGSBIDRAG KOMMUNALT KULTURBIDRAG ANSTÄLLNINGSSTÖD Vuxenutbildningen Stöd och Utveckling Uthyrning av lärare 570 7436 285 3625 285 3625 608 7249 150 150 625 75 75 335 84 280 35 75 75 305 210 280 35 108 9411 1675 125 72 4794 940 63 36 4998 800 63 36 150 150 681 679 624 67 250 7 10465 1725 125 68 132 55 132 55 UPPDRAG 480 SUMMA UPPDRAG 31 Bokslut 0 Skillnad mellan bokslut och 1a:+2:a budget 38 -1 74 41 385 64 -3 142 7 673 -15 -1 -4 0 0 19 74 19 INTÄKTER ÖVRIGA INTÄKTER Uttag ur HM-fond Nätverk Sörmland Kortkurser Böcker, elevförs. Böcker, elevhyra Säljmaterial Gem. material Hyror Kulturkaféer Material o service-intäkt Medlemskap föreningen Fakturering Nyk Fb AB Kaffeautomaten Övrigt uttag fonder SUMMA ÖVRIGA INTÄKTER RÄNTENETTO SUMMA INTÄKTER Budget 2014 60 20 2 4 110 50 60 70 265 8 200 8 20 877 7 12299 32 Budget 1:a 2014 30 45 25 1 2 55 23 28 30 135 5 130 5 20 534 8 6430 Budget Bokslut 2:a 2014 30 2 25 64 3 13 1 0 2 3 55 128 23 39 25 183 35 54 132 258 4 7 140 266 5 8 62 44 542 1069 8 10 6447 13536 Skillnad mellan bokslut och 1a:+2:a budget -58 -6 -15 -2 -1 18 -7 130 -11 -9 -2 -4 -2 -38 -7 -6 659 Budget Budget Budget Bokslut 2014 1:a 2:a 2014 2014 KOSTNADER - PERSONAL Ersättningar till styrelsen Löner, skolledning Löner, fast undervisningspersonal Vikarier o tidsbegr anställningar Löner, timlärare Löner, övrig personal Löner, övriga timanställda Kulturarvode Semesterlönetillägg Resetillägg Skattepl. bilersättning Sjukvårdsförmån skattepliktig Summa löner o ersättn 2,10% KOSTNADER - SOCIALA AVGIFTER 5 668 3404 343 140 1155 2 322 1870 124 76 573 2 374 1903 130 74 567 2 110 8 8 25 5868 100 2 2 15 3086 10 2 3 15 3080 4 686 3846 297 150 1110 3 26 150 2 6 23 6303 Budget Budget Budget Bokslut 2014 1:a 2:a 2014 2014 /ÖVR. PERSONALKOSTNADER Arbetsgivaravgifter Särskild löneskatt Arb.markn.försäkringar Summa sociala kostn Övriga fr. tjänster Undervisningstjänster 1844 90 400 2334 24 350 960 50 220 1230 12 164 958 40 225 1223 14 203 1948 110 486 2544 86 465 Kulturtjänster Personalutbildning Resekostnader Traktamente Motion och friskvård Hälso- och arbetsmiljöåtgärder Övriga personalkostn. Summa övr kostn pers 3 100 30 4 12 60 25 608 2 55 18 2 9 30 16 308 2 45 20 2 4 30 12 332 33 32 4 10 11 53 694 SUMMA PERS.KOSTNADER 8810 4624 4635 9541 0,07 33 Skillnad mellan bokslut och 1a:+2:a budget 0 -10 73 43 0 -30 3 26 40 -2 1 -7 137 Skillnad mellan bokslut och 1a:+2:a budget 30 20 41 91 60 98 0 -4 -67 -6 0 -3 -49 25 54 0 282 KOSTNADER ÖVRIGT Budget 2014 Lokalkostnader Elektricitet Övriga lokalkostnader Summa lokalkostnader 1280 22 15 1317 30 4 275 15 120 120 80 330 60 180 5 230 10 100 20 8 45 6 110 55 45 20 18 65 21 15 1987 182 3486 12296 3 Motion, sport Elevkåren Undervisningskostnader Böcker elevförsäljning Material, elevförsäljning Förbrukningsmaterial Förbrukningsinventarier Terminalserversystemet Programvaror mm, datorer Kopieringskostnader Reparation och underhåll, inv. Kulturaktiviteter, kulturcaféer Nätverk Sörmland Telefon Porto Representation, uppvaktningar Kaffe, Kaffeautomaten PR Revisionsarvode Försäkringspremier Referenslitteratur Bibliotek, litteratur Medlemsavgifter Tidningar och tidskrifter Övriga kostnader Summa förbrukning Inventarieavskrivningar SUMMA ÖVR KOSTN SUMMA KOSTNADER RESULTAT 2014 34 Budget 1:a 2014 640 11 3 654 13 2 118 4 70 60 40 175 30 90 2 115 10 50 7 2 22 Budget 2:a 2014 Bokslut 50 50 30 10 7 58 13 4 1032 104 1790 6414 16 660 9 8 677 9 2 112 4 60 60 40 175 25 90 2 110 3 45 7 2 23 4 45 17 8 8 7 10 4 4 876 104 1657 6292 155 1385 15 15 1415 36 186 5 115 17 4 55 6 118 9 42 11 13 118 29 79 2040 200 3655 13196 340 1:a 2:a bokslut 207 13 147 116 70 327 87 230 Skillnad mellan bokslut och 1a:+2:a budget 85 -5 4 84 14 -4 -23 5 17 -4 -10 -23 32 50 -4 -39 -8 20 3 0 10 2 23 -58 4 -7 -1 50 12 71 132 -8 208 490 169 bokslut 1a+2a Bilaga 2 Deltagarstatistik 2014 Tabell 1 UTBILDNINGSBAKGRUND 2009-2014 Allmän kurs utbildningsnivå ej grundskola grundskola påbörjat gymnasium 2-årigt gymnasium 3-årigt gymnasium högre utbildning 2009 16% 22% 2010 10% 20% 2011 15% 8% 2012 11% 12% 2013 2% 16% 2014 17% 9% 40% 4% 18% 45% 4% 16% 5% 100% 63% 65% 74% 70% 13% 2% 100% 9% 3% 100% 9% 3% 100% 100% 2010 2011 2012 2013 2014 3% 11% 10% 97% 89% 90% 100% 94% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Rock- och Poplinjen utbildningsnivå 2009 ej grundskola grundskola påbörjat gymnasium 2-årigt gymnasium 3-årigt gymnasium 100% högre utbildning 100% 35 6% ÅLDERSFÖRDELNING Tabell 2 Allmän kurs 2010 under 18 år 18 - 24 år 25 - 29 år 30 - 45 år 46 - 60 år över 60 år alla 2011 Svenska som andraspråk 2012 2013 2014* 48% 12% 24% 8% 9% 58% 10% 19% 8% 4% 60% 12% 19% 7% 2% 70% 51% 7% 16% 18% 24% 5% 8% 100% 100% 100% 100% 100% genomsnitts- under 18 år 18 - 24 år 25 - 29 år 30 - 45 år 46 - 60 år över 60 år alla 2010 2011 2012 2013 2014 10% 4% 15% 18% 49% 59% 26% 18% 7% 17% 56% 20% 6% 23% 55% 15% 4% 14% 68% 14% 100% 100% 100% 100% 100% genomsnitts- 32 år 29 år * Svea är fr.o.m. 2014 en allmän kurs ålder 28 år 25 år 28 år ålder 42 år 39 år 37 år 36 år 36 år Tabell 3 FUNKTIONSHINDER, KVINNOR OCH UTLÄNDSK Rock- och Poplinjen BAKGRUND under 18 år 18 - 24 år 2010 2011 2012 2013 2014 100% 97% 92% 100% 97% 3% 8% 3% 25 - 29 år 30 - 45 år 46 - 60 år över 60 år alla 100% 100% 100% 100% 100% genomsnittsålder 22 år 21 år 22 år 21 år 21 år Allmän kurs Särskild kurs antal deltagare antal deltagarveckor 179 3123 kvinnor funktionsnedsättning utländsk bakgrund 116 60 51 36 2014 159 1902 65% 34% 28% 102 10 34 64% 6% 21% Tabell 4 BOSTADSORT VID ANSÖKNINGSTILLFÄLLET Allmän kurs Bostadsort Centrala Nyköping Nyköpings periferi Oxelösund Övriga Sörmland Östergötland Storstockholm Övriga Sverige Summa Kurser i svenska som andraspråk 2010 2011 2012 2013 2014 2010 48% 24% 15% 9% 75% 10% 5% 60% 12% 13% 7% 59% 11% 17% 11% 32% 38% 15% 14% 1% 78% 20% 2% 1% 3% 5% 4% 3% 5% 1% 1% 2% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Rock- och Poplinjen Bostadsort Centrala Nyköping Nyköpings periferi Oxelösund Övriga Sörmland Östergötland Storstockholm Övriga Sverige Summa 2010 2011 11% 22% 6% 3% 8% 11% 61% 100% 8% 3% 3% 14% 50% 100% 2012 2013 11% 8% 6% 6% 3% 11% 55% 100% 12% 3% 3% 9% 20% 53% 100% 2014 17% 3% 6% 3% 14% 22% 36% 100% 37 2011 2012 100% 99% 2013 2014 100% 100% 100% 100% 1% 100% 100% Slutgiltig version 2015-04-15 38
© Copyright 2024