Nr 4 2008 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT TEMA Drogning & drogtestning F P N S n e g n i tidn r 20 Å SNPF-tidningen – från ax till limpa Hundar i statlig tjänst Avancerade cannabisodlingar i svenska villor Resan till Ibiza Nr 4/2008 INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 SNPF:s hemsida: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93. . Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. MANUSSTOPP: 2/2 2009. Utgivning v. 11. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] Ordföranden har ordet ........................................................................ 2 Medlemsinfo och Redaktörens spalt .................................................. 3 Ställ Upp 2009 .................................................................................... 6 Inbjudan till SNPF:s utbildningskonferens 2009 ................................. 7 SNPF-tidningen fyller 20 år .............................................................. 10 SNPF-tidningen – från ax till limpa ................................................... 11 Avancerade cannabisodlingar i svenska villor .................................. 14 Håller Storbritannien på att ändra sin inställning till cannabis? .......... 18 SNPF på WFAD ................................................................................ 22 Tema: Drogning och drogtestning Drink Spiking ......................................................................... 26 Narkoanalys – förhör under drogpåverkan ............................ 30 Urinprov – ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning ....... 34 Drogtestning bland brottsbekämpare .................................... 38 Självmordsbombare kan vara drogade ................................. 42 Flygolyckan som startade USA-försvarets drogtestprogram ............................................ 43 Hundar i statlig tjänst ........................................................................ 46 Resan till Ibiza och mötet med det liberala Europa .......................... 50 Notiser: Världen runt ......................................................................... 54 Landet runt .......................................................................... 55 SNPF utbildade i Sundsvall ............................................................... 58 Rättsrutan .......................................................................................... 61 Steroidrelaterade brott kräver större uppmärksamhet....................... 64 Kollegiala kontakter ovärderliga i brottsbekämpning ......................... 66 Seminarier på Schloss GIMBORN 2009 ........................................... 69 Norska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens................... 72 Den svåra kontrollsituationen ............................................................ 72 Boktips............................................................................................... 76 Kryss 3-08, lösning och vinnare ........................................................ 78 Stipendierutan ................................................................................... 78 Kryss 4-08 ......................................................................................... 80 na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring 10 mil från Oslo. Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana per år. I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen om odlingarna. Avancerade cannabisodlingar i svenska villor TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET FOTO: POLISEN I SKÅNE Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs med den danska polisen som uppgav att de påträffat minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som framställare. Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift gav gällande att det exporterats marijuana från Danmark till Holland. Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts (hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad marijuana vinner allt större mark, så även i Norden. Bakgrund Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana finns i Nordamerika. Denna produktion förs inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana av hög kvalité som odlats inomhus har lett till förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som har stöttning av Hells Angels. Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen som konsumeras där är inhemskt producerad marijuana. I och omkring London togs över 2000 marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %) kontrollerades av etniska vietnameser. Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än 5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första hand komma åt den organiserade brottsligheten. De uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade marijuanan gick på export. Även här var en del av odlarna av vietnamesisk bakgrund. Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet finns i Asian Week 071225: Increased border security after Sept. 11 prompted Canadian Vietnamese to move their operations to places like Seattle, where there is a big market but less risk. Meanwhile, crime leaders use “fear, trust and relatives” to run their multibillion dollar cannabis operations remotely from Canada. Sverige Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008. Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2 övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad. Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg, Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska vietnameser som huvudmän. Vietnameser odlar marijuana över hela Norden Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen bland etniska vietnameser. Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling. Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med det då nystartade cannabisprojektet. Relativt snart kunde man konstatera att en del av de personer som stoppats och kontrollerats med odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med marijuanaodlingar i Norge. De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga odlingar har man manipulerat med elen. Detta har gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning hos elleverantören. Odlingarna har varit mycket professionellt utförda bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett varit obefintligt utanför odlingshusen. Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning). Att jämföra med vanligt brunt hasch från Marocko som ligger runt 8-10 %. Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga runt 30-45 000 sek. Under vintern 2007-2008 påträffade norska polisen 47 marijuanaodlingar med kopplingar till etniska vietnameser. Dessa odlingar var beläg- I honblomställningar kan THC-halten uppgå till 15-18 %. Framtiden Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen. Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den 1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra Urinprov Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades de och torkades till marijuana. poliser med placering på Länskriminalavdelningen i Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att skapa förutsättningar för operativa insatser mot den grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande myndigheter inom och utom Sverige. Projektet pågår i två år. Q Kontakt: GW Cannabisprojektet (funktionsbrevlåda. Internt inom polisen). Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816. – ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER FOTO: LENNART KARLSSON Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att motivera missbrukare till vård. E tt mycket effektivt verktyg i narkotikabekämpningen är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades bruket av narkotika. Senare kom även en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt. Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder. Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar. Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker missbrukare från att söka vård. OMSLAGET: Den drogmisstänkte bryter själv sigillet till urinprovsburken före provtagning. Foto: Lennart Karlsson Urinprov kan motivera till vård Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”. Sektionens huvuduppdrag är att spana på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag är att förmå etablerade missbrukare att söka vård. De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan missbruksvården och polisen och omfattar hela Stockholms län. Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse. I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov bryta isen och skapa en nödvändig dialog och uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från vård bli det som motiverar till vård. Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt: ”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!” Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp med anabola steroider. En förklaring som med tanke på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning. PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 ISSN 1101-6817 Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor som vietnameserna använde för cannabisodling. Odlingarna Norge Vietnamese Criminals Spread Weed SEATTLE —Vietnamese marijuana producers are springing up in the United States, Canada and the U.K. Their illegal activities include the cultivation, transport and distribution of marijuana. With some artificial lights and water, converting an ordinary home into a cannabis factory, or “grow-op,” is simple and inexpensive. In Seattle, five of the seven Asians listed on the current Drug Enforcement Agency’s “Most Wanted” list are Vietnamese marijuana traffickers. In Canada, Vietnamese groups are the largest producers of marijuana, including a high potency variety that sells for up to $ 6,000 a pound. In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal Vietnamese ringleaders. Sidan 14 Danmark Sidan 34 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 Provtagningsproceduren Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar sig till ett par muggar. Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel. Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs. Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter. Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken. Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar på händerna. Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras strax innan provet genomförs för att undvika att han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte har svårt att slappna av kan han få urinera till ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande vatten. Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget inte bara är avsett för anabola steroider. Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra överlåtelser. Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys. Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen för att undvika kontaminering. Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum erkänner mannen att han använt även dessa preparat. Han är dock lite frågande till om det ”tjack” han tagit var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå. Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy) eftersom preparaten är närbesläktade. Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används för att kontrollera missbrukarens berättelse. Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen. Här är provtagaren särskilt noggrann när det kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i samband med detta leder med automatik till att proverna aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det vanligaste att välja. Proverna analyseras enligt polisens önskemål Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har man valt alternativ två så görs en djupare analys av en av de substanser man har fått träff på. Har man fått flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy, amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner. Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans ska omfattas av RMV:s screening och analys måste detta begäras i särskild ordning genom att man lägger till det på blanketten. Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks samtliga substanser som är positiva vid screening. Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat i synnerhet när det kommer till ungdomar som aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik ser ut. Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att han håller sitt löfte. Q 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 ÅKESSON YCKERI TR MILJÖMÄ KT S R 4/08 Årgång 21 LIC 3 09 EN S N U M M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 1 Ordföranden har ordet Ett verksamhetsår går mot sin ända och det är tid för lite summering och en del reflektioner inför framtiden. Det har för SNPF styrelse varit ett intensivt verksamhetsår där vi lyckats med ambitionen att nå ut till halva medlemskapet som aktivt kunnat delta i föreningens aktiviteter. Utbildningskonferensen i Karlstad, höstkonferensen i Malmö, semiarierna i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Östersund har sammantaget samlat ca 1200 medlemmar. Ett medlemskap i SNPF ger mycket tillbaka för den enskilde till en mycket låg kostnad. Någon gjorde en jämförelse vad det kostar att delta i en kommersiellt arrangerad konferens med motsvarande innehåll som SNPF:s årskonferens och kom fram till att våra medlemmar får det till en tiondel av vad det annars kan kosta. Föreningen har under året genomfört informations och utbildningsinsatser för några tusen personer inom offentlig förvaltning och näringsliv. Ställ Upp projektet med information till elever, skolpersonal och föräldrar rullar vidare med 10 nya skolor. Det har varit högsta tryck i planeringsarbetet med Utbildningskonferensen 24-26 april 2009, i Göteborg. Det mesta är redan på plats och vi kan redan nu utlova en mycket intressant konferens, så anmäl er i tid. Styrelsen har insett vikten av att snabbare kunna kommunicera och komma ut med information till medlemmarna, och lösningen måste bli via e-mail. Det är därför viktigt att vi så snabbt som möjligt får en e-mailadress till var och en. Se vidare information i tidningen hur vi praktiskt kan lösa det. Vår omvärld är i ständig förändring, ibland till det bättre och ibland till det sämre. Omvärldsanalysen från de ledande världsorganisationerna beträffande narkotikaproduktionen i världen visar ändock på att man med ett strategiskt och envetet förhållningssätt kan påverka vissa saker i rätt riktning. I Centralasien och främst Afghanistan kan man konstatera fortsatta rekord beträffande opiatproduktionen, 8200 ton opium eller 887 ton av heroin är 92 procent av världsproduktionen som skall riktas mot en missbruksmarknad som för tillfället efterfrågar hälften. Det är naturligtvis skrämmande statistik och utgör helt klart en risk att exempelvis Europas 1,5 miljoner heroinister kan bli fler. Det positiva i Afghanistan är framgång i åtgärderna att minska arealerna för vallmoodling och 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 det har under några år reducerats från 20.000 till 1000 hektar genom att finna alternativa grödor. 20 afghanska distrikt/län är vallmofria. Det är också framgång i kontrollen av de prekursorer som krävs för heroinproduktionen. Men som alltid mörka moln i horisonten. Distributionen av prekursorerna hittar nya vägar från Asien framförallt Kina över Västafrika och in i södra Afghanistan. Kokainproduktionen ligger idag på ca 1000 ton och numer är det korrumperade länder i Afrika som är nya transitländer för distributionen mot Europa. Spanien har tekniskt mantlat in sig längs kusterna och överflyttning har skett till smuggling via de porösa gränserna på Balkan som lämnar möjlighet till kokaintrafiken i vår riktning. Taktiken i Spanien och Afghanistan utgör exempel på hur man kan förändra situationen, men det tar tid att internationellt samlas och hitta rätt resurser och åtgärder för resultat i tillgångsbekämpningen. Det sannolikt allvarligaste hotet är idag den rådande ekonomiska krisen och den arbetslöshet som för en tid följer i dess spår. All erfarenhet och forskning är enig om att det är under mindre gynnsamma förhållanden eller fattigdom som risken för drogmissbruk och kriminalitet är som störst. För tillfället matas vi dagligen med plus och mest minustecken kring valutakurser, aktiekurser och arbetslöshetssiffror. Man kan fråga sig hur vi står rustade för att möta de mänskliga tragedier som missbruk och kriminalitet och en lättare eller djupare depression kommer att föra med sig. Hur är det med nationella handlingsplaner och strategier? Är det inte dags att vi på våra myndigheter börjar förbereda hur vi gemensamt och för en gångs skulle på ett strategiskt sätt skall möta och förebygga de problem vi vet är nära. Vi kan naturligtvis på känt traditionellt manér avvakta till senare och ägna oss åt förfasande och symptombekämpning. Vem kan ta ledningen.... Från oss alla i styrelsen till er alla medlemmar En God Jul och ett Gott Nytt År ANDERS STOLPE Vice ordförande i SNPF Medlemsinfo SNPF:s utbildningskonferens 2009 Vi vill redan nu flagga för att utbildningskonferensen 2009 går av stapeln i Göteborg den 24-26 april. Kolla in inbjudan på sidan 7, eller på hemsidan www.snpf.org Medlemsantalet i november I mitten av november hade antalet registrerade medlemmar ökat till 2936. Av dessa är 2040 anställda inom Polisen, 388 från Tullverket, 145 från Kriminalvården, 119 från Åklagarmyndigheten, 49 från SKL och 195 övriga. Domstolsverket är välkomna som medlemmar Alla anställda inom rättsväsendet är behöriga att bli medlemmar i SNPF. Ännu har vi bara någon enstaka medlem från Domstolsverket men förfrågningar har börjat komma därifrån. Vi vill här passa på att välkomna även Domstolsverkets personal att ansöka om medlemskap i SNPF. Medlemsavgiften Av de 2936 medlemmarna hade 714 ännu inte betalat in medlemsavgiften som är oförändrat låg, 150 kr/år. I början av 2009 kommer utskick med inbetalningskort för medlemsavgiften tillsammans med inbjudan till utbildningskonferensen. Sista betalningsdag till konferensen är den 28 februari och medlemsavgiften för 2009 skall betalas senast den 31 mars. Vi kommer från 2009 att avbryta utskick av tidningen m.m. till de som inte vill fortsätta stödja SNPF genom att inte betala medlemsavgiften i tid. Extra temanummer av tidningen I mitten av november utgavs ett specialnumNARKOTIKA POLISFÖRE mer av SNPF-tidningen på temat: Transport. NINGENs Extratidningen, som också gavs ut förra året i november, distribueras av Mediahuset i Göteborg till företag och annonsörer som stödjer Svenska Narkotikapolisföreningen genom annonsering i tidningen eller på annat sätt. Denna tidning skickas inte ut till medlemmar i SNPF, men ni kan läsa Tema: Tr ansport den i pdf-format på hemsidan under länken Tidningen. Svensk a Nr X/200 8 Tidskrift Efterlysning Vi vill ha in e-postadresser till alla medlemmar för att snabbt, enkelt och billigt kunna göra vissa utskick om t.ex. inbjudningar till extra seminarier eller annat som vi idag kanske avstår ifrån på grund av portokostnaden. I dagsläget har vi ca 1000 e-postadresser antecknade i vårt medlemsregister och vi vill att ni alla skickar ett mejl till [email protected] och glöm inte att också skriva ert namn och er adress och ännu hellre medlemsnumret, som står tryckt på adressetiketten på baksidan av SNPF-tidningen. Redaktörens spalt SNPF-tidningen fyller 20 år. När man bläddrar i den första utgåvan från december 1988 och läser artikeln om Hells Angels, som då etablerat sig i Köpenhamn och närmade sig Skåne, inser man att mycket har hänt på 20 år. Man kan vidare läsa om att bruket av narkotika var på gång att kriminaliseras i Sverige och att den första stora härvan som gällde insmuggling och illegal handel med anabola steroider utreddes av Göteborgspolisens narkotikarotel. Den utredningen var en av orsakerna till att vi fick den nuvarande lagstiftningen, den s.k. dopningslagen. Den nytillträdde rikspolischefen Björn Eriksson intervjuades i premiärutgåvan och han sa bl.a. att SNPF har en stor uppgift att fylla när det gäller utbildning och upplysning. Detta påstående gäller än idag. Såväl föreningen som tidningen utvecklas ständigt och spelar idag helt klart viktiga roller i arbetet med att informera och inspirera i kampen mot drogmissbruk och illegal handel. I julnumret som ni nu läser är temat drogning och drogtestning. I Sverige är vi duktiga på att utföra drogtester på misstänkta missbrukare och det ska vi fortsätta med. På allt fler arbetsplatser utförs numera slumpmässiga drogtester av personalen och det ses som ett normalt inslag idag. Det är därför mycket märkligt att sådana slumpmässiga drogtester inte förekommer inom de drogbekämpande myndigheterna. Inte ens vid intagning till Polishögskolan blir man drogtestad, något som vi hoppas att det snarast blir ändring på. GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 3 Ställ Upp 2008 Under året har arbetet med olika former av Ställ Upp-aktiviteter tagit ordentlig fart i Göteborg med omnejd. Framförallt har skolprojektet med Per Lifvergren som primus motor fungerat alldeles lysande. Upplägget är sådant, att Per föreläser för eleverna på måndagen och återkommer sedan på torsdagskvällen med en föräldraföreläsning tillsammans Lennart Johansson från den sociala sidan och en av oss poliser som delar på uppdraget. D e enkäter, som delas ut till elever och lärare har fyllts i och skickats in i stor utsträckning. De har sedan bearbetats och lagrats i en databas. Resultaten från cirka 1100 elever visar på ett stort behov av denna typ av föreläsningar och ger oss, som håller på kraft och inspiration att fortsätta. Nu har projektet ekonomiskt förankrats hos sponsorn Dunross för en fortsättning i ytterligare tre år och det känns härligt. Det känns som att vi med det erhållna resultatet i ryggen kan hålla på länge till. Under en helg i februari anordnades en handbollscup för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön kallad Ställ Upp Cup. Arrangören BK Banér uträttar ett jättejobb med ungdomar i en stadsdel med stora integrationsproblem. SNPF hade tagit beslut om att gå in med en viss sponsring till cupen och undertecknad deltog tillsammans med Per Lifvergren genom att hålla en föreläsning om narkotika för föräldrar och ledare. Dessutom medverkade hundförarpolisen från polismyndigheten i Västra Götaland och genomförde en uppvisning, som blev väldigt uppskattad, vilket inte minst visade sig vid den efterföljande frågestunden då även deras tjänstefordon förevisades. Många av deltagarna och deras föräldrar flockades runt kollegorna, som tålmodigt stod kvar och svarade på frågor, så länge det fanns några. Inom Ställ Upp-programmet ingick under året också deltagande av föreningen vid ett antal elithandbollsmatcher arrangerade av Alingsås och Sävehof, där vi också visar vår närvaro med arenareklam. Våra små programinslag i matchpauserna har blivit uppskattade och vi har även i dessa sammanhang haft god hjälp av våra vänner hundförarpolisen. Vi planerar nu för nästa verksamhetsår och vår stora förhoppning är naturligtvis att föra ut verksamheten utanför Västra Sverige. Vi letar för närvarande efter lokala sponsorer och föreningsmedlemmar, som kan göra det möjligt för oss att verka över landet. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Sven Alhbin t v och Per Lifvergren föreläste om narkotika för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön under Ställ Upp Cup I vårt område kör vi som sagt vidare och här finns fler potentiella intressenter bland annat Göteborgs Kommun. Jag är helt övertygad om att vår verksamhet kan bidra till att minska rekrytering till kriminella gäng, genom att påverka ungdomar, så att de antingen avslutar ett påbörjat missbruk eller aldrig börjar. De ungdomar, som hamnar i ett kriminellt liv är undantagslöst missbrukare och det är väldigt svårt att ta sig ur när man en gång hamnat där. Det är därför viktigt att fånga upp ungdomar tidigt och ge dem ett alternativ och där har definitivt föreningen med olika former av Ställ Upp-information en uppgift att fylla. Så sätt er nu och fundera, ni som läser detta ute i landet. Kanske har ni idéer om hur ni kan delta i detta arbetet eller ni kanske känner någon inom företagsleden, som skulle kunna vara intresserade att lämna pengar till ett skolprojekt hos er. Ta kontakt med oss i föreningen så kan vi diskutera saken vidare och kom ihåg Vi gör skillnad. Q Sven Alhbin Inbjudan till Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens och årsmöte den 24-26 april 2009 i Göteborg Nu är det dags att boka in helgen 24-26 april 2009 för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte på Hotel Gothia Towers/Svenska Mässan i Göteborg. Vi räknar som vanligt med vackert väder och många deltagare, men antalet platser är begränsat så vänta inte med din anmälan som du redan nu kan göra på hemsidan www.snpf.org Ur det preliminära programmet: Fredag eftermiddag Invigning med rikspolischef Bengt Svensson, generaltulldirektör Karin Starrin, riksåklagare Anders Perklev och kriminalvårdschef Lars Nylén som debatterar hur det förhåller sig med den svenska narkotikastrategin under ledning av moderator Torgny Peterson. Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu inte fastställda. Bevaka uppdateringar på hemsidan. Föreläsningar lördag – söndag Mobilisering mot grov organiserad brottslighet ”Go for the money” Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv Kvalificerad underrättelsetjänst inom kriminalvården Reggaefestivalen i Uppsala Projekt Klotter – GBL på nätet Insats mot unga kriminella i Göteborg Blekingemodellen mot anabola steroider Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner Narkotika på recept Storskalig cannabisodling i många svenska småhus Nederländerna bekämpar inhemska odlingar av cannabis Ny narkotika och nya farlighetsbedömningar SKL – analys av växtdroger Leva med en missbrukare – missbruk ur ett anhörigperspektiv Krogar mot knark El Choco Röd åklagare i Sverige Inbjudan med anmälningstalong skickas också per post till SNPF:s medlemmar i början av 2009. Läs mer och håll dig uppdaterad om ev. programändringar på vår hemsida www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 7 SNPF-tidningen fyller 20 år SNPF tidnin gen 20 År Svenska Narkotikapolisföreningen bildades under våren 1987 och vid ett styrelsemöte i januari 1988 presenterades ett förslag till en föreningstidning. Beslut om att utge ett föreningsorgan fattades vid årsstämman i Tylösand i april samma år. Premiärutgåvan av Svenska Narkotikapolisföreningens tidning (detta var arbetsnamnet) kom i december 1988. Tidningen innehöll 64 sidor, varav hälften var annonser, och formatet var A5. Avtal hade träffats med Mediahuset i Göteborg AB som svarade för kontakter med tryckeri m.m. D etta jubileumsnummer, nr 4-2008, är den 81:a utgåvan av SNPF:s medlemstidning som alltså kommit ut med fyra ordinarie nummer årligen sedan starten för 20 år sedan. Ansvariga redaktörer SNPF:s sekreterare Gösta Gabrielsson åtog sig att vara redaktör för de två första numren av SNPF-tidningen. Han lämnade sedan över denna uppgift till kammaråklagare Jim Björck från och med nummer 2-1989. Under nästan sexton år lyckades Jim med konststycket att få ihop fyra tidningar per år, trots sitt tidvis betungande arbete som narkotikaåklagare. Sedan nr 1-2005 är Gunnar Hermansson tidningens chefredaktör. Kärt barn har många namn Den första tidningens namn var Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen. Redan i första numret tog redaktören upp frågan om tidningens namn och efterlyste förslag från medlemmarna. Följande namnförslag fanns redan: Knark-Kuriren, Narkotikakuriren, NarkForum, Knarket, Svensk Narkotikapolis, Analysen, Vallmobladet, Domptören, Motstöt, Knarkparlören, Svensk Narkotikapublikation. Uppenbarligen kunde man inte enas om något bra namn utan tidningen fick fortsätta heta Publikation för Svenska Narkotikapolis föreningen. År 2001, i samband med diskussioner om ett nytt ansiktslyft för tidningen, togs namnfrågan upp på nytt. Ytterligare ett antal namnförslag hade kommit upp och än en gång vädjades till läsarna om namnförslag. Inte heller denna gång vann något annat namnförslag gehör i denna känsliga fråga. 2007 ändrades tidningens namn till Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift och ordet NARKOTIKA har nu lyfts fram i den nya layouten. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Förbättringar i flera steg Tidningen fick sin första ansiktslyftning nr 1-1992. Formatet blev större och layouten ändrades, men färgtryck inne i tidningen saknades fortfarande. Nästa stora förändring i tidningens historia kom under 2001 genom bildandet av en mediagrupp som även kom att utgöra en ny redaktionskommitté. SNPF och Mediahuset var nu beredda att satsa på en kvalitetshöjning av tidningen. Redan nummer 4-2001 fick ett helt nytt utseende på omslaget. Ett par utgåvor senare ändrades layouten på nytt på omslaget och i viss mån även inne i tidningen. Under slutet av 2003 började ett fåtal textsidor med bilder att tryckas i flerfärg. Detta kändes som en påtaglig förbättring och nu började Mediahuset planera för ett radikalt ansiktslyft för SNPF-tidningen. De stora förändringarna var att papperskvalitén avsevärt förbättrades och tidningen började tryckas i stort sett helt i färg. Bra innehåll kan bli bättre Redan från första utgåvan har SNPF-tidningen haft ett varierat innehåll. Bekämpning av narkotika och andra droger är sedan länge ett alltid aktuellt område med ständiga förändringar och nyheter. Det saknats alltså inte uppslag att skriva om och alla är välkomna att medverka och göra en bra produkt ännu bättre. Q SNPF-tidningen – från ax till limpa TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Hur mycket arbete ligger bakom en färdig SNPF-tidning? Hur många personer är involverade och vad har de för funktioner? Hur lång tid tar produktionen? Dessa och andra frågor om hur denna tidning kommer till är kanske inget som ni läsare dagligen funderar över. Vi har heller aldrig skrivit om processen tidigare, men vi tyckte att det kunde vara ett lämpligt tillfälle nu i samband med att tidningen fyller 20 år. SNPF-redaktionen består av Gunnar Hermansson, som har ett förflutet som polis och nu är chefredaktör sedan 2005. Övriga redaktionsmedlemmar är Jessica Vikberg och Heidi Joensuu som båda arbetar på Tullverket i Göteborg, Lennart Karlsson, gruppchef på Citypolisens spaningsrotel i Stockholm och sist men inte minst Jonas Hartelius, som varit med sedan SNPF bildades och är välkänd som narkotikaexpert, författare, föreläsare m.m. Redaktionen samlas i Göteborg några gånger per år för att diskutera teman och övrigt innehåll i kommande nummer av tidningen. Redaktionen samlad för ett planeringsmöte. Fr v Jonas Hartelius, Heidi Joensuu, Jessica Vikberg och Gunnar Hermansson. På bilden saknas Lennart Karlsson. SNPF samarbetar sedan tidningen började ges ut 1988 med Mediahuset i Göteborg AB. Mediahuset ansvarar bl.a. för annonser och annonslayout, avtal med tryckeri och distribution av tidningen. Upplagan ökar Medlemstidningen kommer ut med fyra ordinarie nummer per år med en upplaga på över 5000 exemplar. Av dessa går närmare 3000 tidningar till medlemmar och resten till annonsörer, myndigheter inom rättsväsendet, tidningsredaktioner m.fl. De två senaste åren har vi också gjort ett extra temanummer i november. Från och med 2008 kan SNPF-tidningen läsas i pdf-format på vår hemsida www.snpf.org. Redaktionsmedlemmarna producerar själva ungefär hälften av artiklarna i tidningen. Övrigt material bidrar externa skribenter med. Vissa artiklar kommer spontant in till redaktionen och ibland ber vi medlemmar som själva arbetat med intressanta utredningar att skriva om händelsen. Vi publicerar också alltid reseberättelser från medlemmar som beviljats De två senaste årens temanumresebidrag från SNPF. mer kan läsas som pdf-filer på Det har sagts förut SNPF:s hemsida. och vi säger det igen att vi på SNPF-tidningens redaktion är mycket tacksamma för bidrag från våra läsare eftersom ni hjälper till att göra tidningen än mer läsvärd. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 11 Allt textmaterial som reaktionen producerar eller som kommer in från annat håll går till redaktören som anpassar materialets omfång till utrymmet i tidningen. Redaktören kompletterar också med rubriker, bildtexter och ev. fler bilder m.m. Han avgör också på vilka sidor i tidningen som respektive manus ska publiceras. Annonser Tidningen har under 2008 utökats från 36 till 41 sidor redaktionell text och lika många sidor annonser. Ibland hör man kommentarer om att det är väldigt mycket eller nästan bara annonser i vår medlemstidning. Men vid jämförelse med Dagens Nyheters del 1 vid några slumpmässigt utvalda dagar kan man se att ungefär halva DN del 1 tas upp av annonser. Vissa dagar är det något mer än hälften och vissa dagar mindre. Till skillnad från de flesta andra tidningar har SNPFtidningen inga intäkter från prenumerationer utan vår medlemstidning finansieras helt av annonsörernas bidrag. Fyra personer arbetar i Göteborg med att kontakta företag och andra som är villiga att annonsera om sina produkter och tjänster i vår tidning. Vi vill i detta sammanhang passa på att uttrycka vår tacksamhet till alla nuvarande och tidigare annonsörer som genom sina bidrag också ger ett välbehövligt stöd till Svenska Narkotikapolisföreningens verksamhet. Allt arbete med layout och redigering som gäller annonsmanus görs av Anders Torevi på Mediahusets kontor i Fjällbacka. Anders gör också en del annat layout-arbete för SNPF och han är också webmaster för föreningens hemsida. under de senaste fem åren gjort layout-arbetet för de redaktionella sidorna i SNPF-tidningarna. Från redaktören får hon per e-post det redigerade material i form av textfiler och bilder. Det är viktigt att digitala bilder har hög upplösning, dvs. minst 300 DPI (punkter per tum) för att lämpa sig i tryck. Bilderna behandlas och anpassas i färgåtergivning till tryckmetoden på tryckeriet och för detta moment har Ewa hjälp av sin kollega Gabriela. Efterhand som tidningssidorna är klara skickar Ewa pdf-filer till redaktören för korrekturläsning och slutligen godkännande för tryckning. Annonsmanus till varje tidning kommer färdigt från Anders Torevi och Ewa placerar in annonserna på förutbestämda sidor i sitt dataprogram. En sak som komplicerar detta arbete och även själva tryckningsprocessen är att vissa sidor i tidningen består av regionala annonser. Det innebär att SNPF-tidningen trycks i flera olika regionala utgåvor beroende på annonsinnehållet. När allt material för en ny tidning är färdigt för tryckning granskas det en sista gång av Britt Högberg på Mediahuset i Göteborg. Britt är kontaktperson på Mediahuset för frågor som gäller tidningen. Ewa Ackebjer granskar ett tryckark av SNPF-tidningen som just lämnat tryckpressen. Anders Torevi, t v, och Peo Göthesson arbetar på Mediahusets filialkontor i Fjällbacka. Tryckeriet SNPF-tidningen trycks sedan 2004 på Åkessons Tryckeri AB i Emmaboda. Det är ett litet tryckeri som startade 1957 och idag har totalt 14 anställda. En av dessa är Ewa Aronsson som nyligen gift sig och numera heter Ackebjer, som förutom några år på ett annat tryckeri, har arbetat med layout och sättning av text och bilder på Åkessons sedan 1987. Ewa har således 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Tidningen kommer från tryckpressen i 16-sidiga ark som sedan viks i en annan maskin. Därefter läggs arken ihop, häftas och renskärs och allt detta sker maskinellt i det s.k. bokbinderiet på Åkessons Tryckeri. Hela upplagan på drygt 5000 ex skickas till Pamilla Bill i Skepplanda som förser varje tidning med adressetikett innan tidningarna slutligen lämnas till Posten för distribution. Omkring 25 personer är direkt inblandade i produktionen av varje nummer SNPF:s medlemstidning. Vi har på senare tid med stolthet kunnat notera att stora tidningar ibland hänvisar till artiklar som publicerats i vår tidning eller att folk ringer och vill använda innehållet i någon av våra artiklar som man hittat på Internet. Q Avancerade cannabisodlingar i svenska villor TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET FOTO: POLISEN I SKÅNE Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts (hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad marijuana vinner allt större mark, så även i Norden. Bakgrund Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana finns i Nordamerika. Denna produktion förs inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana av hög kvalité som odlats inomhus har lett till förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som har stöttning av Hells Angels. Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen som konsumeras där är inhemskt producerad marijuana. I och omkring London togs över 2000 marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %) kontrollerades av etniska vietnameser. Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än 5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första hand komma åt den organiserade brottsligheten. De uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade marijuanan gick på export. Även här var en del av odlarna av vietnamesisk bakgrund. Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet finns i Asian Week 071225: Vietnamese Criminals Spread Weed SEATTLE —Vietnamese marijuana producers are springing up in the United States, Canada and the U.K. Their illegal activities include the cultivation, transport and distribution of marijuana. With some artificial lights and water, converting an ordinary home into a cannabis factory, or “grow-op,” is simple and inexpensive. In Seattle, five of the seven Asians listed on the current Drug Enforcement Agency’s “Most Wanted” list are Vietnamese marijuana traffickers. In Canada, Vietnamese groups are the largest producers of marijuana, including a high potency variety that sells for up to $ 6,000 a pound. In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal Vietnamese ringleaders. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Increased border security after Sept. 11 prompted Canadian Vietnamese to move their operations to places like Seattle, where there is a big market but less risk. Meanwhile, crime leaders use “fear, trust and relatives” to run their multibillion dollar cannabis operations remotely from Canada. Vietnameser odlar marijuana över hela Norden Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen bland etniska vietnameser. Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling. Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med det då nystartade cannabisprojektet. Relativt snart kunde man konstatera att en del av de personer som stoppats och kontrollerats med odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med marijuanaodlingar i Norge. Norge Under vintern 2007-2008 påträffade norska polisen 47 marijuanaodlingar med kopplingar till etniska vietnameser. Dessa odlingar var beläg- I honblomställningar kan THC-halten uppgå till 15-18 %. na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring 10 mil från Oslo. Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana per år. I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen om odlingarna. Danmark Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs med den danska polisen som uppgav att de påträffat minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som framställare. Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift gav gällande att det exporterats marijuana från Danmark till Holland. Sverige Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008. Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2 övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad. Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg, Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska vietnameser som huvudmän. Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor som vietnameserna använde för cannabisodling. Odlingarna De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga odlingar har man manipulerat med elen. Detta har gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning hos elleverantören. Odlingarna har varit mycket professionellt utförda bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett varit obefintligt utanför odlingshusen. Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning). Att jämföra med vanligt brunt hasch från Marocko som ligger runt 8-10 %. Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga runt 30-45 000 sek. Framtiden Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen. Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den 1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades de och torkades till marijuana. poliser med placering på Länskriminalavdelningen i Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att skapa förutsättningar för operativa insatser mot den grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande myndigheter inom och utom Sverige. Projektet pågår i två år. Q Kontakt: GW Cannabisprojektet (funktionsbrevlåda. Internt inom polisen). Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 15 Håller Storbritannien på att ändra sin inställning till cannabis? TEXT: LENNART KARLSSON Det här var temat på en föreläsning som hölls under World Forum Against Drugs i Stockholm den 9 september i år. Föreläsare var Mary Brett och Theodore Dalrymple, biologilärare respektive psykiatriker/författare. Nedklassning av cannabis ledde till ökat missbruk Förbjud tobak tillåt cannabis Mary Brett började med att ge en historisk tillbakablick. Storbritannien införde 1971 ett system med klassificering av droger i tre olika kategorier A, B och C. A representerar de tyngsta drogerna och C de lätttaste. De som är ansvariga för bedömningen är ett råd som kallas för AMCD vilket betyder Advisory Council for the Missuse of Drugs. I begynnelsen var cannabis placerat i kategori B. Under åren 1997-2001 pågick en intensiv debatt understödd av legaliseringsrörelsen som ville verka för att nedklassificera cannabis till kategori C. Debatten var framgångsrik för cannabisförespråkarna och nedklassificeringen skedde under Tony Blairs regering år 2002. Inom massmedia och tidningsvärlden ställde man sig överlag positiva till nedklassificeringen. I sak skulle inte förändringarna behövt bli så stora. Det som hände fick dock förödande konsekvenser. Ingen av beslutsfattarna hade räknat med signalvärdet som sändes ut. Plötsligt fick stora delar av det brittiska samhället för sig att cannabis numera var lagligt. Under de närmast efterföljande åren ökade användandet av cannabis med en tredjedel. Som en effekt av detta ökade även användning av annan narkotika. Mest ökade användandet av kokain, även detta med en tredjedel (i förhållande till siffror innan nedklassificeringen) Cannabisklubbor till salu på Camden Market i London. Theodore Dalrymple belyste cannabisanvändandet ur ett mer filosofiskt perspektiv. Han pekar på många lätt absurda företeelser. Ett tydligt exempel är jämförelse i tolerans mellan tobaksrökning och cannabisrökning. För närvarande är situationen i Storbritannien sådan att tillvaron för tobaksrökare blir allt hårdare. Många talar öppet om att tobaksrökning borde förbjudas. Cannabisrökarna däremot har aldrig haft det så bekvämt som just nu. Många förespråkar att cannabis ska legaliseras. Det har till och med gått så långt att vissa människor söker hjälp hos läkare för att bli kvitt sin tobaksrökning, men de har inte för avsikt att ge upp sin cannabisrökning. Dalrymple påpekade vidare bristen på logik i resonemang runt lagstiftning. Legaliseringsförespråkarna har alltid drivit tesen att bruk av cannabis ska tillföras den enskilde individens rätt att bestämma över sin egen kropp. Vidare menar legaliseringsförespråkarna att det i själva verket är mycket få personer som inte kan hantera sitt bruk och övergår i missbruk, där de riskerar att skada sig själv eller andra. Det är denna tanke som legaliseringsförespråkarna har lyckats få beslutsfattarna att köpa. Dalrymple jämför detta med rattfylleri. Det är väldigt många som kör bil berusade. De allra flesta lyckas ta sig från punkt a till punkt b utan att skada sig själv eller andra. Innebär då detta att vi ska tillåta rattfylleri? De unga langarna Polisens val att prioritera sina resurser visade också en tydlig effekt. 58 procent färre cannabislangare greps mellan åren 2002 och 2006. Av dem som togs med innehav slutade påföljden i 70 procent av fallen med varning. Av de langare som greps visade det sig att andelen unga försäljare ökade med en tredjedel. I vissa fall var cannabislangarna yngre än 10 år. Det finns flera fall av drogrelaterat våld där ungdomar har dödat varandra. Många gånger på grund av obetalda narkotikaskulder. Vissa av Londons förorter anses vara mer brottsbelastade än USA:s tyngre förorfortsättning sid 22 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 ter. Illavarslande och närmast stötande är att narkotikaliberala lobbygrupper till och med lyckats påverka det utbildningsmaterial som används vid drogförebyggande undervisning i skolorna. Kommer det att svänga nu? Det finns tecken som tyder på att beslutsfattarna har börjat förstå sina misstag. AMCD håller dock hårdnackat kvar vid sin tidigare inställning att cannabis ska kvarstå i kategori C. Mary Brett säger det inte rakt ut, men det framgår tydligt att legaliseringsrörelsen har fått in en ganska stark fot i detta råd. Nu är det dock lyckligtvis så att AMCD:s rekommendation är just bara en rekommendation. Politikerna kan välja att besluta tvärt emot vad AMCD tycker. 2007 inträffade en ganska ovanlig händelse. Tidningen ”The Independent” publicerade en helsida med rubriken ”Cannabis- En ursäkt!”. I denna tidnings efterföljande artiklar kom det fram att tidningen öppet ville göra upp med sin tidigare liberala hållning i narkotikafrågor. SNPF på WFAD Den stora internationella konferensen World Forum Against Drugs, WFAD, hölls under tre dagar i september på Folkets Hus i Stockholm. Evenemanget hade samlat drygt 500 deltagare från 82 länder. Bortsett från 171 svenskar kom många av deltagarna från några avlägsna länder i Afrika och Asien. Nepal hade t.ex. 21 deltagare medan Holland och Belgien representerades av en person vardera. Drottning Silvia inledde konferensen följd av folkhälsominister Maria Larsson och några uppsatta utländska talare. Under resten av konferensen kunde deltagarna välja mellan ett stort antal föreläsningar och work shops. Traditionellt fanns ett antal utställare på plats och SNPF hade en monter intill Tullverket och Citypolisen i Stockholm. Många nyfikna stannade och ställde frågor under de tre dagarna och tog för sig av det gratismaterial som delades ut, eller köpte någon av de böcker som SNPF har till försäljning. GH The Independent bad om ursäkt efter tio års liberal hållning till cannabis. Tidningsartikeln inleddes med: ”År 1997 inledde den här tidningen en kampanj för att avkriminalisera drogen. Om vi bara hade vetat då vad vi kan avslöja i dag ...” Tidningsartikeln tog sitt avstamp i det faktum att nästan dubbelt så många ungdomar sökt behandling och vårdades för sjukdomar direkt kopplade till cannabisrökning, framförallt schizofreniliknande tillstånd. Den här händelsen uppmärksammades i hela Storbritannien men även utanför landets gränser. Tidningsartikeln markerade början till en viss omsvängning i opinionen. På sikt har den lett fram till att politikerna nu överväger att besluta om uppklassificering av cannabis till kategori B. Premiärminister Gordon Brown har sagt att det var ett misstag att nedklassificera. Han förefaller vara beredd att köra över AMCD. När kommer då beslutet? Ja frågar man Mary Brett så är hon lätt skeptisk: ”Jag tror det när jag ser det. Än har inte de drogliberala lobbyisterna sagt sista ordet!” 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Hans-Jörgen Hanström i SNPF:s monter har besök av den nyblivna pensionären Eva Brännmark från Rikspolisstyrelsen. I bakgrunden samtalar Gunnar Hermansson med en representant för en somalisk förening i Rinkeby. En dag bemannades montern av Zijad Taslaman som omsvärmades av glada konferensdeltagare. Drogning & Drogtestning Drink Spiking – en satsning för att motverka brottslig, ofrivillig drogning inom Västra Götalandregionen TEXT: KAI KNUDSEN DOCENT, ÖVERLÄKARE, ANESTESIKLINIKEN, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET registrera vilka preparat som används. Utan adekvat provtagning kan dessa anmälningar vare sig bekräftas eller dementeras. Inledning Det har under de senaste åren blivit relativt vanligt att polisen kontaktas av personer som uppger att de blivit drogade av någon okänd eller flyktigt känd person. Drogningen har oftast ägt rum i samband med festanProvtagning de, antingen ute på krogen eller i hemmet. Efter drogProvtagningen måste fungera på ett standardiserat och ningen har någon form av brott ägt rum, t.ex. våldtäkt, säkert sätt i rimlig tid efter övergreppen. Det är en sexuellt övergrepp eller rån. Det vanligaste offret är en fördel om analyserna sker vid ett och samma laboraung kvinna som fått en spetsad drink (”drink spiking”) torium. Prover bör tas vid misstanke om drogning upp av en okänd eller flyktigt känd man. Denna handling till en vecka efter det inträffade. Det är angeläget att kallas i engelskspråkig litteratur vanligen för ”date provtagning sker så snart som möjligt efter tillbudet rape”. Härefter har brottsoffret blivit kraftigt berusad, eftersom många droger liksom alkohol snabbt eliminemedvetslös eller upplevt ett konstigt eller onormalt rus. ras ur kroppen. Alkoholhalten bör bestämmas genom När den drabbade klarnar till och inser att någonting blodprov. För att proven skall ha något rättsligt bevisbrottsligt inträffat vet vederbörande sällan hur hon värde krävs en godkänd analysmetod utförd på ett ackeller han skall hantera rediterat laboratorium. händelsen. Det är inte Negativa drogstickor alltid offret omedelbart Det är inte alltid offret omedelbart (screening) utesluter inte förstår att hon eller han drogning och drogstickförstår att hon eller han blivit drogad, or bör inte användas i blivit drogad, denna insikt kan komma långt denna insikt kan komma långt senare, de ärenden där en rimlig senare, minnesbilderna misstanke finns om otillminnesbilderna kan vara svaga kan vara svaga. börlig drogning. I händelse av brott Provtagningen bör gå är det viktigt att man till på samma sätt som uppmärksammar drogpåverkan och fastställer om vid misstanke om drograttfylleri där polisen följer otillbörlig drogning förekommit genom adekvat provden utsatta till ett sjukhus och medtar provtagningstagning av brottsoffret. Kan drogning påvisas i ett utrustning. Proverna tas av sjukvårdspersonalen och rättsärende är detta en besvärande faktor i straffpåöverlämnas till polisen som sedan skickar proverna följden. Otillbörlig drogning i sig är ett brott som till rättskemiska avdelningen i Linköping. Provtagning kategoriseras som misshandel. I ett samarbetsprojekt sker i regel genom både blodprover och urinprover. mellan polisen i Västra Götaland och flera andra parter Man bör skicka både urinprov och blodprov från såsom sjukvården, SKL, tullen, rättsmedicinalverket brottsoffret för analys till RMV. En särskild remiss och Åklagarmyndigheten har generella riktlinjer tagits finns tillgänglig, RPS 420.5 Remissen hämtas från fram under 2008. Samarbetet har utmynnat i en bropolisens datasystem och bifogas till RMV. Remissen schyr med titeln: Drink Spiking – en satsning för att har titeln ”Begäran om analys vid rättsmedicinalverket motverka brottslig, ofrivillig drogning. för utrönande av eventuell drogförekomst i urin/blod Syftet med projektet har varit att etablera riktlinjer i samband med brott”. Vid misstanke om drogning för arbetet med brottsoffer i samband med drogning. markeras detta på remissen eller så skriver man ”tackDet är angeläget att sjukvården och polisen har fungsam för drogscreening”. Finns anledning att misstänka erande rutiner för anmälan, registrering och provtagen specifik drog skall detta framgå på remissen. Det ning för att konstatera drogning i aktuella fall. Den är angeläget att notera tidpunkten för drogningen, utsatta personen skall också erbjudas hjälp från brottsbrottet och provtagningen. Det skall noteras om lång offerjouren. Syftet är också att kartlägga hur vanligt tid förflutit mellan provtagningen och analysen liksom förekommande otillbörlig drogning är i Sverige och att hur lång tid som förflutit mellan drogningstillbudet ” 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Drogning & Drogtestning Frivilligt intag av droger kan dessutom följas av ofrivilligt intag och ett sexuellt övergrepp. Förekomsten av illegala droger eller narkotika är vanligt i samband med sexuella övergrepp. Förekomst av många olika illegala droger Många olika droger förekommer i samband med otillbörlig drogning, bl.a. cannabis, kokain, bensodiazepiner, amfetamin, metamfetamin, ecstasy, GHB, opiater, dextropropoxifen (DXP) och barbiturater. I ett flertal studier har påvisats mer än 20 olika substanser, en del sällsynta sådana t.ex. ketamin, PCP och skopolamin. Vanligaste drogen som påvisats har genomgående varit cannabis. 35 procent av proven var positiva för flera olika droger samtidigt. Den höga andelen blandförgiftningar talar för att åtminstone delar av berusningen skett genom ett avsiktlig och självförvållat intag. Läkemedel och otillbörlig drogning Fruktiga drinkar kan dölja smaken av inblandade läkemedel eller andra droger. och provtagningen. Analyser tagna senare än fyra dygn efter intag är i regel negativa men positiva resultat kan påvisas även senare. I ett registrerat drogfall kunde ett läkemedel (Stilnoct) påvisas sex dygn efter drogtillfället. I detta fall var även en håranalys positiv. Håranalyser hör inte till rutinprovtagningen men kan aktualiseras i allvarliga kriminalfall, framför allt i sent skede. Brottsutredaren måste aktivt efterfråga och notera om den utsatta tagit några läkemedel eller droger mellan brottshändelsen och provtagningen eftersom dessa läkemedel kommer att falla ut positivt vid kontrollen. Mängden intagen alkohol i samband med brottstillfället skall efterfrågas och dokumenteras i samband med anmälan. Utöver provtagning på offret skall i allvarliga brottsfall spårsäkring också göras där brottet ägt rum. Man skall notera de uppgifter som finns om gärningsmannen med namn, adress, telefonnummer, bilnummer etc. Omhändertagna spår, t.ex. läkemedel, askar, pulver, piller etc. skall skickas till SKL. Alkohol är vanligaste berusningsmedlet Flera vetenskapliga studier från USA och Australien har visat att alkohol är den dominerande substansen bland personer som utsatts för brott efter drogning. Sexualbrott efter drogning drabbar inte enbart kvinnor men brottsförövaren har för det mesta varit män. Dessa studier har inte kunnat identifiera en enskild drog som en specifik våldtäktsdrog utan snarare visat att sexuella övergrepp och andra brott vanligen inträffar i samband med ruspåverkan oavsett orsak till ruset. Intaget av droger kan vara självförvållat och avsiktligt eller oavsiktligt och ofrivilligt eller i kombination. Vanligaste läkemedel som ges vid avsiktlig drink spiking är bensodiazepinpreparat, dvs läkemedel med sömngivande effekter som vanligen används mot oro eller vid sömnsvårigheter. Läkemedel kan i samband med otillbörlig drogning ges på olika sätt men det har oftast rapporterats som tabletter som löses upp i en drink. De flesta läkemedel ger en något sur smak i en drink men det kan vara svårt att notera en annorlunda smak, särskilt i sprit. Rohypnol (flunitrazepam) har i media många gånger pekats ut som en vanlig våldtäktsdrog. Flunitrazepam under varunamnet Rohypnol är numera avregistrerat i Sverige. Flunitrazepam förekommer dock under andra varunamn såsom Flunitrazepam Merck och Fluscand. Insmugglat flunitrazepam under varunamnet Rohypnol förekommer fortfarande på den illegala marknaden i Sverige. Rohypnol har på den legala svenska marknaden kommit att ersättas av andra bensodiazepinliknande läkemedel och Stockholms Tingsrätt har haft åtminstone ett fall av otillbörlig drogning med Stilnoct. Andra lösningar med sömngivande egenskaper är också effektivt, t.ex. GHB (gamma-hydroxybutyrat) och dess derivat GBL och butandiol. Alkohol med fruktsmak t.ex. bål döljer smaken av tillblandade läkemedel eller droger, även kaffe eller filmjölk kan dölja en förändrad sur smak. Droger och läkemedel kan även ges i mat eller bakas in i kakor eller andra konditorivaror. Det är angeläget att det finns fungerande rutiner för hur dessa ärenden handläggs avseende anmälan och provtagning inom polisens och sjukvårdens organisationer. Anmälaren måste bemötas med respekt och provtagning rekommenderas upp till en vecka efter det inträffade vid rimlig misstanke om otillbörlig drogning. Provtagningen måste vara skyndsam och helst utföras inom ett dygn efter drogningen. Q Av utrymmesskäl publiceras här en förkortad version av artikeln. Den kompletta versionen med tabell över de vanligaste läkemedlen som kan förekomma vid drogning finns att läsa på www.snpf.org. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 27 Drogning & Drogtestning Narkoanalys – förhör under drogpåverkan TEXT: JONAS HARTELIUS Droger kan påverka en persons tillgång till de egna minnesbilderna. Tillförsel av droger används bl.a. i Indien vid förhör av grova brottslingar. Metoden väcker viktiga etiska spörsmål. F örfattaren Karin Boye skrev i boken Kallocain (1940) om en drog med samma namn som får människor att blotta sitt innersta. Den blir därmed ett viktigt instrument för statens kontroll av människorna. Kallocain är kanske den mest kända fiktiva drogen med sådan verkan. I rader av böcker med litterärt eller faktamässigt innehåll finns beskrivningar av olika former av ”sanningsserum”, ”sanningsdroger”, ”truth drugs” etc. Alla har syftet att bryta ner människors motstånd, exempelvis vid förhör. En rad narkotika har också använts i detta syfte, bl.a. kloralhydrat, pentotal och skopolamin. Medlen kan även tillföras vid försök att betvinga en person, exempelvis för sexuellt utnyttjande. Deras verkan beror på att medlen minskar hämningar eller kontrollen i de högre hjärnfunktionerna (”överjaget”) – kort sagt minskar censuren. Bland psykiatrer har man ofta skojat om att ”överjaget är den del av personligheten som är löslig i sprit”. Narkoanalys Tillförandet av droger vid förhör kallas för ”narkoanalys” eller ”narkolys”. Ordet kommer av grekiskans ”narke” för sömn eller dövande (samma ordstam som för ”narkotika”) och ”lysis” för ”upplösning”. Narkoanalys är således en upplösning av högre mentala funktioner under sömn eller liknande nedsatta sinnetillstånd. Trötthet och sömnbrist är en av många metoder som använts för att bryta ner fångars och misstänktas försvar. Idén om att använda droger för att bryta igenom kommer från psykiatrin och psykoanalysen. Redan på 1910-talet upptäckte läkare att barbiturater (pentotal m.fl.) kunde påverka människors medvetna försvar. Den förste att använda narkoanalys i rättsliga sammanhang var en läkare i Texas, dr Rober House, som använde skopolamin på två interner. Begreppet ”narkoanalys” myntades 1936 för att beteckna att förhöret skedde under ett trance-liknande tillstånd. Tanken är 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 att tillståndet skall lösa upp personens försvar så kraftigt att han eller hon inte skall kunna ljuga medvetet och sanningen därför skall komma fram. Ett betydande mått av suggestion om att metoden är ofelbar och avslöjar sanningen finns både före och efter sessionen. Efteråt kan personen tro att han avslöjat mer än vad som verkligen är fallet. Emellertid började amerikanska domstolar tidigt att förkasta bekännelser under narkoanalys som ”otillåten bevisning” utom i mycket speciella fall. En amerikansk psykiatridocent avrådde i en vetenskaplig artikel 1954 sina kolleger från att utföra narkoanalys när undersökningen har till syfte att stödja en brottsutredning. Hans viktigaste skäl var undersökningarnas otillförlitlighet och risk för falska bekännelser. Utöver risken med otillförlitliga svar, finns en påtaglig risk att felaktig dosering kan vålla förgiftning, medvetslöshet och dödsfall. Personer som är drogmissbrukare kan också ha utvecklat s.k. korstolerans mot de använda medlen (främst natriumpentotal). Effekterna kan därför bli svåra att förutsäga. Under senare år har Indien börjat använda narkoanalys vid utredningar av mord m.m. Metoden är formellt frivilligt och används endast efter särskilt tillstånd från domstol. Praktiskt administreras den på ett sjukhus av en narkosläkare (för att bl.a. kontrollera patientens tillstånd). Sedan sköter en psykiater och en psykolog förhöret, som dokumenteras med video- och ljudupptagning. Under förhöret visas foton och spelas upp ljud för att få personen att reagera. Strukturerade frågor används för att komma in på allt känsligare områden. Den viktigaste frågan sparas till sist under sessionen. Trots kritik från bl.a. medborgarrättsorganisationer har en överdomstol i Mumbai år 2007 godkänt metoden och accepterat de bekännelser som den kan framkalla såsom tillåten bevisning. Efter terroristattackerna den 11 september 2001 har frågan uppkommit om användande av narkoanalys för att tvinga fram viktiga underrättelseuppgifter om Drogning & Drogtestning Författarinnan Karin Boye (1900 – 1941) skrev en rad dikter, essäer och romaner. Ett av hennes mest kända verk är den pessimistiska framtidsskildringen Kallocain (1940). Den inspirerades av hennes resor i Sovjetunionen och Tyskland, där hon såg samtidens totalitära tendenser. Kallocain skildrar ett samhälle där alla medborgare efter sju års ålder tillhör staten. Den har sitt namn av serumet kallocain, uppfunnet av kemisten Leo Kall. Kallocain har förmågan att få människor att blotta sina innersta tankar och känslor. Eftersom sinnelagets brottslighet är kriminaliserat, är det möjligt att döma i stort sett alla. Kontrollen över människor är total. Kallocain har sedan blivit en symbol för totalitärt utnyttjande av sanningsserum och liknande medel. Boken har översatts till fler än tio språk och utkommit i stora upplagor. Boye avled av en överdos sömnmedel, vilket troligtvis var ett självmord. Tillståndbetingad inlärning kan vara en neuropsykologisk förklaring till att en missbrukare säger att han inte minns vad som hänt under en rusperiod. Minnesproblemen behöver således inte vara dikterade enbart av bekvämlighet. Rättsliga hinder framtida angrepp m.m. Erfarenheten har dock visat att traditionella förhörsmetoder som bygger på att förhörsledaren bygger upp ett förtroende är vida bättre för att få fram korrekta uppgifter. I moderna västerländska handböcker för underrättelseförhör behandlas också användning av droger sparsamt. Det kan bero på att temat är känsligt men är mer sannolikt ett resultat av att narkoanalys inte är en tillförlitlig metod. Tillståndsbetingad inlärning Under självförvållat rus i samband med brott, olyckor osv. förekommer en helt annan mekanism i samband med att drogtillförsel påverkar minnet. Det som lagras i minnet under ett rus kan vara svårt eller omöjligt att få tillgång till i nyktert tillstånd. Problemen orsakas av s.k. tillståndsbetingad inlärning (eng. ”state-dependent learning”). Mekanismen är att inlärning är beroende av psykologiska och situationsbetingade faktorer. När dessa ändras eller försvinner, försvåras eller t.o.m. blockeras upphämtandet av minnesbilderna. Så det som kan vara svårt för ett vittne att berätta om ett våldsbrott under ett torrt polisförhör kan flamma upp under ett besök på brottsplatsen när signalerna på plats blir tydliga. Tillståndsbetingad inlärning förekommer även som ett resultat av drogpåverkan. Alkoholmissbrukaren som får tillbaka minnen och börjar älta gamla problem under ett förnyat rus är ett känt exempel. Bensodizepiner är kända för att blockera anläggandet av nya minnesbilder. Observationer av detta slag har föranlett en del psykologer att påpeka att det kunde vara ändamålsenligt att höra personer efter tillförsel av den drog som de varit påverkade av vid den aktuella händelsen. Ur psykologisk och farmakologisk synvinkel kan detta verka motiverat för att komma åt minnesmaterial som annars är dolt. Dylika metoder är dock inte tillåtna i västerländsk rätt. Regeringsformen (RF 2:5) förbjuder ”medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden”. Detta omfattar bl.a. tillförande av droger i samband med förhör. Liknande bestämmelser finns i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Polisiär observation En observation bör slutligen göras för polisiära sammanhang. En person som hörs under självframkallad drogpåverkan, t.ex. under ett ecstasyrus, har försatt sig själv i ett slags narkoanalys. Han eller hon kan ha svårt att svara rationellt och sammanhängande på frågor. Likaså kan personen ha svårigheter att senare minnas vad han eller hon har sagt under förhör. Om sedan personen inför domstol bestrider vad som står i förhörsprotokollet kan det utså tvivel om personens trovärdighet. Detta talar för att missbrukare inte bör höras om brottsansvar m.m. när de alltjämt är påverkade. Undantag kan vara påkallade vid fara i dröjsmål, t.ex. då det behövs för att få fram vilken drog en svårt förgiftad person i den nära omgivningen kan ha intagit eller för att undanröja överhängande hot eller liknande. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 31 Drogning & Drogtestning Urinprov – ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER FOTO: LENNART KARLSSON Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att motivera missbrukare till vård. E tt mycket effektivt verktyg i narkotikabekämpningen är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades bruket av narkotika. Senare kom även en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt. Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder. Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar. Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker missbrukare från att söka vård. Urinprov kan motivera till vård Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”. Sektionens huvuduppdrag är att spana på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag är att förmå etablerade missbrukare att söka vård. De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan missbruksvården och polisen och omfattar hela Stockholms län. Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse. I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov bryta isen och skapa en nödvändig dialog och uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från vård bli det som motiverar till vård. Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt: ”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!” Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp med anabola steroider. En förklaring som med tanke på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Provtagningsproceduren Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar sig till ett par muggar. Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel. Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs. Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter. Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken. Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar på händerna. Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras strax innan provet genomförs för att undvika att han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte har svårt att slappna av kan han få urinera till ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande vatten. Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget inte bara är avsett för anabola steroider. Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra överlåtelser. Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys. Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen för att undvika kontaminering. Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum erkänner mannen att han använt även dessa preparat. Han är dock lite frågande till om det ”tjack” han tagit var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå. Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy) eftersom preparaten är närbesläktade. Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används för att kontrollera missbrukarens berättelse. Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen. Här är provtagaren särskilt noggrann när det kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i samband med detta leder med automatik till att proverna aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det vanligaste att välja. Proverna analyseras enligt polisens önskemål Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har man valt alternativ två så görs en djupare analys av en av de substanser man har fått träff på. Har man fått flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy, amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner. Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans ska omfattas av RMV:s screening och analys måste detta begäras i särskild ordning genom att man lägger till det på blanketten. Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks samtliga substanser som är positiva vid screening. Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat i synnerhet när det kommer till ungdomar som aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik ser ut. Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att han håller sitt löfte. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 35 Drogning & Drogtestning Drogtestning bland brottsbekämpare - hur ligger det till egentligen? TEXT: JESSICA VIKBERG Varken Polisen, Tullverket eller Kustbevakningen har en policy att utföra slumpmässiga drogtester på sin personal. Polisen drogtestar inte ens i samband med intagning till Polishögskolan. Borde inte brottsbekämpare föregå med gott exempel? till, särskilt då det gäller rekrytering till polisutbildning. Påtända poliser, abstinenta tullare. Låter overkligt, för– Hur dessa frågor angående utbildning och tesfärligt, och överdrivet. Förekommer förhoppningsvis ter ska beaktas i framtiden är självklart något som vi inte och är därför onödigt. som arbetar med strategiska utbildningsfrågor tittar Men tänk om? Man behöver inte fundera länge utan har dock en uttalad alkohol- och drogpå. Polisen att komma på vilka förödande konsekvenser det skulle policy. I denna har tydligt angivits att polisen inte kunna orsaka. accepterar att medarbetares användning av alkohol Enstaka fall inom brottbekämpande myndigheter eller andra droger påverkar arbetsinsatserna eller förhar i och för sig förekommit. Då har det gått ganska hållandena i övrigt på arbetsplatsen. Polisen accepterar långt innan upptäckt. Personerna har fått rehab, försjälvklart inte heller någon form av icke medicinsk flyttning eller avsked. användning av läkemedel, narkotikaklassade preparat Hade ett slumpvis drogtest tidigare kunnat avslöja eller olagliga dopingmedel. Så det finns i vilket fall som det som till slut ändå uppdagats? helst en grund att utgå ifrån. På RPS hade man nyligen ett möte med arbetsrättsjurister från Alna, representanter från försvarsmakHur ser det ut idag? ten samt fackförbundet. Tullverket drogtestar, Man diskuterade möjlig sedan 2006, innan beslut utveckling inom poliom nyanställning fattas. sen men har i nuläget Vid misstanke kan man Frågan om drogtestning har tagits upp inte beslutat om någon drogtesta personal. Inga från och till, särskilt då det gäller rekry- förändring beträffande slumpvisa tester utförs. drogtester. tering till polisutbildningen Sedan den 1 juli 2008 drogtestas blivande kustbevakare. Slumpvisa Varför? drogtester görs inte. Enligt arbetsrättsjurist Man drogtestar på föreKerstin Ehlin på Tullverket finns det ett förbud i grundkommen anledning. lagen, LOA (Lagen om offentlig anställning) att utföra Polismyndigheten drogtestar inte vid nyanställning. drogtester under pågående anställning. Enbart om det Endast vid misstanke om drogmissbruk förekommer pågår rehabilitering av arbetstagare kan det finnas möjdrogtest inom polisen. De inom polisen som blir förelighet att slumpmässigt testa en anställd. mål för drogtest i dag är polisflygets piloter. Det är Om du arbetar i det privata näringslivet kan du allmänna tester som genomförs vilka är kopplade till bli skyldig att genomgå slumpmässigt drogtest. Här upprätthållandet av flygcertifikatet, dvs. årlig läkarunstyr Arbetsmiljölagen (AML). AML ger arbetsgivaren dersökning (2 gånger om året för äldre piloter). långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg Stefan Sterner arbetar som strateg med utbildoch säker. I lagens kapitel 3 står det att arbetsgivaren ningsfrågor Rikspolisstyrelsens HR-avdelning (Human skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga Resurces har det nationella ansvaret för polisens grundohälsa och olycksfall. fort och vidareutbildningar). Han berättar att frågan Ulric Hermansson är forskare på Karolinska om drogtestning inom polisen har tagits upp från och Institutet. Han ställer sig tveksam till att LOA går Otroligt och onödigt? ” 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Drogning & Drogtestning före AML. – Idag vet ingen exakt vad som gäller för offentlig sektor eftersom det inte är rättsligt prövat, påpekar han. Oenigheten är stor inom området. Huvudskälet till drogtester i arbetslivet är att skydda just tredje man. – Att veta att man när som helst kan råka ut för drogtest har dessutom en förebyggande effekt, tror Hermansson. Hur gjorde Försvarsmakten? När försvaret under en period drogtestade sin personal, även slumpmässigt, kringgick man problemen genom att träffa ett kollektivavtal med de fackliga organisationerna. Avtalet medgav att ”arbetsgivaren genomför slumpmässiga periodiska hälsoundersökningar vari ingår kontroll av utandningsluft och urinprov för analys av bl. a. av cannabis, amfetamin, opiater och kokain.” Kontrollerna genomförs för att upptäcka alkoholpåverkan och förekomst av icke medicinsk användning av narkotika, i syfte att värna om en säker arbetsmiljö genom att förebygga drogrelaterade olyckor och tillbud. Syftet är även att skydda tredje man vilket även anges i avtalet mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Integritetskränkande? Ett argument mot drogtestning är att det kan upplevas som integritetskränkande. På frågor om anställda inom försvaret upplevde det som besvärande att genomföra utandningstest (alkohol) respektive narkotikatest (urin) så fanns en stor samstämmighet. 92 procent svarade att de var positiva till såväl alkohol- som narkotikatest. Kunskapsspridning om kvalitetssäkring tros vara viktiga orsaker till den positiva inställningen genom anlitandet av ackrediterat laboratorium och information om att testerna hanteras på ett säkert och konfidentiellt sätt. Även bemötandet från sköterskorna som gör testerna tros ha stor betydelse för den anställdes inställning till testerna. Förebygga, underlätta och skydda? Är du lastbilschaufför, militär eller anställd på ett kärnkraftverk kan du när som helst råka ut för ett drogtest. Är du tullare, kustbevakare eller polis kommer du inte att bli slumpvis testad. Påtända poliser, abstinenta tullare. Orealistiskt? Kanske en helt onödig fråga att diskutera? Har man valt ett yrke som tullare eller polis har man väl redan valt väg? Stefan Sterner tror att det kan ligga till så att många tar för givet att väljer man denna typ av yrke så har man redan en inställning mot droger. – ”Allmänhets tilltro till verksamheten skulle dock stärkas om man införde drogtest inom polisen. Staten borde föregå med gott exempel eftersom lagen mot droganvändning finns och att droganvändning är kopplad till grov brottslighet”, säger han. Q Landskrona drogtestar högstadieelever Den 2 april 2008 beslutade Landskrona kommun att under höstterminen genomföra frivilliga, slumpvisa drogtester av elever i årskurs 8 och 9 vid en högstadieskola, Sandåkraskolan. Testerna syftar till att förebygga droganvändning bland ungdomarna och risken för upptäckt är en stark anledning till att tacka nej till droger. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, visade i sin senaste undersökning att andelen elever som använt narkotika i Landskrona kommun var större än i Skåne i övrigt. Drogtesterna på Sandåkraskolan ska vara frivilliga, t.o.m. dubbelt frivilliga. Först får både elever och föräldrar tillsammans möjlighet att skriftligen samtycka till drogtestning. Sedan har eleven ändå möjlighet att tacka nej vid själva provtillfället. Provtagning genomförs av skolsköterskorna och någon integritetskränkande övervakning ska inte ske i samband med att proven lämnas. Om elev, som tidigare samtyckt till provtagning, säger nej eller uteblir i samband med att prov ska lämnas så kommer sköterskan att meddela föräldrarna. Inga andra åtgärder kommer att vidtas. I oktober 2008 riktade Skolinspektionen kritik mot Landskrona kommuns slumpvisa drogtester. Skolinspektionen talar om integritetskränkning eftersom eleverna, trots all frivillighet, ändå måste känna press på sig att ställa upp. Man menar att det inte ingår i skolans uppdrag att använda drogtester i det förebyggande arbetet. Skolinspektionen anser å andra sidan att det är viktigt att man arbetar förebyggande mot droger i skolan och att det då bör ske genom att informera elever och föräldrar om drogers farlighet. Studier har visat att information i skolan om att inte använda droger inte har någon effekt. En bra skola med preventionspolicy är mer effektivt. Drogtester i skolan har avskräckande effekt och dessutom blir eleverna bättre förberedda för arbetslivet där slumpvisa drogtester blir allt vanligare. I Landskrona kommun tycker man att unga människors hälsa och framtid är viktigt att värna om, och trots kritiken tänker man fortsätta sina försök med slumpvisa, frivilliga drogtester hela höstterminen. Kommunen kommer att utvärdera verksamheten med drogtester vid årsskiftet. GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 39 Drogning & Drogtestning Självmordsbombare kan vara drogade TEXT: JAN OLSSON, GEANINA TURCANU OCH JONAS HARTELIUS Ett lössprängt huvud på en brottsplats tyder på att en självmordsbombare med bombväst slagit till. Självmordsbombare kan förmås att utföra sina attentat genom många metoder, bl.a. drogning. När en bomb exploderat i en folkmassa eller på en offentlig plats och polis och ambulans tagit omhand om skadade och döda uppkommer frågan om hur bomben fördes till platsen, hur den utlöstes osv. Svaren på frågorna är viktiga för utredningen av förloppet, bl.a. för att spåra de grupper som kan misstänkas ligga bakom. Bombvästar Ofta bär förövaren bomben på kroppen. Särskilda bombvästar kan bäras under kläderna. Utlösningsmekanismen är en säkrad elektrisk sprängkapsel. När den osäkrats utlöses sprängladdningen av en strömbrytare som gömts någonstans på kroppen. En bombväst kan vara välsydd och måttanpassad till individen. Vanligtvis har den sprängmedel runt hela bröstkorgen och buken. Totalt kan den ha mellan fem och tjugo kilogram sprängmedel. Verkan kan förstärkas om den förses med ett yttre lager av stålkulor (2 – 7 mm), som skjuts iväg. På Sri Lanka används ibland även aluminiumkulor, eftersom dessa är svårare att finna på röntgenbilder av skadade personer. Vid detonationen bildas en kraftig gasutveckling runt bålen och trycker iväg huvudet. Eftersom detta är närmast klotformigt kan det ofta påträffas anmärkningsvärt lite skadat. Tryckvågen kan kasta iväg huvudet 15 eller 20 meter från detonationsplatsen. Ett lössprängt huvud som påträffas en bit bort är därför ett viktigt spår efter en självmordsbombare som burit bombväst. Resten av kroppen kan bli illa tilltygad, mest bara slamsor. Tillvaratagande av huvudet är viktigt för att identifiera gärningsmannen. Genom omsorgsfull kriminalteknisk undersökning kan man ofta rekonstruera bombens konstruktion för att sedan jämföra och koppla ihop olika sprängdåd. Kroppsburna bomber kan också anpassas efter behovet. Nyligen dödades en handsekreterare till en lankesisk minister. En kvinna hade begärt företräde för ministern men fick bara träffa sekreteraren. Kvinnan bar en speciellt formad behå med bomber som hade riktad sprängverkan framåt. När hon utöste bomben dödades både sekreteraren och hon själv. Tvång men även drogning Självmordsbombare måste ha mycket stark motivation för sitt dåd, eftersom de vet att de kommer att dö vid en framgångsrik attack. Många har religiösa motiv: att få dö som martyrer 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 När de första insatserna är över för att rädda människoliv och släcka bränder efter en självmordsbombning, börjar den krävande brottsplatsundersökningen.Då söker man svar på frågor som gärningsmannens eller -männens motiv och tillvägagångssätt. i kampen mot otrogna ger förtur till paradiset. Många är utsatta för starkt psykologiskt tryck, en del även för hot mot familjer och närstående. Motiven kan vara svåra att blottlägga, eftersom förhör blir omöjliga i efterhand. Då får man vanligen lita till uppgifter från andra, rekonstruera kontakter osv. I enstaka fall har man kunnat förhöra personer som backat ur i sista stund eller har ertappats före detonationen vid kontroller eftersom de uppträtt misstänkt. Självmordsbombare har drogats, dvs. med hjälp av narkotika eller liknande medel försatts i ett tillstånd av nedsatt egen vilja. En ung kvinna, som i augusti 2008 greps i Bagdad, uppgav att hon hade blivit drogad med ett illasmakande ämne i apelsinjuice. Troligen hade hon fått något lugnande medel. Man kan tänka sig en bensodiazepin. Den verkliga frekvensen drogning bland självmordsbombare är inte kartlagd. Här finns problem att få ihop tillräckligt med biologiskt material för provtagning. Men den viktigaste orsaken är sannolikt att brottsutredare inte brytt sig om att utreda den frågan i de enskilda fallen. Polisen på Sri Lanka har därför på senare tid, efter förslag av svensk expertis, initierat ett projekt för att spåra droger i kroppsresterna av självmordbombare. Q Jan Olsson är f.d. kriminalkommissarie och har varit chef för Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp. Han har under senare år lett utbildning av kriminaltekniker på Sri Lanka. Geanina Turcanu har varit praktikant vid East West Institutes kontor i Bryssel och är masterstudent vid Centraleuropeiska universitetet i Budapest. Jonas Hartelius är vetenskaplig rådgivare till Svenska Carnegie Institutet. Drogning & Drogtestning Flygolyckan som startade USA-försvarets drogtestprogram TEXT: JONAS HARTELIUS Amerikanska flottans hangarfartyg är en viktig del av USA:s försvars- och säkerhetspolitik. Som kärna i en flottgrupp kan ett hangarfartyg markera amerikansk militär närvaro i vilken del av världen som helst. S äkerhetsfrågorna har högsta prioritet, eftersom flygtjänsten är krävande och beväpningen omfattande (däremot talar man officiellt aldrig om vilka fartyg som är kärnvapenbärande). Den 26 maj 1981 drabbades hangarfartyget U.S.S. Nimitz av en svår flygolycka, när ett flygplan kraschlandade på flygdäcket. Sammanlagt dog 14 personer, och 45 skadades. Vid rättsmedicinska analyser påvisades spår av cannabis hos flera av de döda bland däckpersonalen. Efter utredning ansågs dessa vara ansvariga för olyckan. Olyckan ledde till rader av utredningar, kongressförhör och direktiv. President Ronald Reagan gav order om ett samlat program mot allt narkotikamissbruk i försvarsgrenarna. Flottans målsättning blev ”Zero tolerance” (”nolltolerans”) med mottot ”inte på min vakt, inte på mitt skepp, inte i min flotta” för att understryka att ansvaret låg på alla nivåer, från den enskilde besättningsmannen till högste befälhavaren. Likartade program infördes i amerikanska armén och amerikanska flygvapnet. Särskilt omstridda blev testerna, i allt från den rättsliga grunden för allmän testning till den tekniska säkerheten i massundersökningar och nettoresultatet. Framgångarna blev dock markanta. Första året med urinanalyser (1982) var frekvensen positiva prover 7,21 procent. År 2003 hade denna andel minskat till 0,47. Målet är alltjämt att komma mer till 0,0 procent. Under senare år har man breddat testpaletten till att omfatta även nya medel som ecstasy (MDMA) och metamfetamin. De amerikanska militära programmen visade att det gick att genomföra storskalig drogtestning. För hantering av så många prover fordras särskilda rutiner för att bevara säkerheten i alla led. Därav kommer det sig att systemet använder två prov, ett A-prov som testas med en enklare metod, och ett B-prov som verifieras med en mer förfinad metod. Samma tvåstegsmodell används av svensk polis vid misstanke om olovligt bruk av narkotika. Q Drogtester och behandling Programmen fick två huvudkomponenter: allmän drogtestning och obligatorisk behandling. Varje enhet i flottan skall slumpmässigt testa tio procent av personalen per månad och hela personalen en gång per år. Vid positiva drogtester fick personal av lägre grad och underofficerare möjligheter till behandling som alternativ till avsked. I behandlingspaketet ingick fortlöpande kontroll av drogfrihet genom urintester. Däremot avskedades drogpositiva officerare direkt, eftersom de ansågs ha högre krav på sig. En flygolycka 1981 på det amerikanska hangarfartyget U.S.S. Nimitz blev inledningen till ett omfattande program för drogtestning av all personal. Foto: U.S. Navy. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 43 Hundar i statlig tjänst TEXT: CHRISTER HOFSTRÖM, KRIMINALVÅRDEN, HUNDFÖRAREVAKTHAVANDE BEFÄL VO NORRTÄLJE REDIGERING: HEIDI JOENSUU Christers Christer Hofström har besökt några myndigheter i Washington som har hundar som hjälpmedel i sitt arbete och redogör här för några av sina erfarenheter. Hans resa sponsrades av SNPF, amerikanska ambassaden i Sverige samt Meridian International Center i USA. Department of Homeland Security (DHS) Inställningen till hundarna och hur man sköter om dom varierar mellan olika myndigheter, men frågan är om man kan ha det bättre än hundarna hos DHS. Verksamheten i Virginia hade stora fina anläggningar, fina bilar och bara den bästa utrustningen. Chefen för verksamheten, Mr Lee T Titus motiverar detta enligt följande: ”Dessa ekipage sparar mycket pengar åt staten”. Bl.a. ersätts hundförarna för alla omkostnader när hundarna går i pension och om hunden avlider så ombesörjs kremering av hunden samt en mycket fin urna. Självklart fanns en s.k. Memorialwall – en vägg med bild på alla avlidna hundar. DHS hade just startat ett nytt program för hundar där man utbildade valutahundar – s.k. Currency Dogs. Dessa hundar tränades på att markera på summor över 10 000 US Dollar. Man tränade på destruerad valuta. Pengarna hade strimlats och förvarades i tygpåsar som hundarna letade efter. Exakt hur träningen gick till var dock hemlig. narkotikan med vår egen lukt så hanterade förarna övningsnarkotikan utan tänger och handskar. En polis hade till och med en tygpåse med 30 gram marijuana i sin framficka. Prince George´s County Correctional Facilities K-9 Unit När jag pratade med hundförarna om olika införselvägar för narkotika till fängelserna var det intressant att se hur lika våra problem var. Våra laptops kom upp och vi började jämföra beslag samt modus. När jag visade ett videoklipp från en visitation blev reaktionen skarp: ”Do they have TV in the cell?” Ok! Shame time! När jag fick en demonstration av hundarnas skyddsarbete blev jag mycket imponerad. Officer Boswells hund Benny - ”The Beast” - var en extremt hård och tuff hund. När han kom ut från bilen höll hunden full koll på omgivningen och det var imponerande att se att Metropolitan Washington Airports Authority. Hos hundenheten på polisen på Dulles Airport visade sig övningsarbetet gå lite annorlunda till. Man använde inte kontaminerade tygtussar, utan narkotika på upp till 30 gram per övning! Jag fick se ett par sök med en av deras hundar. Söket var ett bilsök och det skilde sig markant från hur vi arbetar i Sverige. Föraren sprang runt bilen, detta för att få upp motivationen hos hunden. Det verkade som om hunden inte riktigt sökte. Hundarna var inkörda på sex olika preparat: marijuana, cannabisolja, heroin, kokain, metamfetamin samt MDMA. Man arbetade även med ”Combo”. Combo är substanser som luktar exakt som den aktuella narkotikan dock utan några verksamma alkaloider. Med andra ord helt ofarligt för hundarna. Vidare blev jag lite förvånad över hur man hanterade narkotikan. Medan vi är noga med att inte kontaminera övnings- 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 En av valparna från U.S. Customs and Border Protection och deras egen uppfödning U.S. Customs and Border Protection och deras Hundtransporter, självklart med AC. U.S Customs and Border Protecion Hunden vägrar att släppa figuranten (jag) och jag blev förvånad över hundarnas extrema hårdhet. Hundförarna förklarade att de kan stoppa ett upplopp med en av deras hundar. vi som hade mörk uniform var lite mindre prioriterade, medan officer Orr som hade en vit skjorta på sig blev bytet! Officer Faulkner hade en väldigt bestämd skyddshund som även var intränad på narkotika. När han frågade om jag ville vara figurant tog jag på mig armen med en viss oro. Pang! Jag blev förvånad över kraften och viljan som hunden hade. Jag fick kämpa hårt och väl och när övningen var över så vägrade hunden släppa bytet. För att få hunden att släppa var föraren tvungen att lyfta hunden i kopplet och mer eller mindre kväva hunden. Detta var de tuffaste och hårdaste hundar jag mött, men så var deras jobb också att stoppa upplopp och våld. När jag berättade att vi inte hade några skyddshundar inom fängelsevärlden, såg de mycket frågande ut. Övningsområdet för tull- och gränsskyddet i Washington ligger i Fort Royal. Där ansvarar man även för all övningsnarkotika för hela USA. Säkerheten är rigorös och man hade till och med två beväpnade vakter som övervakade området. Jag fick en visning i deras narkotikalager. Man tillverkade och odlade narkotika på området endast för övningsändamål! Mest imponerad blev jag av deras bunker med cannabis. I rummet förvarades över ett ton marijuana och det var en kraftig doftbild som hade fått vilken narkotikahund som helst att slå en frivolt. Jag fick fotografera och videofilma lagret med löfte att jag inte lade ut detta på Internet. ATF (Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms & Explosives) K-9 Trainingcenter ATF använder hundar till sprängmedelsök, sök efter handeldvapen samt brandhundar som söker efter rester efter brandfarligt material vid mordbränder. Man arbetar endast med labradorer och en av anledningarna är att man använder sig av matbelöning. ATF utbildar även hundar till utlandet och man har till dags dato levererat 455 hundar runt om i världen. Det visade sig att lydnad inte var högt prioriterad för dessa hundar. Man menade att hunden inte skulle vara så fixerad på sin förare. Detta skiljer sig stort från Sverige. Föraren arbetade med en distans upp till 350 meter från hunden och alla kommandon sköttes med visselpipa, hög röst samt handtecken. DEA Mass Interdition Group Slutligen en liten solskenshistoria från DEA Mass Interdition Group. Jag fick nöjet att träffa officer Stephen D. Mr Smith och hans narkotikahund Max. Max var en gul Labrador som var – trodde man - sju år. Det roliga i historien var att Officer Smith deltog i en razzia för några år sedan där man fann en liten gul labradorhane som tillhörde en missbrukande kvinna. Officer Smith fick hunden av missbrukaren och tränade upp den till narkotikahund – en hund som nu arbetar i statens tjänst. Q Bombhunden Caroline som snart skulle till Irak SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 47 Resan till Ibiza och mötet med det liberala Europa TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN, POLISMYNDIGHETEN STOCKHOLM, KROGSEKTIONEN När Johanna Gripenberg från STAD (STockholm förebygger Alkohol & Drogproblem) blev inbjuden till konferensen Club Health 2008 för att presentera sin forskning om alkohol och narkotikaanvändandet i Stockholm, hörde hon av sig till oss på Krogsektionen eftersom vi haft nära samarbete med Johanna i projektet Krogar Mot Knark. Det blev bestämt att jag skulle följa med och jag blev även ombedd av de ansvariga för konferensen att hålla en föreläsning. Detta var den femte internationella Club Health-konferensen som i år hölls på Ibiza. J ag sökte ekonomiskt stöd från SNPF som betalade flyg och boendet, vilket möjliggjorde min resa. Polismyndigheten godkände att betala resten. Föreläste om Krogar Mot Knark Jag funderade på vad min presentation skulle innehålla och kom fram till att jag ville åskådliggöra vårt arbete mot narkotika. Varför vi jobbar preventivt och resultaten av vårt arbete. Vi har kommit långt i vårt arbete tillsammans med krogarna och det är vi ganska unika med. Detta ville jag förmedla. Min chef har gjort liknande tjänsteresor tidigare och gjorde mig beredd på att deltagarna kunde vara något liberala. Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat ana att de skulle vara så liberala som det visade sig. Då jag läste programmet för konferensen blev jag mäkta imponerad av alla de höga titlar som talarna hade. Jag kände mig något underlägsen av alla professorer och läkare som skulle hålla föredrag. Konferensen höll på i tre dagar och jag talade dag två. Redan dag ett hade jag fått klart för mig att vi i Sverige är unika i vårt arbete mot narkotika. Inte bara i vårt jobb inom polisen utan allt från vår narkotikapolitik till aktörer inom den privata sektorn. Av 50 talare var jag och Johanna Gripenberg de enda som pratade om arbetet ”mot” narkotika. Ordet preventivt arbete existerar inte i andra länder. Istället pratade alla andra om ”harm reduction”, dvs. att minska negativa effekter och skador. ett lagom användande av ecstasy inte är skadligt. Detta är samma land som nu infört rökförbud på krogarna efter påtryckningar från EU. Det är fortfarande helt ok att röka cannabis på krogarna så länge det inte är utblandat med tobak. Förstå mig rätt, det var en seriöst ordnad konferens, det är bara så att man ser på problemet på ett annat sätt och att ett problem för oss här i Sverige inte nödvändigtvis ses som ett problem i ett annat land. För dom andra deltagarna framstod vi ifrån Sverige som om vi kom från en annan värld. Speciellt efter att jag framfört min presentation om nolltolerans där jag aldrig nämnde ordet harm reduction. Efter presentationen kände jag hur de andra deltagarna gick omvägar runt oss. Känslan av utanförskap var påtaglig. En deltagare kom fram och sa att det var bra att vi från Sverige var med så de andra hade något att skratta Känsla av utanförskap I exempelvis Zürich har man nu börjat åka runt till krogarna med ett mobilt laboratorium. Detta i syfte att testa narkotiska substanser så gästerna vet vad de stoppar i sig. I Holland pekar de senaste undersökningarna på att 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 I studiesyfte besökte jag flera kända nattklubbar under min vistelse på Ibiza. Denna skylt satt i samtliga barer på en av världens största nattklubbar. Klubben hade kapacitet för 12 000 personer. Den är också känd för sina droganvändande gäster. Foto: Christoffer Bohman. Christoffer Bohman föreläste om Krogar Mot Knark vid Club Health-konferensen på Ibiza. åt och syftade på våran narkotikapolitik. Då jag sa att enligt undersökningar så är 95 procent av Sveriges befolkning positiv till vår lagstiftning och mot narkotika, såg han något förbryllad ut. En kvinna från Holland berättade i sin presentation, att de jobbade hårt mot organiserad brottslighet. Syftet med hennes presentation upplevde jag som att det gick ut på att förmedla det samhällsproblem som polisens arbete mot brukare har fört med sig. Hon tyckte att man kunde få knarka i fred och att polisen arbete med knarkhundar på klubbar enbart förde med sig att ungdomar blev rädda och knarkade hemma. Alkohol anses allvarligare Många föreläsare menade att det är alkoholen som är den stora boven. När jag på rasterna diskuterade narkotikaproblematik med de andra deltagarna så var dom snabba att komma in på alkoholen. Bilden förmedlar den drogliberala stämning som rådde på Ibiza. Mitt inne på en nattklubb stod detta stånd där man för 5 euro kunde köpa lustgas. Foto: Christoffer Bohman. ”Ni har förlorat kriget mot narkotika. Ni har bara inte fattat det!”, sa en holländare till mig på kafferasten. Jag fick ganska snabbt svar på varför konferensen var lagd på Ibiza. Deltagarna var människor som gillade att klubba. Mycket av konferensen gick ut på det sociala och varje kväll gick en buss till en raveklubb. Med gratis inträde. Jag håller med om att det är viktigt att bevara klubbkulturen. Krogen är ett viktigt fenomen i hela världen och likaså i Sverige. En stor diskussion på konferensen var att det är viktigt med en global syn på ohälsa på krogen. Mycket av den klubbkulturen som vi har i Sverige kommer från ställen som Ibiza. Därför tycker jag att konferenser som denna är viktiga. Trots att konferensen genomsyrades av den liberala synen på narkotika som deltagarna hade så var det en lärorik konferens. Det var många intressanta föreläsningar bl.a. om hur resmål kan vara inkörsport för många ungdomar som i sitt hemland aldrig skulle använda narkotika. Även vikten av att få den privata sektorn med i arbetet och då främst krogarna själva behandlades. Detta är ju något vi har kommit långt med i Sverige exempelvis genom projektet Krogar mot Knark. Vi i Sverige är kända runt om i världen för vår narkotikapolitik och vårt sunda leverne. Det anser jag är tack vare vårt preventiva arbete. Det blev en resa med starka intryck och trots känslan av utanförskap så kände jag mig oerhört stolt över att vara svensk. Jag kom på mig själv att småle då jag på flygplatsen tänkte tillbaka på konferensen. Resan blev ett kvitto på att vi valt rätt väg. Med denna konferens i bagaget har jag inga svårigheter att fortsätta motivera mina kollegor i arbetet mot narkotika. Både preventivt och repressivt. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 51 Världen runt Heroin eller GHB - allt finns i Sankt Petersburg Sankt Petersburg, med sina 4,6 miljoner invånare, har ingen tillförlitlig studie över antalet missbrukare. Det säger Andrej Panov, informationschef på den statliga narkotikakontrollen. Hans kontor ligger alldeles intill den mäktiga avenyn Nevskij. – Antalet registrerade missbrukare hos myndigheterna är 10 000, men den siffran kan utan tvekan multipliceras med fem. Han bekräftar att man inte lyckats särskilt väl med bekämpning av heroinhandeln. Men vad finns att vänta? Skördarna i Afghanistan är enorma. Efterfrågan är stor i städer av Sankt Petersburgs omfattning. Här finns också hamn för smuggling. Viktor Lebedev, behandlingschef på narkologiska sjukhuset i Sankt Petersburg, beskriver ett förändrat scenario. – Våra heroinister blir äldre. I åldersgruppen 20-21 år finns ytterst få. Men alla missbrukare som jag träffat på, och som fortsätter, slutar missbrukskarriären med att använda heroin. Läkaren Sergej Belagurov, som arbetar deltid på sjukhuset, berättar att det växande problemet är syntetiska droger och det ökande missbruket av cannabis. Att röka och inneha cannabis betraktas av många ungdomar inte som ett brott. – Vi har dessutom en våg av GHB-missbruk, det är en ny företeelse hos oss. Liksom i Sverige levereras vätskan i PET-flaskor, dosen tas ofta från korken. Sankt Petersburg har också en svår hiv-epidemin med närmare 40 000 registrerade. I tragedins fotspår föddes förra året 1 500 hivsmittade barn i staden. I hela Ryssland, med sin befolkning på 145 miljoner, avlider årligen 70 000 ryssar i olika drogrelaterade sjukdomar och övriga i överdoser. Myndigheten uppger att det finns omkring 350 000 grava narkotikamissbrukare och att sex miljoner invånare har erfarenhet av narkotika. Maria Söderberg Kommunal knarkkvart öppnad i Köpenhamn I Köpenhamn öppnade nyligen Danmarks första kommunala knarkkvart, eller ”sundhetsrum” som det heter på danska. Här ska missbrukarna lära sig ”at stikke ordentligt”. Efter Oslo blir nu Köpenhamn den andra huvudstaden i Skandinavien som underlättar för missbrukare att upprätthålla och fortsätta sitt missbruk. Källa: ReageraMera 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Mer medicinsk marijuana i Californien Genom en lagändring 2003 tillät delstaten Californien innehav av upp till sex cannabisplantor eller ca 225 gram marijuana för medicinskt bruk för varje person med läkarintyg. Vissa beräkningar anger att det idag finns 200 000 medicinska marijuanarökare i delstaten. De får sina droger främst genom egen odling eller från patientkollektiv som har tillstånd att förse sina medlemmar med cannabis. Utvecklingen har startat en politisk strid med den federala regeringen som anser att federal lag har företräde. Federala narkotikapolisen (DEA) gör systematiskt razzior mot patientkollektiven och använder juridiska påtryckningsmedel för att få hyresvärdar att vräka dem. Däremot ingriper DEA ej mot enskilda missbrukare så länge dessa ej säljer till underåriga eller skapar liknande problem. Cannabis anses idag vara den viktigaste grödan i Californien med en årlig produktion av mer än 22 miljoner plantor (både medicinska och illegala). Gatuvärdet uppskattas till 14 miljarder dollar (närmare 100 miljarder kronor). För hela USA finns uppskattningar om att cannabis blivit den viktigaste handelsgrödan totalt, t.o.m. viktigare än majs. New Yorker, July 28, 2008. JH Ökat illegalt missbruk av diazepam i UK Allt fler missbrukare övergår till diazepam enligt en färsk undersökning i Storbritannien. DrugScope, en organisation som arbetar med droginformation i Storbritannien, har haft kontakt med beroendemottagningar och polismyndigheter i 20 städer. I 15 av städerna rapporterades ett ökat missbruk av diazepam. Tabletterna tas ofta som ett substitut för heroin, men missbrukas också tillsammans med alkohol och metadon för att lindra efterverkningarna av kokain. Den ökande populariteten antas bero på att diazepam är billigt, 1 pund per tablett (ca 12 kr), är lätt att få tag i och att tillgången på heroin har minskat. Diazepamtabletter, blå 10 mg, köps via Internet och smugglas in från Thailand, Pakistan och Indien enligt studien. Man varnar också för att många illegalt tillverkade tabletter är i omlopp. Polisen och tullen i UK tog mellan juli 2003 och juni 2006 ca 300 000 tabletter i beslag. Detta ökade till två miljoner beslagtagna diazepamtabletter mellan juli 2006 och juni 2008. GH Landet runt Varning för nätapotek Läkemedelsverket varnar för inköp av mediciner på Internet i sin nya annonskampanj. Med hjälp av det falska företagsnamnet Crimemedicin.com vill Läkemedelsverket informera om hur farligt det är att köpa mediciner på Internet. Mer än 95 procent av nätapoteken är inte registrerade som legitima läkemedelssajter och allt större del av utbudet är illegalt tillverkat. Det finns givetvis heller inget krav på recept för att få köpa läkemedel på dessa Internetapotek. I sin kampanj, som kostar 20 miljoner kronor, varnar Läkemedelsverket för risken att via nätapotek få t.ex. falska Viagra eller viktminskningsmedel eller antibiotika som kan vara skadliga att använda. Alla typer av läkemedel finns idag till salu på nätet och det är uppenbart att läkemedelsindustrin också har ett intresse av att få folk att avstå från att handla sin medicin via nätapotek. Säckar med knark lastades av på Öresundsbron För ett år sedan fick tullen tips från en bilist som körde över Öresundsbron att det låg säckar vid sidan av vägbanan precis efter högbron. Tullen körde dit och konstaterade att säckarna innehöll små kartonger. När man kontrollerade innehållet i tullens lokaler på Lernacken, visade det sig att paketen i säckarna innehöll nästan 32 kilo cannabis. Tullarna granskade filmer från övervakningskameror på bron och såg då att en tyskregistrerad bil stannat på bron och att föraren lastade av säckarna. Bilen var hyrd i Tyskland av en 67-årig tysk medborgare. Tullarna såg också på filmerna att bilen lämnat Sverige vid 03-tiden samma natt. Dessutom konstaterade tullen att en holländskregistrerad bil passerat betalstationen vid Lernacken några minuter före tysken och sedan lämnat landet några minuter efter tysken. Bilen tillhörde en 53årig holländare som tillsammans med den 67-årige tysken blev häktade och internationellt efterlysta. 67-åringen greps när han i mars i år anlände med färja till Trelleborg i sin roll som yrkeschaufför. 53-åringen greps i hemlandet och utlämnades till Sverige. Båda har erkänt och är nu åtalade för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott. Källa: Skånskan.se Polis sprutade pepparspray på epileptiker På www.crimemedicine.com visas en film om den farliga illegala droghandeln som finns på nätet. Stulna knarkpengar gav rätt till skadestånd En 49-årig man i Borås blev bestulen på 140 000 kronor som han tjänat på att sälja bl.a. heroin. Högsta domstolen har nu gett honom rätt till skadestånd från inbrottstjuvarna. Pengarna stals vid ett inbrott i 44-åringens lägenhet i december 2004. Tjuvarna har dömts för grov stöld och 44-åringen är dömd till 4,5 års fängelse och utvisning för grovt narkotikabrott. En kvinna drabbades av ett epilepsianfall när hon tillsammans med en väninna var på väg hem efter en utekväll. Ambulans tillkallades men kvinnan var aggressiv och gjorde motstånd när hon skulle föras in i ambulansen. Man ringde polisen som ställde frågor till väninnan, om kvinnan som nu inte var kontaktbar, om hon tagit droger och hur mycket hon druckit. När kvinnan placerats i ambulansen vaknade hon och blev på nytt aggressiv och försökte ta sig loss. Polisen sprutade då pepparspray i hennes ögon. Epilepsiföreningen har JO-anmält polisen och menar att polisen borde ha bättre kunskaper om sjukdomen epilepsi och att de borde ha lyssnat på väninnan som försökte förklara vad kvinnan led av, enligt Smålandsposten. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 55 SNPF utbildade i Sundsvall TEXT: GUNNAR HERMANSSON För femte gången sedan 2004 arrangerade SNPF den 25 september en utbildningsdag i Norrland och denna gång i Sundsvall. U nder en heldag bjöds deltagarna, som kom från Haparanda i norr till Gävle i söder och Östersund i väster, på ett antal föreläsningar inklusive morgonkaffe och lunchbuffé i Mittuniversitetets lokaler. Länspolismästaren ny SNPF-medlem Länspolismästaren i Västernorrlands län, Per Silverliden, deltog i seminariet tillsammans med sin länskrimchef Börje Öhman. Per Silverliden betonade i sitt anförande vikten av det goda samarbetet som ständigt förbättras mellan rättsväsendets myndigheter i de fyra Norrlandslänen. Samverkan är helt nödvändig för att effektivt bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Per Silverliden förklarade också att han ser fram emot ett ökat samarbete med SNPF och anmälde sig som medlem i föreningen. att avge urinprov. Urinprovet lämnades i närvaro av dopingkontrollanden i ett specialbyggt toalettrum med spegelväggar. Där fick idrottsmannen dra ner byxorna till knäna och dra upp tröjan och snurra ett varv. Dopingkontrollanten skall därefter med egna ögon se att urinen lämnar kroppen och hamnar i testbägaren. Minst 75 ml urin skall lämnas och idrottsmannen får därefter själv hälla över detta i två flaskor, ett A-prov och ett B-prov. För många kan det vara svårt att lämna urin, särskilt efter en medaljutdelning eftersom alla medaljörer testas. Då får dopingkontrollanten spola vatten, bjuda på något att dricka och samtala med testpersonerna för att få dem att slappna av. Under sina fyra veckor i Peking hade Sune Nordström tre fridagar då han kunde besöka det stora friidrottsstadion Fågelboet eller turista i Peking med omnejd. Anabola steroider och dopingkontroller I Gävle och Sundsvall pågår omfattande förundersökningar avseende innehav och försäljning av stora mängder anabola steroider. Utredarna i dessa ärenden deltog i seminariet för att lyssna till Gunnar Hermanssons föreläsning om Anabola Androgena Steroider på den illegala marknaden. Gunnar har lång erfarenhet av AAS-bekämpning och medverkar ofta med sin sakkunskap i olika förundersökningar. Tullinspektör Sune Nordström från Sundsvall är också väl insatt i AAS-brottsligheten och han är dessutom dopingkontrollant för Riksidrottsförbundet sedan mitten av 1990-talet. I denna egenskap fick han som ende svensk chansen att resa till OS i Peking och ingå i ett internationellt team om tio personer. Sune berättade under seminariet om hur han och de övriga i teamet tilldelades olika idrottsgrenar på olika arenor för att biträda de kinesiska dopingkontrollanterna vid de ca 4500 provtagningarna som genomfördes under OS. Sune tilldelades grenarna skytte och baseboll. I exempelvis baseboll valde man genom lottning ut en deltagare i varje lag som skulle dopingtestas genom 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Länspolismästare Per Silverliden. Foto: Gunnar Hermansson Sune Nordström i Fågelboet, den stora OS-arenan i Peking. Uppdraget som dopingkontrollant vid OS i Peking blir ett minne för livet för tullinspektören från Sundsvall. Kustbevakningen och läkemedelsstölder i Umeå Per Berggren är stabschef vid Kustbevakningen Region Nord i Härnösand. Han presenterade sin myndighet som för dagen bestod av 806 personer och en stor mängd båtar, fartyg, flygplan och fordon. Kustbevakningen är alltså en tekniktung myndighet som bl.a. ska samverka med och biträda polis och tull vid narkotikaspaning. Därutöver har Kustbevakningen en mängd andra uppgifter. Som dagens sista föreläsare redovisade Janis Krabu från polisen i Umeå en annorlunda narkotikautredning som gällde systematiska stölder av narkotikaklassade läkemedel från ett centrallager i Umeå. Tamro AB distribuerar läkemedel till apotek i hela Norrland från sitt centrallager i Umeå. Redan år 2006 fick polisen i Umeå tips och indikationer på att stadens missbrukare fick narkotikaklassade läkemedel direkt från Tamros lager. När polisen kontaktade Tamro angående de misstänkta stölderna förnekade man från företagets sida att man haft något svinn. Tips om stulna läkemedel fortsatte komma in och misstankar föll på en av Tamros anställda, en 28-årig man som sedan 2004 arbetat vid den s.k. utleveransen. Polisen fick tillstånd att avlyssna mannens telefon och hörde då att han hade kontakter med några kända missbrukare i Umeå och att han försåg dem med narkotikaklassade läkemedel och även andra läkemedel. De ”plomberade” läkemedelsbackarna var lätta att vittja. Foto: Polisen Umeå I samband med en husrannsakan hemma hos en köpare fann polisen stulna Subutex-förpackningar i sågspånet på vinden till ett förråd. Foto: Polisen Umeå En av missbrukarna greps på Umeå flygplats när han var på väg till Stockholm med flera burkar Flunitrazepam. En annan greps med en större mängd Subutex som han förvarade i en gömma. Preparaten var nyligen stulna från Tamro och den anställde mannen greps i april 2008. Mannen, som hade familj och inga egna missbruksproblem, erkände att han sedan oktober 2007 stulit läkemedel på sin arbetsplats för att hjälpa en kompis som var missbrukare. Läkemedlen levereras till apoteken i plastbackar som är plomberade med ett plastband tvärs över locket. Mannen hade, trots plomberingen, kunna förskjuta locket på plastbackarna för att leta efter narkotiska preparat. När han hittat en intressant back tog han undan den och tog vid ett lämpligt tillfälle ur de preparat han var ute efter. Tamro gjorde ingen polisanmälan om stöld förrän i februari 2008. Tingsrätten ansåg däremot att de var bevisat att den anställde mannen i vart fall sedan oktober 2007 hade stulit tusentals Tradolantabletter, 3070 Flunitrazepam, 500 Stesolid, 200 Alprazolam, 220 Zolpidem, 200 Oxascand, 50 Oxycontin, 392 Subutex samt 19 engångsdoser och 100 tabletter Metadon. Preparaten hade mannen överlåtit till flera olika personer som i sin tur överlåtit en del till andra missbrukare. Den Tamroanställde mannen dömdes i Umeå tingsrätt till 5 års fängelse för grov stöld och grovt narkotikabrott och ytterligare 11 personer dömdes till mellan 1 och 4 år eller andra påföljder som böter, skyddstillsyn och samhällstjänst. Polisutredningen avslöjade stora brister i säkerheten vid transport av narkotiska preparat mellan Tamros lager och apoteken, bristande rutiner som nu förhoppningsvis är åtgärdade. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 59 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Är narkotikabekämpning inte längre ett prioriterat område? Vid årets slut hör det till att försöka sig på en summering av hur det har gått. Jag tänkte dock inte berätta om egna narkotikamål utan ha en lite mer utsträckt reflektion hur narkotikabekämpningen har utvecklats i Sverige de senaste åren. Den inriktning på brottsbekämpning i Sverige som skall finnas står ytterst att finna i regeringens budgetpropositioner och nu senast i Prop 2008/09:1. Där beskrives vilka mål som statsmakterna ställer på de rättsvårdande myndigheterna. Vad sägs då nu senast på området narkotikabekämpning? Svar: I stort sett ingenting. Narkotikabekämpningen göms bakom vissa formuleringar kring bekämpandet av grov organiserad brottslighet och att viss brottslighet är gränsöverskridande. Annars inget. Förr om åren kunde man se att narkotikabrott utgjorde att prioriterat område. Men som sagt inte numera. Granskar man de senaste årens verksamhetsberättelser som utges av Polisen och Åklagarmyndigheten så får man också klart för sig att narkotikabekämpning i sig inte längre är ett särskilt prioriterat område. Sedan Moblisering mot narkotika lagts ned tycks allt utvecklingsarbete i strävan att stoppa knarket lagts i malpåse. Jag har läst i Kriminalvårdens redovisning om drogsituationen 2005-2006 att det i kriminalvårdens häkten, anstalter och i frivården varje dag befinner sig uppskattningsvis 9000-10000 klienter som har mer eller mindre uttalade problem med narkotika. Nästan 40 % av dem som togs in i anstalt under 2006 var dömda för ett eller flera brott mot narkotikastrafflagen. En ökning med 10 % jämfört med 1997. På motsvarande sätt har andelen nyintagna narkotikamissbrukare på anstalterna ökat från 47 % till strax över 60 % under en tioårsperiod från 1997 till 2006. Brottsförebyggande rådet har i sin statistik presenterat siffror som säger att 10 344 personer lagfördes för narkotikabrott 1996 och 19170 personer 2005. Här finns dock en hel del ringa narkotika- § Rättsrutan § brott. Slutsatsen är med andra ord att narkotikabrottslingarna och narkotikamissbrukarna är dominerande på anstalterna och att narkotikabrotten i samhället har fördubblats. Man måste fråga sig om det är möjligt att upprätthålla en god bekämpning av det allt större samhällsproblem som narkotikan utgör utan särskilda prioriteringar. Det som slår en när man frågar runt bland poliser är hur få renodlade narkotikarotlar det finns kvar. Många narkotikarotlar har gått upp i allmänna brottsbekämpnings- och spaningsrotlar där våldsbrotten tar i anspråk en allt större del av tiden. Det har skett en smygvis nedprioritering av den aktiva narkotikabekämpningen. På liknande sätt kan man fråga sig vilken vidareutbildning som äger rum för de som är satta att bekämpa narkotika. Vilka samlade riktade resurser lägger polis-, tull- och åklagarmyndigheten på detta område? Förutom Rikskriminalens satsningar så är det tunnsått. Jag ser givetvis att SNPF fyller en stor funktion genom anordnandet av våra utbildningskonferenser och andra sammankomster för att fylla det tomrum som finns. Verkscheferna är vid inbjudan ofta trogna deltagare på konferenserna. Jag skulle som en nyårsönskan vilja att deras positiva attityd till SNPF även skulle sprida sig till chefer på lägre nivå, så att konferensdeltagarna uppmuntras att kompetensutveckla sig och inte motarbetas för den egen initiativförmåga man visar. Så ställ upp mot narkotikan! Var med och ställ krav på chefer och beslutsfattare att drogbekämpningen på nytt skall prioriteras. Hans-Jörgen Hanström Kammaråklagare § Rättsrutan § SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 61 Steroidrelaterade brott kräver större uppmärksamhet Den omfattande handeln med anabola steroider, AAS, belastar rättsväsendets myndigheter alltmer och missbruket av dessa preparat ger upphov till en mängd andra allvarliga brott. För att underlätta bekämpningen behöver kunskaperna, särskilt på chefsnivå, förbättras på detta område. AAS-seminarier lockade bekämpare SNPF arrangerade under hösten två AAS-seminarier i Stockholm och Göteborg. Seminarierna var öppna för all personal inom rättsväsendet och intresset för deltagande var stort. Fler än hundra personer, merparten utredare och spanare från polisen och tullen, hade anmält sig till respektive seminarium. Tydligen är det än så länge huvudsakligen på handläggarnivå som man har insett behovet av att skaffa sig mer kunskaper om AAS och den ökande brottsligheten kring dessa preparat. Tommy Moberg föreläste om preparatens farlighet, dels för missbrukarna själva i form av allvarliga fysiska och psykiska biverkningar och dels för personer i missbrukarnas närhet som ofta utsätts för hot och våld och skadegörelse. Gunnar Hermansson redogjorde för den illegala marknaden och gav tips och råd till handläggare av AAS-ärenden. Tommy och Gunnar har tillsammans med SNPF gett ut två böcker (se sid 77) i syfte att sprida information om AAS-problemet. Illegal beredning av anabola steroider En ny och växande trend är att AAS-preparaten i form av tabletter, kapslar och injektionslösning tillverkas egenhändigt av missbrukare och langare. Alla nödvändiga ingredienser kan köpas in via Internet och tillverkningen sker hemma i köket eller i andra osterila lokaler. Under de senaste tre åren har polisen och tulllen träffat på åtskilliga fall av sådan olaglig beredning av anabola steroider. På Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, används benämningen beredning av AAS-preparat när det görs illegalt på detta sätt. Vilken typ av utrustning och vilka olika medel och ämnen som brukar användas vid AASberedning informerades semi- nariedeltagarna i Stockholm om av Anna Zackrisson, förste forensiker på droganalysenheten, och i Göteborg av Ann-Kristin Ljung som är forensiker och har arbetat med AAS-ärenden på SKL sedan början av 1990-talet. Vad behövs vid beredningen Under några år har det varit möjligt att köpa de verksamma AAS-substanserna från Kina. Även vissa andra substanser som ingår i antiöstrogena läkemedel och i potensmedel tillhandahålls från vissa kinesiska företag och affärerna görs upp via krypterade mejl. Substanserna levereras i pulverform och skickas i regel med kurirfrakt. Leverantörerna hjälper också till att dölja försändelsernas innehåll med falska etiketter och deklarationshandlingar. Injektionspreparat För beredning av injektionsflaskor och ampuller behövs förutom de verksamma substanserna också vegetabiliska oljor eller etyloleat att blanda dessa med. Oftast tillsätts också något konserveringsmedel. Lösningen tappas därefter upp i små injektionsflaskor och den vanligaste storleken är 10 ml, men även 2 ml och 50 ml kan förekomma. Injektionsflaskorna försluts med gummipropp och kapsyl och för detta används en särskild tång. Flaskorna förses med etiketter som också görs hemma på datorn och printas ut, men det kan också hända att flaskorna är köpta med förtryckt text. Det innehåll och den mängd verksam substans i mg som står på etiketten behöver inte överensstämma med den verksamma substansen som finns i injektionslösningen. Tillverkarens namn är naturligtvis också fejkat och kan vara t.ex Nordic Supplement, TroyLab, Moonlight Pharmacy, XL Pharma eller Hard Core Labs. Där injektionsflaskor bereds kan man också finna filtreringsutrustning, recept, blandningsutrustning och vågar m.m. Datorer är också intressanta att undersöka i sammanhanget. Tabletter och kapslar Anna Zackrisson, förste forensiker på SKL, föreläste på seminariet i Stockholm. 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 För att bereda tabletter behövs, förutom den verksamma substansen, också bulkmedel, dvs. fyllnadsmedel som kan bestå av någon form av stärkelse eller laktos, glukos m.m. Allt blandas med hjälp av någon lämplig AAS-förpackningens information avgörande enligt hovrätt Vid illegal beredning av anabola steroider används bulkmedel av olika slag, ibland i stora mängder. utrustning och eventuellt ingår också färgämne i blandningen. Därefter hälls blandningen i en tablettmaskin som stansar tabletter i önskad form och med önskad prägling. Att bereda kapslar är något enklare eftersom här inte behövs någon tablettpress. Den färdiga blandningen fylls i tvådelade gelatinkapslar, vilket kan vara nog så petigt och kräver sin speciella men oftast enkla utrustning. Tabletter och kapslar förpackas i foliepåsar som svetsas samman, eller i plastburkar som förses med egna etiketter. Göta hovrätt anser att den information som anges på AAS-preparatens etiketter och förpackningar ska godtas vid beräkning av straffvärdet. En person åtalades vid Växjö tingsrätt för innehav av en större mängd anabola steroider – 33 000 enheter á 5 mg verksam substans. Den åtalade, som själv gjort uträkningen till enheter, hävdade att preparaten var inköpta för eget bruk eftersom han ägnade sig åt bodybuilding och skulle bygga upp sig inför kommande tävlingar. Tingsrätten accepterade mannens påståenden eftersom inget i utredningen sade emot detta och han dömdes till fyra månaders fängelse. Domen överklagades och den åtalade korrigerade i Göta hovrätt den mängd preparat han innehaft till 26 000 enheter á 5 mg. Eftersom det inte heller i hovrätten fanns någon utredning som motsade detta, godtogs den åtalades uppgifter. Göta hovrätt ansåg också att det var en lämplig metod att räkna om preparatens verksamma substans till 5 mg enheter för att göra en bedömning av straffvärdet. Den åtalade påstod också att samtliga preparat tillverkats av icke etablerade producenter och att de innehöll betydligt mindre mängd verksam substans än vad som angavs på förpackningarna. Han menade också att bäst före-datum passerats i många fall och att detta borde innebära ytterligare avdrag vid mängdberäkningen. Göta hovrätt fastställde dock att ”även om det var fråga om illegalt framställda preparat, får som utgångspunkt den koncentration som angetts av tillverkaren godtas som en faktor vid bedömning av straffvärdet”. Inte heller ska mängdberäkningen påverkas av att vissa preparat var relativt gamla, enligt hovrätten. Preparaten var ju ändå avsedda att användas och ge effekt under en tid framöver. Källa: Göta hovrätt, mål nr B 2746-07 Viktigt med dialog med labbet Från SKL:s sida är man angelägen om att polisen och tullen talar om när man misstänker att insänt beslagtaget material kan ha använts vid illegal beredning av olika preparat. Har man fått denna information på SKL görs redan från början en utökad undersökning. Från SKL kan utredare t.ex. få svar på vad kemikalier och utrustning används till eller hur stor mängd preparat som kan tillverkas av beslagtagen mängd rensubstans eller bulkmassa. Q GH Enligt Göta hovrätt bedöms straffvärdet efter informationen på etiketten. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 65 Kollegiala kontakter ovärderliga i brottsbekämpning TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON SNPF:s höstseminarium, som hölls i polishuset i Malmö fredagen den 14 november, lockade ett 80-tal deltagande medlemmar. Efter några timmar med intressanta föreläsningar, avslutades seminariet med en gemensam middagsbuffé. L änspolismästaren Eva Årestad Radner hälsade alla narkotikabekämpare välkomna till Malmö och till polishuset denna eftermiddag. Hon poängterade vikten av en effektiv narkotikabekämpning och inte minst viktigt är det att arbeta för att minska efterfrågan på illegala droger. Polisens arbete för att tidigt upptäcka missbruk är ett led i detta förebyggande arbete, vilket också har lett till att antalet anmälda narkotikabrott i Skåne har fördubblats sedan 2002. Narkotikabekämpning förutsätter ett starkt engagemang från alla inblandade och Eva Årestad Radner är glad över att det finns en förening som SNPF som bidrar till att öka engagemanget bland drogbekämpare som ett komplement till myndigheternas arbete. De flesta föreläsningarna på seminariet handlade om drogsituationen på Balkan och smugglingen av heroin och andra droger som utgår därifrån eller transiteras via balkanländer. Två serbiska polischefer, som SNPF:s vice ordförande Anders Stolpe lärt känna under sin pågående tjänstgöring i Belgrad, gav åhörarna en detaljerad bild av drogbekämpningen i Serbien. De beskrev också några lyckade operationer som inneburit samarbete med polis i Sverige och andra länder. (Vi kommer att belysa situationen på Balkan och smuggling av droger längs Balkanrutten i några artiklar i nästa nummer av tidningen.) Solveig Wollstad, chefsåklagare på internationella åklagarkammaren i Malmö, och kriminalkommissarie Håkan Adler, Länskriminalen i Malmö, berättade om Operation Joshua som slutade med 18 kilo heroin i beslag och 10 års fängelse vardera för tre smugglare. Länspolismästare Årestad Radner. 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Eva Veljko Popara t v är chef för polisens nationella brottsspaningsenhet i Serbien och Ivan Brandic är chef för narkotikabekämpningen i landet. Tull och polis i Skåne hade information om att tre Kosovoalbaner hyrt en bil för att åka till Kosovo och hämta ett parti heroin. Solveig Wollstad arbetade då på Eurojust i Haag. Hennes insats som samordnande åklagare i Europa, och hennes goda personliga kontakter med kollegor på Eurojust och i andra länder, gjorde operationen framgångsrik. Polis och åklagare i flera berörda länder gjorde med kort varsel den kontrollerade leveransen av heroin genom Europa möjlig och smugglarna kunde gripas och lagföras efter ankomst till Sverige. Kriminalinspektör Ulf Holst från Länskriminalens underrättelsetjänst i Göteborg ha sedan mitten av 1990-talet kartlagt narkotikaligor från Balkan. Han har också skapat ett nätverk av ovärderliga kollegiala kontakter, ett nätverk som utökades ytterligare genom samvaron med de serbiska polischeferna Ivan Brandic och Veljko Popara i Malmö. Seminariets sista föreläsning beskrev Projekt Marduuf. Petter Norman och Helen Lundberg från tullen i Malmö berättade om organiserad smuggling av den östafrikanska drogen kat. Detta intressanta projekt kommer de själva att skriva om i en kommande artikel. Q Seminarier på Schloss GIMBORN 2009 S eminarier på IBZ Gimborn – IPA-s utbildningscentra på Schloss Gimborn i Tyskland, har en stark polisiär prägel men passar mycket väl för åklagare, advokater, domare, tullare, socialtjänst, lärare osv. Till dessa seminarier anmäler du dig själv genom undertecknad, May-Britt Rinaldo, och anmälan är bindande. Ledighet och kostnader ansvarar du själv för. Medlem i IPA (International Police Association) subventioneras av IPA Sverige. Anmälan skall innehålla: Seminarienummer, ditt namn, adress – privat och tjänste, telefon och mobil – privat och tjänste, e-mailadress och eventuellt medlemsnummer i IPA. IPA-medlem betalar 205 Euro per seminarium och övriga betalar 245 Euro. I priset ingår del i dubbelrum, samtliga måltider (ej dryck) på Gimborn och alla föreläsningar. Önskas enkelrum kostar det 10 Euro extra per natt och anländer du en dag tidigare kostar det 20 Euro för del i dubbelrum och med frukost. Alla kostnader betalas på plats. IPA 24 (21. – 25.09.) Internal Security and personal Rights in conflict – Possibilities and restrictions on modern information gathering and digital surveillance (German/English) Här följer ett urval av 2009 års engelskspråkiga och även ett par tyska seminarier. För hela listan gå in på www.ibz-gimborn.de IPA 25 (05. – 09.10.) Mobbing und Stalking – Gewalt im persönlichen Nahfeld – Aufgaben für Polizei und Sozialarbeit IPA 04 (09. – 13.02.) Driving under influence of drugs – Consequences and legal deterrents (German/English) IPA 26 (19. – 23.10.) Demographic change – A Europewide trend: Cause and consequences for society and police (German/English) IPA 07 (09. – 13.03.) Organised Crime and Human Trafficking – social conditions, repression and prevention (English) IPA 28 (16. – 20.11.) Alternative forms of conflict resolution – Justice, Police and community organisations seeking new forms of justice (German/English) IPA 08 (16. – 20.03.) Legale und illegale Drogen – Ansätze zu Prävention und Repression, das Spektrum des Drogenmissbrauchs in Europa Medlemmar i Svenska Narkotikapolisföreningen och övriga som läser medlemstidningen hälsas välkomna med anmälningar och frågor till: IPA 13 (11. – 15.05.) Gang Culture and gang related crime – judicial and social aspects (English) May-Britt Rinaldo, Polismyndigheten i Västra Götaland E-mail [email protected] IPA 16 (15. – 19.06) Nach dem Spiel ist vor dem Spiel - Gewaltkriminalität im Umfeld von Fußballspielen IPA 17 (22. – 26.06.) Youth crime – Forms and causes: Prevention and detection/ (Targetgroup: young officers up to 35 years) (German/English) IPA 20 (24. – 28.08.) Right wing extremism – between violent Neo nazism and social protest: Cause, detection and prevention (German/English) Fakta om IBZ Gimborn Informations- und Bildungszentrum Schloss Gimborn grundades av IPA för mer än 30 år sedan. Slottet, som har anor sedan 1200-talet, ligger i ett kuperat och skogbevuxet område 4,5 mil öster om Köln. Varje år arrangeras ett trettiotal IPA-seminarier i Gimborn för medlemmar från hela världen. Hemsida: http://www.ibz-gimborn.de SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 69 Norska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Trondheim TEXT: HEIDI JOENSUU ”Ladies and Gentlemen – Welcome to Hell!” Med dessa ord inledde ordförande Lars Holmen den norska årliga utbildningskonferensen utanför Trondheim. Oroväckande kanske, men lugnande när vi förstod att den lilla orten och faktiskt även konferenshotellet hette just Hell. Konferensen hölls den 10-12 oktober och programmets huvudtema var narkotikamissbruk hos samhällsgrupper som normalt inte brukar klassas som missbrukare, med kokain som huvudpreparat. På programmet stod även föredrag om narkotikasituationen i Afghanistan, människosmuggling, telefonavlyssning i förhörssituationen m.m. Från Storbritannien kom poliserna Sam Johnson och Brian Chappell. Sam Johnson pratade om svårigheterna att hantera moraliska och faktiska dilemman inom kontrollarbetet i mötet med andra kulturer. Ett längre referat av föredraget redovisas i en separat artikel här intill. Brian Chappell pratade om informanthantering i London, bl.a. användandet av barn och tonåringar som uppgiftslämnare. Kontroversiellt men nödvändigt med de många tonårsmord som drabbat landet på senare tid. Under fredagens invigning fanns flera celebra gäster såsom riksåklagaren som började sitt anförande med att betona: Ni är viktiga! Konferensen är viktig och föreningen är viktig! Den norska tulldirektören framhöll det goda resultat som myndigheten gjort under året, bl.a. hade beslag hos sväljare ökat markant. Föreningens ordförande Lars Holmen betonade att polisen måste satsa på ledet mellan den organiserade kriminaliteten och missbrukarna. Q NNPF i Trondheim på Rica Hell Hotel. Foto: Gunnar Hermansson Den svåra kontrollsituationen TEXT: HEIDI JOENSUU Som svart polis har Sam Johnson råkat ut för diskriminering på grund av hudfärg både som polis och som privatperson. Idag arbetar han heltid med att utbilda kontrollpersonal i att hantera de svårigheter som kan uppstå i mötet med personer från andra kulturer. Sam Johnson tyckte att NNPF verkar vara en bra förening, med engagerade tjänstemän som utbildar sig på sin fritid. Men när han ser deltagarna kan han konstatera att det inte är en förening som representerar samhället, vilket är en stor brist. Etniska grupper inom narkotikahanteringen Narkotikahanteringen är en internationell verksamhet som utgör ”Big Business”. Stora pengar hanteras och pengarna används bl.a. för att finansiera terrorism. Olika preparat hanteras traditionellt av olika etniska 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 grupper. Exempelvis sköts merparten av kokainsmugglingen av colombianer och merparten av heroinsmugglingen av turkar. Men ser man till hela kedjan – smuggling, försäljning, langning och missbruk – så är de flesta etniska grupper representerade. Även den inhemska befolkningen, men i olika roller och situationer. Sam Johnson, polis på Home Office i England, som undervisar kontrollpersonal om rätt bemötande av personer från andra kulturer. Kontrollarbete baserat på känsla eller kunskap? Att kontrollera någon enbart på grund av hudfärg eller etnisk bakgrund är ett sätt att diskriminera människor. Ofta trivialiserar myndigheter problemet, exempelvis säger tullare: ”Vi tar inte ut någon för kontroll enbart på grund av hudfärg, det är ju bara så att sväljare ofta visar sig vara mörkhyade.” När Sam Johnson landade på Trondheims flygplats inför konferensen, tror ni att han blev sedd som kollega eller som misstänkt smugglare? Misstänkt smugglare eftersom han togs ut för tullkontroll, trots att han är polis, född i Europa och bl.a. har bott i Norge flera år. för din tjänsteutövning på det sättet. Ska vi respektera det eller tycka att det är misstänksamt? Att respektera det leder till större nytta för dig som tjänsteman och det underlättar ditt arbete. Det är myndigheten som har makten och det är aldrig fråga om ATT vi ska göra vårt arbete. Men kanske HUR. Exempelvis kan man ta på sig handskar om man ska kontrollera en koran, låta en kvinna kontrollera en muslimsk kvinna mm. Utgå inte från att datum och tid betyder detsamma för alla som för dig. Vidare ses barnen i vissa afrikanska kulturer som ”allas barn”, varför du kanske inte får svar på vem som är barnets ”riktiga förälder”. Frånvaron av ögonkontakt behöver inte betyda att personen ljuger. Och om du inte vet hur du ska agera i en situation, fråga! Säg: Jag måste och kommer att utföra denna kontroll. Men hur kan jag göra det så att det passar dig bättre? Sam Johnson säger: ”Let people have a chance to surrender before You beat them up.” ” One can see the condition of a nation by examining its police service Winston Churchill Förtroende ger information Inom kontrollarbetet är det lätt för fördomar att planteras och sprids till att i slutändan utmynna i diskriminerande handlingar. Fördomar som att vissa folkgrupper är mer eller mindre kriminella, vissa mer eller mindre intelligenta osv. Men en kontrollerande myndighet borde fråga sig: Hur vill vi att folk från olika kulturer ska se på oss som organisation? Att vi gör rätt saker vid rätt tidpunkt kanske? Kunskap om kulturer – Hur gör vi? Kunskap om olika kulturer är oerhört viktigt. När Sam Johnson flyttade till Norge märkte han att folk inte bad om ursäkt om någon knuffade till honom. ”Dom är oartiga mot mig för att jag är neger”, tänkte han. Det visade sig vara fel, att be om ursäkt som man gör i England gör man helt enkelt inte i Norge. Detta bevisar att vad du ser och uppfattar beror helt och hållet på dina egna erfarenheter. Vidare kan den egna uppfattningen leda till missförstånd i kommunikationen med andra. Även om du säger ordet neger, kan den du pratar med höra ordet nigger. Vars och ens verklighet är bara den egna! Ökad kunskap gör därmed att din uppfattning och dina beslut blir mer korrekta. Om du tror att någon som inte tittar dig i ögonen ljuger, kan det istället bero på att man i vissa kulturer visar respekt Det är allvarligt för myndigheters brottsbekämpande arbete om andra etniska grupper inte har förtroende för arbetet. Och om myndigheten inte representerar samhället ökar utanförskapet och känslan av att ”dom inte är till för oss”. Individer ur grupperingarna vill då inte söka arbete hos myndigheten och, lika viktigt, de vill inte lämna information till myndigheten. I Storbritannien har man s. k. ”faith officers” som arbetar ute i problemområdena. Detta för att öka människors förtroende för polisen, att få dem att prata och att lämna viktiga upplysningar. Något som – om arbetet hade inletts tidigare – kunde ha bidragit till att terrorattentaten i London inte skulle ha inträffat. ”Communities defeat terrorism – not the police” Sam Johnsons recept mot att undvika dylika problem i kontrollarbetet är att ha rätt kunskap, använda rätt metoder och personer och de kommer att göra jobbet rätt. Och om kontrollerande myndigheter vill ha andra och bättre resultat måste man göra förändringar. Verksamhet som leds med kunskap om mångfald ger resultat – bland annat i form av viktig underrättelseinformation. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 73 Boktips Snö ska falla över snö som fallit Det verkar aldrig sluta snöa den vintern… Boken är den norske författaren Levi Henriksens första roman som fått norska bokhandlarpriset för årets bästa roman. Boken handlar om bygdens slagskämpe och problembarn Dan Kaspersen. Han återvänder till sin fädernesgård efter 2 år i fängelse för knarksmuggling. Båda föräldrarna är sedan länge döda och brodern ska precis begravas efter att ha hittats avgasförgiftad i sin bil på gården. Dan och brodern Jakob hann aldrig träffas efter fängelset. När dessutom granngubben hittas brutalt misshandlad riktas alla misstankar mot Dan. Romanen handlar till stora delar om att återvända hem, ställa sig rakryggad upp och skrota det gamla för något nytt. Den är skriven med stor inlevelse med ett vackert o målande språk och mycket läsvärd. Förlag: Kabusa Författare: Levi Henriksen MAFFIA Tomas Lappalainen är född 1958 och han är en stor Italienkännare, journalist och författare. Han ger läsaren en bakgrund till maffians uppbyggnad och varför situationen ser ut som den gör. Vi upplever nog lite till mans en skräckblandad förtjusning när vi hör talas om den sicilianska maffian. Maffian är definitivt inget att glorifiera och anledningen till att maffian existerar på Sicilien är inte för att man behöver en stat, utan folket på ön identifierar sig med familjen, gruppen och klanen istället för med religionen, landet och partiet. Att skriva om maffian innebär alltid en risk att hemfalla åt frosseri i mord, våld och hämnd. Lappalainen viker knappast undan från de frågorna men han går så mycket längre genom att sätta in dem i sitt rätta sammanhang. Boken är välskriven, och oavbrutet intressant och för första gången på svenska så är maffian förståelig. Förlag: Fischer & Co Författare: Tomas Lappalainen Boktips: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Jonas Hartelius torde vara alltför välkänd för denna tidnings läsare för att behöva någon närmare presentation. Detta enmansuniversitet inom narkotikapolitiken har under många år publicerat en rad lika välskrivna som kunskapsrika artiklar. Nu har Jonas Hartelius samlat och bearbetat ett antal artiklar och förstärkt deras inriktning i boken Nytt fokus på narkotikamissbruket (Hjalmarsson & Högberg, Stockholm 2008). Boken ska läsas eftertänksamt, även om den är lättläst: det är tunga, ibland bedövande argument som författaren lägger fram. Narkotikakontroll kan gälla utbudssidan, dvs. produktion, marknadsföring och distribution, och efterfrågesidan, dvs. konsumtion – i det här fallet lika med missbruk. Jonas Hartelius tema är att en framgångsrik narkotikapolitik, vid sidan av den självskrivna utbudskontrollen, fordrar en koncentration på efterfrågesidan men att denna kommit i skymundan. Men även på utbudssidan kan man göra förödande misstag. I bakgrunden till ”opiumkriget” i Kina låg europeiska staters krav på att få sälja opium; det tog mer än ett sekel att slutligt få bukt med det missbruk som följde. Andra exempel på producentsidans förödande verksamhet är den internationella handeln där profithungriga narkotikakungar arbetar enligt samma avancerade metoder som vilken världsomspännande koncern som helst. Boken leder fram till en slutsummering att det krävs en starkare inriktning på konsumentledet. Därigenom ska man slå ut all lönsamhet i narkotikadistribution. På vägen dit tar Jonas Hartelius upp hård kritik mot det faktum att narkotikakontrollen inte är något eget kompetens- och kunskapsområde, inte har någon väl definierad, accepterad och överförbar kunskap som kan få samhället att undvika de missriktade förslagen till olika former av harm reduction-åtgärder. Polisens och tullens förebilder hämtas från det militära området, i stället borde de hämtas från det medicinska-epidemiologiska eller ekonomiska området. Jonas Hartelius har själv under årens verksamhet som författare, föredragshållare och sakkunnig inom området visat att det går att samla en sådan kunskap. Om det är någon som kan sammanfatta dessa kunskaper som grund för ett allmänt accepterat, övergripande narkotikapolitiskt system – en slags ”allmän teori” – är det Hartelius. Men begreppen utbud/producentsida och efterfrågan/konsumentsida räcker i så fall inte: här behövs en fördjupad analys av vad som verkligen sker i mötet mellan utbud och efterfrågan. Jan Malmstedt Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org NYH E T! Anabola Androgena Steroider Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, och tillgången på dessa preparat på den illegala marknaden har flerdubblats på tio år. AAS-missbrukare belastar sjukvården eftersom de kräver behandling för de psykiska och fysiska skador som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt många. Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och nu har författarna till boken Mandom, mod och morske män kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format som på ett okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i ämnet. Ur innehållet: Missbruk av anabola steroider - vem, varför, när, var och hur? Effekter och bieffekter Behandling av AAS-missbrukare Preparatöversikt AAS och lagen Smuggling, beslag, illegal tillverkning, AAS och Internet AAS och våld m.m. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 9.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en bred översikt över de vanligaste aktuella drogerna på den illegala svenska marknaden. Den är lämplig vid grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst, frivilligt arbete, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård, personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning. Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 77 Lösning Kryss 3-08 Följande fem korsordslösare drogs denna gång som vinnare bland dem som skickat in rätta lösningar. Dubbla trisslotter kommer. Grattis till Sune Jansson, TUMBA Inga-Britt Bergstrand, ÖREBRO Tommy Larsson, RINGARUM Lars Norberg, SPÅNGA Lena Eriksson, KIL Alla krysslösare önskas en GOD JUL och GOTT NYTT ÅR STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendier till CNOA:s (California Narcotic Officers Association) och ev. TNOA:s (Texas Narcotic Officers Association) årliga utbildningskonferenser. Styrelsen beslutar i början av året huruvida båda stipendiaterna reser till CNOA eller om ett stipendium skall avse TNOA. Resorna sker alltid tillsammans med någon ur SNPF:s styrelse. För datum, se www.cnoa.org resp. www.tnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Nytt för i år! Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Mediahusets stipendium Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium 10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org Kryss 4-08 Lösningar skall senast den 2 februari 2009 sändas till: Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
![Augustikonferens 2015 program 2[1].](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/004213667_1-cc7db42a8c4d335d92f5c86842078a26-250x500.png)
© Copyright 2024