1. No category

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
KLIMATSMART
i Stockholm
Upptäck
Stockholms
pärlor
5
tips i
vår och
sommar
Ekokocken Carolas bästa recept:
Det går att göra
skillnad med bra
och god mat
Klimatsmarta tips och
recept för alla Stockholms
vardagskockar!
Cykling – en het
trend i Stockholm
Från miljonprogram
till miljöprogram
Nu solcellstätast i Sverige
Stockholm tar täten i satsning
på smarta städer
Distribueras med Dagens Nyheter 8 maj 2015
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
2
Klimatomställningen
ska genomsyra
alla beslut som
Stockholms stad tar.
Innehåll
4 Ekokocken Carola:
Det går att göra skillnad med bra
och god mat
6 Ny klimatkokbok:
Klimatsmarta tips och recept för
alla Stockholms vardagskockar
8 Städer har en nyckelroll
i klimatarbetet
Finansborgarråd Karin Wanngård
10 Cykla i Stockholm
Ett klimatsmart sätt att ta sig runt
i staden
12 Upptäck Stockholm
med mobilen
Ladda ner appen! Vi ger 5 tips att
upptäcka i vår och sommar.
15 Järva - solcellstätast
i landet
16 Burhan Yildiz – håller Järva rent och snyggt
18 Hallå där, Örjan!
Energi- och klimatrådgivaren
20 GrowSmarter
Hållbar tillväxt med smart
miljöteknik
23 Väg dina klimatutsläpp
I
Tillsammans når vi
klimatmålen!
vintras gick ett brev ut till Stockholms
skolor. I brevet ombads barnen att
komma med förslag på roliga saker
som kunde inrymmas i en parkeringsruta istället för en bil. När färre väljer
bilen kan vi använda parkeringsrutorna till annat. Själv tänker jag spontant
på cykelbanor, planteringar eller uteserveringar, men bara fantasin sätter gränser.
Och det är ju klart att barnen ska vara med
och komma med förslag när vi planerar
staden!
Klimatomställningen ska genomsyra
alla beslut som Stockholms stad tar. Nu
pågår ett arbete för att göra det lättare för
stockholmarna att välja cykeln, bussen
eller promenaden istället för bilen. Stockholms skolor bidrar just nu med förslag till
en ny parkeringsstrategi i staden.
70 procent av världens utsläpp sker i
städer. I Stockholm skärper vi våra lokala
klimatmål. En god bit på vägen kommer vi
genom politiska beslut, exempelvis genom
att fasa ut fossila energikällor och ersätta
dem med förnybar energi. Visste du att
Sveriges solcellstätaste område finns i
Järva, men att kolkraftvärmeverket i Värtahamnen är Sveriges sjunde största källa till
koldioxidutsläpp? År 2020 vill vi sluta
elda med kolet, och ett nytt biokraftvärmeverk öppnas i Värtahamnen redan nästa år.
För att möta klimatförändringarna måste
stockholmarna ges förutsättningar att göra
klimatsmarta val. Ett exempel är att den
mat vi äter och slänger, står för omkring en
tredjedel av vår klimatpåverkan. Klimatavtrycket för ett kilo nötkött är till exempel
cirka nio gånger större än det är för ett kilo
fågel. Mycket mat slängs dessutom i onödan. Det är därför viktigt att både tänka på
vad man äter och vad man kastar. Av det
matavfall som ändå kastas kan vi göra biogas. Därför satsar nu staden stort på att öka
andelen insamlat matavfall och öka stockholmarnas kunskap om matens klimatpåverkan.
Det är ett arbete
vi måste göra
tillsammans!
År 2014 blev det varmaste året som
någonsin uppmätts. Stockholmarna ser
utsläppen av växthusgaser som ett stort
miljöproblem och inser att ohållbar konsumtion av mat och varor är en bidragande
orsak till klimatförändringarna. För att
kunna bidra till arbetet att begränsa klimatförändringarna behöver vi få en ökad kännedom om utsläppen från stockholmarnas
konsumtion, både av sådant som produceras inom och utanför kommungränsen.
Därför har staden nu fått i uppdrag att försöka beräkna klimatavtrycket från stockholmarnas totala konsumtion.
Jag känner att jag har ett starkt mandat
från stockholmarna att fortsätta arbetet för
en klimatsmart stad. Det är ett arbete vi
måste göra tillsammans!
Katarina Luhr (MP)
miljöborgarråd
unitemedia.se
Projektledare: Thomas Lahti, [email protected]
Grafisk formgivare: Jessica Nyström
Tidningen “Klimatsmart i Stockholm” är ett initiativ av Stockholms stad i samarbete med UniteMedia. Tidningen är en del
av Klimatsmarta stockholmares verksamhet att ge tips och inspirera stockholmarna till en mer klimatsmart vardag. Vid
frågor om innehåll kontakta: Projektledare och redaktör på miljöförvaltningen: Anna Havula, [email protected]
samt Biträdande redaktör: Anette Riedel, miljöförvaltningen. Webbsida: www.stockholm.se
Redaktion: Tidningsmaskinen.com
Omslagsfoto: Gunnar Bergkrantz
Tryck: BOLD Stockholm
Hela denna bilaga är tryckt på miljövänligt papper.
Snart kan matsvinnet
i skolan minska med
167 ton
Förra året ingick åtta stockholmsskolor i ett
pilotprojekt med syftet att minska matsvinnet.
Det visade sig att svinnet minskade med i snitt
23 procent under testperioden. Målet är att
samtliga av Stockholms stads skolor ska minska
mängden slängd mat. Då skulle matsvinnet kunna
minskas med hela 167 ton per år.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
4
Carolas kålrotstips!
Så otroligt gott,
behöver inte
ens tillagas
• Skalad smakar den lite träig
• Med tunna skivor kommer sötman fram
• Skrapa med en sked – smakar som godis
Ekokocken Carola Magnusson:
Det går att
göra skillnad med
bra och god mat
Det började med skolmat. Idag 20 år senare är hon en av Sveriges främsta ekokockar, mångfalt
prisbelönad och med ständigt fokus på ren, god mat som också är bra för miljön. Därför är det
inte förvånande att det är just Carola Magnusson som skrivit recepten i klimatkokboken ”Det
smarta köket” som Stockholms stad nu lanserar. Text: Per-Åke Hultberg Foto: Gunnar Bergkrantz
V
i träffas en solig vårdag ute
vid natursköna Stora Skuggan, mitt emellan universitetet och nybebyggelsen i miljöprofilerade Norra Djurgårdsstaden. Stora Skuggans
Wärdshus är Carola Magnusson senaste projekt,
ett i raden sedan starten 1995 då hon som ”matmamma” mötte skolmaten som hennes egna
barn serverades. Och det var ingen angenäm
upplevelse.
– Det var en chock att se vilken mat mina
barn fick i skolan. Potatismos som smakade
plast, brunsås som luktade metall och till det ett
odefinierbart kött. I min värld är det självklart
att mat ska smaka mat. Så jag hade ett resonemang med skolledningen, varför inte göra
något bättre med skattebetalarnas pengar?
Carola som är ekonom i botten tog sig an
utmaningen med hull och hår. Alla svårigheter,
för att inte säga omöjligheter som anfördes –
”upphandlingsproblematik, styrning uppifrån
och stordriftsfördelar” – stoppade henne inte.
Inte heller alla, som hon säger, jättejobbiga
konsulter. Tala om envishet!
– Den finns kvar, säger Carola och skrattar.
Som tur var rektorn genuint matintresserad.
Även politikerna var med på noterna, annars
hade det varit svårt få till en förändring.
För Carola handlade det om att 225 barn
skulle få äta bra ”hemlagad” mat, fri från tillsatser av syntetiska ämnen. Vill man förändra i
det stora måste man börja i det lilla, som hon
säger.
Det hela slutade med, eller snarare började
Det lilla var och
en gör, att till exempel inte slentrianhandla mat,
eller kasta bort
mat i onödan, påverkar vår framtid
här på jorden.
med, att Carola jobbade som vikarie i skolköket i tre veckor. Uppvärmningsköket blev nu
tillagningskök. Handlingsplanen hade en tydlig inriktning på miljö.
– Vi skulle själva laga maten, den skulle vara
ekologisk och den skulle göra barnen glada.
Och de blev inte bara glada, de började äta.
Matsalen luktade plötsligt mat, nybakat bröd,
inte plast. Föräldrarna engagerade sig, alla pratade mat, så jag blev kvar. Jag kunde ju inte
lämna barnen, säger Carola med ett leende.
Snart hade både tidningar och tv varit på
plats och berättat om skolans matförvandling.
En reporter sa till Carola, ”det här kommer att
förändra hela ditt liv”.
– Och det har det verkligen gjort. Det är helt
fantastiskt. Det är så viktigt att följa sitt hjärta.
Jag hade ju då ingen aning om vart det skulle
leda, inget facit. Men jag hade så roligt hela
tiden, även nu. Det känns alltid kul att gå till jobbet. Jag får ju arbeta med det som är mitt största
intresse i livet.
– En sak är säker, mat är så stort och så viktigt. Det går att göra skillnad med bra och god
mat. Det lilla var och en gör, att till exempel
inte slentrianhandla mat, eller kasta bort mat i
onödan, påverkar vår framtid här på jorden.
Välj åtminstone en ekologisk produkt. Det lilla
är inte oviktigt!
Barnens skolkök var alltså starten på Carolas matresa. Idag driver hon sju skolrestauranger, dessutom tre publika restauranger och
har nu skrivit sin sjätte kokbok. Men kärleken
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Carola Magnusson
Född: i Örebro, uppväxt i Bäckhammar
i Värmland
Utbildning: ekonom och i mormors kök
Arbete: Ägare till företaget Carolas
Eko, driver sju skolrestauranger samt tre
publika restauranger, bl a Matmekka
på Etnografiska museet. Har skrivit sex
kokböcker.
Utmärkelser: ”Årets Werner” (Werner
Vögeli) redan 1997, gastronomiska
Akademiens silvermedalj samt 18 andra
fina priser.
Familj: Man, fyra barn och fem barnbarn.
Läser just nu: Koral av Louise Boje af
Gennäs
Framtidsdröm: att få en pratstund i
lugn och ro med Bill Gates, Microsofts
grundare.
Knäckebröd bakat i
Leksand med dalakraft.
Vill man förändra i det stora måste
man börja i det lilla, säger Carola.
till mat började långt tidigare. Redan i barndomen, hemma hos mormor på landet utanför
Örebro, väcktes intresset.
– Mormor gjorde allt. Grisen slaktades på
gården, hon nackade och plockade höns, hade
en stor potatisåker och buskar av alla de slag.
Hon tog vara på allt och lagade maten från
grunden. Det präglade mig och påverkar mig
fortfarande i allt jag gör.
Varför blev det då ekologiskt?
– Min huvudsakliga idé var att laga maten
från grunden för att få upp näringen. Sedan
insåg jag att det ekologiskt odlade smakade så
mycket bättre och att det dessutom höll bättre
kvalitet. Så valet var egentligen ganska enkelt.
Dessutom testade jag allt på mormor, hon om
någon kände skillnaden och blev kvittot på att
maten smakade på riktigt.
– Ett viktigt steg är att behålla kunskapen att
odla, men också att laga mat på riktigt, som
mormor gjorde. Mat ska smaka mat! Tänk dig
själv, väldigt många som växer upp idag har aldrig ätit en riktig måltid. Det måste vi ändra på!
– Det som driver mig är att jag aldrig slutar
vara nyfiken. Hjärtat klappar fortfarande för
mat. Det är så roligt och det finns alltid något
man kan göra bättre. Jag har flera spännande
saker på lut, men det tar vi en annan gång,
avslutar Carola med ett stort leende.
Gott knäckebröd bakas inte bara av goda
råvaror utan även med ett gott samvete.
Därför är all den energi vi använder i vårt
bageri i Leksand 100% fossilfri. Redan 1952
sattes den första värmeväxlaren in och vi
värmer alla våra lokaler med spillvärmen från
bakugnarna.
http://www.leksands.se/miljo
5
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
6
Recept ur den nya
klimatkokboken!
G - glutenfritt recept
L - laktosfritt recept
GL - gluten- och laktosfritt recept
Det smarta
köket
– klimatsmarta tips och recept
för alla Stockholms vardagskockar
G
GL
Dillig potatis med gulbetor
400 g färskpotatis
400 g gulbetor
1 dl hackad färsk dill
40 g smält smör
4 personer
1. Skala och skär potatis och gulbetor i fina bitar och
koka i lättsaltat vatten. Ånga därefter av. Spara gärna
det smakrika kokvattnet att ha till matlagning en
annan dag.
2. Smält smöret, lägg i dillen och häll över de varma rotsakerna. Servera bums.
G
Stekt färsk sejfilé med
pressgurka och sparris
Zucchini- och halloumiplättar
med heta tomater
2 zucchini, medelstora
1 gul lök
200 g halloumi
5 cm purjolök
2 dl groddar
Svartpeppar
Rapsolja
Heta tomater
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
4 personer
Rapsolja
20 små tomater eller 6 stora
3 msk tomatpuré
1 dl vatten
Chilipulver
Salt
Svartpeppar
GL
1. Skölj och riv zucchinin på den grova sidan av rivjärnet.
Strö över salt och låt dra i 15 minuter så att vätskan dras
ur.
2. Skala och klyfta den gula löken. Riv halloumin på den
grova sidan av rivjärnet. Strimla purjolöken. Krama ur
vattnet ur zucchinin och blanda samman med lök, ost och
groddarna till en röra, krydda med svartpeppar.
3. Heta tomater: Skala och hacka den gula löken och vitlöken. Fräs i rapsoljan i medelvarm stekpanna. Skär de små
tomaterna i fyra delar eller i små aptitliga bitar. Låt steka
med lökhacket i några minuter. Tillsätt tomatpuré, vatten
och kryddor och koka ihop till en härlig kompott – det tar
bara någon minut.
4. Forma plättar med fuktiga händer och stek i rapsolja till
fin färg. Servera med heta tomater och rostad potatis eller
en ljuvlig sallad.
5. Går även utmärkt att servera som vegetarisk hamburgare.
Klipp ut och
hämta ditt eget
exemplar av
kokboken!
När: 4-7 juni 2015
Plats: Smaka på Stockholm-festivalen i
Kungsträdgården, Stockholms stads tält
Gäller så långt lagret räcker.
600 g färsk sejfilé
2 l kallt vatten
2 msk salt
Pressgurka
1 slanggurka eller 5 Västeråsgurkor
1 dl socker
1/2 dl ättika, 12%
1 1/2 dl kallt vatten
1/2 dl finhackad persilja
Grön sparris
20 gröna sparrisar
Vatten
Salt
4 personer
1. Lös upp saltet i det kalla vattnet och lägg i portionsbitar av
sejfilén. Ställ kallt och låt rimma i minst en timme.
2. Pressgurka: Skölj och skiva gurkan tunt. Lös upp sockret
4 personer
Pannacotta med chiafrön
och bär
6 dl sojamjölk, eller annan mjölk
6 msk chiafrön
1/2 tsk vaniljsocker
Sylt:
1 l blandade bär (blåbär, hallon)
1/2 dl vatten
3 dl socker
1. Värm upp hälften av sojamjölken så att den nästan kokar. Ta
av från plattan och häll på resten av sojamjölken så att det
blir ljummet. Tillsätt chiafröna och vispa så att de inte
klumpar ihop sig. Smaksätt med vaniljsocker.
2. Häll upp på glas och ställ i kylen i minst en timme. Servera
med en god sylt på vintern och färska bär på sommaren.
Tips! Sylt: Koka samman i ca 10 minuter. Häll upp i väl rengjord glasbunke. Förvara kallt.
i ättikan och vattnet. Häll lagen över gurkan och låt stå en
stund så att gurkan blir slak. Blanda ner den finhackade
persiljan i samband med servering.
3. Sparris: Koka upp så lite vatten i en vid kastrull att det
knappt kommer att täcka sparrisen när den ligger på botten. Salta och lägg försiktigt ned sparrisen. Låt koka i ett
par minuter. Provstick sparrisen för att veta när de är
klara – det ska finnas lite motstånd kvar. Häll av kokvattnet och spola sparrisen kall direkt så att den fina gröna
färgen behålls.
4. Ta upp fiskfilén och lägg på hushållspapper. Stek på medelvärme i rapsolja. Använd gärna en hushållstermometer
i fisken – när den visar 53 grader är fisken perfekt.
5. Servera med pressgurka, grön sparris och nykokt färskpotatis.
Tips! När du smakar på saltvatten som ska användas för att
rimma fisk så ska det smaka som en kallsup på Västkusten.
Den fisk som eventuellt fastnar i stekpannan kan skrapas upp
och sedan knaperstekas – det blir ett gott och lite knaprigt
strössel.
Läs alla recept och tips här:
stockholm.se/smartakoket
Så halverar du din
klimatpåverkan
från maten
7
Foto: Johan Pontén
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Anna Havula, kommunikatör och projektledare, miljöförvaltningen.
Hur kan man äta mer klimatsmart och samtidigt gott? Hur kan maten som
glömts bort i skafferiet räddas innan den blir för dålig? Att bli smart i köket är
enklare än du kanske tror. Med medvetna val kan du halvera din egen klimatpåverkan från maten. Stockholms stads nya klimatkokbok Det smarta köket
ger dig recepten och tipsen som gör det möjligt.
Varför behövs en klimatkokbok?
– En tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan kommer från maten och matens
utsläpp ökar. Utsläppen av växthusgaser från
den importerade maten som vi äter ökade med
90 procent mellan 1993 och 2012, säger Anna
Havula, kommunikatör och projektledare på
miljöförvaltningen.
– Genom att tänka på vilken typ av mat vi
väljer att äta, och slänga mindre mat, kan
utsläppen från den mat som var och en av oss
äter halveras. Det är en stor potential.
– Vi hoppas att Det smarta köket bidrar till att
fler får ökad kunskap om hur olika typer av mat
påverkar klimatet och att stockholmarna inspireras att prova en mer klimatvänlig kost. Det vore
ett viktigt steg mot en mer klimatsmart stad.
5
tips för att äta en
klimatsmart kost
1. Ät varannan vegetariskt
Minska mängden kött och ät mer vegetariskt. För att kunna halvera utsläppen av
växthusgaser från maten du äter – låt varannan av dagens stora måltider, antingen
lunch eller middag, vara vegetarisk.
Hur kan svart kol
göra livet grönare för
stockholmarna?
2. Välj kött med omsorg
Köttets klimatpåverkan varierar kraftigt
beroende på vilket djurslag köttet kommer
från. Om du vill minska klimatpåverkan
från din köttkonsumtion, välj kött som ger
relativt låga utsläpp av växthusgaser.
3. Välj hållbart fångad fisk
Välj fisk som är fiskad på ett hållbart sätt,
till exempel miljömärkt fisk.
4. Ät frukt och grönt – gärna i
säsong
Ät gärna mycket grova och lagringståliga
grönsaker och rotfrukter, som är i säsong
nästan året om i Norden. De påverkar klimatet minimalt. Välj ömtåliga frukter, bär
och grönsaker när de är i säsong. Undvik
frukt och grönt som transporterats med flyg.
5. Släng mindre mat
Minska ditt onödiga matavfall, matsvinnet.
Förvara maten rätt, planera dina inköp och
ta hand om dina rester. Sortera ut matavfallet om du har möjlighet, det blir biogas.
Läs mer i Det smarta köket här:
stockholm.se/smartakoket
VI SAMLAR IN
DITT MATAVFALL •
Vi på Stockholm Vatten ansvarar inte bara
för att ge dig som Stockholmare friskt och
gott dricksvatten. Vi ser även till att dina
sopor hämtas och hanteras på ett effektivt
och miljömässigt sätt. Du som villaägare,
företag eller bostadsrättsförening kan
anmäla dig till matavfallsinsamling.
Nu startar vi ett projekt för biokol – framtidens energirika, miljöanpassade kol som görs av kvistar och sly från din trädgård och
stadens park- och grönområden.
Det avfall som vi tidigare bara brände återvinner vi nu till biokol som
används i växtbäddar och som får växter och träd att må bättre.
Läs mer om biokolssatsningen: stockholm.se/biokol
Stockholm Biochar Project är en av fem vinnare av
Bloomberg Philanthropies’ Mayors Challenge.
Besök oss på stockholmvatten.se/matavfall
så berättar vi hur du går till väga.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Utsläpp av växthusgaser per
invånare 1990-2013:
Visste du att vi svenskar
slänger mat och dryck för
mellan 3000-6000 kr per
person och år? Så här kan
du göra för att spara på
både miljön och plånboken.
1
Känns morötterna lite väl
mjuka och sladdriga? Lägg de i kallt
vatten över natten och vips så blir
de aptitliga igen! Funkar på alla rotfrukter.
2 Bruna och mjuka bananer är
inte det mysigaste att ha i fruktskålen – men de behöver inte kastas för
det! Skala och frys så kan du mixa
dem till en smarrig bananglass eller
i en smoothie.
3 Mjukt bröd som blivit torrt gör
ingen människa glad. Men efter att
du penslat på lite olja och torkat det
i ugnen så har du plötsligt goda
crostinis eller skorpor. Du kan också
mixa dem till ströbröd.
4 Trötta grönsaker? Vet du inte
vad du ska göra med dem? Lägg in
dem i 1-2-3-lag och ett-tu-tre så har
du ett gott tillbehör till maten!
(Recept på 1-2-3-lag: 1 dl ättiksprit,
2 dl strösocker och 3 dl vatten.
Koka upp och rör så att sockret
löser sig. Låt kallna).
5 Sänk temperaturen! En ynka
grads temperatursänkning förlänger
hållbarheten på många livsmedel.
Sikta på +5 grader.
6
7
Fredagsmys men glömt att köpa
chips? Fritera potatisskal istället.
Underskattat och väldigt gott!
Pasta i stora lass. Gott nykokt.
Inte så kul dagen efter. Eller? Ner
med pastan i woken eller blanda i en
pastasallad så smakar det mumma
igen!
2013
2012
2010
2011
2008
2009
2006
2003
2002
2
1
0
Långsiktigt klimatarbete
ger resultat
Text: Per-Åke Hultberg
och miljön att ta till vara på all mat vi bär
hem. Därför har vi samlat våra 7 bästa
tips mot matsvinn till dig. Håll tillgodo!
Transport
3
Stockholms stads ambition är att vara en klimatsmart
stad med hållbara transporter, ren luft och rent vatten.
I vår stad ska det vara enkelt att leva miljövänligt. Ett
långsiktigt arbete där din insats är viktig.
Det är en vinst både för plånboken
El
2007
4
1990
6
5
Uppvärmning
2004
Rädda
maten!
Ton/invånare
2005
Klipp ut och spar!
2000
8
J
ordens klimat blir allt varmare.
Människans utsläpp av växthusgaser orsakar klimatförändringar
som kan ge allvarliga konsekvenser. Alla världens länder och
städer påverkas och alla bidrar
till problemet på något sätt. De globala utsläppen av växthusgaser behöver därför vändas
från dagens ökning till en kraftig minskning.
Stockholms klimatpåverkan
minskar
Det långsiktiga arbetet för minskad klimatpåverkan, som pågått i vår stad i mer än två
decennier, har gett goda resultat. Sedan 1990
har utsläppen av växthusgaser inom stadens
geografiska gräns för transporter, el och uppvärmning minskat från 5,4 ton till 3 ton per
stockholmare och år, eller motsvarande
drygt en miljon ton per år. Till 2020 ska
utsläppen fortsätta att minska till 2,3 ton per
stockholmare.
Nu tar vi dessutom sikte på att Stockholm
ska bli en i det närmaste fossilbränslefri stad
2040. Det betyder att vi ska sluta använda
fossila bränslen som olja, kol och naturgas
till el, uppvärmning och transporter. Klimatarbetet sträcker sig över alla stadens förvaltningar och bolag.
Av den anledningen har kommunstyrelsens klimat- och miljöarbete skärpts. Gustaf
Landahl, klimat- och miljösamordnare i
stadshuset, leder nu arbetet med att ta fram
en färdplan för hur staden ska bli fossilbränslefri till 2040, en klimatstrategi för 2020 samt
ett nytt miljöprogram.
Utsläppen från konsumtion
påverkar mycket
Vår konsumtion av olika varor och tjänster
påverkar klimatet. Det handlar om hur vi äter,
reser, bor och shoppar. Mat och resande står
vardera för ungefär en tredjedel av utsläppen
och boende för en femtedel.
Svensk konsumtion orsakar mer växthusgasutsläpp i dag än för tjugo år sedan – 6 procent
mer, enligt nya beräkningar av Naturvårdsverket. Mat och internationellt resande står för de
största ökningarna av utsläppen. Det är alltså
ingen tvekan om att vi alla genom klimatsmarta
val kan hjälpas åt att minska våra utsläpp av
växthusgaser. En del av stadens klimatarbete är
därför att underlätta för dig som stockholmare att
minska dina utsläpp av växthusgaser.
Det här kan du göra!
• Ät mer klimatsmart – ta hjälp av nya klimatkokboken. Sidan 7.
• Spara energi hemma – få gratis energi- och
klimatrådgivning. Sidan 18.
• Cykla till jobbet eller skolan. Sidan 10.
• ”Hemestra” – semestra i stan. Upptäck vad
staden har att erbjuda med en app. Sidan 12.
Städer har en nyckelroll
i klimatarbetet
Stockholm och Paris trycker på för klimatkrav vid upphandling
O
m Hjalmar Mehr brukade
man säga att hans värld
var både lokal och global. Han och den tidens
politiker i stadshuset
hade ett brett internationellt nätverk. I den traditionen har Stockholm
ett samarbete med staden Paris och andra
europeiska huvudstäder inför klimatförhandlingarna COP21 i just Paris sent i höst.
Paris borgmästare Anne Hidalgo har tillsammans med mig och andra startat ett arbete
för att inom samarbetsorganisationer som
Eurocities, C40, Compact of Mayors och
ICLEI visa att städer har en nyckelroll i klimatarbetet.
Men vi kan göra mer om vi handlar tillsammans. Vi vill därför att Europas städer går
samman för att ställa starka klimatkrav vid
upphandling av varor och tjänster. Exempelvis skulle vi tillsammans med andra städer i
EU kunna upphandla miljövänlig teknik –
el-bilar, reningsanläggningar, trafiksystem.
Det skulle göra skillnad och påskynda innovationstakten på miljöområdet.
Genom att samordna våra uppköp internationellt kan bra miljöteknik snabbare nå konsumenter och medborgare. I den andan ska de
nordiska huvudstäderna träffas i Reykjavik
för att intensifiera vårt gemensamma klimatarbete.
Vi kan göra och gör skillnad. När de natio-
ska göra skillnad både lokalt och globalt. Jag
kommer därför att öka Stockholms internationella samarbete för att åstadkomma en
bred samling bland andra städer för att de
kommande klimatförhandlingarna i Paris
verkligen skall bli en framgång och ett verkligt steg för att varaktigt kunna minska världens klimatutsläpp.
nella regeringarna inte lyckats komma överens
har många städer runt om i världen fortsatt sitt
trägna arbete att minska sin klimatpåverkan.
Det handlar om satsningar på fossilfri uppvärmning, fler miljöbilar, mer kollektivtrafik,
fler och säkrare cykelbanor samt lånecykelsystem (det vi har i både Paris och Stockholm).
Vi kan och ska
göra skillnad både
lokalt och globalt.
I Stockholm är vi på god väg. Vi kan och
Karin Wanngård
finansborgarråd (S)
VI GER STOCKHOLM EN BIT
NORRLÄNDSK HÅLLBARHET
Vi på Lindbäcks värnar om miljön. Därför bygger vi alla våra
flerbostadshus med trästomme. Trä är ett naturligt och hållbart
material som ger sunda hus att trivas i.
Dessutom är det effektivt att bygga i trä. Varje vecka rullar 20 hållbara
och kompletta lägenheter ut från vår fabrik som sedan monteras till
attraktiva boendemiljöer runt om i landet. Klimatsmart helt enkelt.
Just nu bygger vi många nya lägenheter i Stockholm och vi har fler
projekt på gång – håll utkik!
Läs mer om oss och våra spännande
framtidsplaner på lindbacks.se.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
10
Cykla i
Stockholm
– ett klimatsmart
sätt att ta sig
runt i staden
Rekordmånga stockholmare hakar på den heta trenden
att cykla. Tillsammans bidrar alla cyklister till en bättre
luft, hållbar stadsmiljö och förbättrad framkomlighet när
vi blir allt fler i staden som ska samsas på samma yta.
Text och foto: Ezra Hultberg
Johan Rabeus, 67 år, Södermalm.
Varför cyklar du?
– Just nu cyklar jag extra mycket eftersom
min hälsena gått av. Cykeln är ett väldigt bra
alternativ. Jag tar cykeln och gör ärenden, det
är väldigt smidigt.
Har du något cykeltips?
– Ja, skaffa en liten hopfällbar cykel. Den är
idealisk och går att ta med på tunnelbanan.
Jenny Jägerfeldt, 41 år,
och Milla 9 år, Aspudden.
Vad är det bästa med att cykla?
– Man kommer precis dit man ska
och slipper kollektivtrafik och mörkret i tunnelbanan. Det är också lättare att beräkna restiden.
Peter Frisk, 47 år,
Stockholm och Göteborg.
Milla, tycker du om att cykla?
– Det beror på vädret om det är kul.
Vart brukar du cykla?
– Överallt. Att cykla är skönt, kostar
ingenting och det går fort, särskilt i
Stockholm. Det är en utmärkt cykelstad.
Om man inte redan cyklar, varför
ska man börja?
– Jag tycker det är väldigt tråkigt
att träna och det slipper man om
man cyklar till vardags. Det tar inte
heller längre tid att cykla, tvärtom.
Har du något tips på utflyktsmål med
cykel?
– Att cykla runt Djurgården är väldigt
trevligt och vackert. Det finns organiserade cykelturer runt Djurgården.
7
tips för
en bra
cykelresa
1Planera din cykelresa i förväg
med cykelreseplaneraren:
cykla.stockholm.se/
2 Pumpa ordentligt med luft i
däcken så rullar cykeln bättre.
3 Bär alltid hjälm, och se till att den
är bra.
Vad ska man tänka på när man cyklar i
staden?
– Man ska vara streetsmart och hålla
ögonen öppna.
4 Utrusta din cykel med en bra och
bekväm sadel, bra lyse och gärna sadelskydd för regniga dagar
5 Var förberedd med poncho/regnkläder och reflexväst/reflexband.
6 Skaffa en cykelkorg eller sidoSimon Mercan, 34 år, Hägersten.
Hur mycket cyklar du?
– Jag cyklar mycket på somrarna, till
exempel till badplatser och skogen. Ställen
där man inte kan komma fram med bil.
Karin, 45 år,
Hammarbyhöjden.
Vad är det bästa med att cykla?
– Det bästa med att cykla är att
man kan ta sig fram överallt och
slipper stopp i trafiken. Det är en frihetskänsla! Med cykel är det också
lätt att åka på utflykt, till exempel till
Nackareservatet och Hellasgården.
Har du något tips till den som funderar på att börja cykla?
– Köp en cykel och använd hjälm.
väska för förvaring så att du kan handla
på vägen hem.
7 Har du små barn, köp en cykel-
barnstol eller cykelvagn för enkelt och
klimatsmart transport.
Visste du att:
Marie, 31 år, Liljeholmen.
När och hur cyklar du?
– Överallt, året om. Det är schyst att cykla i stan, går
snabbt och att resa kollektivt är dyrt.
Har du något tips vart man kan cykla en ledig dag?
– I Stockholm tycker jag om att cykla längs vattnet,
det kan man göra på många ställen. En gång tog jag
cykeln på pendeltåget till Nynäshamn och cyklade tillbaka. Det är långt men fin natur.
• 80 procent av stockholmarna har
mindre än 30 minuter med cykel
till jobbet.
• Världshälsoorganisationen rekommenderar 30 minuters måttlig
fysisk aktivitet varje dag? Att cykla
kan alltså vara en vinst både för
miljön och hälsan!
11
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Välkommen på restfest! 28 maj på Medborgarplatsen. Bland mycket annat skoj bjuder vi på
mat, tillagad på överblivna livsmedel från ett
antal Coop-butiker i Stockholm.
Medverkar på Restfesten gör Ludvig Brydolf
från Sveriges mästerkock, landsbygdsminister
Sven-Erik Bucht med flera.
Konsumentföreningen
Stockholm
Vi är delägare i KF - Kooperativa
Förbundet - och Coop Sverige AB.
Vårt mål är att skapa ekonomisk
nytta för våra medlemmar
och
att samtidigt verka för att de i
sin konsumtion kan bidra till en
hållbar utveckling för människor
och miljö.
Tips & Trix
• Ta vara på rester! Låt till
exempel en dag i veckan bli
en buffédag då alla i hushållet
äter upp veckans rester.
• Sänk kylskåpstemperaturen till
5 grader. Allt håller då mycket
längre.
• Smaka och lukta. Lita på dina
sinnen, precis som man gjorde
förr.
• Ha ägg hemma så kan du alltid
lägga dina rester i en omelett.
Fler tips & trix hittar du på
www.slängintematen.se och
facebook.com/slangintematen
Matsvinn för miljarder
Släng mindre mat!
Matsvinnet gäller väl först och främst industrier, butiker, restauranger och skolor?
Ja det är nog vad många tror, men faktum är att det är vi, alla hushåll som slänger
mest mat. Många gånger helt i onödan.
V
isste du att en genomsnittsfamilj med två
barn årligen slänger
mat för mellan 3 000
och 6 000 kronor. Hela 35 procent
av det som slängs hade kunnat
ätas om det bara tagits om hand på
rätt sätt. Här finns med andra ord
väldigt mycket pengar som slösas
bort från den egna hushållskassan.
– Faktum är att det är vi konsumenter som står för två tredjedelar
av allt matsvinn, säger Anna Lilja,
kommunikatör på Konsumentföreningen Stockholm.
Alla har alltså ett ekonomiskt
intresse av att inte slänga mat.
Självklart även kommersiella och
offentliga verksamheter, som ju
har en stark ekonomisk drivkraft
att minska matsvinnet. Men det
handlar naturligtvis inte bara om
ekonomi.
– Nej, det är absolut inte bara en
plånboksfråga. All matproduktion
påverkar vår miljö. Det handlar
om odlingsamark som måste tas i
anspråk, om spridning av gifter,
och om övergödning och inte
minst klimatpåverkan. Om maten
slängs har all påverkan varit i onödan säger Anna Lilja.
Det är också i högsta grad en
etisk fråga, betonar hon. Att
slänga mat när vi vet att en stor del
av världen svälter är inte rätt.
– Vi måste ju äta mat, men vi
kanske behöver planera matinköpen bättre. En stor del av matsvinnet beror helt enkelt på att vi
köper hem för mycket mat.
Ofta känns miljöfrågor både
tråkiga och svåruppnåeliga. Men
när det gäller att minska matsvinnet är det precis tvärtom, ingen
uppoffring alls, betonar Anna Lilja.
Det gäller bara, påpekar hon, att
ha lite mer koll på vad vi handlar
och vad vi har i våra kylskåp.
Kombinerar man det med intresse
för matlagning finns det mycket
pengar att spara samtidigt som
man gör en påtaglig insats för
miljön.
Från bananskal
till bussbränsle
Familjebostäder jobbar aktivt för en långsiktigt
hållbar utveckling och för att minska företagets
negativa miljöpåverkan. Ett fokusområde är
matavfallsinsamling för produktion av biogas
och biogödsel.
berättar Helena Ulfsparre,
Familjebostäders miljöchef.
− Det är väldigt
positivt för miljön
att matavfallet
kan användas
som en resurs
för transporter
och i jordbru­
ket. Genom att
sortera bidrar man
aktivt till mindre
klimatpåverkan, säger
Helena Ulfsparre.
Foto: Blomquist
År 2020 ska 70 procent av
allt matavfall samlas in.
I nuläget har ungefär
hälften av fastig­
heterna tillgång
till matavfalls­
behållare.
− Vår
ambition är att
fortsätta utöka
tillgången och in­
spirera våra hyres­
gäster att sortera ut så
mycket matavfall som möjligt,
Nollenergihus med hyresrätter
i Hammarbyhöjden
I kvarteret Taklampan som ligger vid slutet av Finn Malmgrens
väg i Björkhagen/Hammarbyhöjden, planerar Einar Mattsson
att uppföra cirka 60 hyresrättslägenheter.
Hyresrätterna kommer att få närhet
till naturen med det angränsande
Nackareservatet. Då det ligger på en
höjd kommer en del av hyresgäster­
na att få utsikt över staden och god
kontakt med naturen. De geografiska
förutsättningarna utnyttjas för att
kunna skapa ett nollenergihus och
husen utformas för att på bästa vis
spara energi och minimera drifts­
kostnaderna.
De cirka 60 lägenheterna kommer
främst bestå av yteffektiva tvåor och
treor, men även fyror.
www.familjebostader.com
Hitta mer info på www.einarmattsson.se
Nollenergihus.indd 1
2015-03-10 10:11
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
12
Ladda ner
appen gratis
i din mobil!
Upptäck
Stockholm
med din
mobil
Sök ”Upptäck
Stockholm” i App Store
eller Google Play.
Nu är det enklare än någonsin att utforska Stockholms
kända och okända pärlor. Med appen ”Upptäck Stockholm”
kan du välja mellan 1500 utomhusplatser i Stockholm.
N
io av tio stockholmare har
bara 300 meter till ett grönområde eller en park. Men
trots det har många dålig
koll på var stadens grönområden ligger, vad man kan
göra där och hur man tar sig dit.
Anette Riedel, kommunikatör och projektledare på Stockholms miljöförvaltning, som
står bakom appen ”Upptäck Stockholm”:
– Tanken är att appen ska uppmuntra stockholmare att utforska sin egen stad. Reseplaneraren i appen visar hur du enkelt tar dig till
platserna med kollektivtrafik.
– Det är inte bara trevligt utan också klimatsmart att turista i sina hemtrakter.
Vilka platser tipsar ni om?
– Allt man kan tänka sig av vad som finns
att upptäcka i staden, både för barnfamiljen
och motionären och för den stadsintresserade
och den naturintresserade! Vackra naturreservat och utsiktsplatser, lekplatser och fotbollsplaner, löpspår, vandringsleder och cykelstråk. Parker och badplatser.
5
pärlor att
upptäcka i vår
och sommar!
VID STADSHUSBRON/
KLARAMÄLARSTRAND SAMT
STRANDVÄGEN!
Njut av fantastiska Stockholm från
vattnet. Ta med familj eller vänner
på ett hållbart äventyr i hamnen.
Vad sägs om tuffa turer med mountainbike
eller en slinga i lugnare tempo? Stockholm
har nämligen flera cykelstråk och turer.
Södra stråket är ett fint exempel. Rundan är
20 kilometer lättare cykling förbi Långsjöbadet, Farstanäs och picknickvänliga Högdalstoppen som med sina 100 m.ö.h är
Stockholms högsta punkt. Utsikten är magnifik över södra Stockholm. På en av topparna finns en frisbeegolfbana.
1. Picknick och sinnesro i Sinnenas trädgård
Hitta hit: Turen går från Fruängen, Lång-
En vacker plats för lugn och avkoppling mitt i
city. Här i Sabbatsberg finns vatten som porlar,
växter med olika struktur, former och färger
och dofter av olika slag. Lusthuset mitt i trädgården är ett perfekt plats för din picknick.
Passa på nu under våren när olika blommor
och vårlökar förgyller och lyser upp miljön.
bro, Älvsjö station och Farstanäset till Farsta strand. OBS! Glöm inte cykelhjälmen.
Hitta hit: Ta T-bana och buss 3 och 4 till St
Eriksplan, eller buss 69 till Sabbatsbergs sjukhus. Gatuadress är Eastmangatans ände.
VAR DIN EGEN
KAPTEN
ÖPPNAR I MAJ 2015
2. Cykla till Stockholms
högsta punkt
GoBoat är specialdesignade
PICKNICK BÅTAR
med plats för 8 personer, som
drivs av tysta elmotorer och
högteknologiska återanvändbara
batterier som laddas av
SOLENERGI .
Enkelt och smidigt, inga speciella
förkunskaper krävs - boka nu på
WWW.GOBOAT.SE
och åka som du vill.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Om Upptäck Stockholm:
Det är inte bara
trevligt utan också
klimatsmart att turista
i sina hemtrakter
• Är en mobilapp som guidar till 1500
utomhusplatser i Stockholms stad.
• Exempelvis naturreservat, utsiktsplatser, utegym, lekplatser, skulpturer,
simhallar, promenadstråk och löpspår.
• Är framtagen av Stockholms miljöförvaltning.
LÄS MER PÅ:
www.stockholm.se/upptackstockholm
4. Parken med sport
och djurliv
Aspuddsparken fullständigt vimlar av
liv under våren och sommaren. Här
finns inte bara Stockholms största
parklek med djur, utan fina promenadvägar, café, grillplatser, vattenlek och
sittplatser. För den rastlöse finns det
också utmärkta sportytor, fotbollsplaner, plats för brännboll, friidrott och
minigolf. Med andra ord ett perfekt
utflyktsmål för en heldag.
FOTO: PETER HOELSTAD / AGENT MOLLY
Hitta hit: Ta T-bana mot Aspudden.
Gångavstånd till Aspuddsparken och
Hövdingagatan 15 är cirka 500 meter.
3. Vildmarken runt hörnet
Tyresta naturskog känner nog de flesta till.
En nationalpark, naturreservat och ett av de
största orörda skogsområdena i Sverige
utanför fjälltrakterna. Inte lika känd, men
ovanlig är Älvsjöskogen. Här finns en vildmarkskaraktär med tallskogsklädda hällmarkshöjder, smala dalgångar med högvuxen granskog och våtmarker. Vilda djur,
fågelarter och grodor trivs här. Platsen har
motionsspår för både vandring och löpning.
Här kan du också plocka bär eller svamp.
Hitta hit: Ta pendeltåg 35 eller 36. Älvsjöskogen ligger cirka 1 kilometer från
Älvsjöstation.
5. Södermalms egen badpärla
Stockholm erbjuder många fina badmöjligheter. Eller vad sägs om 16 simhallar, 7
utomhusbassänger och 30 officiella strandbad. Ett av de senare finns på Långholmen.
Här finns en barnvänlig sandstrand med
café och kiosker, klippbad och undangömda
badvikar. Ön har också grusytor för boulespel, hundrastområde, fotbollsplan och två
lekplatser. Långholmens gamla fängelse är
museum, hotell och vandrarhem.
Hitta hit: Ta T-bana eller buss till Hornstull. Gå Långholmsgatan mot Västerbron.
Ta Högalidsgatan till vänster ned till vattnet och gå över Långholmsbron.
Tack för
förtroendet!
Vi är stolta över att få köra stockholmarna!
Stockholm utvecklas och växer för varje dag som går
och bebyggs nu i alla väderstreck. Både i, nära och
längre bort från själva city.
Vi på Bostadsförmedlingen förmedlar många av
dessa nybyggda hyresrätter. Ofta med en kortare
kötid. Därför kan det vara en bra idé att ställa sig i
vår kö. Eller om du redan har gjort det, att titta närmare på vad vi har att erbjuda.
Ett annat tips är att öppna dina sinnen för att hitta
andra områden i Stockholm än du kanske i första
hand tänkt på.
PS.
Vi har länge samarbetat med
Stockholms stad som leverantör av
transporter till stadens resenärer med
speciella behov.
Skolskjutsar och resor till dagliga
verksamheter, arbetsresor, färdtjänst
och sjukresor är resor vi utför varje dag
i vår huvudstad.
UPPTÄCK VÅR
NYA STAD
Under maj förmedlar vi cirka
100 nyproducerade bostäder. 36 i Vällingby
och 60 i Barkarbystaden.
www.samtrans.se
EN DEL AV STOCKHOLMS STAD
BOSTAD.STOCKHOLM.SE
13
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
14
Klimatsmart kommun
Väsby visar vägen
Genom att ta miljö- och hållbarhetsfrågorna på allvar
har Väsby tagit ställning för
kommande generationer.
D
et säger Eva Bergh, miljöstrateg på
Upplands Väsby kommun och pekar på det viktiga beslutet 2006 om
att införa miljöledningssystemet
ISO14001 i den kommunala verksamheten.
Ett strategiskt beslut, helt avgörande för den
framgång kommunen onekligen haft på klimatområdet under de senaste åren. Utmärkelsen ”Sveriges miljöbästa kommun 2013”, i
tidningen Miljöaktuellts ranking, var väl om
något ett kvitto på rätt vägval.
– Det är ett konkret verktyg för ett effektivt
och långsiktigt miljöarbete där vi egentligen
bara har börjat, säger Eva Bergh. Fokus har
hittills främst legat på de egna verksamheternas klimatpåverkan, till exempel energieffektivisering av lokaler.
– Det politiska målet sedan 2009 är att
årligen spara 3 procent kilowattimmar per
kvadratmeter och det har vi hållit sedan dess,
berättar Jimmy Rudemyr, energicontroller på
kontoret för samhällsbyggnad.
Mycket handlar om energioptimering,
daglig översyn och kontroll. Exempelvis lyckades Vilundabadet sänka sin årliga energianvändning med hela 6 procent. Dessutom pågår
ständig modernisering av tekniken, byten av
ventilationsaggregat och belysning.
– Det är också viktigt med vanor och beteenden. Vi har därför utbildning på skolor och
förskolor, både för elever och personal, om vad
man själv kan göra för att leva klimatsmart.
Det är viktigt att få med sig goda vanor redan
från början i livet, betonar Jimmy Rudemyr.
Men en kommun har givetvis ett större
samhällsansvar än bara den egna verksamheten. För att klara de stora klimatutmaningarna krävs ett externt fokus. Det vill säga dialog och samarbeten med andra aktörer i det
omgivande samhället.
– ”Klimatavtal Väsby” är det hittills kanske mest påtagliga, säger energi- och klimatsamordnaren Andrea Rishaug. Det handlar i
dagsläget om cirka 50 företag som skrivit avtal
med kommunen om att minska sin energianvändning.
Dessutom genomförs kontinuerligt
olika kommunikationsinsatser gentemot både
skolelever och allmänheten. Nyligen genomfördes en lyckad aktivitet i samband med
Earth hour då väsbyborna fick möjligheten att
ge olika klimatlöften men också räkna på sin
egen klimatpåverkan.
– Det blev nog en aha-upplevelse för många,
säger Andrea Rishaug och berättar att det nu
finns ett politiskt beslut om att ambitionsnivån ska höjas ytterligare. Det nystartade samarbetsprojektet ”Hållbara Väsby” är, förklarar
hon, en framtidssatsning som kräver en breddning av miljöarbetet där företag, kommun och
andra aktörer arbetar tillsammans för social,
ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
www.upplandsvasby.se
"Gång- och cykelavstånd"
"Tät stad"
"Blandande verksamheter"
"Nära till allt"
"Goda material"
SILVER
TILL SVENSKA BOSTÄDERS SOLCELLSHUS
Svenska Bostäders arbete för ett hållbart Stockholm ger resultat. På Sibeliusgången
i Akalla har vårt hus fått utmärkelsen SILVER av certifieringssystemet Miljöbyggnad.
Huset som har solceller på fasaden, är en del av satsningen på Hållbara Järva
där totalt sju hus ingick.
Miljöbyggnad ger ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad
vad gäller energi, inomhusmiljö och material. Miljöbyggnad
används för nyproducerade och befintliga byggnader oavsett
storlek. I Miljöbyggnad kan en byggnad uppnå betyget BRONS,
SILVER eller GULD.
EDSVIKENS TORG BYGGÅR 2014
Experter inom stadsbyggnad och bostadsarkitektur
ARKITEKTER ENGSTRAND OCH SPEEK AB
15
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Det har gått fort, varit otroligt
spännande och lärorikt. Det känns
fantastiskt att Järva är Sveriges
solcellstätaste område och ett av
Stockholms miljöprofilsområden.
Lisa Enarsson, projektledare för ”Hållbara Järva”
Från miljonprogram till miljöprogram
Nu Sveriges
solcellstätaste
område
Hållbara Järva:
Var ett delprojekt i Järvalyftet med
syfte att lyfta stadsdelarna kring
Järva vad det gäller miljö och
hållbarhet.
Pågick mellan 2010-2014.
Under dessa år sattes 10 000
kvadratmeter solceller på tak och
fasader på ett femtiotal hus och
två simhallar i Husby, Rinkeby, Kista
och Tensta.
Solcellerna beräknas ge 1,3 miljoner kWh per år.
350 lägenheter renoverades energieffektivt i projektet.
Har du hört talas om att Sveriges solcellstätaste område finns Järva? Om du inte har
det är det kanske inte så konstigt, för utvecklingen har gått rasande fort. På bara
fem år har över tiotusen kvadratmeter solceller installerats i Husby, Rinkeby, Kista
och Tensta. Något som satt Stockholm och dess nordvästra förorter på världskartan.
Bakom satsningen stod Stockholms
stad. Miljöförvaltningen tillsammans med Svenska Bostäder,
Familjebostäder, Fastighetskontoret/Idrottsförvaltningen.
Text: Samuel Hultberg
S
tudiebesöken är många och från
hela världen. Idag kommer
nyfikna intressenter från Brasilien, Australien, Kina och Kanada
till Järvafältet för att ta reda på
hur miljonprogramsområdet blev
ett miljöföredöme. Här finns nämligen några
av Stockholms mest klimatsmarta bostäder och
som sagt, Sveriges solcellstätaste område.
Att tala om en snabb utveckling är nästan en
underdrift. På fem år gick Järva från att vara ett
miljonprogram i mängden till att bli en miljö-
stadsdel. Lisa Enarsson är projektledare på
Stockholm stads miljöförvaltning. Om det är
någon som sett förvandlingen på nära håll är
det hon.
– När vi 2007 skulle sätta den långsiktiga
visionen för ”Järvalyftet” insåg vi ganska snart
att det saknades en hel del kring hållbarhet och
miljöfrågor. Då bestämde vi oss för att ta ett
rejält grepp kring detta.
Resultatet blev projektet ”Hållbara Järva”
– ett samarbete mellan bland annat Stockholms
stad och Svenska Bostäder som en del av det
välkända Järvalyftet. Tack vare investeringsstöd på 55 miljoner kronor från Delegationen
för hållbara städer fick man nämligen möjligheten att energieffektivisera 350 lägenheter i
Rinkeby, Akalla och Husby och installera drygt
Vi hoppas att
hela satsningen ska
inspirera fler att installera solceller.
10 000 kvadratmeter solceller på drygt 50 hustak – motsvarande totalt 1,5 fotbollsplaner.
Arbetet drogs igång 2010 och gick i mål
förra årsskiftet. Lisa Enarsson kan konstatera
att det varit en lyckad satsning. Lägenheternas
värmeanvändning har minskat till hälften.
– De viktigaste åtgärderna var nya ventilationssystem, nya energieffektiva fönster och
dörrar och isolerade väggar. Andra förbättringar energisnåla vitvaror och LED-belysning. För de boende som flyttat in i de
ombyggda lägenheterna har renoveringarna
gett betydligt bättre inomhusmiljö.
Att även inriktningen på solceller betytt
mycket råder det inga tvivel om. När Hållbara
Järva planerades var ambitionen att bostadshusen skulle få en del av elen från vindkraft.
Men områdets urbana miljö satte stopp för
vindkraftverk. Så valet föll på solceller – med
facit i hand en lyckad investering.
– När vi nu utvärderar projektet inser vi att
solceller är mycket bättre. Det är enkelt att
installera, tekniken börjar bli relativt billig och
kräver minimalt med underhåll. På cirka tio år
kommer satsningen att ha återbetalat sig.
– Sedan får vi inte glömma symbolvärdet.
Projektet är världsunikt eftersom det är första
gången en så stor yta med solceller installeras i
ett miljonprogramsområde. Det innebär ett
nytänkande, i det här fallet att vi i Stockholm
vågar gå före och storskaligt satsa på solceller.
Men solceller och energieffektiva bostäder
är inte det enda som kommit ur ”Hållbara
Järva”. Cykelvägnätet har kraftigt förbättrats
och boende i hela Järva har fått information
och utbildning om klimat- och miljöfrågor.
Lärdomarna från projektet kommer Svenska
Bostäder att använda i sitt fortsatta arbete kring
Järvafältet. Framtill 2022 handlar det om 5200
lägenheter som ska renoveras.
Men Lisa Enarsson hoppas att erfarenheterna inte bara ska stanna i Järva utan att området ska ses som en förebild vid miljösatsningar
i andra förorter både i Stockholm, i hela
Sverige och övriga Europa.
– En viktig del av vårt jobb framöver blir
att tillgängliggöra data för forskare över hela
världen. Vi hoppas att hela satsningen ska
inspirera fler att installera solceller. Det kommer med all säkerhet bli mer solceller både på
stadens fastigheter och på allmännyttans tak i
hela Stockholm.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
16
Så hålls Järva rent och snyggt
Brottsligheten har minskat. Integrationen har ökat. Utemiljön har dessutom
blivit renare och snyggare i Järva. Tacka hundratals ideella föreningar samt
eldsjälen Burhan Yildiz – Stockholms första miljöhjälte. Text: Samuel Hultberg
D
Järva rent och snyggt:
Är ett miljö- och attitydsförändringsprojekt där ideella föreningar mot
en ersättning städar ett tilldelat område i Järva. De blir även utbildade i
miljöfrågor genom studiecirklar.
Sedan starten, 2002, har över 300
föreningar anslutit sig till projektet
och antalet ökar varje år. Förra året
anordnades 50 studiecirklar med
närmare 500 deltagare.
Under studiecirklarna får kursdeltagarna kunskap om hur beteenden
påverkar klimatet, hur man lever
hållbart samt om de kulturmiljöer
som finns på Järvafältet.
Är ett samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna i Spånga-Tensta och
Rinkeby-Kista.
”adopterar” och städar bostadsområden medan
övriga håller studiecirklar i miljökunskap, där
kursdeltagarna får lära sig om allt från källsortering, samåkning, kemikalieanvändning och besparing av energi.
Vad går projektet ut på?
– Det är ett attitydsprojekt som handlar om städning och utbildning. Och en stor portion engagemang av invånarna i Järva, säger Burhan.
Engagemanget han talar om är de hundratals
ideella föreningar i Järva som både tagit på sig
städansvar – en slags förstärkning av den ordinarie
städningen - och utbildats kring miljöfrågor
genom studiecirklar. Religiösa, etniska, kulturella,
ungdoms- och kvinnoföreningar är med i satsningen. Antalet växer för varje år och målet är att
nå alla folkgrupper.
– Vi började med fem men är nu uppe i över 70
bostadsområden som vi håller rena och välstädade, berättar Burhan Yildiz.
Under terminerna är det några föreningar som
Burhan Yildiz har bott i Rinkeby sedan 1987.
Varför är miljön så viktig anser du?
– Naturen är vår vistelseplats. I synnerhet våra
barns. Och jag vill inte att de ska växa upp i en
ovårdad miljö med skräp och klotter. Det skapar
otrygghet, innebär onödiga samhällskostnader och
sänker områdets status.
Han ser att miljösatsningen, som började 2002,
betyder mer än bara renare utemiljö. Det visar en
”motbild” mot den vanliga uppfattningen som
sprids om området. Dessutom ökar integrationen.
– Skräpet har minskat jättemycket, även brottsligheten. Men en annan kanske viktigare sidoeffekt är hur föreningar med olika etniska och religiösa bakgrunder närmar sig varandra och möts
genom projektet.
– Man lär helt enkelt känna sin granne. Inte
bara svenska samhället. Det är en demokratifråga
som ökar förståelsen, respekten och toleransen. I
rådande tider, med de nya vindar som blåser, är
det här viktigare än någonsin, avslutar Burhan
Yildiz.
Foto: Marcus Johansson
Burhan Yildiz:
Projektledare för
Järva rent och snyggt
et var osannolikt att jag skulle
vinna. Alldeles fantastiskt. Det var
så hård konkurrens. Priset visar att
vårt arbete inte är förgäves.
Det säger alltså Burhan Yildiz,
som 2010 fick motta utmärkelsen
Stockholms miljöhjälte. Det var första gången priset delades ut och anledningen stavas: ”Järva rent
och snyggt”. Projektet som Burhan ligger bakom
och som nu gjort Järvas utemiljö både tryggare
och välstädad. Det vill säga Spånga-Tenstas och
Rinkeby-Kistas stadsdelsområden.
Miljöfrågor och fokus på hållbarhet
genomsyrar verksamheten för SPP
På SPP, som ingår i Storebrandkoncernen, är hållbarhet helt och fullt integrerat i kärnverksamheten. Utöver ekonomiska parametrar vägs även sociala
och miljömässiga aspekter in i samtliga beslut som fattas inom koncernen –
vare sig det gäller mindre inköpsfrågor eller stora investeringsbeslut.
1917 BILDADES Sveriges Privatanställdas Pensionskassa och är idag etablerat
som SPP, ett försäkringsbolag med ansvarsfulla investeringar och fokus på
hållbarhet. SPP är sedan 2007 en del av den norska Storebrandkoncernen. Tillsammans utgör SPP och Storebrand en av Nordens ledande koncerner för sparande och försäkringslösningar.
SPP skall vara bland de ledande på hållbara investeringar och utmärker sig
bland annat genom sitt fokus på samhällsansvar. Därför är det en självklarhet
att hållbarhet är en nyckelfråga när den svenska fastighetsportföljen byggs upp.
Samtliga fastigheter skall vara miljöklassade, såväl sådana som redan ägs
och sådana som köps. Så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt skall vi
medverka till en långsiktigt hållbar utveckling och orsaka så liten miljöpåverkan som möjligt.
Vill du nå fram?
Vi hjälper er med tidningar, bilagor,
medlemsmagasin för att nå rätta kunder.
Kontakta oss för att höra mer!
unitemedia.se
18
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Energi- och klimatrådgivarna i
Stockholm erbjuder kostnadsfri
energirådgivning till privatpersoner, företag, bostadsrättsföreningar och organisationer.
Hallå där,
Örjan Lönngren
Så får du kontakt:
Telefon: 08-29 11 29 –
vardagar 09-12 och 13-16
Energi- och klimatrådgivare i Stockholm
E-post: [email protected]
Energi- och klimatrådgivarna Örjan Lönngren och Kerstin Lundvik.
Har du frågor kring din energianvändning? Örjan Lönngren
med kollegor hjälper dig att bli mer energismart!
Ni erbjuder kostnadsfri energirådgivning,
vad innebär det?
– Det är en service där staden hjälper stockholmare med tips och råd om hur man kan
påverka sin energianvändning till det bättre
och hur man ska göra för att påverka miljön
så lite som möjligt.
mellan golv och tak. Oftast vill de som hör av
sig till oss minska sina energikostnader.
Vilken typ av energiråd ger ni?
– Det kan handla om frågor som rör allt
från uppvärmning och elanvändning till ventilation och fönsterisolering. Med andra ord allt
Den mesta servicen sker via telefon
men besök med energiexpert på plats hos
företag och bostadsrättsföreningar erbjuds
också. Andra tjänster kan vara informations-
Vad vinner man på att höra av sig till er?
– Med opartiska råd hjälper vi till att hitta
den bästa tekniska lösningen som passar var
och ens förutsättningar.
möten och föreläsningar hos villaägarföreningar eller på stadens miljödagar och mässor.
– Oavsett om det gäller en privatperson,
företagare eller bostadsrättförening, kan man
genom att kolla upp sin energianvändning
göra en insats för miljön och i slutändan spara
pengar i kronor och ören.
– Vi stockholmare är förhållandevis
energi- och klimatmedvetna. Intresset är stort
för den typen av frågor. Men vad det gäller
energianvändning finns fortfarande en hel del
att göra.
Företag och bostadsrättsföreningar i
Stockholms stad kan få en gratis timme
med energiexpert på plats. För mer
information kontakta Stockholms stads
energi- och klimatrådgivare Örjan
Lönngren.
Telefon: 08-508 281 73.
Oftast vill de
som hör av sig till
oss minska sina
energikostnader.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Smarta städer
byggs tillsammans
Redan nu bor mer än hälften av jordens invånare i städer - år 2050 kommer siffran att vara över 70 procent. Det ökar pressen
att introducera smarta lösningar som minskar trycket på städernas resurser. Därför är Veolia, med företagets nära 160 års
erfarenhet och 180 000 resursexperter runt om i världen, en viktig partner för Stockholm och andra snabbväxande städer.
M
ånga städer runt om i världen,
däribland Stockholm, måste
utveckla nya innovativa sätt att
hantera frågor rörande energi,
vatten och avfall.
Smarta städer kräver att hanteringen av
stadens resursflöden koordineras och optimeras. Veolia har lång erfarenhet av att
hantera städers resurser med fokus på
energi, vatten och avfall. Veolia förser årligen nästan 100 miljoner människor med
dricksvatten och mer än 60 miljoner
människor med avloppstjänster. Företaget
producerar varje år mer än 50 miljoner
megawattimmar energi och omvandlar
nästan 40 miljoner ton avfall till återvunnet
material och energi.
– Helhetsåtagandet gör att Veolia kan
optimera resursutnyttjandet i en stad eller
region. Genom att vi kopplar samman
olika resursflöden minskar vi tydligt samhällets påverkan på miljön samtidigt som
vi garanterar minskade kostnader för samhället, säger Mikael Jansson, koncernchef
Veolia Norden.
Agerar tillsammans
för staden
Veolia vill bidra till ett smartare Stockholm, där företag, staden och invånarna
effektivt samarbetar för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Därför ingår Veolia i
EU-projektet GrowSmarter, som syftar till
att göra fastighetsbeståndet mer klimatsmart. I projektet ingår åtta europeiska städer och ledande miljöteknikföretag. Det är
sammanlagt 12 lösningar som ska testas
ler förbrukning av energi och vatten.
GrowSmarter för samman dessa två områden och gör det möjligt för oss att bidra till
att optimera förbrukningen av stadens
resurser, säger Mikael Jansson.
Garanterar resultaten
Veolia garanterar förbrukningsbesparingar
genom att kontinuerligt mäta och optimera
fastigheternas energikonsumtion.
inom projektets ram, och förhoppningen är
att det ska leda till lägre energianvändning,
smartare infrastruktur och hållbarare leveranser och transporter i staden. För att nå
dit handlar det dels om att arbeta klimatsmart från början vid nybyggnation, dels
om att uppgradera det befintliga beståndet
så att det uppfyller dagens och morgondagens förväntningar och krav från beslutsfattare och invånare.
– Vi är experter på resursoptimering och
har både lång erfarenhet och många nya
innovativa lösningar som hjälper nybyggnationer att få det rätt från början. Det gör
att man får rätt kvalitets- och miljöförutsättningar redan från start och slipper
bygga om fastigheterna i ett senare skede.
Vi är också ett stöd för renoveringar som
ökar resurseffektiviteten, där vi hjälper
fastighetsägare att nå deras mål när det gäl-
Veolias styrka har alltid varit att företaget
kan vara med tidigt i bygg- och renoveringsprocesser och agera energisamordnare för både byggare och fastighetsägare.
Oavsett om det handlar om nybyggnation
eller renovering av befintligt bestånd
garanterar Veolia förbrukningsbesparingar
genom att kontinuerligt mäta och optimera
beståndens konsumtion via företagets
drift- och optimeringscentral Hubgrade.
Fördelarna är sänkta energikostnader,
minskad miljöpåverkan och en stabil energiprestanda. Detta är ett av Veolias bidrag i
GrowSmarter.
Samordningscentralen Hubgrade bygger
på innovativ teknik och styrs dygnet runt
av erfarna energiexperter och ger via nätverk uppdateringar i realtid till fastighetsägare, beslutsfattare och boende. Veolia
analyserar och föreslår optimeringsåtgärder i ett tydligt visuellt format som vägleder beslut för att förbättra resursutnyttjandet i boendemiljön.
– Vår samordningscentral Hubgrade gör
det möjligt för oss att garantera resultat och
samtidigt ge fastighetsägare och beslutsfattare den information och det resultat som
de önskar. Hubgrade är så bra att vi kan
garantera besparingar från dag ett, säger
Mikael Jansson.
Dalkia heter numera Veolia. Det är mycket mer än ett namnbyte då Veolia erbjuder ett betydligt större sammankopplat tjänsteerbjudande och tillgång till nästan 180 000 experter runt om i världen. Veolias energitjänster kopplas därmed samman med både hållbara
vatten- och avfallstjänster och erbjuder garanterade besparingar för både samhälle och industri. Veolia förser årligen nästan 100 miljoner
människor med dricksvatten och mer än 60 miljoner människor med avloppstjänster. Företaget producerar årligen mer än 50 miljoner
megawattimmar energi och omvandlar nästan 40 miljoner ton avfall till återvunnet material och energi. Läs gärna mer på www.veolia.se.
Mot en stad och resursutnyttjande i världsklass
En effektivare styrning av en stads alla
resurser skapar bättre levnadsförhållanden
för invånarna och ökar stadens möjligheter
att stå sig i den internationella konkurrensen. Därför är GrowSmarter en bra början
och därför vill Veolia bidra på alla sätt som
går för att koordinera och optimera stadens
resursanvändning.
– Våra erfarenheter från andra städer
runt om i världen gör att vi hela tiden kan
stämma av nya innovationer mot tidigare
erfarenheter och erbjuda invånarna i de städer som vi är verksamma i garanterade
besparingar och förbättringar inom energi-,
vatten- och avfallshantering, vilket är bra
för både miljön och samhällsekonomin,
säger Mikael Jansson.
Veolias samordningscentral Hubgrade
bygger på innovativ teknik och styrs
dygnet runt av erfarna energiexperter.
19
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
20
Stockholmshem
bygger nytt,
renoverar och
testar smarta
lösningar i Årsta
GrowSmarter är
ett stort projekt. Ja, ett
riktigt prestigeprojekt
som Stockholms stad
fått förmånen att leda.
Stockholmshems bostadsbebyggelse vid
Valla Torg i Årsta står inför en stor omvandling
med bland annat ett antal nya flerbostadshus.
Inom projektet GrowSmarter ska dessutom
med start i höst sex hyreshus byggda under 1960talet renoveras med fokus på energismarta lösningar, bland annat:
• Tilläggsisolering av fasad och tak
• Moderna energieffektiva fönster
• Frånluftvärmepump
• Smarta sensorer
• Visualisering av förbrukning av el, värme och
varmvatten för de boende
• Solceller
• Stationär sopsug och optisk sopsortering
• Leveransboxar
Stockholmshem planerar även för lånecykelsystem, bilpooler och varuleveranser med cykelbud. För mer information:
http://bygg.stockholm.se/growsmarter
Tävling
Trädgårdsskola i en parkeringsruta.
Cykelverkstad i en parkeringsruta
Vad ryms i en
parkeringsruta?
Stadsplanering kräver nytänkande. En aktuell
fråga är hur parkeringsytor kan användas på ett
smartare sätt. Skulle några av stadens 100 000 parkeringsplatser kunna användas till något annat? I
en idétävling som arrangeras av trafikkontoret
kommer barn med många kreativa förslag. De
bästa förslagen kommer att visas upp på Trafikantveckan i Stockholm den 16-22 september.
Förslag från Axel, 10 år, klass 4a på
Klastorpsskolan:
”Anledningen att jag har en trädgårdsskola är att
många är intresserade av växter och att odla mat på
små ytor utöver kolonilotter och balkonger som i
parker eller andra ställen. I trädgårdsskolan lär man
sig vad som är bäst att odla och får alla råd om tider
för plantering och växtsjukdomar. Det är trevligt att
sitta i inglasat rum och knapra på små tomater och
lära sig saker. Delar av rummet är en odling.”
GrowSmarter i Årsta och hela Europa
Hållbar tillväxt med ny
smart miljöteknik
Valla torg i Årsta och Slakthusområdet söder om Stockholm står i centrum
för EU-projektet GrowSmarter. Målet är att med beprövad miljöteknik och
finansierat med EU-bidrag utveckla klimatsmarta stadsmiljöer och samtidigt skapa nya jobb. Text: Per-Åke Hultberg Foto: Stockholmshem
D
et ska sägas på en gång,
GrowSmarter är ett stort projekt. Ja, ett riktigt prestigeprojekt, som även inkluderar
Köln och Barcelona och som
Stockholms stad fått förmånen
att leda. Dessutom deltar ett antal näringslivspartners med sina olika miljötekniklösningar.
Arbetet drogs igång med full kraft vid årsskiftet. För Stockholms del handlar det som
sagt i första hand om ett omfattande förnyelsearbete i Årsta, där Stockholmshems hyresfastigheter vid Valla torg - höghusen och några låghus - ska förses med den senaste beprövade
tekniken ifråga om energieffektiviseringar. Drygt 300 hyresgäster berörs av förnyelsen
som också syftar till att underlätta för de
boende att leva mer klimatsmart. Bland annat
kommer ett antal lägenheter att utrustas med
”smarta-hem-lösningar”, som gör att man som
boende själv kan styra sin elförbrukning.
– Det här är en jättespännande hållbarhetssatsning, i synnerhet som fokus ligger på förnyelse av den befintliga bebyggelsen, säger
projektkoordinatorn Gustaf Landahl, avdelningschef på Stockholms stads miljöförvaltning.
– Även smarta lösningar för hållbara transporter och hållbar infrastruktur är viktiga delar
i projektet, poängterar han.
Totalt ska tolv miljötekniklösningar testas
och utvärderas under de närmaste fem åren.
Bland annat testas lokalproducerad fjärrvärme,
ett bygglogistikcenter, bilpooler, lånecykelsystem och en smart sopsorteringslösning.
– Det är alltså olika lösningar som gör det
lättare, både för projektområdena i sin helhet
och för enskilda hyresgäster, att minska sin
miljöpåverkan, förklarar Gustaf Landahl.
Målet är att minska energiförbrukningen och
utsläppen från transporter med 60 procent. En
viktig del i GrowSmarter är också, påpekar
Gustaf Landahl, att stärka marknaden för de
tolv lösningarna och därmed bidra till teknikspridning, tillväxt och nya jobb.
– Det här ger oss en fantastisk möjlighet där
vi med goda exempel lär av varandra. För
Årstas del, liksom övriga områden, innebär det
självklart en unik chans att ligga i framkant
ifråga om hållbar stadsutveckling och att områdena därmed även blir framtida europeiska förbilder, avslutar Gustaf Landahl.
GrowSmarter:
Stockholms stad har blivit utsedd
att leda det europeiska prestigeprojektet GrowSmarter, där även
städerna Köln och Barcelona
deltar.
Projektet pågår i fem år och
handlar om hur städer med hjälp
av smarta miljötekniklösningar
kan skapa fler jobb och växa,
samtidigt som de blir mer energieffektiva, lättframkomliga och
attraktiva för invånarna.
Det drivs inom EU:s ramprogram
för forskning och innovation. EU
kommissionen bidrar med 25
miljoner euro till Projektet men
satsningen i sin helhet är betydligt större.
Från Sverige deltar Stockholms
stad och KTH samt företagen
Stockholmshem, Skanska, Envac,
Dalkia, Carrier, Info 24, Fortum
och IBM.
Gustaf Landahl
Stockholms stads miljöförvaltning
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
21
vi värnar om och
återvinner naturresurser
SITA och 40 andra vatten- och avfallsföretag i 70 länder samlas nu under
varumärket SUEZ environnement. Våra 80 000 medarbetare samarbetar
med kommuner och företag för att säkra de resurser som är nödvändiga
för vår framtid.
I Sverige är vi stolt partner till mer än 50 kommuner och 30 000 företag.
Läs mer på sita.se
redo för resursrevolutionen
150504_Annons_DN_251x358_v2.indd 1
2015-05-05 08:34:47
”Min idé är att arbeta tillsammans med personer som
representerar olika matkulturer. Jag ser hyresrätten som
en möjlighet för människor att starta ett liv i Stockholm.
För mig är rätten till boende lika självklar som rätten till arbete.”
JOSEFIN UHNBOM, VD PROVINS MAT – DET NYA NORDISKA KÖKET
MED AMBITION ATT SKAPA JOBB GENOM MAT
För att Stockholm också i framtiden ska kunna vara en attraktiv region för
människor som vill jobba, studera och verka behövs det hyresrätter till rimlig
kostnad.
Hyresrätten är en förutsättning för ett hållbart samhälle med goda livsvillkor för
alla invånare. Ett samhälle som utvecklas.
I RÄTTEN ATT HYRA BOR MÖJLIGHETEN
dittlivsboende.se
23
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
Väg dina
klimatutsläpp!
Gunnar Söderholm
Förvaltningsdirektör för
miljöförvaltningen
Klimatvågen är en interaktiv utställning som hjälper
dig att förstå hur du påverkar klimatet i vardagen. Du får en
shoppingkorg och plockar åt dig olika stora påsar beroende
på hur du bor, äter, reser och vad du handlar. Sedan placerar
du korgen på vågen för att få en fingervisning om hur stor
din personliga klimatpåverkan är.
I sommar kommer tolv feriearbetande gymnasieungdomar att hjälpa dig att testa Klimatvågen på flera olika
ställen i stan!
11 – 18 juni: Fältöversten
22 juni – 2 juli: 127-festivalen
3 – 10 augusti: Eriksdalsbadet
11 – 15 augusti: Kulturfestivalen
Du kan hyra Klimatvågen till din skola eller arbetsplats. För mer information, kontakta:
[email protected].
Förskolebarn
stoppar
energitjuvar
Foto: Jacob Landin
Foto: Jacob Landin
SISAB, Skolfastigheter i Stockholm
AB, tar hjälp av förskolebarnens naturliga nyfikenhet för att minska energianvändningen i Stockholms förskolor.
Jacob Landin, projektledare för Energiagenterna vid SISAB berättar:
– Barnen tycker det är spännande när
de två karaktärerna Energiagenten och
El’Boven kommer på besök till förskolan
för att utbilda dem till energiagenter.
Under åtta veckor utforskar barn och
pedagoger ämnet energi på ett lustfyllt
sätt, och på så sätt aktiveras barnens lust
att lära mer om energieffektivt beteende.
När barnen sedan delar sina nya kunskaper med familj och vänner ger det
ringar på vattnet, fler minskar sin energianvändning.
För sitt arbete med Energiagenterna
utses Jacob Landin och SISAB till månadens klimatsmarta exempel i maj 2015.
Läs mer:
stockholm.se/klimatsmartastockholm
Få klimatsmarta tips
på sociala medier
Visst kan det vara enkelt och lustfyllt att minska sin klimatpåverkan!
Genom sociala medier kan du få tips och
råd om hur du kan leva mer klimatsmart
i vardagen.
– Vi vill inspirera och engagera alla
stockholmare att leva klimatsmart! Det
gör vi bland annat via sociala medier,
där vi utöver klimatsmarta tips också
berättar om vad som händer på klimatområdet inom staden och svarar på allmänhetens frågor, säger Siri Maassen,
projektledare för kommunikationsverksamheten ”Klimatsmarta stockholmare”
på miljöförvaltningen.
Följ Klimatsmarta stockholmare här:
”Klimatsmarta stockholmare”
”Klimatsmarta08”
”Klimatsmarta_stockholmare”
Miljötillsynen
gagnar
företagens
klimatarbete
Stockholm bedriver ett aktivt klimatarbete på många olika sätt. Informationskampanjer till hushållen. Samarbete med företag
inom Klimatpakten. Energirådgivning till
företag, fastighetsägare och hushåll och
mycket mer.
Ibland glömmer man att Miljö- och hälsoskyddsnämnden dessutom är en myndighet
som bl.a. har tillsyn över olika miljöfarliga
verksamheter. Tillsynen är till för att kontrollera att miljölagstiftningen följs. Men det är
inte bara byråkratisk kontroll. Det är också råd
och stöd för att minska företagens miljöpåverkan. Målet är att Stockholm skall bli bättre och
säkrare från miljösynpunkt.
I tillsynsarbetet ingår att granska om alla
som bedriver en verksamhet hushåller med
råvaror och energi och utnyttjar möjligheterna
Målet är att
Stockholm skall bli
bättre och säkrare
från miljösynpunkt.
till återvinning och återanvändning. I första
hand ska förnyelsebara energikällor användas
enligt de bestämmelser som finns.
När miljöförvaltningen har tillsyn på företagen kontrolleras därför inte bara företagens
direkta miljöpåverkan, så som utsläpp av farliga ämnen utan även energianvändning och
övrig hushållning med resurser.
Minskad klimatpåverkan innebär ofta
minskad energianvändning. Det är bra för miljön och det sparar pengar. På så sätt kan kontroll och upplysning gå hand i hand. Det är till
nytta för både miljön och företagen.
Fastighetsnära insamling
sansac.se
San Sac har utrustningen för FNI, allt från funktionella kärlskåp och miljöhus till krantömda system.
Systemen är lämpliga för både restavfall, matavfall och alla källsorteringsfraktioner. Vi kan erbjuda helhetslösningar där vi tar ansvar för hela kedjan med dimensionering - projektering - markarbeten - installation.
24
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS
ARLA OCH MILJÖN NÄRA DIG
Bondeägda Arla finns nära alla stockholmare, med ett stort
mejeri i Kallhäll och många mjölkgårdar i närheten av stan.
3 385
svenska bönder är delägare i
Arla och 396 av dem finns i
Mälardalen. I Kalhäll, norr om
Stockholm, ligger Arlas största mejeri för färskvaror i Sverige. Där produceras runt 700 000 liter mjölk, fil och gräddprodukter varje dag för vidare distribution till butiker, skolkök och restauranger i huvudstaden med omnejd. Mjölken
kommer huvudsakligen från gårdar i regionen, där mjölkbönderna jobbar med att producera mjölk på ett så resursklokt sätt som möjligt.
Besök på gården
Skolklasser i Stockholm kan besöka en Arlagård genom det
så kallade Miniorprogrammet. Under 2014 fick 14 200 unga
stockholmare själva se och lära sig mer om hur det går till att
producera mjölk. Och fem gårdar kring Stockholm välkomnade 21 000 konsumenter till de populära kosläppen, när
mjölkkorna släpps ut på bete för säsongen.
Minskad klimatpåverkan
Arla arbetar med att minska klimatpåverkan i hela kedjan
från ko till konsument. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser per liter mjölk som mjölkgårdarna producerar med
30 procent fram till år 2020, jämfört med 1990. För att nå
målet erbjuds alla Arlas ägare, mjölkbönderna, en gratis kartläggning av sin gårds klimatpåverkan inklusive förslag på
förbättringsåtgärder. Det kan röra sig om mer klimateffektiv
utfodring av korna och minskad användning av handelsgödsel, diesel och energi.
I övriga delar av produktionskedjan är Arlas mål att minska
klimatpåverkan från mejerier, transporter och förpackningar
med 25 procent, jämfört med 2005. Resultatet fram till år
2014 är att Arla i Sverige överträffat utsläppsmålen för mejerier och transporter tack vare övergång till förnybar energi
och förnybara drivmedel.
På Stockholms mejeri används inga fossila bränslen, mejeriet drivs på el, och nu installeras en energibesparande värmepump. Mejeriet ersätter fossil diesel med förnybara drivmedel för transporterna. Arbetet har uppmärksammats av Järfälla
kommun i form av ett miljöpris.
Arla arbetar även aktivt för att nå klimatmålen för förpackningar. Ett exempel är att all plast i förpackningarna för ekologisk mjölk, fil, A-fil och vispgrädde nu byts till plast gjord
av förnybara råvaror. Det minskar förpackningens klimatpåverkan med runt 20 procent.
Allt mer eko
Många konsumenter, restauranger och inte minst det offentliga köket uppskattar den ekologiska mjölkens mervärden.
Ekologiska mjölkprodukter utgör hela 77 procent av den
volym som Arla säljer till Stockholms stad.
Arla är världens största producent av ekologiska mjölkprodukter och driver utvecklingen av den ekologiska marknaden
i Sverige. Förra året ökade Arlas ekoförsäljning i Sverige med
36 procent jämfört med året innan.
Arlas svenska ekosortiment är utöver sina ekologiska mervärden klimatkompenserad genom att över en halv miljon
träd har planterats i Afrika. Träden bidrar med både klimatnytta, ökad bördighet och välkommen landsbygdsutveckling.