Provet i geografi 25.9.2015

1
PROVET I GEOGRAFI
25.9.2015
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
Högst 6 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom
jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade
med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel
a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.
1. På den bifogade kartan presenteras Finlands mest betydelsefulla sand- och grusformationer.
a) Nämn två olika slags formationstyper av de sand- och grusformationer som visas på kartan. Hur har de uppkommit? Namnge ett exempel i Finland av de båda nämnda formationstyperna. (4 p.)
b) Vilken betydelse har de ifrågavarande formationerna med tanke på mänsklig verksamhet?
Använd också vidstående fotografier till hjälp. (2 p.)
Källa:BirdLife
Källa: BirdLifeFinland
Finlandrfrf<http://birdlife.fi>.
<http://birdlife.fi>.Hämtad
Hämtad4.9.2014.
4.9.2014.
Sand- och
grusformationer
0
100 km
Källa: Geologiska forskningscentralen <http://www.gtk.fi>.
Hämtad 4.9.2014.
Källa:<http://tripadvisor
.com>. Hämtad
Källa: <http://tripadvisor.com>.
Hämtad 4.9.2014.
4.9.2014.
2. Mount Everest är världens högsta berg. Hur har de naturgeografiska processerna inverkat på
Mount Everests höjd och ytformer?
Mount Everest
Källa: <http://4.bp.blogspot.com/>. Hämtad 4.9.2014.
2
3. a) Beskriv struktureringen av markanvändningen och de faktorer som inverkar på den i ett
urbant område. (4 p.)
b) Välj en exempelstad och beskriv struktureringen av dess markanvändning. (2 p.)
4. a) Vilka naturgeografiska och kulturgeografiska faktorer inverkar på placeringen av fritidsbostäder i Finland? (4 p.)
b) Hurdana effekter har fritidsbosättningen på närområdena? (2 p.)
Antalet fritidsbostäder
1
10
Urbana områden
100
Huvudvägar
1000
0
Antalet fritidsbostäder i 20 x 20 km:s rutor år 2011.
Källa: Hiltunen & Rehunen 2014, Fennia.
50
0
100 km
50
De områden på landsbygden där fritidsbostäder är
allmännare än stadigvarande bostäder.
(Gula områden på kartan.)
Källa: Hiltunen & Rehunen 2014, Fennia.
5. a) Granska de regionala skillnaderna i befolkningstillväxten och orsakerna till dessa på jordklotet. (4 p.)
b) I många utvecklingsländer är det svårt att beräkna den exakta folkmängden. Hurdana faktorer försvårar folkräkningen? (2 p.)
100 km
3
6.
a) Förklara varför Japan är ett område som är känsligt för jordbävningar.
b) Vilken beredskap har man inför jordbävningar i Japan?
c) Hur kan man utnyttja geodata och sociala medier vid räddningsarbetet efter jordbävningar?
Utnyttja vidstående karta i ditt svar.
Jordbävningen i Japan i mars 2011
och sociala medier
HOKKAIDO
Matsumae
Samplingen baserar sig på de
meddelanden om skador efter jordbävningen
som genast skickats via sociala medier
40
o
Twitter
Youtube
Flickr
Sendai
Nyhet
Observerat jordbävning
Takasaki
Synnerligen kraftigt
36
o
Mycket kraftigt
Kraftigt
Måttligt
Hiroshima
HONSHU
Tokyo
Yokohama
Kyoto
Osaka
Kobe
Jordbävningens epicentrum
Nagasaki
KYUSHU
SHIKOKU
0
300 km
Bild: SEN, data: ESRI
7. Beskriv trafiknätet i det område du undersökte i regionstudiekursen. Vilka faktorer förklarar
nätets uppbyggnad och eventuella problemställen? Rita en karta över trafiknätet i ditt undersökningsområde. Namnge området.
8. a) Beskriv med hjälp av vidstående karta hur
7–15-åringarnas andel av befolkningen
varierar regionalt i Finland. (2 p.)
b) Vilken karttyp är det fråga om och hur
konstrueras den? (2 p.)
c) Vilka läges- och attributdata innehåller det
geodatamaterial som utgör grund för kartan? (1 p.)
d) Hur kan man utnyttja den aktuella kartan
vid regionplanering? (1 p.)
7–15 åringarnas andel
(%) av befolkningen
år 2013
13,1–20,0
10,1–13,0
9,1–10,0
6,1–9,0
≤6
0
Källa: Sotkanet <http://paikkatietoikkuna.fi>. Hämtad 4.9.2014.
100 km
4
+9. a) Hur förutspås klimatförändringen påverka näringsproduktionen på jorden? Hurdana regionala skillnader kan det ske i näringsproduktionen och vilka problem för förändringarna
med sig? (5 p.)
b) Hur kan näringssituationen på jordklotet förbättras? (4 p.)
4
Förändringen i skördarnas produktivitet från 2013 till 2050
+9. a) Påvilketsättförutspårmanattklimatförändringenkommerattpåverkanäringsproduktionenpåjordklotet?Hurdanaregionalaförändringarkanskeinäringsproduktionenochvilka
problemförförändringarnamedsig?(5p.)
b)Hurkannäringssituationenpåjordklotetförbättras?(4p.)
Förändringen i skördarnas produktivitet från år 2013 till år 2050
Inga data
Källa: World Resources Institute <http://www.wri.org/>. Hämtad 10.9.2014.
–50 % förändring
+100 % förändring
Den undernärda
befolkningens andel (%)
på jordklotet
åren 2011–2013
Inga data
Källa: World Resources Institute <http://www.wri.org/>. Hämtad 10.9.2014.
–50 % förändring
+100 % förändring
≤4,9
5,0–14,9
15,0–24,9
25,0–34,9
Den undernärda 35,0≤
befolkningens andel
(%)
Inga data
på jordklotet
åren 2011–2013
Källa: World Food Programme
80
70
60
50
40
Matinköpens andel (%) av värdet
av alla inköp år 2007
Matinköpens andel (%) av värdet
av alla inköp år 2007
≤4,9 <http://www.wfp.org/hunger/>.
5,0–14,9 Hämtad 10.9.2014.
15,0–24,9
25,0–34,9
35,0≤
Inga data
80
70
60
50
40
Bangladesh
Nigeria
Afghanistan
Kenya
30
Källa: World Food Programme
<http://www.wfp.org/hunger/>.
Hämtad 10.9.2014.
Ryssland
Indien
20
Kina
10
Brasilien
Storbritannien
Förenta
staterna
Stora inkomster
Små inkomster
0
5
7
4
1
2
3
6
8
Bangladesh
Nigeria
Källa: International Monetary Fund <http://www.imf.org>. Hämtad 10.9.2014.
Afghanistan
Kenya
Ryssland
30
Du ska vara guide
på en Indien
månadslång
resa i Nordamerika. Deltagarna är intresserade av
+10.
20
Kina
Brasilien
Förenta
10
Storbritannien
Nordamerikas geografiska
drag. Syftet
är att deltagarna
ska bekanta sig mångsidigt med omstaterna
0
5 verksamhet.
7
4
1
2
3
6
8
rådets naturförhållanden
och
människans
Gör
upp en resplan där du meddelar tidKälla: International Monetary Fund <http://www.imf.org>. Hämtad 10.9.2014.
punkten för resan och namnger och presenterar kort sju besöksmål i Nordamerika som du valt.
Beskriv därtill hurdana kläder deltagarna behöver då de bekantar sig med de olika resmålen.
Rita också en karta över färdrutten och resmålens placering.
Du ska vara guide på en månadslång resa i Nordamerika. Deltagarna är intresserade av
+10.
Nordamerikasgeografiskadrag.Syftetärattdeltagarnaskabekantasigmångsidigtmedområdets naturförhållanden och människans verksamhet. Gör upp en resplan där du meddelar
tidpunktenförresanochnamngerochpresenterarkortdesjubesöksmåliNordamerikasom
duvalt.Beskrivdärtillhurdanakläderdeltagarnabehöverdådebekantarsigmeddeolika
Små inkomster
Stora inkomster