Folkhälsoekonomiska beräkningar

SKL – FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
Presentation av resultat
Dalarna
Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.
www.sironagroup.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR ANALYSEN
• Detta är en hälsoekonomisk analys och syftet med rapporten är att ge en uppskattning av implikationerna av att
förändra ojämlikheter vad gäller prevalens av riskfaktorer i olika grupper av individer
• Analysen har genomförts genom att beräkna direkta, indirekta samt kvalitetskostnader för ojämlikhet relaterad till
skillnader i utbildningsnivå och kön. Analysen är ej komplett och endast följande kostnader är beräknade*
−
Direkta kostnader har beräknats genom att analysera kostnaden för slutenvård, specialiserad öppenvård,
läkemedelskonsumtion, sjukersättning samt primärvård
−
Indirekta kostnader har beräknats genom att analysera framtida produktionsbortfall till följd av dödsfall samt
sjukfrånvaro till följd av ohälsotillstånd kopplade till riskfaktorerna rökning, fetma samt avsaknad av tillit
−
Kvalitetskostnader har beräknats genom att analysera antalet förlorade levnadsår till följd av dödsfall samt
utebliven livskvalitet till följd av sämre hälsa
• Dessa avgränsningar i analysen innebär att det finns anledning att tro att de verkliga kostnaderna är högre än vad
som presenteras här
• Kostnadsöverlapp till följd av komorbiditet kan förekomma i analysen, vilket kan leda till en viss överskattning av
resultaten
• Analysen bygger på ett antal antaganden som tydligt redovisas i metodbilagan. Om dessa analyser tas ut ur sitt
sammanhang eller inte tolkas rätt kan felaktiga slutsatser dras. Alla resultat och analyser bör tolkas med viss
försiktighet och med en helhetssyn på den komplexa frågeställningarna som här belyses
*
Källa:
Flera av kostnadsposterna innehåller skattningar, varför beräkningarna bör tolkas med försiktighet
Sirona analys
1
SLUTSATSER
Skillnader
• Då ojämlikheter mellan landsting, kön och
utbildningsnivå analyserades framkom det
att den största ojämlikheten i Dalarna,
räknat i kronor, är socioekonomiska
skillnader i rökning, som idag uppskattas
kosta ca 230 miljoner kronor årligen
• Räknat i förlorad livskvalitet är skillnader
mellan könen i nedsatt psykiskt
välbefinnande den klart största ojämlikheten
med ca 2 500 QALYs, kvalitetsjusterade
levnadsår
Utbildningsnivå
Kön
Mkr
QALYs
Mkr
QALYs
Rökning
230
130
50
30
Fetma
180
190
15
15
Avsaknad av tillit
6
30
6
30
Nedsatt psykiskt
välbefinnande
*
*
120
2 500
• Alla besparingar är fördröjda och kräver
långsiktiga investeringar för att kunna
realiseras i framtiden
• Samtliga aktörer gör besparingar då
förekomsten av riskfaktorer sjunker i
befolkningen. Landstinget är den aktör som
potentiellt kan göra störst besparingar med
40-90% av de totala besparingarna
• Av de analyserade ojämlikheterna är
avsaknad av tillit den som är relaterade till
lägst kostnader
*
Not:
Väldigt små skillnader ses mellan utbildningsnivåerna på riksnivå enl. Öppna Jämförelser 2014 (Socialstyrelsen), varför dessa uteslöts ur analysen.
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
2
FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG
• Identifiera relevanta åtgärder och insatser för förbättrad
folkhälsa, och utvärdera deras potentiella effekt, baserat
bl.a. på denna kostnadsanalys
– Identifiera relevanta målgrupper för åtgärder
– Inventera existerande initiativ, och identifiera eventuella
gap där nya åtgärder behövs
– Kartlägg vilken evidens som finns för olika åtgärder
– Uppskatta kostnader och effekter (på kort och lång sikt)
av olika insatser, och beräkna effektivitet utifrån resultaten
i denna analys
• Vidareutveckla långsiktig samverkan med andra aktörer
(exv. kommuner, Försäkringskassan, företag, ideella
organisationer)
– Kartlägg gemensamt vilka möjligheter och resurser varje
aktör har att bidra till bättre folkhälsa
– Identifiera vilka möjliga besparingar respektive aktör kan
göra om folkhälsan förbättras
– Utveckla hållbar finansieringsmodell för gemensamma
insatser, som tar hänsyn till hur potentiella besparingar
och ekonomiska risker fördelas
3
AGENDA
• Rökning
• Fetma
• Nedsatt psykiskt välbefinnande
• Appendix – Kostnad per sjukfall
4
ANDELEN RÖKARE I BEFOLKNINGEN MINSKADE STADIGT MELLAN 2004
OCH 2013
Historisk förekomst av rökning uppdelat per
utbildningsnivå, procent
25
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
20
Eftergymnasial utbildning
16
15
13
10
5
5
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Historisk förekomst av rökning uppdelat per kön,
procent
• Gruppen med individer som har förgymnasial
utbildning är den grupp som har högst andel rökare
• De stora skillnaderna som kunde ses mellan könen
2004 har utjämnats till 2013
Kvinnor
20
• Skillnaderna i förekomst av rökning mellan
utbildningsnivåerna i riket har varit relativt konstant
de senaste åren
Män
18
16
14
12
11
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
5
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA
OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN
2014
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan
landstingen, Mkr
Andel dagligrökare
77
10%
5
(6%)
10%
38
(50%)
9%
18
(24%)
16
(21%)
Totalt
Dalarna
Halland
Västernorrland
Kommun
Landsting/
Region
Staten
Övrigt
• Kostnaden av att Dalarna och Halland har högre
förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 80 miljoner
kronor årligen
• Landstinget är den aktör som belastas med störst
kostnader med ca 50% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland
6
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN RÖKARE I
DALARNA OCH HALLAND BLIR DENSAMMA SOM I VÄSTERNORRLAND
Skillnad i prevalens, procentenheter
1,0
Dalarna och Halland
jmf. med Västernorrland
0,5
0,0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i
rökning, Mkr per år
80
80
• Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i
andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av
extrarisken för att insjukna i någon av de
identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
Dalarna och Halland
jmf. med Västernorrland
60
40
20
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år
50
• Den idag ca 80 miljoner kronor stora
extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas
försvinna till 2034 om andelen rökare i Dalarna och
Halland blir densamma som i Västernorrland de
kommande 10 åren
• I takt med att färre röker kommer livskvaliteten
bland landstingets invånare att öka och 2034
förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 40
QALYs
40
40
30
20
10
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland
7
I ALLA TRE ANALYSERADE LANDSTINGEN SES SKILLNADER I RÖKNING
FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN
Kön
Utbildningsnivå
14%
Dalarna
11%
9%
12%
5%
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
Västernorrland
Kvinnor
8%
9%
Män
Kvinnor
9%
11%
Män
Kvinnor
12%
6%
3%
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
Halland
Män
13%
8%
5%
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
Not:
Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 2014 – ej för spridning.
Källa:
Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna
8
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA
OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA I DALARNA
2014
DALARNA
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan
utbildningsnivåerna, Mkr
Andel dagligrökare
231
14
(6%)
14%
116
(50%)
11%
54
(24%)
46
(20%)
5%
Förgymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Eftergymnasial
utbildning
Totalt
Kommun
Landsting/
Region
Staten
Övrigt
• Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och
gymnasial utbildning har högre förekomst av rökare
uppskattas idag vara ca 230 miljoner kronor årligen
• Landstinget är den aktör som belastas med störst
kostnader med ca 50% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
9
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I DALARNA OM
SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER RÖKER I LIKA LÅG GRAD SOM
DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING
DALARNA
Skillnad i prevalens, procentenheter
10
Förgym. utb. jmf. med eftergym. utb.
8
Gym. utb. jmf. med eftergym. utb.
6
4
2
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i
rökning, Mkr per år
250
230
200
• Den idag ca 230 miljoner kronor stora
extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas
försvinna till 2034 om andelen rökare bland de
med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika
låg som bland de med eftergymnasial utbildning de
kommande 10 åren
• Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i
andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av
extrarisken för att insjukna i någon av de
identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
150
100
50
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år
• I takt med att färre röker kommer livskvaliteten
bland landstingets invånare att öka och 2034
förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca
130 QALYs
150
130
125
100
75
50
25
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
10
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA
OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I DALARNA
2014
DALARNA
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan
könen, Mkr
Andel dagligrökare
51
3
(6%)
12%
25
(50%)
12
(23%)
9%
10
(20%)
Totalt
Män
Kvinnor
Kommun
Landsting/
Region
Staten
Övrigt
• Kostnaden av att förekomsten av rökare bland kvinnor är
högre än bland männen uppskattas idag vara ca 50
miljoner kronor årligen
• Landstinget är den aktör som belastas med störst
kostnader med ca 50% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
11
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV
RÖKARE BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄN I DALARNA
DALARNA
Skillnad i prevalens, procent
4
Kvinnor jmf. med män
2
0
2014
2016
2018
2020
2022
2024
2026
2028
2030
2032
2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i
rökning, Mkr
60
50
50
40
30
20
10
0
2014 2016 2018
• Den idag ca 50 miljoner kronor stora
extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas
försvinna till 2034 om andelen rökare bland kvinnor
blir lika låg som bland män de kommande 10 åren
• Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i
andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av
extrarisken för att insjukna i någon av de
identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
2020
2022
2024 2026
2028
2030 2032
2034
Livskvalitetsvinst, QALYs
30
• I takt med att färre röker kommer livskvaliteten
bland landstingets invånare att öka och 2034
förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 30
QALYs
30
20
10
0
2014
2016 2018
2020
2022
2024 2026
2028
2030 2032
2034
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
12
AGENDA
• Rökning
• Fetma
• Nedsatt psykiskt välbefinnande
• Appendix – Kostnad per sjukfall
13
ANDELEN MED FETMA HAR ÖKAT I ALLA GRUPPER DE SENASTE TIO ÅREN
Historisk förekomst av fetma uppdelat per
utbildningsnivå, procent
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
18
Eftergymnasial utbildning
16
16
14
12
10
10
8
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Historisk förekomst av fetma uppdelat per kön, procent
Kvinnor
• Förekomst av fetma har ökat i alla grupper de
senaste 10 åren
• Skillnaderna i förekomst av fetma mellan
utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de
senaste åren
• Grupperna av individer med för- eller gymnasial
utbildning är de som har högst andel fetma
Män
15
14
14
13
13
12
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
14
ANALYS AV POTENTIALEN AV ATT HALVERA DE SOCIOEKONOMISKA
SKILLNADERNA I FÖREKOMST AV FETMA I RIKET TILL 2024
A
Fortsatt ökad fetma i befolkningen*
Prevalens om fetma ökar kraftigt till
2024, procent
Prevalens av fetma, procent
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
22,0%
20,0%
25
Eftergymnasial utbildning
20
22
20
13,0%
15
13
10
5
0
2004 2006 2008 2010 2012
B
2014 2016 2018 2020 2022 2024
Förgym. utb.
Gym. utb.
Eftergym. utb.
Dagens ojämlikhet i fetma halveras
Prevalens om ojämlikheten i fetma
halveras till 2024, procent
Prevalens av fetma, procent
25
13,0%
20
13,0%
10,0%
15
13
10
10
5
0
2004 2006 2008 2010 2012
*
2014 2016 2018 2020 2022 2024
Förgym. utb.
Gym. utb.
Not:
Approximation baserad på linjär framskrivning av trenden mellan 2004 och 2014
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
Eftergym. utb.
15
OM SOCIOEKONOMISKA SKILLNADER I FETMA HALVERAS KAN
POTENTIELLT STORA BESPARINGAR GÖRAS I RIKET
Utveckling av kostnader i scenario A och B, Mkr
A
Scenario A
5 000
Scenario B
4 652
4 000
3 000
2 000
6,8 Mdr
kr per år
1 000
0
2014
2034
-2 000
-2 197
-3 000
Fortsatt ökad fetma i befolkningen
• Vid ett scenario där andelen med fetma fortsätter att
öka de kommande 10 åren kommer kostnader
relaterade till fetma öka dramatiskt de kommande 20
åren
• Ett scenario med ökad fetma i befolkningen ger en
ökad kostnad om ca 4 600 MKr år 2034
• På grund av den ökade fetman inträffar fler sjukfall,
vilket leder till stora förluster i kvalitetsjusterade
levnadsår
• Vid detta scenario förväntas ca 4 900 QALYs förloras
på grund av sjukdomar orsakade av fetma år 2034
Utveckling av vinst i kvalitetsjusterade levnadsår i
scenario A och B, QALYs
B
3 000
2 317
2 000
Ojämlikhet i fetma halveras
• Vid ett scenario där de socioekonomiska skillnaderna i
fetma minskar de kommande 10 årensjunker kostnader
relaterade till fetma
• År 2034 förväntas besparingarna på grund av lägre
andel fetma uppgå till ca 2 200 Mkr
1 000
0
2014
2034
-2 000
7200
QALYs
per år
-3 000
-4 000
-4 888
-5 000
• På grund av den minskade fetman inträffar färre
sjukfall, vilket leder till stora vinster i kvalitetsjusterade
levnadsår
• När de socioekonomiska skillnaderna i fetma halveras
kommer QALY-vinsten 2034 vara ca 2 300 QALYs
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
16
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA
OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN
2014
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan
landstingen, Mkr
Andel med fetma
201
17%
4
(2%)
17%
176
(87%)
13%
9
(4%)
Totalt
Dalarna
Västernorrland
Halland
Kommun
Landsting/
Region
Staten
13
(6%)
Övrigt
• Kostnaden av att Dalarna och Västernorrland har högre
förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 200 miljoner
kronor årligen
• Landstinget är den aktör som belastas med störst
kostnader med ca 90% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland
17
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN MED
FETMA I DALARNA OCH VÄSTERNORRLAND BLIR DENSAMMA SOM I
HALLAND
Skillnad i prevalens, procentenheter
4
Dalarna och Västernorrland
jmf. med Halland
2
0
2014
2016
2018
2020
2022
2024
2026
2028
2030
2032
2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma,
Mkr per år
250
• Den idag ca 200 miljoner kronor stora
extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas
försvinna till 2034 om andelen med fetma i Dalarna
och Västernorrland blir lika låg som i Halland de
kommande 10 åren
• Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i
andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen
av extrarisken för att insjukna i någon av de
identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
200
200
150
100
50
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år
• I takt med att förekomsten av fetma sjunker
kommer livskvaliteten bland landstingets invånare
att öka och 2034 förväntas den årliga
livskvalitetsvinsten vara ca 200 QALYs
250
200
150
200
100
50
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland
18
I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I FETMA FÖR BÅDE
UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN
Kön
Utbildningsnivå
19%
19%
17%
16%
Män
Kvinnor
16%
18%
Män
Kvinnor
12%
Dalarna
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
20%
16%
11%
Västernorrland
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
17%
Halland
11%
14%
10%
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
Män
Not:
Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 2014 – ej för spridning.
Källa:
Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna
12%
Kvinnor
19
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA
OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA
2014
DALARNA
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan
utbildningsnivåerna, Mkr
Andel med fetma
176
19%
3
(2%)
154
(88%)
19%
12%
7
(4%)
Totalt
Förgymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Eftergymnasial
utbildning
Kommun
Landsting/
Region
Staten
11
(6%)
Övrigt
• Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och
gymnasial utbildning har högre förekomst av fetma
uppskattas idag vara ca 180 miljoner kronor årligen
• Landstinget är den aktör som belastas med störst
kostnader med ca 90% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
20
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I DALARNA OM
FÖREKOMSTEN AV FETMA I SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER ÄR
LIKA LÅG SOM BLAND DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING
DALARNA
Skillnad i prevalens, procentenheter
8
Förgym. utb. och gym. utb
jmf. med eftergym. utb.
6
4
2
0
2014
2016
2018
2020
2022
2024
2026
2028
2030
2032
2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma,
Mkr per år
200
180
• Den idag ca 180 miljoner kronor stora
extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas
försvinna till 2034 om andelen med fetma bland de
med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika
låg som bland de med eftergymnasial utbildning de
kommande 10 åren
• Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i
andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen
av extrarisken för att insjukna i någon av de
identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
150
100
50
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år
200
• I takt med att andelen med fetma sjunker kommer
livskvaliteten bland landstingets invånare att öka
och 2034 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten
vara ca 180 QALYs
180
150
100
50
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
21
DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER
MELLAN KÖNEN I DALARNA
2014
DALARNA
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan
könen, Mkr
Andel med fetma
13,4
0,3
(2%)
11,7
(88%)
17%
16%
0,5
(4%)
Totalt
Män
Kvinnor
Kommun
Landsting/
Region
Staten
0,8
(6%)
Övrigt
• Kostnaden av att förekomsten av fetma bland män är
högre än bland kvinnor uppskattas idag vara ca 13
miljoner kronor årligen
• Landstinget är den aktör som belastas med störst
kostnader med ca 90% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
22
BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV FETMA
BLAND MÄN BLIR LIKA LÅG SOM BLAND KVINNOR I DALARNA
DALARNA
Skillnad i prevalens, procentenheter
1,0
Män jmf. med kvinnor
0,5
0,0
2014 2016
2018 2020 2022
2024 2026 2028 2030
2032 2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma,
Mkr per år
15,0 15
12,5
10,0
7,5
5,0
2,5
0,0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år
20
• Den idag ca 15 miljoner kronor stora
extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas
försvinna till 2034 om andelen med fetma bland
män blir lika låg som bland kvinnor de kommande
10 åren
• Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i
andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen
av extrarisken för att insjukna i någon av de
identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
• I takt med att andelen med fetma sjunker kommer
livskvaliteten bland landstingets invånare att öka
och 2034 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten
vara ca 15 QALYs
15
10
0
2014
2016 2018
2020
2022
2024 2026
2028
2030 2032
2034
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
23
AGENDA
• Rökning
• Fetma
• Nedsatt psykiskt välbefinnande
• Appendix – Kostnad per sjukfall
24
DET FINNS MÅNGA FAKTORER SOM KAN PÅVERKA NEDSATT PSYKISKT
VÄLBEFINNANDE
Ekonomisk
stabilitet
Fysisk
ohälsa
• Det finns många faktorer som påverkar nedsatt
psykiskt välbefinnande
Tillit
Nedsatt
psykiskt
välbefinnande
Trygghet
Ha vänner
• Dessa faktorer samspelar med varandra och
med psykiskt välbefinnande på mycket
komplexa sätt, vilket medför att det är svårt att
skatta enskilda faktorers påverkan
• Fokus för detta arbete har varit att analysera
hur avsaknad av tillit påverkar nedsatt psykiskt
välbefinnande
Mobbning
Stress
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
25
STORA SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT SES MELLAN DE OLIKA
UTBILDNINGSNIVÅERNA
RIKET
Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat
per utbildningsnivå, procent
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
40
35
36
30
29
25
20
0
2004
18
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat
per kön, procent
• Skillnaderna i förekomst gällande avsaknad av tillit
mellan utbildningsnivåerna har varit relativt
konstant de senaste åren
• Gruppen med förgymnasial utbildning är den grupp
med högst andel individer med avsaknad av tillit
och prevalensen inom denna grupp är ungefär
dubbelt så stor som inom gruppen med
eftergymnasial utbildning
Kvinnor
30
Män
28
28
27
26
24
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
26
I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT FÖR BÅDE
UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN
Kön
Utbildningsnivå
31%
26%
24%
23%
17%
Dalarna
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
Män
Kvinnor
27%
26%
25%
Män
Kvinnor
26%
21%
Västernorrland
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
28%
24%
26%
23%
14%
Halland
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
utb.
utb.
utb.
Män
Not:
Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 2014 – ej för spridning.
Källa:
Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna
Kvinnor
27
DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA
OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA
2014
DALARNA
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit
mellan utbildningsnivåerna, Mkr
Andel med avsaknad av tillit
5,8
0,3
(6%)
31%
2,5
(43%)
24%
1,9
(33%)
17%
Totalt
Förgymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Eftergymnasial
utbildning
Kommun
Landsting/
Region
Staten
1,1
(19%)
Övrigt
• Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen
med avsaknad av tillit är högre bland de med
förgymnasial och gymnasial utbildning än bland de med
eftergymnasial utbildning
• Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa
risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för
individer med låg tillit är relativt låg
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
28
DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA
OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN
2014
DALARNA
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit
mellan könen, Mkr
Andel med avsaknad av tillit
6,2
0,3
(6%)
26%
2,7
(43%)
23%
2,0
(33%)
1,1
(19%)
Totalt
Kommun
Landsting/
Region
Staten
Övrigt
• Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen
med avsaknad av tillit är högre bland männen än bland
kvinnorna
Män
Kvinnor
• Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa
risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för
individer med låg tillit är relativt låg
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna
29
NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE UPPSKATTAS KOSTA CA 25
MILJARDER KRONOR FÖR SAMHÄLLET ÅRLIGEN
Kostnad per person och år (kr)
Slutenvård
0
Spec. öppenvård
0
Läkemedel
Sjukersättning
Förekomst i riket
700
3 200
X
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
Totalt
Total kostnad per år
4 500
1,7
miljoner
individer
(17%)
=
ca 25
miljarder
3 200
3 900
15 500
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
30
FÖREKOMST AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE* I DE
ANALYSERADE LANDSTINGEN
Förekomst av nedsatt psykiskt
välbefinnande uppdelat per kön,
procent
19%
12%
Dalarna
Kvinnor
Män
15%
Totalt
• Det är hög förekomst av nedsatt psykiskt
välbefinnande i alla landstingen
18%
12%
Västernorrland
Kvinnor
16%
Halland
Kvinnor
*
Källa:
15%
Män
Totalt
12%
14%
Män
Totalt
• Den generella trenden är att kvinnor i större
utsträckning upplever nedsatt psykiskt välbefinnande
än män
• Alla tre analyserade landstingen i denna studie har
lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande än
genomsnittet för riket
Avser 2013 års nivå enl. Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten)
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
31
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA
OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN
2013
DALARNA
Merkostnad relaterad till ojämlikheter i nedsatt psykiskt
välbefinnande mellan könen, Mkr
Andel med nedsatt psykiskt
välbefinnande
19%
119
9
(7%)
45
(38%)
37
(31%)
28
(24%)
12%
Totalt
Kommun
Landsting/
Region
Staten
Övrigt
• Kostnaden av att förekomsten av nedsatt psykiskt
välbefinnande bland kvinnor är högre än bland män
uppskattas idag vara ca 120 miljoner kronor årligen
Män
Kvinnor
• Landstinget är den aktör som belastas med störst
kostnader med ca 40% av de totala kostnaderna
• I tillägg bidrar denna ojämlikhet till livskvalitetsförluster på
ca 2 500 QALYs årligen
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella Folkhälsoenkäten
32
AGENDA
• Rökning
• Fetma
• Nedsatt psykiskt välbefinnande
• Appendix – Kostnad per sjukfall
33
KOSTNAD PER FALL AV LUNGCANCER
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
290 859
28 931
13 807
50 432
0
638 892
63 967
1 086 888
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
34
KOSTNAD PER FALL AV TJOCKTARMSCANCER
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
246 720
26 595
14 016
36 262
0
205 526
46 536
575 655
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
35
KOSTNAD PER FALL AV PROSTATACANCER
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
121 241
26 931
17 355
44 023
0
37 483
54 599
301 633
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
36
KOSTNAD PER FALL AV BRÖSTCANCER
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
117 287
46 000
17 596
86 229
0
115 820
114 105
497 037
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
37
KOSTNAD PER FALL AV HJÄRTINFARKT
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
151 581
8 655
6 705
32 992
0
25 684
42 544
268 162
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
38
KOSTNAD PER FALL AV STROKE
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
291 831
14 708
11 541
Sjukersättning
0
Primärvård
0
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
55 991
23 070
397 142
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
39
KOSTNAD PER FALL AV KOL
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
208 812
42 147
40 809
130 519
32 805
8 841
253 402
717 336
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
40
KOSTNAD PER FALL AV HÖGT BLODTRYCK
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
185 948
37 320
9 411
Sjukersättning
0
Primärvård
0
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
6 806
0
239 484
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
41
KOSTNAD PER FALL AV TYP II DIABETES
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
222 969
44 012
25 367
Sjukersättning
0
Primärvård
22 464
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
58 899
0
373 711
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
42
KOSTNAD PER FALL AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE
Diskonterade värden över genomsnittlig duration
Slutenvård
0
Spec. öppenvård
0
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
3 168
14 343
20 525
3 214
17 928
59 178
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
43
44