1. No category

distriktsmaterial
DEMOKRATI & EKONOMI | STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER
AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA | ARBETSGIVARSKAP
innehåll
3 Aktiva och förtroendevalda i SSU-distriktet
DEL 1
4 Distriktsstyrelsens roll och ansvar
6 När styrelsen är ny
7 Styrelsens arbetssätt
DEL 2
9 Aktiva på distriktsnivå
DEL 3
11
12
14
14
15
16
16
2
Ordförande
Kassör
Studieledare
Sekreterare och informationsansvarig
Medlems- och kampanjansvarig
Internationell ledare
Facklig ledare
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
Aktiva och förtroendevalda
i SSU-distriktet
I det här häftet kan du som nyligen är vald till ett förtroendeuppdrag läsa om vad ditt uppdrag innebär. För dig som
är ordförande och dessutom ska leda styrelsens övriga
ledamöter i arbetet kan det också passa bra som en
introduktion till det uppdraget. Du hittar också ett avsnitt
om hur distriktsstyrelsen på ett bra sätt kan ta tillvara det
engagemang som finns utanför distriktsstyrelsen.
INNEHÅLL
-
•
•
•
•
•
Distriktsstyrelsens roll och ansvarsområden
Hur ni får en bra start på styrelseåret
Att ordna med utbildning för styrelsen
En styrelses arbetssätt
De viktigaste uppgifterna för respektive post i styrelsen
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
3
del 1
För en nyvald styrelse är det många saker att tänka på. I det första
avsnittet kan ni läsa om hur ni sätter mål för verksamheten och
planerar långsiktigt, hur ni får effektiva styrelsemöten, hur ni kan
utbilda er och vikten av att lära känna varandra.
Distriktsstyrelsens
roll och ansvar
en positiv riktning. Något som är viktigt att komma
ihåg är att distriktsstyrelsens ansvar att leda innebär
att visa vägen och skapa förutsättningar för att
saker ska kunna hända, snarare än att alltid vara de
som handgripligen gör allt det som behöver göras.
Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju personer
och utses av distriktsårskonferensen. Syftet är att
vara medlemmarnas, klubbarnas och kommunernas röst och representanter mellan de tillfällen då
distriktsårskonferensen kan samlas. I SSU kan det
tyckas självklart, men det tål ändå att upprepas att
jämn representation mellan könen och en sammansättning som speglar medlemmarnas bakgrund och
geografi förmodligen ger ett bättre styrelsearbete.
Att leda distriktets verksamhet kan delas in i två
delar. Dels handlar det om att leda distriktet verksamhetsmässigt och organisatoriskt, både för
distriktsorganisationens skull men även för att
främja verksamhet på lokal nivå. Dels handlar det
om att leda distriktet politiskt och verka för ett
aktivt påverkansarbete och stimulera till nytänkande i policyutvecklingen.
EN DISTRIKTSSTYRELSES ROLL
En distriktsstyrelse i SSU har många och skiftande
uppgifter och uppdraget kan på många sätt vara
komplext. Enkelt sammanfattat kan man dock säga
att distriktsstyrelsens uppgift är att leda distriktsorganisationen och dess klubbar och kommuner i
4
Om distriktet har en eller flera anställda faller
det även på distriktsstyrelsen att leda deras arbete.
Hur det bäst görs kan du läsa mer om i SSU:s
distriktsmaterial Arbetsgivarskap.
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
STYRELSENS ANSVARSOMRÅDEN
Styrelsens ansvar definieras i SSU:s stadgar. Där
beskrivs vilka ansvarsområden en distriktsstyrelse
är skyldig att ta sig an, och i viss mån bestäms även
formerna för styrelsens arbete. På ett övergripande
plan är styrelsen ansvarig för verksamheten, administrationen och demokratin i distriktet.
Stadgereglerade poster
Stadgarna föreskriver att ordförande och kassör
bara kan väljas av årsmötet. Vid sidan av dessa ska
även en person som är ansvarig för studier utses.
Distriktet ska även utse en person som ansvarig för
den facklig-politiska verksamheten i distriktet. Sist,
men inte minst, behöver distriktet utse en person
med ansvar för medlemsregistret.
Andra poster och ansvarsområden
Vid sidan av de ovan nämnda ansvarsområdena kan
ni i distriktsstyrelsen, beroende på er verksamhet, välja att ha ytterligare ett antal poster eller
uppdrag. Till traditionen hör att det finns en internationell ledare och också en sekreterare. Nedan
beskrivs det uppdraget som ett kombinerat sekreterar- och informationsuppdrag.
Något nyare är kampanjansvar som i det här häftet
finns omtalat som medlems- och kampanjansvarig.
Utöver dessa finns ytterligare ett viktigt ansvar,
det för att stödja och utveckla klubbar och kommuner. Här finns ingen särskild post för detta utan
styrelsen måste själva komma fram till hur det
arbetet ska organiseras. Vissa väljer att delegera
detta till anställda. Läs mer om hur ni kan erbjuda
ett sådant stöd i SSU:s distriktsmaterial Stöd till
klubbar och kommuner.
Vice ordförande eller ej?
I många ideella föreningar finns en post som vice
ordförande. Det formella syftet med den är att
rycka in när ordföranden får förhinder eller avgår.
Det informella syftet brukar dock vara att det är
mycket roligare, bättre och lättare att vara två som
tillsammans delar på ledaransvaret för distriktet och
styrelsen. Då är man två som känner det yttersta
ansvaret för och kan diskutera svåra frågor som
dyker upp.
I SSU har vi ingen stark tradition av att ha en vice
ordförande och heller inget formellt krav på det.
Det smidigaste, om ni väljer att ha en vice ordförande, är nog att kombinera uppdraget med
rollen som kassör, studieledare eller någon av de
andra posterna i styrelsen.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Vilka poster och ansvarsområden är
viktiga att ha i vår styrelse?
• Har vi nytta av en post som vice
ordförande?
FÖRDELA ANSVARSOMRÅDEN
När styrelsen möts första gången är vissa ansvarsområden redan klara i och med att personer valts
till dessa på distriktsårskonferensen. Att fördela
övriga uppdrag kan ibland vara svårt, särskilt om
flera personer vill ha samma roll.
Ordföranden, som leder styrelsens arbete, kan
rådgöra med valberedningen för att höra om de
haft någon särskild tanke bakom sitt förslag eller
har information om ledamöternas styrkor och
svagheter beträffande olika uppdrag. Ordföranden
kan också ta in intresseanmälningar från styrelseledamöterna och tala enskilt med dem om vad de
har för intresse, drivkrafter och tror att de kan bidra
med i styrelsen.
Om det är svårt att få ihop pusslet är det alltid ett
alternativ att låta vissa roller innehas rullande eller
att två personer delar på ett uppdrag. Som ordförande är det i processen viktigt att tänka på att
det inte nödvändigtvis är den som låter mest som
hanterar uppdraget bäst.
Fundera själv:
• Hur tycker jag att ansvarsområden bäst
kan fördelas?
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
5
När styrelsen är ny
STYRELSEN SOM GRUPP
I en grupp som ska utföra ett stort arbete tillsammans kommer det att finnas såväl soliga som
regniga dagar. Förhoppningsvis kommer ni den
mesta tiden att känna medvind och att ni uppskattar
varandra som styrelsekollegor, men det gäller också
att vara förberedd för de gånger då läget inte är lika
muntert.
Grunden i att kunna samarbeta väl bygger på ömsesidig tillit å ena sidan och respekt och förståelse för
varandras olikheter å den andra. För att kunna nå dit
behöver ni börja med att lära känna varandra. Den
första delen av lära känna-processen inriktas med
fördel på vilka ni är som personer, vad ni har för
styrkor och svagheter och vad ni gillar och ogillar.
Den andra delen kan handla om vilka förväntningar ni i styrelsegruppen har på varandra och hur ni
föreställer er det gemensamma styrelsearbetet.
En sådan lära känna-process brukar ofta bli bäst om
den leds av en utomstående som styrelsen känner
förtroende för.
När ni har talat om förväntningar kan ni också
försöka sätta spelregler för ert arbete. Genom att
ha ett sådant samtal förenklar ni för er själva när
ni i ett senare läge blir oense om sakfrågor, måste
diskutera svåra saker i styrelsen eller inte upplever
att spelreglerna följs.
Fundera själv:
• Vad vill jag veta om de andra i styrelsen?
• Vad behöver de känna till om mig för att
vårt arbete ska fungera bra?
• Vilka spelregler är viktiga för mig?
MÅL FÖR STYRELSENS ARBETE
En förutsättning för att styrelsens arbete ska
fungera bra är att ni har en gemensam bild av vad
ni vill och har i uppdrag att åstadkomma fram till
nästa distriktsårskonferens.
6
Inled ert styrelseår med att fastslå mål för distriktets verksamhet. Bryt ner det uppdrag ni har
fått från distriktsårskonferensen genom verksamhetsplanen och andra beslut. Att bryta ner kan
innebära att kvantifiera ett mål som distriktsårskonferensen endast beslutat om en ambition eller
riktning för, till exempel att slå fast hur många
deltagare ni vill locka till grundkurserna eller hur
många nya klubbar som ska startas.
Väg också in de mål som fastslagits av SSU-kongressen och brutits ner för att passa ert distrikt.
Utöver det kan varje styrelseledamot, på egen hand
eller tillsammans med ordföranden, föreslå mål
inom sitt respektive ansvarsområde.
Förslag på områden att sätta mål för
• Medlemsutvecklingen
• Studieverksamheten
• Påverkansarbetet och policyutvecklingen
• Stöd till klubbar och kommuner
• Distriktets ekonomi
• Internationella frågor
• Facklig-politiska verksamheten
UTBILDNING FÖR STYRELSEN
Styrelsegemensamma utbildningar
En utbildning för hela styrelsen fungerar ofta som
ett bra avstamp för det arbete ni ska göra tillsammans. Om ni organiserar utbildningen som en så
kallad DS-helg får ni också möjlighet att lära känna
varandra när ni lagar mat ihop och umgås på kvällarna.
Under utbildningen kan ni dels ta upp det som
tidigare nämnts om hur ni vill fungera som grupp,
dels prata om målsättningar för ert arbete, men
också lära er mer om alla ansvar ni som styrelse
bär tillsammans: personalfrågor, distriktets
ekonomi, studieverksamheten och stöd till klubbar
och kommuner.
Mest rimligt är nog att ordföranden ansvarar för
att en styrelsegemensam utbildning blir av. Här
kan ordföranden också ta hjälp av dem som har
erfarenhet av styrelsearbete sedan tidigare. På
SSU-förbundet, ABF eller i partiet kan ni säkert
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
hitta personer som både kan leda grupp-processer
och lära ut om personal, ekonomi med mera.
Funktionsspecifika utbildningar
För den som är ny eller den som önskar uppdatering
kring sitt ansvarsområde kan det vara bra att gå en
mer funktionsspecifik utbildning. Där kan man både
få veta mer om vad som förväntas av en i ens uppdrag och utbyta tankar med andra som har samma
ansvar i en annan distriktsstyrelse. SSU-förbundet
arrangerar utbildningar för de allra flesta funktioner varje år, men ABF, partiet och andra arbetarrörelseorganisationer har också bra utbildningar
lokalt och regionalt för de mer generella posterna.
Fundera själv:
• Vad har jag behov av att utbildas i?
• Hur kan jag fylla det behovet?
Styrelsens
arbetssätt
LÅNGSIKTIG PLANERING
Att leda en distriktsorganisation är som nämnts en
relativt komplex uppgift. För att åstadkomma det
resultat ni är ute efter behöver ni ha siktet inställt
på ert mål och en långsiktig planering för att både
veta hur ni ska ta er dit och att ni är på rätt väg. Alla
styrelser vill lämna organisationen i bättre skick än
de fann den, och saknar ni en långsiktig plan låter
ni slumpen avgöra distriktets framtid.
Bryt ner era mål
Utgå från de mål ni har fastslagit och bryt ner dessa
i mer konkreta aktiviteter. Säg att ni vill att fler
klubbar och kommuner ska bedriva påverkansarbete
på skolområdet – vilka möten, utbildningsinsatser
och andra aktiviteter måste ni då göra? Jobba i mindre grupper och bryt ner alla era mål.
Visualisera
En långsiktig plan kan se ut på många sätt. Det kan
vara ett dokument i någons dator eller en tidslinje
över några blädderblockspapper. Att rita upp den
på papper kan vara att föredra eftersom ni då visualiserar tidsperioden från det att ni har blivit valda till
dess att en ny styrelse tar över. Om ni ritar så kom
ihåg att dokumentera ert arbete digitalt.
Prioritera
Som nyvald styrelse är det ofta tusen saker man vill
genomföra – allt ska bli bättre än det var under det
förra verksamhetsåret. Det är såklart en mycket bra
ambition, men för att förändra och förbättra något
behöver ni också välja bort saker som ni lämnar till
senare SSU-generationer. Det är alltså viktigt att
prioritera bland sina mål så att tiden och energin
räcker till.
Fördela ansvar
För det mesta kommer det att vara naturligt vilka
uppgifter som tillhör vem utifrån de poster och
ansvarsområden som ni redan har kommit överens
om. Om det finns mål vars aktiviteter inte självklart
faller inom ett ansvarsområde behöver ni fördela
ansvaret för dessa.
Oväntade händelser
Under ert styrelseår kommer det med största sannolikhet att dyka upp saker i omvärlden och i SSU
som ingen kunnat förutse. I ett sådant läge kan det
hända att planeringen kastas om. Det viktigaste är
då att ni tänker över och fattar ett medvetet beslut
om vilken eller vilka saker i er planering ni behöver
prioritera ner till förmån för den oväntade händelsen.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Vilken form ska vår långsiktiga
planering ha?
• Vilka är våra tre högst prioriterade mål?
• Hur går vi tillväga när oväntade händelser
dyker upp?
STYRELSEMÖTEN
SSU:s stadgar föreskriver att styrelsen ska mötas
minst sex gånger under ett verksamhetsår. De flesta
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
7
distriktsstyrelser brukar ha något fler möten än så.
Effektiva möten
För att de möten som äger rum ska bli så effektiva
som möjligt är det viktigt att den som planerar
mötet har en tanke med varje punkt på mötet och
också kan be övriga närvarande att förbereda sig.
Om ni inte är väl förberedda finns risk att ni halvvägs genom en diskussion börjar fundera över vart
diskussionen egentligen ska leda.
För att kunna göra verklighet av det som har
behandlats på mötena krävs också att ni vid mötet
tar minnesanteckningar eller för formella protokoll
över de beslut som fattas. Minnesanteckningarna
ligger sedan till grund för styrelsens uppföljning
av sitt eget arbete.
Variera mötesformer
Olika mötesformer passar olika bra för olika personer
och sammanhang. Försök att variera era mötesformer så att ni får omväxling och så att alla verkligen får komma till tals. Det kan också vara en bra
idé att låta olika personer leda möten eller enskilda
punkter.
Frånvaro
Om en eller flera av styrelseledamöterna av något
skäl inte kan närvara på mötet behöver ni också
göra en plan för vem som ska återkoppla resultatet
från mötet till dem och hur det ska gå till.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Vad kännetecknar ett effektivt möte
för oss?
• Vilka mötesformer vill vi använda oss
av när vi har styrelsemöte?
rade av en fråga eller ett verksamhetsområde ses
för att prata om eller arbeta med just det.
Om distriktet har många aktiva på distriktsnivå
utanför distriktsstyrelsen lämpar det sig ännu bättre
att bjuda in dessa till arbetsmöten om till exempel
studier eller det facklig-politiska arbetet. Då får
styrelsen avlastning och fler möjlighet att engagera
sig i SSU.
ENSKILT STÖD TILL LEDAMÖTER
Ibland kan det kännas som att man som styrelse står
still inom ett visst område eller i förhållande till ett
mål. Om detta är knutet till en person kan irritation
lätt uppstå. I de flesta fall då ideella personer inte
fullföljer uppgifter som de tidigare tagit på sig, handlar det om att personen inte till fullo förstått eller
själv kunnat konkretisera vad det är hen ska göra.
Ett sätt att råda bot på det här är genom guidesamtal eller handledning från ordföranden eller
någon annan som är senior och har mer koll på
läget. Metoderna är desamma som vid stöd till
klubbar och kommuner och du kan läsa mer om
dem i SSU:s distriktsmaterial Stöd till klubbar och
kommuner som behandlar det.
UPPFÖLJNING
Många ideella styrelser saknar system för regelbunden uppföljning. Uppföljning krävs för att veta att ni
är på rätt väg mot era mål och att ni gör de saker ni
har beslutat er för att göra. Ett system för uppföljning skulle till exempel kunna vara ett Excel-dokument där ni fyller i alla pågående aktiviteter och
uppgifter och uppdaterar om status för dessa. På
så sätt kan ni både se när ni ligger efter eller missar
något och fira de framgångar ni ser att ni nått.
ARBETSMÖTEN
Ett vanligt skäl till att styrelsemöten blir ineffektiva
är att mycket tid ägnas åt att i helgrupp komma
fram till lösningar på problem snarare än att fatta
beslut. För att undvika detta och spara tid kan det
vara bättre att kalla till arbetsmöten för delar av
styrelsen. Då kan de som berörs av eller är intresse-
8
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
del 2
Oavsett hur många ni är i distriktsstyrelsen kan ni ibland behöva några extra huvuden och händer som bidrar till arbetet
på distriktsnivå. I det här avsnittet kan ni läsa mer om hur ni
engagerar fler i arbetet och vad ni kan tänka på då.
Aktiva på
distriktsnivå
ENGAGERADE UTANFÖR STYRELSEN
I inledningen nämndes det att en distriktsstyrelses
uppdrag först och främst är att leda distriktsorganisationen och samordna alla de aktiviteter som
gör att distriktet går framåt. Bara för att det är så
behöver det inte vara distriktsstyrelsen som utför
alla sysslor. Tvärtom är det tecken på en levande
organisation att även personer utan formella uppdrag kan bidra till och utvecklas inom SSU.
Aktivitetsgrupper på distriktsnivå
I en klubb eller kommun är det vettigt att starta
aktivitetsgrupper för att engagera fler och för
att medlemmar ska kunna ägna sig åt just det de
är intresserade av. Nästan samma sak gäller på
distriktsnivå, med undantaget att det snarare är
distriktets behov än medlemmars lust som styr vilka
aktivitetsgrupper som ska finnas. På distriktsnivå
kan aktivitetsgrupper till exempel ägna sig åt att
arrangera studier, bedriva påverkansarbete eller
driva internationella projekt, allt utifrån behoven
i ert distrikt.
Att starta en aktivitetsgrupp på distriktsnivå är inte
särskilt svårt. Annonsera i era egna kanaler och till
medlemmar genom medlemsregistret. Om fler än
vad det finns plats för just nu visar intresse kan ni
behöva göra en schyst och transparent rekryteringsprocess så att ingen känner sig förbisedd.
UNDERLÄTTA ENGAGEMANG
Om det i ert distrikt passar att ha en eller flera
aktivitetsgrupper bör ni innan ni startar dem fundera över hur ni kan underlätta engagemanget i
dessa. Snabbt förklarat handlar det om att fundera
ut hur ni belönar och uppmuntrar engagemanget
så att det skapar positiva känslor, samtidigt som ni
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
9
försöker röja undan allt det jobbiga i engagemanget
som skapar negativa känslor. Det positiva kan handla
om att ni arrangerar en middag eller resa för alla
som hjälpt till, eller att de får uppmärksamhet i hela
distriktet för sin insats. Att få bort det negativa kan
handla om att ni ser till att det alltid finns mat- och
busspengar avsatta till dem som ställer upp.
ETT VARNINGENS FINGER
Dränera inte klubbar och kommuner
Ett vanligt misstag i ideella organisationer med
engagemang på flera nivåer, lokalt, regionalt och
nationellt, är att det lokala engagemanget ses som
mindre viktigt än engagemang på de andra nivåerna.
Här har ni som distriktsorganisation ett ansvar att
tänka igenom hur aktivitetsgrupperna kan existera, samtidigt som ni undviker att dränera klubbar
och kommuner på alla deras nyckelpersoner eller
talanger. Kanske ska aktivitetsgrupperna främst
bestå av gamlingar som inte längre har ett lokalt
engagemang? Å andra sidan är en positiv bieffekt av
10
aktivitetsgrupperna att medlemmar får växa, ta mer
ansvar för och få insikt i distriktsorganisationen.
Gör inte klubbaktiviteter på distriktsnivå
En annan sak att se upp med när aktivitetsgrupper
startas på distriktsnivå är risken för att distriktsorganisationen börjar göra aktiviteter som passar
bättre i klubb- och kommunverksamheten. Främst
kanske det handlar om sociala och kulturella aktiviteter som en tv-spelsturnering eller en spelning.
Det farliga med det är att distriktet tappar fokus på
sin verkliga uppgift och att klubbar och kommuner
hellre deltar på distriktets tv-spelsturnering än
arrangerar en egen för medlemmarna i sitt område.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Vem skulle vi kunna engagera i distriktsverksamheten?
• Vilka aktivitetsgrupper kan underlätta
vår verksamhet?
• På vilket sätt belönar vi dem som vill vara
med i aktivitetsgrupper?
• Hur ser vi till att vi inte dränerar klubbar
och kommuner på deras aktiva?
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
del 3
När du är ny på din post kan det vara svårt att själv konkretisera
vad uppdraget innebär. Här kan du läsa mer om syftet med
respektive post och vilka dina viktigaste uppgifter är.
Ordförande
Föreningar väljer en ordförande för att det behövs
en person som leder styrelsens arbete, leder organisationen framåt och är dess ansikte utåt. Nedan kan
du läsa mer om en ordförandes viktigaste uppgifter.
LEDA DISTRIKTET
För att finna mening i att engagera sig i just SSU
behöver medlemmar få veta hur deras engagemang
bidrar till en bättre värld. Det kan låta onödigt
storslaget, men som distriktsordförande är det din
roll att inför medlemmar och aktiva kommunicera
de visioner som du och distriktsstyrelsen har för
distriktet och SSU.
Det är också viktigt att komma ihåg att du som ordförande är en viktig förebild och symbol i distriktet. Det du gör tillmäts stort värde och ger ringar
på vattnet. Därför behöver du extra noga tänka
över hur du vill att andra ska uppfatta dig och ditt
ledarskap.
LEDA STYRELSENS ARBETE
Att leda styrelsens arbete handlar om så mycket mer
än att bara leda styrelsens möten. Det är framförallt
mellan mötena som de andra i styrelsen kommer
att behöva vägledning i sina respektive uppdrag.
Du kan såklart inte ha svar på alla frågor, men med
en coachande inställning kan du komma långt. Det
bygger på att du ställer frågor så att ni tillsammans
kan komma på hur ni ska gå vidare. Det viktigaste är
att du inte lämnar någon av dina styrelseledamöter
i sticket.
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
11
LEDA ANSTÄLLDAS ARBETE
Det är inte självklart att det faller på ordföranden
att leda den anställdes arbete. Om någon annan i
styrelsen har erfarenhet av chefskap kan det lämpa
sig bättre att hen tar personalansvaret. Mer om hur
man tar sitt personalansvar på bästa sätt kan du läsa
om i SSU:s distriktsmaterial Arbetsgivarskap.
REPRESENTATION OCH PÅVERKANSARBETE
Ofta väljs en person till ordförande för att medlemmarna har förtroende för att personen kan representera ens åsikt på ett bra sätt. Då blir det naturligt
att ordföranden är den som för SSU-distriktets
talan gentemot externa aktörer, till exempel medier
och resten av arbetarrörelsen.
LEDA POLICYUTVECKLINGEN
Politiskt förändringsarbete bygger på att någon vid
ett tillfälle identifierat ett problem och föreslagit
en förändring, så också i SSU. På ordföranden faller
därför ett ansvar att leda övriga medlemmar i distriktet i detta policyutvecklande arbete.
STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS
ORDFÖRANDE
Klubbarnas och kommunernas ordförande är på
samma sätt som du i behov av att tänka igenom sitt
ledarskap gentemot styrelsen och medlemmarna.
Vissa av dessa tankar kommer naturligt medan
andra kan behöva initieras av en som du, med mer
erfarenhet, och samtalas om med personer i en
liknande situation.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Vilket ledarskap är vårt distrikt i behov av?
• Hur vill vi som individer i styrelsen bli
ledda?
• Vilka mål har vi för den anställdes arbete?
• Hur ska den anställdes arbete återkopplas
till styrelsen?
12
Kassör
En kassörs främsta uppgift är att sköta organisationens ekonomi. Ansvaret för ekonomin delas dock
av hela styrelsen. En av flera viktiga uppgifter för en
kassör blir då att hålla styrelsen uppdaterad om det
ekonomiska läget.
REDOVISNING AV DISTRIKTETS
EKONOMISKA AKTIVITETER
Kassören ansvarar för att distriktet har en
fungerande redovisning. Det innebär att alla distriktets utgifter bokförs och att ni när varje kalenderår
är slut sammanfattar era ekonomiska aktiviteter i
ett bokslut. Kassören behöver inte själv vara den
som rent praktiskt sköter ekonomin. Om ni omsätter mycket pengar och till exempel har en anställd
kan det vara klokt att söka samarbete med partidistriktet eller någon annan organisation inom
arbetarrörelsen kring redovisningen.
BUDGET OCH UPPFÖLJNING
För att vara säker på att distriktets pengar räcker
till allt det ni vill göra under året behöver ni göra
en budget med intäkter å ena sidan och kostnader å
andra sidan. Budgetens poster bör matcha de poster som finns i bokföringen. Då kan ni regelbundet,
till exempel varje månad eller varje kvartal, stämma
av hur mycket pengar ni har använt på en viss post.
Om ni har dålig likviditet, det vill säga lite pengar på
era bankkonton, kan ni också behöva göra en likviditetsbudget. I en sådan planerar ni när olika utgifter
ska betalas och när inkomster betalas in. I slutet på
varje månad måste likviditetsbudgeten visa positiva
siffror för att gå ihop. Då ser ni att ni har pengar för
att betala ut löner eller betala de räkningar ni får.
EKONOMISKA RUTINER
Som kassör behöver du också till styrelsen lägga
fram förslag på vilka ekonomiska rutiner som ska
gälla i distriktet. Det kan handla om hur stora inköp
enskilda styrelseledamöter får lov att göra, hur det
ska gå till när en person lagt ut pengar och vill ha
ersättning eller vem som ansvarar för att betala era
räkningar.
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
FINANSIERING AV SSU:S VERKSAMHET
I SSU är vi beroende av ekonomiska stöd och samarbeten för att kunna bedriva vår verksamhet. På
distriktsnivå ansvarar kassören för att de medlen
ansöks om och redovisas i tid. Kassören ansvarar
även för att nödvändiga samarbetsavtal som reglerar
ekonomiskt stöd finns på plats.
STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS
KASSÖRER
De som valts till kassörer i klubbar och kommuner
har i princip samma ansvar som du för redovisning,
budget och uppföljning, ekonomiska rutiner och
finansiering. Skillnaden är att deras ekonomier är
mycket mindre och att de oftast saknar anställda. Till det hör dock att de flesta förmodligen är
kassörer i en förening för första gången. Därför kan
de behöva såväl utbildning som möjlighet att höra
av sig och ställa frågor.
Allt det som kassören ansvarar för beskrivs närmare
i ekonomidelen av SSU:s distriktsmaterial Demokrati och ekonomi.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Hur ska vår budget se ut?
• Hur ofta vill vi ha uppföljning av budgeten?
• Är vår framtida finansiering säkrad?
• Om inte, vilka åtgärder behöver vi sätta in?
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
13
Studieledare
Studieledaren ansvarar på ett övergripande plan för
all utbildningsverksamhet i distriktet. Många distrikt
har en omfattande studieverksamhet, vilket ställer
krav på studieledarens projektledningsförmåga.
GRUNDKURSER FÖR SSU-DISTRIKTETS
MEDLEMMAR
Högst upp på studieledarens prioriteringslista står
distriktets grundkurser. I SSU:s devis ”samla, skola
och påverka” är grundkurserna grunden i ”skola”.
De flesta medlemmars tidigaste, varma minne av
SSU kommer ofta från deras första grundkurs.
Därför är det viktigt att grundkurserna är både
roliga och lärorika.
SSU-förbundet har tagit fram ett material som heter Grundkursmaterialet och beskriver ditt uppdrag
som arrangör av grundkurserna. Där finns även en
handledarbok för var och en av de tre grundkurserna
och på samma sätt tre deltagarböcker.
UTBILDA OCH REKRYTERA HANDLEDARE
För att kunna arrangera riktigt bra grundkurser
krävs riktigt bra handledare, och sådana växer inte
på träd. En av studieledarens uppgifter är att rekrytera och utbilda handledare. Från SSU-förbundets
studieombudsman kan du få ett upplägg för en bra
utbildning för handledare.
ÖVRIGA TYPER AV STUDIER
I SSU är det bara fantasin som sätter gränsen för
vilken typ av studieverksamhet som kan ordnas. Det
kan vara allt från lokala studiecirklar och funktionsutbildningar för klubbstyrelser till särskilda kurser
i samband med val och separatistiska utbildningar.
Allt det faller under studieledarens ansvar.
FINANSIERING AV STUDIER
För att kunna genomföra studier krävs att ni hittar
något sätt att finansiera dem på, särskilt de utbildningar där deltagarna ska stanna över natten brukar
14
bli kostsamma. Från SSU-förbundet kan ni söka
studiestimulanser för att täcka en del av era kostnader. Hör också med ABF i er region om de har
möjlighet att hjälpa till.
STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS
STUDIELEDARE
En levande studieverksamhet är viktig även på lokal
nivå. Därför kan du behöva ge stöd, tips och utbildning till klubbars och kommuners studieledare kring
hur de kan bedriva mer studier där de bor. Särskild
input kan behövas kring hur man varierar formerna
för studier så att de passar så många medlemmar
som möjligt.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Hur många deltagare vill vi locka till årets
grundkurser?
• Hur kan vi bära oss åt för att rekrytera
handledare?
• Vilka studier vill vi bedriva utöver grundkurserna?
Sekreterare och
informationsansvarig
En sekreterares roll är att genom god dokumentation ha koll på alla beslut som tagits i styrelsen och
bevara dessa för eftervärlden. Sekreteraren kan
också ansvara för att information om verksamheten
når medlemmarna.
DOKUMENTATION AV BESLUT
En sekreterares huvudsakliga uppgift är att i skrift
dokumentera de beslut som fattas av styrelsen. Det
är viktigt för styrelsen av såväl demokratiska som
juridiska skäl. Medlemmar och revisorer behöver
på begäran kunna se vilka beslut styrelsen har tagit.
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
Samtidigt kan enskilda ledamöter skydda sig mot
personligt ansvar genom att det till exempel är protokollfört vilka större avtal som ska ingås eller inköp
som ska göras.
INFORMATION TILL MEDLEMMAR
Om styrelsen så önskar kan sekreterarens roll
utökas till att även innefatta informationsansvar
om distriktets verksamhet till alla medlemmar som
finns i distriktet. Det kan handla om att göra utskick
via post eller medlemsregistrets mejlfunktion såväl
som att se till att hemsida och sociala medier är
uppdaterade.
ARKIVERA DET VI VILL MINNAS
Om du någon gång har besökt något av arbetarrörelsens lokala arkiv och fått syn på foton, affischer,
protokoll och medlemstalonger och annat från
SSU:s historia så vet du hur kul, inspirerande och
nyttigt arkivmaterial kan vara. I vår digitala tidsålder
behöver vi inte vara sämre på att spara material.
Sekreteraren kan ta ansvar för att stora eller unika
klubb-, kommun- och distriktsaktiviteter får chansen att beundras av kommande SSU-generationer.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Ska sekreterarrollen rotera mellan alla
distriktsstyrelsens ledamöter eller ej?
• Passar det oss att sekreteraren även är
informationsansvarig?
• Vad har vi för ambitioner för arkivering?
Medlems- och
kampanjansvarig
Medlems- och kampanjansvarig är den som ser till
att nya personer kommer i kontakt med SSU och
att de som väljer att bli medlemmar får en god
introduktion. Rollen kan, om styrelsen vill, delas
upp i två separata funktioner.
LEDA MEDLEMSARBETET
Nya medlemmar strömmar in till SSU hela tiden,
särskilt i valtider. Vår utmaning är att ge dem ett så
bra första intryck som möjligt och välkomna dem in
i gemenskapen. Det kräver en del organisation för
att alla som anmält intresse att gå med i SSU ska få
ett telefonsamtal, att alla som betalat sin medlemsavgift ska få ett välkomstsamtal och att alla som vill
ska få komma på en första aktivitet eller grundkurs.
Slutligen behöver alla medlemmar påminnas om att
förnya sitt medlemskap när ett år har gått.
LEDA KAMPANJARBETET
Som kampanjansvarig är du projektledare för
distriktets kampanjaktiviteter. Det innebär att du
samordnar alla de insatser som äger rum i samband
med nationella kampanjer eller distriktets egna
kampanjer. Då sätter du mål för kampanjen, gör en
kampanjplan som visar hur målen kan uppnås, rekryterar aktiva till kampanjerna och utbildar klubbar
och kommuner i medlemsvärvning och kampanj.
Läs mer om hur du får till rutinerna i medlemsarbetet och hur du gör grymma kampanjinsatser
i SSU:s klubbmaterial Medlemmar.
STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS
MEDLEMS- OCH KAMPANJANSVARIGA
För att ditt arbete ska bli så effektivt som möjligt
är det av största vikt att du involverar klubbar och
kommuner så att de, där det är möjligt, själva tar
ansvar för sin medlemshantering och kampanjarbetet. Det innebär att du behöver utbilda och
ge stöd till de ansvariga i klubben eller kommunen.
Första gången de arrangerar en ringkväll eller gör
en kampanjaktivitet kan det också vara bra att du
är med.
MEDLEMS- OCH KAMPANJARBETE DÄR
KLUBBAR OCH KOMMUNER SAKNAS
På vissa platser och i vissa kommuner där en aktiv
lokal verksamhet saknas behöver SSU-distriktet kliva in och sköta både medlems- och kampanjarbetet.
För att klara av detta på ett bra sätt kan det vara bra
att samla en grupp ideella på distriktsnivå.
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET
15
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Vilka brister har vi i vårt medlemsarbete?
• Hur kan vi åtgärda dessa?
• På vilket sätt kan vi involvera klubbar och
kommuner i nationella kampanjer?
Internationell
ledare
Rollen som internationell ledare är en så kallad tvärroll med ansvar för ett brett spann av aktiviteter.
Det kan röra sig om internationella projekt och utbyten eller studier, påverkansarbete och kampanjer
om internationella frågor.
LEDA DISTRIKTETS INTERNATIONELLA
VERKSAMHET
Den internationella verksamheten ser olika ut i
olika distrikt. Vissa har lång tradition av till exempel
utbyten, studier och samarbetsprojekt med andra
inom arbetarrörelsen, medan andra knappt har
någon särskild verksamhet som klassas som internationell. Rollen som internationell ledare kan alltså
variera mycket utifrån hur det ser ut i ert distrikt.
Om ni vill utveckla er internationella verksamhet
bör det vara ett beslut som hela styrelsen står
bakom, då det förmodligen kräver såväl ekonomiska
resurser som engagemang från många.
Om ni har en omfattande internationell verksamhet lämpar det sig väl att starta en internationell
aktivitetsgrupp. Då får fler insyn i arbetet och den
internationella ledaren hjälp i sitt uppdrag.
STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS
INTERNATIONELLA LEDARE
Vissa klubbar och kommuner har också internationella ledare. Som ansvarig på distriktsnivå faller
det sig naturligt att du stödjer dem i deras arbete.
Det kan handla om att erbjuda utbildning, tillfällen
att träffas och spåna kring verksamhetsidéer och
inspiration kring internationell verksamhet. Läs mer
16
om internationella aktiviteter i SSU:s klubbmaterial
Aktiviteter.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Vilka ambitioner har vi för den internationella verksamheten?
Facklig ledare
En facklig ledare innehar också en tvärroll fast med
fokus på det facklig-politiska området. Det innebär
att den fackliga ledaren ansvarar för kampanjer och
värvning, studier och påverkansarbete i fackliga
frågor, allt beroende på hur distriktet vill utforma
sin verksamhet.
LEDA DEN FACKLIG-POLITISKA
VERKSAMHETEN I DISTRIKTET
Som facklig ledare blir du naturligt distriktets
representant i kontakten med de fackliga organisationernas regionala motsvarigheter. Sådana samarbeten kan spänna över många områden, bland annat
studier med facklig koppling, medlemsvärvning av
SSU:are till facket och vice versa och påverkansarbete i frågor som SSU och facket har gemensamt.
STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS
FACKLIGA LEDARE
Fackliga ledare finns även i vissa klubbar och kommuner. Där är rollen i stort sett en kopia av den
roll du innehar på distriktsnivå. Det som skiljer kan
vara att du har mer erfarenhet av rollen och av ett
engagemang i SSU. Precis som den internationella
ledaren kan du skapa ett forum för de fackliga ledarna i klubbar och kommuner så att de kan utbyta
verksamhetsidéer och erfarenheter.
Diskutera i distriktsstyrelsen:
• Vilka fackliga organisationer vill vi upprätta
ett starkare band till?
• Vilken verksamhet hade såväl facket som
SSU tjänat på att bedriva tillsammans?
SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 | AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSU-DISTRIKTET