SSU Uppland
Distriktsårskonferens
2015
Innehåll
Förslag till arbetsordning .......................................................................................................................... 3 Förslag till dagordning ................................................................................................................................ 5 Verksamhetsberättelse för 1 januari – 31 december 2014 ......................................................... 6 Verksamhetsplan ......................................................................................................................................... 13 Politiska program ........................................................................................................................................ 17 Antirasistiskt program .......................................................................................................................... 17 En ekonomi för hållbar samhällsutveckling ................................................................................ 19 Feministiskt program ........................................................................................................................... 24 Internationellt program ....................................................................................................................... 31 Ekologisk hållbarhet .............................................................................................................................. 34 Välfärdspolitiskt program ................................................................................................................... 38 Principprogram för SSU Uppland 2015 ....................................................................................... 42 Motioner .......................................................................................................................................................... 48 2
Förslag till arbetsordning
1. Årskonferensen inleds 28 februari 09.45
2. Vi håller god ton i talarstolen såväl som i diskussioner under pauser.
3. Alla inlägg görs från talarstolen. Ordet begärs skriftligt på en ”jag begär
ordetblankett” som kan hämtas framme vid presidiet. På blanketten ska namn,
kommun, vilken av dagordningens punkter som ordet begärs på samt eventuellt
yrkande anges. Vid motionsbehandling ska även motionens nummer anges.
Distriktsstyrelsens föredragande har rätt att föredra distriktsstyrelsens förslag
till beslut innan påbörjad debatt.
4. Ett ombud får göra maximalt tre (3) inlägg i en och samma fråga. Talartiden är
begränsad till två (2) minuter vid första inlägget, och en (1) minut till de två (2)
resterande. Distriktsstyrelsen har en talartid begränsad till fem (5) minuter per
inlägg.
5. På inlägg kan replik på en (1) minut begäras. Detta görs hos mötesordföranden. I
replik får nya frågor inte tas upp. Talare vars inlägg begärts replik på har rätt till
en minuts kontrareplik. Replik får inte begäras på replik. Kontrarepliken avslutar
därmed replikomgången. Mötesordförande har rätt att själv besluta om
begräsningar i replikrätten med hänsyn till konferensens beräknade tidsåtgång.
6. Årskonferensen använder sig av tre (3) talarlistor. Det innebär att den som
begär ordet för första gången i ett ärende har förtur framför den som begär
ordet andra och tredje gången.
7. Förslag som streck i debatten kan läggas från presidiet, distriktsstyrelsen eller
ombud. Om förslaget kommer från ombud ska det lämnas till presidiet skriftligt
på en ”streck i debatten-blankett” och vara undertecknad av minst ett ombud.
Förslag om streck i debatten läggs automatiskt om fler än tre talare av samma
3
kön står på rad i talarlistan. Beslut om streck i debatten fattas med enkel
majoritet.
8. Motioner behandlas i bokstavsordning efter indelning i häftet. Presidiet har rätt
att ändra ordningen om omständigheter så kräver. Vid motionsbehandlingen får
det ej ändras i att-satserna.
9. Alla beslut fattas med enkel majoritet. Omröstningar sker öppet med
acklamation. Votering sker genom uppsträckande av röstkort. Vid personval
sker omröstning slutet.
10. Reservationer lämnas skriftligt till presidiet på en för det avsedd blankett.
11. Årskonferensen är i offentlig. Om årskonferensen beslutar att någon del ska
behandlas internt, äger särskilt inbjudna medlemmar rätt att närvara.
12. Distriktsstyrelseledamöter har yttrande- och förslagsrätt.
13. Samtliga medlemmar i SSU Uppland har yttrande- och förslagsrätt.
4
Förslag till dagordning
Datum:
28 februari
Plats: Grand, Trädgårdsgatan 5, Uppsala
Tid:
09:45
§1.
§2.
§3.
§4.
§5.
§6.
§7.
§8.
§9.
§10.
§11.
§12.
§13.
§14.
§15.
§16.
§17.
§18.
§19.
§20.
§21.
Mötets öppnande
Årskonferensens stadgeenliga utlysande
Fastställande av antalet närvarande röstberättigade medlemmar
Fastställande av arbetsordning
Fastställande av tidsschema
Fastställande av dagordningen
Val av mötesfunktionärer
a. En (1) mötesordförande
b. En (1) mötessekreterare
c. Två (2) justerare tillika rösträknare
Gästerna har ordet
Verksamhetsberättelse
Ekonomisk berättelse
Revisoreras berättelse
Frågan om ansvarsfrihet
Stadgar
Förslag från styrelsen
a. Verksamhetsplan
b. Distriktets politiska program
Motioner och andra förslag från medlemmarna
Fastställande av styrelsens storlek
Stadgeenliga val
a. Ordförande
b. Vice ordförande
c. Kassör
d. Övriga ledamöter
e. Tre (3) revisorer
f. Tre (3) revisorsersättare
g. Valberedning, varav en sammankallande.
Ombudstak på nästa årskonferens
Avtackning
Övriga frågor
Mötets avslutande
5
Verksamhetsberättelse för 1 januari – 31 december 2014
Styrelse
Den 25-26 januari 2014 valdes en ny distriktsstyrelse för SSU Uppland. Styrelsen har
bestått av:
Joel Näsvall, ordförande
Izabell Zaza, vice ordförande, ej vice ordf. under perioden 22 april till 30 september
Gabriel Tidestav, kassör
Erik Spånberg, ledamot
Emilia Friberg, ledamot och tillförordnad vice ordförande för tiden 22 april till 30
september
Begonia Randhav, ledamot
Ermine Khachatryans, ledamot
Distriktsstyrelsen har under året haft 12 sammanträden med 231 behandlade punkter.
Personal
Johanna Mejding fortsatte sitt arbete som SSU Upplands distriktsombudsman fram till
efter valet. Izabell Zaza anställdes som valombudsman för SSU Uppland fr.o.m. 22 april
till 30 september. I september/oktober avslutade Johanna Mejding sin anställning
varvid Viktor Nyberg började som ombudsman förr SSU Uppland. Vi har haft tre
personer på fulltidsarvoderingar från SSU-förbundet under året. Rahima Ortac som
skoldebattör under EU-valet, Jesper Englundh som skoldebattör och Johan
Gynnhammar som medlemsvärvare under nationella valen.
SSU-kommuner & klubbar
6
SSU Uppland har vuxit från 279 medlemmar 31 dec 2013 till 348 medlemmar 31
december 2014, en ökning i medlemsantal med 25 %. Nya SSU-kommuner och klubbar
har startat upp. Under året har Enköping och Östhammar vuxit fram som SSUkommuner vid sidan av Uppsala och Håbo. Klubbarna Laboremus S-studenter, SSU
Rosendal, SSU Westerlundska och SSU Katedral har fått sällskap av SSU Ungdomar för
Kurdistan.
SSU Uppsala
Fortfarande distriktets största kommun med 283 medlemmar. Verksamheten 2014 har
varit inriktad på valarbete. De drev bland annat en egen kampanj om bostäder för unga.
SSU Uppsala har en självgående verksamhet med en aktivitet i veckan. En stor del av
distriktets verksamhet sker i Uppsala då lejonparten av distriktets medlemmar finns
där. I Uppsala finns även skolklubbar på Rosendal och Katedral som saknar aktiviteter
men är viktiga för få göra skolbesök på skolorna.
SSU Ungdomar för Kurdistan
En nystartad klubb som främst samlar ungdomar som intresserar sig för Kurdistan. Ett
positivt initiativ och förutsättningarna finns för att klubben ska utvecklas under 2015.
Laboremus S-studenter
Laboremus är en klubb i S-studentförbundet som är aktivt vid Uppsala universitet och
de vänder sig främst till studenter. Verksamheten 2014 har varit riktad mot valen. De
har även haft två studiecirklar, en om Socialdemokraternas politik inför nationella valet
och en om socialdemokratin i det tjugoförsta århundradet. Laboremus har även
engagerat sig i kårvalet till Uppsala studentkårs fullmäktige.
7
SSU Enköping
Klubben startades i anslutning till EU-valet och var med i valarbetet inför det nationella
valet och har i dag 34 medlemmar. Flera medlemmar deltog även i distriktets bad-ochpark turné. Efter valrörelsen har det varit svårt att ha en kontinuerlig verksamhet. Men
med en kraftig ökning av medlemsantal under slutet av året så ser det ljust ut inför
2015. En fortsatt målsättning är att fortsätta stötta kommunen. I Enköping finns även
skolklubben på Westerlundska gymnasiet, som är en av landets största gymnasieskolor.
Det har varit svårt att få till bokbord på skolan. Men arbetet fortsätter under 2015.
SSU Östhammar
Distriktets nyaste SSU-kommun, bildades under hösten. Har genomfört några
aktiviteter men har svårt att ha en kontinuerlig verksamhet. Som nystartad klubb
behöver Östhammar fortsatt stöd.
SSU Håbo
Startades under våren och är distriktets minsta kommun med 8 medlemmar. Har haft
det svårt under året att ordna aktiviteter under året. Finns potential att växa och ha en
regelbunden verksamhet.
Kampanj
35 SSU:are deltog på första maj-firandet i Uppsala och totalt deltog 690 personer i
tåget. Joel Näsvall talade i Knivsta och SSU Uppsalas ordförande Lucas Grzechnik Mörk
talade i Uppsala. SSU bjöd därefter på hamburgare på partiexpeditionens terrass.
Mitt i sommaren den 19 juli spelade 160 ungdomar SSU-cupen i fotboll för att ge rött
kort till röstskolk. Trycket var stort då uppemot 24 lag ville anmäla sig till 16 platser.
2013 års SSU-cup levde vidare för andra året i rad på initiativ av engagerade aktivister.
8
På sommaren hyrde vi dessutom bil och kampanjade på badställen och i parker ett par
veckor i juli i en så kallad “bad & park-turné”. Uppskattat.
På hösten deltog våra medlemmar i Ronjaloppet för att tillsammas med TRIS markera
sitt motstånd mot kvinnlig omskärelse. SSU skänkte 50 kronor till organisationen per
SSU-medlem som sprang.
Vi har dessutom försökt att inleda ett internationellt projekt med JSD, Ettakatols
(Socialdemokraternas) ungdomsförbund i Tunisien.
Lördagen 13 december deltog SSU i en insamlingskamp mot Moderata
ungdomsförbundet i samband med Musikhjälpen. Efter en mycket välplanerad 3timmarsinsamling stod det klart att SSU vann. SSU Uppland mobiliserade ett 40-tal
medlemmar till själva tävlingen. Flera medlemmar växte i sitt ledarskap vilket var
glädjande.
Studier och folkbildning
I början av 2014 deltog medlemmar från SSU Uppland i SSU-förbundets nyårskurser på
Bommersvik för att utbildas till klubbledare, distriktsledare respektive valledare.
Under året har totalt tre stycken SSU-kurs steg 1 genomförts. Två har genomförts i
Uppsala och en i Enköping. 27 medlemmar har genomgått SSU-kurs steg 1. Under
hösten anordnade distriktet en ledarskapsutbildning under en dag där xx deltagare
deltog.
Efter Europaparlamentsvalet tog SSU-distriktet initiativ till att starta upp ett nätverk
för unga förtroendevalda. Alla under 35 som kandiderade till kommunfullmäktige,
landstingsfullmäktige i riksdagen som bor inom SSU-distriktets geografiska
9
upptagningsområde bjöds in till en uppstartsträff. Under uppstartsmötet deltog tio (10)
medlemmar.
Val
2014 har varit ett händelserikt år för SSU Uppland. Distriktet har genomfört två
valrörelser tätt sammankopplade till Socialdemokraterna i partidistriktet. Majoriteten
av alla kommuner i Uppland är nu styrda av Socialdemokraterna, landstinget har fått en
socialdemokratisk ledning och regeringen leds av en socialdemokratisk statsminister.
Under slutet av året började planeringen inför ännu ett val, något som kom att avbrytas
i och med decemberöverrenskommelsen.
EU-valrörelse
Den 26 april startade distriktets valrörelse med en Valkickoff där 15 medlemmar
deltog. Under tiden fram till valdagen engagerades 50 aktiva valarbetare i distriktet,
två av dessa hade då gått en debattörsutbildning. SSU Uppland hade från SSUförbundet fått en heltidsarvoderad skoldebattör i Rahima Ortac. De sista två veckorna
hyrde vi en minibuss som användes flitigt runtom i distriktet för att kacka dörr och vara
med på skolbesök samt debatter. Många nya medlemmar anslöt sig till valarbetet och
tidigare aktiva medlemmar deltog. Valstuga satt uppe i Uppsala, där SSU syntes och
hördes.
Nationella valen
SSU tillsammans med Laboremus s-studenter hade en intern kampanj riktad till
Socialdemokraterna för att få in fler unga i beslutsfattande församlingar. Till detta
hörde en kampanj om “Kryssa en ung sosse” som genomfördes. Många av våra
medlemmar sitter idag som förtroendevalda på lokal, regional och nationell nivå. På
10
SSU:s nationella valläger deltog 30 av SSU Upplands medlemmar. Det genomfördes en
valkickoff där många nya och äldre medlemmar dök upp.
Heltidsarvoderad skoldebattör Jesper Englundh och medlemsvärvare Johan
Gynnhammar hjälpte till i valrörelsen och avlastade ombudsmännen. Valstugan satt
uppe i distriktets kommuner där SSU syntes i Uppsala, Håbo och Enköping. Även i detta
val hyrde SSU Uppland en minibuss som användes i stora delar av distriktet för att
kunna tillgå alla våra kommuner och klubbar. Fest för maktskifte var en konsert som
genomfördes i nära anslutning till valdagen. Kulturnatten likaså. I distriktet
genomfördes också affischering och ringkvällar till första - och andragångsväljare. Man
sökte aktivt upp första - och andragångsväljare. Res dig upp var en nationell kampanj
för att få unga att rösta i valen som var väldigt lyckat och uppskattat. Frukostutdelning
där SSU och Laboremus s-studenter deltagit samt varit initiativtagare. S-studenters
campusbesök deltog SSU i.
Valvakan hölls på Birger Jarl i Uppsala, där många SSU:are och S-studenter deltog.
Facklig och politisk samverkan
Joel Näsvall närvarade vid ett fackligpolitiskt event med IF Metall och Pappers och höll
ett tal för våra entusiastiska fackliga kamrater. LO var också med och bidrog till SSUcupen samt att Kulturnatten var ett samarbete mellan LO och SSU. Joel Näsvall skrev
en krönika för Pappersmagasinet.
Representation
11
Vi gästade SSU Stockholms läns distriktsårskonferens. Joel talade om vikten av de
kommande valen och hur viktigt det är att Sverige får en socialdemokratiskt ledd
regering.
Media
Ermine Khachatryan har skrivit 5 debattartiklar i SSU:s namn.
Joel Näsvall har skrivit och fått in 3 debattartiklar i lokaltidningar.
Dags för nya värderingar i Europa
SSU Östhammar fick ett inslag i UNT
SSU Uppsalas kampanj mot Jernhusen
Izabell och Begonias debattartikel i www.pratapolitik.nu och Enköpingsposten ”Sverige
– inte världens mest jämställda land” inför Internationella kvinnodagen.
Slutord
Alla distriktets medlemmar kan vara stolta över varandra. Verksamhetsåret 2014 var
ett hektiskt år med två val och ständig valrörelse. Det är också de två valen som har
varit höjdpunkterna under året. Kanske främst det nationella valet som
Socialdemokraterna vann.
Med en 25-procentig medlemsökning och flera nya klubbar runt om i distriktet ser
framtiden ljus ut. Nu handlar det om att ta tillvara på det engagemang som har sökt sig
till oss och samtidigt fortsätta attrahera engagerade ungdomar.
Efter ett kanonår står vi nu redo att möte 2015 års utmaningar.
Med dessa ord vill vi tacka för oss och hoppas på ett fantastiskt kommande år.
12
Verksamhetsplan
Vår idé
SSU Uppland finns till för att alla unga i Uppland som delar socialdemokratiska
värderingar ska kunna samlas. Vi vill organisera mötesplatser för unga som vill förändra
samhället i linje med våra värderingar. Vi inser att vi skapar demokrati genom att utöva
demokrati, därför är våra lokala föreningar demokratiska arenor för unga att samlas
och utvecklas i. Hos oss är folkbildningen central. Folkbildningen är vår metod för att
möjliggöra möten och utbyten, att ge unga människor mod och kunskap för att få makt
och ansvar.
Vår vision
Vår vision är ett samhälle där den demokratiska socialismen idéer om frihet, jämlikhet
och solidaritet är bärande, där orättvisor och förtryck är historia, där alla människor ges
möjlighet att förverkliga sina innersta drömmar. Vårt grundläggande uppdrag är att
låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen.
Vår verksamhet
Basen i SSU Upplands verksamhet är att skapa goda förutsättningar för distriktets
medlemmar och lokala föreningar att samla, skola och påverka. Det görs i huvudsak
genom stöd och bildning till de lokala föreningarnas styrelser, genom folkbildning av
distriktets medlemmar, som arrangör av större arrangemang och deltagande i SSU:s
nationella kampanjer såväl som driva egna. En konstant ökning av aktiva och folkbildade
medlemmar är ovärderliga för distriktets framtida verksamhetsutveckling.
Våra prioriteringar
13
För 2015 är våra prioriterade frågor att:
-‐
Stärka studieverksamheten i distriktet.
-‐
Öka antalet medlemmar.
-‐
Öka aktiviteten i lokala föreningar
Studieverksamheten fyller medlemskapet med innehåll. Genom folkbildning möts
människor och utbyter erfarenheter. Det är genom studieverksamheten som vi skaffar
och kunskap och mod för att få makt att bekämpa orättvisor och förtryck. Det innebär
att kvalitén på distriktets studieverksamhet är prioriterad. En bra kvalité på
studieverksamheten innebär att medlemmens intressen är i centrum och att
medlemmen känner att hen utvecklas som människa.
SSU Uppland ska erbjuda studieverksamhet av hög kvalité till alla aktiva medlemmar.
Genom ett kontinuerligt samarbete med de lokala föreningarna vet vi vad som
intresserar medlemmar och kan erbjuda studieverksamhet därefter.
Medlemmen är SSU Uppland. En aktiv medlem gör SSU Uppland. Aktiva medlemmar är
med andra ord ovärderliga för vår vilja att bekämpa orättvisor och förtryck. Därför
måste varje medlem stå i centrum och ges möjligheten att utvecklas, följa sina
intressen och göra det hen tror på. Medlemmens engagemang sker genom de lokala
föreningarna.
SSU Uppland ska utveckla sin verksamhet för att förenkla medlemmars engagemang i
lokalföreningarna och sträva efter ett ökat medlemsinflytande.
Målsättningar
Studier
För att ge våra medlemmar resurser att bekämpa orättvisor och förtryck måste
studieverksamhetens kvalité i distriktet stärkas. 2015 ska styrelseverksamheten
14
effektiviseras, nuvarande och framtida ledare i distriktet stärkas och medlemmar ska
ges möjlighet att skaffa sig en grundläggande kunskap om politik. SSU Uppland ska
uppnå målen att
o Alla styrelser i kommunen ska genomgå en utbildning i styrelseprocesser.
o 30 medlemmar ska genomgå en SSU-etta
o 15 medlemmar ska genomgå en SSU-tvåa
o 10 medlemmar ska genomgå en SSU-trea
o 7 medlemmar ska genomgå en ledarskapsutveckling
o Alla kurshandledare ska vara utbildade
o Arrangera en endagaskonferens
Medlemsutveckling
Medlemsvård och medlemsvärvning är centralt för en fortsatt positiv utveckling. Vi ska
bli fler medlemmar, vårda de som redan är medlemmar och göra det enklare för
medlemmar att bli en del av SSU. SSU Uppland ska uppnå målen att:
o Vara 520 medlemmar vid årets slut (348 medlemmar 31 december 2014)
o Stärka distriktets kvinnliga medlemmar för en jämställd verksamhet
o Stärka distriktets medlemmar som är förtroendevalda i kommun- och
landstingspolitiken
o Förenkla processer för medlemmars engagemang
Påverkan
SSU Uppland består av medlemmar som vill se ett annat samhälle. Våra värderingar
måste synas för att höras. För att påverka olika grupper måste vi synas i olika
sammanhang. SSU Uppland ska uppnå målen att:
o Delta i SSU-förbundets nationella kampanjer
o Driva en egen kampanj i distriktet
15
o Vara delaktig i den offentliga debatten i Uppsala län
o Arrangera 1 fotbollsturnering med politiskt budskap
Facklig-politiskt
SSU är LO:s ungdomsförbund. Det fackliga arbetet är ovärderligt för att nå vår vision
om ett samhälle byggt på demokrati. Det facklig-politiska samarbetet ska fördjupas
genom att ge våra medlemmar kunskap. SSU Uppland ska uppnå målet att:
o 10 medlemmar ska genomgå LO:s ungdomsutbildning
o Utveckla bra samarbete inom SSU-distrikt i LO-distriktet
Internationellt
Socialdemokratin är en global rörelse. Kampen för det lika människovärdet stannar inte
vid Sveriges gränser. Detta kommer av insikten om att världen hänger ihop och att vår
kamp för mänskliga rättigheter inte kan stanna där nationalstaten tar slut. SSU Uppland
ska uppnå målet att:
o Inleda ett internationellt samarbetsprojekt.
o Anordna aktiviter för att uppmärksamma internationella frågor.
16
Politiska program
2 Antirasistiskt program
4 Rasismen är ett av förtryckens verktyg. Det tar sig i uttryck i såväl avskyvärda politiska
ideologier, som i vardagliga fördomar. Den begränsar enskildas vardag och livsval, men
6 också̊ möjligheten för flertalet att ta makten över samhället. Rasismen sätter en kil
mellan människor, vänder dem emot varandra istället för mot ojämlikhetens
8 ekonomiska system. Vi är antirasister, i vetskapen om att rasismens avskaffande frigör
enskilda från fördomarnas förtryck och möjliggör flertalets samlande för en jämlik
10 värld.
12 Synliggör rasismen
Rasism är en struktur som samverkar med andra strukturer, vilka ständigt ska
14 synliggöras och motarbetas genom aktiva åtgärder som syftar till ökad jämlikhet. Den
rasism som berör människors liv är inte nödvändigtvis den våldsamma och högljudda,
16 utan den inbäddade rasismen i samhällets institutioner. SSU Uppland erkänner rasismen
som en förtryckande struktur vilken bekämpas genom öppenhet och dialog. Rasism tar
18 sig olika uttryck såsom trakasserier, diskriminering, exkludering, mobbning och
förnedring. Dessa uttryck ska tas på största allvar och få omedelbara konsekvenser.
20 Rasistiska åsikter kommer från tanken om åtskillnad på grund av etnicitet, där
människor delas upp i ”vi” och ”dem”. SSU Uppland gör skillnad mellan att ha rasistiska
22 åsikter som kommer från uppkomsten av fördomar och att vara rasist; att vara
påverkad av strukturer respektive att aktivt stödja en uppdelning av människor.
24 Det historiska arvet
26 Den europeiska kolonialismen och dess världsbild där vita européer per definition
representerar människa och civilisation är dominerande i Europa och även i Sverige.
Nationalstaten och Sveriges självbild har tidigare definierats och gör det fortfarande i
2 termer av etnicitet och ras. De mest utsatta personerna för diskriminering i Sverige
och Europa är utomeuropéer och romer. Afrikaner, muslimer och romer är särskilt
4 utsatta. Integration, diskriminering och migration är begrepp som ofta sammankopplas
med mångfald och antirasism. Den bild som målas upp är främst ensidigt
6 problemfixerad där den enda lösningen antas vara åtstramningar, hårdare tag och en
debatt om invandringskvoter, och där problemet presenteras som antal människor och
8 volymkvot istället för bostadsbrist, segregerad arbetsmarknad och ojämlik skola. Denna
vinkling av debatten anser SSU Uppland vara snäv och ensidig.
10 Dela på makten
12 Ett bra samhälle är ett samhälle där alla olikheter ses ha samma okränkbara värde. Lika
tillgång till och nyttjande av samhällets offentliga rum är ett demokratiskt samhälles
14 skyldighet till dess medborgare. Maktfördelning är det demokratiska samhällets
ständiga strävan, samt möjligheten att tillskansa sig ett värdigt liv. Sverige är bland de
16 sämsta länderna i EU i många frågor som rör arbetsmarknadsdiskriminering, fattigdom
och bostadsdiskriminering bland utlandsfödda. Konkreta handlingar och politiska
18 reformer inom olika områden är den enda vägen till ett mångfaldigt
demokratisamhälle. Sverige ska vara ett land som anpassas efter alla som lever och
20 verkar här.
22 Därför vill SSU Uppland att
•
det skrivs in i grundskolans och gymnasieskolans ämnesplaner i historia och
samhällskunskap att frågor som berör strukturell rasism och Sveriges historiska
24 roll i kolonial och rasideologisk kunskapsproduktion ska inkluderas i
undervisningen.
26 18
•
ett fritidslyft som säkrar mer personal och tydligare uppdrag genomförs för att
säkra allas tillgång till en bra fritidsverksamhet
2 •
det sker en upprustning av miljonprogrammen och sammanlänkning mellan olika
stadsdelar
4 •
det vid utbyggnation och ombyggnation av stadsdelar tas aktiva åtgärder för att
minska bostadssegregation med hjälp av blandade boendeformer, deras priser
6 och rimliga hyreshöjningar över tid.
8 •
alla kommuner i Sverige ska ta emot flyktingar.
•
att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder sig utav anonyma
anställningsprocesser vid rekrytering av personal.
10 •
samhällsplanering i sitt uppdrag ska syfta till att minska segregation; se till alla
människors tillgång till vård, en likvärdig skolgång och allmänna utrymmen.
12 14 En ekonomi för hållbar samhällsutveckling
16 Det överordnade målet för SSU Upplands ekonomiska politik är full sysselsättning och
rättvis fördelning. Vi tror på en ekonomi som skapar utveckling men inte tär på miljön.
18 En ekonomi med en rättvis social fördelning. En ekonomi som är långsiktigt stabil och
som låter människor utvecklas, men i samklang med naturen och utan att slösa mer än
20 nödvändigt på våra gemensamma tillgångar.
Socialdemokratins största bidrag till den ekonomisk-politiska verktygslådan är idén om
22 en blandad, social ekonomi – en ekonomi där marknadens frihet på väsentliga punkter
begränsas av demokratin. Genom att ge demokratin företräde framför marknaden kan
24 marknadsekonomins dynamiska krafter främjas, samtidigt som politiken tar ett ansvar
för att skydda människa, samhälle och miljö. Med ett modernt språkbruk har
19
socialdemokratin visat att det är möjligt att skapa en politisk modell för hållbar
2 samhällsutveckling.
4 Arbete som rättighet
Idén om full syssällsättning bygger på övertygelsen om att arbete är en av människans
6 grundläggande rättigheter. Förutom att arbete ger människan möjlighet att växa och
förverkliga sig själv, har det också en social karaktär och är en grundförutsättning för
8 vårt välstånd.
Genom våra olika vägval i livet uppfyller vi olika funktioner i samhället. Någon tar hand
10 om våra äldre som behöver omtänksamhet och omsorg, någon annan genomför dagliga
operationer och räddar liv, någon tredje ger kunskap till barnen och hjälper dem att bli
12 bildade och starka individer. Det finns också de som arbetar för att tillverka nödvändigt
material som sedan kan användas för att bygga bostäder, vägar och järnvägar och de
14 som faktiskt bygger bostäder, vägar och järnvägar. Insikten om att vi behöver varandra
för att hela samhället ska vara välmående skapar en social medvetenhet hos människor
16 och en solidaritet de emellan som framförallt är byggd på tillit och omtanke. Genom
arbetsdelningen tar var och en av oss sitt ansvar för vårt gemensamma välstånd och
18 välbefinnande, samtidigt som vi tillåts vara olika och får möjlighet att utvecklas till vår
fulla potential. Vi tillsammans tar ansvar för varandras frihet.
20 För det krävs dock att man inte bara har formella rättigheter utan också verkliga
möjligheter att göra vägval i livet efter sina drömmar och intressen, att man har goda
22 villkor och trivs på sin arbetsplats, att man har möjlighet att enkelt byta spår under
arbetslivets gång och ständigt utvecklas som individ. Det kräver också att alla får ta del
24 av det som vi gemensamt skapar genom vårt arbete. Det kräver helt enkelt social och
ekonomisk jämlikhet.
26 Marknad och kapitalism
20
Begreppet kapitalism betecknar ett maktsystem med förräntningen av kapital som
2 överordnad norm. Det är ett system där den som äger kapitalet ges rätten att
bestämma över alla andra intressen, där de samhälleliga målen underordnas
4 vinstintresset och där människors rättigheter avgörs av deras ekonomiska lönsamhet.
Det skapar stora orättvisor och stora sociala spänningar inom länder och mellan länder.
6 Det leder till allvarlig exploatering av miljö och naturtillgångar.
Socialdemokratin är en antikapitalistisk rörelse, som bygger motkrafter mot kapitalets
8 anspråk på dominerande makt över ekonomi och samhälle. Ekonomiska intressen har
aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som ska
10 sätta gränserna för marknaden och de ekonomiska intressena. Mot det kapitalistiska
maktsystemet sätter socialdemokratin en ekonomi styrd av folkliga intressen. Det är en
12 ekonomi där varje människa har rätt och möjlighet att som medborgare, löntagare och
konsument påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation
14 och arbetslivets villkor. Det är en ekonomi som bejakar en sund marknadskonkurrens
och som innefattar olika former av ägande och företagande, men tillåter aldrig att
16 kravet på privat vinst får dominera över alla andra intressen och styra samhällets
utveckling.
18 Dessutom kan marknaden inte upprätthålla sig själv. Dess inneboende tendenser till
koncentration motverkar den mångfald som är dess egen förutsättning. Den
20 prismekanism, genom vilken marknaden arbetar, kan inte skapa de stabila spelregler
som marknaden själv kräver för att fungera väl. Endast samhälleliga organ, oberoende
22 av marknaden, kan skapa och upprätthålla detta regelverk. Marknadsmekanismerna
klarar inte heller att hushålla med sådant som saknar marknadspris, som luft och vatten.
24 Också detta kräver åtgärder i form av politiska beslut, och motvikter i form av
medvetna konsumentopinioner.
26 Socialdemokratin strävar efter ett samhälle där varje människa som medborgare,
21
löntagare och konsument kan påverka produktionens inriktning och fördelning,
2 arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har
fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, nya och
4 gamla folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser,
konsumentorganisationer och kooperativa föreningar har en viktig uppgift att
6 komplettera och balansera marknadskrafterna.
8 Vår klassanalys
Begreppet ”klass” beskriver de systematiska skillnader i människors livsvillkor, som
10 skapas av produktionslivet. Klassklyftorna begränsar människors möjligheter att fritt
växa och utvecklas, och att delta i samhällslivet på lika villkor med andra. De
12 klassbundna orättvisorna fortplantar sig från de vuxnas liv in i barnens villkor på ett sätt
som innebär hot om växande klyftor också i framtiden. Det syns i de statistiska
14 sambanden. Låginkomsttagare, eller människor med lägre utbildningsnivå, lever
kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre
16 vård än andra. Deras barn löper större risk att själva drabbas av exempelvis arbetslöshet
och sämre hälsa.
18 Målet för socialdemokratin är människans frigörelse. Verklig frihet finns bara där det
finns verkliga val. Utan ett starkt samhälle, som aktivt och återkommande erbjuder
20 människor möjligheter att utvecklas och komma vidare utan ens socioekonomiska
förutsättningar blir ett hinder för det, utan detta är friheten en chimär. Frihet
22 förutsätter därför inte bara frånvaro av nöd och förtryck, utan också tillgång till en
materiell och social trygghet, och ständigt nya chanser. Därför är social och ekonomisk
24 jämlikhet ett överordnat mål för vår ekonomiska politik.
Den globala ekonomin
22
Ökat globalt välstånd har varit en tydlig trend under de senaste decennierna. Miljontals
2 människor har kunnat lämna fattigdomen bakom sig, och land efter land upplever
industriella revolutioner och sociala framsteg. Fler kvinnor har utbildning. Fler barn
4 överlever. Fler länder får demokrati. Samtidigt kvarstår dock en stor fattigdom i
världen, inom länder men även inom hela regioner, som i Afrika söder om Sahara.
6 Globalt växer också nya risker fram – ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
Den långsiktiga trenden mot ökat välstånd har sin viktigaste förklaring i att alltfler
8 länder har fått en större, friskare och mer välutbildad arbetskraft. Detta har uppnåtts
genom sjunkande dödlighet, mindre barnkullar, längre livslängd, bättre folkhälsa och
10 bättre utbildning.
I nyliberal retorik lyfts globaliseringen ofta fram som en drivkraft bakom ökat välstånd.
12 Det finns dock all skäl för oss att problematisera detta samband. Vi menar att de nya
tillväxtekonomierna har kunnat dra nytta av globaliseringen, men globalisering med
14 öppna gränser i sig inte är tillräckligt för att skapa nya tillväxtekonomier. För att delta i
den globala arbetsdelningen krävs också egna nationella resurser, främst i form av
16 humankapital. Afrika söder om Sahara är ett exempel på hur en region, som trots
tillgång till stora marknader inte har lyckats ta steget från fattigdom till välstånd. En
18 viktig förklaring är regionens demografi och hälsoläge.
Hållbar utveckling
20 Idag uppfattas begreppet hållbar utveckling ofta som en variant av miljöpolitik. Hållbar
utveckling kan dock aldrig reduceras bara till en diskussion om fysiska resurser, som
22 atmosfären eller den biologiska mångfalden. Hållbar utveckling måste alltid inbegripa
också den sociala och ekonomiska jämlikheten.
24 Vi vill bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där människors
livskvalitet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill stimulera en
26 dynamisk tillväxt som samtidigt är hållbar. Dagens tillväxt ska inte ske på bekostnad av
23
framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Det kräver solidaritet mellan
2 människor, mellan länder och mellan generationer.
Därför tror SSU Uppland inte på den nyliberala, kvantitativa tillväxten som sker på
4 bekostnad av att jordens knappa resurser urholkas, folkhälsan försämras och klyftorna i
samhället ökar. Vi tror i stället på idén om en kvalitativ tillväxt, som stärker samhällets
6 produktiva potential och erbjuder lika möjligheter för alla. Vi menar att investeringar i
humankapital och socialt kapital är kärnan i tillväxtprocessen. Långsiktig tillväxt skapas
8 genom investeringar i utbildning, hälsa och social tillit. Debatten om den ekonomiska
politiken i högre grad behöver därför fokusera på frågan om samhällets samlade
10 välstånd. Ett steg i den riktningen är att definiera ett investeringsmål och
sysselsättningsmål.
12 Feministiskt program
Sverige må vara världens fjärde mest jämställda länder, men det är långt ifrån att vara
14 jämställt. Kvinnor tjänar fortfarande mindre än trots att de utför samma arbete. De
utsätts för våld av män i nära relationer. Kvinnors sexualitet exploateras och
16 kommersialiseras till vardags både i media och i det verkliga livet. Könsmaktsordningen
består ännu i Sverige. Men SSU erkänner och vill förändra denna ordning och är därför
18 en feministisk organisation.
20 SSU i Uppland vill att alla ska ha samma möjligheter i livet. Vår vision är att samhället
ska kunna uppfylla sina drömmar, oavsett vilket kön de har. Eftersom klass också
22 samverkar för kön dubbelbestraffas kvinnor som kommer från fattiga förhållanden. Att
skapa ett mer jämlikt Sverige bidrar därför även till ett mer jämställt Sverige.
24 En feministisk politik måste föras på alla områden. Många kvinnor jobbar inom
26 välfärden och alltför ofta drabbas de av ofrivilliga deltider eller dåliga
24
arbetsförhållanden med så kallade ”delade turer” med orimliga arbetstider. Vi vill införa
2 rätt till heltid och avskaffa de delade turerna.
4 Kvinnor jobbar dessutom mer och tjänar mindre pengar än män med tanke på det
obetalda hushållsarbetet. Vi på SSU tar det för givet att både politisk och ekonomisk
6 makt måste divideras jämställt mellan könen. Lagar som inte är könsneutrala måste
förändras och föräldraförsäkringen måste bli mer jämställt mellan föräldrarna. Idag tår
8 kvinnor ut den absoluta majoriteten av dagarna, vilket skapar hög frånvaro från arbetet
som i sin tur bidrar till att många kvinnor hamnar efter i karriär och löneutveckling.
10 Målen är en individualiserad föräldraförsäkring.
12 Kvinnor har mindre inflytande i samhället och riskerar att utsättas för sexuella
trakasserier och våld. En stor del pengar tjänas från att objektifiera flickor i alltifrån
14 reklamer till pornografi. Rätten till sin egen kropp är inte förhandlingsbar. Trots detta
går många våldtäktsmän fria i rättegångar. För att skärpa sexualbrottslagstiftningen vill
16 SSU införa ett samtyckeskrav. Ett nej ska alltid betyda ett nej.
18 Vårt samhälle är inte demokratisk så länge halva dess befolkning behandlas värre än
den andra. SSU är en feministisk organisation som kämpar för flickor och pojkars rätt
20 att bli sedda för människor och inte för deras kön.
22 SSU yrkar därför på att
24 26 •
stoppa diskrimineringen som resulterar i att kvinnor betalas lägre lön än män.
•
rätt till heltid införs och att delade turer avskaffas.
•
föräldraförsäkringen blir individualiserad.
25
2 •
Införa könsneutral lagstiftning, samt erkänna ett tredje juridiskt kön
•
bilder som manipulerar människans kropp för att främja ett ouppnåeligt
kroppsligt ideal borde märkas med antingen text eller en symbol.
4 •
det ska införas ett samtyckeskrav i sexualbrottslagstiftningen.
•
utländska kvinnor ska ha rätten till att göra abort i Sverige, samt att rätten till
abort ska instiftas i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter
6 •
alla politiska förslag ska granskas ur ett feministiskt perspektiv
8 Hela lönen – halva makten
10 I dagens samhälle råder det en patriarkal ordning där män till stor del har ekonomisk
makt över kvinnor.
12 Den heteronormativa kärnfamiljen utgör en viktig byggsten i det patriarkala samhället.
14 Barn fostras ini den rådande genusordningen och där började den ojämlika
könsarbetsdelningen. Denna leder inte enbart till att kvinnor utför merparten av det
16 obetalda arbetet i hemmet utan bidrar även till negativa konsekvenser för kvinnor i
arbetsmarknaden. Alla människor ska ha rätt till ett arbete som det går att försörja sig
18 på. Många i samhället, framförallt kvinnor arbetar deltid mot sin vilja. Därför ska heltid
vara en rättighet och deltid en möjlighet, detta ska fastställas i lag.
20 Kvinnodominerade yrken har lägre löneläge, och kvinnor har lägre lön för samma eller
22 likvärdigt arbete. Då kvinnor dessutom ägnar en stor del av sin arbetsförda ålder åt
obetalt arbete missgynnas de även när de slutat lönearbeta, genom att de får lägre
24 pension än män. Vi kan inte acceptera ett pensionssystem som strukturellt missgynnas
kvinnor. Segregation på arbetsmarknaden måste brytas och det måste även normen om
26 vilka yrken som är ”manliga” respektive ”kvinnliga”.
26
2 Den politiska makten internationellt men även i Sverige innehas till stor del av män.
Kvinnor innehar formellt sett ett antal politiska poster, men den stora delen av den
4 reella makten ligger hos männen. Här är det viktigt att arbeta på formell såväl som
informell nivå. För att få jämställda organisationer måste både män och kvinnor ha lika
6 möjligheter utifrån sina tidigare erfarenheter att tillsammans forma den politiska
ordningen. Vi ställer oss positiva till kvinnors särorganisering då kvinnor får formulera
8 10 problem och krav och aktivt stötta varandra, stärks de båda som kollektiv och individer.
SSU Uppland:
• kräver lagstiftning om rätten till heltid.
• Vill att den diskriminering som innebär att kvinnor har lägre lön än män stoppas.
12 • Vill avskaffa skattelättnader för så kallade hushållsnära tjänster (RUT).
• Kräver en jämn könsfördelning av de politiska uppdragen på alla nivåer.
14 • Kräver att kvinnor och män ska ha lika stort inflytande över produktionen och den
ekonomiska politiken.
16 • Ställer sig positiva till kvinnor särorganisering.
• Vill se ett pensionssystem som inte strukturellt missgynnar det ena könet.
18 20 Befria familjen
Samhällets ojämlikhet avspeglas i våra privata relationer. Föreställningen om den ideala
22 kärnfamiljen är ett mycket tydligt uttryck för heteronormen som råder, där det
förutsätts att familjebildning är förbehållet heterosexuella par. När viss acceptans för
24 samkönade familjebildningar uppstår är det begränsat till en mycket snäv ram. I
verkligheten kan en familj se ut på många olika sätt. Den traditionella familjen som
26 institution är ett antifeministiskt projekt. Kvinnors makt och ekonomiska oberoende
27
påverkas negativt av den heteronormativa synen på ett heterosexuellt parförhållande. I
2 familjen läggs grunden för många av de normer som sedan följer med oss genom hela
livet, det är därför viktigt att denna arena genomsyras av jämlikhet. SSU Uppland
4 kräver att normen om kärnfamiljen som överlägsen familjeform ska brytas. Vi ser
positivt på begreppet stjärnfamilj. Stjärnfamilj är ett begrepp för alla typer av
6 familjekonstellationer, - oavsett om det är en konstellation av regnbågs-, enförälders-,
tvåförälders-, bonus-, adoptiv-, eller donationsfamilj etcetera. Ett barn som har två
8 föräldrar har rätt till båda dessa, och har rätt att förvänta sig att dessa ska ta lika stort
ansvar. Kvinnor förväntas dock ta huvudansvaret för barnen, men också för det
10 obetalda arbetet i hemmet. Hon tar därför ut en betydligt större del av
föräldraförsäkringen än mannen. majoriteten av ensamstående föräldrar är kvinnor.
12 Kvinnor har lägre lön och sämre anställningar på grund av att arbetsmarknaden ser dem
som en ”osäker grupp”, och detta bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället.
14 SSU Uppland kräver därför att föräldraförsäkringen individualiseras. Människors
arbetstider sträcker sig över alla dygnets timmar. Därför ska det finnas nattöppen
16 förskola.
18 SSU Uppland:
• Kräver att normen om kärnfamiljen som överlägsen familjeform ska brytas.
• Ser positivt på begreppet ”stjärnfamilj”.
20 • Vill att då det finns två vårdnadshavare ska föräldraförsäkringen delas lika mellan
dessa, utan möjlighet att skriva över någon del till den andra.
22 • Kräver att alla kommuner ska erbjuda nattöppen förskola.
24 Sexuell jämlikhet
28
I det patriarkala samhällets genusordning speglas såväl vår syn på sexualitet som den
2 sexuella praktiken. Sex förväntas vara heterosexuellt; kvinnor förväntas vara passiva
och sakna egen sexuell vilja, medan män förväntas vara pådrivande och ta initiativ.
4 Denna syn förs vidare till varje ny generation genom skolundervisningen, kulturen och
rättsväsendet. Trakasserier är en del av vardagen för många. SSU Uppland menar att
6 det på alla skolor och arbetsplatser måste råda nolltolerans mot detta. Hälften av alla
poliser bör vara kvinnor på alla nivåer inom organisationen. Rättsväsendet ska
8 10 representera hela befolkningen då det är det som verkställer lagen.
Samhället genomsyras av en heterosexuell norm, som exkluderar människor som inte
passar in i det givna systemet. De som avviker från normen bestraffas och förtrycks
12 ekonomiskt, socialt och ibland även genom våld. Förtrycken i samhället samexisterar
och samverkar, därför måste alla förtrycksgrunder uppmärksammas och motverkas. Att
14 själv kunna bestämma över sin kropp och sin egen framtid borde vara en okränkbar
rättighet. Rätten till fri abort måste därför självklart gälla alla kvinnor, oavsett var iv
16 världen de bor. Idag hotas den svenska abortlagstiftningen av reaktionära, patriarkala
intressen och måste därför aktivt försvaras. Den ska gälla alla kvinnor oavsett var i
18 världen de bor och vilka ekonomiska förutsättningar de har. SSU Uppland tycker att
kvinnor från andra länder ska få komma till Sverige för att göra abort, på samma villkor
20 som kvinnor med svenskt medborgarskap.
22 SSU Uppland:
• kräver att rätten till abort ska skrivas in i FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna.
24 • Vill att den svenska abortlagstiftningen ska försvaras, bevaras och exporteras till
alla EU:s medlemsländer.
26 29
• Kräver att alla kvinnor ska ha rätt att göra abort i Sverige på samma villkor oavsett
medborgarstatus.
2 • Kräver att sexualundervisningen i skolan ska utökas och genomsyras av ett
genusperspektiv.
4 • Vill att hälften av alla poliser bör vara kvinnor på alla nivåer inom organisationen.
• Förespråkar positiv särbehandling vid antagning till Sveriges högskolor och
6 universitet.
• Vill att feministiskt självförsvar ska erbjudas tjejer i skolan från och med årskurs
8 sju.
• Vill att skolan ska erbjuda eleverna utbildning i genuskunskap.
10 • Vill att olika pedagogiska arbetssätt i skolan och i förskolan ska främjas för att
främja jämställdheten i samhället.
12 14 Kroppen som konsumtionsvara
Prostitution har sin grund i både klassamhället och patriarkatet och är det tydligaste
16 exemplet på att människor betraktas som varor som kan köpas och säljas. SSU Uppland
ser positivt på den svenska sexköpslagen som kriminaliserar sexköparen och inte den
18 prostituerade. SSU Uppland vill att rättsväsendet arbetar mer aktivt med att ta fast
köparna, och att sexköpslagen kompletteras med stöd och resurser till prostituerade
20 som vill lämna sin situation. Att förhindra och förebygga sexhandel och prostitution är
en global utmaning. Många svenska män åker utomlands för att köpa barn och kvinnor,
22 och bidrar på så sätt till en brutal sexindustri. Människohandel är en gigantisk industri
som ska bekämpas aggressivt. SSU Uppland kräver att man lägger internationella
24 resurser på att identifiera och krossa de nätverk som möjliggör denna slavindustri.
Grundprincipen i det svenska rättsystemet är att det måste krävas dubbel straffbarhet
26 för att svenska medborgare ska kunna dömas för ett brott som begås i en annan stat (2
30
kap. 2 § brottsbalken). Därför vill SSU Uppland fokusera på att exportera den svenska
2 sexköpslagen, något som med framgång har genomförts i Norge och på Island.
4 Dagens porrindustri präglas av en utbredd heteronormativ syn där pornografi
erotiserar ojämlika maktförhållanden och förstärker på så vis den patriarkala strukturen
6 som reducerar kvinnor till redskap för mäns sexualitet.
8 Internationellt program
10 Socialdemokratin är en global rörelse. Kampen för det lika människovärdet stannar inte
vid Sveriges gränser. Detta kommer av insikten om att världen hänger ihop och att vår
12 kamp för mänskliga rättigheter inte kan stanna där nationalstaten tar slut. Så länge inte
alla folk är fria, kan inte heller vi vara verkligt fria. Så länge det finns hot i form av
14 förtryck, krig och förföljelse är vi alla hotade.
16 Globalt samarbete
Alla folks frihet är grunden för hela världens fred. Socialdemokratin ska stödja
18 demokratirörelser världen över, och motsätta sig alla former av diktaturer. Vi ser i dag
att odemokratiska strukturer, så som multinationella storbolag, verkar på en global nivå
20 okänsliga för enskilda länders försök till reglering. Därför måste också demokratin
finnas på en internationell nivå. SSU Uppland ställer sig på dessa grunder positivt till ett
22 EU-samarbete i arbetet mot en hållbar värld.
24 FN ska vara navet för fred, försoning och mänskliga rättigheter. FN är dock aldrig
starkare än vad medlemsstaterna tillåter. Reformarbetet måste drivas framåt för att ett
26 starkare och bättre rustat FN ska kunna hantera kriser, värna folkrätten och mänskliga
31
rättigheter samt främja utveckling. I arbetet mot en jämlik värld ska FN vara en samlad
2 röst mot strukturella förtryck och fattigdom.
4 Respekt för de mänskliga rättigheterna är ett uttryck för socialdemokratins
grundläggande värderingar och en förutsättning för demokrati. De mänskliga
6 rättigheterna är universella, odelbara och individuella. Sverige ska ha en stark
positionering för rättvisa och mänskliga rättigheter. För att säkra en sådan position
8 krävs att vi i Sverige ständigt tolkar och tillämpar mänskliga rättigheter. Sverige ska
vara ett föregångsland.
10 •
EU ska stärka arbetstagarnas rättigheter såväl inom unionen som i handelsavtal
med andra länder.
12 14 16 18 •
Sverige ska stärka sin röst inom FN.
•
Sverige ska stärka sin opartiska roll i internationella sammanhang.
•
Sverige ska aktivt jobba för FN:s demokratiseringsprocess.
•
Sverige ska införa en relativ religionsfrihet.
•
Sverige ska kriminalisera sexköp utomlands.
•
Sverige ska inkorporera FN:s konvention om barns rättigheter.
20 22 Bistånd
24 Socialdemokraternas agenda för internationellt utvecklingssamarbete ska vara att
minska fattigdomen och orättvisorna i världen och att bidra till en hållbar och
32
demokratisk utveckling. Det svenska biståndet ska vara kärnan i detta och behöver
2 därefter styras.
4 6 •
Sveriges bistånd ska minst bestå av 1,5 % av dess BNI.
•
Sida ska fortsättningsvis stödja svenska organisationer med rambidrag.
•
Minst 60 % av det svenska biståndet ska riktas till kvinnor och barn.
•
Sverige ska ständigt balansera byråkratin inom bistånd med höga krav på
ordning och reda.
8 •
Alla människors lika värde ska vara en grundförutsättning för att få bedriva
bistånd.
10 12 Palestina
14 Sverige har erkänt staten Palestina och måste nu verka för att fler tar efter.
Tvåstatslösningen är det ursprungliga och i dagsläget det enda verkliga alternativet. Ett
16 av de största hindren för en tvåstatslösning är bosättningarna. EU måste vidta åtgärder
för att bekämpa dessa folkrättsligt illegala bosättningar. Handel med produkter från
18 bosättningarna bidrar till att upprätthålla dagens situation. Sverige bör av denna
anledning införa ursprungsmärkning av produkter från bosättningarna.
20 22 •
Sverige ska aktivt verka for ett internationellt erkännande av staten Palestina.
•
Sverige ska bojkotta alla israeliska varor som kommer från bosättarområdena
och säga upp avtal med företag och organisationer med verksamhet som leder
till ett bibehållande eller förvärrar förtrycket och ockupationen av Palestina.
24 •
Produkter från bosättningarna ska ursprungsmärkas.
33
Västsahara
2 En stor del av Västsaharas folk lever på flykt, men det som förenar folket är dess långa
kamp för frihet och självständighet. Den marockanska ockupationen har emellertid inte
4 upphört, och ockupationsmaktens framgångsrika utsugning av Västsaharas resurser
fortsätter, liksom förtrycket av och övergreppen mot Västsaharas civilbefolkning.
6 •
Sverige ska erkänna Västsahara som fri och självständig stat, den Sahariska
arabiska demokratiska republiken.
8 •
Sverige ska vara en drivande kraft för att den, till Västsaharas befolkning,
utlovade folkomröstning om fri och självständig stat ska äga rum.
10 Kurdernas rättigheter
12 Kurder i Iran, Irak, Turkiet och Syrien får dagligen utstå̊ förtryck i form av bland annat
förnekelse av den kurdiska identiteten, fängslanden, förföljelse och mord. För att
14 möjliggöra en fredlig lösning på̊ kurdernas situation måste lidandet få ett slut.
Kurdernas grundläggande rättigheter måste säkerställas och accepteras i de samhällen
16 de lever i. Södra Kurdistan utgör en autonom del av Irak och uppfyller de folkrättsliga
kraven för att kunna utgöra en självständig stat.
18 •
Sverige ska erkänna södra Kurdistan som en självständig stat.
20 Ekologisk hållbarhet
22 SSU Upplands syn på hållbar utveckling är att miljömedvetenheten måste genomsyra
24 hela samhället. Människan ska ha möjlighet att leva i symbios med naturen, både som
34
flockvarelse och som individ, för en biologisk mångfald värd namnet och för att kunna
2 tillfredsställa dagens behov utan att äventyra våra efterlevandes möjligheter att
tillfredsställa sina. Samhället måste driva på för en hållbar utveckling samtidigt som
4 individer ska kunna göra miljöriktiga val och företag ska kunna bedriva vinstgivande och
miljövänlig verksamhet. Viktigare än arbetet på individnivå är arbetet på samhällsnivå
6 och ännu viktigare är det internationella arbetet, eftersom vi lättast gemensamt kan
tackla utmaningarna och det är de fattiga länderna som är mest hotade av
8 klimatförändringarna.
I dag ser vi hur kortsiktiga kapitalistintressen har en negativ inverkan på miljön och den
10 hållbara utvecklingen, både på kort och på lång sikt, eftersom vinst är alltför
överordnat socialt ansvar. SSU Uppland vill se ett samhälle där miljöansvar är en
12 konkurrensfördel som dessutom uppmuntras med ekonomiska styrmedel –
subventionera miljömedveten teknik till förmån för företrädelsevis små företag och
14 betala helt eller delvis genom beskattning av miljöfarlig företagsamhet. Det sistnämnda
är extra viktigt då en bråkdel av världens företag, företrädelsevis oljebolag, har stått
16 för två tredjedelar av världens koldioxidutsläpp under de senaste 200 åren. Så länge
det är lönsamt att förstöra miljön kan en hållbar värld inte uppnås, och därför måste
18 den gröna miljörörelsen vara röd.
Internationella miljömål bör vara ett sätt att försäkra sig om att miljön inte försummas
20 någonstans i världen. Därför vill SSU Uppland att Sverige alltid ska driva på för kraftiga
och reella internationella miljöavtal och ligga i framkant vad gäller hållbar utveckling.
22 Som en del av detta bör svenska staten genom sitt delägarskap i Vattenfall se till att
bolaget ställer om till förnyelsebar energi och slutar öppna socialt och miljömässigt
24 oansvariga kolgruvor i Tyskland. Dessutom vill vi att hårdare straff ska utdelas vid
miljöbrott och att försiktighetsprincipen ska gälla vid alla miljörelaterade politiska
26 beslut – att en åtgärd ska antas vara miljöfarlig till dess att motsatsen är bevisad, så att
35
vi avstår den potentiella utvecklingen hellre än att vi generationer senare upptäcker att
2 vi har ett miljöproblem.
4 Miljöperspektivet är en viktig anledning att avråda från konsumtion av kött. På grund
av detta vill SSU Uppland se att vegetarisk mat blir norm då mat serveras i skolor och
6 förskolor. Vi menar också att närproducerat efter säsong är att föredra, samt att vilt
och fisk är att föredra framför uppfött kött när kött serveras. Ett annat problem med
8 uppfött kött är det djuretiska perspektivet och därför vill vi se frekventa kontroller mot
och hårda krav för djurindustrin samt stränga straff mot de som inte uppfyller kraven.
10 Religiösa kostregler bör då behov finns förenas med det sekulära samhället.
Förutom Vattenfall som redan nämnts vill SSU Uppland överlag påskynda övergången
12 till en fullständigt förnyelsebar energiförsörjning. Det är dock viktigt att kärnkraften,
vår viktigaste icke förnyelsebara energikälla, avvecklas i den takt som den kan ersättas
14 med förnyelsebara energikällor, för att undvika att den ersätts med fossila bränslen,
men ett helt förnyelsebart och koldioxidneutralt samhälle bör kunna uppnås till 2040.
16 Vi vill dessutom att forskning som syftar till att minska vår energianvändning
prioriteras högre och minska biltrafiken genom att öka resandet med kollektivtrafik.
18 Biltrafiken bör prioriteras lägre till förmån för kollektivtrafik samt cyklism och
gångtrafik vid samhällsplanering jämfört med i dag, och dessutom bör
20 utbudsprioritering ske vid samhällsplanering av köpcentrum. För att möjliggöra ett
högt deltagande i den utvecklade kollektivtrafiken vill SSU verka för att
22 kollektivtrafiken görs avgiftsfri på sikt, både SJ samt på regional nivå. Kollektivtrafiken
måste även vara tillgänglighetsanpassad, och allt detta kan delvis bekostas genom
24 högre skatter på flygplanstrafiken, framför allt inrikes.
SSU Uppland yrkar därför på
36
•
att företag genom ekonomiska styrmedel tvingas ställa om till ekologiskt hållbar
produktion
2 4 6 •
att subventioner till miljövänlig teknik ökar
•
att hårdare straff utdelas vid direkta miljöbrott
•
att Sverige verkar för ett kraftigt och reellt internationellt miljöavtal
•
att Vattenfall ges i uppdrag att ställa om till hundra procent förnyelsebar och
koldioxidneutral elproduktion
8 10 •
att försiktighetsprincipen ska gälla vid alla miljörelaterade beslut
•
att vegetarisk mat blir norm i skolor och förskolor
•
att vilt och fisk i största möjliga utsträckning serveras av eller genom samhället
framför uppfött kött
12 •
att närproducerad mat efter säsong serveras av eller genom samhället framför
importerad
14 16 •
att hårdare regler införs vid djurhållning
•
att hårdare straff utdelas vid misskötsel eller vanvård av djur
•
att Sverige är helt förnyelsebart och koldioxidneutralt vid 2040
•
att biltrafik prioriteras lägre vid samhällsplanering till förmån för kollektivtrafik,
cyklism och gångtrafik
18 20 •
att utbudsprioritering sker vid samhällsplanering av köpcentrum
•
att regional kollektivtrafik på sikt görs avgiftsfri
•
att SJ ges i uppdrag att leverera långsiktigt hållbar kollektivtrafik samt att på
sikt verka för avskaffande av biljettpriser
22 24 •
att samtlig kollektivtrafik görs mer tillgänglighetsanpassad
•
att högre skatter införs på flygtrafiken, speciellt inrikes
37
Välfärdspolitiskt program
2 Den generella välfärden i Sverige
Den socialdemokratiska välfärdsmodellen är vår rörelses starkaste verktyg i kampen för
4 att ge människan frihet och makt över det egna livet. Människans frihet stärks av vår
kollektiva välfärdsmodell som garanterar alla medborgare social och ekonomisk
6 trygghet i livets alla skeenden. Den skattefinansierade generalla välfärden är grunden
iför den socialdemokratiska fördelningspolitiken. SSU Uppland vill se en välfärd som
8 baseras på människors behov och inte på deras ekonomiska styrka att betala för sitt
välbefinnande. Människor ska garanteras gemensamma rättigheter och skyldigheter. Vi
10 är djupt oroade över att det gemensamma ansvaret för och inflytande över välfärden
urholkas och att en allt större del av ansvaret skjuts över på individen. Vi ser att detta
12 på allvar hotar vår kamp för alla människors rätt och möjlighet att vara fria.
14 -‐
Den generella välfärden måste upprustas – fler måste anställas i den offentliga
sektorn, deras löner måste höjas och kvalitén måste förbättras.
16 -‐
Den generella välfärden skall inte drivas i vinstsyfte och inte av kommersiella
intressen.
18 -‐
Skatterna ska användas för att utjämna ekonomiska skillnader och finansiera
välfärden.
20 -‐
Den generella välfärden ska komma alla till del, oavsett klass, kön, etnicitet,
sexuell läggning eller funktionsnedsättningar.
22 -‐
Genom en utbyggd och generell välfärd skapas möjligheter för tillväxt och
samhällsutveckling.
24 -‐
Nationella och regionala skillnader som begränsar människor ska bekämpas,
välfärden ska hålla lika hög kvalité var man än bor.
26 -‐
Hållbar utveckling ska stå i centrum vid utformandet av generell välfärd.
38
2 Hälso- och sjukvård
Att värna människovärdet är centralt i SSU Upplands syn på hälso- och sjukvården.
4 Dess syfte ska vara att rädda liv, värna människors livskvalitet och tillgodose deras
behov av vård. Alla medborgare har rätt till hälso- och sjukvård i världsklass. SSU
6 Uppland ser hälso- och sjukvård som en kollektiv angelägenhet och denna ska
finansieras gemensamt via skatter. Vården måste vara lyhörd för den enskildes behov,
8 eftersom det alltid är människan och hennes behov som ska stå i centrum. Vi vill att den
offentliga hälso- och sjukvården som den är i dag ska utvidgas till att även innefatta fri
10 tandvård och glasögonglas som är tillräckligt bra för att kunna se ordentligt.
12 14 -‐
Tandvård ska inkluderas i den övriga vården
-‐
Sjuk- och tandvård ska vara avgiftsfri.
-‐
Golvet för högkostnadsskyddet för mediciner ska sänkas.
-‐
Glas till glasögon ska vara gratis. Glasögonbågar och ögonlinser ska
subventioneras till ett visst belopp.
16 -‐
med svenska medborgare.
18 20 Papperslösa och asylsökande ska inom hela vårdsektorn behandlas likvärdigt
Socialförsäkringar
Solidaritetsbegreppet ska omfatta alla. Tyvärr hamnar allt fler samhällsgrupper utanför
22 det sociala skyddsnätet. Det får inte vara så. Ett starkt socialt skyddsnät är en
förutsättning för att garantera goda livsvillkor. Om man bli sjuk eller förlorar sitt
24 arbete måste man ändå kunna leva ett gott liv. Det sociala skyddsnätet är inte bara
viktigt för att mäniskor skall kunna känna sig trygga, det är också viktigt för en
26 effektivt fungerande arbetsmarknad. Omfördelning av samhällets resurser är
39
nödvändigt för att kunna bemöta olika människors behov. Ersättningsnivåerna ska vara
2 generöst rättvisa, eftersom nivåerna är låga riskerar grunden i trygghetssystemet att
urholkas.
4 6 -‐
Ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna ska ligga på 90 procent.
-‐
Taket i socialförsäkringssystemet ska höjas.
-‐
Inträdesvillkoren i socialförsäkringssystemen måste ses över så att ingen faller
mellan stolarna.
8 10 Sexualpolitik
Kön och sexualitet och de normer som gäller för dessa skapas av samhället och
12 bestämmer hur vi ska vara och uppträda som antingen man eller kvinna. Dessa normer
reproduceras inom bland skola, sjukvård och media. Därför behöver arbetet med att
14 förändra normerna också börja inom dessa instanser. Samhället behöver fler utbildade
personer som kan sprida upplysningar om kön och sexualitet och motarbeta
16 förtryckande och könsstereotypa normer. Detta kräver att personal i de miljöer barn
växer upp i har en utbildning i genusvetenskap. För att alla mänskliga rättigheter ska
18 kunna möjliggöras krävs det att alla får rätt till sin sexualitet och får rätt att utöva den.
Sexualitet handlar om rätten till sin egen kropp, om rätten att njuta, men även friheten
20 att göra detta.
22 -‐
Personal som arbetar med barn och unga ska vara utbildade i genusvetenskap.
-‐
Tillgången till sexologiska mottagningar och ungdomsmottagningar i varje
kommun ska stärkas.
24 26 -‐
Preventivmedel ska tillandahållas kostandsfritt.
-‐
Mer resurser ska ges till att hjälpa ofrivillig barnlöshet.
40
2 -‐
Tester för att upptäcka könssjukdomar ska tillhandahållas kostnadsfritt för alla.
-‐
Rätten till abort är en mänsklig rättighet.
-‐
4 Bostad
Alla har rätt till ett bra boende. Det är ett politiskt misslyckande att bostadsbristen är
6 utbredd och segregationen tillåts rota sig. Bostaden måste ingå i välfärdsbegreppet och
det måste anses vara ett gemensamt problem för samhället att vissa står utan ett bra
8 boende. När allt fler trängs på bostadsmarknaden och allt färre bostäder byggs har
bostadsbristen blivit en av den unga generationens allvarligaste problem. Sverige
10 behöver en ny bostadspolitik som syftar till att garantera alla ett bra boende. En aktiv
bostadspolitik är även en förutsättning för att få en rörlig arbetsmarknad.
12 -‐
Bostadsbyggandet måste motsvara de behov som finns av nya bostäder,
framförallt behöver byggandet av hyresrätter öka.
14 -‐
Segregationen ska bekämpas genom skapandet av sammanhängda stadområden
med blandade bostadsformer. Alla hus som byggs efter 2015 ska vara
16 lågenergihus.
18 20 22 -‐
Allmännyttan ska bibehållas och utvecklas istället för att säljas ut.
-‐
Miljonprogramsområdena ska upprustas.
-‐
Nolltolerans mot hemlöshet.
-‐
Lyxrenoveringar av hyresrätter ska inte uppmuntras.
-‐
ROT-avdraget ska användas för miljörenoveringar av alla boendeformer.
-‐
SSU Uppland ska verka för att kommuner och stat ska investera i nya och
kostandseffektiva och miljövänliga studentbostäder tillsammans med
24 byggentreprenörerna.
26 41
Den generella välfärden – en grundbult
2 Den generella välfärden måste alltid vara en viktig fråga på den politiska dagordningen
på nationell nivå och runt om i hela landet. En omfattande, gemensam och kvalitativ
4 välfärd är en grundbult för oss som socialdemokrater. Välfärd handlar om solidaritet
och en tro på ett gemensamt samhällsbyggande för ett starkt Sverige. Genom en
6 välfärd som fördelas till var och en efter behov och finansieras av var och en efter
förmåga, så minskar vi klassklyftor samtidigt som vi skapar frihet för alla.
8 10 Principprogram för SSU Uppland 2015
12 Vår vision – den demokratiska socialismen
14 Människans frigörelse är målet för Upplands socialdemokratiska ungdomsdistrikt. Vår
vision är en värld byggd på̊ den demokratiska socialismens principer om frihet,
16 jämlikhet och solidaritet. Det är en klasslös värld utan över- och underordning, utan
könsförtryck och rasism. Det är en värld där alla behövs och får plats, och där alla har
18 den fria rätten att styra över sina liv och tillsammans med andra forma framtiden. Det
är en solidarisk värld där demokratin och jämlikheten sätter sin prägel på̊ hela samhället
20 och alla mänskliga relationer så att var och en ges rätt och möjlighet till ett rikt och
meningsfullt liv och där människor skapar efter sin förmåga och får efter behov, utan
22 att kommande generationers materiella, sociala och kulturella behov äventyras.
24 Demokrati som överordnat mål
42
Demokrati är SSU Upplands överordnade mål och vår människosyn förutsätter
2 demokrati och reformism. Vi menar att demokratin bör vara mer än formella regler och
att den har ett större syfte än att bara skapa legitimitet för ett styre. Demokratin är ett
4 mål i sig och måste både vara formell och reell. Det innebär att principen om alla
människors lika rätt och möjlighet att utöva inflytande ska gälla i samhällets alla
6 sektorer. Vårt demokratibegrepp sträcker sig därmed längre än till den politiska
demokratin, till en demokrati som är social, ekonomisk och kulturell.
8 Den politiska demokratin är den lagliga rätten till att välja och avsätta sina företrädare.
10 SSU Uppland kämpar för alla människors rätt att genom demokratiska och fria val utse
sina ledare och den politik som ska styra deras samhälle. En fungerande politisk
12 demokrati kräver framförallt yttrandefrihet, religionsfrihet och organisationsfrihet.
Engagerade folkrörelser, organisationer och politiska partier för att inkludera så många
14 människor som möjligt i beslutsprocesserna är en förutsättning för att skapa ett
legitimt politiskt styre.
16 Den sociala demokratin är den reella jämlika demokratin. Den stannar inte vid en
18 formell valregel. En förutsättning för deltagande och demokrati är social trygghet.
Rättigheter till sjukvård, utbildning och vård och omsorg ökar möjligheten till att alla
20 människor kan delta i den politiska demokratin på̊ lika villkor. Jämlikhet är en
förutsättning för reell demokrati. Den gemensamma välfärden och det solidariska
22 skattesystemet blir därmed inte bara ett verktyg för att bekämpa klassklyftor, utan
också̊ ett verktyg för att skapa ett demokratiskt samhälle.
24 Den ekonomiska demokratin handlar om makten över ekonomin och produktionen.
26 Fördelningen av resurser och kontrollen över produktionsmedlen måste i slutändan
43
vara demokratins uppgift. Starka fackföreningar som kämpar för lönearbetarens makt
2 och inflytande i produktionsprocessen är därför ett viktigt verktyg för att uppnå̊ ett
samhälle där ekonomin tjänar det gemensammas bästa.
4 Den kulturella demokratin är rätten till ett jämlikt och fritt kulturyttrande. Rätten till
6 att uttrycka sig måste sträcka sig längre än till kommersialismens intressen, till en frihet
och möjlighet som gäller alla. Människors strävan efter självförverkligande och
8 kulturella uttryck är en självklar del i ett modernt jämlikt samhälle. Ideella krafter kan
skapa större jämlikt utrymme för människors förverkligande av sig själva. De står som
10 motkraft mot ett samhälle där kulturen fördelas efter plånboksstorlek. Även
ägarkoncentrationen av media måste brytas. När ett fåtal har makt över orden och
12 dagordningen begränsas demokratin inom ojämlika ramar. Makten över orden,
kulturen, dagordningen och tänkandet måste bli en jämlik rättighet, inte begränsas till
14 en vara som ska köpas och säljas.
16 Vår intersektionella samhällsanalys
18 Människors förhållanden till varandra präglas av det ekonomiska system och de sociala
strukturer och normer som är rådande och som ständigt utövar en växelverkan på̊
20 varandra. För att förstå utvecklingen i världen och för att kunna upphäva förtryck krävs
en intersektionell analys av dessa maktordningar och hur de samverkar.
22 24 SSU är en frihetsrörelse. Vår viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för frihet
genom att bygga upp ett jämlikt samhälle där alla ges samma förutsättningar att nå̊ sina
26 drömmar. Människan hindras och begränsas idag av olika former av förtryck och
44
strukturella hinder. Idag hindras människor av fattigdom, arbetslöshet och bostadsbrist.
2 Idag är vår bakgrund, vårt kön, vår hudfärg, vår sexuella läggning och våra
funktionshinder helt avgörande för vilka val vi kan göra i livet. Vi vill frigöra människan
4 och ge hen möjligheten att förverkliga sig själv.
6 Den unga socialdemokratin ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka mot
8 samhällets begränsande normer och för den breda jämlikhetspolitik, öppenhet och tillit
som främjar respekten för alla människors lika värde och rätt.
10 Ekonomisk jämlikhet
12 Världens resurser är ojämlikt fördelade. Klassamhället genomsyrar hela mänsklighetens
samhälle. Kapitalismen är ett maktsystem där kapitalackumulation, fåtalets privata
14 profitintresse, är överordnad norm. Kapitalackumulation innebär att samhällets
resurser i allt högre grad samlas hos några få. När vinsten är det allt överordnade
16 intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploatering av såväl
människor som miljö̈.
18 Beslut i ekonomin kan tas på flera olika sätt, gemensamt och individuellt. Offentliga,
20 kooperativa och marknadsbaserade inslag i ekonomin kan samtliga tjäna sitt syfte i
arbetet att främja en god samhällsutveckling. Vissa områden kommer aldrig att lämpa
22 sig för marknadslogiken. De sociala rättigheter som ska komma alla till del oberoende
av inkomst, ska inte fördelas av marknaden. Ekonomiska intressen har heller aldrig rätt
24 att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som har den
överordnade rätten att ange villkor och ramar för ekonomin.
26 45
Därför är SSU en antikapitalistisk rörelse. SSU strävar i stället efter ekonomisk ordning
2 som tar sin utgångpunkt i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vi vill se en
ekonomi som utgår från egenmakt – där varje människa har rätt och möjlighet att
4 påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och
arbetslivets villkor.
6 Antirasism
8 Rasismen är ett av förtryckens verktyg. Det tar sig i uttryck i såväl avskyvärda politiska
ideologier, som i vardagliga fördomar. Den begränsar enskildas vardag och livsval, men
10 också̊ möjligheten för flertalet att ta makten över samhället. Rasismen sätter en kil
mellan människor, vänder dem emot sig själva istället för mot ojämlikhetens
12 ekonomiska system. Vi är antirasister, i vetskapen om att rasismens avskaffande frigör
enskilda från fördomarnas förtryck och möjliggör flertalets samlande för en jämlik
14 värld.
16 Feminism
Kvinnors ekonomiska och sociala situation begränsas på̊ grund av ett strukturellt
18 mönster – patriarkatet. Den patriarkala samhällsordningen skapar en klyfta mellan män
och kvinnor. I patriarkatet är den mänskliga normen att vara man. Där får mannen ett
20 övertag över kvinnan bara på̊ grundval av sitt kön. Maktpositioner och höga löner blir
därmed ett manligt privilegium. Normer begränsar såväl kvinnor som män, styr deras
22 livsval och deras möjligheter till att förverkliga sig själva.
24 Heteronormen utgår i många avseenden från samma patriarkala och konservativa
strukturer
som
könsmaktsordningen.
Den
46
framställer
och
återskapar
en
stereotypiserad heterosexualitet, med starka föreställningar om hur sex, sexuell
2 identitet och samliv ska manifesteras, som det normala.
4 Det patriarkala förtrycket tar sig politiska, ekonomiska, sociala och sexuella uttryck,
kort sagt genomsyrar det livets alla områden. Vi är feminister, strävande efter
6 patriarkatets avskaffande och en jämställd värld.
8 I ständig opposition mot orättvisor
Den demokratiska socialismens idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet är de
10 värderingar SSU utgår ifrån. Vi för en ständig kamp mot ojämlikheter och vanmakt och
för människans frigörelse och en hållbar utveckling. Våra mål förverkligas stegvis varje
12 gång människan vinner större makt över sitt liv.
14 Vi avvisar ödestro i alla dess former. Framtiden är alltid påverkbar. Den kan formas av
oss
16 människor. Men för det måste vi gå̊ samman i de rörelser som utgör
grunden för demokratin. Så kan vi bekämpa de strukturer som i dag begränsar oss och
våra livsvillkor. Det är denna kamp för ett bättre samhälle som driver oss framåt.
18 Tillsammans har vi makten att förändra världen!
47
Motioner
1. Avgiftsfri kollektivtrafik – för framtiden
Motion nummer 1
Motionär: Nadya Karakaya
Kollektivtrafik utgör en viktig livsnerv i våra liv, det är en förutsättning för att
samhällets sociala och ekonomiska liv ska fungera både i staden och på landet.
Kollektivtrafik är även en av de mest viktiga faktorerna när det kommer till en grön
omställning av vårt samhälle. Tyvärr är kollektivtrafik i Uppsala län bristfällig idag.
Idag har vi en väldigt dyr kollektivtrafik i Uppsala län. Att kollektivtrafiken är för dyr är
ett strukturellt problem och en konkret verklighet för enskilda människor. Idag betalar
människor från olika samhällsgrupper lika mycket för att åka kollektivt, oavsett om man
är en student med bristfällig ekonomi eller har ett välbetalt yrke. Att kunna röra sig
fritt bör inte vara en klassfråga, kollektivtrafik bör vara något som vi äger gemenast
och tar del av tillsammans.
Att fler väljer att åka kollektivt är det enda hållbara alternativet för de framtida
miljöutmaningar som vi står inför. Folket i Uppsala har rätt till en miljövänlig
kollektivtrafik som är till för oss alla!
Med anledning av ovanstående yrkar jag med stöd av SSU Uppsalas
kommunstyrelse:
– ATT SSU Uppland ska verka för en avgiftsfri kollektivtrafik i Uppsala Län.
– ATT SSU Uppland verkar för en gemensamt ägd vinstfri kollektivtrafik i Uppsala Län.
Svar till motion 1:
Ermine Khachatryan
Motionären lyfter upp en angelägen och viktig fråga. Kollektivtrafiken bidrar på flera
sätt till att skapa välfärd och samhällsnytta. Den har en viktig uppgift i att skapa en
grundläggande tillgänglighet för alla. Det gäller möjligheter att ta sig till arbete,
utbildning, service, vård, kultur och fritidsaktiviteter. Det är speciellt viktigt för dem
som inte kan eller vill disponera bil. Kollektivtrafiken kan också bidra till att reducera
trafikens miljöpåverkan i form av avgasutsläpp. Eldriven kollektivtrafik ger mycket små
utsläpp av alla avgaskomponenter inklusive växthusgaser. Busstrafik har också fördelar
när det gäller cancerrisker, ozon, och växthusgaser. Kollektivtrafiken är också
väsentligt mer yteffektiv än biltrafiken och ger därför möjlighet att minska trängseln
och öka framkomligheten. En minskad biltrafik i staden ökar rörligheten speciellt för
barn och äldre. Idag är det t.ex. få barn i de lägre klasserna som på egen hand kan gå till
skolan. Minskade trafikytor ger också möjlighet att skapa mer trivsamma och säkra
miljöer för de som vistas gående och cyklande i staden.
Vi delar därför motionärens ambitioner och anser att SSU Upplands aktivt ska verka för
en avgiftsfri kollektivtrafik i vårt län. Idag har vi alla möjligheter att styra
kollektivtrafiken genom demokratiskt fattade beslut, det angår såväl biljettpriser som
drivform och tillgänglighet. Vi anser däremot inte att vårt landsting själv behöver köpa
och äga alla bussar. Det skulle innebära ökade kostnader och onödig administrativ
börda för landstinget.
Därför yrkar distriktsstyrelsen bifall till ATT-sats 1 och avslag till ATT-sats 2.
2. Obligatorisk kuratorkontakt i grundskola och gymnasium
49
Motion nummer 2
Motionär: Ellen Foucard
Regeringen fortsätter i stort sett på samma linje som Alliansen drivit gällande
psykiatrin och lokalpolitikerna talar framförallt om att öka samarbetet mellan kommun
och landsting. Detta är inte tillräckligt och skolan bör därför ses som en större resurs i
förebyggandet och behandlingen av den psykiska ohälsa som breder idag ut sig i
samhället.
SSU Uppsala tror att införandet av obligatorisk och kontinuerlig kuratorkontakt kan
verka för att fånga upp den individ som far illa av psykiska besvär och ej besitter
möjlighet, ambition eller information nog för att själv kontakta kurator, sjuksköterska
eller psykolog. Denna kontakt bör förmedlas i grundskola och gymnasium med syfte att
både bryta tabut kring psykisk ohälsa och i praktiken hjälpa fler individer till bättre
psykisk hälsa.
Med anledning av ovanstående yrkar jag med stöd av SSU Uppsalas
kommunstyrelse:
-ATT SSU Uppland ska verka för att införa obligatorisk kuratorkontakt varje läsår i
Uppsala Läns kommuners skolor för samtliga elever i grundskola och gymnasium.
Svar till motion nr. 2 Obligatorisk kuratorkontakt i grundskola
och gymnasium.
Motionären har gett ett välformulerat förslag till hur den psykiska ohälsan bland unga
kan fångas upp i ett tidigt skede via obligatorisk kuratorkontakt i skolan. Detta rimmar
50
väl med skolhälsovårdens uppdrag att verka förebyggande och hälsofrämjande. Att
bryta tabun kring psykisk ohälsa tas också upp som ett önskat resultat av förslaget som
SSU Upplands distriktsstyrelse finner sannolikt.
Med anledning av ovanstående yrkar därmed SSU Upplands distriktsstyrelse att
– årsmötet bifaller motionen i sin helhet
– årsmötet skickar motionen vidare till SSU-förbundets kongress 2015
3. Höj lärarlönerna i Uppsala Läns kommuner
Motion nummer 3
Motionär: Sara Gille
Idag studerar lärare en lika lång utbildning som exempelvis en läkare på universitetet,
men ändå tjänar de i genomsnitt tjugofem tusen kronor mindre varje månad. Just för
att lärarna får så dålig lön och har såpass dålig status som yrke så blir detta yrke lika
attraktivt, vilket gör att var fjärde student väljer bort läraryrket. Samtidigt är dessa
personer de viktigaste och mest betydelsefulla i alla människors utveckling som både
ungdom och barn.
Det krävs reformer som höjer lärarlönen mer omfattande än de karriärmöjligheter som
tidigare lagts fram som lösningar på denna fråga då det bara är ett fåtal som kommer
upp i den hierarkin. Ungdomarna är vår framtid och alla har varit ungdomar eller
kommer bli en och därför är det en så omfattande och viktig fråga, att alla ska få en så
bra start som möjligt i livet och det får vi bara med engagerade och kunniga lärare,
vilket vi kommer få i större utsträckning om vi höjer lönerna. Utbildning är framtiden
för vår samhällsekonomi och lärarna är en viktig byggsten i det byggandet.
51
Med anledning av ovanstående yrkar jag med stöd av SSU Uppsalas
kommunstyrelse:
-ATT SSU Uppland verkar för att höja lärarlönerna i Uppsala Läns kommuner.
Styrelsens svar till motion ”Höj lärarlönerna”
Styrelsens föredragande: Begonia Randhav
Motionären belyser ett viktigt område. SSU Upplands distrikt håller med om att
läraryrket måste bli attraktivare, då det är i deras händer framtiden vilar. Som
motionären skriver är det därför viktigt att höja lärarlönen, för att fler ska vilja och
våga bli lärare, och för att fler unga ska få en chans till en bra utbildning som utvecklar
dem.
Med anledning av ovanstående uppmanar distriktsstyrelsen årsmötet:
Att bifalla motionen
4. Nyckeln till en ärlig chans ute på̊ arbetsmarknaden
Motioner nummer 4
Motionär: Josefin Pettersson
Svenska gymnasieskolan är bra på̊ många sätt. Eleverna får lära sig allt från historia till
matematik. Tyvärr finns det andra delar som brister och som är direkt nödvändiga för
att på̊ bästa sätt klara sig i arbetslivet när skolan väl är över. Oavsett vilken linje en går
på̊ gymnasiet och vilket mål en har med sin yrkesinriktning så är det högst troligt att
52
någonstans på̊ vägen så kommer en att skaffa sig en anställning av något slag. När en
skaffar sig en anställning så finns det en hel del som en måste ha koll på̊;
anställningsavtal, kollektivavtal, anställningsform, avlöning, semester, semesterlön, akassa osv. Dessa saker pratas det tyvärr allt för sällan om i skolan och samtidigt
förväntas en kunna allt detta när en väl sätter sin fot ute i arbetslivet. Det finns en
lösning på̊ detta och det är LOs fackliga skolinformation. Tyvärr möter vi på̊ problem
när vi tar kontakt med skolorna. Allt från att rektorerna säger nej till att vi inte ens får
komma i kontakt med rektorerna.
I läroplanen för gymnasieskolan finns under 2.4 ”Utbildningsval – arbete och
samhällsliv” en skrivning ”… Arbetsmarknadens parter … har viktiga roller i
informationen till skolan och eleverna”. Då menar många att det räcker om Ungt
Företagande (UF) kommer ut. Det är dock så att alla inte kommer att bli entreprenörer
utan de allra flesta kommer bli anställda på̊ något sätt. Det har nu under flera är pågått
en dialog mellan LO och partiet ute i kommunerna men ingenting händer och nu kan vi
inte vänta längre. Varje är som går så missar många ungdomar denna livsviktiga
information som kan ha en direkt avgörande vikt för dem ute i arbetslivet. På grund av
denna informationsbrist så kan vi tydligt se hur ungdomar far illa och hunsas ute på̊
arbetsmarknaden.
Socialdemokraterna har under alla tider sagt att de är ett arbetareparti som går hand i
hand med fackföreningarna. Nu är det dags att bevisa detta genom att stödja LO i sitt
arbete kring skolinformation ute på̊ gymnasieskolorna och därmed även se till att våra
ungdomar får de allra bästa verktygen när de kommer ut på̊ arbetsmarknaden.
Med anledning av ovanstående yrkar jag med stöd av SSU Uppsalas
kommunstyrelse:
53
-ATT SSU Uppland aktivt verkar för att se till att fackförbunden får komma ut på
gymnasieskolorna för att bedriva facklig skolinformation i distriktets kommuner.
– ATT SSU Uppland aktivt verkar för att skriva om texten i läroplanen så det tydligt
framgår att båda parterna från arbetsmarknaden; facket och arbetsgivaren, ska få
komma ut på gymnasieskolorna.
Distriktsstyrelsens yttrande till Motion 14
Föredragande: Erik Spånberg
Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av att elever i skolan ska få
ta del av och komma i kontakt med fackföreningar. Det är av yttersta vikt att
demokratiska organisationer får ta plats i skolans utrymme, dels för skolans mål om
kunskap, dels för målet om demokratisk fostran. Som en del av arbetarrörelsen är det
för oss en självklarhet att stå upp för de fackliga organisationernas rätt att befinna sig i
skolan och för elevernas rätt att få en mångsidig syn på samhället och arbetslivet.
Vi tar också på största allvar att det i flera fall har blivit en mycket ensidig information i
skolan, där näringslivet får ta plats medan fackföreningarna nekas utrymme. Med
anledning av detta gör det möjligen motionärens intentioner än mer angelägna.
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen att bifalla
motionen i sin helhet.
5. Det är dags för ett svenskt erkännande av Kurdistan
54
Motion nummer 5
Motionär: Aras Hussein
Idag är kurderna den största folkgruppen som tyvärr fortfarande saknar rätt till en
egen stat av omvärlden. Dessutom är kurder mellanösterns fjärde största folkgrupp,
det är därför dags att kurderna också, som palestinierna, i enlighet med folkrätten får
rätt till självbestämmande. Förutom att ett erkännande är en del av en solidarisk
utrikespolitik kan det på lång sikt leda till stabilitet i ett område som idag i många delar
härjas av ISIS. SSU har redan erkänt Kurdistan som stat (år 2011) och vi i SSU Uppsala
tycker i enlighet med förbundet att kriterierna för en självständig stat idag uppfylls i
den irakiska delen. Nu är det dags för partiet. Ett första steg på vägen kan därför vara
att erkänna den irakiska delen i Kurdistan som stat.
Med anledning av ovanstående yrkar SSU Ungdomar för Kurdistan med stöd
av SSU Uppsalas kommunstyrelse:
– ATT SSU Uppland ska verka för ett statligt erkännande av den irakiska delen av
Kurdistan.
Styrelsens svar till motion ”Det är dags för ett svenskt erkännande av
Kurdistan”
Styrelsens föredragande: Joel Näsvall
Som motionärerna skriver har ännu inte södra Kurdistan, den irakiska del, erkänts som
självständig stat.
55
I enlighet med folkrätten ska det finnas en permanent befolkning, en självständighet
från andra stater, en regering samt en möjlighet att ingå relationer med andra stater.
Det är styrelsen uppfattning att dessa kriterier är tillgodosedda
I likhet med erkännande av staten Palestina bör Sverige gå före genom att erkänna
Kurdistan som självständig stat.
Med anledning av ovanstående uppmanar distriktsstyrelsen årsmötet:
Att bifalla motionen
6. Kampen mot droger
Motion nummer 6
Motionär: Iskander Sauma
Under många år har man använt dig av en konservativ politik när det rör sig om
droghandeln i Sverige. Den starka synen på marijuana har lett till att brottslingar
kringgår lagen genom att syntetisera nya versioner av marijuana som kallas Spice vilket
har lett till flera dödsfall. Spice är inget nytt. Att det tagit så lång tid för media att
diskutera detta är ett testamente till en icke effektiv politik.
Polisen har en liten närvaro i gatorna vilket medför att det tar längre tid att upptäcka
när de nya drogerna. Efter skickas de vidare till giftinformationscentralen, där man har
enbart tre anställda, för att man ska få underlag för att slutligen ska beslutas att bli
olaglig.
Med de förändringar inom droghandeln i Sverige så kan man dra slutsatsen att vi
behöver en ny politik när det rör sig droger. Polisens ökade närvaro och effektivisering
56
av giftinformationscentralen hjälper bara tillfälligt men slutligen måste man diskutera
legalisering av marijuana för att få ett slut på Spice och ge ett hårt slag mot organiserat
brott.
Med anledning av ovanstående yrkar SSU Uppsala (beslut på KÅK):
– ATT SSU Uppland ska verka för ökad polisnärvaro på gatorna med modern
utrustning.
– ATT SSU Uppland ska verka en utökad budget till giftinformationscentralen i syfte
att påskynda utredningar.
Styrelsens svar till motionen “Kampen mot droger”
Styrelsens föredragande: Gabriel Tidestav
Motionen behandlar ett samhällsproblem med flera olika lösningar. Att narkotika
skapar problem för individer, anhöriga och samhället i stort råder det inget tvivel om.
Distriktsstyrelsen delar dock inte motionärens åsikt om att de åtgärder som
motionären föreslår i att-satsen är de mest centrala i kampen mot droger.
I den första att-satsen anges att poliser med “modern utrustning” skulle vara en resurs
vad gäller bekämpning av narkotika på gatorna. Denna analys genomförs i dag av
Nationellt forensiskt centrum (NFC), Polisen, och det är oklart om dessa
laboratorieanalyser kan och bör flyttas ut på gatan. NFC för oss även in mot nästa attsats, nämligen att Giftinformationscentralen ska få mer pengar. När distriktsstyrelsen
har försökt att införskaffa sig en större förståelse om Giftcentralens verksamhet har
det visat sig att det inte är Giftcentralen som analyserar proverna.
NFC skriver på sin hemsida att “[n]är NFC får in prover som innehåller nya substanser
undersöks de noga för att fastställa dessas kemiska struktur. Data lämnas sedan vidare
57
till Folkhälsoinstitutet som föreslår eventuell klassning som hälsofarlig vara eller
narkotika.” Distriktsstyrelsen delar därför inte motionärens uppfattning om att det som
föreslås i att-satsen är en av de mest prioriterade åtgärderna när det kommer till att
bekämpa användningen av narkotika.
Distriktsstyrelsen anser att det är bättre att jobba preventivt genom skolhälsovård,
utbildning och jämlikhetsperspektiv. Det är mer långsiktigt och hållbart sätt att angripa
roten till problemet.
Med anledning av ovanstående uppmanar distriktsstyrelsen årsmötet:
att avslå motionen i sin helhet
7. Permanent boende i härbärgen
Motion nummer 7
Motionär: Iskander Sauma
Med åtta år av högerregering har vi märkt av flera förändringar varav en av dem är
ökningen i avtal av hemlösa. Det var inte länge sedan vi i SSU Uppland stred för de
hemlösas behandling av Jernhuset och nu anser jag att det är dags att vi gör en
förändring i deras vardag.
Idag kan hemlösa få tillfälliga hem i härbärgen men det räcker inte. För att de ska
kunna få en fot i samhället behöver de en permanent hem där de kan leva med
värdighet. För att detta ska fungera ska man kunna visa att man är hemlös. Dessa
lägenheter ska exklusivt gälla för hemlösa som en chans för återanpassning men det
kommer inte ingå utan några krav. De ska även visa i veckovis att de har antingen sökt
jobb, praktik eller utbildning med ledning av arbetsförmedlingen. Med detta ska det
gälla som i alla hushåll att man har rätt att ansöka socialbidrag.
58
Men det krävs att man investerar på permanenta boenden i härbärgen, på fastigheter
och införa de krav med arbetsförmedlingen.
Med anledning av ovanstående yrkar SSU Uppsala (beslut på KÅK):
– ATT SSU Uppland ska verka för ökad investering på permanenta boenden i
härbärgen i Uppsala Län.
– ATT SSU Uppland ska verka för en utökad byggnation av härbärgen i Uppsala Län
-ATT SSU Uppland ska verka för en ”tak-över-huvudet-garanti” i Uppsala Län.
Svar till motion 7
Ermine Khachatryan
Motionären lyfter en angelägen och viktig fråga. Det blir allt vanligare med tiggare från
vissa EU-länder i såväl Sverige som i norra och västra Europa. Det är en beklaglig och
oroväckande utveckling, som ofta innebär svåra förhållanden för de människor det
handlar om. Boplatserna, som vuxit fram, är många gånger oacceptabla med miljö-,
hälso- och hygienproblem. I många kommuner i Sverige arbetar man med en rad
åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Det handlar om till exempel platser
för nattvila, akutinsatser avseende mat, logi och hemresor. Den fria rörligheten inom
EU innebär att dess medborgare har tre månaders uppehållsrätt i andra länder inom
unionen. Efter dessa månader är fortsatt uppehållsrätt möjlig om man har arbete, är
egen företagare eller aktivt söker arbete. Rätten att vistas i annat EU-land bygger på
förutsättningen av egen försörjning, vilket innebär stort eget ansvar för såväl boende
och arbetssituation som hemresa. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna det yttersta
ansvaret för dem som vistas i kommunen, oavsett nationalitet. Det gäller att i akuta
situationer säkra att personer inte fryser eller svälter ihjäl genom till exempel akuta
boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hjälp till hemresa.
59
Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att SSU Uppland bör verka för en
utökad byggnation av härbärgen i Uppsala län samt för att det ska införas ”taköverhuvudet-garanti”. Men vi delar däremot inte uppfattningen om att dessa
härbärgen ska bli permanenta boenden. Om man, i enlighet med vår lagstiftning, har
rätt att permanent vistas i Sverige då ska man ha tillgång till en riktig bostad och inte
ett härbärge.
Distriktsstyrelsen yrkar att avslå ATT-sats 1 och bifalla ATT-sats 2 och 3.
8. Utrikespolitisk påverkan i Sverige
Motion nummer 8
Motionär: Iskander Sauma
Syriska inbördeskriget som började med ett hopp att fria det syriska folket och få
Syrien att bli en demokratisk nation. Men fyra år senare och det hela är en gigantisk
katastrof som spillt över till flera länder, främst Irak.
Under detta kaos har terrororganisationen ISIS växt fram explosionsartat och de
sprider skräck över hela regionen och även här i Sverige. Sverige har stått tyst under
dessa år och vår egen Utrikesminister Margot Wallström vägrar erkänna det som sker
som ett folkmord. Vi behöver visa ett ökat stöd till de grupper som kämpar för att leva
under ISIS skugga. Det behövs en fristad där alla civila kan dra sig till så att de kan leva i
fred utan att behöva vara rädda för sina liv. Där de inte blir hotade på grund av deras
religion eller lojalitet.
Här i Sverige måste vi se till att man inte går och krigar med denna grupp för att senare
återvända och hota vår integritet. Det kan vi göra genom att se till att det är olagligt
att strida med terrorstämplade organisationer.
60
Men det finns även en ström av flyktingar som kommit till Sverige. Man har tagit in
många flyktingar från kriget som har integrerat till samhället trots SD:s
flyktingfientliga politik. Men det finns fortfarande ett problem när de inte kan använda
sin utbildning eller erfarenheter för att få ett jobb här i Sverige. En med läkarutbildning
ska inte jobba som lärare eller byggarbetare utan som läkare. Det är vad personen är
utbildad som. Om de behöver nya kunskaper ska personer bli erbjudna den kunskap
som t.ex. svenska lektioner.
Med anledning av ovanstående yrkar SSU Uppsala (beslut på KÅK):
– ATT SSU Uppland ska verka för utökat humanitärt stöd åt flyktingar på flykt från IS.
– ATT SSU Uppland ska verka för att göra det olagligt för svenska medborgare att
strida för terrorstämplade organisationer.
– ATT SSU Uppland ska verka för att förbättra valideringen av utbildning och jobb för
flyktingar som kommer till Sverige.
Styrelsens svar till motion ”Utrikespolitisk påverkan i Sverige”
Styrelsens föredragande: Joel Näsvall
Motionären tar upp ett allvarligt nutida problem. ISIS hänsynslösa härjande är svårt att
beskriva med ord. De civila som har kommit i vägen för den kavalkad av grymheter som
ISIS står för har fått utstå obeskrivliga hemskheter.
Distriktsstyrelsen finner i likhet med motionären att det humanitära stödet till de som
är på flykt från ISIS bör öka.
61
Precis som motionären beskriver har ISIS växt fram med hög hastighet. En stor debatt
inom många länder är hur man ska hantera alla de människor som reser till de
konfliktdrabbade områdena för att strida med ISIS för att sedan återvända hem.
Utgångspunkten är att de skulle vara våldsbenägna och ett hot säkerheten.
Sverige har skrivit under Genèvekonventionerna och Romstadgan, som är grunden för
den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. Det innebär att Sverige har förbundit
sig att spåra upp, utreda och medverka till att förövare av krigsbrott kan ställas till
ansvar och lagföras. Syftet är att undvika att Sverige blir en fristad för sådana
brottslingar.
Det är till och med olagligt enligt svensk rätt att ha för avsikt att begå krigsbrott.
Distriktsstyrelsen håller med motionären i dess åsikt att det bör vara olagligt att kriga
för ISIS. Distriktsstyrelsen finner däremot ingen andleding att verka för sådan
lagstiftning.
Distriktsstyrelsen finner det i likhet med motionären det viktigt att flyktingar som
kommer till Sverige får en förbättrad validering av tidigare erfarenheter och
utbildning.
Med anledning av ovanstående uppmanar distriktsstyrelsen årsmötet:
Att bifalla första att-satsen
62
Att avslå andra att-satsen
Att bifall tredje att-satsen
9. Humanitärt stöd
Motion nr 9.
Motionär: Dabin Zarar
Det som sker nu i delar av världen är mycket allvarligt. Vi ser barn och vuxna fly från ett
oroligt och krigsdrabbat Syrien och Irak. Det de genomgår ska ingen behöva uppleva.
En del av dem har det dåligt när det kommer till boende, kläder och andra
förnödenheter. Flera familjer delar boende med någon annan familj i
flyktinganläggningar i andra länder såsom Turkiet. Kurderna som nu flytt ifrån Syrien
till Turkiets flyktingsanläggningar bor runt nio personer i varje bostad och dessa
boenden är tält.
Det vore nödvändigt om vi kunde se till att fler tält sattes upp i dessa
flyktinganläggningar och att de har tillgång till fler frivilliga läkare.
Staden Kobane är till stor del förstörd. De bostäder som är kvar kan inte användas för
boende längre och de flesta familjer har ingenstans att ta vägen även nu när det lugnats
ner. Det vi kan göra är att bidra med att få dem på benen igen när de återvänder till
staden om de någon gång kommer att göra det. Jag tror inte Turkiet som gång på gång
förtryckt kurderna kommer att låta dessa flyktingar få stanna och påbörja ett nytt liv.
Jag vill att vi ska försöka lyfta upp det som händer människorna på flykt ifrån ISIS.
63
Prata mer om det som händer, för att det kan leda till att fler ställer upp med att bidra
pengar till någon insamling som sedan använder pengarna till att gynna dessa
flyktingar.
Jag vill att vi ska agera som förebild för ungdomar och allmänheten, att fördöma det
ISIS gör. Vi måste ut med budskapet att Islam inte är ISIS.
Jag föreslår att SSU ska verka för att driva frågan om att fler flyktingar ska tas emot,
annars leder det till att lidandet för flyktingarna ökar, och att se till att människor
integreras. Den ekonomiska situationen skall inte vara anledningen till vart du blir
placerad.
Med anledning av ovanstående yrkar jag:
-‐
Att SSU ska verka för att Sverige ska emot fler flyktingar från konfliktdrabbade
områden.
-‐
Att SSU Uppland inlämnar denna motion som sin egen till SSU:s
förbundskongress.
Styrelsens svar till motion ”Humanitärt stöd”
Distriktsstyrelsens föredragande: Joel Näsvall
Distriktstyrelsen delar motionärens uppfattningar att Sverige måste göra mer för
människor som är i nöd. Det som händer i mellanöstern med ISIS framryckningar är ett
av de mest akuta problem som finns i vår omvärld. ISIS hänsynslösa metoder är något
unikt i modern historia. Hundratusentals människor fördrivs på flykt på grund av rädsla
för sina egna och sina barns liv.
64
Som människor har vi ett ansvar gentemot varandra. Alla människors lika värde och rätt
till ett drägligt liv måste vara vägledande när vi formulerar vår politik och vision för en
bättre värld. Att inte hjälpa till är att svika. Sverige har också ett ansvar enligt
internationell rätt att ta emot människor som är på flykt.
I likhet med motionären anser distriktsstyrelsen att Sverige inte kan stå på åskådarplats
när människor behöver hjälp och att Sverige därför bör ta emot fler människor som flyr
från krigsområden.
Med anledning av ovanstående uppmanar distriktsstyrelsen årsmötet:
Att bifalla motionen
65