Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina

LiU-ITN-TEK-G--15/053--SE
Bildspråk i
propagandaaffischer i
Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
2015-06-01
Department of Science and Technology
Linköping University
SE- 6 0 1 7 4 No r r köping , Sw ed en
Institutionen för teknik och naturvetenskap
Linköpings universitet
6 0 1 7 4 No r r köping
LiU-ITN-TEK-G--15/053--SE
Bildspråk i
propagandaaffischer i
Folkrepubliken Kina
Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Isabel Johannesson
Handledare Gary Svensson
Examinator Tomas Törnqvist
Norrköping 2015-06-01
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/
© Isabel Johannesson
Sammanfattning
Författare: Isabel Johannesson Titel: Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina Nivå: Kandidatuppsats Plats: Linköping Universitet Språk: Svenska Antal sidor: 47 Dagens samhälle ger oss tillgång till en värld av information om dåtid, nutid och framtid, framför allt i Väst och i områden som för tillfället är intressant ur ett medialt perspektiv. Denna studie lyfter fram det stora kulturarv som Kina innehar i form av propagandaaffischer, som under 1900‐talet hade en central roll i landets samhällsuppbyggnad och reformering. Studien tar upp likheter och skillnader i tre utvalda affischer ur ett semiotiskt och retoriskt perspektiv. Varje affisch representerar en specifik tidsepok som har en avgörande roll i Folkrepubliken Kinas historia. Dessa epoker är Det stora språnget (1958‐1962), Kulturrevolutionen (1966‐1976) samt Reform och öppning mot omvärlden (1978‐1989). Det har gjorts en analys för att få fram tre representativa affischer av totalt 216 affischer med avseende på bildsemiotiken. För att analysera affischerna har en matris utarbetats. Därefter har en kvalitativ bildanalys gjorts på de tre representativa affischerna. Resultatet av den kvalitativa bildanalysen, empirin, visar att det finns både likheter och skillnader i de tre affischerna, men att likheterna visas på olika sätt. Den mest utmärkande betydelsen av resultatet är att affischerna avspeglar samhällets dåvarande ideologi och politik. Exempelvis innehåller affischen från Det stora Språnget ”vanliga människor” som kommer från flera delar ur samhällsbyggnaden. Man kan inte utläsa några tydliga familjerelationer vilket kan tolkas som att avsändaren vill visa att hela samhällskroppen är en familj, istället för några få personer. Motivet visar en positiv atmosfär till reformen inom jordbruk, industri och teknologi. Nyckelord: Propaganda, grafisk‐ och visuell design, Kina, affischer, propagandaaffischer, bildspråk, bildanalys, semiotik. Abstract
Author: Isabel Johannesson Title: Imagery of propaganda posters in Peoples Republic of China Level: BA Thesis Location: Linköping University Language: Swedish Number of pages: 47 The society of today gives us access to a world of information about past, present and future, especially from the West and in the areas that are interesting from a media perspective. This study highlights China’s great heritage of propaganda posters, which during the 20th Century played an important role in the country’s movement for reforms. The study looks at the similarities and differences in three posters, from a semiotic‐ and a rhetoric perspective. Each poster represents a specific era. These eras are The Great Leap (1958‐1962), The Culture Revolution (1966‐1976) and Reform and Opening Up (1978‐1989). An analysis has been made to select three representative posters from a total of 216 posters. The analysis is based on a matrix designed specifically for this study. A qualitative imagery analysis has been made on the three posters. The qualitative imagery analysis’ result shows that there are both similarities and differences in the three posters, but that the similarities are shown in different ways. The most distinctive meaning of the result is that the posters reflect the ideologies and politics of their time. For example, the poster from The Great Leap era contains “common people” from many parts of the society. The beholder cannot see any clear signs of family relations, which can be interpreted as if the consignor wants to show that the whole society is a family, instead of a few individuals. The poster illustrates a positive atmosphere to the reform of agriculture, industry and technology. Key words: Propaganda, graphic‐ and visual design, China, posters, propaganda posters, imagery, imagery analysis, semiotics. Innehållsförteckning
1. Inledning ..................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund .......................................................................................................... 1 1.2 Syfte .................................................................................................................. 2 1.2.1 Frågeställning.............................................................................................. 2 1.3 Avgränsningar .................................................................................................. 2 2. Metod........................................................................................................... 3 2.1 Forskningsmetoder ......................................................................................... 3 2.1.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder ............................................................ 3 2.1.2 Induktion...................................................................................................... 3 2.1.3 Rimlighet och validitet ................................................................................. 3 2.1.4 Trovärdighet och reliabilitet ......................................................................... 3 2.2. Undersökningsmetoder .................................................................................. 4 2.2.1 Datainsamling ............................................................................................. 4 2.2.2 Urval ............................................................................................................ 4 2.2.3 Matris .......................................................................................................... 5 2.2.4 Matris – förklaring........................................................................................ 5 2.2.5 Konstruktion av bildanalys .......................................................................... 7 2.2.6 Upplägg av bildanalys ................................................................................. 7 3. Teori och tidigare forskning...................................................................... 9 3.1 Semiotik ............................................................................................................ 9 3.1.1 Ikon, index och symbol................................................................................ 9 3.1.2 Denotation och konnotation ........................................................................ 9 3.1.3 Kontext ........................................................................................................ 9 3.1.4 Bildanalys .................................................................................................. 10 3.1.5 Tolkning..................................................................................................... 10 3.1.6 Dold tolkning ............................................................................................. 10 3.2 Den retoriska triaden ..................................................................................... 10 3.2.1 Etos – trovärdigheten ................................................................................ 10 3.2.2 Logos – förnuftet ....................................................................................... 11 3.2.3 Patos – känslorna ..................................................................................... 11 3.3 Propaganda – introduktion ........................................................................... 11 3.3.1 Kinesisk propaganda................................................................................. 12 3.4 Folkrepubliken Kina – en historisk översikt ................................................ 14 3.4.1 Det stora språnget 1958-1962 .................................................................. 14 3.4.2 Kulturrevolutionen 1966-1976 ................................................................... 16 3.4.3 Reform och öppning mot omvärlden 1978-1989 ....................................... 17 4. Empiri – Kvalitativ bildanalys ................................................................. 19 4.1 Brave the wind and the waves, everything has remarkable abilities ........ 19 4.1.1 Steg 1. Bildanalys ..................................................................................... 19 4.1.2 Steg 2. Övertalningsmedel ........................................................................ 21 4.2 Hold high the great red banner of Mao Zedong Thought to wage the Great
Proletarian Cultural Revolution to the end – Revolution is no crime, to rebel
is justified ............................................................................................................. 22 4.2.1 Steg 1. Bildanalys ..................................................................................... 22 4.2.2 Steg 2. Övertalningsmedel ........................................................................ 23 4.3 Enchanting seashore ..................................................................................... 25 4.3.1 Steg 1. Bildanalys ..................................................................................... 25 4.3.2 Steg 2. Övertalningsmedel ........................................................................ 26 5. Jämförande analys .................................................................................. 27 Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
5.1 Jämförelse ...................................................................................................... 27 5.1.1 Steg 1. Bildanalys ..................................................................................... 27 5.1.2 Steg 2. Övertalningsmedel ........................................................................ 30 6. Avslutning................................................................................................. 32 6.1 Slutsats och diskussion ................................................................................ 32 6.1.1 Metodförbättringar ..................................................................................... 33 6.2 Förslag till fortsatta studier .......................................................................... 33 7. Referenser ................................................................................................ 34 8. Bilagor ....................................................................................................... 36 Bilaga 1 – Matris, sammanställd ......................................................................... 36 Bilaga 2 – Matris 1958-62 .................................................................................... 37 Bilaga 3 – Matris 1966-76 .................................................................................... 38 Bilaga 4 – Matris 1978-89 .................................................................................... 42 Bilaga 5 – Analysmodell för empiri .................................................................... 46 Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
1. Inledning
I detta kapitel presenteras bakgrunden till denna studie samt syfte och frågeställningar vilka besvaras i analysdelen. Inledningen avslutas med en beskrivning av vilka avgränsningar som gjorts för denna rapport. 1.1 Bakgrund
I programmet Grafisk Design och Kommunikation lär sig studenten i olika kurser bildanalys och hur man genom visuell kommunikation illustrerar skilda budskap. Studenten får även studera konstvetenskap. Som ett resultat av detta knyter denna studie ihop visuell kommunikation och bildanalys med konstvetenskap ur ett historisk‐politiskt perspektiv. För att fördjupa sig i något som i ringa utsträckning tagits upp i kurserna har författaren valt att titta på propagandaaffischer från Folkrepubliken Kina ur ett semiotiskt och retoriskt perspektiv. I dagens samhälle pågår ett ständigt informationsflöde mellan länder, kulturer och marknader. Det leder till att man behöver vidga sina kunskaper. Man bör därför sträva mot att även analysera grafisk design och kommunikation samt kultur i främmande delar av världen och samtidigt få mer kunskap om hur dessa ser ut och används. För att få en inblick och förståelse fokuserar denna studie på en konstform som stått för majoriteten av Kinas kommunikation och konst under en omvälvande tid i landets historia och som utspelade sig från 1900‐talets mitt fram till seklets slut. Studien är inriktad på konstformen propagandaaffischer. Den är ett kulturarv som rymmer dramatik, ideologi och patriotisk kärlek. Samtidigt fyller den flera funktioner. Den är designad på ett sätt som gör att åskådaren snabbt ska uppfatta dess huvudbudskap men samtidigt ta åt sig och tro på det. I Kina illustrerade man ofta affischerna med mycket färg, vackra landskap och människor, vilket gjorde att folk köpte dessa affischer för att utsmycka sina vanligtvis färglösa hem. På så sätt exponerades avsändarens budskap under lång tid. Befolkningen exponerades även för affischer på gator och torg, på kontor, myndigheter, skolor och så vidare (Landsberger, 2008). I denna studie lyfts denna konstform fram. Den speglar en tidsanda och en viss typ av konstnärskap. Här tas även skillnader och likheter upp utifrån ett semiotiskt och retoriskt perspektiv under tre viktiga tidsepoker i Folkrepubliken Kina. De tidsepoker som valts är då de tre största kampanjerna utspelade sig – Det stora språnget (1958‐62), Kulturrevolutionen (1966‐76) och Reform och öppnandet mot omvärlden (1978‐89). 1
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
En grundlig research på vad som finns i form av material och tidigare studier har gjorts. Vad gäller affischer finns det ett närmast oändligt antal som kan laddas ned från internet. Där finns källhänvisningar som i många fall förklarar när och hur affischerna användes samt vem designern var. Däremot har det inte gått att finna någon detaljerad jämförelse mellan de olika affischerna som beskriver likheterna och skillnaderna mellan dem under samma eller en annan kampanj. 1.2 Syfte
Syftet med studien är att jämföra propagandaaffischer från Folkrepubliken Kina ur ett semiotiskt och retoriskt perspektiv under tre avgörande politisk‐
ekonomiska tidsepoker. Jämförelsen är tänkt visa kopplingar till affischernas innebörd och den specifika epokens ideologi. Studien ska även ta fram affischernas likheter och skillnader ur ett semiotiskt och retoriskt perspektiv mellan de olika tidsepokerna samt påvisa paralleller till den politik som fördes vid tillfället. 1.2.1 Frågeställning
Vilka semiotiska och retoriska likheter och skillnader kan man se mellan tre specifika affischer från tre olika kampanjer under åren 1958‐1962, 1966‐1976 och 1978‐1989? 1.3 Avgränsningar
Inom Folkrepublikens period gör författaren nedslag i tre mycket avgörande perioder i Kinas historia. 1. Det stora språnget (1958‐1962) 2. Kulturrevolutionen (1966‐1976) 3. Reform och öppning mot omvärlden (1978‐
1989) Författaren har även valt att begränsa sig till att analysera bildsemiotiken i kinesiska propagandaaffischer under dessa tidsepoker. För att anpassa analysen av bildsemiotiken till materialet som samlats in för denna studie har författaren utvecklat en matris som innehåller komponenter inom färg och form samt innehåll i form av denotation och konnotation, se metod‐ samt teoridel. Författaren har valt att utifrån matrisens övergripande analys ta ut tre affischer som representerar var sin kampanj. Det semiotiska perspektivet är främst inriktat på meddelandet, inte avsändare eller mottagare. 2
2. Metod
Nedan redogör för vilka metoder som använts för att besvara frågeställningarna. Förklaring av den utvecklade matrisen presenteras samt hur urval av material som använts i denna studie tagits fram. 2.1 Forskningsmetoder
2.1.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder
Kvalitativa metoder syftar på forskningsprocedurer som ger beskrivande data – observerbara beteenden. Den kvantitativa forskningen utgår däremot i de flesta fall från en teori grundad på tidigare forskningslitteratur och forskarens egna erfarenheter inom området (Olsson, Sörensen, 2007). Data för denna studie har samlats in genom sekundärdata i form av litteratur, vilket tillämpar den kvantitativa metoden. Även data i form av visuellt material som ligger till grund för studiens analys har samlats in. På så sätt tillämpas även den kvalitativa metoden. 2.1.2 Induktion
I en studie som använder sig av den induktiva linjen utgår författaren från upptäckter i verkligheten och sammanför dem till allmänna principer som senare kan presenteras i en teori (Olsson, Sörensen, 2007). I denna studie har data samlats in utifrån redan tillverkat, visuellt material och drar slutsatser med hjälp av relevant teori som samlats in till studien. 2.1.3 Rimlighet och validitet
Rimlighet står enligt Thurén (2006) för pålitlighet. Ett resultat eller undersökning kan ha hög eller låg validitet. Validitet är då en studies författare undersökt det som den ville undersöka och inget annat. Har en studie låg validitet visar inte mätningarna något som kan användas för att få fram det slutgiltiga resultatet (Thurén 2006). Denna studies metod och resultat baserar sig på en matris samt analysmodell som används på samma sätt i alla olika tidsepoker. Därför kan författaren på ett konkret sätt granska analysen utifrån ett fast system vilket ger resultatet en hög validitet. 2.1.4 Trovärdighet och reliabilitet
Trovärdighet kan förklaras med att informationen som fås är tillförlitlig. En mätning kan ha hög eller låg reliabilitet. Om mätningen är korrekt gjord, att det är flera som är med i mätningen, och att resultatet blir densamma vid upprepade mätningar så har den en hög reliabilitet (Thurén 2006). 3
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Materialet för denna studie är hämtat från källor med stor bredd i både utförande och tidsrum för att täcka både bildsemiotikens bredd samt det geografiska utbudet. Med det sagt är det svårt att få fram ett helt opartisk resultat, då det finns ett urval som är baserat på författarens sortering av materialet, se urval och matris i undersökningsmetoder. 2.2. Undersökningsmetoder
2.2.1 Datainsamling
Datainsamling har skett genom primär‐ och sekundärdata i form av affischer och relevant teori som hjälper till att stödja slutsatser om hur bildsemiotiken ser ut och skiljer sig mellan de olika tidsepokerna. Den primära datan står för digitala arkiv som innehåller tryckta affischer från de specifika kampanjerna, medan sekundärdatan är hämtad från böcker som används för att i teoridelen förklara de olika kampanjerna ur ett historiskt perspektiv. 2.2.2 Urval
För att få fram relevant data till studien började författaren med att samla allt material i form av affischer under de specifika tidsperioderna som fanns tillgängligt på internet och i böcker. Hon har även kontaktat den största digitala källan för att säkerställa att urvalet är representativt för de affischer som trycktes i Kina under de perioderna. Enligt källans digitalt ansvarige Marien van der Heijden var affischerna tillgängliga över hela Kina och distribuerades av Xinhua bokhandel (新华书店; Xīnhuá Shūdiàn) som var och fortfarande är den enda och största nationella bokhandelskedjan. Affischerna distribuerades dessutom av revolutionskommittéerna i hela landet. Vad som ytterligare talar för representativiteten för den digitala källan enligt Van der Heijden (2015), som också är den primära källan till majoriteten av affischerna använda i denna studie, är att urvalet inte är gjort utifrån en artistisk värdepunkt, men att syftet hela tiden varit att samla olika stilar som ändå var vanliga under sin tid (Van der Heijden, personlig kommunikation, 21 januari 2015). Detta digitala arkiv består till stor del av kollektioner från Stefan Landsberger och International Institute of Social History (IISH, Amsterdam, Nederländerna) och består idag av över 5000 verk och anses vara den totalt sett största kollektionen av kinesiska propagandaaffischer i Väst. Många kända museer använder sig av kollektionen för att skapa sina utställningar i ämnet (Chinese Posters, 2014). Studiens urval fokuserar på affischer som endast har respektive kampanj som avsändare under motsvarande tidsperiod. Granskningen utgår ifrån ett urval på totalt 216 affischer. Utifrån dessa har studiens författare valt ut en representativ affisch från respektive kampanj som hon gjort kvalitativa bildanalyser på. 4
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
2.2.3 Matris
För att på ett konkret och lättöverskådligt sätt ta fram och visa resultatet av bildanalysen från det stora urvalet av de olika kampanjerna har författaren valt att använda sig av en matris. Den består av två huvudkategorier– form‐ och färg samt innehåll. Författaren använder samma matris en gång för varje kampanj, totalt tre stycken. Resultatet för varje epok utgår ifrån affischer med ett ideologiskt budskap – budskap som talar om kampanjen i ett större begrepp och som visar kampanjens helhet och mål i generella situationer och händelser. 2.2.4 Matris – förklaring
Studiens matris består av en y‐ och en x‐axel där y‐axeln är uppdelad i två huvudkategorier – Färg och form samt innehåll. X‐axeln består av en affisch per kolumn, se bilaga 1. Form‐ och färg – Beskriver gestaltningen av affischens grunddesign. Färg •
•
•
Första färg – den färg som tar mest utrymme i bilden. Andra färg – den färg som tar andra mest utrymme i bilden. Tredje färg – den färg som tar tredje mest utrymme i bilden. Bildrörelse – Vilken rörelse ögat gör när man tittar på affischen. Ett exempel är att affischens huvudmotiv är placerat i nedre vänstra hörnet, med mindre motiv som går i en diagonal rörelse från huvudmotivet upp till högra övre hörnet. På så sätt skapas det en rörelse i bilden. •
•
•
•
•
•
•
•
•
Vänster till höger. Höger till vänster. Diagonalt vänstra nedre hörnet till högra övre hörnet. Diagonalt högra övre hörnet till vänstra nedre hörnet. Diagonalt vänstra övre hörnet till nedre högra hörnet. Diagonalt nedre högra hörnet till vänstra övre hörnet. Nedifrån och upp. Uppifrån och ned. Rakt framifrån. Kontrast – en skillnad i färg eller ljusstyrka som gör objekt i affischen urskiljbart mot andra objekt eller mot en bakgrund. •
•
•
•
Låg. Mellan. Hög. Extremt hög. 5
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Bildutsnitt – det som avbildats inom affischens ytterkanter. •
•
•
•
•
•
Miljöbild – Ger åskådaren en översikt över ett scenario som utspelar sig i en viss miljö. Helbild – En eller ett fåtal personer är avbildade i sin helhet, ofta med en liten marginal ovan och under. Halvbild – En eller ett fåtal personer är avbildade från höften och uppåt. Närbild – Ett eller flera ansikten, och i vissa fall andra kroppsdelar upptar en stor del av bilden. Detaljbild – Endast en detalj av en kroppsdel, exempelvis ett finger eller ett öga. Inget av ovanstående. Denotationer – vad bilden föreställer i form av olika objekt. Människor – Författaren har endast utgått ifrån de människor i bild som utan rimliga tvivel går att avläsa som kvinna, man eller barn. De människor i affischen som inte går att tyda är inte med i matrisens beräkning. •
•
•
Kvinnor. Män. Barn. Bildobjekt – Objekt i bilden som inte är människor. Författaren har utifrån en övergripande analys av materialet valt ut de objekt som vanligtvis förekommer i bild. •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Djur. Sagodjur – exempelvis drakar och fenixfåglar. Växter, natur – exempelvis blommor, träd, åkrar, hö, vatten. Mat, grödor – allt som ses kan som ätbart i avbildat tillstånd eller vid tillagning. Röd lanterna – stor symbol för historiska och nutida Kina. Politisk symbol – författaren har valt ut följande: Stjärna, röd fana, Mao‐
symbol, Maos samlade verk, Maos lilla röda, röd sol, hammaren och skäran, kinesiska flaggan, röd armbindel. Maskiner – Fordon, elverk, masugnar, fabriker med tillhörande ugnar, radio, tv. Vapen – gevär, pistoler, raketvapen, handgranater, missiler. Instrument – musikinstrument. Byggnader – Hyddor, butiker, lerhus, betonghus, trähus. Kläder – vilka kläder som syns i bilden. 6
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
•
•
•
•
•
•
Isabel Johannesson
Västerländskt. Traditionellt – traditionella kinesiska dräkter eller kläder för personer tillhörandes en minoritet. Kaderkostym. Arbetarkläder. Militärt – uniformer från försvaret eller rödgardistuniform. Kinesiska vardagskläder. Konnotationer – vad människorna i bilden uttrycker för känslor. Författaren har valt att begränsa sig till tre stora känslor samt dela in i vad kvinnorna, männen respektive barnen utger för känslor i affischerna. Ansiktsuttryck kvinnor •
•
•
•
Glad. Allvarlig/seriös. Arg. Ledsen/rädd. Ansiktsuttryck män •
•
•
•
Glad. Allvarlig/seriös. Arg. Ledsen/rädd. Ansiktsuttryck barn •
•
•
•
Glad. Allvarlig/seriös. Arg. Ledsen/rädd. 2.2.5 Konstruktion av bildanalys
Den kvalitativa bildanalysen grundar sig främst från böckerna Bild och retorik i media (2001) av Koppfeldt och Carlsson samt Bild och föreställning (2004) av Waern, Pettersson och Svensson. Författaren har även hämtat en del av analysmodellen från Friberg och Svarén (2010). Modellen har modifierats för att bättre passa studiens syfte, frågeställningar och urval. 2.2.6 Upplägg av bildanalys
Tillvägagångssättet i denna studie är uppdelad i två steg. Det första består av en bildanalys av varje affisch. Analysen utgår ifrån en modell, se bilaga 5. Det andra steget består av en jämförelse mellan de tre affischerna som utgår ifrån resultatet 7
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
i steg 1. Detta presenteras i analysdelen. Resultatet för steg 1 och 2 ligger till grund för slutdiskussionen. 8
3. Teori och tidigare forskning
I denna del presenteras den teori som ligger till grund för resultat och analys som behandlas senare i denna rapport. Viktiga begrepp samt bakgrundshistoria, begrepp från semiotiken och retoriken presenteras för att få ett bra grund till analysen. 3.1 Semiotik
3.1.1 Ikon, index och symbol
Enligt Bergström (2004) är tecknet förutsättningen för all kommunikation. Tecknet används som verktyg för att kunna utbyta idéer, kunskap och frågor. Tecknet kan brytas ner i följande tre delar – ikon, index och symbol. En ikon är ett avbildat objekt, exempelvis en fågel eller eld (Bergström, 2004). En ikon har alltid en likhet. Exempel på detta är de kristna ikonerna som oavsett produktionsår alltid sett likadant ut (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). Index är något som står i förbindelse med något annat, exempelvis en fågel som är ikonen. Ett index till detta skulle kunna vara ett fågelbo (Bergström, 2004). Fågelboet är på så sätt indirekt närvarande hos fågeln. En symbol representerar något från ett visst sammanhang. Exempelvis kan en ring symbolisera kärlek och vänskap medan en annan typ av ring, doktorsringen, kan symbolisera kunskap i den akademiska världen. Till skillnad från ikonen har symbolen ingen likhet (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). 3.1.2 Denotation och konnotation
I den semiotiska analysen analyseras bildens innehåll och vad som sägs i själva bilden. Innehållet undersöks i två nivåer – denotation och konnotation. Denotation kan fastställas som bildens grundbetydelse, det som kan pekas ut och definieras direkt ur en neutral beskrivning. Konnotation är de associationer bilden medför och kan inte pekas ut direkt, även om de kan uppfattas av många mottagare (Carlsson & Koppfeldt, 2008, refererad i Friberg, Svarén, 2010, 16). 3.1.3 Kontext
Enligt Waern, Pettersson och Svensson (2004) ses bilder alltid i ett sammanhang och att tolkningen påverkas av detta. En bild består av en inre och en yttre kontext. Den inre kontexten består av förhållandena inom mediet. Exempel på detta är samspelet mellan text, bild och grafisk form i en bok. Vad gäller inre kontext i en bild kan man utgå ifrån samspelet mellan enskilda bildelement (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). 9
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Den yttre kontexten består av närkontext samt samhällskontext. Den senare omfattas av sociala och kulturella förhållanden vilket är en stor del i hur vi påverkas och tolkar en bild. Ett exempel på närkontext är belysningen i ett rum. Är det mörkt är det svårt att läsa en bok men desto lättare att se en projicerad diabild. I ett ljust rum är det precis tvärtom (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). 3.1.4 Bildanalys
På samma sätt som andra analyser delar en bildanalys upp analysobjektet för att beskriva relationen mellan delarna och utifrån det se helheten. Den som utför analysen tittar på bildens innehåll i form av vad den föreställer, hur den är uppbyggs, inre och yttre kontext, vem den vänder sig till, sändare och syfte (Bergström, 2004). 3.1.5 Tolkning
Trots människans gemensamma kodsystem och kultur är personer inte alltid överens om en bilds innehåll och betydelse. Vad gäller den denotativa nivån är de flesta överens om vad som visas. Däremot kan betraktares tolkningar skilja sig avsevärt när det kommer till den konnotativa nivån då resultatet ofta präglas av betraktarens bakgrund, erfarenhet, associationer och kunskap (Bergström, 2004). 3.1.6 Dold tolkning
I boken Bild och föreställning av Waern, Pettersson och Svensson (2004) tas begreppet dold tolkning upp. En bilds symboler och ikoner kan tolkas på ett självklart sätt idag men kan ha tolkats annorlunda när bilden skapades. Detta på grund av att symbolerna och ikonerna kan ha haft en annan betydelse utifrån den tidens referensramar. Förändras referensramarna ändra också tolkningen, vilket leder till att det symboliska innehållet blir dolt för åskådaren med en annan referensram. Med detta i åtanke bör den som gör en bildanalys vara påläst och/eller använda sig av en teoretisk analys som utgår ifrån vissa hypoteser om föremåls eller människors roll. 3.2 Den retoriska triaden
Enligt Aristoteles finns det tre retoriska tilltal som avsändaren använder sig av för att försöka förklara, övertyga och/eller övertala. Dessa tre tilltal kallas etos, logos, och patos (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). 3.2.1 Etos – trovärdigheten
Etos handlar om avsändarens trovärdighet och hur den försöker övertyga genom att med olika medel skapa tilltro hos mottagaren. Vad gäller etos är det viktigt att tilltala målgruppen med rätt medel. Är det till exempel en äldre målgrupp kan det vara bättre att använda sig av ett tydligt språk, istället för att välja nya slangord 10
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
som kan passa en yngre generation (Gripsrud, 2002, refererad i Friberg, Svarén, 2010, s19). 3.2.2 Logos – förnuftet
Logos har det som sägs i fokus, att med resonemang, ord och tal försöka övertyga mottagaren genom att använda hennes förnuft. Trots att det oftast är ord som fungerar som logos är det både möjligt och vanligt att bilder används som logos inom informationsdesign. Ett exempel på detta är kostcirkeln där mottagaren på ett lätt sätt får förklarat för sig vad den bör äta och i hur stora delar (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). 3.2.3 Patos – känslorna
Patos är det emotionella tilltalet och används ofta inom reklam och propaganda. Vad gäller bilder är det många som menar att vi huvudsakligen tilltalas genom patos istället för förnuft eller värdering (Waern, Pettersson & Svensson, 2004). Patos handlar om känslor och att få fram starka sådana hos mottagaren, men även att väcka rätt sorts känslor och få fram medlidande och att mottagaren låter sig ryckas med (Gripsrud, 2002, refererad i Friberg, Svarén, 2010, 20). 3.3 Propaganda – introduktion
Ordet propaganda härstammar från det latinska ordet propa’go och betyder fortplantning, utvidga, utsträcka och är en systematisk verksamhet som går ut på att påverka åskådarens åsikter, värderingar och handlingar. Detta kan ta sig i form av språk, bilder och symboler. I dagens industrialiserade samhälle förknippas propaganda mest med användandet av massmedia, så som tv, radio, affischer, press och flygblad. Propaganda kan även användas i form av byggnader och monument som symboliserar vissa idéer, genom spridning av olika konstformer och officiella emblem så som frimärken, insignier, mynt och porträtt på exempelvis statschefer (Nationalencyklopedin, 1994). Propaganda är ett av de många ord vars ursprung står i rak motsats till vad det anses betyda idag. Propaganda refererade från början till kongregationen Sacra Congregatio de propaganda fide (Kongregationen för trons utbredande) som grundades 1622 i syfte att främja tilliten till de som stod bakom the Counter Reformation Papacy (Taithe & Thornton, 1999). Propagandans historia har utvecklats i samband med kommunikationsmedierna. Under det antika Grekland användes propaganda, även om ordet inte var uppfunnet då, tillsammans med talekonsten. I det romerska kejsardömet användes den med systematisk arkitektur, konst, musik och litteratur för att visa kejsarens överhöghet. Det tidigaste exemplet på storskalig spridning i tryckta texter av propaganda är Martin Luther som genom sina idéer och visioner fick en 11
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
så stor spridning att bara mellan åren 1517 och 1520 trycktes över 300 000 exemplar (Nationalencyklopedin, 1994). Idag förknippas ordet ofta med halvsanningar, överdrifter och undanhållanden som ska påverka mottagaren så att det i slutändan gynnar avsändarens egna intressen, vilket sammankopplas med en negativ klang (Nationalencyklopedin, 1994). Radion är den kommunikationskanal som anses ha använts mest av systematisk och kontinuerlig propaganda under 1900‐talet. Under Andra Världskriget blev det än mer intensifierat (Nationalencyklopedin, 1994). Nazityskland, Sovjetunionen och det kommunistiska Kina anses vara de stater som utvecklat historiens hittills mest genomgripande och välorganiserade system riktad till den egna befolkningen. De använde inte bara massmedia men även andra informationskanaler så som utbildningsväsendet och offentliga uttrycksformer, exempelvis litteratur, arkitektur och konst för att gynna det egna partiet (Nationalencyklopedin, 1994). 3.3.1 Kinesisk propaganda
Den kinesiska politiken har under sin långa historia använt sig av konst för att framföra sina budskap i vad som anses korrekt beteende och tänkande. Teaterpjäser, sånger, litteratur, målningar och andra artistiska konstformer producerades för att underhålla, men också i syfte att utbilda folket i vad som ansågs vara rätt och fel. Folkrepubliken Kina grundades 1949 och propagandakulturen fortsatte att vara det största verktyget som försåg befolkningen med vad som var korrekt beteende/ politiskt korrekt. Propagandan hade från den här tiden även som syfte att konkret beskriva partiets olika policys, kampanjer och framtidsvisioner. Under 1940‐ och 1950‐talet var en stor del av landets befolkning analfabeter. Detta gjorde att denna typ av abstrakta visualisering av partiets idéer fungerade och slog igenom. Propagandaaffischer blev det vanligaste sättet för staten att kommunicera på då de var enkla och billiga att producera. De gjordes tillgängliga över hela Kina och användes ofta till att ljusa upp de annars så färglösa bostäder många bodde i. De som anställdes som illustratörer till affischerna hade tidigare arbetat med att ta fram de omåttligt populära kommersiella kalendrar som tidigare prytt var och vartannat hem. Affischernas syfte var att visa framtiden i nutid och att inte bara visa livet som det ser ut, men hur livet borde se ut (Landsberger, 2008). Enligt Landsberger (2008) målades motiven i en naiv stil med alla former inramade med konturer och ifyllda med klara färger så som stark rosa, röd, blå, grön och gul (Landsberger, 2008). Enligt Calzavara (2012) målades motiven i realistisk stil. Effektiviteten av detta medie är enligt Calzavara (2012) dess enkelhet. Bakom motivet fanns ett underliggande budskap. Exempelvis kunde ett motiv som bestod av en grupp 12
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
leende och skrattande barn som plockade enorma tomater få mottagaren att automatiskt börja tänka på välstånd, produktion och hårt arbete för bättre resultat. Sättet propagandaaffischer användes och illustrerades på gjorde att de nådde alla samhällsklasser (Landsberger, 2008). Majoriteten av affischerna som gjordes under Kulturrevolutionens år (1966‐76) producerades antingen av Partiets propagandaenhet eller av självständiga rödgardister. Affischerna trycktes i sin tur av lokala eller provinsiella tryckerier över hela landet. Affischerna kostade några få öre i affären eller på ens arbetsplats och kunde ses överallt på offentliga platser och i folks hem (Lincoln och Tompkins 2007, refererad i Sun, 2011, 127). Enligt sinologen Stefan Landsberger, som har samlat en stor skala propagandaaffischer från Kina, representerar dessa affischer ”en typ av ’faction’” som kan förklaras som en hybrid av fakta och fiktion (Landsberger, refererad i Sun, 2011, 127). Efter grundandet av Folkrepubliken Kina började kvinnorna avbildas på ett annat sätt än tidigare. Istället för en feminin figur med något permanentat och svallande hår som var så kvinnorna sett ut i de flesta kalendrar innan 1950‐talet, sattes de nu i vad som tidigare setts som miljöer där endast män vistades. Klädseln gick mer åt unisex‐hållet. Med affischerna som verktyg skapades en ny typ av kvinna som tog till sig sin dubbla roll som omtänksam och vårdande mor, samt hårt arbetande medlem till den socialistiska rörelsen (Croll 1980, refererad i Sun, 2011, 128). Även Landsberger (2008) tar upp detta i boken Chinese Propaganda Posters där han menar att könsrollerna över tid raderades. Den fysiska skillnaden mellan kvinnor och män försvann och kropparna avbildades med stereotypiska manliga kännetecken med abnorma händer och fötter, vilket fick både män och kvinnor att se ut som näst inpå superhjältar. Vad gäller klädseln avbildades den för båda könen som stor, bylsig och som unisex‐plagg. De enda färgerna som användes i kläderna var den typiska kadergrå, militärgrönt eller arbetar‐
/jordbrukarblått. Enligt den välkände sinologen Landsberger (2008) nådde propagandaaffischerna sin höjdpunkt i artistiskt uttryck under Det stora språnget och Kulturrevolutionen. Speciellt under Kulturrevolutionen avbildades Mao Zedong som den store ledaren, den store läraren, den store rorsmannen samt som överbefälhavaren. Hans ansikte målades oftast i rött och andra varma färger. På så sätt verkade hans ansikte vara mjukt och blev den primära ljuskällan i bilden (Landsberger, 2008). Att avbilda personen Mao med andra människor där han ses skaka hand eller röka en cigarett med jordbrukare eller andra vanliga människor var ett övertalningsverktyg som användes flitigt. Ett annat ofta förekommande element i affischerna under Kulturrevolutionen var boken Maos lilla röda som skulle ge Partiet och kommunismen styrka (Calzavara, 2012). Under Kulturrevolutionen trycktes uppskattningsvis 2.2 miljarder Mao‐porträtt, 13
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
vilket motsvarar 3 porträtt per invånare. Hade en person inte ett synligt porträtt av Mao kunde den tolkas för att vara ovillig till revolutionen och den politik Mao förde, vilket ledde till stor exponering av hans porträtt och slogans (Landsberger, 2008). Kulturrevolutionen hade varit omöjlig att genomföra utan affischerna, till skillnad från Deng Xiaopings ”andra revolution” som utspelade sig under 1980‐talet. Samhällets utveckling innebar ändrade förutsättningar för propagandakonsten. Konstnärerna slutade måla affischerna heroiska och militanta och började måla dem mer impressionistiska. Djärva färger byttes ut mot mer dämpade toner. Livsförhållandena förbättrades vilket bland annat syns i kläderna – i design, material och snitt. Unisex‐kläderna försvann och byttes ut mot designerkostymer, shorts, sportskor och höga stilettklackar. Korta frisyrer byttes ut mot tjusiga, permanentade håruppsättningar och frisyrer (Landsberger, 2008). Ytterligare en skillnad mot Kulturrevolutionens affischer var att betydligt fler barn, som en symbol för landets framtid, fanns med i bilderna. Den nya, viktiga målgruppen blev primärt skolbarn (Calzavara, 2012). Med ovan skrivet menar ändå Landsberger (2008) att den största förändringen i det artistiska innehållet i affischerna var att människor avbildades i situationer där de hade kul och njöt av livet. Under post Mao‐eran var det politiska intresset relativt lågt. Folk var mer intresserade av att ha roligt, hur stor deras lönecheck var och om de fortfarande hade ett jobb dagen därpå. Därför förlorade propagandaaffischerna sitt värde och betydligt färre antal trycktes jämfört med tidigare (Landsberger, 2008). Ytterligare en faktor till minskandet av affischer var enligt Calzavara (2012) framfarten av nya medier och kommunikationssätt vilket ledde till att propagandaaffischerna tappade en stor del av sin trovärdighet och attraktion. 3.4 Folkrepubliken Kina – en historisk översikt
3.4.1 Det stora språnget 1958-1962
Vid 1958 hade det gått åtta år sedan Mao Zedong utropat Folkrepubliken och han hade anledning att vara nöjd med Kinas utveckling sedan 1949. Landets jordbruksproduktion hade återgått till nivåerna innan Andra världskriget och genomsnittsåldern hade gått upp till 57 års ålder. Mindre förändringar inom hälsa och utbildning gav gott hopp inför framtiden (Benson, 2002). Efter de framgångsrika åren väljer Mao att se framåt hellre än att låta Partiet vila på sina prestationer. Sommaren 1958 sattes kampanjen Det stora språnget igång, en ambitiös ekonomisk plan som skulle modernisera alla aspekter för landets produktionskapacitet (Benson, 2002). 14
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Under några få månader omorganiserades alla jordbrukare till så kallade folkkommuner. Dessa gigantiska kommuner som uppgick till cirka 24 000 stycken ersatte de tidigare regeringar som fungerat i regionerna som politisk struktur. Den nya ekonomin krävde att varje folkkommun blev tilldelad specifika kvoter. Staten samlade in en viss procent från varje kommun medan resten gick till invånarna i kommunen. Varje individ blev en del av en mindre arbetsenhet, också kallad brigad. Varje brigad tilldelades arbetsuppgifter och varje individ i brigaden betalades i poäng som de fick ut i slutet på varje år, baserat på mängden arbete som utförts. För dessa poäng kunde de handla tyg, färdigtillverkade produkter och andra varor i folkkommunens affärer. Vissa familjer fick även ut viss del av sin lön i kontanter (Benson, 2002). Den absolut största och viktigaste förändringen som kom med Det stora språnget var att kvinnor gjorde entré i arbetsstyrkan. Det nya systemet krävde fler heltidsarbetare och landsbygdens kvinnor blev svaret. Kvinnor hade alltid arbetat på fältet i vissa delar av Kina, men deras arbete var oftast sporadiskt och säsongsbaserat eftersom deras huvudsakliga roll var att ta hand om barnen och sköta hushållet. 1958 började kvinnor jobba heltid ute på fälten. Vad gällde deras lön i form av poäng var den fortfarande lägre än männens, men deras ekonomiska bidrag till hushållet ansågs ändå som viktig. Det skulle komma att dröja några år innan kvinnor och män arbetade inför principen att lika arbete ger lika lön. För att kvinnorna skulle ha tid att arbeta heltid på fältet sattes kommunala kantiner upp som försörjde invånarna med mat, i vissa fall så många gånger som fem mål mat per dag. Även kommunala daghem fanns till för de små barnen och skolan ansvarade för de äldre under dagen (Benson, 2002). Maos vision var att varje folkkommun skulle vara självförsörjande. De skulle med andra ord ha bland annat ha en egen jordbruksproduktion, egna skol‐ och sjukvårdssystem samt sin egen industri. Förutom det ologiska i att kräva att varje folkkommun ska producera sådant de inte kunde ta fram lokalt på grund av avsaknad av resurser, krävde också den nya reformen att varje kommuns invånare skulle bli mer självförsörjande genom att producera deras nödvändigheter, inklusive stål (Benson, 2002). Det stora språnget ledde många folkkommuner till totalt katastrofläge. Kombinationen av överivriga kadrar och jordbrukare som inte vågade ifrågasätta eller gå emot högre uppsatta ledde till en växande kris på landsbygden (Benson,
2002). Sjukdomar och svält var ett faktum under de tre sista åren av Det stora språnget och cirka 30 miljoner människor dog som ett resultat av detta innan landet började hämta sig igen (Becker, 1996). 15
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
3.4.2 Kulturrevolutionen 1966-1976
Efter problem med kollektiviseringen av jordbruket och Det stora språnget försvagades Maos maktposition inom Kinas ledning. En anledning till revolutionen anses vara brytningen mellan Kinas kommunistiska parti (KKP) och Sovjetunionens kommunistiska parti (SUKP). I samband med att Chrusjtjov inledde avstaliniseringen 1956 befarade Mao att även han skulle omvärderas efter sin död (Benson, 2002). Vid 72 års ålder inledde Mao vad som skulle komma att bli en våldsam och destruktiv kampanj som satte partimedlem mot partimedlem, generation mot generation. Våldsamma konfrontationer i form av förstörelse av det gamla samhället skedde över hela landet. Istället skulle den nya, socialistiska ordningen styras av generationen som fötts och uppfostrats under det kommunistiska systemet. Denna nya generation av ”framgångsrika revolutionärer” blev förtruppen åt den nya radikala kampanj som leddes av Mao och hans fru Jiang Qing (Benson, 2002). KKP uppmanade en öppen attack mot allt och alla som stod för det gamla samhället, så att ett nytt, revolutionärt samhälle skulle kunna ta plats. Partiet uppmanade till att förstöra ”de fyra gamla” vilket bestod av gamla seder, kultur, vanor och ideal. Detta skulle visa sig ge oväntat stort gensvar hos unga (Benson, 2002). För att få igång den nya rörelsen uppmanades unga att starta revolutionära grupper som kallades rödgardister. Dessa grupper skapades över hela landet. För att visa rödgardisterna sin viktiga betydelse som ledare av revolutionen bjöds de in till gigantiska stormöten på Himmelska fridens torg där Mao visade upp sig inför massorna. Under kulturrevolutionen kunde en ung person med armbindel som visade att hen var rödgardist gå ombord på tåg som gick till Peking eller Shanghai, eller andra ”revolutionära” städer. Tusentals tog möjligheten och åkte till ställen de tidigare endast kunnat drömma om (Benson, 2002). Kvinnor blev likvärdiga deltagare i revolutionen och med egna armbindlar åkte de själva på tågen för att ”skapa revolution”. I vissa fall var de även ledare eller deltagare i attacker mot offer för den nya rörelsen. Som döttrar av revolutionen bar de samma halvmilitära kläder som de manliga deltagarna och den nya generationen kinesiska kvinnor var fullt privilegierade deltagare av den nya ordern (Benson, 2002). För att förhindra en återkomst av de med byråkratiskt tänk uppmanade Mao till att de revolutionära grupperna skulle alliera sig och bilda nya revolutionskommittéer och styrorgan. Tidigare positioner och titlar försvann och ersattes med dessa revolutionskommittéer som nu styrde myndigheter, kommuner och industrier. Vanligtvis bestod dessa av en arbetare, en kader och 16
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
en medlem från Folkets befrielsearmé – Folkrepubliken Kinas militära styrka. Många ledare över provinser och regioner hade försvunnit under kulturrevolutionen och ersatts med kvinnor och män lojala Maos nya, radikala agenda (Benson, 2002). Den mest våldsamma fasen i Kulturrevolutionen anses vara mellan åren 1966‐
1969 och har skapat djupa sår i det kinesiska samhället. Utöver de människor som ska ha dött på grund av tortyr, slag och tvingade självmord attackerades tusentals fler av de vanvettiga handlingar utförda av rödgardister (Benson, 2002). Den 9 september 1976 dör Mao Zedong. Kvar lämnar han en enad stat som kostat miljoner landsmän livet. Nationen väntar nu på att få veta vem Ordförande Maos efterträdare ska bli. Lotten hamnade på den relativt okända partimedlemmen Hua Guofeng som skulle leda Kina in i den post‐Maoistiska eran (Benson, 2002). I oktober samma år kommer nyheten att Hua låtit arrestera Maos änka, Jiang Qing, och hennes tre närmaste bundsförvanter under Kulturrevolutionen. Gruppen kom att kallas De fyras gäng och anklagades för brott mot staten och arresteringen kom att ses som slutet på Kulturrevolutionen (Benson, 2002). 3.4.3 Reform och öppning mot omvärlden 1978-1989
Hua Guofeng satt kvar på sina poster fram till december 1978 då det stod klart att Deng Xiaoping och hans anhängare vunnit kampen som utspelat sig i stort bakom stängda dörrar inom partiet. Fram till Dengs död 1997 genomförde han flera stora reformer som gett denna eran sitt namn (Benson, 2002). Den nya ledningen stod inför enorma utmaningar. Regeringen hade ett underskott på 6,5 miljarder renminbi (den kinesiska valutan). 20 miljoner människor var arbetslösa och cirka 100 miljoner var undernärda. Militären liksom Kinas teknologiska och vetenskapliga forskning var bedrövligt omodern. Många KKP‐medlemmar samt ett stort segment från befolkningen ifrågasatte många av Partiets lednings beslut (Benson, 2002). Deng och hans anhängare insåg att något behövde göras med nationens ekonomi, annars skulle KKPs position vara ohållbar. Målet blev därför de erkända Fyra moderniseringarna som Premiärminister Zhou Enlai sedan tidigare tagit fram. Partiet vill modernisera jordbruket, industrin, försvaret och teknologin. Den viktigaste delen av dessa fyra var helt klart jordbruket då 80 procent av befolkningen i första hand fick sitt levebröd från jordbruksproduktionen (Benson, 2002). Till skillnad från den Maoistiska eran där KKP snabbt utvecklade och implementerade policys experimenterade de nu fram reformer i några få områden innan de började satsa på dem i full skala (Benson, 2002). 17
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Tack vare de nya reformerna under 1980‐talet ökade jordbruksproduktion i genomsnitt med 9 procent varje år, men lika viktigt för många familjer på landsbygden var ökandet av företag i bydistrikten. Vid 1989 producerade dessa små företag textilier, mindre avancerad elektronik och plastprodukter. Tillsammans stod de för 58 procent av landsbygdens produktion. Cirka 25 procent av dessa företag drevs av kvinnor vilket ledde till att tillsammans med deras ekonomiska bidrag så ökade hushållets inkomst avsevärt. För första gången på länge hade familjer på landsbygden pengar till att bygga nya hus eller utbyggnader på redan befintliga hus (Benson, 2002). Elektricitet infördes även i de mest avlägsna distrikten på landsbygden vilket ledde till att människor introducerades till lyxvaror såsom kassettspelare, tv‐
apparater och tvättmaskiner. Även om välståndet inte infördes jämställt över hela landet var förändringarna ändå så pass dramatiska under början av 1980‐
talet att det nästan var som en typ av en andra revolution (Benson, 2002). 3.4.3.1 Öppnandet av det kinesiska samhället på 1980-talet
I samband med Kinas öppenhet mot Väst fick kineser för första gången delvis ta del av vad som fanns utanför landets gränser. Befolkningen fick tillgång till översatt litteratur från Väst, Hollywood‐filmer. Kinesiska författare och filmskapare fick ny publik tack vare mindre strikta regler. Flera verk började handla om baksidorna av vad Kina faktiskt gått igenom under Kulturrevolutionen och många började referera till åren 1966‐76 som ”de tio förlorade åren”. Nytt klädmode med gladare färger gjorde entré på Kinas gator och kassettband med musik från Hongkong och Taiwan florerade runt om i landet och diskotek öppnades i flera städer. En av konsekvenserna till detta var att många började smuggla in västerländska produkter och korruptionen fortsatte i både stor och liten skala medan Kinas ekonomi expanderade snabbt (Benson, 2002). 18
4. Empiri – Kvalitativ bildanalys
I denna del presenteras bildanalyserna av de tre representativa affischerna. 4.1 Brave the wind and the waves, everything has
remarkable abilities
Originaltitel: Chengfeng polang gelei shentong (乘风破浪 各显神通)
Publiceringsår: 1958 Designer: Wang Liuying (王柳影); Xin Liliang (忻礼良); Wu Shaoyun (吴少云); Jin Zhaofang (金肇芳); Meng Muyi (孟幕颐); Yu Weibo (俞微波); Xu Jiping (徐寄萍); Lu Zezhi (陆泽之); Zhang Biwu (张碧梧) Utgivare: Shanghai renmin meishu chubanshe (上海人民美术出版社) Storlek: 53x77.5 cm Tillgänglig: Chinese propagandaposters, http://chineseposters.net/posters/pc‐
1958‐024.php 4.1.1 Steg 1. Bildanalys
4.1.1.1 Denotativ nivå
Affischen består av en detaljerad målning. Målningen består av ett flertal människor som färdas på en våg i ett hav. Vi ser bilden snett framifrån. I förgrunden är en man avbildad. Han bär blåa hängselbyxor med en vit skjorta under, en blå keps och håller i ena handen ett järnspett samtidigt som han håller ut sin andra arm snett bakåt. Mannen står på ett kugghjul som delar vattnet itu. Bakom honom sitter en ung kvinna med långa flätor på en röd traktor med släp. På släpet ligger en hög med hö. Kvinnan håller händerna på traktorns ratt och bär blåa byxor, en beige jacka och ett vitt huvudhuckle. Hon har huvudet något vridet för att titta på en pojke som springer bredvid traktorn. Pojken bär blå shorts, vit skjorta, vita strumpor, bruna skor och en röd skarf som är knuten runt halsen. Han bär en eller två böcker under armen och höjer den andra mot mannen som han tittar på i förgrunden. Framför pojken sitter en kvinna på en bal med vitblommigt och rött tyg. Kvinnan bär bruna byxor, klassiska kinesiska, öppna skor med en rem över fotens ovansida. Hon bär även en lila skjorta med vitt förkläde. Kvinnan har uppsatt hår och en ljusblå huvudbonad som håller håret borta från ansiktet. På ena axeln bär hon tre vita bobiner. På andra sidan om traktorn sitter en man på en motorcykel. Mannen bär en grön uniform med röd krage samt en brun axelväska. Det syns 19
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
även en gevärspipa sticka fram som han har i en rem på ryggen. Bredvid honom i bakgrunden och något avsides resten av människorna på bilden sitter en man som läser i en röd bok på en grå och röd missil. Han höjer ena armen och i den andra håller han boken. Bakom mannen på motorcykel står en kvinna i en mer traditionell, långärmad och orange‐ och blåfärgad variant av klädesplagget qipao (diagonalt knäppt skjorta med kinakrage). I håret har hon ett rosa hårsmycke och i ena handen håller hon en gul solfjäder ovanför huvudet. Bredvid henne sitter en kvinna med gult huckle och rosa skjorta. I famnen håller hon ett vitt lamm. Bredvid henne står en man och en kvinna som tittar snett uppåt. Mannen pekar med utsträckt arm åt samma håll som de tittar. Han bär en brun jacka med bylsiga, gröna byxor. Kvinnan bär ett rött huckle tillsammans med en brun jacka, ett par bruna, bylsiga byxor och gröna stövlar. Hon bär även en grön ryggsäck och på ena axeln bär hon ett trebensstativ gjort i trä. Bakom dem står en man i gråblå uniform med en höjd, grön signalflagga. Bakom honom står en kvinna i vit sjukhusuniform. Därefter syns en man sittandes på en brun låda, hålla i en radio. Den sittande mannen bär en grå uniform. Därefter kan man urskilja fyra ansikten/människor som följer tåget. De är dock målade med mindre detaljrikedom och i oskärpa. Tåget av människor står som sagt i en våg med endast vatten runt omkring. I högra, övre hörnet består bakgrunden av en himmel med ljusgrå moln som försvinner på hälften av bilden. Därefter är himlen klar och ljusblå. Ju längre fram i tåget man tittar desto större blir Skärpan och detaljerna i måleriet stiger i den främre delen av tåget. Bildrörelsen går från nedre, vänstra hörnet till övre, högra hörnet. Konstnären har använt sig av starka färger och ger en något hög kontrast i bilden. Runt bilden finns en vit ram. I den övre delen av ramen står texten 乘风破浪 各显
神通(Brave the wind and the waves, everything has remarkable abilities) i röda
tecken.
Konstnärerna har främst använt sig av färgerna blå, vit, röd och grön. 4.1.1.2 Konnotativ nivå
Utifrån Det stora språngets ideologi kan vågen folket åker på i affischen tolkas som att de avmålade är på väg mot en ljus och lovande framtid. Människorna på bilden ser alla glada och hoppfulla ut. Affischen kan tolkas som att den riktar sig mot unga som gamla, män som kvinnor och flera olika yrkesgrupper. Det finns flera symboler i bilden. Järnspettet som mannen i förgrunden håller i och kugghjulet kan tänkas vara en symbol för industrin. Detsamma gäller bobinerna 20
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
och tygbalen som även de syns i förgrunden. Den för den tiden moderna, röda traktorn med hösläpet och lammet kan tänkas symbolisera jordbruket. Missilen i bakgrunden samt mannen och kvinnan med trebensstativet tillsammans med mannen med radion står för vetenskap och teknologi. Mannen med den gröna signalflaggan kan tänkas arbeta som stins och därmed kan även han tänkas symbolisera den nya, moderna teknologin. Den springande pojken ser ut att vara en skolpojke då hans klädsel är typisk för vad barnen bar i skolan på den tiden. Böckerna under hans arm understryker den teorin. Den uniformerade mannen på motorcykeln kan tänkas symbolisera försvaret. Kvinnan i bakgrunden med sjukhusuniform kan tänkas stå för sjukvården. Med ovan sagt avspeglas många av samhällets byggstenar som att de tillsammans går mot lysande utsikter. I bilden kan inte några tydliga familjerelationer utläsas, vilket kan tolkas som att avsändaren vill visa att familjen består av hela samhällskroppen, istället för några få personer. Därmed följer affischen den kommunistiska och socialistiska andan KKP speciellt ville föra fram och understryka under den tidsepoken. 4.1.2 Steg 2. Övertalningsmedel
4.1.2.1 Etos
Avsändaren använder sig av både män, kvinnor och barn som kommer från flera delar ur samhällsbyggnaden. Det är inga tjusiga politiker utan ”vanliga människor” som avbildats vilket förstärker deras argument med att alla väntas en ljus framtid. Om dessa människor är glada och fått bra resultat, tack vare reformen, så kan även de som beskådar affischen få det. 4.1.2.2 Logos
Bilden visar flera symboler som mottagaren själv kan tänka ut och dra slutsatser kring. Exempelvis har traktorn ett släp fullt med hö som tyder på att med traktorn så ges en stor och fin skörd, vilket i sin tur leder till att de kan ge mat till både människor och djur. 4.1.2.3 Patos
Affischens patos grundar sig i att överföra tågets positiva atmosfär till reformen inom jordbruk, industri och teknologi. Mottagaren vill vara en del av tåget/reformeringen eftersom de ser så glada och nöjda ut. 21
4.2 Hold high the great red banner of Mao Zedong
Thought to wage the Great Proletarian Cultural
Revolution to the end – Revolution is no crime, to
rebel is justified Originaltitel: Gaoju Mao Zedong sixiang weida hongqi ba wuchan jieji wenhua dageming jinxing daodi ‐ geming wuzui, zaofan youli (高举毛泽东思想伟大红旗
把无产阶级文化大革命进行到底-革命无罪,造反有理) Publiceringsår: 1966‐67 Designer: Revolutionary Rebel Command of the Shanghai Publishing System (上
海 出 版 系 统 革 命 司 令 部 ); Revolutionary Rebel Committee of the Shanghai People's Fine Arts Publishing House (上海人民美术出版社革命造反委员会) Utgivare: Shanghai renmin meishu chubanshe? (上海人民美术出版社) Storlek: 53x74.5 cm Tillgänglig: Chinese propagandaposters, http://chineseposters.net/posters/e13‐
764.php 4.2.1 Steg 1. Bildanalys
4.2.1.1 Denotativ nivå
Affischen består av ett målat motiv. I förgrunden ses fyra människor, tre män och en kvinna i halvbild. Mannen längst till vänster bär en grön skjorta eller jacka med vad som ser ut som en grön ryggsäck på ryggen. I famnen håller han en bunt med pappersblad som han med ena handen sprider ut i luften. Bladen flyger bakåt, mot en stor folkskara. Vi återkommer till den lite längre ned i detta kapitel. Mannen längst fram i bilden håller upp ett vitt ark med 30 svarta, kinesiska tecken. Han bär en grön jacka med vad som ser ut att vara en vit skjorta under. Han bär även en röd armbindel samt en stråhatt på ryggen. Bakom de två männen, något upphöjd, står en tredje man. Han bär en skjorta med ett förkläde eller hängselbyxor, en röd armbindel samt en stråhatt. I händerna lyfter han upp en vit bok. På boken finns fem röda, kinesiska tecken –毛泽东选集, Mao Zedong Xuanji, vilket betyder Mao Zedongs valda verk (fri översättning, Isabel Johannesson). Kvinnan som står snett bakom mannen bär en grön rödgardistuniform med röd armbindel. I ena handen håller hon en röd, liten bok och den andra handen är höjd i 90 graders vinkel och med knuten näve. 22
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Precis bakom dem vajar en stor, röd fana. I bakgrunden syns ett stort antal röda fanor med en folkmassa som alla bär gröna rödgardistuniformer och de höjer alla varsin hand i luften. I varje höjd hand hålls en liten, röd bok. Bakgrundsfärgen är vit och konstnären har endast använt sig av färgerna vit, röd, grön och gul. Det är hög kontrast i bilden och blickrörelsen går från de fyra personerna i mitten till folkmassan i bakgrunden, till texten uppe i högra hörnet. 4.2.1.2 Konnotativ nivå
Människorna i bilden har ett allvarligt och stridslystet ansiktsuttryck och kroppsspråk. Den vita boken mannen i mitten på bilden håller upp innehar titeln
毛泽东选集, vilket är titeln på det kända verk som användes som grund för de citat som var samlade i Citat ur Ordförande Maos verk, som även kallas Maos lilla röda. Med största sannolikhet är det Maos lilla röda som kvinnan och resten av folkmassan håller i sina händer då boken var mycket vanligt förekommande under Kulturrevolutionen. Den användes som handbok för att öka de unga rödgardisternas kunskaper inom maoismen. Maos lilla röda är en stor symbol som förknippas med Kulturrevolutionen, maoismen och den persondyrkan av Mao Zedong som infann sig under den tiden. Konstnären har valt att avbilda kvinnan med androgyna drag och klädsel, vilket var vanligt för den tiden. Alla var lika värda i revolutionen mot ett nytt samhälle. Inga tydliga, familjära relationer kan tydas mellan personerna i bilden. Den röda armbindeln som tre av de fyra frontfigurerna bära var vanligt förekommande bland rödgardister. Troligtvis bär även den fjärde personen en armbindel, men att den är dold av det vita arket i förgrunden. 4.2.2 Steg 2. Övertalningsmedel
4.2.2.1 Etos
Affischen innehåller både Maos valda verk samt Maos lilla röda, vilket kan tolkas som att personerna i bilden anser att dessa verk är utgångspunkten för deras värderingar och handlingar. Mao Zedong var personen som på den tiden sågs styra landet och revolutionen, och hade enormt hög trovärdighet hos en stor del av befolkningen. 4.2.2.2 Logos
Affischen föreställer en stor skara välorganiserade människor tillsammans med flera uppmaningar som påvisar att deras argument är det rätta. Texten menar även att det inte är ett brott att vara en rebell och agera utifrån det. 4.2.2.3 Patos
Affischen ger en känsla av ”upp till kamp” och visar på att avsändaren är många och starka. Det är en allvarlig och hotfull atmosfär. Om åskådaren inte var 23
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
övertygad om ideologin innan så får den en hotfull känsla. Som mottagare kan det tänkas kännas bättre att stå på affischens avsändares sida än på den andra. 24
4.3 Enchanting seashore
Originaltitel: Mirende haibin (迷人的海滨) Publiceringsår: 1989, April Designer: Xian Liqiang (冼励强) Utgivare: Lingnan meishu chubanshe (岭南美术出版社) Storlek: 75x51 cm. Tillgänglig: Chinese propagandaposters, http://chineseposters.net/posters/e13‐
764.php 4.3.1 Steg 1. Bildanalys
4.3.1.1 Denotativ nivå
Affischen föreställer tre unga kvinnor på en båt. Kvinnorna bär baddräkt och två av dem står upp och har färgglada hårband i håret. Den tredje kvinnan tittar mot mottagaren och halvligger på sidan, med armbågen som stöd. Runt armen har hon en vit‐ och rödfärgad badring. Kvinnan bär färgglada plastarmband och en mönstrad baddräkt i färgerna blå, vit, orange och röd. Hon har kort, utsläppt hår. En av de stående kvinnorna har ett halsband och håller i ett par bruna solglasögon. Samma kvinna bär en randig baddräkt i färgerna blå, vit, orange, röd och lila och har blicken på något eller någon utanför bild. Den andra stående kvinnan bär en randig baddräkt i färgerna lila, vit, blå, svart och orange med matchande lila, armband i plast. Hon håller i en stråväska med ett tidningsmagasin som sticker fram ur väskan. Hon tittar på kvinnan som står bredvid henne. Runt omkring kvinnorna ligger en rosa och gul bag, palmblad och en röd strandväska med ett par röda simfötter som sticker upp ur väskan. Bakom bagen skymtar en vattenmelon. Kvinnorna befinner sig precis framför en segelmast med ett gult och rött segel. I bakgrunden syns vatten och två segelbåtar med ett berg skymtandes i horisonten. Himlen är blå och klar med undantag för ett lätt, vitt moln. Bilden är inramad med en vit ram och affischens titel står i små, röda tecken i bildens vänstra nederkant. Affischens färger går i blått, gult och rött. 4.3.1.2 Konnotativ nivå
De tre kvinnorna ser ut att ha en nära relation med varandra. Deras klädsel och föremålen som omringar dem avslöjar att de kan tänkas vara på semester och har en härlig dag i gott sällskap bland vänner. Baddräkterna och accessoarerna är 25
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
moderiktiga för tiden och de är moderna, unga kvinnor som njuter av sällskapet och omgivningen. Kläderna och accessoarerna är inspirerade av Väst och skvallrar om öppnandet mot omvärlden som i sin tur kan kopplas ihop med något positivt. 4.3.2 Steg 2. Övertalningsmedel
4.3.2.1 Etos
Avsändaren har avbildat tre feminina och enligt många avundsvärda kvinnor, både vad gäller utseende och situation. De nya reformerna och öppnandet mot omvärlden leder till att man som kvinna kan njuta av moderna och tjusiga kläder och i sin tur en annan ideologi som leder till att mer tid ges för fritid. 4.3.2.2 Logos
De västinspirerade kläderna och föremålen i kombination med att kvinnorna inte arbetar förklarar indirekt att öppnandet mot omvärlden leder till något som många ser som positivt. 4.3.2.3 Patos
Avsändaren visar möjligheter på status och framgång. Oavsett om mottagaren är man eller kvinna vill den vara där, med dessa vackra och lyckliga kvinnor. 26
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
5. Jämförande analys
I denna del har bakgrund, teori och empiri förts samman. Denna analysdel tar upp en jämförelse mellan de tre affischernas bildanalys från empiri‐ samt teoridelen. 5.1 Jämförelse
Jämförelsen mellan de tre affischerna är uppbyggd på samma sätt som bildanalysen i empiridelen. Även de delar som återfinns i matrisen (bilaga 1‐4) har använts. 5.1.1 Steg 1. Bildanalys
Alla tre affischer är målade verk i ungefär samma storlek. Den första affischen som publicerades under Det stora språnget (affisch 1) använder sig till majoriteten av färgen blå, precis som affischen på de tre kvinnorna från 1989 (affisch 3). Affischen från Kulturrevolutionens år (affisch 2) använder däremot mycket rött och grönt. Färgen blå är en lugnare och mer neutral färg (Nilsson, 2009), och som i affisch 3 kan ha paralleller med att man under åren efter Kulturrevolutionen ville frångå det vanligt förekommande röda som kunde förknippas med ”de tio förlorade åren” som revolutionen kom att kallas (Benson, 2002). Färgen röd används i alla tre affischer. I Kulturrevolutionens affischer användes mycket rött och grönt då det röda sågs som en symbol för kommunism, socialism och revolution. Det gröna däremot var färgen på rödgardisternas uniform. Rödgardiströrelsen var ett oerhört viktigt verktyg för att Mao Zedong skulle lyckas med Kulturrevolutionen. De bestod av unga människor som var födda och uppfostrade under det kommunistiska systemet och var på så sätt lättare att övertala och styra då de inte upplevt någon annan typ av samhälle. De uppmanades bland annat att förstöra ”de fyra gamla” – gamla seder, kultur, vanor och ideal (Benson, 2002). Genom att skapa gemenskap hos rödgardisterna och övertala dem om att Partiets tro var den rätta kunde de på så sätt splittra familjer och få dem att ange dem som tidigare setts som nära och kära. Därför avbildades mycket sällan lyckliga familjer i propagandaaffischer under Kulturrevolutionen (Benson, 2002). Unga kan historiskt sett ses som snabbare på att ta till sig och använda sig av nya forum och trender samt skapa nya seder vilket Mao Zedong och många andra makthavare utnyttjat. Som rödgardist fick man inte bara chans till att vara del av något stort och betydelsefullt, men också den stora fördelen att inom landet åka gratis till platser många tidigare bara kunnat drömma om att få uppleva (Benson, 2002). Detta var ett starkt och betydande övertalningsargument för att få fler rekryter. För att få fler att ansluta sig till de ”framgångsrika revolutionärerna” avbildades ofta rödgardister i affischerna då de sattes upp och exponerades på 27
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
många lättillgängliga platser i hela landet (Van der Heijden, personlig kommunikation, 21 januari 2015) Vad gäller bildrörelse och vinkel går affisch 1 diagonalt från nedre till övre hörnet, affisch 2 går nedifrån och upp, med Maos samlade verk som högst belägna objekt i bilden, som att det är den de avmålade ser upp till. Affisch 3 är avmålad nästan rakt framifrån vilket ger mottagaren en känsla av jämlikhet till människorna i bilden. Kontrasten i affisch 1 och 3 skiljer sig avsevärt mot affisch 2. Affisch 1 och 3 har varken låg eller hög kontrast. Affisch 3 har däremot något högre kontrast än affisch 1. Affisch 2 har extremt hög kontrast med endast tre använda färger i hela bilden (med undantag för nio kinesiska tecken där konstnären använt gult för att inte få samma färg på tecknen som den röda bakgrunden). Den höga kontrasten var vanligt förekommande i affischer under Kulturrevolutionen. Budskapet och innehållet förenklades i jämförelse med de tidigare affischerna i Folkrepubliken Kina som ett led av att avsändaren i många fall riktade sig mot en yngre målgrupp som inte skulle kunna tolka in missuppfattande syften med affischerna (Benson, 2002). Precis som Landsberger (2008) nämner är formerna inramade med svarta konturer, vilket syns i affisch 2 som målades under Kulturrevolutionen. Däremot är affisch 1 och 3 målade med mer realistisk stil, vilket Calzavara (2012) tar upp i sin text om kinesiska propagandaaffischer. I den första affischen målar konstnärerna upp en miljöbild som visar en viss situation, nämligen en samlad folkskara med olika arbetsmässig bakgrund men på väg mot samma mål. Enligt studien av hela urvalet är det typiskt för den tidens affischer att använda sig av just miljöbilder (se bilaga 2). Även affisch 3 är en bild som visar en specifik miljö, nämligen tre kvinnor som befinner sig på en båt en varm sommardag. Båda affischernas frontfigurer är avbildade i helbild, det vill säga att hela kroppen är inom bildramen. Affisch 2 avbildar däremot sina frontfigurer i halvbild, att halva kroppen syns i bild. Det är med olika procentmängd flest män som avbildats i affisch 1 och 2, medan det i affisch 3 endast är synbart avmålade kvinnor. Utifrån resultatet av författarens matris innehöll affischerna under 1958‐62 59 procent män, 56 procent kvinnor och 26 procent barn. 1966‐76 innehöll affischerna 96 procent män, 62 procent kvinnor och 14 procent barn, vilket kan jämföras med affischerna mellan 1978‐89 som bara innehöll 39 procent män, 57 procent kvinnor och betydligt fler barn, nämligen 45 procent (se bilaga 1). Enligt Calzavara (2012) blev barnen den nya symbolen för landets framtid och avsändaren tog fram en ny primär målgrupp som bestod av skolbarn. I både affisch 1 och 3 ser människorna glada ut, medan de i affisch 2 har ett mer allvarligt och stridslystet ansiktsuttryck och kroppsspråk. 28
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
En stor och viktig förändring som presenterades med Det stora språnget var kvinnors entré i arbetsstyrkan. Tidigare var det mannen som stod för heltidsarbetet på fältet medan kvinnan endast bidrog sporadiskt och säsongsbaserat i jordbruket och industrin. Hennes huvudsakliga roll var att ta hand om barnen och sköta hushållet. Det nya systemet krävde fler heltidsarbetare och kvinnan började 1958 att jobba heltid i folkkommunerna (Benson, 2002). Detta är något som avspeglas i affischerna då det endast är marginellt fler män än kvinnor som avbildas. Däremot är det mycket få eller ingen av affischerna under 1958‐62 och 1978‐89 där kvinnan bär kläder av militär härkomst tillsammans med vapen, till skillnad från affischerna som gjordes under 1966‐76. Efter grundandet av Folkrepubliken Kina började kvinnorna avbildas på ett annat sätt än tidigare. Tidigare hade de i de vanligt förekommande kalendrarna målats med permanentat, svallande hår och en feminin figur och klädsel (Croll 1980, refererad i Sun, 2011, 128). I affisch 1 har många kvinnor uppsatt hår under ett huckle eller mössa, eller hårt flätade flätor. Ingen av dem har åtsittande kläder som avslöjar deras figur, även om flera av deras kläders färg fortfarande är mer feminina (rosa och lila). Under Kulturrevolutionen, med affischerna som bidragande verktyg, suddades de feminina dragen bort ytterligare. I affisch 2 kan åskådaren vid första anblick knappt urskilja kvinnan från männen. Hon har likadana kläder som männen och mycket kort hår som är knappt synbart under mössan hon har på huvudet. Affisch 3 är som en rak motsats till det androgyna kvinnoidealet i affisch 2. Det permanentade, svallande håret har kommit tillbaka och med den åtsittande klädsel visar hon inte bara upp sin figur men också mycket hud. De avbildade kvinnorna i affisch 3 har dessutom ett typiskt feminint kroppsspråk och accessoarer som på den tiden enbart sågs som kvinnliga. Denna studies resultat vad gäller klädseln överensstämmer med Landsbergers (2008) som menar att könsrollerna över tid raderades, för att under 1980‐talet ändras tillbaka till att kvinnorna fick mer feminina drag och klädsel. När det kommer till personernas klädsel är affisch 1 den med störst omfång och variation av klädstil och intolkade yrkesgrupper. Frontfiguren bär blå hängselbyxor med en vit skjorta under, något som för den tiden var typiska arbetarkläder. Att han håller i ett järnspett och står på ett kugghjul understryker teorin om att han arbetar i en fabrik eller liknande inom industrin. Affischen visar även människor med militär uniform, traditionella kläder så som den mönstrade qipaon som tillhör kvinnan med solfjädern, kinesiska vardagskläder och en typisk kaderkostym med sin gråa färg och höga kinakrage. Affisch 2 däremot visar endast upp personer med i majoritet den vanligt förekommande rödgardistuniformen. Minst en av personerna bär vad som kan tolkas som arbetarkläder med den vita skjortan, hängselbyxorna/förklädet och stråhatten. Affisch 3 visar varken arbetarkläder eller militär klädsel. Istället bär kvinnorna 29
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
nytt och modernt klädmode med gladare färger som inspirerats från andra länder, bland annat Hongkong och kinesiska Taiwan, men även andra länder i Väst (Benson, 2002). Affischernas objekt innehåller i affisch 1 växter och natur, precis som i affisch 3, med havet som gemensam nämnare. Affisch 1 har dessutom flera maskiner så som en traktor, en missil och en radio. Det finns även ett vapen avbildat i samma affisch, något som inte finns med i de två övriga affischerna. Affisch 2 är något fattig på objekt, men de den innehåller är alla en politisk symbol. De röda fanorna, Maos lilla röda, de röda armbindlarna och boken Maos samlade verk är alla fyra politiska symboler för Mao Zedongs styre och Kulturrevolutionen i synnerhet. Under 1940‐ och 1950‐talet var en stor del av Kinas befolkning analfabeter. Denna skara förminskades betydligt efter Maos krafttag under 1960‐talet (Landsberger, 2008). Affisch 1, som publicerades under Det stora språnget, har stor detaljrikedom vilket kan vara ett led i att konstnärerna ville få fram budskapet utan att mottagaren var tvungen att läsa texten i bilden. Affisch 2 däremot, som publicerades 1966‐67, innehåller många tecken och det kan tänkas att avsändaren förväntade sig att åskådaren kunde läsa. 5.1.2 Steg 2. Övertalningsmedel
En ”vi‐känsla” finns med i samtliga affischer, men på olika sätt. I affisch 1 ses många människor med olika yrkesroller vilket gör det lätt för personen som ser bilden att känna samhörighet med åtminstone en av de avbildade människorna. Det stora språnget gick i stor del ut på att omorganisera landsbygden. KKP gjorde om den regionbaserade politiska strukturen till inte mindre än cirka 24 000 folkkommuner. Maos vision var att varje folkkommun skulle vara självförsörjande, vilket ledde till flera olika arbetsgrupper inom varje kommun (Benson, 2002). Detta avspeglas i affisch 1 då konstnärerna avbildat människor som antagligen tillhörde olika arbetsenheter, så kallade brigader, men ändå tillhörde samma folkkommun. Det är vanliga människor som avbildats och alla är med en hoppfull och glad känsla på väg mot samma håll, vilket skapar en ”vi‐
känsla” både i bilden och för mottagaren. Affisch 2 visar ”vi‐känslan” på det sätt att en stor folkmassa är avbildad där alla individer står för samma sak. De fyra frontfigurerna står med litet mellanrum mellan varandra och står enat upp för Mao Zedongs kulturrevolution. Under Kulturrevolutionen bjöds rödgardister in till gigantiska stormöten på Himmelska fridens torg där Mao visade upp sig inför massorna, som för att visa deras viktiga roll som ledare av revolutionen (Benson, 2002). Affisch 2 kan tänkas utspela sig på just ett av dessa möten. 30
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Den tredje affischen skapar en ”vi‐känsla” genom att avbilda vad som ser ut som tre vänner som njuter av varandras sällskap. En av kvinnorna tittar mot mottagaren med ett leende, som för att bjuda in den till deras miljö. Av de tre retoriska tilltalen är patos det som används mest för att övertyga och övertala mottagaren. I affisch 1 är det vanliga människor som är avbildade. De ser alla glada och lyckliga ut med olika medel såsom moderna maskiner och liknande, vilket kan skapa en känsla av att ”kan de så kan jag/vi”. Affisch 2 ger en stridslystenhet och ”upp till kamp‐känsla” som gör att mottagaren vill vara en del av dem – vara med och strida med den stora skaran för ett bättre samhälle. Affisch 3 spelar på en för många önskvärd miljö och situation, oavsett om mottagaren är man eller kvinna. Vem skulle inte vilja vara sällskap till de tre unga, glada väninnorna, utan att arbeta, på en båt en härlig sommardag? 31
6. Avslutning
I detta kapitel avslutas denna studie med slutsats och diskussion utifrån analysens resultat. Även studiens frågeställning besvaras här. 6.1 Slutsats och diskussion
Frågeställning: Vilka semiotiska och retoriska likheter och skillnader kan man se mellan tre specifika affischer från tre olika kampanjer under åren 1958‐1962, 1966‐1976 och 1978‐1989? Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader inom bildsemiotiken och retoriken i de tre affischerna. Likheterna visualiseras däremot på olika sätt. Trots de skilda agendorna med de tre kampanjerna finns det flera likheter i fråga om färg, bildrörelse och retoriskt tilltal. Att de vid den här tiden använde sig i huvudsak av patos som övertalningsmedel kan förklaras med att det då fanns en tydligare kod och kultur för hur en god medborgare skulle vara och se ut. Utmärkande är att affischerna avspeglar samhällets agenda och att samma verktyg användes för olika syften. Under Det stora språnget avmålade konstnärerna ofta miljöer och situationer från folkkommunerna. Under Kulturrevolutionen uppmanades direkt och indirekt unga att ansluta sig till Rödgardisterna och att vara med i kampen för det nya samhället och dess ideologi. Efter Maos död och sedan Deng Xiaoping tagit över övergick fokus till individen och samhällets framtid. Detta återspeglade sig i det stora antalet barn som förekom på affischerna. Det största undantaget till det generella mönstret i de tre affischerna är den från Kulturrevolutionens epok. Bildkontrasten är betydligt högre och det är en mer aggressiv och allvarlig stämning i bilden. Betraktaren skulle även kunna se att affischen från Reform och öppnandet mot omvärlden särskiljer sig men på en mer detaljerad nivå. Den har element hämtade från Väst samt avspeglar ett samhälle där arbetet inte längre är i fokus. Studiens slutgiltiga urval är mycket begränsat med endast en affisch från varje tidsepok. De tre affischerna är representativa utifrån en datainsamling och en analys gjord på ett stort urval. Det som bör tas i beaktande är att även det större urvalet är gjort med avgränsning. Därför är inte resultaten helt generaliserbara och bör inte användas allmänt inom området. Med det sagt kan man utifrån denna studie ändå se och förstå ett sammanhang när man väljer att värdera en annan propagandaaffisch från någon av de tre tidsepokerna. Studien ger en vidgad förståelse för propagandaaffischerna i Folkrepubliken Kina och ger en ökad uppfattning om hur propagandan utformades och användes under de tre epokerna som inledde Kinas nutidshistoria. Innan jag påbörjade datainsamlingen för denna studie trodde jag mig ha en bild av hur affischerna skulle se ut under de olika kampanjerna. Ett exempel på detta är jag trodde att Kulturrevolutionens affischer skulle ha fler arga människor, men så var inte fallet. Det jag kommit fram till som möjlig förklaring till varför 32
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
det inte enbart var arga personer på bilderna är att de i sin propaganda även behöver ett upplyftande budskap. Annars förmås inte mottagaren förstå vad han eller hon uppmuntras att kämpa för. Till skillnad från andra studier innehåller denna en kvalitativ bildanalys på tre specifika affischer tagna från tre specifika kampanjer. Andra har fokuserat på propagandaaffischer över hela perioden, affischer endast från Kulturrevolutionen eller på hur kvinnor gestaltas med mera. Vad gäller metoden som tillämpats så har den renodlat karakteristiska uttryck i bilderna. Den framtagna matrisen har påverkat resultaten så tillvida att det gjorts en bedömning av vad som varit mest slående i affischernas uttryck. Detsamma gäller analysmodellen för empirin. Angående datan har den samlats in för att vara så representativ och tillförlitlig som möjligt, utifrån vad som är tillgängligt för allmänheten. Däremot kan det inte med hundra procent säkerhet svara för att datan är helt representativ för hela Kina. Vissa affischer var med största sannolikhet mer populära än andra. 6.1.1 Metodförbättringar
Tidsramen för denna metod var snäv. Först ställdes fokus på att använda alla urvalets affischer till att göra denna studie. Det hade dock lett till att resultatet hade blivit alltför generellt. Metoden uppdaterades istället till att välja ut en enda representativ affisch från respektive tidsepok. På så sätt hade det mest tidskrävande arbetet med att analysera ett stort urval som åskådliggörs i metodens matris inte varit förgäves. Hade studien haft en större tidsram och varit mer omfattande hade den kvantitativa analysen, se Bilaga 1‐4, uppmärksammats mer. 6.2 Förslag till fortsatta studier
Denna studie fokuserar på propagandaaffischer som publicerades under tre specifika tidsperioder i Folkrepubliken Kina. En alternativ studie skulle kunna studera affischer under andra tidsperioder, förslagsvis deras uttryck och syfte men även på vilket sätt och var de användes. Denna studie tar inte upp affischernas slogans. Ett förslag till fortsatt arbete är att studera dessa ur ett retoriskt perspektiv och vilken inverkan de hade på affischens bildspråk. Ytterligare ett ämne till fortsatta studier kan vara att ur ett bildanalytiskt perspektiv titta på nutida propagandaaffischer i utvecklingsländer. 33
7. Referenser
Becker, J. 1996. Hungry Ghosts: China’s Secret Famine. London: John Murray Benson, L. 2002. China since 1949. Essex: Pearson Education Limited Bergström, B. 2004. Effektiv visuell kommunikation. Stockholm: Carlsson Calzavara, C. 2011/2012. The ideological use of Metapictures and Metatexts in Chinese propaganda posters. Università Ca’Foscari Venezia Carlsson, A. & Koppfeldt, T. 2008. Visuell retorik. Malmö: Liber Chinese Posters.14.06.25. About Chineseposters.net. Tillgänglig: http://chineseposters.net/about/index.php Chinese Posters. 14.07.03. Brave the wind and the waves, everything has remarkable abilities. Tillgänglig: http://chineseposters.net/posters/pc‐1958‐
024.php Chinese Posters. 14.07.27. Enchanting seashore Tillgänglig: http://chineseposters.net/posters/e15‐884.php Chinese Posters. 14.07.02. Hold high the great red banner of Mao Zedong to wage the Great Proletarian Cultural Revolution to the end... Tillgänglig: http://chineseposters.net/posters/e13‐764.php Friberg, H & Svarén, M. 2010. Folkhemmets reklam – En jämförelse mellan reklamannonser då och nu. Växjö: Linnéuniversitetet Gripsrud, J. 2002. Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos Hägerdal, H. 2008. Kinas historia. Lund: Historiska media Landguiden. 14.11.24. Kina. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina Ljunggren, B. 2009. Kina – vår tids historia. Falun: Hjalmarson & Högberg Min, A., Duo, D., R. Landsberger, S. 2008. Chinese propaganda posters. Köln: Taschen GmbH Nilsson, P. 09.07.16. Om färger och färgers betydelse. Tillgänglig: http://www.foretagande.se/om‐farger‐och‐fargers‐betydelse/ Olsson, H & Sörensen, S. 2007. Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber Propaganda. 1994. Nationalencyklopedin. Band 15. Höganäs: Bra Böcker 34
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Sun, Y. 2011. Reading history in visual rhetoric: The changing images of chinese women, 1949‐2009. The Chinese Historical Review Taithe, B O., Tim Thornton. 1999. Propaganda: political rhetoric and systems of beliefs. Gloucestershire: Sutton Thurén, T. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber Van der Heijden, M. 15.01.21. Personlig kommunikation Waern, Y., Petterson, R. & Svensson G. 2004. Bild och föreställning – om visuell retorik. Lund: Studentlitteratur AB 35
8. Bilagor
Bilaga 1 – Matris, sammanställd
IDEOLOGI'
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
1958,62
27
%
1966,76
90
Blå
Röd
Röd'+'vit
%
1978,89
Röd
Röd
Röd
%
99
Blå
Röd
Röd
2
0
9
1
3
0
4
0
8
7%
0%
33%
4%
11%
0%
15%
0%
30%
7
2
21
9
5
12
13
2
19
8%
2%
23%
10%
6%
13%
14%
2%
21%
5
2
19
14
2
2
20
1
33
5%
2%
19%
14%
2%
2%
20%
1%
33%
Tredjedelsregeln
Ja/nej
22
81%
49
54%
50
51%
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
4
16
7
0
15%
59%
26%
0%
0
5
57
28
0%
6%
63%
31%
3
39
52
3
3%
39%
53%
3%
Bildutsnitt
Miljöbild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
15
0
10
0
1
1
56%
0%
37%
0%
4%
4%
37
7
58
10
0
2
41%
8%
64%
11%
0%
2%
35
22
36
9
3
6
35%
22%
36%
9%
3%
6%
Människor
Folkmassa
4
15%
48
53%
5
5%
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
3
3
17
10
4
12
13
4
4
10
11%
11%
63%
37%
15%
44%
48%
15%
15%
37%
0
0
27
2
2
80
23
28
7
29
0%
0%
30%
2%
2%
89%
26%
31%
8%
32%
22
5
64
10
1
30
26
6
12
29
22%
5%
65%
10%
1%
30%
26%
6%
12%
29%
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
0
4
5
17
7
14
0%
15%
19%
63%
26%
52%
4
5
14
57
56
50
4%
6%
16%
63%
62%
56%
45
16
7
12
13
29
45%
16%
7%
12%
13%
29%
62% 56+bilder
68%
46
39%
10
7%
0
4%
1
96% 39+bilder
55%
25
50%
15
20%
0
10%
1
14% 45+bilder
92%
35
15%
11
0%
0
0%
0
57%
82%
18%
0%
2%
39%
64%
38%
0%
3%
45%
78%
24%
0%
0%
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
15+bilder
12
3
0
0
16+bilder
7
9
0
0
7+bilder
7
0
0
0
56% 56+bilder
80%
38
20%
22
0%
4
0%
2
59% 86+bilder
44%
47
56%
43
0%
17
0%
9
26% 13+bilder
100%
12
0%
2
0%
0
0%
0
36
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Bilaga 2 – Matris 1958-62
IDEOLOGI'(27)
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
1
1
2
0
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 152bilder
12
3
0
162bilder2
7
9
0
72bilder
7
0
0
Vit Svart
6 9 2 4 4 1 1 0
8 1 1 7 6 1 2 0
7 1 2 4 3 1 7 1
2
0
9
1
3
0
4
0
8
4
16
7
0
15
0
10
0
1
1
2
6
7
2
3
0
1
0
4
3
0
4
5
4
9
0
6
0
0
0
7
0
1
0
8
0
0
3
9
0
1
0
10
0
0
0
11
1
1
0
12
1
0
0
13
2
10
0
14
0
5
0
15
2
3
0
16
0
0
0
17
0
0
0
18
3
3
3
19
1
0
0
20
0
2
0
21
1
0
0
22
1
2
0
23
1
0
1
24
2
0
5
25
0
4
0
26
0
1
5
27
1
1
0
4
3
3
17
10
4
12
13
4
4
10
0
4
5
17
7
14
37
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
Bilaga 3 – Matris 1966-76
Affischnummer
IDEOLOGI'
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
1
1
1
0
2
2
8
0
3
4
6
0
4
1
3
0
5
1
3
0
6
1
2
0
7
2
2
0
8
0
2
0
9
0
3
0
10
0
6
0
11
0
1
0
12
0
1
0
13
0
1
0
14
0
4
0
15
3
7
0
16
0
1
0
17
2
4
0
18
2
2
4
19
0
7
0
20
1
5
0
21
0
2
0
22
1
1
0
23
11
23
0
24
0
25
0
25
0
8
0
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
38
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
IDEOLOGI
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
Isabel Johannesson
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
26
0
3
0
27
1
5
0
28
0
1
0
29
2
4
0
30
0
2
0
31
32
1
0
0
33
4
7
0
34
0
1
0
35
0
1
0
36
3
5
0
37
3
15
0
38
10
5
1
39
2
6
0
40
0
11
0
41
1
10
0
42
1
2
0
43
0
1
0
44
3
3
0
45
4
7
8
46
16
23
3
47
1
1
2
48
20
20
0
49
10
1
2
50
2
7
0
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
39
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
IDEOLOGI
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
Isabel Johannesson
51
52
54
57
58
59
60
61
62
64
65
67
68
69
70
72
74
76
77
79
81
83
88
89
90
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
51
52
54
57
58
59
60
61
62
64
65
67
68
69
70
72
74
76
77
79
81
83
88
89
90
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
51
52
54
57
58
59
60
61
62
64
65
67
68
69
70
72
74
76
77
79
81
83
88
89
90
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
51
52
54
57
58
59
60
61
62
64
65
67
68
69
70
72
74
76
77
79
81
83
88
89
90
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
51
6
3
2
52
6
4
8
54
5
6
0
57
12
9
5
58
6
20
0
59
11
6
2
60
2
8
0
61
2
4
0
62
0
3
0
64
0
3
0
65
6
4
0
67
2
7
0
68
0
2
0
69
1
1
0
70
0
1
0
72
5
10
0
74
1
3
0
76
7
8
8
77
3
0
12
79
81
24
34
0
83
3
7
0
88
3
8
0
89
4
11
8
90
3
3
0
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
51
52
54
57
58
59
60
61
62
64
65
67
68
69
70
72
74
76
77
79
81
83
88
89
90
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
51
52
54
57
58
59
60
61
62
64
65
67
68
69
70
72
74
76
77
79
81
83
88
89
90
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
51
52
54
57
58
59
60
61
62
64
65
67
68
69
70
72
74
76
77
79
81
83
88
89
90
1
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
40
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
IDEOLOGI
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
91
92
93
95
96
97
98
99
100
101
103
104
105
Isabel Johannesson
106
107
108
35,,39%, 12,,13% 7,,8% 10,,11% 2,,2% 5,,6%
25,,28% 9,,10% 9,,10% 10,,11% 9,,10% 6,,7%
20,,22% 10,,11% 5,,6% 6,,7% 15,,17% 5,,6%
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
91
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
91
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
91
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
91
0
3
0
92
3
7
0
93
2
2
0
95
0
2
0
96
2
11
0
97
0
4
0
98
0
1
0
99
0
5
0
100
4
3
0
101
0
1
0
103
0
1
1
104
3
7
0
105
0
4
0
106
0
2
0
107
4
9
0
108
1
4
0
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
91
92
93
95
96
97
98
99
100
101
103
104
105
106
107
108
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
91
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
91
92
93
95
96
97
98
99
100
101
103
104
105
106
107
108
7
2
21
9
5
12
13
2
19
92
93
95
96
97
98
99
100
101
103
104
105
106
107
108
0
5
57
28
92
93
95
96
97
98
99
100
101
103
104
105
106
107
108
37
7
58
10
0
2
274%
557%
73%
48
,
0
0
27
2
2
80
23
28
7
29
92
93
95
96
97
98
99
100
101
103
104
105
106
107
108
4
5
14
57
56
50
92
93
95
96
97
98
99
100
101
103
104
105
106
107
108 56,bilder
38
22
4
2
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
86,bilder
47
43
17
9
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/'rädda
13,bilder
12
2
0
0
41
Bilaga 4 – Matris 1978-89
IDEOLOGI'
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
1
4
1
0
2
1
4
0
3
1
1
0
4
1
4
13
5
1
3
0
6
0
1
0
7
3
0
0
8
1
0
1
9
0
1
0
10
4
3
0
11
1
0
0
12
1
0
0
13
1
0
0
14
3
1
2
15
1
1
1
16
17
1
4
4
18
1
1
0
19
1
0
0
20
2
2
0
21
1
0
1
22
5
0
0
23
1
0
2
24
5
5
0
25
1
1
1
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
42
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
IDEOLOGI'
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
26
1
0
0
27
5
4
7
28
0
0
0
29
1
0
0
30
0
0
1
31
1
0
0
32
1
1
0
33
2
1
0
34
1
1
0
35
1
0
0
36
1
4
0
37 38
8
7
0
39
2
5
0
40
3
2
1
41
0
0
1
42
3
9
2
43
0
0
1
44
0
4
0
45
1
0
1
46
0
0
1
47
1
0
0
49
0
0
1
50
0
1
0
51
0
1
0
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
49
50
51
43
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
IDEOLOGI'
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
52
0
1
0
53
0
1
9
54
4
2
0
55
1
0
1
56
0
0
5
57
1
0
1
58
1
0
1
59
0
0
1
60
0
0
1
61
0
0
1
62
0
0
1
63
4
3
0
65
1
1
4
66
1
0
4
67
0
0
1
68
2
3
0
70
1
0
1
71
0
0
1
72
0
0
5
73
0
1
1
74
0
2
1
76
0
0
1
78
0
0
1
79
1
2
0
80
1
0
1
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
Kläder
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
71
72
73
74
76
78
79
80
44
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
IDEOLOGI'
Färg
Första'färg
Andra'färg
Tredje'färg
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
Bildrörelse
–>
<–
Diagonalt'uppåt'–>
Diagonalt'uppåt'<–
Diagonalt'nedåt'–>
Diagonalt'nedåt'<–
Uppåtpil
Nedåtpil
Rakt'framifrån
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
Kontrast
Låg
Mellan
Hög
Extremt'hög
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
Bildutsnitt
Miljöbild/genrebild
Helbild
Halvbild
Närbild
Detaljbild
Inget'dera
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
Människor
Kvinnor
Män
Barn
Folkmassa
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
1 10 0 1 0 0 0 0 0 1 1 0 1 1
0
2
4
0
0
2
0
0
0
1
4 8 0 0 9 0 0 0 0 0 1 4 1 1
0
0
1
1
0
2
1
0
0
0
0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 1 2 0 12
2
0
0
1
0
1
2
1
2
0
Bildobjekt
Djur
Sagodjur
Växter,'natur
Mat,'grödor
Röd'lanterna
Politisk'symbol
Maskiner
Vapen
Instrument
Byggnader
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
VitSvart
# # 2 6 # 0 9 2
# # # # # 3 # 1
# # 5 # # 2 # 4
3
Kläder
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
Västerländskt
Traditionellt
Kaderkostym
Arbetarkläder
Militärt
Kinesiska'vardagskläder
Ansiktsuttryck'kvinnor
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
Ansiktsuttryck'män
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
Ansiktsuttryck'barn
Glada
Allvarliga/seriösa
Arga
Ledsna/rädda
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
563bilder
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
393bilder
81 82 83 84 85 86 87 88 91 93 95 96 97 99 101 102 103 104 107 109 110 117 118 119
453bilder
45
Bilaga 5 – Analysmodell för empiri
Steg 1. Bildanalys
1a. Denotatativ nivå
Vad man ser (ikoniska dimensionen):
Människan
Föremålen
Miljön
Situationen
Placering
Hur ser den plastiska nivån ut:
Gestalt
Bildvinkel
Bildutsnitt (beskärning)
Skärpa
Bildriktning
Ljus och kontrast
Färg
1b. Konnotativ nivå
Hur kan bilden tolkas i delar och i sin helhet?
Hur skapar olika bilduttryck betydelser och associationer?
Finns det tecken i bilden? (Symbol, ikon, index, metonymi, metafor, arketyper
etc.)
Steg 2. Övertalningsmedel
46
Bildspråk i propagandaaffischer i Folkrepubliken Kina
Isabel Johannesson
3a. Etos - trovärdigheten
- Hur skapas förtroende och välvilja för avsändaren?
- Vad gör avsändaren attraktiv, tilltalande och intressant?
- Hur skapas en ”vi-känsla” mellan avsändaren och mottagaren?
- Vad har avsändaren för kompetens och kunskap?
- Vad har avsändaren själv för ansvar, ärlighet och goda avsikter?
3b. Logos - förnuftet
- Hur låter man mottagaren att se, tänka och dra slutsatser?
- Hur används bilder, fakta, logik, statistik och sakliga argument för att
övertyga?
Genom att använda:
- Bilder, till exempel metafor, antites, eller bilder som bevisar
- Statistik, siffror, facktermer
- Sakupplysningar
- Tal som hjälper publiken att dra slutsatser, få insikter och ”aha-upplevelser”
3c. Patos - känslorna
Vilka känslor vill avsändaren väcka - och hur? I vilket syfte?
Vilka argument stödjer sig på känslor?
47