SHAPE (SCA) nr 2 (sid 30-31)
2.2015 ET T MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER LAND I SIKT E! a åv tg lu ia ec Sp Berätta om ditt bästa matminne? Karin Strand Skribent, skrev om Viktoriagården på sidorna 30–31. Shape är en tidning från SCA, främst riktad till kunder, aktieägare och analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra gånger per år. Nästa nummer kommer i oktober 2015. Ansvarig utgivare Joséphine Edwall-Björklund Chefredaktör Marita Sander Redaktion Anna Gullers, Inger Finell, Appelberg Design Markus Ljungblom, Kristin Päeva, Appelberg Tryck Tag Worldwide Adress SCA, Group Communications, Box 200, 101 23 Stockholm, Telefon 08-7885100 Fax 08-6788130 Det här är en specialutgåva för Volvo Ocean Race. Shape publiceras på svenska, engelska, spanska, tyska, franska, nederländska och italienska. Inlagan trycks på GraphoSilk 90 gram från SCA. Eftertryck endast med SCA Group Communications tillåtelse. Redaktionen eller SCA delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa SCA Shape eller läsa den som pdf på www.sca.com. Adressändringar kan göras på www.sca.com/prenumeration eller genom att e-posta [email protected] Mina bästa matminnen är från min mor som var otroligt intresserad av mat. Hon var inte rädd för att testa något nytt. Jag minns speciellt en gång på 1960-talet när hon hittade en burk med en nordafrikansk grönsaksstuvning i en butik. Alexander Rauscher Grafisk designer, illustrerade teknikartikeln på sidorna 24–25. Serbien är kanske inte känt som ett bra matland, men här kan man hitta den mest fantastiska mat på platser där man minst anar det. Som i Zupa-dalen i södra Serbien. På Ivanovićs vingård serveras grillad fläskstek med kocken Dragoslavs kryddiga pepparsås, ajvar relish, sautérad lök och chili, och vin gjort på den lokala prokupac-druvan. Världsklass! Medarbetare i detta nummer SCA I SOCIALA MEDIER Youtube.com/ SCAeveryday visar reklamfilmer och klipp från SCAs presskonferenser, presentationer och intervjuer med chefer och anställda. 2.2015 ET T MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER LAND I SIKT E! a åv tg lu ia ec Sp Omslagsfoto: Ainhoa Sanchez/Volvo Ocean Race 2 SCA SHAPE 2 2015 Hon var bara tvungen att prova den. Vi åt stuvningen med ägg och älskade den spännande kryddningen – vitlök, spiskummin och chili – som vi inte var bekanta med i Sverige på den tiden. Shakshouka var namnet på stuvningen. Facebook.com/SCA har till syfte att rekrytera duktiga medarbetare, engagera användare och ge information som kompletterar sca.com Twitter.com/SCAeveryday ger en bra sammanfattning av allt som händer på sca.com och i SCAs andra sociala medier. Syftet är att ge olika användare, journalister och bloggare relevant information. Slideshare.com/ SCAeveryday vänder sig till investerare och analy tiker som kan ladda ned presentationer av kvartalsrapporter och information från bolagsstämmor. Scribd.com/ SCAeveryday innehåller cirka 50 publikationer, bland annat SCAs hållbarhetsredovisning, rapporten Hygien berör och tidningen Shape. Instagram/SCAeveryday innehåller bilder från SCAs verksamheter över hela världen. 26. INNEHÅLL 06. En internationell tävling bjöd in kvinnliga fotografer med fokus på kvinnokraft. Åldras på jobbet Medan jordens befolkning blir allt äldre, diskuterar forskare och beslutsfattare hur arbetslivet ska anpassas till äldre medarbetare. 10 FOKUS: Det våras för foodien Matkulturen blir allt mer global. Det du äter visar i allt högre grad vem du är. 20. Ny ledare SCAs nye vd Magnus Groth lever och arbetar enligt mottot “gör det nu”. Det är alltid bättre att fatta beslut än att vänta och se. 24. Slutslösat Nu utvecklas en process som omvandlar slam från pappersindustrin till värdefull energi och sänker utsläppen av koldioxid. 30. Avancerad hygienlösning En liten sensor i inkontinensskyddet förenklar för vårdgivare att erbjuda patienterna mer individuella hygienlösningar. DESSUTOM ... MÖT EN SCA-MEDARBETARE Eva Dahl, värd i Sydafrika: sidorna 36-37 NYHETER FRÅN SCA sidorna 38-411 TEAM SCA Anna-Lena Elled rapporterar rarr om livet livvet ombord: sidan 42 VISSTE DU ... …att flitiga bin används för mögelbekämpning? Läs mer på å sidan 5. SCA SHAPE 2 2015 3 SHAPE UP Det här händer utanför SCAs väggar Lignin är “limmet” i trädet (de bruna ringarna). TRÄ ERSÄTTER KOLFIBER SVENSKA FORSKARE har hittat en metod för att göra kolfiber av trä. I stället för kolfiber, tillverkad av olja som belastar miljön negativt vid förbränning och är en ändlig resurs, används lignin. Lignin är klistret i trädets ved, det bruna i årsringarna, och binder ihop cellulosafibrerna i en barrvedscell. Målet är att senast 2025 ha utvecklat en marknad för ligninbaserad kolfiber. Produkten är främst tänkt att användas i avancerade kompositmaterial. Världsproduktionen av kolfiber ligger i dag runt 50 000 ton. Inga plastkassar på Yap ÖN YAP i Mikronesien har vidtagit konkreta åtgärder för miljön. I juli 2014 förbjöds all användning av plastpåsar på ön. Naturvårdsmyndigheterna på Yap har kontinuerligt arbetat med att utbilda allmänheten om orsakerna bakom förbudet och konsekvenserna av plast i naturen. Bland annat genom att hänga upp anslag på olika platser. På en informationsskylt står det: ”Plastpåsar ligger bakom en stor del orsakerna till att fiskar, 4 SCA SHAPE 2 2015 sköldpaddor, delfiner och andra marina djur dör. Djur som är avgörande för att vi ska ha en trygg livsmedelsförsörjning och fungerande ekologiska system på Yap. Djuren förväxlar plastkassarna med maneter och annan mat. ” Som en följd av förbudet har en grupp kvinnor på ön bildat ett kooperativ som väver påsar av lokala fibermaterial för att främja ett mer hållbart sätt att handla och att bära. FRANSKA HUS FÅR GRÖNA TAK ALLA NYA HUSTAK som byggs i Frankrike ska enligt en ny lag vara delvis täckta av växter eller solpaneler, enligt evolution.com Gröna tak isolerar byggnader och bidrar till att minska mängden energi som behövs både för att värma hus på vintern och kyla det på sommaren. Gröna tak kan också förbruka CO2, samla upp regnvatten, och erbjuda fåglar en boplats i staden. Genom att installera solpaneler kan byggnaderna också förses med förnybar energi. Att odla växter på tak är vanligt i bland annat Tyskland, Australien och Kanada. BIN BIOLOGISKA BEKÄMPARE FLITIGA BIN har fått ännu en Ek i glas INSPIRATION till vasen Ekollon fick Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson när hon på 1930-talet befann sig i sitt sommarhus. Där hämtade hon ekollon och lät dem gro i en enkel glasvas. För att få ekollon att växa lägger man dem i en skål med vatten i tre till sex veckor. När de börja gro placeras ett ekollon med grodden ner i den vattenfyllda Ekollonvasen. Efter ytterligare tresex veckor börjar en späd ekplanta spira. Visste du att ... ...Jain Dharma-munkar inte får bada någon del av kroppen, händer och fötter undantaget, eftersom de tror att badet kan döda miljontals mikroorganismer. Jain Dharma är en minoritetsreligion i Indien. arbetsuppgift – som mögelbekämpare. Det är det europeiska forskningsprojektet BICOPOLL som har studerat bin som levererar biologiska växtskyddsmedel när de landar i frukt- eller bärblommor. Målet med projektet är att öka både skördar och kvalitet i ekologisk fruktoch bärodling. Det biologiska bekämpningsmedlet ligger som en startbana vid kupans utgång, och bina lämnar av det i bäreller fruktblomman samtidigt som blomman pollineras. I försöken har jordgubbsodlingar bekämpats mot gråmögel. Resultaten från flera länder visar att den bi-levererade bekämpningen skyddar lika bra eller bättre än kemiska fungicider mot gråmögel. Försöken visar också att den säljbara skörden ökar signifikant, ofta med över 50 procent. SCA SHAPE 2 2015 5 VIGNETTE 6 SCA SHAPE 2 2015 MARKNAD AKTIVT ÅLDRANDE på jobbet I takt med att världens befolkning åldras behöver allt fler stanna kvar i yrkeslivet i ytterligare några år. Frågan är hur vi löser utmaningarna som detta för med sig? E text SUSANNA LINDGREN illustration EMMA HANQUIST U-kommissionen räknar med att antalet personer över 80 år kommer att tredubblas inom de närmaste 50 åren. Så det är inte konstigt att den växande andelen åldrande befolkning är ett högaktuellt ämne bland världens forskare. 2060 kommer nästan 30 procent av EU:s befolkning att vara över 65 år. Samtidigt förväntas den yrkesverksamma befolkningen minska med 14 procent. Statistiken ser likadan ut i alla utvecklade länder och den gemensamma lösningen på problemet är ett så kallat ”aktivt åldrande”. Aktivt åldrande handlar inte bara om hälsa och livsstil. Det handlar lika mycket om att övertyga både samhälle och individer om fördelarna med att arbeta i ytterligare några år. Enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån kan det vara lönsamt för en arbetsgivare att ha fler äldre arbetstagare. Flera studier visar att äldre personer ofta är mer engagerade i arbetet och stannar kvar längre på samma arbetsplats. Faktorer som kompetens, erfarenhet och mognad hos äldre arbetstagare kompenserar ofta för eventuella nackdelar som åldersrelaterade hälsoproblem. Men hur är det med argumentet att tidig pensionering underlättar etableringen på arbetsmarknaden för nästa generation? – Studier visar att länder med en stor andel äldre personer på arbetsmarknaden också har en stor grupp yngre arbetare så det stämmer inte, säger Mikael Stattin, universitetslektor vid sociologiska institutionen på Umeå universitet. HAN DELTAR I ett forskningsprojekt som fokuserar på flera aspekter av aktivt åldrande, till exempel arbetsmiljöns inverkan och tidpunkten för pensionen. Frågan är hur den äldre generationen ska övertalas att arbeta längre. – Ett vanligt misstag är att behandla alla 60-plussare som en homogen grupp. Varje individ har olika behov så det är viktigt att ha en flexibel inställning. Arbetsgivare som vill ha kvar sina anställda längre måste planera i tid och veta vad som kan motivera varje individ att vilja arbeta några år till. Varje arbetsplats behöver en strategi för att behålla de äldre och mer erfarna medarbetarna samt se till att dessa personer faktiskt klarar av att utföra arbetet. Även om dagens 60-åringar är både friskare och mer välutbildade än tidigare generationer, finns det vissa arbeten som är mer fysiskt krävande än andra. För att seniorerna ska stanna kvar längre SCA SHAPE 2 2015 7 MARKNAD ARBETSPLATSER FÖR ÄLDRE När människor blir äldre ökar risken för olika fysiska besvär som kan leda till frånvaro från arbetet. SCA analyserar regelbundet frågor som rör framtida demografiska utmaningar och generationsskiften. ÄVEN OM ÄLDRE medarbetare kan ”Varje arbetsplats behöver en strategi för att behålla de äldre och mer erfarna medarbetarna samt se till att dessa personer faktiskt klarar av att utföra arbetet.” på jobbet behöver deras arbetsuppgifter anpassas i god tid innan de uppnår traditionell pensionsålder. Mikael Stattins råd är att ha speciella utvecklingssamtal med alla anställda över 55 år för att diskutera framtida pensionsplaner. – I mina studier har jag fokuserat på anställda inom sjukvården. Resultaten visar att många äldre vill ha kortare arbetsdagar och mer varierande arbetsuppgifter. För vissa kan motivationen vara att få använda en del av arbetstiden till att lära upp nästa generation som ska ta över. Pengar är naturligtvis också ett viktigt incitament för att få människor att stanna kvar längre. Enligt Mikael Stattin bör arbetsrelaterade skador och sjukdomar förebyggas inom alla åldersgrupper för att alla ska hålla sig friskare och kunna arbeta längre. 8 SCA SHAPE 2 2015 bidra med värdefull kunskap och erfarenhet så drabbas de också i högre grad av muskulära och skelettrelaterade arbetsskador. Därför bör varje företag som uppmuntrar sina medarbetare att arbeta längre upp i åldrarna också kunna erbjuda en lämplig arbetsmiljö. SCA har startat två pilotprojekt med fokus på arbetsmiljö. Arbetsplatserna ska till exempel vara så ergonomiska som möjligt. För att ytterligare förbättra arbetsmiljön har SCA valt ut två anläggningar som ska granskas mer ingående. Målet är att få en bättre förståelse för hur arbetsprocesserna kan bli mer effektiva ur ett fysiskt perspektiv. – Ju äldre vi blir, desto större blir risken att drabbas av muskulära och skelettrelaterade arbetsskador. Våra undersökningar visade att sjukfrånvaron var högre bland äldre medarbetare. I vissa fall var hela 70 procent av frånvaron kopplad till muskuloskeletala besvär. Därför har vi tagit beslutet att lyfta den här frågan, säger Astrid Manquin, personalchef på SCA. På fabrikerna i Hoogezand i Nederländerna och Neuss i Tyskland, har konverterings- och papperstillverkningslinjerna utvärderats med avseende på ergonomi. – Utvärderingen resulterade i en lista med förbättringsområden. Det krävdes såväl tekniska förbättringar som beteendemässiga och organisatoriska förändringar för att göra produktionslinjerna så ergonomiska som möjligt, säger Astrid Manquin. Vissa förändringar var av mer teknisk art och omfattade exempelvis processer och maskiner. Dessutom behövdes medarbetarnas beteende till viss del förändras. Därför anlitades ett konsultbolag som informerade om hur lyft och andra arbetsmoment kan göras på ett mer ergonomiskt sätt. På fabriken i Neuss installerades ett nytt hjälpmedel som kräver mindre kraft för att separera stora pappersrullar. På fabriken i Nederländerna har transportvagnarna fått nya, högre placerade handtag så att medarbetarna inte behöver böja sig i onödan. Dessutom har en liten lyftanordning och upphöjda plattformar gjort det enklare att lasta emballage. – DET GÅR ATT LÖSA många stora problem med en relativt liten budget. Alla dessa förbättringar bidrar till att hålla våra anställda friska längre, och vi hoppas att det ska göra dem nöjdare och mer engagerade, säger Astrid Manquin. Under 2015 kommer ett flertal förbättringsprogram att lanseras på övriga anläggningar inom koncernen. text SARA BERGQVIST ALLA ÄR VI M foodies ed ett allt större resande och en rasande globaliseringstakt påverkas världens olika kulturer av varandra och trender blir globala. Det gäller i allra högsta grad även mat. – Vår matkultur fungerar som en intressant spegel av vad som händer i omvärlden och visar vad vi tycker är viktigt, säger Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors universitet. När hållbarhetsfrågor tillsammans med hälsoaspekter och olika etiska överväganden tar större plats i samhällsdebatten ökar också efterfrågan på ekologisk mat och gröna alternativ, och allt fler intresserar sig för veganskt och vegetariskt. Men det handlar inte nödvändigtvis om allt eller inget. – Många väljer att äta enbart grönt vissa dagar i veckan, men vill inte helt byta bort köttet. Eller så fyller man upp med mer grönt på tallriken. Karin Pontén, vd på Vår pr-byrå som inriktar sig på mat, dryck och måltid, menar att miljöfrågor fortsätter att spela en avgörande roll, men de blir mer nyanserade. Det är till exempel inte säkert att närodlat alltid är det smartaste alternativet, en åsikt hon delar med svenska stjärnkocken Niklas Ekstedt. – Olika tillagningsmetoder, transparens, ursprung, ekologi, miljöpåverkan, svinn och bekämpningsmedel är exempel på andra hållbarhetsaspekter som blir allt viktigare. Samtidigt är jag förvånad över att det inte gått fortare. Jag hade väntat mig ett skifte redan för fyra-fem år sedan, säger Niklas Ekstedt, som sedan många år också fungerat som tv-kock i olika matlagningsprogram i svensk tv. I ett av dessa, Niklas mat, reser han jorden runt, testar olika kök och praoar på stjärnrestauranger. Han tycker att Paris är en av de mest spännande matstäderna just nu. – Paris har en lång kultur av franska brasserier och tung gastronomi som lätt kan bli lite tråkig. Men nu har staden plötsligt exploderat av hål i väggen, små restauranger utan de vita dukarna Visste du att… …Indien är det land där man äter minst kött …majsen anses så viktig i Mexiko att den fått en egen Ungefär 40 procent av Indiens befolkning är vegetarianer. Köttkonsumtionen är dessutom ovanligt låg även bland ickevegetarianer. helgdag – den 29 september. I latinamerikanska skapelseberättelser skildras hur människan skapats – inte av ett revben eller gud – utan av majs. 10 SCA SHAPE 2 2015 JODY HORTON GALLERY STOCK Mat betraktas numera som en kulturyttring jämställd med teater, musik och resor. Vad och hur vi äter har blivit en allt viktigare del av vår identitet. Shape har kartlagt några av mattrenderna i världen. Allt fler väljer att äta mer vegetarisk eller vegansk mat och dra ner på köttkonsumtionen. SCA SHAPE 2 2015 11 och med unga kockar. Det känns definitivt som en renässans som jag hoppas kommer sprida sig till resten av Frankrike, säger Niklas Ekstedt. Det han har sett genom sina resor är en tendens att fler länder suger åt sig nya influenser och att intresset för gastronomi ökat i länder som tidigare inte varit så ansedda på området. – Ska man generalisera kan man säga att länder där man länge odlat vin som Frankrike, Italien och Spanien av tradition haft en starkare gastronomisk kultur. Men nu börjar andra länder, som Holland, Belgien, delar av USA och Storbritannien komma ikapp, och här finns ofta en större nyfikenhet att prova nya saker, säger Niklas Ekstedt. London anses numera vara en av de mer innovativa matstäderna där nyskapande kockar som Yotam Ottolenghi väckt stor uppmärksamhet. Många mattrender börjar i dag i USA och sprider sig österut men påverkan går åt båda hållen. I Japan äter man gärna italiensk mat och dricker europeiska viner, i Ryssland är det vanligt med sushi på menyn även på inhemska restauranger. ”En spännande skillnad mellan västländer och Asien är att ’munkänslan’ eller strukturen på maten traditionellt haft mycket större betydelse i Asien.” Johanna Mäkelä, professor i matkultur Stjärnkocken Niklas Ekstedt. Amerikanska snabbmatsrestauranger finns i stort sett vartenda land, ibland med lokala variationer. Hos McDonalds i Korea kan man till exempel hitta bulgogihamburgare och i Indonesien McRice. I senaste Guide Michelin var inspektörerna imponerade av Asien och då särskilt Hongkong och Macao som tillsammans har 72 stjärnmärkta resturanger. – En spännande skillnad mellan många västländer och Asien är att ”munkänslan” eller strukturen på maten traditionellt haft mycket större betydelse i Asien. Här är det främst inom så kallad fine dining som man arbetat med strukturer på mat, men nu börjar det komma mer generellt, säger Johanna Mäkelä. STREET FOOD i alla dess former fortsätter vara JOHNÉR Hongkong är en av de städer där man äter mest fisk och skaldjur i världen. I genomsnitt äter invånarna Hongkong fyra gånger så mycket fisk och skaldjur som i övriga världen. På senare tid har både regering och konsumenter börjat ställa högre krav på ett hållbart och ekologiskt fiske. 12 SCA SHAPE 2 2015 en viktig trend som har letat sig in på bättre krogar, som gärna serverar korv och burgare med lyxkänsla. – Den bästa matupplevelse jag haft var nog när jag var i Mexico City och bara gick runt och åt från ställen på gatan. En sak som värmde mig där var att man lägger så stor vikt vid god mat även om man har det ganska enkelt ställt, säger Niklas Ekstedt. Man ser också allt fler tillfälliga pop up-restauranger, som kan dyka upp under turistsäsongen, i en butik, under en mässa eller bara för en dag. Många gånger handlar det om befintliga krogar. Men det finns också andra varianter av pop up – till exempel Restaurant Day som startade i Finland för fyra år sedan och nu spridit sig till ett sjuttiotal länder. Under restaurangdagen som inträffar fyra gånger om året kan vem som helst, var som helst sätta upp en restaurang. Till exempel hemma, på stranden eller i ett gatuhörn. – Det här har skapat stolthet och ett nyväckt intresse för matkultur i Finland. Samtidigt har det gett många nya idéer – till exempel en insektsrestaurang, berättar Johanna Mäkelä. FOKUS: MAT JOHNÉR FRAMTIDENS MAT MED NÄRMARE 11 miljarder invånare vid nästa sekelskifte krävs nya sätt att förse jordens befolkning med mat. Insekter väntas av många bli primär proteinkälla i framtiden. Men att äta insekter är inget nytt. I Korea äter man silkeslarvspuppor som mellis, i Mexiko syrsor och på andra håll larver och kackerlackor. Nu går trendkrogar i väst i bräschen för detta. På danska Noma, utsedd till världens bästa restaurang, serveras till exempel myror. Men det som är intressant är hur insekter kan användas i ett större perspektiv. – Genom att till exempel ge insekter som proteinkälla till våra djur kan vi fortsätta att äta saker som vi är mer vana vid, samtidigt som det hjälper till att underlätta för jordklotet, säger Karin Pontén, på Vår pr-byrå som inriktar sig på mat, dryck och måltid. SCA SHAPE 2 2015 13 JOHANNA BERGLUND FOKUS: MAT FROM RUSSIA Rysk favorit från Dominika Peczynski: SALTGURKA, HONUNG OCH SMETANA Rysk mat har oförtjänt dåligt rykte och är i själva verket världens bästa comfort food, tröstmat. Det menar artisten och kokboksförfattaren Dominika Peczynski, som ligger bakom kokboken ”Östeuropas kulinariska hemligheter”. – Rysk mat är verkligen originalversionen av comfort food. Det är mat man ska äta när man är deprimerad, livet är hemskt och man vill tröstäta, säger Dominika Peczynski som är född i Polen, men vars mamma växt upp i Ryssland och Tadzjikistan. Hennes kärlek till det ryska köket väcktes redan i barndomen och har genom åren stärkts av återkommande resor till Ryssland, som vuxen med det egna bandet Army of Lovers som uppträtt där vid ett flertal tillfällen. – Det första jag gör när jag kommer till Ryssland är att äta något med störrom och smetana. Finns inte det får det bli laxrom eller annan forellrom. Kornen är helt enorma, mycket rödare än här och smakar fantastiskt, säger Dominika Peczynski. Det ryska köket har ursprungligen influenser från en rad olika länder som Uzbekistan, Mongoliet och Frankrike. I hemmen äts oftast rejäl husmanskost med kött och potatis eller bovete som tillbehör. Middagen börjar vanligtvis med varm soppa, fortsätter med huvudrätt och avslutas gärna med fruktkompott som man ofta dricker. Förr gjorde bristen FOLIO Det här är ett recept som kan låta galet, men som alla brukar tycka är otroligt gott! 1. Ta en saltgurka och skär den i fyra stavar på längden. 2. Doppa varje stav i mycket honung och mycket smetana. Fuska inte med gräddfil eller crème fraiche. Smetana är ett absolut måste om du vill få till den riktiga ryska smaken och framför allt känslan. with love 14 SCA SHAPE 2 2015 på färska grönsaker att många gjorde inläggningar för att säkra tillgången under resten av året. Trots att det inte längre är nödvändigt är inlagda grönsaker fortfarande mycket populärt. Precis som svamp och bär i olika former. Vodka är en vanlig dryck, liksom te – som gärna dricks med en klick sylt. – I hemmen märks inte så mycket nya influenser från andra kök. Mycket beror på att det bara är en minoritet som reser utomlands och får inspiration därifrån. Men på restaurangsidan finns mycket att välja på. Den absolut vanligaste snabbmaten i Ryssland är sushi, säger Sam Klebanov, rysk filmproducent och tidigare programledare, som i höstas startade upp försäljning av LCHF-produkter i Ryssland via sajten lchf.ru. Bakgrunden var att Sam själv fastnade för LCHF och insåg att metoden var i princip helt okänd i Ryssland. – För ett halvår sedan var det cirka 30-40 Googlesökningar i månaden på LCHF. Nu är det ett par tusen plus många som inte kommer ihåg namnet utan söker på mitt namn i stället, berättar Sam Klebanov. Han menar att LCHF innebär ett helt nytt sätt att tänka för många ryssar, där de allmänna kostråden länge varit inriktade på kolhydrater. Dieter är över huvud taget ett relativt nytt fenomen bland den breda massan i Ryssland. – För 20 år sedan var det knappt någon som bantade i Ryssland. Då var tillgången till mat mycket mer begränsad och man fick passa på att äta det som fanns, säger Dominika Peczynski. FEM TYPISKA RÄTTER FRÅN RYSSLAND GETTY IMAGES ”Det första jag gör när jag kommer till Ryssland är att äta något med störrom och smetana.” 1. PELMENI rysk variant av dumplings eller ravioli, oftast fyllda med kött och serveras då med smetana, buljong eller ättika. Som efterrätt med söt fyllning 2. BLINIER boveteplättar, serveras traditionellt med smetana och rysk kaviar 3. BORSJTJ en soppa som oftast görs på rödbetor 4. BOVETE Hel bovete äts till måltiden på samma sätt som ris 5. INLAGDA GRÖNSAKER av alla olika sorter Allt vanligare med gemensamma bord TRENDEN ATT PLACERA människor som inte känner varandra vid gemensamma bord – com- munity tables eller communal tables – började som ett sätt för restaurangägare att få plats med fler gäster. För restauranggäster har detta nu blivit ett spännande sätt att lära känna nya människor. Här är några restauranger med community table: tLondon: Nopi i Soho, 1901 på Liverpool solodining.com/communaltable-list.html Street och Busaba Eathai i Soho tParis: Restaurant Chartier i Montmartre tS tockholm: Clarion Hotel Sign och Oaxen och Candelaria Krog & Slip tB erlin: Kimchi Princess och Long March tN ew York: Ma Peche eller se www. Canteen i Kreuzberg SCA SHAPE 2 2015 15 FOKUS: MAT ”Hej, har du ätit ris?” I Korea har maten så stor betydelse att den till och med står i centrum när människor hälsar på varandra. ”Hej, har du ätit ris?” är den i särklass vanligaste hälsningsfrasen. SEX TYPISKA RÄTTER FRÅN KOREA JOHNÉR 1. KIMCHI – fermenterade grönsaker 2. BULGOGI – kryddigt, marinerat nötkött 3. BIBIMBAP – ris med olika grönsaker, kött och ägg 4. CHAPCHAE – glasnudlar av sötpotatis som serveras med grönsaker och ibland kött 5. KIMBAP – som sushirullar, men innehållande osötat ris och grönsaker, ibland även kött. Äts ofta som picknickmat 6. KIMCHI JJIGAE – kimchi-gryta – När jag som vuxen flyttade till Korea undrade jag först varför alla frågade om jag hade ätit ris. Sedan förstod jag att det var så man hälsade. Korea har varit med om extremt fattiga tider, men för den som fått äta ris var allt ändå ganska okej, berättar Jennie Walldén, Sveriges Mästerkock 2013 och som specialiserat sig på koreanskinfluerad mat och som ursprungligen kommer från Korea. Som barn tillbringade hon mycket tid med sin mormor på den koreanska landsbygden. Där fick hon vara med om hur man odlade ris och brukade jorden. Mormodern gjorde sin egen soja och kimchi, fermenterade grönsaker som förekommer flitigt både som sidorätt och huvudingrediens i en rad koreanska rätter. – Fermenterad mat är stort i Korea. Klimatet är tempererat med varma, fuktiga somrar och väldigt kalla vintrar. Så förr var det här ett sätt att försäkra sig om att det fanns grönsaker under vinterhalvåret. Mormor brukade gräva ner krukorna med kimchi i jorden, som kylskåp. Men nuförtiden, när allt fler kvinnor arbetar är det många som köper färdig kimchi, berättar Jennie Walldén. De flesta i Korea äter lagad mat tre gånger om dagen, även till frukost. Nästan undantagslöst är det kvinnorna som lagar maten hemma. – Jag pratade med en av de mer framstående professorerna i teknisk biologi i Korea. Hon går upp halv sex varje morgon för att laga mat åt sin familj, till exempel ris, kött och soppa. Övriga måltider äts ofta ute eftersom både skoldagar och arbetsdagar är långa. Även om det numera finns arbetstidsbegränsningar är det många koreaner som har dubbla jobb. Och en skoldag i Korea kan börja med en privatlektion mellan sju och åtta, fortsätta med lektioner i skolan till 17, sedan ytterligare privatlektioner och läxor fram till midnatt. – Många pratar mycket om mat, var och vad man ska äta nästa måltid. Generellt sett är det billigt att äta ute i Korea. Spannet är stort, men det går mycket väl att äta gott för motsvarande 3 euro (ca 30 kronor), säger Jennie Walldén. En annan viktig aspekt på valet av mat är dess hälsobringande egenskaper. I Korea ses maten också som medicin. Den som fött barn ska till exempel äta algsoppa för att kroppen ska återställa sig. Och för den bakfulla finns förstås en speciell ”hangover soup”. – Synen på mat är mycket mer holistisk än i väst. Den ska fylla en funktion, vara välgörande och smaka mycket. Och den ska framför allt vara väldigt varm. Enligt ett koreanskt ordspråk kan man inte känna sig mätt förrän man har bränt tungan, säger Jennie Walldén. Maten har blivit en viktig del av resan SAMTIDIGT SOM det ökade matintresset i världen delvis beror på ett ökat resande, blir maten också en allt viktigare del av resan. En ny undersökning från resesajten Momondo visar att de flesta nordbor, sydeuropéer, amerikaner och ryssar hellre lägger pengar på god mat än på shopping, uteliv och boende när de befinner 16 SCA SHAPE 2 2015 sig på resa. Bra mat tillsammans med bra väder anses också ha en avgörande betydelse för att man ska känna sig nöjd med sin semester. Norrmän, svenskar och tyskar värdesätter god mat högre än avkoppling och glada medresenärer. Källa: Momondo, 2015 MAGNUS SKOGLÖF JENNIE WALLDÉN bor i Malmö, men kommer ursprungligen från Gwangju i Korea, där hon bodde till hon var sex år. Hon har vunnit ”Sveriges Mästerkock” och arbetar bland annat som kock i Nyhetsmorgon och Mitt kök på TV4. Jennie har också gett ut kokböckerna Smaker i mitt hjärta – Korea möter väst och Asiatiska smaker – försvinnande gott och enkelt att laga. RULLANDE VEDUGN Det är en vedugn på hjul. Och en container. På en lastbil. Den mobila pizzerian Del Popolo serverar traditionell pizza längs vägarna i San Franciscos dalgångar. VARDAGSMAT PÅ GATORNA HELA VÄRLDEN GÖR DET: Köar på trottoaren och köper lunchmaten från en liten lastbil. Streetfoodtrenden växer stadigt, och i bland annat USA och Storbritannien har street food egna event och festivaler. Duktiga matentreprenörer skapar egna streetfood-koncept för att stärka sina varumärken. Konceptet är enkelt. De specialinredda lastbilarna stannar till ett par timmar på en adress och erbjuder nylagade enklare lunchrätter till de som arbetar och bor i närheten. Genomslaget är stort och det är många som gärna tar en vietnamesisk macka, en snabb indier, en italiensk vedugnspizza eller tacos på språng. I Chicago blommar korvkulturen I CHICAGO är varm korv, hot dogs, mycket mer än snabbmat – det är en matkultur. Här finns mellan 2 500 och 3 000 hot dogställen och konkurrensen om de kräsna kunderna är knivskarp. De tyska invandrarna som slog sig ner i Mellanvästern på 1800-talet tog med sig korvkulturen från ”the old country”. Korvens popularitet gick hand i hand med 18 SCA SHAPE 2 2015 Chicagos stora sportintresse – hot dogs är perfekt mat vid spännande baseballmatcher på Wrigley Fields. Intresset för korv har satt sina spår, berättar den lokala mathistorikern Bruce Kraig i en intervju. – Vill jag starta ett gräl i Chicago behöver jag bara fråga ”vilket är sta’ns bästa hot dog-ställe?”. En äkta Chicago style hot dog ska låta ”snapp” när man biter i den, då har korven naturligt skinn. Den består av rent nötkött och serveras på ett mjukt bröd med sesamfrön. Några lämpliga tillbehör är tomat, hackad lök, inlagd gurka och gul senap. Men ketchup går bort. Den senaste korvtrenden är ”lyxkorvar” och en rad korvställen testar nya ingredienser. Källa: Vagabond FOKUS: MAT Snabb mat kräver snabba servetter Snabbmatsrestaurangerna är en viktig och växande målgrupp för SCA. Med innovativa servettlösningar för restauranger, och nu även drive-through, blir kundernas miljö trevligare och ekonomin för restaurangerna bättre. DET ÄR KANSKE INTE många som medvetet tänker tanken, men servetterna på en snabbmatsrestaurang har stor betydelse för helhetsintrycket. För restaurangbesökarna är det viktigt att servetterna är lättillgängliga, av bra kvalitet och fyller sin funktion. Men samtidigt som det ska vara enkelt att ta de servetter man behöver är det heller inte bra om det blir för många. Risken är då stor att de hamnar på golvet och det ser skräpigt ut. Onödig överförbrukning av servetter innebär dessutom en betydande kostnad för restaurangerna. – Vi erbjuder sedan länge pappershållare där man bara kan ta en servett i taget. Jämfört med en vanlig servetthållare innebär det att restaurangen kan minska förbrukningen avsevärt, säger Matthew Hirst, Global Director Arena Kitchen & Dining, SCA. 50-70 procent av försäljningen av snabbmat går idag via drive-through och här passar systemet inte lika bra. Eftersom det ska gå snabbt att färdigställa hela ordern behöver den som packar kunna ta fler servetter åt gången. – Vanligtvis finns en standard som säger hur många servetter som ska användas beroende på hur många rätter man beställt, till exempel en för hamburgaren, en för drycken och en för pommes friten. Det innebär tolv servetter för fyra personer, vilket tar tid att räkna fram. Och läggs servetterna fram i förväg finns risken att de ser använda ut, påpekar Matthew Hirst. Därför har SCA tagit fram ett nytt pappershållarsystem för drive through, där man genom att trycka på en knapp kan välja om man vill ha till exempel två eller fyra servetter på en gång. Tork Xpressnap – Det här erbjuder en lösning Image Line som är kostnads-effektiv, underlättar för personalen och gör arbetet snabbare, säger Matthew Hirst. SCA ÄR VÄRLDSLEDANDE på servetter via det globala varumärket Tork. I exempelvis USA kommer varannan servett som används på snabbmatsrestauranger från Tork. – Snabbmatsrestaurangerna har haft en fortsatt bra tillväxt även under föregående krisår. Nu kommer också ”fast casual dining” starkt, där det fortfarande handlar om snabbmat men med högre kvalitet och högre priser. Ett bra exempel är Chipotle som haft stora framgångar i USA, säger Matthew Hirst. Ny design prisas Många restauranger lägger ner hundratusentals dollar på att skapa en miljö som i varje detalj ska motsvara företagets image. Men man får inte glömma detaljerna som servetthållarna. SCA har tagit fram ett designat servettsystem som ger en exklusiv känsla. Den nya bordsdispensern heter Tork Xpressnap Image Line och har redan fått en prestigefull utmärkelse för sin formgivning, Red Dot Award 2014. – Det här är en premiumprodukt som inte funnits tidigare på marknaden och som möter ett stort behov, säger Matthew Hirst, Global Director Arena Kitchen & Dining, SCA. Bordsdispensern finns i två olika material, FSCcertifierad valnöt och aluminium. Ren omtanke i lunchlådorna Visste du att… smutsiga toaletter sänker restauranger Utsökt mat och fantastisk inredning i all ära, men om gästen möts av en ofräsch toalett är risken stor att det första besöket också blir det sista. Var fjärde gäst skulle till och med lämna stället omedelbart. UNDER 2013 lanserade SCA en informationskampanj i Indien om vikten av god handhygien i samband med måltider. Kampanjen genomfördes tillsammans med det unika indiska distributionssystemet – dabbawallas – i Mumbai. Varje arbetsdag transporterar 5 000 dabbawallas cirka 200 000 varma lunchlådor från förorterna tillll kontoren i centrum. SCA skickar med en våtservett och ett paket pappersnäsdukar av märket Tempo i lunchlådorna. Förra året fick åtta miljoner människor information om vikten av handhygien. SCA SHAPE 2 2015 19 INTERVJU ”Gör det nu” Magnus Groth är SCAs nye vd och en friluftsmänniska. Här avslöjar han sin ledarfilosofi och varför han borde ha tittat på klockan under Vasaloppet. MAGNUS GROTH FICK i början på året bara någon dag på sig att tacka ja eller nej till erbjudandet att bli vd för SCA. Beslutet var inte svårt. – SCA är ett företag med fantastiska medarbetare och bra produkter som kan underlätta vardagen för många. Vi har ett starkt produktutbud och en spännande framtid, både inom skogs- och hygienprodukter. Det var några av flera skäl till att jag tackade ja. Ändå verkar han, både yrkesmässigt och privat, ha varit mer än nöjd med sin förra position som Münchenbaserad chef för affärsenheten SCA Consumer Goods Europe. – Hela familjen trivdes väldigt bra i München, inte minst tack vare närheten till Alperna. Vi vandrade och åkte skidor, gärna till Kitzbühl för utförsåkning och till Seefeld när vi ville åka längd. Nu är det Sverige som gäller igen och vårt land bjuder ju också på fin natur och möjlighet till bra friluftsliv. Inriktningen framåt blir att fortsätta genom föra den väl etablerade strategin baserad på ledorden effektivitet, innovation och tillväxt. – SCA har genom en framgångsrik strategi omvandlats till ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag. Därför blir det inga stora strategiska förändringar. Vi ska fortsätta arbeta hårt för att uppnå våra mål. Det är viktigt att våra 20 SCA SHAPE 2 2015 starka varumärken fortsätter att växa, att vi har stark tillväxt på tillväxtmarknader och att vi är mest kostnadseffektiva i branschen, säger Magnus Groth. – Våra produktområden ligger rätt i tiden. Fler människor med högre levnadsstandard och medellivslängd innebär ökad efterfrågan både för hygien- och skogsindustriprodukter. Därför har SCA stor potential att fortsätta utvecklas och växa. Jag ser fram emot att driva den resan tillsammans med alla våra medarbetare, säger Magnus Groth. – JAG HAR MIN BAKGRUND i industrin och har ett stort affärsintresse. Det som gör SCA så spännande är produkterna, tjänsterna och möjligheterna till innovation som de erbjuder. Innovation kan vara allt från ett nytt förpackningsformat, en ny produkt, eller förändring av en befintlig produkt som förbättrar konsumenternas livskvalitet, att lyfta fram unika produktegenskaper, kostnadsreduktion eller förbättrad synlighet på hyllan. Under Magnus Groths första månader som vd har han besökt många delar av organisationen, från Asien till USA, varit med och invigt SCAs första fabrik i Indien och träffat många medarbetare, kunder, ägare och affärspartners. – Jag vill vara ute mycket i organisationen, både ”Det är bättre att ta ett beslut och agera än att avvakta.” SCA SHAPE 2 2015 21 INTERVJU Specialintresse: polarforskning Namn: Magnus Groth Ålder: 51 Familj: Fru och tre barn, två utflugna och en tonåring kvar hemma. Karriär: civilingenjör i skeppsbyggnad från KTH och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Boston Consulting Group, Vattenfall, Studsvik (vd), chef för SCAs mjukpappersverksamhet i Europa. I dag vd för SCA. Fritid: Skidor, segling och långfärdskridskor. ”Det kändes lite snopet att jag inte kom under sju timmar. Jag borde ha tittat på klockan sista milen.” för att lära och för att träffa medarbetare och kunder. Jag är intresserad av det operativa och av detaljer, allt från konsumenternas önskemål till kostnadseffektiva leveranser . Han framhåller att intresset för detaljer inte är detsamma som att vilja detaljstyra. Tvärtom hyllar han den svenska traditionen att delegera ansvar. – Jag har ”gör det nu” som ledstjärna. Då menar jag att vi ska utveckla verksamheten varje dag och att det ofta är bättre att ta ett beslut och agera än att avvakta. Samtidigt ska vi vara långsiktiga och uthålliga. Lösningen på de flesta problem finns ute i organisationen. Det handlar om att motivera alla att göra sitt bästa, säger han och tillägger: – Det viktigaste i en organisation är att ha bra och motiverade medarbetare. I en så stor organisation som SCA är det viktigt att alla förstår sina arbetsuppgifter och mål, och hur målen ska uppnås. Det är en förutsättning för att alla ska kunna göra sitt bästa med SCAs och kundernas bästa i åtanke. Vad utmärker en bra medarbetare? 22 SCA SHAPE 2 2015 – För mig är viktiga egenskaper att vara en lagspelare, ha stark integritet och mod att säga vad man tycker. Därtill viljan att göra sitt bästa för att nå sina mål. Det letar jag efter hos nya medarbetare. TÄVLINGSINRIKTAD ÄR ETT EPITET som förekommer i artiklar om Magnus Groth. En egenskap som förmodligen är en förutsättning för en karriär som gått från dubbla examina från KTH och Handelshögskolan via Boston Consulting Group, Vattenfall, vd-posten på Studsvik till SCA. Hans tävlingsvilja är lika tydlig på fritiden. Magnus Groth har avverkat flera maraton och Vasaloppets nio mil. – Min bästa tid i Vasaloppet är sju timmar och två minuter, men det kändes lite snopet att jag inte kom under sju timmar. Jag borde ha tittat på klockan sista milen, säger han med ett skratt och tillägger att det är tio år sedan. Skid- och löparintresset finns kvar men nu är det full fokus på affärer. Har också ett specialintresse för polarforskning. Tar sig till jobbet: Cyklade ofta i München, får se hur det blir i Stockholm, verkar vara lite farligare här. Läser: Pockettoppen och biografier. Just nu Den odödliga Henrietta Lacks (Rebecca Skloot). Det är en sann historia om hur cancerceller som utan familjens medgivande togs från en fattig kvinna som dog 1951 har bidragit till banbrytande forskning och flera nobelpris. FOTO: C ORINNA HALLORAN/TEAM SCA LAND I SIKTE målgången i Efter nio tuf fa månader till sjöss närmar sig redelserna inför Volvo Ocean Race för Team SCA. Men förbe gt tidigare. världens tuf faste havskappsegling började lån Läs mer på ww w.teamsca.com SCAs båt seglar under svensk flagg och representerar Kungliga Svenska Segelsällskapet (KSSS) och Göteborgs Kungliga Segelsällskap (GKSS). SCA vill få fler att NÅ SINA DRÖMMAR När SCA deltar med en båt i Volvo Ocean Race är det inte en slump att det enbart är kvinnor i besättningen. ”V i valde ett kvinnligt team eftersom 80 procent av SCAs konsumenter är kvinnor Vi vill lyfta fram dem i ett sammanhang som normalt domineras av män, förklarar Joséphine Edwall-Björklund, kommunikationsdirektör. Satsningen på den kvinnliga besättningen är i linje med vad SCA tror på och arbetar för, förklarar hon. Kvinnor över hela världen ska ha samma möjligheter som män att delta fullt ut i samhället – socialt, utbildningsmässigt och professionellt – och där kan SCA bidra, bland annat genom sina hygienlösningar, SCA SHAPE 2 2015 utbildningar för kvinnor och flickor samt genom samarbetet med FN-organet WSSCC där vi tillsammans arbetar för att bryta tabut kring menstruation. Vi undervisar unga kvinnor om menstruation och pubertet. Fler kvinnor än män lider av urininläckage och tillgång till inkontinensprodukter gör det enklare att fortsätta ha ett aktivt liv. Volvo Ocean Race är världens tuffaste offshore-kappsegling och intresset för tävlingen är stort. 2011-2012 års race följdes bland annat av över en och en halv miljard tv-tittare. – Som marknadsföringsplattform passar Volvo Ocean Race SCA perfekt då tävlingen är global och pågår över en längre period, med hamnstopp i för SCA viktiga marknader, säger Joséphine EdwallBjörklund. Vi vill nå så många människor som möjligt och öka kännedomen om SCA och våra produktvarumärken som TENA, Tork, Libero, Libresse, Lotus, Nosotras, Saba, Tempo och Vinda, säger Joséphine Edwall-Björklund. Hon är imponerad över Team SCAs utveckling sedan projektet tog sin början och deras prestationer i tävlingen. – Att lyckas i Volvo Ocean Race handlar inte bara om att vara duktig seglare. Det handlar om lagarbete, navigation, erfarenhet, muskelstyrka och att hantera en diet på frystorkad föda, minimalt med sömn och inte minst att kunna sköta den personliga hygienen ombord. Våtservetter, tvätthandskar och rengöringsprodukter från TENA och Tork ses som en lyx. – Vi har ett team som seglar bra ihop och är duktiga på sina individuella områden. De har tävlat mot några av världens skickligaste manliga havskappseglare och nått varje delmål med en fantastisk laganda. Nu håller vi tummarna att de blir den bästa kvinnliga besättningen i tävlingens historia och att de kan inspirera andra att satsa på sina drömmar. En prominent gudmor KRONPRINSESSAN Victoria är gudmor till Team SCAs båt och besätt- ning. Kronprinsessan och Team SCA träffades personligen för att diskutera utmaningarna och möjligheterna för laget i Volvo Ocean Race. Hon gav också besättningen en amulett som ska bringa tur. KVINNOR BAKOM KAMERAN Bara en personlig pryl var BESÄTTNINGEN i Team SCA får EN FOTOTÄVLING i samarbete mel- lan Team SCA och Getty Images, en av världens ledande bildbyråer, har lyft fram kvinnliga fotografer runt om i världen. Tio fotografer valdes ut och fick möjlighet att följa var sitt stopover i Volvo Ocean Race tillsammans med Team SCA. Bland annat har de dokumenterat lokala CSR-initiativ kopplade till kvinnor och hygien. www.teamscaacademy.com bara ha med sig en personlig tillhörighet var på sin jordenruntresa, men den får varken ta för stor plats eller väga för mycket. För de flesta i besättningen blev det troligen någon form av musikspelare som de kan använda när de ligger i sina kojer, eller något att skriva på. Andra har med sig sin favorithudvårdsprodukt, som en ansiktslotion eller ett läppcerat, eftersom hyn ständigt utsätts för saltvatten och vind. r e g n jo il v a p e d n a s Re UNDER HAMNSTOPPEN i Volvo Ocean Race har SCAs paviljong fungerat som en samlingspunkt för SCA, teamet och publiken. Två exakt likadana paviljonger har korsat haven – den ena alltid på väg till nästa etappmål. Varje paviljong åtföljs av containrar fulla med extrautrustning, segel, verktyg och annat som teamet behöver under uppehållet. Paviljongerna som är på vardera 600 kvadratmeter har byggts i Tyskland med certifierade trägolv tillverkade av virke från svenska skogar. SCA-ägda Bollsta sågverk i Sundsvall använde röntgenkameror för att välja ut det lämpligaste virket för att få slitstarka golv. VAD ÄR VOLVO OCEAN RACE? Världens tuffaste havskappsegling. Ca 40 000 nautiska mil över sju världshav. Gick av stapeln första gången 1973, då under namnet Whitbread Round the World Race. Evenemanget pågår nio månader med start den 4 oktober 2014 i Alicante, Spanien, och målgång den 27 juni 2015 i Göteborg Rutten går via elva städer i lika många länder – Spanien, Sydafrika, Förenade Arabemiraten, Kina, Nya Zeeland, Brasilien, USA, Portugal, Frankrike, Nederländerna och Sverige – och de tävlande lagen seglar totalt 38 739 nautiska mil, motsvarande 71 745 kilometer. 2014–15 Volvo Ocean Race är den 12:e upplagan av tävlingen Läs mer på www.volvooceanrace.com SCA I VOLVO OCEAN RACE DE UTVALDA Möt Team SCA, några av världens bästa kvinnliga seglare, alla med olika bakgrund, personlighet och talang. Här presenteras de av tränaren Brad Jackson: text ANNIKA WIHLBORG foto RICK TOMLINSON CAROLIJN BROUWER SALLY BARKOW USA Sally har varit ett namn i olympiska kretsar de senaste tio åren och har också deltagit i flera andra havskappseglingar. ”Sally har under de senaste tio åren satsat på olympiska tävlingar och är en skicklig teknisk seglare. Hon har också starka tävlingsmeriter.” Kommentar från tränare BRAD JACKSON, Nya Zealand, en Volvo Ocean Race-legendar som deltagit fyra gånger och vunnit tre. SCA SHAPE 2 2015 Holland Carolijn är en erkänt duktig flerskrovsseglare som deltagit i OS i både Sydney, Aten och Beijing samt i Volvo Ocean Race 2001-2002. Hon var den enda kvinnliga skepparen i Tornadoklassen i Beijing-OS.. ”Carolijn är en erfaren seglare vars olympiska bakgrund är en stor tillgång för laget.” ABBY EHLER SOPHIE CISZEK DEE CAFFARI Storbritannien Dee är den enda kvinnan som soloseglat jorden runt i båda riktningar. Hon har också hastighetsrekordet för enskrovsbåtar i damklassen av Round Britain and Ireland. ”Dee har stor erfarenhet av segling och är både en skicklig soloseglare och god lagspelare.” Australien/USA Fram till 2012 jobbade Sophie heltid i besättningen för Open 60-projektet som sponsrades av Hugo Boss. Bakom sig har hon mer än 60 000 sjömil, mestadels som fördäcksgast. Hon har seglat på några av världens mest kända kappseglingsbåtar, som Maxis Wilthing, Brindabella och Shockwave. ”Sophie är en av de yngsta i besättningen. Hon har lång erfarenhet av stora båtar och segling trots sin ålder.” SAM DAVIES Storbritannien Skeppare Sam är en skicklig soloseglare som har tävlat i två Vendee Globe och varit aktiv i den tuffa Open 60-klassen de senaste tio åren. ”Sam har god allround-seglingserfarenhet. Det gör att hon är användbar i många olika roller på båten.” Storbritannien Abby har tidigare erfarenhet av VOR, då hon var med i det senaste helkvinnliga laget ombord på Amer Sports Too år 20012002. ”Abby har deltagit i Volvo Ocean Race förut. Hon kan jobba hårt och är en god lagspelare, viktiga egenskaper ombord.” TEAMETS TRE TRÄNARE: JOCA SIGNORINI Brasilien Joca ingick som en del av Brasiliens kvallag för OS fram till 2000. Seglat Volvo Ocean Race tre gånger. AKSEL MAGDAHL Norge Aksel har seglat Volvo Ocean Race två gånger. Specialist på navigationsstrategi, vädernavigering, “performance software” samt analys. U ATT… VISSTE D ndidater 0 ka ... över 20 platserna te k ö s A? i Team SC JUSTINE METTRAUX Schweiz Justine har tidigare genomfört solohavskappseglingen Mini-Transat där hon blev bästa kvinnliga seglare i tävlingens historia. ELODIE METTRAUX Schweiz Elodie är en av fyra teammedlemmar under 30 och deltar tillsammans med sin syster Justine. LIBBY GREENHALGH Storbritannien Under de senaste sju åren har Libby arbetat som väderexpert för det brittiska seglingslandslaget med både juniorer och OS-seglare. I år vann hon sin klass i Warsash Spring Series. ”Libby har visserligen inte så stor erfarenhet av havskappsegling, men däremot en solid meteorologisk bakgrund som teamet har glädje av.” SARA HASTREITER USA Sara har tävlat i bland annat Caribbean 600, Newport to Bermuda Race, IRC Nationals och New York Yacht Club Race Week.. ”Sara är ett av de senaste tillskotten i teamet. Hon har inte erfarenhet av jorden runt-kappseglingar, men har goda fysiska förutsättningar och är både energisk och motiverad.” ANNIE LUSH STACEY JACKSON Australien Stacey har mer än 15 års erfarenhet av både kust- och havskappsegling, bland annat nio Sydney Hobart Race, TP52, Mumm 30 World Championships och ett Fastnet Race. ”Stacey har massor av erfarenhet från den typ av segling som dominerar i Volvo Ocean Race. Hon är en mycket mångsidig och tekniskt kunnig seglare med stor kunskap på flera olika områden.” Storbritannien Annie har medverkat i olympiska tävlingar sedan 2002 och också kappseglat i World Match Race Tour. Hon seglade matchracing i OS i London (Elliott 6m-klassen) och har tre världsmästartitlar i damklassen i denna seglingsgren. ”Annie har olympisk bakgrund, vilket är en riktigt bra merit i Volvo Ocean Race. Hon har kämpaglöd och sprider en massa positiv energi i teamet.” ”Elodie har haft en fantastisk utveckling. Hon är en mycket mångsidig och naturbegåvad seglare som kan täcka många positioner på båten och hon har en positiv attityd till teamet och de utmaningar som väntar.” TVÅ OMBORDREPORTRAR: ANNA-LENA ELLED (VÄNSTER) Sverige CORINNA HALLORAN USA Corinna och Anna-Lena turas om att arbeta som ombordreporter och följer med ombord under resan. De rapporterar från tävlingens ”frontlinje” och är länken mellan livet ombord och alla på land. De bloggar och lägger ut bilder och videoklipp varje dag. ”En av de yngre team-medlemmarna som har uppnått goda resultat i andra seglingstävlingar. Det hon saknar i erfarenhet kompenseras av hennes kampvilja.” LIZ WARDLEY Australien Liz Wardley är känd för åtskilliga titlar i Hobie Cat 16-klassen och för sina prestationer i olika havskappseglingar. 19 år gammal var hon skeppare i Rolex Sydney Hobart Race, och hon deltog i Volvo Ocean Race 2001–2002. ”Liz är en person som alltid fokuserar på sina mål. Hennes bakgrund inom solosegling är värdefull för teamet.” SCA I VOLVO OCEAN RACE STORMAR, STRÖMMAR OCH ISBERG Tränaren Aksel Magdahl som själv har deltagit i två Volvo Ocean Race, beskriver vad besättningen måste se upp för under färden. text LARS PORNE illustration EMMA HANQUIST 1 ALICANTE TILL KAPSTADEN Kappseglingstart 11 oktober, 2014. Kustnära segling i Medelhavet är krävande. Stiltjebältena i Atlanten måste korsas snabbt. Starka vindar innan de når Afrika. 2 KAPSTADEN TILL ABU DHABI Etappstart 19 november. Kyliga vindar första veckan. Många fiskebåtar och nät – det har hänt att tävlingsbåtar fastnat i utlagda nät. Färre pirater i området än tidigare. Hittills har inga tävlingsbåtar attackerats av pirater. 3 ABU DHABI TILL SANYA Etappstart 3 januari 2015. Motvind, åskväder, tung trafik, starka strömmar, fiskenät, fiskebåtar utan lanternor och krabb sjö som kan skada båtarna. Ericsson 3 råkade ut för att laminaten lossade från skrovet i det här området 2009. SCA I VÄRLDEN: USA t*OLPOUJOFOTQSPEVLUFS TENA t.KVLQBQQFS5PSL SCA SHAPE 2 2015 BRASILIEN t# BSOCMÚKPS#BCZ'SBM DryBaby t*OLPOUJOFOTQSPEVLUFS TENA, Biofral t7ÌUTFSWFUUFS-BCZGSFF SPANIEN t*OLPOUJOFOTQSPEVLter: TENA t.KVLQBQQFS5PSL Colhogar t4LÚOIFUTWÌSE Demak’up PORTUGAL t*OLPOUJOFOTQSPEVLUFS TENA t.KVLQBQQFS5PSL Colhogar t4LÚOIFUTWÌSE Demak’up FÖRENADE ARABEMIRATEN t*OLPOUJOFOTQSPEVLUFS TENA t.FOTTLZEE/BOB t.KVLQBQQFS5PSL 4 SANYA TILL AUCKLAND Etappstart 8 februari, 2015. Stark motvind i Sydkinesiska sjön norr om Filippinerna, de värsta vågsvallen i tävlingen. Bra insegling i Auckland i 10–15 knop, riktig ”champagnesegling”. Åska kan dock förekomma. 5 AUCKLAND TILL ITAJAI Etappstart 15 mars. Båtarna måste gå norr om isen i Antarktiska oceanen. Starka vindar och svår sjö vid Kap Horn. Navigatörerna måste välja att gå väster eller öster om Falklandsöarna. Kan vara avgörande. 6 ITAJAI TILL NEWPORT Etappstart 19 april. Måste passera stiltjeområdena snabbt. Mycket segling för halvvind, den kallaste etappen i Labradorströmmen, iskallt ombord, vattentemperaturen 3–4 °C. 7 NEWPORT TILL LISSABON Etappstart 17 maj. Påminner om Södra ishavet. Tävlingsbåtarna seglar så långt norrut som möjligt och använder sig av Golfströmmen. Här gäller det att se upp för isberg. 8 LISSABON TILL LORIENT Etappstart 7 juni. Stark nordlig motvind. Allt kan hända i Biscayabukten. Förhållandena kan vara mycket tuffa i hård sjögång. 9 LORIENT TILL HAAG Etappstart 17 juni. En sprintsträcka med depåstopp i Nederländernas administrativa huvudstad. 10 HAAG TILL GÖTEBORG Sista etappen i slutet av juni 2015. En tuff etapp, fyra dagars intensiv segling utan sömn. Tung trafik och starka tidvattensströmmar i Engelska kanalen. Oljeriggar och vindkraftverk i Nordsjön. Navigering genom skärgården fram till mållinjen i Göteborg. VISSTE DU A TT ... ... segla VO65-b åten i maxfart är so m att köra en cab genom bi ltvätten i 65 km/h? SYDAFRIKA tBarnblöjor: Cuddlers t.FOTTLZEE-JGFTUZMF t*OLPOUJOFOTQSPEVLUFS TENA t.KVLQBQQFS5PSL NYA ZEELAND tBarnblöjor: Treasures t.FOTTLZEE-JCSB t*OLPOUJOFOTQSPEVLter: TENA t.KVLQBQQFS Tork,Purex, Deeko, Handee, Sorbent KINA t# BSOCMÚKPS4FBMFS Libero, Babyfit t.FOTTLZEE-JCSFTTF Via t*OLPOUJOFOTQSPEVLUFS TENA , Dr P t.KVLQBQQFS7JOEB Tempo, Tork t5SÊWBSPSWJSLF NEDERLÄNDERNA t.FOTTLZEE-JCSFTTF t*OLPOUJOFOTQSPEVLter: TENA t.KVLQBQQFS5PSL&EFU Plenty, Tempo t4LÚOIFUTWÌSE Demak’up t4LPHTQSPEVLUTUFSNJnal i Rotterdam FRANKRIKE t#BSOCMÚKPS6Q(P t.FOTTLZEE/BOB t*OLPOUJOFOTQSPEVLter: TENA tMjukpapper:Tork, Lotus, Okay tTräindustriprodukter t5SÊWBSPS t4LÚOIFUTWÌSE Demak’up SVERIGE t#BSOCMÚKPS-JCFSP t.FOTTLZEE-JCSFTTF t*OLPOUJOFOTQSPEVLter: TENA t.KVLQBQQFS5PSL&EFU t4LPHTJOOFIBWNJMjoner hektar tMassa, LWC-papper, tidningspapper, kraftliner, trävaror och virke tSCA energi: vindkraft, skogsbränslen och bränslepellets SCA I VOLVO OCEAN RACE EN SVETTIG VÄG TILL TOPPFORM I en fridfull by på Lanzarote drillades tjejerna i Team SCA inför Volvo Ocean Race. Hårdträning med militär disciplin har vässat laget till toppatleter med starka psyken. text ANNA GULLERS foto RICK TOMLINSON Efter att på morgonen ha haft tuffa träningspass på land slipades seglingskunskaperna ute till havs. Varje dag. 26 SCA SHAPE 3 2014 014 01 FFEATURE EATURE En push-u p för S ödra till Ishavet. TEAMETS BÄSTA ÖVNINGAR 1 2 3 D e flesta som besöker Kanarieöarna är där för att njuta av naturen och solen. Dock inte seglarna i Team SCA vars månader på en av öarna hade ett helt annat syfte: Träningsläger! På Lanzarote togs laget ut och tjejerna drillades till fullfjädrade seglingsmaskiner. Dagarna var minutiöst planerade, från tidiga morgonen till kvällen, för att mentalt och fysiskt förbereda tjejerna för racet. Varje dag inleddes i gymmet, klockan sju – prick. Om någon kom en minut för sent såg Santi Casanova, teamets tränare, till att hela gruppen fick göra 20 extra burpees (en kombination av armhävning och upphopp). – Kvart i sju på morgonen var han kanske inte den första personen man ville möta, säger Dee Caffari som anslöt sig till teamet i mars 2014, det vill säga rätt sent. – Att komma med i laget sent var lite knepigt eftersom man måste lära sig hur teamet jobbar till sjöss, och så måste man komma ikapp rent fysiskt på gymmet. Jag visste att det skulle bli tufft, men jag gav allt hela tiden och tror jag växte i deras ögon när det gick upp för dem hur gärna jag vill det här. På piren i den stillsamma byn Puerto Calero har basen legat för Team SCA, den första satsningen på ett helkvinnligt lag i Volvo Ocean Race på mer än tio år. En del av besättningen hann tillbringa 15 månader här med gemensamma förberedelser, medan andra bara var med i sex månader. Sophie Ciszek säger att hon nådde sin fysiska toppform tidigt. – Jag hade inte hållit på så mycket med styrketräning före det här projektet, berättar Sophie. Däremot höll jag på med surfing, löpning och yoga vid sidan av seglingen, så det gick snabbt att bygga upp muskler. Det finns ingen universallösning för hur man bäst förbereder sig inför en tuff utmaning som Volvo Ocean Race. Alla har olika förutsättningar, och vad man behöver varierar beroende på mental inställning, kroppstyp, ålder med mera. – Träningsmässigt är ingen dag är den andra lik, träningsprogrammet varieras så mycket som 4 5 Pull-ups i alla möjliga olika varianter Knäböj och moment där knäböjar ingår Intervallträning – kort, högintensiv fysisk träning blandat med viloperioder Partnerövningar – träning tillsammans med en person med samma fysiska styrka för att sporra varandra ännu mer Laguppgifter och tävlingar – små grupper som kämpar mot samma mål. VISSTE DU ATT… ... varje seglare förbränner cirka 6 000-8 000 kalorier en tävlingsdag, beroende på förhållandena (mer vind och vågor betyder högre kaloriförbränning). ... under en träningsmånad äter teamet 45 kilo pasta, 120 kilo färsk fisk, 200 kilo apelsiner, 175 kilo vattenmelon och 1 560 smörgåsar? SCA I VOLVO OCEAN RACE FEATURE Inget fusk! Din kompis ser dig. EN EVIG BOOT CAMP möjligt, berättar Santi Casanova. Tjejerna har behövt jobba med en rad olika muskelgrupper och bygga upp sin kondition inför tävlingen. När Shape besökte gymmet var det pull-ups som gällde. – De har tränat i 4-veckorscykler, fem eller sex dagar i veckan, både i gymmet och utomhus, säger Santi Casanova. Detta i kombination med fysiskt och psykiskt krävande havssegling, dag och natt, enligt ett fast program, dag efter dag, vecka efter vecka. Utöver Santi Casanova har även en dietist, läkare, seglingscoacher och en sjukgymnast varit knutna till teamet. Trots all expertis och dess erfarenhet från tidigare race kan det vara svårt att föreställa sig allt som kan hända under den SCA SHAPE 2 2015 extrema kappseglingen, och de mentala förberedelserna är lika viktiga som de fysiska. – Vi hade så mycket erfarenhet runtomkring oss och andras berättelser inspirerade och gav oss en realistisk bild av vad som väntade, säger Dee Caffari. – De behandlade oss ganska tufft emellanåt och satte oss på prov både psykiskt och fysiskt, vilket har hjälpt oss att utvecklas, tillägger Sophie Ciszek. Men trots ett tufft schema hann tjejerna också njuta av livet på Lanzarote. – Efter en intensiv träningsperiod var det skönt med en utekväll tillsammans, det höll humöret och entusiasmen uppe och man fick känna sig normal. Det är viktigt för tävlingen att man har en balans på alla områden, säger Sophie Ciszek.” 07:00 Dagen startar på gymmet. 08:30 Frukost i teamhuset. 09:30 Laget träffas i marinan och båten iordningställs. Besättningen måste känna till allt som finns att veta om utrustning och material. 10:00 Ett möte med de fyra coacherna för att lägga upp dagens träning. 10:30 Coacherna och teamet kastar loss för runt sex timmas träning till havs. 16:30 Båten lastas av. 19:00 Middag i teamhuset. Intervjuer med olika medier, Skype-konferenser med mera. Livet ombord: FRYSTORKAD MAT OCH VÅTSERVETTER Försök att föreställa dig hur det är att sova, äta och hålla sig ren ombord på en berg- och dalbana. Abby Ehler, en av tjejerna i Team SCA, beskriver hur vardagliga ting blir utmaningar ute till havs. text LARS PORNE foto RICK TOMLINSON ATT ÄTA All mat ombord är frystorkad. Varje mål är fulladdat med kalorier för att besättningen ska få tillräckligt med energi. Abby Ehler säger att besättningen har provat flera märken av frystorkad mat och att en del är hyfsat goda. – Men konsistensen är mer som gröt eller barnmat, berättar hon. Vi har även snacks, energibars, torkad frukt och nötter. För att spara vikt på båten äter alla fem som jobbar under ett pass ur samma skål. Magen måste också vänja sig vid frystorkad mat. Den brukar suga åt sig vätska i magsäcken så man måste dricka massor av vatten. ATT SOVA Om du vill ha det någorlunda komfortabelt på sjön – då ska du inte segla en VO65-båt. Det är ett väldigt obekvämt sätt att ta sig över havet. Man sover i kojer tillverkade av kolfiber och för att inte falla ur kojen spänner man fast sig med ett säkerhetsbälte. – Vågorna som slår mot skrovet när man är uppe i 20 knop låter som fyrverkeripjäser visslande och exploderande runt huvudet. Och så ständig 40 graders slagsida. Att sova i kojerna är minst sagt en utmaning. Man sover alltid på båtens lovartsida. När båten kryssar måste alla hoppa ur sin koj och slänga sig i en koj på motsatt sida – efter att ha flyttat all utrustning till samma sida. När man seglar mot vinden, kryssar, med många slag, blir det inte mycket sömn att tala om. Man har två pass, båda med fyra timmars arbete, följt av fyra timmars rast för att Mysigt och bekvämt? äta och sova. – Vi kommer inte att få tillräckligt med sömn – tre till tre och en halv timma om man har tur. Men man vänjer sig. HYGIEN Att få tvätta sig är ren lyx, förklarar Abby Ehler. Det finns bara en toalett, inget varmvatten och ingen tvättho för att tvätta sig eller sina underkläder. – Vi använder SCAs produkter, som TENA och Libresse våtservetter, för att hålla oss rena. Och TENA:s tvättvantar och smarta schampooprodukt. SJÖSJUKA Abby Ehler vet hur det är att segla i Antarktiska oceanen i stormvindar och hög sjö. – Det är som en berg- och dalbana – man flyger nedåt i vågdalarna, det är fruktansvärt, och sedan lyfts man sakta upp på nästa vågtopp. Hon berättar att sjösjuka är individuellt, och att man får ”sjöben” efter ett tag. Japp, det här är en toalett. Havets läckerheter? SCA I VOLVO OCEAN RACE Det hänger på detaljerna FÖRESTÄLL DIG hur det skulle vara att ute till havs fatta ett beslut om en kursändring på så lite som två grader under en timmas tid - en gir som kan vara skillnaden mellan att vinna eller förlora. Svindlande tanke, inte sant? Som i alla sporter på elitnivå är det ofta de små detaljerna som gör dig bättre än motståndarna. Volvo Ocean Race är det längsta sportevenemanget i världen. Team SCAs helt kvinnliga besättning tävlar mot några av världens främsta manliga kappseglare. – Tänk dig att vara kvinna och bestiga Mount Everest för första gången, utan syrgas, och dessutom kämpa för att komma till SCA SHAPE 2 2015 Richard Brisius “Det krävs nästan en övermänsklig mental styrka för att tävla veckovis till havs.” toppen först, och de du tävlar mot är de bästa manliga klättrarna som nått Everests topp. Det är ungefär vad Team SCA ska göra. Det är en enorm prestation bara att genomföra en jorden runt-segling, precis som det är att bestiga Everest. Och om man lägger till tävlingsmomentet blir det en ännu större utmaning, förklarar Richard Brisius, chef för Team SCA, som själv har seglat Volvo Ocean Race två gånger. – Det krävs nästan en övermänsklig mental styrka för att tävla veckovis till havs. Det man kan vara övertygad om är att minsta beslut och minsta detalj kan avgöra på vilken plats man slutar, säger Richard. Team SCA som tv-serie NÄR SCA TILLKÄNNAGAV sin medverkan i Volvo Ocean Race började även tv-produktionsbolaget Strix följa projektet. Ett TVteam har därefter dokumenterat hur Team SCA rekryterats och sedan tränats. Resultatet ”No ordinary women” har sedan premiären i juli 2014 visats i en rad länder i Europa, USA, Asien och Australien. I Sverige visades programserien i september. ”Det är en dokumentär i fyra delar där man får lära känna dessa fantastiska kvinnor vars dröm är att tävla i den tuffaste av havskappseglingar”, säger Christoph Michalski, chef för SCA Global Hygiene Category. I varje avsnitt följer vi seglarna bakom kulisserna, hör deras personliga berättelser och besöker dem i deras hemmiljöer. Serien har sänts under 2014 och 2015 i några av de större kanalerna på cirka 30 marknader världen över. TEKNIK Nästan alla pappersbruk har en anläggning för vattenrening som producerar pappersslamavfall. Ren t va tten PAPPERSBRUK Avlo pps vatt en Från avfall till kassako Tack vare ny teknik kan SCA snart omvandla tonvis med slam till något mer värdefullt och hållbart. text LARS ÖSTERLIND illustration ALEXANDER RAUSCHER P appersslam är pappersindustrins största restprodukt. SCA har 36 mjukpappersbruk i Europa som genererar 850 000 ton pappers-, avfärgnings- och avloppsvattensslam per år. Efter avvattning används merparten av slammet som konstgödning på åkrar eller bränns och används för att producera bioenergi. Askan som blir kvar efter förbränningen används som material vid exempelvis vägbyggen. I dag är det allt fler länder som ifrågasätter användningen av slam som gödningsmedel. Dessutom är förbränning kostsamt. Det krävs stora investeringar i dammfilter, gasrenare och annan utrustning för att rena stora luftutsläpp när slammet bränns vid 850°C. 24 SCA SHAPE 2 2015 Tänk om avfallet kunde hanteras mer miljövänligt och kostnadseffektivt, investeringarna i utrustning sänkas kraftigt och dyrbara mineraler återvinnas? För att uppnå detta stödjer SCA pyrolysprojektet REFILLS (Recovery of Energy and Fillers from Sludge). Projektet genomförs i samarbete med det spanska pyrolysteknik företaget Alucha och University of Twente i Nederländerna. PYROLYSPROCESSEN SKILJER SIG från vanlig förbränning. När slammet bränns med den traditionella metoden måste det först blandas upp med biomassa för att uppnå ett högre värmevärde. Pyrolysprocessen sker i en syrefri miljö i en sluten reaktor. Processen kräver ingen inblandning av biomassa och inga luftutsläpp som behöver renas eftersom reaktorn är sluten. Pyrolysreaktorn värms till 500°C, då alla återstående fibrer i slammet omvandlas till gas. Projektet startade för ett och ett halvt år sedan och befinner sig i en tidig utvecklingsfas. – Det fungerar i laboratoriemiljö och nu arbetar vi med att utöka processen. Vi har byggt en reaktor som klarar 10 kilo i timmen och i den kör vi SCAs avfärgningsslam. Nästa steg blir en mobil installation som hanterar 100 kilo i timmen som vi kan testa på flera av våra anläggningar. En fullskalig installation kommer att ha kapacitet för 1,5 ton slam per timme, säger Tom Berben, miljöchef på SCA. VIGNETTE Minerals Cirka 50 procent av avfärgningsslammet består av mineraler. MINERALER BIORÅOLJA RENINGSVERK Pap per ssla mav fall Vad är förbränning? ALUCHAS PYROLYSMODUL Vad är pyrolys? Bränsle Energi Bränsle Syre Energi Oxidering Mer energi Syre Kemisk omvandling ”Pyrolysgaserna kommer att återanvändas i våra ångkokare för uppvärmning i pappersproduktionen.” Tom Berben, miljöchef på SCA. PLANEN ÄR ATT BÖRJA installera den första enheten i juni 2016 – Pyrolysgaserna kommer att återanvändas i våra ångkokare för uppvärmning i pappersproduktionen och ersätter naturgasen. Förutom att spara energi minskar vi koldioxidutsläppen, berättar Tom Berben. Avfärgningsslammet innehåller också oorganiska ämnen, främst kalciumkarbonat (CaCO3). Vid den förhållandevis låga temperaturen i pyrolysprocessen omvandlas inte CaCO3 till aska. – Vår ambition är att kvaliteten på kalciumkarbonatet ska vara så bra att det kan säljas för återanvändning, till exempel i pappersindustrin. På så sätt skulle vi sluta kretsloppet, fortsätter Tom Berben. Blir projektet en framgång kan det innebära ett stort genombrott för slamhantering ur såväl kostnads- som hållbarhetsperspektiv. I dagsläget uppgår SCAs kostnader för bortforsling av avfärgningsslam till över 14 miljoner euro per år. En kostnad som försvinner helt med pyrolysprocessen. Kostnaden för värmeproduktion kan också sänkas ordentligt. – Vi skulle behöva tre eller fyra enheter för att bearbeta allt slam på en stor anläggning. Men det är fortfarande billigare än att installera en förbränningsstation som kostar 20-30 miljoner euro, säger Tom Berben. SCA SHAPE 2 2015 25 — WINNERS — TEAM SCA ACADEMY Issued by Team SCA Med KVINNOKRAFT i fokus Porträttera vanliga kvinnor som gör ovanliga saker. Så lanserade SCA och Getty Images ett globalt fotouppdrag med ett djupare budskap. U NDER ÅRET SOM GICK genomförde SCA en global fototävling tillsammans med Getty Images, en av världens ledande bildbyråer. Kvinnliga fotografer från hela världen har skickat in bilder som hyllar och dokumenterar inspirerande och självständiga kvinnor i olika miljöer. Tio vinnare fick chansen att dokumentera ett hamnstopp under Volvo Ocean Race. De samarbetade med den kvinnliga besättningen i Team SCA för att illustrera lokala CSRinitiativ med fokus i första hand på kvinnor och hygien. En ambition med att SCA deltar 26 SCA SHAPE 2 2015 med en kvinnlig besättning, Team SCA, i Volvo Ocean Race är att stödja kvinnors rätt att delta i samhället på lika villkor och ge dem tillträde till arenor som oftast är förbehållna män. På samma sätt är fototävlingen ett sätt att lyfta kvinnliga fotografer. Resultaten kommer att visas i London på ett event som Getty Images arrangerar under sommaren 2015. Här visas några av de vinnande bidragen. ........................................................ Se fler bilder på competitions.gettyimages.com/en/ competitions/team-sca-academy UTBLICK Zelda Gardner Johannesburg, Sydafrika GLÄDJE TROTS ALLT Glädje trots kampen för ett gott liv. Ellen Wissink Nijmegen, Nederländerna FLICKOR I KYOTO Jag har fotograferat två småflickor i Kyoto, som gärna klär sig som geishor. Raquel Clausi FISKARKVINNA SOM SKRIVER HISTORIA Carmen Serrano manövrerar sin fiskebåt en vanlig arbetsdag på Albuferasjön. Alecsandra Raluca Dragoi HEMKÄNSLA Mormors och farmors bröd får mig alltid att längta hem. Deras bakande är viktigt i vår familj. Valencia, Spanien Iasi, Rumänien Ana Caroline de Lima Santo Andre, Brasilien HÖGT I ANDERNA Högt uppe i den peruanska delen av bergskedjan Anderna säljer en väverska kläder som hon tillverkat av lamaull. SCA SHAPE 2 2015 27 — WINNERS — TEAM SCA ACADEMY Issued by Team SCA Jessica Pepper-Peterson Milano, Italien KRYDDMARKNAD Kvinnornas marknad i etiopiska Addis Abeba grundades av en välgörenhetsorganisation som erbjuder kvinnor yrkesträning och möjligheter att delta i den lokala ekonomin. Sara Strandlund Stockholm, Sverige Teo Jioshvili Tbilisi, Georgien 28 SCA SHAPE 2 2015 PAKISTANSKA KVINNOR Statsanställda i Lahore, Pakistan, strejkar mot sina arbetsvillkor. PANTERTANTER Sport ska handla om glädje och utmaningar oavsett ålder. I bilden till höger MAC Synchros team för 90-plussare. Barbara Fuentes Holly Powers LIVET En del i min bildserie“Kvarteret” som skildrar vardagslivet i Havanna, Kuba. En butiksinnehavare i en flytande by i Kina. Hon möter ett hårt liv med ödmjukhet och starka färger. Seattle, USA Zhouzhuang, Kina SCA SHAPE 2 2015 29 MARKNAD Hälsoinformatik ger bättre åldringsvård En värdigare tillvaro för de gamla och mer tid för personalen att göra ett ännu bättre jobb. Äldreboendet Viktoriagården i Kramfors har testat ett nytt sätt att individanpassa kontinensvården. text KARIN STRAND foto SCA och NORRLANDICUS TENA IDENTIFI ... ger personalen på ett äldreboende möjlighet att med hjälp av sensor teknik kartlägga en enskild persons urinläckage avseende både dygnsmönster och mängd under en 72-timmarsperiod. Data överförs till en webbportal där de presenteras på ett lättöverskådligt sätt. Underlaget används för att bedöma när individen behöver hjälp till toaletten, tidpunkt för byten och för att hitta rätt inkontinenshjälpmedel. 30 SCA SHAPE 2 2015 P Å VIKTORIAGÅRDEN i Kramfors försöker man se till de 40 vårdtagarnas individuella behov. Det gäller även användandet av inkontinensprodukter. – Vi brukar väga blöjorna och mäta urinmängden för att hitta rätt storlek på inkontinensskydden för varje individ, berättar sjuksköterskan Inger Abrahamsson. Men vägandet är ett trubbigt sätt att hitta rätt. Och framför allt säger det ingenting om när under dygnet individen i fråga behöver kissa. Så när Viktoriagården fick möjlighet att delta i ett test av TENA Identifi från SCA var personalen genast med på noterna. Lösningen baseras på en sensor i inkontinensskydden som registrerar hur mycket urin som kommer från en individ och vid vilken tidpunkt. Informationen som samlas in under tre dygn ger underlag för en kontinensplan med individuellt anpassade inkontinensprodukter och toalettassistanstider. – Det finns stor potential för att förbättra, och framför allt individualisera inkontinensvården i Sverige, säger Isabella Scandurra, forskare i hälsoinformatik vid forsknings- och Ing-Marie Björn lägger in tiderna för toabesök och avvikelser i webb-verktyget. FORSKARE INOM ÅLDRINGSVÅRD Ulrika Lagnefors, SCA (i mitten) med Rolf Dalin och Isabella Scandurra, forskare vid Norrlandicus, framför äldreboendet Viktoriagården. utvecklingsprojektet Norrlandicus i Västernorrlands län, som genomfört testerna. Hälsoinformatik är kunskap om hur IT inom vård och omsorg kan förbättra förhållandena för brukare och personal och TENA Identifi var som klippt och skuren för att testas i en av Norrlandicus testmiljöer. Frågan om vem som ville vara med i försöken gick till Kramfors kommun och Viktoriagården. Att införa IT i vården på boendet innebar inte några som helst problem. – Det är ett jättebra verktyg, lätt att lära sig och enkelt att jobba med. Vid blöjbyte flyttar man bara en dosa. Det går inte att jämföra med att väga blöjor, säger Ing-Marie Björn, undersköterska. Fem av de boende deltog i projektet och efter de 72 timmarna blev det tydligt för personalen hur de borde förändra tidpunkterna för de assisterade toalettbesöken för testpersonerna samt vilka inkontinensprodukter som passar individen bäst vid olika tidpunkter. – Det allra mest slående var att vi kunde se de olika individernas kissmönster. Nu kan vi anpassa varje persons toalettassistans efter detta. Dessutom har de personer som deltog i testet kunnat gå NORRLANDICUS är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som undersöker nyttan av olika innovationer inom äldreomsorgen. Inom ramen för olika testmiljöer får privata och offentliga aktörer möjlighet att utvärdera nya produkter, tjänster och arbetssätt för att se om de tillför ett ökat värde i vård- och omsorgsprocessen samt om de stärker slutanvändarens välbefinnande och värdighet. Alla berörda, såväl de äldre, deras närstående som vårdpersonalen, är delaktiga i utvärderingen. Norrlandicus är initierat av Vinnova och finansieras av länsstyrelsen i Västernorrland. ”Det allra mest slående var att vi kunde se de olika individernas kissmönster. ” Inger Abrahamsson, sjuksköterska på Viktoriagården ner en storlek i inkontinensskydd, något som både är bekvämare för individen och billigare för verksamheten, säger Inger Abrahamsson. Isabella Scandurra understryker att det betyder mycket för en persons välbefinnande och värdighet att assisterade toalettbesök blir rutin och inkontinensskydden mer av en säkerhetsåtgärd. Inger Abrahamsson håller med. – Vi tyckte alla att det var fantastiskt att kunna kvalitetssäkra vården utifrån den enskilda personen. Så här skulle vi vilja göra med samtliga boende på Viktoriagården. SCA SHAPE 2 2015 31 MARKNAD På 1800-talet var de svenska skogarna kraftigt överexploaterade och hotades av förstörelse. I dag har medvetenheten ökat avsevärt och Sverige har mer skog än på flera decennier. text SUSANNA LINDGREN foto LENNART NILSSON Från avskogning ... N ÄSTAN 70 PROCENT av Sveriges yta är täckt av skog. I norr domineras skogsbeståndet av gran och tall med mindre inslag av björk och andra lövträd. Den industriella användningen av skog är ett relativt nytt fenomen. Vändpunkten för Norrlands skogar kom på 1850-talet. – Fram till dess hade skogen använts lokalt runt byar och små samhällen. Bara en liten del av skogsresurserna utvanns från stora områden, säger Lars Östlund som är professor i skogshistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. FÖRÄNDRINGEN KOM MED den ”Allt som kunde säljas avverkades utan någon som helst nyplantering.” industriella revolutionen och den växande efterfrågan på olika skogsprodukter. Ugnsbränd trätjära var till exempel en viktig produkt inom varvsindustrin. Ett annat exempel är pottaska, som framställdes genom förbränning av ved från lövträd och användes vid glastillverkning och tygfärgning. Detta ledde till en storskalig skogsavverkning för att försörja den växande sågindustrin. Uråldriga granar, 300 och 400 år gamla, höggs ner i de norrländska skogarna och flottades längs älvarna ner till kusten där timret såldes. 1800-talets andra hälft var en guldålder för de svenska skogsägarna. Sverige blev världens största exportör av sågverksprodukter och så småningom också av pappersmassa. 32 SCA SHAPE 2 2015 – Exploateringen eskalerade och utvecklades till en ren avskogning. Allt som kunde säljas avverkades utan någon som helst nyplantering, säger Lars Östlund. I början av 1900-talet började allt fler inse det ohållbara i att använda skogen på det här sättet. Forskningen resulterade i utvecklingen av det moderna skogsbruket. 1903 kom den första skogslagstiftningen och sex år senare inrättades Sveriges första nationalparker. – Den stora skillnaden mellan skogsbruket då och nu är att på den tiden handlade hållbarhet främst om återbeskogning med fokus på timmer. I dag strävar vi efter att bevara skogarnas biologiska mångfald. Sedan 1990-talet har en ökad medvetenhet bidragit till att ytterligare förändra skogsbruket. Certifieringar som exempelvis FSC® (Forest Stewardship Council) har blivit viktiga verktyg för att bevara våra skogar för framtida generationer, säger Lars Östlund. SVERIGES SKOGSBESTÅND har ökat kraftigt sedan början av 1900-talet när exploateringen var som värst. I mitten av 1920-talet var skogsbeståndets totala volym 1,7 miljarder kubikmeter. 2013 hade den siffran ökat med 95 procent till drygt 3,3 kubikmeter. Läs om hur modernt skogsbruk kräver planering minst hundra år framåt i tiden. VIGNETTE 100 år anses vara en bra omloppstid för en skog. Efter hundra år fortsätter trädet att växa men i långsammare takt. 25% av Sveriges skogsareal är skyddad och därmed exkluderad från avverkning. 2,5 Sett till skogsyta per invånare är Sverige ett av världens mest skogsrika länder. Vi har cirka fyra fotbollsplaner, eller cirka 2,5 hektar, skog per person. På 1950-talet gjorde Lennart Nilsson en fotografisk reportageresa i norra Sverige. Där skildrades skogen, det gröna guldet, och sågverken som framtiden. SCA SHAPE 2 2015 33 SCAs TOTALA SKOGSBESTÅND *miljoner m3 skog 275* 210* 130* Naturskyddsområden Contorta Lövträd Gran Tall 56 20 15 20 47 19 34 SCA SHAPE 2 2015 Hundra år. Så lång tid tar det för en tall att växa sig stor nog för att kunna användas till ett traditionellt svenskt trähus. Att sköta skog är att tänka minst ett sekel framåt. Skogen som planteras i dag ska avverkas om kanske hundra år. Dess värde för den biologiska mångfalden sträcker sig längre än så. ... till återbeskogning I EN TID DÄR kvartalsrapp- GETTY IMAGES orter verkar styra många företag är det unikt att ha ett 100-årigt affärsperspektiv. För SCA, Europas största privata skogsägare, sträcker sig framförhållningen mycket längre än en människas yrkesliv. Ett 100-årigt träd fortsätter att växa men i långsammare takt. Det innebär lägre intäktsökning. Därför anses 100 år vara en bra omloppstid för en skog, berättar Ola Kårén, skogsvårdschef på SCA. För att de 2,6 miljoner hektar skogsmark som ägs av SCA ska förbli produktiv även för framtida generationer är det lika viktigt att plantera nya träd som att ha en långsiktig avverkningsplan. – SCA inventerar sin skog med jämna mellanrum för att få underlag för hur skogen ska skötas på kort och lång sikt. Bland annat fastställs den uthålliga avverkningsnivån, det vill säga hur mycket skog som kan avverkas de närmaste åren utan att avverkningarna behöver minskas i framtiden, säger Ola Kårén. All avverkning måste anpassas efter skogens ålder. Och precis som i människovärlden kan det ibland råda en ”babyboom” i skogarna. För SCA är träden från den senaste ”babyboomen” mellan 0 och 40 år gamla. – Dessa skogar växer som bäst just nu men kan inte avverkas än på många år. Den första beräkningen gjordes 1949. Sedan dess har virkesförrådet, det vill säga volymen levande och växande träd, ökat med 50 procent. – Under samma tidsperiod har den uthålliga avverkningsnivån mer än fördubblats, säger Ola Kårén. Förra året gjordes en långsiktig avverkningsberäkning som visar att SCA under de kommande 1520 åren kan avverka ungefär lika mycket skog som i dag. Efter det kan avverkningen öka. FÖR SCA HANDLAR SKOGSBRUK också om att bevara. Det är kostsamt att undanta skog men det finns delar av skogsmarken som aldrig kommer att avverkas. För att bidra till den biologiska mångfalden och uppfylla kraven för FSC®-certifiering undantas sju procent av SCAs skogsmark, eller cirka 120 000 hektar, från avverkning. – Tack vare vår ekologiska landskapsplanering får vi en övergripande bild av var vi behöver spara skog, skapa lövdominerade skogar eller genomföra naturvårdsbränder för att efterlikna de naturliga processerna. Av naturhänsyn undantogs 14 procent av arealen i de områden som skulle avverkas i fjol. Dessutom har bolaget skapat tre mångfaldsparker. Det är naturområden på flera tusen hektar där minst halva skogsmarksarealen ska avsättas eller skötas för att gynna natur- eller kulturvärden. Tanken är att det ska finnas en mångfaldspark inom var och en av SCAs fem skogsförvaltningar. Mångfaldsparkerna och SCAs övriga skogsmarker är tillgängliga för allmänheten. ”Under samma tidsperiod har den uthålliga avverkningsnivån mer än fördubblats.” Ola Kårén, skogsvårdschef på SCA SCA SHAPE 2 2015 35 SCA I VOLVO OCEAN RACE Glada SCA-ambassadörer i Sydafrika. Stående, från vänster: Jamie Wright, Storbritannien, Liezl Eriksson,Sverige, Allardt Stoffels, Nederländerna, Eva Franzén, Sverige, Eveline Boisvert, Kanada. Främre raden: Eva Dahl, Sverige,Jeroen Roosens, Belgien. Ambassadör på andra sidan jorden EVA DAHL Ålder: 45 Titel: Receptionist på SCA i Göteborg Bor: Göteborg Familj: Gift, två barn på 12 och 16 år, två dansksvenska gårdshundar. Intressen: Familjen, naturen, landstället i Dalsland, sköna skogspromenader med hundarna. Resmål: Sydafrika Det visste du inte om Eva: Jag är duktig på att fälla träd, både med yxa och motorsåg. Motto: Allt löser sig! 36 SCA SHAPE 2 2015 Eva Dahl är receptionist på SCA i Göteborg och hon älskar sitt jobb. ”Jag är vice president of first impressions”, säger hon med ett stort leende. När Volvo Ocean Race nådde Sydafrika var Eva en av de utvalda värdarna i SCAs gästpaviljong – ”gästerna kom som frågetecken och gick med ljus i ögonen.” text ANNE HAMMARSKJÖLD foto EVA DAHL och SCA ÄKTA ENGAGEMANG kräver ett varmt hjärta och det har Eva Dahl. Snart har hon arbetat i 26 år som receptionist på SCA i Göteborg. Hon är det första intrycket för alla besökare, från hantverkare till kollegor från hela världen - och då och då vd:n. – Jag är stolt över SCA, för vår känsla för produkterna och hur de hjälper människor. Vi arbetar med viktiga, stigmatiserade frågor som mens och inkontinens och kan göra livet bättre för andra. I oktober var Eva Dahl i Sydafrika som ambassadör för SCA. Tillsammans med fem kollegor från olika länder och affärsenheter arbetade hon som värd i företagets gästpaviljong under hamnstoppet för Volvo Ocean Race. Det var 3,5 mycket intensiva veckor och Eva uppskattade varje minut. – Vi som arbetade i paviljongen hade jätteroligt och blev snabbt väldigt tajta. Det var bra att vi kom från olika länder och affärsområden. Våra kunskaper kompletterade varandra och besökarna kunde få guidning på sitt eget språk. I paviljongen fick cirka 30 000 besökare veta allt om SCA, företagets historia och produkter. VINJETT – DET VAR JÄTTEROLIGT att gå runt med besök- arna och berätta om företaget och våra produkter. Det blev en aha-upplevelse för många. Vi mötte många underbara människor och kunde skicka med dem både information och produkter. Det kändes viktigt och roligt att kunna ge blöjor till en ung barnfamilj och bindor till en tonårsflicka. Eva Dahl upplevde många starka intryck under sin vistelse i Sydafrika som påverkade henne när hon ringde sin man. – Jag sa att vi kan avboka alla andra resplaner! Vi måste åka hit tillsammans. Dessutom lärde jag känna många lokalbor när jag jobbade i paviljongen, och vill gärna träffa dem igen. Eva Dahl sammanfattar tiden i Sydafrika som en något man bara upplever en gång i livet. Inte minst för tillfället att följa Volvo Ocean Race på nära håll. Besättningen och alla som arbetade för SCA kände en stark samhörighet. ”Vi mötte många underbara människor och kunde skicka med dem både information och produkter.” – Vi kände verkligen att vi är Team SCA allihop. Det var också väldigt roligt att träffa besättningen. Vilka fantastiska tjejer, jordnära och målinriktade på en gång. På plats blir det väldigt tydligt vilken enorm uppmärksamhet som tävlingen får och hur båten, seglen med loggorna på och vår kvinnliga besättning länkas till SCA och vårt miljötänk. Det funkar. I slutet av juni kommer Volvo Ocean Race till Göteborg och då tänker Eva Dahl vara med. – Om jag så ska ta semester och blåsa ballonger så ska jag vara med. Inte en chans att jag missar detta. SCA SHAPE 2 2015 37 SCA INSIDE Nyheter från SCA Stefan Löfven och Ulf Söderström. Statsminister Löfven träffar SCA i Kina ISTOCKPHOTO TENA blir mode EN KLASS BLIVANDE modedesigners på prestigefyllda Drexel University School of Design i USA fick uppdraget att skapa plagg av materialen i TENAs inkontinensprodukter. Utmaningen från SCA var att inte använda något annat material, inte ens nål och tråd. – Till en början blev studenterna generade när vi pratade om inkontinens. Men det gick över när de fick veta mer om fördelarna med TENA-produkterna och friheten som de erbjuder. Detta var ett jättebra sätt 38 SCA SHAPE 2 2015 att bryta tabun, säger Eric Cohen, produktchef för absorbenter som arbetat med projektet. TENA-kreationerna visades upp i SCA:s paviljong under hamnstoppet för Volvo Ocean Race i Newport, Rhode Island i maj. I MARS BESÖKTE statsminister Stefan Löfven Kina i två dagar. I samband med besöket bjöd ambassaden i Beijing in svenska företag i Kina för att träffa statsministern. SCA representerades av Ulf Söderström som är chef för SCA Asia Pacific. – Det var en ära att få representera SCA och svenskt näringsliv i Kina på mötet. Det var också en värdefull möjlighet att få presentera SCA som ett globalt ledande hygien- och skogindustriföretag med hållbara verksamheter runt om i världen, Kina inkluderat, berättar Ulf Söderström. Statsministerns besök skulle uppmärksamma att det var 65 år sedan Sverige som första västland etablerade diplomatiska relationer med Kina. VIGNETTE w Mexikanska kvinnor i Bikeathon INGENTING borde få hindra dig från att leva ett aktivt liv. Det är budskapet som Saba, SCAs varumärke för mensskydd, vill sprida med olika aktiviteter. Bland dem cykeltävlingen Saba Under lite knappt fyra månader har Saba motiverat drygt 60 000 kvinnor i Mexico City att delta i olika sportoch fritidsaktiviter. Bikeathon som nyligen genomfördes i Mexico City. Drygt 500 kvinnor trampade längs en av stadens stora genomfartsleder, Paseo de la Reforma. TENA Lady i sin första globala kampanj I BÖRJAN AV ÅRET lanserades för första gången en internationell TENA Ladykampanj med samma budskap i alla regioner. Kampanjen ”TENA Lets You Be You” genomfördes inledningsvis i USA och Europa. Nya namn i koncernledningen VOLKER ZÖLLER har utsetts till chef för SCAs affärsenhet Consumer Goods Europe. Dessutom har Ulrika Kolsrud utsetts till chef för Global Hygiene Supply Personliga Hygienprodukter och Donato Giorgio till chef för Global Hygiene Supply Mjukpapper. Samtliga tillträdde den 3 mars 2015 och ingår i SCAs koncernledning. På årsstämman den 15 april 2015 omvaldes styrelseledamöterna Pär Boman, Rolf Börjesson, Leif Johansson, Bert Nordberg, Anders Nyrén, Louise Julian Svanberg och Barbara M. Thoralfsson. Annemarie Gardshol och Magnus Groth nyvaldes. Pär Boman valdes till styrelseordförande. Sedan årsstämman har Anders Nyrén och Rolf Börjesson lämnat sina uppdrag i SCA. Volker Zöller Ulrika Kolsrud Donato Giorgio SCA SHAPE 2 2015 39 Bzzzz, babyn sparkar BABY BUZZ KALLAS ett så kallat duo-armband från Libero. Uppfinningen ger gravida kvinnor möjlighet att skicka en ”buzz”, en liten vibration, till sin partners armband när babyn sparkar. Tanken är att göra partnern mer delaktig i graviditeten. Baby Buzz lanseras i slutet av 2015. Handhygienprogram i Kina ISTOCKPHOTO MELLAN MAJ OCH september varje år drabbas allt fler barn i Kina av virusinfektionen hand-fot-munsjuka (höstblåsor) som främst sprids via händerna. I Shenzen genomförs därför det första större forskningsprojektet i Kina med inriktning på handhygien. Programmet pågår i sex månader och omfattar 18 förskolor och 2 200 hushåll. Syftet är att visa hur god handhygien redan i tidig ålder skyddar från sjukdomar som höstblåsor. SCA kommer att förse förskolorna med Tork-dispensrar, tvål och pappershanddukar för att stödja utbildningen av förskollärare. Vinda kommer att dela ut antibakteriella våtservetter. Ny anläggning i Indien SCA HAR INVIGT sin första anläggning i Indien för produktion av personliga hygienprodukter och mjukpapper. Anläggningen i Pune, i delstaten Maharashtra i mellersta Indien, tillverkar barnblöjor och mjukpapper för den indiska marknaden. Blöjorna säljs under varumärket Libero och mjukpappret under det globala varumärket Tork. SCA har varit verksamt på den indiska marknaden sedan slutet av 2013. Frankrike Storbritannien Tyskland Frankrike Frankrike Finland Global förpackningsdesign SCAS OLIKA toalettpappersmärken ska få en förpackningsdesign som ser likadan ut i hela världen. Det är första steget mot ett enhetligt varumärke för SCAs toalettpappersverksamhet. 40 SCA SHAPE 2 2015 Tyskland Ryssland Utseendet och känslan av varje produkt har anpassats. SCA INSIDE Lättanvända tvålbehållare Hjälp på hjul DEN 8 MARS startade Fredrika W W W. T H E B I K E R A M B L E . C O M Ek, tidigare anställd på SCA-ägda Bogrundet plantskola, sin jordenrunt-expedition på cykel. Under 1 000 dagar ska Fredrika cykla 4 000 mil. Längs sin väg samlar hon in pengar till ActionAid, en internationell hjälporganisation som arbetar med att bekämpa fattigdom med särkilt fokus på flickor och kvinnor. – Först tänkte jag göra resan för min egen skull, men jag märkte att den väckte stort intresse och det gav mig idén till insamlingen. Målet är 100 kronor per mil men jag hoppas på ännu mer. Att göra detta för ett välgörande ändamål ger mig inspiration att fortsätta cykla även under dagar då det känns tufft, säger Fredrika Ek. SCA är en av Fredrikas sponsorer. På hennes hemsida finns mer information om äventyret och hur du kan bidra till insamlingen. HUR SVÅRT KAN DET VARA att få tvål ur en dispenser?! Svaret är att det kan vara nog så besvärligt för människor med nedsatt styrka i händerna, som små barn, äldre eller personer med en skada. Därför lanserar SCA och Tork ett nytt sortiment av dispensrar som är mycket lätta att använda. Detta är den första dispenserserien på marknaden som godkänts som ”lättanvänd” av en extern organisation, Svenska Reumatikerförbundet. Tork tog kontakt med förbundet under 2011 när en ny och lättanvänd skumtvålslösning skulle utvecklas. Nu är hela Tork Elevation-dispenserserien godkänd. Följ Fredrikas resa på X www.thebikeramble.com Rena barnleken. SCA SHAPE 2 2015 41 SCA I VOLVO OCEAN RACE Från publik till deltagare Med kort varsel fick svenska Anna-Lena Elled möjlighet att förverkliga en dröm – att arbeta som ombordreporter på Team SCA-båten i Volvo Ocean Race (VOR). Shape fick en intervju från ett kärvt Södra oceanen, två dagar före rundningen av legendariska Kap Horn. text ANNA GULLERS foto AINHOA SANCHEZ/VOR Du brukar själv sitta på landbacken och kommentera VOR. Går det att förmedla till yttervärlden hur det är ombord? Vad får man inte med? Det är svårt att förmedla hur starka känslorna är här ute: Glädje, trötthet och ibland, när det är som mest extremt, rädsla. Det är otroligt vackert – allt är ytterligheter. Upplevelserna är extrema, oavsett om det handlar om action eller en vacker solnedgång. De här kontrasterna är svåra att förmedla. Livet är så intensivt, dygnet går så otroligt fort. Det händer mycket på 24 timmar Du har tränat med besättningen. Är det något du inte kunnat förbereda dig på? Livet ombord är svårt att träna på om man inte är ombord. Och att vara en del i laget – det tar tid att lära känna varandra på riktigt. Där märkte jag stor skillnad mellan det förra benet och detta. Vilken är den största utmaningen för en ombordreporter? Den största utmaningen för mig är att hålla utrustningen i gott skick. Miljön är extrem och 42 SCA SHAPE 2 2015 inte speciellt kompatibel med elektronik och kamerautrustning. Det är kallt, varmt, fuktigt och massor med saltvatten överallt. Jag lägger mycket tid på att hålla utrustningen i så gott skick som möjligt! Har du samma dygnsrytm som de andra som jobbar i fyratimmarspass, eller har du en egen sömncykel? Nej, vi har inte riktigt samma dygnsrytm. Jag kan ju göra mitt jobb, fota, filma, på dagarna när det är ljust och sova några timmar på natten när det är mörkt. Jag försöker hjälpa till så mycket jag hinner med mat och städning. Vi lever enligt europeisk tid, oavsett var vi är i världen. Du drabbades av sjösjuka, hur hanterade du det? Blir man sjösjuk gäller det att äta och dricka trots att det är det sista man har lust med. Förlorar man för mycket energi och vätska är det svårare att återhämta sig och det sista man vill är att bli ”sjuk” och en belastning för laget i stället för en resurs. En seglande ingenjör Anna-Lena Elled, 39, startade och driver segeltidskriften Search Magazine. Hon har akademiska examina i bland annat elektroteknik samt energi- och miljöteknik.
© Copyright 2025