1. No category

Ökad kunskap om gröna tak
Increased knowledge of green roofs
Nicole Nelin
Susanne Roth
Huvudområde (el. motsv.): Byggingenjörsprogrammet
Handledare: Torbjörn Larson, COWI AB & Göran Hellborg
Oktober 2015
Ökad kunskap om gröna tak
Vilka faktorer är viktigast och mest begränsande vid val av gröna tak?
Increased knowledge of green roofs
Which factors are the most important and the most limiting when making the
choice of green roofs?
Examensarbete – Byggingenjör 180 hp
VT15
Nicole Nelin
Susanne Roth
Handledare:
Torbjörn Larson, COWI AB & Göran Hellborg
Förord
Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng som utförts på
Byggingenjörsprogrammet vid Malmö Högskola. Examensarbetet ingår som avslutande
moment i våra högskoleingenjörsstudier omfattande 180 högskolepoäng under vårterminen
2015.
Ett stort tack vill vi framförallt rikta till vår externa handledare Torbjörn Larson, Vice
President inom Environment Southern Sweden på Cowi AB, som tidigt engagerade sig i vår
projektidé och som under hela arbetets gång visat stort intresse samt kommit med många
relevanta synpunkter och förslag. Tack för din vilja att hjälpa oss utföra detta på bästa sätt och
för att du tagit dig tid även i pressade situationer.
Vi vill även tacka Maria Nilsson på MKB som ordnade med studiebesök, visade oss runt på
Koggen i Malmö och besvarade våra frågor om gröna tak. Stort tack även till Vicevärden för
brf. Segevång som avsatte tid för att hjälpa oss finna svar på våra frågor angående papptak
och referensbyggnaden. Tack Klara Asp på Scandinavian Green Roof Institute, Torgny
Henriksson på Byggros, Fredrik Andersson på Veg Tech och Mårten Persson på Skånska tak
för att ni alla tagit er tid att svara på mejl, samtal och mängder av frågor angående gröna tak
och papptak.
Tack till alla de personer som tagit sig tid att svara på och skicka in era svar på
enkätundersökningen till oss. Ert engagemang och er vilja att delta har för oss varit
ovärderlig.
Sist men inte minst vill vi tacka två av våra lärare från Malmö Högskola, Jens Wittmiss och
Rolf Andersson, för all hjälp vi fått av er. Rolf för all tid du lagt ner då vi diskuterat
potentiella ämnen till examensarbete vilket i slutändan resulterade i detta examensarbete och
Jens för all hjälp och alla råd du gett oss angående dagvattenberäkningarna.
Bilden på försättssidan illustrerar Nanyang Technological University i Singapore (Top universities)
2
Sammanfattning
Omvärlden blir allt mer medveten om konsekvenserna av vår påverkan på miljön och vikten
av miljöförbättrande åtgärder samtidigt som den ekonomiska faktorn ofta väger tungt och är
styrande vid val av takbeläggningar. Många myter existerar idag om gröna tak och vi hoppas
med detta examensarbete kunna avfärda en del av dem. Syftet med examensarbetet var att
analysera de olika för- och nackdelarna hos gröna tak. Detta utfördes bland annat genom en
jämförelse mellan gröna tak och papptak med fokus på kostnader för material och montering
samt genom att undersöka skillnaden mellan takbeläggningarnas effekter på dagvattenflödet.
Vid kostnadsberäkningarna jämfördes totalkostnaderna mot fördelarna och nackdelarna hos
de olika takbeläggningarna. Dagvattenberäkningarna utfördes med översiktliga
handberäkningar med rationella metoden. Ett av målen med examensarbetet var även att
undersöka vilka av de gröna takens för- och nackdelar som utgör betydande faktorer vid val
av gröna tak eller då man väljer att avstå från dessa. En enkätundersökning med flervalsfrågor
användes för att undersöka detta.
Det är allmänt känt att papptak kostar betydligt mindre i inköp och montering än gröna tak.
Många är dock inte medvetna om att ett papptaks livslängd är ungefär hälften av vad ett grönt
tak kan uppnå. Med kostnaderna för material och montering och med hänsyn till
takbeläggningarnas för- och nackdelar blir det gröna taket endast ett fåtal procent dyrare än ett
papptak. Detta sett ur ett 40-årsperspektiv. Även i enkätundersökningen blev det tydligt att få
personer inom byggbranschen är medvetna om den stora fördelen med de gröna takens långa
livslängd. Det var endast ett fåtal som ansåg att detta var en viktig anledning till att välja
gröna tak. I enkätundersökningen kan man se att den främsta anledningen till att många väljer
bort gröna tak som takbeläggning var den dyra inköps- och monteringskostnaden. Brist på
kunskap var dessutom den andra största anledningen till att gröna tak väljs bort. Den största
anledningen till att man istället valde att anlägga gröna tak var fördelen med takets reducering
och fördröjning av dagvatten.
Dagvattenberäkningarna som utfördes visade att avrinningen tydligt hade minskas från taken i
det givna referensområdet om de anlagts med extensiva eller semi-intensiva gröna tak. Även
det totala dagvattenflödet i referensområdet skulle minskas påtagligt. Vattenmättnaden hos
gröna tak undersöktes vid ett 10-årsregn med en hög intensitet vilket visade att det skulle ta
flera timmar för ett extensivt respektive semi-intensivt grönt tak med given takarea att uppnå
vattenmättnad.
Med detta examensarbete hoppas vi bland annat kunna förmedla till byggbranschen att det är
viktigt att se takbeläggningen ur ett längre perspektiv. En på kort sikt dyr lösning kan löna sig
om man ser till de gynnsamma effekter en dyrare lösning kan ha över en längre period.
3
Abstract
The purpose of this essay is to analyse the advantages and disadvantages of green roofs. We
also investigate which factors that are the most important when choosing between green roofs
and other roofing materials. That is why we found it interesting to compare green roofs to
felted roofs. To see what the differences are between these roofing materials both from a costefficiency and a stormwater management perspective. We wanted to see if green roofs are
more cost-effective to use in long term since felted roofs are cheaper but only has a lifespan
about half as long as the green roofs. Considering this along with the advantages and
disadvantages of the different roofing materials it is clear that extensive green roofs has
comparable material and assembly costs to felted roofs in a 40-year period. The differences
between green roofs and felted roofs in stormwater management was examined by calculating
if the waterflow in a given area can be reduced if green roofs were to replace all the roofs.
These calculations showed that the stormwater flow from the roofs would lessen significantly
when replaced. Calculations for how long it can rain before green roofs are water-saturated
showed that with a consistent rain with a predefined intensity it would take several hours for
green roofs to reach water-saturation.
To investigate which advantages and disadvantages that are the most important to the Swedish
building industry when choosing between green roofs and other roofing materials, a
questionnaire with multiple-answer questions was drawn up. The results showed that the
greater costs of green roofs and shortage of knowledge is the first and second most common
reasons why the industry refrains from them. The most common reasons to choose green roofs
was its ability to reduce and delay the stormwater flow and its esthetical value.
4
Ordlista
Biotop – Miljö som kännetecknas av en viss kombination av omvärldsfaktorer exempelvis
klimat, salthalt eller florans sammansättning. Biotopens egenskaper bestämmer vilket växteller djursamhälle som kommer finnas där.
Evaporation – Avdunstning, vid den tidpunkt då ett ämne övergår från flytande form till
gasform.
Papptak- Papptak eller takpapp är gamla ord på en nu mera modern taktäckningsmetod. I
detta examensarbete syftar vi papptak av SBS-modifierat bitumen eller PVC-duk då vi
använder denna term.
Retention – Förmåga att hålla kvar.
Sedum – Örtsläkte, familjen Crassulaceae (fetknoppsväxter), vanliga på torr och stenig mark.
Fetknoppar kallas ibland felaktigt "fetblad", men detta är ett annat släkte inom samma familj.
I detta examensarbete syftar vi på de fetknoppsväxter som används på extensiva gröna tak när
vi använder begreppet Sedum.
Substrat - Är inom biologin den näring eller underlag som en bakteriekultur, djur och växter
får leva på. Olika substrat kan vara uppbyggda av både levande och icke-levande faktorer som
påverkar ett ekosystem.
Samtliga förklaringar ovan är hämtade ur Norstedts uppslagsbok (2003).
5
Innehållsförteckning
1.
Inledning ........................................................................................................................8
1.1 Bakgrund och problemformulering ................................................................................8
1.2 Syfte och frågeställningar ..............................................................................................9
1.3 Avgränsningar ...............................................................................................................9
2.
Metodbeskrivning ......................................................................................................... 10
2.1 Informationsinsamling................................................................................................. 10
2.2 Jämförelse av takbeläggningarna ................................................................................. 10
2.3 Enkätundersökning ...................................................................................................... 11
3.
Teori ............................................................................................................................. 12
3.1 Beskrivning av gröna tak ............................................................................................. 12
3.2 Fördelar med gröna tak ................................................................................................ 14
3.2.1 Dämpar buller ...................................................................................................... 14
3.2.2 Mildrar stadsklimatet............................................................................................ 14
3.2.3 Minskar risken för översvämning i städer vid plötsliga skyfall ............................. 15
3.2.4 Minskar behovet av stora dagvattensystem ........................................................... 15
3.2.5 Anses ge ökade estetiska värden ........................................................................... 16
3.2.6 Tar upp och binder luftföroreningar ...................................................................... 16
3.2.7 Skyddar underliggande takmaterial mot temperaturväxlingar ............................... 16
3.2.8 Isolerar byggnaden och sparar energi ...................................................................16
3.2.9 Lång livslängd...................................................................................................... 16
3.2.10 Grönytepoäng för exploateringsprojekt............................................................... 17
3.2.11 Biologisk mångfald ............................................................................................ 17
3.3 Nackdelar med gröna tak ............................................................................................. 18
3.3.1 Kan kräva mer underhåll än vanliga tak ................................................................ 18
3.3.2 Högre anläggningskostnad ................................................................................... 18
3.3.3 Begränsad taklutning ............................................................................................ 18
3.3.4 Kan kräva förstärkt konstruktion .......................................................................... 19
3.3.5 Längre och mer komplicerad projektering ............................................................ 19
3.3.6 Garantier på hållbarheten ..................................................................................... 19
3.3.7 Brandsäkerhet ...................................................................................................... 19
3.3.8 Kunskapsbrister.................................................................................................... 20
3.4 Konstruktion – Gröna tak ............................................................................................ 21
3.4.1 Projekteringsunderlag, AMA och RA ...................................................................22
3.5 Beskrivning av papptak ............................................................................................... 23
6
4.
Resultat......................................................................................................................... 25
4.1 Beskrivning av referensbyggnaden och referensområdet ............................................. 25
4.2 Jämförelse mellan gröna tak och papptak .................................................................... 27
4.2.1 Skillnader i kostnadseffektivitet mellan gröna tak och papptak ............................. 29
4.2.2 Skillnader i dagvattenflöde mellan gröna tak och papptak .................................... 31
4.2.3 Tid innan vattenmättnad uppnås hos gröna tak ..................................................... 34
4.2.4 Sammanfattning av resultaten gällande dagvatten ................................................. 35
4.3 Val av gröna tak – De mest betydande faktorerna ........................................................ 36
5.
Diskussion .................................................................................................................... 43
5.1 Skillnaderna mellan de olika takbeläggningarna .......................................................... 43
5.2 Betydande faktorer vid val av gröna tak ...................................................................... 44
5.3 Osäkerheter och brister ................................................................................................ 44
5.4 Examensarbetets fördelar och framtida användning ..................................................... 45
6.
Slutsats ......................................................................................................................... 47
Referenser ............................................................................................................................ 48
Bilaga 1 - Enkätformulär ...................................................................................................... 54
Bilaga 2 – Företag som medverkat i enkätundersökningen .................................................... 56
Bilaga 3 – Yrkesroller som medverkat i enkätundersökningen .............................................. 57
Bilaga 4 – Kommentarer: Vad tycker du är det bästa och sämsta med gröna tak? .................. 58
Bilaga 5 – Sektionsdata papptak ........................................................................................... 62
Bilaga 6 – Sektionsdata sedumtak ......................................................................................... 64
7
1. Inledning
1.1 Bakgrund och problemformulering
Det finns en mycket gammal tradition av levande växtlighet på tak i form av torvtak i
Skandinavien. Torvtaket var det vanligaste materialet för taktäckning på timmerhus fram till
1700-talets början (Stockholms Läns Museum). Så kallade gröna tak började anläggas i
Sverige under 1990-talet. Det är ett samlingsnamn för takbeläggningar med levande
växtlighet såsom gräs och sedum (Block & Bokalders, 2004). Denna takbeläggning är till
skillnad från det traditionella torvtaket ett tak med en stabil biotop som inte bryts ner med
tiden (Piga, 1995). Den moderna teknologin för gröna tak infördes i Tyskland under 1970talet och erbjöd en mer stabil lösning än tidigare system för exempelvis bevattningen av taket
(Green Roof Technology, 2014).
Vid ett besök på arbetsmarknadsmässan ARKAD på Lunds universitet hade vi flera samtal
med ledande företag inom byggbranschen. Det som blev påtagligt under dessa samtal var att
kunskaperna kring gröna tak i branschen fortfarande är klart bristfälliga. Även Robert
Rylander skriver i sitt examensarbete om gröna tak i urban miljö att ”Rätt kompetens saknas i
byggbranschen – de som jobbar med gröna åtgärder på byggnader är oftast inte själva i
byggbranschen” (Rylander, 2014, s. 19). Det är även allmänt känt att priset för att anlägga
gröna tak är högre än för traditionella tak, vilket troligtvis är en av de största anledningarna
till att beställare väljer att avstå från gröna tak (Rylander, 2014, s. 21; ByggAi). Anledning till
detta är bland annat kraven på tätskikt och avvattning är högre (ByggAi). Även tyngden av ett
grönt tak är en påverkande faktor då taket eventuellt kan behöva förstärkas (Byggros, c).
Eftersom konsekvenserna av vår påverkan på miljön idag blir allt viktigare samtidigt som
samhället strävar efter att spara pengar är det intressant att undersöka om det är fördelaktigt
att välja gröna tak. Det är dessutom av stort intresse för branschen att ta reda på vilka för- och
nackdelar som gröna tak har i förhållande till andra takbeläggningar. Detta för att förbättra
kunskapen kring gröna tak i branschen och samtidigt slå hål på myter.
Det förefaller inte finnas några tidigare studier angående kostnadseffektivitet hos gröna tak i
Sverige eller angränsande länder. Mindre arbeten och undersökningar i form av
examensarbeten och uppsatser från högskolor och universitet i Sverige har hittats som
behandlar kostnadseffektivitet hos gröna tak och gröna tak i samband med
dagvattenhantering. Dessa saknar ofta beräkningar och behandlar ofta andra typer av
frågeställningar som exempelvis gröna tak i urbana miljöer, biologi på taken,
anläggningstekniker, information om fördelar med och uppbyggnaden av gröna tak m.m. Vi
som skrivit detta examensarbete upplever därmed att det saknas information som gäller för
svenska förhållanden. Det finns några större undersökningar kring gröna tak och dess för- och
nackdelar som utförts utomlands i bland annat Canada och USA. Två av dessa artiklar är
skrivna av Clark, Adriaens och Talbot (2006; 2008), som tar upp några liknande
frågeställningar som detta examensarbete behandlar. Skillnaden mellan dessa länder och
Sverige är bland annat nederbördsmängd, nederbördsintensitet, storlek på städer,
bebyggelsetäthet samt konstruktionstekniker och energianvändning. Utöver ovanstående
skiljer sig troligtvis även kostnader vid exempelvis anläggning av gröna tak och
arbetskostnader. Den information som tas fram och granskas ovan och i andra undersökningar
har beaktats i detta examensarbete. Informationen som finns sedan tidigare är dock inte direkt
tillämpbar i vissa aspekter i Sverige och därför ansåg vi att ett behov fanns av detta
examensarbete. Byggbranschens åsikter om gröna tak har endast hittats i ett fåtal nya studier,
bland annat av Engel och Jernberg (2012), som är den mest relevanta studien.
Undersökningen fokuserar främst på ett fåtal personer från varje yrkeskategori. Därför ansåg
8
vi som skriver examensarbetet att det fanns ett behov av en bredare studie med fler aktörer
från olika yrkeskategorier inom byggbranschen. Inställningen till olika typer av hållbara
lösningar såsom gröna tak är relevant eftersom det krävs både entusiasm, intresse och
kunskap för att kunna hitta bra och hållbara lösningar för framtiden.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med examensarbetet är att analysera de olika för- och nackdelarna hos gröna tak. Detta
för att ge en ökad kunskap om omfattningen av de olika för- och nackdelarna samt om de
utgör en betydande faktor till varför man väljer eller avstår från denna takbeläggning. Med
ökad kunskap kan man komma fram till och skapa större förutsättningar för mer
kostnadseffektiva, miljövänligare och på sikt mer hållbara lösningar och metoder.
Följande frågeställningar har behandlats:
Hur skiljer sig ett grönt tak mot ett papptak med hänsyn till kostnadseffektivitet och
dagvattenavrinning?
Vilka faktorer är de viktigaste och de mest begränsande om valet står mellan grönt tak eller en
annan takbeläggning?
1.3 Avgränsningar
Examensarbetet har begränsats till att behandla extensiva och enklare semi-intensiva gröna
tak med ett jordskikt på maximalt 150 mm för att inte få för stor spännvidd på beräkningarna.
Vidare avgränsas takbeläggningarna till att endast innehålla sedum, gräs och örter samt ska
inte kräva någon form av bevattningssystem. Den referensbyggnad som används som grund
till beräkningarna i detta examensarbete har ett låglutande tak som till största del består av
papp och därför begränsas undersökningen till att behandla låglutande papptak. I detta
examensarbete syftar vi på papptak av SBS-modifierat bitumen eller PVC-duk då vi använder
denna term. Takbeläggningarna har jämförts över en 40 års-period vilket är en ungefärlig
minsta livslängd för ett extensivt grönt tak och dubbelt så lång livslängd som ett papptak
vanligtvis uppnår (Bianchini & Hewage, 2012; Omboende, 2013; ByggAi). Eftersom
examensarbetet har begränsats till enklare former av gröna tak behövs inga förstärkningar i
takkonstruktionen och därför behandlas inte detta i examensarbetet.
I kostnadsberäkningarna har inte kostnaderna för underhåll behandlats. Underhållet påverkas
av flera faktorer såsom växtval, substratdjup, väderleksförhållanden och geografisk placering
vilket gör underhållet för gröna tak och papptak mycket svårt att bedöma. Vidare har
dagvattenberäkningarna begränsats till att behandla en del av området Segevång i Malmö.
9
2. Metodbeskrivning
2.1 Informationsinsamling
En litteraturstudie användes för att finna befintlig och relevant litteratur kring ämnet. Detta
gjordes främst för att bygga på den egna kunskapsbanken samt för att få en större förståelse
för ämnet för att sedan kunna ställa relevanta frågor. Lämpliga leverantörer och sakkunniga
har kontaktats för att erhålla ytterligare information om de olika takbeläggningarna.
Ovanstående kontaktades även för att erhålla offerter av kostnaden för material och montering
gällande både gröna tak och papptak. Information om referensbyggnaden och referensområdet
inhämtades via förvaltaren av dessa. Därefter införskaffades även ritningar över
referensbyggnaden och referensområdet från stadsbyggnadskontoret för att ta reda på bland
annat taklutning, storlek på taket m.m.
Areamätning av referensområdet utfördes med Eniros mätverktyg från deras hemsida för att ta
fram samtliga areor för respektive delyta som grönytor, takytor och hårdgjorda ytor. De areor
som har samma ytbeläggning och därmed samma avrinning summerades därefter till ett värde.
Anledningen till att Eniros mätverktyg valts ut var att det är enkelt att arbeta med och förstå
samt lättillgängligt.
2.2 Jämförelse av takbeläggningarna
Jämförelsen mellan gröna tak och papptak har fokuserats på kostnadseffektivitet och
dagvattenhantering. Jämförelsen som behandlar kostnadseffektivitet utfördes under en 40årsperiod. Eftersom papptak har en livslängd på ca 20 år, vilket är ungefär hälften så lång
livslängd som gröna tak, ansågs en 40-årsperiod vara mer lämplig då båda takbeläggningarnas
livslängd ryms inom denna tidsperiod. I jämförelsen undersöktes bland annat vad som händer
med takbeläggningarna över tid, material- och monteringskostnader, vilka för- och nackdelar
de olika varianterna har m.m. Rimligheten på de offerter och kostnadsförslag som används i
jämförelsen kontrollerades med hjälp av programmet Sektionsdata som finns på Malmö
högskolas datorer. Vid examensarbetes uppstart erhöll vi ett exempel på en kostnadsberäkning
av ett extensivt grönt tak från ÅF som i detta exempel valt att använda programmet
Sektionsdata. Därför ansågs programmet lämpligt att använda även till våra beräkningar.
Manualen för programmet Sektionsdata finns på följande hemsida:
http://www.wikells.se/sd_nyb.aspx. En instruktionsfilm för programmet finns även på
följande hemsida: http://www.wikells.se/intro.aspx. Alternativa kalkyleringsprogram som inte
använts är Vico Office och BidCon som även de finns på Malmö högskolas datorer. Vico
Office användes inte då det baseras på att det finns en inlagd 3D-modell av byggnaden i
programmet, vilket saknas för referensbyggnaden. BidCon kunde inte användas eftersom
programmet inte innehåller några kostnadsförslag för gröna tak.
Jämförelsen som behandlar bland annat dagvattenavrinningen från taken i referensområdet
har utförts med hjälp av handberäkningar enligt den Rationella metoden. Denna metod finns
beskriven i andra upplaga av boken Vårt vatten skriven av Viveka Lidström som vi tidigare
använt i en kurs på Malmö högskola. Vi valde att arbeta med denna metod eftersom den
sammanlagda takarean är förhållandevis liten och utgör endast några fåtal hektar i jämförelse
med hela referensområdet på 28 hektar. Rationella metoden ger rimliga svar för mindre
områden och därav valdes inte någon svårare metod eller beräkningsprogram. En annan
anledning till att handberäkningar valts är att inga beräkningsprogram för dagvatten har
funnits att tillgå på Malmö Högskolas datorer. En översiktlig uppskattning för dagvattenflödet
10
i hela referensområdet utfördes också med den rationella metoden för att få en anvisning om
hur stora dagvattenflöden som finns i referensområdet. Detta för att kunna avgöra om
skillnaden i avrinning från papptak och gröna tak är stor eller så pass liten att den är
försumbar i ett helt område. Eftersom området kan betraktas som nära rektangulärt och de
olika ytbeläggningarna är jämnt fördelade över området bidrar detta även till ett bättre värde
med rationella metoden.
Beräkningen angående vattenmättnad har utförts för att undersöka hur lång tid det tar för ett
grönt tak med referensbyggnadens storlek att bli vattenmättat. För att beräkna detta användes
faktorer som nederbördsintensitet, regnets varaktighet, takarea och information om hur
mycket vatten ett grönt tak kan förvara.
2.3 Enkätundersökning
För att undersöka vilka faktorer som är viktigast och mest begränsande vid val av gröna tak
eller en annan takbeläggning utfördes en enkätundersökning med en kvantitativ metod. Vi har
valt en kvantitativ metod eftersom syftet med studien är att ta reda på något som är mätbart,
exempelvis hur många och hur ofta m.m. Vi har valt att utföra undersökningen med hjälp av
en enkät då enkätundersökningar, precis som Ejlertsson (2014) beskriver, kan användas på ett
stort antal människor inom ett stort geografiskt område utan att ta upp allt för mycket tid och
arbete. Personerna som besvarar enkäten påverkas och stressas inte heller av en intervjuare
eller dennes sätt att ställa frågor. Det negativa med en enkätundersökning är enligt Ejlertsson
(2014) att det ofta blir ett stort bortfall på svarsfrekvensen jämfört med det antal enkäter som
skickas ut. Bortfallet kan i vårt fall inte bedömas då enkäten mejlats ut efter telefonkontakt
med kontaktpersoner på företag som i sin tur vidarebefordrat den till ett valfritt antal
anställda. Enkätsvaren mejlades sedan tillbaka av kontaktpersonen. Trots det okända bortfallet
svarade totalt 69 personer på enkäten.
Det positiva med enkätundersökningen var att materialbearbetningen av svaren kunde inledas
förhållandevis snabbt efter att svaren började komma in vilket underlättade
sammanställningen. Eftersom vi ville kunna föra statistik över vad byggbranschen tycker om
gröna tak på ett relativt enkelt sätt valde vi att utforma vår enkät främst med flervalsfrågor.
Larsen (2009) menar att fasta svarsalternativ med fördel kan användas i enkätundersökningar
då samma fråga ställs till ett stort antal personer. Detta för att det ger bredd i undersökningen
men också möjligheter att på ett enklare sätt sammanställa och generalisera utifrån de resultat
som uppnås. Målet med vår enkätundersökning var att den skulle omfatta så många olika
aktörer som möjligt som är kopplade till byggbranschen. Detta för att få ett brett perspektiv på
vad olika yrkespersoner inom branschen anser om gröna tak. Enkäten utfördes anonymt
eftersom vi bedömde att respondenternas namn inte skulle påverka vårt resultat, så länge de
arbetade inom byggbranschen. I enkäten ombads dock de medverkande att ange sin
åldersgrupp och yrkeskategori. Enkätens utformning finns att se i bilaga 1. I bilagorna 2 och 3
kan ni även se vilka företag, yrkesroller samt hur många av dessa som medverkat i denna
enkät.
11
3. Teori
3.1 Beskrivning av gröna tak
Gröna tak är en byggnadsteknisk definition och ett samlingsnamn för tak med levande
växtlighet. Vanligtvis syftar det på tak med sedumväxter och gräs men på senare år används
namnet även som en benämning på de större takträdgårdar och takparker som anläggs, så
kallade intensiva gröna tak. Ett senare exempel på ett sådant är köpcentret Emporias tak i
Malmö. Gröna tak kallas även ibland för ekotak (Byggros, d; ByggAi).
Eftersom begreppet gröna tak är brett och olika utformningar av gröna tak har utvecklats har
begreppet delats in i tre olika kategorier av tak: Extensiva, Semi-intensiva och Intensiva gröna
tak. Dessa skiljs åt genom olika egenskaper såsom substratdjup, typ av växtlighet och vikt.
Nedan följer en beskrivning av de olika typerna av gröna tak (Scandinavian green roof
institute, 2014).
Extensiva gröna tak är den enklaste och också den vanligaste typen av gröna tak. Det är den
billigaste lösningen för den som vill anlägga ett grönt tak eftersom det endast har ett tunt
substratdjup på ca 30-150 mm och som inte väger mer än 50-150 kg/m2 i vattenmättat
tillstånd (Scandinavian green roof institute, 2014; Veg Tech, a). Ett tegeltak väger ungefär
lika mycket som ett extensivt grönt tak med ett växtskikt på 50 mm, vilket betyder att om
taket är projekterat för att klara denna vikt klarar det även ett extensivt grönt tak. Detta bidrar
även till att priset hålls nere då inga konstruktionsmässiga förstärkningar behövs (ByggAi).
På extensiva gröna tak växer det endast sedum-, ört- och mossväxter som inte behöver något
djupt rotsystem för att överleva. Underhållet som krävs för denna taktyp är ogräsrensning och
eventuellt gödning 1-2 gånger per år (Byggros, b; Veg Tech, 2015g). Extensiva gröna tak eller
sedumtak, som de även kallas, är även den typ av gröna tak som klarar störst taklutning.
Enligt Byggros hemsida kan de, med hjälp av geoceller och stabilt kantavslut som förankrar
sedummattorna, anlägga ett sedumtak med lutning upp till 45 grader.
Figur 1. 8-tallet i Danmark - Ett bostadshus i utkanten av Köpenhamn. Ritat av arkitektbyrån BIG. Byggår:
2009, Yta: 1700 m². Extensivt grönt tak med sedumväxter (Veg Tech, 2015g).
Semi-intensiva gröna tak är ett mellanting mellan extensiva och intensiva gröna tak som
också kallas för halvintensiva tak (Byggros, b). Dessa tak kan innehålla allt ifrån tidigare
nämnda sedum- och örtväxter till gräs och mindre buskar. De har ett spann på substratdjup
12
som sträcker sig från extensiva till intensiva gröna tak, nämligen 120-250 mm och väger ca
120-250 kg/m2 i vattenmättat tillstånd. Tyngden av taket kan medföra att byggnadens
konstruktion måste förstärkas (Scandinavian green roof institute, 2014; Block & Bokalders,
2004).
De semi-intensiva taken liknar ofta ängar med olika sorters växter i olika färger. Eftersom
substratdjupet är något större än på de extensiva gröna taken finns det fler möjligheter att
designa taket med växter som exempelvis blommar vid olika årstider. Substratdjupet och
designen påverkar såklart priset som är något högre än det för extensiva gröna tak
(International green roof association, 2015a). Skötseln skiljer sig däremot inte nämnvärt från
det extensiva taket då ett semi-intensivt tak fortfarande kräver ogräsrensning och gödning
ungefär 1-2 gånger per år samt att jord kan behöva fyllas på då det efterhand förbrukas enligt
F. Andersson (personlig kommunikation, 19 maj, 2015), Byggros (b) och Veg Tech (2013h).
Figur 2. Optigreen Naturtak – Semi-intensivt grönt tak som är utformat för att kunna använda ett större urval av
växter som perenna plantor, vilda blommor, buskar etc. med minimalt underhåll (Svenska Naturtak, b).
Intensiva gröna tak kallas ibland också för takterrasser, takparker eller takträdgårdar. Detta
är den mest avancerade typen av gröna tak och har en växtlighet bestående av gräs, buskar
och träd (Byggros, d). På grund av de stora växterna behövs ett stort substratdjup för att
försörja dessa med näring och vatten. Substratdjupen ligger därför mellan 200-2000 mm
beroende på hur stora växter som planeras på taket. Ett sådant djupt substrat väger minst 200
kg/m2 i vattenmättat tillstånd (Scandinavian green roof institute, 2014).
Eftersom belastningen på dessa tak ofta blir stor måste takkonstruktionen också förstärkas
(Livingroofs.org, 2015e). Intensiva gröna tak är den dyraste typen av gröna tak. Taken fick
sitt namn på grund av att de kräver en hel del skötsel, precis som en vanlig trädgård, de blir
alltså arbetsintensiva (Byggros, b). De är även beroende av ett fungerande bevattningssystem
för att klara av perioder av torka (Sunda Tak, b).
13
Figur 3. Augustenborgs Botaniska Takträdgård (Foto: Scandinavian Green Roof Institute).
3.2 Fördelar med gröna tak
3.2.1 Dämpar buller
Studier har visat att substratdjup på 120 mm kan minska buller utifrån med ca 40-50 dB. Detta
på grund av att ljudvågorna absorberas av det mjuka växtskiktet och substratet
(Livingroofs.org, 2015g).
3.2.2 Mildrar stadsklimatet
Eftersom ett grönt tak isolerar och minskar maxtemperaturen på ett tak mildras den så kallade
Urban Heat Island (UHI) effekten. UHI-effekten eller värmeö-effekten uppkommer när
hårdgjorda ytor som asfalt, mursten, tak etc. ersätter vegetationen. Detta beror på att dessa
hårda ytor har ett högt albedovärde, dvs. att de reflekterar lite strålning och kan därmed bli
upp till 50°C varmare än den omgivande luften vilket värmer luften kring staden och skapar
en ”värmeö”. Värmeöarna är vanligtvis ca 2-6°C varmare än den normala temperaturen men
kan stiga uppemot 12°C högre vid enstaka tillfällen. Stigningar i temperaturen har flera
negativa effekter på miljö och klimat. Däribland en ökad efterfrågan på kylning vilket leder
till mer luftföroreningar som påverkar hälsan på de som bor och vistas i städerna vilket gör
städerna mindre attraktiva. Även regnvattnet värms upp på grund av UHI vilket påverkar och
får stora konsekvenser för känsliga ekosystem (Byggros, h).
Eftersom en stor del av stadens reflekterande yta består av tak, bidrar dessa starkt till UHIeffekten. Genom att öka albedo-värdet på stadens tak kan effekten minskas och temperaturen
sänkas (Byggros, h). Studier på gröna taks effekt på UHI har gjorts i flera länder. I en studie i
Toronto, Canada, förväntades UHI i staden kunna sänkas med ca 0,5-2 °C om alla tak skulle
ersättas med gröna tak. Detta skulle även innebära en reducerad energianvändning för kylning
med ca 12 miljoner dollar, ekvivalent med 2,37 kWh/m2 per år (Livingroofs.org, 2015j).
14
Traditionella papptak reflekterar ca 6-26% av solstrålningen (lågt albedo). Det som inte
reflekteras absorberas istället och avges som värme till området kring taket och byggnaden.
Gröna tak reflekterar mer solstrålning (högt albedo) vilket minskar absorptionen och därmed
värmeavgivningen till närområdet. Substratet och växterna isolerar mot både värme och kyla
vilket ger jämnare temperaturer under substratskiktet. Dessa tak tar dessutom upp en del
regnvatten vilket dels förhindrar uppvärmning av avrinningsvattnet och dels motverkar
uppvärmning av taket då växterna hjälper till med avdunstning (evaporation) från taket. Dessa
faktorer motverkar UHI-effekten (Byggros, h). Att sänka temperaturerna i städerna och skapa
ett bättre stadsklimat är en allt viktigare fråga då ungefär hälften är världens befolkning, ca
6,7 miljarder, bor i städer enligt en rapport av FN:s befolkningsfond UNFPA från 2008
(Svenska dagbladet, 2008).
Figur 4. Visar värmeö-effekten (UHI) och hur denna skiljer sig i olika områden (Byggros, h).
3.2.3 Minskar risken för översvämning i städer vid plötsliga skyfall
I områden med mycket hårdgjorda ytor ökar hastigheten och volymen på dagvattnet. Plötsliga
och stora skyfall skapar därför en överhängande risk för översvämningar eftersom
dagvattensystemen inte klarar av att ta hand om allt vatten på samma gång (Berndtsson,
2009). Gröna tak magasinerar en viss volym av regnvattnet och minskar dessutom hastigheten
på ytavrinningen från taket. Ett flertal faktorer påverkar takets förmåga att ta hand om
dagvattnet, exempelvis taklutningen, taktäckningstypen, vädret, takets ålder och storlek,
vindförhållanden, djup på substratskiktet osv. (Berndtsson, 2009).
3.2.4 Minskar behovet av stora dagvattensystem
I en studie som gjorts i Bryssel kunde det konstateras att om 10 % av alla byggnader skulle ha
extensiva gröna tak skulle avrinningen minska med 2,7 % regionalt och 54 % för varje enskild
byggnad (Mentens, Raes & Hermy, 2005). Enligt K. Asp (personlig kommunikation, 5 maj,
2015) är det svårt att ge exakta värden på gröna taks inverkan på dagvattenreduceringen
eftersom många faktorer spelar in, bland annat regnintensitet, nederbördsmängd, årstid,
substratsammansättning, underliggande lager, substrattjocklek, vegetation och taklutning. Det
finns generella riktlinjer för vad exempelvis tunna extensiva tak gör för reduceringen av
dagvatten. Tunna extensiva gröna tak kan ta upp ca 40-50 % av det årliga regn som faller på
taket. Retentionen ökar ca 1 % med varje 10 mm substrat som läggs på taket.
15
3.2.5 Anses ge ökade estetiska värden
Det finns studier som visar att visuell och fysisk kontakt med grönska ger flera positiva
effekter på människors fysiska och psykiska hälsa. De främsta positiva effekterna är bland
annat en märkbar reducering av stressnivåer samt en sänkning av hjärtfrekvens och blodtryck
(Livingroofs.org, 2015d). Anläggandet av gröna tak anses generellt kunna öka den enskilda
byggnadens värde med ca 2-5 % (Bianchini & Hewage, 2012). Enligt T. Henriksson och M.
Nilsson (personlig kommunikation 5 maj, 2015) är det i Sverige tveksamt hur mycket värdet
egentligen ökar. Generellt verkar branschen vara överens om att gröna tak inte ger någon
direkt värdeökning förutom att det höjer upplevelsevärdet. Antalet procent varierar beroende
på olika faktorer, exempelvis mäklare, kund, om taket är tillgängligt, vilken typ av grönt tak
det är och hur det är utformat och så vidare.
3.2.6 Tar upp och binder luftföroreningar
Precis som alla andra växter binder vegetationen på gröna tak partiklar i luften. De binder kol
naturligt genom fotosyntes. Koldioxiden som tas upp ersätts genom växternas fotosyntes med
syre (Edwards, 2014). Även kvävedioxid (NO2) och tungmetaller i luften minskas genom
användandet av gröna tak (Rowe, 2010; Livingroofs.org, 2015a).
3.2.7 Skyddar underliggande takmaterial mot temperaturväxlingar
På traditionella hårda tak kan temperaturerna på taket variera med 100 °C under ett år och
med hela 60 °C under ett enda dygn (International Green Roof Association, 2015b; Björk,
2004). Dessa temperaturskiftningar varierar beroende på takets konstruktion och färg samt
väderlek. En varm sommardag med intensiv sol kan ge taktemperaturer på uppemot 80 °C
medan motsatsen, dvs. kalla vinternätter kan sänka taktemperaturen till -30 °C (Edwards,
2014).
Gröna tak skyddar den underliggande takkonstruktionen från skador som uppkommer på
grund av ovan nämnda temperaturskiftningar, isbildning, frostsprängning och UV-strålning
(International Green Roof Association, 2015b). Växternas och substratets isolerande förmågor
jämnar ut den underliggande konstruktionens max- och mintemperaturer så att de på
sommaren oftast inte når över 30 °C och på vintern inte lägre än strax under fryspunkten
(Edwards, 2014; Sikander & Capener, 2014). Därmed minskar de rörelser och spänningar i
konstruktionen som annars uppkommer på grund av temperaturskiftningar (International
Green Roof Association, 2015b).
3.2.8 Isolerar byggnaden och sparar energi
Att gröna tak isolerar byggnaden och sparar energi gäller framförallt för byggnader med
oisolerad konstruktion. Dessa återfinns ofta i sydligare läder med mildare klimat. Byggnader i
Sverige är ofta välisolerade för att minska bland annat uppvärmningskostnader på vintern och
detta innebär att ingen betydande energibesparing kan fås ut av gröna tak i svenska
förhållanden. (Sikander & Capener, 2014; Edwards, 2014)
Det är inte möjligt att ge gröna tak ett U-värde eftersom utformningen kan skilja sig en hel del
mellan olika tak. Effektiviteten beror också på resterande takkonstruktion och takets riktning
(Scandinavian green roof institute, 2014).
3.2.9 Lång livslängd
Med regelbundet underhåll beräknas gröna tak ha en livslängd på omkring 40-55 år
(Bianchini & Hewage, 2012). K. Asp och M. Nilsson (personlig kommunikation, 5 maj,
2015) anser dock att takets livslängd är betydligt längre än så, om taket anlagts på korrekt sätt
16
och sköts enligt instruktioner. Mängden skötsel varierar också beroende på vilka växter som
finns på taket och hur de är anpassade till miljön. Det finns gröna tak som är över 100 år
gamla.
3.2.10 Grönytepoäng för exploateringsprojekt
Flera olika modeller av miljöklassificering förekommer inom byggbranschen, exempelvis
LEED och BREAM. I dessa modeller finns flera olika parametrar som bland annat
grönytefaktorn. I vissa kommuner som till exempel Malmö och Stockholm finns även så
kallade minimikrav på antalet grönytepoäng för exploateringsprojekt. Grönytefaktorn är en
faktor som ger poäng för olika grönytor där bland annat gröna tak ger höga poäng (Veg Tech,
2015f; WSP).
3.2.11 Biologisk mångfald
När vegetation tas bort för att skapa plats för nybyggnationer försvinner biodiversitet och
livsmiljöer från de levande varelser som lever där. Genom att anlägga gröna tak kan en del av
dessa livsmiljöer återskapas och den biologiska mångfalden i staden skulle gynnas. Olika
former av grönytor och gröna tak skapar olika biotoper som drar till sig olika arter av
småfåglar, insekter och mindre däggdjur. Grönytor och gröna tak kan även fungera som
korridorer och stråk som leder djuren till och mellan större grönytor (Scandinavian green roof
institute, 2014; Block & Bokalders, 2004; Dunnet & Kingsbury, 2010).
Figur 5. Biotoptaket på Koggen i Malmö, ett exempel på ett tak som byggts speciellt med den biologiska
mångfalden i fokus (Foto: Susanne Roth)
17
3.3 Nackdelar med gröna tak
3.3.1 Kan kräva mer underhåll än vanliga tak
Underhållet beror på vilken typ av grönt tak som anläggs. Ett enkelt extensivt sedumtak
kräver inte mycket mer underhåll än ett traditionellt tak. Lite underhåll är dock inte ekvivalent
med inget underhåll alls. Även om taket installeras med rotgenomträngningsskydd måste det
fortfarande rensas från ogräs och kontrolleras ca 1-2 gånger per år för att detta skydd inte ska
riskera att skadas. Ett intensivt grönt tak kräver till skillnad från ett extensivt grönt tak en del
skötsel eftersom det liknas mer vid en park eller trädgård och bör skötas därefter
(Livingroofs.org, 2015h; Veg Tech, 2015g; Veg Tech 2013h).
Biotoptaket på Koggen i Västra Hamnen, Malmö, kräver enligt M. Nilsson (personlig
kommunikation, 5 maj, 2015) ungefär lika mycket skötsel som ett extensivt eller enklare
semi-intensivt grönt tak. Det innebär tillsyn och ogräsrensning två gånger per år varav en av
dessa gånger inkluderar gödning. Detta beror på att taket är utformat som en strandäng med
växter som är väl anpassande till miljön och som inte kräver skötsel eller bevattning utöver
den naturliga nederbörden i området.
3.3.2 Högre anläggningskostnad
Det är allmänt känt att anläggningskostnaden för gröna tak överstiger den för traditionella tak
(Byggros, c). Detta beror bland annat på att kraven på tätskikt och avvattning är större än på
traditionella tak som papp eller tegel (ByggAi). Det tillkommer också en del kostnader på
grund av att uppbyggnaden hos takkonstruktionen skiljer sig något från den som normalt
används på traditionella tak eftersom det tillkommer lager som exempelvis
rotgenomträngningsskydd och vattenkvarhållande lager. Även växterna tillkommer som
kostnad. Taken kan anläggas med färdiga mattor som forslas till platsen och rullas ut eller så
kan växterna sås på plats (ByggAi).
Enligt T. Henriksson (personlig kommunikation, 5 maj, 2015) kostar ett extensivt grönt tak
med sedumväxter kostar ungefär 450 kr/m2 inklusive material och montering vilket är ungefär
detsamma som F. Andersson (personlig kommunikation, 19 maj, 2015) anser att det kostar.
Enligt T. Henriksson (personlig kommunikation, 5 maj, 2015) varierar semi-intensiva tak lite
mer i pris beroende på vilka växter som ska finnas med på taket men kan uppskattas till minst
650 kr/m2. Vilka poster kring uppförandet av taket som blir högst samt anläggningstiden
varierar beroende på taket. Exempelvis krävde biotoptaket på Koggen i Västra Hamnen,
Malmö, många timmars projektering och planering på grund av dess utformning enligt M.
Nilsson (personlig kommunikation, 5 maj, 2015). Den största kostnaden för detta tak var trots
det materialkostnaden och då främst kostnaden för substratet. Enligt T. Henriksson (personlig
kommunikation, 5 maj, 2015) brukar montagekostnaden vara högre än materialkostnaden på
semi-intensiva gröna tak eftersom det är mer tidskrävande arbete att plantera till exempel
perenner.
3.3.3 Begränsad taklutning
Taklutningen är en begränsande faktor vid funderingar på anläggandet av gröna tak.
Sedumtak kan anläggas på taklutningar mellan 0-20 grader utan extra förankringar, upp till 35
grader med förankring av geoceller och upp till 45 grader med geoceller och ett stabilt
kantavslut (Byggros, f). Maximal taklutning för semi-intensiva gröna tak är enligt Veg Techs
sortiment 14 grader. Det finns olika lösningar beroende på taklutningen, exempelvis har Veg
Tech en lösning för tak med lutning på 0-5 grader och en för tak med lutning på 5-14 grader
som standardlösningar (Veg Tech, b). Intensiva gröna tak eller takparker anläggs på helt platta
tak men kan formas med små kullar och variation med hjälp av växter och jordmassor
18
(Byggros, a). Enligt T. Henriksson (personlig kommunikation, 5 maj, 2015) bör det dock
nämnas att det är möjligt att anlägga gröna tak på brantare tak men att detta är en
kostnadsfråga och att låglutande tak är att föredra.
3.3.4 Kan kräva förstärkt konstruktion
Ett semi-intensivt grönt tak eller intensivt grönt tak med större substratdjup väger mer än ett
vanligt tak vilket medför att det tak som det ska anläggas på ofta måste förstärkas
konstruktionsmässigt för att klara av tyngden. Tunnare extensiva gröna tak väger däremot
ungefär lika mycket som ett vanligt tak och de allra flesta byggnader bör klara av att ha ett
extensivt grönt tak (Livingroofs.org, 2015i; ByggAi).
3.3.5 Längre och mer komplicerad projektering
M. Nilsson (personlig kommunikation, 5 maj, 2015) menar att även projekteringen och
projekteringstiden varierar kring gröna tak beroende på de olika typerna och om det är
standardlösningar från leverantören eller inte. Naturligtvis tar en intensiv takträdgård längre
tid att projektera än ett enkelt sedumtak. Längre projektering ökar även kostnaden.
3.3.6 Garantier på hållbarheten
De flesta leverantörerna av gröna tak har garantier gällande tätskiktets vattentäthet och
överlevnad av växterna på taket. Vissa tak, exempelvis de som är utformade för biologisk
mångfald ges enligt den brittiska hemsidan livingroofs.org ingen garanti. De menar att
kontrakten för dessa tak kan vara formulerade på ett sätt som endast antyder att det inte finns
några garantier, varken på tätskikt eller på växter. Det är därför viktigt att ta reda på vilka
garantier som finns på det tak som anläggs och att dessa är tydligt formulerade i kontraktet
(Livingroofs.org, 2015c). Enligt T. Henriksson (personlig kommunikation, 5 maj, 2015) är det
i Sverige ofta byggherren som ställer krav på vilka garantier som ska gälla. Byggros lämnar
vanligtvis 2-5 års garanti medan Veg Tech lämnar 2 års garanti vid materielleverans eller 5 år
vid leverans inklusive montage enligt F. Andersson (personlig kommunikation, 19 maj,
2015).
3.3.7 Brandsäkerhet
Jord som innehåller mycket organiskt material, torv och växter med stor andel biomassa bör
undvikas på gröna tak eftersom dessa utgör brandfara. Tjockbladiga växter som sedum löper
lägre risk att börja brinna och går därför bra att använda på taket (Scandinavian green roof
institute, 2014). Enligt företaget Byggros hemsida är deras sedumtak BG Sedummattor testat
och brandgodkänt enligt klassificeringen BROOF (t2) (Byggros, g). Sedumtak är den enda
lösningen på gröna tak som hittills är brandklassat i Sverige enligt M. Nilsson (personlig
kommunikation, 5 maj, 2015). Tak som inte har någon bevattning bör endast innehålla en
liten andel, ca 10 %, brännbart material (Livingroofs.org, 2015b). Därför är mineraljordar
utan lera och stenull som isolering bra alternativ för att minimera brandrisken. Det går också
att tillsätta krossat tegel och lava för att minska andelen jord och därmed takets vikt
(Scandinavian green roof institute, 2014). Gröna tak ska alltid, precis som andra tak,
installeras efter de riktlinjer som finns för att minska riskerna för skador, brand osv.
Riktlinjerna anger bland annat att takets alla perimetrar bör ha minst 500 mm singel runt som
ska fungera som en brandgata. Även andra lösningar för att minska riskerna vid brand finns
tillgängliga (Livingroofs.org, 2015b). På biotoptaket Koggen i Malmö berättar M. Nilsson
(personlig kommunikation, 5 maj, 2015) att man har lyckats få taket brandklassat genom att
lägga natursten 500-700 mm ut från fasaden. 1-2 meter ut från fasaden har man endast
planterat små växter och sedumväxter för att minska riskerna vid brand. Två meter ut från
19
fasaden har man sedan planterat gräsväxter samt andra högre växter som ger taket liv. Runt de
övriga kanterna på taket har man lagt en 300 mm bred remsa av natursten.
Enligt den brittiska hemsidan livingroofs.org (2015b) finns det oro för att vissa
försäkringbolag i Storbritannien inte är villiga att försäkra byggnader med gröna tak på grund
av ökad brandrisk. Detta gäller dock inte i Sverige kan vi konstatera efter samtal med
försäkringsbolagen Folksam och Dina Försäkringar (personlig kommunikation, 23 april,
2015). I Sverige finns det inga reservationer på gröna tak. De behandlas lika med andra
takbeläggningar vid brand och skador.
Figur 6 och 7. Biotoptaket på Koggen i Malmö, brandgatan runt om fasaden av natursten och mindre växter
samt sedumväxter närmast fasaden (Foto: Nicole Nelin).
3.3.8 Kunskapsbrister
Enligt hemsidan Livingroofs.org (2015h) samt Vicevärden för Brf Segevång (personlig
kommunikation, 23 april, 2015) råder det fortfarande brist på kunskap om gröna tak i många
länder. Även om takens historia är lång är de moderna lösningar som används fortfarande nya.
Bara de senaste 10 åren har intresset för gröna tak ökat och organisationer och företag som
specialiserar sig på gröna tak etableras fortfarande runt om i världen.
20
3.4 Konstruktion – Gröna tak
Ett enklare sedumtak med lutning kan byggas
upp på följande sätt:






Sedumlager (1)
Vattenkvarhållande filtduk (2)
Dräneringslager av 10 mm tjock filtduk
(3)
Tätskikt (4)
Kantavslut för att förhindra sedumskiktet
från att erodera
På takpanelen monteras en rostfri fotplåt
= ca 55 kg/m2 i blött tillstånd d.v.s. ungefär som
ett tegeltak (ByggAi).
Figur 8. System XSÖG 5-14. Sedum-ört-gräsmatta
som byggs upp på taklutningar mellan 5-14 grader
(Veg Tech, f).
Figur 9 och 10. Uppbyggnaden av kantavslut och fotplåtar som ska förhindra erodering hos gröna tak med
lutning (Veg Tech, 2015c).
Gröna tak bör alltid monteras med tätskikt kvalitetsmärkt med t.ex. P-märkning för att det ska
utgöra fullgott skydd (Scandinavian green roof institute, 2014). För att undvika skador på
tätskiktet från exempelvis aggressiva rötter från den ovanliggande vegetationen används ett
rotskydd. Extensiva tak med substratdjup på ca 20-50 mm behövs inte rotskydd eftersom inga
växter med stora rötter kan leva där. I dessa tunna substrat trivs bara mossor och sedumväxter
med svaga eller inga rötter alls. Med tjockare substratskikt ökar risken för ogräs med
aggressiva rötter (Scandinavian green roof institute, 2014; Edwards, 2014).
För avledning av vatten från taket används ett dräneringslager som även förhindrar erodering
hos jordskiktet. Risken för jorderosion ökar i proportion till takets lutning och ett kantavslut
behövs för att ytterligare förhindra erodering av taket. För platta tak finns det däremot risk för
vattenansamlingar och vattenpölar om inte vattnet avleds från taket. Sedumväxter trivs bäst i
varmt och torrt klimat och kan därför ta skada om de utsätts för stora vattenmängder under
lång tid. Dessutom ökar risken för ogrästillväxt vid ökad mängd vatten på taket (Scandinavian
green roof institute, 2014). Dräneringsmaterialet avleder inte bara vatten utan lagrar även en
del vilket hjälper växterna under torra perioder. För att förhindra att substratet sätter igen det
dränerande materialet läggs en fiberduk ovanpå dräneringsmaterialet (Scandinavian green
roof institute, 2014).
21
3.4.1 Projekteringsunderlag, AMA och RA
AMA och RA syftar på de allmänna material och arbetsbeskrivningar som finns för
anläggningsarbeten respektive råd och anvisningar till den förgående nämnda. När det gäller
sedumtak dvs. extensiva gröna tak med sedumväxter finns dessa beskrivna i AMA Hus 10.
Gröna tak finns även beskrivna i AMA Anläggning 13 och RA Anläggning 13 med nya koder
och texter angående gröna tak och liknande utföranden (Byggros, e; Svensk Byggtjänst, a;
Svensk Byggtjänst, b). Projekteringsunderlag och montageanvisningar för bland annat
sedumtak finns att inhämta på leverantörernas hemsidor. Även montageanvisningar som
behandlar kantavslut och fotplåt finns att inhämtas här (Veg Tech, 2015c; Veg Tech, 2015d;
Veg Tech, e).
22
3.5 Beskrivning av papptak
Papptak kan användas som underlag till tak med ytbeläggningar av exempelvis tegel eller plåt
men också som en egen takbeläggning. Att lägga tak med papp som ytmaterial är en tradition
som sträcker sig ca 200 år bakåt i tiden då man i huvudsak använde papptak insmorda i tjära
som måste tjäras om varje år (Lägga tak, 2010). Numera används mer moderna varianter av
papptak som exempelvis asfaltpapp som även är en billig och enkel variant av papptak eller
gummidukar som svetsas fast. Gummidukar ökar livslängden på taket men också priset (Blom
Westergren, 2014). I dagsläget är papptak ett ganska populärt ytmaterial eftersom det är en av
få ytbeläggningar som går att använda på låglutande tak (Lägga tak, 2010). Taklutningen
måste vara minst tre grader enligt Icopals standardlösning Top Safe 3° (Icopal). Det är
dessutom billigt och enkelt att lägga då pappen ofta kommer på rullar som rullas ut på taket
och spikas fast. Även slättäckning och självhäftande papp är vanligt förekommande i
branschen (Lägga tak, 2010).
Papptak behöver, precis som andra takmaterial, underhållas och detta bör göras när taket är
varmt för att minska risken för sprickbildning (Lägga tak, 2010). Underhållet består av årlig
kontroll av taket samt påstrykning av tjära eller asfalt vart tredje till femte år. På utsidan
kontrolleras det att inga sprickor, bubblor, glipor eller hål har uppstått i pappen. Om det har
uppstått bör det lagas snarast. Eftersom papptak är känsliga för vind och vattenansamlingar
kontrolleras det även om vattenpölar ligger kvar på taket efter hårt regn. Om det uppstår
sprickor på samma ställen som det uppstår vattenansamlingar kan taket börja läcka in.
Hängrännor bör regelbundet rensas från löv och skräp. Innertaket kontrolleras så inga
missfärgningar eller fuktfläckar har uppstått då detta kan tyda på att taket inte håller tätt
(Anticimex, 2010). Livslängden hos ett papptak är enligt bland annat ByggAi ca 20-25 år
vilket är ungefär hälften av den livslängd som gröna tak vanligtvis uppnår (ByggAi; Dolda
fel, 2013; Omboende, 2013).
Kostnaden för ett papptak av typen SBS-modifierat bitumen är enligt M. Persson (personlig
kommunikation, 8 maj, 2015) ungefär 175 kr/m2 inklusive material och montering. Då ett
äldre papptak inte länge är tjänligt läggs ofta det nya papptaket ovanpå det befintliga. Enligt
hemsidan kostnadsguiden.se och M. Persson (personlig kommunikation, 8 maj, 2015) varierar
priset på taket med flera aspekter:



Om det gamla taket rivs kostar det mer än om ny takpapp läggs ovanpå den befintliga
takpappen. Att lägga ny papp ovanpå den befintliga är dock det vanligaste
tillvägagångssättet när den gamla pappen inte längre är duglig. Innan ny papp läggs på
måste den gamla justeras och vid behov lagas.
Det finns olika sorters papp från olika leverantörer. Olika material med olika kvalitet
kostar givetvis olika mycket.
Arbetskostnaden för takläggningen varierar mellan olika firmor men ligger vanligtvis
runt 450-650 kr i timmen. Antalet arbetstimmar beror på storlek och typ av tak och
varierar mellan 7-8 minuter per kvadratmeter för stora platta ytor och 10-12 minuter
för branta, små ytor.
Nedan följer en sammanfattning av de för- och nackdelar som ett papptak vanligtvis har.
Fördelar:


Det går fort att lägga papptak. Mindre anläggningstid ger minskade kostnader för
monteringspersonal och snabbare byggtid för takkonstruktionen.
Kostar mindre än andra takbeläggningar vid inköp.
23



Går att lägga på tak med mycket låg lutning.
Näst intill underhållsfritt.
Det finns tydliga anvisningar för både montering och underhåll kopplade till AMA.
Nackdelar:




Känsligare för skador eftersom det inte finns något extra skikt undertill som det finns
under t.ex. tegel- eller plåttak.
Risk för fukt i takkonstruktionen om tätskiktet inte är helt tätt.
Känsligt för hård vind och hårt regn.
Svarta tak reflekterar inte så mycket värme utan absorberar det och blir väldigt varmt
och avger därför värme till närområdet vilket bidrar till UHI-effekten (Byggros, h).
24
4. Resultat
4.1 Beskrivning av referensbyggnaden och referensområdet
Byggnaden som används som referensbyggnad finns i området Segevång i Malmö, på
adressen Kronetorpsgatan 74B. Referensbyggnaden ansågs som lämplig då den är typisk för
området och dessutom lättillgänglig då en av författarna bor i byggnaden och därmed har
kontakt med föreningen som sköter ett flertal av byggnaderna och tillhörande områden.
Byggnaden är ett höghus med nio våningar med en fasad utförd av tegel på en
betongkonstruktion. Taket har en lutning på fem grader och består i dagens läge till största del
av papp. Huset byggdes år 1962 och har en takarea på 774 m2.
Referensområdet som är markerat i figur 11 nedan består av åtta nästan identiska byggnader
som referensbyggnaden. Byggnaderna är markerad med texten HH i figur 12 och
referensbyggnaden har samma markering men är också inringad. I området finns också en
skola, ett större grönområde, ett mindre torg med butiker samt mindre trevåningsbyggnader.
Samtliga byggnader i referensområdet har en taklutning mellan 5-10 grader och är byggda
med samma princip och material samt under samma tidsperiod som referensbyggnaden.
Figur 11. Bild på referensområdet i Segevång som använts i dagvattenberäkningarna (Eniro).
25
Figur 12. Referensbyggnaden som använts i arbetet är markerad på bilden. En av nio nästan identiska niovåningsbyggnader i området Segevång (Eniro).
Figur 13. Referensbyggnaden, Kronetorpsgatan 74B i Malmö (ErikOlsson ).
26
4.2 Jämförelse mellan gröna tak och papptak
Följande tabell är en sammanfattning av samtliga för- och nackdelar för de olika taken som
tidigare beskrivits i kapitel 3 där även samtliga källhänvisningar finns angivna. För- och
nackdelarna jämförs mot varandra för att ge en tydlig överblick över vilka fördelar och
nackdelar som de olika takbeläggningarna har i proportion mot varandra.
Tabell 1. Jämförelse och sammanfattning av olika för- och nackdelar för de olika takbeläggningarna.
Extensiva gröna
tak
Semi-intensiva
gröna tak
Papptak
Hög
avrinningskoefficient
vilket ger låga
fördröjningsmöjligheter. Saknar
förmåga att
magasinera vatten.
Dagvattenfördröjning
och reducering
Magasinerar en viss
volym av regnvattnet
och minskar
hastigheten på
ytavrinningen från
taket.
Ökat substratdjup ger
större fördröjningsoch magasineringsmöjligheter.
Biologisk mångfald
Genom att anlägga
gröna tak kan
livsmiljöer återskapas
och den biologiska
mångfalden i staden
gynnas.
Genom ökat
substratdjup och
större artrikedom kan
taket ge ytterligare
möjligheter för ökad
biologisk mångfald.
_
Kan bidra till
minskade bullernivåer.
Då ljudvågorna
absorberas av
växtskitet och
substratet.
Ökad substratmängd
och växtskikt kan
bidra till ytterligare
minskade
bullernivåer.
_
Vegetationen binder
bland annat kol och
partiklar i luften, samt
avger syre genom
fotosyntes.
Större och mer
varierande former av
vegetation bidrar till
ytterligare
förbättringar av
luftkvaliteten.
_
Livslängd och
hållbarhet
Omkring 40-55 år.
Vegetationen och
substratet skyddar
underliggande
takkonstruktion mot
skador.
Omkring 40-55 år.
Vegetationen och
substratet skyddar
underliggande
takkonstruktion mot
skador.
Grönytepoäng
Gröna tak ger höga
poäng.
Gröna tak ger höga
poäng.
Buller
Luftföroreningar och
luftkvalitet
27
Ca 20-25 år.
_
Taklutning
Begränsad maximal
taklutning, 0-45
grader.
Ytterligare begränsad
taklutning, maximalt
14 grader.
Kan anläggas på
både platta och
branta tak, dock med
minimum 3 graders
lutning.
Estetiskt värde
Kan ge högre
upplevelsevärde om
det är synligt.
Kan ge högre
upplevelsevärde om
det är synligt.
Ger i allmänhet inget
ökat estetiskt värde.
Monteringstid
Monteringstiden
varierar med
utförandet. Dock
längre än ett papptak
då ett tätskikt behövs i
konstruktionen.
Monteringstiden
varierar med
utförandet. Men har
ofta längre
monteringstid än ett
extensivt grönt tak.
Kort monteringstid
ger minskade
kostnader för
montering.
Inköp- och
monteringskostnad
Större inköps- och
monteringskostnad än
traditionella
takbeläggningar.
Större inköps- och
monteringskostnad
än extensiva gröna
tak och traditionella
tak.
Kostar mindre vid
inköp och montering
än andra
takbeläggningar.
Underhåll
Ett enkelt extensivt
sedumtak kräver inte
mycket mer underhåll
än ett traditionellt tak
men beroende på
utförande kan det
krävas mer skötsel.
Beroende på
utförande kan det
kräva ökad mängd
skötsel. Skötseln
skiljer sig däremot
inte nämnvärt från
det extensiva taket.
Årliga kontroller
samt vid behov.
Påstrykning av tjära
eller asfalt vart tredje
till femte år.
Punktlagning vid
behov.
Gröna tak finns
beskrivet i AMA
Anläggning 13 och
RA Anläggning 13.
Information finns
även på
leverantörernas
hemsidor.
Tydliga anvisningar
för montering och
underhåll kopplade
till AMA.
Kort projektering.
Information finns på
Montage och
underhållsanvisningar leverantörernas
hemsidor. Extensiva
gröna tak med
sedumväxter finns
beskrivna i AMA Hus
10 samt i AMA
Anläggning 13 och RA
Anläggning 13.
Projektering
Kan ge längre och mer
komplicerad
projektering beroende
på utformning.
Kan ge längre och
mer komplicerad
projektering
beroende på
utformning.
Förstärkningar i
konstruktionen
Tunnare extensiva
gröna tak väger
ungefär lika mycket
som ett vanligt tak. De
flesta byggnader bör
klara den tyngden.
Tyngden av taket kan
medföra att
byggnadens
konstruktion måste
förstärkas samt kan
kräva annan
underliggande
takkonstruktion.
28
_
Risker
Risk för fukt i
takkonstruktionen om
tätskiktet inte är helt
tätt.
Risk för fukt i
takkonstruktionen
om tätskiktet inte är
helt tätt.
UHI-effekten
Isolerar och minskar
den maximala
temperaturen vilket
mildrar stadsklimatet
och därmed UHIeffekten
Isolerar och minskar
den maximala
temperaturen vilket
mildrar stadsklimatet
och därmed UHIeffekten
Risk för fukt i
takkonstruktionen
om tätskiktet inte är
helt tätt. Känsligt för
skador, hård vind
och hårt regn.
Svarta tak absorberar
värme vilket avges
till närområdet vilket
bidrar till UHIeffekten.
En del av de för- och nackdelar som är presenterade ovan är svåra att sätta ett kostnadsmässigt
värde på då de har andra former av värde. Exempelvis har minskning av luftföroreningar ett
stort miljö- och hälsomässigt värde men är svårt att beskriva ur kostnadssynpunkt. Som vi
även kan se i tabellen har gröna tak fler fördelar men också fler nackdelar än papptak. Semiintensiva gröna tak har dessutom större fördelar och nackdelar än extensiva gröna tak. En del
av för- och nackdelarna är gemensamma för samtliga jämförda takbeläggningar som
exempelvis ”risk för fukt i takkonstruktionen om tätskiktet inte är helt tätt” då gröna tak i
grunden har ett tätskikt av exempelvis papp.
Några fördelar och nackdelar som är viktiga att nämna ur kostnadssynpunkt för gröna tak är
bland annat lång livslängd och hållbarhet, att det skyddar underliggande material mot skador
samt att det har större inköps- och monteringskostnad än andra takbeläggningar. Papptak
däremot kostar mindre i inköp och montering och har kortare monteringstid vilket ger mindre
kostnader vid montering men är samtidigt känsligare för skador. Dessa faktorer med flera
finns listade i tabell 2 nedan.
4.2.1 Skillnader i kostnadseffektivitet mellan gröna tak och papptak
I tabell 2 nedan presenteras de fördelar och nackdelar som vi anser är möjliga att
kostnadsmässigt värdera mot varandra.
Tabell 2. Jämförelse med fokus på kostnadseffektivitet gällande material- och monteringskostnader.
Totalkostnad,
material & montering
Extensiva gröna
tak
I standardutförande
ca 450 Kr/m2
Semi-intensiva
gröna tak
I grova drag ungefär
650 Kr/m2 beroende
på växtval. Ofta är
montagepriset högre
än materialpriset.
Ca 175 Kr/m2
(SBS-modifierat
bitumen)
Livslängd
Ca 40-55 år.
Ca 40-55 år.
Ca 20-25 år
29
Papptak
Taklutning
0-20 grader utan
extra förankringar.
Upp till 35 grader
med förankring av
geoceller.
Upp till 45 grader
med geoceller och
stabilt kantavslut.
0-14 grader.
Minsta taklutning är
3 grader.
Underhåll & Skötsel
1-2 gånger/år
1-2 gånger/år
1-2 gånger/år
−
−
Takpappen måste
läggas om minst en
gång under 40
årsperioden.
Gröna tak ger större
upplevelsevärde än
papptak.
Gröna tak ger större
upplevelsevärde än
papptak.
Ombyggnation/Utbyte
under 40-årsperioden
Estetiskt värde
Övrigt
−
Försäkringskostnader för tak med papp respektive gröna tak är
samma, dvs. ingen skillnad i pris. Både gröna tak och papptak
uppnått större energibesparingar genom att kombinera
takbeläggningarna med solceller.
Som man kan se i tabell 2 ovan har ett papptak mindre material- och monteringskostnader
men har samtidigt endast en livslängd på 20-25 år, vilket är ungefär hälften av livslängden hos
ett grönt tak. Detta innebär att papptaket måste läggas om minst en gång under en 40årsperiod och kostnaden för material och montering blir då dubbelt så hög för ett papptak
inom denna tidsperiod d.v.s. 350 kr/m2 i totalkostnad. Utöver detta tillkommer även
arbetskostnaden för justeringar och reparationer av den gamla takpappen eftersom man
vanligtvis lägger den nya takpappen ovanpå den befintliga. Denna arbetskostnad ligger på
450-650 kr/h och det tar ungefär 5-10 minuter extra per kvadratmeter utöver vanlig
takläggning för ett relativt platt tak som på referensbyggnaden. Efter dessa justeringar och
reparationer utförts kan den nya pappen läggas på plats. I beräkningen används ett medelvärde
av det ovan nämnda intervallet på 550 kr/h och arbetstiden som behövs för dessa reparationer
har i intervallet ovan valts till 7 minuter/m2.
När det gäller extensiva gröna tak behövs inga specialutformningar användas som exempelvis
geoceller eftersom referensbyggnadens lutning endast är fem grader. Standardlösningen för 020 grader kan då användas för extensiva gröna tak. Därmed tillkommer inga extra kostnader
för detta. Kostnadsförslagen för extensiva gröna tak och papptak i tabellen ovan har
kontrollerats i programmet Sektionsdata. Resultaten för detta finns i Bilaga 5 och 6. Det bör
dock beaktas att samtliga priser och kostnadsförslag angivna i detta examensarbete är giltiga
för de prisnivåer som gäller år 2015.
Totalkostnaden med hänsyn till material- och monteringskostnader för takbeläggningarna
inom 40-årsperioden blir då följande:
Extensiva gröna tak: 450 kr/m2
Semi-intensiva gröna tak: 650 kr/m2
30
Papptak: 2x175kr/m2 + 550kr/h, m2 i arbetskostnad för justeringar och reparationer av den
gamla takpappen.
Med referensbyggnadens takstorlek på 774 m2 innebär detta följande totalkostnader avseende
material- och monteringskostnader för samtliga takbeläggningar:
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝐸𝑥𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑡 𝑔𝑟ö𝑛𝑡 𝑡𝑎𝑘 = 450 ∙ 774 = 348 300 𝑘𝑟
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑆𝑒𝑚𝑖−𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑡 𝑔𝑟ö𝑛𝑡 𝑡𝑎𝑘 = 650 ∙ 774 = 503 100 𝑘𝑟
7
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑃𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 = 2 ∙ 175 ∙ 774 + 550 ∙ 60 ∙ 774 = 320 565 𝑘𝑟
Kostnadsskillnader med avseende på totalkostnad för material och montering:
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝐸𝑥𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑡 𝑔𝑟ö𝑛𝑡 𝑡𝑎𝑘 − 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑃𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 = 348 300 − 320 565
= 𝟐𝟕 𝟕𝟑𝟓 𝒌𝒓
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑆𝑒𝑚𝑖−𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑡 𝑔𝑟ö𝑛𝑡 𝑡𝑎𝑘 − 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑃𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 = 503 100 − 320 565
= 𝟏𝟖𝟐 𝟓𝟑𝟓 𝒌𝒓
Detta ger följande procentuella skillnad mellan totalkostnaden och kostnadsskillnaden för
extensiva gröna tak och papptak:
𝑃𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙 𝑠𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑𝐸𝑥𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑡 𝑔𝑟ö𝑛𝑡 𝑡𝑎𝑘 =
27735
= 0,0796 ≈ 8 %
348300
Detta betyder att kostnadsskillnaden mellan ett extensivt grönt tak och ett papptak utgör 8 %
av den totala kostnaden av ett extensivt grönt tak.
𝑃𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙 𝑠𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑𝑃𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 =
27735
= 0,0865 ≈ 9 %
320565
Detta betyder att kostnadsskillnaden mellan ett extensivt grönt tak och ett papptak utgör 9 %
av den totala kostnaden av ett papptak.
4.2.2 Skillnader i dagvattenflöde mellan gröna tak och papptak
För att kunna jämföra de olika typerna av takbeläggningar med hänsyn till
dagvattenhanteringen beräknas dagvattenflödet för papptak, extensiva och semi-intensiva
gröna tak för att se hur stor skillnaden är mellan dem. Därefter uppskattas dagvattenflödet för
hela referensområdet för att undersöka hur stor skillnaden blir om man byter ut
takbeläggningen på samtliga byggnader i referensområdet mot de angivna takbeläggningarna.
För att beräkna dagvattenflödet för taken i referensområdet har den rationella metoden
använts. Rationella metoden utgår ifrån följande allmänna formel enligt Lidström (2013):
𝑞𝑑 𝑑𝑖𝑚 = 𝐴 ∙ 𝑖 (𝑡𝑟 ) ∙ 𝜑
𝑞𝑑 𝑑𝑖𝑚 = Dimensionerande flöde (l/s)
A = Avrinningsområdets storlek (ha)
𝑖(𝑡𝑟 ) = Dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha)
𝜑 = Avrinningskoefficient
𝑡𝑟 = Regnets varaktighet, vilken i denna metod är samma som områdets rinntid, 𝑡𝑐 .
31
Avrinningskoefficienten 𝜑𝑃𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 = 0,9 (Avrinningskoefficient som angivits är allmän och
gäller för samtliga traditionella tak som bland annat papptak i detta fall)
Avrinningskoefficienten 𝜑𝐸𝑥𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑡 𝑔𝑟ö𝑛𝑡 𝑡𝑎𝑘 = 0,6
Avrinningskoefficienten 𝜑𝑆𝑒𝑚𝑖−𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑡 𝑔𝑟ö𝑛𝑡 𝑡𝑎𝑘 = 0,4
Ovanstående för Semi-intensiva gröna tak kan variera från 0,2 – 0,6 beroende på vilken typ av
semi-intensivt grönt tak som använts och vilket substratdjup det har. Det semi-intensiva gröna
taket som avses i detta examensarbete är medeltjockt och därför väljs ett medelvärde av
ovanstående intervall.
𝐴𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡𝑎𝑘 = 4,48 ℎ𝑎 där 1 ha = 10 000 m2. Den totala takarean i området utgör 16 % av den
totala ytan i hela referensområdet på 28 ha.
För att beräkna nederbördsintensiteten för området används följande formel:
𝑖(𝑡𝑟 ) = 2,78 ∙ (𝑎 + 𝑍 ∙ 𝑏) ∙ 𝑐
𝑖(𝑡𝑟 ) = Nederbördsintensiteten på en specifik ort (l/s ∙ ha)
Z = Regional parameter (ges av figur 4.3 på s. 20 i Svenskt vatten P90)
T = Återkomsttid (vilken i sin tur ger parametrarna a och b enligt tabell 4.6 s.19 i Svenskt
vatten P90)
c = Parameter för regnets varaktighet som fås ur figur tabell 4.7 beroende på vald regn
varaktighet 𝑡𝑟 .
(Svenskt vatten, 2004)
Z = 12 (Malmö)
Återkomsttiden T sätts till sitt maxvärde i tabellen, 4.6 s.19 i Svenskt vatten P90, vilket är 10
år för att dimensionera för värsta tänkbara nederbördsintensitet. Regnets varaktighet väljs till
30 minuter vilket ger ett värde på c =1,62. Det finns ett samband mellan regnets varaktighet,
återkomsttid och intensitet. Regn med olika intensitet har olika återkomsttid T, ju kortare
varaktighet på regnet desto högre intensitet samt ju längre återkomsttid desto högre intensitet.
Ett regn med en lång återkomsttid har valts eftersom det ger en hög nederbördsintensitet och
dessutom valdes en kort varaktighet vilket även det ger en högre nederbördsintensitet.
Värdena ovan ger då en nederbördintensitet på:
𝑖(𝑡𝑟 ) = 2,78 ∙ (16,12 + 12 ∙ 0,314) ∙ 1,62 = 89,6 𝑙/𝑠 ∙ ℎ𝑎
Med beräknad nederbördsintensitet, given area och avrinningskoefficienter kan sedan
dagvattenflödet beräknas för de olika taken:
Papptak:
𝑞𝑑 dim 𝑝𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 = 4,48 ∙ 89,6 ∙ 0,9 = 361,1 𝑙/𝑠
Extensiva gröna tak:
𝑞𝑑 dim 𝑒𝑥𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑎 = 4,48 ∙ 89,6 ∙ 0,6 = 240,8 𝑙/𝑠
Semi-intensiva gröna tak:
𝑞𝑑 dim 𝑠𝑒𝑚𝑖−𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑎 = 4,48 ∙ 89,6 ∙ 0,4 = 160,5 𝑙/𝑠
Skillnader i dagvattenflöde:
𝑞𝑑 dim 𝑝𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 − 𝑞𝑑 dim 𝑒𝑥𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑎 = 361,1 − 240,8 ≈ 120 𝑙/𝑠
32
𝑞𝑑 dim 𝑝𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 − 𝑞𝑑 dim 𝑠𝑒𝑚𝑖−𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑎 = 361,1 − 160,5 ≈ 241 𝑙/𝑠
Avrinningen från taken minskar alltså med ca 33 % om alla tak i området anlags med
extensiva gröna tak och med ca 67 % om taken anlagts med semi-intensiva gröna tak. Efter att
ha tagit fram dagvattenflödet för de olika takbeläggningarna utförs en översiktlig uppskattning
av dagvattenflödet för hela referensområdet med hjälp av den rationella metoden. Detta görs
för att få en fingervisning i hur stora dagvattenflöden som finns i området och därmed kunna
jämföra dessa mot de mängder dagvatten som beräknats i den förgående beräkningen.
Rationella metoden utgår ifrån följande allmänna formel:
𝑞𝑑 𝑑𝑖𝑚 = 𝐴 ∙ 𝑖 (𝑡𝑟 ) ∙ 𝜑
Området består av 50 % grönytor, 34 % hårdgjorda ytor och 16 % takytor. Totalarea för
området är ca 28 hektar. Avrinningskoefficienterna som används i denna beräkning är
hämtade från Svenskt vatten (2004) och är angivna nedanstående tabell.
Figur 14. Avrinningskoefficienter enligt svenskt vatten (2004).
Samtliga grönytor i området ger följande dagvattenflöde:
𝑞𝑑 dim 𝐺𝑟ö𝑛𝑦𝑡𝑜𝑟 = 14,1 ∙ 89,6 ∙ 0,1 = 126,34 𝑙/𝑠
Samtliga hårdgjorda ytor i området ger följande dagvattenflöde:
𝑞𝑑 dim 𝐻å𝑟𝑑𝑔𝑗𝑜𝑟𝑑𝑎 𝑦𝑡𝑜𝑟 = 9,4 ∙ 89,6 ∙ 0,8 = 673,79 𝑙/𝑠
Resultat från tidigare beräkning:
Papptak: 𝑞𝑑 dim 𝑝𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 = 4,48 ∙ 89,6 ∙ 0,9 = 361,1 𝑙/𝑠
Extensiva gröna tak: 𝑞𝑑 dim 𝑒𝑥𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑎 = 4,48 ∙ 89,6 ∙ 0,6 = 240,8 𝑙/𝑠
Semi-intensiva gröna tak: 𝑞𝑑 dim 𝑠𝑒𝑚𝑖−𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑎 = 4,48 ∙ 89,6 ∙ 0,4 = 160,5 𝑙/𝑠
Totala flöden med respektive takbeläggning:
𝑞𝑑 dim 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑚𝑒𝑑 𝑝𝑎𝑝𝑝𝑡𝑎𝑘 = 673,79 + 126,34 + 361,1 = 1161,23 ≈ 1160 𝑙/𝑠
= 1,16 m3/s
𝑞𝑑 dim 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑚𝑒𝑑 𝑒𝑥𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑎 𝑔𝑟ö𝑛𝑎 𝑡𝑎𝑘 = 673,79 + 126,34 + 240,8 = 1040,93 ≈ 1040 𝑙/𝑠
= 1,04 m3/s
Om alla tak i referensområdet varit anlagda med extensiva gröna tak istället för papptak hade
detta inneburit en minskning med 10 % av dagvattenflödet för hela referensområdet.
33
𝑞𝑑 dim 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑚𝑒𝑑 𝑠𝑒𝑚𝑖−𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑣𝑎 𝑔𝑟ö𝑛𝑎 𝑡𝑎𝑘 = 673,79 + 126,34 + 160,5 = 960,36 ≈ 960 𝑙/𝑠
= 0.96 m3/s
Om alla tak i referensområdet varit anlagda med semi-intensiva gröna tak istället för papptak
hade detta inneburit en minskning med 17 % av dagvattenflödet för hela referensområdet.
4.2.3 Tid innan vattenmättnad uppnås hos gröna tak
Då dagvattenflödena för både området och takbeläggningarna samt skillnaderna mellan de
olika takbeläggningarnas flöden tagits fram, beräknades slutligen hur lång tid ett regn med en
given intensitet kan pågå innan de olika gröna taken är vattenmättade. Denna beräkning
baseras på att det gröna taket inte innehåller något vatten alls innan det börjar regna.
Naturligtvis skiljer sig verkligheten något från teorin då jorden alltid innehåller en viss mängd
vatten, vilket bör beaktas.
Extensivt grönt tak med följande specifikationer:
Vikt: 50-60 kg/m2 vattenmättat
Bygghöjd: 50mm
Takets lutning: 0-5° (0-9 %)
Vegetationstyp: Moss/sedum
Vattenbindning: 40 - 50 %
Vattenförvar: ca 18 l/m2
(Svenska Naturtak, a)
Nederbördsintensitet för 10-årsregn med en varaktighet på 30 minuter är 89,6 l/s, ha.
Takarea för referensbyggnaden: 774 m2 = 0,0774 ha.
(89,6 𝑙/𝑠 ∙ ℎ𝑎) ∙ 0,0774 ℎ𝑎 = 6,9 𝑙/𝑠
Regn med intensiteten 6,9 l/s faller på referensbyggnadens tak.
Det lägsta möjliga vattenförvaret i extensiva gröna tak valdes för att kunna se vad det minst
kan klara av att hålla och fördröja. Minsta vattenförvaret hos ett extensivt grönt tak på
referensbyggnaden blir då:
18 𝑙/𝑚2 ∙ 774𝑚2 = 13932 𝑙
Därefter beräknas hur lång tid regnet med den givna intensiteten kan pågå innan
referensbyggnadens tak är vattenmättat:
13932 𝑙
= 2019 𝑠
6,9 𝑙/𝑠
2019 𝑠
= 5,6 ℎ ≈ 5ℎ 𝑜𝑐ℎ 36 𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑒𝑟
360
Regn med intensitet enligt ovan kan vara i 5 timmar och 36 minuter innan
referensbyggnadens tak är vattenmättat.
Semi-intensivt grönt tak med följande specifikationer:
Vikt: 100-300 kg/m2 or 1,0–3,0 KN/m2
Bygghöjd: 100-250mm
Takets lutning: 0-5° (0-9%)
Vegetationstyp: Buskar-vedartade växter 34
gräs - sedum
Vattenbindning: 60-70 %
Vattenförvar: ca 30-80 l/m2
(Svenska Naturtak, b)
Nederbördsintensitet för 10-årsregn med en varaktighet på 30 minuter är 89,6 l/s, ha.
Takarea för referensbyggnaden: 774 m2 = 0,0774 ha.
(89,6 𝑙/𝑠 ∙ ℎ𝑎) ∙ 0,0774 ℎ𝑎 = 6,9 𝑙/𝑠
Regn med intensiteten 6,9 l/s faller på referensbyggnadens tak.
Det lägsta möjliga vattenförvaret i semi-intensiva gröna tak valdes för att kunna se vad det
minst kan klara av att hålla och fördröja. Minsta vattenförvaret hos ett semi-intensivt grönt tak
på referensbyggnaden blir då:
30 𝑙/𝑚2 ∙ 774𝑚2 = 23220 𝑙
Därefter beräknas hur lång tid regnet med den givna intensiteten kan pågå innan
referensbyggnadens tak är vattenmättat:
23220 𝑙
= 3365,2 𝑠
6,9 𝑙/𝑠
3365,2 𝑠
= 9,35 ℎ ≈ 9ℎ 𝑜𝑐ℎ 20 𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑒𝑟
360
Regn med intensitet enligt ovan kan vara i 9 timmar och 20 minuter innan
referensbyggnadens tak är vattenmättat.
4.2.4 Sammanfattning av resultaten gällande dagvatten
I nedanstående tabell finns resultaten av dagvattenberäkningarna för de olika
takbeläggningarna presenterade och sammanfattade.
Tabell 3. Resultat av jämförelsen gällande dagvattenhantering.
Dagvattenflöde för
taken i området
Dagvattenflöde för
hela området
Hur stort
vattenförvar har taket
Tid innan taket
uppnår
vattenmättnad
Extensiva gröna
tak
240,8 l/s
Semi-intensiva
gröna tak
160,5 l/s
Papptak
1040 l/s = 1,04 m3
960 l/s = 0,96 m3
1160 l/s = 1,16 m3
13932 l = 13,93 m3
23220 l = 23,22 m3
_
5 timmar och 36
minuter
9 timmar och 20
minuter
_
35
361,1 l/s
4.3 Val av gröna tak – De mest betydande faktorerna
För att ta reda på vilka faktorer som var viktigast och mest begränsande vid val mellan gröna
tak och andra takbeläggningar utfördes en enkätundersökning vars resultat presenteras nedan.
Åldersgrupper
19%
3%
15-25
25-40
40-50
53%
25%
50+
Figur 15. Cirkeldiagram över svarsfrekvensen bland åldersgrupperna som svarade på enkäten.
Den största gruppen av de som svarade på enkäten var mellan 25-40 år gamla. Den näst
största gruppen var mellan 40-50 år. Endast två av de som svarade på enkäten var under 25 år
gamla. Totalt sett svarade 69 personer på enkäten.
Hur stor kunskap tycker du att du har om
gröna tak?
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0
1
2
3
4
5
6
Figur 16. Statistik över respondenternas kunskap om gröna tak där 0 = Ingen kunskap och 6 = Mycket stor
kunskap.
36
Respondenterna fick svara på hur mycket de själva tyckte att de kunde om gröna tak på en
skala mellan 0 och 6 där 6 representerade mycket stor kunskap. Det var endast en person som
valde alternativ nummer 6. Två personer svarade att de inte hade någon kunskap alls. De mest
frekventa svarsalternativen var 2 och 4. Dessa representerar lite under medel- respektive lite
över medelstor kunskap.
Hur högt värderar du ett grönt tak i
förhållande till andra takbeläggningar på
marknaden?
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Figur 17. Statistik över hur respondenterna värderar gröna tak på marknaden där 1 = sämst och 10 = bäst.
Följande kommentarer lämnades av respondenterna i samband med denna fråga:
– Det beror på takets utformning och de lokala förutsättningarna.
– I en tät stad är det värt mer än ute på landet.
Respondenterna fick även tala om hur de värderade gröna tak i jämförelse med andra
takbeläggningar på marknaden. Detta fick de göra genom att välja en siffra mellan 1 och 10
där 10 är bäst på marknaden. Ingen svarade 10, endast en svarade 1 det vill säga sämst på
marknaden. Den största svarsfrekvensen förekom på svarsalternativ nummer 8 som är klart
över medel, bland de bästa, men inte bäst på marknaden.
37
Tror du att det finns någon speciell anledning
till varför man väljer gröna tak?
(Sammanfattning)
Dagvattenfördröjning/reducering
4%
Förbättrad biologisk mångfald
8%
27%
Minskning av buller
Förbättrad luftkvalitet
24%
Lång livslängd och hållbarhet
17%
3%
Estetiskt tilltalande
15% 2%
Minskad energianvändning
Annan anledning
Figur 18. Sammanfattning över vilka svarsalternativ som förekom mest på frågan.
Respondenterna fick ange vad de trodde var den främsta anledningen till varför man väljer
gröna tak genom själva välja ut vilka tre alternativ de ansåg var de viktigaste. I diagrammet
ovan finns en sammanfattning på vilka svarsalternativ som förekom mest och minst. De två
faktorerna som förekom mest var att gröna tak fördröjer och reducerar dagvattenflödet samt är
estetiskt tilltalande med sina 27 respektive 24 % av rösterna. Alternativet som förekom minst
var att gröna tak minskar buller samt att det har lång livslängd och hållbarhet. Detta har endast
2 respektive 3 % av respondenterna valt som svarsalternativ.
Tror du att det finns någon speciell
anledning till varför man väljer gröna tak?
60
50
40
30
20
10
0
Förstahandsval
Andrahandsval
Tredjehandsval
Figur 19. Statistik över i vilken ordning de olika svarsalternativen förekom när respondenterna ombads att
rangordna sina alternativ från 1 till 3 där 1 var den viktigaste anledningen.
38
Följande kommentarer lämnades av respondenterna som svarsalternativet ”annan anledning”:
– Krav i ex. Miljöbyggprogram Syd.
– Krav på grönytor.
– Krav på grönytefaktor.
– Ger en grön, miljövänlig touch på byggnaden.
– Krav på grönytefaktor från kommunens planavdelning.
– Det ger poäng på grönytefaktorn vilket ofta är ett krav från kommunen.
– Smälta in i en miljö bättre, naturnära byggnader. Bättre ”miljöpoäng” för byggnaden.
– Uppfylla krav i vissa certifieringsorgan.
– Uppnå viss miljöklassning av byggnaden, d.v.s. ”goodwill”.
– Krav från kommuner på grönfaktor + poäng för miljöcertifiering såsom BREEAM och
LEED. Uppfylla krav på grönytefaktor för fastigheten.
– Certifiering med LEED och BREEAM.
Respondenterna fick även under samma fråga rangordna vad de tyckte var de viktigaste
faktorerna genom att märka ut dem med siffrorna 1-3 där 1 var det viktigaste alternativet. I
diagrammet ovan kan det utläsas att dagvattenfördröjning och reducering samt estetiskt
tilltalande ofta var förstahandsvalet. Förbättrad biologisk mångfald och dagvattenfördröjning
och reducering var ofta frekventa andrahandsval. Förbättrad luftkvalitet och estetiskt
tilltalande var de mest förekommande tredjevalsalternativen.
Tror du att det finns någon speciell
anledning till varför man väljer bort gröna
tak? (Sammanfattning)
Dyr inköp och anläggningskostad
18%
3%
5%
Ökade projekteringskostnader och tid
24%
Risk för fukt i takkonstruktionen
Annan tradition för byggnadstypen
8%
15%
12%
Ej lämplig taklutning
15%
Dåliga erfarenheter från tidigare
projekt
Figur 20. Sammanfattning över vilka svarsalternativ som förekom mest på frågan.
Ovan kan en sammanfattning på svarsfrekvensen ses på frågan om varför respondenterna
trodde att gröna tak valdes bort. Även här fick respondenterna olika svarsalternativ att välja
mellan samt skulle rangordna sina svar med siffrorna 1-3 precis som i förgående fråga. Det
mest förekommande svarsalternativet var att gröna tak är dyra i inköp och anläggningskostnad
med 24 % av svaren. Brist på kunskap om gröna tak var det andra mest förekommande
svarsalternativet vilket fick 18 %. Ej lämplig taklutning och risk för fukt i takkonstruktionen
blev båda det tredje största svarsalternativen med 15 % var av respondenternas röster. Dåliga
erfarenheter från tidigare projekt var ett av de minst frekventa alternativen med endast 5 % av
svaren.
39
Tror du att det finns någon speciell anledning
till varför man väljer bort gröna tak?
60
50
40
30
20
10
0
Förstahandsval
Andrahandsval
Tredjehandsval
Figur 21. Statistik över i vilken ordning de olika svarsalternativen förekom när respondenterna ombads att
rangordna sina alternativ från 1 till 3 där 1 var den viktigaste anledningen.
Följande kommentarer lämnades av respondenterna som svarsalternativet ”annan anledning”:
– Tidsbegränsad arbetsperiod, problem om färdigställande är under vinterhalvåret.
– Mycket underhåll.
– Ökat underhåll.
– Okunskap hos husbyggaren och "rädsla" att hyresgäster/köpare ska välja bort byggnaden
pga. okunskap.
– Allmän konservatism hos exploatörer.
– Osäkerheter kring kvalitet/hållbarheten på nya lösningar på marknaden som inte tillräckligt
beprövade i det nordiska klimatet.
Precis som i förgående fråga kan det i ovanstående diagram utläsas hur de olika
svarsalternativen förekom som första-, andra-, och tredjehandsval. Dyr inköps- och
anläggningskostnad var det mest frekventa förstahandsvalet medan risk för fukt i
takkonstruktionen, dyr inköps- och anläggningskostnad och brist på kunskap ligger lika som
andrahandsalternativ. Ej lämplig taklutning och brist på kunskap ligger lika som
tredjehandsalternativ.
40
Vilken takbeläggning anser du vara den
största konkurrenten till grönt tak?
6%
0%
3%
13%
Plåt
19%
Papp
Betongtakpannor
Taktegel
Takskiffer
59%
Annan
Figur 22. Statistik över vilka takbeläggningar respondenterna ansåg konkurrerade mest med gröna tak.
Följande kommentarer lämnades av respondenterna som svarsalternativet ”annan anledning”:
– Svårt att säga att ett material konkurrerar med gröna tak. Antingen har man ett grönt tak
eller inte.
– I de fall man väljer bort grönt tak brukar det enligt min erfarenhet bli papp, eftersom det
ändå ska läggas under det gröna.
– Det varierar beroende på byggnadstyp, t.ex. kontor, flerbostadshus, småhus. Jag kan inte
svara på denna fråga.
– Duk.
På denna fråga fick respondenterna svara på vilken takbeläggning de ansåg vara den största
konkurrenten till gröna tak. Papp var det vanligaste svaret med 59 % av rösterna. Takskiffer
förekom inte alls.
Respondenterna blev även ombedda att fritt besvara vad de ansåg var det bästa och sämsta
med gröna tak, dessa svar finns i bilaga 4.
41
Hade du velat ha mer information om
gröna tak?
6%
Ja
22%
Nej
Inget svar
72%
Figur 23. Statistik över huruvida respondenterna önskade mer information om gröna tak.
Följande kommentarer lämnades av respondenterna i samband med denna fråga:
– Framförallt om brandskyddet och vilka typer som uppfyller BBR-krav för taktäckning och
skydd mot brandspridning.
– Ja, kortfattad info om för- och nackdelar samt kostnader.
– Ja, om infon berör mina projekteringsfrågor.
Detta diagram visar hur stor del av respondenterna som önskar mer information om gröna tak
och hur stor del som inte gör det. 72 % av respondenterna var intresserade av att få mer
information om gröna tak.
42
5. Diskussion
5.1 Skillnaderna mellan de olika takbeläggningarna
Resultatet av jämförelsen angående kostnadseffektivitet visar att ett papptak under en 40årsperiod kostar 27 735 kr mindre än ett extensivt grönt tak i material och monteringskostnad.
Detta anser vi är en relativt liten kostnadsskillnad eftersom det endast utgör 8-9 % av den
totala kostnaden för ett extensivt grönt tak eller ett papptak på referensbyggnaden. Ett
extensivt grönt tak blir därför ungefär 36 kr dyrare än ett papptak per kvadratmeter. Efter
ungefär halva tidsperioden krävs det dessutom att papptaket justeras och ny papp läggs
ovanpå det befintliga. Det innebär att fastighetsförvaltaren måste utarbeta ett nytt
förfrågningsunderlag och sedan handla upp en entreprenör för renoveringen och montering av
den nya pappen, vilket innebär ökade kostnader. Under en tidsperiod på 40 år anser vi därför
att extensiva gröna tak är likvärdiga papptak om man ser till kostnaderna för material och
montering. Även om gröna tak på kort sikt är en dyrare lösning kan det löna sig om man ser
till de gynnsamma effekter som kan uppnås under en längre period. Semi-intensiva gröna tak
är klart dyrare än de tidigare två nämnda men har samtidigt fler och större fördelar. Vi anser
att det semi-intensiva gröna taket inte är kostnadseffektivt, vilket även visats i resultatet där
det semi-intensiva taket är 154 800 kr dyrare än det extensiva gröna taket och 182 535 kr
dyrare än papptaket i fallet för referensbyggnaden. Detta innebär att det semi-intensiva gröna
taket blir minst 200 kr/m2 dyrare än det extensiva gröna taket och minst 236 kr/m2 dyrare än
papptaket.
Gröna tak har många miljö- och hälsofördelar som inte kan tas upp i kostnadsbedömningen
men som är viktiga ur miljö- och samhällsperspektiv. Bland annat är dagvattenfördröjning och
reducering en fördel hos gröna tak som inte kan tas med i kostnadsbedömningen men som
papptaket i princip saknar. I resultatet som behandlar skillnaderna mellan gröna tak och
papptak gällande dagvatten kan vi nämligen se att avrinningen från taken i referensområdet
skulle minska med ca 33 % om alla tak i området anlagts med extensiva gröna tak. Om taken i
referensområdet istället anlagts med semi-intensiva gröna tak skulle avrinningen minskats
med ca 67 %. Detta skulle innebära en minskning av det totala dagvattenflödet för hela
referensområdet på 10 % om alla tak i området anlagts med extensiva gröna tak, respektive 17
% om alla anlagts med semi-intensiva. De högre procentsatserna för semi-intensiva gröna tak
beror främst på att dessa har ett större substratdjup samt en större artvariation än extensiva
gröna tak. Om taken anlagts med semi-intensiva tak istället för papptak hade minskningen i
dagvattenflödet blivit ungefär 241 l/s (0,24 m3/s). En sådan minskning av flödet anser vi gör
märkbar skillnad på det totala flödet som i resultatet beräknats till 1,16 m3/s för hela
referensområdet, speciellt med tanke på att den yta som taken tar upp inte är en majoritet av
den totala ytan.
Beräkningarna för hur lång tid det tar för ett grönt tak att bli vattenmättat gav ett tänkvärt
resultat då ett extensivt grönt tak skulle klara av den givna nederbördsintensiteten i över fem
timmar och det semi-intensiva i över nio timmar. Som tidigare nämnts baseras dessa resultat
på att taket från början är helt torrt. Eftersom substratet i gröna tak alltid innehåller en viss
mängd vatten gör detta att verkligheten skiljer sig något från resultatet men resultatet utgör
ändå en bra grund i jämförelsen.
43
5.2 Betydande faktorer vid val av gröna tak
Den absolut vanligaste uppfattningen enligt enkätundersökningen är att papptak är den största
konkurrenten till gröna tak. Förmodligen på grund av att de kostar mindre i inköp och
montering samt att de precis som gröna tak går att montera på låglutande tak. Att gröna tak
kostar mer än andra takbeläggningar vid inköp och montering är som vi tidigare nämnt ingen
hemlighet vilket vi också kunde se i sammanställningen av enkäterna. Kostnaden var den
absolut största anledningen till att gröna tak väljs bort. Få respondenter i enkätundersökningen
valde alternativet att gröna tak har lång livslängd som anledning till att anlägga gröna tak. Det
tyder på att man i många fall inte tänker långsiktigt när man väljer takbeläggning utan främst
på den direkta kostnaden. Detta är speciellt anmärkningsvärt då vi i examensarbetet kunnat
konstatera att det är just de gröna takens långa livslängd som kan göra det kostnadseffektivt
på sikt. Det alternativ som förekom mest på frågan varför man väljer gröna tak var
”fördröjning och reducering av dagvatten”. Att dagvattenfördröjning och reducering är den
mest förekommande anledningen till att välja gröna tak tyder på att byggbranschen är väl
medveten om vilka problem som finns gällande dagvattenhanteringen samt att gröna tak kan
vara en del av lösningen på dessa problem. Det var samtidigt många som ställde sig kritiskt
till just gröna taks förmåga att hålla kvar vatten och menade att kvarhållande av fukt aldrig är
bra för en konstruktion. Just risk för fukt i takkonstruktionen var den tredje största
anledningen i enkätundersökningen till att gröna tak väljs bort.
Respondenterna i enkätundersökningen anser sig generellt ha ganska goda kunskaper kring
gröna tak. De är dock samtidigt överens om att brist på kunskap är en av de mest avgörande
faktorerna till varför gröna tak väljs bort. Exempel på kommentarer som förekom i enkäten
var: ”Dålig info hos kunder, man vågar inte ta risken”, ”Saknas erfarenheter av hur taken
beter sig över tid då takbeläggningen är relativt ny iallafall i större skala”, ”Dålig kontroll på
vilket underhåll den kräver efter 20-30-40 år”. I resultatet från enkätundersökningen förefaller
det att gröna tak värderas jämförelsevis högt på marknaden i förhållande till andra
takbeläggningar men ändå inte högst. Troligtvis beror detta på att gröna tak fortfarande anses
vara nytt och att inga lösningar hittills finns som tillfredsställer allas behov och funderingar.
Denna kunskapslucka borde definitivt kunna fyllas genom att utföra mer forskning och
undersökningar kring gröna tak samt studier över hur takbeläggningen fungerar på sikt. Det
var positivt att se att det var hela 72 % av respondenterna i enkätundersökningen som ville ha
mer information om gröna tak. Det tyder på att branschen och marknaden ställer sig positivt
till denna takbeläggning men att kunskap, erfarenhet och säkra källor saknas för att våga välja
det som ett naturligt alternativ.
5.3 Osäkerheter och brister
De osäkerheter och brister som finns i enkätundersökningen beror främst på att vi i vissa fall
inte fått kompletta svar från respondenterna. Några har inte heller följt anvisningarna i
enkäten så som de var tänkta och har därmed lämnat ofullständiga eller svårtolkade svar. Om
vi i enkätundersökningen fått in svar från arkitekter hade resultatet gällande åsikter om gröna
tak kunnat bli mer positivt eftersom många arkitekter är positiva och drivande i frågan om
gröna tak. Vidare kan åldern på respondenterna spela roll då den största gruppen respondenter
var mellan 25-40 år. För att få mer korrekta resultat hade vi önskat ett jämnare deltagande
mellan åldersgrupperna. Under arbetets gång blev det även tydligt att utförande med Word
eller PDF-dokument var betydligt mer komplicerat än om enkäten varit internetbaserad. Vi
valde denna metod eftersom vi ville kunna kontrollera att det endast var aktörer inom
byggbranschen som svarade på enkäten. Dessutom hade vi inte någon erfarenhet av
internetbaserade enkäter sedan tidigare. Vi föreslår dock att framtida undersökningar
44
använder sig av internetbaserade enkäter eftersom vi tror att detta skulle öka svarsfrekvensen
något samt att det kan vara lättare att hantera då man undviker arbetet med olika dokument.
Förslag på förbättringar för metoden angående jämförelsen mellan gröna tak och papptak,
hade varit att kontakta ytterligare leverantörer och andra personer som arbetar med gröna tak
och papptak för att få mer information, fler uppgifter och offerter. Osäkerheterna i denna
jämförelse består främst av bland annat leverantörernas prisförslag som endast är ungefärliga
riktlinjer och som dessutom kan ha ett visst mått av optimism. Rimligheten av
kostnadsvärdena har kontrollerats med programmet Sektionsdata. Ur programmet kan det
utläsas att värdena för både extensiva gröna tak och papptak skiljer sig från leverantörernas
prisförslag med ungefär 200 kr/m2. Eftersom skillnaden i priserna mellan takbeläggningarna
är densamma och förhållandena inte förändras kommer detta inte påverka resultatet. Uppgifter
om semi-intensiva gröna tak saknas i Sektionsdata vilket kan bero på att priset varierar
beroende på utförande.
Då det gäller jämförelsen med fokus på dagvattenflödet, har vår begränsade kunskap och
erfarenhet kring dagvattenberäkningar inneburit att enkla formler och beräkningsmetoder har
använts eftersom det är dessa vi använt tidigare och förstår. Det ska därför tydliggöras att
denna studie är mycket översiktlig. Regnet som använts i beräkningarna är inte heller ett
dimensionerande regn utan ett mer frekvent återkommande men ändå ett relativt intensivt
regn. Siffrorna som utgör resultaten bör således beaktas för vad de är, vilket är riktlinjer och
inga exakta sanningar. På grund av begränsningarna för arbetet som nämns ovan har vissa
praktiska avgränsningar fått göras gällande arbetets utförande. Exempelvis har indata fått
hämtas från leverantörer av gröna tak vilket kan ge något missvisande resultat till de gröna
takens fördel. Dock har vi försökt kompensera för detta genom att välja de lägsta värdena för
de gröna taken i beräkningarna för att kunna ge en så rättvis bild som möjligt i jämförelsen
mellan gröna tak och papptak. Vi anser att resultaten för beräkningarna gällande
dagvattenavrinningen från taken i referensområdet varit tydligt positiva trots att hälften av
områdets yta består av grönytor.
5.4 Examensarbetets fördelar och framtida användning
Resultaten i examensarbetet kan användas då ett val görs mellan papptak och gröna tak med
relativ låg taklutning upp till ca 14 grader. Beräkningarna kan även utgöra en grund för
undersökningar mot andra typer av takbeläggningar, taklutningar, storlekar på tak med mera,
som jämförs mot gröna tak. Priserna angivna i detta examensarbete är giltiga för de prisnivåer
som gäller år 2015. Prisbilden kan förändras något över åren och bör kontrolleras mot egna
uppgifter vid andra framtida arbeten.
Det har varit intressant att se hur liten skillnaden mellan papptak och extensiva gröna tak är på
längre sikt med tanke på att papptak i dagens läge är betydligt mer förekommande. Det har
även varit intressant att se skillnaden gröna tak kan göra för dagvattenhanteringen i ett
område. Även om det inte räcker som åtgärd för problemen med dagvattenhanteringen gör de
ändå en markant skillnad som vi anser inte bör ignoreras utan utforskas vidare. Detta för att
förbättra kunskapen och på sikt bidra till bättre lösningar för de svårigheter som samhället
möter. Det var positivt att se att många i enkätundersökningen såg den stora fördelen med
gröna tak i samband med dagvattenhantering men samtidigt är vi förundrade över att den
långa livslängden inte anses vara ett viktigt incitament för att välja gröna tak. I
enkätundersökningen blev det som tidigare nämnt påtagligt att det i branschen råder en viss
brist på kunskap och osäkerhet gällande gröna tak, framförallt hur de fungerar på sikt.
Förhoppningsvis väcker detta examensarbete intresse för att ytterligare undersöka, forska och
45
informera byggbranschen för att förhoppningsvis slutligen kunna fylla denna kunskapslucka
och skapa nya innovativa lösningar.
46
6. Slutsats
Vi anser att det i de flesta fall är mer kostnadseffektivt att välja ett extensivt grönt tak framför
ett papptak, sett ur en 40-årsperiod. Detta med hänsyn till vilka fördelar och nackdelar de
olika takbeläggningarna har. Papptak kostar mindre vid inköp och montering men det vägs
samtidigt upp av bland annat de gröna takens långa livslängd och hållbarhet. Detta gör gröna
tak kostnadseffektivt på längre sikt, framförallt extensiva gröna tak som har en lägre inköpsoch monteringskostnad än semi-intensiva. Ett semi-intensivt grönt tak är betydligt dyrare och
därmed inte kostnadseffektivt men har betydligt fler och större fördelar. Ligger prioriteten på
fördelarna som exempelvis dagvattenfördröjning istället för kostnaderna är detta ett bättre
alternativ.
I våra dagvattenberäkningar har vi kommit fram till att om alla tak i det givna området försetts
med gröna tak skulle avrinningen från taken få en betydande minskning. Även minskningen
av det totala dagvattenflödet i området är tillräckligt stor för att kunna bidra till en märkbar
skillnad. Vi anser därför att gröna tak är en viktig del för omhändertagande av dagvatten men
som behöver kombineras med andra metoder för att kunna uppnå en komplett lösning. I
enkätundersökningen var just ”fördröjning och reducering av dagvatten” och ”estetiskt
tilltalande” de främst förekommande svarsalternativen för frågan varför man väljer grönt tak
till sin byggnad.
Att skapa nya och förbättrade lösningar verkar enligt enkätundersökningen vara något som
byggbranschen efterfrågar. I kommentarerna från enkätundersökningen framkom osäkerhet
och funderingar kring hur gröna tak fungerar på sikt vilket antyder att brist på kunskap är en
betydande begränsande faktor för valet av gröna tak. Detta kan bland annat bero på att gröna
tak anses vara relativt nya på marknaden samt att det saknas relevant forskning som tydligt
visar de gröna takens alla fördelar och funktioner även i svenska förhållanden. I
enkätundersökningen blev det även tydligt att många i byggbranschen vill ha och har behov
av mer information och kunskap om gröna tak samt att fördelarna med gröna tak är fler och
större än många tror. Om kunskaperna om gröna tak ökas kan det bidra till ett ökat intresse för
takbeläggningen. Genom att öka både kunskaperna och intresset för gröna tak ökar även
förutsättningarna för att finna mer hållbara, kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar.
Figur 24. Biotoptaket på Koggen, Malmö (Foto: Nicole Nelin ).
47
Referenser
Vetenskapliga Artiklar
Berndtsson, J. 2009. Green roof performance towards management of runoff water quantity
and quality: A review. Ecological Engineering. Volume 36. Pages 351-360
Bianchini, F., Hewage, K. 2012. Probabilistic social cost-benefit analysis for green roofs: A
lifecycle approach. Building and Environment. Volume 58. Pages 152-162.
Clark, C. Adriaens, P & Talbot, B. 2006. Probabilistic economic analysis of green roof
benefits for policy design. Fourth Annual Greening Rooftops for Sustainable Communities. 9
pgs.
Clark, C. Adriaens, P. & Talbot, B. 2008. Green Roof Valuation: A Probabilistic Economic
Analysis of Environmental Benefits. Environmental Science and Technology. Volume 42.
Pages 2155-2161.
Mentens, J., Raes, D. & Hermy, M. 2005. Green roofs as a tool for solving the rainwater
runoff problem in the urbanized 21st century. Landscape and Urban Planning. Volume 77.
Pages 217-226.
Rowe, D.Bradley. 2010. Green roofs as a means of pollution abatement. Environmental
Pollution. Volume 159. Pages 2100-2110.
Vetenskapliga Rapporter
Björk, F. 2004. Green roof effect on durability of roof membrane. Malmö. Department of
Civil and Architectural Engineering, KTH. International Green Roof Institute, IGRI
http://greenroof.se/wp-gr/wp-content/uploads/2012/09/006-green-roofs-effect-on-durabilityof-roof-membranes1.pdf (Hämtat: 2014-12-19)
Edwards, Y. 2014. Hållbara gröna anläggningar/tak på betongbjälklag – En översikt.
Stockholm: CBI Betonginstitutet.
http://greenroof.nu/sv/publications/Documents/%C3%96versikt%20Gr%C3%B6na%20tak.pd
f (Hämtat: 2014-12-17)
Sikander, E., Capener, C.M. 2014. Gröna klimatskal - fuktförhållanden, energianvändning
och erfarenheter. Borås. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
http://www.sp.se/sv/publications/Sidor/Publikationer.aspx (Hämtat: 2014-12-17)
Litteratur
Andersson Söderberg, M., et al. 2003. Norstedts uppslagsbok. 13 uppl. Stockholm:
Bokförlaget Prisma.
Block, M., Bokalders V. 2004. Byggekologi. 3. uppl. Stockholm: Svensk Byggtjänst
Dunnett, N., Kingsbury, N. 2010. Planting Green Roofs and Living Walls. 2. uppl. London:
Timber Press Inc.
Ejlertsson, G. 2014. Enkäten i praktiken. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
48
Larsen, A.K. 2009. Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups utbildning AB
Lidström, V. 2013. Vårt Vatten, Grundläggande lärobok i vatten- och avloppsteknik. 2. uppl.
Stockholm: Svenskt Vatten AB.
Piga, C. 1995. Grönare Tak – extensiv vegetation på tak. Alnarp: Sveriges Lantbruksinstitut,
SLU
Svenskt Vatten AB. 2004. Dimensionering av allmänna avloppsledningar P90. Stockholm:
Svenskt Vatten AB.
Trost, J. 2001. Enkätboken. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Internet
Anticimex. 2010. Vattenpölar en fara för papptak.
http://www.anticimex.com/sv/se/Privat/Fukt/Yttertak/Papp/ (Hämtat 2015-04-27)
ByggAi. Taktäckning, vegetationssikt av sedum. http://www.byggai.se/Sidor/Filer/013843JSK.pdf (Hämtat 2015-03-05)
Byggros, a. DIADEM 750 - intensiv takterrass. http://www.byggros.com/sv/produkter/12000taktradgardar-sedumtak/diadem-grona-tak-system/diadem-750 (Hämtat 2015-04-29)
Byggros, b. Extensiva och intensiva gröna tak.
http://www.byggros.com/sv/kunskapsbank/information-grona-tak-planteringar/extensivaintensiva-grona-tak (Hämtat 2015-04-20)
Byggros, c. Fördelar och nackdelar med gröna tak.
http://www.byggros.com/sv/kunskapsbank/information-grona-tak-planteringar/fordelarnackdelar-grona-tak (Hämtat 2015-04-20)
Byggros, d. Gröna tak - olika lösningar.
http://www.byggros.com/sv/kunskapsbank/information-grona-tak-planteringar/grona-tak
(Hämtat 2015-04-21)
Byggros, e. Sedumtak AMA 10 Hus. http://www.byggros.com/sv/kunskapsbank/informationgrona-tak-planteringar/hus-ama-tak (Hämtat 2015-05-13)
Byggros, f. Sedumtak: Lutning. http://www.byggros.com/sv/kunskapsbank/informationgrona-tak-planteringar/sedumtak-lutning (Hämtat 2015-04-23)
Byggros, g. Sedumtak – Systemlösningar.
http://www.byggros.com/~/media/files/byggros/12000-groennetage/groenne_tage/sv/diadem/diadem%20broschyr%20september%20%202012_web.pdf
(Hämtat 2015-04-20)
Byggros, h. Urban värmeö - Urban Heat Island - vad är det?.
http://www.byggros.com/sv/kunskapsbank/information-grona-tak-planteringar/urban-heatisland (Hämtat 2015-04-27)
49
Dolda Fel. 2013. Teknisk medellivslängd för byggnadskonstruktioner.
http://www.doldafel.se/teknisk-medellivslangd/ (Hämtat 2015-04-30)
Green Roof Technology. 2015. History. http://www.greenrooftechnology.com/history-ofgreen-roofs (Hämtat 2014-11-15)
Icopal. Icopal Takpapp. http://www.icopal.se/Produktsortiment/branta/yttertak/tatskikt.aspx
(Hämtat 2015-05-06)
International Green Roof Association (IGRA). 2015a. Green Roof Types. http://igraworld.com/types_of_green_roofs/ (Hämtat 2015-04-22)
International Green Roof Association (IGRA). 2015b. Private Benefits. http://igraworld.com/benefits/private_benefits.php (Hämtat 2015-04-22)
Kostnadsguiden.se. Takomläggning, kostnad, fakta och pris.
http://kostnadsguiden.se/takomlaggning-kostnad-fakta-och-pris/ (Hämtat 2015-04-30)
Livingroofs.org. 2015a. Air Quality. http://livingroofs.org/airqual (Hämtat 2015-04-28)
Livingroofs.org. 2015b. Fire. http://livingroofs.org/barrfire (Hämtat 2015-04-28)
Livingroofs.org. 2015c. Guarantees. http://livingroofs.org/guarantee (Hämtat 2015-04-27)
Livingroofs.org. 2015d. Health. http://livingroofs.org/health (Hämtat 2015-04-24)
Livingroofs.org. 2015e. Intensive Green Roofs. livingroofs.org/intensivegreenroofs (Hämtat
2015-04-21)
Livingroofs.org. 2015f. Introduction to Types of Green Roof. http://livingroofs.org/greenroof-types-intro (Hämtat 2015-04-21)
Livingroofs.org. 2015g. Noise and Sound Insulation. http://livingroofs.org/soundins. (Hämtat
2015-04-22)
Livingroofs.org. 2015h. Perceived Barriers to Green Roofs.
http://livingroofs.org/barrierintros (Hämtat 2015-04-24)
Livingroofs.org. 2015i. Structural Issues. http://livingroofs.org/barrstruct (Hämtat 2015-0423)
Livingroofs.org. 2015j. Urban Heat Island Effect. http://livingroofs.org/uhie (Hämtat 201504-23)
Lägga tak. 2010. Papptak. http://www.laggatak.n.nu/papptak (Hämtat 2015-05-02)
Omboende. 2013. Gör medvetna val för rätt underhåll.
http://www.omboende.se/sv/Aga1/Hus/Drift-och-underhall-/ (Hämtat 2015-03-05)
Papptakläggning.com. Vad kostar papptak?. http://papptaklaggning.com/vad-kostar-papptak/
(Hämtat 2015-05-02)
50
Scandinavian green roof institute. 2014. Gröna tak. http://greenroof.se/about-green-roofs/
(Hämtat 2015-04-21)
Stockholms Läns Museum. Torvtak.
http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/torvtak-historik/ (Hämtat 2014-11-15)
Sunda Tak, a. Garantier. http://www.sundatak.se/garantier/ (Hämtat 2015-04-29)
Sunda Tak, b. Intensiva Gröna Tak. http://www.sundatak.se/grona-tak/intensiva-grona-tak/
(Hämtat 2015-04-20)
Svenska Naturtak, a. Lätt sedumtak. http://www.svenskanaturtak.se/leight-sedum.htm
(Hämtat 2015-05-02)
Svenska Naturtak, b. Optigreen naturtak. http://www.svenskanaturtak.se/nature.htm (Hämtat
2015-05-02)
Svensk Byggtjänst, a. AMA Anläggning 13. Allmän material- och arbetsbeskrivning för
anläggningsarbeten. http://byggtjanst.se/bokhandel/kategorier/projekteringupphandling/program-projektering-beskrivning/ama-anlaggning-13/ (Hämtat 2015-05-13)
Svensk Byggtjänst, b. RA Anläggning 13. Råd och anvisningar till AMA Anläggning 13.
http://byggtjanst.se/bokhandel/kategorier/projektering-upphandling/program-projekteringbeskrivning/ra-anlaggning-13/ (Hämtat 2015-05-13)
Veg Tech, a. Sedumtak. http://www.vegtech.se/grona-tak---gardar/sedumtak/ (Hämtat 201504-28)
Veg Tech, b. Sedum-ört-grästak. http://www.vegtech.se/grona-tak---gardar/sedum-ortgrastak/ (Hämtat 2015-04-28)
Veg Tech. 2015c. Kantavslut och fotplåt monteringsanvisning.
http://www.vegtech.se/upload/files/PDF/Vegtech_Montering_Kantavslut.pdf (Hämtat 201505-13)
Veg Tech. 2015d. Sedumtak monteringsanvisning.
http://www.vegtech.se/upload/files/PDF/VegTech_Montering_Sedumtak.pdf (Hämtat 201505-13)
Veg Tech, e. Projekteringsunderlag. http://www.vegtech.se/grona-tak--gardar/sedumtak/projekteringsunderlag/ (Hämtat 2015-05-13)
Veg Tech. 2015f. Vegetationsteknik grönare byggande för framtidens städer.
http://np.netpublicator.com/netpublication/n35054716 (Hämtat 2015-05-13)
Veg Tech. 2015g. Sedumtak skötselanvisning.
http://www.vegtech.se/upload/files/PDF/Vegtech_skotsel_sedumtak.pdf (Hämtat 2015-05-13)
Veg Tech. 2013h. Sedum-ört-grästak skötselanvisning.
http://www.vegtech.se/upload/files/PDF/VegTech_Skotsel_SedumOrtGras.pdf (Hämtat 201505-13)
51
WSP. Gröna tak för hållbara stadsdelar. http://www.wspgroup.com/sv/WSP-Sverige/Vad-vigor/Tidigare-uppdrag/Grona-tak-for-hallbara-stadsdelar/ (Hämtat 2015-05-13)
Tidningsartikel på webben
Blom Westergren, E. 2014. Lägga papptak – Att tänka på. Byggahus.se. 10 december.
https://www.byggahus.se/bygga/lagga-papptak-tanka (Hämtat 2015-04-27)
Svenska Dagbladet. 2008. Snart bor halva jordens befolkning i städer. Svenska Dagbladet. 8
mars. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/snart-bor-halva-jordens-befolkning-istader_953009.svd (Hämtat 2015-04-29)
Personlig kontakt
Andersson, Fredrik. Säljare takvegetation, Veg Tech. 2015. E-mail 19 maj.
Asp, Klara. Trädgårdsmästare och administrationsansvarig, Augustenborgs Botanical Green
Roof Garden. Scandinavian Green Roof Institute. 2015. E-mail 5 maj.
Dina försäkringar. Handläggare via kundservicetelefon. 2015. Intervju 23 april.
Folksam. Handläggare via kundservicetelefon. 2015. Intervju 23 april.
Henriksson, Torgny. Försäljning och marknadsföring, Byggros. 2015. E-mail 5 maj.
Nilsson, Maria. Projektledare, MKB. 2015. Intervju och besök Fregattgatan 26 i Malmö 5
maj.
Persson, Mårten. Entreprenörsingenjör, Skånska tak AB. 2015. Intervju 8 maj.
Vicevärden för brf. Segevång. 2015. Intervju 23 april.
Kandidatuppsatser
Engel, S., Jernberg, S. 2012. Gröna tak - En studie om hur gröna tak kan vara en del av en
hållbar stadsplanering. Kandidatarbete inom kulturgeografi och ekonomisk geografi.
Göteborgs universitet.
Rylander, R. 2014. Gröna tak i urban miljö - Fallstudie av Hyllie och Norra Djurgårdsstaden. (s.
19-21). Kandidatarbete inom Fysisk Planering. Blekinge tekniska högskola.
Bilder
Framsidan: QS Quacquarelli Symonds Limited. 2015. Top universities. Nanyang
technological university, Singapore. http://www.topuniversities.com/universities/nanyangtechnological-university-singapore-ntu/undergrad (Hämtat 2015-03-06)
Figur 1. Veg Tech, g. 8-tallet, Danmark. http://www.vegtech.se/om-oss/inspirationsbilder/
(Hämtat 2015-05-02)
Figur 2. Svenska Naturtak. Optigreen Naturtak. http://www.svenskanaturtak.se/nature.htm
(Hämtat 2015-05-02)
52
Figur 3. Scandinavian Green Roof Institute. [Elektroniskt Fotografi] Augustensborgs
Botaniska Takträdgård. http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Forskola-ochutbildning/Skolutveckling--Forskning/Pedagogisk-Inspiration-Malmo/MalmoNaturskola/Ideer-och-tips-till-pedagoger/Forskolan/Besoksmalforskolebussar/Augustenborgs-botaniska-taktradgard.html (Hämtat 2015-05-02)
Figur 4. Byggros. Urban värmeö – Urban Heat Island – vad är det?
http://www.byggros.com/sv/kunskapsbank/information-grona-tak-planteringar/urban-heatisland) (Hämtat 2015-04-27)
Figur 5. Roth, S. 2015. Biotoptaket på Koggen, Malmö [Fotografi]
Figur 6. Nelin, N. 2015. Biotoptaket på Koggen, Malmö [Fotografi]
Figur 7. Nelin, N. 2015. Biotoptaket på Koggen, Malmö [Fotografi]
Figur 8. Veg Tech, f. System: XSÖG 5-14.
http://np.netpublicator.com/netpublication/n35054716 (Hämtat 2015-04-28)
Figur 9. Veg Tech, c. Fotplåt.
http://www.vegtech.se/upload/files/PDF/VegTech_Takvegetation_low.pdf (Hämtat 2015-0428)
Figur 10. Veg Tech, c. Kantavslut.
http://www.vegtech.se/upload/files/PDF/VegTech_Takvegetation_low.pdf (Hämtat 2015-0428)
Figur 11. Eniro. 2015. Kronetorpsgatan med omnejd, Malmö. 55°36’59.9”N 13°3’15.8”E
(WGS84). http://kartor.eniro.se/?q=kronetorpsgatan%2074b%20malm%C3%B6 (Hämtad
2015-04-20)
Figur 12. Eniro. 2015. Kronetorpsgatan 74B, Malmö. 55°36’59.9”N 13°3’15.8”E (WGS84).
http://kartor.eniro.se/?q=kronetorpsgatan%2074b%20malm%C3%B6 (Hämtad 2015-04-20)
Figur 13. ErikOlsson. 2015. Kronetorpsgatan 74A, Malmö.
http://bostad.erikolsson.se/pages/ViewObjectSold.aspx?estate=55473 (Hämtad 2015-05-07)
Figur 14. Svenskt Vatten AB. 2004. Avrinningskoefficienter.
Figur 24. Nelin, N. 2015. Biotoptaket på Koggen, Malmö [Fotografi]
53
Bilaga 1 - Enkätformulär
Kostnadseffektivitet hos gröna tak
Inom vilken åldersgrupp är du?
15-25
25-40
40-50
50+
Yrkesroll:
Hur stor kunskap tycker du att du har om gröna tak? (0 är ingen och 6 är mycket stor)
0
1
2
3
4
5
6
Hur högt värderar du ett grönt tak i förhållande till andra takbeläggningar på
marknaden? (1 är sämst på marknaden och 10 är bäst på marknaden)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Tror du att det finns någon speciell anledning till varför man väljer gröna tak?
(Markera ditt val, rangordna 1-3 där 1 är det viktigaste anledningen)
____ Dagvattenfördröjning och reducering
____ Förbättrad biologisk mångfald
____ Minskning av buller
____ Minskning av luftföroreningar, koldioxid (CO2) och förbättrad luftkvalitet
____ Lång livslängd och hållbarhet hos takbeläggningen samt skyddar underliggande material
mot temperaturväxlingar.
____ Estetiskt tilltalande
____ Minskad energianvändning hos byggnaden
____ Annan anledning:
Tror du att det finns någon speciell anledning till varför man väljer bort gröna tak?
(Markera ditt val, rangordna 1-3 där 1 är det viktigaste anledningen)
____ Dyr inköp- och anläggningskostnad
____ Ökad projekteringskostnader och tid
____ Risk för fukt i takkonstruktionen
____ Annan tradition för byggnadstypen
____ Ej lämplig taklutning
____ Dåliga erfarenheter från tidigare projekt
____ Brist på kunskap om gröna tak
____ Annan anledning:
54
Vilken takbeläggning anser du vara den största konkurrenten till grönt tak?
Plåt
Papp
Betongtakpannor
Taktegel
Takskiffer
Annan:
Vad tycker du är det bästa och sämsta med ett grönt tak? (Kortfattat dina personliga
åsikter om gröna tak)
Hade du velat ha mer information om gröna tak?
JA
NEJ
55
Bilaga 2 – Företag som medverkat i enkätundersökningen
AB Helsingborgshem
Cowi AB
MKB Fastighets AB
NCC
Optimera Svenska AB/Malmö Trä
PEAB Sverige AB
Tepek AB
Wihlborgs Fastigheter AB
WSP Sverige AB
ÅF-Infrastructure AB
56
Bilaga 3 – Yrkesroller som medverkat i enkätundersökningen
Administratör
Affärschef inom byggbranschen
Arbetschef, 2st
Brandkonsult
Elingenjör, projektledare inom elprojektering och besiktning
Försäljningschef Bygghandel
Gruppchef Inköp
Hållbarhetsstrateg
Ingenjör VVS
Inköpare
Installationstekniker, Styr o reglertekniker
Kalkylchef
Konstruktör, 6st
Konsult/Geolog
Kommunikationskonsult
Miljökonsult, 5st
Ospecificerade konsulter, 31st
Projektchef
Projektledare, 7st
Projektutvecklare
UL/HL
UL/PM
Vicevärd för en bostadsrättsförening.
57
Bilaga 4 – Kommentarer: Vad tycker du är det bästa och
sämsta med gröna tak?
Det bästa med gröna tak:
Ger ett mjukare intryck på de tak som är synliga i urbana miljöer.
Ser fint ut.
Estetiskt tilltalande med mer grönt i stadsmiljöer.
Snyggt, passar bra på miljöhus i storstadsregion.
Ser trevligt ut.
I rätt miljö ett vackert tak.
Ger trevligt utseende på tak som annars kan se tråkiga ut.
Det är estetiskt tilltalande och ger harmoni i omgivningen, människor mår bra av att ha
naturen nära.
Smälter in i miljön och naturen, ökar mängden grönska i stadsmiljön.
Snyggt, mycket trevligare att titta på än ett svartpapptak.
Det är vackert!
Ger liv åt ett annars tråkigt tak (på framför allt större byggnader)
Snyggt och bra att behålla växtlighet.
Snyggt i vissa fall och miljösmart.
Möjligheten att addera gröna värden till en byggnad.
Snyggt och miljövänligt.
Bra för miljön, minskar dagvattenutsläpp
Effektiv fördröjning av dagvatten.
Vattenmagasin
Fördröjer regnvatten.
Bra ur vattenfördröjningssynpunkt.
Ökad ekologisk och biologisk mångfald, fördröjning av dagvatten.
58
Mer gröna ytor i tät bebyggelse.
Dagvattenreducering och förbättrad biologisk mångfald.
Miljö, m.a.p. dagvattenfördröjning, förbättring kvalitet på luft + dagvatten
Främjar den biologiska mångfalden.
Om taket har lämplig utformning och är anpassat till platsen så finns förutsättningar för att det
stärker den lokala biologiska mångfalden.
Snyggt, ökar biologisk mångfald och grönytor i stadsmiljö, fördröjer/minskar
dagvattenbelastning.
Kan fördröja och minska dagvattenflöden samt öka grönytor i en urban miljö.
Många fördelar i en stadsmiljö, rent hållbarhetsmässigt
Miljöriktigt, vackert och energiriktigt
Snyggt, bra miljötänk, inte farligt dyrt, bra profilering.
Fina att titta på och ekologiskt funktionella.
Lämplig yta att använda för att förbättra miljö i såväl biologisk mångfald som minskad
koldioxidbelastning. Dessutom estetiskt tilltalande.
Jag tycker det är en intressant lösning, med många fördelar så som estiska och en trolig lång
livslängd.
Effektiv rumsanvändning och miljö
Takbeläggning ej utsatt för UV. Ljuddämpande. Tungt = värmetrögt
Bra i tätbebyggt område.
Fler grönytor i stadsmiljö samt bättre kretslopp för dagvatten.
Det bästa är att man ökar biologisk mångfald i stadsmiljö där den ofta är undanträngd.
Minskat kylbehov sommartid och kanske bättre energiprestanda vintertid, ökad grönytefaktor
när tomten är för liten i förhållande till huset.
I ett projekt som arbetar mycket med hållbara lösningar visar ett grönt tak detta på ett tydligt
sätt för framtida brukare och omgivningen. Det är ett bra verktyg att kommunicera sitt
hållbarhetsarbete.
59
Det sämsta med gröna tak:
Ersätter inte annan takbeläggning = Ökad kostnad.
Kostnad och komplicerat att utföra.
Kostnaden samt byggentreprenörer lägger inte detta själva.
För dyrt och komplicerat.
Dyrt den dagen man ska byta pappen under.
Hög kostnad då man först måste lägga papp och sedan lägga grönt ovanpå.
Jag tror att gröna tak ofta väljs bort då de anses vara dyra.
Något för dyrt.
Fortfarande väldigt dyrt per m2 i jämförelse med många andra takbeläggningar. Tungt i
jämförelse med plåt, taktegel etc.
Att det är ett byggnadsmaterial som odlas fram, går inte att lägga ett tak under vinterhalvåret.
Att man inte kan montera under vissa temperaturer, dyrt med halvpallar.
De negativa delarna är som jag förstår det, kostnaderna för ett sådant tak och risker för
läckage. Kommer säker bli ett vanligare tak i våra städer med tiden.
En konstruktionsdel som bidrar till att hålla kvar fukt är inte hållbar på sikt.
Binder fukt på taket istället för att leda bort det. Känsligt för läckage. Extra last på taket.
Kan vara krångligt att få det att etablera sig, kan kräva vattning, oklar livslängd och behov av
regelbundet underhåll
Kan vara en osäker fukt konstruktion men jag har nog för dålig koll på den fronten.
Osäkerhet pga. ny teknik och dålig känsla i magen när vatten ska bli stående på flacka tak.
Tungt tak
Riskkonstruktion
Kan medföra sämre funktion hos taket samt vara dyrare att projektera, anlägga och
underhålla. Sammantaget är jag tveksam till om det positiva överväger men jag är inte så
insatt.
Det sägs att det inte ska behövas så mycket underhåll på gröna tak, men det behövs det
definitivt. Tror många ser det som en riskkonstruktion ur fukt och driftkostnadssynpunkt.
60
Fortfarande inte ett enkelt alternativ.
Kanske opraktiskt i vissa lägen.
Det sämsta är att de kräver vissa taklutningar och eventuellt rätt mycket skötsel för att bli fina.
Svårt att lösa detaljer. Svårt att underhålla (träd, ser inte fel som gjorts under byggtiden, svårt
att få till bra byggteknik i detaljerna)
Känns osäkert fukttekniskt samt hur de skall renoveras/underhållas på sikt: Hur fungerar
taken om 30 år när de har blivit äldre, tyngre, mer rötter, sämre avrinning.
Att medvetet förse ett tak med växtlighet som kan påverka takavvattningen negativt genom
igensättning av takavvattningsystem samt bindning av humus/jordmaterial och därmed
fuktbindning på tak över tid känns fel.
Dålig kontroll på vilket underhåll den kräver efter 20-30-40 år. T.ex. stommen under taket
konstrueras med förutsättning att det gröna skiktet väger ca 50 kg/m2. Frågan är: kommer det
gröna skiktet att väga 50 kg/m2 även om 40-50 år? Stommen under kommer definitivt inte att
bli starkare med åren, medan allt talar för att det gröna skiktet kommer samla på sig mer och
mer komposterat gräs/löv/damm och öka i vikt till kanske 100 kg/m2.
Saknas erfarenheter av hur taken beter sig över tid då takbeläggningen är relativt ny i.a. f. i
större skala. Relativt få aktörer på den kommersiella marknaden.
Tunna sedumtak som är vanligast förekommande har begränsad nytta.
Att det oftast endast väljs för att öka byggnadens poäng i miljöklassning, kunskap saknas, det
utnyttjas inte arkitektoniskt.
Dyrt? För lite kunskap
Dålig kunskap.
Dålig info hos kunder, man vågar inte ta risken. Mycket underhåll.
Mindre snyggt i vissa fall och opraktiskt.
Enformigt utseende och begränsningar i konstruktion.
61
Bilaga 5 – Sektionsdata papptak
Här presenteras kostnadsförslagen från kalkylprogrammet Sektionsdata för papptak.
62
63
Bilaga 6 – Sektionsdata sedumtak
Här presenteras kostnadsförslagen från kalkylprogrammet Sektionsdata för sedumtak.
64
65