Anteckningar från mötet i Haparanda

Inger Mäkimaa, Karin Wikström, Moa Nyberg, Sandra Selberg, AnnaStina Johansson, Kristina Ström, Catrin Fjellström, Yvonne Nilsson, Ewy Nilsson, Agneta Krohn
Strömshed, Martina Rasch, Birgitta Kostet Öhgren, Marianne Jonsson, Britt Bergström, Kristina
Martinsson, Maria Thysell, Roger Melin, Regine Nordström och Christina Stålnacke.
Jannike Lundgren.
Astrid Wolff Feychting (Sveriges depåbibliotek och lånecentral, Umeå), Irene
Wallin (Bibliotekschef på Kalix bibliotek), Marita Mattsson Barsk (Bibliotekschef på Haparanda
stadsbibliotek) och Anneli Wälimaa, (bibliotekarie på Torneå bibliotek) samt Åsa Lundmark
(Riksteaterkonsulent, Luleå).
Kristina Ström hälsade välkommen till Haparanda och Sverigefinska folkhögskolan. Efter
praktiska teknikaliteter och en presentationsrunda av deltagarna kördes dagens program
igång.
I direktivet för Polarbibblo finns att vi ska jobba med:





Det fysiska rummet kopplat till Polarbibblo
Pojkars skrivande 2016
Inkluderande synsätt
Kommunikationsplan
Samverkan kring katalogen
Regine vill ha ytterligare två personer i en liten arbetsgrupp för att fundera kring hur vi går
vidare med direktiven. Ewy Nilsson, Kalix anmäler sig.
1
En intressant avhandling på ämnet pojkars skrivande är: Pojkar kan visst skriva.
Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i Sverige av Katharina Andersson. Här kan
man läsa avhandlingens abstract:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:751469
Uppsatsen ”Hur bemöts barn i det virtuella biblioteksrummet? En socialsemiotisk bildanalys
av fyra folkbibliotekswebbsidor.” av Tove Frankow Crivellaro har bland annat studerat
Polarbibblos webbplats. Hon har tittat på startsidan hos ett antal webbplatser.
Vi får godkänt! Hon anser att vi lyckats med både barns perspektiv och barnperspektivet. Här
finns uppsatsen: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:723589/FULLTEXT01.pdf
Vi har arbetat med:





hur det ser ut i biblioteken kring datorer och inredning
foldrar
muntlig kommunikation till kollegor genom barnbibliotekspersonalen
press
talsyntes
Arbetet under 2015 präglas av flera samarbeten.
Poesimelodi 2016. Norrbottensmusiken är intresserad av en fortsättning på Poesimelodi. Vi
försöker inspirera till diktskrivning under våren/försommaren 2015 genom flyerar och
Polarbibblo-kuvert med information att dela ut i skolklasser. Regine skickar ut.
Polarbibblo på turné. Polarbibblo-rekvisita finns på Länsbiblioteket att låna och använda om
man vill anordna skrivarverksamhet på sitt bibliotek. Saccosäckar, trädet, mm. En redaktör,
Regine, kan nog följa med i ”paketet”.
Boden, Jokkmokk, Vuollerim och 4 bibliotek i Luleå har haft Polarbibblo på turné under 2014.
Polarbibblos boklotteri. Polarbibblo ska bli tydligare som avsändare av bokpriser. Nu finns
ett klistermärke i boken som alla tydligen inte uppmärksammar. På kuvertet ska vi ha ett
klistermärke med Polarugglan och i kuvertet ska även finnas ett ”Grattis-brevkort” till
barnet.
I Kulturrådets handlingsprogram bland strategiska utvecklingsområden har Digitalt
läsfrämjande identifierats som ett område. KUR stöder nationellt syftande utvecklingsprojekt
inom området. Idag görs mycket lite för barn. Ett utvecklingsområde är att göra
2
bibliotekskatalogen barnvänligare genom att knyta barnvänliga metadata till Librisposterna
som bilder, uppläsning, med mera.
Ett mål under 2015 för Länsbiblioteket är att utreda en spegling av Polarbibblosidan på
minoritetsspråken.
Aktivitetsplan för Biblioteken i Norrbottens läsluststrategi 2014-2016
2014: Barnpoesiåret – genomfört
2015: Män, fäder, morfäder och farfäder – pågår
2016: Pojkars skrivande och läsande – kommer
Saker som skett under BPÅ 2014, se även bifogat bildspel:












Lennart Hellsing-tema
Språklådor för små barn i Piteå
Britt G Hallqvist
Petter rimmade med ungdomar i Kiruna
Poesivägg i Hertsöns bibliotek
Bokryggspoesi digitalt i Boden
Krakel Spektakel-turné med scenografi ur filmen
Rovanemi och Råneå samarbetade med poesiworkshop
Poesimeloditurné med Norrbotten Big Band, bland annat i Arvidsjaur
Tre utgivna diktsamlingar
Barnboksveckor
455 vykort från ugglan kom in under BBV
Sammanfattning/rapportering BPÅ 2014. Vi ser att temat poesi som vi valde har fungerat.
Finns en stor kraft i samarbetet! BPÅ får en egen punkt för rapportering under
länskonferensen i Kiruna.
Inspirationsdatabas. Läslustgruppen har fått i uppdrag att ta fram en
metodinspirationsdatabas. Det arbetet ligger på is under arbetet med att ta fram
Läsfrämjandeplaner, men insamlandet av goda exempel från BPÅ2014 kan bli ett underlag
för hur innehållet och rapporteringen in till en sådan databas skulle kunna se ut.
Regine visar mötesdeltagarna ett formulär som vi kan fylla i till ”databasen”, formuläret får
godkänt. Martina Rasch efterfrågar en databas med misslyckanden också, för att kunna lära
sig av dem.
3
De flesta i Norrbotten delar ut presentkort på BVC och föräldrarna får hämta en bok på
biblioteket. Nationellt har man valt ut ett antal exempel på böcker som kan delas ut som
första bok. De böckerna ingår i det nationella programmet Bokstart där tre pilotprojekt i
stadsdelar i Göteborg, Landskrona och Södertälje drar igång under våren 2015.
Det frågebatteri som Läslustgruppen hade med i sin enkät för att undersöka hur det
läsfrämjande arbetet i Biblioteken i Norrbotten ter sig visar att många kommuner delar ut en
bokgåva till barn, en barnens första bok, och även ibland andra bok. Under
Inspirationskonferensen i BPÅ 2014 fördjupade vi oss i små barns språkutveckling och
diskuterade hur ett eventuellt samarbete kring bokgåvorna, framför allt vad gällde urvalet av
titlar. Dagens fråga: Kan vi köpa in böcker gemensamt i Norrbotten? Innebär förmodligen ett
bättre pris. Ska vi dela ut fler saker än en bok, till exempel bokmärken, gosedjur,
Språkjakten-broschyren som vi , efter förfrågan under BPÅ 2014, nu kan använda med
Biblioteken i Norrbottens logotyp?
Testgrupp med föräldrar som får titta på några utvalda böcker skulle vara bra. Vi vill också
dela ut en bok till barnen med andra språk än svenska hemma, kan bli olika titlar då det
förmodligen inte finns en bok som fungerar på alla språk.
PSG startade 2009 och är idag en väletablerad turnering. Det är Sveriges näst största
fotbollscup bara Gothia cup är större. På cupen medverkar fotbollsspelare från 19
nationaliteter och 800 lag. De som spelar är barn 8-16 år.
För kampanjen har Biblioteken i Norrbotten avsatt en kommunikationsbudget. Den uppgår
till 25.000 kronor. Vi, BiN, är där för att marknadsföra biblioteket, visa att bibliotek + sport
hör ihop. Huvudmålgrupperna för det här året är pappor, morfäder, farfäder, pojkar och
flickor. För det arbetet i kommer vi att ha god hjälp av den stabila organisationen i PSG. PSG
har en app med 15 000 användare och en egen hemsida
(http://www.piteasummergames.se).
Så här ligger det till hitintills: Gratis parkering för bokbussen + tält i mix zon på
Noliaområdet. Det finns vakter där på natten vilket är bra för då behöver man inte packa
ihop allt när man går hem på kvällen.
Vi ligger alltså i ett stort område och kan ha glädje av de utställarnas andras aktiviteter.
Kaffebar finns i närheten, så då behöver vi inte bjuda på något utan kompletterar med att
erbjuda sittplats i brassestolar och saccosäckar för läsning och lyssning. Förutom detta
kommer det att finnas aktiviteter för barnen. Biblioteken i Norrbotten har köpt in en
knappmaskin som vi tar med så barnen kan göra knappar. Vi kommer även göra armband av
pärlor: enfärgade, bokstavspärlor med P, S, G samt två specialpärlor (B:et och en med
Polarugglan).
4
Genom att vi har bokbussen med kommer vi att kunna låna ut böcker och göra
bibliotekskort. För de som är bosatta i Norrbotten blir det ett tillfälle att känna på Låna här,
lämna där-tjänsten. För att inte stänga ute läslusten för dem som inte kan nyttja den
tjänsten erbjuds även bookcrossing för både barn och vuxna. Vi riktar oss också till de som
kommer med fotbollsspelarna därför ska vi också ha vuxenböcker och böcker på andra
språk, t ex finska och engelska. För bookcrossingen hoppas arbetsgruppen att det bland
annat ska gå att använda de kulturrådsstödda böckerna.
Polarbibblo kommer att kopplas till PSG. Fler idéer som kom fram på mötet var: Tvättlina
med skrivna sagor, både digitalt och med papper och penna + i app.
Affischer kommer att skickas ut till biblioteken för att informera. Alla skolor i Piteå
marknadsför PSG. Vi behöver fler folk som jobbar där.
Öppettiderna är:
Fredag 09.00–22.00
Lördag 09.00–21.00
Söndag 09.00–16.00
Arbetsinsats: Det bör finnas tre personer vid varje ”skift”. Hör av er till Martina Rasch i Luleå
om du kan vara med. Skriv vilken dag och tid ni kan jobba. Även vuxenbibliotekarier kan vara
med och jobba. Boendet tas ur kommunikationsbudgeten däremot är det inte helt klart hur
resorna ska finansieras. (Allt boende i Piteå är redan upptaget men man kan bo i närheten.)
Hittills är 8 personer bokade. Gruppen finns på ningen.
Utvärderingen för barnboksveckorna 2014. Målgruppen var barn mellan 4 och 12 år. Målet
var att nå 10 000– 12 000 barn i Norrbotten och det målet blev uppnått eftersom vi besöktes
av 12 453 barn. Man såg också fler deltagare i aktiviteterna. Polarbiblioteket fick in 455
vykort.
Erfarenheter man kan se:
 Tydligare direktiv behövs till arbetsgruppen
 Deltagare från fler olika kommunbibliotek till arbetsgrupperna.
 Bättre mätverktyg för statistik.
 Skicka in statistik kommunvis
Det var ett lyckat tema i år. Alla var nöjda.
Barnboksveckorna 2015. Vi pratade om vi skulle köra på färdiga produkter och symboler
eller skapa nytt kampanjmaterial, till exempel en ny Gertrudfigur varje år. Vi tyckte väl att
det är bättre att det händer något nytt varje år. Gertrud är en bra grund.
5
Vi skapade en arbetsgrupp bestående av:
Arvidsjaur – Inger Mäkimaa
Boden - Sandra frågar Ulrika Blomqvist, bokbussen, om hon är intresserad av att delta i
gruppen:
Jokkmokk – Cathrine Fjellström
Luleå – Birgitta Kostet Öhgren
Piteå – Åsa Wilén
Bibblo – Maria Öman
Polarbibblo – Regine Nordström
Kontaktperson till Kommunikationsgruppen är Martina Rasch.
Årets tema är Sport.
Förutom böcker ingår även till exempel TV-spel. Arbetsgruppen får bestämma utformningen.
Barnboksveckorna pågår vecka 45 och 46, 2-15 november. På Bokbussarna och Polarbibblo
blir det vecka 45 och 6 veckor framåt.
Vi delar med oss av förslag på ningen. Några förslag som kom upp under mötet var:







Gömma ugglan. Denna gång också utrustad i olika idrottsutstyrslar
Tvekamper
Mångkamper
Stafetter
Paralympicsidrotter
Schackturnering
Göra vimplar – pyssel till sitt lag eller göra egna lagvimplar
Kalix. Ewy Nilsson berättade om ett läsfrämjandeprojekt, Läslyftet, som utgick från pojkars
läsning och där Maria Henriksson är projektledare tillsammans med Maria Norén, som är
lärare i årskurs 4, 5 och 6 samt fotbollstränare.
Tanken är att dela ut böcker på fotbollsträningar, utan registrering. Gäller cirka 55 pojkar i
åldern 10-12 år. Till sommaren skall de öppna en bokkiosk, där barnen och ungdomarna kan
låna böcker. Biblioteket har köpt in klassuppsättningar som bekostats av skolan. Eftersom
biblioteket har en begränsad ekonomi använder de sig av gallrade böcker och de har satsat
på inköp av sport och faktaböcker.
Ewy informerar oss på Ningen om hur det gick, fortsättning följer …
Yvonne Nilsson i Kalix berättade om ett läsfrämjandeprojekt, Språklådan som riktar sig till 4åringar, de har haft max 13 barn vid aktiviteten. Förskolegrupper bjuds in till biblioteket.
6
Inledningsvis pratar de om biblioteket, för att sedan prata om hur man mår just för stunden.
Yvonne börjar med att rita en cirkel, där barnen får gissa vad det är. Denna cirkel blir tillslut
en glad och ledsen gris, (pratar lite om känslor).
Språklådan – var är den? Är den bakom, på, under, i och så vidare (för att belysa rumsliga
begrepp). Yvonne tar ur lådan fram ramsan Läs en saga för mig ur boken Kringel krångel som
hon läser (uppskattad ramsa med stor igenkänningsfaktor). Sedan plockas dikterna om örat,
håret och näsan från boken Kanel och Kanin; dikter om kroppen fram. Myrsloken och
hasselmusen tas fram ur lådan. Yvonne pratläser texten från boken Konstiga djur; första
kapitlet om när Myrsloken och hasselmusen jämför sina näsor (pratar lite runt begreppen på
lika- olika). Grodan kommer sedan fram (i ryggen finns det en lapp). På lappen står det att
grodan heter Karl-Oskar och Yvonne läser ramsan om honom, som hon sedan sjunger!!
Som avslutning plockar Yvonne fram fem möss och leker ramsan ”Fem möss på en låda satt
… sen var bara lådan kvar!”. Barnen får sedan en bok som gåva från biblioteket.
Arvidsjaur. Fredagsmys på biblioteket. Sagoläsning, pyssel och mys för lediga förskolebarn
barn med föräldrar. Fredagsmyset pågår på förmiddagen innan biblioteket har öppnat.
Älvsbyn. ”Krogkväll på biblioteket?? Har de blivit galna?” Krogkvällen var ett författarbesök
av Niklas Krog, som besökte biblioteket den 25 februari och aktiviteten riktade sig till barn
och ungdomar upp till 13 år.
Lista på aktiviteter - som Biblioteken i Norrbotten gör på fritiden (skrevs på post-it-lappar
under konferensen):










Filmkväll på skollovet för barn 10-13 år.
Bokrea – barnböcker (och vux). Februari och på sommarlovet.
Utklädningskläder plockas fram under lov.
Mangakurs på sommarlovet.
Bokbussen tillgänglig för lång 1 ggn/vecka på havsbadet under sommarlovet.
Rita en present till barnböckernas jubilarer (Laban, Castor, Plupp, Pippi).
Boktips i lokaltidningen varje vecka (barnsidan).
Ska börja samarbeta med Språkoteket (elevhälsan) för att nå barn med
språkstörningar och funktionsnedsättningar med information om Äppelhyllan. Finns
även en önskan om samarbete med att ta fram Språklådor som är till för föräldrar till
dessa barn (ej skola/förskola).
Samarbete med fritidsgården, belägen i samma hus som biblioteket. De har fått
önska böcker som biblioteket köpt in och finns att låna hem. (Placerade på
fritidsgården, ej inlagda i katalogen: ”bookcrossing”.
Knattebio med knorr för förskoleåldern lördagar 12.30. Sagostund, (2 lässtationer)
+bio på Medan, cirka 30 minuter (Folkets bio). Kostar 40 kronor och då ingår
popcorn.
7







Fredagsmys på biblioteket för lediga förskolebarn. Sagostund 10-11. (Se mer ovan).
Höstlovsläsning.
Spelsöndag för ungdomar.
Pyssellördag. För alla, små barn får ta med pysselhjälp. Genomförs cirka 2 ggr på
hösten och 2ggr på våren, oktober-april.
Krogkväll på bibliotekeket, 9-12 år. Niklas Krogs böcker utlånades. Häften tillverkades
med första sidan ur en bok. Aktiviteter: hans egen film, tips, chips + läsk. Drakar.
Författarbesök äldre. (Se mer ovan).
På alla veckolånga lov får alla barn låna ett teve-spel eller en film gratis.
Sommarboken (läs fem-få en). Åldrar 7-13 år. Vi köper in böcker ur innevarande års
utgivning. Överblivna böcker vid sommarens slut används senare delvis i Bokjuryn.
(250 barn deltar i Bokjuryn).
Den här dagen var koncentrerad kring Biblioteken i Norrbottens övergång till Libris och
Dewey.
Astrid Wolff Feychting, Sveriges depåbibliotek och lånecentral, inledde dagen. Sveriges
depåbibliotek och lånecentral är bland annat KB:s partner och nationellt kompetenscenter i
utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek och ska stödja folkbiblioteken in i Libris. Idag
är det 76 folkbibliotek är med i Libris. Det betyder att de registrerar sitt biblioteksbestånd i
databasen. Även MTM:s katalogposter finns i Libris som är på väg att bli en nationell katalog.
Ju fler bibliotek som går med desto mer av folkbibliotekens material kommer med i
katalogen.
Förvärvsrutinen går till så att biblioteket beställer till exempel en bok, fyller i ett
förvärvsformulär, skapar en post i Libris som sedan hämtas in i den lokala katalogen.
Libris XL är ett nytt katalogiseringsverktyg, liksom övergången till RDA, ny katalogiserings
standard. RDA är inte knutet till något särskilt beskrivningsformat, utan målet är flexibla
data, som kan delas och återanvändas även utanför biblioteksvärlden. Istället för en ny post
kommer man att kunna lägga in nya uppgifter i befintliga poster. Automatisk gallringsrutin är
på väg. Det håller också på att byggas upp ett system med faddrar för folkbibliotek med
samma leverantörer av kataloger.
Dewey är ett amerikanskt system och den mest spridda klassningen i världen, i 142 länder
har åtminstone något bibliotek klassificerat sitt bestånd enligt Dewey, men få bibliotek i
Sverige. För närvarande är det: Sambiblioteket i Härnösand, biblioteken i Lidingö, Vaggeryd,
Värnamo, Sigtuna, Nordmaling, Bjurholm, Malmö stadsbibliotek och Grubbebiblioteket
8
(Umeå) samt V8-biblioteken i Västerbotten. Systemet är helt uppbyggt på siffror, alltid minst
tre. Punkter mellan siffrorna är endast till för att visuellt avdela siffrorna. (Se PPT Libris och
Dewey. Vad innebär det för folkbiblioteken?)
Vad gäller ämnesklassifikationssystemen så uttrycks de på ett annat sätt jämfört med SAB
och målgrupp uttrycks i Libris som genre. (Se PPT Libris och Dewey. Vad innebär det för
folkbiblioteken?)
Dewey på hyllan kan uttryckas på olika sätt. Det går utmärkt att göra egna hyllistor, som till
exempel forskningsbiblioteken gjort. Ett annat är att utgå ifrån BTJ:s hyllista som Grubbe,
Sigtuna och Lidingö har gjort. Hyllkod ute i rummet går automatiskt in i den lokala katalogen
liksom hela koden. Det finns ingen nationell standard i klartext. Nationell standard för
skönlitteratur för barn och inte någon åldersindelning för uppdelning av facklitteraturen för
barn endast ett litet j efter koden vilket står för juvenil. Klartexten på hyllan är lokal. Lidingö
har valt att göra en åldersindelning vilket forumet tyckte skulle vara knepigt som nationell
standard. (Se PPT Libris och Dewey. Vad innebär det för folkbiblioteken. STR på bildernas
etiketter står för författarens efternamn – i det här fallet Strindberg.)
13 april är det användarmöte på Lidingö bibliotek. Representanter från Kataloggruppen i
Biblioteken i Norrbotten kommer att delta och få göra ett studiebesök på biblioteket. Libris
och Dewey kommer också att diskuteras på Länskonferensen i Kiruna 28-29 maj.
Irene Wallin, bibliotekschef i Kalix, fortsatte dagen med att berätta om hur övergången till
Libris och Dewey kommer att fortskrida i Norrbotten. Hon delade ut en lathund mellan
Dewey och SAB, finns även på KB:s hemsida. För Norrbotten gäller att vi går in i skarpt läge
för Libris under 2016.
Våren 2015 anställs en projektledare och en utbildning för alla. Den planerade
organisationen efter projekttidens slut omfattar 1,5 tjänster av en heltid, katalogisatörer
uppdelade på tre personer i tre olika kommuner. På varje bibliotek ska det finnas
registratörer. Katalogisatörerna jobbar direkt i Libris. Registratörerna arbetar med
beställningar och inleverans via Libris. De ska kunna korrigera och lägga till hyllsignum i
posterna samt göra extraposter.
Biblioteken i Norrbotten avslutar därmed att köpa tjänster från Bibliografisk service vilken
har kostat 1,4 miljoner per år. De finanserar tjänsterna som kommer att betalas gemensamt
enligt en fördelningsmodell.
Varje kommun bestämmer själv när de vill gå över till Dewey. För Lidingö bibliotek gällde att
de arbetade från maj 2014-januari 2015 och hade stängt två veckor. Det spelar ingen roll om
alla är Deweybibliotek, katalogen är ändå densamma.
9
Irene Wallin visade också hur posterna för en och samma titel kan se ut vad gäller sortering
under olika teman och därmed placering på de olika biblioteken i Norrbotten. Det är en lång
lista. I framtiden kan det komma en gemensam lathund för hur böckerna sorteras tematiskt.
Information och kommunikation av övergången till Libris och Dewey kommer att behövas.
När informerar vi allmänheten och hur? Kommer detta att påverka direktiven för
kommuikationsgruppen, bibblo och polarbibblo.” När ABC blir 123”.
”På besök på Torneå bibliotek, för att se Dewey indelning live*. Förmiddagen ägnades åt Dewey i teorin.
Känns pedagogiskt.” Tweet från @LBNorrbotten * Är en finsk variant.
Studiebesök x2. Därefter följde studiebesök på biblioteket i Torneå, som har en variant av
Dewey, och på Haparanda Stadsbibliotek där bibliotekschefen Marita Mattson-Barsk gav oss
en guidad tur. Vi pratade bland annat om framtiden för rum för lokal litteratur och för
tidskrifter i pappersformat.
10
Sommarboken. Kommunikationsgruppen i BiN har skickat med en fråga om intresse finns för
att göra en gemensam kommunikationskampanj för Sommarboken 2016. Ambitionsnivån
skulle vara gemensam talong, riktlinjer för antal läsa böcker, åldersgrupp och liknande. Ett av
skälen är att man skulle kunna använda samma princip som för utlån av böcker i allmänhet
”Låna här och lämna där”, till exempel att kunna en talong i Piteå och lämna in i Arvidsjaur.
Givetvis med kampanjgrupp och så vidare. Diskussionerna ledde fram till att intresse kanske
finns för detta men inte för 2016 då det är mycket med övergången till Libris och Dewey. Vi
har också PSG att genomföra för första gången och vill ta med det i beräkningen. Svaret går
till Kommunikations-gruppen genom Martina/Regine.
Nästa års möte. 2016 är enligt kulturplanen för Norrbotten ett mångfaldsår. Inför arbetet
med årets forum fanns det en diskussion på ningen om hur biblioteken kan arbeta med
litteratur för unga som rör hbtq-frågor. Det gick inte att få ihop med andra viktiga punkter
utan ett förslag har kommit om att koncentrera 2016 års forum till just den frågan.
En grupp: Christina Stålnacke, projektledare för
det planerade Läsfrämjandeprojektet,
Regine Nordström, Martina Rasch, Råneå bibliotek,
och Åsa Wilén, Piteå stadsbibliotek, har träffats
i Adobe-möte och diskuterat kring temat.
Länsbiblioteket tycker det är en bra idé och även
styrgruppen för BiN. Konferensen kan därför skrivas
in som en del av projektansökan för Läsfrämjandeprojektet. Vi skulle då kunna ha en del externa
föreläsare och gärna ett fokus på litteraturen denna
gång.
Även Barnbiblioteksforumet gillade tanken. Förslag
på ort är Luleå och en arbetsgrupp bildades:
Christina Stålnacke, Martina Rasch, Sandra Selberg
( Bodens stadsbibliotek), Agneta Krohn-Strömshed,
(Mjölkuddens barn- och ungdomsbibliotek),
och Regine Nordström.
För Barnbiblioteksforumet 2017 tar vi upp tråden
med att åka in i länet.
Riksteaterföreningen i Luleå. Åsa Lundmark,
Riksteaterkonsulent, hade önskat att få träffa
barnbibliotekspersonalen. Hon vill etablera ett
samarbete om teater på bibliotek. Det finns turné.
11
”Nästa rundvandring, efter en skönpromenad
från Finland. Nu är vi på Haparanda stadsbibliotek”. Tweet från @LBNorrbotten.
stöd att få för att hålla nere kostnaderna för arrangörerna, samt ett kontaktnät ifall
biblioteken vill samarbeta. Åsa hade fyra föreställningar på gång som hon ville höra våra
åsikter om. Viktigt för biblioteken är att föreställningen har bokanknytning och att den inte
fysiskt är för stor. Åsa överhörde våra diskussioner och ett förslag på föreställning kom fram.
Stort tack till alla mötesantecknare 4 mars: Inger Mäkimaa, Catrin Fjellström, Christina
Stålnacke och Evy Nilsson. Christina bidrar även med bilder och twitterinlägg från
studiebesöken på folkbiblioteken i Torneå och Haparanda. För sammanställningen svarar
Regine Nordström.
1. Polarbibblo. Barnbiblioteksforum 4-5mars 2015.pptx. Regine Nordström
2. BBF 4-5 mars 2015. Chefsmöte 1 dec 2014. Länskonferensen.pptx. Foton från BPÅ 2014. Regine
Nordström och alla medverkande fotografer.*
3. Barnens första bok.pptx. Christina Stålnacke
4. Bokstart böcker.pdf. Statens kulturråd*
5. Libris och Dewy Barnbibliotek Haparanda, .pptx. Astrid Wolff Feychting*
*Dokumenten är för tunga för ningen. Mejla [email protected] eller [email protected] så
skickar hon en fil.
12