1. No category

RAPPORT 2015:51
SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Odling, kolning och stenåldersboplats
i Mjöhult, Fryele socken
Särskild undersökning i samband med planerad
utbyggnad av Sydvästlänken
Småland
Jönköpings län
Värnamo kommun
Fryele socken
Mjöhult 2:3 och 2:4
RAÄ 221
Dnr 423-04079-2012 (RAÄ)
Dnr 5.1.1-00397-2015 (SHMM)
Tom Carlsson
RAPPORT 2015:51
SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Odling, kolning och stenåldersboplats
i Mjöhult, Fryele socken
Särskild undersökning i samband med planerad
utbyggnad av Sydvästlänken
Småland
Jönköpings län
Värnamo kommun
Fryele socken
Mjöhult 2:3 och 2:4
RAÄ 221
Dnr 423-04079-2012 (RAÄ)
Dnr 5.1.1-00397-2015 (SHMM)
Tom Carlsson
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 1
STATENS HISTORISKA MUSEER
Arkeologiska uppdragsverksamheten
Roxengatan 7
582 73 Linköping
Tel 010-480 80 00
Fax 010-480 81 73
e-post [email protected]
e-post [email protected]
www.arkeologiuv.se
© 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER
Rapport 2015:51
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744.
Grafisk form Britt Lundberg
Kartor Tom Carlsson
Foto Tom Carlsson
Tryck/utskrift Arkitektkopia AB, 2015
Omslagsbild Landskap med enbuskar under Sydvästlänken. Foto Tom Carlsson.
2 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Innehåll
Sammanfattning 5
Bilaga 1. Anläggningstabell 25
Antikvarisk bakgrund 5
Bilaga 2. Fyndlista 26
Uppdragets förutsättningar 7
Bilaga 3. 14C-analyser 28
Undersökningsområde, landskapet och fornlämningsbild 7
Bilaga 4. Vedartsanalys 29
Syften, målsättningar och frågeställningar 8
Bilaga 5. Makrofossilanalys 32
Metod 9
Bilaga 6. Slitspårsanalys 33
Analyser 12
Resultat 12
Kronologi 12
Radiometriska analyser – 14C-dateringar 12
Jämförande kronologiska studier 14
Anläggningar 15
A500 15
Fyndmaterialet 18
Stenmaterialet 18
Kvarts 18
Figur 1. Karta med RAÄ 221 i Fryele socken markerad.
Flinta 18
Slitspårsanalys 18
Sammanfattande tolkning 20
Tranås
Miljö 20
Vikingatid och historisk tid 21
Habo
Mullsjö
Huskvarna
Utvärdering av projektets målsättningar 22
Västervik
Åtgärdsförslag 22
Referenser 23
Eksjö
Nässjö
Jönköping
Administrativa uppgifter 24
Jönköpings
län
Gislaved
Vetlanda
Sävsjö
Vimmerby
Hultsfred
Oskarshamn
Värnamo
Kronobergs
län
Kalmar
län
Växjö
Ljungby
Kalmar
Borgholm
Nybro
Markaryd
Älmhult
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 3
Figur 2. Karta med RAÄ 221, Fryele socken markerad. Skala 1:50 000.
4 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av
Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar
efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför
även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den
arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion.
Särskild arkeologisk undersökning
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Sammanfattning
Riksantikvarieämbetet, UV Öst utförde under våren 2013 arkeologiska arbeten vid RAÄ
221, inom fastigheten Mjöhult 2:3 och 2:4, Fryele socken, Värnamo kommun, Småland.
Undersökningarna föranleddes av att Svenska Kraftnät planerade luftledning, Sydvästlänken,
genom Jönköpings län. Uppdragsgivare var Svenska Kraftnät (SVK).
Fornlämningen ligger i en skogbygd, karaktäriserad av stora våtmarker, grusiga och
sandiga marker och uppstickande impediment. Det finns ett flertal bäckar och mindre
vattendrag i trakten och strax norrut finns också en mindre sjö, Stubbasjön. Vid undersökningarna påträffades rikligt med kvarts och enstaka flintor. Fynden dateras sannolikt till
jägar-samlarstenåldern, mesolitikum. Det påträffades två härdar och en ca 3x2 meter stor
ränna, vilken möjligen är spår efter en huslämning. Det finns emellertid inga 14C-dater­
ingar från stenåldern. Åtta radiometriska analyser daterar istället verksamheter från två
tidsperioder, dels vikingatid och dels 1600–1800-talet. Fornlämningsområdet tolkas under
dessa tidsperioder ha använts för odling och kolning.
Samtliga fornlämningar inom området har efter undersökning och dokumentation
tagits bort. Fornlämningar bedöms dock finnas kvar utanför det undersökta området.
Rapporten redovisar resultaten som ligger till grund för länsstyrelsens fortsatta bedöm­
ning enligt KML.
Antikvarisk bakgrund
Riksantikvarieämbetet, UV Öst tog den 13:e december 2012 emot en remiss från Länsstyrelsen i Jönköpings län (dnr: 431-7717-2012) avseende en särskild undersökning (slutundersökning) enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m (KML) inom Mjöhult 2:3
och 2:4, Fryele socken Värnamo kommun.
Svenska Kraftnät planerar en ny luftledning genom Jönköpings län. UV Öst har tidigare, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört arkeologiska arbeten på ett flertal platser
längs med den planerade sträckan. Under sommaren 2012 genomfördes en förundersökning
(dnr 431-1182-2012) på den aktuella platsen vilken avgränsade, daterade samt bestämde
fornlämnings karaktär. Platsen bedömdes i huvudsak vara en stenåldersboplats från jägarsamlar-stenåldern, mesolitikum (Ajneborn 2013). Fornlämningen benämndes tidigare ID
7768:2 men har därefter fått fornlämningsnummer RAÄ 221 i Fryele socken.
Den särskilda undersökningen utfördes under maj 2013. Projektledare under fältarbetet
var Tom Carlsson som även har sammanställt föreliggande rapport.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 5
Figur 3. Fornlämningslandskapet från norr. FOTO TOM CARLSSON.
6 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Uppdragets förutsättningar
Undersökningsområde, landskapet och fornlämningsbild
I samband med förundersökningen av en äldre åkeryta med flera intilliggande odlingsrösen
påträffades ett tiotal kvartsavslag. Föremålen bedömdes vara bearbetade och platsen tolkades
som en boplats från äldre stenåldern. Platsen låg inom Svenska Kraftnäts befintliga lednings­
gata och omfattade en yta av cirka 120 m2.
Landskapet karaktäriseras av skogsområden genombrutna av stora våtmarker och uppstickande impediment. Det finns ett flertal bäckar och mindre vattendrag i området och
någon kilometer norrut finns också en mindre sjö, Stubbasjön. Markerna består vanligtvis
av morängrus och sandiga. Höjden över havet är ca 180 meter vilket är över högsta kustlinjen.
Inom kraftledningsgatan växer idag rikliga bestånd av enbuskar medan tall och gran är
det dominerande träslaget i skogarna. Fornlämningen låg i svag sydslutning. Strax norr om
undersökningsytan fanns ett uppstickande impediment och ett femtiotal meter åt väster
en våtmark. Även österut finns våtmarker. Platsen låg således nära flera våtmarker och var
väl skyddad från nordvindar, vilket bör ha varit ett utmärkt läge för en förhistorisk boplats.
Fornlämningarna i närområdet domineras av spår från äldre odlingsaktiviteter, fossil
åkermark. Framförallt märks de många odlingsrösena men det finns även flera gräsbevuxna stenröjda ytor.
I socknarna kring Mjöhult finns flera fornlämningar registrerade. De närmaste fornlämningarna är två områden med fossil åkermark, RAÄ nr 177:1 och 178:1 i Fryele sn.
Fossil åkermark är emellertid komplexa fornlämningsformer som kan omfatta spår efter
verksamheter av olika ålder och sammanhang. Enligt Ådel Vestbö Franzén (2004) är fossil
åkermark är ett begrepp som avser mark som tidigare varit uppodlad, men nu varaktigt
övergivits. Odlingen ska också ha skett med ålderdomliga metoder, vanligen hackbruk eller
årder. Undersökningar av fossila åkrar med röjningsrösen längs med den aktuella kraftledningen har framförallt daterats till 1600–1800-tal (Ajneborn 2013, Lagerås 2013).
Figur 4. Fornlämningslandskapet från söder. FOTO TOM CARLSSON.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 7
Det finns också ett flertal bevarade gravfält med resta stenar och högar i socknen, exempelvis RAÄ 13 och 14. Den mest kända fornlämningen i området torde vara ”Stora Rör”,
RAÄ 18, vilket är ett 25 meter stort och 2,5 meter högt röse från bronsåldern. Några
kilometer nordost om Mjöhult finns Nydala kloster.
Stenålderslämningarna i Fryele socken domineras av hällkistor och lösfynd. En pilspets
i flinta, RAÄ 98 är funnen vid Västergården i Mjöhult, cirka en kilometer norr ut. Mindre
än två kilometer söder om undersökningsplatsen finns två hällkistor, RAÄ 7 och RAÄ 16.
Hällkistor dateras vanligen till senneolitikum-äldre bronsåldern och är påfallande många
i trakten. Det finns inte mindre än fjorton stycken inom tio kilometer från den aktuella
platsen. Från samma tidsperioder är även en skafthålsyxa av grönsten upphittad drygt en
kilometer åt nordväst, RAÄ 53, i Hagshult sn. Överhuvudtaget förefaller senneolitikum
vara en expansiv tidsperiod i hela södra Skandinavien och märks i synnerhet i Smålands
inland.
Kännedomen om äldre lämningar än senneolitikum är tyvärr betydligt sämre och meso­
litiska lämningar i trakten kring Fryele är mycket fåtaliga. De två trindyxorna, RAÄ 121 i
Fryele sn, som är funna blott någon kilometer söder om undersökningsplatsen tyder ändå
på människor uppehållit sig i området under denna tidsperiod. Trindyxorna användes
även flitigt under mellanneolitikum, inom den gropkeramiska kulturen, men som i huvudsak var kustbunden. Det mest troliga är därför att yxorna är från äldre stenåldern. Avsaknaden på mesolitiska boplatser i Smålands inland beror sannolikt mest på svårigheterna
att genom föremålsfynd lokalisera boplatserna i landskapet. De utbredda sjösystemen och
vattenvägarna torde dock ha varit mycket gynnsamma för både kommunikation och när­
ingsfång.
Mesolitiska boplatser är i huvudsak kända längre västerut och främst i anslutning till
Fornbolmens utbredning, exempelvis vid Nennesmo i Gislaveds kommun, i Anderstorp
och i Smålands stenar (Gustavsson 2008). Lämningar från stenåldern har sammanställts
av Jenny Ameziane (2009:38) och visar en tydlig koncentration under mesolitikum kring
de västra vattenlederna, Fornbolmen, Nissan och Lagan. Även Carl Perssons avhandling
(2012) om stenåldern i det småländska inlandet ger denna bild. Fynden karaktäriseras här
av föremål i flinta; mikroliter, kärnor och spån är vanliga. Fynd av mesolitiska trindyxor är
däremot få i västra Småland, till skillnad mot t ex östra Smålands kustområden. Föremålens
typ och formspråk avspeglar att riktningar på kontaktvägarna i västra Småland gick västeroch söderut mot samtidens Sandarna- och Maglemosekulturen medan i Kalmartrakten
sannolikt hade kontaktvägarna mer öppna längs med den forna Östersjökusten.
Även om flinta dominerar redskapsuppsättningarna förekommer kvarts i små mängder
på de tidigmesolitiska boplatserna även i västra Småland (Ameziane 2009). Spånkärnor
och plattformsteknik dominerar vilket intressant nog förefaller vara mycket liknande för
både kvarts och flinta, något som även noterats längre norrut i Östergötland (Molin 2009).
Syften, målsättningar och frågeställningar
Länsstyrelsen skriver i förfrågningsunderlaget (sid 2) att den aktuella boplatsen har potential att tillföra kunskap om mesolitiska boplatser i länet och att därför undersöktes den
med hög ambitionsnivå. Syftet har vidare, i enlighet med kravspecifikationen (sid 5), att
koppla frågeställningar till aktuellt forskningsläge.
Inför undersökningen formulerades ett flertal frågeställningar för att på bästa sätt motsvara Länsstyrelsens kravspecifikation.
8 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
• Går det att genom föremålen och/eller 14C-analyserna urskilja om platsen utgör en
tillfällig vistelse, eller har platsen nyttjats under en längre tidsperiod?
• Finns det en boplats inom området med hus och härdar, eller är det en slagplats med
enbart avslag, kärnor, avslagsfragment och splitter?
• Vilka råmaterial förekommer?
• Vilka tillverkningsmetoder kan registreras?
• Vilka verksamheter har företagits på platsen. Vad berättar föremålen; finns det pilspetsar
och skrapor? Finns det slitspår på dessa?
• Finns det ekofakter som berättar om insamling? Vad säger vedarter och eventuella
makrofossiler om landskapet i området under aktuella tidsperioden?
• Finns ytterligare lämningar från andra tidsepoker inom samma område?
Frågorna avsåg framförallt till att undersöka vilka verksamheter som utförts på platsen
och hur boplatsen organiserats rumsligt. Frågorna är basala och går att besvara genom
registrering av teknologi och olika analyser men leder också vidare till tolkningar och diskussioner om mesolitiska ekonomier, bebyggelsemönster och samhällsorganisation. Betydelserna av den rumsliga organisationen på stenåldersboplatser; förhållandet mellan hus,
avfallsgropar, slagplatser, gravar o s v har genom åren tolkats på många sätt (se Binford
1980; Grön 1995; Lindgren 2004; Carlsson 2007 et al).
Ett grundläggande synsätt för denna studie är frågeställningar om hur människor i ett
specifikt socio-historiskt sammanhang har gjort val och urval i omgivningens resurser och
möjligheter. Kan man uttolka strategier i råmaterial till redskap, bränsle i härdar, jaktvilt
och insamling av ätliga växter. I denna mening/problemställning ryms ett vetenskapligt
förhållningssätt om att de förhistoriska samhällena och människorna själva gjorde urval
bland tillgängliga resurser. De val som gjordes var inte nödvändigtvis de mest pragmatiska,
ekonomiska eller resursmaximerande utan också till stor del tids- och kulturspecifika. Jämförande studier kan göras med samtida boplatser i olika områden och mellan olika tidsperioder i syfte att upptäcka geografiska skillnader, förändringar och/eller kontinuitet. Inom
detta ryms ett nätverk av sociala konventioner, olika former av sociala gruppers manipulerande (maktutövning) etc.
Metod
Metoderna är direkt relaterade till frågeställningarna och syftet att tolka samhällets val
och urval. Undersöknings- och fyndinsamlingsmetodiken utfördes på traditionellt sätt. I
metodiken ingår även provtagning inför analyser. Både metodiken och analyserna har
utformats för att på bästa sätt besvara frågeställningarna.
•Avbaning. Arbetet inleddes med att matjorden på den berörda ytan försiktigt banas av
med maskin ner till anläggnings/fyndförande nivå. Med hjälp av förundersökningsresul­
taten fanns kännedom om att humuslagret var mycket tunt vilket innebar att enbart
mossa och förna avlägsnades.
•Handrensning. I samband med avbaning handrensades ytan för att upptäcka eventuella
anläggningar och för att upptäcka markanta fyndkoncentrationer.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 9
°
°
Figur 5. Undersökningsområdet efter avbaning, från öster. FOTO TOM CARLSSON.
Rutor
Stenar
A500
Härdar
Undersökningsområde
A500
Rutor
Stenar
A500
Härdar
Undersökningsområde
A555
Rutor
Stenar
A478
A500
Härdar
Rutor
Undersökningsområde
Stenar
A500
Härdar
Undersökningsområde
0
2,5
5
10 Meter
Figur 6. Karta som redovisar undersökta grävenheter (rutor) inom RAÄ 221.
0
2,5
5
10 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
10 Meter
•Sållning. 1x1 m stora grävenheter (provrutor) lades ut i ett lokalt rutnät. Inledningsvis
sållades sanden i grävenheter per 3:e meter för att hitta fyndkoncentrationer. Därefter
förtätades rutorna till en sammanhängande yta inom området med flest föremålen och
intill anläggningar. På detta sätt kunde området längst i öster uteslutas. Sållningen
möjliggjordes av att markförhållandena i området bestod av morängrus och sand. Omkring 0,1–0,2 m grus/sand i varje grävenhet sållades. Några grävenheter grävdes djupare
för att undersöka eventuell översandning.
• Undersökning och dokumentation. Samtliga påträffade anläggningar undersöktes och
dokumenterades. Jordprover för makro- och vedartsanalys togs i anläggningar.
•Djupschaktning. Den planerade djupschaktning genomfördes inte. Samtliga fynd på­
träffades i ett skikt strax under grästorven och inga fynd eller anläggningar hittades i
de rutor som grävdes djupare. Djupschaktningen bedömdes därför inte vara kostnadseffektiv och inte nödvändig för slutresultatet.
Figur 7. Rutgrävning. FOTO TOM CARLSSON.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 11
Analyser
Provtagning och tvärvetenskapliga analyser är viktiga komponenter i arkeologiska undersökningar. Följande analyser genomfördes.
• Vedartsanalyser. Kol sållades fram ur jordprover. Sållningen utfördes av Erik Danielsson,
Vedlab inför de kommande analyserna. Syftet med vedartsanalyserna var att välja ut
lämpligt kol för radiometriska dateringar och att få en inblick i vilka träslag som valts
ut som bränsle under olika tidsperioder. Analysen ger delvis också en miljöbeskrivning
av trädslag som sannolikt växt i närheten. I kolningsgropen syftade analysen till att under­
söka om man under historisk tid främst valt träslag med högt värmevärde. Den vedana­
tomiska analysen utfördes av Erik Danielsson, Vedlab.
• Radiometriska analyser. Efter vedartsanalyser skickades kol för 14C-analys. Kol och
ben samlades in i olika typer av anläggningar. Analyserna utfördes av Swedbergslabora­
toriet, Uppsala universitet.
• Makrofossilanalys. Jordprover samlades i anläggningar. Syftet var att söka insamlade
och odlade växter. Makrofossilerna är också lämpliga för 14C-dateringar eftersom de har
låg egenålder. Analysen genomfördes av Håkan Ranheden, Riksantikvarieämbetet, UV.
• Slitspår. En mindre slitspårsanalys genomfördes på nio kvartsföremål och ett fynd av
flinta. Dels valdes avslag utan specifik karaktär och dels föremål som ur morfologisk
synpunkt tolkades vara redskap. Analysen utfördes av Helena Knutsson, STONESLAB.
Resultat
Den avbanade ytan var ca 120 m2 och sanden i 76 st, 1x1 m stora, rutor undersöktes. Två
härdar och en ränna upptäcktes. Det empiriska materialet: fynden, anläggningarna samt
analysresultaten utgör grunden för de fortsatta tolkningarna.
Kronologi
Verksamheterna inom RAÄ 221 är daterade genom 14C-analyser och jämförande fyndstudier. Syftena med 14C-analyserna var framförallt två:
1 Att förstå den huvudsakliga kronologin på platsen.
2 Att söka efter kortvarigare besök med verksamheter som inte efterlämnat bevarade
föremål.
Många fornlämningar har ett stort tidsdjup som framträder vid 14C-dateringar. Det är
tydligt att många platser under långa tidsperioder fortsatt att ha betydelse även när ursprungliga funktioner upphört eller ändrats. Sannolikt var det långvariga traditioner och
ärvd rätt till platser för fiske, jakt, valla betande djur och odla upp nya marker som styrde.
Radiometriska analyser – 14C-dateringar
Radiometriska analyser kan utföras på små mängder kol i specifika fyndkontexter. Analyserna är numera förhållandevis billiga och genom att utföra många dateringar från olika
arkeologiska kontexter finns goda möjligheter att påvisa både kontinuitet och förändringar i verksamheter på platsen. Åtta 14C-analyser utfördes av träkol från RAÄ 221. Vid
förundersökningen daterades kol under två röjningsrösen i närområdet. Sammanlagt före­
ligger det alltså tio radiometriska dateringar.
12 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]
Ua-31340_A555_Härd 111±35BP
Ua-31341_A478_Härd 119±32BP
Ua-31339_A500_Ränna 175±35BP
Ua-31336_A500_Ränna 180±35BP
Ua-31342_A572_kolningsgrop 198±32BP
Ua-31337_A500_Ränna 280±35BP
Ua-31335_A500_Ränna 1105±35BP
Ua-31338_A500_Ränna 1105±35BP
500CalBC
CalBC/CalAD
500CalAD
1000CalAD
Calibrated date
1500CalAD
2000CalAD
Figur 8. De åtta 14C-analyserna inom RAÄ 221.
Det identifierade träkolet domineras av tall (Pinus) men även ek (Quercus), en (Juniperus)
men även gran (Picea) påträffades. Både tall och enbuskar var pionjärväxter som växte i
rikliga mängder så snart landet torkat upp efter istiden. Eken spreds norrut när klimatet
långsamt blev varmare och förekom i norra Skåne omkring 7800 cal BC (Björkman 2007:72)
medan granen invandrade först under järnåldern. Syftet med 14C-analyserna var att i första
hand fånga den mesolitiska fasen genom att vedartsbestämma träkolet och där igenom
undvika dateringar av ”yngre trädslag”. Till de sju 14C-dateringar valdes träkol från tall
medan den åttonde utfördes på kol från enbuske. Kolet i förundersökningen bestämdes
uteslutande till tall (muntl medd Britt Ajneborn).
Resultatet från 14C-dateringarna inom RAÄ 221 i Mjöhult visar att både avbränning
och odling utförts i omgångar på platsen. Verksamheterna har sannolikt utförts återkommande och under långa tidsperioder. En kommentar till 14C-analyser är att dateringarna
omfattar flera sannolika dateringar. Ett exempel är Ua-31339 som med 2 sigmas kalibrer­ing
ger tre sannolikhetsberäkningar för åldersbestämningen: 1650 AD (18,4%) 1710 AD,
1720 AD (60,5%) 1890 AD och 1910 AD (16,5%) 1960 AD. Kolet kan alltså betyda
avbränning någon gång under 1650-tal likväl som någon gång fram till 1960, vilket naturligtvis medför odling inom två helt skilda sammanhang. I texten används det dateringsinter­
vall (2 sigma) som har störst sannolikhet. För Ua-31339 betyder det att svedjan på platsen
skedde någon gång mellan 1720–1890 e Kr.
De äldsta 14C-dateringarna på platsen är från vikingatiden: 1105±35BP (880 AD
(95,4%) 1020 AD, Ua-31335) respektive 1105±35 BP (880 AD (95,4%) 1020 AD, Ua31338). Båda dateringarna utfördes på tallkol som sållats fram från kulturlagret i rännan,
A500. Det förefaller vidare finnas en fas i området som inleddes under 1500-talet men
den mest framträdande tidsperioden är ytterligare några hundra år yngre, 1700–1800. Att
det denna tidsperiod är tydligast representerad kan bero på nyupptagning av åkrar i området under denna tid men också att i en öppen miljö med återkommande svedjebränning
fångar man det yngsta kolet. De som talar för denna tolkning är de två äldsta dateringarna
som sållades fram djupt ner i A500.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 13
Jämförande kronologiska studier
Trots ett förhållandevis stort fyndmaterial av slagen kvarts finns det inga 14C-dateringar
från stenåldern i Mjöhult. Detta är naturligvis beklagligt men inte uppseendeväckande när
man betraktar de föreliggande 14C-dateringarna. Högst troligen tändes härdar på platsen
även under stenåldern men som århundranden av återkommande svedjebränning och
odlingen har förstört. Dateringen av stenåldersfasen bygger därför uteslutande på resonemang och jämförande studier,
Avsaknaden av härdar, och därmed av daterbart träkol, var länge ett ”bekymmer” på
mesolitiska boplatser i östra Mellansveriges kustområden och i skärgården (Lindgren 2004;
Åkerlund 1996:11ff ). Fornlämningarna i forna skärgårdsmiljöer karaktäriseras av enbart
kvarts i små eller stora mängder. Platserna tolkas som läger för återkommande men kortvariga besök där man jagade säl, fågel och fiskade. Dessa verksamheter lämnade få eller
inga organiska spår efter sig utan dateringarna byggde uteslutande på beräknade nivåkurvor
i förhållande till landhöjningen. Numera finns det även platser med 14C-dateringar som
kompletterar strandlinjedateringarna (Petersson & Wikell 2013). En strandlinjedatering
är möjlig i Mjöhult, men sannolikt inte trovärdig att argumentera för. Carl Persson påpekar
(2012) det rumsliga sambandet mellan mesolitiska stenålderboplatser och havs-och sjöars
stränder samt intill vattendrag sin avhandling. I västra Småland har nivåerna på Fornbolmen
hjälpt till att både lokalisera och datera boplatser och fynd. Kring Mjöhult finns inga försvunna sjöar eller stränder, liknande Fornbolmen. Om boplatsen vid RAÄ 221 varit strandbunden innebär detta, med nivåer på 180 m ö h, enligt SGU kartdatabas havskust under
senpaleolitikum för 12000–11000 cal BC (http://maps2.sgu.se/kartgenerator) eller på
stränderna av något sammanhängande sjösystem. Mycket lite är känt om de senpaleolitiska
bosättningarna utanför Skåne och Västsverige. Utan understöd av 14C-analyser är det sanno­
likt vågat att påstå en så tidig datering för boplatsen i Mjöhult.
Det är emellertid troligt att platsvalet gjorts efter andra premisser. Ur strikt funktionellt
hänseende var våtmarken väster om boplatsen säkert en bra jaktplats, exempelvis jakt på
betande älgar. Tillgången på kvarts kan också ha spelat in. En inventering av bergen intill
visade att det finns många tillgängliga kvartsådror. Det är därför mer troligt att tänka sig
en inlandsboplats, utan rumslig anknytning till hav.
Avsaknaden av 14C-dateringar gör att stenåldersfasen i Mjöhult endast kan dateras
genom förmålen, fynden. Fyndmaterialet i Mjöhult består, i stor sett, uteslutande av bearbetad kvarts. På de hittills kända fornlämningarna från stenåldern i Småland har redskapen
nästan uteslutande tillverkats av flinta och åldern hos de kvartsföremål som påträffats har
ifrågasatts. Persson menar (2012: 220ff ) att de mer troligt är neolitiska. På grund av bristen
på jämförelsematerial i Småland bygger tidsbestämningen av föremålen i Mjöhult på
analogier med områden där kvarts är det vanligaste fyndmaterialet, östra Mellansverige
och platser i norra Skåne med kvartsfynd.
Tyvärr har kvarts, jämfört med flinta, tydliga begränsningar vad det gäller närmare tidbestämning. Tidsbestämningen måste därför bygga på jämförelser och en diskussion av det
mest troliga scenariot. Kvarts är ett hårt men sprött material (ett mineral) varur det är svårare
att tillverka specifika föremål, än i den mer elastiska flintan. I Väst- och Östergötland, som
är gränsområden till områden med naturlig förekomst av flinta, kan man ändå märka att
be­arbetning av kvarts i stora drag följer väst- och sydsvenska kronologier och teknologier
(Carlsson 2007). Sannolikt ska man inte tolka detta som att man utanför Skåne och Västsverige ansträngt sig för att kopiera flintföremål utan att man i hela södra Skandinavien ingått i en större mesolitisk kultursfär där teknologier delvis haft gemensam betydelse men där
redskapen utformats på olika sätt. Ett exempel på detta är spåntekniken som anammades
14 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
långt upp Mellansverige. I Småland har stenåldersstudier främst utförts i kustområdena och
vid Fornbolmen försvunna stränder. Skogsbygderna i inlandsområdena öster om Vättern
och norra Finnveden är tyvärr sämre belysta. Riksantikvarieämbetets underökningar kring
Markaryd (Knarrström et al 2007; Småland Museum arbeten i Krono­bergs län; Persson
2012) får även tjäna som jämförelsematerial men eftersom fynden på dessa platser nästan
uteslutande består av flinta är möjligheterna till jämförelser med Mjöhult begränsade.
I materialet från Mjöhult saknas tydlig spånteknik. I Östergötland präglas framförallt
mellanmesolitikum av en förfining av tillverkningen av spån (Molin et al 2011; Carlsson
2012), en teknik som synbart förändras omkring 5500–5000 cal BC till fördel för en förenklad spånteknik (Carlsson 2007; Carlsson & Hagberg 2014). I de studier som finns från
Östergötland och östra Mellansverige förekommer den bipolära tekniken under hela
mesolitikum men den accentueras särskilt under senmesolitikum då färre plattformskärnor
och avslag påträffas (Lindgren 2004; Carlsson 2007). Bearbetningen av både kvarts och
flinta i norra Skåne har samma tendens av stora andelar bipolär teknik under senmesolitikum (Knarrström et al 2007). Längre norrut finns en märkbar skillnad i teknologin efter
4500 cal BC (Lindgren 2004:233ff ). Det verkar inte ske några teknologiska förändringar
i och med neolitiseringen utan kvartsredskapen ser därefter lika ut under lång tid, ofta
stora bitar utan tydliga teknologiska särtecken.
I fyndmaterialet från Mjöhult finns kärnor som bearbetats med bipolär- och (sannolikt)
platt­formsteknik. Det ger ett allmänt mesolitiskt intryck; mycket splitter, små avslag som i
huvudsak har bearbetats bipolärt och mycket få formella redskap. De fyra små avslagen i flinta
från Mjöhult har samma mesolitiska uttryck som kvartsen; små tunna avslag men saknar
tydliga särdrag som kronologiskt kan tidsfästa verksamheterna på platsen. Med referenser
till östra Mellansverige och norra Skåne tyder sammanfattningsvis fyndmaterialet på en
dater­ing till senmesolitikum, omkring 5500–4000 cal BC, även om betydligt äldre dateringar
inte kan uteslutas. Förhoppningsvis hittas det i framtiden flera stenåldersboplatser i Jönköpings läns östliga och nordliga delar med både 14C-dateringar och fyndmaterial av kvarts.
Anläggningar
Sammanlagt påträffades, undersöktes och dokumenterades
12 anläggningar. De fyra kolningsgroparna är inte undersökta. I en kolningsgrop, A572, grävdes en mindre grop
och kol samlades in för 14C-analys. Stolphålen/groparna
var koncentrerade till området närmast rännan, A500
medan härdarna låg längre österut.
Typ
Antal
Stolphål/grop
5
Ränna
1
Härd
2
Kolningsgrop
4
Summa
12
Tabell 1. Anläggningstyper och antal.
A500
Den mest framträdande anläggningen inom undersökningsytan var en 4,8x3,2 m stor ränna,
A500, i västra delen av undersökningsområdet. Rännan hade en rundoval form och inom
begränsningarna för rännan påträffades fyra stolphålsliknande gropar. En av dessa, A1023,
var 0,3 m i diameter och 0,18 m djup samt synbart stenskott med kantställda ”flisor”. Hela
A500 tolkas utgöra en ca 6,0x3,2 oval lämning.
Rännor har varit föremål för stor diskussion de senaste 15 åren. Dels har de tolkats
som väggrännor efter mindre hus/hyddor (Carlsson 2003; Knabe 2003; Andersson 2003)
och dels har de förkastats som spår efter mänskliga aktiviteter och istället ansetts som
rotvältor (Groop 2005; Persson 2012). Det går att starkt argumentera för båda antaganden.
En möjlig tredje väg till förståelsen av rännorna är att flera företeelser kan skapa likartade
spår – både rotvältor och bebyggelselämningar.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 15
°
Stolphål
A500
Undersökningsområde
0
1,25
2,5
Figur 9. Plan över A500.
Det gjordes fynd av kvarts i rännan, inom begränsningarna av den ovala konstruktionen
liksom strax söder utanför den. De fyra flintorna påträffades alla i närheten av konstruktionen. Den totala fyndbilden är koncentrerad till den västliga delen medan den östra, i
stort sett, var fyndtom. Även åt väster och i söder avtog fyndmängden märkbart. Nästan
alla fynd gjordes inom en ca 55 m2 stor yta närmast rännan, A500. Det är sålunda en
rumslig koppling mellan rännan och fynden.
16 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
5 Meter
För att datera konstruktionen samlades flera jordprover in. Ur proverna sållades kol
fram vilket vedartsbestämdes innan kolet 14C-daterades. Vedarterna för de olika tidsperioderna redovisas längre ner.
Ua-31335:
1105±35 BP
Ua-31336:
180±35 BP
Ua-31337:
280±35 BP
Ua-31338:
1105±35 BP
Ua-31339:
175±35 BP
Ingen av de fem analyserna gav den förväntade åldern som antogs vara stenålder. Två
analyser gav vikingatida dateringar medan de tre övriga var från historisk tid. I ytterligare
ett stolphål hittades träkol från gran, vilket uppenbarligen också är yngre än från stenålder.
Sammantaget illustrerar dateringarna att turbolens skett i marken som blandat om lager
och träkol. Om A500 är rester efter en huskonstruktion är det möjligen inte källkritiskt
hållbart att hävda en stenåldersdatering. Rännan har inte heller det utseende som tillskrivs
rotvältor (Darkmark 2005:73ff ). Möjligen är det en vikingatida konstruktion, dock inte
nödvändigtvis ett hus/hydda. Svårigheterna med att närmare fastställa funktionen för A500
gör att inga vidare tolkningarna görs.
Figur 10 (t v).
Stolphål, A1033.
FOTO TOM CARLSSON.
Figur 11 (nedan).
A500. Tolkningsförslag
med snedställda käppar
i stolphålen.
FOTO TOM CARLSSON.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 17
Fyndmaterialet
Sammanlagt hittades 200 föremål. Samtliga artefakter utgjordes av stenredskap rester eller
bearbetning/tillverkning av redskap. Hela 98% stenmaterialet utgörs av kvarts och de res­
te­rande 2% (fyra föremål) är flinta.
Det bör påpekas att det under fältarbetet samlades in betydligt större kvartsmaterial.
Vid registreringen kasserades stora delar av de insamlade stenarna då det inte tolkades som
bearbetat. Kvartsen var kantig men utan synliga slagmärken. Materialet fanns utspritt över
nästan hela undersökningsytan, med undantag för ett fyndtomt område i öster. En möjlig
tolkning är att materialet avsatts naturligt på platsen och att det är därför människorna
besökt platsen. En annan möjlighet är att materialet förts till platsen som råmaterial. Vid
en inventering av de mest närliggande hällarna iakttogs flera synliga kvartsådror varför
tillgången på råmaterial bör ha varit god. På samma sätt inventerades synliga rotvältor
efter kvarts. Enstaka kvarts påträffades i rotvältorna men som inte på något sätt motsvarade
förklaringarna om en naturlig och allmän kvartsförekomst i området.
Stenmaterialet
Råmaterial
Antal
Vikt g
Kvarts
196
867
Flinta
4
4
Summa
200
871
Tabell 2. Uppdelningen av det litiska materialet
i olika råmaterial.
Kvarts
Sammanlagt påträffades 196 föremål i kvarts med en sammanlag vikt av ca 880 g. En noter­ing
är att råmaterialet är av synnerligen god kvalité, mycket tätt och utan sprickbildningar.
Kvarts
Antal
Vikt (g)
Avslag
7
7
Avslagsfragment
119
596
Kärna
20
220
Splitter
46
37
Mikrospån
1
1
Skrapor
3
19
Summa
195
880
Tabell 3. Kvarts uppdelat i registrerade variabler.
Figur 12. Kvarts in situ. FOTO TOM CARLSSON.
Flinta
Fyra, tunna och små avslag av flinta påträffades. Alla är sydskandinavisk flinta. Inga retuscher
eller vidare bearbetning kunde upptäckas. Materialet tolkas tillhöra stenåldersfasen men
kan naturligtvis även vara rester efter eldslagningsflinta från yngre tidsperioder.
Slitspårsanalys
Tio fynd valdes ut för slitspårsanalys. Syftet med analysen var i första hand att undersöka
i vilken mån det fanns använda stenredskap på platsen samt vad dessa, i så fall, vilka verksamheter slitspåren tyder på. Valet av föremål till analysen gjordes efter både vad som
bedömdes vara skrapor och efter lämpligt stora avslag som kan ha använts som redskap.
Tre föremål, alla av kvarts, hade slitspår. På de övriga sju fanns inga spår (se bilaga 6).
18 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
!
°
!
!
!!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
! ! !! !! ! !
!
!
! ! !
!
! !! !
!
!! ! !!!!! ! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
-14
9
4
!
2
0
ningsområde
!
!
!
!
°
Kvarts 10-14
Kvarts 5-9
!
Kvarts 3-4
!
Kvarts 1-2
A500
!
!
Undersökningsområde
!
!
!!
! !!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Kvarts 10-14
2,5
!
Kvarts 5-9
!
Kvarts 3-4
!
Kvarts 1-2
!
Flinta 1
!
!
Flinta 1
1,25
!
Stolphål
! !!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
5 Meter
Figur 13. Utbredningen av kvarts och flinta inom undersökningsområdet. Beräknat på antal fynd/grävenhet.
Stolphål
0
1,25
2,5
5 MeterTolkning
Fynd
A500Typ
Material
Slitspår
5
Kvarts Undersökningsområde
Avslagsfragment
Repor, sprickor, plastiska deformationer, krossade
Åsar retuscher på en trubbig egg.
Mjukare material skrapning.
12
Kvarts
Avslagsfragment
Otydliga skador på den konkava eggen ytliga repor
i olika riktningar, dominans av gropar men det finns
även parter med krossad egg och sprickor på den
trubbiga eggen.
Möjligen kontakt med både hårdare
(den trubbiga eggen) och mjukare
material, kan ha varit del av eller
använt som slaktverktyg.
50
Kvarts
Bearbetad
På ytor bakom eggen finns avskavda partier som tyder
på en viss grad av erosion, dessa uppträder utan tydlig
linjäritet. Det finns en tydlighet på de regelbundet
uppträdanden slitspåren som tyder på kemisk erosion.
Använd som såg på hårt material,
typ trä. Frametsad under kemisk
påverkan under depositionen.
Tabell 4. Tabell med de tre föremål som uppvisade slitspår.
Slitspåren visar sannolikt att kvartsredskap både använts och tillverkats på platsen samt
att dessa efterhand bearbetats vidare till nya föremål. Det är en väl känd iakttagelse på många
stenåldersboplatser att antalet redskap förefaller vara få i förhållande till avslag, splitter och
kärnor. Eftersom det är svårt att avgöra vilka artefakter som är redskap är mörkertalet för
använda föremål stort och det verkliga antalet redskap på platsen bör därför vara betydligt
mer omfattande än vad vi med dagens metoder kan upptäcka. Varje avslag som är stort
nog att hålla i handen, skafta eller på annat sätt fästa i ett annat redskap går att använda.
Frågan kanske skall ställa om varför bara vissa objekt utformades på ett, morfologiskt,
specifikt sätt och om dessa föremål hade speciella betydelser. Slitspåren inom RAÄ 221 är
varierade och kan tolkas som att flera verksamheter utförts på platsen; slakt, bearbetning av
hudar såväl som skrapning/hyvling på hårda material.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 19
0
Sammanfattande tolkning
Sammanfattningsvis tolkas platsen ha utgjort en boplats av, sannolikt, säsongsmässig karaktär
under senmesolitikum. Flera komponenter samverkade vid valet av just denna plats. I mikro­
topografin var platsen vindskyddad från norrvindarna av uppstickande impediment. I landskapet finns flera våtmarker som bör ha utgjort lämpliga jaktmiljöer, inte minst på älg. Tillgången på råmaterial för redskap var dessutom god och förenklades genom naturlig och
riklig förekomst av kvarts i åder. Slitspåren ger sammantaget en bild som tyder på en boplats
och inte en plats för enbart stenbearbetning. Platsen tolkas vara en plats med betydelse i det
senmesolitiska ekonomiska systemet och troligen finns det flera liknande platser i trakten.
Miljö
En frågeställning var om ekofakter och vedarter kunde berätta om insamling och om miljön
på platsen. Ett jordprov i rännan, A500, analyserades efter makrofossiler. Provet visade sig
innehålla flera arter:
• Mjölon (Arctostaphyllos uva-ursi) 8 stenfrukter.
• En (Juniperus communis) 5 stenfrukter. • Gräs (Poaceae sp. ospec): ½ frö.
Alla fröerna var brända vilket än en gång illustrerar att marken utsatts för återkommande avbränning/svedjor. De tre identifierade arterna, Mjölon, gräs och enbuske, är alla
typiska för ett öppet landskap motsvarande odling och/eller hagmarker. Håkan Ranheden,
som analyserat jordprovet, skriver att ”Mjölon växer naturligt på magra sandiga marker
och kan då breda ut sig ganska rejält och dominera vegetationen. Växten är väldigt lik
lingon men mer utbredande i växtsättet” (se bilaga). Med tanke på dateringarna till historisk
tid bör detta spegla ett landskap under 1600–1800-tal.
Vedarterna från motsvarande tidperiod speglar, liksom makrofossilerna, närmiljön; en
öppen miljö med stort ljusinsläpp.
Ek (quercus)
Tall (pinus)
ek (quercus)
Gran (picea)
tall (pinus)
En (juniperus)
Ek (quercus)
Tall (pinus)
Ek (quercus)
Gran (picea)
Ek (quercus)
Tall (pinus)
En (juniperus)
Tall (pinus)
Gran (picea)
Figur 14. Vedarter under historisk tid.
En (juniperus)
20 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Gran (picea)
Figur 15. Vedarter från vikingatid.
En (juniperus)
Utifrån sammansättningen av träslag från vedartsanalysen kan man se att skogarna i
trakten av Mjöhult hade liknande sammansättning under vikingatid som 500–600 år senare
och som fortfarande möter oss i skogarna idag. Tallskogarna dominerar stort på de torra
och näringsfattiga markerna. Ekarna är numera så gott som helt försvunna och granplanter­
ingar förekommer i stora områden. Men det är intressant att notera att granarna ännu under
1600–1800-talet växte i ett relativt litet antal. Enbuskar växer i rikliga bestånd, framförallt
på ledningsgatan under kraftledningen.
Vikingatid och historisk tid
Genom bl a nya ortsnamn, ofta med ändelsen -hult (Myrdal 1999; Hansson 2008) och
gravfälten från yngre järnåldern kan man anta att detta var en expansiv tidsperiod då nya
skogsområden togs i anspråk. Nya gårdar anlades och dessa krävde uppodlingar för att
kunna försörja befolkningen. De lätta sandiga jordarna i Fryele socken bör ha varit förhållandevis enkla att bruka. Att man även försökte odla upp stenrika marker, likt vid RAÄ 221,
tyder på ett ökat befolkningstryck i förhållande till tillgängliga jordbruksmarker. Tydligt
är också att denna fas var förhållandevis kortvarig.
En andra expansionsfas inträder under 1600–1800-talet då de flesta daterade röjningsrösena synes ha anlagts (Ajneborn 2013) vilket återigen talar för ett ökat befolkningstryck.
De två härdarna, A478 och A555, daterades båda, med störst kalibrerad sannolikhet till
1800–1900-tal. Kolningsgropen, A572, erhöll en likartad datering, liksom två analyser
från rännan, A500. 1800-talet kännetecknas av en ökande befolkning, åren mellan 1800–
1890 anses allmänt vara en tidsperiod med stor ökning av Sveriges befolkning.
Figur 16. Provtagning i kolningsgrop, A572, från historisk tid. Sannolikt någon gång mellan 1720–1820 AD.
FOTO TOM CARLSSON.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 21
Utvärdering av projektets målsättningar
Inledningsvis formulerades projektets övergripande målsättningar och syften vilka i huvudsak
har besvarats.
• Genom föremålen och 14C-analyserna har både tillfälliga vistelser och verksamheter
under längre tidsperiod belagt. Vistelserna är troligen förvisso kortare men återkommande. Framförallt kan man tolka den historiska markanvändningen som tidsmässigt
långvarig.
• Någon boplats med hus och härdar har inte belagt inom området. Möjligen har detta
funnits men senare tiders markanvändning har, i så fall utplånat alla spår. Markarbetena
har även förstört möjligheterna att upptäcka slagplatsernas rumsliga utbredning.
• Kvarts utgör det huvudsakliga råmaterialet. Flinta förekommer, men illustrerar framförallt lokalgruppens kontakter med andra sociala grupper och i förlängningen kontakter
med andra regioner.
• Framförallt bipolär tillverkningsmetod har registreras men plattformsteknik förekommer.
Detta kan troligen tolkas som en kronologisk markör.
• Slitspåren visar sannolikt att kvartsredskapen att använts på platsen. Slitspåren är varierade och kan tolkas som att flera verksamheter utförts; slakt, bearbetning av hudar såväl
som skrapning/hyvling på hårda material. Sammantaget tyder detta på någon form av
boplats och inte en plats för enbart stenbearbetning.
• Ekofakter illusterar att landskapet i området varit relativt öppet under vikingatid och
historisk tid. Inga ekofakter tillhörande stenålder har urskilts.
•14C-analyserna visar att det finns omfattande spår efter markarbeten/odling från andra
tidsepoker än stenåldern inom området.
Undersökningen bedöms slutligen ha gett ny och meningsfull kunskap med relevans
för fortsatt forskning, både i ett lokalt såväl som i ett regionalt perspektiv. Framförallt
genom det signifikativa användandet av ett naturligt förekommande råmaterial, kvarts, i
Smålands inland är av intresse.
Två expansiva skeden i Skandinavien, med nyupptagning av jordbruksmark har belagts.
Framförallt visar metoden med många 14C-dateringar kombinerat med makrofossiler
samt vedartsanalys hur samma platser återkommande har använts och återavänts för nya
behov.
Åtgärdsförslag
Fornlämningar är undersökta och borttagna i sin helhet inom undersökningsområdet.
Stenåldersboplatsen är inte avgränsad väster- och söderut utan tolkas fortsätta utanför
undersökningsområdet. I närområdet finns även kolningsgropar och röjningsrösen. Om
exploatering planeras i dessa områden bör dessa föranleda ytterligare arkeologiska förundersökningar.
Linköping i april 2015
Tom Carlsson
22 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Referenser
Ajneborn, B. 2013. Sydvästlänken. Delsträckan Barkeryd-Värnamo. Arkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av kraftledning Sydvästlänken genom Jönköpings län. Småland
Nässjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner Barkeryd, Nässjö, Malmbäck, Svenarum och
Fryele socknar. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2013:54.
Ameziane, J. 2009. Mesolitiska och Neolitiska landskapsrum. Arkeologiska undersökningar
av stenålderns boplatser i Jönköpings län. Jönköpings Läns Museum. Arkeologisk rapport
2009:38.
Andersson, M. 2003. Skapa plats i Landskapet. Acta archaeologica Lundensia. Series prima
in 80, NO 42. Lund.
Binford, L-R. 1980. Willow smoke and dogs´ tails: hunters and gatherer settlement systems
and archaeological site formation. American Antiquity. 45.
Björkman, L. 2007. Från tundra till skog. Miljöförändringar i norra Skåne under jägarstenåldern. Riksantikvarieämbetet 1:1.
Carlsson, T. 2007. Mesolitiska möten. Strandvägen en senmesolitisk boplats vid Motala
ström. Acta archaeologica Lundensia. Series prima in 80, No 54. Lund.
Carlsson, T. 2012. Mesolitikum och bronsålder i Stora Sjögestad. Arkeologisk förundersökning
och särskild undersökning inom RAÄ 232 i samband med planerad ombyggnad av väg
till Vreta naturbruksgymnasium. Vreta kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland.
Carlsson, T. & Hagberg, L. 2014. Kungs Norrby. RAÄ 139. Brunneby socken, Motala
kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport. Linköping.
Carlsson, T. 2004. Stenålder utan sten. Variationer inom det tidigneolitiska bosättningsmönstret. I: Neolitiska nedslag Arkeologiska uppslag. Holm, J. (red). Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar. Skrifter no 59. Örebro.
Groop, N. 2005. Metod. I: Darmark, K. & Sundsström, L. (red) Postboda 3. En senmesolitisk lägerplats i Uppland. SAU. Skrifter 9. Uppsala.
Grön, O. 1995. The Maglemose Culture. The reconstruction of the social organization of
a mesolithic culture in Northern Europe. BAR International Series 616. TEMPVS
REPARATIVM. Oxford.
Hansson, M. 2008. Det medeltida Småland.
Knabe, E. 2003a. Avslöjande avtryck. Tidigneolitiska boplatsstrukturer söder om Örebro.
I: Mittens Rike. Arkeologiska berättelser från Närke. Riksantikvarieämbetet, UV. Örebro.
Knarrström, B. (red). 2007. Stenåldersjägarna. Riksantikvarieämbetet. Lund.
Lagerås, P. 2013. Agrara fluktuationer och befolkningsutveckling på sydsvenska höglandet
tolkade utifrån röjningsrösen. I: Fornvännen 2013.
Lindgren, C. 2004. Människor och kvarts. Stockholm Studies in Archaeology 29. Riksantik­
varieämbetets Arkeologiska undersökningar, Skrifter no. 54. Coast to coast books no. 11.
Stockholm.
Molin, F. 2009. Along the shore of the Ancylus Lake. Trädgårdstorp and the other coastal
Mesolithic settlement sites during the Late Ancylus period in Western Östergötland.
I: Mesolithic Horizons. Red. Sinhead, B., McCartan, Rick Schulting, Graeme Warren
and Peter Woodman. Papers presented at the Seventh International Conferece on the
Mesolithic Europe, Belfast 2005. Oxbow, Oxford.
Molin, F., Pettersson, M. & Wikell, R. 2011. Mesolithic quartz knapping in Eastern
Middle Sweden. I: Lithic Technology. Volyme 26, number 2.
Myrdal, J. 1999. Jordbruket under feodalismen. 1000–1700. Natur och Kultur.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 23
Persson, C. 2012. Den hemliga sjön – en resa till det småländska inlandet för 9000 år sedan.
Avhandling för filosofie doktorsexamen i arkeologi. Göteborgs universitet. Inst. För
Historiska Studier. Smålands Museum rapporter 2012:9. Växjö.
Petersson, M. & Wikell, R. 2013. Tidigmesolitiska säljägare i Tyresta för 10 000 år sedan.
Späckbetong, gråsäl och tomtning på en kobbe i Ancylussjön 120 km från fastlandet.
I: Fornvännen 2013.
Vestbö Franzén, Å. 2004. Råg och rön – om mat, människor och landskapsförändringar i
norra Småland, ca 1550–1700. Avhandling, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms
universitet. Jönköpings läns museum.
Åkerlund, A. 1996. Human Responses to Shore Displacement. Living by the Sea in Eastern
Middle Sweden during the Stone Age. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 16. Stockholm.
http://www.sgu.se/produkter/kartor/kartgeneratorn/
Muntl medd. Britt Ajneborn, Riksantikvarieämbetet, UV Öst.
Administrativa uppgifter
Län: Jönköping
Landskap: Småland
Kommun: Värnamo
Socken: Fryele
Fornlämningsnummer: RAÄ 221
Koordinatsystem: Sweref. tm
Höjdsystem: RH00
Riksantikvarieämbetet dnr: 423-04079-2012
Statens historiska museer dnr: 5.1.1-00397-2015
Länsstyrelsen dnr: 431-7717-2012
Länsstyrelsen beslutsdatum: 2013-01-17
Projektnummer: A12405
Intrasisprojekt: UV2012_224
Rapportnummer: 2015:51
Projektledare: Tom Carlsson (särskild undersökning)
Personal: Tom Carlsson, Katarina Sköld och Karin Lindeblad
Beställare: Svenska Kraftnät
Kostnadsansvarig: Svenska Kraftnät
Undersökningstid: Juni 2013
Undersökningsområdets yta: 120 m2
Fynd: Kvarts, flinta
24 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Bilaga 1. Anläggningstabell
Anr
Typ
Storlek, m
Djup, m
Z
Beskrivning
Datering
478
Härd
1,46x1,1
0,05
176,07
Sotig sand med kolbitar, skärviga stenar.
Ua-31341: 119±32 BP
500
Ränna
4,80x3,2
0,1–0,25
175,97
0,3 m bred ränna med fyllning av
brun sand och grus. Kantiga stenar
i framförallt östra delen,
Ua-31339: 175±35 BP
Ua-31336: 180±35 BP
Ua-31337: 280±35 BP
Ua-31335: 1105±35 BP
Ua-31338: 1105±35 BP
555
Härd
0,75x0,62
0,06
176,25
Sotig sand med kolbitar, skärviga stenar.
Ua-31340: 111±35 BP
568
Kolningsgrop
2,75x2,05
Ej undersökt
176,05
Ej undersökt.
572
Kolningsgrop
1,95x1,15
Ej undersökt
176,34
Ej undersökt.
576
Kolningsgrop
3,05x1,9
Ej undersökt
176,34
Ej undersökt.
580
Kolningsgrop
2,8x1,9
Ej undersökt
176,4
Ej undersökt.
894
Stolphål/grop
0,3x0,3
0,25
176,01
Fyllning av brun sand, grus och
0,05–0,15 m stora kantiga stenar.
1000
Stolphål/grop
0,26x0,2
0,1
176,09
Fyllning av brun sand, grus och 0,10 m
stora stenar.
1023
Stolphål/grop
0,3x0,18
0,25
176
Fyllning av brun sand, grus och
0,05–0,15 m stora kantiga ”flisiga”
stenar. Några stenar var kantställda.
1067
Stolphål/grop
0,3x0,2
0,1
176,06
Fyllning av brun sand, grus.
1078
Stolphål/grop
0,10x0,12
0,15
176,03
Fyllning av brun sand, grus
Ua-31342: 198±32 BP
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 25
Bilaga 2. Fyndlista
Ö-koordinat
N-koordinat
Råmaterial
Antal
Vikt
Typ
453074,31
6351060,71
Kvarts
6
44
Avslagsfragment
453074,59
6351059,4
Kvarts
2
20
Avslagsfragment
453075,59
6351057,32
Kvarts
2
4
Avslagsfragment
453076,19
6351058,27
Kvarts
1
6
Avslagsfragment
453076,24
6351061,86
Kvarts
4
1
Avslagsfragment
453076,46
6351060,41
Kvarts
12
28
Avslagsfragment
453077,12
6351057,82
Kvarts
5
84
Avslagsfragment
453077,16
6351061,28
Kvarts
3
3
Avslagsfragment
453077,33
6351063,46
Kvarts
2
1
Avslagsfragment
453077,34
6351059,95
Kvarts
1
2
Avslagsfragment
453077,72
6351062,16
Kvarts
3
5
Avslagsfragment
453077,96
6351057,24
Kvarts
1
2
Avslagsfragment
453078,37
6351058
Kvarts
1
1
Avslagsfragment
453078,49
6351061,5
Kvarts
4
8
Avslagsfragment
453078,49
6351062,85
Kvarts
2
68
Avslagsfragment
453078,58
6351060,2
Kvarts
2
4
Avslagsfragment
453079,07
6351058,8
Kvarts
2
18
Avslagsfragment
453079,21
6351062,34
Kvarts
5
27
Avslagsfragment
453079,42
6351061,15
Kvarts
3
22
Avslagsfragment
453079,62
6351059,66
Kvarts
1
1
Avslagsfragment
453079,99
6351058,28
Kvarts
3
6
Avslagsfragment
453080
6351056,26
Kvarts
12
14
Avslagsfragment
453080,29
6351056,93
Kvarts
1
2
Avslagsfragment
453080,41
6351059,15
Kvarts
2
6
Avslagsfragment
453080,82
6351057,81
Kvarts
2
3
Avslagsfragment
453080,84
6351061,28
Kvarts
2
2
Avslagsfragment
453081,48
6351055,07
Kvarts
5
8
Avslagsfragment
453081,63
6351057,24
Kvarts
4
12
Avslagsfragment
453081,91
6351055,86
Kvarts
6
14
Avslagsfragment
453082,61
6351056,66
Kvarts
1
2
Avslagsfragment
453082,77
6351055,43
Kvarts
3
5
Avslagsfragment
453083,01
6351059,51
Kvarts
1
6
Avslagsfragment
453083,4
6351058,27
Kvarts
1
2
Avslagsfragment
453083,65
6351057,12
Kvarts
1
2
Avslagsfragment
453083,85
6351058,96
Kvarts
5
10
Avslagsfragment
453084,21
6351057,64
Kvarts
1
8
Avslagsfragment
453084,74
6351056,45
Kvarts
3
24
Avslagsfragment
453085,12
6351055,05
Kvarts
2
106
Avslagsfragment
453087,54
6351053,49
Kvarts
1
2
Avslagsfragment
453089,19
6351056,05
Kvarts
2
1
Avslagsfragment
453089,42
6351054,7
Kvarts
1
2
Avslagsfragment
453074,31
6351060,71
Kvarts
1
2
Kärna
453075,59
6351057,32
Kvarts
1
4
Kärna
453076,19
6351058,27
Kvarts
1
34
Kärna
26 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Ö-koordinat
N-koordinat
Råmaterial
Antal
Vikt
Typ
453076,46
6351060,41
Kvarts
2
16
Kärna
453076,85
6351062,75
Kvarts
1
14
Kärna
453077,12
6351057,82
Kvarts
1
4
Kärna
453077,72
6351062,16
Kvarts
1
8
Kärna
453079,21
6351062,34
Kvarts
2
18
Kärna
453079,99
6351058,28
Kvarts
1
40
Kärna
453080
6351056,26
Kvarts
1
20
Kärna
453080,82
6351057,81
Kvarts
1
6
Kärna
453080,84
6351061,28
Kvarts
1
14
Kärna
453081,3
6351062,11
Kvarts
1
2
Kärna
453081,48
6351055,07
Kvarts
2
14
Kärna
453081,63
6351057,24
Kvarts
1
10
Kärna
453083,65
6351057,12
Kvarts
1
2
Kärna
453086,72
6351057,56
Kvarts
1
12
Kärna
453074,31
6351060,71
Kvarts
2
2
Splitter
453075,27
6351062,4
Kvarts
1
1
Splitter
453075,39
6351058,82
Kvarts
1
1
Splitter
453075,59
6351057,32
Kvarts
1
1
Splitter
453075,62
6351060,93
Kvarts
2
1
Splitter
453076,52
6351064,02
Kvarts
1
1
Splitter
453076,85
6351062,75
Kvarts
2
1
Splitter
453077,12
6351057,82
Kvarts
3
3
Splitter
453077,34
6351059,95
Kvarts
6
2
Splitter
453078,13
6351059,37
Kvarts
1
1
Splitter
453078,49
6351062,85
Kvarts
1
1
Splitter
453079,04
6351056,66
Kvarts
2
2
Splitter
453079,21
6351062,34
Kvarts
2
7
Splitter
453080,41
6351059,15
Kvarts
3
3
Splitter
453080,82
6351057,81
Kvarts
4
2
Splitter
453081,48
6351055,07
Kvarts
1
1
Splitter
453081,63
6351057,24
Kvarts
6
2
Splitter
453081,91
6351055,86
Kvarts
3
2
Splitter
453082,61
6351056,66
Kvarts
2
1
Splitter
453082,86
6351057,52
Kvarts
1
1
Splitter
453086,72
6351057,56
Kvarts
1
1
Splitter
453074,95
6351060,23
Flinta
1
2
Splitter
453077,85
6351060,77
Flinta
1
1
Splitter
453078,1
6351064,38
Flinta
1
10
Splitter
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 27
Bilaga 3. 14C-analyser
Ua-31340_A555_Härd : 111±35BP
68.2% probability
Ua-31342_A572_Kolningsgrop : 198±32BP
68.2% probability
1680AD (21.0%) 1730AD
1650AD (17.2%) 1680AD
1810AD (41.0%) 1890AD
1740AD (42.0%) 1810AD
1910AD ( 6.1%) 1930AD
1930AD ( 9.0%) 1950AD
95.4% probability
95.4% probability
1670AD (31.4%) 1770AD
1640AD (24.9%) 1700AD
1800AD (64.0%) 1960AD
1720AD (55.8%) 1820AD
1920AD (14.7%) 1960AD
Ua-31341_A478_Härd : 119±32BP
68.2% probability
1680AD (20.3%) 1740AD
Ua-31337_A500_Ränna : 280±35BP
68.2% probability
1800AD (40.5%) 1890AD
1520AD (38.3%) 1580AD
1910AD ( 7.4%) 1930AD
1620AD (29.9%) 1660AD
95.4% probability
95.4% probability
1670AD (33.0%) 1780AD
1490AD (92.7%) 1670AD
1800AD (62.4%) 1960AD
1780AD ( 2.7%) 1800AD
Ua-31339_A500_Ränna : 175±35BP
68.2% probability
Ua-31335_A500_Ränna : 1105±35BP
68.2% probability
1660AD (11.8%) 1690AD
895AD (27.2%) 925AD
1730AD (44.0%) 1810AD
935AD (41.0%) 985AD
1920AD (12.4%) 1950AD
95.4% probability
95.4% probability
880AD (95.4%) 1020AD
1650AD (18.4%) 1710AD
1720AD (60.5%) 1890AD
1910AD (16.5%) 1960AD
Ua-31338_A500_Ränna : 1105±35BP
68.2% probability
895AD (27.2%) 925AD
Ua-31336_A500_Ränna : 180±35BP
68.2% probability
1660AD (12.1%) 1690AD
1730AD (45.0%) 1810AD
1920AD (11.1%) 1950AD
95.4% probability
1650AD (19.1%) 1700AD
1720AD (52.4%) 1820AD
1830AD ( 7.6%) 1890AD
1910AD (16.3%) 1960AD
28 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
935AD (41.0%) 985AD
95.4% probability
880AD (95.4%) 1020AD
Vedanatomilabbet
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Bilaga 4. Vedartsanalys
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1333
Vedartsanalyser på material från Småland,
Fryele sn. Mjöhult 2:3 och 2:4.
Vedlab rapport 1333
Vedartsanalyser på material från Småland,
Fryele sn. Mjöhult 2:3 och 2:4.
Vedlab rapport 1333
Vedartsanalyser på material från Småland,
Fryele sn. Mjöhult 2:3 och 2:4.
____________________________________________________________
on:
/420 29
t: [email protected]
Bankgiro:
5713-0460
www.vedlab.se
Organisationsnr:
650613-6255
_________________________________________________________________________________________
Adress:
Kattås
670 20 GLAVA
Telefon:
0570/420 29
E-post: [email protected]
Bankgiro:
5713-0460
www.vedlab.se
Organisationsnr:
650613-6255
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 29
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1333
2013-07-07
Vedartsanalyser på material från Småland, Fryele sn. Mjöhult 2:3 och 2:4.
Uppdragsgivare: Tom Carlsson/RAÄ UV Öst
Arbetet omfattar sju jordprover och ett kolprov från utgrävningar av boplatslämningar i Värnamo.
Jordproverna floterades för att få fram analyserbart kol.
Proverna innehåller kol från ek, en gran och tall. Dessutom förekommer förkolnad bark och kottefjäll i flera
prover. Materialet i husrännan är blandat så det är svårt att säga om kolet representerar konstruktionsvirke
eller om det är bränslerester som hamnat i rännan. Både ek, gran och tall har bra rötbeständighet och kan
tänkas ha använts till syllstockar och liknande.
För datering har jag ur några av proverna plockat ut både sådant material som skulle kunna komma från
konstruktioner och material som kan förväntas ha en låg egenålder.
Proverna genomsöktes översiktligt i stereolupp efter makrofossil men det enda som framkom var kottefjäll.
Analysresultat
Anl.
ID
Anläggningstyp
ProvMängd
Analyserad
mängd
Trädslag
Utplockat
för 14C-dat.
500
PM 893
Husränna
4,0g
0,1g 18 bitar
500
PM 902
Husränna
16,0g
1,5g 14 bitar
Tall 15mg
Kottefjäll
6mg
Tall 149mg
En 17mg
500
PM
100001
PK 903
Husränna
10,3g
<0,1g 3 bitar
Husränna
2,3g
2,2g 14 bitar
500
PM
100003
Husränna
13,1g
0,5g 47 bitar
555
PM
100002
PK 567
PM 584
Härdbotten
28,0g
0,2g 10 bitar
Tall 6 bitar
Bark 7 bitar
Kottefjäll 5 bitar
Gran 2 bitar
En 1 bit
Tall 11 bitar
Tall 2 bitar
Bark 1 bit
Ek 1 bit
Tall 13 bitar
Ek 3 bitar
Gran 18 bitar
Tall 21 bitar
Kottefjäll 2 bitar
Tall 10 bitar
Härdbotten
Kolningsgrop
0,2g
45,9g
0,2g 6 bitar
13,9g 30 bitar
Tall 6 bitar
Tall 28 bitar
Bark 2 bitar
Tall 10mg
Tall 142mg
500
478
572
Erik Danielsson/VEDLAB
Kattås
670 20 GLAVA
Tfn: 0570/420 29
E-post: [email protected]
30 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
www.vedlab.se
Tall 14mg
Tall 29mg
Gran 9mg
Kottefjäll
15mg
Tall 11mg
Övrigt
De här trädslagen förekom i materialet
Art
Latin
Max
ålder
5001000
år
Växtmiljö
Egenskaper och användning
Övrigt
Ek
Quercus
robur
Växer bäst på lerhaltiga
mulljordar men klarar också
mager och stenig mark. Vill ha
ljus, skapar själv en ganska
luftig miljö med rik
undervegetation med tex
hassel.
Anspråkslös, gärna soliga
växtplatser
Hård och motståndskraftig mot
väta. Båtbygge, stängselstolp,
stolpar, plogar, fat.
Energirik ved ger mycket glöd.
Ekollonen har använts som
grisfoder. Trädet har ofta
ansetts som heligt och kopplat
till bla Tor. Man talar ofta om
1000-års ekar men de är sällan
över 500 år.
En
Juniperus
communis
2000
år
Veden seg och
motståndskraftig mot röta.
Stängselstolpar, kärl
Den aromatiska veden har
använts till rökning av kött och
fisk. Den höga åldern uppnås
bara i undantagsfall.
Bark till taktäckning. Granbarr
till kreatursfoder
Gran
Picea abies
350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål
beskuggning bra och
konkurrerar därför lätt ut
andra arter
Tall
Pinus
silvestris
400 år Anspråkslös men trivs på
näringsrika jordar. Den är
dock ljuskrävande och blev
snabbt utkonkurrerad från de
godare jordarna när granen
kom
Lätt och lös men ganska seg
ved. Ofta rakvuxen. Ganska
motståndskraftig mot röta.
Stolpar golvbrädor störar
lieskaft, korgar
Stark och hållbar.
Konstruktionsvirke, stolpar,
pålar, båtbygge, kärl (ej för
mat) takspån, tjärbloss, träkol,
tjärbränning
Underbarken till nödmjöl,
årsskott kokades för Cvitaminerna. Även som
kreatursfoder
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar.
Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska
floran. Brepol, Turnhout 1992.
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 31
Bilaga 5. Makrofossilanalys
RAÄ 221, Fryele socken, kommun.
Jag har tittat på ditt prov från Mjöhult och det är ju ganska lustigt att platsen heter just
Mjöhult................för det mest frekventa fyndet i ditt prov var just stenfrukter av Mjölon (Arctostaphyllos
uva-ursi). Kanske inget direkt samband men lite lustigt är det ändå! Mjölon växer naturligt på magra
sandiga marker och kan då breda ut sig ganska rejält och dominera vegetationen. Växten är
väldigt lik lingon men mer utbredande i växtsättet. Främst bladen har i långa tider använts mot olika
typer av urinvägsbesvär (de innehåller antiseptiska och sammandragande ämnen). Det här jordprovet
var främst finmoigt och det tycks av detta som om det kan ha varit lämplig jordmån för naturlig
förekomst av mjölon.
Vid sidan av dessa stenfrukter fanns även sådana av En (Juniperus communis) vilket verkar tämligen
relevant vad beträffar antaget ståndortsförhållande.
Resultatet blev mer formellt (alla fynd var brända):
Arctostaphyllos uva-ursi (mjölon): 8 stenfrukter.
Juniperus communis (en): 5 stenfrukter.
Poaceae sp. (ospec. gräs): ½ frö
32 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Bilaga 6. Slitspårsanalys
Slitspårsanalys av utvalt material från RAÄ 221 Mjölhult , Fryele sn,
Jönköpings län, Småland
Helena Knutsson, Stoneslab, Uppsala
Inledning
Under hösten 2014 har Stoneslab fått uppdrag att undersöka 10 föremål från fyndplatsen RAÄ 221 i
Mjölhult, Fryele socken, Jönköpings län. Småland.
Utgrävarna var osäkra om platsen kan betraktas som en ”boplats” med flera verksamheter, eller en plats för
kvartsbrytning/reducering av kvartskärnor som sedan avlägsnats från platsen? Slitspårsanalysen valdes för
att belysa problemet och ge hjälp till fortsatta tolkningar av platsen.
Nedan finns en sammanställning av resultaten från slitspåranalysen och korta redovisningar för varje
undersökt föremål. Alla föremålen var tillverkade av kvarts utom ett som är gjort av finkornig flinta. Alla
föremålen har kunna klassificeras med utifrån teknologiska kriterier och faller väl in i de kategorier som
utgör slagen sten och fragmentering av sådan utifrån kända mönster. Utifrån tekniska kriterier kan plasten
ses som mänsklig lämning.
Metod
Mjölhultmaterialet är mycket litet men frågeställningen från utgrävarna förutsätter att analysen genomförs
enligt en generaliserad plan där slitspåren förstås som del i en helhet omfattande ett paket av tankar från
urval genom tillverkning och sortering till användning. Normal arbetsprocess omfattar förljande steg, så
också denna analys. Som första steget i analysen bestäms föremålen, råmaterialet de tillverkats av och deras
användbara partier registreras. Därefter fotas och avritas föremålen med tonvikt på att registrera detaljer i
den operativa kedjan i samband med tillverkningen. Det generaliserade schemat utvecklat av Callahan m.fl.
1991; Rankama 2002 och Knutsson & Lindgren 2004 ligger som grund för klassificeringen. Till detta kommer
en registrering av eventuella makroskador (ursplittringar, svallningsskador och kross). Här skapas en
arbetshypotes och en första tolkning av materialet. En mikroskopisk analys av bruksskador vidtar nu. En
nödvändig rengöring görs, för att frilägga mikroskopiska bruksskador som göms under pålagringar från
depositionen. Rengöringsprocedurerna har utarbetats och testats av den grupp forskare som sysslat med
bruksskadeanalys under 1980-90-talen. Rengöringen görs i flera steg. Artefakterna lakas i svagt sur lösning
(HCL och vatten) i minst 24 timmar, för att lösgöra rester av fasthäftade oorganiska ämnen som fastnat på
ytorna under deponeringen. Efter lakningen sköljs föremålen och vibreras i ultraljudsbad i destillerat vatten.
Därefter tar jag bort även organiska ämnen som fastnat på föremålen under lagringen i jorden. Det görs
genom lakning i svagt basisk lösning (NaOH och vatten) under ca 5 minuter. Därefter vibreras artefakterna
ännu en gång i destillerat vatten och torkas. Lakningstiderna har anpassats efter att man upptäckt att de
basiska lösningarna har en viss inverkan på bruksskadornas utseende, samtidigt som de är nödvändiga för att
man skall ha möjlighet att upptäcka dem. För vidare fördjupning kring problemen med hanteringen
analysobjekten se t ex Plison & Mauger 1983; Knutsson 1988a&b ; Rodon Borras 1990; Sala 1996. Under
analyserna behövs bara avtorkning med aceton lite då och då eller en upprepning av proceduren med tvätt i
NaOH och ultraljudsvibrering för att hålla artefakterna rena.
Till slitspårsanalyserna används ett inverterat optiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot med förstoringar
mellan 50x och 400x. Dokumentationen görs med hjälp av DS-U2 digital kamerautrustning och programmet
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 33
NIS-Elements 3.22 från Nikon. Programmet möjliggör sammanfogningar av flera skiktfoton, så att
skärpedjupet förbättras avsevärt. Det gör det möjligt att dokumentera även skador på mycket ojämna ytor,
vilket är ofta fallet med kvarts.
Fn
r
1
G
Typ
G
323
G
411
Avslag
Avslagsfragme
nt B2
Kvarts
12
G
102
3
Avslagsfragme
nt A1
Kvarts
15
G
397
G
413
Avslagsfragme
nt C1
Avslagsfragme
nt A1
Kvarts
G
371
Avslag plf
Kvarts
5
19
25
Råmateri
al
Flinta
Kvarts
Användbara
eggar
Två skarpa
böjda
Två trubbiga
En lång
användbar
naturlig
konvex
skrap/skäreg
g och en
trubbig rak
egg
Två
trubbiga, en
rak-konvex,
en konkav
Två
trubbiga, en
rak-konvex,
en konkav
34 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Slitspår
Erosion
Tolkning
-
-
Oanvänt
Repor
sprickor
plastiska
deformatione
r, krossade
åsar
retuscher på
en trubbig
egg
Otydliga
skador på den
konkava
eggen ytliga
repor i olika
riktningar,
dominans av
gropar men
det finns även
parter med
krossad egg
och sprickor
på den
trubbiga
eggen
Sten mot sten
skador vid
annan egg
Mjukare
material
skrapning
-
-
-
På den rakakonvexa
trubbiga
eggen finns
det några
platsen med
systematiska
skador från
upprepad
kontakt med
hårt material
Kraftigt
skadade ytor
på hela
avslaget tyder
på kontakt med
sten
?
möjligen
kontakt med
både hårdare
(den trubbiga
eggen) och
mjukare
material, kan
ha varit del av
eller använt
som
slaktverktyg
40
G
447
Kristallfragmen
t
Kvarts
En trubbig
spets
-
50
G
457
Bearbetat
stycke
Kvarts
2 trubbiga
En av de
trubbiga
ändarna har
mängder med
grova repor
liggande
parallellt med
eggranden på
några ställen
även
koncentriska
sprickor
66
A50
0
Bipolärt
kärnfragment
Kvarts
2 eggar med
varierande
eggvinklar
(över 60°),
en trubbig
egg
95
G
339
Bearbetat
stycke
Kvarts
-
-
Kraftigt
skadade ytor
på två av
kristallfacettern
a en är helt fri
från skador
På ytor bakom
eggen finns
avskavda
partier som
tyder på en viss
grad av
erosion, dessa
uppträder utan
tydlig linjäritet.
Det finns en
tydlighet på de
regelbundet
uppträdanden
slitspåren som
tyder på kemisk
erosion
-
-
-
-
Använd som
såg på hårt
material typ
trä
frametsadund
er kemisk
påverkan
under
depositionen
-
Tabell 1. Sammanfattning av analysen.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 35
Detaljer från analysen
F1 G323
Figur 1a-b. F1 avslag med två skarpa eggar. Möjligen kan man tolka det som uppskärpnings eller
prepareringsavslag.
Av finkornig sydskandinavisk flinta, även kallad senonflinta.
Inga spår av användning eller annat slitage har upptäckts.
F 5 G323
Figur 2a-c. F5 avslagsfragment B2. Den använda eggen markerad.
Kvarts med inslag av fältspat.
Skador förekommer på sidan på den skarpare trubbiga eggen som gränsar till A-sidan med
rekristallisationsskikt på. De finns efter hela eggen: olika typer av repor vid eggen och lite längre bakom den
följs av en ganska ren yta. Tunna plastiska depressioner, pärlformade repor, raka avgräsade repor och grövre
oregelbundna repro. Ursplittringar, vissa kanter av kristallytor är skadade och det finns tillfälligt sprickor (F1).
Reporna ligger i vinkel mot eggen likaså sprickorna och skador på kristallytekanter tyder på framförallt
skrapande rörelse.
Kontaktmaterialet tycks vara av mjukare typ.
På den andra eggen finns fläckvis ganska mycket krossade ytor som täcker så stora ytor så att jag tror att det
rör sig om sten-mot-sten-skador. Det är svårt att på den här eggen hitta avgränsade linjära strukturer.
36 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Figur 3a-b. F5. Repor, enstaka sprickor och något avrundade ytor är komplexa skador som tolkas här som
skador från kontakt med mjukt och hårt material samtidigt. De höga eggvinklarna tyder på arbete med färska
ben som man t ex försökt att skrapa rent frånköttrester.
F12 G1023
Figur 4a-b. F12 avslagsfragment A1. Skrap/skäreggen med repro och den trubbiga eggen med krossade
partier och sprickor markerade.
Svagt genomskinlig kvarts med tydliga kristallplan av stora kristaller.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 37
På A sidan finns olika typer av skador de ligger både vid eggen och bakom den. Det finns krossade partier på
den raka delen av eggen. Även lite skador på kristallplanens avslutningar. Tunna ytliga repor i olika riktningar
finns här och där efter eggen. Mycket gropar finns också i områdena med repor. Skadorna är så pass otydliga
att det är svårt att både bestämma riktning och kontaktmaterial. De förekommer också långt bakom eggen
och där på samma sätt. Skadorna kan komma av förvaring?
Figur 5a-b. F 12. På den konkava skrapeggen förekommer repor i olika riktningar och marginella askavskador
på eggranden (a). Krossade eggpartier och tunna ytliga repor förekommer längs den trubbiga egg men också
bakom eggen (b).
38 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
F 15 G 1023
Figur 6a-b. F15 avslagsfragment A1
Svagt genomskinlig kvarts med få inslag av fältspat.
Ytorna på båda sidorna är täckta med rekristallisationsskikt bestående av ett sammanhängande lager av
mikroskopiska kristaller. Dessa ytor verkar helt rena från skador och kan ha spruckit upp under
tillverkningen. Detta tyder på att avslagsfragmentet inte använts.
Figur 7. F 15. Helt nedskavd yta med kraftigt nätverk av sprickor är ett exempel på skador från erosion på en
del av föremålen från Mjölhult.
F19 G397
Figur 8a-b. F 19 avslagsfragment C1
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 39
Svagt genomskinlig kvarts med inslag av fältspat.
Två trubbiga sidoeggar, en svagt konkav, en rak konvex något skadad, med en stor ursplittring intill den
trubbiga spetsen som samtidigt är del av slagområdet.
Inga användningsspår hittades på ytorna, inte heller några erosionsskador.
F25 G371
Figur 9a-b. F25 plattformsavslag
Svagt genomskinlig kvarts med inslag av fältspat.
Två trubbiga användbara eggar, en rak-konvex, en konkav avslutas med ett utstickande parti användbar som
sprättkniv/ritsare.
Kraftigt skadade ytor på hela avslaget tyder på kontakt med sten. Dock vid vissa delar finns skador som kan
tyda på viss systematisk kontakt med Det är något osäkert att avskilja eventuella slitspår från användning
från mekaniska erosionsskador.
40 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Figur 10a-b. F25. Flera olika skadetyper som större avskavda partier (a) koncentriska sprickor, uppbrutna
eggar mm (a och b) är andra exempel på skador från mekanisk erosion som finns på detta föremål .
F 40 G 447
Figur 11a-b. F40 kristallfragment
Svagt genomskinlig kvarts med inslag av fältspat. Kristallen kan ha växt i pegmatit.
En möjligen användbar trubbig spets. Oanvänd.
Ytorna på kristallen är helt upplösta och de kristallytor som är någorlunda intakta har massa etsade rännor
och gropar mm. Spetsen är det enda användbara och den verkar inte vara använd.
Längre bak på kristallfragmentet är det oanvända plana ytor.
På ena sidan och två av kristallens facetter är ytorna kraftigt skadade av erosion, medan den tredje facetten
är helt fri från skador. Inga spår av mänsklig användning av kristallfragmentet har kunnat upptäckas.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 41
F 50 G 457
Figur 12a-c. F50 bearbetat stycke. Den använda eggen markerad. Kan vara fragment av kärna.
Svagt genomskinlig kvarts med synliga kristallplan.
Två trubbiga användbara eggar. En av dem använd som såg på hårt material typ trä.
En av de trubbiga ändarna har mängder med grova repor liggande parallellt med eggranden på några ställen
även koncentriska sprickor. Det finns en tydlighet på de regelbundet uppträdanden slitspåren som tyder på
kemisk erosion.
På ytor bakom eggen finns avskavda partier som tyder på en viss grad av erosion, dessa uppträder utan
tydlig linjäritet.
42 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Figur 13a-c. F 50. Skador på den sidoegg som syns på figur 12c på den raka nedre kanten. Ymniga tätt
liggande repor som följer eggranden. Skador av denna typ har experimentellt åstadkommits i kontakt med
trä i sågande rörelse (se Knutsson 1988b: 70).
F 66 A 500
Figur 14a-b. F66 bipolärt kärnfragment.
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 43
Svagt genomskinlig kvarts med synliga kristallplan på ryggsidan (a) och rekristallisationsskikt på
avspaltningssidan (b).
Det finns en (1) trubbig egg som är möjlig att använda. Längs denna finns en mängd ytor med
rekristallisationsskikt och fläckvis uppbrutna, kraftigt skadade ytor som möjligen kan kopplas samman med
kontakt med sten.
Längs en sidoegg finns några djupa ursplittringar men i anslutning till dessa finns inga skador.
F 95 G 339
Figur 15a-b. F 95 Bearbetat stycke. Krossade kanter runt sidorna möjligen också lite spår av svallning.
Svagt genomskinlig kvarts med synliga rekristallisationsskikt på avspaltningssidan (de plana ytorna på Fig. 15
a och b).
Två naturliga konvexa skrapeggar på var sin sida av den i rekristallisationsskikten spräckta skivan. Inga spår
av användning har hittats på eggarna.
En skiva av kvarts avgränsad av rekristallisationsskikt och slagen på några ställen så att ursplittringar formas.
Till dessa finns inga slitspår knutna utom fläckvis kross. Krossen sammanhänger med det som med blotta
ögat uppfattas som svallning.
Sammanfattning
Råmaterialet är av hög kvalité och väl lämpat för redskap, både vassa och hårda/sega. Det gäller både flintan
och kvartsen. Flintan representeras av ett avslag och det är svårt att dra några slutsatser om det, möjligen
kan man tolka det som uppskärpnings eller prepareringsavslag. Kvartsmaterialet från Mjölhult förefaller vara
rest från ett medvetet urval av råmaterial och tillslagning. Få spår av sekundär bearbetning är synliga, men
det går att känna igen kärnor och fragment som uppstår vid systematisk bearbetniong av kvarts
Några av föremålen bär också tydliga spår av användning. De kan vara resultat av tillfälligt bruk som F 5 och
F12, eller av mera intensivt arbete som F 50. Det lilla urvalet omfattar ”redskap” från arbete vid slakt och
arbete med trä. Sammafattningsvis kan platsen utifrån slitspårsanalysen betraktas som en plats där man
uppehållit sig under en tid och då hunnit i alla fall såga till ett stycke trä och slakta/bearbeta något djur.
44 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
Referenser
Callahan E. 1987. An evaluation of the lithic technology in middle Sweden during the Mesolithic and Neolithic.
Aun 8. Uppsala
Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K & C. Lindgren. 1991(1992). Frakturbilder. Kulturhistoriska
kommentarer till kvarts säregna sönderfall vid bearbetning. Tor 24. Uppsala
Knutsson H., 2014. Slitspåranalyser av utvalda föremål från Stackbo ställverk Fastighet Valbo-Ön 21:5.
Stoneslab rapporter 2014. Uppsala
Knutsson, K., 1988a. Pattern of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. Aun 10.
Uppsala.
Knutsson, K., 1988b. Making and using stone tools. The lithic assemblages from Middle neolithic sites with
flint in Västerbotten, northern Sweden. Aun 11. Uppsala.
Knutsson, K. & Lindgren, C. 2004. Att ge kvarts mening. I: Lindgren C. 2004. Människor och kvarts. Sociala
och teknologiska strategier under mesolitikum i östra Mellansverige. Coast to Coast-books No. 11. Uppsala.
Plissson H. & Mauger, M. 1988. Chemical and mechanical alteration of microwear polishes: an experimental
approach. Helinium 28:1, 3-16.
Rodon Borras, Teresa 1990. Chemical process of cleaning in microwear studies: conditions and limits of
attac. Application to archaeological sites. I Gräslund B. Knutsson, H., Knutsson K., Taffinder, J. (eds). The
interpretative possibilitiesof microwear studies. Proceedings of the international conference on lithic usewear analysis, 15th-17th February 1989 in Uppsala, Sweden. Aun 14.
Rankama, T. 2002. Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in tervola. In
Helena Ranta (ed.) Huts and Houses. Stone Age and Early Metal Age buildings in Finland. Helsinki. Pp. 79108.
Levi Sala, Irene, 1996. A study of microscopic polish on flint implements. Oxford: Tempus Reparatum, 1996.
British archaeological reports. International series, 0143-3067 ; 629
Stoneslab
Helena & Kjel Knutsson
Säves väg 40
752 63 Uppsala
004618461003
0046702606334
www.stoneslab.se
[email protected]
Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 45
Bilaga - klassificeringsschema för bruten kvarts använt för klassificeringen
av fragmenten i Knapen (efter Rankama 2002).
46 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken
I samband med att Svenska Kraftnät planerade
utbygg­nad av Sydvästlänken undersökte
Riksantikvarieämbetet, UV Öst, under våren 2013
en stenåldersboplats nära Mjöhult i Fryele socken.
På platsen påträffades ett hundratals fynd av kvarts
och flinta. Boplatsen tolkas vara från mesolitikum.
I området finns ett stort antal odlingsrösen och
vid den arkeologiska undersökningen påträffades
gropar, härdar och kolningsgropar med 14C-dateringar
från vikingatid fram till 1700–1800-tal. Sammantaget
visar resultaten från undersökningen på hur området
återkommande använts under mycket lång tid.