Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Kommunens risk- och sårbarhetsanalys för 2015 enligt lagkravet i lagen om extraordinära händelser och sammanställd efter kraven i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Anna Nilsson, beredskapssamordnare 0 Diarienr 2015.167. 168 Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-13, § 238 Antagen av Kommunfullmäktige 2015-10-26, § 129 Ansvarig handläggare: Anna Nilsson Beredskapssamordnare [email protected] 1 Sammanfattning Fagersta kommun risk- och sårbarhetsanalys identifierar och analyserar risker för samhällsstörningar i kommunens verksamheter och inom kommunens geografiska område i enlighet med myndighetens för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter. Kommunen har genomföra risk- och sårbarhetsprocessen enligt en anpassad FORSA modell. Riskerna sorteras in under naturhändelser, störningar i teknisk infrastruktur, smittsamma sjukdomar, olyckor, antagonistiska hot och social oro samt höjd beredskap. En sammanfattning av klimat- och sårbarhetsutredningen identifiering av risker som kan påverkas av ett föränderligt klimat redovisas. Kommunen har identifierat samhällsviktig verksamhet inom kommunen samt kritiska beroenden inom kommunens verksamheter. Identifierade sårbarheter och brister inom krisberedskapen har analyserats samt behov av åtgärder har identifierats. På inget sätt är Fagersta kommuns risk- och sårbarhetsanalys heltäckande och risker, sårbarheter och brister kan ha missats. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 2 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Innehåll Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................................................ 2 Inledning ........................................................................................................................................................ 5 Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen ............................................................................................... 5 Sekretess......................................................................................................................................................... 6 Definitioner ................................................................................................................................................... 6 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område ...................................................................... 7 Kommunala verksamheter ..................................................................................................................... 8 Beskrivning av arbetsprocess och metod ................................................................................................ 10 Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna i kommunens verksamheter .................................... 10 Avgränsningar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen .............................................................. 10 Arbetet med att identifiera risker inom kommunens geografiska område .................................... 11 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område .............................. 12 Styrel .................................................................................................................................................... 12 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ............................................... 13 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi ........................................................................... 13 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet ................................ 15 Kritiska beroenden i samhällsviktiga verksamheter .......................................................................... 15 Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi ...................................... 15 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område ........... 17 Identifierade Risker................................................................................................................................ 17 Risker som kan påverka verksamheter i kommunen, både i kommunal regi och inom kommunens geografiska område ......................................................................................................... 20 Naturhändelser .................................................................................................................................. 20 Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem .......................................................... 27 Smittsamma sjukdomar .................................................................................................................... 32 Olyckor ............................................................................................................................................... 35 Antagonistiska hot och social oro ................................................................................................... 39 Risker som skulle kunna föranleda utrymning .................................................................................. 42 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 3 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Innehåll Höjd beredskap ...................................................................................................................................... 43 Totalförsvar- militär och civilt försvar ........................................................................................... 43 Klimatanpassning ................................................................................................................................... 44 Klimatfaktorers påverkan på risker i samhället ............................................................................. 45 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område .................................................................................................................................... 47 Identifierade sårbarheter inom kommunens geografiska område .................................................. 47 Identifierade sårbarheter inom kommunal verksamhet ................................................................... 47 Identifierade behov av resurser ....................................................................................................... 47 Elförsörjningen .................................................................................................................................. 47 Elektroniska kommunikationer ....................................................................................................... 48 Dricksvatten ....................................................................................................................................... 48 Informationssäkerhet ........................................................................................................................ 49 Identifierade brister i krisberedskap inom kommunens organisation ............................................ 51 Ledning ............................................................................................................................................... 51 Samverkan .......................................................................................................................................... 51 Kommunikation ................................................................................................................................ 52 Informationssäkerhet ........................................................................................................................ 52 Kompetens ......................................................................................................................................... 52 Resurser .............................................................................................................................................. 53 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat..................................... 54 Identifierade behov av rutiner.............................................................................................................. 54 Behov av kunskap .................................................................................................................................. 54 Behov av samverkan.............................................................................................................................. 54 Behov av investeringar eller teknisk redundans ................................................................................ 55 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 4 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Inledning Inledning Att stärka samhällets säkerhet kräver att det som ska skyddas, det som hotar och medlen för att stärka säkerheten ses i ett sammanhang. Det handlar om händelser och förhållanden som kan skada samhällets funktionalitet och som enskilda individer saknar förutsättningar att hantera fullt ut. De övergripande målen för samhällets säkerhet är att värna: - Befolkningens liv och hälsa Samhällets funktionalitet Förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Målen för samhällets krisberedskap är att: - Minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män Hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö. Risk- och sårbarhetsanalyser är en viktig del i underlagen för att bedöma samhällets krisberedskap men de är även viktiga underlag för beslut, identifierande av behov av åtgärder och en grund till planeringen för kommunens hantering av extraordinära händelser1. Med extraordinär händelse avses i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser från en kommun eller ett landsting. Kommunerna har en nyckelroll i krishanteringssystemet. Ju bättre kommunerna är på att hantera en kris, desto bättre blir samhället på att hantera större kriser som drabbar många kommuner samtidigt. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen Kommuner ska, enligt 2 kap. 1§ i lagen om extraordinära händelser, analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommuner och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet värderats och redovisas i risk- och sårbarhetsanalysen. Syftet med arbetet är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt skapa ett underlag för egen planering. Underlaget utgör även en viktig källa för information till medborgare och anställda, samt är en grund för inriktningen av utbildningar och övningar. Analysen bidrar till att minska samhällets sårbarhet och ökar förmågan att hantera kriser och 1 MSB, 2011. Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, sid. 7 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 5 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Inledning extraordinära händelser2. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser är en ständigt pågående process. Sekretess Risk- och sårbarhetsanalyser kan innehålla uppgifter som råder under sekretess. Detta regleras i offentlighets- och sekretesslagens3 15 och 18 kapitel. I 6 § i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, 2015:5, står det att om kommunen bedömer att risk- och sårbarhetsanalysen omfattas av sekretess ska det framgå i rapporteringen vilka dessa uppgifter är. Definitioner Definitionerna är tagna ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, 2015:5. 2 3 Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sårbarhet De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. Krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. MSB, 2011. Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, sid. 15-17 Offentlighets- och sekretsslag, Svensk författningssamling 2009:400 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 6 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Fagersta ligger i nordvästra Västmanland. Närmaste grannkommuner är Norberg, Smedjebacken, Skinnskatteberg och Avesta. Fagersta tätort är byggt i dalgången ner mot Kolbäcksån. Befolkning Fagersta kommun har drygt 13 000 invånare. Av dessa bor cirka 90 procent i Fagersta tätort. Befolkningen har under de senaste åren ökat något. Figur 1. Kartbild över Fagersta kommun. Kommunen är finskt förvaltningsområde och ungefär 25 procent av befolkningen har finsk anknytning. I Fagersta kommun finns relativt stor del av bostäderna, drygt 60 procent eller drygt 4300 lägenheter, i flerbostadshus och knappt 40 procent, cirka 2650 bostäder, i småhus. Totalt finns runt 7 000 bostäder i kommunen. Näringsliv Det lokala näringslivet domineras av tung industri, främst inom stål- och metallbranscherna. Seco Tools AB är kommunens största arbetsgivare och tillsammans med Atlas Copco och Fagersta Stainless är arbetsgivare till ungefär hälften av arbetskraften i kommunen. Transportvägar Riksvägar Riksvägen 66 är en av huvudlederna inom kommunen och går mellan Västerås och norska gränsen vid Sälenfjällen. Riksväg 66 passerar rakt igenom det inre skyddsområdet av kommunens huvudvattentäkt (Viksviken). Viksvikens vattentäkt står för vattenförsörjningen i Fagersta tätort men ligger i huvudsak inom Smedjebackens kommun. Riksväg 68 passerar genom Fagersta kommuns centrala delar och går mellan Örebro och Gävle. Konsekvenserna av en trafikolycka kan bli mycket svåra. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 7 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Hur stor del av trafiken på riksvägarna som utgörs av transporter med farligt gods förs det ingen statistik kring. Järnväg Det finns två linjer av järnväg genom Fagersta, dels den som går från Ludvika mot Västerås, dels den från Gävle mot Örebro. Vid Fagersta Centralstation finns en större bangård. Farligt gods transporteras på järnvägen, hur mycket som passerar kommunen vet man inte. Kommunala verksamheter Fagersta kommun är den tredje största arbetsgivaren i kommunen. Kommunal verksamhet bedrivs inom förvaltningarna, inom kommunalförbund, eller som gemensamma förvaltningar med andra kommuner. Verksamheter inom socialförvaltningen: - Äldreomsorgen, särskilt boende och hemtjänst - Funktionsnedsättning och personlig assistans - Individ och familjeomsorgen, försörjningsstöd och nödvändig myndighetsutövning enligt lag Verksamheter inom Utbildnings- och fritidsförvaltningen: - Skola och barnomsorg - Kostservice Verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen: - Kommunledning och information - Personalkontoret - Upphandling och service Kommunalförbund: - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) - Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) o Gatuavdelningen Vatten och avloppsenheten o Fastighetsavdelningen o IT - Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 8 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Gemensamma förvaltningar med andra kommuner: - Löneförvaltningen (FAHNS-kommunerna) - Växeln (Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg) - Norra Västmanlands ekonomiförvaltning (NVE) (Fagersta och Norberg) - Västmanland-Dalarna Miljö och Byggförvaltning (V-Dala) (Avesta, Fagersta och Norberg) Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 9 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av arbetsprocess och metod Beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna i kommunens verksamheter Kommunen har utgått ifrån FOIs FORSA4 modell i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. En enkät skapades för att besvara 4 av FORSAs 6 block. I den första delen av enkäten besvarades FORSAs block 1 – verksamhetsbeskrivning och 2 – oönskade händelser. Enkäterna besvarades av verksamhetsansvariga i kommunens förvaltningar. FORSAs modellens block 3 och 4 besvarades med hjälp av den andra delen av enkäten eller genom seminarier. Vilken metod verksamhetsområdet använde i besvarandet bestämdes av de verksamhetsansvariga. Risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts inom förvaltningarna på verksamhetsområdesnivå för att sedan sammanställas till en gemensam för kommunens verksamheter. Verksamhetsnära åtgärder har inte följt med in i den sammanställda risk- och sårbarhetsanalysen såvida de inte gäller alla verksamheter eller är av sådan vikt att de bör gälla för alla kommunens verksamheter. Verksamheter med egen risk- och sårbarhetsanalys5: - Utbildning och Fritidsförvaltningen o Förskolan o Grundskolan - Socialförvaltningen - Kommunkansliet - Kommunikationsenheten - IT - Växeln Avgränsningar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen I risk- och sårbarhetsarbetet har ett par verksamhetsområden inte deltagit eftersom de inte bedriver någon samhällsviktig verksamhet. Kommunens verksamheter har inte analyserat alla sina identifierade risker utan verksamheterna har valt ut de risker som de anser ha störst påverkan på sin verksamhet. Kommunen har inte heller analyserat alla sina identifierade risker inom det geografiska området utan har valt ut ett par risker som de anser har störst påverkan på kommunens krisberedskap. Kommunalförbunden har inte deltagit i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen under 2015. Arbetet med att få in kommunalförbunden och andra samarbetsorganisationer i kommunens riskoch sårbarhetsanalys kommer att påbörjas under 2016. 4 5 FOI, 2011. FOIs modell för Risk- och sårbarhetsanalys (FORSA) Verksamheternas egna risk- och sårbarhetsanalyserna är inte antagna. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 10 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av arbetsprocess och metod Södra Dalarnas räddningstjänstförbund gör en egen riskanalys. Arbetet med att identifiera risker inom kommunens geografiska område Kommunen har identifierat och analyserat risker inom kommunens geografiska område på lite olika sätt, dels är risker identifierade inom den kommunala verksamheten och inom kommunens geografiska område, dels används de nationella riskerna identifierade i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps risker och förmågor. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 11 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet6 Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras ovan på sidan 5. Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. Samhällsviktig verksamhet kan vara både en anläggning och tillhandahållande av tjänster7. Samhällsviktig verksamhet identifieras både inom kommunal regi och inom kommunens geografiska område. Styrels-omgång 2014-2015 har varit en viktig del i arbetet att identifiera samhällsviktig verksamhet inom kommunen. Styrel Styrel kan sammanfattas som den planeringsprocess under vilken statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag samarbetar för att ta fram underlag för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser till 4§ 3. MSB 2015:5, sid. 16-17. 7 MSB, 2014. Vägledning för samhällsviktig verksamhet, sid. 14 6 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 12 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Syftet med styrelsplaneringen är att lindra samhällskonsekvenserna som uppstår om MFK behöver tillgripas vid en eleffektbrist8. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällssektor Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner Skydd och säkerhet Socialförsäkring Transporter Samhällsviktig verksamhet Elbolag Elnätsbolag Kraftverk Värmeverk Fjärrvärmedistribution Drivmedelsstationer Banker, betalsystem Detaljhandel Tillverkningsindustrier Vårdcentral Äldreomsorg Omsorg av barn Funktionsnedsatta Apotek Veterinär Hemsjukvård Lokaltidning Kommunal information/Hemsida/Sociala medier Vattenförsörjning Avloppshantering Renhållning Livsmedelsbutiker Livsmedelskontroll Kommunal ledning Myndighetsutövning inom förvaltningarna Polis Räddningstjänst Kriminalvård (SIS) Bevakningsföretag Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Järnvägar Vägar Kollektivtrafik Tabell 1. Samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område klassificerade inom samhällsektorerna. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi 8 Energimyndigheten Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 13 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Lokal ledning Myndighetsutövning inom Socialtjänsten Stöd och omsorg till kommuns äldre och funktionsnedsatta Omsorg av barn Undervisning Vatten/Avlopp Räddningstjänst Information till allmänhet Hemsjukvård Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 14 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Kritiska beroenden återfinns hos de flesta samhällsviktiga verksamheter inom följande områden9: Kritiska beroenden kan vara externa, det vill säga beroendet levereras av en extern aktör eller interna, det vill säga beroendet finns inom aktören. Kritiska beroenden i samhällsviktiga verksamheter Kritiska beroendeområden Infrastruktur Verksamhetsnära system Personal Information Kapital, varor och tjänster Övrigt Kritiska beroenden i verksamheterna El, tele, vatten, lokaler, värme/kyla, kommunikationer Administrativa system, internet, mailsystem Personal, vikarietillgång Leveranser av varor Tabell 2. Vilka typer av kritiska beroenden som kan sorteras in i de kritiska beroendeområdena. Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi Förvaltning Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden Kommunkansliet Lokal ledning Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information Förskola Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Grundskola Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Kostservice Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Utbildning & fritidsförvaltningen Utbildning & fritidsförvaltningen Utbildning & fritidsförvaltningen Utbildning & fritidsförvaltningen Förvaltningsledning Socialförvaltningen Myndighetsutövning inom förvaltningen Äldreomsorg mm Socialförvaltningen Förvaltningsledning NVK Vatten och Avlopp Socialförvaltningen Upphandling och service Upphandling och service IT Växeln Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, kapital varor och tjänster, övrigt Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information, kapital varor och tjänster Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information Tabell 3. Identifiering av kritiska beroenden i kommunal samhällsviktig verksamhet. 9 MSB, 2014. Vägledning för samhällsviktig verksamhet, sid. 20 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 15 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Kritiskt beroende Internt/Externt Verksamhet Elförsörjning Externt Alla Tekniska system Externt och internt Alla Vattenförsörjning Externt Alla Avlopp Externt Alla Varuleveranser Externt De flesta Drivmedel Externt Värmeförsörjning Externt Konsekvens Allvarliga till Katastrofala beroende på verksamhet och längd på avbrottet. Beroende på verksamhet – Begränsade till Mycket allvarliga. Dricksvatten – Allvarliga till Mycket allvarliga. Kan leda till Katastrofala. Vatten – Mycket allvarliga till Katastrofala inom vissa verksamheter. Allvarliga till Mycket allvarliga i andra. Med förvarning – Allvarliga. Mycket allvarliga Allvarliga eller Mycket allvarliga – vid långvariga avbrott - Katastrofala Hemtjänst Räddningstjänst Mycket allvarliga eller Katastrofala M.fl. Beror på årstid – kan vara Mycket allvarliga Alla eller Katastrofala Telefoni Internt och externt Personal Internt Alla Lokaler Internt Alla Alla Allvarliga Begränsade till Katastrofala beroende på verksamhet. Mycket allvarliga eller Katastrofala Tabell 4. Interna eller externa kritiska beroenden inom kommunala verksamheter och konsekvenser för verksamheten vid avbrott. Konsekvenser Beskrivning Mycket begränsade Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Tabell 5. Definitioner av konsekvenser på avbrott inom samhällsviktig verksamhet. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 16 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade Risker Identifierade risker Inom kommunal verksamhet Naturhändelser Snöfall Stormar Skogsbrand Översvämningar Skyfall Ras och skred Lerskred Jordbävningar och vulkanutbrott Dammbrott Solstormar Värmebölja Risker för störning i försörjning Störningar i elförsörjningen Störningar i vattenförsörjningen Störningar i avloppssystemet Störningar i värmesystemen Störningar i telekommunikationen Störningar i betalsystemen Störningar i tekniska system Störningar i livsmedelsförsörjningen Störningar i läkemedelsförsörjningen Störningar i elektroniska kommunikationer Avbrott i transporter och stora transportolyckor Drivmedelsbrist X Inom kommunens geografiska område X X X X X X X Identifierade nationella risker10,11,12,13 2011 2011 2011 2011 2014 2011, 2014 2011, 2012 2011, 2014 2011, 2012, 2013 X X X X X X X X X X X X X X X 2011 X 2012 X X X X X X X 201114 2011 2011 2011, 2012 2011 2011 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning MSB. Risker och förmågor 2012 12 MSB. Risker och förmågor 2013 13 MSB. Risker och förmågor 2014 14 Analyseras i riskbedömningen som störningar i energiförsörjningen. 10 11 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 17 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade risker Inom kommunal verksamhet Omfattande störningar i GNSS Personalbrist Smittsamma sjukdomar Utbrott Pandemier Epizootier Zoonoser Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler Omfattande bränder i byggnader Oljeutsläpp Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) Risker med kemiska ämnen Risker med nukleära och radiologiska ämnen Antagonistiska hot Terrorism Cyberattacker Hot och våld Skolskjutning Risk för instabilitet i samhället och social oro Inom kommunens geografiska område Identifierade nationella risker10,11,12,13 2012, 2013 X X X 2011 2011, 2013 2011 2011 2011 X X 2011 2011 2011 X X 2011 2011, 2013 X X X X 2011, 2013 2011 X 2012 2011, 2013 Tabell 6. Identifierade risker uppställt i om de identifierats nationellt, inom kommunal verksamhet och/eller inom kommunens geografiska område. Identifierade risker inom förvaltningarna Kommunkansliet Växeln IT Utbildning och Fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Intrång Sjukdom Hot och våld Elavbrott Brand i byggnad Avbrott i matleveranserna Strömavbrott Vatten/Avloppsavbrott - Dricksvatten - Allt Vatten Elavbrott Farligt utsläpp Sjukdom Teleavbrott Problem med tekniska system Elavbrott Brand Teleavbrott Avbrott på fiber Pandemi Serveravbrott Sjukdom Sjuk personal Brand i byggnad Systemfel Servrarna ligger nere Sjukdom/ Pandemi Elavbrott Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Telefoniavbrott IT störningar Väder Planeriad uppföljning: Årligen i februari 18 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Kommunkansliet Teknisk utrustning ligger nere Dödsfall i personalen Naturhändelser Dricksvattenavbrott Internetavbrott Ingen tillgång till radio och tv Kommunikationsavbrott i Rakel Epizooti Olyckor Transportstörning Leveransstörningar av posten Mailsystemet nere Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Utbildning och Fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Naturhändelser Översvämning Brand Samhällsstörningar Olyckor Störningar i transportsystemen Växeln IT Hot och våld Attentat Naturkatastrof Pandemi Inbrott/ skadegörelse Strejk/Lockout Tabell 7. Förvaltningarnas identifierade risker. Analyserade risker inom förvaltningarna Kommunkansliet Växeln IT Sjukdom IT-störningar Elavbrott Utbildning och Fritidsförvaltningen Sjukdom/ Pandemi Vattenavbrott - Vatten-försörjningen - Otjänligt dricksvatten IT störningar Elavbrott Sjukdom/ Pandemi Brand i byggnad Teleavbrott Brand i byggnad Brand i byggnad Naturhändelser Sjukdom/ Pandemi Värmebölja Hot och våld Brand i byggnad Socialförvaltningen Hot och våld Sjukdom/ Pandemi Brand i byggnad Översvämning/ Skyfall Cyberattacker/ Intrång Tabell 8. Förvaltningarnas och gemensamma enheters analyserade risker. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 19 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Risker som kan påverka verksamheter i kommunen, både i kommunal regi och inom kommunens geografiska område Naturhändelser Snöoväder15 Snöfall orsakar inte några större problem i Sverige, men när det faller stora mängder snö på kort tid och om det samtidigt blåser kraftigt kan det få allvarligare konsekvenser. Snöstormar orsakar vanligen mer besvär i södra Sverige än i norra Sverige. Snöstormar kan orsaka vissa problem i kommun eftersom de kan påverka framkomligheten på vägar. Bristande framkomlighet kan leda till konsekvenser för bland annat hemtjänst och räddningstjänst. Stormar16 Kraftiga stormar har dragit in över Sverige många gånger genom århundradena. Det är oftast södra delen av landet som drabbas hårdast. Höst- och vinterstormarna uppstår vid temperaturkonstraster mellan norr och söder. Kontrasten är som störst vid den så kallade polarfronten, som markerar gränsen mellan kallare luft i norr och mildare i söder, och som under höst och vinter brukar sträcka sig över just södra Sverige. Stormar kan orsaka problem i kommunen om de orsakar problem med framkomlighet på vägar eller om de slår ut elförsörjningen. Isstorm kallas det förhållande då vindar i kombination med nederbörd skapar isbildning på mark, byggnader och elledningar. Isstorm skulle kunna orsaka stora problem i kommunen. Skogsbrand17 I Sverige inträffar varje år cirka 3 000–4 000 bränder i skog och mark. En till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. De vanligaste orsakerna till skogsbränder är i normala fall mänskliga aktiviteter som avverkning, lägereld och lek med eld. Även naturliga fenomen som blixtnedslag bidrar till skogsbränder. I Sverige medför en skogsbrand framförallt ett problem om den på något sätt påverkar samhällsviktig verksamhet. Ett varmare klimat kan medföra att säsongen för brand i vegetationen förlängs, liksom att det geografiska utbredningsområdet riskerar att bli större än idag. Skogsbrändernas antal kan då komma att öka. Antalet dagar med hög risk för skogsbränder förväntas öka framför allt i södra Sverige. MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 33-34 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 32 17 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 38 15 16 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 20 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Den 4 augusti 2014 drabbades Fagersta kommun av den stora skogsbranden i Västmanland. Flera hundra medborgare fick utrymmas och fastigheter brann ner. Tågtrafiken påverkades och samhällsviktig verksamhet fick flyttas till andra lokaler. Översvämningar 18 I genomsnitt drabbas Sverige av en större översvämning vart femte år. Vanligtvis sammanfaller översvämningarna med snösmältningen, vilka kan förvärras i kombination med regn. Allt oftare förorsakar riklig nederbörd översvämningar vid andra tidpunkter på året. Även intensiv nederbörd som kan uppstå vid åskskurar och stillastående fronter orsakar översvämningar på en relativt kort tid, dock vanligen i ett begränsat geografiskt område. Det finns flera områden inom kommunen som kan översvämmas vid höga flöden. Skyfall (pluviala översvämningar)19 Skyfall kallas det då en större mängd nederbörd faller under kort tid. SMHIs definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut. Nästan alla skyfall sker under sommaren och i samband med kraftiga skurar. Konsekvenserna av skyfall är som störst när det kommer mycket regn under en kort tid, då vattnet inte hinner rinna undan utan fyller (och skadar) till exempel dagvattensystem och vägtrummor, fyller upp och bräddar vattendrag samt skapar små ”sjöar” i bebyggelsen. En skyfallskartering för Fagersta tätort togs fram under 2014 av SMHI på uppdrag av länsstyrelsen. 18 19 Figur 2. Skyfallskartering över Fagersta tätort. Rosa = djup 0,2 m, Rött = djup 1 m. MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 29 Länsstyrelserna, 2011. Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys – Skyfall i nutid och framtid. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 21 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Ras och skred20 Skred definieras som en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse och förekommer vanligtvis i silt- och lerjordar i anslutning till vattendrag, sjöar och kustlinjer. Vid ras är det block, stenar, grus- och sandpartiklar som kommer i rörelse. Ras är vanliga där vattendrag har eroderat marken samt vid branta bergslänter med sprucket och vittrat berg. Både ras och skred kan vara en följd av naturliga erosionsprocesser men kan även orsakas av mänsklig verksamhet, t.ex. byggnationer och skogsavverkning. Figur 3. Kartering över områden där det finns förutsättningar för erosion, ras och skred. (Erosion grönt, ras och skred orange) Dammbrott21 Det finns omkring 10 000 dammar i Sverige och ungefär 1 000 har uppförts för vattenkraftändamål. Ett dammbrott beskrivs som ett genombrott i en damm, en del av en damm eller dess grundläggning som resulterar i en okontrollerad och hastig utströmning av uppdämt vatten. Dammbrott kan orsakas av en mängd olika händelser. Det kan vara höga flöden som gör att vattnet strömmar över, svagheter i dammen eller i grundläggningen som gör att dammen brister, en jordbävning eller ett jordskred. Dammen kan även brista som en konsekvens av skadegörelse. 20 21 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 31 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 49. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 22 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Värmebölja I och med klimatförändringarna blir värmeböljor allt vanligare, både i Sverige och globalt. Vi kommer att få uppleva kraftigare och mer långvariga värmeböljor, och de kommer att förekomma oftare än vi är vana vid nu. En värmebölja som tidigare har inträffat vart tjugonde år i Sverige riskerar att inträffa en gång per tredje eller femte år i slutet av seklet och att temperaturerna under dessa kan komma att överstiga 40 °C i de södra delarna av Sverige enligt forskare vid SMHI (Sveriges metereologiska och hydrologiska institut)22. En värmebölja kan definieras på olika sätt men med den definition som SMHI använder för Sverige innebär den ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck”23. Vid torrt och varmt väder ökar brandrisken i skog och mark. Åska såväl som oaktsamhet vid grillning kan då lätt orsaka bränder. Värmeböljor ökar därmed trycket på räddningstjänst vad gäller bränder och sjuktransporter. Högre temperaturer innebär även att kraven på hantering av exempelvis livsmedel ökar. Hanteras inte hygienen på rätt sätt ökar risken för bakterietillväxt och smittspridning. Kraven ökar därför på både förvaring, transporter och annan hantering av livsmedel. Brist på vatten påverkar också primärproduktionen genom djurutfodringen. Värmeböljor stressar djuren, vilket medför att det är extra viktigt att djuren har tillgång till vatten och att det finns tillräcklig ventilation i djurstallarna. Värmen möjliggör dessutom en ökad bakterietillväxt i ytvattentäkter. Låga grundvattennivåer och sjunkande vattennivåer i sjöar och vattendrag leder på vissa ställen till att brunnar sinar, och det blir brist på vatten för hushållsbruk och för bevattning24. Påverkan av värme på samhällsviktiga sektorer25 Samhällssektor med ingående samhällsfunktioner Påverkan av värmebölja Energiförsörjning • produktion av el • distribution av el • produktion av fjärrvärme • distribution av fjärrvärme • produktion av bränslen och drivmedel • distribution av bränslen och drivmedel • m.m. Möjliga effekter: Eldistributionen i lokala och regionala nät kan påverkas av en värmebölja till följd av att komponenter (t ex transformatorer) inte kan kylas tillräckligt och att ledningar expanderar. Möjliga åtgärder: Se över kylning, ökad redundans, röja ledningsgator, övervaka värmen i kablar med sensorer. MSB, Värmens påverkan på samhället – en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja. MSB870, sid. 7. 23 SMHI:s Faktablad nr 49 – 2011, Värmeböljor i Sverige 24 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 37. 25 MSB, Värmens påverkan på samhället – en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja. MSB870, sid. 16-17. 22 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 23 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Samhällssektor med ingående samhällsfunktioner Påverkan av värmebölja Hälso- och sjukvård samt omsorg • akutsjukvård • läkemedels- och materielförsörjning • omsorg om »» barn »» funktionsnedsatta »» äldre • primärvård • psykiatri • socialtjänst • smittskydd för djur och människor • m.m. Möjliga effekter: Människor mår dåligt, dödligheten ökar. Kommunalteknisk försörjning • dricksvattenförsörjning • avloppshantering • renhållning • väghållning • m.m. Möjliga effekter: Större bakterietillväxt i dricksvatten, torka kan orsaka vattenbrist, problem för djurbesättningar vid vattenransonering, luktande sopor. Livsmedel • distribution av livsmedel • primärproduktion av livsmedel • kontroll av livsmedel • tillverkning av livsmedel • m.m. Möjliga effekter: Kylanläggningar kan haverera à kasserad mat alternativt matförgiftning, okunnighet bland sommarpersonal, hur konsumenten hanterar maten, minskad mjölkproduktion, fiskdöd i fiskodlingar. Skydd och säkerhet • domstolsväsendet • åklagarverksamhet • militärt försvar • kriminalvård • kustbevakning • polis • räddningstjänst • alarmeringstjänst • tullkontroll • gränsskydd och immigrationskontroll • bevaknings- och säkerhetsverksamhet • m.m. Möjliga effekter: Mer bråk och misshandel under en värmebölja, risken för skogsbrand ökar, evakuering av stillastående tåg, ökad belastning på personal, ökat antal drunkningsolyckor. Transport • flygtransport • järnvägstransport • sjötransport • vägtransport • kollektivtrafik • m.m. Möjliga effekter: Solkurvor, isolatorer och transformatorer inom järnvägen känsliga, många små fel – underhåll, asfaltsblödning, överhettade fordon, komfortproblem med varma bussar och tåg. Möjliga åtgärder: Identifiera sårbara grupper, checklistor, råd, information, beredskapsplaner, personalbemanning, samverkan, geografiska informationssystem, förvara läkemedel svalt. Möjliga åtgärder: Inför rutiner för information vid vattenbrist, praktiska och tekniska åtgärder. Möjliga åtgärder: Ökad tillsyn, information till allmänheten. Möjliga åtgärder: Samverkan, krisinfo, rutiner, planering. Möjliga åtgärder: Öka underhållet, se över kylda utrymmen, information till passagerare, kylning i bussar. Tabell 9. Vad som enligt svenska studier kan hända inom olika samhällssektorer till följd av en värmebölja. De sektorer som inte påvisa påverkan av värme redovisas inte i tabellen. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 24 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Jordbävningar, vulkanutbrott och solstormar Jordbävningar26 Litosfären, som är jordens översta skikt, är uppdelat i flera plattor som är i ständig rörelse. När plattorna krockar eller skaver mot varandra kan det ge upphov till jordbävningar och vulkanutbrott. Emellanåt upplever Sverige vissa seismiska aktiviteter och det förekommer ungefär 500– 700 jordbävningar per år. De flesta av dessa är av magnituden 2,0 på Richterskalan och kan endast registreras av seismiska mätstationer. Ungefär en gång per år sker dock en jordbävning som har en magnitud på över 3,0, vilket brukar ge tydliga känningar. Jordbävningarna kan orsaka skador på byggnader och ge upphov till ras. Bland annat har skalv orsakat ras i gruvor. Risken för jordbävningar i Fagersta kommun är av liten betydelse. Vulkanutbrott27 Även då det inte finns aktiva vulkaner i Sverige, kan vulkaniska aktiviteter från andra länder orsaka effekter, framför allt från Island. Utbrottsmaterial såsom vulkanaska och svaveldimma har flertalet gånger nått Sverige i historisk tid. I dagens samhälle påverkar vulkanutbrotten framför allt flygtrafiken, inkl. luftburna sjukvårdstransporter, men kan även orsaka hälsoeffekter och miljöproblem. Vulkanisk svaveldimma kan uppkomma vid vulkanutbrott då vulkaniska gaser förs upp i troposfären. Svaveldimmorna blir ofta geografiskt begränsade och dimmans varaktighet kan pågå under några dagar till veckor, och i månader i några fåtal fall. Svavelföreningarna i dimman skapar irritationer och andningssvårigheter när de inandas. Föreningarna kan också orsaka hjärt- och kärlsjukdomar genom att påverka blodets viskositet samt skapa nervretningar som kan påverka hjärtrytmen. Betesdjur kan även få i sig svavelföreningar och toxiska metaller genom betet. Växtlighet riskerar att vissna på grund av vävnadsdöd och skogar kan få kroniska skador om de utsätts under en längre tid, speciellt barrträd28. Vulkanutbrott skulle kunna påverka Fagersta kommun indirekt eftersom ett utbrott kan påverka flygtrafiken. Solstormar29 Solstormar är samlingsnamn för två typer av rymdväder som solen skapar och som kan orsaka störningar; geomagnetiska stormar och ”solar flares”. Vid kraftiga utbrott på solen slungas plasmamoln bestående av laddade partiklar ut. Om plasmamolnet träffar jorden kan energi från dess magnetfält överföras till jordens magnetosfär och en geomagnetisk storm kan bildas. Vid ”solar flares” skickas strålning ut från solen med frekvenser från radiovågor och upp till gammaMSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 34 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 35. 28 MSB, 2014. Risker och Förmågor 2014 – Scenarioanalyser. MSB819, sid.34 & MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 35. 29 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 36. 26 27 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 25 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område strålning. Om strålningen riktas mot jorden kan den bland annat störa radiokommunikation och satelliter. Magnetfälten inducerar elektriska strömmar i jordytan vars ledningsförmåga varierar på grund av underlagets egenskaper. Strömmarna söker sig till material med god ledningsförmåga, vilket till exempel kan vara kraftledningar, kommunikationskablar, järnvägsräls och olje- och gasledningar. Elnätet är framför allt sårbart då geomagnetiskt inducerade strömmar tar sig in i kraftledningar och passerar transformatorer, där det kan ge upphov till oönskade höga strömmar som kan leda till ökad temperatur i systemet och skada utrustning Solstormar kan ha påverkan på kommunen om det skulle uppstå problem i elförsörjningen eller störningar i radiokommunikation eller satelliter. Det är en nationell risk som skulle påverka hela samhället. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 26 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i elförsörjningen30 Det finns ett antal orsaker till större elavbrott, t.ex. väderrelaterat så som storm, snö, regn eller åska, tekniska fel så som överlaster, materialfel och kortslutningar, eller handhavandefel så som skador i samband med grävarbeten etc. Följder som kan bli resultatet är bland annat utkylda lokaler och boenden, utslagen telekommunikation, begränsad framkomlighet på vägar, utrustning inom vård och omsorg så som lyftar och trygghetslarm etc. slutar att fungera. En stor del av den kommunaltekniska försörjningen och infrastrukturen i vårt samhälle är beroende av el på ett eller annat sätt. Konsekvensen av detta är att kommunen måste säkerställa samhällsviktiga verksamheter så som vatten- och avloppshantering, värmeproduktion och social omsorg. Svenska Kraftnät förvaltar och driver det s. k stamnätet, det vill säga kraftledningar för 220 kV och 400 kV med tillhörande anläggningar. Det svenska elnätet kan liknas vid ett vägnät där det finns motorvägar, riksvägar och lokalvägar. Stamnätet jämförs med motorvägar där elen transporteras från de stora kraftverken till de regionala elnäten som jämförs med riksvägar. Från regionnäten distribueras sedan elen till lokalnäten som jämförs med lokalvägar för att slutligen nå elanvändarna. I Fagersta kommun är det VB energi och Vattenfall som är nätägare. Fagerstas lokalnät matas från en mottagningsstation. Till mottagningsstationen finns möjlighet till tre reservmatningar, en från Vad, en från Viksberg samt en från Ängelsberg. Reservmatningarna klarar inte hela effektbehovet och därför kan inte lokalnätet anses skyddat genom fullständig redundans. Ledningsnätet inom Fagersta kommun är cirka 600 km och betjänar 4 000 anslutningspunkter och omkring 7 200 abonnenter. Cirka 80 procent av lokalnätet består av jordledningar. VB Energi synar alla större luftledningar årligen. 30 Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun 2011 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 27 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Figur 4. Fördelning mellan jord- och luftledningar i Fagersta kommun. En svaghet i nätet är att det endast finns en matningspunkt till regionnätet. Om det blir avbrott i matningen till regionnätet kommer även lokalnäten som är anslutna till regionnätet att bli strömlösa. Vid grävarbete och vid arbetet med trädfällning förekommer olyckshändelser då åverkan inträffar på anläggningar. Åverkan på anläggningarna i kommunen förekommer inte i någon större utsträckning utan det sker främst i form av kopparstölder och klotter. De två vanligaste orsakerna till oplanerade elavbrott är grävarbeten eller åska. Störningar i värmeförsörjningen31 VB Energi, som ägs av Vattenfall AB, Ludvika kommun och Fagersta kommun, svarar för fjärrvärmeproduktionen i Fagersta. Produktionen i Fagersta sker i värmeverket Craboverket och till största delen med biobränslen. Detta kompletteras med gasol, olja och el. Det stora flertalet av småhusen i Fagersta är inte anslutna till fjärrvärmenätet. Socialförvaltning Särskilda boenden ansågs sårbara för avbrott i värmeförsörjningen och konsekvenserna för boende och personal är beroende av årstid och händelsens längd. Under sommarhalvåret är det mindre kännbart medan det under vintern kan bli katastrof. Dagliga verksamheter kan stängas men inte boenden. Även att varmvatten saknas kommenteras i enkätsvaren. Personer i eget boende kan behöva evakueras om värmeförsörjningen inte går att upprätthålla. 31 Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun 2011, kap. 12 Värme. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 28 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Utbildning- och fritidsförvaltningen Årstiden avgör vilka konsekvenserna blir. Acceptabel temperatur är nödvändig för att bedriva verksamheten. Vintertid kan det bli aktuellt att avbryta verksamheten efter 6 timmar. Fagerstahallens reningsverk till bassängerna slutar att fungera då fjärrvärmen upphör. Störningar i vattenförsörjning32 Dricksvattnet för Fagersta tätort har sitt ursprung i behandlat grundvatten från Färnaåsen som kombineras med inducerad infiltration33 från sjön Barken. Vattnet överförs via en överföringsledning till vattenverket vid Saxen. Ängelsberg försörjs med dricksvatten via en anläggning som tar grundvattnen ur två stycken bergborrade brunnar. På landsbygden sker en stor del av vattenförsörjningen genom enskilda anläggningar alternativt mindre gemensamhetsanläggningar. Avloppsvattnet från Fagersta tätort samt delar av Ängelsberg leds till avloppsreningsverket i Västanfors. På landsbygden finns enskilda avloppsanläggningar. Dricksvattenförsörjningen kan påverkas genom sabotage, olycka samt smittat vatten. Om en smitta inträffar kommer informationsbehovet vara en stor utmaning för Fagersta kommun. De mest troliga orsakerna till vattenbrist är: - En kontaminering av någon av kommunernas vattentäkter En gräv-/borrolycka då försörjningsledningar går av En kontaminering genom sammankoppling mellan kommunens distributionssystem och enskild vattentäkt Ett större elavbrott där reservkraft inte finns i erforderlig utsträckning Socialförvaltningen Mest sårbart är dricksvattenförsörjningen i särskilda boenden, verksamheter som bör prioriteras vid ett längre vattenavbrott. Bristande vattenförsörjning kommer att innebära dålig hygien och hälsovård med risk för smittspridning som följd. I ett större antal enkätsvar kommenterades t.ex. att vatten- försörjningen måste komma utifrån och köras till de olika verksamheterna och att det efter hand blir ett sanitärt problem att det inte går att spola i toaletterna. Utbildnings- och fritidsförvaltningen Efter sex timmars avbrott på vattenförsörjningen anses det vara en sanitär olägenhet på förskolor och skolor. Konsekvenserna kan lindras med tillfälliga vattentankar. Vid Kostservice påverkas Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun 2011, kap. 13 Vatten. Definition: Inducerad infiltration: ”inträngning av ytvatten från sjöar och åar genom avsänkning av grundvattenytan i angränsande sand- och grusavlagringar” Knutsson, Gert & Morfeldt, Carl-Olov, 1993: Grundvatten. Teori & tillämpning. Svensk byggtjänst, Stockholm. 32 33 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 29 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område hela verksamheten av störningar i vattenförsörjningen. Varar avbrottet mer än 12 timmar kan verksamheten inte fortsätta. För att minska konsekvenserna kan åtgärder vidtas exempelvis, tillfälliga vattentankar, användande av engångsmaterial och färdigberedda produkter. Störningar i elektroniska kommunikationer34 Elektroniska kommunikationer omfattas övergripande av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning, som telekommunikationer, internet och radio. Elektroniska kommunikationer används i allt från telefonsamtal, informationsutbyte och informationssökning till finansiella transaktioner, styrning och övervakning av industriella processer. De elektroniska kommunikationerna är tillsammans med el avgörande för att upprätthålla en normal funktion i samhället. Verksamheter drivs av el och de styrs och kontrolleras med stöd av elektroniska kommunikationer. Det kan finnas många skäl till avbrott i elektroniska kommunikationer. Det kan handla om handhavandefel, avgrävning av kommunikationsledningar, annan fysisk åverkan och brist i redundans – men även om dataintrång och andra avsiktliga avbrott som terroristattacker mot kommunikationsinfrastruktur, ITrelaterade attacker i form av virus, maskar eller trojaner, obehörig avlyssning eller förändring av information under överföring. För de elektroniska kommunikationerna är också det ökade beroendet av mobila kommunikationsnät och internationaliseringen stora risker. Kommunen påverkas av störningar i elektroniska kommunikationer genom att verksamheter är beroende av telefoni, mobiltelefoni, mailsystem och tillgång till internet. Även verksamhetsnära system är till stor del beroende av fungerande elektroniska kommunikationer. Störningar i elektroniska kommunikationer är även en stor risk för övriga delar av samhället inom kommunen. Störningar i transporter35 Många funktioner i samhället är beroende av fungerande transporter. Transport är ett omfattande begrepp och inte enbart den fysiska transporten utan täcker även in infrastruktur, trafikstyrning och drift samt tjänsteproduktion. Ett omfattande avbrott i transporterna eller ett avbrott i en transportnod, t.ex. i en hamn eller vid en flygplats kan få förödande konsekvenser i samhället. Störningar i transporter kan påverka verksamheter inom kommunen i stor grad eftersom de är beroende av leveranser. Långvariga störningar i viktiga leveranser skulle kunna leda till stora problem inom samhällsviktig verksamhet. 34 35 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 54. MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s 61. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 30 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Störningar i drivmedelsförsörjningen Drivmedelsförsörjningen i olika former har en mycket stor betydelse för det moderna samhälletframförallt inom transportsektorn, men även drivmedelsförsörjningen till reservelverk som ska kunna fungera vid långvariga elavbrott. Ett avbrott i drivmedelsförsörjningen kan redan efter en kort tid orsaka allvarliga följdkonsekvenser i samhället, till exempel riskerar livsmedelstransporterna och hemsjukvården att drabbas mer eller mindre direkt av drivmedelsbrist. Konsekvenserna för samhällsviktig verksamhet vid långvarigt elavbrott och störningar i elleveranserna i kommunen visar ett stort behov av att säkra drivmedelsförsörjningen. Att öka försörjningstryggheten i samhället är inte en uppgift för en enskild aktör utan det krävs samverkan och åtgärder av alla aktörer i försörjningskedjan, dvs. såväl oljebolag, distributörer, försäljningsställen och slutanvändare. . Flera försök har gjorts i länet beträffande ett gemensamt grepp om problemet, som alla kommuner delar, utan att hitta någon lösning. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 31 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Smittsamma sjukdomar36 Sjukdomar är en alltid närvarande risk för människor, djur och växter. En pandemi är en infektionssjukdom som drabbar en stor del av världen och dess befolkning, exempelvis utbrott av influensa. Det finns också sjukdomar som smittar mellan djur och människor, s.k. zoonoser. Ett utbrott av en smittsam djursjukdom kallas för epizooti. Naturliga spridningsvägar för smitta idag är mellan människor, mellan människor och djur, genom dricksvatten, livsmedel och foder, resande och handel. Smitta kan också spridas avsiktligt av någon med tillräckliga resurser i syfte att uppnå politiska mål. Utveckling inom det medicinska området kan ge nya möjligheter att förebygga och behandla sjukdomar, men resistensutvecklingen kan innebära kraftigt försämrad förmåga att hantera utbrott. Smittsamma sjukdomar kan leda till stora problem inom samhällviktiga verksamheter eftersom verksamheterna är beroende av sin personal. Utbrott Utbrott av smittsamma sjukdomar inträffar varje dag. Stora utbrott av smittsamma sjukdomar utgör ett hot mot befolkningens liv och hälsa och kan allvarligt påverka samhällets funktionalitet. De kan även orsaka stora kostnader p.g.a. handelshinder och liknande. För alla större utbrott, vare sig hos människor eller hos djur uppkommer behov av provtagning och diagnostik, förebyggande åtgärder till exempel vaccination om vaccin finns mot sjukdomen37. Pandemier Influensa38 Influensa är en virussjukdom med symptom som feber, ont i muskler och leder, huvudvärk och torrhosta. Smittämnet finns i svalget hos den sjuke och sprids till andra främst som luftburen droppsmitta, men även genom direkt kontakt och indirekt kontakt via till exempel händer eller föremål. Smittsamheten är mycket stor och inkubationstiden är 1-3 dygn. En pandemi är en epidemi som får spridning över stora delar av hela världen. Pandemia kommer från grekiskan och betyder ”hela folket”. Ibland ändrar influensavirus skepnad totalt och då blir alla mycket mottagliga för smittan som snabbt sprider sig globalt med många sjuka och ökad dödlighet som följd. En stor del av befolkningen i alla världsdelar drabbas – det är en influensapandemi. Även andra sjukdomar kan leda till en pandemi. De senaste årens fokus på influensapandemi har medfört att vi ofta använder ordet pandemi i betydelsen influensapandemi. En influensapandemi kommer, men vi vet inte när eller vilka effekter den kommer att medföra. Erfarenheter från tidigare pandemier visar att det som utmärker en situation med MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 40. MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 40. 38 Fagersta kommun, Risk- och sårbarhetsanalys 2011. 36 37 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 32 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att: - Det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, vilket innebär att situationen försvåras gradvis. - Ett stort antal människor insjuknar. - Hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta. - Hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld. - Pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor. - Om många blir allvarligt sjuka kan stor oro sprida sig i samhället och påverka människors handlingsmönster. - Svårigheter att upprätthålla verksamheter, minskad handel och minskat resande med mera kommer att påverka ekonomin. Verksamheter inom kommunen som är viktiga för samhällets funktionalitet. Nedanstående verksamheter är särskilt viktiga att upprätthålla vid en pandemi. Drickvattenförsörjningen, avlopp– Va-verket Räddningstjänst Socialtjänst Miljö och hälsa Kommunledning, informationsfunktion och administration Renhållning/sophantering Skola och barnomsorg Fjärrvärme (Särskilt viktig vintertid) Gatu- och väghållning (särskilt viktig vintertid då snöröjning måste fungera) Epizootier och Zoonoser39 En epizootisjukdom är en allvarlig och ofta mycket smittsam djursjukdom. Enligt definitionen i lagstiftningen är det en allmänfarlig sjukdom som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa. Med allmänfarlig menas att sjukdomen ska utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medföra stora ekonomiska förluster för samhället. Exempel på de allvarligaste djursjukdomarna är mul- och klövsjuka, svinpest och fågelsjukdomarna Newcastlesjuka och fågelinfluensa. Dessa sjukdomar anses vara de allvarligaste eftersom de är mycket smittsamma och orsakar stora ekonomiska förluster för drabbade områden. Ett utbrott av en allvarlig smittsam djursjukdom kallas för epizooti. Zoonoser kallas de smittsamma djursjukdomar som även kan smitta mellan djur och människor. Exempel på zoonoser är salmonella och BSE (galna ko-sjukan). 39 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 40. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 33 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler40 Med ökande användning av antibiotika har det visat sig att alltfler bakteriestammar blir resistenta (motståndskraftiga) mot dessa läkemedel. Allt oftare är bakterierna resistenta mot flera antibiotika samtidigt och det finns idag bakterier som är helt resistenta mot alla kända antibiotika. Virus kan också bli resistenta mot antivirala läkemedel och omfattande användning av antiviraler t.ex. vid en pandemisk influensa kan leda till att dessa blir mindre verksamma. Resistens hos bakterier och virus uppkommer under antimikrobiell behandling av människor eller djur, men det finns tecken på att resistens också kan uppkomma i miljön t.ex. när bakterier och virus utsätts för antibiotika och antiviraler i avloppsvatten. Spridning av resistenta mikroorganismer kan ske från person till person till exempel som vårdrelaterade infektioner, men sker också mellan människor och djur samt genom resande, vårdturism, migration och handel, t.ex. via livsmedel. Uppkomsten av antibiotikaresistens är mycket komplex. Det handlar inte enbart om felaktig antibiotikabehandling, utan även om att förebygga vårdrelaterade infektioner genom en förbättrad vårdhygien. Det finns även risker med patienter som vårdas utomlands och att resistens därmed importeras. 40 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 42 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 34 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Olyckor Omfattande bränder i byggnader41 Byggnadsbränder innefattar bränder i allmänna byggnader, bostäder, industribyggnader och i övriga byggnader. Den vanligaste kända orsaken till byggnadsbränder i allmänna byggnader i Sverige är anlagd brand, i bostäder soteld, i industrier och övriga byggnader tekniskt fel. Bränder i byggnader leder främst till person- och egendomsskador. Brand i verksamhetens lokaler ger svåra konsekvenser oavsett vilken verksamhet man tittar på. Beroende på skadans omfattning så kan verksamheten bli tvungen att flyttas till nya lokaler, arbetsmaterial kan försvinna och verksamheten kan inte bedrivas. I samhällsviktiga verksamheter går det inte att stänga ner verksamheten utan alternativ måste hittas snarast. Oljeutsläpp42 Ett oljeutsläpp kan orsaka allvarliga skador. Växt- och djurliv kan skadas, stränder kan kontamineras och bottnar kan ta skada eller förstöras. Oljeutsläppen får också sociala och ekonomiska konsekvenser för dem som drabbas. Risker med kemiska ämnen43 Farliga ämnen är nödvändiga för samhällets funktionalitet och används av många aktörer i samhället, t.ex. inom industri, forskning, energiproduktion och hälso- och sjukvård samt i de flesta hushåll. På grund av den omfattande användningen finns också risken att en händelse med negativa konsekvenser kan inträffa. Det kan vara konsekvenser för den enskilda människan liksom konsekvenser som kan påverka många människor, samhället och miljön. För att minimera olycksriskerna och begränsa tillgängligheten för obehöriga är hanteringen av kemiska ämnen strikt reglerad. Hur allvarliga konsekvenserna blir vid ett kemiskt utsläpp beror av en mängd faktorer, t.ex. ämnets egenskaper, utsläppets storlek, platsen för olyckan, väderlekssituationen, hur långdraget förloppet blir samt hur händelsen hanteras. Risk för ett utsläpp av farliga ämnen finns vid tillverkning, användning och transport. Farliga ämnen kan spridas genom olycka som leder till brand, explosion och toxiskt utsläpp. Förutom olycksfall som leder till utsläpp kan också storskalig spridning av farliga kemikalier ske genom ett mycket stort antal små utsläpp, t.ex. från hushåll. Ämnen som sprids på det här viset är bl.a. läkemedel i avloppsvatten, biocider, kvicksilver i lågenergilampor och kadmium i jordbruket. MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 53. MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 49-50. 43 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 47. 41 42 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 35 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Utsläpp av farliga ämnen och transporter44 Genom Fagersta kommun passerar bland annat järnväg, riksväg 66 och 68. Båda riksvägarna har höga trafikflöden och är därtill rekommenderade trafikleder för transport av farligt gods. Det kan vara ämnen som kan orsaka förgiftning, brand eller explosion. Ämnena kan även orsaka förorening av grund- eller ytvatten samt skada miljön på annat sätt. Vid en olyckshändelse i närheten av bostadsområden, järnvägsstation, äldreboenden, skolor eller förskolor kan det leda till allvarliga konsekvenser. Tänkbara olyckstyper är urspårning, kollision, dikeskörning explosion eller brand. Utsläpp eller läckage kan leda till miljöproblem i form av föroreningar i mark och vatten. Vid en olycka med farligt gods kommer Södra Dalarnas Räddningstjänst Förbund hantera händelsen initialt. En tänkbar konsekvens av en olycka är evakuering av kringliggande områden. Södra Dalarnas Räddningstjänst Förbund övar kontinuerligt på dessa typer av olyckor, men det kan ändå komma att påverka kommunens förmåga att utöva verksamhet i ordinarie lokaler. Utbildnings- och fritidsförvaltningen Flera av förvaltningens anläggningar ligger i närheten av industriområden, järnväg och vägar, platser där det förekommer eller fraktas farliga ämnen. Ett utsläpp av giftig gas skulle få svåra konsekvenser för barn, elever, besökare och personal. Följderna kan även leda till isolering och/eller evakuering efter ett sådant utsläpp. Socialförvaltningen Vid skadliga ämnen i luften framkom i enkätsvaren att personalen inte vet hur de skall stänga av ventilationen. De upplever också svårigheter att få personer att stanna inomhus och att det är tidskrävande att ta sig in till vårdtagarna. ”Seveso”-företag45 Sevesodirektivet syftar till att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Direktivet utgörs i Sverige av Sevesolagstiftningen, förordningen om skydd mot olyckor och arbetsmiljölagstiftningen. Lagstiftningen innebär skyldigheter för såväl verksamhetsutövare som myndigheter. För verksamhetsutövarna gäller olika krav beroende på vilken kravnivå de omfattas av. Samtliga är dock skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. Alla är också skyldiga att upprätta ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras. Tillsynen sköts av Länsstyrelserna respektive arbetsmiljöinspektionerna. Det lokala näringslivet i Fagersta domineras av tung industri, främst inom stål- och metallbranscherna. Flertalet industrier är centralt belägna, vilket medför att de kan utgöra en 44 Fagersta kommun, Risk- och sårbarhetsanalys 2011. 45 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds riskanalys 2015 & Fagersta kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2011 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 36 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område riskkälla. Nedan kommer fokus att riktas mot verksamheter som av länsstyrelsen kategoriseras som Farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor, vilket är anläggningar ”där verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse ska orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är anläggningens ägare eller nyttjanderättshavare skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Vid dessa anläggningar ska särskild årlig tillsyn förrättas”. Inom Fagersta kommun finns två företag, Fagersta Stainless AB och Seco Tools AB, som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt Seveso-lagstiftningen. Dessa företag hanterar en rad kemiska produkter, bland annat giftiga och brandfarliga ämnen. De hanteras under mycket stränga säkerhetsbestämmelser och risken för att en olycka ska inträffa är liten. För att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor har Europarådet och Europaparlamentet antagit det så kallade Seveso II-direktivet. Fagersta Stainless är centralt lokaliserad i Fagersta utmed riksväg 68. Fagersta Stainless klassas som Sevesoanläggning i högre kravnivån och som farlig verksamhet enligt LSO. Detta på grund av storskalig hantering av fluorvätesyra, gasol, vätgas, saltsyra samt svavelsyra. Gasol Potentiella riskscenarier vid gasolhantering är Slangbrott vid lossning från tankbil Rörbrott på vätskeledning före förångare Cisternsprängning Riskavstånd för tredje gradens brännskador (gasmolnet antänds och expanderar) varierar mellan 200 och 900 meter. Konsekvenser vid dylika tillbud är alltså mycket allvarliga, men sannolikheten att det inträffar är mycket liten. Fluorvätesyra Riskområdet för ett större utsläpp av fluorvätesyra innefattar bland annat gymnasium- och högstadieskola. Potentiella riskscenarier vid hantering av fluorvätesyra är Lossningsslang eller rörledning går av Syraslang på rörbryggan läcker kraftigt Utsläpp vid transporter på grund av kollision eller urspårning Fagersta Stainless hanterar även salpetersyra och vätgas. Seco Tools AB är lokaliserad i utkanten av Fagersta tätort och har en verksamhet som klassas som Sevesoanläggning i den högre kravnivån samt som farlig verksamhet enligt LSO. Detta på grund av den stora mängd koboltpulver som lagras. I verksamheten finns även stora mängder etanol och vätgas samt mindre mängder titantetraklorid, bortriklorid och gasol. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 37 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Koboltpulvrets största fara är miljöfara och förgiftning. Etanol, som används för att tillverka en hårdmetallslurry, innehar både brand- och miljöfara. Vätgas och gasol används vid sintring av skären. Titantetraklorid samt bortriklorid används i slutskedet av tillverkningsprocessen. I Fagersta finns även företag som inte klassificeras som farlig verksamhet men där en olycka kan medföra stora konsekvenser för samhället. På Hyttbäckens industriområde företaget Atlas Copco Secoroc. Atlas Copco tillverkar bergsborrar till gruv- och byggnadsindustri. På Atlas Copcos område lagras och används en mängd olika kemikalier bland annat ammoniak, metanol, etanol, gasol, vätgas och diesel. Exempelvis finns en tank med 25 m3 vattenfri ammoniak på området. I Fagersta finns även en gasdepå som drivs av AGA Gas AB. Gasdepån som tidigare var en luftgasfabrik fungerar nu endast som en gasdepå för distribution till de lokala industrierna. Huvudsakligen lagras och distribueras vätgas genom nedgrävda gasledningar. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 38 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Antagonistiska hot och social oro Risk för instabilitet i samhället och social oro Det finns olika risker som kan orsaka instabilitet i samhället. Olika former av kriminalitet som organiserad brottslighet eller hot och våld mot politiker och tjänstemän är risker som hotar människor, grundläggande samhällsfunktioner, tillit, trygghet, demokrati och mänskliga rättigheter46. Sociala risker Sociala risker brukar vanligen beskrivas som en oönskad händelse, ett beteende eller tillstånd som på något sätt tar sin utgångspunkt i mänskliga relationer och som tolkas i ett socialt och kulturellt sammanhang. Det sociala skall således inte bara betraktas som relationer mellan endast människor utan måste även inkludera alla de ting som är en förutsättning och del av människors interagerande. Risk i sin tur betyder att något oönskat kan inträffa, men också att det saknas säker kunskap om när det kan inträffa samt vilka konsekvenserna kan bli47. Alla typer av risker är dock på olika sätt kopplade till sociala sammanhang, vilket gör det problematiskt att tala om sociala risker som ett avgränsat riskområde. Sociala risker kan genom moderna informationsmedier sprida sig snabbt över stora och icke närliggande geografiska områden. En internationell händelse kan skapa oro lokalt och en lokal händelse kan få internationell spridning. Vissa sociala risker kan vara plats-, tids- och kontextbundna medan andra sociala risker kan beröra hela befolkningar eller mycket stora grupper i samhället. För närvarande pågår ett projekt tillsammans med länsstyrelsen där kommunerna och övriga berörda aktörer i länet deltar. Ett av delmålen för kommunerna i projektet är att skapa en gemensam bild i länet av begreppet sociala risker. Cyberattacker48 Begreppet ”cyberattacker” kan beskrivas som mer omfattande angrepp mot informationssystem och omfattande nätangrepp. Den som genomför dessa angrepp kan göra det i syfte att förstöra, men också att komma åt eller manipulera information. Skälen till cyberattacken kan vara missnöje, organiserad brottslighet, terrorism eller andra politiskt motiverade angrepp. De kan rikta sig mot en nation, en organisation eller mot individer. Cyberattacker kan ses som en del i olika typer av informationsoperationer som är en form av icke-militär maktutövning, men också kan vara ett komplement till konventionella militära insatser. MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s 65. Hallin, Per-Olof, 2013. Sociala risker – En begrepps- och metoddiskussion. 48 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s 63. 46 47 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 39 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Det finns olika typer av intrång: Överbelastningsattacker Virus Direkt intrång/Någon hackar systemet Konsekvenser av intrång beror på typ av händelse och vilket system som blir drabbat. Hot och våld Hot och våld kan förekomma i många olika former. De kan inträffa i alla typer av situationer och i alla typer av verksamheter, från skolmiljö med mobbning till skolskjutningar till hot och våld mot personer i tjänsteutövning och förtroendevalda. Hot och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system. Det kan leda till att människor avstår från att ta politiska uppdrag49. Faktorer som tycks påverka förekomsten av hot och våld i arbetet50 Vilka personer yrkesgrupperna kommer i kontakt med - i vilken utsträckning yrkesgrupperna möter riskklienter, till exempel psykiskt sjuka eller desperata personer. - i vilken utsträckning yrkesgrupperna exponeras i medierna/på internet. Hur yrkesgrupperna kommer i kontakt med klienter/allmänhet - i vilken utsträckning mötessituationer upplevs som desperata eller frustrerande för klienterna. - i vilken utsträckning yrkesgrupperna framför känsliga beslut eller ämnen, till exempel tillsynsbeslut, individbeslut eller kontroversiella politiska åsikter. Skolskjutning51 Så kallade skolskjutningar är en extrem form av våld i skolmiljö där elever eller personal utsätts för våld med skjutvapen. Den polisiära facktermen för skolskjutningar är pågående dödligt våld i en skola. Inbrott/Skadegörelse Enligt myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå) är de vanligaste skadegörelsebrotten klotter och skadegörelse mot motorfordon, som tillsammans står för mer än hälften av den polisanmälda Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) hemsida http://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/hotochvaldmotfortroendevalda.378.html. Hämtad 2015-08-24. 50 BRÅ. Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Rapport 2015-12, sid.17. 51 MSB, 2012. Risker och förmågor 2012. MSB545, sid. 46-47. 49 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 40 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område skadegörelsen. Desto ovanligare är det med skadegörelse genom brand som står för någon enstaka procent av anmälningarna52. Inbrott och skadegörelse kan orsaka störningar i samhällsviktig verksamheten om viktig utrustning stjäls eller verksamhetslokaler förstörs.¨ Strejk/Lockout Strejk eller lockout kan leda till att samhällsfunktioner inte fungerar som de ska. Dock måste vissa viktiga samhällsfunktioner inom kommunen alltid bedriva sin verksamhet, vilket leder till att de inte kan utsättas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Terrorism53 Terrorism kan beskrivas som en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om den syftar till att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, tvingar offentliga organ eller en mellanstatlig organisation till en åtgärd eller destabiliserar och förstör grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. 52 53 www.bra.se/bra/brott-och-statistik/klotter-och-skadegorelse.html. Hämtad 2015-09-11. MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s 62. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 41 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Risker som skulle kunna föranleda utrymning54 Utrymning innebär att förflytta människor ut ur ett riskområde för att skydda och rädda liv och hälsa. Det finns beordrad, rekommenderad och spontan utrymning. Händelser som kan föranleda utrymning kan vara: Naturhändelser Störningar i infrastruktur Spridning av farliga ämnen och smitta Bränder Terrordåd Krig och krigsfara Under skogsbranden i Västmanland 2014 togs en evakueringsplan för kommunen fram. Några av kommunens verksamhetsområden har planer för hantering av utrymning av sina verksamheter, bland annat förskolan. 54 MSB, 2014. Att planera och förbereda en storskalig utrymning. MSB783, sid. 8-9, 14. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 42 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Höjd beredskap Höjd beredskap Enligt försvarspropositionen som lades våren 201555, och antogs av riksdagen i juni 201556, bör arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser beakta både krissituationer i fredstid och situationer med höjd beredskap. Totalförsvar- militär och civilt försvar Försvar, skydd och säkerhet är några av samhällets byggstenar. Ett säkert samhälle med hög beredskap mot katastrofer och olyckor och försvar av Sveriges gränser ställer höga krav på flexibilitet och effektivitet. I Sverige har vi ett totalförsvar som består av det militära och civila försvaret. Totalförsvaret ska försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Det civila försvaret är därmed inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Civilt försvar är den civila delen av totalförsvaret. Målen för den civila delen av totalförsvaret ska, enligt riksdagen, från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Vägledande för verksamheten inom det civila försvaret är den så kallade ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvaret för en samhällsverksamhet i fred har motsvarande ansvar i krig. Hur dessa mål ska implementeras på regional och lokal nivå är i nuläget oklart. Viktig meddelande till allmänheten, VMA. I Fagerstas kommun finns det 11 stycken tyfoner för varning av viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Dessa används i fred, under höjd beredskap och i krig. Prop. 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, sid. 105 Prop. 2014/15:109 antogs den 16 juni 2015, FöU11 (http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottensdokument/Betankanden/Arenden/201415/FoU11/) 55 56 Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 43 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Klimatanpassning Klimatanpassning57 Den globala klimatförändringen verkar även på lokal nivå. Fram till nästa sekelskifte kommer vintrarna i Fagersta kommun bli varmare, nederbörden rikligare och flödena i vattendragen förändrade. Detta kan få konsekvenser i form av naturolyckor och erosion. Kunskap om dem ger de bästa förutsättningarna för att rätt kunna såväl möta som mota dem. Klimatförändringar Det globala klimatet förändras och förändringen kommer att fortsätta. Även i Västmanland är ett annat klimat att vänta och nedan ges en generell jämförelse mellan dagens och framtidens klimat58 i Fagersta kommun. Temperatur och nederbörd Fagersta bedöms i framtiden bli såväl varmare som blötare. Årsmedeltemperaturen kommer att öka från ca 5°C till knappt 9°C och ökningen kommer att vara störst vintertid. Detta medför en längre växtsäsong och att medeltemperaturen vintertid kommer att ligga kring ett par plusgrader med mindre snö, tjäle och is som följd. Det är även vintertid som den största nederbördsökningen är att vänta; i den västra delen av kommunen är ökningen över 40 procent jämfört med idag. Ökningen sommartid är marginell. Flöden i vattendrag De väntade varma vintrarna kommer att förändra vattenflödets säsongsvariation: Den idag vanliga vårfloden kommer att ersättas med högre flöden under längre perioder vintertid. Däremot kommer den utökade växtsäsongen leda till mindre avrinning och längre perioder med lägre flöde. Översvämning Vid höga flöden och vattenstånd riskerar områden mellan Vevungen och Saxen att svämmas över liksom låglänta partier vid Åmänningens stränder. Även låglänta områden vid övriga sjöar och vattendrag kan översvämmas. 57 Sammanfattning för Fagersta kommun, Klimat och Sårbarhetsutredningen Västmanlands län. Hämtad 2015-07-02 www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/klimatanpassning.aspx 58 För dagens klimat används referensperioden 1961- 1990 och för framtidens klimat perioden 2069-2098. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 44 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Klimatanpassning Geologi och naturolyckor Fagersta kommun ligger i kanten av den höglänta så kallade norrlandsterrängen. I de högst belägna och mera kuperade delarna består jorden oftast av morän, rullstensåsar eller berg i dagen. I myrmarkerna finns torv. Finkorniga jordarter som silt och lera har störst utsträckning i dalgångarna och i låglänta områden i anslutning till sjöar och vattendragexempelvis längs Kolbäcksån respektive Melingsbäckens dalgång. Skred och ras Naturliga förutsättningar för skred och ras finns främst längs slänter mot vattendrag och sjöar där jordlagren utgörs av lera eller silt. I Fagersta kommun hittas sådana områden huvudsakligen längs Melingsbäcken, vid Kolbäcksån i Fagersta tätort, i området kring Högbyn - Hedkärra, vid vattendragen kring Norra Morsjön samt längs ån som avvattnar Märrsjön. I områden med morän och friktionsjord finns det möjligen förutsättningar för moränskred och slamströmmar i de nordvästra delarna av kommunen, på grund av de topografiska förhållandena. Erosion längs Kolbäcksån Erosionskänsliga jordarter längs Kolbäcksåns sträckning inom Fagersta kommun finns vid: Flogen, Inom Fagerstas stadskärna, Längs större delen av Kratten, Nedströms Kronprinsessan Victorias sluss (Västanfors sluss) samt Söder om sjön Åmänningen vid kommun-gränsen mellan Mellanängen och Virsbo. Konsekvenser Järnvägen vid Ennora, Fagerstas reningsverk och vissa tilltänkta exploateringsområden vid Åmänningen riskerar att stå under vatten vid översvämningar av Kolbäcksån och Åmänningen. Befintlig bebyggelse inom Fagerstas stadskärna bedöms huvudsakligen inte påverkas av höga flöden i Kolbäcksån, men vid järnverket i Fagersta finns ett par MIFO-områden av riskklass 1 där en översvämning av Kolbäcksån eventuellt kan ge spridning av föroreningar. Klimatfaktorers påverkan på risker i samhället Riskområde Klimatfaktorer som Beskrivning påverkar Störningar i IT/Telekommunikationer Kraftiga vindar, åska, kraftig nederbörd (skyfall), nedisning, höga flöden. Ökad risk med anledning av stormfällning, samt översvämningsskador och nederbördsskador på anläggningar. Samtidigt minskad risk av nedisning. Elavbrott Kraftiga vindar, höga flöden, översvämningar, kraftig nederbörd, tjäle, vattenmängd i mark, skred. Värmeavbrott Kraftig nederbörd, vatten- Ökad risk med anledning av stormfällning, samt översvämningsskador och nederbördsskador på anläggningar. Samtidigt minskar risk för nedisning. Ändrade markförhållanden kan öka risken för skador på markförlagda ledningar. Viss ökad risk pga. höjda grundvattennivåer, över- Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 45 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Riskområde Risker i dricksvattenförsörjningen Pandemi Naturolyckor Större bränder Risker kopplade till industri/miljöfarlig verksamhet Kommunikationsrelaterade risker Klimatanpassning Klimatfaktorer som påverkar Beskrivning mängd i mark, tjäle. Översvämningar, kraftig nederbörd, vattentemperatur, vattenmängd i mark. Nederbörd, ökad medeltemperatur. svämningar och markförskjutningar. Råvatten kan komma att försämras av stigande temperatur, ökad risk för skador på ledningsnät pga. ändrade markförhållanden. Kraftig nederbörd, nederbördsmönster, höga flöden, grundvattennivå, tjäle, vattenmängd i mark. Ökad medeltemperatur, torka, åska, nederbörd. Höga flöden, översvämningar, kraftig nederbörd, kraftiga vindar, åska, tjäle. Spridningsmönster kommer sannolikt förändras av ett förändrat klimat. Djupare analys krävs för hur klimatförändringar påverkar just förekomsten av pandemier. Ökad risk för översvämningar och höga flöden pga. bland annat minskad avrinningskapacitet i vattendrag och kraftig nederbörd. Vattenlagringsförmågan i marken väntas också minska. Påverkar i synnerhet risken för skogsbränder. Klimatfaktorerna kan både öka och minska risken beroende av hur klimatet förändras. Oklart vilka klimatfaktorer som påverkar. Djupare analys krävs för att klargöra detta. Höga flöden och översvämningar ökar risken för översvämmade vägar och järnvägar, samt skador på väg- och järnvägsnät. Samtidigt kan minskade tjälskador förväntas. Minskad förekomst av snö, is och underkylt regn torde ge positiv påverkan. Tabell 10. Klimatfaktorers påverkan på samhällstörningar. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 46 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Identifierade sårbarheter inom kommunens geografiska område Sårbarheter inom kommunens geografiska område är starkt kopplade till kritiska beroenden. Beroendet av fungerande elförsörjning, elektroniska kommunikationer, försörjningen av dricksvatten, betalsystem och fungerande leveranser är det som leder till störst sårbarhet inom kommunens geografiska område. Identifierade sårbarheter inom kommunal verksamhet Sårbarheter inom kommunals verksamheter är starkt kopplade till verksamheternas kritiska beroenden. Beroendet av fungerande elförsörjning, elektroniska kommunikationer, dricksvatten, tillgång till anpassade lokaler och personal är de områden som leder till störst sårbarhet inom kommunal verksamhet. Kommunen har identifierat behov av resurser som en sårbarhet. Fagersta är en liten kommun och kan ha svårt att ha tillräckligt med resurser för att kunna hantera en långvarig, storskalig samhällsstörning på egen hand. Identifierade behov av resurser Kommunen har en slimmad organisation och kan vid stora samhällsstörningar ha brist på resurser. Vid en sådan händelse blir kommunen beroende av hjälp från andra aktörer, bla: Frivilliga resursgruppen (FRG) Hemvärnet Frivilligorganisationer Privata företag Andra kommuner Med flera Elförsörjningen Beroendet av en fungerande elförsörjning är den sårbaraste delen av samhället. Allt är beroende av el. För att minimera sårbarheten av störningar i elförsörjningen så byggs det in resiliens i vissa samhällsviktiga genom reservkraft. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 47 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Reservkraft Reservkraftaggregaten är beroende av drivmedel för att kunna fungera. Samhällsviktiga verksamheter Ledningsplats Boende Matförsörjning Räddningstjänst Vatten och avlopp Kommunhuset Koltrasten Malmen Nybo Solliden Stolpvreten Alfaköket Brandstationen Avloppsverket VA-verk (Saxen) VA-verk (Viksviken) VA-verk (Ängelsberg) Tryckstegringsstationer Tillgång till reservkraft Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Kommentarer Stationärt reservkraftverk Tillgång till mobilt reservkraftverk Tillgång till mobilt reservkraftverk Tillgång till mobilt reservkraftverk Tillgång till mobilt reservkraftverk Tillgång till mobilt reservkraftverk Tillgång till mobilt reservkraftverk Stationärt reservkraftverk Stationärt reservkraftverk Tillgång till mobilt reservkraftverk Stationärt reservkraftverk Stationärt reservkraftverk Tabell 11. Samhällviktiga verksamheter med tillgång till reservkraft. Elektroniska kommunikationer Vid hantering av samhällsstörningar så är elektroniska kommunikationer viktiga. För att distribuera lägesbilder behöver man kommunicera. Tillgång till internet, sociala medier, telefoni och mailsystem kan vara väldigt väsentliga. Även möjligheten till att kunna följa radio och tv kan vara viktigt för hanteringen av en händelse. Beroendet av mobiltelefoni gör verksamheterna sårbara för avbrott. RAKEL Rakel är ett radiokommunikationssystem som ska minska sårbarheten att kunna kommunicera via telefon. Tillgång till Rakel är ett sätt att kunna kommunicera i händelse av att annan kommunikation inte fungerar. Kommunen har tillgång till två Rakel terminaler för kommunal krisledning. Dricksvatten I Livsmedelsverkets handbok ”Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvatten” definieras begreppet nödvatten som: leverans av vatten för dryck, matlagning och personlig hygien utan att nyttja det ordinarie ledningsnätet (till exempel med tankar eller tankbilar). Reservvatten definieras som: leverans av vatten från en alternativ källa eller alternativ huvudledning med distribution via det ordinarie ledningsnätet59. 59 Livsmedelsverket, 2007. Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Sidan 5. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 48 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Nödvatten Fagersta kommun har en nödvattenplan framtagen 2012 av NVK. Samhällsviktiga verksamheter Prioriterade abonnenter Kommentarer Utbildning och Fritidsförvaltningen Alfaskolans tillagningskök Ja Förses med en större nödvattentank Socialförvaltningen Malmens vårdboende Ja Förses med en större nödvattentank Kolmilegränd serviceboende Ja Förses med en mindre nödvattentank Stolpvretens serviceboende Ja Förses med en mindre nödvattentank Ja Förses med en mindre nödvattentank Ja Förses med en mindre nödvattentank Blankavägens serviceboende Solliden & Sundet serviceboende Övriga service- och äldreboenden Förses med nödvattentankar efter rekvirering från VAKA. Tabell 12. Prioriterade abonnenter för nödvatten. Förutbestämda platser för nödvattentankar är allmänheten kan hämta vatten är: Fagerliden Järntorget Fagerstahallen Järnvägsstationen Västanfors NVK Lövparksvägen Informationssäkerhet60 Sveriges kommuner hanterar en betydande del av samhällets tjänster och kommunernas informationsförsörjning är därför en kritisk del i samhällets informationssäkerhet. För att kunna säkerställa en tillräcklig nivå av informationssäkerhet i en kommuns olika förvaltningar och bolag är det av stor betydelse att informationssäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och långsiktigt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett ut föreskrifter MSBFS 2009:10, om statliga myndigheters informationssäkerhet. Föreskrifterna pekar på att myndigheterna ska följa de internationella standarderna på området, ISO/IEC 27001 och ISO/IEC 27002. Dessa föreskrifter är endast bindande för statliga myndigheter men det finns stora vinster med att också kommuner arbetar med informationssäkerhet på samma systematiska sätt. 60 MSB, 2012. Kommunens informationssäkerhet – en vägledning. MSB508. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 49 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Informationssäkerhet handlar om att ge kommunens information rätt skydd och omfattar: Tillgänglighet Riktighet Konfidentialitet Spårbarhet Informationssäkerhet omfattar hela kommunens verksamhet och all information oavsett om den finns i datorer, i ett telefonsamtal eller på ett papper. Då stora delar av informationen hanteras med hjälp av IT-system så handlar informationssäkerhet även om teknik. Kommunen behöver inventera och identifiera vilka informationssystem som används i kommunens verksamheter samt analysera vilka av dessa system så är kritiska för att samhällsviktig verksamhet kan fortgå. Kunskap inom informationssäkerhet för användare behöver synliggöras och medvetenheten om hur man ska hantera information behöver ökas. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 50 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Identifierade brister i krisberedskap inom kommunens organisation Ledning Riskhantering Kommunen behöver involvera samarbetsorganisationer/kommunalförbunden i arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen och arbetet med att minska sårbarheten i verksamheterna och stärka kommunens krishanteringsförmåga. Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser behöver bedrivas kontinuerligt. Kommunen har ingen tjänsteman i beredskap utan funktionen att initiera och samordna det inledande arbetet ligger på funktioner i kommunens ledningsgrupp. Kommunen bedriver inte egen systematisk omvärldsbevakning. Planering Kommunen behöver förbättra sina rutiner och planer för att upprätthålla de mest prioriterade samhällviktiga verksamheterna som kommunen bedriver eller ansvarar för. Kommunens krisplaner måste utvecklas och revideras vid behov. Kommunens samverkan i arbete med förberedelser inför en extraordinär händelse behöver utvecklas. Samverkan Inom Fagersta kommun finns för tillfället inget krishanteringsråd för samverkan mellan kommunen och övriga aktörer inom kommunens geografiska område men det kommer att startas under hösten 2015. U-Sam (Samverkan i U-län) Länsstyrelsen är geografisk områdesansvarig aktör på regional nivå. Detta innebär bland annat att Länsstyrelsen före, under och efter en kris ska vara en sammanhållande funktion och verka för att: under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas För att verka för ovanstående inrättades 2006 samverkansfunktion U-Sam. U-Sam är en funktion för samverkan mellan de i avtalet ingående parterna vid en större händelse/situation som berör Västmanlands län. Parterna i U-Sam är länets kommuner, Landstinget Västmanland, Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 51 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Polismyndigheten i Västmanlands län, SOS Alarm Sverige AB, Sveriges Radio Västmanland, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Mälardalens Brand och Räddningsförbund, Västra Mälardalens Kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Huvudsyftet med U-Sam är att ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en samlad lägesbild. U-Sam ska tidigt säkerställa att samverkan sker mellan de myndigheter och organisationer som berörs av redan inträffade eller av framtida bedömda störningar. U-Sam ska även tidigt säkerställa att enstämmig information kan förmedlas till allmänhet och media. U-Sam tar inte över respektive parts eller aktörs ansvar. Parterna deltar utifrån eget ansvar eller uppdrag. Kommunikation Brister inom kommunikation är beroendet av mobiltelefoni och avsaknad av tillgång till det gamla trådbundna fasta telefonisystemet. Vana att använda Rakel för att kommunicera finns bara hos ett fåtal personer i kommunen. Informationssäkerhet Kommunen bedriver inte ett systematiskt arbete med informationssäkerhet. Kommunen har inte rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering. Kompetens Utbildning Utbildning i krishantering och ledning behövs för alla som ska arbete inom kommunens krisledning. Fler personer behöver kunskap i hantering av Rakel. Behov av utbildningar inom kommunen behöver identifieras. Kommunen har behov av att utbildas om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Övning Övningar i krishantering behöver genomföras regelbundet. Det finns behov av att identifiera vilka typer av övningar som behöver genomföras inom kommunen. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 52 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Kommunen behöver bli bättre på att delta vid samverkansövningar med externa aktörer. Kommunen behöver bli bättre på att ta tillvara på erfarenheter. Resurser Kommunen behöver inventera materiella och personella resurser för hantering av extraordinära händelser. Kommunen behöver inventera vilka resurser som finns att tillgå inom kommunen. Det saknas rutiner för hur man kan använda resurser från andra aktörer. Det saknas rutiner för hur man ska hantera frivilliga resurser. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 53 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Behov av åtgärder med anledning av risk-och sårbarhetsanalysens resultat Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Följande utvalda åtgärder är av övergripande karaktär eller av sådan vikt att de bör gälla för alla kommunens verksamheter. Det kan även gälla större behov av åtgärder mot enskild verksamhet som påverkar hela kommunens krishanteringsförmåga. Förvaltningarnas identifierade behov av åtgärder med anledningen av deras risk- och sårbarhetsanalysers resultat redovisas i deras egna risk- och sårbarhetsanalyser. Identifierade behov av rutiner Genom arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har behov av rutiner identifierats. - Rutiner för larmning av kommunens krisledning Rutiner för samverkan med övriga aktörer inom kommunen. Rutiner för samverkan över kommungränsen Rutiner för hantering av hot och våld Rutiner för hantering av långvariga elavbrott Rutiner för dokumentation av hantering av samhällsstörning och delning av lägesbilder och/eller information med andra aktörer Identifierade rutiner inom kommunens verksamheter som kan behöva spridas till andra verksamheter - Plan för hantering av evakuering av verksamhet vid till exempel brand i byggnad. Behov av kunskap Genom arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har behov av kunskapspåfyllnad identifierats. - Inventering av kunskapsbehov inom kommunens organisation behöver genomföras. Utbildningsplan för kommunens anställda och förtroendevalda. Inventering av vilka behov av övningar som finns. Kunskap om frivilliga resursgruppen (FRG) behöver spridas till fler i organisationen. Inventering av vilka resurser som finns inom kommunens geografiska område behöver genomföras. Behov av samverkan Kommunen har ett stort behov av att stärka sin förmåga till samverkan med andra aktörer inom kommunens geografiska område. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 54 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Behov av åtgärder med anledning av risk-och sårbarhetsanalysens resultat Behov av investeringar eller teknisk redundans Genom arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har behov av investeringar eller teknisk redundans identifierats. - Kommunen behöver stärka upp ledningsplatsen med Rakelanslutning. Kommunen behöver se över säkerheten i kommunhuset. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Planeriad uppföljning: Årligen i februari 55
© Copyright 2024