Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Rörflen som
foder till dikor
Anna Hessle
Mikaela Jardstedt
24 mars 2015
Anders
Elofsson
s fond
Bakgrund
• Många dikor överutfodras
under stallperioden
– Lågt näringsbehov
– Utfodring i fri tillgång
– Vanligt vallensilage för bra
• Överutfodring ger
– Hög foderkostnad
– Feta kor
– Onödig miljöbelastning
• Kan vi hitta ett grovfoder
som är tillräckligt fiberrikt för att
ge en lagom konsumtion?
Två utfodringsförsök
Studie 1
Studie 2
Korttidsförsök
Höst 2012
Två raser
Tre foder
Kontinuerligt försök
Stallperiod 2013/14
En ras
Fyra foder
Foder
• Tre sent skördade
grovfoder, balar
• Blandvall, skördad i
blomning
• Rörflen, skördad i
blomning
• Helsäd av havre,
skördad i sen
degmognad
Rörflen
Ts, %
53
Oms. energi, MJ/kg ts
7,7
Råprotein, g/kg ts
120
AAT, g/kg ts
62
NDF, g/kg ts
651
Osmältbar NDF, g/kg NDF
340
Smältbarhet, %
63
Resultat studie 1
• Samtliga foder ledde till överutfodring
• Rörflen gav ett energiintag nära behovet
300
250
200
% av behov
Gräs
150
(Spörndly,
2003)
Helsäd
100
Rörflen
50
0
Energi
AAT
Två utfodringsförsök
Studie 1
Studie 2
Korttidsförsök
Höst 2012
Två raser
Tre foder
Kontinuerligt försök
Stallperiod 2013/14
En ras
Fyra foder
Foder
• Tre gräsensilage
skördade i blomning
– Hykor
– Blandvall
– Rörflen
• Kornhalm
– Komplettering
med rapsmjöl
Ts , %
Oms. energi, MJ/kg ts
AAT, g/kg ts
Råprotein, g/kg ts
NDF, g/kg ts
Smältbarhet, %
Rörflen
46
7,2
60
134
639
51
Energiintag
180
160
140
120
% av behov 100
80
(Spörndly,
60
2003)
40
20
0
Period 1
16-3 veckor innan kalvning
Hykor
Blandvall
Rörflen
Halm
Period 2
3-0 veckor innan kalvning
Ekonomisk kalkyl - antaganden
•
112 dagar före kalvning åt korna fyra olika grovfoder: hykorensilage,
blandvallsensilage, rörflensensilage och kornhalm. Halmkorna fick också
0,65 kg rapsmjöl/dag.
• Efter kalvning samma ensilage i samtliga fyra försöksled och försumbara
skillnader i konsumtion mellan försöksleden
• Viktförlust under stallperioden för rörflen- och halmkorna jämfört med hykoroch blandvallskorna antas bli helt kompenserade under efterföljande
betesperiod
• Beteskonsumtionen mättes ej men betesarealen per ko antas vara
densamma eller 10 % högre för kor som ätit rörflen eller halm.
• Kalvarnas avvänjningsvikter antas vara desamma i samtliga försöksled
• Alltså, det enda som skiljer mellan försöksleden är konsumtionen före
kalvning och (eventuellt) arealen betesmark efterföljande sommar.
Räkneexempel:
Betesnetto minus foderkostnad före kalvning,
kr/ko vid 10% större betesareal för rörflen- och halmkorna
(1) Ensilage/halm
Hykor
Blandvall
Rörflen
1520*1,18=1790
1440*1,18=1700
Halm
1030*0,92=950
(2) Rapsmjöl
930*1,18=1100
70*3,00=210
(3) Betesnetto
vid samma kons.
1,04*1920=2000
1,04*1920=2000
1,04*1920=2000
1,04*1920=2000
(4) Betesnetto
vid 10% skillnad
1,0*1920=1920
1,0*1920=1920
1,1*1920=2110
1,1*1920=2110
Resultat 1
(3) – (1) – (2)
130
300
1050
610
Resultat 2
(4) – (1) – (2)
50
220
1160
720
Resultat studie 2
• Överutfodring med energi på hykor och blandvall.
• Korna försågs med 80% av sitt energibehov när rörflen
och halm utfodrades.
• Utfodring med rörflen under lågdräktighet gav i detta
försök bäst ekonomiskt resultat.
Tack!
Datainsamling
Smältbarhet
Kväveutnyttjande
Datainsamling
Foderintag
Idisslingstid
Foder
Näringsinnehåll i försöksfodren
Blandvall
Helsäd
Rörflen
TS, %
46
44
53
Oms. Energi, MJ/kg ts
9,8
8,8
7,7
Råprotein, g/kg ts
83
45
120
AAT, g/kg ts
68
60
62
NDF, g/kg ts
585
546
651
Osmältbar NDF, g/kg NDF
220
310
340
Smältbarhet, %
77
50
63
Helsäd och rörflen verkar vara lämpliga foder
Foderintag
•
•
•
•
Hereford vägde 702 kg och charolais 782 kg
Charolais hade högre ts-intag jämfört med hereford
Samma ts-intag per kg kroppsvikt för båda raserna
Högst konsumtion av blandvall, följt av helsäd och rörflen
18
4
16
3,5
14
3
12
Ts-intag
kg/dag
2,5
10
2
8
1,5
6
4
1
2
0,5
0
0
Gräsvall
Charolais
Helsäd
Hereford
Rörflen
% av kroppsvikt C och H
Ts-intag i %
av kroppsvikt
Genomförande
Foderintag och idissling
Smältbarhet
Kväveutnyttjande
Födelsevikt och tillväxt
Energistatus
Vikt och hull
Foder
Hykor
Blandvall
Ts , %
38
Oms. energi, MJ/kg ts
48
Rörflen
46
Halm
81
9,9
8,6
7,2
7,2
AAT, g/kg ts
68
65
60
52
Råprotein, g/kg ts
98
109
134
71
NDF, g/kg ts
540
571
639
772
Smältbarhet, %
68
61
51
55
Förväntar oss högst konsumtion av hykor och blandvall och lägst av halm och rörflen
D -112
D -109
D -106
D -103
D -100
D -97
D -94
D -91
D -88
D -85
D -82
D -79
D -76
D -73
D -70
D -67
D -64
D -61
D -58
D -55
D -52
D -49
D -46
D -43
D -40
D -37
D -34
D -31
D -28
D -25
D -22
D -19
D -16
D -13
D -10
D -7
D -4
D -1
TS-intag (kg/d)
Foderintag
Ts-intag under låg- och högdräktighet
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
Hykor
8,0
Blandvall
6,0
Rörflen
4,0
Halm
2,0
0,0
Dag från kalvning
Period 1
Period 2
Viktförändring under dräktighet
Viktförändring under 16 veckor innan kalvning
950
900
Hykor
850
Blandvall
800
Rörflen
750
Halm
700
650
-112
-109
-106
-103
-100
-97
-94
-91
-88
-85
-82
-79
-76
-73
-70
-67
-64
-61
-58
-55
-52
-49
-46
-43
-40
-37
-34
-31
-28
-25
-22
-19
-16
-13
-10
-7
-4
-1
Vikt (kg)
Dag innan kalvning
Kalvning
Viktändring
Grovfoder
Hykor
Period 1.
Dag -112 till -21
Medel Ändring
kg
kg
841
+114
Period 2.
Dag -21 till -1
Total
Ändring
kg/dag
1,2
Medel
kg
903
Ändring
kg
+10
Ändring
kg/dag
Ändring
kg
0,5
+133
Blandvall
751
+74
0,8
797
+11
0,6
+101
Rörflen
731
+46
0,5
748
-8
-0,4
+41
Halm
741
+35
0,4
752
-13
-0,7
+32
+65
0,7
+15
0,7
+80
Fostertillv.
Hullförändring 16 v innan kalvning
Hullpoäng vid start och slut av försöksperioden,
samt skillnaden i hull mellan start och slut
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
Hullpoäng
(1-5)
Start (dag -112 före kalvning)
Slut (dag -1) före kalvning
1,5
Differens
1,0
0,5
0,0
Hykor
-0,5
-1,0
Blandvall
Rörflen
Halm