Projektbeskrivning för Framtid Vallås
1 2014-10-13 Projektbeskrivning för Framtid Vallås BAKGRUND/UTGÅNGSPUNKTER Stadsdelen Vallås är belägen cirka 4 km öster om Halmstads centrum. I området, som är indelat i en västra och en östra sida, bor ca 6000 personer. Ca 3800 av dessa bor på den västra sidan som främst består av hyreslägenheter. Ca 2200 bor på den östra sidan som främst består av villabebyggelse. Vallås har ett eget centrum med ICA Supermarket, apotek, restauranger och butiker. I Vallås finns även bibliotek, äldrevård, vårdcentral, folktandvård, flera förskolor och grundskola 1-9. I utställningshandlingen för den kommunövergripande översiksplanen är Vallås centrum en utpekad centrumnod i Halmstads tätort. Enligt översiktsplanen har Vallås potential att bli en välfrekventerad centrumnod tack vare läget utmed kollektivtrafikstråk, befintlig service och att det finns möjligheter till förtätning av bebyggelse. År 2001 inleddes ett omfattande arbete initierat av HFAB för att tillsammans med boende och verksamma i Vallås hitta en gemensam viljeinriktning för den framtida utvecklingen. Det är de boende och verksamma som är experterna och HFAB har samlat in ett stort underlag. Detta har man gjort genom två framtidsverkstäder 2001, 2008 och sedan följt upp arbetet 2013 (Bilaga 1). HFAB har tillsammans med Trygga Halmstad genomfört två trygghetsvandringar 2010 (Bilaga 2) med cirka 10 personer per vandring. En grupp bestod av kvinnor och en av män i blandade åldrar 20-70 år. HFAB har även genomfört platsinventering och belysningsinventering 2010 (Bilaga 2). Flera aktörer har varit delaktiga i HFAB:s satsningar på Vallås och det finns ett uppbyggt kontaktnät som bör involveras i projektet Framtid Vallås. Lämpliga aktörer för fortsatt samarbete är exempelvis HFAB, den lokala styrgruppen på Vallåsskolan, Vallås aktivitetsförening, Säkragruppen, och Nattvandrarna. 2 2014-10-13 UPPDRAG/BESLUT Kommunstyrelsen 2014-02-25, KS § 51 har beslutat att utvecklingsprogram ska upprättas för Vallås. SYFTE Att samordna insatser och åtgärder mellan olika aktörer och på så sätt stärka stadsdelen Vallås. MÅL Att utforma ett utvecklingsprogram som beskriver den gemensamma viljeinriktningen för Vallås framtida utveckling. Boende, verksamma, politiker och tjänstemän ska genom samlad erfarenhet och kunskap bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i Vallås. Programmet ska dels underlätta för olika aktörer att samarbeta mot den gemensamma framtidsbilden, dels vara ett underlag som underlättar politiska beslut i frågor som rör Vallås framtid. OMFATTNING, INNEHÅLL OCH AVGRÄNSNING I arbetet med Framtid Vallås har förarbete och workshop redan genomförts varför detta projekt startar längre fram i processen med att ta fram utvecklingsprogrammet. För att uppnå syfte och mål med projektet behöver ett par moment genomföras. • • • • • • • • • • • Förarbete (genomfört) Workshop (genomfört) Uppstart & information med redogörelse för vad förarbete och workshop visat på Diskussion i intern referensgrupp Förslag på program framarbetas Insamling av synpunkter på förslaget Revidering av förslaget Förslaget skickas ut på samråd En samrådsredogörelse skrivs fram Förslaget antas i kommunstyrelsen Återkoppling av resultatet och hur arbetet fortsätter Utvecklingsprogrammet omfattar stadsdelen Vallås i Halmstads kommun. Tidsmässigt omfattar utvecklingsprogrammet en framtidsbild 20 år framåt i tiden. Utvecklingsprogrammet bör ses över en gång per mandatperiod. 3 2014-10-13 Avgränsning enligt bilden nedan. PROJEKTORGANISATION Kommunstyrelsen är beställare av projektet Framtid Vallås. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott utgör styrgrupp tillsammans med 2-5 representanter från olika aktörer från Vallås som varit delaktiga i det genomförda förarbetet. Aktörerna är HFAB, den lokala styrgruppen på Vallåsskolan, Vallås aktivitetsförening, Säkragruppen, och Nattvandrarna. Dessa aktörer är endast förslag på samarbetsparter, en första kontakt är inte tagen. Kommunstyrelsen hålls informerad via kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Planchefen informeras kontinuerligt om arbetet och avstämningar sker inför insatser/aktiviteter. Arbetsgrupp/projektledning består av en representant från samhällsbyggnadskontoret. Referensgruppen föreslås bestå av representanter från Samhällsbyggnadskontoret, Stadskontoret, HFAB, HNAB, Teknik- och fritidsförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen, Fastighetskontoret, byggnadskontoret, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Referensgruppen träffas vid två tillfällen. Ett inledande möte för att gå igenom kritikfas och visionsfas (som boende och verksamma redan har gått igenom via framtidskonferenser). Ett andra möte hålls efter framtagande av programförslag för inhämtning av 4 2014-10-13 synpunkter. Utvecklingsprogrammen förväntas få samordningsvinster som övriga förvaltningar inom kommunen kan dra nytta av. Därför föreslås att referensgruppens medverkan inte ska belasta budget för projektet. SÄRSKILDA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Inga kända viktiga hänsyn måste tas i projektet. ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Uppstartsmöte och information för allmänhet En första kontakt tas med möjliga samarbetsparter. Styrgruppen bildas och håller ett uppstartsmöte där projektets upplägg redovisas. Roller och förväntningar på medverkande aktörer tydliggörs. Referensgruppen bildas och träffas för gemensam information om projektet och referensgruppens roll. Pressrelease från styrgruppen för att flagga om att projektet initierats. Informationsmöte på Vallås för allmänheten där vi förklarar processen med utvecklingsprogram, syfte och hur arbetet kommer fortsätta efter framtagandet av programmet. Samarbetspart hjälper till att sprida information om projektets start och ordnar lokal och inbjudan till informationsmöte för allmänhet. Referensgrupp Referensgruppen går igenom en liknande process som deltagare vid HFAB:s framtidskonferenser gått igenom. Vi diskuterar vad som behöver förbättras, förändras, tas tillvara eller lyftas fram för att skapa positiv utveckling. Detta görs för att väva in tjänstemännens kompetens och kunskap i utvecklingsprogrammet så att slutprodukten utgör ett så brett underlag som möjligt. Förslag på program Projektledaren tar fram ett första förslag på utvecklingsprogram utifrån förarbetet, framtidskonferensen och referensgruppens synpunkter. Programmet ska innehålla förslag på gemensam framtidsbild och gemensamma ambitioner och strategier som sträcker sig 20 år framåt i tiden. Genom inläsning av det befintliga underlaget kommer utvecklingsbara områden att tas fram och inom dessa områden formuleras ambitioner och strategier. Samtliga beslutade åtgärder från olika aktörer samlas in och bildar en åtgärdslista. (förutsatt att åtgärderna går i linje med framtidsbild, ambitioner och strategier). De prioriterade konkreta åtgärdsförslagen från förarbetet ihop med referensgruppens synpunkter bildar underlag till planeringsdirektiv som är en lista med idéer på framtida utveckling. Insamling av synpunkter Förslaget visas för allmänheten. Samarbetspartner tillhandahåller med lokal och bjuder in allmänheten. Mötesdeltagare informeras om arbetsprocessen fram till mötesdagen samt får information om hur arbetsprocessen fortsätter. Mötesdeltagare får reagera på förslaget och lämna sina synpunkter som tas med som underlag till fortsatt arbete. 5 2014-10-13 Projektledaren går igenom förslaget internt med referensgruppen som får reagera på förslaget och lämna sina synpunkter. Styrgruppsmöte Styrgruppen beslutar om hanteringen av inkomna synpunkter och lämnar egna synpunkter på förslaget. Revidering av förslaget Efter styrgruppens beslut om hantering av inkomna synpunkter revideras förslaget inför samråd. Styrgruppsmöte Reviderat förslag presenteras för styrgruppen som lämnar sista synpunkter inför beslut om samråd i kommunstyrelsen. Samråd Förslaget tas upp för beslut om samråd i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, därefter kommunstyrelsen. Utvecklingsprogrammet skickas på samrådsremiss. Styrgruppsmöte Efter insamling av samrådsyttanden skrivs en samrådsredogörelse där samhällsbyggnadskontorets ställningstagande till inkomna remisser framgår. Förslag på samrådsredogörelse presenteras i styrgruppen. Eventuellt revideras programmet inför antagande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Antagande Samrådshandlingen skickas för antagande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Därefter antas programmet slutligen i kommunstyrelsen. Återkoppling När utvecklingsprogrammet är antaget av kommunstyrelsen genomförs en återkoppling av resultatet till allmänhet och referensgrupp. Fram till idag har en mängd olika frågor hanterats som handlar om Vallås utveckling som skulle vinna på en samordning genom ett utvecklingsprogram. Genom att vi beskriver hur Vallås ska utvecklas de kommande 20 åren, och genom att starta den process det innebär med våra utvecklingsprogram, skapas en tydlighet som underlättar beslutsfattande i frågor som rör Vallås framtid. Med ett utvecklingsprogram för Vallås kan vi ta ett helhetsgrepp genom dialog med invånare och på så sätt låta hållbarhetsbegreppet vara utgångspunkt för arbetet. 6 2014-10-13 TIDPLAN • • • • • • • • • • • • • • • Projektbeskrivning tas fram Uppstartsmöte information för allmänhet Referensgrupp Förslag på program Insamling av synpunkter via öppet möte och referensgrupp Styrgruppsmöte, beslut om hantering av inkomna synpunkter Revidering av förslaget, layout & foto Styrgruppsmöte Beslut om samråd i kommunstyrelsen Samråd Samrådsredogörelse Styrgruppsmöte Beslut om antagande i kommunstyrelsen Återkoppling okt 2014 nov 2014 - feb 2015 nov 2014 - feb 2015 feb 2015 mars - maj 2015 jun 2015 sep 2015 okt - nov 2015 dec 2015 jan 2016 feb - april 2016 maj 2016 maj 2016 jun 2016 sep 2016 RISKBEDÖMNING I projekt Framtid Vallås föreslås en person arbeta med projektet. Den person som får i uppdrag att driva projektet kommer att göra det för första gången. Det innebär en risk då det inte finns erfarenhet av liknande tillvägagångssätt att falla tillbaka på. FINANSIERING/RESURSER I planeringsdirektiv med budget 2014 – 2016 är det budgeterat 600 tkr för att ta fram nya utvecklingsprogram med start 2014. För projektet Framtid Vallås finns då 300 tkr sammanlagt. Finansieringen täcker administrativa kostnader för projektet exklusive styrgruppens och referensgruppens arbetstid. Bilaga 1 till projektbeskrivningen Bilaga 2 till projektbeskrivningen ETT TRYGGARE OCH MER JÄMSTÄLLT VALLÅS OKTOBER 2010 TEKNIK- OCH FRITID Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 1 2 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun FÖRORD Vallåsområdet är i huvudsak ett resultat av miljonprogrammet och är planerat och byggt efter den tidens kunskap och ideal. Anläggningar och grönytor är inte anpassade efter dagens behov och krav på jämställda, trygga och upplevelserika miljöer. Vallåsbor har sedan länge haft önskemål om att göra den offentliga miljön tryggare, trivsammare och funktionsdugligare. Regeringen har gett Boverket och Länsstyrelserna i uppdrag att leda ett utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. 45 miljoner avsattes för detta, vilka fördelades på c:a 130 projekt i hela landet. Teknik- och Fritidsförvaltningen i Halmstad kommun ansökte om medel för att utveckla trygghets- och jämställdhetsaspekten i parker och grönstruktur i stadsdelarna centrum och Vallås. Utredningens syfte är att bidra till kommunens kompetens inom trygghetsoch jämställdhetsfrågor samt att utgöra ett underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla Vallås till en mer jämställd och trygg stadsdel. Den innehåller både kostnadsuppskattade åtgärdsförslag och förslag till en metod att arbeta efter i eventuellt kommande projekt. Det omfattande underlagsarbete, som har Teknik- och Fritid Halmstad kommun genomförts för att få fram effektiva åtgärder, presenteras också. Detta arbete har bestått av inläsning av forskning på området, inventeringar, medborgardialog och analys. Dessutom innehåller rapporten användbara verktyg inför kommande projekt: en kortfattad sammanställning av forskningen och checklista att inventera efter. Rapporten förväntas läsas av en bred målgrupp med olika bakgrund och kunskaper. Exempelvis personal vid Boverket och länsstyrelsen, politiker i berörda nämnder och styrelser, samt tjänstemän inom kommunen som i framtiden kommer att jobba med dessa frågor. Handläggare av projektet har varit landskapsarkitekt LAR/MSA Annika Hansson vid Teutsch landskapsarkitekter AB. Utredningen har skett i samarbete med Trygga Halmstad genom Therese Wallgren, Polisen genom Anders Olander, HFAB genom Monica Nyqvist Ling, Halmstad kommuns riskhanteringsgrupp genom Anette Erlandsson, Vallås aktivitetsförening genom Monica Nyqvist Ling och Christoffer Nolensjö samt många Vallåsbor, som ställt upp vid trygghetsvandringarna för att delge sina upplevelser av tryggheten på Vallås. Utredningen kommer att behandlas i teknik- Ett tryggare och mer jämställt Vallås och fritidsnämnden och andra instanser. Där kommer utredningens förslag att bedömas och värderas samt prioriteras avseende genomförande. Utrednings förslag kommer därefter att ligga till grund för kommande verksamhetsplanering. Vissa åtgärder kan genomföras inom ramen för befintliga resurser, men huvuddelen kommer att behöva resurstillskott. Halmstad 2010-10-20 Eva-Lena Torudd, Park- och naturchef Teknik- och Fritidsförvaltningen, Halmstad kommun Torsten Rosenqvist, Tekniskchef Teknik- och Fritidsförvaltningen, Halmstad kommun Dokument: Ett tryggare och mer jämställt Vallås Diarienummer: TE 2009/0215 3 4 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Läsanvisningar Innehållsförteckning 5 Sammanfattning 6 Upplägg av projektet 7 Kunskapssammanfattning 8 Vallåsbornas trygghetsupplevelser 14 Inventering av platsen 21 Rapporten förväntas läsas av en bred målgrupp med olika bakgrunder, kunskaper och syften. Olika avsnitt är intressanta ur olika aspekter. Avsnitten ”Kunskapssammanfattning”, ”Vallåsbornas trygghetsupplevelser” , ”Inventering av platsen”, ”Belysningsinventering” och ”Tidigare studier och åtgärder” syftar till att skaffa kunskaper om ämnet och platsen. Medan avsnitten ”Åtgärdsförslag” och ”Kostnadsuppskattning” är förslag på fysiska förändringar som kan fungera som beslutsunderlag. Belysningsinventering 26 Tidigare studier och åtgärder 28 Analys 30 Åtgärdsförslag 36 Kostnadsuppskattning 45 Metod att arbeta efter 47 Källförteckning 49 Bilaga 1 50 Bilaga 2 51 För att till fullo förstå syftet med alla åtgärdsförslagen rekommenderas att man läser de studier som ligger till grund för dessa, dvs. att man läser rapporten i ordningsföljd. Emellertid finns en möjlighet för den som inte hinner men ändå vill kunna förstå åtgärdsförslagen att efter att ha läst sammanfattningen, läsa analysen innan åtgärdsförslagen läses. Analysen innehåller en sammanställning av de avsnitt som syftar till att inhämta kunskap om ämnet och platsen. Utdrag från kunskapssammanfattningen finns i form av gula rutor under såväl avsnittet ”Analys” som ”Åtgärdsförslag”. Deras innehåll är således vad forskningen i ämnet kommit fram till. Gång- och cykel förkortas GC- t.ex. GC-väg, GC-tunnel. Med ”aktiv transport” menas gång och cykel till målpunkter t.ex. transporterar man sig aktivt om man ska handla och cyklar dit istället för att köra bil. Intersektionell innebär hur olika maktordningar samverkar och påverkar varandra t.ex. hur köns- och rasdiskriminering samverkar. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 5 SAMMANFATTNING Utredningens syfte är att bidra till kommunens kompetens inom trygghetsoch jämställdhetsfrågor samt att utgöra ett underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla Vallås till en mer jämställd och trygg stadsdel. Därför redovisas inte bara åtgärdsförslagen utan även tillvägagångssättet. Detta medför också att rapportens läsare får en möjlighet att förstå bakgrunden och nyttan med åtgärderna. I detta projekt har det visat sig att utredningsarbetet är av största vikt för att effektiva åtgärder ska kunna föreslås. Det har visat sig att traditionella åtgärder som är enkla att genomföra, exempelvis att sätta upp belysning och röja vegetation för att skapa bättre sikt, på många ställen inte alls ger ökad trygghet. Däremot kan de vara effektiva åtgärder på andra ställen. Tryggoch jämställdhetsfrågorna är komplexa och måste därför bemötas med en mångfald av olika slags fysiska åtgärder, men också med sociala insatser och en långsiktig förändring av attityder i samhället. Denna rapport behandlar dock bara åtgärder i den fysiska miljön, men också de måste vara av olika slag för att bli effektiva. Varje fysisk åtgärd för trygghet måste också vägas mot frågan om den får negativa konsekvenser ur andra aspekter. Till exempel kan borttagning av vegetation, för att skapa bättre sikt och översiktlighet, leda till 6 att omslutande gröna miljöer som är viktiga för avkoppling och den psykiska hälsan försvinner. Utredningen har haft ett upplägg där det varit möjligt att undvika att direkt titta på vilka åtgärder som behövs och i stället börja med att fokusera på problemen i den befintliga miljön. Detta har gjorts genom kunskapsinhämtning om såväl ämnet och platsen genom studier av vad forskningen kommit fram till, medborgaredialog med Vallåsborna och inventeringar av platsen, innan vilka åtgärder som behövs har föreslagits. Genom att jämföra synpunkter som kommit fram från olika grupper kan man konstatera att det idag byggs i stor utsträckning efter vad tjänstemän tror blir bra, medan kvinnors perspektiv ofta glöms bort. Synpunkter från männen som bor i området tenderar att vara mer lika tjänstemännens, än vad kvinnornas synpunkter är. Om man vill åstadkomma en mer jämställd miljö är det därför synnerligen viktigt att lyssna på kvinnor som bor i området. Vilken form av medborgardialog man väljer att göra måste beslutas utifrån en feministisk och intersektionell maktanalys. är ensam i det offentliga rummet är det som inger trygghet och lockar till utevistelse. Att synas och kunna göra sig hörd är viktigt för tryggheten. Männens diskussioner handlade till största delen om trafikfrågor för olika slags trafikanter. Bland männens synpunkter var också behovet av förbättrad skötsel ett återkommande tema. Vallåsbornas resonemang om trygghet bekräftas av forskningen. Önskan om ett levande stadsdelscentrum har förts fram av Vallåsborna i olika sammanhang. Kvällsöppna näringsidkare och aktiviteter samt bostäder här skulle ge närvaro i området och därför skapa trygghet. Vallåsborna tycks också vara rörande eniga om att de gröna och lummiga miljöerna på Vallås är en positiv kvalitet. Även om de upplevs som otrygga på kvällen har de så stora värden dagtid, att de absolut måste vara kvar och bevara sin karaktär. De föreslagna åtgärderna går därför ut på att skapa mer aktivitet i stadsdelens offentliga rum, samt att göra punktinsatser för att utforma platser tryggare. Även det långsiktiga arbetet med skötsel är mycket viktig, till exempel att snabbt laga trasig belysning, ta bort klotter och sköta grönytorna, eftersom vanskötsel skapar otrygghet. Kvinnornas diskussioner på Vallås dominerades av att folkliv och att man inte Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun UPPLÄGG AV PROJEKTET Gröna elipser omfattas av denna rapport. Gula elipser kvarstår. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 7 KUNSKAPSSAMMANFATTNING Varför är det viktigt att vara trygg? Att känna sig trygg och må bra handlar om att ha kontroll över sin vardag. En av de viktigaste faktorerna i vårt hälsotillstånd är att vi känner oss trygga. Först när man är trygg vågar man engagera sig i frågor gällande allt från det egna kvarteret till stora samhällsfrågor. Trygghet är en demokratifråga eftersom det finns individer som avstår från aktiviteter för att de inte vågar gå hemifrån. Fler kvinnor än män är otrygga, därför är trygghetsfrågan också en genusfråga.1 I Sverige finns ett jämställdhetspolitiskt mål som lyder ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma sina liv”. Att satsa på trygghet är ett led i att nå det målet. 2 Att satsa på trygga miljöer ger också ekonomisk vinning, eftersom effekterna blir bättre hälsa och minskad brottslighet.3 Vad är otryggt? Vanligaste orsaken till otrygghet i den offentliga utemiljön är biltrafik och höga hastigheter. Den största risken att förolyckas vid utomhusvistelse är också att bli påkörd av ett motorfordon.4 Motortrafik skapar särskilt mycket otrygghet för föräldrar som är oroliga för sina barns trygg- och säkerhet. Barnens lekrevir, tiden de vistas utomhus och valmöjligheter begränsas kraftigt av motortrafiken.5 8 Mörker, förekomst av våldsbrott och personer med störande uppträdande skapar otrygghet. Att området är dåligt skött med klotter, övergivna bilar, nedskräpning och krossade fönster leder till otrygghet och sviktande medborgaranda.6 Mekanisk övervakning med kameror behöver inte inge trygghet utan kan tvärtom signalera att man befinner sig i ett farligt område. Likaså galler och jalusier för fönstren.7 ”Kvinnor kalkylerar ständigt med en risk. Rörelsemönstret styrs av rädsla och otrygghet.” Det finns ett samband mellan bostadsområdets utformning och oron för att utsättas för brott.8 Miljöer där man ofrivilligt hamnar ensam, exempelvis gångtunnlar, är otrygga.9 Eftersom gång- och cykeltunnlar av många upplevs som otrygga, blir följden att de undviks och man cyklar mitt i gatan istället, vilket i sin tur leder till minskad trafiksäkerhet.10 Ett annat exempel är tät vegetation som skymmer sikten vid gång- och cykelvägar, som även används på kvällen och natten.11 Om endast gångbanorna är belysta medan miljön runt om är mörk blir otrygghetskänslan ännu större.12 För den äldre befolkningen orsakas otrivsel och otrygghet av ojämnheter i gångbanor, trottoarkanter, buller och luftföroreningar, mycket motortrafik samt lösspringande hundar.13 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Förutom platsens fysiska utformning och sammanhang bidrar psykiska orsaker, som rykten och personliga erfarenheter, till otrygghetsupplevelsen av platsen.14 De områden som utifrån sett är otrygga behöver inte betraktas så av de boende och gör oftast inte det heller.15 Vem är otrygg? Både kvinnor och män är oroliga och undviker därför miljöer som uppfattas som farliga, men kvinnor gör det i mycket större utsträckning. Minst otrygga är män i åldern 16-24 år. Mest otrygga är kvinnor i åldersgruppen 7584 år. Könet är mest avgörande för om en människa upplever otrygghet i det offentliga rummet. Utrikes födda kvinnor är mer oroliga än svenska. Också ekonomisk situation, utbildningslängd, funktionsnedsättning, boende och delaktighet i samhället spelar in.16 Mäns otrygghet varierar inte lika mycket över åldern som kvinnors. De unga, 20-29 år, och de äldre kvinnorna är mer otrygga än kvinnor i åldern 30-64 år.17 Ju längre tid en individ har bott i samma område desto mindre är rädslan.18 Kvinnor kalkylerar ständigt med en risk.19 Deras rörelsemönster styrs av rädsla och otrygghet, därmed krymper också deras upplevelse av stadens offentliga rum.20 Otrygghet påverkar rörelsemönstret och Teknik- och Fritid Halmstad kommun mängden fysisk aktivitet.21 Oron ökar med stigande ålder. Andelen som avstår från att gå ut på kvällen är större bland kvinnor än bland män och allra störst bland de äldsta kvinnorna.22 Otrygghet i ett område kan leda till att området drabbas av utflyttning. Därmed är man inne i en negativ spiral, där endast de grupper som inte har möjlighet att flytta bor kvar och redan socialt svaga nätverk försvagas ytterligare. Platser kan bli ”no-go-area” vilket också leder in i en negativ spiral.23 Föräldrarnas oro för trafiken, på grund av den med åren ökande trafikvolymen, högre hastigheter och aggressivare körsätt samt längre avstånd till skolor, har över tiden minskat barns rörelsefrihet radikalt.24 Att barn har tillgång till sin omgivning är en grundläggande mänsklig rättighet, enligt FN:s barnkonvention.25 Varför känner sig kvinnor mer otrygga? Trots att kvinnor i åldersgruppen 75-84 år i minst utsträckning är drabbade av våld och hot är de mest otrygga. Män i åldern 16-24 år, som är de minst otrygga, drabbas däremot mest av våld och hot. Brottsmängden har dock ett samband med vilka som är ute mycket när det är mörkt.26 De vardagliga trakasserierna som kvinnor utsätts för som kränkningar, kommentarer och sexuella anspelningar finns inte heller med i brottsstatistiken, men bidrar troligtvis till kvinnors otrygghet.27 Teknik- och Fritid Halmstad kommun Otrygghet handlar om upplevelser och känslor, inte om faktiska risker. Otrygghet är delvis en inlärd kunskap, till exempel genom uppfostran, erfarenhet, berättelser och mediarapportering.28 Kvinnor är främst rädda för att utsättas för sexuellt våld.29 I media framstår så gott som alla våldtäkter som överfall på allmän plats, men i själva verket utgör överfallsvåldtäkterna utgör endast 12% av våldtäkterna. Media förvränger på så vis bilden av samhället. Våldet som drabbar män är inte lika kränkande som det sexuella våldet. Kvinnor och män har också olika erfarenheter och reaktioner på våld. Eftersom kvinnors rörelsemönster till större delen anpassas efter rädsla minskar också antalet attacker på kvinnor.30 Ju mindre kontroll man har över sitt eget liv, desto mer skrämmande blir upplevelsen av främlingar.31 Kvinnors, i synnerhet äldre kvinnors, underlägsna fysiska styrka, bidrar troligtvis till att de är otrygga i större utsträckning än män. ”Strategier för en ökad trygghet går ut på att ju fler människor som rör sig på gatorna desto tryggare upplevs miljön.” Män är, och har varit norm, när det gäller planeringen av städer, vilket har skapat negativa konsekvenser för kvinnor. Städer har planerats av och för män, vilket vållat problem i kvinnors vardagsliv. Stadsplaneringen har Ett tryggare och mer jämställt Vallås setts som något könsneutralt32 trots att kvinnor och män rör sig på olika sätt genom staden. Både trygghetsperspektivet och praktiska villkor är anledningen till skillnaderna i rörelsemönster.33 Vilka åtgärder är trygghetsskapande? ”Situationell trygghetspromotion” handlar om att bygga in trygghet.34 Men eftersom den byggda miljön inte är den grundläggande orsaken till otryggheten kan man inte ”bygga bort” den helt. Däremot kan man öka tryggheten!35 En stad som är trygg för kvinnor är trygg för alla.36 Det finns två ideologiska utgångspunkter för trygghetsskapande åtgärder. Antingen kan man öka säkerheten eller öka tryggheten. I viss mån motverkar de båda strategierna varandra. Strategierna för en ökad säkerhet utgår från boken ”Fixing Broken Windows” och bygger på att man ska laga det som förfaller snabbt och ha en hög polisnärvaro. ”Gated communities” och övervakningskameror är en del av denna strategi. Det blir snyggt, men segregationen förstärks och rädslan för det annorlunda ökar. Strategierna för en ökad trygghet går ut på att ju fler människor som rör sig på gatorna, desto tryggare upplevs miljön, eftersom ordningen på gatorna uppehålls av oskrivna regler som medborgarna själva övervakar. Målet är en stad som är intressant för alla och som aldrig är ödslig. Tilliten 9 mellan människor växer med hjälp av denna strategi.37 Eftersom det här projektet handlar om trygghet och jämställdhet, och inte om säkerhet, är det främst åtgärder som faller inom trygghetsstrategin som behandlas här. Mänsklig närvaro och social kontroll är mycket viktiga för trygghetsupplevelsen. Att bygga upp tilliten mellan människor och till samhället är det viktigaste för att skapa trygghet. Därför ska man satsa på åtgärder som bidrar till ökat folkliv. Att beskära buskar, öka belysningen och sätta dit övervakningskameror är mer av en sista desperat åtgärd.38 Platsens utformning får konsekvenser för vårt sociala beteende, vårt ansvarstagande och vår känsla av tillhörighet. För att skapa trygghet i den offentliga miljön är det viktigt att underlätta för: - Förståelse: Att det är lätt att orientera sig. Exempelvis kan utblickar, landmärken och vanliga strukturer underlätta, medan barriärer kan försvåra. Ytornas funktioner och funktionernas sammanhang ska vara lätta att förstå. Det ska vara lätt att förstå hur man ska bete sig. - Folkliv: Andra människors närvaro bidrar till tryggheten. Blandande funktioner, med verksamheter både på dagen och kvällen samt bostäder, skapar mänsklig närvaro dygnet runt. Gator och planmönster fördelar hur man rör sig genom området, platser där man planerar för folkliv bör ha 10 - - - - - - målpunkter nära och genomkorsas av stråk. Möten: Både spontana och arrangerade möten ger delaktighet och ökar tilliten. I den offentliga miljön finns förutsättningar att se människor man aldrig annars skulle komma i kontakt med. Uppsikt: Att ha uppsikt och överblick ger en känsla av egen kontroll som är mycket viktigt för trygghetsupplevelsen. Medvetna gränser: Det ska inte råda något tvivel om vem som ansvarar för platsen och vem som har tillträde till den. Det kan handla om enkla åtgärder för att skapa en tydlighet på platsen Fysisk aktivitet: Möjlighet till fysisk aktivitet bidrar såväl till folklivet som till en bättre folkhälsa. Se senare avsnitt vilka åtgärder det kan handla om. Skönhetsupplevelser: Vackra och spännande upplevelser är viktiga för att platsen ska upplevas positivt. Trygghetsivern bör inte förstöra platsernas skönhet. Underhåll: Bra underhåll är viktigt. En redan skräpig miljö alstrar mer skräp och ger en negativ spiral.39 Också tillgänglighet, att platser är livfulla med synkontakt mellan aktiviteter skapar trygghet. Andra plusfaktorer är rumsliga ansvarsförhållanden med tydlig markering av Ett tryggare och mer jämställt Vallås vad som är privat, halvprivat och offentligt. Även god belysning, hög synlighet exempelvis vid placering av gångvägar förbi aktiviteter och kontakt mellan ute och inne skapar trygghet, liksom ett tidsanvändningsmönster över hela dygnet, god förvaltning och bra skötsel.40 Eftersom en trygg och säker miljö har rörelse och mänsklig närvaro hela dygnet är en mångfald av olika slags bostäder, arbetsplatser, serviceutbud och kultur/fritidsutbud att föredra. Olika trafikslag i parallella stråk ökar närvaron av människor utan att det blir otryggt av trafiksäkerhetsskäl.41 Liv i bostäder och byggnader på markplanet ger trygghet även i miljön utanför.42 Placeringen av fönster och entréer kan öka tryggheten via social kontroll och spontana möten.43 Bra skötsel, bänkar vid gångvägarna, välavgränsade gångbanor – helst separerade från cykeltrafiken – säkra korsningar, träd, blommor och buskar, tydlig skyltning skapar trivsel och trygghet.44 Nytt och fräscht gör en miljö tryggare, eftersom det signalerar att någon bryr sig om platsen.45 Att med hjälp av belysningen skapa överblick är viktigt. Det bör inte finnas mörka partier vid gång- och cykelvägar. Särskilt passager och korsningar bör vara välupplysta.46 Belysningen bör integreras med andra fysiska åtgärder och ha samma mål, det vill säga ökad orienterbarhet och tydliggjord Teknik- och Fritid Halmstad kommun rumslighet. Med belysning kan man påverka rörelsemönstret i staden kvälls- och nattetid. Man kan exempelvis belysa en alternativ väg och låta de andra vara mörkare. På så vis kan man samla folk som rör sig på ett stråk, vilket i sig är trygghetsskapande.47 Det är positivt om stadens olika delar uppfattas som delar i en helhet. God kontakt med intilliggande bostadsområden ger positiva effekter för stadsdelen.48 Särskilt för kvinnor är det viktigt hur busshållplatsen är utformad, samt att vägen därifrån upplevs trygg och är väl upplyst.49 Gång- och cykelvägar bör vara väl underhållna, året runt, men under vintern är det extra viktigt. Detta är särskilt viktigt för äldres och funktionshindrades trygghet.50 ”Man måste acceptera att alla platser inte kan vara trygga, annars förloras stora värden dagtid. Men det är rimligt att kräva att det finns trygga alternativ.” Erbjud alternativa vägar, det som är en god miljö på dagen kan vara otryggt på natten.51 Parker har många positiva värden, men nämns ofta som farliga och otrygga platser.52 Den trygghetsskapande överblickbarheten är inte förenlig med parkgestaltningens grundidé, som är variation och spänning. Parkerna är viktiga för att de i städerna utgör en oas, en tillflykt. Just onyttigheten och förlustelsen är kärnan i parkens väsen. Parken är som en dagdröm mitt i effektiviteten. Det må vara provocerande, Teknik- och Fritid Halmstad kommun men vi måste ställa oss frågan: vad händer om alla miljöer måste vara överblickbara och trygga dygnet runt för alla? Jämför med media och ställ frågan ”Måste alla TV-program ses av alla?”.53 Man måste acceptera att alla platser inte kan vara trygga, annars förloras stora värden dagtid. Men det är rimligt att kräva att det finns trygga alternativ. Innan man belyser en park bör man fundera över vilken funktion parken ska ha. Belysning kan ge en falsk trygghet. Problemen uppstår oftast när en park fungerar som transportsträcka.54 I synnerhet för barn är åtgärder som sänker motorfordonens hastigheter och antal väsentligt. Man har prövat att iordningställa avlämningsplatser där föräldrarna kan släppa sina barn, och varifrån de på egen hand kan promenera till skolan i en trygg miljö. Detta leder inte bara till att de avlämnade barnen börjar röra på sig mer, utan även till att fler barn kan gå eller cykla hela vägen till skolan, eftersom trafikkaoset minskar vid skolan.55 Det är särskilt viktigt att trygga skolvägen för barn, eftersom barn som promenerar och cyklar till och från skolan är mer fysiskt aktiva hela dagen, vilket leder till förbättrad hälsa och motorik.56 Åtgärder som prövats med goda resultat av fastighetsägare i flerbostadsområden är kundvärdar, som ger hög närvaro av tjänstemän helst dygnet runt, trygghetsskapande ljussättning, förbättrad sikt genom beskärning av vegetation, aktiviteter Ett tryggare och mer jämställt Vallås där boende träffas.57 Det är viktigt för trivseln att kunna sätta sin egen prägel på bostaden och dess omgivning.58 Varför är det bra med ökad aktivitet i det offentliga rummet? Det finns ett samband mellan hög nivå av fysisk aktivitet, mycket utevistelse i närmiljön vid bostaden och en god social sammanhållning i ett område. Att vistas i det offentliga rummet främjar det sociala kapitalet och bidrar till en bättre hälsa, såväl fysiskt som psykiskt. Risken blir lägre att råka ut för ohälsa såsom förkylningar, hjärtsjukdomar, cancer, depressioner med mera. Aktiv transport (gå och cykla) till arbete och vardagsärenden befrämjar hälsan och är det mest miljövänliga transportalternativet. Sannolikheten att nå rekommendationen om 30-60 minuter av måttlig fysisk aktivitet per dag ökar markant om man transporterar sig aktivt. 59 Det finns en ömsesidig positiv påverkan mellan ökad aktivitet i det offentliga rummet och en ökad trygghetsupplevelse av miljön. ”Att satsa på aktiv transport bidrar dessutom till jämställdheten eftersom kvinnor promenerar, cyklar och använder kollektivtrafiken mer.” Det är samhällsekonomiskt lönsamt att göra satsningar på aktiv transport. 11 Enligt internationella studier är det också samhällsekonomiskt lönsamt att investera i grönstråk. En satsning på att förbättra den byggda miljön för fysisk aktivitet är samtidigt en satsning på folkhälsan, hållbar utveckling, minskad miljöpåverkan och ökat socialt kapital.60 Att satsa på aktiv transport bidrar dessutom till ökad jämställdhet, eftersom kvinnor promenerar, cyklar och använder kollektivtrafiken mer än män, som oftare åker bil.61 Vilka åtgärder skulle öka användandet av den offentliga miljön? Gator, trottoarer och platser nära bostaden är de vanligaste platserna för fysisk aktivitet, därför är utformningen av dem synnerligen viktig för folkhälsan. 62 Att känna sig trygg är helt avgörande för regelbunden motion utomhus, rekreation i närmiljön och annan utevistelse, särskilt för kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade. Upplevelsen av otrygghet har större påverkan på den fysiska aktiviteten i ett område, än den verkliga säkerheten och antalet anmälda brott. Kvinnor som uppfattar närliggande gator i bostadsområdet som trygga är mycket mer aktiva med promenader och aktiv transport.63 Trygghet och säkerhet är särskilt viktigt för äldres fysiska aktivitet. Därför är de trygghetsskapande åtgärderna mycket viktiga för dem, se tidigare avsnitt. Viktiga 12 förutsättningar för äldres utevistelse är också god skötsel, många bänkar utmed gångstråken, träd, buskar och blommor. 64 Promenad- och cykelvänligt utformade tätorter ökar markant den fysiska aktiviteten hos dem som bor på orten, vilket leder till såväl bättre fysisk hälsa som bättre social hälsa. I promenadvänliga bostadsområden vistas människor ute i det offentliga rummet mer. Effekterna av satsningar i den fysiska miljön för att öka promenadvänligheten går bortom individuella faktorer. Det ökar människors utevistelse generellt, och genom de hälsovinster som nås, blir satsningarna samhällsekonomiskt lönsamma. Ökad promenadvänlighet åstadkoms med närhet och stort utbud av service och affärer, högst 15 minuters promenad till kollektivtrafik, stort utbud av och sammanhängande gångoch cykelbanor samt trottoarer, närhet till billig/gratis anläggning för fysisk aktivitet samt trygg miljö även kvällstid. Även att byggnaderna ligger i tomtens framkant är positivt. Att miljön upplevs som attraktiv är särskilt viktigt för att upprätthålla motionen på lång sikt.65 En stor andel tycker att promenaden är ett attraktivt alternativ när målpunkten är inom 1 km, medan målpunkten bör vara inom 3-5 km för att många ska välja cykel. (Mellan Vallås och Halmstadcentrum är avståndet c:a 4 km.) Ungefär hälften av de bilresor som sker i tätorter är kortare än 5 km. Att det är en hög Ett tryggare och mer jämställt Vallås täthet av korsningar i gång- och cykelnätet främjar både den aktiva transporten och promenerandet. Kompaktare städer, där gångavståndet blir kortare än med bil, god tillgänglighet till kollektivtrafik, säkerhet, trygghet och attraktiv utformning verkar gynnande.66 ”För många är parkvistelse den enda kontakten med naturen” Negativt är däremot dåligt underhållna gång- och cykelstråk, oattraktiv estetisk utformning, långa avstånd till serviceutbud, oklar användning av ytor, höga oljud, hög trafikvolym, brist på trottoarer, dålig belysning, återvändsgränder och områden med enbart enfamiljshus. Miljöer som är utformade efter bilisternas behov är negativt. I sådana miljöer är särskilt barriärer som skär av och delar staden, obekväma gångpassager och mörka, trånga tunnlar, breda gator med höga hastigheter, parkerade bilar som utgör hinder på trottoarer, svårtillgängliga och otrygga hållplatser missgynnande för aktiv transport. Glesa städer leder till mer bilåkande, fler trafikolyckor och därmed otrygghet.67 I den nationella cykelstrategin från år 2000 kan man läsa att länkar som skapar sammanhängande cykelvägnät, förbättrat underhåll, trafikseparerade cykelbanor, bättre vägvisning samt större utbud av cykelparkeringar behövs för att öka andelen cyklister.68 Teknik- och Fritid Halmstad kommun Parker och grönområden skapar förutsättningar för utevistelse och främjar fysisk aktivitet. För många är parkvistelse den enda kontakten med naturen. För ökad användning av parker behövs en attraktiv estetisk utformning, slingrande stråk, lugna platser för återhämtning, god information och skyltning samt hög trygghetskänsla. 69 Mer aktiviteter i parken går ihop med parkens själ och skapar trygghet till skillnad från överblickbarhet.70 Även parkens skick, det vill säga god skötsel och en låg grad av oroligheter såsom klotter, nedskräpning och berusade individer är viktigt för tryggheten.71 För att attrahera breda befolkningsgrupper till utevistelse ska man satsa på promenadstråk med naturliga målpunkter, grillplatser, mötesplatser, fiskevatten, marker för bär- och svampplockning. Grillplatser och kolonilotter lockar dem som idag vistas minst utomhus, det vill säga socioekonomiskt svaga grupper och personer med utländsk bakgrund.72 Satsningar på barnvänliga miljöer och mötesplatser för lek och aktivitet främjar barns lokalkännedom och deras sociala kapital, därmed såväl deras fysiska aktivitet som sociala utveckling. Särskilt åtgärder som minskar motortrafiken i barns miljöer ökar deras utevistelse väsentligt.73 Sambandet mellan att bo i ett bilfritt område och mer fysisk aktivitet gäller alla åldersgrupper. För tonåringar är den sociala miljön, områdets estetik och god tillgång till affärer särskilt viktiga.74 Teknik- och Fritid Halmstad kommun Fotnoter 1 2 3 4 5 6 7 Dock 2007 Boverket 2009 8 Faskunger 2007 Area 2003 Dunker 2006 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 Dock 2007 Faskunger 2007 Faskunger 2008 (Barns..) Faskunger 2007 Dock 2007 Johansson, Kollberg & Bergström 2009 Dunker 2006 Bergman Stamblewski 2008 Dunker 2006 Torstensson Levander 2003 Boverket 2009 (Andersson) Torstensson Levander 2003 Bergman Stamblewski 2008 Boverket 2009 (Andersson) Dunker 2006 Faskunger 2007 Bergman Stamblewski 2008 Torstensson Levander 2003 Faskunger 2008 (Barns…) Faskunger 2007 Boverket 2009 (Andersson) Dunker 2006 Polismyndigheten 2005 Boverket 2009 (Andersson) Dunker 2006 Dunker 2006 Dunker 2006 Dock 2010 Polismyndigheten 2005 Boverket 2009 (Andersson) Dunker 2006 Dunker 2006 Dock 2010 Dock 2007 Tallhage Lönn 2003 Ett tryggare och mer jämställt Vallås 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 Boverket 2009 (Önnevall) Area 2000 Listerbom 2003 Faskunger 2007 Dock 2010 Johansson, Kollberg & Bergström 2009 Dunker 2006 Dock 2007 Dock 2010 Johansson, Kollberg & Bergström 2009 Boverket 2009 (Andersson) Dunker 2006 Hallemar 2000 Dunker 2006 Faskunger 2008 (Barns…) Faskunger 2007 Boverket 2009 (Önnevall) Dock 2007 Faskunger 2007 Faskunger 2007 Faskunger 2008 (Aktiv transport) Faskunger 2007 Faskunger 2007 Bergman Stamblewski 2008 Faskunger 2007 Faskunger 2007 Faskunger 2007 Faskunger 2007 Faskunger 2007 Dunker 2006 Faskunger 2007 Johansson, Kollberg & Bergström 2009 Faskunger 2008 (Barns…) Faskunger 2007 13 VALLÅSBORNAS TRYGGHETSUPPLEVELSER Val av metod I trygghetsarbetet är det viktigt att ta med ”experterna på platsen”, det vill säga de som bor och verkar där.1 Trygghetsvandring är en dialogmetod för trygghetsfrämjande förbättringar i ett närområde. 2 Men även för att undersöka hur människor trivs och använder sin närmiljö.3 Man vandrar runt tillsammans och diskuterar vad som upplevs som tryggt/otryggt och trivsamt/otrivsamt. Vem rör sig var? Var samlas människor? Metoden utvecklades av Gerd Cruse Sandén och Eva Holm under 2001-2002.4 Att återkoppla efter trygghetsvandringen är viktigt. Att direkt efter promenaden samlas inomhus och gå igenom på kartan vad som kom fram vid promenaden är värdefullt,5 samt att då peka ut ”ömma punkter”, det vill säga de saker som i första hand behöver åtgärdas.6 Att sedan meddela till dem som varit med vad som händer i projektet brukar uppskattas.7 Nyttan av trygghetsvandringar är att otrygghet kopplad till specifika platser och tidpunkter kan motverkas och de ger en möjlighet för medborgare att göra sin röst hörd. Dessutom får medborgarna inblick i kommunens arbete, medan tjänstemän och politiker får ett brukarperspektiv. Kritik mot traditionella trygghetsvandringar med både tjänstemän, aktörer och boende tillsammans 14 har framkommit: många grupper bland de boende har saknats och brister har funnits ifråga om feministisk och intersektionell maktanalys. Trygghetsvandring med ett jämställdhetsperspektiv tar däremot hänsyn till genus och dess tillträde till det offentliga rummet.8 Det finns dock alltid ett problem med att belysa trygghetsaspekten: många kan bli uppmärksamma på ett problem de inte tidigare tänkt på och blir därigenom mer rädda och otrygga.9 Traditionella trygghetsvandringar med huvudsakligen tjänstemän har tidigare utförts på Vallås, den senaste i april 2010. Valet att nu göra trygghetsvandringar med ett jämställdhetsperspektiv, där alla deltagarna är boende i stadsdelen, görs dels för att fokusera på de boendes trygghetsupplevelser. De tidigare utförda trygghetsvandringarna har även tittat på säkerheten kring kommunens egendom, och då har deltagarna mestadels varit tjänstemän. De trygghetsvandringar som nu gjorts har, till skillnad från de tidigare, undersökt jämställdhetsperspektivet vad det gäller tillträdet till det offentliga rummet i stadsdelen, med fokus på trygghetsupplevelser. Skillnaden mellan mäns och kvinnors upplevelser och önskemål tydliggörs, vilket kan vara intressant ur jämställdhetssynpunkt. Dessutom blir det tydligt vilken grupp som gynnas av olika typer av åtgärder, och detta kan med rätt åtgärd leda till ökad Ett tryggare och mer jämställt Vallås jämställdhet i samhället. En jämförelse med tidigare trygghetsvandringar, som dominerats av tjänstemän är också möjlig att göra, även om denna jämförelse inte blir riktigt rättvisande, eftersom uppläggen inte är jämförbara. Slutsatser kan dock dras i frågan om vandringar med tjänstemän kan ersätta vandringar med boende. Upplägg Vi gjorde två separata trygghetsvandringar med likadana upplägg. En för män och en för kvinnor som bor på Vallås. Deltagarna var i åldrarna 20 till 70 år, med blandade åldrar i båda grupperna. I båda grupperna fanns föräldrar till såväl skolbarn som förskolebarn. I båda grupperna fanns också boende i hyresrätt på västra delen, bostadsrätt i norra delen och villa i östra delen av stadsdelen. Tjänstemän var Therese Wallgren, samordnare på Trygga Halmstad, med lång erfarenhet av trygghetsvandringar, samt Annika Hansson, landskapsarkitekt och handläggare av projektet. De båda tjänstemännen uttalade sig inte om platserna, utan intog en lyssnande roll och såg till att alla de boende kom till tals. Först träffades grupperna i en lokal i området, där projektet presenterades och samtalet kom igång under lättsamma former med fika. Därefter promenerade gruppen gemensamt enligt bifogad karta och stannade för att diskutera vid 15 platser (orangefärgade Teknik- och Fritid Halmstad kommun prickar). Om någon deltagare önskade stanna till för diskussion på ytterligare någon plats fanns den möjligheten. Vid återsamlingen i lokalen diskuterades trygghetsupplevelser på övriga Vallås, cykelvägen till och från stadsdelen samt önskemål om vad man vill göra när man vistas i det offentliga rummet i sin stadsdel. Trygghetsvandring med män boende på Vallås. Synpunkter vid promenaden För vilken plats synpunkterna gäller, se karta över promenaden. Gång- och cykelväg förkortas GC-väg i sammanställningen. 1. Båda grupperna: Det finns inget här kvällstid, så man går sällan hit. Både kvinnor och äldre män upplever det som obehagligt att många ungdomar hänger runt kiosken. Kvinnorna: Själva centrumgatan upplevs otrygg. Det otrygga är att ingen ser en kvällstid. Det skulle vara bra med Teknik- och Fritid Halmstad kommun kvällsöppen verksamhet, exempelvis en pizzeria, fritidsgård och/eller boende i stadsdelscentrum. Det är något dåligt belyst, men det är inte det som gör platsen otrygg. Männen: Det är inte otryggt, men det är ensamt och tråkigt. Efterlyser bänkar och en inbjudande utformning i södra delen av gatan för att kunna stanna till där. 1a. Männen: Cykelparkeringen används aldrig, den ser ödslig och skräpig ut och förfular Vallås centrum. 1b. Kvinnorna: Det finns ingenstans att gå från matvarubutiken västerut. Trafiksituationen upplevs som rörig, med alla bilar som passerar och ingen plats för gående och cyklister. Det känns otryggt även dagtid, särskilt om man har barn med sig. 2. Båda grupperna: Gångvägen är för smal och ojämn för att man ska kunna gå här, att cykla här är omöjligt, man tvingas ut på den trafikerade bilvägen, vilket är otryggt. Kvinnorna: Korsningen och busshållplatsen är trygg, det är öppet och mycket bilar i rörelse här, så man är alltid sedd. Männen: Övergångstället känns otryggt på grund av mycket biltrafik från alla håll, även snett bakifrån. Bussen stoppar upp trafiken, det behövs en extraficka för bussen för att biltrafiken ska flyta på. En genare väg mellan övergångstället och matvarubutiken önskas. Ett tryggare och mer jämställt Vallås 3. Båda grupperna: Dålig belysning. Lamporna är ständigt trasiga, man behöver lösa situationen så de blir svårare att förstöra. Kvinnorna: Denna tunnel är okej, så när som på belysningen, men tunnlar generellt sett är otäcka på kvällstid. Männen: Det är tryggt och bra med tunnlar generellt, eftersom de separerar gående- och cyklister från biltrafiken. Man får inte ge upp att laga de lampor som det ofta är skadegörelse på, utan man måste hitta en lösning som fungerar. 4. Båda grupperna: Dålig belysning. Lamporna är ständigt trasiga, man behöver lösa situationen så de blir svårare att förstöra. Kvinnorna: Den här tunneln är otrygg, dels på grund av dålig belysning, men framförallt för att området söder om tunneln är buskigt och skumt. Om man ska ta sig till Snöstorp är dessa tunnlar (3-5) att föredra, framför den vid Hotell Laxen som är riktigt otäck. 5. Kvinnorna: Denna tunnel känns otrygg kvällstid. Männen: Bra lösning på belysningen i denna tunnel. Korsningen när man kommer ut ur tunneln i norr är trafikfarlig med dålig sikt. Cyklister och mopedister kan därför krocka. Grönytan som omgärdas av tunnlarna 3-5. Båda grupperna: Grönytan är öppen och bra. 15 Trygghetsvandringarna följde den röda linjen på kartan. De orangea prickarna var inplanerade stopp, medan de vita prickarna är platser Vallåsborna själva tog initiativ till att diskutera. 16 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun 6. Båda grupperna: Här har blivit mycket bättre sedan byggnaderna revs! Sedan dess är här inte otryggt längre. Kvinnorna: Det är trafikfarligt på grund av att det är svårt att veta vad som är bussgata respektive GC-väg. Det är lätt hänt att man går och cyklar på bussgatan av misstag. Särskilt oroliga för sina skolbarn som rör sig i området på egen hand. Bussarna hade behövt farthinder, då de ofta kör för fort. Männen: Det är bra busskurer här (av sträckmetall) som man ej kan förstöra så lätt. 6a. Kvinnorna: Otryggt med vegetationen utmed tennisplanen, situationen hade förbättrats om det var öppen sikt mot bussgatan. Det skulle också bli tryggare om man separerade fotgängare från cyklister med en linje mitt i GC-vägen här. 7. Kvinnorna: Korsningen med bussgatan är otrygg, det hade varit bra med ett övergångställe här. Backen ner mot nr. 12 känns trygg även under mörka men tidiga vinterkvällar. Männen: Det har blivit betydligt bättre här, sedan man gallrade och endast lät träden stå kvar här. Idrottsplanerna vid skolan är mycket tråkiga och mycket slitna. Det behövs idrottsplatser anpassade till föreningsidrotten i stadsdelen, och här vid skolan skulle vara ett bra läge. 8. a. Båda grupperna: GC-vägarna mot östra Vallås och tunnlarna under Kornhillsvägen är trygga och bra, här är aldrig otäckt, inte heller kvällstid. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Männen: Korsningen är otrygg ur trafiksynpunkt, med dålig sikt på grund av höga häckar. Det finns många liknande situationer på Vallås. b. Båda grupperna: Mysigt, trevligt och mycket uppskattat parkområde dagtid. Området bör absolut bevaras och behålla sin karaktär även om man inte vill gå här sent på kvällen, eftersom det då upplevs som otryggt. Områdets gräsytor har på senare år skötts för dåligt och sly har tillåtits växa upp. Det behövs bättre skötsel! Kvinnorna: Åtminstone hade man kunnat klippa vissa gräsytor att vistas på. Det skulle vara kul för barnen med lite smådjur, exempelvis kaniner, nere vid hundrastgården. Männen: Hela gräsytorna behöver klippas mycket oftare och sly behöver tas bort, så att det ser välskött och snyggt ut. c. Kvinnorna: Korsningen är otrygg ur trafiksynpunkt, med dålig sikt på grund av vegetation. Klipp gräset, ta bort sly och stamma upp träden! 9. Båda grupperna: Ekolekplatsen. Det var fint och mysigt här när det var nytt, men det är för dåligt skötsel på hela lekplatsen. Man behöver gallra i vegetationen mot GC-vägen för att få bättre sikt mellan denna och lekplatsen. Kvinnorna: Skolor och dagis är här mycket, men privatpersoner går inte hit ofta. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Männen: Ekolekplatsen är inte så känd bland Vallåsborna, det skulle vara bra med en orienteringstavla i centrum så att man får veta vilka aktiviteter som finns i stadsdelen. 10.Kvinnorna: Öppet och tryggt här. Man väljer hellre denna GC-väg, än den som leder förbi hundrastgården om man behöver ta sig genom parken när det är mörkt. Männen: Det är väldigt sankt i området, ibland står här vatten även på GC-vägen. 11.Båda grupperna: Denna busshållplats är bra och trygg. GC-vägen utmed bussgatan genom parken är trygg, åtminstone fram till kl. 21, på grund av att många människor rör sig här. Kvinnorna: Det är trafikfarligt på grund av att det är svårt att veta vad som är bussgata respektive GC-väg. Det är lätt hänt att man går och cyklar på bussgatan av misstag. Särskilt oroliga för sina skolbarn som rör sig i området på egen hand. Bussarna behöver farthinder då de ofta kör för fort. Det skulle också bli tryggare om man här separerade fotgängare från cyklister med en linje mitt i GC-vägen. 12.Båda grupperna: Det tomma området intill förskolan ser mycket tråkigt ut. Här behövs en åtgärd, som gör att det ser trevligare ut, men som också lockar fler till området. Kanske kan man göra något samlat på området när förskolan försvinner. 17 Kvinnorna: Det skulle vara bra och tryggt om bostäder byggdes på tomten (se ovan). Stora hyresrätter skulle dessutom behövas på Vallås. Busshållplatsen fungerar bra på dagtid, men man vill inte vänta här på kvällen. Ingen skulle höra en om något hände. Då väljer man hellre busshållplatsen nr.11. Dammen är farlig för barnen, dessutom är den ofta skräpig, nytt staket önskas. Bilspärren är svår att ta sig förbi med cykelkärra, det är ett återkommande problem i stadsdelen. Männen: En idrottsplan hade varit ett välkommet inslag på tomten, men idrottsplanerna för föreningsidrott skulle behöva ligga mellan bussgatan och skolan (se även nr 7). Busshållplatsen fungerar bra. På brandgatan västerut körs mycket motorfordon med höga hastigheter. Se samma problem på nr 13. 13.Båda grupperna: Många motorfordon kör in på GC-vägen, dessutom kör de snabbt. Det är ett stort trygghetsproblem, man vågar inte släppa ut barnen att leka på gården på grund av trafiken på cykelbanan. Man behöver göra något åt problemet, så att endast den motortrafik som verkligen behöver det kör här och hastigheten måste sänkas. Kvinnorna: Lekplatsen vid Vallåsgården hade behövt upprustas och städas bättre. Det är alltid mycket trasigt här. Egentligen är fritidsgård och lekplats en dålig kombination. Det hade varit bättre om fritidsgården låg i Vallås centrum (se även 18 under övriga synpunkter och nr 1). Männen: Trafikproblemet på GC-vägen har blivit en kultur i området. Man ser att grannen kör där för minsta lilla, så sprider sig fenomenet. Det är inte bara att grindarna står öppna för obehöriga, utan många boende kör här. Boende borde inte ha nycklar till bommarna, utan HFAB skulle öppna när det verkligen behövs, för den kultur som råder måste ändras. 14.Båda grupperna: Rörig trafiksituation vid skolan på grund av att föräldrar lämnar av sina barn med bil när skolan börjar. Kvinnorna: En rejäl och tydlig vändplats för avlämning borde byggas. Dessutom en riktig GC-väg längs med gatan (se även nr.2) Männen: Trafikskylten som ska stoppa trafik nära skolan har en dålig placering som gör att man inte ser och förstår den. 15.Båda grupperna: Gatan är bättre och tryggare än den andra centrumgatan (nr 1) på grund av mer rörelse här. Det är tomt kvällstid, eftersom verksamheterna har stängt då. Men just denna centrumgata är inte otrygg. Däremot önskas verksamheter i lokalerna, vilket skulle alstra rörelse kvällstid (se nr 1). Kvinnorna: Det är bra att taken skjuter ut och ger skydd vid regn. Beläggningen är jobbig att cykla på. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Synpunkter på övriga delar av Vallås Finns det platser ni undviker dagtid? Var? Varför? Kvinnorna: Nej. Männen: Ja, området vid våtmarkerna (nr 20) på grund av lösspringande hundar. Finns det platser ni undviker kvällstid? Var? Varför? Båda grupperna: Området vid våtmarkerna (nr 20). Parken bakom centrum går man inte i utan hund efter kl. 21. Kvinnorna: Den norra gångtunneln under E6:an och området däromkring (nr 21). Gångtunneln under Växjövägen vid Hotell Laxen, man springer hellre över vägen än använder den tunneln kvällstid. Dessutom är gångvägen från busshållplatsen till tunneln smal och brant (nr 22). Parken väster om öppna förskolan ”Solrosen” är kuslig, den används inte heller dagtid, man skulle vilja röja här, då skulle det bli tryggt (nr 23). Annars är Vallås generellt en bra och trafiksäker stadsdel, man vågar röra sig på de flesta platserna. Männen: När belysning går sönder på Vallås tar det lång tid innan denna repareras. Då blir det mörkt och otryggt här för en tid tills belysningen är lagad. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Vad skulle behövas för att ni skulle vara ute mer på Vallås? Båda grupperna: Kvinnorna: Rusta upp lekplatsen bredvid öppna förskolan, ”Solrosen”, till en temalekplats! (nr 24). Det är den lekplatsen alla använder. Mycket bättre att satsa här än på lekplatser i östra delen av stadsdelen eller vid ekolekplatsen, dels bor det fler barn på väster och dels går många dit, som ska till öppna förskolan. Lägg gärna ned lekplatsen vid Tynavägen (nr 25) och satsa krutet på den vid Solrosen. Mer folk i omlopp skulle göra det roligare och tryggare att vistas ute, även kvällstid. Pizzeria i centrum skulle göra att man vistades här även kvällstid, gärna med uteservering. Pizzerior finns i stadsdelen men är felplacerade. Man skulle koncentrera aktiviteterna till centrum så att det blev ett rikt folkliv där. Männen: Göra slitna ytor mer attraktiva. Punktinsatser behövs, skapa attraktiva platser, exempelvis en fin plantering med fontän. Någon kul belysning som lockar ut folk på kvällstid. Idrottsplaner. Vad skulle krävas för att ni skulle välja cykel/ gång istället för bilen om ni ska till andra ställen i staden? Båda grupperna: Kvällstid cyklar man ändå inte. Men åtgärder för att förbättra dagtid kan göras. Kvinnorna: En bättre cykelväg från området vid Sannarpsbadet till centrum. Cykelvägen tar slut här, och vill man fortsätta på cykelvägar Teknik- och Fritid Halmstad kommun får man ta en rejäl omväg. Cykelvägar är ett måste när man cyklar med barnen. Till Eurostop fungerar det redan idag smidigt att cykla. Det skulle vara bra att permanenta den upptrampade stigen sydväst om strandvallen mot cykelbron över E6:an, där är öppnare och tryggare än vid GC-vägen förbi Hotell Laxen, dessutom är det närmre (nr 26). Männen: Vi kör mest bil idag, men egentligen finns det bra cykelvägar. Dock är det ett problem med cykelrum för de som bor i flerbostadshus, det behövs lättillgängliga cykelrum. Bristerna i underhållningen av cykelvägar vintertid gör det omöjligt att cykla även för dem som annars brukar göra det. Bättre belysning på den anslutande GC-vägen vid den norra tunneln under E6:an skulle göra att man vågar använda den åtminstone tidiga vinterkvällar. Denna tunnel ligger mycket närmare för vissa bostadsområden (nr 21). Om bussresan hade varit billigare hade man ställt bilen hemma ibland, när man ska ta sig till stan. Hur är belysningen i stadsdelen? Båda grupperna: Belysningen är bra och trygg i hela stadsdelen. Belysningen i gångtunnlarna är dock ett generellt problem, man tycks ha gett upp och lagar inte lamporna längre. Här måste man hitta en fungerande lösning. Kvinnorna: Att den kommunala belysningen släcks nattetid är mycket otryggt, särskilt om man måste ta sig in till stan vid denna tidpunkt, till exempel till sjukhuset med barnen. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Männen: När belysning går sönder tar det lång tid innan denna repareras, då blir det mörkt och otryggt där för en tid, tills belysningen är lagad. Övriga synpunkter: Båda grupperna: Nöjda med stadsdelen, särskilt de många och fina grönområdena är en stor kvalitet i stadsdelen. Området vid våtmarkerna hade dock behövt bättre gångvägar, det står ofta vatten på stigarna och det är svårt att gå där med barnvagn (nr 20). Kvinnorna: Fritidsgården borde ligga i Vallås centrum istället, då skulle man ha personal i centrum senare på kvällen och det skulle vara attraktivare för ungdomarna. Se även under nr 13. Generellt hade det behövts fler bilspärrar för att sakta ned mopeder, men man måste kunna komma förbi med cykelkärra. Männen: Korsningen med GC-vägar sydväst om Hotell Laxen är trafikfarlig, då sikten är dålig på grund av höga vallar och tunnel (nr 22). Strandvallen borde skyltas som huvudled, då blir det trafiksäkrare vid korsningen med Tynavägen och Nyvången (nr 27). Den hastighetsgränsen med 40 km/h på Kornhillsvägen och Standvallen är för låg. Många idrottsplaner och lekplatser i stadsdelen är mycket slitna och tråkiga och borde rustas upp för att de skulle bli attraktiva. Busskurerna på östra Vallås är mycket gamla och slitna och behöver bytas. 19 Sammanfattning Direkt kan vi konstatera att det är stora skillnader mellan diskussionerna bland kvinnorna respektive männen. Även om det också fanns vissa likheter. Störst var dock skillnaderna mellan de boendes synpunkter och tjänstemännens (en traditionell trygghetsvandring genomfördes i april 2010, för detaljer se kommunens protokoll). Kvinnornas diskussioner dominerades av upplevelsen av att folkliv i grannskapet är något positivt. Det som inger trygghet och lockar till utevistelse är att man inte är ensam i det offentliga rummet. Att synas och kunna göra sig hörd är viktigt för tryggheten. Stort fokus fanns på barnens trygghet och aktiviteter: tydliga gång- respektive cykelbanor för barnen att ta sig fram på, fina lekplatser i rätt lägen, fritidsgård i miljö som lockar ungdomar. Gångtunnlar är bra dagtid för barnen, men otäcka på natten, särskilt olämpliga är de om man måste passera dem för att komma till busshållplatsen. Männens diskussioner handlade till största delen om trafikfrågor för olika slags trafikanter. De menade att det är viktigt att bygga bort kollisionsrisker mellan cyklister/ mopedister, respektive bilister och oskyddade trafikanter. Bland männens synpunkter var också en förbättrad skötsel ett återkommande tema, framförallt vad det gällde skötseln av grönytor. Medan mer folkliv, uteserveringar 20 och fina lekplatser skulle locka kvinnor till mer utevistelse skulle idrottsplaner och fint utsmyckade samlingsplatser locka männen. Båda grupperna var rörande eniga om att de gröna och lummiga miljöerna på Vallås är en stor kvalitet. Även om de är otrygga där på kvällen, har parkmiljöerna så stora värden dagtid att de absolut måste få vara kvar och bevara sin karaktär. Då väljer man hellre andra vägar kvällstid. Skötseln av grönområdena borde förbättras till den nivå som gällt tidigare. Ödetomter borde få en funktion. Trafiksituationen vid skolan borde förbättras och bli tydligare. Tjänstemännens diskussioner dominerades av att höga buskar borde tas bort/ beskäras och belysningen förbättras. Detta var något som de boende inte alls höll med om. De tyckte att det var bra belysning överallt på Vallås, den åtgärd som behövdes var att snabbt laga den belysning som är trasig. Fotnoter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Dock 2007 Boverket 2009 (Andersson Ek) Dunker 2006 Boverket 2009 (Andersson Ek) Dock 2010 Dunker 2006 Dock 2010 Boverket 2009 (Andersson Ek) Dunker 2006 ”Slutsatsen torde vara att man idag i stor utsräckning bygger för (tjänste)männen medan kvinnornas perspektiv ofta glöms bort” Slutsatsen torde vara att man idag i stor utsträckning bygger för (tjänste)männen, medan kvinnornas perspektiv ofta glöms bort. Denna grupp borde få större gehör framöver, eftersom deras synpunkter tenderar att ligga långt från tjänstemännens. I synnerhet borde de kvinnor som bor och lever sina liv i stadsdelen få chans att ge sin syn på trygghetsfrågorna, eftersom det är de som oftast är otrygga. Trygghetsvandring med kvinnor boende på Vallås. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun INVENTERING AV PLATSEN Metod Platsen inventerades efter en checklista (se bilaga) som är utarbetad efter litteraturstudier i ämnet. I checklistan har vi dragit nytta av den forskning och erfarenhet som finns vad gäller både mäns och kvinnors trygghetsupplevelser. Sammanfattning av intrycket från platsen Stadsdelen är lätt att orientera sig i. Hela stadsdelen har en tydlighet vad det gäller uppdelning i privat, halvprivat och offentligt. Raka effektiva stråk leder till stadsdelens centrum, där service, skola och den sociala omsorg som vänder sig till allmänheten placerats. Eftersom servicen är koncentrerad till ett mindre område leder det till ett gott folkliv här på dagtid. Tyvärr stänger nästan all service redan under den tidiga kvällen, och då det saknas boende i stadsdelscentrumet blir det ödsligt och otryggt här på kvällstid. De stora parkområdena som bidrar till en härlig grön och avkopplande miljö dagtid, kan upplevas som otrygga miljöer på kvällen. Placeringen av busshållplatser och anslutningen dit från flertalet bostäder är ett generellt trygghetsproblem i stadsdelen, då många busshållplatser ligger i parkområden som är ödsliga kvälls- och nattetid. Vissa busshållplatser kräver också att man passerar genom en Teknik- och Fritid Halmstad kommun gångtunnel för att komma fram. Gångtunnlar upplevs ofta som otrygga, vissa tunnlar på Vallås är också mycket trånga och långa, vilket förstärker otryggheten. Busshållplatsernas olyckliga placering drabbar fler kvinnor än män, Hallandstrafiken uppskattar att 70% av bussresenärerna är kvinnor. Stadsdelen är väl avgränsad från resten av staden, då stora trafikleder skär av den, vilket både leder till en tydlighet och en isolering. Den aktiva transporten (cykel och gång för att ta sig från punkt A till B) fungerar väl inom stadsdelen, då det finns ett väl utbyggt nät av gång- och cykelbanor. Den aktiva transporten till andra delar av staden fungerar bra dagtid, men dåligt kvällstid, eftersom man måste passera system av gångtunnlar för att ta sig till och från stadsdelen. Tryggheten ur trafiksynpunkt är generellt sett god i stadsdelen, med separerade stråk för olika trafikslag. Men runt skolan blir trafiksituationen rörig vissa tider, på grund av den biltrafik som består av föräldrar som lämnar av sina barn. Promenadaktiviteten fungerar väl i stadsdelen, med fina promenadstråk både genom parkområden, som är trevligt dagtid och i närheten av bebyggelse, som är tryggare kvällstid. De stora park- och naturområdena som bjuder på skönhetsupplevelser är sammanhängande och kan nås från stadsdelens centrum. Det dagliga underhållet är generellt sett bra, det är väl- Ett tryggare och mer jämställt Vallås städat på de flesta platser, även om undantag finns (se kommentarer om specifika platser), däremot är mycket av utrustningen i den offentliga miljön gammal och sliten. Kommentarer av specifika platser Se karta för vilka platser kommentarerna gäller, stor bokstav anger platsen på kartan. Nummer och liten bokstav till exempel 3a anger problem enligt bilaga 2, ”checklista för inventering ur ett trygghetsperspektiv. Inventeringen är gjord juni 2010 och omfattar hela det område som i bilagan ringats in med rött. Men endast de platser som kan upplevas som otrygga har kommenterats. Det betyder att de platser som inte är kommenterade är bra ur trygghetssynpunkt. A. 3a Gångtunnel. Det är positivt att den är bred och ljus, medan avsaknaden av bebyggelse i närheten är negativt. 21 B. 3a Gångtunnel. 2a Klotter. 5a Svårorienterat. Denna gångtunnel är mycket smal, lång och otäck. Den är mörk och otäck att passera även dagtid. C. 5b Dålig överblick. GC-väg där man döljs bakom höga vallar. Man kan se att många föredrar att gå och cykla på den upptrampade stigen över den öppna gräsytan istället. D. 3d Otrygg busshållplats. Busshållplatsen i sig är trygg att vänta på, då många bilister ser den som väntar, men vägen därifrån är synnerligen otäck, eftersom den först utgörs av en smal och brant gångstig och sedan passerar gångtunnel B. Alternativet – att gå över en mycket trafikerad bilväg med snabb hastighet – är farligt ur trafiksynpunkt, men utnyttjas ändå av många, främst kvällstid. E. 3a Gångtunnel. Den här gångtunneln känns faktiskt trygg. Den är bred och kort. Mycket rörelse runt omkring (främst bilar), samt restaurangverksamhet med generösa 22 öppettider finns nära. F. 3a Gångtunnel. 2a Klotter. 7c Ödsliga platser. Lång och mörk tunnel, även dagtid. Den är relativt bred vilket är positivt. Otryggheten förstärks däremot av att de båda anslutande områdena är ödsliga. GC-vägen ligger en bit ifrån vägen och söder ut skärs kontakten av från bilvägen av vegetation och markmodelleringen. G. 3a Gångtunnel. 2a Klotter. Ganska kort, så den är inte så otrygg. Den dåliga uppsikten mot centrum och klottret försämrar den. för de barn som vid samma tidpunkt går och cyklar dit. Problemet förstärks av otillräcklig gångbana, se I. I. 4a Ojämn GC-väg. Mycket smal och ojämn gångväg. Inte bara svår att gå på för äldre, utan omöjlig att cykla på för alla. Bidrar ytterligare till skolbarnens otrygga trafiksituation (se H). Bilvägen intill är mycket H. 1c Motortrafik vid skolväg. Mycket biltrafik vid skolan vissa tider på grund av att föräldrar som lämnar av sina barn. Skapar problem för gående, i synnerhet trafikerad eftersom den inte bara leder till skolan, utan också till stadsdelscentrumets parkering och dess matvarubutik. J. 1a Mycket motortrafik. Eftersom det är GCväg borde biltrafiken vara betydligt glesare än den är. Otryggheten förstärks av att GCvägen utgör skolväg för många barn och att bostadsgårdarna ligger i direkt anslutning. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun K. 8a mindre uppskattade platser. Inhägnad men övergiven yta, asfalterad i nedre delen. Det syns att det tidigare har funnits en funktion på tomten, men att när denna togs bort fick området bara stå och förfalla. L. 3d Otrygg busshållplats. Ensligt läge då den endast omgärdas av grönytor. Läget i en dalgång gör att överblicken är mycket dålig (5b). Vägen till och från blir snabbt bra då den närmar sig bostäder, men att stå och vänta här kvällstid upplevs sannolikt otryggt. M. 3d Otrygg busshållplats. Något otrygg, eftersom den ligger i park, men mycket bättre än L, eftersom den ligger närmre bostäder. Läget på en höjd ger god överblick. N. 8b Eftersatt skötsel. 5b Dålig över blick. Liten park med igenväxt boule bana och liten lekplats. Så eftersatt skötsel att ytorna inte går att använda till sin avsedda funktion. Planket mellan gångvägen och lekplatsen är onödigt högt och slutet, Teknik- och Fritid Halmstad kommun vilket leder till att den visuella kontakten är obefintlig och därigenom blir platsen otrygg. O. 3a Gångtunnel. 3b Tät vegetation vid GC väg. Naturområde som är mycket trevligt på dagen och används för promenader. Naturområdet hänger ihop med det populära området vid dammarna och naturområdena norr om Sannarpskolan på andra sidan E6:an. Dessvärre går också en cykelväg in till stan genom området. Denna cykelväg blir otrygg kvällstid eftersom den inte bara passerar en gångtunnel utan också stora naturområden som är ödsliga vid denna tidpunkt på dygnet. Ett tryggare och mer jämställt Vallås P. 7b Ensartat tidsanvändningsmönster. Stadsdelens centrumgata. Trevlig och tilltalande utformning. Känns trygg och bra på dagen, då verksamheter och butiker ger platsen liv och rörelse. Dessvärre stänger det mesta kl. 18 och inget senare är kl. 19. Endast kiosken är öppen senare och där samlas stora ungdomsgäng, som kan upplevas skrämmande för förbipasserande. Nattetid är här helt tomt och ödsligt, jalusier för butiksfönster bidrar till platsens ödsliga och utsatta uttryck. Q. 5b Dålig överblick. 5c Otydligt vem platsen tillhör. 8b Eftersatt skötsel. Idrottsområde som antingen tillhör skolan eller parken, det är oklart vilket. Idrottsytorna är förfallna och funktionen är otydlig på vissa av ytorna. Visuella kopplingar saknas mellan de olika idrottsytorna på grund av att grönytorna däremellan eftersatta. De eftersatta grönytorna gör också att kontakten mellan idrottsområdet och skolan, respektive parken, är låg. 23 R. 3b Tät vegetation vid GC-väg. 5b Dålig överblick. Den stora centrala parken på Vallås. Otrygg kvällstid, men uppskattad en grön oas dagtid. Att flertalet av gräsytorna är oklippta försvårar användningen av området. Man kan inte flanera och framförallt kan man inte stanna till för exempelvis picknick. Därmed minskar aktiviteten i parken och otryggheten ökar. S. 2c Eftersatt renhållning. 8c Eftersatt skötsel. Ekolekplatsen - En otraditionell och stimulerande lekmiljö från början, som blivit eftersatt på grund av minskade resurser. Sandytorna är eftersatta och träsargerna är trasiga. Sand saknas i sandlådan. Lekplatsen fungerar inte tillfredsställande för småbarnslek och istället har tonåringarna tagit över lekplatsen. Den yviga växtligheten mot intilliggande GC-väg försämrar kontakten med vägen, vilket gör lekplatsen mer otrygg. 24 T. 5c Otydligt vem platsen tillhör. 7b Ensartat tidsanvändningsmönster. GCväg genom parken från bostäderna i nord väst. Särskilt i stråkets sydligaste del (K, L) är det väl långt till bebyggelse för trygghet kvällstid. Bussgatan går parallellt, vilket gör GC-vägen tryggare då bussen passerar vid tidpunkter då parken annars är tom. Men otydligheten vad som är buss gata respektive GC-ståk, skapar osäkerhet och trafikfara. De båda asfaltstråken är ungefär lika breda och markeringar och skyltning som skiljer dem åt saknas. U. 3d Otrygg busshållplats. Gångförbindelse till bostadsområdet i norr saknas. För att komma dit får man gå över gräsremsor och parkering. Detta är ett problem främst för dem som går dåligt, de som har barnvagn eller rullstol. Vid vått väder är gräsremsorna obekväma att korsa också för andra. V. 6a Låg täthet av korsningar för GC-trafik. GC-väg där parkeringar och garage skär av kontakten från bilvägen. Dessutom saknas förbindelser mellan bostäder och GC-vägar. X. 3a Gångtunnel. 3a Otrygg busshållplats. Gångtunneln har en bra utformning. Den är luftig och man ser igenom den. Busshållplatsen ligger något ensligt, de väntande har dålig sikt mot norr då marken ligger högre här. Det finns dock bostäder som har sikt mot busshållplatsen vilket förbättrar tryggheten. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Y. 3d Otrygg busshållplats. Egentligen ligger busshållplatsen nära bostäder, men parken har hög vegetation, som skymmer sikten mellan bostäderna och busshållplatsen. Z. 3b Tät vegetation vid GC-väg. Mycket vegetation utmed GC-vägen, men den till hör i huvudsak privata villaägare, endast vid lekplatsen har kommunen buskage nära GC-vägen. Husen saknar också fönster mot det här hållet, vilket är synd ur trygghets synpunkt. Å. 3d Otrygg busshållplats. Busshållplatsen ligger i parken, men det finns bostäder på båda hållen. Vegetation skymmer dock delvis dessa. Busskuren är gammal och sliten och det går inte längre att se genom den, vilket gör att de som väntar på bussen inte syns från villorna. Ä. 3a Gångtunnel. Att bostäder i nordost har sikt in mot tunneln gör den tryggare. Trappan direkt sydost om tunneln försämrar dock överblicken ditåt och ökar otryggheten. Ö. 3a Gångtunnel och anslutande dold lekplats. Den täta vegetationen öster om tunneln, som skär av den visuella kontakten mellan lekplatsen och GC-vägen samt parkeringen och GC-vägen, ökar otryggheten även i tunneln. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 25 BELYSNINGSINVENTERING Tidigare trygghetsvandringar har anmärkt på otillräcklig belysning på en del platser. Även i projektet ”4T-stråk” anmärktes på belysningen på vissa ställen. Boende i området angav däremot i vår studie att belysningen var tillräcklig i stadsdelen, och att problem endast uppstod när belysningen var trasig, eftersom det tog mycket lång tid innan den lagades. Utan att Vallåsborna tillfrågades om vad det tyckte om att belysningen var släckt mellan vissa klockslag nattetid, klagade de boende över detta. Inventeringen är utförd en sen kväll i augusti 2010. En mycket stor andel av belysningen var vid inventeringstillfället trasig och lyste därför inte. På en del sträckor handlade det om att inte någon enda lampa lyste, på andra att de allra flesta var utslagna och ibland att bara enstaka var sönder. Vissa sträckor som blivit mycket mörka var dessutom sådana stråk som många måste gå sent på kvällen och natten som exempelvis från busshållplatsen till bostaden. Sträckor där befintlig belysning inte är tillräcklig: A. Befintlig belysning finns, men är inte tillräcklig ur trygghetssynpunkt. I synnerhet inte om man vill att centrum ska befolkas även kvällstid. B. Belysning på cykelvägen saknas. Eftersom denna ligger lägre än bilvägen och det dessutom finns träd emellan är bilvägens belysning inte tillräcklig på cykelvägen. C. Det är långt mellan belysningsstolparna här, så vägen blir tillfälligt mörkare. Om man vill att det ska vara upplyst i det här området behöver belysningen kompletteras med enstaka stolpar. ”Åtgärden som behövs framförallt är att laga trasig belysning, inte att komplettera med ytterligare!” Endast de platser som inte har tillfredställande belysning har markerats på karta. Ställen där man behöver komplettera belysningen är markerade med bokstäver. 26 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 27 TIDIGARE STUDIER OCH ÅTGÄRDER Brottssituationen Undersökningar Vallås är inte mer utsatt för brott än andra bostadsstadsdelar, det går i vågor och påverkas t.ex. av hur stora ungdomskullarna är precis som på andra ställen. Främst handlar brotten i stadsdelen om stölder och skadegörelse. Det finns många parkeringar, som saknar socialkontroll, exempelvis genom insyn från bostäder och vid sådana förutsättningar förekommer det alltid fler bilinbrott. Denna typ av utsatta parkeringar förekommer framförallt vid flerbostadshusen. I gångtunnlar inträffar vanligtvis ytterst få brott, även om många kvinnor känner sig otrygga i sådana miljöer. Dock är gångtunneln under Växjövägen vid Hotell Laxen ett undantag där det faktiskt har hänt en del genom åren. Precis som i övriga delar av staden är skolan och förskolorna de mest utsatta platserna för skadegörelse t.ex. att ungdomarna eldar i mindre omfattning. HFAB har ordnat två framtidskonferenser på Vallås. Den senaste var på hösten 2008. Deltagarna bestod både av boende i HFAB:s bostäder på Vallås, tjänstemän och folk som arbetar på Vallås. Det var s.k. open-spacekonferenser där deltagarna fick svara på frågan ”Hur ska Vallås bli en attraktivare stadsdel att bo i?”. Svaret blev: ett levande centrum även kvällstid med fler nöjen, fler aktivitetsplatser för ungdomar och barn, bra mötesplatser för alla men särskilt för ungdomar, förbättrad trafiksituation, informationsblad, nattvandrare, upprustning vid våtmarksområdet och ekolekplatsen, byggande av en fotbollsplan och andra idrottsplaner nära skolan. Som en följd av konferensen bildades tre grupper som behandlade de olika områdena man ville förbättra; levande centrum, ungdomarnas Vallås och trafiksituationen. Grupperna arbetade sedermera vidare i Aktivitetsföreningens regi. I aktivitetsföreningen har man utvecklat och specificerat idéerna samt bjudit in tjänstemän från kommunen och politiker för att berätta om sina idéer och önskemål. HFAB har deltagit aktivt i föreningen. Många av aktivitetsföreningens idéer går ut på att skapa mer aktiviteter i stadsdelen genom olika idrottsplaner och att koncentrera mötesplatserna så att de som finns fungerar. Kommunens och HFAB:s kostnader för skadegörelse har de senaste åren minskat på Vallås generellt, med undantag av skolbränderna som medfört stora kostnader. I slutet av 90-talet var det stora problem med skadegörelse i stadsdelen, men numera har det lugnat sig. HFAB menar att uppfattningen om stadsdelen bland Vallåsborna är mycket positivare än ryktet om Vallås bland kommunens övriga invånare och att det numera inte finns fog för ett negativt rykte om Vallås. 28 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Just nu har HFAB ett pågående projekt där de knackar dörr hos sina boende på Vallås och ställer frågor som rör trivsel och trygghet. Trygghetsvandring genomförs med jämna mellanrum, den senast i april 2010. Främst var det tjänstemän som arbetar med området som bjöds in, även några tonåringar som bor på Vallås var med. Se vad som kom fram vid denna vandring i avsnittet ”Vallåsbornas trygghetsupplevelser”. Åtgärder Kommunens riskhanteringsgrupps uppgift är att skydda kommunens och HFAB:s egendom från skadegörelse. På Vallås har kommunen och HFAB många fastigheter, därför har gruppen arbetat mycket med åtgärder i området. Åtgärderna har handlat om att skapa insyn och överblick för förbipasserande t.ex. genom beskärning av höga buskage och förbättrad belysning, ta bort klotter omgående, ha säkerhetsombud i området som rapporterar in skadegörelse, förbättra nyckelrutiner för kommunala byggnader och att stötta nattvandrarna. Övervakningskameror har satts upp på skolan. Aktiviteter för ungdomar har anordnats där HFAB har gått in och stöttat ekonomiskt bl.a. driver KRIS en del ungdomsverksamheter med stor framgång. Teknik- och Fritid Halmstad kommun HFAB har också arbetat med förbättrad belysning generellt, beskärning och borttagning av buskage i lägen där de skapat otrygghet. Dessutom har företaget som ambition att sköta och städa området väl för att skapa trygghet. 2005 togs det fram ett idéförslag ”4T-ståk” för förbättrad Trygghet, Tillgänglighet, Trivsel och Trafiksäkehet. Förslaget gällde två stråk, från centrum till tätortens ytterområden bl.a. stråket mellan centrum och Vallås. Trygghetsaspekten på avsnittet av cykelvägen från E6:an till Vallås centrum omfattas av både 4T-stråk och denna rapport. I 4T-stråk var det främst belysningen för gång- och cykeltrafikanterna som kritiseras och föreslås åtgärdas på denna delsträcka. I 4T-stråk föreslås också åtgärder för slänterna och GC-tunnel sydväst om Hotell Laxen. Förslaget handlar om avflackning av slänter, nyanläggning av gräsyta samt upprustning av GC-tunnel genom klottersanerbar kakel samt ny belysningslösning. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 29 ANALYS En sammanfattning En sammanfattning av kunskapsinhämtningen från forskningen, Vallåsbornas trygghetsupplevelser, inventeringen av platsen samt tidigare studier och åtgärder. Kunskapssammanfattningen är en sammanfattning av diverse forskningsrapporter, litteratur och seminarier i ämnet, se vilka i källförteckningen. Vallåsbornas synpunkter har kommit fram vid trygghetsvandringar med efterföljande möten. För att genusskillnaderna skulle framgå tydligt användes en typ av trygghetsvandring, som tar hänsyn till feministisk och intersektionell maktanalys. Endast boende i området deltar, och vandringarna sker med skilda grupper för kvinnor och män. Inventeringen av platsen skedde efter en checklista som baserades på forskningen i ämnet. En inventering gjordes i dagsljus och en sent på kvällen i mörker. Kommunens, polisens och den stora fastighetsägaren HFAB:s tidigare studier och åtgärder i området har införlivats genom möten, samt inläsning av dokument och protokoll. Här ser ni en sammanställning i tabellform av de nämnda avsnitten, som syftat till att skaffa kunskap om såväl kunskapsområdet som stadsdelen. Det finns ett samband mellan hög nivå av fysisk aktivitet, mycket utevistelse i närmiljön vid bostaden och en god social sammanhållning i ett område. Aktivitet med många människor i rörelse ger trygghet. Att känna sig trygg och må bra handlar om att ha kontroll över sin vardag. En av de viktigaste faktorerna i vårt hälsotillstånd är att vi känner oss trygga. Att känna sig trygg är helt avgörande för regelbunden motion utomhus, rekreation i närmiljön och annan utevistelse särskilt för kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade. 30 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun Rädsla för våldsbrott Otrygghet Trafiksituationer Enligt forskningen ger detta en tryggare miljö: + Minskad motortrafik + Trygg skolväg Dessa aspekter är mycket viktiga för barnens utevistelse. + Olika trafikslag i parallella stråk Närvaron av andra ger då trygghet, men de olika trafikslagens tempon blir inte en konflikt. + Fler människor i rörelse I Vallås råder denna situation enligt Vallåsborna själva (synpunkter vid trygghetsvandringar), inventering av platsen enligt checklista och studier som gjorts tidigare: • Trafiksituationen är rörig vid skolan de tider denna börjar och många föräldrar lämnar sina barn med bil. • Små och ojämna gångbanor utmed bilvägen till skolan förvärrar situationen. • Mycket biltrafik på cykelvägarna vid Strandvallen, Nyvången och Tynavägen gör lek på bostadsgårdarna otrygg och en skolväg som borde varit bilfri trafikerad. • • Gång och cykel är i mycket stor utsträckning separerade från biltrafiken i staden. Det finns önskemål om att separera gångtrafik från cykeltrafik t.ex. genom en målad linje mitt i befintliga gång- och cykelvägar. • Stadsdelscentrumet blir ödsligt på kvällen . Servicen stänger redan under tidig kväll och bostäder saknas i området. Vallåsborna önskar sig ett levande centrum. Aktivitetsföreningen önskar några få mötesplatser i stadsdelen som fungerar. Den centrala parken blir ödslig sen kväll och natt. Men gång- och cykelvägen utmed bussgatan används flitigt så länge matvarubutiken är öppen. Stadsdelen är funktionsseparerad med mest bostäder på de flesta områden och service samt verksamheter på några andra. Detta gör i synnerhet service- och verksamhetsområdena tomma på kvällen och natten. Servicen som finns i centrum stänger under den tidiga kvällen och området blir ödsligt. Genom folkliv, möten och aktivitet skapas trygghet. • • • + Närvaro hela dygnet • Därför är blandning av bostäder, arbetsplatser, service och kultur bra. Miljöns utformning: Trygghetsfrämjande är tydlighet, uppsikt, skönhet och god skötsel. Trånga passager är däremot negativt för tryggheten. Teknik- och Fritid Halmstad kommun • • • • • Många gång- och cykeltunnlar där stadsdelen gränsar mot resten av staden och några tunnlar inom Vallås. Särskilt tunneln väster om Hotell Laxen är smal och obehaglig. Mycket otrygg placering av den norra gång- och cykeltunneln under E6:an eftersom denna omgärdas av naturområden. Tjänstemän har anmärkt på för lite belysning, men vallåsborna tycker att belysningen är bra i stadsdelen om den lagas när den gått sönder. Mycket belysning var trasig vid inventeringen. Ett tryggare och mer jämställt Vallås 31 Enligt forskningen främjar detta aktiviteten: Promenader Aktivitet i parker och Vallås centrum Aktivitet Aktiv transport • 32 • • • Hög täthet av korsningar Bra kollektivtrafik Trygg miljö Attraktiv utformning Negativt är däremot: • Trånga passager • Miljö utformad för bilister • • • • • • • • • • • Mycket & nära service Sammanhängande gångvägar & trottoarer Tryggt kvällstid Många bänkar till äldre Trevligt och växtlighet Attraktiv utformning Slingrande gångstråk Lugna platser Hög trygghet God skötsel Service med generösa öppettider I Vallås råder denna situation enligt Vallåsborna själva (synpunkter vid trygghetsvandringar), inventering av platsen enligt checklista och studier som gjorts tidigare: • Vallås har ett avstånd till Halmstad centrum som gör att många tycker att cykeln är ett attraktivt alternativ (max 5 km). • För att cykla från Vallås till andra stadsdelar måste man cykla genom flera gångoch cykeltunnlar. • De flesta busshållplatser är placerade i parkområden och några upplevs otrygga på kvällen, andra hållplatser har otrygga anslutningsvägar genom tunnlar. • Det finns önskemål om att göra tydliga och genare gång- och cykelstråk över parkeringen vid matvarubutiken. Trafiksituationen upplevs som rörig där. • En tydlig cykelväg mellan Sannarp och centrum önskas för att hela cykelvägen från Vallås till centrum ska fungera. • Särskilt cykelvägen väster om Hotell Laxen behöver åtgärdas eller ersättas. • Det finns många trevliga promenadområden i park- och naturmiljöer, vilket Vallåsborna uppskattar och vill värna om. • Den stora centrala parken kan nås från centrum och hänger samman med andra park- och naturområden, vilket ger goda förutsättningar för långpromenader. • Kvällstid finns det många gång- och cykelvägar att promenera på som går nära bostäder och är bra upplysta. • • • • • • Vallåsborna önskar sig ett levande centrum med kvällsöppen verksamhet, gärna uteserveringar. Fler aktivitetsplatser för barn och ungdomar önskas, bland annat idrottsplaner nära skolan. Aktiviteten i den centrala parken begränsas av att nästan alla gräsytor är oklippta, till exempel försvåras picknick, bollspel och fritt strövande. Vallåsborna önskar förbättrad grönyteskötsel av den centrala parken. En stor lekplats önskas i parken vid öppna förskolan. Detta är den bästa lokaliseringen av en stor stadsdelslekplats, enligt Vallåsborna. Vallåsborna värdesätter i hög grad de gröna miljöerna med den centrala parken och våtmarksområdena. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun Strategier Strategier för trygghet Aktivitet med många människor i rörelse ger trygghet bland annat genom social kontroll. För att åstadkomma detta även de tider på dygnet då otryggheten är som störst, det vill säga sen kväll/natt, kan man genom den fysiska miljöns utformning, till exempel belysningen försöka samla de människor som rör sig ute till vissa stråk. Vart behöver man gå sent på kvällen/natten? Till och från kommunikationer, såsom busshållplatser och parkeringar. Särskilt busshållplatserna bör tryggas eftersom dessa till största del används av kvinnor, som i regel upplever den offentliga miljön som otryggare än vad männen gör. Den andra viktiga målpunkten är bostäder och i viss mån kvällsöppna verksamheter och service. Det innebär på Vallås att man måste se över framförallt busshållplatsernas placering och vägarna till dessa. Bostadsområdena är i regel trygga eftersom de är befolkade de sena, mörka och otrygga timmarna på dygnet. Finns det ställen dit man inte behöver gå sent på kvällen/natten? Inne i parker/ naturområden och rena verksamhetsområden (arbetsplatser), som inte har verksamhet vid dessa tidpunkter, behöver man inte gå – såvida inte en kommunikation mellan två målpunkter passerar där igenom. Delar av den centrala parken och våtmarksområdet behöver således inte besökas nattetid. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Det finns platser som har stora värden dagtid, men är otrygga nattetid. Exempelvis har de gröna rummen där man är innesluten av vegetation stora hälsofrämjande effekter. Allt kan inte vara lätt att överblicka, det måste också finnas spännande miljöer att upptäcka och lugna rum att koppla av i, annars riskerar man istället att missgynna hälsan. Parkerna är en del människors enda naturupplevelser, därför behövs helt gröna miljöer i alla stadsdelar. Att kunna upptäcka efter hand är en del av parkgestaltningens bärande idé och ett berikande inslag i staden, eftersom det utgör en kontrast till den byggda miljön. ”Även om många kände sig otrygga där på kvällstid ansågs grönområdena ha så stora värden på dagen att Vallåsborna ville att de skulle behålla sin karaktär” Att de stora parkerna och naturområdena uppskattas av Vallåsborna framgick mycket tydligt både i mans- och kvinnogruppen vid trygghetsvandringarna. Även om många kände sig otrygga där på kvällstid ansågs grönområdena ha så stora värden på dagen att Vallåsborna ville att de skulle behålla sin karaktär. Att bebygga delar av dem så att närvaron och därmed tryggheten skulle öka var de helt emot. Likaså ansågs att stora värden dagtid skulle förloras genom att göra Ett tryggare och mer jämställt Vallås parkerna överblickbara genom att ta bort stora mängder av vegetation. Man vill ha sitt gröna lummiga Vallås kvar. Däremot önskades en bättre skötsel, åtminstone till den nivå som funnits tidigare år. Vad kan man då göra för att platser som exempelvis parker inte ska vara otrygga kvällstid? • En strategi är att tydligt visa att här ska man inte vara när det är mörkt. Man kan göra detta genom att helt hägna in och låsa sådana områden, alternativt sända tydlig signaler genom att inte ha belysning sent på kvällen och natten. Det kan finnas de som ändå väljer att gå in där, men kan man lägga över det ansvaret på invånarna själva? Det kan också anses att det är mer reko att tydliggöra valet för den enskilde genom att släcka ner belysningen på sådana ställen än att med belysning locka in dem på ödsliga platser. • En annan strategi är att göra den fysiska miljön så trygg som möjligt överallt med fysiska åtgärder till exempel genom belysning och översiktlighet. Problemet är att fysisk utformning inte når ända fram, en ödslig plats upplevs likväl som otrygg. Risken med denna strategi är också att mycket stora värden gå förlorade framförallt för dem som utnyttjar parkerna dagtid. 33 • En tredje strategi är att försöka skapa närvaro dygnet runt, för att trygga platsen. Men går det att göra det överallt, när de flest ligger hemma och sover? Byggnader för bostäder och verksamhet nattetid skapar närvaro utan att människorna är ute i det offentliga rummet och skänker en viss trygghet, men byggnader överallt förstör också den hälsofrämjande gröna miljön. Det finns ingen av de tre nämnda strategierna som fungerar överallt. Alla strategierna behövs, men på olika ställen och ibland i kombinationer. På Vallås som är en boendestadsdel finns endast ett fåtal personer som är ute kvällstid. Därför måste man samla dessa få på samma stråk om deras närvaro ska ge någon effekt för tryggheten. Se plan för vilka stråk man lämpligen ska satsa på och därför utforma så tryggt som möjligt, samt vilka områden man skulle kunna släcka ner för att inte locka in invånarna dit. De stråk man utformar tryggt måste man sedan också vårda, genom att snabbt laga trasig belysning, ta bort klotter och sköta grönytorna, eftersom vanskötsel skapar otrygghet. Strategier för ökad aktivitet Aktiv transport är viktig för hälsan. Satsningar på cykel och gång bidrar till jämställdhet, eftersom kvinnor promenerar, cyklar och använder kollektivtrafiken mer än män. Att göra miljöer säkrare för cyklister är sannolikt en av de viktigaste åtgärderna för att få fler att anamma ett aktivt liv. På Vallås är det 34 särskilt punktinsatser för en tryggare miljö vid ”portarna” till stadsdelen som skulle främja den aktiva transporten. Vallås ligger nämligen inom bekvämt cykelavstånd till såväl centrum som handelsområdena vid Stenalyckan. Även att trygga vissa stråk som nämns ovan skulle gynna den aktiva transporten kvällstid. Promenadvänligheten är redan god, här gäller det mest att värna och sköta de stora och uppskattade park- och naturområdena. Önskan om ett levande stadsdelscentrum har förts fram av Vallåsborna i olika sammanhang, till exempel i aktivitetsföreningen, vid HFAB:s framtidskonferens och vid detta projekts trygghetsvandringar. Centrum är också en lämplig plats att samla kvällsaktiviteterna i stadsdelen, kommunen och fastighetsägaren HFAB bör därför verka för kvällsöppna aktiviteter och näringsidkare här. Bostäder skulle ge närvaro i området och därför skapa trygghet. Man borde därför undersöka möjligheten att bygga bostäder i centrum, till exempel genom fler våningar och/eller på outnyttjade ytor. Om någon lokal på själva torggatan byggdes om till bostad i markplanet (många lokaler står tomma) skulle det ge en god effekt för tryggheten. Dessutom skulle belysningen behöva ses över i Vallåscentrum. särskilt bland männen, som också menar att just deras stadsdel är dåligt försedd med detta. En strategisk placering av bollplaner skulle kunna vara i centrumparken, direkt bakom skolan. Då skulle även skolan kunna utnyttja dessa. Idag finns på platsen en del mycket slitna aktivitetsytor, med delvis oklar funktion. En effekt av en satsning på fritidsaktiviteter här skulle också bli att den cykelväg, som här löper parallellt med bussgatan skulle kännas tryggare. Men i så fall måste man också öppna upp grönskan i det här partiet. En nyare, stor lekplats och en allmän upprustning av parken vid öppna förskolan, ”Solrosen”, önskas av Vallåsborna, särskilt av kvinnorna. Detta är också en strategisk placering för en temalekplats, eftersom den lilla parken besöks av barn från hela Vallås. Det är den kommunala öppna förskolan som lockar till sig målgruppen hit från ett större geografiskt område, eftersom det bara finns ett fåtal öppna förskolor i kommunen. Därför är detta den placering som skulle gagna barn från hela Vallås bättre än något annat läge i stadsdelen. Aktiviteten i offentlig parkmiljö skulle därmed öka, eftersom fler skulle dröja sig kvar i parken innan man skingras. Åtgärder för att skapa mer aktivitet i parkerna kan vara att anlägga aktivitetsytor, såsom spontanidrottsplatser och bollplaner. Det finns önskemål om detta bland Vallåsborna, Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 35 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Åtgärder för ökad trygghet Att känna sig trygg och må bra handlar om att ha kontroll över sin vardag. En av de viktigaste faktorerna i vårt hälsotillstånd är att vi känner oss trygga. Fler kvinnor än män är otrygga, därför är trygghetsfrågan också en genusfråga. 1. Åtgärder för trygghet kvällstid 1A) 1B) 36 Laga trasig belysning direkt. (Hela Vallås) Syfte: Det blir mörkt när belysning är i sönder, dessutom bidrar dålig skötsel till otrygghet. Problem: Trasig belysning lagas idag direkt efter att felanmälan kommit in. Ändå upplever Vallåsborna att det tar lång tid innan belysningen lagas. Problemet måste således vara att det tar lång tid innan felanmälan kommer in. Åtgärd: Informera årligen invånarna om att det är viktigt att de felanmäler, när de ser belysning som inte fungerar, samt ge kontaktuppgifter. Satsa på vissa trygga stråk. (Hela Vallås) Se kartan ”Strategier för trygghet på Vallås” Syfte: De få som är ute på Vallås behöver samlas i vissa stråk kvällstid, eftersom mänsklig närvaro skapar trygghet. Problem: Endast ett fåtal är ute sent på kvällen och natten i bostadsområdet. Ödsliga områden känns otrygga, vilket skapar en negativ spiral. Det är fel att locka in invånarna i otrygga ödsliga områden med belysning, bättre då att vägleda dem genom att tydligt signalera var de bör röra sig. Åtgärd: Vissa områdena släcks ner, medan andra belyses väl. Se kartan ”Strategier för trygghet på Vallås”. Det är framförallt park- och naturområden som släcks ner respektive förblir mörka, eftersom de ändå kommer att vara ödsliga och otrygga. Stråk som bör vara trygga är de som Vallåsborna tvingas använda, framförallt mellan kommunikationer (t.ex. busshållplatser), målpunkter (t.ex. Halmstad centrum) och bostaden. Med belysning kan man påverka rörelsemönstret i staden kvälls- och nattetid, man kan t.ex. belysa en alternativ väg och låta de andra vara mörkare på såvis kan man samla folket som är ute och rör sig vilket i sig är trygghetsskapande. Ett tryggare och mer jämställt Vallås 1C) Sätt upp belysning på denna sträcka. Syfte: Sträckan är idag mycket mörk, eftersom belysning på cykelvägen saknas här. Sträckan är lämplig att använda om man ska från Halmstad eller Vallås centrum mot bostäder på östra Vallås. Att den löper utmed en trafikerad bilväg gör att den känns trygg kvällstid. Problem: Eftersom cykelvägen saknar belysning och den ligger lägre än den belysta bilvägen, och dessutom avskiljs från denna av träd, blir sträckan mörk. Åtgärd: Sätt upp belysningsstolpar utmed sträckan. 2. Gör busshållplatserna samt vägarna dit trygga dygnet runt. 2A) Breddning av gång- och cykeltunnel. Syfte: Denna tunnel upplevs som otrygg av många. Det händer mycket sällan brott i cykeltunnlar även om de känns otrygga, denna tunnel är dock ett undantag. Eftersom många tvingas passera den till och från busshållplatsen som ligger på andra sidan Växjövägen i förhållande till bostäderna på Vallås, är det extra angeläget att den åtgärdas. Problem: Tunneln känns otrygg framförallt därför att den är smal och lång. Belysningen är tillfredsställande, Teknik- och Fritid Halmstad kommun men genom att den är så smal och lång blir den mörk på dagen. Åtgärd: Breddning av tunneln. Att endast kakla den och sätta ny belysning vore meningslöst. I samband med breddningen bör den däremot ges en trygg utformning, kaklas och belysas. Åtgärden bör kombineras med 2B. en kollisionsrisk. Åtgärd: Avflackning av slänter, samt nyanläggning av gräsyta. Innan åtgärden vidtas måste man tillfråga länsstyrelsen om tillstånd till detta, eftersom det är en geologisk slänt. Se även rapporten ”4T-stråk”. 2C) Gång- och cykeltunneln vid Halmstad Arena upplevs så trygg som det är möjligt tackvare sin utformning. 2B) Avflackning av slänt. Syfte: Att skapa bättre sikt från cykelvägen, för att fotgängare och cyklister ska få bättre överblick och därmed kan känna sig tryggare. Men också för att cyklister och mopedister ska ha bättre sikt när de närmar sig korsningen. Problem: Cykelvägen går mellan vallar och man känner sig mycket inklämd och otrygg när man går där. Inte förrän cyklisterna är ända framme i korsningen ser de om någon kommer på korsande cykelbana, vilket skapar Teknik- och Fritid Halmstad kommun Breddning av gångväg från busshållplats. Syfte: Att gångvägen mellan busshållplatsen och cykelvägen ska bli bekväm och bra att gå på. Problem: Gångvägen mellan cykelvägen och busshållplatsen är idag i mycket dåligt skick. Den är smal, brant och knölig. Därför är den svår att gå på, framförallt för personer med rörelsesvårigheter. Åtgärd: Partiet modelleras om och en ny bredare gångväg anläggs. Man bör sträva efter att få gångbanan tillgänglighetsanpassad, så långt det är möjligt. Det finns ett samband mellan bostadsområdets utformning och oron för att utsättas för brott. Miljöer där man ofrivilligt hamnar ensam t.ex. gångtunnlar är otrygga. Busshållplatsers olyckliga placering drabbar fler kvinnor än män, Hallandstrafiken uppskattar att 70% av bussresenärer är kvinnor. Ett tryggare och mer jämställt Vallås 2D) Bebygg tomten med bostäder. Syfte: Att skapa mänsklig närvaro vid busshållplatsen som ligger ödsligt, samt att göra en tomt som är övergiven och ful mer tilltalande. Problem: Dels är det problematiskt att busshållplatsen ligger ödsligt, eftersom det kan upplevas mycket otryggt att stå och vänta här sent på kvällen och natten. Dels bidrar tomtens nuvarande skick, med övergivna och slitna asfaltsytor, meningslösa staket och ogräs, till en förfulning av miljön och gör den till en otrygg plats. Åtgärd: När förskolan har flyttat är det bra om det byggs bostäder på tomten. Bostäder vore mycket bättre ur trygghetssynpunkt än någon ny verksamhet, eftersom området behöver befolkas nattetid för att det ska bli tryggare. Samordning måste ske mellan olika fastighetsägare. 2E) Bygg gångväg som förbinder busshållplatsen med bostadsområdet norr om denna. Syfte: Att göra busshållplatsen mer tillgänglig för bostadsområdet från norr. Problem: Gångförbindelse från bostadsområdet i norr saknas. För att komma till detta måste man gå över parkering och gräsremsor, det är ett problem framförallt för dem som har svårt att gå, samt i våt väderlek för alla. 37 38 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun Åtgärd: Ta bort en parkeringsficka och markera en gångväg. Asfaltera en gångväg tvärs över gräsremsan. Eftersom delar av föreslagen åtgärd ligger på bostadsrättsföreningens mark måste åtgärden ske i samarbete med denna. 2F) 2G) Röjning av vegetation. Syfte: Göra busshållplatsen tryggare genom att skapa fri sikt till denna från bostäderna. Problem: Busshållplatsen ligger egentligen nära bostäderna, men vegetationen i parken gör att det saknas visuell kontakt mellan bostäderna och hållplatsen. Åtgärd: Ta bort den vegetation som skymmer sikten mellan bostäderna och busshållplatsen. Byte av busskurerna på östra Vallås. (Hela östra Vallås) Syfte: En trevligare och fräschare miljö upplevs som tryggare. Problem: Busskurerna på östra Vallås är mycket gamla och slitna, detta bidrar till en otrygg känsla. Det inte längre möjligt att se ut ur dem på grund av ålder och slitage, därför skärs på flera ställen den visuella kontakten av mellan den som väntar på bussen och bostäderna. Åtgärd: Byt ut busskurerna till nya och fräscha. Teknik- och Fritid Halmstad kommun 3. Minska motortrafiken för att öka trafiksäkerheten för barnen. Åtgärd: En vändplats byggs där barnen kan släppas av. Vändplatsen kan med fördel ligga en bit ifrån skolan lite längre söderut på gatan. Minst en bra och bred cykelbana byggs längs med bilvägen. Den ska både fungera som trygg skolväg och vara en bra förbindelse till matvarubutiken. Samordning måste ske med olika fastighetsägare. (Koppla ihop GCvägen med åtgärd 4C.) Man har prövat att iordningställa avlämningsplatser där föräldrarna kan släppa sina barn varifrån de kan promenera till skolan i en trygg miljö på egen hand med goda resultat. Barn som promenerar och cyklar till och från skolan är mer fysiskt aktiva hela dagen. 3A) Bygg en avlämningsplats för föräldrar som skjutsar sina barn med bil. Bygg längs med bilvägen en bättre gång- och cykelväg, som också kan användas som säker skolväg. Syfte: Göra skolvägen trafiksäker för skolbarnen. Göra gångvägen trafiksäkrare för dem som kommer till centrum och skolan från sydväst. Problem: Det är mycket biltrafik vid skolan vissa tider då föräldrarna lämnar sina barn med bil. Eftersom en tydlighet saknas i trafiksituationen kör många föräldrar ända fram till skolgården varpå en farlig situation skapas både för de barn som släpps av från bilarna och för de barn som kommer gående vid skolgårdens entré. Eftersom gångvägarna utmed denna bilväg är mycket smala och ojämna är de i det närmast omöjliga att cykla och gå på. Ett tryggare och mer jämställt Vallås 3B) Cykelstråken ”bilfria” mellan Strandvallen och Nyvången, samt mellan Nyvången och Tynavägen. Syfte: Att minska biltrafiken på cykelvägen radikalt, så att barn åter kan leka tryggt på intilliggande bostadsgårdar. Problem: Idag kör det väldigt mycket bilar på cykelvägen, vilket gör att föräldrarna inte vågar låta sina barn leka på bostadsgårdarna utan tillsyn. Trafikbommarna står ofta öppna, med genomfartstrafik som följd. Men också många boende missbrukar rätten att köra in på bostadsgårdarna, eftersom Motortrafik skapar särskilt mycket otrygghet för föräldrar som är oroliga för sina barns trygg- och säkerhet. Barnens lekrevir, tid de vitas utomhus och valmöjligheter begränsas kraftigt av motortrafiken. 39 det uppstått en sådan kultur i området. Problemet har funnits i flera år och det har framkommit klagomål från boende i flera forum. Åtgärd: Ytterligare trafikbommar sätts upp vid varje gård, dels för att signalera till barnen att de inte ska springa ut på cykelvägen, dels för att göra det obekvämare för hyresgästerna att köra in på gården. Befintliga trafikbommar ersätts av nya trafikbommar med ett elektroniskt system, där fastighetsägarna ansvarar för att programmera de tider boende har rätt att köra in på gården. Boende måste begära och uppge skäl till varför de behöver köra in på gården. Samarbete mellan fastighetsägarna måste ske, både vid driften och vid anläggandet. 3C) Separera gångtrafik från cykeltrafik, samt sänka hastigheten för busstrafik. Syfte: Tydliggöra vad som är gångoch cykelväg, respektive bussgata, eftersom det idag är svårt att uppfatta. Sänka hastigheten på bussarna i parken, eftersom många upplever att de kör fort här. Problem: Eftersom bussgatan och GC-vägen är lika breda, är det svårt att uppfatta vad som är vad. Därför är det lätt hänt att folk går och cyklar på bussgatan. Tempot på cyklister och bussar står i konflikt med dem som flanerar i parken. Åtgärd: Måla en avskiljande linje mitt i GC-vägen för att separera fotgängare från cyklister, samt måla symboler som tydliggör. Bygg farthinder på bussgatan för att sänka bussarnas hastighet. Åtgärder för ökad aktivitet Det finns ett samband mellan hög nivå av fysisk aktivitet, mycket utevistelse i närmiljön vid bostaden och en god social sammanhållning i ett område. Aktivitet med många människor i rörelse ger trygghet. 4. Aktiv transport Idag är det mycket motortrafik på cykelvägarna 40 Även åtgärder nr 2 ovan ökar den aktiva transporten, eftersom bra bussförbindelser leder till ökad gång. Ett tryggare och mer jämställt Vallås 4A) Permanenta den välanvända stigen till en riktig cykelväg. Syfte: Väster om Vallås ligger både Halmstad centrum och Sannarps idrottsområde på bekvämt cykelavstånd, därför är det viktigt att göra entrén till Vallås trygg och bekväm. Den upptrampade stigen går över ett öppet område med god överblick och känns därför trygg. Att förse den med bra beläggning och göra lutningen tillgänglighetsanpassad skulle minska skaderiskerna och göra den tillgänglig för alla. Problem: Alternativet är cykelvägen nedanför Hotell Laxen. Den är instängd och upplevs därför som otrygg, dessutom är det för de flesta Vallåsbor en omväg att ta cykelvägen när de kommer till stadsdelen väster ifrån. Idag är stigen delvis mycket brant, och den blir hal både vid kyla och när marken är fuktig, med skaderisker som följd. Eftersom den inte heller är upplyst blir den mycket mörk kvällstid, därför tvingas fler in på den otrygga cykelvägen kvällstid. Aktiv transport (gå och cykla) till arbete och vardagsärenden befrämjar hälsan. Att satsa på aktiv transport bidrar dessutom till jämställdheten eftersom kvinnor promenerar, cyklar och använder kollektivtrafiken mer än män, som åker mer bil. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Åtgärd: Markmodellering som ger en släntlutning på max 1:12, det vill säga handikappanpassning. Anläggning av en asfalterad cykelväg som förses med belysningsstolpar. Jordmassor bör inte läggas på större område än att standvallens naturliga form bibehålls på långa sträckor. På utfyllnaden sås långgräs. Innan åtgärden vidtas måste man tillfråga länsstyrelsen om man får tillstånd till detta, eftersom det är en geologisk slänt. Se även ”Plan för markmodellering”. 4B) Göra cykelvägen mot Snöstorp och Stenalyckans handelsområde tryggare. Syfte: Söder om Vallås ligger stora handelsområden inom cykelavstånd, både Stenalyckan och Eurostop. Det är därför viktigt att cykelvägen dit är trygg så att cykeln blir ett attraktivt transportalternativ när Vallåsborna ska handla. Problem: För att cykla söder ut från Vallås måste man passera tunnlar där ödsliga områden i anslutning till tunneln förstärker känslan av otrygghet. Åtgärd: Gallring av vegetation samt markmodellering för att söder om tunneln öka kontakten mellan cykelvägen och bilvägen. Belysningen byts i tunneln till en mer vandalsäker variant. Belysningen kompletteras med en stolpe norr om tunneln. Teknik- och Fritid Halmstad kommun 4C) Bygga gångvägar över parkeringen vid matvarubutiken, både i väster mot strandvallen och söder ut mot övergångstället vid snabbmatsrestaurangen. Syfte: Matvarubutiken är en mycket viktig målpunkt i stadsdelen. Det är viktigt att kommunikationen hit är trygg för gående och cyklister. Problem: De bilburna besökarna till matvarubutiken har prioriterats på bekostnad av fotgängare och cyklister till den grad att dessa upplever otrygghet i trafiksituationen. De får dessutom gå långa omväger om de ska till övergångstället i söder. Åtgärd: Tydliga GC-stråk byggs över parkeringen, både mot väster och söder, därför måste hela parkeringen disponeras om. Helst ska korsande biltrafik från parkeringen undvikas vid dessa stråk. Om det inte går måste det markeras tydligt att de oskyddade trafikanterna har företräde. GCstråken över parkeringen förses med ny belysning. Ett samarbete måste ske mellan fastighetsägarna. Stora delar av området ägs av HFAB. Åtgärden samordnas med åtgärderna 6A och 3A. Ett tryggare och mer jämställt Vallås 5. Promenader I promenadvänliga bostadsområden vistas människor ute i det offentliga rummet mer. Effekterna av satsningar i den fysiska miljön för att öka promenadvänligheten går bortom individuella faktorer, det ökar människors utevistelse generellt och genom de hälsovistelser som nås är satsningarna samhällsekonomiskt lönsamma. 5A) Klipp gräsytor och gräsgångar så att man kan ströva fritt. Syfte: Öka aktiviteten i parken, framförallt promenerandet som är en populär aktivitet för alla åldrar och båda könen. Problem: Grönytorna har idag en mycket låg skötselnivå, med högt gräs och mycket sly som följd. Besökarna blir därför hänvisade till att gå på de asfalterade gångbanorna, med mindre flexibilitet och färre upplevelser som följd. Det framkom vid medborgardialogen att Vallåsborna var rörande eniga om att de gröna och lummiga miljöerna på Vallås är en positiv kvalitet. Även om man var otrygg där på kvällen ansåg man att värdet dagtid av grönområdena gör att de måste få bevara sin karaktär. Skötseln av grönområdena behöver 41 förbättras till den nivå som gällt tidigare. Åtgärd: Klipp gräsytorna regelbundet, alternativt klipp breda gräsgångar. Beskär och stamma upp vegetationen, samt ta bort sly för att få ett mer välskött uttryck. Byt ut det trasiga staketet vid dammen för att öka barnens trygghet. 5B) 42 Gör gångvägarna tillgängliga för alla. Sätt upp skyltar om att hundar ska hållas kopplade. Syfte: Gör naturområdet vid våtmarkerna tillgängligt och tryggt för alla. Problem: Idag står det ofta vatten på gångvägarna med följden att det är svårt att ta sig fram där, särskilt för dem som har barnvagn eller svårt att gå. Problem med lösspringande hundar gör att en del undviker att promenera i området. Åtgärd: Förbättra gångvägarna genom att dränera dem bättre, förbättra överbyggnaden och lägg nytt ytskikt på de sträckor där tillängligheten är dålig idag, så att även individer med rullstol, rullator eller barnvagn kan promenera här. Sätt upp skyltar om att hundar ska hållas kopplade i området. 5C) Bygg förbindelsevägar för gående mellan bilvägen och cykelvägen. Syfte: Förbättra kommunikationen mellan bostadsområdet i sydöst och GC-vägen. Problem: Det saknas tvärförbindelser mellan bostadsområdet och gångvägen. När man kommer ut från bostadsrättsgårdarna måste man efter att ha gått över bilväg och eventuellt parkering gå över gräsytor för att komma fram till GC-vägen. Det försvårar kommunikationen framförallt för individer med rullstol, rullator, cykel och barnvagn. Åtgärd: Bygg gångbanor i asfalt som förbinder befintlig GC-väg med bilvägen. 6. Aktivitet i stadsdelscentrum Mänsklig närvaro och social kontroll är mycket viktigt för trygghetsupplevelsen. Därför ska man satsa på åtgärder som bidrar till ökat folkliv. Blandande funktioner med verksamheter både på dagen och kvällen samt bostäder ger mänsklig närvaro dygnet runt. Ett tidsanvändningsmönster med användning över hela dygnet skapar trygghet. Ett tryggare och mer jämställt Vallås 6A) Gör Vallås stadsdelscentrum levande även kvällstid. Syfte: Göra stadsdelscentrum tryggare genom att det blir befolkat hela dygnet. Problem: Trots trevlig och fräsch utformning, som känns trygg och bra på dagen då verksamheter och butiker ger platsen liv och rörelse, blir här otryggt på sena kvällen. Då är endast kiosken öppen och vid den samlas stora ungdomsgäng. Nattetid är det helt tomt och ödsligt här. Åtgärd: Platsen skulle bli väsentligt tryggare nattetid om här fanns bostäder som gav mänsklig närvaro åt platsen. Därför bör det utredas om man kan bygga bostäder här. Det skulle ge en god effekt om någon lokal (det finns tomma i området) byggdes om till bostad, eftersom bostad i markplanet ger bäst utblick och därmed störst trygghet. Flera bostäder skulle dock vara bra och därför bör man utreda om man kan bygga på fler våningar på befintliga lokaler. Man kan också bygga på outnyttjade platser, exempelvis på den stora cykelparkeringen vid tunneln och på parkeringsplatser. För att centrum ska vara en mötesplats även på kvällen bör man verka för att få dit verksamheter som är kvällsöppna. Vallåsborna har uttryckt önskemål om en pizzeria med uteservering och att fritidsgården flyttas hit. Matvarubutiken bör man Teknik- och Fritid Halmstad kommun försöka påverka till att ändra sin entré, så att denna leder ut mot torget. Detta skulle göra torggatan till den mötesplats Vallåsborna önskar. Om det inte går, bör en torgyta skapas framför matvarubutiken som binds samman med befintlig torggata i utformningen. Även belysningen behöver ses över, då den idag upplevs som skum. Det viktigaste är dock att skapa mänsklig närvaro. Ett samarbete måste ske mellan fastighetsägarna. Stora delar av området ägs av HFAB. Åtgärden måste samordnas med åtgärden 4C. Ett levande och tryggt stadsdelscentrum är det önskemål som i flera forum prioriteras högst av Vallåsborna. 7. Aktivitet i parkerna 7A) Aktivitetsytor bakom skolan mot parken. Syfte: Att skapa mer aktivitet i parken med bollplaner och träningsredskap, som kan utnyttjas såväl av skolan som av medborgarna på fritiden. Den närliggande cykelvägen genom parken blir också tryggare av aktiviteten. Problem: Bollplaner och löparbana är förfallna och på vissa av ytorna är funktionen oklar. Visuella kopplingar saknas mellan de olika aktivitetsytorna, på grund av att grönytorna däremellan inte sköts. De vanskötta grönytorna gör också att kontakten mellan platsen, Teknik- och Fritid Halmstad kommun skolan och parken är låg. När miljöer är vanskötta såsom denna bidrar det till att skapa otrygghet. Åtgärd: Rusta upp området genom att röja vegetation, riv gamla bollplaner och löparbanor. Anlägg istället nya aktivitetsytor, gärna en spontanidrottsplats med träningsredskap med mera, eftersom detta har önskats av Vallåsborna. Området bör öppnas upp, få en vegetationsgestaltning och skötas väl så att kontakt skapas med såväl parken som skolan. Då skulle området inbjuda till aktivitet större delar av dygnet och berika såväl skoleleverna som parkens besökare. Ett samarbete bör ske mellan Fastighetskontoret, Teknik- och Fritidsförvaltningen samt skolan. Pippilekplatsen i Norre Katts park, en välbesökt lekplats i anslutning till en öppen förskola. 7B) Välbesökt spontanidrottsplats i Malmö Ett tryggare och mer jämställt Vallås Renovera lekplatsen och rusta upp parken. Syfte: Skapa en mötesplats med utevistelse för barn och föräldrar från hela Vallås. Placeringen skulle gagna barn från hela Vallås mer än något annat läge i stadsdelen, eftersom intill liggande öppna förskolor lockar till sig målgruppen. Göra parkens västra del tryggare. Problem: Lekplatsen är idag gammal, sliten och tråkig. I västra delen är det mycket vegetation som med tiden blivit för skrymmande för platsen. Det västra partiet upplevs som otryggt kvällstid. Åtgärd: Rusta upp lekplatsen i parken, gärna till en temalekplats. Ta bort och omgestalta vegetationen i den västra delen. Illustrationsplan på åtgärden finns framtaget. Utred om HFAB kan tänkas bekosta delar av lekplatsen. 43 Parker och grönområde skapar förutsättningar för utevistelse och främjar fysisk aktivitet. För många är parkvistelse den enda kontakten med naturen. Mer aktiviteter i parken går ihop med parkens själ och skapar trygghet till skillnad från överblickbarhet i parkmiljöer. 7C) 44 Klipp tilltalande ytor som man kan ha picknick på i parken. Syfte: Trevligare i parken med ökad aktivitet och skötsel. Tillgång till helt gröna miljöer att koppla av i är viktigt för hälsan. Problem: Grönytorna har idag en mycket låg skötselnivå på grund av nedskärningar. Utformningen är inte anpassad för en så låg skötselnivå. Den minskade skötseln leder till högt gräs och mycket sly. Detta innebär att besökarna blir hänvisade att gå på de asfalterade gångvägarna, med mindre flexibilitet och färre upplevelser som följd. Det framkom vid medborgardialogen att Vallåsborna var rörande eniga om att de gröna och lummiga miljöerna på Vallås var en stor kvalitet. Åtgärd: Klipp alla gräsytor regelbundet. Alternativt, klipp ytor som man kan slå sig ner på för att koppla av, till exempel för att ha picknick på, i anslutning till klippta gräsytor. Kombineras med åtgärd 5A. 7D) Upprustning av Ekolekplatsen. Syfte: Skapa kontakt mellan gångvägen och lekplatsen samt ge lekplatsen ett mer välskött uttryck. Problem: Området är skräpigt och förfallet. Sand saknas helt i sandlådan och sargerna är trasiga. Lekplatsen fungerar inte längre för småbarnslek och istället har tonåringarna tagit över. Växtligheten mot intilliggande gångväg försämrar kontakten med denna, vilket gör lekplatsen otryggare. Åtgärd: Ta bort delar av vegetationen. Beskär buskage i anslutning till lekplatsen, behåll dock sådan vegetation som gör platsen mysig och bidrar till lekvärdet. Insyn från gångvägen bör förbättras genom vegetationsröjning. Städning av lekplatsen krävs oftare. Gör en mindre upprustning av lekplatsen. Ekolekplatsen idag Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun KOSTNADSUPPSKATTNING Kostnadsuppskattningen avser iordningsställande. Därtill kommer kostnader för att höja skötselnivån och bibehålla kvalitén på nedan föreslagna åtgärder. Dessa driftskostnader uppskattas till ca 600-900kkr/år. Åtgärder för ökad trygghet 1. Åtgärder för tryggheten kvällstid. Område och åtgärd 1A, Laga trasig belysning direkt . Innebär årlig information till invånarna angående felanmälan 1B, Satsa på vissa trygga stråk, släcka ner belysning 1C, Ny belysning Investering Driftkostnad 300-500 kkr 2. Gör busshållplatserna samt vägarna dit trygga dygnet runt. Område och åtgärd 2A, gång- och cykeltunnel breddas, Trafikverkets ansvarsområde. 2B, Avflackning av slänt 2C, Gångväg från busshållplats breddas. 2D, Tomten bebyggs med bostäder, innebär försäljning av tomt. Kräver specifik utredning med Fastighetskontoret/Samhällsbyggnadsförvaltningen. 2E, Bygg gångväg som förbinder busshållplatsen med bostadsområdet 2F, Röjning av vegetation 2G, Byte av busskurerna på östra Vallås. Hallandstrafikens ansvarsområde. Investering 3000-5000 kkr 100-200 kkr 30-50 kkr Utredning krävs för att ta fram kostnad 10-20 kkr 200-300 kkr 400-600 kkr 3. Minska motortrafiken för att öka trafiksäkerheten för barnen. Område och åtgärd 3A, En vändplats där barnen kan släppas av byggs, eventuellt en bit från skolbyggnaden. En bra och bred cykelväg utmed bilvägen. Ett samprojekt med HFAB eftersom de äger stora delar av fastigheten. 3B, " Bilfria" cykelstråk mellan Strandvallen och Nyvången. Trafikbommar sätts upp. Avser endast bommar på kommunens mark. Ytterligare bommar står på HFAB:s mark och får bekostas av dem. 3C, Separera gångtrafik från cykeltrafik genom avskiljande linje och symboler. Farthinder på Bussgatan. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås Investering Utredning krävs för att ta fram kostnad 150-200 kkr 150-250 kkr 45 Åtgärder för ökad aktivitet 4. Aktiv transport Område och åtgärd 4A, Permanenta den välanvända stigen till en riktig cykelväg. 4B, Göra cykelvägen mot Snöstorp och Stenalyckan tryggare. 4C, Nya GC-stråk över parkeringen vid matvarubutiken vilket innebär omdisponering av parkering. Stora delar av området ägs av HFAB. Utredning och kostnadsuppskattning sker i samverkan med HFAB. Investering 800-1000 kkr 350-500 kkr Utredning krävs för att ta fram kostnad 5. Promenader Område och åtgärd 5A, Klipp gräsytor och gräsgångar så att man kan ströva fritt i parken. Byt ut det trasiga staketet vid dammen. 5B, Gör gångvägarna tillgängliga för alla samt sätt upp skyltar om att hundar ska hållas kopplade. 5C, Bygg förbindelsevägar för gående mellan bilvägen och cykelvägen. Investering 100-150 kkr 350-450 kkr 100-150 kkr 6. Aktivitet i stadsdelscentrum Område och åtgärd 6A, Gör Vallås stadsdelscentrum levande även kvällstid. Utred möjlighet till fler bostäder och fler kvällsöppna verksamheter. Samprojekt mellan HFAB och Fastighetskontoret, Byggnadskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Investering Utredning krävs för att ta fram kostnad 7. Aktivitet i parkerna Område och åtgärd 7A, Aktivitetsytor bakom skolan mot parken. Samråd ska ske med Fastighetskontoret och Vallåsskolan eftersom även skolan kommer att använda dessa ytor. 7B, Renovera lekplatsen och rusta upp parken. Investeringen avser totalkostnad. Fråga HFAB om de kan tänka sig att bekosta delar av kostnaden. Kostnaden 900 000kr avser en ej handikappanpassad lekplats medan 1,4 milj kr avser en handikappanpassad lekplats. 7C, Klipp ytor i parken som exempelvis kan användas till att ha picknick på. 7D, Upprustning av Ekolekplatsen. 46 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Investering 2500-3000 kkr 900-1400 kkr Driftkostnad 800-1000 kkr Teknik- och Fritid Halmstad kommun METOD ATT ARBETA EFTER I detta projekt har det visat sig att utredningsarbetet är av största vikt för att effektiva åtgärder ska kunna föreslås. Det har visat sig att traditionella åtgärder, som är enkla att genomföra exempelvis att sätta upp belysning och röja vegetation för att skapa bättre sikt, inte alls ger ökad trygghet på många ställen. Däremot kan detta vara effektiva åtgärder på andra ställen. Tryggoch jämställdhetsfrågorna är komplexa och måste därför bemötas med en mångfald av olika slags fysiska åtgärder, men också med sociala insatser och en långsiktig förändring av attityder i samhället. Denna rapport behandlar dock bara åtgärder i den fysiska miljön, men också de måste vara av olika slag för att de ska bli effektiva. Varje fysisk åtgärd för trygghet måste också vägas mot om den får negativa konsekvenser ur andra aspekter. Till exempel kan borttagning av vegetation för att skapa bättre sikt och översiktlighet leda till att omslutande gröna miljöer, som är viktiga för avkoppling och den psykiska hälsan, försvinner. Effektiviteten av åtgärden för de olika värdena man vill åstadkomma måste således bedömas och de uppnådda värdena prioriteras. Teknik- och Fritid Halmstad kommun När ett nytt projekt börjar bör man försöka undvika att direkt titta på vilka åtgärder som behövs och i stället fokusera på problemen i den befintliga miljön. Annars är det lätt hänt att man hamnar i enkla åtgärder, som är billiga och lätta att genomföra, men i slutändan blir dyra eftersom de ur trygghetsoch jämställdhetssynpunkt kan vara helt meningslösa. 2. Inventering Förslag till arbetets upplägg: 3. Medborgardialog 1. Kunskapsinhämtning För att man ska kunna ta fram den mångfald av åtgärder som behövs är det viktigt att den som arbetar med projektet är kunnig i ämnet. Ett snabbt sätt att höja kunskapsnivån hos tjänstemannen är att läsa igenom den kunskapssammanställning som finns i denna rapport. Det är en sammanfattning av forskningen i ämnet. Givetvis är det ännu bättre att gå till källorna direkt och läsa de olika forskningsrapporter och den litteratur som finns i ämnet, men det tar också oerhört mycket längre tid. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Därefter bör man gå ut på plats och inventera både i dagsljus och i mörker. Detta bör ske så objektivt som möjligt. Till stöd kan man gärna ha den checklista som bifogas i denna rapport. Denna checklista bygger på forskningen om vad som upplevs otryggt. Att ha någon form av medborgardialog är av största vikt. Det har visat sig i de trygg- och jämställdhetsfrämjande projekten som pågått i Halmstad centrum och Vallås under 2010, att det är stora skillnader på vad tjänstemännen och de som bor i området uppfattar som otryggt. Särskilt mellan kvinnorna och tjänstemännen är skillnaderna stora. Därför är det viktigt att prata med dem som bor i och använder området. När man gör det är det viktigt att göra detta utifrån en feministisk och intersektionell maktanalys. Till exempel bör kvinnor och män komma till tals var för sig, tjänstemän och boende bör föra fram sina synpunkter i olika forum. Denna utredning behandlar jämställdhetsperspektivet, men i projekt där detta är befogat kan man låta andra grupper tydligt få redogöra 47 för sina upplevelser, exempelvis invandrargrupper eller handikappade. Medborgardialogen kan ske på olika sätt. I de ovan nämnda projekten har vi med goda resultat provat att ha trygghetsvandringar med enbart boende, med män och kvinnor åtskilda. Vi har också gjort korta strukturerade intervjuer med folk som vid tillfället vistades i de offentliga miljöerna i stadsdelen. Andra metoder kan vara att göra ett stort utskick med enkät, ordna workshop eller djupintervjuer. Olika metoder passar i olika stadsdelar och på olika platser, samt är olika resurskrävande. 4. Analys Därefter görs en analys av den kunskapsinhämtning som skett i skede 1-3. 5. Åtgärdsförslag Nu först är det dags att komma med förslag på lämpliga åtgärder för att främja tryggheten och jämställdheten i området. Det är inte förrän i detta skede som man kan veta vilka de lämpliga åtgärderna kan vara och var åtgärderna gör störst nytta. 48 6. Kostnadsuppskattning Därefter kostnadsberäknas åtgärderna och först nu kan man bedöma vilka ekonomiska satsningar syftet, det vill säga att skapa jämställda och trygga miljöer i det aktuella området, ska värderas till. 7. Prioriteringar Utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns görs nu en prioritering av åtgärderna och en tidplan när det är möjligt att genomföra dem. 8. Utredning och projektering De åtgärder som är av större och komplexare karaktär behöver utredas och/eller projekteras innan de kan genomföras. Enkla mindre åtgärder kan genomföras direkt. 9. Genomförande av åtgärder och driftsinsatser Nu är man framme vid genomförandet av åtgärden. Det kan både handla om en ombyggnad som utförs vid ett tillfälle och/eller en förändring av driften som måste pågå kontinuerligt. Detta förutsätter driftsanslag för upprätthållande av avsedd skötselnivå. Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun KÄLLFÖRTECKNING Area 2000, Vad som är tryggt?, area nr 3 2000, Laholm Irene Tallhage Lönn, Boverket Gunnar Eriksson, Malmö kommun Kristina Littke, Stockholms stadsbyggnadskontor Roger Johansson, Vägverket Anders Rydberg, polismyndigheten i Stockholm Ulla Berglund, Södertörns Högskola Bernt Finnskog, Göteborgs kommun Lotta Linstam, Bjuv kommun Bergman Stamblewski Anna, 2008, Äldres miljöer för fysisk aktivitet, Statens folkhälsoinstitut, Östersund Boverket 2009, Dokumentation från seminarieserien ”Alla har rätt att känna sig trygga”, Gunilla Sterner, Länsstyrelsen i Stockholms län Birgitta Andersson, JämKomp Micael Nilsson, Boverket Jenny Jernström, Östersunds kommun Mia Andersson Ek, Tryggare och mänskligare Göteborg Marie Önnevall, SABO Teknik- och Fritid Halmstad kommun Dock Marianne, 2007, Trygg & Välmående – utformning av Den goda staden, Helsingborg kommun Intervju med Marianne Dock, Helsingborg kommun 2010-06-03 Dunker Kristina, 2006, Förändring av rädslans rum med trygghetsskapande, Examensarbete vid SLU, Ultuna Faskunger Johan, 2008, Aktiv Transport, Statens Folkhälsoinstitut, Östersund Faskunger Johan, 2008, Barns miljöer för fysisk aktivitet, Statens folkhälsoinstitut, Östersund Malmö stad 2003, Dokumentation från konferensen ”Varning för stad?” Marie Torstensson Levander, Växjö universitet Carina Listerbom, Stockholms universitet Iréne Tallhage Lönn, Boverket Stig Andersson, MKB Gunnar Ericsson, Malmö kommun Jonas Karlsson, Örebro kommun Per Svartz, polisen Malmö Polismyndigheten i Stockholms län, 2005, Bo Tryggt 05, Forsknings- och Utvecklingsenheten Bilder Faskunger Johan, 2007, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, Statens folkhälsoinstitut, Östersund Illustrationen på framsidan av Kerstin Teutsch Hallemar, Dan, 2000, Varning för park, area nr 3 2000, Laholm Foto sidorna 37 och 43 Gabriella Lindberg Foto sidorna 15, 20 och 26 Therese Wallgren Övriga foto och illustrationer av Annika Hansson Johansson, Kollberg & Bergström, 2009, Grönområden för fler, Statens folkhälsoinstitut, Östersund Ett tryggare och mer jämställt Vallås 49 BILAGA 1 Projektet behandlar det område som på kartan är inringat av rött. 50 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun Teknik- och Fritid Halmstad kommun a) klotter b) övergivna bilar c) Eftersatt renhållning d) krossade fönster a) mycket b) höga hastigheter c) motortrafik vid skolvägen d) mycket mopeder Ett tryggare och mer jämställt Vallås 8 Mindre uppskattade platser a) mindre uppskattade och tråkiga platser b) eftersatt skötsel 7 För lite folkliv a) ensartade funktioner b) ensartat tidsanvändningsmönster c) ödsliga platser Teutsch landskapsarkitekter 2010-06-08 6 Lite aktivitet a) låg täthet av korsningar för gång- och cykelstråk b) dåligt utbud av service c) inga anläggningar för fysisk aktivitet 5 Låg förståelse a) svår orienterat b) dålig överblick c) otydligt vem platsen tillhör 4 Äldres otrygghet a) ojämna gc-banor b) höga trottoarkanter c) buller & luftföroreningar d) löst springande hundar 3 Miljöer där man ofrivilligt hamnar ensam a) gångtunnlar b) tät vegetation vid gång- och cykelstråk c) dålig belysning d) busshållplatsens utformning samt anslutande gångväg 2 Åverkan 1 Motortrafik Checklista för inventering ur ett trygghetsperspektiv BILAGA 2 51 52 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun
© Copyright 2024