Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och
Täby Kommun Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – Behov, distribution och produktion Grontmij AB Energi & Elkraft Stockholm 2015-11-09 Rapport Vår referens Datum Uppdragsnr Energi & Elkraft Stockholm, Simon Dalili 2015-11-09 10016837 Namnteckning Granskad av Godkänd av Simon Dalili, Stefan Eriksson, Mikael Jönsson Anna Dovallius, Anna Armandsson Peter Ekström Innehållsförteckning 1 Sammanfattning .............................................................................................................. 4 2 Inledning .......................................................................................................................... 7 3 Uppdragsinformation...................................................................................................... 8 4 Avgränsningar................................................................................................................. 8 5 Metod ............................................................................................................................... 8 6 Täby ................................................................................................................................. 9 6.1 Fastighetsbestånd.................................................................................................... 10 6.1.1 Fastighetsbestånd 2014 ..................................................................................................... 10 6.1.2 Bostadsbyggande till 2030 ................................................................................................. 10 6.2 Fjärrvärme ............................................................................................................... 11 6.2.1 Utveckling av fjärrvärmeavsättning och -produktion till 2030............................................. 13 6.2.2 Alternativa scenarier och känslighetsanalys ...................................................................... 15 6.2.3 Utveckling av fjärrvärmeproduktion till 2030 ...................................................................... 16 6.3 Värmelast, årlig variation och varaktighetsdiagram för Täby .................................... 18 6.3.1 7 Leveranssäkerhet ............................................................................................................... 21 Vallentuna och Österåker ............................................................................................. 22 7.1 Fastighetsbestånd och bostadsbyggande nuläge och 2030 ..................................... 22 7.2 Fjärrvärmeproduktion i Vallentuna och Österåker 2014............................................ 23 7.3 Fjärrvärmebehov och -avsättning nuläge och 2030 .................................................. 23 2.2.1-05-M Rapportmall Giltig från 2014-08-01, Utgåva 2 7.3.1 Förutsättningar och antaganden för fjärrvärmeavsättning ................................................. 23 8 Fjärrvärmebehov och -avsättning i Täby, Vallentuna och Österåker 2030 ............... 24 9 Stockholmsregionen..................................................................................................... 26 9.1 Fastighetsbestånd och bostadsbyggande nuläge och 2030 ..................................... 26 9.2 Stockholms fjärrvärmesystem .................................................................................. 28 9.3 Distributionssystemets sammankopplingspunkter .................................................... 29 9.4 Fjärrvärmebehov och -avsättning nuläge och 2030 .................................................. 31 9.4.1 9.5 Förutsättningar och antaganden för fjärrvärmeavsättning ................................................. 32 Fjärrvärmeproduktion nuläge och 2030 .................................................................... 33 9.5.1 Förutsättningar och antaganden för produktionssystemet................................................. 33 9.6 Värmelast, årlig variation och varaktighetsdiagram för en del av Stockholmsfjärrvärmenät - fallstudie ................................................................................... 36 10 Tillförsel av värme från andra källor till fjärrvärmesystemet ..................................... 39 Grontmij AB Box 47303 100 74 Stockholm Besök Org nr Styrelsens säte Mejerivägen 1 556563-7237 Stockholm E-post Direktnr Fax [email protected] +46 10 480 1036 www.grontmij.se E:\Täby omtaget\Slutrapport-Kartläggning av fjärrvärme i Täby 20151109.docx Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 10.1 Alternativ småskalig uppvärmning ............................................................................ 39 10.2 Tekniska förutsättningar för ett öppet fjärrvärmenät och inkoppling av alternativa värmekällor ......................................................................................................................... 41 10.3 Solvärme.................................................................................................................. 41 10.4 Solvärme på tak i Täby – grovt räkneexempel ......................................................... 42 10.5 Geotermisk värme.................................................................................................... 44 10.6 Spillvärme ................................................................................................................ 45 11 Referenslista ................................................................................................................. 48 12 Bilagor ........................................................................................................................... 51 Grontmij AB 3 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion 1 Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Sammanfattning Syftet med denna utredning är att undersöka och kartlägga nuvarande och framtida fjärrvärmebehov, befintliga och planerade produktionsanläggningar samt distributionssystemens utbredning och sammankoppling i Täby, delregionen (Vallentuna och Österåker) samt Stockholmsregionen. En studie har gjorts av storleken på fastighetsbeståndet i dag, genom uppgifter från fastighetstaxeringsregistret (FTR) samt information från SCB, samt förväntad utbyggnation av nya bostäder med mera genom studie av kommunernas prognoser (Stockholms Läns Landsting). För 12 stycken kommuner i nordost: Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm (nordvästra), Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Upplands Väsby och Österåker) har ett mer ingående arbete skett genom studie av kommunernas översiktsplanering, bostadsprogram samt intervjuer med företrädare för kommunerna. Täby kommun samt Täby-Vallentuna-Österåker redovisas särskilt då de ligger i ett gemensamt segment. Bruttoarean i befintligt och tillkommande bestånd är underlaget för det bedömda fjärrvärmebehovet för dels Täby, dels Täby, Vallentuna och Österåker och dels Stockholmsregionen. Underlaget för de nordöstra delarna är mer ingående studerat och bedöms därmed ha minst osäkerhet. Resultaten visar att fjärrvärmeförbrukningen i Täby har potentialen att öka med drygt 70 %, från cirka 140 GWh 2014 till 213-242 GWh 2030, beroende på studerat scenario och inklusive distributionsförluster, i Täby. Denna stora ökning kan förklaras med förväntad befolkningstillväxt och omfattande planer på ny bebyggelse i Täby samt trögheten i genomförandet av energibesparingsåtgärder i befintliga byggnader. Merparten av den nya bebyggelsen är i form av kluster av flerbostadshus som skapar gynnsamma förutsättningar för ökning av fjärrvärmeanvändningen. En analys av de befintliga produktionssystemen i Täby visar att flera produktionsenheter är gamla och konverterade pannor som inte är kostnads- och miljömässigt tidsenliga. Produktionen från de nya pannorna på Arningeverket kommer visserligen att täcka basbehovet av fjärrvärme och ersätta en del av produktionen från de gamla enheterna från år 2016 och framåt. Däremot är installerad kapacitet hos nya pannor begränsad och merparten av avsättningsökningen till 2030 måste täckas av dyrare produktionssätt, det vill säga med pellets och biooljor, om inte ny basproduktionskapacitet tillförs. Årsvis fjärrvärmeproduktion i Täby 2015-2030 för scenario (A, hög) och scenario (B, låg), där de tre olika fjärrvärmesystemen (EON/Täby Miljövärme, Fortum samt PC City) summerats i samma diagram Grontmij AB 4 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Analys av potentiell avsättning och produktion för 2030 visar att de befintliga produktionssystemen utan tillkomst av ny kapacitet klarar av att fylla marknaden med fjärrvärme utan att äventyra leveranssäkerheten, men denna slutsats förutsätter att huvuddelen av produktionskapaciteten som är tillgänglig idag ska finnas kvar 2030. Med tanke på de befintliga produktionssystemens ålder och kostnadsläge samt fjärrvärmeaktörernas investerings- och moderniseringsplaner är denna förutsättning orealistisk. Med andra ord är det rimligt att tro att de äldsta och dyraste (med högsta rörliga kostnader) produktionsenheterna kommer att avvecklas och ersättas med annan fjärrvärmetillförsel, antigen från en ny centraliserad enhet med låg rörlig produktionskostnad eller genom uppkoppling och överföring från en mer avlägsen produktionskälla. Med hänsyn till ovanstående förutsättningar, blir en sammankoppling av fjärrvärmenät i Täby, Vallentuna och Österåker intressant och skapar ett samlat fjärrvärmeunderlag för investeringar i ett effektivt produktions- och distributionssystem. Fjärrvärmebehovet i Vallentuna och Österåker är tillsammans lika stort som i Täby idag och avsättningen i de här två kommunerna förväntas öka med cirka 30 % till 2030. Dessa tre kommuner tillsammans förväntas utgöra en fjärrvärmeavsättning motsvarande 384-432 GWh. Undersökning av potentialen för tre alternativa värmekällor: solvärme, geotermi och spillvärme, i Täby visar att geotermi med ny kostnadseffektiv djupborrteknik skulle kunna ha en teoretisk potential, vilken gör sig svårt att kvantifiera. I dagsläget är tekniken obeprövad och Täbys geologiska förutsättningar inte kartlagda. Solvärme har en begränsad potential, för storskalig tillförsel till fjärrvärmenät. Dessutom är den allmänna trenden investering i allt effektivare och billigare solceller, som konkurrerar om samma installationsytor. Spillvärme tilldelas tillika en måttlig potential i Täby, främst på grund av avsaknad av energiintensiv industri. Spillvärme från serverhallar, kyldiskar och dylikt borde nyttjas men inga stora tillskott förväntas. En grov uppskattning ger en potential för alternativa värmekällor till mindre än 10 GWh till fjärrvärmesystemet. Fallstudie av befintligt produktions- och distributionssystem i en del av norra Stockholmsregionen i belastnings- och varaktighetsdiagram visar att basproduktionen (i Bristaverket) redan nyttjar maxkapaciteten och kan inte tillgodose större efterfråga i nya områden, som till exempel Täby, utan att det får återverkningar på leveranser till andra områden. Med tilltagande fjärrvärmeavsättning måste dyrare produktionssätt i mellan- och toppskiktet, däribland en del fossilolja, tas i drift, vilket följaktligen orsakar ökande utsläpp av växthusgaser. Studien visar att det finns utrymme för investering i 150-300 MW värme ny baskapacitet inom denna del av Stockholmsregionen. I Stockholmsregionen som helhet förväntas fjärrvärmeavsättningen öka med upp till 1 TWh beroende på studerat scenario, till 2030. Denna eventuella ökning måste troligtvis tillgodoses med den omfattande nyinvesterings- och moderniseringsprogram i produktion- och distributionssystemet som energibolagen i Stockholmsregionen planerar. Även om osäkerheten i uppskattningarna kring Stockholmsregionens fjärrvärmeavsättning år 2030 är stor, är det tydligt att det finns ett betydande behov av förnyelse av dagens produktionssystem. Detta behov uppskattas till upp till 5000 GWh i fjärrvärmeproduktion utöver de redan beslutade nyinvesteringarna, och bekräftas av de stora fjärrvärmeaktörernas offentliga investeringsplaner. Grontmij AB 5 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Sammanställning nutida (2012) och förväntad (2030) fjärrvärmeproduktion och -avsättning i Stockholmsregionen Grontmij AB 6 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion 2 Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Inledning Täby är ett av de större tätbebyggda områden i Sverige som saknar ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Med undantag för det nya värmeverket i Arninge, är produktionsanläggningarna ålderstigna och vissa av dem är i ganska dåligt skick. Då enbart en begränsad andel av bebyggelsen har tillgång till fjärrvärme, är el- och oljeberoendet fortfarande stort. Samtidigt står Täby inför en omfattande förtätning och nybyggnation, merparten i form av stora kluster av flerbostadshus, vilka kräver moderna uppvärmningsstrategier och öppnar nya möjligheter för fjärrvärme. Täbys kommunstyrelse beslutade den 24 september 2007 (§ 137) om inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet kring ett fjärrvärme i konkurrens. Samtidigt fick Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja ett planarbete för att möjliggöra etablering av en kraftvärmeanläggning. Den 16 juni 2008 (§ 121) beslutade kommunfullmäktige att godkänna den fortsatta processen för etablering av fjärrvärme på marknadsmässiga villkor i Täby (Isacsson & Blomfeldt, 2014). För utbyggnad av nätet och samlad produktion av fjärrvärme fattade kommunstyrelsen, i november 2011, beslut om att underteckna ett koncessionsavtal med E.ON Värme Sverige AB (i fortsättningen E.ON). Avtalet är femtonårigt och består av två delar. Den första delen är mellan E.ON och kommunen/Täby Miljövärme AB (TMAB) om en gemensam utbyggnad av fjärrvärmenätet. Detta arbete har pågått sedan 2012 och cirka 15 kilometer huvudledning har installerats från Arninge till Roslags Näsby. Enligt koncessionsavtalet producerar och levererar E.ON värme, driver nätet och betalar koncessionsavgift till TMAB under avtalstiden. TMAB tar över fjärrvärmenätet etappvis. Nätet öppnas senast 2027 för konkurrens (Täby kommun, 2014). Den andra delen av koncessionsavtalet omfattar E.ON:s strategi att bygga en kraftvärmeanläggning i Hagby, för fjärrvärmeleveranser inte enbart till Täby utan även till Vallentuna och Österåker samt potentiellt till andra stora nät i Stockholm. E.ON:s val av Hagby har stöd i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som pekar ut avfallsanläggningen i Hagby som en betydelsefull och lämplig lokalisering för energiförsörjningen i regionen. Bedömningen av anläggningar av regional betydelse framgår av sidorna 152 samt 181-182 i RUFS 2010 (Regionplanekontoret, 2010). Nedanstående är ett utdrag från sida 152: ”Följande avfallsanläggningar bedöms ha fortsatt regional betydelse: Salmunge, Kovik, Hagby, Högbytorp, Tveta, Sofielund, Löt och Högdalen. För energiutvinning genom förbränning föreslås de planerade utbyggnaderna av förbränningsanläggningarna i Brista, Haninge/Drefviken, Täby/Hagby, och Upplands-Bro/Högbytorp. Det är fördelaktigt om nya avfallsförbränningsanläggningar görs relativt stora och ansluts till stora fjärrvärmenät.” I samband med E.ONs tillståndsansökan, framkom stark kritik från flera håll, varvid Täby kommun fattade ett beslut om att stoppa detaljplanarbetet och inleda ett ”omtag” av hela processen för fjärrvärme till Täby (§ 34). Målet med omtaget är att belysa en del frågeställningar såsom framtida avsättning för fjärrvärme, lämplig storlek och bränsle samt lokalisering för en eventuell kraftvärmeanläggning (Täby kommun, 2014). Arbetet med omtaget har definierats i följande steg (Stadsbyggnadskontoret, 2015): 1. Identifiering av olika möjligheter att tillföra värme till fjärrvärmesystemet, 2. Klargörande av behov och avsättning av producerad värme lokalt och regionalt i norra Storstockholm med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse, energieffektiviseringar, alternativ uppvärmning och tillgång till produktionsanläggningar. Resultatet används i bedömningen av anläggningens storlek. 3. Anläggningens lokalisering/lokaliseringar med hänsyn till miljöpåverkan, risk och säkerhetsfrågor, storlek, gestaltning och omgivningsförutsättningar, 4. Information och kommunikation om Täbys fjärrvärmeförsörjning utifrån en kommunikationsplan, 5. Eventuella begränsningar av bränsle för anläggningen. Grontmij AB 7 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 I februari 2015 fick Grontmij uppdraget, som oberoende konsult, att genomföra första etappen av omtaget. Första etappen omfattar punkterna 1 och 2 ovan samt som tekniska experter och stöd i kommunikationen med intressenter. 3 Uppdragsinformation Syftet med uppdraget är att för år 2030 klargöra behov och avsättning av värme i Täby, delregionen och Storstockholm som helhet samt identifiera alternativa strategier och tekniker för tillförsel av värme till fjärrvärmenätet. Uppdraget omfattar, i enlighet med kommunens projektplan för omtaget, att utreda och kartlägga nuvarande och framtida värme och fjärrvärmebehov, befintliga och planerade produktionsanläggningar samt distributionssystemens utbredning och sammankoppling i Täby, delregionen (Vallentuna och Österåker) samt Stockholmsregionen. Rapportering skulle ske i form av en PowerPoint-presentation, anpassad till identifierade målgrupper såsom USM) och intressenter. Rapportering till kommunstyrelsen och en eventuell godkännande planerades till 2015-06-08. Uppdragets omfattning har utökats ett flertal gånger efter synpunkter från USM och intressenter. Framförallt, har det framkommit önskemål att studera och analysera förhållandena i Täby på en högre detaljnivå, samt, utförligare beskriva och kvantifiera potentialen i alternativa källor och tekniker som skulle kunna tillföra värme till fjärrvärmenätet i Täby. Vid USMs beslut om återremiss av ärendet, den 17 september 2014, lämnade Alliansen synpunkter i en PM för att utredarna (Grontmij) skulle komplettera och omforma rapporten. Kompletteringsuppdraget har sedan sammanfattats på följande sätt, vilket projektets styrgrupp har godkänt. Sammanfatta resultaten i en skriftlig rapport som komplement till de presentationsmaterial som USM fick ta del av vid mötet. Ange fullständig referenslista med hänvisningar i den löpande texten. Tydliggör bedömningar för antalet och typer av planerade bostäder. Motivera och förklara antaganden. Tydliggör bedömningar angående avveckling och nyetablering av produktionsanläggningar. Motivera och förklara antaganden. Producera en känslighetsanalys som visar hur ändrade antaganden och prognoser påverkar slutsatserna av det förväntade fjärrvärmebehovet i Täby 2030. Beskriv utförligare vad alternativa värmekällor skulle kunna tillföra till fjärrvärmenätet. Om möjligt producera räkneexempel med översiktliga produktionskostnader för till exempel solvärme. 4 Presentation för USM den 16 november. Avgränsningar Det ingår inte i uppdraget att ta ställning eller rekommendera ifall en kraftvärmeanläggning ska uppföras, därför kommer inte några rekommendationer att ges i rapporten. Vidare omfattar inte uppdraget att utreda ekonomisk lönsamhet, teknisk utformning, utseende och lämpligt bränsle för en eventuell kraftvärmeanläggning. Likaså kommer inte frågor om lokalisering att utredas i den här rapporten. Detaljkartläggning och analys av fjärrvärmedistributionssystemets överföringskapacitet och åtgärder för hopkoppling och kapacitetsökning av trånga sektioner ingår likaså inte i uppdragets omfattning. 5 Metod Uppdraget genomförs i följande tre väldefinierade etapper. Täby kommuns projektledare, Magnus Lundberg, är beställare och kontaktperson. En styrgrupp, med medlemmar från Täbys kommuns Grontmij AB 8 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 stadsbyggnadskontor samt en representant från Stockholm Läns Landsting (SLL), är kopplad till uppdraget. Kontinuerlig avstämning och planerade möten äger rum med projektledaren och tydliga milstolpar har definierats. Etapp 1. Nulägesinventering av befintlig bebyggelse, värmebehov och fjärrvärmeproduktion och -nät i Täby, delregionen och Stockholmsregionen Denna etapp genomförs genom: a) insamling av statistik över befintlig bebyggelse och total uppvärmningsyta samt statistik över producerad fjärrvärme, b) granskning av byggnormer och 2 genomsnittlig specifik värmeförbrukning (kWh/m ) för olika typer av byggnader och byggnadsår, c) kartläggning av befintliga fjärrvärme- och kraftvärmeanläggningar samt fjärrvärmenät och sammankopplingar – med avseende på lokalisering, bränsle, årlig produktion, och skick – genom granskning av litteratur samt anläggningars miljörapporter, d) avstämning av statistik och data med stadsbyggnadskontoret i respektive kommun samt med berörda energibolag. Utifrån ovanstående sammanställs resultaten som ska ge en samlad bild av fjärrvärmebehov, årlig produktion i Täby, delregion och Stockholmsregionen idag. Vidare uppdateras RUFS 2010-kartan som visar nuvarande lokalisering av produktionsanläggningar och fjärrvärmenät. Med utgångspunkt från sammanställningen identifieras kunskapsluckor, behov av kompletterande utredningar samt relevanta frågor till kommuner och energibolag om utvecklingsplaner, för vidare arbete i etapp 2. Etapp 2. Förväntad utbyggnad av bebyggelse och utveckling av fjärrvärmeproduktionssystem och -distributionsnät Etapp 2 avser att ta fram en framtidsanalys för Täby, delregionen och Stockholmsregionen för år 2030 och genomförs genom: a) insamling och analys av Täbys and andra kommuners översiktsplaner för nybyggnation, b) sammanställning av uppvärmningsytor uppdelade per område och kategori, c) beräkning av total värme- och fjärvärmeförbrukning, d) analys av energibolagens nyinvesterings- och avvecklingsplaner genom insamling av tillståndsansökan och intervjuer samt kvalificerade antaganden baserade på lönsamhet, klimat- och miljömål, utsläppsdirektiv och berörda anläggningar ålder, e) undersökning av alternativa strategier för att tillföra värme till ett öppet fjärrvärmenät, f) intervjuer med stadsbyggnadskontoret i respektive kommun och med energibolag verksamma i berörda kommuner och, g) insamling av material från SCB avseende befintlig bebyggelse. Utifrån sammanställda resultat, utreds fjärrvärmebehov och -avsättning för år 2030 och sätts i förhållande till förväntad produktion vid samma årtal. Vidare, utreds den regionala potentiella fjärrvärmeavsättningen för en eventuell ny kraftvärmeanläggning i varaktighetsdiagram över en större delregion med sammankopplingar mellan fjärrvärmenät. Dessa varaktighetsdiagram tas fram genom simuleringar, i ett internt utvecklat program, baserade på verkliga driftförhållanden, produktionstimmar och -kapacitet. Målet är att, som ett exempel, kvantifiera potentiell fjärrvärmeavsättning samt vilken typ av ny fjärrvärmeproduktion – bas-, mellan-, toppskikt – som skulle kunna passa in i produktionssystemet. Etapp 3. Presentation av uppnådda resultat och kommunikation med Täby kommun och intressenter Alla resultat och slutsatser presenteras i en PowerPoint-presentation samt i denna rapport. Eftersom framtidsanalys, prognoser och scenarioarbete generellt bygger på ett antal kvalificerade antaganden och bedömningar, har tillika i detta uppdrag sådana tillämpats. Alla antaganden och bedömningar förklaras och motiveras. Resultaten sammanställs i from av tabeller och diagram med förklaringar. 6 Täby Denna rapport fokuserar i första hand på Täby kommun. I den inledande delen av rapporten förklarades statusen på kommunens fjärrvärmesatsning samt projekt ”omtaget”. Täby står inför en kraftig tillväxt och planerar tusentals nya bostäder. Inom ramen för Sverigeförhandlingen och kopplad till nya eller förlängda kollektivtrafikspår kan ytterligare bostäder tillkomma. Grontmij AB 9 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Grontmij har haft nära dialog och samarbete med kommunens stadsbyggnadskontor. Vi har gått igenom kommunens översiktsplaner (ÖP) och kartlagt planerade nybyggnationer, typ av bebyggelse och antal lägenheter, kommersiella och offentliga lokaler och lokaliseringar. En sammanställning av resultaten över befintligt och planerat fastighetsbestånd, fjärrvärmebehov och framtida -avsättning redovisas nedan. Översiktsplaner ÖP är ett av de viktigaste strategiska dokumenten för planering inom en kommun. Alla planer antas av kommunfullmäktige. ÖP är icke-bindande och presenterar kommunens strategiska riktlinjer om mark- och vattenanvändning för en tidsperiod på 10-15 år. Detaljplan för ett begränsat område tas fram när det finns en konkret byggplan efter vilket ett bygglov prövas. Källa: (Djuric, Henriksson, & Magnusson, 2009) 6.1 Fastighetsbestånd 6.1.1 Fastighetsbestånd 2014 Täbys fastighetsbestånd består idag till stor del av villabebyggelse med flerfamiljshus och kommersiella fastigheter kring stationerna och de större infartsvägarna. Ungefär hälften av bostäderna finns i småhus och hälften i flerfamiljshus. Bostadsytan i småhusen är dock större än i flerfamiljshusen. I nedanstående tabell (1) redovisas en sammanställning över Täbys bruttoareor (SCB, Fastighetstaxeringsregistret, 2014) (SCB, Statistikdatabasen, 2015): Tabell 1. Sammanställning Täbys bruttoareor 2 Täby kommun m BTA Befintligt Småhus 1 943 427 Flerbostadshus 951 935 Kontor 395 892 Industri 325 804 Offentlig snitt 735 206 Summa 4 352 264 Källa: SCB, Fastighetstaxeringsregistret Taxeringsuppgifter finns inte för offentligt ändamål. Utgångspunkten för ytuppgiften baseras på genomsnittliga uppgifter för regionen. 6.1.2 Bostadsbyggande till 2030 Täby är beläget i en växande Storstockholmsregion, en region som numera går långt utanför länsgränsen. Under en lång period har befolkningstillväxten i Täby varit låg. Planeringen har huvudsakligen haft till syfte att möta den befintliga befolkningens behov. Men trycket på Stockholmsregionen är högt och politikerna har nu antagit direktiv för en förändrad utveckling mot ett kraftigt växande Täby. Täbys vision är att utvecklas och bli en stark del av Stockholmsregionen och i översiktsplanen (Täby kommun, 2009) redovisas en vision om att Täbys befolkning vid utgången av 2030 ska uppgå till cirka 80 000 invånare. Enligt SCB statistik var man 2014 uppe i över 67 000 invånare. Sedan 2009 har arbetet med kommunens större stadsutvecklingsområden och flera andra planer för kompletterande Grontmij AB 10 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 bebyggelse kommit igång och det finns idag planbeställningar som möter upp mot nivån i visionen. Utvecklingen speglas också i de prognoser för Täby som successivt har justerats upp för att möta marknadens och regionens behov av nya bostäder. Prognoserna förutsätter en fortsatt god marknad i Stockholmsregionen. Tabell 2 – Prognoser för bostadsbyggande – antal nya bostäder per år – i Täby Låg Hög RUFS 2010 350 550 1 ”RUFS 2012” 350 650 2 Täby 2015 maj 500 700 1 Landstingets justering av prognoserna i RUFS 2010 2 Uppgifter baserade på intervjuer med företrädare för Täby kommun I maj 2015 bedömdes i samråd med Täbys stadsarkitekt (Lagheim, 2015) en nivå på knappt 700 bostäder per år som rimlig med utgångspunkt från pågående och kommande projekt. Under perioden 2015-2030 skulle det motsvara drygt 10 000 nya bostäder. De större områdena för nyproduktion är Täby Park, Arninge/Ullna, Täby Centrum och Västra Roslags Näsby. Utöver dessa områden finns även ett stort antal planer med kompletteringsbebyggelse, vilka också ingår i prognosen. Under oktober 2015 har Täby med fler kommuner inkommit med underlag till Sverigeförhandlingen där ny infrastruktur kopplas ihop med bostadsbyggnation. Täby har i Sverigeförhandlingen utlovat att utöver sin vanliga prognos bygga ytterligare 4 500 till 5 000 bostäder under förutsättning att antingen tunnelbanan förlängs till Täby Centrum eller Roslagsbanan förlängs till Odenplan eller Centralen. Tidshorisonten för Sverigeförhandlingen är 2035, men merparten av de kompletterande bostäderna cirka 3 000 till 3 500 bostäder bedöms ligga till och med 2030. Bostädernas läge skiljer sig något åt beroende på om det blir Roslagsbana eller tunnelbana. (Broberg, 2015) Bostadsbyggandet är generellt lättare att prognosticera än kommersiell bebyggelse och annan 2 användning än bostadsändamål. I dialog med kommunen har en nivå för ”Övrigt” på ca 115 000 m bedöms vara rimlig fram till 2030. Täby har dock redan idag planer på ny kommersiell bebyggelse på 2 drygt 100 000 m i bland annat Täby Centrum, Täby Park och Arninge. Inga tillkommande ytor har av försiktighetsskäl lagts på offentlig användning. I det befintliga beståndet motsvarar dessa ytor ca 20 % av totalytan. Tabell 3 – Sammanställning av nyproduktion i Täby 2030 Nya bostäder (antal) 2 Bostadsyta (100 m per bostad) Övrigt 1 104 000 2 115 000 2 1 219 000 m BTA m BTA Summa ny yta 6.2 11 040 2 m BTA Fjärrvärme I tabell 4 visas en lista över befintliga produktionsanläggningar i Täby. Trots Täbys relativt stora fjärrvärmeunderlag (som klargörs senare) nyttjas inte detta underlag för elproduktion alls utan alla anläggningar är hetvattenpannor och producerar enbart värme. Förutom i nya Arningeverket är resten av pannorna gamla eller mycket gamla (Fortum-Farmen, 2012), (Fortum-Galten, 2012), (TNF, 2015), (PC-City, 2013), (Hjalmarsson, 2014). Produktionen i ett fjärrvärmesystem brukar delas upp i: bas-, mellanskikt, topp eller spets och reserv. Denna uppdelning görs efter kostnadskarakteristiken för varje anläggning. Kostnadskarakteristiken utgörs av kombinationen av fasta och rörliga kostnader och medför att somliga produktionsanläggningar lämpar sig bättre för att täcka värmebehovet i basen (billigast) och andra i mellanskiktet (dyrare) och en del i toppen (dyrast). I ett större sammankopplat fjärrvärmenät ligger Grontmij AB 11 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 kraftvärme baserad på returbränslen eller oförädlade biobränslen i basskiktet och hetvattenpannor baserade på pellets, biooljor och el i mellan- eller toppskiktet (Dahlroth, 2009). Värmelasten i ett fjärrvärmesystem består av tre komponenter: rumsuppvärmning, tappvarmvatten och distributionsförluster. För fjärrvärmeproduktion under det senaste året (2014), har vi studerat tillgängliga miljörapporter och utredningar samt intervjuat producenter. Resultatet visas i figur 1. Totalt levererade Fortum, E.ON och PC City tillsammans cirka 126 GWh fjärrvärme till kunder i Täby. Biooljor, träpellets, deponigas, el och eldningsolja användes för fjärrvärmeproduktionen. Distributionsförlusterna (8 %) var nästan 11 GWh. (Fortum-Farmen, 2012), (Fortum-Galten, 2012), (TNF, 2015), (PC-City, 2013), (Hjalmarsson, 2014). Tabell 4 – Fjärrvärmeproduktionsanläggningar i Täby (befintliga eller under uppförande) Anläggning Ägare Byggnadsår Effekt Prod. 2014 Bränsle (MW) (GWh) Arninge E.ON + 4 BRF:ar 2012-16 22 Pannor 2 4,4 Pellets (befintliga) Pannor (nya) 2 9,4 Träflis, grot, bark Pannor 3,3 + 4,4 Eo1 (befintliga) Panna (ny) 13,3 Bioolja Galten Pannor Panna Panna Fortum Farmen Pannor Fortum ÅVA Panna Pannor Täby kommun PC City Värmepumpar Panna Pannor Panna (Avställd) Grontmij AB 1969 57 2 8 4 3 1965 Bioolja Bioolja Deponigas 10 7+6+6 NN Bioolja 9 3 4 3 Ett antal BRF:ar 1986-88 Träpellets Eo1 25 2 1,7 6 4+8 4 El och varm ventilationsluft Träpellets Eo1 El 12 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 1 - Fjärrvärmeproduktion 2014 i Täby 6.2.1 Utveckling av fjärrvärmeavsättning och -produktion till 2030 6.2.1.1 Förutsättningar och antaganden för fjärrvärmeavsättning All typ av framtidsprognos utgår ifrån ett antal antaganden då i de allra flesta fall är förhållandena i framtiden helt eller delvis okända. Ju längre tidsperspektiv desto osäkrare prognoser eftersom det finns en större risk att omvärlden hinner förändras. I denna utredning har vi tagit hänsyn till den inneboende osäkerheten om framtiden genom att arbeta med två olika avsättningsscenarier, A och B, samt genomföra en känslighetsanalys med de viktigaste parametrarna. Idag har merparten av fastigheter, framförallt småhus, i Täby ett annat uppvärmningssätt än fjärrvärme, såsom värmepumpar, pellets-, el-/oljepannor eller direktel, idag. Enbart 25 % av det befintliga fastighetsbeståndet är anslutet till ett lokalt fjärrvärmenät. Denna siffra är mycket låg jämfört med medelvärdet för Stockholmsregionen på drygt 65 %. Anslutningsgraden för Sollentuna och Solna är exempelvis 75 respektive 95 %. I och med den omfattande planeringen av nya bostäder och lokaler i Täby, som presenterades tidigare, kommer det totala värmebehovet att öka och uppvärmningssättet att förändras. Det senare på grund av att den absoluta merparten av den planerade nybyggnationen är i form av flerbostadshus och stora kommersiella och offentliga lokaler. Vidare är Täby en av tre kommuner i Stockholm som har lovat att bygga mest inom ramen för Sverigeförhandlingen. Förtätning av fastighetsbeståndet förbättrar möjligheterna för fjärrvärme avsevärt. I båda scenario A och B, antar vi ett medelvärde för specifikt energiåtgång i befintliga byggnader på 2 115 kWh/m . Den verkliga energiåtgången i äldre hus är ofta betydligt högre (så höga värden som 200 2 kWh/m kan förekomma) men för en försiktig bedömning valde vi ett värde från den nedre regionen av spannet. I en rapport från Örebro universitet framgår följande (Harrysson, 2009): ’Under 1970-talet har energianvändningen för byggnadsuppvärmning och varmvatten i flerbostadshus sjunkit. Exempelvis har hus med fjärrvärme byggda efter början på 1980-talet ca 20 % lägre 2 energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten än äldre hus, 140 kWh/m ,år respektive 2 ca 170 kWh/m ,år. Offentlig statistik visar att energianvändningen i nya flerbostadshus inte har minskat sedan mitten på 1980-talet trots flera nya byggbestämmelser m m. Orsakerna till detta är flera t ex stora glasytor, komplicerade värme- och ventilationssystem, golvvärme samt att många hus med fjärrvärme saknar värmeåtervinning. Därtill skall läggas att nya hus ofta har större ventilation än äldre.’ Medelvärdet för specifik energiåtgång i hus som byggs under perioden 2014-2030 antas av Grontmijs 2 byggnadsexperter till 65 kWh/m , utifrån byggregler (BBR 21) för byggnader som har annat uppvärmningssätt än el, till exempel fjärrvärme. Boverket utreder nya lägre nivåer och ett remissförslag är nu framme med 55 kWh/m², men nivån är inte avgjord. Det uppmätta faktiska värdet i nya byggnader 2 vanligtvis överstiger det teoretiska, därför bedöms nivån 65 kWh/m som realistiskt. Dock små ändringar i antagen specifik energiåtgång i nya byggnader har visat sig ha en liten betydelse i uppskattningen av det totala värmebehovet i hela fastighetsbeståndet i Täby år 2030. Som jämförelse 2 genomfördes beräkningar baserade på 55 istället för 65 kWh/m . Det totala värmebehovet blir mindre än 3 % lägre, på grund av att merparten av värmebehovet kommer att finnas i dagens befintliga bestånd även 2030. Utifrån bebyggelsen i Täby och fjärrvärmens utbredning uppskattas att ytterligare ca 7,5 % av befintligt bestånd kan ansluta sig till någon av fjärrvärmeaktörerna till 2030, vilket adderat med de 25 % som är anslutna idag skulle ge en anslutningsgrad på 32,5 %. Nivån är även efter den bedömda tillkommande anslutningen låg i relation till andra kommuner så centralt placerade i en storstadsregion. Detta låga antagande baseras på det faktum att en stor del av fastigheterna består av småhus som redan har investerat i alternativa enskilda uppvärmningssätt. Den ekonomiska potentialen för energibesparingar i befintliga hus uppskattas av energiexperter på Grontmij med utgångspunkt från tidigare erfarenheter till 5-10 %. Detta är ett bedömt medelvärde för investeringar i samband med ombyggnationer och renoveringar samt renodlade energieffektiviseringsåtgärder, till exempel förbättring av klimatskal och/eller effektivare ventilation med värmeåtervinning, Grontmij AB 13 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 under tidsperioden till 2030. Energibesparande åtgärder sker vanligtvis i samband med andra större underhållsåtgärder. Ett normalt underhållsintervall för större bostadsrättsfastigheter kan till exempel ligga på 35-45 år. Det är en av anledningarna till varför energibesparingarna bedöms dra ut på tiden och därför vara måttfulla. Det bedöms vara rimligt att anta att fastighetsägare även efter en genomförd större åtgärd kommer att betrakta fjärrvärme som ett uppvärmningsalternativ. Som nämndes tidigare utgår vi ifrån kommunens översiktsplaner och sammanställningen för kommande planering av bostäder med mera, när det gäller antal lägenheter och lokaler. I tabell 5 presenteras alla antaganden som påverkar fjärrvärmeavsättningen i Täby. Vissa parametrar anges i ett intervall vilket innebär att just dessa parametrar har olika värden i scenario A respektive B. Med utgångspunkt från de sammanställda uppgifterna för befintligt bestånd och gjorda antaganden avseende nyproduktion, anslutningsgrad och energiförbrukning uppskattas den sannolika fjärrvärmeavsättningen 2030. Resultaten, som sammanfattas i tabell 6, visar att trots energibesparingsåtgärder och ny bebyggelse med lägre förbrukning än befintlig kan avsättningen för fjärrvärme öka med cirka 100 GWh i Täby 2014-2030, från ca 135-140 GWh till 213-242 GWh, inklusive distributionsförluster. Kommunens omfattande byggplaner samt den tillkommande andelen nyanslutningar i befintligt bestånd är de främsta orsakerna till den förväntade ökningen i efterfrågan på fjärrvärme. Tabell 5 – Förutsättningar och antaganden för uppskattning av fjärrvärmeavsättning i Täby 2030 Befintligt bestånd 2 Specifik energiåtgång exkl. hushållsel (kWh/m ) Energibesparingar av total energiåtgång t.o.m. 2030 (%) Anslutningsgrad idag (%) Anslutningsgrad 2030 (%) 115 5-10 25 32,5 Nybyggda hus 2 Specifik energiåtgång exkl. hushållsel (kWh/m ) Anslutningsgrad 2030 (%) 65 70-90 Scenario A, 2030 Energibesparing i befintligt bestånd 5 % + anslutningsgrad nybyggda hus 90% Scenario B, 2030 Energibesparing i befintligt bestånd 10 % + anslutningsgrad nybyggda hus 70% Tabell 6 – Fjärrvärmeavsättning i Täby idag och 2030 GWh Befintligt bestånd Fjärrvärme till kunder idag, exkl. distributionsförluster (25% av totalt fastighetsbestånd) Fjärrvärme till nyanslutna kunder (ytterligare 7,5% till 2030) 126 38 Scenario A Energibesparingar i befintligt bestånd, 5% Fjärrvärme till nyproducerat bestånd, 90% anslutningsgrad nybyggda hus Distributionsförluster (8%) Summa scenario A -11 71 18 242 Scenario B Energibesparingar i befintligt bestånd, 10% Fjärrvärme till nyproducerat bestånd, 70% anslutningsgrad nybyggda hus Distributionsförluster (8%) Summa scenario B -22 55 16 213 Grontmij AB 14 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Resultaten och skillnaden mellan scenario A och B illustreras även i form av stapeldiagram i figur 2 nedan. I de här nivåerna ingår inte Sverigeförhandlingen. Skulle Sverigeförhandlingen leda till en överenskommelse med ny tunnelbana till Täby alternativt förlängning av Roslagsbanan till Centrala Stockholm, med ökat bostadsbyggande som följd, bedöms fjärrvärmebehovet, med motsvarande antaganden som ovan, öka med knappt 20 GWh till 2030. Figur 2 – Förväntad avsättning för fjärrvärme 2030 för scenario A och B 6.2.2 Alternativa scenarier och känslighetsanalys Scenario A och B Ovanstående redovisning avseende fjärrvärmebehov (scenario A och B) baseras på ytuppgifter för befintligt bestånd i kombination med prognoser för kommande bebyggelse samt antaganden avseende 2 2 energiförbrukning i befintligt (115 kWh/m ) och tillkommande (65 kWh/m ) bestånd, energibesparing i befintligt bestånd samt anslutningsgrad till fjärrvärmen för befintlig bebyggelse 2030 (32,5%). Genom scenario A och B med skilda värden för energibesparing (5-10 %), anslutningsgrad ny bebyggelse (7090 %) har en förenklad analys redan gjorts om fjärrvärmebehovet. En genomsnittlig nivå av scenarierna A (242 GWh) och B (213 GWh) hamnar på cirka 228 GWh. Med utgångspunkt från ett genomsnittligt fjärrvärmebehov om 228 GWh görs nedan en känslighetsanalys av följande parametrar, se tabell 7. Tabell 7 – Sammanställning parametrar för känslighetsanalys och påverkan på fjärrvärmeavsättning Antaganden för den Förändring Påverkan på genomsnittliga nivån fjärrvärmeavsättning Nyanslutning 7,5% +/- 2,5% +/- 12 GWh Befintligt bestånd Omfattning 690 lgh/år +/- 100 lgh +/- 9 GWh nybebyggelse Anslutningsgrad 80% +/-10% +/- 9 GWh 2 Specifik 115 kWh/m +/- 10 kWh +/- 14 GWh energiåtgång, befintligt 2 Specifik 65 kWh/m +/- 5 kWh +/- 5 GWh energiåtgång, ny bebyggelse Energibesparing 7,5% +/- 5% +/- 9 GWh befintligt Grontmij AB 15 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Nedan redovisas tre alternativa scenarier som illustrerar hur värmebehovet förändras med några alternativa antaganden. Alternativt scenario ”Svikande marknad” Med ett alternativt scenario där endast 50 % av prognoserna för bostadsbyggandet uppfylls till 2030 på grund av svikande marknad skulle nivån istället hamna på ca 202-223 GWh. Om bebyggelsen ändå fullföljs men med några års förskjutning finns ändå det långsiktiga behovet. (I övrigt enligt scenario A och B) Alternativt scenario ”Energieffektiv nybebyggelse” Ett alternativ där den genomsnittliga nivån på värmebehovet i den nya bebyggelsen ligger på cirka 55 2 kWh/m , och där anslutningsgraden för den nya bebyggelsen ligger på en lägre nivå (60 %) skulle hamna på ca 203-212 GWh. (I övrigt enligt scenario A och B) Alternativt scenario ”Högt värmebehov i befintligt bestånd” Ett alternativ där den genomsnittliga nivån på värmebehovet i den befintliga bebyggelsen ligger på cirka 2 130 kWh/m , men där energibesparingen ligger på en högre nivå om 15 % skulle hamna på ca 230-247 GWh (i övrigt enligt scenario A och B). Summering 2 Antagandet om specifik energiåtgång i befintligt bestånd har stor påverkan. Nivån 115 kWh/m bedöms dock vara försiktigt satt och i verkligheten vara betydligt högre. Specifik energiåtgång i ny bebyggelse har däremot mindre påverkan på fjärrvärmeavsättningen 2030. Antagandet om den nya bebyggelsens omfattning har tillika stor påverkan och förutsätter en fortsatt hög efterfrågan på bostäder samt att marknaden och kommunen klarar av att hålla ett högt tempo i planering och byggande. Av försiktighetsskäl ingår inga nya ytor för offentlig service i scenarierna. Vid en kombination av olika parametrar i en max-/minanalys, men med fortsatt högt bostadsbyggande hamnar spannet på: Maxnivå: 331 GWh 2 2 (130 kWh/m befintligt, 65 kWh/m nytt, energibesparing 5 %, anslutningsgrad befintligt, 45 % anslutningsgrad nytt 90 %, Sverigeförhandlingen faller ut) Mininivå: 198 GWh (115 kWh/m2 befintligt, 55 kWh/m2 nytt, energibesparing 10 %, anslutningsgrad befintligt 35 % anslutningsgrad nytt 70 %, Sverigeförhandlingen faller inte ut) Sammantaget bedöms dock de ursprungliga scenario A och B 213-242 GWh täcka in ett rimligt spann på fjärrvärmebehov förutsatt en fortsatt god marknad och anslutningsgrad avseende fjärrvärmen som motsvarar de antaganden som görs i övriga studerade centralt belägna nordostkommuner med tät bebyggelse. 6.2.3 Utveckling av fjärrvärmeproduktion till 2030 I arbetet med att belysa utvecklingen av fjärrvärmetillförseln och det eventuella behovet av investeringar i ny produktion, har vi utgått från dagens produktionssystem, resonerat om enskilda pannors ålder, bränsle, ekonomi och utsläpp, fört diskussioner med anläggningsägarna samt kommunen. Pannorna är små, en del är av äldre modell och har konverterats till bioolja. Vanligtvis är små gamla anläggningar placerade mitt i tät bebyggda områden och har lägre krav på rökgasrening. Täby är inget undantag i detta sammanhang. Dessutom är både bioolja och pellets dyra bränslen som används i Grontmij AB 16 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 mellanskiktet i ett fjärrvärmesystem. Värmepumpar (VP) har låga driftkostnader på grund av låga elpriser idag. När elpriset stiger flyttas VP upp i driftordningen eller konkurreras ut om det finns billigare produktionssätt. I scenario 2030 (I) utgår vi ifrån att alla produktionsanläggningar kommer att finnas kvar 2030 och har samma produktion som 2014. Dessutom har nya pannor i Arninge tagits i drift (Arningeverket producerar totalt 110 GWh då). Vidare har PC City utökat sin produktion till 40 GWh. I detta scenario kommer cirka 226 GWh att kunna produceras. Produktionssystemet kommer med andra ord inte att täcka den förväntade fjärrvärmeavsättningen i scenario A (242 GWh), om man fortsätter producera som år 2014. I scenario 2030 (II) antar vi att pannorna i Galten och Farmen samt oljepannorna i ÅVA har avvecklats. Farmen och Galten utfördes 1965 respektive 1969, är lokaliserade i tätbebyggda områden och eldar biooljor som är ett dyrt bränsle och ger upphov till relativt stora utsläpp av stoft. I detta scenario produceras enbart 155 GWh, vilket är långt under förväntad fjärrvärmeavsättning i båda scenarier år 2030. Figur 3 – Fjärrvärmeproduktionsscenarier (I) och (II) i Täby 2030 Det finns omfattande planer på investeringar i ny fjärrvärme- och kraftvärmeproduktion (tabell 8) och utbredning av distributionsnät inom Stockholmsregionen. Behovet av förnyelse och nyinvesteringar bekräftas av till exempel Fortums och E.ON:s offentliga investeringsplaner i Stockholmsregionen (se även figur 10). Det är högst sannolikt att äldre anläggningar med höga produktionskostnader och låg miljöprofil kommer att avvecklas och ersättas av effektivare och miljö- och klimatriktigare anläggningar. Takten i avvecklingen beror högst på hur snabbt nyinvesteringarna kan initieras. Ett fjärr- eller kraftvärmeprojekt är ett stort åtagande med långa ledtider som kräver god framförhållning. Gällande ökningen av fjärrvärmebehov och -avsättning så har Stockholm en unik ställning då regionen är en stark tillväxtmotor och genomgår en förtätning i snabb takt. Tabell 8 – Investeringar i ny fjärr- och kraftvärmeproduktion Beslutade och under utförande I planeringsstadiet Lokalisering Inst. effekt Lokalisering Inst. effekt (MW) (MW) Fortum Värtan - KVV 8 330 Norrenergi 105 E.ON - Arninge 32 Fortum - Lövsta 200 PC City 12 E.ON - Högbytorp 110 Fortum Högdalen – P7 60 Stockholm nordost 100 I kommande avsnitt belyser vi dynamiken i fjärrvärmesystemet och produktionskapaciteten med hänsyn till leveranssäkerhet, i belastnings- och varaktighetsdiagram. Syftet är att analysera i fall dagens lokala Grontmij AB 17 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 produktionssystem klarar av att tillgodose den ökade efterfrågan utan någon tillkomst av ny produktionskapacitet. 6.3 Värmelast, årlig variation och varaktighetsdiagram för Täby I rapporten ”Öppnade fjärrvärmenät i Storstockholm” framgår följande om värmelast och årlig variation (Dahlroth, 2009): ’Rumsuppvärmning följer vädrets och utomhustemperaturens variationer, tappvattenvärmningen följer regelbundna mönster för vardagar och helger, värmeförlusterna är praktiskt taget konstanta över dagar och veckor men visar en viss årstidsvariation. Alla dessa värmebehov sammanlagras till en värmelast…’ I de diagram som visas här nedan har vi antagit att det lokala fjärrvärmenätet är utbyggt och alla produktionsenheter är kopplade till nätet och därmed kan planera optimal drift och ha utbyt av värme, utan några tekniska hinder. Gällande produktionskostnaden har vi antagit följande ordning, den billigaste först och den dyraste sist: flis, deponigas, pellets, värmepump, biooljor och eldningsolja. Leveransen av deponigas kommer att upphöra redan 2016 enligt SÖRAB. Vidare har vi delat upp ökningen i avsättningen (scenario A och B) jämnt över åren 2015-2030. I följande tabeller redovisas övriga antaganden och förutsättningar. Tabell 9 – Förutsättningar gällande installerad kapacitet och rörliga produktionskostnader Produktionssystem 2015 (MW) 2030 (MW) Rörliga produktionskostnader (SEK/MWh) Flis 18,8 200 (200-250) Deponigas 3,0 250 Pellets 17,8 17,8 300 (300-350) Värmepump 3,4 3,4 350 (300-400) Bioolja 39 52,3 700 (600-1000) EO1 31,7 31,7 1100 (1000-1200) Tabell 10 – Förutsättningar gällande värmeproduktions- och motsvarande kapacitetsbehov Scenario 2015 2030 GWh MW GWh MW A 126 38 242 74 B 126 38 213 66 Principen i ett sammankopplat, kostnadseffektivt produktionssystem är att fjärrvärme med den lägsta produktionskostnaden körs som baslast och så många timmar som möjligt under ett år, när utomhustemperaturen sjunker och följaktligen efterfrågan ökar så tar man i drift allt dyrare fjärrvärmeproduktion, det vill säga de i mellanskiktet. Dagar med köldknäpp tar man i drift de allra dyraste produktionssätten som ligger i toppskiktet. I diagrammen i figur 4 framgår i vilken grad fjärrvärmebehovet förväntas öka och hur fjärrvärmesystemet producerar för att förse marknaden. Det är tänkt att nya flispannorna på Arningeverket ska tas i drift 2016. Grontmij AB 18 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 4 – Årsvis fjärrvärmeproduktion i Täby 2015-2030 för scenario (A) och scenario (B) I figuren nedan visas värmebehovets årsvariation idag samt 2016, efter att nya Arningeverket har tagits i drift. Jämförelsen visar att fjärrvärmen från flispannorna i Arninge kommer att konkurrera ut en hel del av fjärrvärmen baserade på dyrare bränslen såsom biooljor och pellets. Figur 5 – Värmebehovets årsvariation för Täby (a) 2015 och (b) 2016 (nya Arningeverket drifttagen) I ett varaktighetsdiagram finner man årets kallaste dagar/timmar till vänster, de varmaste till höger och vår och höst i mitten. I ett sådant diagram ges en bild av hur en värmemarknad ser ut och hur fjärrvärmeproducenter möter efterfrågan med olika produktionsslag. I figuren nedan visas varaktighetsdiagram för Täby idag samt 2016. Grontmij AB 19 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 6 – Varaktighetsdiagram för Täby (a) 2015 och (b) 2016 (nya Arningeverket i drifttagen) Slutsatsen är densamma som tidigare, det vill säga flispannorna i Arninge kommer att producera fjärrvärme till lägsta rörliga kostnad och ligger som basproduktion. I ett längre perspektiv, till 2030, antar vi att produktionssystemet är detsamma med samma bränslen. Den rörliga parametern är fjärrvärmebehovet som ökar enligt scenario A och B. I figurerna nedan visas hur produktionssystemet fyller marknaden med fjärrvärme. Figur 7 - Värmebehovets årsvariation för Täby 2030, scenario (A) och scenario (B) Om man jämför figur 7 med figur 5 är ökningen i installerad kapacitet som måste tas i drift på grund av ökat behov tydlig. Detta innebär att andelen fjärrvärme med högre produktionskostnad (pellets, biooljor) ökar påtagligt i produktionsmixen. Grontmij AB 20 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 8 - Varaktighetsdiagram för Täby år 2030, scenario (A) och (B) Produktionen (GWh) för scenario A och B i figur 8 ges här nedan: 2030 Scenario (A) Scenario (B) Flis 130 126 Dep.gas 0 0 Pellets 80 69 VP 10 7 Bioolja 21 11 EO1 0,6 0,3 Summa 242 213 6.3.1 Leveranssäkerhet För att kunderna säkert ska få värme även vid störningar i produktionen och vid extremväder så bör man kontrollera hur produktionsförmågan ser ut jämfört med produktionsbehovet (=efterfrågan plus nätförlusterna). Det finns flera metoder för detta. Den enklaste är nog att direkt jämföra installerad effekt i produktionen med det maximala effektbehovet. Gör man det brukar man säga att man ska klara att försörja kunderna även om det största aggregatet havererar. Tabell 11 – Förutsättningar gällande leveranssäkerhet Produktion Installerad effekt Största aggregat Installerad effekt vid haveri av största aggregat Produktionsbehov Maxeffekt normalår Standard temperaturosäkerhet jfr med normalår Max effektbehov vid extremväder (95 % intervall) 2030 (MW) 124 13,3 111 74,4 7,6 89,3 Behovet är inte heller något exakt tal, utan det varierar framförallt beroende av utomhustemperaturen. Det finns många temperaturbegrepp, där ett av de enklare är medelvärdet under en lång följd av år för lägsta dygnsmedeltemperatur under respektive år. Denna varierar mycket mellan olika år, normalt med en standardavvikelse på cirka 5 ˚C. Det innebär att om vi vill ange en årsmaxeffekt som med 95 % sannolikhet inte överskrids så ska vi basera den på en utomhustemperatur som är den genomsnittliga årsminimitemperaturen minus 2 x 5 ˚C. Enklast görs detta genom att ta 2 x 5 x systemets temperaturkänslighet och lägga detta värde till den ”normala” årsmaxeffekten för systemet. Systemets temperaturkänslighet beräknas som Årsenergin x andelen temperaturberoende uppvärmning (ofta runt Grontmij AB 21 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 60 %) / gradtimtalet (graddagtalet x 24). När det gäller extremväder brukar man nöja sig med att systemet ska klara att försörja kunderna även vid extremtemperaturer om alla anläggningar fungerar. Som kan ses i tabellen ovan klarar man att leverera 111 MW om största aggregatet havererar. Jämför vi detta med maxeffekten på 74 MW så finns det en betydande marginal (37 MW). Jämför vi istället med situationen vid extremväder så är maxeffekten 89 MW, vilket är betydligt lägre än de installerade 124 MW (Marginal 35 MW). Detta ligger till grund för slutsatsen att det går att avveckla runt 35 MW utan att leveranssäkerheten riskeras. Samtidigt är det viktigt att påpeka att resonemanget ovan enbart gäller huruvida systemet tekniskt sett klarar att leverera värme till kunderna. När det gäller det ekonomiska resultatet så måste man analysera vad det kostar att driva systemet och jämföra det med kostnaderna för investeringar i anläggningar med lägre rörliga kostnader. Graddagar Antalet graddagar under ett år är summan av dygnsmedeltemperaturernas avvikelser från en referenstemperatur. I energi- och byggnadstekniska sammanhang syftar måttet graddagar till att mäta hur mycket temperaturen ligger under ett referensvärde. För att ett begrepp som graddagar ska bli meningsfullt måste det finnas ett jämförelsetal som inte förändras över tiden. Detta kallas för Normalårets graddagar, och utgörs vanligen av medelvärdet för graddagar över ett spann av år som ligger någonstans tillbaka i tiden. Källa: Wikipedia 7 Vallentuna och Österåker 7.1 Fastighetsbestånd och bostadsbyggande nuläge och 2030 Bebyggelsen i Vallentuna och Österåker har till dominerande del bestått av småhus, men som i fallet med Täby kommun finns det nybyggnadsplaner även i dessa kommuner med stor andel flerfamiljshus. Vallentuna räknar med en tillkommande bostadsproduktion i första hand i centrala Vallentuna samt i anslutning till Roslagsbanans hållplatser. I den uppdatering som Stockholms läns landsting (SLL) gjorde 2012 av prognosen i RUFS 2010 bedömdes det årliga tillskottet ligga på mellan 200 och 400 bostäder per år för Vallentuna fram till 2030, vilket stämmer väl med de uppgifter som kommunen lämnat för aktuell rapport i samband med intervju våren 2015 (Stafsgård, 2015). I beräkningarna för värmebehovet nedan har en genomsnittlig produktion på ca 300 lägenheter per år ansatts. Österåker har flera större projekt på gång såväl i centrala Åkersberga och det närbelägna utvecklingsområdet Kanalstaden, som på flera andra håll i kommunen. I SLL:s uppdaterade prognos från 2012 bedömdes produktionen ligga mellan 150 och 350 bostäder per år. Kommunens justerade bedömning i intervju våren 2015 ligger på ca 300-350 bostäder per år fram till 2025 samt 400-450 bostäder per år därefter (Hedlund, 15). I beräkningarna för värmebehov har en genomsnittlig produktion på drygt 350 bostäder per år ansatts. I Vallentuna och Österåker räknar man med att bygga både flerfamiljshus, grupphusområden och enskilda småhus men även om en del bebyggelse kommer att ske på landsbygden ligger merparten av de prognosticerade bostäderna grupperat i centrala lägen. Vallentuna och Österåker har precis som Täby lämnat in förhandlingsunderlag till Sverigeförhandlingen (okt 2015) med åtaganden om högre bostadsbebyggelse om Roslagsbanan byggs ut. Detta uppdrag inkluderar inte utredning om omfattningen av Sverigeförhandlingen. Eventuell tillkommande bebyggelse kopplad till Sverigeförhandlingen är därför inte medtagen. Grontmij AB 22 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion 7.2 Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Fjärrvärmeproduktion i Vallentuna och Österåker 2014 Fjärrvärmen i Vallentuna och Österåker tillsammans, mätt i produktion (GWh), är ungefär lika stor som i Täby. E.ON äger och driver produktionsanläggningarna och de lokala fjärrvärmenäten i dessa två kommuner. Värmeverken i Okvista (skogsflis) och i Centrum (värmepump) står för fjärrvärmeproduktionen, totalt 67 GWh 2014, i Vallentuna. Nya Sandkilsverket (flis, pellets) och värmeverket Solskiftet (pellets) i Österåker producerar tillsammans 68 GWh. Den befintliga fjärrvärmeproduktionen i Vallentuna och Österåker illustreras i figur 9. Figur 9 – Fjärrvärmeproduktion i Vallentuna och Österåker 2014 7.3 Fjärrvärmebehov och -avsättning nuläge och 2030 7.3.1 Förutsättningar och antaganden för fjärrvärmeavsättning Bebyggelsen i Vallentuna och Österåker har till dominerande del bestått av småhus men som i fallet med Täby kommun finns det stora nybyggnationsplaner. I tabell 12 visas de förutsättningar och antaganden som har använts för uppskattning av framtida fjärrvärmeavsättningen i dessa kommuner. Till skillnad mot fallet i Täby så räknar vi med att inga ytterligare anslutningar i befintligt bestånd tillkommer. Bebyggelsens placering och karaktär gör att anslutningsgraden i nybebyggelsen har bedömts vara lägre än i Täby och övriga regionen, mellan 50-70% i nyproduktionen. Tabell 12 – Förutsättningar och antaganden för uppskattning av fjärrvärmeavsättning i Vallentuna och Österåker 2030 Befintligt bestånd 2 Specifik energiåtgång exkl. hushållsel (kWh/m ) Energibesparingar av total energiåtgång t.o.m. 2030 (%) Anslutningsgrad i Vallentuna idag (%) Anslutningsgrad i Österåker idag (%) 115 5-10 30 20 Nybyggda hus 2 Specifik energiåtgång exkl. hushållsel (kWh/m ) Anslutningsgrad 2030 (%) 65 50-70 Scenario A, 2030 Energibesparing i befintligt bestånd 5 % + anslutningsgrad nybyggda hus 70 % Scenario B, 2030 Energibesparing i befintligt bestånd 10 % + anslutningsgrad nybyggda hus 50 % Grontmij AB 23 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 I tabellerna nedan sammanfattas uppskattningen av fjärrvärmeavsättningen i Vallentuna och Österåker. Vår försiktiga bedömning är att fjärrvärmeavsättningen ökar med 44 och 24 % i scenario A respektive B i dessa två kommuner. Befintligt fjärrvärmeproduktionssystem i Vallentuna och Österåker har begränsad kapacitet och distributionsnäten är små och isolerade. Genom nyproduktion av fjärrvärme samt utbyggnad och sammankoppling av distributionsnät kan kommunernas framtida fjärrvärmebehov tillgodoses. Tabell 13 – Fjärrvärmeavsättning i Vallentuna idag och 2030 GWh Befintligt bestånd Fjärrvärme till kunder idag (30% av totalt fastighetsbestånd) Fjärrvärme till nyanslutna kunder 67 0 Scenario A Energibesparing, 5% Fjärrvärme till nyproducerat bestånd, 70% anslutningsgrad nybyggda hus Distributionsförluster Summa scenario A -4 22 7 92 Scenario B Energibesparing, 10% Fjärrvärme till nyproducerat bestånd, 50% anslutningsgrad nybyggda hus Distributionsförluster Summa scenario B -7 16 7 83 Tabell 14 – Fjärrvärmeavsättning i Österåker idag och 2030 GWh Befintligt bestånd Fjärrvärme till kunder idag (20% av totalt fastighetsbestånd) Fjärrvärme till nyanslutna kunder 68 0 Scenario A Energibesparingar i befintligt bestånd, 5% Fjärrvärme till nyproducerat bestånd, 70% anslutningsgrad nybyggda hus Distributionsförluster Summa scenario A -4 27 7 98 Scenario B Energibesparingar i befintligt bestånd, 10% Fjärrvärme till nyproducerat bestånd, 50% anslutningsgrad nybyggda hus Distributionsförluster Summa scenario B -7 20 7 88 8 Fjärrvärmebehov och -avsättning i Täby, Vallentuna och Österåker 2030 I E.ON:s långsiktiga planer ingår att bygga ut och sammankoppla fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Österåker samt utföra en kraftvärmeanläggning för att förse delregionen med basvärme samtidigt som man kan kreditera sig elproduktion på värmeunderlaget. Även sammankoppling av delregionen till ett större regionalt distributionsnät i närheten finns med i planerna. Eftersom Täby är befolkningsmässigt störst och har den största potentialen för fjärrvärmeavsättning, är utvecklingen i Täby av nyckelkaraktär för realisering av dessa planer. Grontmij AB 24 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Fortums långsiktiga planer inkluderar, förutom de investeringar som framgår av tabell 8, tillika ytterligare en kraftvärmeanläggning för basproduktion någonstans i Stockholmsregionen (se även figur 10), enligt Grontmijs bedömning är en lokalisering i Stockholms norra kommuner fördelaktig. I praktiken kan det vara svårt för Fortum att ta andelar av fjärrvärmemarknaden i Vallentuna och Österåker då E.ON har en stark närvaro i dessa två kommuner. Däremot finns det möjligheter till framtida värmehandel mellan bolagen när ett regionalt fjärrvärmenät finns på plats och efterfrågan på värme ökar. Figur 10 – Fortums stora investeringar i ny fjärr- och kraftvärmeproduktion (Fortum, Värmeproduktion och kraftvärme, 2014) Angående fördelar med sammankopplade regionala fjärrvärmenät skriver författarna till Fjärrsyns rapport: Regionala fjärrvärmesamarbeten - Drivkrafter och framgångsfaktorer följande (Liljeblad, Jansson, & Nohlgren, 2015): ’En fördel med sammankopplade regionala fjärrvärmesystem är att befintliga produktionsanläggningar kan nyttjas mer effektivt och att behovet av spetslastanläggningar kan minskas. Detta innebär att andelen fossila bränslen som oftast är dyra att eldas kan minskas och därmed kan växthusgaseffekterna reduceras. Vidare, genom att anläggningarna används mer effektivt samtidigt som andelen industriell spillvärme och avfall ökar kan primärenergianvändningen minskas.’ I figur 11 illustreras den sammanlagda potentiella fjärrvärmeavsättningen i Täby, Vallentuna och Österåker. Enligt scenario A kommer denna avsättning (inklusive distributionsförluster) uppgå till cirka 432 GWh. Potentialen i scenario B är, som väntat, lägre och hamnar på ungefär 384 GWh. Grontmij AB 25 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 11 – Förväntad fjärrvärmeavsättning i delregionen 2030 Som nämndes tidigare bedöms nivåerna som är kopplade till nyproduktionen för Täbys del öka med ytterligare cirka 20 GWh om Sverigeförhandlingen resulterar i utbyggnad av tunnelbana eller Roslagsbana. Eventuell tillkommande bebyggelse i Vallentuna och Österåker orsakad av Sverigeförhandlingen ingår inte heller i ovanstående figur. Denna potentiella fjärrvärmeavsättning är betydande och i själva verket en förutsättning för samtidig elproduktion, det vill säga kraftvärme, som är det mest resurseffektiva produktionssättet. Som jämförelse så producerar den nyaste pannan, block 2, i Fortum-Brista 500 GWh värme och 140 GWh el. Givetvis finns det alternativ till kraftvärme- och hetvattenproduktion i stora anläggningar som tillförselmetod, en dela av dessa alternativ diskuteras i senare avsnitt 10. 9 Stockholmsregionen 9.1 Fastighetsbestånd och bostadsbyggande nuläge och 2030 Stockholmsregionen är en av Europas starkaste tillväxtzoner och RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (SLL, Regional utvecklingsplan för stockholmsregionen, 2010) ger med sex strategier vägledning för hur regionen ska kunna uppnå visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Målet för bostadsbyggandet är att det ska ske i en takt så att utbudet långsiktigt motsvarar efterfrågan. Med det underskott på bostäder som finns idag har kommunerna ett viktigt gemensamt åtagande att producera bostäder till en växande befolkning. RUFS 2010 redovisar en sammanställning över kommunernas utbyggnadsprognoser med alternativen låg respektive hög. Byggnadstakten har därefter bedömts öka och Stockholms läns landsting genomförde därför en uppdatering av prognoserna 2012. (SLL, Regional bedömning av nya bostäder i Stockholmsregionen fram till 2030, 2012). Grontmijs uppdrag har för de nordöstra kommunerna omfattat att bedöma fastighetsbeståndets storlek idag och 2030 genom att sammanställa ytuppgifter i det befintliga beståndet och fånga in prognoser för tillkommande bebyggelse. Ytuppgifterna har därefter använts som underlag för bedömning av värmeoch fjärrvärmebehov genom antaganden avseende anslutningsgrad och energibehov med mera. Underlag för det befintliga beståndet baseras på uppgifter från SCB och fastighetstaxeringen. Underlag för bostadsbyggande har varit bland andra regionala sammanställningar såsom RUFS 2010, kommunernas översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram samt intervjuer med företrädare för nordostkommunerna med kunskap om kommunernas byggplaner i perspektivet 2030. De kommuner som har ingått i benämningen nordostkommunerna är: Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna och Österåker. Grontmij AB 26 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Tabell 15. Sammanställning prognoser över nybyggnation (lägenhet/år) Kommun Danderyd Rufs 2010 SLL 2012 Grontmij -15 Tillskott årligt Tillskott årligt Intervjuresultat låg låg hög hög låg hög 50 100 50 100 150 250 Järfälla 450 650 450 750 700 950 Sigtuna 250 350 250 400 500 700 Sollentuna 300 450 300 500 450 600 Solna 550 700 600 800 700 900 2 800 3 600 2 900 5 000 5 000 6 500 Sundbyberg 400 500 400 600 600 800 Täby 350 550 350 650 500 700 Upplands Väsby 200 300 200 350 200 350 Vallentuna 200 350 200 400 200 400 Stockholm Österåker Summa NO 150 300 150 350 250 400 5 700 7 850 5 850 9 900 9 250 12 550 Nordostkommunerna redovisar överlag ett högre bostadsbyggande än för några år sedan och prognoserna visar i flera fall en nyproduktionsnivå som är markant i relation till befintligt bostadsbestånd. I nedanstående figur redovisas relationen mellan ny och befintlig bebyggelse i nordostkommunerna. Bostadsbeståndet m2 i Stockholm NO 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 Befintligt Nytt 2015-2030 2 Figur 12 – Bostadsbeståndet (m ) uppdelat i befintligt och planerat i Stockholms norra kommuner För övriga Stockholmsregionen (regionen som helhet samt Stockholm Västra i tabell 16) har en förenklad analys gjorts baserad på regionövergripande sammanställningar såsom RUFS och statistik från SCB samt motsvarande antaganden avseende uppvärmningsbehov som för nordostkommunerna. Materialet för regionen som helhet är således mindre studerat än för de nordöstra kommunerna. Tabell 16 ger en sammanställning över befintligt bestånd och prognosticerad nybyggnation i nordostkommunerna samt regionen totalt Grontmij AB 27 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Tabell 16 – Sammanställning över befintligt bestånd och nybyggnation i Stockholms nordostkommuner samt regionen totalt Regionen D.ryd Befintligt Fritidshus Småhus Flerbostadshus Totalt permanent Totalt bostad Kontor Industri Offentlig snitt Summa befintl yta m2 m2 m2 m2 m2 m2 m2 m2 m2 Nytt Bostäder Bostad (100m2/lgh) Övrigt Summa ny yta Bost/år antal m2 m2 m2 antal Järfälla Soll.tuna Solna 4562094 31619481 48657357 80276838 84838932 27849711 11641200 24000000 35852 1139924 377941 1517865 1553717 254402 59092 352623 25347 1376057 1310581 2686638 2711985 455061 622460 771970 32057 1680292 1023383 2703675 2735732 659134 346612 756946 8596 93474 2423920 2517394 2525990 1976843 231752 808439 148329843 2219834 4561476 4498424 321467 32146700 1607335 33754035 20092 3520 352000 125000 477000 220 14400 1440000 100000 1540000 900 9900 990000 40000 1030000 619 Sthlm V 53491 2971681 4954161 7925842 7979333 2311496 1141848 2388203 S.byberg Sigtuna Täby U Väsby V.tuna Ö.åker Totalt NV 5212 42342 32700 175722 849323 1943427 1279248 781822 951935 1454970 1631145 2895362 1460182 1673487 2928062 704634 421974 395892 43814 683029 325804 481410 481355 735206 10343 778897 810111 1589008 1599351 390049 361292 456580 51800 999092 311637 1310729 1362529 66777 167279 349063 408571 1446917 323823 1770740 2179311 181593 159422 449636 706311 13454806 14548562 28003368 28709679 7817855 4142404 8031432 5543024 13820880 2690040 4384964 2807272 1945648 2969962 48701370 14000 1400000 250000 1650000 875 11200 10500 11040 1120000 1050000 1104000 150000 350000 115000 1270000 1400000 1219000 700 656 690 4877 487700 30000 517700 305 4700 470000 10000 480000 294 5850 585000 10000 595000 366 112187 11218700 1280000 12498700 7012 22200 2220000 100000 2320000 1388 3259845 Nordostkommunernas genomsnittliga uppjustering från 2012 till 2015 ligger på +33 %. Även i resten av regionen har prognoserna ökat och flera av kommunerna har lämnat in underlag till Sverigeförhandlingen. Motsvarande genomgång som för nordostkommunerna har dock inte ingått i uppdraget. En ökning med 20 % har i avsaknad av annat underlag antagits i ovanstående tabell. 9.2 Stockholms fjärrvärmesystem Stockholmsregionen har idag ett brett utbyggt fjärrvärmedistributionssystem som till stor del är sammankopplat. I dagsläget består distributionsnäten av två stora regionala fjärrvärmesystem (norra nätet – gröna ringen - och södra nätet – röda ringen i figur 13) som tillsammans årligen levererar ca 1214 TWh. Det finns dessutom ett fjärrvärmesystem i Haninge/Tyresö/Älta där den årliga värmeleveransen uppgår till ca 0,5 TWh. Den största andelen produceras av biobränsle och avfall som tillsammans står för mellan 50-60 % (Liljeblad, Jansson, & Nohlgren, 2015) (Dahlroth, 2009) (Djuric, Henriksson, & Magnusson, 2009). Det norra distributionsnätet består av följande tre aktörer: Fortum Värmes nordvästra nät Sollentuna energis nät i Sollentuna (delägare i Fortum-Brista block 2) E.ON:s nät i Järfälla. Det Södra distributionsnätet består av följande fyra aktör: Fortum Värmes centrala nät Fortum Värmes södra nät Norrenergis nät i Solna/Sundbyberg Södertörns fjärrvärmes nät (köper fjärrvärme från Söderenergi) Telge Energis nät i Södertälje, Botkyrka och Nykvarn (köper fjärrvärme från Söderenergi) Fjärrvärmesystemet i Haninge/Tyresö ägs av Vattenfall. Det finns dessutom ett sammankopplat fjärrvärmesystem i Kungsängen/Bro/Bålsta som ägs av E.ON. Vidare finns ett antal mindre separata fjärrvärmesystem på olika orter i Stockholms län. Exempel är Ekerö (Dalkia), Norrtälje (Norrtälje Energi), Nynäshamn (Värmevärden), Vaxholm (Vaxholms Värmeservice), Danderyd (Norrenergi), Täby (TMAB/E.ON), Åkersberga (E.ON), Vallentuna (E.ON), Gustavsberg (Vattenfall), Fisksätra (Vattenfall), Österåker (E.ON) (Liljeblad, Jansson, & Nohlgren, 2015). Grontmij AB 28 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 13 visar en karta över fjärrvärmenäten i Stockholms län inklusive stora befintliga och planerade nya produktionsanläggningar för fjärrvärme. Kartan är hämtad från RUFS 2010 och stämmer inte riktigt med dagens verklighet, till exempel är nya blocket 2 på Bristaverket i drift sedan 2013. I regionen finns fem större fjärrvärmeproducenter som levererar värme till Stockholms distributionssystem. Dessa producenter är Fortum Värme, E.ON, Norrenergi, Söderenergi och Vattenfall. Utvecklingen av Stockholms regionala fjärrvärmesystem grundar sig till viss del på ett samarbetsorgan som hette STOSEB (Stor-Stockholms Energi AB) som ägdes av kommunerna och vars syfte var att samarbeta i energifrågor över kommungränserna. STOSEB avvecklades år 2003. Detta samarbete medförde att sammankoppling av näten skapades för att medge samkörning med syfte att sänka kommunernas produktionskostnader. Eftersom fjärrvärmenäten är ihopkopplade finns avtal avseende produktions- och distributionssamarbeten mellan de olika fjärrvärmeproducenterna och distributionssystemägarena. Det finns bland annat avtal mellan Fortum Värme och Söderenergi samt mellan Fortum Värme och Norrenergi i det södra nätet (där även den centrala nätet ingår) och i det norra nätet finns samarbetsavtal mellan Fortum Värme och E.ON (Liljeblad, Jansson, & Nohlgren, 2015) (Dahlroth, 2009). Avtalet mellan Söderenergi och Fortum Värme baseras på gemensam produktionsplanering av det södra fjärrvärmenätet vilket dels bygger på att den anläggning i det sammankopplade systemet som i varje driftsituation har lägst produktionskostnad skall användas i första hand och dels på att driftvinst som uppstår delas lika mellan parterna, där jämförelsen görs mot den driftkostnad som respektive part hade haft om systemen körts var för sig (Liljeblad, Jansson, & Nohlgren, 2015). Värmeutbyte mellan Norrenergi och Fortum samt värmeutbytet mellan E.ON och Fortum är på en lägre nivå och avtalet mindre komplicerat. De värmeutbyte som sker görs upp på förhand avseende pris och regleras i efterhand enbart mot levererad volym (Liljeblad, Jansson, & Nohlgren, 2015). Stockholmsregionen har inte den optimala produktionsmixen vilket är en orsak till att fjärrvärmepriset i Stockholm ligger över det genomsnittliga priset i landet. Både produktionsmixen och kostnadsnivån varierar dock kraftigt inom olika delar inom regionen. (Dahlroth, 2009) (Holgerssongruppen, 2014). 9.3 Distributionssystemets sammankopplingspunkter Det finns trånga sektorer både mellan och inom olika distributionsnät i Stockholm. Det är en mycket stor investering att bygga bort trånga sektioner, därför är det intressant att även genomföra andra åtgärder såsom snabbare pumpning, värmeackumulatorer och högre framledningstemperatur (Dahlroth, 2009). Dahlroth (2009) menar att det i norra Stockholm finns en naturlig punkt för värmeutbyte, vid Akallas hetvattencentral, dit det går att dra ledningar från alla fjärrvärmeområden i norra Storstockholm, inklusive området Vallentuna/Täby/Danderyd. En trång sektion som utgör en begränsning för fjärrvärmedistribution i Stockholm är passagen över Mälaren, där Fortum Värme byggt en sammankopplingsledning och tryckstegringsstation på botten av Riddarfjärden, maximal överföring från Fortums södra nät till Fortums centrala nät är 300 MW och maximal överföring åt andra hållet, från det centrala till det södra nätet är 150 MW. En annan begränsning är Fortum Värmes interna sammankopplingsledning (UVA-ledningen) mellan det norra nätet (Brista) och det västra nätet (Hässelby). I denna länk finns en värmeväxlare som utgör en mer begränsande faktor än rörens diameter, vilket ger en maximal överföringskapacitet på 80 MW (Dahlroth, 2009). I Storstockholms nordöstra del ligger Danderyd, Täby och Vallentuna kommuner inom ett sådant avstånd att det skulle vara möjligt att koppla samman näten både med varandra och med Stockholms övriga fjärrvärmenät. Vid intervjuer med Fortum Värme och E.ON bekräftades att båda fjärrvärmeleverantörerna utrett förutsättningar till en sådan sammankoppling (Nilsson, 2015), (Rylander & Wennerström, 2015). Grontmij AB 29 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 13 - Karta över fjärrvärmenät och stora produktionsanläggningar i Stockholms län (Regionplanekontoret, 2010) Grontmij AB 30 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion 9.4 Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Fjärrvärmebehov och -avsättning nuläge och 2030 Det förbrukades drygt 18 TWh energi för uppvärmning i Stockholmsregionen 2012. Fjärrvärme bedöms utifrån statistik stå för 65 % av den totala uppvärmningen i Storstockholm. (SCB, Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009-2013, 2015). Mest uppvärmning gick åt, som väntat, i flerbostadshus, se även figuren nedan. Figur 14 – Slutanvändning av värme inklusive fjärrvärme i Stockholmsregionen (SCB, Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009-2013, 2015) För att producera 13 TWh fjärrvärme användes nästan 15 TWh bränsle i olika typer av anläggningar, det vill säga både kraftvärme- och värmeverk. Mest förbrukades trädbränslen (oförädlat och förädlat) följt av el i industriella värmepumpar, avfall, bioolja och -gas, kol, fossil olja, el i industriella elpannor och allra minst spillvärme, se även figur 15. Andelen tillförd spillvärme i fjärrvärmesystemet var så låg som 0,2 % av totalt tillförd energi i form av bränsle (Svensk fjärrvärme, 2015). Den främsta anledningen till detta kan finnas i avsaknaden av energiintensiv industri, såsom smältverk och pappersbruk, med tillräckligt stora volymer spillvärme av hög temperatur, i Stockholmsregionen. Sedan 2012 har spillvärme ökat sin andel och idag står för 60 GWh tillförd energi (Svensk fjärrvärme, 2015). Solvärme, geotermi och andra alternativa värmekällor lyser dessvärre med sin frånvaro i fjärrvärmesystemet. Figur 15 – Bränsleanvändning i fjärrvärmeproduktionen i Stockholmsregionen 2012 (svensk fjärrvärme, 2015) Som nämndes tidigare, växer befolkningen i Stockholm i relativt snabb takt och regionen förtätas kontinuerligt. Lik resten av infrastrukturen i en tillväxtregion, moderniseras och utvecklas fjärrvärmesystemet för att tillgodose en ökad och tidsenlig efterfråga. Gamla uttjänta anläggningar med låg miljöprofil avvecklas allteftersom nya investeringar i effektiv klimatvänlig produktion uppförs, regionala distributionsnät bygg ut, trånga sektioner byggs bort och näten sammankopplas för effektiv Grontmij AB 31 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 produktion och handel. I följande avsnitt har vi gjort ett försök att förutse fjärrvärmeavsättningen för år 2030 i två olika scenarier (A och B). Vidare har vi utgått från dagens produktionssystem och på motsvarande sätt som ovan gjort en rad antaganden för att komma fram till hur framtida produktionssystem skulle kunna se ut. 9.4.1 Förutsättningar och antaganden för fjärrvärmeavsättning I tabell 8 tidigare visades vilka investeringar i ny fjärrvärmeproduktion som finns i olika stadier i planeringskedjan. Likaledes beskrevs fjärrvärmes distributionsnät, aktörer, regioner och sammankopplingar. I tabell 16 sammanfattas de antaganden som används här för uppskattning av framtida fjärrvärmeavsättning i varje scenario, A och B. Tabell 16 – Förutsättningar och antaganden för uppskattning av fjärrvärmeavsättning i Storstockholm 2030 Befintligt bestånd 2 Specifik energiåtgång exkl. hushållsel (kWh/m ) Energibesparingar av total energiåtgång t.o.m. 2030 (%) Genomsnittlig anslutningsgrad idag (%) Genomsnittlig anslutningsgrad 2030 (%) 115 5-10 65 65 Nybyggda hus 2 Specifik energiåtgång exkl. hushållsel (kWh/m ) Genomsnittlig anslutningsgrad 2030 (%) 65 60-80 Scenario A, 2030 Energibesparing i befintligt bestånd 5 % + anslutningsgrad 70-95 % (kommunvis anpassad) Scenario B, 2030 Energibesparing i befintligt bestånd 10 % + anslutningsgrad 50-70 % (kommunvis anpassad) I scenario A med hög anslutningsgrad och relativt blygsamma energisparåtgärder så ökar avsättningen från dagens nivå på 12,2 till 13,4 TWh år 2030. I scenario B, låg anslutningsgrad och mer omfattande energisparåtgärder, motsvarar besparingen i det befintliga beståndet nästan det ökade behovet som tillskapas av nyproduktionen och följaktligen ligger man på ungefär samma nivå eller ungefär 12,3 TWh. Resultaten har sammanfattats i tabell 17. Tabell 17 – Uppskattning av fjärrvärmeavsättning i Storstockholm 2030 GWh Befintligt bestånd Fjärrvärme till kunder idag (65 % av totalt fastighetsbestånd) Fjärrvärme till nyanslutna kunder 11 300 0 Scenario A Energibesparingar i befintligt bestånd, 5 % Fjärrvärme till nyproducerat bestånd, 80 % anslutningsgrad Distributionsförluster Summa scenario A -600 1 700 1 000 13 400 Scenario B Energibesparingar i befintligt bestånd, 10 % Fjärrvärme till nyproducerat bestånd, 60 % anslutningsgrad Distributionsförluster Summa scenario B -1 200 1 300 1 000 12 400 Grontmij AB 32 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Det av oss framräknade värdet på ”Fjärrvärme till kunder idag” i tabell 17 (11,3 TWh) är nästan 1 TWh lägre än värdet för år 2012 (12 TWh), som grundar sig på statistik från det året. Som ännu en jämförelse kan nämnas att fjärrvärmeförbrukningen för år 2010, som var ett kallt år, var så hög som drygt 13 TWh, exklusive distributionsförluster, dessutom har fastighetsbeståndet ökat en del sedan 2010. Med andra ord, fjärrvärmeförbrukningen är stark väderberoende och kan variera med 2 TWh i Stockholm. I figur 16 har förväntad fjärrvärmeavsättning för 2030 illustrerats i ett stapeldiagram. Som synes så står energiförbrukning i befintligt fastighetsbestånd för merparten av den totala energiåtgången även år 2030. Den totala energiförbrukningen ökar med 1-9% då total uppvärmningsyta ökar även om den 2 genomsnittliga specifika energiåtgången (kWh/m ) minskar på grund av energisparåtgärder och nya energisnåla hus. Figur 16 – Förväntad fjärrvärmeavsättning i Stockholmregionen 2030 9.5 Fjärrvärmeproduktion nuläge och 2030 9.5.1 Förutsättningar och antaganden för produktionssystemet Som i fallet med Täby, har vi kartlagt alla produktionsanläggningar i Stockholmsregionen och undersökt eventuella investeringsplaner och till viss mån stämt av med fjärrvärmeaktörer. Därefter har vi tagit fram fyra olika men närliggande scenarier för framtida produktionssystem. Generellt inser de största fjärrvärmeaktörerna i Stockholm, med Fortum i spetsen, att det kommer att erfordras stora investeringar i nyproduktion för att möta framtidens fjärrvärmebehov. Fortum har investerat 7 miljarder mellan 2010-2016 i en ny avfallspanna i Brista och ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Värtan. Både Fortum och E.ON planerar för investeringar i nya anläggningar för kraftvärme- och fjärrvärmeproduktion i regionen, se även tabell 8 och figur 10. Förutom att fjärrvärmebehovet kommer att öka i ett växande Storstockholm, så finns det ett stort behov av modernisering av produktionssystemet. Ett antal produktionsenheter kommer sannolikt att avvecklas inom en snar framtid av olika orsaker såsom ålder, låg miljö- och klimatprofil, hög produktionskostnad, lokalisering på mark av särskilt intresse för bebyggelse, lokalisering mitt i tätbebyggt område. Tabell 18 nedan ger antaganden om vilka anläggningar/pannor som kommer att avvecklas inom tidsramen (fram till 2030) för denna utredning och en kort motivering. Det är värt att påpeka att det är högst rimligt att anta att produktionskapaciteten kommer att följa efterfrågan och öka på det hela taget till 2030. Gamla produktionsenheter ersätts helt enkelt av nya, mer tidsenliga. I följande figurer belyser vi att en del av produktionen kommer att bortfalla och ersättas av nya enheter utan att ta ställning till hur, var eller av vilken aktör. Tabell 18 – Sammanställning av antaganden gällande bortfall i fjärrvärmeproduktionen Grontmij AB 33 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Antagande I Anläggning/panna KVV 6 Värtan II Panna 1-3 Hässelbyverket III Panna 1-2 Högdalenverket IV Panna 1-2 Solnaverket (Norrenergi) V Biooljepannor VI Värmepumpar Hammarby-, Värta- och Solnaverket Elpannor VII Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Motivering Fortum har som mål att göra fjärrvärmen i Stockholm helt klimatneutral i senast till år 2030 (Fortum, Värtaverket, 2015). Därmed är det rimligt att anta att kolkraftvärmeverket kommer att avvecklas inom denna tidsram. Hässelbyverket togs i drift redan 1959 och har idag en relativ hög produktionskostnad då huvudbränslet är pellets. ’Fortum och Stockholms stad undersöker förutsättningarna för en ny kraftvärmeanläggning på gamla deponiområdet i Lövsta. En ny anläggning i Lövsta skulle då ersätta Hässelbyverket och därmed frigöra mark för att bygga bostäder. Alternativet till en ny anläggning i Lövsta är en fortsatt utveckling av Hässelbyverket.´ (Fortum, Utredning om nytt kraftvärmeverk i Lövsta, 2015) Fortum utreder möjligheterna att uppföra en ny panna på Högdalensverket för att minska beroendet av de två äldsta pannorna från 1969 som rimligtvis kommer att avvecklas så småningom (Fortum, Högdalensverkets utveckling, 2015). De från olja konverterade pannorna använder pellets och briketter och har därmed en hög produktionskostnad. Generellt, har gamla konverterade träpulverpannor relativt höga utsläpp och kommer att få svårt att klara strängare utsläppskrav utan dyrbara investeringar. Biooljor är dyra som bränsle och ger upphov till relativt höga utsläpp av stoft. Dessutom är ursprunget en viktig faktor ur ett etiskt perspektiv. Här antar vi att biooljeeldade pannor halkar upp i varaktighetsdiagrammet och tas i drift enbart i mellan- och toppskiktet, det vill säga få årliga drifttimmar. Här antar vi att framtida stigande elpriser gör värmepumparna olönsamma Här antar vi att framtida tilltagande elpriser gör elpannorna olönsamma Fyra olika scenarier (1-4) avseende fjärrvärmeproduktion har tagits fram. I nedanstående tabeller sammanfattas antaganden samt förutsättningar i varje scenario. Tabell 19 visar hur varje scenario innefattar olika kombinationer av antaganden när det gäller bortfall (avveckling) och tillkomst (nyinvesteringar) i produktionssystemet. Grontmij AB 34 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Tabell 19 – Sammanställning av antaganden gällande bortfall i fjärrvärmeproduktionen Scenario Antaganden Bortfall: antaganden I-V 1 Tillkomst: enbart beslutade nyinvesteringar uppförs, d.v.s. KVV 8Värtan, och nya pannor i Arninge. Bortfall: antaganden I-VII 2 Tillkomst: enbart beslutade nyinvesteringar uppförs, d.v.s. KVV 8Värtan, och nya pannor i Arninge. Bortfall: antaganden I-V 3 Tillkomst: förutom redan beslutade även alla kända planerade nyinvestering uppförs, KVV8-Värtan, nya pannor i Arninge, Norrenergi, Lövsta, Högbytorp, Högdalen, Stockholm nordost Bortfall: antaganden I-VII 4 Tillkomst: förutom redan beslutade även alla kända planerade nyinvestering uppförs, KVV 8-Värtan, nya pannor i Arninge, Norrenergi, Lövsta, Högbytorp, Högdalen, Stockholm nordost Alla resultat är samlade i figur 17 där även fjärrvärmeproduktion för år 2012 samt produktionsscenarier A och B (från figur 16) visas för jämförelse och slutsatser. Staplarna 2030 (1) - (4) representerar fjärrvärmeproduktionen i scenarier 1 till 4 beskrivna ovan. Figur 17 – Sammanställning nutida (2012) och förväntad (2030) fjärrvärmeproduktion och -avsättning i Stockholmsregionen Som visades tidigare, står industriella värmepumpar för en betydande del av fjärrvärmeproduktionen i Stockholm (cirka 3,5 TWh) och har relativt långa driftperioder per år eftersom elpriset har varit mycket lågt de senaste åren. De flesta elprisprognoser pekar mot fortsatt låga priser under en överskådlig framtid men läget kan förändras med politiska beslut, uppgång i ekonomi, avstängning av kärnkraft och annat oförutsett. Då det är troligt att fjärrvärmeavsättningen kommer att öka enligt scenario A eller B, är det rimligt att dra slutsatsen att alla planerade nyinvesteringar borde uppföras (produktionsscenario 3) för att kunna tillgodose framtidens efterfrågan på fjärrvärme. Syftet med denna enkla analys är att belysa avsättningssituationen för fjärrvärme 2030 och sätta den i relation till faktiskt tillförsel ett ”normalår”, i det här fallet 2012, samt illustrera behovet av investeringar i Grontmij AB 35 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 ny produktion. Detta presumtiva investeringsbehov är känt sedan tidigare och är anledningen att flera fjärrvärmeaktörer har planer på stora nyinvesteringsprogram i sin portfölj. Analysen ovan visar förvisso inte dynamiken i produktionssystemet eller produktionskapaciteten. Därför har vi studerat och analyserat en del av Stockholms fjärrvärmenät, där även Täby, Vallentuna och Österåker är tänkta att kunna ansluta sig till. 9.6 Värmelast, årlig variation och varaktighetsdiagram för en del av Stockholmsfjärrvärmenät - fallstudie Värmelast och dess årsvariation i ett fjärrvärmesystem samt varaktighetsdiagram har beskrivits tidigare i denna rapport. I detta avsnitt analyserar vi en del av Stockholmsfjärrvärmesystem som inkluderar: Solna/Sundbyberg, Hässelby, Sollentuna, Brista, Täby, Vallentuna och Österåker. Idag finns det ingen fjärrvärmeförbindelse mellan Täby/Vallentuna/Österåker och med det norra fjärrvärmenätet utan det antas att en sådan sammankoppling av distributionsnäten i Täby, Vallentuna och Österåker samt med närliggande regionala distributionsnät som kopplar Bristaverket med Hässelbyverket existerar. Syftet med analysen är att belysa hur produktionssystemet skulle kunna kompensera bortfall av produktion, vid ett fall där några äldre olönsamma aggregat skulle avvecklas, samtidigt som fjärrvärmeavsättningen ökar enligt scenario A och B, nämligen hög respektive låg utveckling av fjärvärmeavsättningen. I nedanstående diagram (figur 18) illustreras produktionen dygnsvis (a), samt i ett varaktighetsdiagram (b). Bristas nya avfallspanna (KVV Avfall) ligger i botten av basskiktet med lägsta rörliga produktionskostnad. Brista 1 (KVV skogsflis), HVC skogsflis (ett antal hetvattenpannor), värmepumpar Hässelbypannorna (KVV pellets), Solnaverkets hetvattenpanna (HVC pellets), biooljepannor, fossiloljepannor och elpannor har stigande rörliga produktionskostnader i den ordningen. (b) (a) Figur 18 – Systemnyttjande dag för dag samt varaktighetsdiagram under ett år för vår systemgräns Grontmij AB 36 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion (a) Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 (b) Figur 19 - Systemnyttjande (a) scenario hög utveckling av avsättning och (b) scenario låg utveckling av avsättning Diagrammen i figur 19 visar hur fjärrvärmeavsättningen utvecklar sig för scenario hög (a) respektive låg avsättning (b). Det framgår av jämförelsen mellan de två scenarierna att med ökande efterfråga har aggregaten i basskiktet ingen kapacitet kvar att nyttja utan produktionen sker i de dyrare aggregaten i mellan- och toppskiktet. Därmed kommer användningen av biooljor och även fossila oljor att öka när behovet ökar. (b) (a) Figur 20 - Varaktighetsdiagram (a) scenario låg avsättningsutveckling, (b) scenario låg utveckling samt avveckling av Norrenergis värmepumpar och pelletseldade kraftvärmepannan på Hässelbyverket (b) (a) Grontmij AB 37 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 21 – Varaktighetsdiagram scenario låg avsättningsutveckling, samt avveckling av Norrenergis värmepumpar och pelletseldade kraftvärmepannan på Hässelbyverket, Om man jämför diagram (b) i figur 18 med diagrammen i figur 20 kan man dra slutsatsen att aggregaten i basskiktet, det vill säga Bristaverket, går redan idag på maxeffekt och kan inte leverera mer till nätet under rådande omständigheter. I själva verket, är upptagningsområdet och underlaget i närheten av Bristaverket (Märsta och Arlanda) under årets kallaste dagar tillräckligt stort för att kunna ta emot merparten av kapaciteten på Bristaverket. Överskottskapaciteten finns dessvärre i mellan- och toppskiktet med pellets, värmepumpar, bio- och fossiloljor, nämligen med höga produktionskostnader och i de senare alternativen med låg miljö- och klimatprofil. I det exempel där värmepumpar och Hässelbyverket (KVV pellets) tas ur drift, blir det ännu tydligare att Bristaverket inte kan kompensera för produktionsbortfallet, utan andelen fossilolja (EO1/EO5) i toppen ökar avsevärt, se även figur 20 (b) och 21. Figur 21 belyser möjligheten att nyttja fjärrvärmeunderlaget, som idag förses av hetvattenaggregat, för kraftvärmeproduktion, samt att sänka produktionskostnaden genom investering i billigare produktionsslag och alternativa värmekällor på längre sikt, exempel på dessa är spillvärme och geotermi. Det är rimligt att påstå att det finns tillräckligt med fjärvärmeavsättning för ett nytt baskraftvärmeverk (uppskattad storlek på 150-300 MW värme) med låga produktionskostnader inom detta geografiska område. Den uppskattade storleken och placeringen i produktionsordningen har markerats med en ruta i figur 21 (a) med alternativ placering i figur 21 (b). Motiveringen för detta påstående är att produktionen inom detta markerade område sker idag i föråldrade hetvatten- eller kraftvärmepannor med relativ höga produktionskostnader. Det är värt att begrunda vad Dahlroth (2009) konstaterar i sin rapport ”Öppnade fjärrvärmenät i Storstockholm”: ’I Storstockholms nordöstra del ligger Danderyd, Täby, och Vallentuna kommuner inom ett sådant avstånd att det är tänkbart att bygga upp ett fjärrvärmeområde och ansluta till de övriga. Det finns ett litet fjärrvärmesystem i Vallentuna. I Täby centrum finns några hetvattencentraler som tillhört en bostadsrättsförening men som har köpts upp av Fortum samt en central för att värma en del kommunala byggnader, men det kan inte kallas för fjärrvärme. I Danderyd levereras en liten mängd fjärrvärme via Norrenergis nät. Potentialen för fjärrvärme i dessa kommuner är stor och kommer att öka eftersom de utgör områden för mer bebyggelse. Separat fjärrvärmeutbyggnad i Danderyd, Täby, Vallentuna eller anslutning av dem till de större systemen kommer att innebära ett ökat behov av produktionskapacitet någonstans i Storstockholmsområdet. I en mer avlägsen framtid kan fjärrvärmen i Österåkers kommun och i Upplands Bro kommun, vara tänkbara för anslutning. Möjlighet att överföra värme från biobränsleeldad kraftvärme eller panncentraler som eldar returbränslen kan betyda en hel del eftersom det leder till konkurrens i det så kallade bas- eller mellanskiktet där det mesta av fjärrvärmeenergin produceras.’ Vidare skriver han: ’En stadsbebyggelse är en dynamisk företeelse, som växer olika fort i olika riktningar och fjärrvärmebehovet kan öka i ett område som inte tidigare hade något. En fjärrvärmeutbyggnad och anslutning av de nordöstra Storstockholmskommunerna skulle innebära en stor förändring i värmeunderlaget. Nya produktionsanläggningar kan tvingas bli lokaliserade, så att man får andra mönster på värmeflödena i systemet än vad man tidigare hade.’ Grontmij AB 38 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 10 Tillförsel av värme från andra källor till fjärrvärmesystemet 10.1 Alternativ småskalig uppvärmning Kostnad för individuella uppvärmningsalternativ varierar beroende på fastighetens storlek och värmebehov. I detta avsnitt redovisar vi kostnader för småhus (17 MWh/år), mindre flerbostadshus (193 MWh/år) och större flerbostadshus (1000 MWh/år), se tabell 20. I de redovisade kostnaderna ingår både rörliga och fasta kostnader, samtliga inklusive moms. Dessutom redovisas kapitalkostnader för alternativen luft/vattenvärmepump, bergvärmepump samt fjärrvärme. Den totala kostnaden för kunden redovisas både med och utan kapitalkostnad (Bergman & Persson, 2014) (Holgerssongruppen, 2014) (Energimyndigheten, 2013). Tabell 20 – Alternativa kostnader för småhus och flerbostadshus – individuell uppvärmning Alternativa kostnader Småhus Värmebehov per fastighet Kalkylränta Stort flerbostadshus Litet flerbostadshus MWh 17 193 1000 % 2,7 6 6 106 Direktverkande el Elhandelspris öre/kWh 111,6 105,5 Rörligt elnätspris öre/kWh 16,3 7,5 8 SEK/år 6000 10000 10000 Total kostnad för kund SEK/MWh 1 658 1 205 1 173 Oljepris inkl. skatt (2014) 1 SEK/MWh 1328 1328 1328 Oljepris efter verkningsgrad 80% SEK/MWh 1660 1660 1660 Drift och underhållskostnad SEK/MWh 93 93 93 Total kostnad för kund SEK/MWh 1753 1753 1753 Fasta kostnader SEK/år 3 377 71 430 313 070 Rörliga kostnader SEK/år 6 589 69 677 361 022 586 731 674 SEK/år 12 294 89 764 478 777 SEK/MWh 1 309 1 196 1 153 1 047 1 151 Årlig elnätskostnad 1 Olja Bergvärme Total kostnad för kund (exkl. kapital) Kapitalkostnad Total kostnad för kund (inkl. kapital) Täby kommun 2) SEK/MWh SEK/MWh - Luft/vattenvärmepump Fasta kostnader SEK/år 5 410 88 360 418 720 Rörliga kostnader SEK/år 7 765 109 045 565 000 775 1 023 984 SEK/år 9 016 44 974 202 837 Total kostnad för kund (inkl. kapital) SEK/MWh 1 305 1 256 1 187 Täby kommun 2) SEK/MWh - 1 251 1 310 Total kostnad för kund (exkl. kapital) Kapitalkostnad Fjärrvärme 2,3) Fasta kostnader SEK/år 5 940 35 420 188 510 Rörliga kostnader SEK/år 9 945 138 744 719 188 SEK/MWh 1 059 902 908 SEK/år 1 870 19 306 96 528 Total kostnad för kund (inkl. kapital) SEK/MWh 1 169 1 002 1 004 Danderyd kommun 2) SEK/MWh - 926 863 1 159 988 Total kostnad för kund (exkl. kapital) Kapitalkostnad Egen pelletspanna Täby kommun 2) SEK/MWh 1) Energi myndi gheten 2) Kä l l a : Bi l a ga - Kommunvi s å rl i g kos tna d för ol i ka uppvä rmni ngs s ä tt, Energi i ndi ka ti oner 2013, ka l kyl rä nta 3,7% 3) Kä l l a : Fortum Vä rme Grontmij AB 39 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 22 visar kostnader för alternativ uppvärmning (gröna staplar), både energikostnad exklusive kapital samt kapitalkostnad för grundinvesteringen, för ett mindre flerbostadshus med ett årligt energibehov på 193 MWh (Bergman & Persson, 2014). Figuren visar även genomsnittlig kostnad för fjärrvärme i Sverige (blå staplar) utifrån Nils Holgersson undersökningen samt kostnad för fjärrvärme utifrån Fortums kostnadsjämförelse från 2013. Vid en kostnadsjämförelse av alternativa uppvärmningsformer kan vi konstatera att priset för fjärrvärme står sig väl gentemot alternativa uppvärmningssystem olja och eluppvärmning. Genomsnittlig kostnad för fjärrvärme är även lägre än vad priset blir för den som investerar i värmepumpinstallationer eller pelletseldning. När det gäller bergvärme, luftvärmepump eller pelletspanna gäller detta inklusive kapitalkostnad, det vill säga vid nyanskaffning av installationer. Befintliga väl fungerande anläggningar av dessa slag är idag svåra att konkurrera med och för den som har en fungerande värmepumpanläggning skulle emellertid byte till fjärrvärme innebära en ökad kostnad. Figur 22 – Kostnadsjämförelse fjärrvärme med alternativ uppvärmning för ett flerbostadshus med förbrukning 193 MWh per år, inkl. kapitalkostnad och moms För ett mindre flerbostadshus är bergvärmepump det alternativ som är mest konkurrenskraftigt av de alternativa uppvärmningsformerna, enligt en studie som utförts av energimyndigheten (Energimyndigheten, 2013). En faktor som gjort att värmepump som uppvärmning blivit allt mer fördelaktig vid kostnadsjämförelser av detta slag är att elhandelspriset sjunkit de senaste åren och att denna nivå enligt många bedömare förväntas bestå under en femårsperiod (Holgerssongruppen, 2014). Dessutom har det skett en teknikutveckling på lågtempererade värmepumpsystem vilket indikeras av en högre värmefaktor, som i snitt ökat från 3,0 till 3,5 vilket ger bättre energiutbyte för denna teknik. Dessa förändringar medför att fjärrvärme även i kommuner där detta redan är etablerat kan få ett tuffare konkurrensläge. Grontmij AB 40 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion 10.2 Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Tekniska förutsättningar för ett öppet fjärrvärmenät och inkoppling av alternativa värmekällor Förutom ekonomiska faktorer, existerar ett antal tekniska förutsättningar som måste fungera för ett tredjepartstillträde till ett fjärrvärmenät. Dessa förutsättningar inkluderar (Djuric, Henriksson, & Magnusson, 2009): Alternativa inmatningspunkter i nätet, Möjlighet at kontinuerligt mäta effekt och energi, Klar bild över produktionskostnadsläget för anläggningarna för konkurrens, Möjlighet att effektivt anpassa produktion och leverans till kundernas efterfrågan, Tillräckligt reservkapacitet. Tre faktorer är styrande för ett fjärrvärmenät: vattenflöde, tryck och temperatur. Just tryck och temperatur är av avgörande betydelse för sammankoppling av nät och inmatningspunkter. Djuric, Henriksson & Magnusson (2009) tilldelar ett näts tryck och temperatur följande egenskaper: ’Varje fjärrvärmenät måste ha definierade tryckgränser, det maximala trycket och minimala trycket, som råder överallt i nätet och som skyddar nätet mot brott eller plasticering. I Sverige är det standard att alla trycksatta element i nätet dimensioneras för samma maximala övertryck, 16 bar. Dock kan ett mindre blockcentralsystem ibland vara dimensionerat för 10 bar och därför kan problem uppstå om det finns behov att det systemet ansluts till ett stort fjärrvärmenät. Tryckförändringarna längs nätet kan vara stora och snabba och därför finns ett system för tryckhållning och reglering i varje fjärrvärmenät. Å andra sidan, när det gäller temperatur behöver reglerna inte vara lika skarpa vilket gör att i olika länder dimensioneras fjärrvärmesystem för olika temperaturnivåer. Traditionsenligt är temperaturnivån i Sverige mellan 100 ºC och 120 ºC. Visserligen tillåter svenska rörledningsnormer temperaturer upp till 185 ºC men ju högre temperaturen är, desto större blir värmeförlusterna längst nätet så därför är den bestämda temperaturnivån mycket lägre.’ 10.3 Solvärme Ett komplement till fjärrvärme kan vara att använda solfångare som genererar värme. Då kan solvärmen stå för en del av värmeförsörjningen på sommaren när en biobränsleanläggning har lägre verkningsgrad (Svensk Solenergi, 2015), (IVT, 2014). Ett alternativ är att investera i säsongslagring av värme för årets kalla månader, men en sådan investering är dyr och minskar solvärmens konkurrenskraft. Solvärmemarknaden har varit på nedåtgående de senaste åren. Däremot ökar installationer av solceller, som konkurrerar om samma ytor och samma kunder markant. Under rådande omständigheter med teknik- och marknadsläge, ekonomi och styrmedel betraktar vi inte solvärme som en teknik för framtida värmeförsörjning i större skala. Emellertid, ger vi nedan en beskrivning av tekniken och gör en grov uppskattning av potentialen i Täby. I Sverige finns ett antal mindre solvärmeanläggningar som är kopplade till olika fjärrvärmeanslutna byggnader. En solvärmeanläggning kan placeras på ett fastighetstak (takintegrerad) eller på en fasad, men det går även att bygga solfångarfält som ansluts till fjärrvärmenätet på en lämplig och oexploaterad markyta. En solvärmeanläggning kan förvärma varmvatten i en fastighet och då anslutas till en vattenkrets sekundärsida, vilket var vanligt på 1970, 1980 och 1990-talet. Sedan början av 2000talet har ett antal anläggningar även anslutits till fjärrvärmesystemets primärsida i samarbete med fjärrvärmeleverantören. På detta sätt kan en fastighetsägare installera solvärmeanläggningar och sälja eventuellt överskott till sin fjärrvärmeleverantör. (Dalenbäck, Lennermo, Andersson Jessen, & Kovacs, 2013) 2 Den globala solinstrålningen ligger mellan 800 till 1000 W/m när den är som högst och av denna energi kan solfångarna nyttja upp mot 60-70 %, vilket således ger ett momentant värmeutbyte på upp 2 2 emot 700 W/m eller cirka 700 kWh/m och år. Figur 23 skildrar en solfångares upptagning av solvärme under ett år. (IVT, 2014) Grontmij AB 41 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 23 – Upptagning av solvärme i Sverige 10.4 Solvärme på tak i Täby – grovt räkneexempel Möjliga lokaliseringar för solfångare är på taken på nya byggnader vid Västra Roslags Näsby, Täby Centrum, Täby Park och Arninge (Lagheim, Stadsarkitekt, 2015). Ytterligare en möjlighet är att placera solfångare på befintliga byggnader såsom Tibblehallen och Tibble 2 Gymnasium vars takyta uppskattats till cirka 9300 m . Takens totala ytor inte är möjliga att nyttja för solpaneler på grund av befintliga installationer, lanterniner etcetera. Dessutom bör det finnas åtkomst för servicegångar mm. Med anledning av detta antas cirka 60 % av ytan vara användbar för en 2 solfångarinstallation vilket i exemplet ovan ger en tillgänglig takyta för solfångare på 5600 m (Logic, 2015). En osäkerhet vid placering av solfångare på fastighetstak är att fastighetsägaren måste godkänna nyttjandet av deras tak. En annan osäkerhet är att bygglovsärenden måste resultera i ett positivt beslut. Figur 24 – Tibble Gymnasium, yta uppskattad till ca 6300 m Grontmij AB 2 42 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 25. Tibblehallen, yta uppskattat till 3000 m 2 I den planerade stadsdelen Västra Roslags Näsby kommer de högre fastigheternas takytor att anpassas för en effektiv placering av till exempel solceller samt utformas gröna, enligt gestaltningsprogrammet. Utifrån gestaltningsprogrammet och den föreslagna illustrationsplanen 2 uppskattas den totala takytan för högre flerbostadshus till ca 4000 m men eftersom takytor även 2 kommer användas till andra ändamål antas ca en fjärdedel det vill säga 1000 m kunna disponeras för solceller (Curt Nilsson, 2015). Om det antas att ny kommersiell bebyggelse i Täby Centrum, Täby Park och Arninge kan utnyttja lika stora takytor som stadsdelen Västra Roslags Näsby för solfångare istället 2 blir den totala ytan 4000 m . 2 2 Med ett värmeutbyte på ca 240 kWh/m ,år ger en solfångarinstallation på 9600 m ett årligt momentant värmeutbyte av 2,3 GWh, där värmen främst är tillgänglig under den varma delen av året. Ungefärlig kostnad för en sådan installation uppskattas till ca 21 miljoner kronor. Det finns varierande uppgifter om solfångares livslängd, men enligt tester utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och andra institut är livslängden för plana solfångare minst 20 år vilket används som avskrivningstid vid uppskattning av solvärmekostnad (Kovács & Petterson, 2009). Med en kalkylränta på 6 % har kostnad för solvärme hos kund uppskattats till ca 1000 kr/MWh inklusive moms, se även tabell 21. Tabell 21. Räkneexempel solfångare på tak, Tibble Gymnasium, Tibblehallen samt det nya området Västra Roslags Näsby. Yta solfångare Kostnad solfångare Investerinskostnad (inkl. 10% oförutsett) Livslängd solfångare Kalkylränta Kaptialkostnad m2 SEK/m2 MSEK år Värmeutbyte solfångare Värmeutvinning per år Värmeutvinning per år kWh/m2, år kWh/år MWh/år Kostnad värme solfångare exkl. moms Kostnad värme solfångare inkl. moms SEK/MWh SEK/MWh MSEK/år 9 600 2 000 21 20 6% 1,84 240 2 304 000 2 304 799 999 2 Med säsongslagrad solvärme skulle värmen från en solfångarinstallation på 9600 m även kunna användas vintertid men på grund av värmeförluster blir värmeutbytet endast ca 1,1 GWh per år. Ett Grontmij AB 43 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 system för säsongslagring av solvärme ger en ökad investeringskostnad vilken varierar beroende på lagringsteknik. Solfångarinstallationer skulle även kunna placeras på befintliga flerbostadshus i Täby. Vid ett antagande att det finns 5 bostadsområden i samma storlek som det nya bostadsområdet i Västra Roslags Näsby och att 60 % av takytan kan disponeras för solfångare, blir den tillgängliga takytan för 2 solfångare ca 12 000 m . Med detta antagande skulle ca 2,9 GWh solvärme kunna erhållas momentant och kunna användas till förvärmning av fjärrvärme och tappvarmvatten sommartid. Om säsongslagring installeras i anslutning till solfångarna kan 1,6 GWh värme utvinnas och användas även under kalla delar av året. Sammanfattningsvis bedömer vi potentialen för solvärme i Täby som begränsad, mindre än 10 GWh under årets varma månader och mindre än 4 GWh, med säsongslagring, under årets kalla månader. Som nämndes tidigare, konkurrerar solceller om samma tillgängliga ytor. Den allmänna trenden är att solceller blir allt effektivare, billigare och populärare samtidigt som intresset och marknaden för solvärme krymper. El är en avsevärt mer förädlad vara och värdet av att ersätta en kWh ”köpt” el är betydligt större jämfört med en kWh värme. 10.5 Geotermisk värme Geotermisk energi är den värme som finns lagrad i berggrunden på grund av geologiska processer i jordens mantel. Geotermisk energi förekommer överallt på jorden och är konstant tillgänglig oberoende av variationer i väder och vind. Geotermisk energi tar tillvara på den temperatur som uppkommer i berggrunden på grund av värmeproduktionen i jordens mantel och skorpa i samspel med berggrundens värmeledningsförmåga (Henkel, 2006). Åtkomstmöjligheter och hur mycket värme som kan utvinnas beror på lokala geologiska förutsättningar. Eftersom Sverige saknat vulkanisk aktivitet under mer än en miljon år är de geotermiska gradienterna i landet relativt låga och med den teknik som finns idag är det inte möjligt att använda geotermisk energi till elproduktion. I Sverige som har ett stort behov av uppvärmning passar geotermisk energi istället bra till just uppvärmning och värmning av varmvatten, något som bevisas av den stora omfattning som småskalig bergvärme har fått i Sverige (Henkel, 2006). För att utvinna geotermisk energi till värme förutsätts tekniska lösningar för värmeväxling mellan jordlager eller berggrund. I fjärrvärmesystem med större energibehov är borrhål från marken ned till stora djup i berggrunden lämpligast. Den största kostnaden med geotermisk energiproduktionen är borrning i berggrunden ned till de volymer som är lämpliga för energiutvinning. Om borrning skall ske till stora djup krävs särskild och kostnadsintensiv borrning. Som tidigare nämnts är det dessutom möjligt att använda berggrunden för säsongslagring av värme, men också av kyla (Henkel, 2006) För att använda värme från djupa borrhål till uppvärmning i omkringliggande bostäder finns olika möjliga tekniska lösningar. Det som är avgörande för teknikval är dels den tillgängliga temperaturnivån vid olika djup, kostnad för utvinning av värmen och dels erforderlig temperaturnivå för det område som skall värmas. Enligt rapporten Geotermisk Energi – en vit bok för Sverige har detta diskuterats med energibolag och en slutsats har varit att det skulle vara svårt att uppnå den temperaturnivå som erfordras för fjärrvärme utan att utnyttja eldrivna värmepumpar (Henkel, 2006). Förutsättningarna för geotermisk energiutvinning varierar i Sverige beroende på berggrundens sammansättning. I sedimenttäckta områden kan man förvänta sig en högre geotermisk gradient på grund av sedimentlagrens värmeisolerande egenskaper. Exempel på platser med höga temperaturer på mellan 35 till 63 °C på olika djup från 500 meter ned till ca 2000 meters djup är Gotland, Sydvästligaste Skåne och Dalarna. Stockholmsregionen nämns i litteratur tyvärr inte som ett område med förekomst av sedimentär berggrund med hög geotermisk gradient (Henkel, 2006) (Krouthén, o.a., 2014). Grontmij AB 44 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 I Sverige fanns år 2006 cirka 13 större geotermiska energianläggningar, där man nyttjar berggrunden som värme- och kylalager (Henkel, 2006). Det finns i dagsläget ingen större geotermisk anläggning i Stockholmsregionen. SLU har gjort en förstudie över en geotermisk anläggning i Gunsta, cirka10 km öster om Uppsala, där en geotermisk anläggning föreslogs för att tillgodose värmebehovet i det nya bostadsområdet. Värmebehovet i området uppskattades till 16 GWh och krav på maximal effekt var 7 MW. Det föreslagna systemet omfattar en geotermisk anläggning som uppgraderar värmen från berget på ca 30 °C från ett 1,8 km djupt borrhål. Systemet består av värmepumpar som utgör baslast (4,2 MW) och en pelletspanna som spets- och reserv (3 MW) (Krouthén, o.a., 2014). Det är rimligt att påstå att potentialen för geotermi med konventionell teknik är mycket liten i Täby och resten av Stockholmsregionen på grund av ogynnsamma geologiska förutsättningar. Däremot med ny billigare borrteknik och effektivare värmeåtervinning vid låga temperaturgradienter kan potentialen vara betydande. Dock finns det en stor osäkerhet kring utveckling, ekonomi och tillgänglighet för den nya tekniken som gör bedömningen av potentialen ogörlig. Täby kommun för diskussioner med en aktör och eventuellt kommer en utredning om djupgeotermi att genomföras om förutsättningarna bedöms tillräckligt lovande, dock måste det betonas att de ekonomiska förutsättningarna i detta fall är oklara i nuläget. 10.6 Spillvärme Industriell spillvärme (även kallad restvärme) kan definieras på ett flertal sätt där ett är att dela upp spillvärme som primär spillvärme och sekundär spillvärme. Primär spillvärme är värme som finns bunden i vätskor eller gaser som släpps ut från processer till omgivningen, som inte kan utnyttjas internt som resurs och vars temperatur är tillräcklig för att direkt kunna utnyttjas i fjärrvärmenätet. Om spillvärmekällan håller alltför låg temperatur för att kunna utnyttjas direkt i fjärrvärmenätet kan den definieras som sekundär spillvärme. Den sekundära spillvärmens temperatur måste höjas med en värmepump för att kunna nyttiggöras i fjärrvärmenätet. (Cronholm, Grönkvist, & Saxe, 2009). Återvinning av spillvärme från industrin sker vanligen genom att en värmeväxlare installeras för att möjliggöra utvinning av värmeenergi ur kylvatten, processvatten eller varma gaser. Dessutom krävs kringutrustning såsom styrsystem, cirkulationspumpar, ledningar och ventiler (Naturvårdsverket, 2004). Hur mycket spillvärme som nationellt kan levereras till fjärrvärmenät finns det olika uppfattningar om. Den nationella teoretiska spillvärmepotentialen som redovisas i olika utredningar varierar mellan ca 4 och 9,5 TWh. Enligt Svensk Fjärrvärmes utredning Spillvärme från industrier och lokaler bedömdes potentialen att leverera industriell spillvärme till fjärrvärmenät år 2009 vara ca 6-8 TWh vilket är en fördubbling i jämförelse med den uppmätta levererade nivån år 2009 som var 4 TWh (Cronholm, Grönkvist, & Saxe, 2009). I Stockholmregionen har andelen spillvärme som tillförs för fjärrvärmesystemet ökat de senaste åren. År 2012 utgjorde spillvärme endast ca 0,2 % (40 GWh) av den totala fjärrvärmeproduktionen i Stockholmsregionen, enligt en sammanställning gjord av Svensk Fjärrvärme, se även avsnitt 11.2. För att bedöma den praktiskt och ekonomiskt tillgängliga spillvärmepotentialen i varje enskilt fall måste även fjärrvärmenätets storlek, avstånd mellan industri och fjärrvärmenät liksom fjärrvärmenätets belastningsprofil och konkurrerande värmeproduktion beaktas. Industriell spillvärme levereras idag främst från tillverknings- och verkstadsindustrin och övriga leverantörer är reningsverk och krematorier. Enligt SCBs inventering av spillvärmepotentialen år 2009 var potentialen störst i Hallands och Västra Götalands län. Endast 15 av de totalt 638 företag som identifierades år 2009 är lokaliserade i Stockholmsregionen. (Cronholm, Grönkvist, & Saxe, 2009). Olika utredningar har även studerat vilka förutsättningar som finns vid nyttjande av spillvärme till fjärrvärmenät. I en rapport gjord av Svensk Fjärrvärme studerades fem spillvärmesamarbeten och exempel på viktiga aspekter på lyckade samarbeten är att: Tillåta båda parter att tjäna pengar Grontmij AB 45 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Ta fram energifakta i form av energikartläggningar för att förstå systemen Utforma stabila spillvärmeavtal. Blicka långt fram i tiden, ca 5-10 år Involvera erfarna personer inom verket, eldsjälar Spillvärmen ersätter inte egna pannor, full backup krävs Fokusera på de totala vinsterna med samarbetet Spillvärme är inte industrins kärnverksamhet och vid produktionsbortfall av olika verksamheter kan värmeleveranserna påverkas, vilket gör att reservkapacitet alltid måste finnas (Djuric, Henriksson, & Magnusson, 2009). Exempel på ett aktuellt projekt där spillvärme kan utnyttjas som fjärrvärme är Bahnhofs nya datorserverhall vilken planeras att byggas i Hjorthagen i Stockholm. På sommaren när behovet av uppvärmning är mindre används frikyla från sjön för billig, effektiv kylning av serverhallen, men under de kalla månaderna levereras spillvärme från serverhallen till fjärrvärmenätet. Hur mycket spillvärme som är möjlig att återvinna är inte känd men enligt Banhofs VD, Jon Karlgung, kan cirka 1 000 lägenheter värmas upp av den nya serverhallen. (Bahnhof, 2014) (Affärsvärlden, 2015). Ett annat liknande exempel är serverhallen i källaren under Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet, vars genererade spillvärme har minskat fastighetens värmebehov med cirka 0,25 GWh per år (Granmar, 2013) Ytterligare ett exempel är Akademiska Hus och Telia som år 2013 planerade att med hjälp av värmepumpar och borrhål återvinna spillvärme från kylning av servrar och annan teknikutrustning vid Campus Konradsberg i Stockholm. Innan projektet startade förväntades spillvärme kunna ersätta upp till 90 % av den fjärrvärme som användes för värmeförsörjning av Campus Konradsberg. Hur stor andel av spillvärmen som faktiskt har ersatts är inte känd. Ett annat aktuellt exempel är Höganäs stålverk i Halmstad som planerar att renovera och bygga om sin anläggning inklusive rökgaskanalerna från smältugnen. På detta sätt kan det uppvärmda vattnet från kylning av rökgaser användas för leverans av spillvärme till fjärrvärmenätet. Leveranser till fjärrvärmenätet beräknas i detta fall till ca 60 GWh per år, och värmeeffekten från kylning beräknas till ca 9 MW. Totalt levererade Halmstads Energi och Miljö 575 GWh värme år 2013 och således utgör spillvärmepotentialen ca 10 % av total levererad värme i detta fjärrvärmenät. (Hildingsson, 2015) (Bredfell, 2015) (Energimarknadsinspektionen, 2015). Överskottsvärme som avges från lokaler har låg temperatur och karakteriseras som sekundär spillvärme, dvs. värme som måste uppgraderas med värmepumpar för att kunna utnyttjas i ett fjärrvärmenät. Exempel på överskottsvärme som avges från lokaler är avloppsvatten samt bortkyld värme från komfort- och processkylning. Tekniken finns men enligt en utredning som gjordes på uppdrag av Svensk Fjärrvärme har det ekonomiska utrymmet för denna typ av värmeåtervinning minskat med åren. Den nationella teoretiska potentialen för dessa sekundära spillvärmekällor har enligt samma utredning bedömts till mellan 3 och 5 TWh (Cronholm, Grönkvist, & Saxe, 2009). Det är möjligt att utnyttja spillvärme från en livsmedelsbutik som komplement till fjärrvärme eller andra uppvärmningsalternativ. Ett exempel är studien av bostadsområdet Sannegården i Göteborg, där en 2 livsmedelsbutik på 5 500 m bedömdes kunna bidra med 1,9 MWh spillvärme per år för uppvärmning av ett bostadsområde. För att kunna använda den lågvärdiga överskottsvärmen planerades en värmepump för att uppgradera värmen. Figur 26 visar att den uppgraderade spillvärmen skulle kunna användas som baslast under hela året med till exempel fjärrvärme som last på toppen (Tabrizi, 2009). Grontmij AB 46 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Figur 26. Varaktighetsdiagram som visar energibehov för ett bostadsområde som skulle kunna använda uppgraderad överskottsvärme (värmepump, VP) samt fjärrvärme som uppvärmning (Tabrizi, 2009) Spillvärme från kylning av serverhallar, köpcentrum och livsmedelssektorn bedöms vara ett lämpligt och realistiskt komplement till fjärrvärme i Täby, på samma sätt som Fortum Värme använder spillvärme från dessa sektorer i sitt system för Öppen fjärrvärme. Enligt Fortum Värme finns potential att i framtiden tillvarata ca 1 TWh överskottsvärme från t.ex. datorhallar och livsmedelsbutiker i Stockholm, som komplement till fjärrvärme (Fortum värme, 2013) En inventering av potentiella industrier och lokaler i Täby och den exakta spillvärmepotentialen har inte ingått i ramen för denna utredning. Vi kan emellertid konstatera att det saknas betydande mängder industriell spillvärme för att göra ett avtryck i Täbys basvärmetillförsel. Även som komplement till basproduktionen kommer spillvärmen ha en marginell betydelse. Ett konkurrensutsatt, öppet och utbrett fjärrvärmenät skapar förutsättningar för alternativa producenter att investera i produktion och sälja värme till mottagare av fjärrvärme. I slutändan är den enskilda producenten som ska fatta beslut om investeringar i utvalda produktionsslag. Grontmij AB 47 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion 11 Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Referenslista Affärsvärlden. (den 05 05 2015). Bahnhof bygger största serverhallen i Stockholm. Hämtat från Affärsvärlden: http://bors.affarsvarlden.se/afvbors.sv/site/news/news_article.page?magic=(cc+(id+urn%3Anew sml%3Asix.se%3A20150505%3AATORG_05057282%3A1)) Bahnhof. (den 03 09 2014). Bahnhof. Hämtat från Ny serverhall värmer stockholmarna i vinter: news.cision.com/se/bahnhof/r/ny-serverhall-varmer-stockholmarna-i-vinter,c9638293 Bergman, E., & Persson, J. (2014). Hållbarhetsanalys av uppvärmningsalternativ ISSN: 0282-1990. Lund: Lunds Universitet. Bredfell, A. (den 30 09 2015). Smält stål skall värma hushåll. Hämtat från Halmstads Eneri och Miljö: www.hem.se/om-hem/nyhetsarkiv/smalt-stal-ska-varma-halmstad Broberg, M. (den 23 10 2015). Cronholm, L.-Å., Grönkvist, S., & Saxe, M. (2009). Spillvärme från industrier och värmeåtervinning från lokaler. Stockholm: Svensk Fjärrvärme AB. Curt Nilsson, T. k. (den 01 11 2015). Västra Roslags Näsby - med hållbart fokus. Hämtat från Täby kommun: http://www.taby.se/Bygga-bo-och-miljo/Stadsplanering/tabyvaxer/Vastra-RoslagsNasby/ Dahlroth, B. (2009). Öppnade fjärrvärmenät i Storstockholm. Stockholm: E.ON, Vattenfall, Fastighetsägarna. Dalenbäck, J.-O., Lennermo, G., Andersson Jessen, P.-E., & Kovacs, P. (2013). Solvärme i fjärrvärmesystem. Utvärdering av primärkopplade system. Svensk Fjärrvärme AB. Djuric, D., Henriksson, M., & Magnusson, D. (2009). Stockholms fjärrvärmenät idag och imorgon - en tvärvetenskaplig studie av ett regionalt energisystem. Linköping: Linköpings universitet. Energimarknadsinspektionen. (den 31 10 2015). Fjärrvärmekollen. Hämtat från Halmstads Energi & Miljö AB: ei.se/sv/start-fjarrvarmekollen/foretag/Halmstads-Energi--Miljo-AB/ Energimyndigheten. (2013). Energiindikatorer 2013. Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål ER 2013:15. Eskilstuna: Energimyndigheten . Fortum. (den 24 augusti 2014). Värmeproduktion och kraftvärme. Hämtat från http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/energi-produktion/varmeproduktion-ochkraftvarme/pages/default.aspx Fortum. (den 03 11 2015). Högdalensverkets utveckling. Hämtat från Högdalensverkets utveckling: http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/energi-produktion/varmeproduktion-ochkraftvarme/Hogdalenverket/hogdalenverkets-utveckling/Pages/default.aspx Fortum. (den 24 oktober 2015). Utredning om nytt kraftvärmeverk i Lövsta. Hämtat från http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/energi-produktion/varmeproduktion-ochkraftvarme/Hasselbyverket/hasselby-lovsta/Pages/default.aspx Fortum. (den 03 11 2015). Värtaverket. Hämtat från Värtaverket: http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/energi-produktion/varmeproduktion-ochkraftvarme/Vartaverket/Pages/default.aspx Fortum värme. (2013). Fortum värme och miljön. Stockholm: Fortum Värme. Fortum-Farmen. (2012). Miljörapport 2012 - Farmen panncentral. Stockholm: Fortum. Fortum-Galten. (2012). Miljörapport 2012 - Galten panncentral. Stockholm: Fortum. Granmar, M. (den 21 02 2013). Datorerna både värmer och kyler. Hämtat från Energi&Miljö. Harrysson, C. (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos flerbostadshus med olika tekniska lösningar. Örebro: Örebro universitet. Hedlund, C. (den 10 03 15). (S. Eriksson, Intervjuare) Henkel, H. (2006). Geotermisk energi – en vitbok för Sverige. Stockholm: TRITA-LWR.REPORT 3014. Hildingsson, L. (den 30 09 2015). Höganäs på väg att leverera fjärrvärme. Hämtat från Hallandsposten: http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.4341777-hoganas-pa-vag-att-leverera-fjarrvarme Hjalmarsson, A.-K. (2014). Lokaliseringutredningen för en kraft6värmeanläggning i nordöstra Storstockholmsregionen. Stockholm: Miljökraft i Sverige AB/E.ON. Holgerssongruppen, N. (2014). Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2014. Stockholm: Nils Holgerssongruppen (Fastighetesägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO). Håkansson, L., & Larsson, O. (2012). Säsongslagrad solvärme via fjärrvärmenätet - förutsättningar och analyser 2013:4. Svensk Fjärrvärme. Grontmij AB 48 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Isacsson, E., & Blomfeldt, D. (2014). Detaljplan för del av Hagby 8:1, 8:16 och 8:17 inom kommundelen Hagby i Täby kommun. Täby: Stadsbyggnadskontoret. IVT. (2014). IVT Solvärme kompletta energisystem för hus och fastigheter. Tranås: IVT. kommuner, S. (2015). Översiktsplaner. Stockholm: Stockholms kommuner. Kovács, P., & Petterson, U. (2009). Vakumrör och plana solfångare. Energimagasinet EM 6/09, ss. 6222. Krouthén, C., Lundgren, A., Mandfloen, P., Sandberg, K.-O., Sjöberg-Högerås, J., Thorell, J., & Wärnsberg Monie, S. (2014). Geotermisk energi i Gunsta. Uppsala: Institutionen för energi och teknik, SLU. Lagheim, P. (05 2015). Lagheim, P. (10 2015). Stadsarkitekt. (A. Dovallius, Intervjuare) Liljeblad, A., Jansson, M., & Nohlgren, I. (2015). Regionala fjärrvärmesamarbeten - Drivkrafter och framgångsfaktorer. Energiforsk AB. Logic, D. (October 2015). Google Maps Area Calculator Tool. Hämtat från Google Maps Area Calculator Tool: http://www.daftlogic.com/projects-google-maps-area-calculator-tool.htm Naturvårdsverket, r. n. (2004). Goda möjligheter med spillvärme - en utvärdering av LIP-finansierade spillvärmeprojekt. . Nilsson, L. (den 24 03 2015). E.ON. (A. Dovallius, Intervjuare) PC-City. (2013). Miljörapport - PC City. Täby: Skandinavisk Termoekonomi. Regionplanekontoret. (2010). RUFS 2010. Stockholm: Stockholm Läns Landsting. Rylander, E., & Wennerström, S. (den 16 04 2015). Fortum. (A. Dovallius, Intervjuare) SCB. (2012). Slutanvändning (MWh) efter region, förbrukarkategori, bränsletyp och år. Stockholm. SCB. (den 01 01 2014). Fastighetstaxeringsregistret. Stockholm. SCB. (den 4 Maj 2015). Hämtat från Fjärrvärmeproduktion och bränsleanvändning, efter län och kommun, produktionssätt samt bränsletyp. År 2009-2013: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__EN__EN0203/ProdbrFj/?rxid=a95 0fdbb-0a40-4c54-a32e-2d30c65a359e SCB. (den 4 Maj 2015). Hämtat från Fjärrvärmeproduktion och bränsleanvändning, efter län och kommun, produktionssätt samt bränsletyp År 2009-2013: scb.se SCB. (den 06 04 2015). Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009-2013. Hämtat från http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__EN__EN0203/SlutAnvSektor/?rxid =a950fdbb-0a40-4c54-a32e-2d30c65a359e SCB. (den 27 10 2015). Statistikdatabasen. Hämtat från Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Energi/Energibalanser/Kommunal-ochregional-energistatistik/ SLL. (2010). Regional utvecklingsplan för stockholmsregionen. Stockholm: Stockholms läns landsting. SLL. (2012). Regional bedömning av nya bostäder i Stockholmsregionen fram till 2030. Stockholm: SLL. Stadsbyggnadskontoret. (den 24 03 2015). Projketplan - Fjärrvärmeomtaget. Täby: Stadsbyggnadskontoret. Stafsgård, B. (den 12 03 2015). (S. Eriksson, Intervjuare) svensk fjärrvärme, S. (den 03 11 2015). Tillförd energi. Hämtat från Tillförd energi: http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Statistik/Excel-filer/Br%c3%a4nslefilfj%c3%a4rrv%c3%a4rme-2012.xlsx Svensk fjärrvärme, S. (den 03 11 2015). Tillförd energi. Hämtat från Tillförd energi: http://www.svenskfjarrvarme.se/Statistik--Pris/Fjarrvarme/Energitillforsel/ Svensk Solenergi. (2015). Hämtat från www.svensksolenergi.se Tabrizi, H. (2009). Energieffektivisering - integrerat värmesystem mellanbostäder och livsmedelsbutik. Göteborg: Instutitionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers Tekniska Högskola. TNF. (2015). TNF:s kommentarer till E.ON om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Täby Fjärrvärmeverk i Arninge (4:1), Täby kommun daterad 150225. Täby: Naturskyddsföreningen Täby. Täby kommun. (2009). Det nya Täby Översiktsplan 2010-2030. Täby. Täby kommun, T. (den 08 10 2014). Projektdirektiv - Fjärrvärmeförsörjning Täby med detaljplan för produktionsanläggning. Täby: Täby kommun. Danderyd, Norrtälje, Täby mfl kommuner Stockholm Nordost! En vision för tillväxt 2010-2040 Grontmij AB 49 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Danderyd kommun (2013), Översiktsplan 2013-2030, samrådsversion 2013 Järfälla kommun (2014), Växa med kvalitet Översiktsplan Järfälla nu till 2030 Sigtuna kommun (2014) Översiktsplan 2014 Hållbarhet i en växande kommun Sigtuna kommun (2014) Program för bostadsbyggande 2015-2019 Sollentuna kommun (2012), Översiktsplan Sollentuna kommun Sollentuna kommun (2014), Budget 2015: med bostadsbyggande tom 2023 Solna kommun (2015) Översiktsplan 2030 Solna Samrådsversion Solna kommun (2015), Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Solna stad 2015-2020 Stockholms kommun (2010) Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm Sundbybergs kommun (2013) Sundbybergs stads översiktsplan Täby kommun (2009) Det nya Täby Översiktsplan 2010-2030 Upplands Väsby kommun (2005), Framtidens Upplands Väsby ”Den moderna småstaden” Strategisk kommunplan 2005-2020 Vallentuna kommun (2010), Översiktsplan 2010-2030 Vallentuna kommun (2014), Bostadsbyggnadsprognos 2014-2023 Österåkers kommun (2006), Österåker skärgård och stad Grontmij AB 50 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion 12 Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Bilagor Bilaga 1. Intervjumall energibolag Utredning fjärrvärmeunderlag Stockholms norra kommuner: Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Danderyd, Täby, Upplands Väsby, Järfälla, Österåker, Vallentuna, Sigtuna och nordvästra delen av Stockholm Stad. 1) Vilka anläggningar har ni i dessa kommuner? 2) För varje anläggning och produktionsenhet: a. Typ: panna med eller utan RGK, värmepump b. Bränsle c. Installerad effekt MW th samt MW levererad värme och el d. Årlig värme- och elproduktion GWh e. Bas, reserv eller spets f. Antal drifttimmar g. Ålder (inkl. årtal och beskrivning av eventuell ombyggnation) h. Bedömd återstående livslängd i. Framtidsplaner: nedläggning, ombyggnad, utbyggnad, effekthöjning, bränslekonvertering j. Ägarförhållanden för anläggningarna och distributionsnäten k. Vilka områden försörjs med producerad fjärrvärme (och nättillhörighet om ej tydligt) l. Mottagare av fjärrvärmen, distributionsbolag del i koncernen eller utomstående mottagare 3) Nya anläggningar och planer på förändring av fjärrvärmeproduktion till 2030? a. För nya anläggningar: Bränsletyp, effekt, årlig energiproduktion och lokalisering b. Hur ser tidplanen ut? 4) Distributionsnätens utbyggnad, planerade sammankopplingar med befintliga nät och överföringskapacitet a. Vilka nya områden planeras att anslutas b. Planerad expansion i befintliga områden c. Hur ser tidplanen ut? d. Leveranser till andra nätägare. Max. överföringskapacitet 5) Hur anser ni att följande lagar och förordningar kommer att påverka er verksamhet, nuläge och i framtiden? a. Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, större än 50 megawatt installerad tillförd effekt, och naturvårdverkets förslag till förändring (januari 2014). b. Revidering av BREF för stora förbränningsanläggningar, och dess BAT-slutsatser. c. EU-kommissionens förslag till direktiv om medelstora förbränningsanläggningar (18 december 2013) med tillförd effekt mellan 1 och 50 megawatt. Grontmij AB 51 (52) Kartläggning av nuläge och framtid för fjärrvärme i Täby och Stockholms norra kommuner – behov, distribution, produktion Datum Uppdragsnr 2015-11-09 10016837 Bilaga 2. Intervjumall kommuner Utredning fjärrvärmeunderlag Stockholms norra kommuner: Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Danderyd, Täby, Upplands Väsby, Järfälla, Österåker, Vallentuna, Sigtuna och nordvästra delen av Stockholm Stad. Vi har studerat översiktsplaner och det vi hittat avseende bostadsförsörjningsprogram eller motsvarande, vilket tillsammans med RUFS 2010 är utgångspunkten för vår analys av kommande utbyggnation i de norra kommunerna. 1. Utöver er översiktsplan och det vi hittat avseende bostadsförsörjningsprogram (redovisas på mötet/telefonsamtalet), Har ni något annat material som beskriver kommunens utveckling av bebyggelse? 2. Vilka bostadsbyggnadsplaner har ni fram till 2030, totalt antal lägenheter per år min/max? Hur fördelar sig byggandet i kommunen, i grova tal: - Område/projekt - Volym? - Tidshorisont? 3. Finns det större sammanhängande områden som inte är fjärrvärmeanslutna och som skulle vara lämpliga för fjärrvärmeanslutning i er kommun, tex områden med flerfamiljshus. 4. Finns det några övergripande planer avseende utbyggnad av verksamhetsområde, större energikrävande anläggning etc Befintlig energikrävande verksamhet som inte är anslutet till fjärrvärme? Tidshorisont 2030 - Område/projekt? - Volym? - Tidshorisont 5. Kan vi med utgångspunkt från ovanstående göra en grov genomgång av tänkt utbyggnad på karta, på för er kommun lämplig nivå? (Görs gemensamt på mötet/ i telefonsamtalet) 6. Den utbyggnation som beskrivs ovan, kommer den att ske i områden som är försörjda med fjärrvärme idag? 7. Antaganden avseende fjärrvärmeanslutning i olika områden? 8. Distributionsnätens utbyggnad, planerade sammankopplingar med befintliga nät och överföringskapacitet 9. Kan ni säga något om huvudsaklig uppvärmning idag där fjärrvärmenätet ej är utbyggt? 10. Har ni i er kommun några antaganden avseende förändrad energiförbrukning i befintligt bestånd? - generellt? - kommunens eget bestånd? 11. Hur resonerar ni avseende energiförbrukning i nyproduktion? - Generellt? - Kommunens eget bestånd? Grontmij AB 52 (52)
© Copyright 2025