Handlingar ärende 05

Förslag till övergripande
organisation för mottagande och integration av
nyanlända.
Målsättning
De nyanlända som via migrationsverket eller direktinvandrade kommer till Höörs kommun
skall ses som kommunmedborgare oavsett om vistelsen blir på längre eller kortare tid.
Kommunen skall med sin organisation fungera som dörröppnare och stöd i den enskildes
integrationsarbete.
För att klara målsättningen krävs en bättre samordning inom kommunens organisation.
Det behövs också en bättre kommunikation med de resurser som finns i och utanför Höörs
kommun. Såväl medborgare som myndigheter, hyresvärdar, föreningar, arbetsgivare m.fl.
är viktiga för att lyckas.
Bakgrund
På grund av oroligheter i omvärlden beräknas flyktingmottagandet öka i Sverige under
kommande år. Det kan heller inte uteslutas att flyktingströmmar från oroshärdar kan göra
att inflyttningen till kommunen ökar ytterligare. Det ställer krav på kommunens
organisation men också på kommunen som helhet. Av den anledningen behöver ett samlat
grepp tas för att säkerställa att kommunens samlade resurser arbetar och samarbetar på
ett bra sätt.
Kommunrevisionen har i rapporter pekat på brister i samordning och samarbete mellan
sektorerna samt även återsökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Då det inte
finns anledning att tro att antalet nyanlända kommer att minska behöver samordning och
tydliggörande av ansvar ske.
Kommunens organisation för mottagande och
integration av nyanlända
Höörs kommun har idag en överenskommelse med Migrationsverket om ett årligt
mottagande av 20 flyktingar. 10 som anvisas från migrationsverket och 10 som
direktinvandrar. Förutom detta förväntas Höör kunna ta emot betydligt fler utifrån
kommunens storlek. För att kunna fullfölja detta åtagande måste det finnas tillgängliga
bostäder för de som kommer, både i den akuta situationen och på längre sikt. Höörs
kommun har också ett avtal om att ta emot ensamkommande barn och det avtalet som
gäller framöver avser 12 platser för asylsökande barn samt för närvarande 12 platser för
barn med uppehållstillstånd. Med hänsyn taget till migrationsverkets handläggningstid och
antal asylplatser kommer Höörs kommun att få ta emot 20-24 nya ensamkommande barn
under 2015. Om antalet ensamkommande asylsökande barn fortsätter öka, kommer också
antalet barn som Höör förväntas ta emot att öka varje år.
Kommunens storlek innebär att den inte som större kommuner kan organisera en särskild
enhet för integrationsarbetet. Underlaget är för litet och kostnaderna blir för stora. Då
sida 2
arbetet med integration berör större delen av den kommunala organisationen behövs
däremot en samordning av insatserna för att uppnå ett bra resultat.
Av avgörande betydelse är också en bra kommunikation med kommunmedborgarna om
vad vi gör och hur vi gör det. En lyckad integration i bygger på att vi kan engagera
civilsamhällets alla resurser och ge den enskilde verktygen att själv ta initiativ. Det är många
insatser som görs/kan göras (språk café, läxhjälp, aktiviteter i föreningslivet, ”fadderverksamheten”
osv.) men det krävs en övergripande samordning. Nästa steg i det goda arbetet som redan görs på
området är att upprätta en kommunövergripande strategi för frivilliginsatser som strukturerar upp
och ger en överblick över de befintliga- och potentiella frivilliginsatser som våra nya
kommuninvånare kan erbjudas. Det kan i sin tur leda till att frivilliginsatser blir en naturligdel i
etableringsprocessen och att de frivilliga krafterna stärks. Det skapar också förutsättningar för ett
gemensamt agerande i integrationsfrågor och en större legitimitet i gemensamma projekt med
andra.
Nedan följer en övergripande beskrivning av de olika sektorernas arbete med nyanlända:
Social sektor
•
•
•
•
•
•
•
•
Att ha en beredskap att ta emot barnen i enlighet med överenskommelsen, dvs.
boendeplatser och en organisation runt detta
Att utreda och besluta om placering av barnen
Att utreda och besluta om placering av barnen när de fått uppehållstillstånd
Att vid behov av familjehemsplacering rekrytera och utreda lämpligt familjehem
Att utreda och hos Tingsrätten tillse att särskild förordnad vårdnadshavare utses
till barnen
Att följa barnens placeringar och överväga vården var sjätte månad
Att vid behov bevilja socialbidrag till extra kostnader
Att erbjuda träningslägenheter till ungdomarna som ett sista steg innan vuxenlivet
En stor del av arbetet med nyanlända har integrerats i social sektors ordinarie arbete.
Främst har det handlat om kommunens HVB-hem för ensamkommande samt därpå
följande anhöriginvandring. En samhällslots på halvtid agerar stöd till nyanlända i
myndighetskontakter och praktiska frågor finns i anslutning till växthuset. Då kommunens
organisation varit underdimensionerad har lotsen också fått ta på sig rollen att vara
kontaktperson i gentemot andra myndigheter och organisationer. Efterhand som antalet
ärenden ökar finns nu behov av förstärkning inom flera områden i sektorn.
Barn och utbildningssektor
•
•
•
Att tillgodose barnens behov av skolgång
Att erbjuda svenska för invandrare, SFI
Att erbjuda förskola till barnen
Den ökade inflyttningen av nyanlända i Höör ställer stora krav på skolan. Nyanlända vuxna
som fått sin PUT (permanent uppehållstillstånd) ska inom 3 månader ges möjlighet att
studera svenska för invandrare, SFI. SFI-platser köpes idag interkommunalt av Eslövs
Kommun. Under höstterminen 2014 har verksamhetens studerande ökat med ca 40-50%.
sida 3
Eslöv kommer under 2015 utöka verksamheten, vilket innebär att de även kan ta emot fler
elever från Höör.
Tillsammans med de vuxna kommer oftast barn som ska erbjudas plats i kommunens
förskola och skola. För att barnen till de nyanlända familjerna ska ges möjlighet att så
tidigt som möjligt utveckla en tvåspråkighet är det viktigt att dessa barn startar förskolan
tidigt gärna då de fyller 1 år. Barnen bör ges möjlighet att delta i förskolans verksamhet
oberoende av föräldrarnas sysselsättning.
Målet för de nyanlända skolpliktiga eleverna är att de ska delta i ordinarie
ämnesundervisning så snart så möjligt. Språkintroduktionen växer snabbt. Verksamheten
startade läsåret 2013/14 med 7 elever. Hösten 2014 fanns 17 elever och under
höstterminen kom ytterligare 12 nyanlända som började sina studier, ytterligare 4
tillkommer i januari. De flesta eleverna kommer från kommunens och privata HVB-hem. När
det gäller de privata HVB-hemmen kan man anta att efterhand som behovet av platser ökar
kommer även här antalet att öka. Dessa är idag i huvudsak placeringar från andra
kommuner.
Den kraftiga utökningen av elever under pågående läsår innebär att verksamheten behöver
en ”sluss” där eleverna kan komma igång med sina svenskstudier så snart som möjligt och
där kartläggningen av elevernas språk- och ämneskunskaper görs innan de kommer in i
ordinarie grupper på introduktionsprogrammet.
Kultur och fritidskontor
•
•
Att erbjuda kultur och en aktiv fritid och lämpliga fritidssysselsättningar.
Att tillsammans med föreningslivet verka för ett aktivt deltagande i samhället.
Vid bosättning på en ny plats måste man bygga nätverk för att få ett bra liv. Det betyder
umgänge med människor som har liknande intressen och engagemang. Kultur och fritid
kan vara ett bra stöd genom att orientera och vägleda.
Överförmyndare
•
•
Att utse god man för barnen.
Att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare.
Överförmyndarverksamheten har idag en hög arbetsbelastning. Ett önskemål från deras
sida är att organisationen ses över då sårbarheten är stor. I övrigt understryks vikten av en
bra kommunikation med kommunens organisation så alla är informerade om vad som
händer.
Bostadssituation
Höörs kommun har inte kunnat uppfylla sina åtaganden i avtalet med migrationsverket
pga. i första hand brist på tillgängliga bostäder.
sida 4
Ungdomarna bor på Orupslund till dess att de får egen bostad, träningslägenhet eller tills
deras familjer kommer hit till Sverige. För närvarande finns ungdomsboendet på två
våningsplan på Orupslund, men även det tredje våningsplanet kommer tas i anspråk för att
tillgodose behovet framöver. Med nuvarande takt på mottagandet görs bedömningen att
Orupslunds 24 platser är fullt till hösten. Behov av ytterligare lokaler för ungdomsboende
krävs därefter.
För att förbereda sig för eget boende i samhället behöver ungdomarna sedan
tränings/utflyttnings- lägenheter i vanliga bostadsområden runt om i kommunen. Några av
dem kommer också att ha behov av större lägenheter tillsammans med sina familjer när de
anländer till Höör. För närvarande erbjuds familjerna ett tillfälligt boende på Orupslunds
tredje våning. Denna töms i januari för att ge plats åt fler ungdomar som beräknas flytta in
i början av februari.
Nyanlända är ingen homogen grupp. Det många har gemensamt är däremot att de
omfattas av stödinsatser under de första åren i Sverige. För att underlätta en etablering på
den ordinarie bostadsmarknaden behövs det hyresrätter och möjlighet till hyreskontrakt.
Handläggningen av boendeärenden och hemlöshet är ofta omfattande och tidskrävande
och går ut över handläggningen av andra ärenden, främst för de socialsekreterare som
arbetar med försörjningsstöd. Även hyreskostnader för socialnämnden och kostnader i det
ekonomiska biståndet ökar när personer av olika anledningar har svårt att etablera sig på
bostadsmarknaden. Ofta hamnar man i dyra kortsiktiga lösningar, såsom vandrarhem,
hotell eller nedlagda daghem.
En tydlig organisation och en funktion för samordning av bostadssociala frågor skulle
underlätta socialtjänstens hantering av boendefrågor och hemlöshet. En
boendekoordinator som arbetar både på lång och kort sikt med dessa frågor skulle också
tydliggöra de behov som finns. Boendekoordinatorn är ett led i
bostadsförsörjningsprogrammet, men också en viktig förutsättning för att
flyktingmottagandet ska fungera i kommunen. Här samordnas kontakten med alla
hyresvärdar i kommunen, men också ansvaret för de bostäder kommunen hyr ut i andra
hand. Med en bättre beredskap och planering i dessa ärenden kan även kommunens
kostnader sänkas.
Arbetsmarknad
Arbetsförmedlingen upprättar etableringsplaner samt erbjuder och bekostar
arbetsinriktade insatser som praktik, utbildning, anställningsstöd som kan underlätta de
nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Etablering på arbetsmarknaden skall i första
hand bygga på de nyanländas yrkes-och utbildningserfarenheter, där möjligheter till
praktik gynnar inlärning av svenska språket. Förmedlingen har haft svårt att få fram
praktikplatser i kommunen dels i kommunal verksamhet, dels övrig arbetsmarknad.
Ett utökat samarbete från kommunens sida med arbetsförmedlingen i framtagande av
praktikplatser skulle gynna etableringen. Social sektor har en enhet ”växthuset” som
arbetar med sysselsättning kopplat till ekonomiskt bistånd. Det bör övervägas om deras
sida 5
uppdrag skall utökas. Ytterligare kontakter bör tas med arbetsförmedlingen hur en sådan
samverkan kan organiseras och finansieras.
Förslag till organisation
Integrationskoordinator
Med placering centralt i planering och utvecklingsenheten.
•
•
•
Har ett övergripande ansvar för att samordna mottagandet och det kommunala
samhällsstödet och samverkan mellan kommunens olika sektorer.
Är ansvarig för återsökning av alla medel för både barn och vuxna. Det krävs att
återsökningen hanteras av en person, som har överblick och kunskap om helheten.
Ansvarar för att kommunikation/information och samarbete med myndigheter och
organisationer utanför kommunen fungerar på ett bra sätt.
Boendekoordinator
Med placering i social sektor
• Vara delaktig i arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet..
• Utreda och fatta beslut om rätt till boende.
• Vara kontaktperson för kommunens hyresvärdar.
• Ansvarig för bostäder som kommunen hyr ut i andra hand.
Familjepedagog
Med placering i socialsektor
• Erbjuda praktiskt stöd till i kontakten med arbetsförmedling, hälsovård, skola och
andra myndigheter
• Praktiskt stöd i vardagen i anpassningen till det svenska samhället t.ex. i form av
fadderverksamhet.
Ekonomi
•
•
Integrationskoordinator finansieras inom ramen för kommunens budget. Beräknad
kostnad 500 kkr/år
Boendekoordinator och familjepedagog delfinansieras av § 37 projektmedel 2015.
Därefter får ställningstagande till fortsättningen tas.
Flera sektorer behöver succesivt en förstärkning för att möta de utmaningar som finns i
samband med en bra integration. I utredningen har tagits upp behov av förstärkningar som
de olika sektorerna pekar på. Utöver de tjänster som beskrivits ovan bör därför beredskap
finnas att tillföra mer resurser. Respektive nämnd får utifrån behov och resurser ta
ställning till omfattningen.
sida 6
Sammanfattning
Ett flertal sektorer berörs av ett ökat mottagande vilket kräver att alla planerar för detta.
Då antalet nyanlända kommer att öka, kommer flexibiliteten vad gäller olika lösningar för
mottagandet vara viktigt. Människor som flyttar till Höörs kommun får då goda
förutsättningar till en bra integration.
Utredningen har försökt beskriva nuläget i kommunen och de behov som de olika
sektorerna ser. När det gäller tjänster har bara de tagits upp som har en central funktion i
mottagning och integration och där projektmedel är anslagna. Kommunen bör också
överväga inrättandet av en enhet för arbete och sysselsättning.
Övriga resurser får utökas efterhand som behov uppstår och utifrån respektive nämnds
övervägande. En bättre central samordning och planering kan också avlasta sektorerna
och ge bra framförhållning.
Christer de la Motte
Utredare
sida 7