Förslag till övergripande organisation för mottagande och integration av nyanlända. Målsättning De nyanlända som via migrationsverket eller direktinvandrade kommer till Höörs kommun skall ses som kommunmedborgare oavsett om vistelsen blir på längre eller kortare tid. Kommunen skall med sin organisation fungera som dörröppnare och stöd i den enskildes integrationsarbete. För att klara målsättningen krävs en bättre samordning inom kommunens organisation. Det behövs också en bättre kommunikation med de resurser som finns i och utanför Höörs kommun. Såväl medborgare som myndigheter, hyresvärdar, föreningar, arbetsgivare m.fl. är viktiga för att lyckas. Bakgrund På grund av oroligheter i omvärlden beräknas flyktingmottagandet öka i Sverige under kommande år. Det kan heller inte uteslutas att flyktingströmmar från oroshärdar kan göra att inflyttningen till kommunen ökar ytterligare. Det ställer krav på kommunens organisation men också på kommunen som helhet. Av den anledningen behöver ett samlat grepp tas för att säkerställa att kommunens samlade resurser arbetar och samarbetar på ett bra sätt. Kommunrevisionen har i rapporter pekat på brister i samordning och samarbete mellan sektorerna samt även återsökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Då det inte finns anledning att tro att antalet nyanlända kommer att minska behöver samordning och tydliggörande av ansvar ske. Kommunens organisation för mottagande och integration av nyanlända Höörs kommun har idag en överenskommelse med Migrationsverket om ett årligt mottagande av 20 flyktingar. 10 som anvisas från migrationsverket och 10 som direktinvandrar. Förutom detta förväntas Höör kunna ta emot betydligt fler utifrån kommunens storlek. För att kunna fullfölja detta åtagande måste det finnas tillgängliga bostäder för de som kommer, både i den akuta situationen och på längre sikt. Höörs kommun har också ett avtal om att ta emot ensamkommande barn och det avtalet som gäller framöver avser 12 platser för asylsökande barn samt för närvarande 12 platser för barn med uppehållstillstånd. Med hänsyn taget till migrationsverkets handläggningstid och antal asylplatser kommer Höörs kommun att få ta emot 20-24 nya ensamkommande barn under 2015. Om antalet ensamkommande asylsökande barn fortsätter öka, kommer också antalet barn som Höör förväntas ta emot att öka varje år. Kommunens storlek innebär att den inte som större kommuner kan organisera en särskild enhet för integrationsarbetet. Underlaget är för litet och kostnaderna blir för stora. Då sida 2 arbetet med integration berör större delen av den kommunala organisationen behövs däremot en samordning av insatserna för att uppnå ett bra resultat. Av avgörande betydelse är också en bra kommunikation med kommunmedborgarna om vad vi gör och hur vi gör det. En lyckad integration i bygger på att vi kan engagera civilsamhällets alla resurser och ge den enskilde verktygen att själv ta initiativ. Det är många insatser som görs/kan göras (språk café, läxhjälp, aktiviteter i föreningslivet, ”fadderverksamheten” osv.) men det krävs en övergripande samordning. Nästa steg i det goda arbetet som redan görs på området är att upprätta en kommunövergripande strategi för frivilliginsatser som strukturerar upp och ger en överblick över de befintliga- och potentiella frivilliginsatser som våra nya kommuninvånare kan erbjudas. Det kan i sin tur leda till att frivilliginsatser blir en naturligdel i etableringsprocessen och att de frivilliga krafterna stärks. Det skapar också förutsättningar för ett gemensamt agerande i integrationsfrågor och en större legitimitet i gemensamma projekt med andra. Nedan följer en övergripande beskrivning av de olika sektorernas arbete med nyanlända: Social sektor • • • • • • • • Att ha en beredskap att ta emot barnen i enlighet med överenskommelsen, dvs. boendeplatser och en organisation runt detta Att utreda och besluta om placering av barnen Att utreda och besluta om placering av barnen när de fått uppehållstillstånd Att vid behov av familjehemsplacering rekrytera och utreda lämpligt familjehem Att utreda och hos Tingsrätten tillse att särskild förordnad vårdnadshavare utses till barnen Att följa barnens placeringar och överväga vården var sjätte månad Att vid behov bevilja socialbidrag till extra kostnader Att erbjuda träningslägenheter till ungdomarna som ett sista steg innan vuxenlivet En stor del av arbetet med nyanlända har integrerats i social sektors ordinarie arbete. Främst har det handlat om kommunens HVB-hem för ensamkommande samt därpå följande anhöriginvandring. En samhällslots på halvtid agerar stöd till nyanlända i myndighetskontakter och praktiska frågor finns i anslutning till växthuset. Då kommunens organisation varit underdimensionerad har lotsen också fått ta på sig rollen att vara kontaktperson i gentemot andra myndigheter och organisationer. Efterhand som antalet ärenden ökar finns nu behov av förstärkning inom flera områden i sektorn. Barn och utbildningssektor • • • Att tillgodose barnens behov av skolgång Att erbjuda svenska för invandrare, SFI Att erbjuda förskola till barnen Den ökade inflyttningen av nyanlända i Höör ställer stora krav på skolan. Nyanlända vuxna som fått sin PUT (permanent uppehållstillstånd) ska inom 3 månader ges möjlighet att studera svenska för invandrare, SFI. SFI-platser köpes idag interkommunalt av Eslövs Kommun. Under höstterminen 2014 har verksamhetens studerande ökat med ca 40-50%. sida 3 Eslöv kommer under 2015 utöka verksamheten, vilket innebär att de även kan ta emot fler elever från Höör. Tillsammans med de vuxna kommer oftast barn som ska erbjudas plats i kommunens förskola och skola. För att barnen till de nyanlända familjerna ska ges möjlighet att så tidigt som möjligt utveckla en tvåspråkighet är det viktigt att dessa barn startar förskolan tidigt gärna då de fyller 1 år. Barnen bör ges möjlighet att delta i förskolans verksamhet oberoende av föräldrarnas sysselsättning. Målet för de nyanlända skolpliktiga eleverna är att de ska delta i ordinarie ämnesundervisning så snart så möjligt. Språkintroduktionen växer snabbt. Verksamheten startade läsåret 2013/14 med 7 elever. Hösten 2014 fanns 17 elever och under höstterminen kom ytterligare 12 nyanlända som började sina studier, ytterligare 4 tillkommer i januari. De flesta eleverna kommer från kommunens och privata HVB-hem. När det gäller de privata HVB-hemmen kan man anta att efterhand som behovet av platser ökar kommer även här antalet att öka. Dessa är idag i huvudsak placeringar från andra kommuner. Den kraftiga utökningen av elever under pågående läsår innebär att verksamheten behöver en ”sluss” där eleverna kan komma igång med sina svenskstudier så snart som möjligt och där kartläggningen av elevernas språk- och ämneskunskaper görs innan de kommer in i ordinarie grupper på introduktionsprogrammet. Kultur och fritidskontor • • Att erbjuda kultur och en aktiv fritid och lämpliga fritidssysselsättningar. Att tillsammans med föreningslivet verka för ett aktivt deltagande i samhället. Vid bosättning på en ny plats måste man bygga nätverk för att få ett bra liv. Det betyder umgänge med människor som har liknande intressen och engagemang. Kultur och fritid kan vara ett bra stöd genom att orientera och vägleda. Överförmyndare • • Att utse god man för barnen. Att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Överförmyndarverksamheten har idag en hög arbetsbelastning. Ett önskemål från deras sida är att organisationen ses över då sårbarheten är stor. I övrigt understryks vikten av en bra kommunikation med kommunens organisation så alla är informerade om vad som händer. Bostadssituation Höörs kommun har inte kunnat uppfylla sina åtaganden i avtalet med migrationsverket pga. i första hand brist på tillgängliga bostäder. sida 4 Ungdomarna bor på Orupslund till dess att de får egen bostad, träningslägenhet eller tills deras familjer kommer hit till Sverige. För närvarande finns ungdomsboendet på två våningsplan på Orupslund, men även det tredje våningsplanet kommer tas i anspråk för att tillgodose behovet framöver. Med nuvarande takt på mottagandet görs bedömningen att Orupslunds 24 platser är fullt till hösten. Behov av ytterligare lokaler för ungdomsboende krävs därefter. För att förbereda sig för eget boende i samhället behöver ungdomarna sedan tränings/utflyttnings- lägenheter i vanliga bostadsområden runt om i kommunen. Några av dem kommer också att ha behov av större lägenheter tillsammans med sina familjer när de anländer till Höör. För närvarande erbjuds familjerna ett tillfälligt boende på Orupslunds tredje våning. Denna töms i januari för att ge plats åt fler ungdomar som beräknas flytta in i början av februari. Nyanlända är ingen homogen grupp. Det många har gemensamt är däremot att de omfattas av stödinsatser under de första åren i Sverige. För att underlätta en etablering på den ordinarie bostadsmarknaden behövs det hyresrätter och möjlighet till hyreskontrakt. Handläggningen av boendeärenden och hemlöshet är ofta omfattande och tidskrävande och går ut över handläggningen av andra ärenden, främst för de socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd. Även hyreskostnader för socialnämnden och kostnader i det ekonomiska biståndet ökar när personer av olika anledningar har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Ofta hamnar man i dyra kortsiktiga lösningar, såsom vandrarhem, hotell eller nedlagda daghem. En tydlig organisation och en funktion för samordning av bostadssociala frågor skulle underlätta socialtjänstens hantering av boendefrågor och hemlöshet. En boendekoordinator som arbetar både på lång och kort sikt med dessa frågor skulle också tydliggöra de behov som finns. Boendekoordinatorn är ett led i bostadsförsörjningsprogrammet, men också en viktig förutsättning för att flyktingmottagandet ska fungera i kommunen. Här samordnas kontakten med alla hyresvärdar i kommunen, men också ansvaret för de bostäder kommunen hyr ut i andra hand. Med en bättre beredskap och planering i dessa ärenden kan även kommunens kostnader sänkas. Arbetsmarknad Arbetsförmedlingen upprättar etableringsplaner samt erbjuder och bekostar arbetsinriktade insatser som praktik, utbildning, anställningsstöd som kan underlätta de nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Etablering på arbetsmarknaden skall i första hand bygga på de nyanländas yrkes-och utbildningserfarenheter, där möjligheter till praktik gynnar inlärning av svenska språket. Förmedlingen har haft svårt att få fram praktikplatser i kommunen dels i kommunal verksamhet, dels övrig arbetsmarknad. Ett utökat samarbete från kommunens sida med arbetsförmedlingen i framtagande av praktikplatser skulle gynna etableringen. Social sektor har en enhet ”växthuset” som arbetar med sysselsättning kopplat till ekonomiskt bistånd. Det bör övervägas om deras sida 5 uppdrag skall utökas. Ytterligare kontakter bör tas med arbetsförmedlingen hur en sådan samverkan kan organiseras och finansieras. Förslag till organisation Integrationskoordinator Med placering centralt i planering och utvecklingsenheten. • • • Har ett övergripande ansvar för att samordna mottagandet och det kommunala samhällsstödet och samverkan mellan kommunens olika sektorer. Är ansvarig för återsökning av alla medel för både barn och vuxna. Det krävs att återsökningen hanteras av en person, som har överblick och kunskap om helheten. Ansvarar för att kommunikation/information och samarbete med myndigheter och organisationer utanför kommunen fungerar på ett bra sätt. Boendekoordinator Med placering i social sektor • Vara delaktig i arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet.. • Utreda och fatta beslut om rätt till boende. • Vara kontaktperson för kommunens hyresvärdar. • Ansvarig för bostäder som kommunen hyr ut i andra hand. Familjepedagog Med placering i socialsektor • Erbjuda praktiskt stöd till i kontakten med arbetsförmedling, hälsovård, skola och andra myndigheter • Praktiskt stöd i vardagen i anpassningen till det svenska samhället t.ex. i form av fadderverksamhet. Ekonomi • • Integrationskoordinator finansieras inom ramen för kommunens budget. Beräknad kostnad 500 kkr/år Boendekoordinator och familjepedagog delfinansieras av § 37 projektmedel 2015. Därefter får ställningstagande till fortsättningen tas. Flera sektorer behöver succesivt en förstärkning för att möta de utmaningar som finns i samband med en bra integration. I utredningen har tagits upp behov av förstärkningar som de olika sektorerna pekar på. Utöver de tjänster som beskrivits ovan bör därför beredskap finnas att tillföra mer resurser. Respektive nämnd får utifrån behov och resurser ta ställning till omfattningen. sida 6 Sammanfattning Ett flertal sektorer berörs av ett ökat mottagande vilket kräver att alla planerar för detta. Då antalet nyanlända kommer att öka, kommer flexibiliteten vad gäller olika lösningar för mottagandet vara viktigt. Människor som flyttar till Höörs kommun får då goda förutsättningar till en bra integration. Utredningen har försökt beskriva nuläget i kommunen och de behov som de olika sektorerna ser. När det gäller tjänster har bara de tagits upp som har en central funktion i mottagning och integration och där projektmedel är anslagna. Kommunen bör också överväga inrättandet av en enhet för arbete och sysselsättning. Övriga resurser får utökas efterhand som behov uppstår och utifrån respektive nämnds övervägande. En bättre central samordning och planering kan också avlasta sektorerna och ge bra framförhållning. Christer de la Motte Utredare sida 7