Handlingar 2015-10-13 - Arvidsjaurs Energi AB Startsida
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Kallelse/föredragningslista Offentligt sammanträde Kommunstyrelsen kallas till sammanträde Allmänheten är välkommen att närvara vid kommunstyrelsens sammanträde under punkterna 1-18. Plats: Förvaltningsbyggnaden, Arvidsjaur, Solstrålen Tid: Tisdag 13 oktober, 2015, Kl 08.00 Ledamöter kallas Ersättare underrättas Samåkning till sammanträdet ska ske i största möjliga mån. Kl 08.00-09.00 Kl 09.30-10.30 Kl 10.30-11.00 Kl 11.00 Branchmöte (bygg) – Företagarna Redovisning - HVB-hemmen Kråkan och Korpens kompetensbas, internbudget – Margareta Persdotter Kommunchefens rapport och bolagsinformation Rapport från kommunstyrelsens ordförande Sammanträde Dagordning 1. 2. 3. 4. 5. 6. Upprop Anmälan av jäv Val av protokolljusterare Anmälan av beslut i delegerade ärenden Meddelandeärenden Redovisning – Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid – Ulrika Hallnor Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen 7. Delårsbokslut 2015-08-31 - Kommunstyrelsen 8. Remiss – ”En kommunallag för framtiden” SOU 2015:24 9. Arbetsgrupp för översyn av kommunens flyktingmottagande 10. Riktlinjer för Trafikskolan 11. Avgifter för körkortsundervisning vid Trafikskolan 12. Trafikskolan som egen affärsverksamhet 13. Turistplan för Arvidsjaurs kommun 14. Deltagande i nationella nätverket SmåKom 15. Medfinansiering av EU-projekt ”Gemensam e-tjänsteplattform” 16. Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 17. Framåtsyftande åtgärder gällande intern kontroll för kommunstyrelsens verksamhetsområden 18. Rapport - Flytta sopstation som är placerad i hörnet av Hedgatan och Gamla Landsvägen (Medborgarförslag) forts. forts. Ärenden som inte är offentliga Ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige 19. Delårsbokslut 2015-08-31 - Hela kommunen 20. Redovisning - Revisionsrapport - Granskning av effektiviteten inom avfallsenheten 21. Redovisning - Revisionsrapport Granskning av grundskolans effektivitet 22. Redovisning –Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden 23. Redovisning –Revisionsrapport - Granskning av socialnämndens ledningssystem för systematiskt ledningsarbete 24. Motion - Återinförande av Flitpengen i socialnämndens verksamhet 25. Samverkan mot våld – Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation 26. Utredning av taxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet 27. Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade 28. Remiss - Betänkandet Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) 29. Tillägg till arbetsordning för Rådet för funktionshindrade och pensionärer Arvidsjaur 2015-10-05 LOTTA ÅMAN Ordförande Inga Sandström Sekreterare ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 4 Ks § I Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla Anmälan av beslut i delegerade ärenden Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott II §§ 23-24 2015 §§ 19-24 2015 Projektingenjör Johan Åberg Bostadsanpassningsbidrag upp till två basbelopp §§ 46-48 2015 Övriga delegeringsbeslut Socialchef Ann-Sofi Levander Tillsvidareanställning II Justerandes sign Övriga delegeringsbeslut Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad 2015-10-13 5 Ks § Meddelandeärenden III Meddelandeärenden * - Cirkulär 15:24 - Budgetpropositionen för år 2016 Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 15:25 - Avtal om notkopiering inom de kommunala musik/kulturskolorna läsåret 2015/2016 Sveriges Kommuner och Landsting * * - Justerandes sign Expedierat per e-post om inget annat anges. Cirkulär 15:26 - Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB 15) med Vision Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 15:28 - Preliminära utfall av 2016 års kommunala utjämningssystem och LSS-utjämning Sveriges Kommuner och Landsting Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 6 Ks § Redovisning - Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid Dnr 00175/2013 714 Kommunfullmäktige beslutade 2014-04-14 § 57 att införa förskola/barn omsorg på obekväm arbetstid från och med 1 september 2014. Kostnad för igångsättande av verksamheten för september-december 2014 var beräknad till 413 500 kronor inklusive 50 000 kr för att utrusta lokalerna. Kommunfullmäktige beslutade att 300 000 kronor skulle omfördelas från kommunstyrelsens ram till barn- och utbildningsnämnden. Ekonomiskt utfall och närvarostatistik 2015-01-01--2015-08-31 redovisas. Sammanfattning Nettokostnaden för Nattis har uppgått till 669 tkr för perioden januariaugusti. Verksamhetskostnaderna ligger högre än budgeterat. Intäkterna består av statsbidrag som beräknas att uppgå till 69 tkr på helårsbasis. Total nettokostnad för att bedriva nattisverksamheten beräknas under året uppgå till ca 1 Mkr. 16 barn är inskrivna i Nattisverksamheten, 15 av dessa barn har även en plats inom ordinarie förskole- och fritidsverksamheten eftersom behoven av omsorg även dagtid föreligger. Under januari-augusti har verksamheten varit öppen 187 dagar och av dessa har det varit barn på plats 125 dagar, vilket motsvarar en beläggning på 67%. De dagar som det varit öppet och barn har varit på plats så har det i medeltal har det varit 3 barn per dag, som mest 7 barn och som minst 1 barn. Justerandes sign Beslutsunderlag Bun 2015-09-30 Redovisning - Ulrika Hallnor Kf 2014-04-14 § 57 Utdragsbestyrkande BA ARN‐ OCH UTBILDNINGSNÄMND DEN Datum m Arvidssjaurs kom mmun Árviessjávrien koommuvdnaa 2015--09-21 Inkom: 2 2015-09-21 Dnr Handläggarre Ulrika Halllnor 0004 49/2015 -714 4 Barn-- och utbildniingsnämnden n Uppfö öljningO Omsorg gpåobek kvämtid d(Nattis) Bakgru undinföra ande Barnom msorg på obeekväm tid (N Nattis) införrdes genom beslut i Kom mmunfullm mäktige 20144-04-14 §57. Kommun nfullmäktige es beslut 1. Försskola/barnom msorg på obeekväm arbetsstid införs fråån 1 sept. 20 014. 2. Om antalet inskrrivna barn un nderstiger 5, ska skolcheff omgående utreda det frramtida beho ovet ‐ på m arbetstid. Redovisning ska ske vid kkommunstyrrelsens kortt och lång sikkt ‐ av omsorgg på obekväm närm maste sammanträde. 3. För att täcka kosstnaden för 2 2014 omförd delas 300 000 0 kronor från n kommunstyyrelsens verkksamhet till n‐ och utbildningsnämnden. barn 4. Försskola/barnom msorg på obeekväm arbetsstid ska redo ovisas som en n egen verksaamhet. Ekonom misktutfa all2015‐0 08‐31 Personal Verksam mhet Internhyyror Summa kostnader Intäkter Netto Årsbudgett Utfall peeriod Utfaall fg år Prrognos Årrsavvikelse 1 1755 651 0 1 015 160 200 29 0 45 -25 344 23 0 34 0 1 2299 703 0 1 094 135 -688 -34 0 -69 1 1 1611 669 0 1 025 136 Nettokostnaden för Nattis har uuppgått till 6669 tkr för pperioden jannuari-augustti. mhetskostnaaderna ligger högre än bbudgeterat. IIntäkterna bbestår av staatsbidrag som m Verksam beräknas att uppgå till 69 tkr påå helårsbasiis. Total netttokostnad fö för att bedrivva nattisverkksamheten beräknas under årett uppgå till cca 1 Mkr. Statistik 16 barn är inskrivnaa i Nattisverrksamheten,, 15 av dessa barn har även ä en plats inom ordinarie förskolee- och fritidssverksamhetten eftersom m behoven av a omsorg ääven dagtid föreligger. U Under januari-aaugusti har verksamhetten varit öpppen 187 daggar och av ddessa har dett varit barn ppå plats 125 dagar, vilket m motsvarar en beläggningg på 67%. De dagar som m det varit öppet och baarn har varit på plats så harr det i medelltal har det vvarit 3 barn per dag, som m mest 7 baarn och som m minst 1 barn. Januari Antal barn *) Antal barn*) Februari Mars 1 stängt 1 2 2 2 3 4 3 4 0 4 5 6 5 6 0 6 1 2 3 4 5 6 0 stängt stängt stängt 6 4 7 0 7 8 9 10 5 0 5 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 5 5 5 0 5 stängt stängt stängt 5 0 0 4 5 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 5 1 (17.30‐ 19.30) 4 1(17‐19) 4 (1 st 17‐ 19.30) 2 stängt stängt stängt 2 3 0 1 5 5 0 1 24 25 26 27 28 0 0 0 4 4 24 25 26 27 28 2 6 0 stängt stängt 7 2 7 Antal barn*) 0 2 0 2 2 2 3 (2 st 17‐ 19) 8 9 10 2 0 7 (1st 18‐20) 8 9 10 0 5 (17‐20) stängt 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 1 0 stängt stängt stängt 1 0 2 1 5 5 0 0 3 (2 st 16.30‐ 19.30) 4 4 stängt stängt 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 stängt stängt 4 4 0 0 5 5 0 2 2 1 (17‐20.30) 0 24 25 26 27 28 stängt stängt stängt 2 1 2 (16.30‐ 20.30) 6 24 25 26 27 28 Antal barn *) April stängt 1 2 2 1 3 0 4 5 5 0 6 29 29 stängt 29 30 stängt 30 2 30 31 stängt 31 1 *) Värden inom parantes, i kolumnen för antalet, är tider när barnen bara varit under kvällen och ej natt. Maj 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Antal barn stängt stängt 0 5 0 0 7 7 2 0 2 st 17‐19 4 0 stängt stängt stängt 3 3 4 4 0 2 2 4 4 2 (1 st 17‐ 21) 27 4 27 2 27 0 27 0 28 5 28 2 28 2 st 17‐19 28 stängt 29 0 29 0 29 0 29 stängt 30 3 30 0 30 2 st 17‐19 30 stängt 31 5 31 stängt *) Värden inom parantes, i kolumnen för antalet, är tider när barnen bara varit under kvällen och ej natt. Antal barn 0 2 2 5 5 2(1 st 17‐21) 0 stängt stängt stängt 2 st 17‐19 4 0 1 6 4 4 2 3 6 4 stängt stängt stängt 6 0 Juni 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Antal barn 4 7 0 2 stängt stängt stängt 4 5 1 st 17‐21 0 6 6 3 2 3 st 17‐20 5 0 stängt stängt stängt 0 3 st 17‐20 4 0 0 Juli 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Antal barn 1 0 stängt stängt stängt 0 2 st 17‐19 0 0 0 0 0 1 2 st 17‐19 0 1 stängt stängt stängt 0 3 0 0 0 1 1 Augusti 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens ekonomiutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-29 7 Eku § Dnr 00256/2015 042 Delårsbokslut 2015-08-31 Delårsbokslut för kommunstyrelsen perioden 2015-01-01--2015-08-31 har - Kommunstyrelsen upprättats. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. Delårsbokslut 2015-08-31 för kommunstyrelsens verksamheter godkänns. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Delårsredovisning 2015-08-30 Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens ekonomiutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-29 8 Eku § Remiss – ”En kommunallag för framtiden” SOU 2015:24 Dnr 00177/2015 109 Finansdepartementet har överlämnat remiss till betänkandet ”En kommunallag för framtiden” SOU 2015:24. Utredningen om en kommunallag för framtiden överlämnade den 23 mars 2015 sitt betänkande " En kommunallag för framtiden." till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av kommunallagen. Utgångspunkter för uppdraget har bl.a. varit att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Regeringens sammanfattning av förslaget: Förbättrade förutsättningar för en professionell verksamhet • Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet • Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare • De anställda ska ges en tydligare roll i lagen • Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska i varje kommun och landsting fastställas i en instruktion • Möjligheterna att utse styrelseledamöter utan partipolitisk bakgrund i kommunala aktiebolag ska öka Stärkt rättssäkerhet och kontroll • Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning • Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs • Förtroendevalda revisorer ska vara kvar, men ordförande som utses ska väljas från den politiska minoriteten • Beslut ska anslås på en anslagstavla på den kommunala webbplatsen i stället för på en fysisk anslagstavla En tydligare koppling mellan EU och kommunerna • Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse ska förtydligas • Det ska tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn Betänkandet ”En kommunallag för framtiden Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-29 forts 8 forts. Eku § Försöksverksamhet med majoritetsstyre • Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre. Förslaget är till viss del en anpassning till rådande praxis. Bland annat föreslås ett slopande av skyldighet till information i ortstidningar, när anslagstavlan blir digital. Som nämns föreslås kommundirektörens grundläggande uppgifter anges i lagen, under ett nytt kapitel med rubriken ”Anställda”. Det konstateras också i utredningen att samverkan mellan kommuner är vanlig och ökar i omfattning. Inga nya instrument för samverkan föreslås dock, utöver dem som finns, främst gemensamma nämnder och kommunalförbund. Finansdepartementet har överlämnat remiss angående ”En kommunallag för framtiden” SOU 2015:24. Kommunchef Kerstin Olla Grahn har i juni 2015 deltagit i en remisskonferens anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Remissmaterialet är omfattande och remissinstanserna många och kommunerna har därför blivit ombedda att skriva mycket kortfattade remissvar. Kommunchefen har upprättat förslag till yttrande för Arvidsjaurs kommun. Kommunchef Kerstin Olla Grahn har upprättat förslag till yttrande. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. 2. Upprättat yttrande antas. Till kommunstyrelsens sammanträde 13 oktober ska även SmåKoms yttrande delges ledamöterna. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn Betänkandet ”En kommunallag för framtiden Utdragsbestyrkande MISSIV Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna KO OMMUNSTYRELSEN 2015-09-22 2 Inkom m: Dnr Handläggare 2015-09 9-22 00177/2015 5 -109 Kerstin Olla Kommunsstyrelsen Rem miss – ”En kommu unallag fö ör framtid den” (SOU U 2015:24 4) (Dnrr 00177/2015 5 – 109) Arviidsjaurs kom mmun har bberetts möjliighet att svaara på remisssen till betäänkandet ”E En kom mmunallag för f framtidenn” (SOU 20 015:24). Jag g har i juni 22015 deltag git i en remiisskonferen ns anordnad av Sveriges Kommuneer och Landdsting (SKL L). Rem missmateriallet är omfatttande och reemissinstan nserna mångga och vi haar därför blivvit ombbedda att skrriva myckett kortfattadee remissvar. Efteersom förslaaget till remi missvar är så pass kortfaattat så kan ddet vara svåårt för den som m inte läst heela betänkanndet att sättaa sig in i allla föreslagnna förändring gar. Jag kom mmer därför att hålla enn muntlig fö öredragning där jag lite mer fördjup pat beskriveer de ändringar ä so om föreslås. Det finns sedan s möjlig ghet för er ssom styrand de att ta bortt ellerr lägga till saker s i yttranndet. Detta kan vi ordn na direkt på sammanträädet. Medd förslaget till yttrande följer ett prressmeddelaande från sttatens särskiilda utredarre samtt en sammaanfattning avv förändring garna i lageen, sammansställda sv SKL. Försslag till beslut Kom mmunstyrelssen beslutarr att anta a upprättaat remissvarr och översäända det tilll Finansdeppartementet. Kerrstin Olla Grahn G Kom mmunchef Postadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro 933 81 ARVID DSJAUR 0960-155 00, växel 0960-12 29 40 [email protected] 600 68-4 Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Pressmeddelande 2015-03-23 Johan Höök Särskild utredare 08-405 37 98 070-671 93 56 En kommunallag för framtiden Utredningen lämnar i dag sitt slutbetänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) till civilministern Ardalan Shekarabi och presenterar sitt förslag till en ny kommunallag. – Lagen är utformad utifrån ett medborgarfokus och ska bidra till en mer professionell och effektiv kommunal verksamhet, säger den särskilde utredaren Johan Höök. Förbättrade förutsättningar för en professionell verksamhet • • • • • Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare De anställda ska ges en tydligare roll i lagen Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska i varje kommun och landsting fastställas i en instruktion Möjligheterna att utse styrelseledamöter utan partipolitisk bakgrund i kommunala aktiebolag ska öka Stärkt rättssäkerhet och kontroll • • • • Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs Förtroendevalda revisorer ska vara kvar, men ordförande som utses ska väljas från den politiska minoriteten Beslut ska anslås på en anslagstavla på den kommunala webbplatsen i stället för på en fysisk anslagstavla En tydligare koppling mellan EU och kommunerna • • Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse ska förtydligas Det ska tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler Försöksverksamhet med majoritetsstyre • Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre 2015 5-02-24 1 (9) Jurridiska avdelning gen Hellena Linde Ann na Lindström En komm munallag för fra amtiden n Uttredningen ”En ” kommu unallag för fframtiden” har h överläm mnat sitt sluttbetänkandee 1 (SO OU 2015:244) den 23 mars m 2015 . Beetänkandet har h remitterrats till samttliga komm muner, landstting och reggioner. Reemisstiden utgår u den 30 0 oktober. Uttredaren harr haft två fassta referenssgrupper; deen ena parlaamentariskt sammansattt den anndra beståennde av företrrädare för civilsamhälle och näring gslivsorgannisationer. Till T utrredningen har h också kn nutits en exppertgrupp om 22 person ner (däriblaand SKL). Uttredaren harr också undeer arbetets ggång besöktt arbetsutskottet vid tree tillfällen. SK KL har bjuddit in till tre remisskonfferenser; dells en den 24 4 juni i Stocckholm (som m också kommeer att webbsändas) sam mt ytterligaree två efter so ommaren, dden 21 augu usti i Maalmö respekktive en den n 1 septembber i Stockholm. Beetänkandet – som beståår av två dellar – omfattar drygt 110 00 sidor utggör en genomlysningg av hela ko ommunallaggen. Uttredningsförrslaget innebär sammannfattningsviis följande. Orrganisatio onsfrågor 1. Styrelssens ställnin ng stärks Fullmäktigge föreslås fåå besluta att sstyrelsen skaa kunna fatta beslut om viissa frågor so om rör andra nämnnders verksaamhet. Det skka dock inte kunna gälla nämndernas myndighettsutövning elller ärenden ssom i övrigt rör enskilda. 2. Möjligghet till underställd näm mnd tas bortt Fullmäktigge föreslås in nte längre kunnna besluta att a en nämnd d ska vara und nderställd en annan nämnd. Fuullmäktige sk ka inte längree kunna föresskriva att en lokal nämndd eller en näm mnd som är undderställd en annan a nämndd inte får väcka ärenden i fullmäktige . 3. Utrym mmet för besställar-utförrarnämnder förtydligas Förtydligannde som inneebär att fullm mäktige föresslås få beslutta att en näm mnd ska tillhandahåålla tjänster åt å en annan nnämnd. Fullm mäktige föresslås också få möjlighet attt besluta att en nämnd in nte ska anvisaas några med del, d.v.s. hän nvisas till neettoanslag. 1 A Arbetet omffattar också ett delbetännkande; ”Prrivata utföraare – kontrooll och insyn n” (SO OU 2013:53). Förslageen i delbetännkandet harr lagts till grrund för laggstiftning geenom proopositionenn ”Privata uttförare av kkommunal verksamhet” v ” (prop. 201 3/14:118). Dessa änndringar har trätt i kraft per den 1 j anuari 2015 5, lag (2014 4:573). Sve eriges Kommuner och Lands sting Posst: 118 82 Stockkholm, Besök: Hornsgatan H 20 Tfn n: växel 08-452 70 7 00, Fax: 08-4 452 70 50 Org g nr: 222000-03 315, [email protected] e, www.skl.se 2015 5-02-24 4. Försök ksverksamh het med maj oritetsstyre En lag om försöksverkssamhet med majoritetssty yre i kommu uner och landdsting föreslåås. Möjligheteen föreslås gäälla för manddatperioden 2018–2022. 2 Enligt förslaaget ska fullmäktigee garantera in nsyn för de ppartier som finns f represen nterade i fulllmäktige, meen som inte har leddamöter i sty yrelsen genom m ett reglemeente. I detta ska klargöraas ska att allaa partier ska ges en god tillgång t till innformation om o styrelsenss arbete, påggående ärendeen och administrattivt stöd i öv vrigt. 5. Prograam om mål och riktlinjeer En skyldigghet för fullm mäktige att föör varje mand datperiod antta ett program m för mål occh riktlinjer föör uppföljnin ng av verksam mhet som beedrivs av priv vata utförare har införts och o trätt i kraftt. I slutbetänkkandet föresllås programsskyldigheten n utvidgas tilll all sådan veerksamhet so om kommunenn eller landsttingen själv bbedriver – men som också kan bedrivvas av privataa utförare. Enligt förslaget ska dett i programm met också ang ges hur sådan na mål och riiktlinjer sam mt föreskrifterr i lag eller annan a författnning ska följas upp. 6. Instru uktion för direktören Styrelsen ska s utse en diirektör. Direektören ska ha h den ledand de ställningenn bland perso onalen och vara chhef för den förvaltning fö soom finns und der styrelsen.. Styrelsen fåår besluta attt direktören ska ha en an nnan benämnning. Direktörenn ska ansvaraa för att det fi finns ett undeerlag till beslut i samtligaa ärenden som m styrelsen skka behandla och svarar fö för att styrelsens beslut veerkställs. Styrelsen ska s i en instru uktion faststäälla hur direk ktören ska leeda förvaltninngen under styrelsen. Instruktionen I n ska också ffastställa direektörens övriiga uppgifterr. 7. Delegaation Nämnden ska s besluta om o i vilken uutsträckning beslut b som har h fattats meed stöd av delegation ska anmälass till den. Besslut som intee anmäls ska protokollförras särskilt, om o beslutet fårr överklagas genom lagliighetsprövnin ng. I kommunaallagen ska införas en mööjlighet för nämnderna n attt delegera beeslutanderättt till sina presiddier. 8. Bisysslor I kommunaallagen ska det d finnas en hänvisning till t bestämmelsen i regerringsformen om skyldigheteen för den so om utför offeentliga förvalltningsuppgifter att iakttaa saklighet och opartiskhett. Det ska också i lagen ffinnas en hän nvisning till bestämmelse b erna om bisyssslor i lagen om offentlig o ansttällning. 9. Beman nning i bolagsstyrelser Fullmäktigge ska kunna besluta att m minoriteten av a ledamötern na i en styrellse i ett Hur ledamötter ska kommunalt aktiebolag ska kunna uttses på annan n än partipollitisk grund. H utses ska reegleras i särsskilda riktlinj njer. 2 (9) 2015 5-02-24 EU U-rätt, kon nkurrens och o markn nader 1. Förhållandet till EU-rätten E förrtydligas m aatt utöva sinaa Det skaa förtydligass att kommunnernas och laandstingens möjligheter befogeenheter kan begränsas b av EU-rätten. De D gäller om m inte annat fö följer av regleerna om staatsstöd. 2. Tjänstter av allmän nt intresse – i förhålland de till kompetensen Det skaa i kommunaallagen ange s att kommu uner och land dsting inom ssina befogenh heter får tillhhandahålla tjänster av alllmänt intresse enligt unio onens fördragg. 3. Betydeelsen av att verka v konkurrrensneutrallt I komm munallagen ska s föras in eett målsättnin ngsstadgandee. Enligt det ska kommun ner och lanndsting, när de d agerar på en marknad, verka för attt uppträda kkonkurrensneeutralt. Detta ska s gälla om inte annat fööljer av lag eller e annan fö örfattning. 4. Vägleddningsfunktiion hos upph handlingsstö ödet förslås Upphaandlingsstödeet ska ges upp ppgiften att vägleda komm muner och laandsting som m avser att ge ett e stöd. Utreedningen föreeslår att fem miljoner kro onor avsätts ttill den verksamheten fr.o.m m. budgetåreet 2016. Uttvidgat me edlemskap p 1. Ett förretag med fasst driftställe föreslås bli kommunmeedlem Juridisska personer som bedriveer näringsverrksamhet från n ett fast drifftställe i en kommuun eller i ett landsting skka vara medleem i den kom mmunen ellerr landstingett. 2. En ideeell förening med verksam mhet föreslå ås bli kommu unmedlem Ideell förening f ska vara medlem m i kommun och i landsting, om förenningens styrelse har sätte i kommuneen eller i lanndstinget ellerr om förenin ngen bedriverr verksamhett där. orgare (som 3. Vissa unionsmedb u m inte får folk kbokföras) föreslås f få m medlemskap… … En uniionsmedborg gare som är bbosatt i komm munen eller landstinget m men enligt folkbokföringslageen inte ska foolkbokförs däär, ska ocksåå vara medlem m i kommun nen eller laandstinget. Fu ullmäktige få får besluta attt en sådan un nionsmedborrgare också ska s kunna lämna medb borgarförslagg. … och h rösta i kom mmunala folkkomröstning gar Lagen om kommun nala folkomrröstningar sk ka ändras så att a en unionsm smedborgare som nen eller landdstinget men n inte ska folk kbokföras däär, också ska kunna är bosaatt i kommun delta i kommunala folkomröstnningar. 3 (9) 2015 5-02-24 La aglighetsp prövning 1. Större möjlighet till laglighetspprövning av budgetbeslu ut Enligt dagens regleer går det intee – med hänv visning till att a ett beslut iinnebär ett befogeenhetsöverskrridande ellerr strider mot lag – att lagllighetspröva beslut med hänvisning till krav v på god ekoonomisk hush hållning, balaanskravet elller reglerna för f resultaatutjämningsrreserver. Denn begränsnin ng i vilka prö övningsgrundder som kan tillämppas vid laglig ghetsprövninng för vissa budgetbeslut b ska tas bort. Nuvarande prövningsgrunder ska s behållas men förtydliigas och rediigeras språklligt. la överklagad de beslut 2. Snävarre utrymme att verkställa Reglerrna om verkställighet ochh rättelse av beslut b i komm munallagen sska skärpas. Att ett beslut inte kan rättaas ska vara eett skäl för attt beslutet intte ska få verkkställas förrään det fått lagga kraft. An nslagstavlan digitalliseras 1. Det skaa på en anslaagstavla på reespektive ko ommuns, land dstings eller kommuunalförbundss webbplats ttillkännages att protokolllet över ett bbeslut justerats. Där ska ockkså fullmäktiges sammannträden tillkäännages. Den n fysiska ansslagstavlan sk ka utgå. 2. Tillkännnagivanden av delegatioonsbeslut som m inte ska an nmälas till näämnd, ska an nslås på kom mmunens, lan ndstingets elller kommunaalförbundets anslagstavlaa. 3. Föredrragningslistor inkl. kallelssen till fullm mäktige och nämnder n får aanslås på anslagsstavlan. Den n digitala ans lagstavlan fåår användas också o för annnan informattion som skkull meddelats på en fysissk anslagstav vla. 4. Komm muner, landstiing och kom mmunalförbun nd ska på ansslagstavlan i den utsträck kning de besttämmer publlicera justeraade protokolll som förts viid ett sammaanträde med fullmäkktige eller en n nämnd, om m det inte finn ns hinder i laag eller annann författning g, dvs. främst regler om seekretess och skydd för peersonuppgifteer. Det ska ppå anslagstav vlan m överklagaar beslut enliigt kommunaallagen. upplyssas om hur man 5. Anslaggstavlan ska vara lättillgäänglig och ku unna särskiljaas från övriggt innehåll påå kommuunens, landstingets eller kommunalfö örbundets weebbplats. 6. Komm muner, landstiing och kom mmunalförbun nd ska i sina lokaler ellerr på annan pllats ge allmännheten möjlig ghet att ta de l av innehålllet på anslagsstavlan. 7. Nuvaraande skyldig ghet att lämnaa en kungöreelse till varje ledamot ochh ersättare sk ka benäm mnas som en skyldighet s attt kalla var och en av dessa till sammaanträde. 8. Skyldigheterna att i ortstidningg kungöra fulllmäktiges saammanträdenn och tillkänn nage justerinng av landstiingens besluttsprotokoll ska upphöra. 4 (9) 2015 5-02-24 9. Regelnn om att beviis om anslagssdagen ska teecknas på protokollet elleer utfärdas särskilt ska tass bort. 10. I komm munalförbund med förbuundsdirektion n ska det sam mmanträde viid vilket budg geten fastställls tillkännag ges på komm munalförbund dets anslagstaavla minst enn vecka före sammaanträdesdageen. 11. Lagen om vissa anslag på komm muns anslagstavla ska up pphävas. 12. Lagen om kommun nala indelninngsdelegerad de ska ändras till följd av utredningens förslagg om bl.a. anslagstavlan. Tillkännagiv vanden om saammanträdenn ska ske på de kommuunala anslagstavlorna ochh inte i ortstiidning. Ledaamöterna skaa på valfritt sätt kallas till t sammantträdena. 13. Lagen om finansielll samordninng av rehabiliiteringsinsatsser ska ändraas med anled dning av utreedningens förrslag om webbbaserad ansslagstavla. Tillkännagivan anden om samorddningsförbun ndens sammaanträden och h justerade prrotokoll ska sske på en förr samorddningsförbun ndet egen weebbaserad an nslagstavla. I förbundsorddningen ska regleraas på vilken webbplats w soom samordniingsförbundeets anslagstavvlaska finnass, dvs. på en egen e eller på någon av dee samverkand de kommuneernas eller lanndstingens. 14. Bestäm mmelserna i PBL P om tillkkännagivandee av beslut om o att anta, äändra eller up pphäva en regiionplan ska ändras ä så att det ska ske på p förbundetts anslagstavlla enligt bestäm mmelserna i kommunallag k gen. Re evision 1. Beredn ningsansvaret för revisorrernas budg get Fullmääktiges presid dium föreslåås uttryckligeen ges ansvarret för att berreda förslageet till budgett för revisoreer. 2. Obligaatorisk yttran nderätt för reevisorernas sakkunniga De sakkkunniga skaa alltid beredaas tillfälle att yttra sig näär fullmäktigee behandlar revisioonsberättelsen n. De ska ockkså ha rätt tiill upplysning gar från näm mnder och fullmäkktigeberedniingar. 3. Ordförranden i reviisionen alltidd väljas ur minoriteten m Om enn revisor utsees till ordföraande bland reevisorerna sk ka denna utsees från den politiskka minoriteteen. 4. ”Speglling” av valb barhetshindrret för reviso orer Idag ärr fullmäktigees ledamöter och ersättaree inte valbaraa som revisoorer. Nu föreslås motsvaarade valbarh hetshinder occkså gälla om mvänt. Revissorer föreslåss därmed intee heller vara v valbara som ersättarre eller ledam mot i fullmäk ktige. 5. Handlläggning i fu ullmäktige avv årsredovisn ning och anssvarsfrihet i omvänd ord dning Godkäännande av årrsredovisninngen föreslås ske innan fu ullmäktige tar ar ställning till frågan om ansvarsffrihet. 5 (9) 2015 5-02-24 6. Möjligghet att fyllna adsvälja reviisor utvidgass Avgår en revisor so om valts propportionellt id dag kan fylln nadsval inte sske. Den inskrännkningen förreslås nu tas bbort. 7. Begrepppsjustering Begrepppet årsboksllut ska ersätttas med årsreedovisning. La agteknisk översyn 1. En gen nomgripandee teknisk beaarbetning avv kommunalllag föreslås.. Det innnebär fyra ny ya kapitel; ettt för de anstäällda, ett för medborgarnna. Ett om kommuunal samverk kan och ett oom överlämn nande av kom mmunala anggelägenheter. 2. Effekteen av att vallbarhet upph hört förslås fördröjas f Enligt dagens regleer upphör ettt förtroendeu uppdrag direk kt när en förtr troendevald inte i längre är valbar. Det D händer exxempelvis om m personen folkbokförs f i en annan kommuun. Nu föreslås en uppmjjukning som m innebär att uppdraget u skka upphöra automaatiskt först effter det fullm mäktigesamm manträde som m inträffar eft fter det att valbarhheten upphörrt. Det ger fuullmäktige litte längre tid att utnyttja m möjligheten att a beslutaa att den förtrroendevalde får ha kvar sitt s uppdrag för återstodeen av mandatttiden. 3. Tidigaare tillträde efter ef omval ooch extraval Fullmääktige föreslåås få besluta att de förtroendevalda so om väljs efteer det att ett omval, o mmanräknin ett extrra val eller en n förnyad sam ng har hållits, kan tillträdaa vid en tidig gare tidpunkkt än två mån nader efter aatt omvalet, extra e valet eller sammanrräkningen avslutaats. De förtro oendevalda vvars uppdrag upphör i och h med att om mvalet, extra valet eller saammanräknin ngen har avsslutats, upphö ör vid den tid dpunkt de nyyvalda förtroeendevalda tilllträder sina uuppdrag. 4. Ersättaarna i en styyrelse föreslåås vara minsst fem. Förslagget innebär en e skärpning av dagens reegel som säg ger att styrelssen bör beståå av minst fem f ledamöter och lika m många ersättaare. 5. Klargöörande av attt nämndbereedningar kan n bestå av an ndra än förtr troendevalda a Det skaa uttryckligeen framgå attt nämnden tilll en nämndb beredning fårr välja även andra a än förttroendevalda. 6. Mindrre justeringarr i reglerna om kommun nalförbunds förbundsorddningar föreeslås Kravenn på vad kom mmunalförbuundens förbundsordningaar ska innehål ålla bör ändraas i vissa begränsade b av vseenden. 7. Krav på p att budgetthandlingar och årsredo ovisning ska finnas f på weebbplatsen Krav på p att årsredo ovisningen occh förslaget till t budget sk ka hållas tillggängliga för allmännheten på kom mmunernas ooch landsting gens webbplatser föreslåss införas. 8. Alla fööreslås kunn na använda ttiteln borgarrråd, men må åste vara vallbara i komm munen En förttroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid elleer betydandee del av heltid får benäm mnas borgarrååd. En sådan förtroendevaald ska uppfy ylla de villkoor för valbarh het som gääller för andrra förtroendeevalda i komm munallagen. Utöver borggarråd får 6 (9) 2015 5-02-24 kommuunalråd, land dstingsråd m m.fl. tidigast väljas v av fullm mäktige vid första sammaanträdet efterr det att val aav fullmäktig ge har hållits i hela landett. 9. Enhetllig reglering g för borgarrråd och komm munal resp. landstingsrååd Utöverr borgarråd ska kommunaalråd, landstiingsråd m.fl. som inte är ledamot i fullmäkktige närvaraa vid fullmäkktiges sammanträde. De får delta i övverläggningarna och fraamställa förslag men intee delta i beslu uten. 10. Iställett för att angee att Stockhoolms kommu un ska ha 10 01 ledamöterr i fullmäktig ge knyts kravet k till an ntalet röstberrättigade sam mtidigt som gränsen g höjss så att enda ast Stockh holms komm mun träffas I komm muner med över ö 600 0000 röstberättigaade ska antallet fullmäktiggeledamöterr bestäm mmas till min nst 101. 11. Termin nologin i kom mmunallageen justeras. a. Begreppen n anslå och bbehörighet fö örslås utgå. b. Vissa begrepp föreslås moderniseraas; c. funktionshiinder föreslåås ersättas med funktionsn nedsättning, d. förrätta occh äga rum fö föreslås ersätttas med hålla a, e. han föreslåås ersättas m med mer könsneutrala begrepp; dock innte hen (!) f. vunnit laga a kraft föresllås ersättas med m fått laga kraft, och g. vård föresllås ersättas m med skötsel. h. Begreppen n föreskrifter,, lag eller an nnan författning och kunggöra bör anv vändas mer stringeent. i. Även begreepp som uttrrycker lagenss personkretssar bör använndas mer striingent, bl.a. föreslås nyttjarna ersättas med d brukarna. m kapitelind delningen occh förändrin ngar inom respektive ka apitel Om Föörsta kapitlet anger grund derna för den kommunalaa verksamheten och tar uppp de mest gruundläggandee principerna om kommunnal självstyreelse och dem mokrati. En nny bestämmeelse om m att beslutannderätten utö övas av valdaa församlingaar tillförs kap pitlet. En häänvisning till reggeringsformeens regler om m saklighet ooch opartiskh het förs in. nala angelägeenheter samllar bestämmeelserna, ellerr hänvisningaar till Anndra kapitlet om kommun besstämmelsernna om den ko ommunala koompetensen och o kommun nala principer er. Bestämmeelser som m kopplar koommunallageen till EU-räätten förs in i kapitlet. Treedje kapitlet handlar om organisationn och verksam mhetsformerr för kommunner och landsting tilllsammans enn översikt av kommunalaa organ och verksamhetsf v former. Fjäärde kapitlet samlar likso om tidigare bbestämmelserrna om de förtroendevaldda. Parrtistödsregleerna flyttas till detta kapittel. Fem mte kapitlet samlar likso om tidigare bbestämmelserrna om fullm mäktige. Ävenn bestämmellserna om m fullmäktigees uppgifter ska s finnas i ddetta kapitel.. Sjäätte kapitlet samlar s bestäm mmelser om m styrelsen occh övriga näm mnder så sam mma sätt som m tiddigare. 7 (9) 2015 5-02-24 Sjuunde kapitlett är nytt och behandlar dee anställda. Där D finns de nya bestämm melserna om dirrektören. Tiddigare bestäm mmelser om aanställdas vaalbarhetshind der flyttas, jääv för de ansttällda ochh bestämmellserna om deelegation till anställda fly yttas till dettaa kapitel. Deet ska också finnas f en hänvisning till t de (oföräändrade) mateeriella bestäm mmelserna om o skyldigheet för anställd da att läm mna upplysningar vid fullmäktiges saammanträden n och till reviisorer samt oom bisysslor för ansställda. Bestäämmelserna om partssam mmansatta orrgan och närv varorätt för ppersonalföretträdare bliir kvar i kapiitel sju. I ddet nya kapitllet om medborgarna ska ssamlas bestäämmelserna om o medborggarnas möjlig gheter att påverka, dvvs. regler om medlemskapp, medlemmaarnas rättigheter, rösträtt,, meedborgarförslag, folkinitiiativ, brukariinflytande, sjjälvförvaltnin ngsorgan, möötesoffentlig ghet, hanndlingsoffenntlighet, anslaagstavlan, tilllkännagivan nde av protok koll, kommunnala föreskriifter, inssyn och inforrmation. Kap pitlet föreslåss innehålla de d materiella bestämmelseerna eller hännvisningar tiill de materieella bestämm melserna som m reglerar dessa frågor. I ddet nya kapitllet om komm munal samverrkan ska sam mlas bestämm melserna om kommunalfö örbund ochh gemensam m nämnd. I ddet nya kapitllet om överläämnande av kkommunala angelägenheeter ska samllas besstämmelsernna om överläm mnande till kkommunala bolag, b stiftelser och förenningar samt till t priivata utföraree, som i huvu udsak träddee i kraft den 1 januari 201 15. I ekonomikapittlet ska anges i en tydligaare tidsordnin ng än i nuvarande komm munallag, gen nom att besstämmelsernna om budgett kommer förrst, därefter regler r om bl..a. hanteringg av över- och h underskott ochh slutligen haanteringen avv räkenskaperrna. I reevisionskapiitlet samlas bestämmelser b rna om den kommunala k revisionen. r B Bestämmelseerna om m revisionenss uppgifter pllaceras före bbestämmelseerna som reg glerar hur revvisorerna väljjs. Jävvsbestämmellserna ska an npassas till vaad som gälleer för övriga förtroendevaalda. I kkapitlet om laaglighetspröv vning inarbettas bl.a. de förändringar fö som s hänger ssamman med d det utvvidgade meddlemskapet. Häänvisningar till t nuvarandee kommunalllag eller besttämmelser i den ska ersät ättas med hännvisningar tiill den föreslagna kommuunallagen elller bestämmeelser i den. H Hänvisningen ni bibbliotekslagenn till nuvaran nde 2 kap. 1 § KL om den n allmänna kommunala k kkompetensen n ska änddras till att hänvisa h till 2 kap. 1 och 2 §§ i den förreslagna kom mmunallagenn. Hänvisning garna tilll kommunalllagens delegaationsbestäm mmelser i 26 kap. k 7 § miljjöbalken, 12 § lagen om skydd moot olyckor, 144 § livsmedeelslagen, 15 § lagen om foder f och aniimaliska biprrodukter, 8 § lagen om m kontroll av skyddade beeteckningar ppå jordbrukssprodukter occh livsmedell, 26 § lagen om braandfarliga occh explosiva varor, 6 § laagen om konttroll av ekolo ogisk produkktion och 9 § lagen om m sprängämnnesprekursoreer ska göras eenhetligare när n de ändrass och hänvisnningar görs till t den nya kommunalllagen. Hänvisningen i 6 kap. 5 § lageen om vissa kommunala k bbefogenheter till s avse 6 kaap. 37 § och 7 kap. 5 § i den föreslagn gna nuvvarande 6 kaap. 33 § KL ska kom mmunallageen. Hänvisningar till juriddiska person ner enligt nuv varande 3 kapp. 16–18 b §§ KL skaa ändras till 10 kap. 2–5 och 7 §§ i deen föreslagnaa kommunalllagen. 8 (9) 2015 5-02-24 Övvergångsbesstämmelser Deen nya komm munallagen sk ka träda i kraaft den 1 janu uari 2018. Genom G lagen upphävs kom mmunallageen (1991:900) och lagen ((1970:462) om o vissa ansllag på komm muns anslagsttavla. Beestämmelsernna om att fullmäktige får välja förtroeendevalda so om fullgör sittt uppdrag påå helltid eller betyydande del av a heltid vid fförsta sammanträdet efteer det att val aav fullmäktig ge har hålllits i hela lanndet, ska docck tillämpas första gångeen i andra kommuner än SStockholms kom mmun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har håållits i landett. Beestämmelsernna om att förrtroendevaldaa som fullgör sitt uppdrag g på heltid elller betydand de del av heltid ska upppfylla valbaarhetsvillkorren för att blii valda, ska dock d tillämpaas första gång gen eftter det att nässta ordinarie val har hålliits i landet. Beestämmelsernna om att en revisor inte kkan bli valbaar som ledam mot i fullmäkktige, ska docck tilllämpas förstaa gången efteer det att nässta ordinarie val har hållitts i landet. Beestämmelsernna om när fullmäktige fårr besluta att de d nyvalda förtroendeval f lda ska tillträäda sinna förtroendeeuppdrag efteer ett omval, extra val elller förnyad saammanräkniing, ska dock k tilllämpas förstaa gången efteer det att nässta ordinarie val har hållitts i landet. Beestämmelsernna om att förrtroendevaldaa som fullgör sitt uppdrag g på heltid elller betydand de del av heltid ska näärvara vid fu ullmäktiges ssammanträdeen och möjlig gheten för deem att framsttälla förrslag men intte delta i besluten, ska doock tillämpass första gången i andra koommuner än Stoockholms koommun och i landstingen efter det att nästa ordinaarie val har hå hållits i landet. Beestämmelsernna om antalet ersättare i sstyrelsen, skaa dock tilläm mpas första gåången efter det d att nässta ordinarie val har hålliits i landet. Beestämmelsernna om ordförrande i revisiionen, ska do ock tillämpass första gånggen efter det att a nässta ordinarie val har hålliits i landet. Äldre bestämm melser gäller fram till desss nästa ordin narie val har hållits i landdet för undersställda näm mnder som fullmäktige f beslutat b om fföre ikraftträd dandet. Äldre bestämm melser gäller fram till desss nästa ordin narie val har hållits i landdet om att fulllmäktige fårr föreskriva att a en lokal nnämnd inte fåår väcka ären nden i fullmääktige. melser gäller fortfarande fför överklagaande av beslu ut som har tiillkännagetts före Äldre bestämm ikrraftträdandet. Laagen om försööksverksamh het med majooritetsstyre ska s träda i kraft den 1 julii 2017 och gälla tilll den 31 deceember 2022. Änndringarna i lagen l om follkomröstninggar, lagen om m kommunala indelningsddelegerade och o laggen om finannsiell samord dning av rehaabiliteringsin nsatser och öv vriga följdänndringar i and dra förrfattningar skka träda i kraaft den 1 januuari 2018. 9 (9) YTTRANDE Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna 2015-09-22 2 1 (2) K KOMMUNST TYRELSEN Inkkom: Dnnr Handläggare 2015--09-22 00177/20 015 -109 Kerstin Olla Grahn Finansdep paretementtet 103 33 Stockholm Yttrande öveer remiss – ”En ko ommunalllag för fraamtiden” ” (SO OU 2015:2 24) (Fi 2015/1581) 2 Sam mmanfattning Arviidsjaurs kom mmun yttrarr sig härmed i valda deelar av ovannstående bettänkande. Sam mmanfattningsvis vill vii lyfta fram vikten av att a den komm munala självstyrelsen inte inskränks samt s att kom mmuner måste ges störrre möjligheeter att erbju uda tjänster av allm mänt intressee liksom mööjligheten tiill generell samverkan s vvia avtal. Ställlningstagan nden till vaalda delar av a betänkandet Orgganisationsffrågor Vi instämm mer i förslagget om att kommunstyr k relsen ges enn starkare ställning i förhållandee till övriga nämnder. Detta D för att underlätta för kommu unstyrelsen att a styra och leeda verksam mheten utan n att övriga nämnder n avvskaffas. Vi avstyrkeer förslaget om den utv vidgade prog gramskyldiggheten för verksamhet v som komm munen bedrivver själv – men m som occkså kan beddrivas av prrivata utförare. Det D blir ett onnödigt tidsk krävande mo oment för een liten kom mmun om programsky yldigheten uutvidgas. Vi ställer oss o positiva till förslageet om att dirrektören skaa ges en insttruktion om m hur hen skaa leda förvaaltningen un nder styrelseen samt att ddet i instruk ktionen ocksså fastställs diirektörens öövriga uppg gifter. Detta är ett vitkiggt led i att reeglera det gränsområd de som finnns mellan po olitik och fö örvaltning. Vi ställer oss o positiva till att fullm mäktige ges möjlighet aatt besluta om o att en minoritet i en bolagssttyrelse ska kunna k utsess på annan ään partipolittisk grund. Detta för attt möjliggörra för de ko ommunala bolagen att ffå in strategiskt viktig kompetens. Postadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro 933 81 ARVID DSJAUR 0960-155 00, växel 0960-12 29 40 [email protected] 600 68-4 2 (2)) EU--rätt, konku urrens och marknadeer Vi tillstyrk ker att det i kkommunallaagen anges att kommunner och land dsting inom m sina befogeenheter får ttillhandahållla tjänster som s är av alllmänt intreesse enligt unionens fö ördrag. Flyggtrafik är ettt exempel på p detta. Det et är av störssta vikt att kommuner kan säkersttälla driften n av lokala flygplatser f ooch flygtraffik i glest befolkade områden. o Frrågan om en n utvidgning av kommu munernas kom mpetens bör belysas ytteerligare likssom kommu unernas möjjligheter tilll generell saamverkan via avtal. Utviidgat medlemskap Vi ställer oss o tveksamm mma till försllaget om attt företag meed driftställee i kommunnen och förenin ngar med veerksamhet i kommunen n ska bli kom mmunmedleemmar. Dettta medför en ökad adminnistrativ börrda samt ökaade kostnadder för komm munerna. Lagglighetspröv vning Vi avslår fö örslaget om m större möjlighet till laaglighetspröövning av bu udgetbeslut. Detta skulle innebära een allvarlig inskränknin ng i den kom mmunala sjjälvstyrelsenn. Ansslagstavlan digitaliseraas Vi tillstyrk ker förslagett i sin helhett gällande digitalisering d g av anslagstavlan. Förslaget in nnebär en eeffektiviserin ng av verkssamheten däär kostnaderrna för kommunen n kan minskkas genom användande a av digitala lösningar. Revvision Vi tillstyrk ker förslagett i sin helhett gällande förändringar f r i kapitlet om o revisionen. Besllutande insstans I dettta ärende har h kommunnstyrelsen i Arvidsjaur 2015-10-133 beslutat attt lämna ovannstående ytttrande till F Finansdeparttementet som svar på rremissen om m ”En kom mmunallag för f framtidenn”. G Kerrstin Olla Grahn Kom mmunchef ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-29 9 Eku § Arbetsgrupp för översyn av kommunens flyktingmottagande Dnr 00000/2015 000 Sveriges kommuner står inför ett kraftigt ökat flyktingmottagande. Mottagandet inkluderar även de ensamkommande barnen. Med hänsyn tagit till den stora utmaning det innebär bör kommunen se över den politiska strategin och formerna för det ökade mottagandet. Förslag har lagts om att utse en politisk arbetsgrupp för översynen. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. Till arbetsgrupp för översyn av kommunens flyktingmottagande utses: Ylva Stråhle Andersson (s), sammankallande Bjarne Hald (c) Britt-Inger Hedman (v) 2. Till arbetsgruppen tillförs även ärendet om fördelning av de pengar som kommunen återsöker för flyktingverksamhet och ensamkommande barn (361/2011) samt ärendet om politiska riktlinjer för mottagandet av nyanlända (311/2012). Ärendena med dnr 361/2011 och 311/2012 avslutas. 3. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-29 10 Eku § Dnr 00227/2015 101 Riktlinjer för Trafikskolan Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-30 § 113 att fusionera Arvidsjaur Test & Training (ATT) in i Arvidsjaur Flygplats AB (AFAB). Fusionen innebar att Trafikskolan, som tidigare varit en verksamhet hos ATT, flyttades över till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME). Kommunstyrelsen beslutade 2015-06-09 § 142 att uppdra till personal- och arbetsutskottet att ta fram riktlinjer för trafikskolan. Personal- och arbetsutskottet beslutade 2015-09-08 § 21 att utse en arbetsgrupp bestående av Mats Åhman (s), Bjarne Hald (c), och Britt-Inger Hedman (v) som får uppgiften att ta fram riktlinjer för trafikskolan. Förslag till riktlinjer har upprättats. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. 2. Justerandes sign Riktlinjer för Trafikskolan i Arvidsjaur antas. Riktlinjerna börjar gälla 2016-01-01. Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Förslag till riktlinjer Utdragsbestyrkande Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna Förslag – Riktlinjer för Trafikskolan Fastställt av kommunstyrelsen 2015- Bakgrund Bestämmelser om verksamhetens bedrivande regleras i körkortslagen (1998:488), körkortsförordningen (1998:980), lagen om trafikskolor (1998:493), förordningen om trafikskolor (1998:978 och Trafikverkets föreskrifter om trafikskolor (VVFS 2006:65). Trafikskolan har av Transportstyrelsen erhållit nödvändiga tillstånd och tilldelats skolkod: 600589. Start med ny organisationstillhörighet skedde 2015-03-01. Riktlinjer Arvidsjaurs Trafikskola ska erbjuda utbildning i körkort/förarbevis, Eco Driving- och riskutbildning, handledarutbildning inför körkortsutbildning samt möjligheten att skriva teori- och ta körprov i Arvidsjaur. Verksamheten ska bedrivas med hög servicenivå och så långt möjligt erbjuda kunderna efterfrågad utbildning. Verksamheten ska genomföras på affärsmässig grund med koncerntänk, det vill säga intäkterna ska motsvara kostnaderna. _____ ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens ekonomiutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-29 11 Eku § Avgifter för körkortsundervisning vid Trafikskolan Dnr 00231/2015 051 Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-30 § 113 att fusionera Arvidsjaur Test & Training (ATT) in i Arvidsjaur Flygplats AB (AFAB). Fusionen innebar att Trafikskolan, som tidigare varit en verksamhet hos ATT, flyttades över till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME). Kommunstyrelsen har att besluta om avgifter för körkortsundervisning. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. Till ekonomiutskottets sammanträde 20 oktober ska ärendet kompletteras med Budget i balans för Trafikskolan för 2016 I taxeförslaget ska anges om moms är inkluderat eller exkluderat. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Förslag till priser Utdragsbestyrkande KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2015-09-17 Priser Trafikskolan från och med 2014-12-01 B-BEHÖRIGHET Inskrivningsavgift Bokpaket B (körkortsbok, körhäften, teorihäften, vägmärken) Webbcom (teorifrågor via nätet)Giltighetstid är 1 år Körlektion á 40 min Teorilektion á 40 min Omkörningslektion Risk 1 (inskriven på trafikskolan) Risk 1 Risk 2 (halkbana) Lån av bil vid prov BE-BEHÖRIGHET Inskrivning ny behörighet B-bok BE-bok Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är 1 år Syntest 2 st lärarledda lektioner på de delar som utgör den nya behörigheten Körlektion á 40 min Teorilektion á 40 min Lån av bil och släp vid prov UTÖKAD B 96 Inskrivning BE-bok 1 st teorilektion 60 min 3 st körlektioner á 660 kr Repetitionsmöte Lån av bil och släp vid körprov C-BEHÖRIGHET Inskrivning ny behörighet B-bok Tungboken Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är 1 år 4 st lärarledda lektioner på de delar som utgör den nya behörigheten Körlektion á 40 min Teorilektion á 40 min Lån av lastbil vid prov Dnr 00231/2015 -108 500 Kr 500 Kr 900 Kr 490 Kr 400 Kr 390 Kr 650 Kr 800 Kr 2100 Kr 600 Kr 650 Kr 300 Kr 350 Kr 900 Kr 100 Kr 0 Kr 660 Kr 400 Kr 1100 Kr 60 Kr 350 Kr 600 Kr 1980 Kr 0 Kr 1100 Kr 4090 Kr 650 Kr 300 Kr 450 Kr 900 Kr 0 Kr 950 Kr 400 Kr 1900 Kr CE-BEHÖRIGHET Inskrivning ny behörighet B-bok Tungboken Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är1 år 4 st lärarledda lektioner på de delar som utgör den nya behörigheten Körlektion á 40 min Teorilektion á 40 min Lån av lastbil + trailer vid prov 650 Kr 300 Kr 450 Kr 900 Kr 0 Kr 1200 Kr 400 Kr 2100 Kr SNÖSKOTERUTBILDNING 15 timmar teori och körning (Grundkurs, teorimaterial, manöverkörning samt teoriprov ingår) Transportstyrelsen avgift för förarbevis 1900 Kr 150 Kr TRAKTOR KÖRKORT B-bok, traktorbok, Webbcom (teorifrågor via nätet) 1600 Kr HANDLEDARUTBILDNING/ INTRODUKTIONSUTBILDNING Teoretisk utbildning 3½ timmar, handledarbok, fika 600 Kr/p ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens ekonomiutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-29 12 Eku § Trafikskolan som egen affärsverksamhet Dnr 00000/2015 000 Trafikskolan övergick 2014 från Arvidsjaur Test & Training till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME). Förslag har lagts om att Trafikskolan ska utgöra en egen affärsverksamhet. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. Trafikskolan ska från och med 2016-01-01 betraktas som en egen affärsverksamhet. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-29 13 Eku § Dnr 00279/2013 841 Turistplan för Arvidsjaurs Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll: kommun ” Har de senaste 1,5 åren blivit lovad att det ska tas fram en plan för hur man vill utveckla turismen i kommunen. Men inget händer och eftersom kommunen ligger ”risigt till” kan vi inte jobba i slowmotion och utan turistplan. Vill att kommunstyrelsen ger näringslivschefen 30 dagar att ta fram planen och sedan kollar att det blir gjort. ” Kommunfullmäktige beslutade 2013-10-28 § 121 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-05 § 99 att ge kommunchefen i uppdrag att upprätta förslag till turistplan. Kommunfullmäktige informerades vid sammanträde 2014-11-24 § 189 om att arbetet med en turistplan har påbörjats. Kommunchef Kerstin Olla Grahn har 2015-09-21 inlämnat tjänsteyttrande i ärendet. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. Rapportering till kommunstyrelsen ska ske när den lokala planen är färdigställd – dock senast 2016-06-30. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Kf 2014-11-24 § 189 Ks 2014-11-05 § 224 Medborgarförslag Utdragsbestyrkande Ekonomiutskottet 2015-09-29 Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna 2015-09-21 KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2013-01-10 Dnr Handläggare 00279/2013 -841 Kerstin Olla Grahn Kommunstyrelsen Direktval 0960-15504 Medborgarförslag om turistplan (Dnr 00279/2013 – 841) Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 att bifalla ett medborgarförslag om att en särskild turistplan skulle tas fram. Förslagsställaren underrättades om detta och arbetet har sedan dess pågått inom ramen för turistbyråns verksamhet. De som arbetat med planen har inväntat den nya EU-programperioden och att projektet ”Destination Capacity Building” skulle starta. Då det projektet nu är igång fortsätter arbetet med att ta fram en turistplan inom ramen för det Destinationsråd där kommunen och näringsidkare inom besöksnäringen träffas. Som turistplan för samtliga deltagande kommuner gäller projektbeskrivningen för Destination Capacity Building. Den lokala turistplanen – eller annat namn som planen ges – ska ses som en fördjupning av det länsövergripande projektet. Enligt destinationsstrateg och projektledare Peter Manner beräknas den fördjupade turistplanen bli klar under 2016. Förslagsställaren till medborgarförslaget är underrättad om arbetets fortsatta gång. Förslag till beslut att rapportering till kommunstyrelsen ska ske när planen är klar – dock senast 2016-06-30. Kerstin Olla Grahn Kommunchef ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-29 14 Eku § Deltagande i nationella nätverket SmåKom Dnr 00000/2015 000 De till befolkningen mindre kommunerna i Sverige, som ytmässigt tillhör denna kommungrupp de största kommunerna landet har, har sedan 1989 samverkat i det nationella nätverket SmåKom Syftet med nätverket är att bättre kunna hävda sina intressen och föra en dialog om små kommuners angelägenheter med myndigheter, regering och riksdag. SmåKom hade i april 2015 drygt 66 medlemmar. SmåKom anordnar varje vår en rikskonferens, som arrangeras i olika kommuner. Kommunernas ledande politiker och tjänstemän träffas på de nationella konferenserna. SmåKom har sin föreningsstämma i samband med rikskonferensen. De frågor som SmåKom drivit mest aktivt under åren är; de regionala fördelnings- och utvecklingsfrågorna utformningen av skatteutjämningssystemet den statliga regionalpolitiken byggandet i gles miljö landsortsregionernas krav på en bra offentlig service IT-utbyggnaden och andra stora kommunikationsfrågor de mindre kommunernas miljö- och demokratifrågor strandskyddsfrågan frågan om polisverksamheten på landsbygden bankfrågorna och landsbygdens finansiella infrastruktur offentlig upphandling och rättvisa villkor för även små företag SmåKom behandlar också årligen 5-10 större remisser, nu senast med remissvar till "En kommunallag för framtiden". Kostnaden för medlemskap är en grundavgift på 5 000 kronor per år samt tillkommande 2 kronor per invånare. För Arvidsjaurs kommun blir det en årlig kostnad på ca 18 000 (6484 inv 31/12 2014). Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. Arvidsjaurs kommun ansöker om medlemskap i SmåKom från och med 2016-01-01. 2. Kostnaden täcks ur kommunstyrelsens verksamhetsbudget, Ansvar 11, Verksamhet 006. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Stadgar SmåKom Utdragsbestyrkande 1 Bilaga 1 till protokoll 2013-01-22 Antagna 2013-04-24 SmåKom Stadgar Antagna vid SmåKoms Föreningsstämma i i Rättvik 2013. 2 Stadgar för SmåKom Ingress SmåKom är en partipolitiskt oberoende ideell förening med syfte att stärka de till befolkningstalet små kommunerna. § 1. Ändamål. SmåKom har till ändamål: a) att främja ett brett samarbete mellan de små kommunerna b) att underlätta för de små kommunerna att uppnå gemensamma lösningar c) att vara ett språkrör för de små kommunerna på i första hand nationell nivå d) att disponera och prioritera användningen av föreningens avgifter. § 2. Sammansättning och säte SmåKom består av de kommuner som upptagits som medlemmar. SmåKom har sitt säte i Habo. § 3. Beslutande organ SmåKoms beslutande organ är föreningsstämman, extra föreningsstämma, höstmöte och dess emellan styrelsen. § 4. Firmateckning SmåKoms firma tecknas av styrelsen eller om styrelsen så beslutar av två styrelseledamöter i förening eller av en eller flera särskilt utsedda personer. § 5. Verksamhets- och räkenskapsår SmåKoms verksamhets- och räkenskapsår omfattar perioden 1.1. t.o.m. 31.12. § 6. Stadgetolkning m.m. Om det uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande föreningsstämma. I brådskande fall får styrelsen avgöra frågan. § 7. Stadgeändring För ändring av dessa stadgar krävs beslut av den årliga föreningsstämman med minst två tredjedelar av antalet avgivna röster. § 8. Upplösning av SmåKom För upplösning av SmåKom krävs beslut av föreningsstämman med minst två tredjedelar av antalet avgivna röster. Eventuella tillgångar betalas vid en upplösning av föreningen tillbaka till medlemmarna i proportion till tidigare inbetalade medel. 3 § 9. Medlemskap Kommuner vars invånarantal understiger eller är ungefär lika med 11000 invånare, och som accepterar de punkter som anges i ändamålsparagrafen, kan beviljas medlemskap i SmåKom. Medlemskap beviljas efter skriftlig ansökan. Efter skriftlig ansökan kan även något större kommuner beviljas medlemskap. Beslut att bevilja eller avslå ansökan om medlemskap ska fattas av styrelsen. Styrelsen ska vara enig när man beslutar om medlemskap. Om ett avslag överklagas av en sökande kommun sker detta genom skriftlig anmälan till nästkommande årliga föreningsstämma. §10. Utträde m.m. Kommun som önskar utträda ur SmåKom ska skriftligen anmäla detta till styrelsen senast den 15 oktober varefter utträde sker i samband med räkenskapsårets slut. Ett utträde får dock ske tidigast ett år efter inträdet. Styrelsen kan utesluta medlem som har försummat att betala av vänföreningen beslutade avgifter eller uppenbart motarbetat föreningens ändamål. Vid beslut om utreslutning ska styrelsen vara enig. En utesluten medlem kan hänskjuta frågan om uteslutning till föreningsstämman genom att anmäla detta till styrelsen inom en månad från det att meddelande om uteslutning skickades till medlemmen. §11. Medlems rättigheter och skyldigheter Medlem: Har rätt att delta i sammankomster som ordnas för medlemmarna. Har rätt till kontinuerlig information om SmåKoms angelägenheter. Ska följa SmåKoms stadgar och beslut som fattas av dess beslutande organ Ska betala avgift som faktureras årligen. Har lägre avgifter vid konferenser och andra aktiviteter än icke medlemmar. §12. Föreningsstämma, höstmöte och extra föreningsstämma Föreningsstämman, som är SmåKoms högsta beslutande organ, hålls i samband med SmåKoms årliga rikskonferens före utgången av april på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse till föreningsstämman och höstmötet ska via styrelsen sändas till medlemmarna senast tre veckor före stämman eller mötet. Verksamhets- och förvaltningsberättelse samt styrelsens förslag och inkomna motioner med yttrande ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor före föreningsstämman. §13. Förslag att behandlas av föreningsstämman Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas på föreningsstämman. Förslag från medlem eller medlemmar ska vara styrelsen tillhanda senast sex veckor före stämman. Styrelsen ska avge skriftligt yttrande över förslaget som presenteras vid föreningsstämman. §14. Rösträtt samt yttranderätt Medlem som betalat avgift har rösträtt. Varje medlem har en röst. 4 §15. Beslutsmässighet Den årliga föreningsstämman, höstmötet eller den extra stämman är beslutsmässig med det antalet röstberättigade medlemmar som är närvarande på stämman. §16. Beslut och omröstning Beslut fattas med acklamation eller om så begärs med votering. Alla frågor utom stadgefrågor avgörs med enkel majoritet. Val avgörs däremot med relativ majoritet (den som erhållit högsta antalet röster vid respektive val). Omröstning sker alltid öppet. När omröstningar inte gäller val av ledamöter ska vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden gälla. Målet vid omröstningar och val av personer bör vara att eftersträva konsensus. §17. Valbarhet Valbara till styrelsen är de personer som medlem eller medlemmar nominerar. Till styrelse, valberedning och revisorer kan endast nomineras personer som tillhör en kommun som är medlem i SmåKom. Ledamot i styrelsen bör i första hand utses ur medlemskommunernas politiska ledning. Varje medlemskommun kan representeras av endast en person. §18. Ärenden vid den årliga föreningsstämman Vid föreningsstämman ska följande behandlas och protokollföras: 1. Fråga om stämman har utlysts på rätt sätt 2. Fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare för stämman 6. Behandling av styrelsens årsredovisning inklusive resultat- och balansräkning för det senaste verksamhetsåret 7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen gällande aktuell period 9. Fastställande av avgifter 10. Behandling av inkomna motioner och styrelsens förslag 11. Beslut om ersättningar till styrelseledamöter och revisorer 12. Val av ordförande för en tid av ett år 13. Val av tre övriga ordinarie styrelseledamöter för en tid av två år 14. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter för en tid av två år 15. Val av valberedning för en tid av ett år 16. Övriga frågor 17. Avslutning. § 19. Stämmopreciseringar Årsrevisionen ska vara verkställd och berättelse däröver inlämnad till styrelsen senast fyra veckor före ordinarie stämma. Styrelsens årsredovisning ska avlämnas till revisorerna senast sex veckor före stämman. §20. Val av styrelse Vid val av styrelse ska eftersträvas att ledamöterna ska täcka en så god geografisk spridning över landet som möjligt. Föreningens styrelse ska bestå av sju ordinarie ledamöter inklusive ordförande. Ordföranden väljs för en tid av ett år. Övriga styrelseledamöter väljs på föreningsstämman för en tid av två år. Hälften av ledamöterna väljs år 1 och hälften påföljande 5 år. De på föreningsstämman valda styrelseledamöterna utser inom sig vice ordförande samt arbetsutskott. Styrelsebeslut fattas med enkel majoritet och vid lika röstetal beslutas i enlighet med den uppfattning som ordföranden biträder. Styrelsen är beslutsmässig med det antal ledamöter som är närvarande på styrelsemötet. Vid beslut om antagande eller uteslutning av medlemskommun ska styrelsen vara enig. §21. Ersättningar till styrelseledamöter Styrelseledamöter har rätt till ersättning för omkostnader och förlorad arbetsförtjänst för de Förrättningar som styrelsen beslutar om. §22. Höstmöte Höstmöte, endast för medlemmar i SmåKom, genomförs årligen under november månad. Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för kommande år ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor före höstmötet. Vid höstmötet ska följande ärenden behandlas och protokollföras: 1. Fråga om höstmötet har utlysts på rätt sätt 2. Fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare för stämman 6. Fastställande av verksamhetsplan för kommande år 7. Fastställande av budget för kommande år 8. Övriga frågor 9. Avslutning Kallelse och rösträttsregler gäller enligt vad som sägs ovan i §§ 12, 14, 15 och 16. §23. Extra föreningsstämma Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra föreningsstämma. Skyldighet att kalla till extra föreningsstämma gäller när revisorerna så begär eller när minst en tredjedel av medlemmarna begär det. Framställan om extra föreningsstämma ska ske skriftligt och innehålla skälen för den extra stämman. När styrelsen har mottagit en sådan skrivelse skall styrelsen inom 14 dagar kalla till ett sådant möte och det ska hållas inom 1 månad från kallelsen. Kallelse om extra föreningsstämma ska vara medlemmarna tillhanda senast sju dagar före stämman. Den extra stämman ska enbart handla om det eller de spörsmål som föranlett stämman. Rösträttsregler gäller enligt vad som sägs ovan i § 14, 15 och 16. ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-29 15 Eku § Medfinansiering av EUprojekt ”Gemensam e-tjänsteplattform” Dnr 00237/2015 008 Norrbottens e-nämnd har ansökt om extern finansiering från Tillväxtverket strukturfond, programmet Övre Norrland och delen ”Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik / Utbyggnaden av e-tjänster”. Projektet är benämnt ”Gemensam etjänsteplattform” En extern finansiering hjälper till att resurssätta och skynda på tidplanen för varje kommun i e-nämnden. Projektets uppdrag är att upphandla och införa en gemensam e-tjänsteplattform som kan användas av alla kommuner för att uppnå skalfördelar vad gäller drift samt ett utbyte av gemensamma verksamhetsprocesser. Plattformen skall stödja de vanligaste funktionerna kring e-tjänster samt erbjuda möjlighet till integration mot verksamhetssystem. I projektet skall kostnad för att migrera befintliga lösningar beaktas. Vidare ska projektledaren och verksamhetsutvecklaren arbeta med utveckling och införande av e-tjänster, både ur ett verksamhetsmässigt och tekniskt perspektiv. Genom en gemensam plattform och resurs kan likvärdiga e-tjänster erbjudas till alla medborgare och företagare i kommuner inom Norrbottens e-nämnd. Tanken är att projektet ska övergå i en etablerad normal utvecklings- och förvaltningsorganisation. Projektet är ett sätt att stärka införandet under några år. Som en komplettering till ansökan kräver nu Tillväxtverket ett medfinansieringsintyg från varje kommun i Norrbottens e-nämnd. Medfinansierings storlek är kommunernas årliga avgift till nämnden, vilket innebär att inga extra pengar efterfrågas från kommunerna. Den externa finansieringen möjliggör en dubblering av alla kommuners del i Norrbottens e-nämnd under 2,5år. Arvidsjaurs medfinansiering fördelar sig enligt nedan: 2016 116 600 2017 119 000 2018 60 700 (halvår) Medfinansieringen sker med kommunernas avgift till nämnden. Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Beskrivning av projekt samt utökad organisation Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens ekonomiutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-29 forts 15 Eku § , forts. Kommunfullmäktige beslutade 2013-04-15 beslut om deltagande i nämnden samt godkände reglemente och avtal. Under ekonomiutskottets sammanträde ifrågasattes medfinansieringens storlek, eftersom den inte motsvarar det grundbelopp som reglerats i avtal 2013 mellan e-nämnden och Arvidsjaurs kommun. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. 2. E-nämnden uppmärksammas på att medfinansieringens storlek inte stämmer överens med upprättat avtal med Arvidsjaurs kommun gällande grundbelopp och tjänsteorganisation. Innan beslut om medfinansiering fattas måste nytt avtal upprättas där tjänsteorganisationen och därmed grundbeloppets storlek stämmer överens med nu rådande situation. Beslut om nytt avtal fattas av kommunfullmäktige. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Beskrivning av projekt samt utökad organisation Utdragsbestyrkande KOMMU UNSTYRELSEN N 201 15-09-23 IInkom: D Dnr 00237 7/2015 -008 8 Gemensame‐ttjänstepla attformo ochVerk ksamhetsutvecklaare e‐tjän nsterProjjektbesk krivningssamtbud dget ng Projekttbeskrivnin Projekteets uppdrag äär att upphan ndla och infööra en gemensam e‐tjänssteplattform m som kan an nvändas av alla ko ommuner fö ör att uppnå skalfördelar vad gäller drift samt ett utbyte av geemensamma a verksam mhetsprocessser. Plattform men skall stö dja de vanliggaste funktio onerna kring e‐tjänster sa amt erbjuda möjlighet till integration mot verksam mhetssystem m. I projektett skall kostnaad för att migrera beaktas. Vida are ska projeektledaren, V Verksamhetssutvecklare ee‐tjänster arb beta med befintliga lösningar b utvecklin ng och införaande av e‐tjä änster, både ur ett verksaamhetsmässigt och tekniiskt perspekttiv. Genom een gemensam m plattfrom och resurs kkan likvärdigaa e‐tjänster e erbjudas till alla medborgare och företagaare i kommun ner inom Norrbottens e‐‐nämnd. Övergrip pande funktio oner som ko ommer att in föras för me edborgarana och företagaare är: Inloggning SSkapa ärenden och anmä älningar unktionalitett för att följaa sina ärende en Mina sidor fu Övergrip pande funktio oner som ko ommer att in föras för kom mmunerna o och medarbeetarna är: Inloggning Handläggarvvy för att han ntera ärendeen, återkoppling till medb borgarana occh företagare e Funktionaliteet för att ska apa formulärr och ärenden flöden, e‐ttjänster Norrbotten ns e‐nämnd Postadresss: Luleå kommun,, 971 85 Luleå Besöksadreess: Residensgataan 18, 971 87 Luleå Fakturaadrress: Luleå komm mun, Box 50001, 9 973 21 Luleå e‐post: dan [email protected], Telefon: +4 46 (0) 72‐ 549 18 10 Projekttbudget Projektb budgeten besstår av en ge emensam ressurs, Verksam mhetsutveckklare e‐tjänstter, som kom mmer att driva pro ojektet med att upphand dla och införaa en gemenssam e‐tjänste eplattform saamt vidare a arbeta med utvveckling och iinförande avv e‐tjänster, bbåde ur ett vverksamhetsmässigt och tekniskt perrspektiv. 2015 Budget Verksamhetsutvecklare e‐tjänsster, 795 800 0 kr Lönekostnader (inkl. 44% lönebikkost.) 6695 800 kr 330 000 kr Kontor Dator/Teeknik 220 000 kr Omvärdssbevakning/utb/resor 550 000 kr Sum mma 7795 800 kr *Finansieras enligt fö ördelningsmodellen 35 0000kr + 1,5krr/invånare/kommun *För 20115 blir kostnaaden endast 8 månader ddå rekrytteriing blev förd dröjd till maj 2015 2016 Budget Verksamhetsutvecklare e‐tjänsster, 811 800 0 kr d 2% jämfört med 2015 *En uppräkning med 2017 Budget Verksamhetsutvecklare e‐tjänsster, 828 100 0 kr d 2% jämfört med 2016 *En uppräkning med Tveka inte att kontakkat mig om d du har några frågor. Med vän nlig hälsning Daniel A Ahlqvist Norrbotten ns e‐nämnd Postadresss: Luleå kommun,, 971 85 Luleå Besöksadreess: Residensgataan 18, 971 87 Luleå Fakturaadrress: Luleå komm mun, Box 50001, 9 973 21 Luleå e‐post: dan [email protected], Telefon: +4 46 (0) 72‐ 549 18 10 KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2015-09-23 Dnr 00237/2015 -008 Typ EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/Övre Norrland/Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationstekniken Status Sparad Sparad 2015-08-31 Mottagare Tillväxtverket 1. Uppgifter om projektet 1.1 Projektets namn Gemensam etjänstplattform Norrbottens e-nämnd 1.2 Datum för projektstart 2015-05-07 1.3 Datum för projektslut 2017-12-31 Ändrat, se sista sidorna 1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet Norrbotten Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Typ av projekt Samverkansprojekt Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden? Nej 2. Uppgifter om sökande 2.1 Organisationsnummer 2120002742 2.2 Organisationsnamn Luleå Kommun, Norrbottens e-nämnd 2.3 Juridisk form Kommuner 2.4 Organisationens postadress Box 50001 2.5 Organisationens postnummer 973 21 2.6 Organisationens postort Luleå 2.7 Arbetsställenummer 1922-4427 2.8 Arbetsställenamn Norrbottens e-nämnd, Luleå Kommun 2.9 Besöksadress Residensgatan 18 2.10 Postnummer 971 87 2.11 Postort Luleå 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja 2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) Ja eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert Bankgiro Ange nummer för valt betalningssätt 369-5483 2.15 Kontaktperson Namn Daniel Ahlqvist Telefon 072-5491810 Epost [email protected] 2.16 Projektledare Namn Robert Karlsson Telefon 072-7150554 Epost [email protected] 2.17 Ekonomi Namn Carina Andersson Telefon 0920-453894 Epost [email protected] 3. Samverkansparter 4. Bakgrund och omvärld Bakgrund Människor förväntar sig i allt högre grad att via digital kontaktvägar hantera sina ärenden med samhället, samt givitvis få tillgång till relevant information. Digitaliseringen och utvecklingen av e-förvaltning är en förutsättning för hantera dessa förväntningar och samtidigt klara av att hantera andra samhällsutmaningar så som urbaniseringen och människors miljöpåverkan inom offentlig sektor. Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas. e-Förvaltning inom offentlig förvaltning måste utvecklas genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT. Kommunerna kommer att ha svårt att göra detta på egen hand utan måste i större grad samverka för att möta dessa utmaningar kring e-förvaltning. Idag kan bara 3 av 14 kommuner i Norrbotten erbjuda privatpersoner och företag serviceservice, e-tjänster. Utvekligen inom e-förvalting går trögt. Kommunikationen och tillgängligheten av kommunerna sker på kommunens villkor, inte medborgarens eller företagarnas villkor. SKL (Sverige Kommuner och Landsting) har tagit fram en nationell strategi för e-samhället som handlar om utvecklingen av e-förvaltning och att använda informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. Det förenklar för privatpersoner och företag, stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan. Det bidrar till att utveckla demokrati, organisationer och arbetssätt. Strategin strävar mot tre övergripande mål för framtidens e-samhälle: ¿En enklare vardag för privatpersoner och företag. ¿Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. ¿Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Kommunerna i Norrbotten har antagit denna strategi. Behovet av att utveckla e-förvaltning och erbjuda likvärdiga e-tjänster till alla medborgare i alla kommuner oavsett förutsättningar är gemensamt. Behovet av nya innovativa sätt för att hantera samhällsutvecklingen gör att kommunikationen och tillgången till kommunernas service och tjänster blir alltmer viktigt för fortsatta tillväxt, konkurrens- och sysselsättning i Norrland. Juni 2013 beslutade 13 kommuner i Norrboten att skapa en gemensam organisation och ett politiskt beslutande organ för e-förvaltningsfrågor, Norrbottens e-nämnd bildades. 2015 fattade även nämnden beslut att införa en gemensam plattfrom för e-tjänsteutveckling. Omvärld och samverkan Vi lever redan idag i en värklighet där företagens och myndigheternas service och tjänster erbjuds digitalt, via internet. Vi utför allt från att boka biobesök, göra bankärenden, resebokning till att deklarera vi Internet. Vi, medborgarna och företagen är redan där. Offentlig sektor och i synnerlighet kommunerna har inte hunnit så långt. Utmaningen i stort för kommunerna är att frigöra resurser för att jobba med utveckling i from av tid och pengar, där samverkan är en av lösningarna. Varje kommun har svårt att själva utveckla e-förvaltning, utan en gemensam lösning med standardiserade arbetssätt måste utvecklats parallellt för att sedan integreras i kommunernas operativa verksamhet. Liknande initiativ med gemensamt e-kontor och e-tjänsteutveckling finns på några ställen i Sverige. Ett exempel är Värmland där Karlstad är drivande kommun i deras samverkan runt e-förvaltning. I Norra Norrland och Norrbotten är Norrbottens e-nämnd det gemensamma initiativet e-förvaltning. Kommunerna vill med samlad kraft samordna utvecklingen. Vi kommer även att samverka med andra regionala initiativ och organisationen för att säkerhetsställa att skalfördelar, erfarenhet och kunskap inom området nyttjas. Koppling till det regionala näringslivet Tillgängligheten till kommunernas service och tjänster digitalt är en nyckel till förenklad och strukturerad kommunikation med kommunerna för näringslivet. Då ärenden och anmälningar kan ske på näringslivets villkor. Den digitala tekniken, tillgängligheten till e-tjänster näst intill eliminerar såväl fysiska som ekonomiska och sociala avstånd. Dessutom kommer e-tjänsteutvecklingen främja och stärka bredbandsutbyggnaden då fler och fler tjänster erbjuds i nätet. Sedan öppnar även projektet möjligheterna för näringslivet att enklare levererar innovativa lösningar och produkter för att främja denna utvecklig av e-förvaltning då man får tillgång till alla kommuner inom Norrbotten enämnd. EU's strategi för Östersjöregionen 5. Mål och resultat EU:s strategi för Östersjöregionen hanteras inte i projektet. Mål Det långsiktiga målet är att implementera regeringens intentioner för esamhället. ¿En enklare vardag för privatpersoner och företag. ¿Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. ¿Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Det övergripande målet inom projektet att införa en e-tjänsteplattfrom där 13 av 13 kommuner inom Norrbottens e-nämnd har tillgång till en plattform och organisation för smart e-tjänsteutveckling. Första delmålet blir att upphandla och etablera en organisation för att hantera utvecklingen. Det andar delmålet blir att införa en del för att hantera etjänsteutvecklingen rent tekniskt. Det tredje delmålet blir att utveckla ett antal bas e-tjänster som varje kommun kan erbjuda sina medborgare och näringsliv. Det sista delmålet blir att publicera och tillgängliggöra dessa etjänster för medborganda och näringslivet. Målgrupp(er) Den primära målgruppen är medborgare och närigliv - En enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Den sekundära målgruppen är Kommunernas intern organisation - Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Förväntat resultat vid projektavslut Efter projekt avslut kommer samtliga kommuner ha: ¿Tillgång till en gemensam e-tjänsteplattfrom. ¿Tillgång till ett antal bas e-tjänster att erbjuda medborgare och näringsliv. ¿Tillgång till en gemensam organisation som jobbar med e-förvaltning och etjänsteutveckling. Genom detta projekt och samverkan kommer vi öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationstekniken för kommunerna i Norrbotten. Genom grundläggande digital tillgång till kommunernas service och tjänster kan fortsatt arbete förenklas då en grundläggande strategi och plattfrom finns tillgänglig. Förväntade effekter på lång sikt Den långsiktiga effekten på att etablera en gemensam e-tjänsteplattfrom och utvecklingsorganisation, samt stärka och utöka samarbetet mellan kommunerna är att säkerhetsställa utvecklingen av e-förvaltning. Gemensam utvecklige av e-förvaltningen kommer att gå fortare och vi medborgare klan ta del av kommunen tjänster och service på ett mycket förenklat sätt. Företagare kan prioritera sin tid på ett annat sätt då kommunikationen i större utsträckning kan ske digitalt. Kommunerna kan i sin tur via ett stärkt organiserat samarbete säkerhetsställa arbetet kring e-förvaltning samt utöka arbetet till andra prioriterade områden så som skola och omsorg. Efter projektavslutet är avsikten är att projektorganisationen uppgår i en gemensam utvecklingsorganisation för e-förvaltningsfrågor för kommunerna i Norrbottens e-nämnd. Norrbottens e-nämnd kommer även att förvalta funktionen som utvecklas inom projektet. Ett annat perspektiv är även att detta grundar för mångfald och integration, samt miljömässigt hållbar utveckling då både transporter kan minskas och anpassningar för minirotesgrupper kan samordnas. Länsstyrelsen skriver i sin Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 om att avgörande för regionens tillväxt är att det finns arbetskraft och kompetens som matchar arbetslivets behov. Med även att en allt äldre befolkning ökar försörjningsbördan och det blir allt tyngre att upprätthålla välfärden med minskade skatteunderlag samt vikten av att bättre nyttja bredbandsnätet i länet och stimulera utvecklingen av ett brett tjänsteutbud av e-tjänster. Genom att förenkla och tillgängliggöra kommunikationen med kommunerna för medbordage och företag på ett nytt sätt kan näringslivet fokusera på ett effektivare sätt. Arbetskraften kan nyttjas för att skapa tillväxt istället för att administrera kommunikationen. 6. Organisation och genomförande Projektorganisation Projektägare: e-samordnare Norrbottens e-nämnd Projektledare: Verksamhetsutvecklare e-tjänster, Norrbottens e-nämnd Styrgrupp: IT-chefer 13 kommuner i Norrbotten Projektledning: Robert Karlsson Ekonomi och administration: Cristina Andersson (Hyra tjänst från Luleå kommun) Inköp/upphandling: Lollo Vikman Luleå kommun (Hyra tjänst från Luleå kommun) Arbetsgrupp: 3 personer från kommunernas IT-kontor 1 person med kompetensen kommunikation/webb En verksamhetsutvecklare kommer att anställas för att driva löpande utveckling av e-tjänster tillsammans med verksamhetskunniga från kommunernas förvaltningar. Rekrytering är planerad att genomföras under 2016. Arbetssätt Arbetet under aktiviteten Kravspecifikation kommer att bedrivas av en arbetsgrupp bestående av verksamhetsutvecklare och systemutvecklare från IT-kontor samt kommunikationskontor. Ytterligare kompetens kring ex teknik, nätverk etc kommer att kallas som referens allt eftersom behov uppstår. Avrapportering av progress sker på e-nämndens sammanträden var tredje månad. Styrgruppsmöten hålls varannan månad i samband med ITchefsmöten eller vid behov då beslutpunkter infaller. Projektet kommer att använda e-delegationens ¿Metod för Utveckling i Samverkan¿ som projektmodell. Då detta är e-nämndens första projekt av större storlek kommer även arbete att läggas på att utvärdera och vid behov anpassa modellen så att den passar e-nämndens typ av projekt. Under projektets gång kommer processer och rutiner att utarbetas för support och förvaltning av plattformen samt utveckling av nya e-tjänster. Detta arbete kommer att ligga till grund för en permanent organisation som stödjer alla kommunernas framtida e-tjänsteutveckling. Eftersom det är stor geografisk spridning på inblandade i projektet kommer videokonferenser att användas i stor utsträckning för att spara tid och minska miljöpåverkan. 7. Aktiviteter Aktivitet Startdatum Slutdatum Extern kommunikation och resultatspridning 2015-10-01 2017-03-03 Kostnad Beskrivning Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kommunikationsplan 2015-10-31 2016-02-01 Information till allmänheten 2016-09-01 2017-03-03 Möten med webbansvariga 2016-09-01 2017-03-03 115 000 Besök hos kommunikationskontor eller liknande för att informera och hjälpa till att planera kring hur e-tjänsteplattformen ska integreras i resp kommuns webb. Besök hos förvaltningar 2016-09-01 2017-03-03 172 000 Besök hos kommunernas förvaltningar för att marknadsföra den nya lösningen och lägga upp planer för kommande utveckling av e-tjänster. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avslutsarbete 2017-03-27 2017-08-25 439 000 Extern kommunikation och resultatspridning Kostnad Beskrivning 114 000 Framtagning av kommunikationsplan. 92 000 Information enligt sidan: http://eu.tillvaxtverket.se/planera/grundlaggandeforutsattningar/informationsansvarochko mmunikation.4.7fbf624914b100155a64c5a7.html Kostnad Beskrivning 1 356 000 Insamling av synpunkter och erfarenheter från personer direkt inblandade i projektet. Insamling av synpunkter från intressenter som e-nämndsledamöter och IT-chefer med tonvikt på hur väl projektets informationsspridning har fungerat. Ta fram slutrapport för Tillväxtverket. Presentera slutrapport för e-nämndens ledamöter samt beredningsgrupp Aktivitet Startdatum Slutdatum Utvärdering och lärande 2015-08-31 2017-03-26 Kostnad Beskrivning Delaktivitet Startdatum Slutdatum Projektuppföljning 2015-08-31 2017-03-26 228 000 Löpande uppföljning av progress i projektet. Rapportering till Tillväxtverket samt på enämndsmöten och IT-chefsråd. Utvärdering projektmodell 2016-08-31 2017-03-26 92 000 Uppföljning och utvärdering av vald projektmodell inom e-nämnden för att dra nytta av erfarenheter till kommande projekt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Initiering av projekt 2015-05-07 2015-08-30 Delaktivitet Startdatum Slutdatum Omvärldsbevakning 2015-05-07 2015-06-21 263 000 Skapa en samlad bild av status inom e-förvaltning 2015. Utförs genom att träffa ett antal leverantörer av e-tjänsteplattformar samt studiebesök hos olika kommuner som jobbar med e-tjänster. Projektmodell 2015-06-22 2015-08-02 246 000 Ta fram/välja en projektmodell för användning i detta och kommande projekt som genomförs i e-nämndens regi. Planering av projekt/organisation 2015-08-03 2015-08-03 285 000 Bemanning av projekt, planering av aktiviteter samt former för projektarbete och beslutsgångar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Teknisk plattform 2015-08-31 2016-04-04 Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kravspecifikation 2015-08-31 2015-12-25 902 000 Utredning och val av lösningsalternativ (köpa färdig lösning/bygga själv, egen drift/molndrift). Sätta scope för den tekniska lösningen och definiera gränsytor mot interna system inom kommunerna samt externa tjänster Upphandling 2016-01-04 2016-04-04 628 000 Ta fram nödvändiga underlag inför upphandling. Genomföra upphandling med annonsering och tilldelning. Aktivitet Startdatum Slutdatum Införande 2016-04-05 2017-03-04 320 000 Utvärdering och lärande Kostnad Kostnad Beskrivning Beskrivning 794 000 Initiering av projekt Kostnad Kostnad Beskrivning Beskrivning 1 530 000 Kravställning och upphandling av teknisk plattform. Kostnad Kostnad Beskrivning Beskrivning 3 159 000 I denna huvudaktivitet ingår att driftsätta/konfigurera den tekniska plattformen samt utveckla ett par färdiga e-tjänster som kan användas för test, demo och utgångspunkt för alla anslutande kommuner. I varje steg ingår även att genomföra nödvändiga tester för att säkerställa korrekt funktion. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Konfiguration/utbildning 2016-04-05 2016-05-20 Kostnad Beskrivning 405 000 Konfiguration av vald lösning. Anpassning av design mot respektive kommuns grafiska profil/webb. Beroende på vald lösning kan även ingå aktiviter för inbyggnad i befintliga CMS. Utbildning i formulärbyggarverktyg och ärendehanteringsfunktion för ett antal utvalda personer. Basfunktioner 2016-06-06 2016-07-08 354 000 Uppsättning och verifiering av kopplingar till externa funktioner som ex federationstjänster för inloggning, e-legitimation, betallösningar Integrationer 2016-07-09 2016-08-26 514 000 Konfigurering och test av integrationsplattform. Konfigurering av koppling mot Regionnavet för att hämta personuppgifter. Konfigurering och test av ev färdiga kopplingar mot verksamhetssystem som vald leverantör erbjuder. Utveckling av e-tjänster 2016-08-29 2017-01-30 Överlämning till förvaltning 2017-01-31 2017-01-31 1 532 000 Utveckling av ett antal färdiga e-tjänster som kan användas för test, demo och som även finns färdiga för kommuner att börja använda direkt då plattformen lanseras i produktion. 354 000 Framtagande av rutiner för support och teknisk förvaltning. Överlämning till övriga inblandade parter (IT-kontor etc) hos kommunerna som inte ligger under e-nämndens regi. 7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 8. Indikatorer 8.1 Ange investeringsprioritering Stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e-lärande, e-integration, e-kultur och e-hälsa. 8.2 Kvantifiera projektets bidrag i följande aktivitetsindikatorer Kommentar till indikatorerna Antal organisationer som får stöd 13 organisationer 13 kommuner ingår i projektet och alla kommer få tillgång till en gemensam lösning och organisation Antal nya digitala tjänster 20 digitala tjänster Att samtliga 13 kommun har möjlighet till att publicera 20 gemensamma digital e-tjänster 8.3 Ange programspecifikt mål Användningen av digitala tjänster ska utvecklas för att öka den digitala delaktigheten 9. Budget Kostnadsslag 2015 2016 2017 Totaler 1501000 2532000 2669000 6702000 - e-samordnare 735000 755000 790000 Projektledare/Verksamhetsutv ecklare 490000 755000 790000 - Verksamhetsutveklare 0 735000 790000 - Administration (50%) 276000 287000 299000 0 0 0 0 Resor och logi 100000 150000 150000 400000 - Resor och logi 100000 150000 150000 Personal Extern sakkunskap och externa tjänster Investeringar materiel och externa lokaler 150000 200000 200000 - Kontor och IT-arbetsplats 50000 50000 50000 - Kontor och IT-arbetsplats 50000 50000 50000 - Kontor och IT-arbetsplats 0 50000 50000 550000 - Kontor och IT-arbetsplats 50000 50000 50000 Investeringar i portföljbolag 0 0 0 0 Schablonkostnader 0 0 0 0 Enhetskostnad 0 0 0 0 Avgår projektintäkter (negativ kostnad) 0 0 0 0 1751000 2882000 3019000 7652000 Offentligt bidrag i annat än pengar 0 0 0 0 Privat bidrag i annat än pengar 0 0 0 0 Summa, bidrag i annat än pengar 0 0 0 0 1751000 2882000 3019000 7652000 Summa, faktiska kostnader Summa, kostnader Finansiär Beskrivning Offentlig kontantfinansiering - Arjeplog - Arvidsjaur Ändrat, se sista sidorna 2015 2016 2017 Totaler 871300 1306950 1306950 3485200 55850 83775 83775 58600 87900 87900 - Boden 75050 112575 112575 - Gällivare 67650 101475 101475 - Haparanda 61150 91725 91725 - Jokkmokk 57500 86250 86250 - Kalix 66150 99225 99225 - Luleå 112000 168000 168000 - Pajala 58450 87675 87675 - Piteå 85500 128250 128250 - Älvsbyn 59900 89850 89850 - Överkalix 56250 84375 84375 - Övertorneå 57250 85875 85875 0 0 0 0 871300 1306950 1306950 3485200 Offentligt bidrag i annat än pengar 0 0 0 0 Privat bidrag i annat än pengar 0 0 0 0 Summa, bidrag i annat än pengar 0 0 0 0 Summa, medfinansiering 871300 1306950 1306950 3485200 Europeiska regionala utvecklingsfonden 879700 1575050 1712050 4166800 50,24 % 54,65 % 56,71 % 54,45 % Privat kontantfinansiering Summa, kontant medfinansiering Andel av faktiska kostnader 9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut? Nej Om osäker, kommentera 9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd? Om ja, belopp Om ja, motivering Kommentar till budget Nej 10. Bilagor Namn Beskrivning/Kommentar Beslut projekt Gemensam e-tjänsteplattfrom 20140516.pdf Beslut projekt Gemensam e-tjänsteplattfrom Riskanalys.xlsx Riskanalys Reglemente för Norrbottens e-nämnd.pdf Reglemente för gemensam nämnd för utveckling av e-förvaltning Samverkansavtal Norrbottens e-nämnd 20130225.pdf Samverkansavtal Norrbottens e-nämnd Signatur Saknas Reviderad budget, inskickad efter ansökan Några kompletteringar är gjorda efter att ansökan lämnats in. Tyvärr tillåter Tillväxtverkets e‐tjänst inte utskrift av kompletteringarna. Det som är kompletterat är: * Start och slutdatum för projektet (2016‐01‐01 – 2018‐06‐30) * Aktivitetsplanen, datumen, eftersom att projektperioden är justerad * Budgeten (Den kompletterande budgeten finns bifogad.) Fyll endast i HELTAL Kommun 2016 2017 2018 * tom 2018-06-30 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Summa 111 100 116 600 149 300 134 500 121 600 114 400 131 600 222 900 116 300 170 200 119 200 111 900 113 900 113 400 119 000 152 300 137 200 124 100 116 700 134 300 227 400 118 700 173 700 121 600 114 200 116 200 57 800 60 700 77 700 70 000 63 300 59 600 68 500 116 000 60 500 88 600 62 100 58 300 59 300 1 733 500 1 768 800 902 400 Total b budget ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-29 16 Eku § Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Dnr 00326/2014 100 Kommunens inköpspolicy har reviderats och fastställts av kommunfullmäktige hösten 2014. Det har genom kommunstyrelsens egen internkontroll visat sig att delar av verksamheten inom kommunstyrelsens förvaltning brustit i efterlevnad av reglerna i inköpspolicyn. Mot bakgrund av det föreslås nu kommunstyrelsen formellt fatta beslut om en delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens förvaltning. När kommunstyrelsen fastställt delegationsordningen för avrops- och inköpsberättigade utses i nästa led de personer som har rätt att göra avrop eller inköp i enlighet med delegationsordningen. En förteckning över dessa personer ska finnas uppdaterad hos upphandlarna på ekonomikontoret. Av de personer som ges befogenhet att avropa eller göra inköp ska en person från varje av nedanstående verksamheter också delta i den kommunövergripande gruppen för samordning av upphandling och inköp. - Serviceenheten Personalkontoret Ekonomikontoret IT-enheten/Stadsnät Arbetsmarknadsenheten Kultur- och fritid Näringslivskontoret Tekniska kontoret Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens verksamhetsområde fastställs. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Eku 2015-09-29 Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn Förslag till delegationsordning Utdragsbestyrkande Datum Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna 2015-09-21 Handläggare Kerstin Olla Grahn Kommunstyrelsen Dellegationso ordning föör avropss- och inköpsberätttigade ino om kom mmunstyrrelsens fö rvaltning g (Dnrr 000/2015 – 000) Kom mmunens inköpspolicy haar reviderats och fastställtts av kommuunfullmäktig ge hösten 20144. Det har genom kommuunstyrelsens egen internk kontroll visatt sig att delarr av verkksamheten ino om kommunnstyrelsens fö örvaltning brrustit i efterleevnad av reglerna i inköpspolicyn. Mot M bakgrundd av det föreslås nu komm munstyrelsenn formellt fattta beslut om en e delegation nsordning förr avrpos- och h inköpsberäättigade inom m kommunsty yrelsens förvaaltning. När kommunstyr k relsen faststäällt delegationsordningen för avrops- och inköpsb berättigade utsess i nästa led de d personer ssom har rätt att göra avro op eller inköpp i enlighet med m deleggationsordningen. En förrteckning öveer dessa perssoner ska finnnas uppdaterrad hos upphhandlarna på ekonomikonntoret. Av de d personer som s ges befoogenhet att av vropa eller göra inköp skka en person från varje av needanstående verksamheteer också deltta i den komm munövergrippande gruppeen för samoordning av upphandling ooch inköp. - Serviceenh heten Personalko ontoret Ekonomik kontoret IT-enheten n/Stadsnät Arbetsmarrknadsenheteen Kultur- occh fritid Näringsliv vskontoret Tekniska kontoret k Försslag till beslu ut att fastställa f deleegationsordnning för avrop ps- och inköpsberättigadde inom kom mmunstyrelsen ns förvaltninng att gälla frrån och med 2015-10-13.. Kersstin Olla Grahn Kom mmunchef Postadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro 933 81 ARVID DSJAUR 0960-155 00, växel 0960-12 29 40 [email protected] 600 68-4 AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Serviceenheten Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Personalkontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av personalchef Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av personalchef Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Ekonomikontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av ekonomichef Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av ekonomichef Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation IT‐enheten Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av IT‐chef Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av IT‐chef Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Kultur‐ och fritidskontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kultur‐ och fritidschef Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kultur‐ och fritidschef Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Näringslivskontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av näringslivschef Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av näringslivschef Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Arbetsmarknadsenheten Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av arbetsmarknadschef Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av Chef Arbetsmarknadsenheten Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Lärcentrum Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Stadsnät ‐ affärsverksamhet Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Avropsberättigade: Personal inom IT‐ enheten som utses av stadsnätschef Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Inköpsberättigade: Personal inom IT‐enheten som utses av stadsnätschef Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp Görs som Typ av beslut Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Tekniska kontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens ekonomiutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-29 17 Eku § Framåtsyftande åtgärder gällande intern kontroll för kommunstyrelsens verksamhetsområden Dnr 00000/2015 000 Kommunstyrelsen antog 2015-02-11 § 37 internkontrollplan för 2015. I samband med delårsbokslut 2015-04-30 samt 2015-08-31 har uppföljning av avtalstrohet skett. Uppföljningen har visat avvikelser från policy och LOU (Lagen om offentlig upphandling). Med anledning av avvikelserna har kommunstyrelsen beslutat att uppföljning av avtalstrohet ska anses prioriterad och behandlas vid varje sammanträde. Ekonomiutskottet har diskuterat frågan om hur man ska gå vidare med framåtsyftande åtgärder för kommunstyrelsens interna kontroll. Definition av intern kontroll: ”Intern kontroll kan övergripande definieras som en process, där såväl den politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar, vilken utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: • ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet • tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten • efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.” Ett förslag att arbeta vidare med är COSO-modellen som omfattar intern kontroll med följande komponenter: • • • • • kontrollmiljö riskanalys kontrollfunktioner information och utbildning uppföljning och utvärdering Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 1. 2. 3. Arbetet med kommunstyrelsens interna kontroll ska ses över med COSO-metoden som modell. Att ovanstående arbete startar innebär att frågan om avtalstrohet inte längre behöver lyftas vid varje kommunstyrelsesammanträde. Frågan om efterlevnad av inköpspolicyn ska även fortsättningsvis rapporteras till kommunstyrelsen i samband med kommunchefens rapport. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Eku 2015-09-29 Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 18 Ks § Rapport - Flytta sopstation som är placerad i hörnet av Hedgatan och Gamla Landsvägen (Medborgarförslag) Dnr 00195/2014 456 Ett medborgarförslag inlämnades 2014 med begäran att flytta sopstationen som är placerad i hörnet av Hedgatan och Gamla Landsvägen. Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 § 206 att avslå medborgarförslaget eftersom ändrade städrutiner hade införts av ägaren för återvinningsstationen. Kommunstyrelsen beslutade också att rapport ska lämnas till kommunstyrelsen i oktober 2015 om hur städningen efterlevs. Avfallschef Johan Åberg har 2014-10-07 lämnat tjänsteyttrande i ärendet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna 2015-10-04 KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2015-10-04 Dnr 00195/2014 -456 Handläggare Kommunstyrelsen Johan Åberg Direktval 0960-155 40 Återkoppling ang. städning återvinningsstation, Dnr 195/2014-456 Ett medborgarförslag lämnades tidigare in till kommunen, innehållande önskemål om en flytt av ÅVS vid Hedgatan/Gamla landsvägen pga av att det var skräpigt runt stationen. Kontakt togs av kommunen med FtiAB som ansvarar för insamlingen/städning/tömning av dessa stationer, varpå de ökade städningen. Medborgarförslaget avslogs, med tanke på ändrade städrutiner. Återkoppling om hur städningen efterlevs ska enligt beslut inkomma i oktober 2015. Undertecknad har haft stationen under uppsikt och ser inga brister i städningen det gångna året. FtiAB har samhall som städentreprenör flera gånger i veckan samt att kommunens personal också hållit koll på stationen. Det finns en skylt med telefonnummer till FtiAB på varje station, tycker man att stationen är i behov av städning, kan man ringa och informera dem om detta, FtiAB kan då skicka ut en extra städinsats. Johan Åberg Avfallschef ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens ekonomiutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-29 19 Eku § Delårsbokslut 2015-08-31 - Hela kommunen Dnr 00257/2015 042 Delårsbokslut för Arvidsjaurs kommun perioden 2015-01-01--2015-08-31 har upprättats. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Delårsbokslut 2015-08-31 för Arvidsjaurs kommun godkänns. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Delårsredovisning 2015-08-31 Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-28 23 Bilaga Sn § 1 Delårsrapport 2015-08-31 - Socialnämnden Dnr 00234/2015 042 Delårsrapport januari-augusti för socialnämnden år 2015 har upprättas. Socialnämnden ser ut att gå mot ett underskott på 606 tkr på helårsbasis. Socialnämndens beslut Bilaga ./. 1. Delårsrapport 2015-08-31 för socialnämndens verksamheter godkänns. 2. Informera kommunfullmäktige att socialnämnden kan konstatera att det förväntade överskrivande beror på faktorer inom individ och familjeomsorgen och avdelningen för funktionshindrade som inte är möjliga att styra över. Socialnämnden bedömer inte heller att besparingsåtgärder inom äldreomsorgen är möjlig för att täcka det förväntade underskottet. _____ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisorer Justerandes sign Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 20 Ks § Redovisning Revisionsrapport - Granskning av effektiviteten inom avfallsenheten Dnr 00103/2015 007 Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom avfallsenheten. Kommunfullmäktige har vid flera olika tillfällen betonat vikten av att kommunens verksamhet bedrivs på ett effektivt sätt, det vill säga samband mellan förbrukade resurser och redovisad kvalitet. I styrelse och nämnders uppdrag ingår att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Vår granskning visar att arbetet med att effektivisera avfallsenheten bedrivs varken på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig intern kontroll. Av granskningsresultatet framgår emellertid att verksamheten i vissa avseenden bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. För framtiden lämnas följande rekommendationer: • • • Kommunstyrelsen och avfallsenheten implementerar kommunfullmäktiges styrmodell och antar mål som kan styra och följa upp verksamheten utifrån effektivitet Förvaltningen/avfallsenheten prövar om omfördelning av arbetsgifter (läs: hantering av bostadsanpassningsbidrag) kan skapa förutsättningar för att utveckla styrningen av avfallsenheten Kommunstyrelsens initierar en uppdatering av kommunens avfallsplan. I den reviderade versionen bör det bland annat regleras formerna för hur planen ska följas upp och utvärderas av politik och förvaltning Kommunfullmäktiges presidium har berett ärendet och lämnat förslag till beslut. Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-23 § 99 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer inkomma med svar till kommunfullmäktige i november 2015 hur bristerna åtgärdas. Avfallschef Johan Åberg har inlämnat tjänsteyttrande i ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Johan Åberg Revisionsrapport Utdragsbestyrkande 1 (2) Datum 2015-09-28 Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna Handläggare Kommunsty yrelsen Heikki kaireento Johan Åbergg KOMMUNSTYRELSEN N Direktval 0960-155677 0960-155400 IInkom: D Dnr 2015-09-28 00103/2015 -007 ktiviteten in nom avfallssenheten - Svar S på huur brister kan k åtgärdaas, Granskniing av effek Ärende Kff § 99, Dnr 00103/20155 1. Baakgrund/sammanfattn ning Kommuneens revisoreer har granskkat effektiv viteten inom m avfallsenheeten. Kommunffullmäktige har vid flerra tillfällen betonat viktten av att koommunens verksamhett bedrivs påå ett effektiv vt sätt, det vvill säga sam mband mellaan förbrukaade resurser och redovisad kvalitet. a arbetet m med att effek ktivisera avffallsenhetenn bedrivs vaarken på ett Granskninngen visar att ändamålseenligt sätt elller med tilllräcklig inteern kontroll. Av granskkningsresultatet framgåår emellertidd att verksam mheten i visssa avseendeen bedrivs på p ett ekonoomiskt tillfrredställandee sätt. des följandee rekomendaationer: För framtiiden lämnad Komm munstyrelseen och avfalllsenheten im mplementerrar kommunnfullmäktiges styrmodeell och anntar mål som m kan styraa och följa upp u verksam mheten utifråån effektiviitet. Förvaaltningen/Av vfallsenheteen prövar om m omfördellning av arbbetsuppgifteer(läs: hanterring av bosttadsanpassnningsbidrag)) kan skapa förutsättninngar för att utveckla styrniingen av avffallsenhetenn. Komm munstyrelseen initierar een uppdaterring av kom mmunen avfaallsplan. I den d revideraade versioonen bör dett bland annaat regleras formerna f fö ör hur planenn ska följass upp och utvärdderas av pollitik och förrvaltning. Ovanståennde rekomen ndationer annses relevan nta. Tid är det d huvudsaakliga problemet. Kan mer tid friigöras för av vfallsarbetee, kommer ovanstående o e rekomendaationer att kunna k genomföraas. Postadrress Telefon Telefax E-po ost Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 09960-155 00, växeel 0960-129 40 komm [email protected] 600 68-4 2 (2) 2. Ekonomisk analys 25% av avfallschefens lön betalas av KS med avseende på Bostadsanpassning. Tiden som Bostadsanpassningen kräver är cirka 50 % av en heltid. En driftingenjör/tekniker avses anställas på fastighetskontoret för att avlasta fastighetschefen som inte hinner med sina arbetsuppgifter. Denna driftingenjör ska förutom att arbeta åt fastighetskontoret, och kanske åt andra delar av kommunkoncernen, även kunna arbeta med Bostadsanpassning på 25 %. Dessa 25 % bör finansieras via Bostadsanpassningens budget. 3. - Miljöaspekt 4. - FN:s barnkonvention 5. Övrigt De rekomendationer som lämnats av revisorerna anses relevanta. I dagsläget är tiden problemet. Den tid som finns används till att hålla versamheterna flytande. Arbetet med bostadsanpassningsbidraget kan periodvis vara väldigt krävande och tidsödande. Om vi tittar framåt kommer bostadsanpassningsansökningarna sannolikt att öka då vi har en allt äldre befolkning i vår kommun. Allt mindre tid kommer således att kunna läggas på avfallsenheten. En anställning av en driftingenjör som delvis ska arbeta med Bostadsanpassning bör lösa problemet. Vår avfallsplan är föråldrad och borde varit uppdaterad för flera år sedan, då vårt målarbete i huvudsak gällde fram till år 2012. Ett samtal pågår med Arjeplog om att starta upp ett arbete med att revidera vår gemensamma avfallsplan till en aktuell plan med aktuellt innehåll. Ett förslag till ny avfallsplan bör tas fram under 2016. Nya mål för verksamheten med bäring på Kommunfullmäktiges övergripande mål bör tas fram i samband med avfallsplanen. 6. Slutsats samt förslag till beslut I och med anställandet av en driftingenjör bör nedanstående beslut kunna effektueras: Förslag till beslut: Ny avfallsplan samt mål för verksamheten tas fram under 2016. I avfallsplanen ska formerna för uppföljning och utvärdering anges. Heikki Kairento Teknisk Chef Johan Åberg Avfallschef ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 21 Ks § Redovisning Revisionsrapport Granskning av grundskolans effektivitet Dnr 00341/2014 007 Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom grundskolan. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-24 § 11 att ge barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer • upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska öka. • resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015. Barn- och utbildningsnämnden har 2015-04-22 § 32 antagit en handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka. Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 113 godkänt handlingsplanen. Barn- och utbildningsnämnden har 2015-09-30 § 93 behandlat ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Ks § 163 2015-06-09 Protokoll Kf presidium Revisionsrapport Utdragsbestyrkande Bun 2015-09-30 § 93 BunB 2015-09-09 Redovisning – Ulrika Hallnor ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Blad 2015-09-30 112 Bilaga Bun § 93 Dnr 00087/2015 007 Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom grundskolan. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-24 § 11 att ge barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom grundskolan - Redovisning av handlingsplan • upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska öka. • resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015. Barn- och utbildningsnämnden har 2015-04-22 § 32 antagit en handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka. Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 113 godkänt handlingsplanen. Uppföljning av handlingsplanen föreligger. Barn- och utbildningsnämndens beslut Bilaga ./. 1. Redovisningen godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. _____ Beslutet skickas till: . Kommunfullmäktige . Revisorer Justerandes sign Beslutsunderlag Ks § 163 2015-06-09 Protokoll Kf presidium Revisionsrapport Utdragsbestyrkande BunB 2015-09-09 Redovisning – Ulrika Hallnor Bilaga till barn- och utbildningsnämndens protokoll 2015-09-30 § 93. 1 (3) Uppföljning‐handlingsplanförökadeffektivitetenigrundskolan Bakgrund Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom grundskolan och har lämnat följande rekommendationer: Förbättra tydligheten i målarbetet och tydliggör fullmäktiges direktiv rörande effektivisering av verksamheten. Målarbetet ska även avspegla hur grundskolans verksamhet ska bedrivas enligt lagar och förordningar. Nämnden ska besluta om intern kontroll för en fungerande styrning, så att lagkrav och fullmäktiges mål kan följas/nås på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges beslut 2015-02-24 § 11 1. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer Upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska öka. Resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015. Barn-och utbildningsnämnden har 2015-04-22 § 32 antagit en handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka. Uppföljninghandlingsplan Åtgärd: Införa effektivitetsmål Beskrivning: Att införa effektivitetsmål när nämnden beslutar om nya nämndsmål kopplade till Kf:s övergripande mål i styrkortet. Ansvarig: Barn-och utbildningsnämnden Barn-och utbildningsnämnden har i Mål-och resursplanen 2016 beslutat att införa ett effektivitetsmått som är utarbetat av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Effektivitetstalet utgörs av samtliga resultatindikatorer i Öppna Jämförelser - Grundskola, med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering, samt den procentuella avvikelsen från standardkostnaden. Indikatorerna har standardiserats och vägts samman så att kostnadsindikatorn väger i stort sett lika mycket som resultatindikatorerna. Barn-och utbildningsnämndens mål är att öka 10 placeringar i ranking mot 2013 års placering som var 188 av 290 kommuner. 2 (3) Åtgärd: Utveckla den interna kontrollen Beskrivning: Utveckla internkontrollplanen genom att införa fler kontrollmiljöer där den inre och yttre effektiviteten stäms av. Ansvarig: Skolchef Barn-och utbildningsnämnden antog 2015-05-27 § 55 Internkontrollplan för 2015. Identifiering av tio riskområden har skett utifrån lagar och kommunala styrdokument (Skollagen, Personalpolitiskt handlingsprogram och Inköpspolicy för Arvidsjaurs kommun). En riskanalys med bedömning sannolikhet och väsentlighet har genomförts på de identifierade riskområdena. Utifrån riskbedömningen valde Barn-och utbildningsnämnden att följa upp följande tre riskområden i internkontrollplanen 2015: Mål/Styrdokument: Riskområde: Kontrollmoment: Skollagen 7 kap 2§-3§, 20§-23§ Barn och elevers rätt till utbildning följs inte Avstämning av folkbokförda skolpliktiga elever i kommunen och aktuella klasslistor Mål/Styrdokument: Riskområde: Kontrollmoment: Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Barn och elevers värdighet kränks 1.Analys av inrapporterade kränkningar 2.Redovisning av anmälningar till skolinspektionen Mål/Styrdokument: Riskområde: Kontrollmoment: Skollagen 6 kap 2 §-4 § Barn och elever skadas Rapportering av tillbud och olyckor från alla enheter redovisas. Åtgärd: Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Beskrivning: Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Aktiviteter: Utforma en gemensam struktur för kvalitetsarbetet, implementera strukturen för kvalitetsarbetet i alla verksamheter och säkerställa att kvalitetsarbetet fungerar på enhetsnivå och huvudmannanivå. Ansvarig: Skolchef Barn-och utbildningsnämnden antog 2015-05-27 § 60 följande årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå: Början av mars, första nämndssammanträdet: Årsbokslut med våra förutsättningar tex. lärartäthet, elevantal, gruppstorlekar, lärarbehörighet m.m Internkontrollplanen följs upp Redovisning på huvudmannanivå utifrån varje enhets kvalitetsarbete, övergripande analys av resultat samt genomförda aktiviteter (förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasium) Beslut om nya utvecklingsområden som kan påverka budgetäskanden för kommande år Mål och resursplan kommande år 3 (3) Slutet av maj, andra nämndssammanträdet Delårsbokslut (januari-april) Redovisning av öppna jämförelser grundskola inkl förskoleklass föregående läsår samt trender och analys av statistiken över tid. Internkontrollplanen följs upp Interkommunala avgifter för gymnasieskolan för kommande år Slutet av september, tredje nämndssammanträdet Delårsbokslut (januari-augusti) Redovisning och analys av SKL:s mjuka värden, redovisning och analys av hälsosamtal, analys av kränkningar/tillbud/olyckor Internkontrollplanen följs upp Månadsskifte november/december, fjärde nämndssammanträdet Läsårsplan för nästkommande år Redovisning av öppna jämförelser gymnasium, analys och trender. Beslut om internbudget för respektive verksamhet nästkommande år. Skolförvaltningens ledningsgrupp har tagit fram en mall för dokumentation och en gemensam grundstruktur för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Arbete pågår med att implementera arbetssättet på respektive enhet. För att effektivisera kvalitetsuppföljningen vore det önskvärt att införa ett digitalt kvalitetsledningssystem som borde vara gemensamt för hela kommunen och alla dess verksamheter. _____ ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad 2015-10-13 22 Ks § Redovisning Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden Dnr 00342/2014 007 Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden. Kommunfullmäktige beslutade 2015-0224 § 12 att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer • • upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden ska öka resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015 Socialnämnden har 2015-04-20 § 29 antagit en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka. Kommunfullmäktiges beslutade 2015-06-23 §114 att godkänna redovisningen. Socialnämnden har 2015-09-28 § 66 behandlat ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Ks § 164 2015-06-09 Protokoll Kf presidium Revisionsrapport Utdragsbestyrkande Sn 2015-09-28 § 66 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Socialnämnden Sammanträdesdatum Blad 2015-09-28 105 Bilaga Sn § 66 Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden - Redovisning av handlingsplan Dnr 00084/2015 007 Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden. Kommunfullmäktige beslutade 2015-0224 § 12 att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer • • upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden ska öka resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015 Socialnämnden har 2015-04-20 § 29 antagit en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka. Kommunfullmäktige har 2014-06-23 § 114 godkänt handlingsplanen. Socialchef Ann-Sofi Levander har i tjänsteskrivelse utfört en uppföljning av handlingsplanen. Socialnämndens beslut Bilaga ./. 1. 2. Redovisning av arbetet med uppföljning av handlingsplanen överlämnas till kommunfullmäktige. Nästa uppföljning i socialnämnden sker i samband med bokslutet 2015. _____ Beslutet skickas till: . Kommunfullmäktige . Revisorer Justerandes sign Beslutsunderlag Kf 2015-06-23 § 114 Kf 2015-02-24 § 12 Revisionsrapport Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Bilaga till socialnämndens protokoll 2015-09-28 § 66. 1 (2) Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna 2015-09-28 Uppföljning av handlingsplan för att uppnå effektivitet inom äldreomsorgens särskilda boenden Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden och funnit brister. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-24 att ge socialnämnden i uppdrag att upprätta handlingsplan för ökad effektivitet samt att resultatet av handlingsplanen ska redovisas till fullmäktige i juni och november. Socialnämnden fattade beslut om handlingsplan 2015-04-20. Handlingsplanen bygger på socialnämndens antagna mål för kommande period då arbetet med effektivisering är något som måste pågå under en längre period för att ge önskat resultat. Ekonomisk analys Äldreomsorgens totala kostnader har minskat mellan åren 2012-2014. Utfallet för 2015 är ännu inte klart men allt pekar mot att äldreomsorgen inklusive hemsjukvården klarar sin budget. Vård och omsorgsboendenas andel av budgeten har minskat successivt, det beror på att vi minskat andelen boendeplatser. Budget 2012 2013 2014 2015 62 614 700 63 848 400 60 081 700 57 808 800 Utfall 67 163 700 62 028 600 58 422 500 Hemsjukvården övertogs av kommunen februari 2013, det gjorde att omfattningen av kommunens ansvar ökade. Den totala budgeten samt utfall, för äldreboenden, hemtjänst, hälso och sjukvård inkl hemsjukvård ser ut såhär över åren 2012-2015 2012 2013 2014 2015 Budget 88 051 700 90 130 000 86 843 300 89 073 700 Utfall 92 724 100 87 775 700 87 033 100 ?????? Kostnaderna har minskat eller åtminstone stannat av trots ett ökat antal personer som är över 80 år i kommunen, alltså den ålder som är mest vårdkrävande. 2 (2) Kostnadseffektiviteten i äldreboendena påverkas av att verksamheten har stora ytor och förhållandevis höga lokalkostnader: Bruttokostnad för lokaler i säbo Bruttokostnad lokaler äldreomsorg, kr/inv Arvidsjaur Kommuner i glesbefolkad region (ovägt medel) Liknande kommuner äldreomsorg, Arvidsjaur, 2014 2012 2 422 1 218 1 652 2013 2 468 1 284 1 543 2014 2 636 1 390 1 537 Socialnämnden kan inte välja att höja hyrorna för att kompensera för de höga lokalkostnaderna. Höjning skulle påverka de övriga intäkterna negativt då varje person ska ha kvar en viss summa efter att hyror och avgifter är betalda, det s.k. förbehållsbeloppet. Uppföljning utifrån handlingsplanen Genomförandeplan: Boendecheferna håller på med att få fram uppgifterna Personal enligt budget, riktmärke 67 % fram till 0831: Ringelsta ligger på 63 %, Länsmansgården 69% ( har överanställt under sommaren vilket till stor del bekostats med pengar från AF, ligger som en intäkt med ca 150 tkr över budgeterad intäkt) Ekan 61 % Krehab 62 % Utbildning : Fler än 85 % har fått utbildning i bemötande Utbildning i PPP: genomförs i november Arbetsordning och medicinvagnar för att minska avvikelser: Nya arbetsordningar har tagits fram där det bedömts nödvändigt, bl a på Björken. Medicinvagn har prövats på Länsmansgården D med gott resultat. Vi inför vagn på hela Länsmansgården under året. Bristerna i patientsäkerhetsberättelsen följs upp kontinuerligt. Resultatet visar sig först vid nästa rapport, i början av 2016 Brukarnöjdheten. Resultat från brukarundersökning kommer i november. Internkontrollen har förbättrats under senare år, bättre följsamhet till ingångna avtal. På grund av nedläggning av boendeplatser har vi minskat inköp av livsmedel från 620 500 under jan-aug 2012 till 395 600 under 2015. De livsmedel som köps är till största delen från det avtal som finns i kommunen, avser frukost, mellanmål och kvällsmål inom enheterna Länsmansgården, Ekan och Krehab. Behovet av inventarier har till stor del tillgodosett genom att vi tagit tillvara det som ”blivit över” i samband med nedläggningar av boendet Borgargården. Vet ännu inte om målet att ha nöjda brukare och anhöriga är uppnått. Däremot vet vi att bemanningstalet i våra boenden inte är högre än i jämförbara kommuner. Lokalkostnaderna är högre, det är svårt att påverka. Under hösten inledes arbetet att med hjälp av statliga stimulansmedel bemanna upp på de tider som anses särskilt krävande för personalen och där vi tror att brukarna har störst nytta av att få mera personaltid. Kvällstur och morgontur införs för att få större valfrihet för brukarna när det gäller tider för uppstigning och att gå till säng. _____ ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 23 Ks § Redovisning Revisionsrapport - Granskning av socialnämndens ledningssystem för systematiskt ledningsarbete Dnr 00179/2015 007 Kommunens revisorer har i 2015 års revisionsplan beslutat granska ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens verksamhetsområde. Området är reglerat i Socialstyrelsens tvingande föreskrifter (SO SFS 2011:9). Valet av granskningsinsats har skett utifrån en bedömning av risk och väsentlighet. Revisorernas granskning visar att arbetet med kvalitetsledningssystemet inte i tillräcklig omfattning sker på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig intern kontroll. Resultat och underlag för gjorda bedömningar redovisas i bifogad rapport. Ett kvalitétledningssystem är ett kontinuerligt och långsiktigt sätt för socialnämnden att utveckla och säkra verksamheten kvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Systemet kan med fördel utformas som en del av ett integrerat system för ledning och uppföljning av både verksamhet och ekonomi. För framtiden lämnas följande rekommendationer: • • • Socialnämnden fastställer en plan och avsätter resurser för kvalitetsarbetet. Ansvar bör även tydliggöras för att säkerställa en samsyn kring kvalitetsledningssystemets omfattning och inriktning, samt medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet Socialnämnden intensifierar arbetet med riskanalys. Detta arbete kan med fördel integreras/samordnas med arbetet rörande internkontroll Socialnämnden definierar när och hur en uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet ska ske. Kommunfullmäktiges beslutade 2015-06-23 § 100 beslut att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer inkomma med svar till kommunfullmäktige i november 2015 hur bristerna åtgärdas. Socialnämnden har 2015-09-28 § 67 behandlat ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Revisionsrapport Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-28 106 Bilaga Sn § 67 Revisionsrapport - Granskning av socialnämndens ledningssystem för systematiskt ledningsarbete Dnr 00233/2015 007 Kommunens revisorer har i 2015 års revisionsplan beslutat granska ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens verksamhetsområde. Området är reglerat i Socialstyrelsens tvingande föreskrifter (SO SFS 2011:9). Valet av granskningsinsats har skett utifrån en bedömning av risk och väsentlighet. Revisorernas granskning visar att arbetet med kvalitetsledningssystemet inte i tillräcklig omfattning sker på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig intern kontroll. Resultat och underlag för gjorda bedömningar redovisas i bifogad rapport. Ett kvalitétledningssystem är ett kontinuerligt och långsiktigt sätt för socialnämnden att utveckla och säkra verksamheten kvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Systemet kan med fördel utformas som en del av ett integrerat system för ledning och uppföljning av både verksamhet och ekonomi. För framtiden lämnas följande rekommendationer: • • • Socialnämnden fastställer en plan och avsätter resurser för kvalitetsarbetet. Ansvar bör även tydliggöras för att säkerställa en samsyn kring kvalitetsledningssystemets omfattning och inriktning, samt medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet Socialnämnden intensifierar arbetet med riskanalys. Detta arbete kan med fördel integreras/samordnas med arbetet rörande internkontroll Socialnämnden definierar när och hur en uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet ska ske. Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 100 beslutat att socialnämnden får i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer inkomma med svar till kommunfullmäktige i november 2015 hur bristerna åtgärdas. Socialchef Ann-Sofi Levander har 2015-09-18 lämnat yttrande i ärendet. forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Anns-Sofi Levander Kf § 100 2015-06-23 Revisionsrapport Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-28 107 Bilaga forts. Sn § 67. Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden har 2012-05-28 § 45 fattat beslut om införande av ledningssystem för kvalité. Plan för kvalitetsarbetet fastställs enligt följande: - Äska medel hos kommunfullmäktige till personal och system under 2017 då verksamheten bedömer att det inte går att klara inom befintlig ram. - Äskandet bör omfatta extra personalresurs i socialtjänstens ledning, 6 månader på heltid ca 250 000, samt konsulttjänst, produkt mm för ytterligare 250 000. - Ansvar för införandeprojektet läggs på socialtjänstens ledning med socialchef som ansvarig och med stöd av en projektledare enligt ovan. - I socialnämndens plan för uppföljning ligger redan patientsäkerhetsberättelsen som redovisas vid sammanträdet i mars. Uppföljningen kompletteras med redovisningar från övriga verksamheter. - För att säkerställa samsyn föreslås att punkten riktlinjer och rutiner införs som stående punkt på alla personalmöten. - Punkten internkontroll finns redan med i ledningsmötena. 2. Kommunfullmäktige delges ovanstående plan för kvalitetsarbetet. _____ Beslutet skickas till . Kommunfullmäktige . Revisorer Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Kf § 100 2015-06-23 Revisionsrapport Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 24 Ks § Motion - Återinförande av Flitpengen i socialnämndens verksamhet Dnr 00183/2015 009 Socialdemokraternas fullmäktigegrupp har via Peter Rydfjäll lämnat in följande motion: Återinför "Flitpengen"! Den som haver minst, drabbas oftast mest. Ett tyvärr alldeles för sant uttryck. Lite bakgrundsfakta: Ca 40 personer med funktionshinder finns inom kommunens försorg genom bland annat A-Service m.m. där man utför enklare arbeten. Dessa arbeten har tidigare "avlönats" med den sk. "Flitpengen", en symbolisk summa som kommit dessa personer tillgodo. Då kommunen tidigare hade en STARKT ansträngd ekonomi, beslöts att denna ersättning skulle tas bort. Detta, fullt förståeligt, med dåvarande ekonomiska läge. Konsekvens: Den lilla "morot"/"guldkorn"/"be1öning" dessa personer tappat, har inneburit en stor sänkning av både livskvalitet och motivation. Två kriterier som är väldigt viktiga för dessa individer, med tanke på den ekonomiskt utsatta situation många av dessa befinner sig i. Ekonomi: Många andra kommuner som också tagit bort denna "flitpeng", har numera återinfört den. Vissa har till och med höjt den! En beräkning för Arvidsjaur Kommun, (gjord av personal vid Socialkontoret), tyder på att ett återinförande skulle kosta ca 165 tkr per år. Då ekonomisk politik har som huvudregel att ekonomiska medel skall komma så många som möjligt tillgodo, med så bra utfall som möjligt, anser undertecknad att denna smärre ekonomiska kostnad är VÄL motiverad, med tanke på det stora numerära (ca 40 st) antal personer "Flitpengen” berör. Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 89 överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Socialnämnden har 2015-09-28 § 55 lämnat yttrande i ärendet. Justerandes sign Beslutsunderlag Motion Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-28 93 Bilaga Sn § 55 YttrandeMotion - Återinförande av Flitpengen i socialnämndens verksamhet Dnr 00199/2015 009 Socialdemokraternas fullmäktigegrupp har via Peter Rydfjäll lämnat in följande motion: Återinför "Flitpengen"! Den som haver minst, drabbas oftast mest. Ett tyvärr alldeles för sant uttryck. Lite bakgrundsfakta: Ca 40 personer med funktionshinder finns inom kommunens försorg genom bland annat A-Service m.m. där man utför enklare arbeten. Dessa arbeten har tidigare "avlönats" med den sk. "Flitpengen", en symbolisk summa som kommit dessa personer tillgodo. Då kommunen tidigare hade en STARKT ansträngd ekonomi, beslöts att denna ersättning skulle tas bort. Detta, fullt förståeligt, med dåvarande ekonomiska läge. Konsekvens: Den lilla "morot"/"guldkorn"/"be1öning" dessa personer tappat, har inneburit en stor sänkning av både livskvalitet och motivation. Två kriterier som är väldigt viktiga för dessa individer, med tanke på den ekonomiskt utsatta situation många av dessa befinner sig i. Ekonomi: Många andra kommuner som också tagit bort denna "flitpeng", har numera återinfört den. Vissa har till och med höjt den! En beräkning för Arvidsjaur Kommun, (gjord av personal vid Socialkontoret), tyder på att ett återinförande skulle kosta ca 165 tkr per år. Då ekonomisk politik har som huvudregel att ekonomiska medel skall komma så många som möjligt tillgodo, med så bra utfall som möjligt, anser undertecknad att denna smärre ekonomiska kostnad är VÄL motiverad, med tanke på det stora numerära (ca 40 st) antal personer "Flitpengen” berör. Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 89 överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har skickat motionen till socialnämnden för yttrande. forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Motion Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Blad 2015-09-28 94 Bilaga forts. Sn § 55 Socialchef Ann-Sofi har 2015-08-26 lämnat tjänsteyttrande i ärendet. Socialnämndens beslut 1. Följande yttrande avges: Socialnämnden har inte möjlighet att i befintlig budget för 2015 eller i preliminärt fastställd budget för 2016 återinföra flitpengen. Om flitpengen ska återinföras måste kommunfullmäktige anslå pengar till detta. _____ Beslutet skickas till: . Kommunstyrelsen Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Kf 2015-06-23 § 89 Motion Utdragsbestyrkande Datum Arrvidsjaurs kommun Árrviesjávrieen kommuvvdna 150820 KOMMUN NSTYRELSE EN Inkom: Dnr 20015-08-26 001999/2015 -009 Handläggare Ann-Sofi L Levander nden Socialnämn Direktval 0960-1577 18 Remissvar till försslaget om åtterinförand de av ”flitpeengen” Kf § 89 Dnr 00 0183/2015 mmanfattniing 1. Bakgrund/sam många besp paringsåtgärd der under åreens lopp förr att få en Socialnäämnden har genomfört m ekonom mi i balans , flitpengen f tiillhörde kateegorin bespaaringar som aansågs kunn na genomförras. Det var mellan 30-4 40 brukare ssom omfattades av indraagningen, enn del hade haalv flitpeng, d v s 20 :--/dag , andraa hade hel fllitpeng, 40:-//dag. Störrree delen, idagg 27 personeer, har beslutt om dagllig sysselsätttning i form m av LSS(Laag om stöd och service) bbeslut, 6-7 personer p harr beslut i form av SoL L(Socialtjännstlagen). Under åren å som gåttt har ansvarriga inte märrkt någon direkt minsknning av perso oner som kommerr till dagverk ksamheten, i alla fall ing gen minskniing som beroor på indrag gen flitpeng. Möjligtvvis kan någrra som har S SoL beslut ha h valt att intte vara med,, eller minsk kat antalet dagar dee deltar. Ingen person i målg gruppen har,, såvitt det går g att få fram m, blivit i beehov av förssörjningsstödd på grund av indrageen flitpeng. Socialdeemokraternaas partigruppp har lämnatt in en motio on om återinnförande av flitpengen. Socialnäämndens delårsbokslut 150430 visaar på förvänttat överskriddande av bud dgeten och i den prelliminära bud dgeten för 20016 finns in nga pengar avsatta för åtterinförande av flitpeng.. Ett återrinförande sk kulle därför betyda att socialnämnd s den tvingas sspara in på något n annat. Besparingarna undeer år som gåått har varit så s pass omfaattande att de det är svårigh heter att skärra ned utann att lagstad dgad verksam mhet drabbas. Flitpengen n är inte laggstadgad utan n ca 80 % avv landets kommuner har h någon foorm av flitpeeng, 20 % har det inte. De meddel som tillfö örs från stateen under 201 15-2018 är inriktade moot ökad bemaanning i äldrevårrden och ifall man gör nnedskärningaar inom äldrreomsorgen som innebärr besparingaar på persoonal kommeer detta att innnebära att pengarna p fråån staten intee betalas ut. konomisk an nalys 2. Ek Återinföörande beräk knas kosta cca 165 000:-//år, då är intte admnistraation av flitp pengen inräknadd. utsats samt förslag till b beslut 3. Slu Socialnäämnden har inte möjlighhet att i befiintlig budgett för 2015 elller prelimin närt fastställdd budget för f 2016 åteerinföra flitppengen. Om flitpengen ska återinföra ras måste fulllmäktige annslå medel tiill det. Socialnäämnden föreeslås lämna remissvarett till fullmäk ktige. Ann-Soofi Levander Socialchhef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgirro 933 81 ARVIIDSJAUR 0, växel 0960-155 00 4 0960-129 40 [email protected] 600 68-4 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 25 Ks § Samverkan mot våld – Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Dnr 00254/2015 730 Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. Samverkansmyndigheterna i Norrbotten har upprättat en gemensam och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation. Kommunförbundets styrelse har 2015-06-11 beslutat rekommendera medlemskommunerna att anta ”Samverkan mot våld, reviderad basnivå ”. Dokumentet innehåller basnivå för kommunen, för landstinget, för åklagarkammaren, för Region Nord-polisområde Norrbotten samt basnivå för samverkan. Socialnämnden föreslår 2015-09-28 § 56 att kommunfullmäktige antar ” Samverkan mot våld, reviderad basnivå” Justerandes sign Beslutsunderlag SnB 2015-09-07 Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Beslut från kommunförbundet Norrbotten Utdragsbestyrkande Sn 2015-09-28 § 56 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-28 95 Bilaga Sn § 56 Samverkan mot våld – Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Dnr 00204/2015 730 Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. Samverkansmyndigheterna i Norrbotten har upprättat en gemensam och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation. Kommunförbundets styrelse har 2015-06-11 beslutat rekommendera medlemskommunerna att anta ”Samverkan mot våld, reviderad basnivå ”. Dokumentet innehåller basnivå för kommunen, för landstinget, för åklagarkammaren, för Region Nord-polisområde Norrbotten samt basnivå för samverkan. Socialchef Ann-Sofi Levander har 2015-08-28 lämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige 1. Samverkan mot våld, reviderad basnivå antas. _____ Beslutet skickas till; . Kommunfullmäktige Justerandes sign Beslutsunderlag SnB 2015-09-07 Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander Beslut från kommunförbundet Norrbotten Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-06-11 Sida 79 (91) § 56 Samverkan mot våld, reviderad basnivå Föreligger förslag enligt rubrik. Ändringar jämfört med nuvarande basnivå är markerade med rött. Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen har 2015-0506 beslutat föreslå styrelsen bifalla förslaget. ./. Bilaga. Ordföranden föreslår att förslaget bifalls och att medlemskommunerna rekommenderas anta Samverkan mot våld, reviderad basnivå. Styrelsen beslutar Att ____ medlemskommunerna rekommenderas anta ”Samverkan mot våld, reviderad basnivå” Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte att uppnå god kvalitet i hela länet och med möjlighet till uppföljning har samverkansmyndigheterna i Norrbotten upprättat en gemensam och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015 Basnivå för kommuner i Norrbotten insatser Basnivån för kommunens insatser utgår dels från Socialtjänstlagen 5 kap §11 och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld (SOSFS 2014:4), dels från socialstyrelsens handbok Våld. Socialnämnden har ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan om våld i nära relationer. Socialnämnden ska ha en handlingsplan och i den fastställa uppföljningsbara mål avseende våld i nära relation, enligt föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4. Lättillgänglig information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i nära relationer, våldsutövare och närstående kan vända sig för stöd och hjälp. Personal inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden ska ha adekvat kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Anställda inom kommunens verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen ska ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående och förmåga att omsätta kunskaperna praktiskt. Personal inom utbildningsområdet behöver särskild kunskap vid oro/misstanke om att barn far illa på grund av upplevelser av våld i nära relationer. Vid utredning av den våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld behov av stöd och hjälp ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas som stöd i arbetet. Utsatta vuxna och barn som bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser mot våld som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska kunna erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Skyddat boende. Tillfälligt boende för den våldsutsatta vuxna med kvalificerad personal och som har skyddsanordningar, t.ex. larm och lås. - Information om skydd, råd, stöd, behandling och polisanmälan ska ges i så tidigt skede som möjligt. Information behöver bl.a. vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, på lätt svenska och olika språk. Information riktad till barn ska anpassas efter barnets mognad och förmåga. - Råd, stöd och behandling, individuellt eller i grupp, särskilt riktad mot våld ska erbjudas utsatta vuxna och barn samt barn som bevittnat våld. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015 - Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. - Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska gemensamt utforma rutiner för att säkerställa barns skolgång i samband med vistelse i tillfälligt boende eller skyddat boende, som bedrivs av ideell organisation eller inom ramen för kommunal verksamhet. Våldsutövare ska erbjudas stöd och behandling individuellt eller i grupp. Att erbjuda och ge insatser till dem som utövar våld är en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld. Socialnämndens insatser för den enskilde ska vid behov utformas och genomföras i samverkan med myndigheter och andra aktörer och nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation. Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen (SOSFS 2014:4). Den kartläggning av omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående och barn som bevittnat våld som socialnämnden regelbundet ska göra (SOSFS 2014:4), är ytterligare ett område där socialtjänstens samverkan med myndigheter och andra aktörer är viktig, bl.a. när det gäller att genomföra olika slags datainsamlingar. Basnivå för Norrbottens läns landsting Basnivån för landstingets insatser utgår från Patientlagen, SOSFS 2014:4 och Sveriges kommuner och landstings positionspapper ”För kvinnofrid – mot våld i nära relationer” samt rekommendationer från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitets. Landstinget har en anvisning för arbetet med våld i nära relation. Personal inom landstingets verksamheter: primärvård, akutsjukvård, barnsjukvård, samt vuxenpsykiatri ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Frågan om utsatthet av våld i nära relation ska rutinmässigt ställas och dokumenteras i journalen. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015 Landstinget har ett ansvar att identifiera utsatta barn. Barnen ska erbjudas omedelbara och förstärkta insatser utifrån barnets specifika behov. Arbetet sker i samverkan mellan landsting, kommun och rättsväsendet. Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att vid oro/misstanke om att barn far illa, omedelbart göra en skriftlig anmälan enligt Socialtjänstlagen kap14 § 1 samt Hälso- och sjukvårdslagen § 2c, § 2f samt § 2g. Vid undersökning av våldsutsatta kvinnor och barn, samt barn som bevittnat våld ska upprättande riktlinjer och rutiner följas. Dokumentation av våldsutsatthet ska genomföras enligt upprättade riktlinjer och rutiner. Landstinget ska erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. Lättillgänglig information på landstingets hemsida om vart våldsutsatta, våldsutövare samt anhöriga till våldsutövare kan vända sig för stöd och hjälp till behandling. Information till barn enligt hälso- och sjukvårdslagen § 2g. Information ska finnas på webbportalen Råd om vård 1177. Utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld ska erbjudas råd och stöd, samt vid behov behandling särskilt riktad mot våld. Detta sker individuellt eller i grupp. Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. - - Basnivå för Åklagarkammaren Åklagaren leder alltid och ansvarar för utredningar om misstänkt brott mot nära anhörig och mot målsäganden under 18 år samt utredningar om kontaktförbud. Åklagare tar biträde av polismyndigheten för att vidta åtgärder under respektive utredning som exempelvis förhör med olika bevispersoner. Åklagarmyndigheten och polismyndigheten är olika myndigheter med olika ansvar. Åklagaren arbetar med fokus på såväl brottsoffer som förövare och under krav på att iaktta objektivitet och rättssäkerhet. Att utredningarna håller så hög kvalité som möjligt så att lagföring kan ske. Att åklagare strävar efter närvaro vid förhör med målsäganden under 18 år för en snabb och rättssäker utredning av misstänkt brott. Att barn uppmärksammas i utredningar som brottsoffer i brottsskadelagens mening. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015 Att barnens situation utreds, dokumenteras och uppmärksammas som försvårande omständighet vid lagföring. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden under 18 år inom tre månader. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden över 18 år inom sex månader. Att framställan sker till domstol om förordnande av målsägandebiträde, offentlig försvarare och särskild företrädare för barn sker så snart som möjligt. Att målsägandens skadeståndstalan förs i domstol. Att de inblandade parterna bemöts på ett korrekt och empatiskt sätt. Att pröva ansökningar om kontaktförbud. Att åklagare medverkar i samverkansgrupper och bidrar med sin kompetens i olika sammanhang i den utsträckning det är möjligt. Basnivå för Region Nord – Polisområde Norrbotten insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredningen. Effektivt ingripande, bedömning av risk, skydd av den utsatte. Initial riskanalys ska göras av den polis som först möter med den utsatte. Strukturerad riskanalys ska göras i enlighet med RPS riktlinjer och i samband med bedömd risk erbjuds säkerhetssamtal/motiverande samtal. Skyndsamt informera om rätten till målsägande biträde vid vissa brott. Genomföra brottsutredningar på ett effektivt och säkert sätt med beaktande av de fyra kända framgångsfaktorerna: - det finns vittnen som på något sätt styrker den utsattes berättelse, förmår den utsatte att delta i den fortsatta utredningen, dokumentera skador, den misstänkte medger brottet åtminstone till viss del Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015 Rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller skyddat tillfälligt boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med, ska alltid en anmälan skyndsamt skickas till Socialtjänsten i enlighet med SoL 14 . Personal inom polisen Polismyndigheten ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Lättillgänglig information på polisens hemsida om vad den som utsatts för brott i nära relation har för rättigheter och hur polisen kan hjälpa den som utsatts. Basnivå för samverkan i Norrbotten Alla myndigheter som ingår i Samverkan mot våld och basnivån har ett ansvar att samverka i enlighet med lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer, rekommendationer samt Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län och andra överenskommelser. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för sammankallande till samverkan och andra myndigheter tar sitt ansvar genom att medverka i övergripande strategisk samverkan likaså i specifika operativa samverkansmodeller. Landstinget, polisen och åklagarmyndigheten agerar utifrån sin unika kunskap och sitt särskilda ansvar och uppdrag i de samverkansstrukturer som finns tillgängliga. Stöd till våldsutsatta personer och personer som utövar våld ska förbättras och förstärkas genom samverkan för ett effektivare och samlat grepp till skydd, stöd och hjälp för våldsutsatta personer utifrån deras individuella behov. Strukturerade samverkansmodeller, t. ex enligt Från polisanmälan till stöd och hjälp samt Anpassa utredningar efter barnens behov eller Samordnad individuell planering (SIP) används vid operativ samverkan i individärenden mellan myndigheterna. Strategisk samverkan sker genom befintliga nätverk på nationell, regional och lokal nivå; – Myndigheterna är representerade i nationella nätverk, SKL – Myndigheterna är representerade i regionala nätverk, t.ex. länsgruppen för kvinnofrid och specialistgruppen Samverkan mot våld – Myndigheterna är representerade i lokala nätverk för samverkan, till exempel lokal myndighetssamverkansgrupp. Operativ samverkan sker genom ett aktivt deltagande gällande planering, samordning och utförande av insatser utifrån individens behov och på initiativ av någon av samverkansparterna, t. ex genom Barnsamråd. Reviderad 23 mars 2015 Beslut av länsstyrgruppen april 2015 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 26 Ks § Utredning av taxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet Dnr 00257/2014 051 Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 § 191 att anta ny timtaxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet. Kommunfullmäktige beslutade även i samband med detta att ge miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att till kommunfullmäktiges novembersammanträde utreda andra möjligheter att ta ut taxa samt att lyssna med kommunens företagsorganisation om lämpliga tillvägagångssätt. Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden har 2015-06-10 § 56 beslutat att ställa sig bakom den utredning som upprättats 2015-05-27 och överlämna den till kommunfullmäktige. Justerandes sign Beslutsunderlag Kf 2014-11-25 § 91 Ks 2014-11-05 § 226 Förslag till taxa Utdragsbestyrkande Mbhn 2015-06-10 § 56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ARVIDSJAURS KOMMUN Sa m mantrlidesd:llum Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Sida 84 2015-06-10 KOMMUNSTYRELSEN Inkom: 2015-08-31 Dnr Mbhn § 56 Utredning av taxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksalllhetinom miUöområdet 00257/2014 -051 Dnr 2014-647 051 Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 § 191 att anta ny timtaxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet. Kommunfullmäktige beslutade även i samband med detta att ge miljö-, bygg- och hälso skydds nämnden i uppdrag att till kommunfullmäktiges novembersammanträde utreda andra möjligheter att ta ut taxa samt att lyssna med kommunens företagsorganisation om lämpliga tillvägagångssätt. Miljö- och byggchef Åsa Andersson har i en tjänsteskrivelse 2015-05-27 utrett ärendet. Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden ställer sej bakom den utredning som upprättats 2015-05-27 och överlämnar den till kommunfiJllmäktige. Exp: Kommunfullmäktige Åsa Andersson Utdragsbestyrkande Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna Datum Reg.nr 2015-05-27 2014-64 47-4 Handläggare Åsa Andersson MILJÖ-, BYGGB OCH H HÄLSOSK KYDDSNÄM MNDEN Direktval 0960-157 89 Tjän nsteskrivelse med anlledning av kommunfu k ullmäktigessbeslut 20144-11-24 § 191 om taxaa för miljö--, bygg- och h hälsoskydddsnämndeens verk ksamhet inom miljöom mrådet Bak kgrund Kom mmunfullmääktige besluutade 2014 4-11-24 att anta ny ttimtaxa förr miljö-, byggg- och hälsoskyddsnäm mndens verrksamhet inom miljöom mrådet. Av beslutet fram mgår även att a miljö-, bbygg- och hälsoskydds h snämnden få får i uppdraag att till kom mmunfullmääktiges samm manträde i november 2015 utredaa andra mö öjligheter att ta ut taxa saamt att lyssnna med kom mmunens fö öretagarorgganisation om m lämpliga tillvägagån ngssätt. Utgåångspunkter Prinncipen att fö örorenaren sska betala liigger till gru und för ekoonomiska stäällningstagaanden inom m miljö- ooch hälsoskyddsområd det. Princiipen ingår i Riodokuumentet (Po ollution Payy Principle)) och i EU:s Rom-förddrag. Riksdaagen har medd detta som m grund haft ft som utgån ngspunkt att myndighheternas verrksamhet enliggt miljöbalken som hhuvudprincip p ska vara avgiftsfinaansierad. Det D finns förfaattningskrav v i 7 § tillssynsförordningen att tillsynsmynddigheten skaa ha tillräckkligt med reesurser och kompetens.. För att ha möjlighet aatt hålla de resurser som m behövs förr att bedrivva en tillsyn n med hög kvalitet k är ddet viktigt att kommunnerna använ nder sig av dde möjlighetter som finn ns till avgift ftsuttag. Enliigt kommun nalrättsliga grundsatserr står det kommunernaa fritt att fiinansiera sin verksamhet v med skatteemedel. Kom mmunerna är därför innte skyldigaa att ta ut avgiifter för prö övning ochh tillsyn enlligt miljöbaalken. Det är från kom mmunalrättsslig synpunk kt också goodtagbart attt kommunerrna bara tarr ut avgifterr för viss prövvning och tillsyn enligtt miljöbalkeen, under förutsättning att det finnss sakliga skäl för det (jfr.. 2 kap. 2 § kommunalllagen). En strävan s efteer att avgifttsfinansiera tillsynen tiillgodoser ddock intressset av en meraa likvärdig tillsyn och av konkurrrensneutraliitet. Regerinngen har i propositp ioneen om miljö öbalk uttrycckt att mynd digheternas miljöarbetee så långt so om möjligt bör b avgiftsffinansieras ((prop. 1997 7/98:45 del 1 s. 516): Regeringen vill understtryka vikten R n av att myn ndigheternaas verksamh het i m möjligaste mån m avgiftsfi finansieras. Tillsynen över ö hela miiljöbalkens områåde bör so om idag som m huvudprrincip vara avgiftsfinaansierad. Reegeriingen bedömer inte attt det finns skäl att, i enlighet e meed vad LRF F anPostadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro 933 81 ARVID DSJAUR 0960-155 00, växel 0960-12 29 40 [email protected] 600 68-4 fört, begränsa avgiftsmöjligheten till tillståndspliktig verksamhet. Så långt det är möjligt bör samma principer gälla för finansiering av tillsynen enligt hela miljöbalken. En tillsynsmyndighet bör således få ta ut avgift för tillsyn av olika objekt på ett enhetligt sätt oavsett om tillsynen avser miljöfarlig verksamhet, kemikalieanvändning eller annat som regleras av balkens bestämmelser. I motiven till miljöbalken för regeringen ett allmänt resonemang om vissa utgångspunkter för avgiftsfinansieringen (prop. 1997/98:45 del 2 s. 288). Avgifterna ska enligt regeringens bedömning omfatta myndigheternas kostnader i samband med prövning och tillsyn och kostnader i anmälningsärenden. Det är särskilt viktigt att beakta de begränsningar som finns i regeringsformen när det gäller bedömningen av vilka kostnader för verksamhet av förebyggande och stödjande karaktär, t.ex. rådgivning, information och liknande verksamhet, som kan finansieras genom avgifter, d.v.s. verksamhet som inte kan hänföras till direkt myndighetsutövning. Det är framförallt när myndigheten arbetar med förebyggande åtgärder som rådgivning, utredning och uppföljande verksamhet av mer generell karaktär. En viss schablonisering vid utformningen av avgiftsförordningarna är därför nödvändig. Förordningarna måste dock utformas så att avgifterna kommer att stå i rimlig proportion till de kostnader som den avgiftsbetalande förorsakar myndigheterna. För kommunal verksamhet gäller allmänt självkostnadsprincipen, som uttrycks i 8 kap. 3c § kommunallagen. Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Av betydelse för avgiftsuttaget i kommunal verksamhet är även likställighetsprincipen, som uttrycks i 2 kap. 2 § kommunallagen. Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Kommunen får t.ex. inte ta ut andra avgifter av fritidsboende än av permanentboende för samma handläggning. Likställighetsprincipen medger heller ingen inkomstfördelande verksamhet. Däremot finns det inget hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Nuvarande taxemodell Den taxemodell som Arvidsjaurs kommun använder för uttag av avgifter vid handläggning och tillsyn för miljö-, bygg- och hälsosskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet följer Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) taxemodell – steg 1. Modellen tillämpas av de flesta svenska kommuner. Vad steg 2 och 3 innebär förklaras i nästa avsnitt. Nuvarande taxa är timavgiftsbaserad, vilket innebär att även årsavgifterna är baserade på en tidsfaktor. SKL har i sitt taxeförslag föreslagit vilken tidsfaktor olika verksamhetstyper enligt miljöprövningsförordningen och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör ha. Det innebär att taxan har både timavgifter och fasta årsavgifter (som bygger på en tidsfaktor). Enbart timavgift debiteras vid handläggning av anmälnings- och prövningsärenden samt för mindre tillsynsobjekt med begränsad omfattning och utan regelbunden uppföljning, i enlighet med SKL:s modell. För uträkning av timtaxan har SKL:s beräkningsverktyg använts. Riskbaserad taxa – steg 2 och steg 3 År 2008 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting riskklassningsmodellen för att stödja taxesättning av kommunernas verksamhet inom miljöbalkens område. Syftet var att ge kommunerna ett verktyg som ökar möjligheten att planera tillsynsarbetet och som bygger på verkliga förutsättningar. Syftet var också att styra tillsynen mot verksamheter där riskerna för människors hälsa och miljön är som störst, samtidigt som objekt som tar myndighetens tid i anspråk ska betala för den nedlagda tiden. Modellen för taxesättning är uppbyggd i tre steg. Den första delen (steg 1) är att placera in verksamheterna branschvis och efter storlek, vilket ger ett underlag till avgift. Modellens andra steg (steg 2) är en riskbedömning som går ut på att med stöd av kriterier bedöma hur riskfylld varje verksamheten är och utifrån denna kunskap placera verksamheten i en avgiftsklass. Inspektören gör under besöket en bedömning, med hjälp av en checklista, av hur företaget hanterar riskerna och vilken påverkan verksamheten har på människors hälsa och miljön. Den tredje delen (steg 3) ger kommunen möjlighet att premiera företaget för hur bra man t.ex. arbetar med egenkontroll eller minskad klimatpåverkan från verksamheten. Genom att göra ett bra miljöarbete, som går längre än vad lagen kräver, ska det finnas möjlighet att påverka sin tillsynsavgift. En sådan erfarenhetsbedömning gör det möjligt att premiera verksamheter som ligger i framkant och minskar myndighetens tillsynsbehov. Modellen ger även förutsättningar att knyta ihop den mera vardagliga tillsynen med de övergripande nationella miljö- och folkhälsomålen, främst vad gäller växthusgasernas påverkan och kemikalieanvändningen. Att en verksamhet arbetar utifrån dessa samt har klart uttalade policys och en dokumenterad målmedvetenhet vad gäller ”hållbar utveckling”, ger utslag i det resultat som den samlade bedömningen ger. En verksamhets lokalisering är också en tung faktor i modellen, eftersom lokaliseringen i sig kan ge omfattande påverkan på i första hand närmiljön. I erfarenhetsbedömningen har en verksamhets egenkontroll stor betydelse. Ju bättre man sköter sitt miljö- och hälsoskyddsarbete, utan att myndigheten behöver ingripa, desto färre tillsynstimmar behövs och tvärtom. Vid bedömningen av tillsynsbehovet tar myndigheten hänsyn till i vilken utsträckning verksamhetsutövaren känner till sina miljörisker och hur denne arbetar med att minimera och förebygga dem. Det blir därigenom en morot att leva upp till kraven på egenkontroll som ställs enligt miljöbalkens 26 kap. 19 §. Riskbedömning – steg 2 Bedömningen baseras på att verksamheten får riskpoäng utifrån följande faktorer: - Markförhållanden, lokalisering m.m. - Kemiska produkter - Tillägg av riskpoäng för verksamheten Verksamheten placeras i en avgiftsklass som grundas på verksamhetens tillsynsbehov. Utifrån olika faktorer och bedömningsgrunder kan verksamheten flyttas till en annan kolumn i en riskbedömningstabell. Tabellen finns beskriven i taxeunderlaget som finns på SKL:s webbplats. Man erhåller då ett annat tillsynsbehov uttryckt i timmar per år. Följande faktorer, bedömningsgrunder och riskpoäng används: Faktor och bedömningsgrund 1. Markförhållanden, lokalisering m.m. a) Historisk förorening i mark eller byggnad b) Närhet till bostäder, skola, förskola, sjukhus, vårdlokaler eller inom vattenskyddsområde c) Påverkar miljökvalitetsnorm 2. Kemiska produkter Särskilt farliga kemikalier, utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen 3. Tillägg av riskpoäng a) Verksamheten berörs av specialbestämmelser b) Använder ej förnybar energi c) Särskilt transportintensiv verksamhet d) Ytterligare delar i en hälsoskyddsverksamhet som medför ökade risker eller ökat tillsynsbehov Riskpoäng 1 1 1 1 1 1 1 1-6 Erfarenhetsbedömning – steg 3 Utöver bedömningar av verksamhetens inneboende risker, behöver myndigheten ett system för att kontrollera hur verksamhetsutövaren hanterar dessa i det dagliga arbetet. Erfarenhetsbedömningen bygger på två enkla checklistor, som inspektören fyller i efter genomförd inspektion. Den första ”Checklista för erfarenhetsbedömning” värderar hur egenkontrollen fungerar samt hur verksamhetsutövaren i övrigt hanterar riskerna för människors hälsa och miljön. Den andra ”Checklista för bedömning av eventuell premiering” värderar om verksamhetsutövarens arbete med att minimera riskerna för människors hälsa och miljön utförs på ett sådant sätt att myndighetens generella tillsynstid kan minskas. Beroende på utfallet av inspektionen erhålls i den första checklistan ett antal erfarenhetspoäng som varierar från 0 till 7. Erfarenhetspoängen ger underlag för beräkning av den ytterligare tid som myndigheten i första hand beräknas behöva lägga ner på återbesök, informationsinhämtning o.s.v. med anledning av inspektionsunderlaget. Checklista för erfarenhetsbedömning Efter varje ordinarie tillsynsbesök görs en erfarenhetsbedömning med ledning av frågorna i tabellen på nästa sida . Frågor med alternativa svar 1. Hur hanterar verksamheten sin egenkontroll? a) Rutiner för egenkontroll finns och följs b) Rutiner för egenkontroll finns och följs, men anmärkningar på verksamheten som kan härledas till brister i egenkontrollen finns. c) Rutiner för egenkontroll finns, men används inte eller endast i obetydlig omfattning d) Rutiner för egenkontroll saknas 2. Erfarenheter sedan senaste tillsynsbesöket a) Ändamålsenliga åtgärder har vidtagits mot samtliga tidigare avvikelser b) Ändamålsenliga åtgärder har vidtagits mot vissa, men inte samtliga, tidigare avvikelser c) Ändamålsenliga åtgärder har inte vidtagits mot samtliga tidigare avvikelser 3. Värdering av aktuell inspektion a) Inga brister upptäcks vid inspektionen b) Brister upptäcks, men endast smärre ej allvarliga brister, vilka inte kräver återbesök c) En eller flera allvarliga brister upptäcks vid inspektionen av sådan art att de motiverar återbesök Erfarenhetspoäng 0 1 2 3 0 1 2 0 1 2 Erfarenhetsbedömningens påverkan på tillsynstid och extra avgifter Erfarenhetspoängen för de olika frågorna summeras efter genomförd inspektion. I erfarenhetsbedömningen kan man få sammanlagt högst 7 erfarenhetspoäng. Det finns en inbyggd ”morot” i erfarenhetsbedömningen som ska stimulera företagaren att sträva efter ständiga förbättringar. Det företag som i erfarenhetsbedömningen erhåller 0 erfarenhetspoäng, ges 2 premiepoäng i premieringssystemet vilket leder till sänkt årsavgift. Erfarenhetspoäng 0–1 2 3 4 5 6 7 Resultat Ingen påverkan på tillsynstid eller avgift. Verksamhetsutövaren får en varning i inspektionsrapporten om att extra tillsynstid kan påföras om bristerna inte har åtgärdats inom meddelad tid. Har bristerna inte åtgärdats i tid påförs timavgift för den tid som den extra kontrollen tar. Avgift för två timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion Avgift för fyra timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion. Avgift för sex timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion. Avgift för åtta timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion. Avgift för tio timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion. Checklista för bedömning av eventuell premiering Efter varje ordinarie tillsynsbesök görs en bedömning av eventuell premiering med ledning av följande frågor. Frågor med alternativa svar 1. Vilken är summan av erfarenhetspoängen under frågorna 1, 2 och 3 i ”Checklista för erfarenhetsbedömning” a) 0 eller 1 erfarenhetspoäng b) 2 erfarenhetspoäng c) 3 – 7 erfarenhetspoäng 2. Har verksamheten en dokumenterad miljöinriktad transportstrategi som man följer? a) Ja b) Nej 3. Har verksamheten en dokumenterad miljöinriktad energistrategi som man följer? a) Ja b) Nej Premiepoäng 2 0 -2 1 0 1 0 Premiepoängen genererar lägre tillsynsavgifter genom att verksamheten flyttas ett eller två steg till vänster i riskbedömningstabellen. Mer om premieringen finns att läsa i bilaga 1. Läget i andra kommuner Bromölla kommun håller i en mejllista kallad Timtaxetabellen där landets miljöchefer är med. Bromölla kommun uppdaterar återkommande en förteckning med kommunernas taxor för miljötillsyn och livsmedelskontroll. I listan finns för tillfället uppgifter från 197 kommuner och 8 miljöförbund. En fråga om vilka kommuner som infört riskbaserad taxa (steg 2 och 3) för miljötillsyn ställdes september 2014 till mejlgruppen. Då svarade åtta kommuner att de hade infört eller ska införa riskbaserad taxa. Ystad-Österlenregionen svarade att de införde riskbaserad taxa 2012, men beslutat att upphöra med det från 1 jan 2015 då man upplevde den svår att använda och krävde mycket statistik. Övriga kommuner som infört riskbaserad taxa var nöjda med det. Ingen kommun har lämnat information att de har andra taxemodeller än den SKL föreslagit för miljötillsynen. Sveriges Kommuner och Landsting undersöker vart fjärde år handläggningskostnaderna och kostnadstäckningsgraderna inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar. 2014 års enkät hade fokus på finansieringsfrågorna inom miljöbalks- och livsmedelsområdet. Resultaten visar att fler än nio av tio kommuner använder delen om avgiftsklasser (steg 1) i SKL:s underlag. Drygt fem av tio kommuner använder delen om riskbedömning och nästan fyra av tio tillämpar erfarenhetsbedömningen. Mest använd är delen om inplacering i avgiftsklasser, det vill säga hur mycket tid olika branscher har i årlig tillsynstid. Trenden är densamma oavsett kommunstorlek. Riskbedömning, erfarenhetsbedömning och premiering tillämpas till högre andel av de största kommunerna (50 001 eller fler invånare) än övriga kommunstorlekar (färre än 50 000 invånare). Ändå tillämpar färre än 60 procent av de största kommunerna erfarenhetsdelen och endast ungefär 40 procent använder premieringen. Undersökningen som SKL genomfört visar också att ersättningen för handläggningen har ökat vilket visar att kommunerna i allt större grad tar betalt för den tillsyn de utför. Ett av miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens förslag till mål (åren 2016-2018) som överlämnats till kommunstyrelsen är att tillsynsverksamheterna ska vara kostnadseffektiva i enlighet med fullmäktiges övergripande mål om ekonomi. Andra sätt att ta ut avgift än enligt SKL:s modell För att utreda andra möjliga sätt att ta ut avgift än vad som följer SKL:s taxemodell har närmare kontakt tagits med miljöchefer och miljöhandläggare i norr- och västerbotten. Samtliga följer SKL:s taxemodell. I Norrbotten har Älvsbyn riskbaserad taxa (steg 2), övriga kommuner i norrbotten har liksom vi steg 1. De vi haft kontakt med (SAMSA-kommunerna, Boden, Jokkmokk, Kalix, Luleå, Skellefteå, Pajala, Umeå, Övertorneå och Örnsköldsvik) har svårt att se hur man på ett bättre sätt skulle kunna avgiftsfinansiera tillsynen än den modell som finns idag. Vi har diskuterat om det vore möjligt att t.ex. bara ha rörliga avgifter, dvs inga fasta årsavgifter. Ingen har ansett det vore ett möjligt eller rättvist alternativ. Av SKL:s underlag till nuvarande taxemodell framgår också att det inte vore lämpligt av olika anledningar bl.a. pga följande: Tillsynsverksamheten innehåller arbetsuppgifter och moment som kan vara svåra att knyta till ett enskilt objekt. Exempel på detta är recipientundersökningar, inventeringar, informationsinsatser, miljöövervakning, branschspecifika utbildningar m.m. där direkta motparter saknas. Samtliga kostnader för tillsynsverksamheten går inte att fördela på respektive verksamhet eller objekt för varje år, bl.a. eftersom flera av de mindre verksamheterna inom respektive bransch kontrolleras vartannat eller vart tredje år1. Tillsynsavgifterna svarar mot myndighetens kostnad i ett längre perspektiv än ett år och en årlig motprestation i form av inspektion kan därför inte utkrävas från tillsynsmyndigheten, vilket SKL anser är viktigt att klargöra för verksamhetsutövarna. Tiden myndigheten lägger ner på den första verksamheten i branschen är oftast betydligt längre än den tid som behövs för förberedelser och efterarbete för den sista verksamheten Även planering av gemensamma branschvisa tillsynsaktiviteter täcks in i årsavgiften. I det arbetet tar kommunen fram metoder för tillsynen genom checklistor, informationsmaterial samt andra typer av förberedelser inför insatsen. Administrationen ökar då beslut måste fattas efter varje kontroll Under år 2013 och 2014 har avgifter för livsmedelskontrollen fått särskild uppmärksamhet i fall där företag fått betala för livsmedelskontroll som inte utförts. Efter kritik från företagen införde Rättviks kommun ett annat sätt att ta ut taxa. Man beslutade att alla livsmedelsanläggningar betalar en lika stor fast årlig avgift på ett fastställt belopp. Därutöver debiteras livsmedelsanläggningarna i efterhand för utförd kontroll. Vi har tittat närmare på den modellen och 1. SKL har föreslagit att företag som betalar för sju timmar eller mer per år normalt ska få tillsynsbesök minst en gång per år. De företag som betalar för fyra till sex timmar per år ska få ett tillsynsbesök vart annat år och företag som betalar för mindre än fyra timmar per år ska besökas vart tredje år. kunnat konstatera att modellen innebär att de mindre företagen i vår kommun (som idag har 1-2 timmars kontrolltid) skulle få betala mer för sin tillsyn. Det rör sig idag om 34 av våra 105 livsmedelsverksamheter. Livsmedelsverket och länsstyrelsen utförde en revision av livsmedelskontrollen i Rättvik efter att modellen blivit uppmärksammad. Efter revisionen gick Livsmedelsverket ut med att man är mycket kritisk till modellen av olika anledningar. Livsmedelsverket anser att modellen strider mot gällande lagstiftning och befarar att de kommuner som efterdebiterar delar av kontrollavgiften får svårigheter att upprätthålla en tillräcklig kontroll och att ha en tillräcklig och kompetent bemanning. Verket menar även att man i propositionen till livsmedelslagen (2006:804) framhåller vikten av gemensamma riktlinjer för att säkerställa en likvärdig tillämpning av avgiftssystemet i Sverige. En kommun förelades av Livsmedelsverket under år 2014 att ta ut avgift i enlighet med förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter. Livsmedelsverket har också meddelat att de kommer att särskilt uppmärksamma de kommuner som väljer att efterdebitera sina kontrollobjekt. Under Norrbottens miljöchefs- och ordförandedagar 19-20 maj 2015 deltog personal från SKL. Det framkom då att man inte avser ändra underlaget till nuvarande taxemodell för tillsyn inom miljöbalkens områden. Lyssna med företagen Av kommunfullmäktiges beslut om att uppdra till miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden att utreda andra sätt att ta ut taxa framgår även att nämnden ska lyssna med kommunens företagarorganisation om lämpliga tillvägagångssätt. Det anser vi inte varit möjligt att göra på ett bra sätt utan att det ska uppstå en jävssituation. De lokala företagare som vi ansett skulle kunnat bidra med kunskap och information i utredningen är de företagare som själva har verksamheter med miljötillsyn. Dessa företagare får inte vara med och utreda eller ta beslut om en taxa där de själva skulle kunna få ekonomisk vinning. Vi har istället valt att göra en omvärldsbevakning om vad landets branschorganisationer anser om taxor för myndighetsutövning. Slutsaten av den är att den viktigaste frågan inte handlar om själva kostnaden eller taxemodellen för tillsyn, utan att man verkligen får den tillsyn man betalar för. Den synpunkten är även uppmärksammad av de centrala och regionala myndigheterna liksom SKL. Svenskt näringsliv har även noterat att skillnaderna mellan kommunerna är stor. Vartannat år genomför miljö- och byggenheten enkätundersökningar som skickas till verksamhetsutövarna inom livsmedels- och miljötillsynsområdena. Verksamhetsutövarna får frågor om hur nöjda de är med olika områden som har med tillsynen eller prövningen att göra, möjligheter att lämna egna kommentarer om tillsynen finns också. Rapporterna redovisas för nämnden, kommunfullmäktige och publiceras på kommunens hemsida. I enkäten har en femgradig skala använts. Värde ett (1) är det lägsta värdet och motsvarar ett stort missnöje medan värde fem (5) motsvarar att vara helt nöjd. Svaren redovisas i form av medelvärden på den 5-gradiga skalan. På frågan om hur nöjd man är med tiden mellan kontrollerna blev medelvärdet på båda enkätundersökningarna (livsmedelskontroll och miljötillsyn) 4,0. På frågorna om inspektionens genomförande och omfattning blev medelvärdet 3,8 på miljötillsynsenkäten och 4,2 på livsmedelsenkäten. Miljö- och byggenhetens slutsats utifrån undersök- ningen är att företagen är nöjda med omfattningen på kontrollerna och med de intervall som tillsynen genomförts med. Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens tillsynsverksamheter har blivit granskade ett flertal gånger inom områdena miljö- och hälsoskyddstillsyn, dricksvattentillsyn, tobakstillsyn och livsmedelstillsyn, både av Länsstyrelsen och av Livsmedelsverket. I våra kontrollplaner prioriteras alltid de objekt som betalar fasta årsavgifter. Verksamheter med de högre avgifterna är högt prioriterade eftersom de också har det största behovet av tillsyn. Innan ett beslut om avgift fattas får verksamhetsutövaren möjlighet att lämna sina synpunkter. Besluten går att överklaga. Vi har granskat våra överklagade beslut de senaste fem åren och kan konstatera att inget beslut om årsavgift har överklagats. Slutsats Nuvarande taxemodell som Sveriges kommuner använder för miljötillsyn är utredd av SKL som den mest lämpade. Underlaget till taxemodellen är omfattande. Vi har inte de resurser som krävs för att genomföra en lika analyserande utredning om lämplig taxemodell. Om kommunerna använder samma modell får man en gemensam och likvärdig tillämpning i landet. Vi kan konstatera att det inte är så många kommuner som tillämpar steg 2 och 3 i dagsläget, vilket kan bero på att systemet kan verka krångligt och tidskrävande. I vissa fall kanske man antar att arbetet med att göra riskbedömningarna är alltför omfattande för att man inledningsvis ska kunna klara av det med befintliga resurser. Vilket kan vara anledning till att det framförallt är de större kommunerna som gått vidare till steg 2 och 3. När systemet väl är infört verkar de flesta vara nöjda. Till en början kan erfarenhetsbedömningen (steg 3) innebära att de mindre företagen, som inte har samma resurser som de stora företagen, att arbeta med egenkontroll och att hålla sig uppdaterad med de regler som rör den egna verksamheten, få högre avgifter. Men med en fungerande egenkontroll och i övrigt få avvikelser vid tillsyn minskar kontrollbehovet och därmed avgiften. En fördel med metoden är att man kan identifiera och prioritera de tillsynsinsatser som krävs. Den ger därför ett mycket bra underlag för tillsynsplaneringen. Tillsynen ska utgå från varje verksamhets förutsättningar och risker vilket i princip utgör grunden för bedömning av tillsynsbehovet. Enligt den taxa som vi har idag betalar alla i samma bransch och av samma storlek lika mycket för sin tillsyn. En riskbaserad taxa innebära att de som behöver få mer tillsyn också får betala mer för den. Det finns för- och nackdelar med att vara kvar i steg 1 eller gå vidare till steg 2 och 3. Nackdelarna med att gå vidare är att tillsynen kan bli dyrare för de mindre verksamheterna som vi av erfarenhet vet har mindre resurser att arbeta med sin egenkontroll och hålla sig uppdaterad med reglerna och miljöriskerna inom sitt verksamhetsområde. En riskbaserad taxa kommer också innebära mer administration. Den stora fördelen är dock att tillsynen prioriteras där den är som störst och att det blir tydligare för företagen vad det ställs för krav. Miljö- och byggenhetens slutsats är att man bör fortsätta använda den modell som kommunernas branschorganisation arbetat fram. Miljö- och byggenheten ställer sig också positiv till att gå vidare till att göra riskbedömningar av verksamheterna och därefter placera dem i avgiftsklasser. För Miljö- och byggenheten Åsa Andersson Miljö- och byggchef BILAGA 1 Premieringssystemets inverkan på den årliga tillsynsavgiften. Under vissa förutsättningar sker en premiering som resulterar i nedsättning av den fasta årliga avgiften. Nedsättningen sker genom att företagets ursprungliga placering i riskkolumn ändras genom en stegvis förflyttning åt vänster. Ett företag kan erhålla högst 2 stegs kolumnförflyttning. Avgiftsnedsättningen träder i kraft vid nästkommande faktureringstillfälle av den fasta årliga avgiften. Bedömningen görs utifrån resultatet av inspektionen med hjälp av ”Checklista för erfarenhetsbedömning” och ”Checklista för bedömning av eventuell premiering”. Ett företag sparar sina intjänade premiepoäng från tidigare tillsynsbesök och adderar de premiepoäng som det aktuella besöket eventuellt ger upphov till. Man kan samla högst 4 premiepoäng. Om företaget vid något tillfälle, efter att man erhållit premiepoäng och kolumnförflyttning åt vänster, får minuspoäng (orsakas av att man i erfarenhetssystemet erhåller mer än 2 erfarenhetspoäng) dras dessa ifrån den ihopsamlade premiepoängsumman och företaget flyttas ett steg åt höger i riskkolumnerna. Den nya placeringen får inte vara högre än den som erhölls vid grundklassningen. Ett företag som tidigare inte uppnått någon premiepoäng kan inte få förflyttning åt höger i riskkolumnerna. 1 – 2 premiepoäng ger ett kolumnsteg till vänster 3 – 4 premiepoäng ger två kolumnsteg till vänster Riskbedömningstabell som visar tillsynstiden i olika avgiftsklasser och riskklasser. T i tabellen innebär att tillsynen av verksamheten sker på timtid. Riskbedömningarna görs om i samband med förändringar i verksamheten. Avgiftsklass A B 0 Riskkolumner2 1 2 3 1 T T T T 2 3 4 5 6 2 T T 2 3 4 5 6 7 8 3 2 3 4 5 6 7 8 9 10 4 4 5 6 7 8 9 10 11 12 5 6 7 8 9 10 11 12 13 15 6 7 8 9 10 12 13 14 16 18 7 9 10 12 14 15 16 17 20 25 8 12 13 16 18 20 21 23 26 30 9 15 17 20 23 25 26 29 33 40 10 18 20 24 27 30 32 35 39 45 11 21 23 28 32 35 37 40 46 55 12 24 26 32 36 40 42 46 52 60 13 27 30 36 41 45 47 52 59 70 14 30 33 40 45 50 53 58 65 75 15 33 36 44 50 55 58 63 72 85 16 36 40 48 54 60 63 69 78 90 17 39 43 52 59 65 69 75 85 100 18 42 46 56 63 70 74 81 91 105 19 45 50 60 68 75 79 86 98 115 20 48 53 64 72 80 84 92 104 120 21 51 56 68 77 85 90 98 111 130 22 54 59 72 81 90 95 104 117 135 23 57 63 76 86 95 100 109 124 145 24 60 66 80 90 100 106 115 130 150 25 66 73 88 99 110 116 127 143 165 26 72 79 96 108 120 127 138 156 180 27 78 86 104 117 130 137 150 169 195 28 84 92 112 126 140 148 161 182 210 29 96 106 128 144 160 169 184 208 240 30 108 119 144 162 180 190 207 234 270 31 120 132 160 180 200 211 230 260 300 32 135 149 180 203 225 237 259 293 340 33 150 165 200 225 250 264 288 325 375 4 5 6 Tillsynstid Utifrån klassningen i riskbedömningen erhålls den tillsynstid för vilken företaget ska betala den fasta årliga avgiften. 2 T= Timavgift ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 27 Ks § Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Dnr 00255/2015 051 Kommunfullmäktige antog 2013-11-25 § 169 taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade. Socialnämnden har 2015-09-28 § 65 upprättat förslag till reviderad taxa och har överlämnat den till kommunfullmäktige för fastställelse. Justerandes sign Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Blad 2015-09-28 104 Bilaga Sn § 65 Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Dnr 00213/2015 051 Kommunfullmäktige antog 2013-11-25 § 169 taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade. Förslag föreligger att tillföra en ny avgift för medboendei vård och omsorgsboende; 700 kr/månad som inkluderar tvätt, städning, larm, förbrukningsvaror. Socialchef Ann-Sofi Levander har 2015-09-01 inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Den nya avgiften har införts i dokumentet ”Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade. Dokumentet har också reviderats till 2015 års siffror vad gäller avgiftsbelopp som ska indexuppräknas. Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige 1. 2. 2. 3. 4. Föreslå kommunfullmäktige att anta reviderat dokument ”Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade” Serviceavgift för medboende i vård och omsorgsboende börjar gälla från och med 2015-12-01. Om den sökande inte uppger sin inkomst ska högsta avgift debiteras inom respektive omsorgsnivå. Om den sökande inte sökt bostadstillägg ska högsta avgift debiteras inom respektive omsorgsnivå. Kommunfullmäktiges beslut 2013-11-25 § 169 upphör att gälla. _____ Beslutet skickas till; . Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande Bilaga till socialnämndens protokoll 2015-09-28 § 65. 1 (13) Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Förslag till Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx 2 (13) Innehållsförteckning: Lagtext sid. 3 Begreppsförklaringar sid. 3 Sammanfattning sid. 4 Fastställande av hemtjänst/vårdavgift sid. 5 Räkneexempel hemtjänst/vårdavgift sid. 6 Matkostnader, konsumentverkets uträkning sid. 7 Matkostnader särskilda boenden sid. 7 Matabonnemang ordinärt boende sid. 8 Reducering matabonnemang sid. 8 Avgifter makar sid. 9 Avgifter för hemtjänst sid. 9 Taxa för tillfälliga insatser, trygghetslarm korttidsboende mm sid 10 Avgiftsbefrielse vid frånvaro sid. 11 Vårdavgift särskilda boenden/ korttidsboende Avgifter inom hemsjukvården sid. 12 Ändring av avgiftsbeslut sid. 12 Avgifter enligt LSS sid. 13 3 (13) Avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Den 1 juli 2002 och i januari 2003 trädde nya bestämmelser om avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade ikraft. Bestämmelserna innebär i korthet att: I lagen anges ett högsta belopp som kommunerna får ta ut i avgift för hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, dagvård etc. År 2015 är maxtaxan totalt i samlade avgifter 1 780 kr/månad. Kommunen ska använda ett fastställt förbehållsbelopp vid beräkning av den enskildes avgift utifrån den enskildes förmåga att kunna betala en avgift. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp (5 023 kr/månad för ensamboende år 2015) samt boendekostnad. Om den enskilde har en varaktig merkostnad t.ex. på grund av färdiglagad mat som levereras via hemtjänsten, ska kommunen ta hänsyn till detta och då höja förbehållsbeloppet. I lagen anges hur den enskildes avgiftsgrundande inkomst ska beräknas. Den enskilde kan överklaga ett avgiftsbeslut genom förvaltningsbesvär. Bestämmelserna om avgifter innebär inte en garanti mot höjda avgifter. Mellan 0 och 1 780 kr år 2015 beslutar kommunen själv hur stora avgifterna ska vara för respektive insats. Bestämmelserna om avgifter innebär att brukarna ska betala avgift för hemtjänst oavsett i vilken boendeform de bor. Om kommunen inte jämkar för matkostnader, kan merkostnader för mat medföra att brukare med låga inkomster och som saknar förmögenhet tvingas spara in på normala levnadskostnader eller ansöka om ekonomiskt bistånd, enligt Socialstyrelsen uppföljning och utvärdering av socialtjänstlagens bestämmelser om avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade, som gjordes under våren 2007. (Dnr 00-1838/2002) Begreppsförklaringar Hemtjänstavgift: I avgiften ingår service- och omvårdnadsavgift. Vårdavgift: I avgiften ingår service- och omvårdnadsavgift, hälso- och sjukvård (kommunal) samt förbrukningsartiklar (inkontinens). (gäller brukare som bor i vård- och omsorgsboende) Prisbasbelopp: Prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Flera belopp, som används vid beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen, är knutna till prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för år 2015 är 44 500 kronor Förbehållsbelopp: Det belopp som den enskilde ska ha rätt att behålla av sina egna medel innan avgiften tas ut för hemtjänst, vård, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp samt boendekostnad. Förbehållsbeloppet är ingen garanti för vad den enskilde skall ha i sin börs utan ett räkne- tal. 4 (13) Minimibelopp år 2015 = 44 500 kr /12 x 1,3546 = 5 023 kr per månad för ensamboende. * Minimibeloppet, schabloniserad del skall täcka kostnader för följande poster: livsmedel (alla måltider), kläder och skor, fritid, hygien, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon, möbler och husgeråd, hemförsäkring, hushållsel, resor, tandvård, öppen hälso- och sjukvård samt läkemedel. Avgiftsutrymme: det belopp som återstår när skatt och förbehållsbelopp (minimibelopp plus boendekostnad ) räknats av brukarens bruttoinkomster. Högkostnadsskydd: Högsta avgift för insatser inom ramen för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Maxavgiften per månad uppgår år 2015 till högst 44 500 kr /12 x 0,48 = 1 780 kr. Beräkning av avgiftsunderlag: Beräkning skall ske utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga. Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg skall anses som inkomst. Förmögenhet skall inte påverka avgiftsunderlagets storlek. Medboende i vård- och omsorgsboende: Avser person som själv inte beviljats vård- och omsorgsboende enligt Socialtjänstlagen men som väljer att bo tillsammans med närstående som beviljats vård- och omsorgsboende. Kan själv ha beviljade hemtjänstinsatser. Sammanfattning Riksdagsbeslutet reglerar vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd. Beräkning av avgifterna sker i två steg. Steg ett: kontroll om den enskilde har rätt till förhöjt minimibelopp eller om det ska minskas t e x i särskilda boenden. Steg två: beräkning görs av den enskildes avgiftsutrymme. Avgiften bygger på biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen. Avgiften beräknas individuellt utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster. Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadsbidrag anses som inkomst. Förmögenhet ska inte påverka avgiftsunderlaget. Ränteinkomster räknas också till inkomster. Högkostnadsskyddet, d.v.s. en högsta avgift medför att ingen skall betala mer än 1 780 kr/månad i hemtjänst/vårdavgift år 2015. Detta nationellt fastställda förbehållsbelopp medför att den enskilde brukaren får behålla medel till normala levnadskostnader innan en hemtjänst-/vårdavgift får tas ut. Ändring av beslutad avgift ska göras om förhållandena är förändrade, så att det påverkar avgiftens storlek. Det kan gälla årlig förändrat prisbasbelopp, ändring av den enskildes inkomster, bostadstillägg samt ändring av omsorgsnivå. Den enskilde har rätt att överklaga sitt avgiftsbeslut genom förvaltningsbesvär. 5 (13) Fastställande av hemtjänst-/vårdavgift Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden. Minimibeloppet (schablonbelopp) år 2015 Äldre personer Ensamstående: 5 023 kr Makar: 4 245 kr Yngre funktionshindrade 5 525 kr 4 670 kr 10 % högre förbehållsbelopp för yngre funktionshindrade. Den enskilde ska utöver detta belopp förbehållas medel för sin boendekostnad. Avgiftsbefriad är den som har nettoinkomster under eller har 5 023 kr/4 245 kr i månaden. Inkomsterna måste vara högre än förbehållsbeloppet om avgift får tas ut. Kommunen kan under vissa förutsättningar fastställa förbehållsbeloppet till en högre eller lägre nivå. Det kan finnas situationer när den enskilde har fördyrade levnadskostnader, individuella personliga behov och av varaktig karaktär samt att behovet avser ett inte oväsentligt belopp. Kommunen skall då höja nivån på minimibeloppet. Individuella delen kan t.ex. gälla följande: Högre minimibelopp till följd av ökade kostnader för: Fördyrad kost Kostnader för god man Familje- och arbetssituation Kostnader till följd av funktionshinder Kommunen kan i vissa fall bestämma minimibeloppet till en lägre nivå till följd av att den enskilde inte har kostnaden. Lägre minimibelopp till följd av minskade kostnader för: Ingår i avgiften för hemtjänst eller dagverksamhet Ingår i avgiften eller hyran för särskilt boende Tillhandahålls kostnadsfritt (hemförsäkring, hushållsel, förbrukningsvaror som glödlampor, papper, hygienartiklar) Avgiftsunderlaget skall beräknas i huvudsak på samma sätt som vid inkomstberäkningen om bostadstillägg m.fl. (prop. 2000/01:140). Däremot när det gäller den enskildes förmögenhet skall den inte påverka avgiftens storlek (prop. 2000/01:149 sid. 49). Vid beräkning av boendekostnad i egen fastighet görs beräkningen på samma sätt som Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan, dvs med schabloner per kvadratmeter boendeyta. 6 (13) Beräkning av hemtjänst-/vårdavgift per månad - exempel: Exempel 1 Bruttoinkomst Skatt Nettoinkomst Bostadstillägg Summa inkomster Minimibelopp Merkostnad mat 1x7 Bostadskostnad Summa utgifter 17 000 kronor 5 100 kronor 11 900 kronor 0 kronor + 11 900 kronor 5 023 kronor (se sidan 3) 480 kronor (färdiglagad) 4 500 kronor - 10 003 kronor Avgiftsutrymme totalt + 1 897 kronor Om brukaren i ovanstående exempel har insatser från hemtjänsten mer än 5,75 timmar per vecka samt har matabonnemang 1x7, får han/hon betala hemtjänstavgift 1 780 kronor per månad år 2015. Brukarens avgiftsutrymme är på 1 897 kronor och därför har han/hon råd att betala hela avgiften. Exempel 2 Bruttoinkomst Skatt 12 400 kronor 3 720 kronor Nettoinkomst Bostadstillägg Summa inkomster 8 680 kronor 970 kronor Minimibelopp Merkostnad mat Bostadskostnad Summa utgifter 5 023 kronor (se sidan 3) 480 kronor (färdiglagad) 4 250 kronor + 9 650 kronor - 9 753 kronor Avgiftsutrymme totalt -103 kronor Om brukaren i ovanstående exempel har insatser från hemtjänsten mer än 5,75 timmar per vecka samt har matabonnemang 1x7, blir hans/hennes hemtjänstavgift 1 780 kronor. Avdrag görs med 1 780 kronor eftersom hon/han har ett negativt avgiftsutrymme. Brukarens avgiftsutrymme är på – 103 kronor och därför har han/hon inte råd att betala någon hemtjänstavgift. (år 2015). 7 (13) Matkostnader samt förhöjt förbehållsbelopp Konsumentverkets beräkningar av ”skäliga levnadskostnader” per månad Konsumentverkets uträkning av livsmedelskostnad per månad för äldre över 75 år 2015 är 1 745 kr per person och månad (= vad den enskilde förväntas betala för sitt livsmedel). 2015 Middag 35 % Lunch 30 % Frukost 20 % Mellanmål 15 % Totalt = 611 kr per person/månad = 524 kr per person/månad = 349 kr per person/månad = 261 kr per person/månad =1 745 kr per person/månad Vid beräkning av hemtjänst- och vårdavgifter ska hänsyn tas till den enskildes merkostnader gällande t.ex. merkostnader för färdiglagad mat, kostnader för god man etc. genom att höja förbehållsbeloppet. Detta innebär att när kommunen följer Konsumentverkets livsmedelskostnader för äldre över 75 år, blir höjningen skillnaden mellan faktiskt matkostnad kommunen tar ut (max 3 115 kr/mån år 2015) minus Konsumentverkets livsmedelskostnadstal (max 1 745 kr/mån år 2015 ). Höjningen av förbehållsbeloppet blir således max 1370 kr år 2015 gällande leverans av färdiglagad mat till den enskilde. Merkostnaden ska vara varaktig. SÄRSKILT BOENDE ÅR 2015 Särskilt boende Matkostnader per person Förhöjt förbehållsbelopp per person (3 115 - 1 745 = 1 370 = merkostnad ) 3 115 kr/månad 1 370 kr/månad Matkostnaden som kommunen tar ut per månad ska årligen höjas med samma höjningsbelopp som konsumentverkets uträkning av livsmedelskostnaden för personer 75 år och äldre. För år 2015 blir det en höjning med 45 kr per månad och person. (1 745 kr – 1 700 kr = 45 kr.) Uträkning av förhöjt förbehållsbelopp blir skillnaden mellan den kostnad brukaren betalar för sin mat på boende minus Konsumentverkets uträknade summa för livsmedelskostnad för personer 75 år och äldre dvs. för år 2015 blir det 3 115 kr – 1 745 kr = 1370 kr per månad/person. Merkostnaden för matkostnaden på våra boenden blir således 1370 per månad/person år 2015. Reducering av matkostnader görs om brukaren varit frånvarande hel dag. Avdrag görs från första dagen till och med hemkomstdagen. Reducering görs per dag utifrån total matkostnad per månad delat med 30 dagar. Vid dödsfall reduceras matkostnaden från och med den dagen brukaren avlidit och resterande dagar under månaden. 8 (13) ORDINÄRT BOENDE ÅR 2015 För att få matleverans i eget boende krävs ett biståndsbeslut, där det ska framgå att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För matleveranser till eget boende gäller följande måltidsformer: Matabonnemang – 7-dagars Två huvudmål ( 2 x 7 ) varje dag, total matkostnad Förhöjt förbehållsbelopp, merkostnader Hemtjänsttaxa tillkommer. 2 025 kr/månad 891 kr/månad Ett huvudmål ( 1 x 7 ) varje dag, total matkostnad Förhöjt förbehållsbelopp, merkostnad Hemtjänsttaxa tillkommer. 1 090 kr/månad 480 kr/månad Matabonnemang - 5-dagars Ett huvudmål ( 1x 5 ) alla vardagar mån - fre, total matkostnad Förhöjt förbehållsbelopp Hemtjänsttaxa tillkommer. 801 kr/månad 352 kr/månad OBS! Varje matabonnemang är personligt, vilket innebär bl.a. att makar måste ha var sitt abonnemang i fall båda har behov av insatsen. Beräkning av kostnad för respektive matabonnemang 2 x 7 abonnemang = 65 % av heldygnsabonnemang (3 115 kr år 2015) = 2025 kr/mån (30 dag) 1 x 7 abonnemang = 35 % av heldygnsabonnemang (3 115 kr år 2015) = 1 090 kr/mån (30 dag) 1 x 5 abonnemang = 25,7 % av heldygnsabonnemang (3 115 kr år 2015) = 801 kr/mån (22 dag) Samma procentsatser används vid beräkning av förhöjt förbehållsbelopp på respektive abonnemang. Dock gäller det procent av den totala merkostnaden dvs. 1370 kr/mån år 2015. Reducering Reducering av matabonnemang görs om brukaren varit frånvarande heldag. Avdrag görs från första dagen till och med hemkomstdagen. Reducering per portion räknat i kronor blir enligt följande år 2015: - matabonnemang 2 x 7 = 34 kronor eller 68 kronor per dag - matabonnemang 1 x 7 = 36 kronor - matabonnemang 1 x 5 = 36 kronor Kostnader för matabonnemang som kommunen tar ut per månad via matleveranser, ska årligen räknas om utifrån fastställda, totala livsmedelskostnaden i våra särskilda boenden, som år 2015 är 3 115 kr/mån och baseras på Konsumentverkets beräkningar av livsmedelskostnaden för äldre. 9 (13) Kostnader för enstaka portioner Leverans av enstaka portioner utan bröd, smör och dryck 55 kr/portion Leverans av enstaka portioner med bröd, smör och dryck 60 kr/portion (bröd, smör och dryck ingår inte vid hemleverans inom Arvidsjaurs tätort) Ingen hemtjänsttaxa debiteras för enstaka måltider om brukaren saknar bistånd för ytterligare insatser i hemmet i form av serviceinsatser som städ, inköp etc. eller hjälp med personlig omvårdnad. Matpriser restaurang: Kommunkök Pensionär Gäster 60 kr/ portion 65 kr/ portion Avgifter för makar Vid avgiftsberäkning läggs makarnas inkomster samman och fördelas därefter med hälften på vardera maken. Det är skäligt med hänsyn till den inbördes lagreglerade underhållsskyldigheten dem emellan, att deras inkomster räknas som gemensamma vid bestämmande av omsorgstagarens avgiftsunderlag (prop. 2000/01:149 sid. 49). Kommunen kan bestämma att inkomsten beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. Eftersom biståndsbeslutet gäller för den enskilde personen var för sig och serviceinsatserna kan variera för vardera maken beräknas också avgiften för varje enskild person. Barns inkomster skall inte medräknas i avgiftsunderlaget. Avgifter för hemtjänst I hemtjänsten ingår dels uppgifter av servicekaraktär och dels omvårdnadsuppgifter. 1. Serviceinsatser Städning och tvätt Inköp, post- och bankärenden Matlagning/matdistribution 2. Personlig omvårdnad Hjälp med att äta, dricka, på- och avklädning Förflyttning, bryta isolering, känna trygghet 3. Ledsagning 4. Avlösning av anhöriga Avgiften för hemtjänst bygger på biståndsbeslut. 10 (13) Hemtjänsttaxa fr.o.m. februari år 2015 per månad Omsorgsnivå Minst antal timmar/vecka Avgift max % av prisbasbeloppet delat med 12 2015 års prisnivå 1 2 3 4 5 0,0001 1,1500 2,0700 3,9100 5,7500 16 % 24 % 32 % 40 % 48 % 593 kr 890 kr 1 187 kr 1 483 kr 1780 kr Prisbasbeloppet år 2015 är 44 500 kr. Avgiften är max 1 780 kr/mån i 2015 års nivå (44 500/12 x 0,48 = 1 780 kr). Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunens självkostnadspris per hemtjänsttimme år 2015 = 395 kronor (beräkning utifrån nyckeltal i LOV-utredningen 2010). Taxa för tillfälliga insatser eller för enbart vissa insatser Dagligvaruinköp: avgift enligt hemtjänsttaxa. Tillredning av måltider: avgift enligt hemtjänsttaxa. Trygghetslarm: 205 kr/månad för de som har hemtjänstinsatser för år 2015. 245 kr/månad för de som inte har hemtjänstinsatser för år 2015. Ovanstående avgifter för trygghetslarm höjs årligen med 5 kronor. Nödsändare: 405 kr/månad för år 2015. Den som har både trygghetslarm och nödsändare betalar endast för nödsändare. Avgiften höjs årligen med 5 kronor Ledsagning: avgift enligt hemtjänsttaxa. Dagverksamhet: kostnad för mat och fika. Korttidsboende/ avlösning/växelvård: avgift enligt hemtjänsttaxa. Maxtaxan dividerat med 30 dagar = 59 kr/dygn samt kostnad för mat 104 kr/dygn år 2015. Medboende i vård- och omsorgsboende: Närståendestöd: Transport av avlidna från äldreboenden serviceavgift 700 kr/månad för tvätt, städning av den gemensamma bostaden, förbrukningsartiklar samt tillgång till larm. taxa som årligen räknas upp med konsumentprisindex med oktoberindex 2015 som bas. Beloppet avrundas till jämna fem kronor. avgift enligt hemtjänsttaxa. 835 kronor år 2015, taxa som årligen räknas upp med konsumentprisindex med oktoberindex 2006 som bas. Beloppet avrundas till jämna fem kronor. 11 (13) Avgiftsbefrielse vid frånvaro inom hemtjänsten och särskilda boenden Är den enskilde bortrest minst 15 dagar i följd reduceras avgiften till hälften och 30 dagar i följd reduceras avgiften helt. Avdrag på kost reduceras när den enskilde är frånvarande heldag. Vårdavgifter vid särskilt boende Avgiften för särskilt boende beräknas utifrån den enskildes inkomstförhållanden. Avgiften blir därmed individuell och kan vara i utrymmet från 0 kr till högsta avgift. Högsta avgiften i 2015 års nivå är 1 780 kr (48 % av prisbasbeloppet per år delat med 12). I avgiften ska ingå Service- och omvårdnadsavgift Kommunal hälso- och sjukvård Förbrukningsartiklar (inkontinens) Avgiften beräknas individuellt utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster. Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadsbidrag anses som inkomst. Ingen ska betala mer än 1780 kr/månad. Förmögenhet skall inte påverka avgiftsunderlagets storlek. Den enskildes beräknade avgiftsutrymme är avgörande innan avgift för omsorg och vård kan tas ut. Hyror Länsmansgården och Borgargården utgår idag med 5 194 kr/månad. Hyresförändringar följer de nivåer som Arvidsjaurhem AB och kommunens fastighetsavdelning förhandlar fram.. För boende i dubbelrum skrivs hyreskontrakt med vardera boende. Hyran delas lika mellan de två som bor i dubbelrummet, även kvadratmeteryta delas lika. Vårdavgift vid korttidsboende i väntan på permanent boendeplats Lika avgifter som särskilda boenden gällande kost och hemtjänst-/vårdavgift, dock endast halv hyra, för närvarande 2597 kr per månad år 2015. Hyresförändringar följer de nivåer som Arvidsjaurhem AB och kommunens fastighetsavdelning förhandlar fram. Minskning av minimibelopp 2015 I särskilt boende och mellanboende minskas minimumbeloppet med det som kommunen står för eller ingår i hyran. Det gäller för även för medboende i vård- och omsorgsboende. I Arvidsjaur görs förslagsvis följande avdrag vid beräkning av vårdavgiften: Gällande ensamboende: * Hushållsel 150 kr per månad - konsumentverkets * Förbrukningsvaror 110 kr per månad - konsumentverkets * Nyttjande av viss utrustning, hjälpmedel, husgeråd etc. 100 kr per månad Totalt 360 kr per månad/ensamboende Gällande makar/sammanboende: * Hushållsel 220 kr per månad - konsumentverkets * Förbrukningsvaror 130 kr per månad - konsumentverkets * Nyttjande av viss utrustning, hjälpmedel, husgeråd etc. 200 kr per månad Totalt 550 kr per månad/makar/sammanboende 12 (13) Ökning av minimibelopp 2015 Ökning av minimibelopp blir merkostnader för mat, vilket uppgår år 2015 till 1 370 kr per person och månad. Merkostnadspriset ändras årligen utifrån Konsumentverkets uträknade summa för livsmedelskostnad för personer 75 år och äldre. Avgifter inom hemsjukvården Kommunens förutsättningar att ta avgifter regleras i Hälso- och sjukvårdslagen samt Kommunallagen, kommunerna måste också anpassa sitt avgiftsuttag till den s k maxtaxan som regleras på nationell nivå. Även det så kallade förbehållsbeloppet påverkar avgiftsuttaget.. Arvidsjaurs kommun tar ut avgift för hembesök samt egenavgift för vissa hjälpmedel enligt beslut i kommunfullmäktige. Avgifterna följer landstingets riktlinjer för uttag av avgifter. I särskilt boende ingår besöksavgift för hälso- och sjukvård samt avgift för hjälpmedel i kommunens beslutade avgift för omvårdnad. Ändring av avgiftsbeslut Ändring av beslutad avgift skall göras när förhållandena förändras som t.ex. ändrade inkomstförhållanden Ändrat beslut om bostadstillägg Ändrade familjeförhållanden Behov av högre eller lägre förbehållsbelopp Ändringen gäller från och med den månad uppgifterna som föranleder förändrad avgift inlämnas och/eller information lämnas om att bostadstillägg sökts och det kan bekräftas av Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan Rätt för den enskilde att överklaga Individuellt beslut om: Avgiftens storlek Avgiftsändring Beräkning av avgiftsutrymme, boendekostnad samt minimibelopp Avgift enligt ordinarie taxa För att beräkning av avgiftsutrymme skall kunna ske måste inkomstuppgifter inlämnas till kommunen. Om den sökande inte uppger sin inkomst ska högsta avgift debiteras inom respektive omsorgsnivå. Om den sökande inte sökt bostadstillägg ska högsta avgift debiteras inom respektive omsorgsnivå. 13 (13) Avgifter enligt lag om stöd och service (LSS) Avgifter inom LSS verksamhetsområde styrs av §§ 18-21. ”18 § Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning. Lag (2004:826). 19 § Av dem som har hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension eller hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller som har annan inkomst av motsvarande storlek får skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen skall se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Lag (2002:199). 20 § Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. 21 § I andra fall än som anges i 18--20 §§ får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag.” Avgifter i samband med boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar Ungdomar som tillhör LSS personkrets och studerar på gymnasienivå bor för närvarande i ett ungdomsboende. Ungdomarna vistas där under veckorna och åker hem under helger och skollov. Under skollov och praktikperioden reduceras avgifter för kost. Hyra Kost 1700 kr/mån 1500 kr/mån Vistelse i korttidshem samt avlastningsfamilj vid övernattning Avgift för kost – vuxna Avgift för kost – barn 100 kr/dygn 75 kr/dygn Avgift för boendestöd Inkoms t Klass 1 2 3 4 5 6 7 _____ Inkomst Ensamstående Inkomst Makar 0-88 000 88 001-105 000 105 001-120 000 120 001-140 000 140 001-165 000 165 001-195 000 195 001- 0-140 000 140 001-160 000 160 001-180 000 180 001-210 000 210 001-240 000 240 001-265 000 265 001- Avgift kr/mån 174 245 419 522 624 706 849 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-10-13 28 Ks § Dnr 00194/2015 1010 Remiss - Betänkandet Arvidsjaurs kommun har beretts möjlighet att avge yttrande över Högre utbildning under 20 betänkandet SOU 2015:70 – Högre utbildning under 20 år. år (SOU 2015:70) Utredningens uppdrag har varit att beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan under de senaste 20 åren ur ett helhetsperspektiv. Arvidsjaurs kommun är en del av kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr. Direktionen för Partnerskap Inland har beslutat om och lämnat yttrande till regeringskansliet. Kommunstyrelsen har att ta ställning till om Akademi Norrs yttrande även ska utgöra yttrande för Arvidsjaurs kommun. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande Datum Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna 1(5) 2015-10-13 Handläggare Egen Regeringsskansliet Utbildning gsdepartem mentet 10333 STO OCKHOLM Direktval 070-62155022 Bettänkandett SOU 20115:70 Högre utbild dning und der tjugo år Sam mmanfattning Arviidsjaurs kom mmun är enn del av Kom mmunalförb bundet Partnnerskap Inlaand – Akaademi Norr, som är en ggränsöversk kridande sam mverkan meellan 13 kom mmuner i fyyra län. Arjeplog occh Arvidsjaaur i Norrbo ottens län, Dorotea, D Lyccksele, Malå, Norsjö, Sorssele, Storum man, Vilhelm mina och Åsele i Västeerbottens länn, Kramforss och Solleft fteå i Väästernorrland ds län samt Strömsund d i Jämtlands län. För de flesta inv vånarna i noorra Norrlan nd är det geeografiska aavståndet till högre utbilldning långtt. Undantaggna är de som bor i näraa anslutningg till regionens univversitet. Rek krytering avv arbetskraftt sker i huvu udsak lokaltt, vilket skaapar en oballans mellan behov av uutbildad arbeetskraft sam mt möjlighetter att utbild da sig. Utbiildningsnivåån i dessa oområden är låg l i förhållande till rikket. För att ge g möjligheet till individer attt studera äveen när man bildat familj och etabllerat sig på en e ort, är deet d undeerstryka viktten av balanns viktiigt att skapaa förutsättniingar för deetta. Vi vill därför melllan utbud occh efterfråggan när det gäller g den lo okala arbetsskraften. mtida högsk kolesatsninggar behöver utveckla studieformer,, där de stud derande sättts i Fram fokuus och där alla a former aav digital teknik använd ds för att uttveckla nya arbetssätt och o utbilldningsmeto oder. Tillsam mmans med d väl avvägda satsningaar på utbild dningar, som m utgåår från tydlig gt dokumennterade beho ov blir en såådan framvääxande högsskoleverksaamhet en vikktig tillgång g för regionens framtidd. Vår slutsats av utredningenn är att det måste m ställaas krav på enn systematisk samverkan medd representan nter från arbbetslivet occh omgivand de samhällee om dimenssionering occh inneehåll av hög gskolans utbbildning. Ettt arbete som m självklart m måste följas upp och utväärderas. Särsskilt fokus bbör läggas på p att skapa gemensam mma lösningar för de kom mpetenser so om den lokaala och regio onala arbetssmarknadenn uppvisar särskilt stortt behoov utav. Postadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro DSJAUR 933 81 ARVID 0960-155 00, växel 0960-12 29 40 [email protected] 600 68-4 2(5) Yttrande Kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr, en gränsöverskridande samverkan mellan 13 kommuner i fyra län. Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbottens län, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele i Västerbottens län, Kramfors och Sollefteå i Västernorrlands län samt Strömsund i Jämtlands län. Syftet med bildandet av Akademi Norr (år 2000) var att tillgängliggöra högre utbildning för invånare bosatta i vår region och som saknar möjligheter att dagspendla till en universitetsort. Samarbetet har varit mycket värdefullt och inneburit att viktig kompetens har tillförts näringsliv och offentlig sektor i våra kommuner. Kommunerna i Akademi Norr har tillsammans en total befolkning på 102 268 personer och med en befolkningstäthet på 8 innevånare/km2. Skillnaden i befolkningstäthet mellan kommunerna från Arjeplog och Sorsele med ca 0,5 innevånare/km2 till Kramfors med 12,5 innevånare/km2. Detta skall jämföras med riksgenomsnittet på ca 22 innevånare/km2. Befolkningen är koncentrerad till tätorterna samt med en tyngdpunkt mot den södra delen av regionen. Landsbygd och mindre tätorter i inlandet, som i och för sig har goda boendebetingelser, kämpar med låga födelsetal, sjunkande servicenivå, brister i infrastruktur och ett näringsliv på tillbakagång. Den koncentration till redan befolkningstäta områden som sker av statliga myndigheter såsom kronofogdemyndighet, skatteverk, försäkringskassa, domstolsväsende spär ytterligare på den redan ansträngda situationen i regionen. In- och utflyttningssiffrorna för regionen är huvudsakligen i balans. Det innebär att den långa period av utflyttning som har ägt rum i princip har avstannat. Minskningen av befolkningen som fortfarande sker beror på den demografiska situationen med många i befolkningen i en hög ålder och fortsatt låga födelsetal. För att stärka tillväxten måste inlandet öka inflödet av personer och kompetens. Strategiska utbildningsinsatser samt en effektivare integration av invandrare i innebär en förstärkning av arbetskraften. För att upprätthålla en god ekonomisk tillväxt är tillgången på arbetskraft med rätt kompetens av central betydelse. I samtliga medlemskommuner finns ett etablerat lärcentrum. Lärcentrum erbjuder studeranden och utbildningsleverantörer en fysisk studiemiljö i form av arbetsplatser, utbildningslokaler och teknik. Lärcentrum tillhandahåller också handledning och annan service som kan efterfrågas under studietiden. Obalansen mellan antal arbetslösa samt arbetslösa i program domineras i regionen av män med kortare utbildning. Företag och offentlig sektor i regionen upplever en matchningsproblematik mellan arbetsgivare och arbetssökande samt mellan val av utbildning och efterfrågad kompetens. Rekrytering av arbetskraft sker till övervägande del lokalt vilket understryker vikten av balans mellan utbud och efterfrågan när det gäller den lokala arbetskraften. Formella kunskaper behöver kompletteras med specifik kompetens. För att öka regionens attraktivitet krävs en differentierad arbetsmarknad med arbetsgivare som kan erbjuda intressanta och utvecklande arbetstillfällen för både kvinnor och män, oavsett härkomst. 3(5) Utvecklingen av näringslivet i Norrlands inland är betydligt starkare än i Norrlands kustland och i riket totalt. Vinnande branscher är framförallt tillverkningsindustrin, gruvnäringen och byggbranschen. Även besöksnäringen är en växande bransch. Regionen behöver attrahera såväl inrikes- som utrikesfödda att flytta till kommunerna. För att klara den utmaningen, är det oerhört viktigt att det i kommunerna finns välutbildad personal inom skola, vård- och omsorg. För de flesta invånarna i norra Norrland är det geografiska avståndet till högre utbildning långt. Undantagna är de som bor i nära anslutning till regionens universitet. Rekrytering av arbetskraft sker i huvudsak lokalt, vilket skapar en obalans mellan behov av utbildad arbetskraft samt möjligheter att utbilda sig. Utbildningsnivån i dessa områden är låg i förhållande till riket. För att ge möjlighet till individer att studera även när man bildat familj och etablerat sig på en ort, är det viktigt att skapa förutsättningar för detta. Vi vill därför understryka vikten av balans mellan utbud och efterfrågan när det gäller den lokala arbetskraften. Vilket ansvar har våra svenska universitet- och högskolor har att samverka med den egna regionen och hur utvärderas det? Utredningen syftar till att bedöma om balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov. Vad gäller studenternas efterfrågan används söktrycket som främsta kriterium och avskriver i stort sett att det kan finnas dolda behov hos presumtiva studenter som inte hittar den utbildning (eller utbildningsform) de vill ha (s. 233 och 242). Vi vill ifrågasätta utredningens bedömning då vi vet att det att det finns en dold efterfrågan på utbildning. Ett exempel är den grundlärarutbildning som tidigare endast funnit att läsas på Campus i Luleå och som under de senaste åren haft svårt att fylla sina platser. En distansanpassning av utbildningen inför höstens studiestart resulterade i att utbildningen fick rekordmånga sökanden! Vi vill också ifrågasätta högskolorna och universitetens totala frihet att själva besluta om sitt utbildningsutbud. Trots att examina för ett specifikt program, oavsett lärosäte, bedöms och värderas enligt samma grundprincip så är det svårt för en enskild student att byta lärosäte under sin utbildning. Lärarutbildningen är ett tydligt exempel på detta. Ett universitet menar på att de har ettkulturellt inslag i sina kurser som gör det svårt för en lärarstudent från ett annat lärosäte att tillgodoräkna sig tidigare studier. En viss enhetlighet i åtminstone baskurser i olika ämnesområden vore eftersträvansvärt, främst för studenternas del. Vi vill som tillägg till utredningen (s. 258) föreslå att lärosätens ska skapa arenor för samverkan och dimensionering av högskolans utbildning och att de ska verka för mer enhetliga kurser, eller åtminstone anta en mer flexibel inställning till kurser som lästs på andra universitet. Vi tycker att det är beklagligt att man i utredningen inte valt att fokusera mer på att utreda universiteten- och högskolornas så kallade tredje uppgift, det vill säga samverkan med det omgivande samhället. 4(5) Utredningen konstaterar att utbildningsutbudet för fort- och vidareutbildning har minskat under senare år. Utredningen visar också på att distansutbildningen har, trots färre fristående kurser, ökat kraftigt under den senaste tjugoårsperioden, främst inom vård och lärarutbildningsområdet. Vi ser ett behov av utökade satsningar inom fler ämnesområden, som till exempel teknik, för att kunna möta behoven på vår arbetsmarknad. Vi ser, tvärtemot utredningen, med stor oro på en generell minskning av distansutbildningar från Sveriges universitet- och högskolor. Från perioden 2009 – 2011 då utbudet av distansutbildning var som störst har en procentuell minskning skett med 20 % fram tills idag (källa: svenska högskole- och universitetsrådet). Detta i en tid då vi har mycket stora behov av kvalificerad arbetskraft för att klara viktiga samhälleliga funktioner. Näringslivet uttrycker bristen på kvalificerad arbetskraft som det näst största hindret för tillväxt. Vi anser därför att det krävs särskilda åtgärder för att regionen ska ha en möjlighet att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. Det har tidigare förekommit både riktade decentraliserade utbildningssatsningar som genomförts i nära samarbete med lärcentra och satsningar på distansanpassade utbildningar där studenterna haft stöd av lärcentra. Båda modellerna visar att genomströmningen är i samma paritet som för campusutbildningar (Ericsson AJ. Utlokaliserad högskoleutbildning. Södra Lapplands Forskningsenhet, 2005) ”Programutbildningar på distans har en prestationsgrad i nivå med program som inte studeras på distans, och självfallet finns det också kurser med god prestationsgrad, t.ex. sådana med tydlig karaktär av vidareutbildning. Detta visar att själva distributionsformen för en utbildning inte är avgörande för prestationsgraden. ” (rapport 2011:2 R) Utvärderingar av dessa har påvisat ett flertal positiva effekter. Inställningen till högre utbildning har förändrats i positiv riktning, vilket gäller både allmänhet och beslutsfattare. Studenterna har, i väldigt hög utsträckning fått jobb efter genomförd utbildning (Ericsson AJ. Utlokaliserad högskoleutbildning i Norrlands glesbygd - en uppföljning av studenter efter examen. Södra Lapplands Forskningsenhet, 2005: 245). Merparten av studenterna (80 %) som deltagit i en lokal utbildningssatsning har också blivit kvar i regionen. Exempel på utbildningar som genomförts/genomförs är lärarutbildningar, sjuksköterskor, socionomer, ekonomer, tekniker, receptarier samt ingenjörer. Framtida högskolesatsningar behöver utveckla studieformer, där de studerande sätts i fokus och där alla former av digital teknik används för att utveckla nya arbetssätt och utbildningsmetoder. Tillsammans med väl avvägda satsningar på utbildningar, som utgår från tydligt dokumenterade behov blir en sådan framväxande högskoleverksamhet en viktig tillgång för regionens framtid. 5(5) Vår slutsats av utredningen är att det måste ställas krav på en systematisk samverkan med representanter från arbetslivet och omgivande samhälle om dimensionering och innehåll av högskolans utbildning. Ett arbete som självklart måste följas upp och utvärderas. Särskilt fokus bör läggas på att skapa gemensamma lösningar för de kompetenser som den lokala och regionala arbetsmarknaden uppvisar särskilt stort behov utav. Det bör också ligga i nationens intresse att se över och komma till rätta med de hinder som till exempel identifierats beträffande vård- och lärarutbildningarna. För Arvidsjaurs kommun Lotta Åman Kommunstyrelsens ordförande Sammanfattning 1993 års universitets-och högskolereform 1993 års universitets- och högskolereform innebar att i&n med central planering och dimensionering av högskoleutbildning upplöstes. Istället följde en våg av avreglering och decentralisering. Den högskolelag som då fastställdes styr i allt väsentligt ännu högskolan. Det hårt reglerade linjesystemet ersattes med en examensordning för högskoleutbildning och en examensbeskrivning för varje examen. I stället för att som tidigare reglera innehållet i varje utbildningslinje genom nationella utbildningsplaner, så styr statsmakterna genom att ange examensmål som ska uppnås. En viktig del av reformen var införandet av ett kursbaserat utbildningssystem, där kursen utgör en basal enhet i all utbildning i stället för linjen/programmet. Denna förändring var kongenial med ideologin att öka friheten i utbildningssystemet genom att i mycket högre utsträckning bygga på studentens val. Genom sina val av utbildning skulle studenterna direkt påverka högskolornas utbildningsutbud. Studenterna förutsattes skaffa sig information om utbildningars kvalitet och arbetsmarknadsutsikter och på denna grund välja utbildning. Studenternas efterfrågan blev den avgörande dimensioneringsprincipen i och med att resurstilldelningssystemet helt kopplades till studenternas deltagande och prestation. Staten förbehöll sig dock rätten att styra över vissa viktiga utbildningsområden som lärar-, sjuksköterske- och civilingenjörsutbildning. De övergripande målen med högskolans utbildning har varit stabila över tid. Målen kan beskrivas i att förbereda för yrkesverksamhet, att förbereda för forskarutbildning, att ge fortbildning och vidareutbildning och att utveckla och bilda studenten som individ. Högskolelagens sätt att utforma målen har förvisso genomgått 13 Sammanfattning SOU 2015:70 betydande förändringar från 1977 till 2007, men av förarbeten framgår att de övergripande målen ligger fast. Alltsedan 1993 gäller att förberedelse för yrke främst uppnås genom en bred, allmänbildande utbildning präglad av generiska kunskaper och färdigheter. 1993 års högskolereforna innebar dock en betydande förskjutning från att högskolans främsta mål är yrkesutbildning till att istället stödja individens utveckling och individens möjlighet att välja sin egen utbildning. Efter den senaste examensreformen, nu gällande, har balansen i viss mån återställts, framför allt genom högskoleförordningens — särskilt examensordningens — tydliga krav på yrkesförberedelse. Högre utbildning har ökat i Sverigeoch internationellt Högre utbildning har ökat såväl i Sverige som i övriga världen. Mellan 2001 och 2012 har andelen i befolkningen (25-64 år) som har minst tre års högskoleutbildning ökat från 15 till 24 procent i OECD-länderna i genomsnitt. I Sverige har andelen ökat från 17 till 27 procent under samma tidsperiod. Utbyggnaden av högskolan märks tydligast i den yngre delen av befolkningen. I genomsnitt hade 30 procent av 25-34-åringarna inom OECD en högskoleutbildning år 2012, vilket är en ökning med 10 procentenheter sedan 2003. Det är ett resultat av att många länder har byggt ut sin högskoleutbildning under senare år. Även i Sverige har motsvarande ökning skett, från 24 till 34 procent. Intresset för högre utbildning i Sverige — mätt i antalet sökande — har varierat över tid. Sedan 2006 har antalet sökande dock ökat konstant, och andelen som antagits har minskat. De sökande fördelar sig inte jämt, utan konkurrenssituationen varierar mellan olika utbildningar. Flest behöriga förstahandssökande har civilingenjörs-, sjuksköterske- och juristutbildningarna samt de olika lärarutbildningarna sammantagna. Utbildningarna till psykolog, veterinär, läkare, jurist samt fysioterapeut tillhör de utbildningar som har högst söktryck (antal behöriga förstahandssökande per antagen). I Sverige, liksom i de flesta andra OECD-länder, är det en högre andel av kvinnorna än av männen som har högskoleutbildning. I Sverige har könsfördelningen i högskolan varit omkring 40 procent 14 SOU 2015:70 Sammanfattning män och 60 procent kvinnor sedan början av 2000-talet, men ser man till enskilda utbildningar är könsfördelningen ofta snedare. Läsåret 2012/13 hade endast var fjärde kurs vid universitet och högskolor en jämn könsfördelning (inom intervallet 40-60 procent). De senaste tio åren har den svenska studentpopulationen föryngrats. Mellan läsåren 2004/05 till 2013/14 har medianåldern minskat bland studenterna från 26,0 år till 24,9 år. Kvinnorna var i genomsnitt ett år äldre än männen. Fortfarande är studenter med högutbildade föräldrar överrepresenterade i högskolan. Andelen av studenterna som har utländsk bakgrund (och som tillhör den svenska befolkningen) har ökat. Övergången till högskolan bland personer med utländsk bakgrund skiljer sig beroende på ålder vid invandring, ursprungsland och föräldrarnas utbildningsnivå. Utvecklingen av utbildningsutbudet 1994 2013 - Antalet helårsstudenter vid universitet och högskolor ökade med 31 procent från 228 000 år 1994 till 298 500 år 2013. Högskolorna har haft den största tillväxten under perioden. Men i absoluta tal är de traditionella universiteten fortfarande störst, och tillsammans med nya universitet och fackinriktade universitet utgör de tre fjärdedelar av högskolan — mätt i antal helårsstudenter. 15 Sammanfattning Tabell 1 SOU 2015:70 Utvecklingen 1994-2013 i sammanfattning Antal univ/högsk Antal helårsstudenter (hst) Grupp 2013 Riket 48 1994 Procent hst på program 2013 1994 228 000 298 000 64 Största ämnesområde Näst största ämnesområde 2013 SUN 1-nivå 73 Samhv, jur, handel, adm Tekn o tilly Trad. universitet 7 Fackinr. universitet 5 Nya universitet 4 Högskolor 14 142 000 148 500 22 000 32 500 29 500 Konstn. högskolor 4 Enskilda vårdhögsk. 3 800 11 40 Övr. enskilda 1 500 32 500 37 500 75 000 2 000 58 96 62 72 100 100 85 000 54 000 68 Samhv, jur, handel, adm 47 500 Hälso- o sjukv 23 500 90 Tekn o tillv 19 500 Hälso- o sjukv 5 500 73 Samhy, jur, handel, adm 12 000 Hälso- o sjukv 7 000 22 500 74 Samhv, jur, handel, adm Hälso- o sjukv 13 500 85 Humaniora o konst 1 500 Pedagogik o lärarutb. 2 000 Hst 2013 98 Hälso- o sjukv Humaniora o konst 500 2 000 100 600 Källa: SCB:s universitets- och högskoleregister. Ökningen av antalet helårsstudenter mellan 1994-2013 har skett inom utbildningsprogram, medan antalet helårsstudenter på fristående kurser har varit nästan oförändrat. Det innebär att programutbildningens andel — mätt i helårsstudenter — har ökat från 64 procent 1994 till 73 procent 2013. Det har alltså skett en programmifiering av svensk högskola. Framför allt är det generella program som har ökat. Yrkesinriktade program har däremot haft en måttlig tillväxt som följer den generella expansionen i högskolan. En förklaring till att yrkesinriktade program inte har ökat mer är att lärarutbildning, som är det största yrkesexamensområdet, har minskat under perioden. 16 SOU 2015:70 Sammanfattning Fristående kurser har framför allt minskat inom den del av högskolan som har den största andelen, nämligen traditionella universitet och i viss mån nya universitet. Att fristående kurser har minskat beror framför allt på att de har fungerat som ekonomisk buffert vid ekonomiska neddragningar. (Program omfattar flera år, tar längre tid att förändra och därmed att få ut spareffekter av.) Inför utbildnings- och examensreformen 2007 omvandlades också många terminslånga fristående kurser till generella program. En hög andel av det fristående kursutbudet erbjuds på deltid. Av fristående kurser på campus ges 50 procent på deltid, och på distans ges 80 procent på deltid. Sommarkurser är av liten omfattning och har, liksom övrigt fristående kursutbud, minskat de senaste åren. Sommarkurser är sällan kurser som ingår i examensinriktad utbildning, utan kurser som syftar till fortbildning och förberedelse för annan högskoleutbildning. De kan också vara projektarbeten eller säsongsbetonade kurser. Det är svårt att avgränsa vad som utgör fortbildning och vidareutbildning eftersom syftet med en utbildning bestäms av varje enskild individ. Fristående kurser som ges på deltid och har äldre studenter ger dock ett grovt mått på fortbildning och vidareutbildning. Antalet kurser som faller inom dessa kriterier ökade fram till 2010, och de utgör en allt större del av de fristående kurserna. Merparten är korta kurser, och ungefär hälften ges på distans. Sedan 2010 har dock antalet kurser av fortbildnings- och vidareutbildningskaraktär minskat. Vad som utgör distansutbildning är svårt att avgränsa, då all högre utbildning i dag nyttjar olika former av IT-plattformar. Respektive lärosäte markerar i statistiken vilka utbildningar som är distansutbildningar utifrån definitionen att lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och rum. Distansutbildning har ökat kraftigt från 1994 till 2013 och används i stor utsträckning för fortbildning och vidareutbildning. Framför allt är det fristående kurser som ges på distans. Det finns också program som erbjuds på distans, mestadels utbildningar inom vård- och lärarutbildningsområdet. Det utbildningsområde (enligt Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 1 ) som har haft flest antal helårsstudenter under hela perioden 1994 2013 är samhällsvetenskap juridik, handel och administration - 1 Se bilaga 6. 17 Sammanfattning SOU 2015:70 (85 000 helårsstudenter 2013). Näst störst har hela tiden teknik och tillverkning varit (54 000 helårsstudenter 2013) . Det utbildningsområde som har haft den största procentuella ökningen är hälsooch sjukvård samt social omsorg som har ökat med 75 procent mellan 1994 och 2013. Det enda utbildningsområde som har minskat ärpedagogik och lärarutbildning som minskade från 39 000 helårsstudenter år 1994 till 36 500 år 2013. Fristående kurser domineras av humaniora och konst, där språk är ett stort inslag, samt samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Det har skett en uttunning av undervisningen i och med att antalet program och kurser har ökat mer än antalet helårsstudenter. Detta innebär att undervisningstätheten har minskat under perioden. Det ökade kursutbudet utan motsvarande ökning av studenter kan också ses som en fragmentisering. Högskoleutbildning och arbetsmarknad Personer med högskoleutbildning har genomgående en god arbetsmarknad — de är generellt sett arbetslösa i lägre utsträckning än de som bara har en utbildning från grundskolan eller gymnasieskolan. Flera undersökningar visar också att högskoleutbildade etablerar sigväl på arbetsmarknaden. Enligt statistik från Eurostat har mer än 90 procent av de svenska studenterna en anställning efter examen, vilket är tio procentenheter högre än genomsnittet för EU. Det finns dock en pågående diskussion om matchning på arbetsmarknaden, där näringslivet påpekar att det finns brister i matchning mellan utbud och efterfrågan av utbildad arbetskraft. Det finns många aktörer som gör prognoser om den framtida arbetsmarknaden. De flesta prognoser som görs ger dock samma bild av utvecklingen på en övergripande nivå. Vi har valt att använda de planeringsunderlag för universitet och högskolor som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) återkommande publicerar. En jämförelse av dessa prognoser över tid visar att för vissa utbildningsgrupper varierar bedömningen om det framtida balansläget, medan bedömningen för andra utbildningsgrupper har varit stabil. Genom att öka eller minska antalet nybörjarplatser på olika utbildningar har lärosätena till viss del anpassat sig efter prognoserna, och därigenom påverkat bilden av det framtida 18 SOU 2015:70 Sammanfattning balansläget. Inom utbildningsområdena hälso- och sjukvård samt social omsorg samt pedagogik och lärarutbildning har dock flera utbildningsgrupper under lång tid prognosticerats som bristyrken. Kopplingen mellan utbildning och ett specifikt yrke är olika tydlig för olika högskoleutbildningar. Tydligast är kopplingen för de yrken som är reglerade enligt svensklag — legitimationsyrken — där en hög andel av de utbildade arbetar inom "målyrket". Det finns dock också legitimationsutbildningar (apotekarutbildning, biomedicinsk analytikerutbildning) där många väljer att arbeta inom andra yrken är "målyrket". De yrkesexamensutbildningar som inte leder till le gitimationsyrken — t.ex. jurist-, socionom- och ingenjörsutbildningar — har råndre stark koppling till ett specifikt yrke. Många generella utbildningar är breda och utbildar till flera yrken. Detta är typiskt för utbildningar inom humaniora, samhälls- och beteendevetenskap, biologi och ekonomi. Utbildningsutbudet — bedömning av balansen Vår bedömning är att utbildningsutbudet i huvudsak är väl balanserat och att dimensioneringssystemet i huvudsak fungerar väl. Vi har gjort en bedömning av om balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till 1) studenternas efterfrågan, 2) arbetsmarknadens behov och 3) samhällets övriga behov. Målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen är ett absolut krav som inte kan kompenseras eller balanseras mot andra behov eller krav. Om en utbildning inte tillfredsställer detta krav så ska den överhuvud inte finnas som utbildning i högskolan. Studenternas efterfrågan Vi bedömer att studenters efterfrågan är väl tillgodosedd genom det dimensioneringssystem och resurstilldelningssystem som infördes med 1993 års högskolereform och som innebär att det är just studenters efterfrågan som ska styra utbildningsutbudet. Även om systemet i grunden är efterfrågestyrt så finns det vissa fall då studenters efterfrågan inte tillfredsställs. Detta är fallet i ett flertal dyrbara utbildningar som är starkt eftersökta, exempelvis 19 Samrmnfattning SOU 2015:70 läkarutbildning, psykologutbildning, veterinärutbildning och skådespelarutbildning. För vissa sådana dyrbara utbildningar har statsmakterna lagt begränsningar i hur många utbildningsplatser som får finansieras genom tilldelade medel. Begränsningar kan också finnas på andra sätt, t.ex. i form av begränsad tillgång till verksamhetsförlagd utbildning. Det tycks vara accepterat av alla intressenter att statsmakterna genom ekonomisk styrning begränsar tillgången till utbildning som är kostsam att genomföra. Därtill kan lärosätena hämma studenternas efterfrågan genom att av olika skäl begränsa översökta utbildningar. Arbetsmarknadens behov Vår bedömning är att arbetslivets behov är tillgodosett med viktiga undantag inom vård- och lärarutbildning. Representanter för arbetsmarknaden har dock uttryckt missnöje med hur de kan påverka högskolans utbildningsutbud. Såväl arbetsmarknadens representanter som lärosätena saknar också diskussion kring gemensamma lösningar inom framför allt bristyrkesutbildningar. Beslut om utbildningsutbud i en långt decentraliserad högskolesektor, där varje lärosäte självständigt beslutar om sitt utbildningsutbud, bör förutsätta dels dialog med företrädare för den arbetsmarknad man utbildar för, dels samverkan med andra lärosäten vars utbildningsutbud påverkar det egna lärosätet. Det är angeläget att arenor för återkommande och systematisk dialog mellan lärosäten och berörda arbetslivsorganisationer finns både regionalt och nationellt. I den mån det saknas i dag bör de skapas och i den mån de finns bör de stärkas. Det är klart att samhällets behov av utbildade för vård och skola inte tillfredsställs varför det är viktigt att undersöka vilka incitament som krävs för att fler utbildas inom dessa sektorer. Hindren för balans är av olika karaktär och kan grupperas i faktorer som högskolan kan påverka respektive faktorer som högskolan har svårt att påverka och där åtgärdspotentialen istället ligger på andra agenter, oftast arbetsmarknaden. Till den senare kategorin räknas hinder som hör samman med verksamhetsförlagd utbildning samt bristande studentintresse, vilket ofta har sin grund i en icke attraktiv arbetsmar knad. 20 SOU 2015:70 Sammanfattning Fortbildning och vidareutbildning Högskolan har flera uppdrag varav det kvantitativt största uppdraget är att utbilda unga människor i en flerårig sammanhållen utbildning som förbereder för arbets- och samhällslivet. Att den absolut största delen av utbildningsutbudet består av examensinriktade program är en rimlig avvägning. Antalet fristående kurser påverkar utrymmet för fortbildning och vidareutbildning. Vår bedömning är att lärosätena inte ytterligare bör minska utbudet av fristående kurser. Vi menar att fortbildning och vidareutbildning är ett av högskolans uppdrag och tydligt ska ingå i den strategiska utbildningsplaneringen. Genom att en så stor andel av det totala utbildningsutbudet i högskolan är tillgängligt i form av fristående kurser skapas en mycket stor potential för individer att ta del av högskolans hela utbildningsutbud när de vill utöka sin kunskap — dvs. fortbilda eller vidareutbilda sig. Denna möjlighet har utökats med det ökade utbudet av fristående kurser som ges på deltid och på distans. Denna styrka med det svenska systemet bör betonas. Men den öppenhet och den flexibilitet som präglar den svenska högskolan och som möjliggör fortbildning och vidareutbildning är tillgänglig främst för individen. Högskolan bör också i sin strategiska planering ta hänsyn till återkommande kompetensutvecklingsbehov med hög efterfrågan och erbjuda kurser för grupper. Utbildningens distributionsform bör anpassas till individer som studerar i fortbildnings- och vidareutbildningssyfte. När företag, myndigheter och andra arbetsorganisationer har behov av fortbildning och vidareutbildning för att systematiskt kompetensutveckla sin personal så är högskolans normala utbildningsorganisation mindre väl anpassad, utan sådan fortbildning och vidareutbildning bör ske i form av uppdragsutbildning. Högskolan bör dock tillgängliggöra spetskunskap, och annan kunskap som enbart högskolan kan tillhandahålla, i form av fortbildning och vidareutbildning när sådan efterfrågas. 21 Sammanfattning SOU 2015:70 Samhällets övriga behov Utifrån den kunskap vi har är det inte möjligt att bedöma om högskolans utbildningsutbud tillgodoser samhällets övriga behov, men vi anser att det heller inte föreligger uppenbara indicier som talar emot detta. Behovet av dugliga samhällsmedborgare är ett vitalt krav för ett fungerande samhälle. Vi menar att detta behov tillfredsställs i högskolans bildningsuppdrag och att bildning ska ses som en dimension i all högskoleutbildning. Utbildning för den ideella sektorn föruts ätter alltmer profes sionskunskap, men utbildning som krävs för att verka i ideell verksamhet är svår att bedöma. Ideella organisationer utgör heller inte en stark påtryckningsgrupp på högskolan vilket bidrar till svårigheten att bedöma om kriteriet uppfylls. Alla högskolor verkar också i en regional kontext och utgör viktiga kraftcentra i sina regioner. Högskoleutbildning (utöver distansutbildning) är relativt väl spridd i Sverige, men antalet orter med högskoleutbildning har minskat under senare år. Att i mer strikt mening bedöma huruvida högskolor i dag tillfredsställer uppdraget att fungera som motor i regionens näringsliv, samhällsliv och kulturliv ligger utanför denna utrednings ramar. Högskolan ska också utgöra en kritisk kraft i samhället genom att utgöra "friutrymme" för utbildning som skapats oberoende av kända behov. Denna funktion är vital för samhället och bidrar till svårigheten att bedöma om enutbildning är omotiverad eller grundlägger en framtida arbetsmarknadsnisch. Det ligger i sakens karaktär att det är mycket svårt att bedöma om detta kriterium är tillfredss tällt. Slutsats och förslag utifrån balansbedömningen Vår slutsats är att de styrningsmekanismer som infördes med reformen 1993 fungerar och att dimensioneringssystemet i huvudsak är välfungerande. Detta innebär fortsatt tilltro till att studenters efterfrågan i grunden utgör det bästa sättet att planera utbildningsutbud och att studenter är med och skapar framtidens arbetsmarknad. Det innebär också att vi även fortsatt lägger ansvaret på den enskilde studenten för att planera sin egen framtid. 22 SOU 2015:70 Sammanfattning Det är dock uppenbart att dagens dimensioneringssystem inte tillfredsställer alla behov på arbetsmarknaden och att det därmed inte är ett perfekt dimensioneringssystem. Åtgärder av justerande karaktär bör därför vidtas för att bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov. Vi föreslår att lärosätena ska — i de fall detta inte redan finns — skapa arenor för regelbunden och systematisk samverkan med såväl arbetslivets representanter som med andra lärosäten om dimensionering av högskolans utbildning. Utformningen av dessa arenor ska anpassas till respektive lärosätes profil, behov och arbetslivsintressenter och ta hänsyn till lärosätets regionala, nationella och internationella uppdrag. Lärosätena ska i årsredovisningen till regeringen redovisa hur den systematiska samverkan med arbetslivets intressenter genomförs. Vi föreslår vidare att Ui(Ä ges i uppdrag att utvärdera hur samverkansarenor fungerar ur lärosätets och ur arbetslivets perspektiv efter tre år. UKÄ bör också i samband med publiceringen av rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden samla högskolorna och andra berörda myndigheter till diskussion i dimensioneringsfrågor. Därtill föreslår vi att regeringen samlar högskolans och arbetslivets representanter för att skapa gemensamma upplösningar av de hinder som identifierats beträffande vårdutbildningar och lärarutbildningar. Vi menar att lärosätena inte ytterligare bör minska utbudet av fristående kurser. Fortbildning och vidareutbildning bör göras tydligare i lärosätenas strategiska utbildningsplanering. Vi föreslår att lärosätena i årsredovisningen till regeringen redovisar hur fortbildnings- och vidareutbildningsuppdraget har tydliggjorts i planeringen av utbildningsutbudet. Sommarkurser — i syfte att förkorta studietiden Vår bedömning är att Sverige på grund av överenskommelser inom Bolognaprocessen inte ensidigt kan förlänga det akademiska året genom att använda sommaren som utbildningstid. För enskilda studenter finns dock alltid möjligheten att förkorta sin studietid 23 Sammanfattning SOU 2015:70 genom att öka sin studieinsats, exempelvis genom att läsa sommarkurser. Det krävs dock att utbudet av sommarkurser ökar och att det i större utsträckning än i dag består av kurser som normalt sett ingår i en examensinriktad utbildning. De senaste åren har antalet sommarkurser minskat, vilket är i likhet med utvecklingen för fristående kurser totalt sett. Utbudet av sommarkurser är olika stort vid olika lärosäten, och några lärosäten har inget sådant utbud alls. Om regeringen vill öka utnyttjandet av sommarkurser för att förkorta studietider föreslår vi att lärosätena ges uppdrag att öka utbudet av sommarkurser inom ramen för särskilda åtgärder. Många heltidsutbildningar fyller dock inte studenternas arbetsveckor, dvs. utbildningarna motsvarar inte i realiteten heltidsstudier. Att ge samtliga studenter som på papperet studerar på heltid också i realiteten heltidsstudier bedömer vi vara en samhällsekonomiskt mer angelägen insats än att utöka möjligheterna för studenter att förkorta sin utbildning genom studier under sommaren. Examensfrågor Studenter som inte avlägger examen Det är stora variationer i examensfrekvens mellan olika yrkesexamensprogram. Generellt sett gäller att examensfrekvensen är högre i utbildningar som leder till legitimationsyrken. Att mäta genomströmning genom examensfrekvens är relevant för legitimationsutbildningar, men för andra utbildningar innebär låga examensfrekvenser inte per automatik att studenterna inte har fullföljt utbildningen. I den internationella statistiken mäts genomströmning genom andelen av högskolenybörjarna som avlagt examen. Detta innebär att statistiken inkluderar studenter på fristående kurser som inte alltid studerar för att ta examen, något som är specifikt för Sverige. Det är en förklaring till att examensfrekvensen är låg i Sverige jämfört med övriga OECD-länder. Kvinnor har högre examensfrekvens än män på nästan alla yrkesexamensprogram. Kvinnor har också en högre prestationsgrad (andel avklarade poäng av registrerade poäng) än män. Det är svårt att hitta förklaringar till varför kvinnor generellt presterar bättre än män. Det kan dock konstateras att detta även gäller inom 24 SOU 2015:70 Sammanfattning gynmasieskolan, och att denna skillnad mellan könen även finns i många andra OECD-länder. Vår bedömning är att den låga examensfrekvensen i huvudsak beror på att arbetslivet inte efterfrågar examensbevis och att högskoleförordningen stadgar att examensbevis måste initieras av studenten. Sverige har en — i förhållande till omvärlden — avreglerad arbetsmarknad med få reglerade yrken, vilket medför att arbetsgivare efterfrågar examensbevis i låg utsträckning. Även om den svenska arbetsmarknaden är avreglerad och sällan ställer formella krav på examensbevis så medför en alltmer internationaliserad arbetsmarknad att en utbildning fullföljs med ett formellt examensbevis. Vi anser att arbetsgivare och arbetslivets organisationer bör som norm kräva att examensbevis föreligger vid anställning i de fall examen från högskolan är relevant. Processen att utfärda examensbevis utgår från studenten, till skillnad mot det gängse i omvärlden, lärosätet. Trots att det svenska utbildningssystemet är kursbaserat — vilket medför att det finns många vägar fram till examen — är det möjligt att lägga större ansvar på lärosätena för att utfärda examensbevis, vilket bör leda till att examensfrekvensen ökar. Vi föreslår att regeringen utreder en ändring av högskoleförordningen med innebörden att högskolan ska utfärda examensbevis för yrkesexamen och konstnärlig examen när studenten har fullgjort fordringarna för examen. På sikt bör lärosätena utveckla ett system för att ta samma ansvar för generella examina. Vi föreslår att regeringen fastställer målet att högskolorna senast 2020 ska ha det fulla ansvaret för att utfärda examina efter fullgjorda fordringar för examen. Dubbla examina Med dubbla examina menas att två examina baseras på (exakt) samma utbildning, oftast en yrkesexamen som kombineras med en generell examen. Det är framför allt inom vissa vårdutbildningar och teknikutbildningar som dubbla examina är vanligt förekommande. Att utfärda dubbla examina är ett utpräglat svenskt fenomen som växt i omfattning med 2007 års examensreform. De vanligast förekommande argumenten för möjligheten att ge en generell 25 Sammanfattning SOU 2015:70 examen utöver yrkesexamen synes bottna i missförstånd: att detta skulle vara nödvändigt för internationell anpassning och att tillträde till utbildning på avancerad nivå och forskarnivå kräver generell examen. Nackdelen med dubbla examina är att både yrkesinriktningen och den generella inriktningen riskerar att suboptimeras om man planerar att genomföra båda samtidigt. Ett av Bolognareformens viktigaste syften var att skapa en gemensam struktur för examina i Europa. Systemet med dubbla examina motverkar syftet att skapa internationell jämförelse mellan utbildningar. Vår bedömning är att det är olämpligt att mer än en examen utfärdas på samma studiemeriter. Vi föreslår att regeringen utreder en ändring av högskoleförordningen med innebörden att lärosätet inte får utfärda två examina som grundar sig på samma studiemeriter. Förlängning av utbildningar Vår bedömning är att det inte förekommer att utbildningar omotiverat har förlängts. I och med att alla examina fr.o.m. 2007 innehåller ett exakt antal högskolepoäng finns inte längre några möjligheter att förlänga utbildningar. Tidigare fanns — framför allt för de generella programmen — endast krav på minst antal poäng i examen, vilket innebar att många examina innehöll fler poäng än de nominella. Övergången till den nya utbildnings- och examensstrukturen 2007 har inte medfört någon kraftig ökning av helårsstudenter på utbildningar på avancerad nivå, och därmed kan vi heller inte se något som tyder på att generella program har förlängts. Under de senaste tjugo åren har regeringen beslutat att öka antalet högskolepoäng i åtta yrkesexamina. Därtill har regeringen i och med förändringar i lärarexamina ökat antalet högskolepoäng i en examen och minskat antalet högskolepoäng i en examen. Utbildning till tandhygienist, som enligt examensordningen är tvåårig, har vid flera lärosäten varit organiserad som en treårig utbildning. Denna examen är dock för närvarande under utredning för förlängning. För djursjukvårdarexamen stämmer poängomfattningen enligt examenordningen inte överens med legitimationskraven för den utbildningens målyrke. Det har gjort att utbild- 26 SOU 2015:70 Sammanfattning ningen istället ges som ett generellt program, och därmed har utbildningen förlängts. Att legitimationskravet för djursjukskötare inte motsvaras av en yrkesexamen är ett förhållande som utredningen finner märkligt. Vi föreslår att förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet ändras så att poängomfanningen för djursjukvårdarexamen stämmer överens med legitimationskraven för djursjukskötare, alternativt att det införs en djursjukskötarexamen med poängomfattning som motsvarar legitimationskravet. Högskolans gränser I vårt uppdrag ingår att bedöma om det förekommer utbildningar inom högskolan som istället bör organiseras i andra utbildningsformer. Det gör vi genom att dels se på kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen, dels genom att undersöka gränsdragningen högskola-yrkeshögskola. UKÄ har under 2011 2014 genomfört fyra granskningar av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen, s.k. enstaka kurser. De brister som UKÄ funnit bland enstaka kurser som inte uppfyller lagens krav handlar framför allt om att de inte har tillräcklig vetenskaplig grund. Yrkeshögskoleutbildning och högskoleutbildning skiljer sig åt på flera väsentliga punkter. Där högskolan utbildar för långsiktiga behov utifrån individens efterfrågan utgår yrkeshögskoleutbildningen från kortsiktiga behov och arbetslivets efterfrågan. En annan skiljelinje avser arbetslivets deltagande i utbildningen, vilket är en förutsättning för yrkeshögskoleutbildning men inte för högskoleutbildning. Enligt vår mening är det dock kriteriet om forskningsanknytning som är det som framför allt åtskiljer utbildning i högskolan från utbildning i yrkeshögskolan. Forskningsanknytning är ickn om ett nära samband mellan utbildning och forskning, och det används ofta som kriterium på vad som överhuvud konstituerar universitet och högskolor. Detta återfinns också i högskolelagen. Dagens massutbildning i högskolan utmanar dock detta ideal. Det finns ett mycket stort spann i vad som i dag utgör forskningsanknuten utbildning. Lärosätena hanterar frågan pragmatiskt och anpassar forskningsanknytningen efter olika behov i t.ex. utbildning på grundnivå och utbildning på avancerad nivå. Vi — 27 Sammanfattning SOU 2015:70 menar dock att lärosätena bör höja och tydliggöra kraven för kortare utbildningar. Emellertid — frågan om hur långtgående krav som kan ställas på forskningsanknytning, och därmed gränsdragningen kring vad som hör till högskolans utbildningsansvar, är i grunden oklar. Vi föreslår att regeringen utreder hur högskolelagens krav på forskningsanknytning ska tolkas. Innan en sådan tolkning är gjord går det inte att bedöma om det förekommer utbildningar inom högskolan som bör ges inom andra utbildnings former. Vi föreslår också att lärosätena och Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklar sin samverkani syfte att identifiera utbildningar som överlappar i alltför hög grad. I de fall en utbildning inom högskolan synes sammanfalla med en utbildning i yrkeshögskolan, bör lärosätet visa på vilket sätt utbildningen i högskolan är knuten till forskning. 28 1 Utredningens uppdrag och arbete 1.1 Uppdraget— vad det innebär Vårt kärnuppdrag är att beskriva den svenska högskolans utbildningsutbud de senaste tjugo åren för att därefter bedöma om detta utbildningsutbud varit väl avvägt "med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet". Om vi finner att balansen ej varit god ska vi föreslå åtgärder. Bakgrunden till uppdraget är att för drygt tjugo år sedan — 1993 — genomfördes en av de större reformerna i svensk högskola. En central del i denna reform bestod i att varje lärosäte gavs uppdraget att själv besluta om sitt utbildningsutbud mot att tidigare ha beslutats av en central myndighet i Stockholm. När beslut om utbildningsutbud istället fattades av 30-40 självständiga lärosäten blev det svårare att få en helhetsbild av svensk högre utbildning. Det är den helhetsbilden vi uppdragits att återskapa. Beskrivningen av den svenska högskolan ska ske enligt ett flertal parametrar, bland annat efter vad som är fristående kurs, program, arbetsmarknadsförberedande kurs, kurs i bildningssyfte, examensinriktad utbildning och fortbildnings- och vidareutbildning. Att beskriva högskolan enligt dessa parametrar och lika många till under tjugo år vid mer än trettio lärosäten är en kvantitativt mycket omfattande uppgift med metodologiska utmaningar. I uppdraget efterfrågas viktiga aspekter av den högre utbildningen som också speglar att högskolan har många mål. Det statistiska underlaget är emellertid inte utformat så att man lätt kan svara på uppdragets frågor. Vi har nödgats göra operativa bestämningar för att kunna analysera det digra materialet och svara på uppdragets frågor. 29 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2015:70 Vi har också funnit det lämpligt att lägga till ytterligare faktorer varav den viktigaste är helårsstudenter. Uppdraget är att redovisa utbildning, vars valuta är kurser ochprogram. Emellertid kan denna valuta vara missvisande när det gäller att bedöma storlek och balans då en kurs, eller ett program, kan bestå av fem studenter eller av femhundra studenter. För att skapa en bild av storlek i högskolan redovisar vi också i den valuta som det statistiska underlaget väl beskriver, nämligen helårsstudenter. Syftet med att återskapa tjugo års utbildningsutbud är tvåfalt. Dels ska den historiska bilden återskapas, dels ska den framtida bilden skapas. Bakgrundsbilden av tjugo års expansion av högskolan är intressant i sig, men naturligtvis är det av ännu större vikt hur denna bild kan nyttjas för att i framtiden bättre tillfredsställa "studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet." Uppdraget är att redovisa inte bara den nationella bilden av utbildningsutbudet utan också per lärosäte. Vi har tolkat uppdraget så att uppdraget om balans i utbildningsutbudet avser den nationella nivån och att balans inom varje lärosäte ska bedömas av respektive lärosäte. Det är varken lämpligt eller möjligt att utredningen inom rimliga tidsramar genomför analyser av varje enskilt lärosäte. Det omfattande materialet kräver att all redovisning per lärosäte sker elektroniskt. Således redovisas i bilaga 3, lärosätesbilagan, uppgifter om samtliga lärosäten. Bilagan publiceras dels på ett USB-gem, dels på regeringens hemsida www.sou.gov.se , under rubriken Avslutade utredningar. Inom ramen för kärnuppdraget ska vi särskilt utreda frågor kring sommarkurser och utanför kärnuppdraget vissa examensfrågor (studenter som inte avlägger examen, dubbla examina, förlängning av utbildning) samt frågor om högskolans gränser. Direktiven anger två förutsättningar som är av stor betydelse för hur våra förslag kan utformas. För det första anges att huvudprincipen om lärosätenas ansvar för utbildningsutbudet bör bestå, för det andra anges att förslag till förändringar ska ske inom ramen för nuvarande resurstilldelningssystem. Detta innebär att grunden för hur högskolan dimensioneras och styrs inte ska rubbas. Detta betänkande har sin tyngdpunkt i beskrivning och analys av kärnuppdraget. Efter denna beskrivning och analys ska vi också 30 SOU 2015:70 Utredningens uppdrag och arbete bedöma och "föra ett resonemang om" utbildningsutbudet är väl avvägt. Det är en svår uppgift att fastställa grunden för vad som är ett väl avvägt utbildningsutbud. Det kommer nära den klassiska frågan om högskolans iå och kan inte ges ett säkrare svar utan en gedigen analys av högskolans uppdrag i dagens samhälle. En sådan analys ligger utanför utredningens ramar men är, icke desto mindre, en angelägen uppgift som vi också delvis kommer att beröra. Det ligger i sakens natur att vi mer kommer att "föra ett resonemang om" än att "bedöma" högskolans utbildningsutbud. Draget av resonemang förstärks av att det starkaste styrinstrumentet — resurstilldelningssystemet — enligt direktiven ej ska förändras. 1.2 Uppdraget — vad det inte innebär En central fråga för utredningen är relationen mellan högre utbildning och arbetsmarknad. När vi bearbetar detta uppdrag utgår vi från utbildnings- och arbetsmarknadsanalyser genomförda av andra organisationer, SCB och Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Vi har inte uppdraget att göra egna analyser av bristområden och överutbildning, och ännu mindre uppdraget att föreslå ökning eller minskning av utpekade utbildningar. Vårt uppdrag är att beskriva och analysera dimensioneringssystemet och hur detta kan förbättras. Vi har heller inte uppdraget att analysera utbildningens innehåll vad avser arbetsmarknadsförberedelse. I dialoger vi haft med arbetslivsrepresentanter uppstår lika ofta diskussion om utbildningens innehåll som dess dimensionering, men uppdraget rör entydigt dimensionering. Därmed inte sagt att frågorna är oberoende av varandra. Utbildningar kan förändras inom ramen för oförändrat namn och i grunden samma utbildning kan ges olika namn varför dimensionering och innehåll kan vara intimt sammanknutna. Här måste vi så långt möjligt skilja dem åt. 1.3 Metodologiska synpunkter Vårt uppdrag att rekapitulera de senaste tjugo årens utbildningsutbud har varit ett kvantitativt omfattande arbete. En del av arbetet har bestått i att återskapa förutsättningar och regelsystem som gällt 31 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2015:70 under tiden. Den bild vi återskapat är av vikt för att förstå hur landets största statliga område har utvecklats och utgör en viktig grund för beslut om hur högskolan bör utvecklas i framtiden. Därför bör denna typ av översikt och analys göras kontinuerligt. Till stor del sker detta genom UKÄ:s årsrapport som är väl ansedd och nyttjad i högskolesektorn. UKÄ:s årsrapport svarar emellertid inte fullt ut på de frågor vi besvarat. Vi menar att en kontinuerlig uppföljning bör göras av våra resultat och att UKÄ bör ges ett sådant upp dr ag. Vi har påpekat metodologiska svårigheter i vårt uppdrag. Det finns inga enkla sätt att i det statistiska underlaget utläsa vad som är "fristående kurs", "kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning" eller "utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte" eller hur "utbildningar av fortbildningsoch vidareutbildningskaraktär" identifieras. Om det bedöms som viktigt att kontinuerligt följa dessa faktorer, som är viktiga för att karakterisera högre utbildning, så måste märkningen i det statistiska underlaget förändras. Det finns förvånansvärt få data och undersökningar om relationen högre utbildning — arbetsmarknad och framför allt få aktuella undersökningar. SCB gör undersökningar om högre utbildning — arbetsmarknad men alltför sällan. Det finns också för lite kvalitativa analyser. T.ex. är nya faktorer som gränsgångare och migration — i dag viktiga faktorer som påverkar utbildningens dimensionering — alltför lite undersökta. För framtiden bör fler analyser högre utbildning — arbetsmarknad göras. 1.4 Utredningens arbetssätt Utredningen har arbetat traditionellt genom stöd av och diskussion med ett flertal organisationer och grupper. Grundmaterialet har beställts i samråd med och effektuerats av SCB. Samråd och dialog har också förts med Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Myndigheten för yrkeshögskolan och utredaren för översyn av Myndigheten för yrkeshögskolans uppgifter. Utredningen har, utöver expertgruppen, utövat samråd och haft stöd i dels en referensgrupp med representanter för de viktigaste 32 SOU 2015:70 Utredningens uppdrag och arbete intressenterna, dels en rådgivande grupp med lång och bred erfarenhet av högskolan. Gruppernas ledamöter anges i bilaga 4. Under arbetets slutfas har vi kallat till hearings med universitet och högskolor, arbetslivsorganisationer och studentorganisationer. Vi har också föredragit vårt uppdrag och delresultat i konferenser i Sverige och Norden. De viktigaste av dessa möten framgår av bilaga 4. Diskussioner har också förts inom ramen för de uppvaktningar vi tagit emot. Utredningens uppdrag omfattar frågor som diskuteras i många utbildningskulturer. Frågor om effektivitet, utbildning, arbetsmarknad ligger högt på agendan internationellt. Utredningen har i jämförande syfte besökt de nordiska grannländernas ministerier med ansvar för högskolan. Det är tydligt att frågorna är lika men lösningarna olika. Utredningen har samrått med utredningen Försvarsmaktens personalförsörjning och utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Under 2016 kommer en modernisering av yrkeskvalifikationsdirektivet att genomföras. Det kommer också att fattas beslut om nationellt ramverk för att underlätta jämförelser mellan olika utbildningar och kvalifikationer i Europa (National Qualification Framework — NQF). Vi bedömer att dessa beslut ej kommer att påverka våra förslag. 33 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens ekonomiutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-29 29 Eku § Dnr 00071/2015 003 Tillägg till arbetsordning Kommunfullmäktiges presidium föreslår ett tillägg till arbetsordningen för för Rådet för funktions- Rådet för funktionshindrade och pensionärer, innebärande att representanter hindrade och pensionärer i rådet för föreningar utanför tätorten ska uppbära reseersättning. Förslag under sammanträdet Pernilla Granberg (c) Bifall till förslaget , med tillägget ”… under förutsättning att samåkning sker”. Proposition Ordföranden ställer proposition på förslaget med Pernilla Granbergs tilläggsförslag, varefter hon förklarat att ekonomiutskottet bifallit bägge förslagen. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. 2. Arbetsordning för Rådet för funktionshindrade och pensionärer antas. Fullmäktigs beslut 2015-04-14 § 72 upphör att gälla. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Ekonomiutskottet 2015-09-29 Beslut presidiet Utdragsbestyrkande Nytt Företrädare i rådet för föreningar utanför tätorten är berättigade till reseersättning, under förutsättning att samåkning sker.
© Copyright 2024