Verksamhetsberättelse 2014
Bildaåret 2014 Verksamhetsberättelse Studieförbundet Bilda Bilda och folkbildningssverige Studieförbundet Bildas uppdrag är att verka inom folkbildningen. Den övergripande idén är att ge människor redskap för livet, med övertygelsen att det är i mötet med andra som människor växer. Verksamheten vilar på en kristen livsåskådning, där varje människa har ett okränkbart värde vilket ger ett förhållningssätt som genomsyrar all verksamhet. Studieförbundet Bilda är ett av Sveriges tio studieförbund. Alla tio får anslag från stat, landsting och kommuner för att bedriva ett fritt och frivilligt folkbildningsarbete som är öppet för alla. Bilda vill ge människor möjlighet till ett större inflytande över såväl sina egna liv som över samhällsutvecklingen. Därför ordnar vi mötesplatser och forum för lärande, fördjupning och reflektion. Genom studiecirklar och olika arrangemang bidrar vi, tillsammans med de andra studieförbunden, till en demokratisk kultur där deltagarna gemensamt är med och formar innehållet utifrån sina egna erfarenheter och frågor. Landstingens och kommunernas mål för stöd till folkbildningen sammanfaller ofta i stora drag med statens mål, men man har även egna mål som främjar den regionala eller kommunala verksamheten. Bildas organisation Bilda har valt att dela in verksamheten i fem profilområden: Kultur, Dialog, Bildning och kultur i frikyrkorna, Ortodox bildning och kultur samt Katolsk bildning och kultur. Dessutom finns kompetensområdena Mellanöstern och Ledarutveckling samt stödområdena Administration och Kommunikation. Studieförbundet Bilda är organiserat i åtta regioner, som tillsammans omfattar samtliga kommuner i Sverige, och ett förbundskansli i Stockholm (Älvsjö). Vi har också ett studiecenter i Jerusalem, Swedish Christian Study Centre (SCSC). Statens bidrag till folkbildningen Staten ger bidrag till folkbildningen för att • stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, • bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, • bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och • bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Sju verksamhetsområden Sju verksamhetsområden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd, nämligen • den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, • det mångkulturella samhällets utmaningar, • den demografiska utmaningen, • det livslånga lärandet, •kulturen, • tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och • folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Fakta om folkbildning 2014 Bildaåret 2014 Verksamhetsberättelse för Studieförbundet Bilda Innehåll Möten ger nya perspektiv 3 Kultur4 Pop/rock 4 Hiphop 5 Folkmusik 5 Kör 5 Hantverka Påverka 5 Ingen växer utan möten, vissa möten bara fortsätter att växa... 6 En körledardag utan gränser 7 Dialog8 Fred, miljö och rättvisa 8 Dialog 9 Lärande på nätet 9 Folkbildning i vården 9 Förändrat samhällskontrakt 9 Språkcafé i Gnosjö för hela familjen 11 Bildning och kultur i frikyrkorna Tro och teologi 12 Församlingsutveckling 13 Tro i dialog 13 Kyrkomusik 13 Låtskrivarresan till det heliga landet 14 12 Redaktör: Anders Alzén Grafisk form: Boel Algulin Tryck: TMG Tabergs, Växjö, 2015 Offentliga livstolkande samtal Existentiell Filmfestival Dalarna 22 Almedalsveckan 22 Frizon 22 Bokmässan 22 22 Projekthotellet Vi sjunger hjärna 23 VPU 23 Digital utveckling 23 Läsfrämjande åtgärder 23 Delaktighet och egenmakt 23 BeatMeet 23 23 Ledarutveckling24 Att känna sig trygg 24 Kompetensutveckling25 Kommunikation25 Ekonomi och administration Katolsk bildning och kultur 15 Tydlig vision för ett mångkulturellt Sverige 15 Ungdomsverksamhet och katekes 15 Församling och samhälle 16 Integration 16 Mångskiftande verksamheter som växer 17 Ortodox bildning och kultur Scout 18 Ikonmålning 18 Kyrkomusik 18 Nya målgrupper 18 Ledarutveckling 19 Demokratiarbete 19 Utan karta och kompass? 19 Flyktingskap i fokus vid mötesplats för kvinnor 20 Mellanöstern21 Starka känslor kring Israel och Palestina 21 18 25 Kvalitetsarbete26 Deltagarundersökning 26 Fördjupad granskning av fyra regioner 26 Bildas etikgrupp 26 Risk- och väsentlighetsanalys 26 Verktyg för verksamhetsplanering 26 Förslaget om ett nytt studieförbund Stämmorna röstade ja i maj 27 Förslaget avslogs i november 27 Stor potential i Bilda 27 27 Studieförbundet Bildas organisation 28 Verksamhetskommentarer 2014 31 Verksamhetsstatistik32 Årsredovisning 2014 34 Revisionsberättelse 51 Möten ger nya perspektiv Bildas verksamhet växer! Inte minst i den ortodoxa och katolska kyrkofamiljen är tillväxten stark. Kulturarbetet omfattar hälften av vår verksamhet och ett ömsesidigt arbete utvecklas och fördjupas ständigt mellan medlemsorganisationerna och Bilda. Under 2014 ökade Bildas verksamhetsresultat med 3,24 % räknat på bidragstimmar. Att vår verksamhet ökar ser vi som ett tecken på att den verksamhet vi anordnar upplevs angelägen och ligger rätt i tiden. Vi är stolta över resultatet, inte minst med tanke på att vi under 2014 även lagt tid och kraft på förslaget om att bilda ett nytt studieförbund ihop med Sensus. i Sverige. Vi har skrivit den berättelsen i idéskriften Olikheter – en tillgång i praktiken från hösten 2013. Där berättar vi hur Bilda, kanske tidigare än andra, mött och levt den förändring som vårt samhälle genomgår. I det landsomfattande Bilda möts olika kulturer med starka inbördes identiteter som utgör starka kontraster. Ungdomskulturer, kyrkokulturer, socialt entreprenörskap, musik och starkt engagemang för Mellanöstern lever sida vid sida i organisationen. För oss är den spänningsgrad som uppstår när olikheter möts en omistlig del av vår identitet. I den här verksamhetsberättelsen syns flera exempel på tillfällen där Bilda bidragit till spännande möten mellan olikheter. Strategin framåt Deltagarkultur skapar mening Under våren 2014 har en utvärdering gjorts av Bildas strategidokument Kartan och kompassen, med syfte att ge vägledning för utformningen av framtida strategier inom Bilda. Utvärderingen visar bland annat att Kartan och kompassen har hjälpt Bilda att tydliggöra och utveckla sin identitet och profil. Det har också hjälpt till att hålla samman Bilda och alla dess olikheter. Kartan och kompassen har gällt från 2010 till 2015 och Bilda har under hela den tiden lyckats hålla dokumentet levande, både på en strategisk nivå och konkret i verksamheten. En uppföljning till Kartan och kompassen, det vi kallar Kartan och kompassen 2.0 och som gäller åren 2015–2016, beslutades av förbundsstämman i maj. Dokumentet har tagits fram tillsammans med alla profilarbetsgrupper och samordnare och varit både på ledningsgruppens och förbundsstyrelsens bord innan det slutredigerades. Bilda vilar på en stabil grund, det gäller ideologi, verksamhet, strategisk riktning och ekonomiska förutsättningar. Under 2015 ska vi börja arbetet med att ta ut fortsatt färdriktning, i en öppen process, med sikte på 2025. I Bilda har vi även utvecklat deltagarkulturbegreppet med förankring i både folkrörelsearvet och det postmoderna tillståndet. Deltagandets konst är utgångspunkten för vårt kulturarbete i både kyrka och samhälle. I beskrivningen av vår kulturverksamhet hävdar vi att när människor fritt får tolka sina liv tillsammans med andra bidrar det till att samhället utvecklas, demokratin stärks och mening skapas för både individer och grupper. Vi brukar också hävda att ingen växer utan möten, och berättelserna vi möter i årets verksamhetsberättelse blir en bekräftelse på kraften som kan uppstå när olikheter möts i nyfikenhet och respekt. Processen har påverkat oss Vi har de senaste åren gjort ett viktigt arbete tillsammans med Sensus. Vi har spejat framåt, vi har arbetat rejält med ett antal områden som gäller både verksamhet och stödfunktioner. Det arbetet har påverkat oss, hjälpt oss att se fler perspektiv och utmanat oss kring ett antal frågor. Vi är inte exakt samma Bilda som gick in i processen, vi har varit med om något som förändrat oss. Därför riktar vi ett stort tack till Sensus för en betydelsefull gemensam resa! Olikheter – en tillgång i praktiken Möten ger nya perspektiv En av Bildas konsulenter skrev under året i Livstolkningsbloggen på Bildas hemsida: Studieförbunden har en otroligt viktig roll i att vara bärare av ”möten”där oliktänkande kan mötas och faktiskt våga mötas över kulturgränser. I vårt globaliserade, mångkulturella och mångreligiösa samhälle kan vi inte alltid formulera gemensamma värderingar – men vi kan och måste lära oss att leva i respekt för varandras olikheter och på så sätt utveckla en samhälls gemenskap utifrån ett gemensamt intresse. Därför behöver vi mötesplatser där vi möts över kultur-, värderings- och livsstilsgränser. Och just här står Bilda. Stadigt förankrat i samfund och andra medlemsorganisationer. Men med ett kraftfält, ett register och en självständighet som hela tiden utmanar och öppnar för fler perspektiv. Bilda har en kompetens som vi tror kommer att behövas också i framtiden. Erik Amnå och Kerstin Enlund Förbundsordförande och förbundsrektor En av Bildas satsningar de senaste åren handlar om det mångkulturella och mångreligiösa samhälle som växer fram 3 Kultur Verksamheten inom profilområdet Kultur omfattar musik i alla dess former samt dans, drama, teater, bild/film och hantverk. Under 2014 har Bilda satsat särskilt på fem områden: Pop/rock, Hiphop, Folkmusik/folkdans, Kör samt Hantverka Påverka. Bilda vill ge tillgång till verktyg och miljöer där varje deltagare aktivt kan utöva och praktisera kultur tillsammans med andra. Bilda vill betona vikten av deltagarkultur, att det egna deltagandet står i centrum. Att deltagare i kulturverksamheten fritt får tolka sina liv tillsammans med andra bidrar till att samhället utvecklas, demokratin stärks och mening skapas för både individer och grupper. Bilda eftersträvar en bred och inkluderande kulturverksamhet, med många färger och språk. Alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar, vilket gör att Bilda bland annat satsar på tillgängliga verksamhetslokaler och ett aktivt jämställdhetsarbete. Bilda är även en viktig arrangör som skapar och erbjuder en mängd mötesplatser och scener för många olika kulturutövare. Pop/rock Pop/rockverksamheten utgör den största delen av Bildas kulturverksamhet. Det är främst unga människor som möts i våra replokaler runtom i landet. Vi jobbar behovsrelaterat och vill möta våra gruppers olika behov. Bilda arbetar aktivt med att tillgängliggöra pop/ rockverksamheten för så många som möjligt. Alla Bildas kulturkonsulenter deltog därför under hösten i Crossing Boarders utbildning Jämställdhetseffekten. Under året har vi också fortsatt att utveckla mervärden och speltillfällen för våra musikgrupper; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Årets strategiska lokalisering blev i Göteborg där ett antal nya replokaler invigdes i oktober. Tillsammans med Sensus arrangerade Bilda två showcasekvällar på rockklubben Debaser Strand/ Bar Brooklyn i Stockholm i oktober. Kristal and Jonny Boy från Rättvik/Stockholm och Marigold från Borlänge fick chansen att åka med Bilda i år till den stora musikmässan SXSW i Austin, Texas. Det var fjärde gången som Bilda kunde erbjuda band möjligheten att få delta i denna internationella musikmässa. 4 Dansgruppen SpinnUnga uppträdde när Bildas nya replokaler invigdes i Göteborg i slutet av oktober. SpinnUnga samarbetar med Bilda och är Sveriges första integrerade danskompani för unga dansare med och utan funktionshinder. Under sommaren arrangerade Bilda och Hälsinge Låtverkstad föreställningen Selfie – den rätta bilden. Ett 30-tal ungdomar från Hälsingland som sjunger, spelar och dansar sig igenom föreställningens tema: vad är äkta och vad är på riktigt? En aktuell fråga i dagens mediebrus. På festivalen Frizon utanför Örebro i augusti tog Bilda stor plats. Drygt 20 musikgrupper fick möjligheten att spela och Bilda stod bakom ett antal scensamtal, bland annat med journalisten Lina Mattebo och musikern Jennie Abrahamson. Dessutom gjorde vi en diasert, en blandning av dialogsamtal och konsert, med artisten Loney Dear och gav återigen plats för palestinska hiphopduon Dmar, som i år spelade ihop med musiker från Uppsala. Musikschlaget, som är en musiktävling av och med personer med olika funktionsnedsättningar, engagerade alla regioner i Bilda i år. Varje region arrangerade varsin deltävling under våren och i november hölls finalen i Sundsvall. Bildas musikaliska mötesplats BeatMeet tog en paus under 2014. Under hösten inleddes istället planeringen av BeatMeet 2015 i Jönköping. Även kulturfestivalen Dandanat i Betlehem tog en paus under 2014. Det gav tid till utvärdering och ett fördjupat samtal om hur Dandanat kan utvecklas framöver, tillsammans med vår samarbetspart ICB (The International Center of Bethlehem). Nästa Dandanat kommer att arrangeras i september 2015. Banden Kristal and Jonny Boy och Marigold uppträdde i mars på den stora musikmässan SXSW i Austin, Texas, tack vare Bilda. Carl Svensson från Landsbro blev vinnare av Musik schlaget 2014 med balladen ”Stay With Me”. Läs mer om tävlingen på www.musikschlaget.se. Hiphop Kör Hiphopverksamheten har fortsatt att utvecklas på en rad olika platser i landet. Ett antal mötesplatser för hiphopgrupper har skapats under året, till exempel på Malmöfestivalen i augusti. I samband med riksdagsvalet i september spelades samlingsskivan Gör din röst hörd in med olika gruppers nyskrivna låtar. Bilda arrangerade ett seminarium med den palestinska hiphopgruppen DAM tillsammans med Riksteatern i december i Stockholm. Särskilt inbjudna till seminariet var deltagare i Bildas hiphopverksamhet från olika delar av landet. Hiphop kommer under 2015 inte längre att vara ett nationellt prioriterat område, men i flera regioner kommer satsningen att fortsätta. I maj möttes hundratals körsångare till Körfesten på Wik, utanför Uppsala, för att sjunga och ge konserter, gå på olika workshops, mötas och lyssna på varandra. I november genomfördes den årliga körledardagen. Körledare från flera håll i landet, från tre olika kyrkofamiljer och från andra körsammanhang träffades under en intensiv dag för fortbildning och för att lära av varandras olika uttryckssätt. Folkmusik Folkmusiken har under året präglats av en rad större insatser på olika festivaler. Inte minst på UmeFolk, Linköpings Folkmusikfestival och Årets Unga Folkmusikband. Många folkmusikgrupper startar studiecirklar i Bilda på grund av de mervärden som Bilda erbjuder – särskilt eftertraktat är våra ingångar på festivaler och stämmor. Men också satsningen på yngre deltagare gör att nya studiecirklar har startat – till exempel projektet Folkungar, där elever i skolor får möjlighet att testa att spela folkmusik, och det internationellt präglade lägret Ethno. Hantverka Påverka Under året har Bilda inventerat de metoder och arbetssätt som finns i hantverksverksamheten. Det har bland annat resulterat i två foldrar som presenterar Bildas hantverksarbete. Under årets Frizonfestival utanför Örebro arrangerade Bilda en designverkstad med möjlighet till återbruksdesign. Festivalbesökarna fick även prova på mer traditionellt hantverk, till exempel genom mobila vävstolar. Hantverk kommer under 2015 inte längre att vara ett nationellt prioriterat område, men i flera regioner kommer satsningen att fortsätta. 5 Hämtat från Livstolkningsbloggen, www.bilda.nu 2014 I NG E N VÄXE R UTAN MÖTE N, VI SSA MÖTE N BARA FORTSÄTTE R ATT VÄXA... Jag vill berätta om mina inledande dagar på jobbet efter sommarsemestern. De påverkade mig nämligen så starkt och känslorna och bilderna från de dagarna är fortfarande väldigt påtagliga. Jag tycker om att bli påverkad, omskakad, lite förändrad och lite ny. Som när man kommer hem från en resa. Denna resa skedde på hemmaplan. Jag tar det från början. Amane Tatour och Mai Zarqawi hittade varandra på skolgården när de var 13 respektive 14 år. De upptäckte en gemensam kärlek till hiphop och rap. Kort därefter bildade de duon Dmar. De fick stor uppmärksamhet redan med sin första låt och blev bokade på ett tiotal spelningar där de bara framförde den låten! Nu är Amane 20 år och Mai 19 år, de har drygt 12.000 fans på Facebook, produktionsbolag och en massa erfarenhet, och de besökte Uppsala för andra gången 6–8 augusti 2014. Anledningen var att de blev bokade på festivalen Frizon utanför Örebro efter att ha gjort ett spontant uppträdande där förra året. Detta år ville de uppträda med ett liveband, eftersom de bara gjort det en gång förut, och de ville spela med kvinnliga musiker. Jag satte ihop ett band bestående av Tove Brandt (bas, Göteborg), Moa Brandt (gitarr, Uppsala), Amanda Savbrant (trummor, Malmö) och Jacob Hartman (keyboard, Uppsala). Bandet fick låtarna skickade en vecka innan. När alla träffades för rep den 7 augusti blev det ett fantastiskt möte, både i repan och utanför. En traditionell ”Swedish fika” inledde mötet. Mai och Amane poängterade att de inte ville styra repet som skulle komma, utan ville att alla skulle dela sina idéer med varandra. Att det skulle bli en mix mellan svenskt och arabiskt, mellan soul, funk och hiphop. I repan startade samspelet direkt, Amanda började testa trummorna och satte igång ett beat. Mai började genast rappa över det och sedan var det igång. På stundtals knackig engelska, mässande arabiska och stöttande svenska översättningar, men framför allt det gemensamma språket musik så flöt ett fantastiskt samtal fram. Under lunchen pratade vi om livet i Palestina, om Gaza, om livet i Sverige. Blandat ledset och glatt. 6 Dmar, Amane Tatour och Mai Zarqawi, och Linda Brandemark. Repet fortsatte och efter fem timmar var en show på 45 minuter förberedd. Jag, Amane och Mai åkte mot Örebro och Frizon på fredag morgon, 8 augusti. Där mötte vi upp Maya Gunn som skulle vara DJ under showen. Bandet anlände senare och kl 23.30 stod alla på scen. Amane och Mai må vara unga, men de är fantastiskt rutinerade och har en scenutstrålning och energi som inte går att värja sig mot. Det starkaste inslaget var ett ljudklipp som spelades upp, från Gaza. Smällar, gråt, panik och rädsla. Efter det en specialskriven låt om Gaza som de framförde vända mot scen, samtidigt som en film om vardagen i Palestina spelades upp, och en engelsk översättning av texten rullade. Filmen visade unga flickor på sin baletträning, barn som leker på gatan, livet som pågår. Det var annat än de bilder man ser på nyheterna och gjorde sorgen ännu starkare. Detta eftersom man fick en glimt av de liv som krossas och blir till ingenting av konflikten som pågår. För alla inblandade. Efter spelningen blev det många kramar och en del tårar bakom scenen. Samtal och önskningar om att bandet ska åka ner till Palestina för en turné. Bandet åkte tillbaka till sina respektive städer och Amane och Mai till Tel Aviv på söndagsmorgonen. Alla mycket påverkade, lite förändrade, lite nya. [Ett inlägg från 4 november 2014, skrivet av Linda Brandemark, konsulent i Bilda Öst.] Hämtat från www.bildamusik.nu 2014 E N KÖR LE DAR DAG ÖVE R ALLA G RÄN S E R Oao. Vilken dag! Omtumlad, fylld av värme och genuin glädje går jag och plockar i ordning efter årets Körledardag som gått av stapeln i Älvsjö. Det är svårt att omfatta alla möten, allt vi har fått vara med om denna dag; människor från vitt skilda kulturer, länder och kyrkofamiljer har skrattat, lyssnat, sjungit och upplevt tillsammans, från tidig morgon till sen eftermiddag. Yusef Matte, körledare i en orientalisk-katolsk församling, Julia Nikova, kyrkomusiker i en rysk-ortodox församling, Lena Wohlfeil, körledare och samordnare för musik och kreativa uttryck i Equmeniakyrkan, och Elisabet Waldstein, kyrkomusiker och körledare inom Katolska kyrkan – och så jag som jobbade med svensk folkmusik och sydafrikanska sånger och Åse Hagerman som fick oss alla att klinga som en kropp... ja, ni fattar. Vilka möten! Vilken glittrande nyfikenhet och glädje att få dela och ta del av allas fantastiska universum! Det var en dröm vi hade, Åse och jag, när vi satt och planerade inför årets körledardag; tänk om vi kunde samla olika kyrkofamiljer och samtidigt inkludera profana körledare till det som vi alla har gemensamt; kärleken till sången, musiken, rösten, innerligheten, beröringen. Och drömmen gick i uppfyllelse med råge. Körledare och körsångare anmälde sig, vi blev ca fyrtio personer som tillsammans fick ta del av den fantastiska rikedom som var och en bidrog med, i sin musik, sina skalor, liturgiska texter, folkmelodier, traditioner, värme och generositet. Oao. Dagen sammanfattades i en uppsjö av meningar som trängdes på whiteboarden. Ja, ni kan se själva. Växa genom möten? Jajamänsan! :) Helt outstanding meningsfullt, på det riktiga djupet. [Ett blogginlägg från den 15 november 2014, skrivet av Karin Eklundh, verksamhetsansvarig för kör inom Bilda.] 7 Dialog Inom profilområdet Dialog samverkar Bilda med såväl medlemsorganisationer som offentlig verksamhet, till exempel skola, fritidsgårdar, primärvård och äldreboenden. Bilda tillhandahåller utbildningar, redskap och modeller för att människor tillsammans ska kunna tillägna sig kunskap och tolka och hantera livet. I den lilla gruppen kan deltagarnas erfarenheter tas till vara och utvecklas till fördjupande kunskaper, genom reflektion och kritiskt tänkande. Verksamheten i profilområdet sker till exempel i form av tjej- och killgrupper, dialoggrupper för överviktiga, körsång för dementa och deras anhöriga, ickevåldsutbildningar, föräldrastödsgrupper, utbildningar i globala frågor, MOD-kurser, datautbildning, kurs i existentiell hälsa eller samtalsgrupper för barn och unga i utsatta miljöer. Profilområdet Dialog rymmer alltså ett brett spektrum av ämnen, allt från demokrati och hållbar utveckling till folkhälsa och hur det är att vara ung idag. Under 2014 har Bilda valt att fokusera extra på Fred, miljö och rättvisa, Dialog, Lärande på nätet samt Folkbildning i vården. Fred, miljö och rättvisa Bildas arbete kring Fred, miljö och rättvisa sker i nära samverkan med Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Sveriges kristna råd och våra medlemskyrkor. I samarbete med Kristna Fredsrörelsen har en ickevåldsutbildning på temat Kreativ aktivism genomförts under året. I utbildningen ingick en studieresa till Israel och Palestina där deltagarna fick möta människor som på olika sätt använder kreativiteten som kraft till förändring. Bilda har funnits med som arrangör av Kyrkornas globala vecka i november, både i planering och i genomförande av aktiviteter, tillsammans med flera medlemsorganisationer. I samarbete med Diakonia har en utbildningshelg för ”förändringsinformatörer” genomförts i november. Med hjälp av förändringsinformatörerna erbjuder Bilda och Diakonia studiecirklar och workshops i materialet Förändring för världens skull, på olika teman om rättvisa och mänskliga rättigheter. Bilda har deltagit i Sveriges kristna råds arbetsgrupper för Klimat, Fred, Kyrkornas globala vecka samt Kyrka för Fairtrade. Deltagandet har bidragit till samverkan kring folkbildningsverksamhet och studiematerial. Deltagarna i ickevåldsutbildningen Kreativ aktivism besökte ulltovningsprojektet Tillsammans för livet under studieresan till Israel och Palestina. Här hjälper kursdeltagarna Martin och Elena till att tillverka tovade fredsduvor. Mångfald och integration Under året har en förbundsgemensam satsning skett inom integrationsområdet, med syfte att skapa delaktighet och möjlighet till egenmakt för nya svenskar. Satsningen har påbörjats på tre platser: Malmö, Södertälje och Skellefteå. Representanter för profilområdet Dialog har funnits med i planeringen, följt satsningarna samt bidragit till erfarenhetsutbyte och lärande. Ett stort mångfaldsarbete har också skett lokalt i Bildas regioner under året. 8 Deltagarna besökte också under sin studieresa kvinnooch broderikooperativet Women in Hebron, där de lärde sig att brodera av kooperativets medlemmar. Valet 2014 har varit föremål för en hel del arrange mang i regionerna, ofta tillsammans med kyrkor, RPG och Diakonia, men även på Noliamässan i Bilda Nord, till exempel. Dialog Föräldrastöd Bilda har erbjudit mötesplatser för reflektion och gemensamt lärande om vad det innebär att vara en vuxen förebild i dagens samhälle. En del i detta är ett samtalsmaterial som håller på att tas fram, med teman för föräldramöten eller andra grupper. Exempel på mötesplatser är Föräldrar för föräldrar i Södertälje, Bilda Mittsveriges föräldramässor samt After Work för föräldrar i Timrå. I Borlänge har Bilda GävleDala skapat återkommande mötesplatser för föräldrar på Öppna förskolan Myran. Barn och unga En uppdatering av Bildas tjej-och killgruppsmaterial Unga på gång har påbörjats under året. I samverkan med Hela Människan har utbildningar och studieverksamhet skett som riktar sig till barn och unga i utsatta miljöer. Folkbildning i vården Folkhälsan och den demografiska utvecklingen, med en ökande andel äldre i befolkningen, är viktiga utmaningar för Bilda. I vårt folkbildningsarbete ska vi främja det livslånga lärandet. Under 2014 fick människor i vård och omsorg möjlighet att delta i olika former av folkbildningsverksamhet. Volontärverksamheten har utvecklats genom medvetna satsningar och utbildningar. Under året har vi även inventerat och beskrivit Bildas folkbildningsarbete i vården i syfte att visa på framgångsrika modeller för att utveckla ny verksamhet. Vi sjunger hjärna Projektet Vi sjunger hjärna finansieras av Allmänna arvsfonden och 2014 var det första av projektets planerade tre år. I projektet ingår att skapa Vi sjunger hjärna-körer för personer med minnessvårigheter och deras anhöriga/vårdare. För människor med minnessvårigheter, till exempel vid Alzheimers sjukdom, andra kognitiva hjärnskador (förut kallad demens), afasi, stroke eller förvärvad hjärnskada, kan körsången fungera som minnesväckare och skapa livskvalitet och glädje. Under året har en nätverksträff och en utbildningsdag för ledare genomförts och ett ledarmaterial har tagits fram. Projektmedel har beviljats även för nästa år. Förändrat samhällskontrakt Existentiell hälsa Livet och hälsan, ett material om existentiell hälsa, har tryckts under året. Utbildningar för cirkelledare har påbörjats och enstaka cirklar har genomförts, ofta tillsammans med S:t Lukas. Lärande på nätet Digital delaktighet är viktigt för den demokratiska processen. Under året har arbetet med att öka del aktigheten på internet utvecklats ytterligare, till exempel genom cirklar i hur man använder dator, surfplatta och mobiltelefon. Lånedatorer har funnits att tillgå för studieverksamhet i församlingar. Ett enkelt utbildningsmaterial har tagits fram för detta i Bilda Sydöst. Bilda Öst har bjudit in till Digital detox, tillfällen att stanna upp och reflektera över hur nätet påverkar våra liv. Tyvärr var intresset lågt, trots annonsering i dagspress. Nationella överenskommelser för sociala området och integrationsområdet har de senaste åren slutits mellan regeringen, idéburna organisationer och Sveriges kommuner och landsting. Syftet med överenskommelserna är bland annat att utveckla former för samverkan och tydliggöra rollerna för de olika parterna, men också att stärka de idéburna organisationernas självständighet och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Bilda har anslutit sig till båda överenskommelserna och har följt arbetet via deltagande i nationella arbetsgrupper och konferenser. Under året har nya lokala och regionala överenskommelser tecknats, till exempel i Västra Götalandsregionen där Bilda Väst varit aktiva i arbetet och även undertecknat överenskommelsen. Bilda erbjuder processledare, utbildningsdagar och studiecirklar i samband med dialoger och överenskommelser. 9 LENA BERGSTRÖM Livet och hälsan Livet och hälsan är en kurs där deltagarna får möjlighet att reflektera kring tankar om livet och vad som ger inre styrka och känsla av sammanhang. Kursen tar upp åtta olika begrepp som tillsammans beskriver hälsodimensionen existentiell hälsa som helhet, hoppfullhet, tro, förundran och harmoni. Frågeställningarna kan vara: Vad betyder hopp? Hur kan man känna det och uttrycka det? Behöver jag känna hopp? Kursen ger en möjlighet att fråga och pröva och jämföra olika sätt att möta existentiella behov. Vi sjunger hjärna Körsång bär nycklar till att öppna upp rum inom människor och vid till exempel demens, afasi, stroke eller förvärvad hjärnskada är detta påtagligt. Sångerna blir minnesväckare. Musiken och välkända texters märkliga förmåga att leta sig in i otillgängliga rum i hjärnan skapar livskvalitet och glädje – inte bara för människor drabbade av funktionsnedsättning men också för deras anhöriga. Under året har ett ledarmaterial för Vi sjunger hjärna-körer tagits fram. Ledarmaterial för Vi sjunger hjärna-körer Lars Almestad • Karin Eklundh • Maria Högtorp 10 Hämtat från www.bilda.nu 2014 S PRÅKCAFÉ I G NOSJÖ FÖR H E LA FAM I LJ E N För några år sedan var Gnosjö bäst i landet på integration. Liisa Svenningsson är en av fyra kvinnor som började nätverka 2007 för att hitta nyanlända svenska kvinnor och startade Olika vänner. I höstas var det dags att ta ett steg till. Resultatet blev ett språkcafé för hela familjen på biblioteket i Gnosjö. I Bildas regi. Att Gnosjö toppade listan för fem år sedan som bästa kommun på integration berodde inte på att staden tog emot väldigt många flyktingar. Snarare var det för att sysselsättningen bland invandrade svenskar var hög. – Tjecker, rumäner, vietnameser, kineser och somalier kommer, de flesta går på SFI och arbetar halvtid. Biblioteket låter oss använda tidningsrummet, det är en trevlig miljö med cafébord som vi kan sitta vid och dricka medhavt kaffe och äta kakor. Biblioteket träffpunkt – Men det räcker inte att bara ha ett jobb. Det finns de som arbetat i tjugo år men inte lärt sig ett ord svenska. Det är helt horribelt och företagen står som ansvariga här, säger Liisa Svenningsson. Det finns så mycket att göra och vi räcker inte till men vi har i alla fall skapat ett litet forum. De som skapat detta forum är förutom Liisa Svenningsson, Nelly Jansson, Gunnel Wettefors och Jenny Luu Ng. Alla fyra är inflyttade i Gnosjö, två från andra länder. Nelly Jansson kommer ursprungligen från Peru och Jenny Luu Ng från Vietnam. Alla har sju års erfarenhet av integrationsarbete och beskriver vikten av ett forum där man får träna språket men också få förståelse för varandras kultur och sätt att se på saker och ting. Tanken är att träffas en gång i månaden och då är biblioteket en bra träffpunkt, menar Liisa Svenningsson, det ligger centralt och alla hittar dit. Även några män har hittat dit men fortfarande är det övervägande kvinnor. Bland de infödda svenskarna är fyra utbildade lärare. Bildas ledarlåda finns med och allt vad den innehåller som till exempel samtalskort och vägmärken. Vid varje träff blir det också gitarrspel och sång, i repertoaren finns bland annat sången ”Jag blir så glad när jag ser dig”. – Vi har ordnat ett forum där man kan mötas opretentiöst. Att man inte behöver binda upp sig för ett visst antal gånger är bra. Till språkcaféet kan alla komma när de vill, det är inte ett måste. Hit kan man också komma och bara lyssna. Olika sedvänjor Ett bultande hjärta – Första gången jag besökte Jenny Luu Ng hade jag med mig blommor hemifrån min trädgård, såsom är brukligt här i Sverige. Hon tittade på mig med förvånad blick och jag förstod att så här gör man inte i Vietnam. Dagen före Lucia var den första caféträffen, 20 nyanlända svenskar kom. Och lika många kom till de två senare träffarna i biblioteket i Gnosjö. Till skillnad från det tidigare integrationsarbetet som uteslutande vände sig till kvinnor var nu hela familjen välkommen. Nästa vecka har Liisa Svenningsson och hennes medarbetare ett möte med SFI och hoppas på ett samarbete. Andra tänkbara samarbetspartner, menar Liisa Svenningsson, är Arbetsförmedlingen och Socialkontoret. Alla har de, liksom språkcaféet, nyanlända svenskar som målgrupp. – Där kommunens och statens ansvar ger vika, tar vårt bultande hjärta vid. Det här är en win-winsituation, säger Liisa Svenningsson. Har skapat ett forum (Publicerad på bilda.nu 24 februari 2014) 11 Bildning och kultur i frikyrkorna Bilda samverkar med de frikyrkliga medlemsorganisationerna i ett stort bildnings- och kulturarbete. Tillsammans med församlingar, ungdomsföreningar och kårer runt om i Sverige vill Bilda stärka och utveckla bildningsverksamheten utifrån de olika behov och förutsättningar som finns. Bilda och de frikyrkliga medlemsorganisationer na samverkar bland annat kring ämnen som kyrkans roll i samhället, religionspedagogik, identitetsfrågor, mångfaldsfrågor och livstolkning. Tillsammans med medlemsorganisationerna genomför Bilda även många kulturprogram. Profilområdet Bildning och kultur i frikyrkorna rymmer de specifika utvecklingsområdena Tro och teologi, Församlingsutveckling, Kyrkomusik, Tro i dialog samt Scoutarbete. När det gäller övriga utvecklingsområden sker arbetet i samverkan med profilområdena Dialog och Kultur. Bilda är även en viktig resurs när det gäller ledar utveckling och framtagande av studiehandledningar. Tro och teologi Att på ett pedagogiskt sätt utveckla smågrupperna i församlingen har varit ett viktigt fokus även under 2014. I samverkan med Evangeliska Frikyrkan och Hyllie Park har vi möjliggjort för studiegrupper i församlingar att använda det webbaserade bibelstudiematerialet Nära smågrupp, som ett sätt att förnya formerna för bibelläsande. Som ett led i att utveckla och stärka studiecirkeln har vi tagit fram flera studiehandledningar kopplade till olika material. Som exempel kan nämnas handledningen till boken Feminism och kyrkan, på spaning efter jämställdheten, och en studiehandledning (tillsammans med Sensus) till Kyrkornas världsråds nya missionsmaterial Tillsammans för livet. I samverkan med Bibliodramasällskapet och Sensus har vi gett ut boken Handbok i Bibliodrama på Argument förlag. Boken presenterades på Bromma folkhögskola i november och flera kursdagar är inplanerade under 2015. Studiematerialet Se tanken, att använda film för att skapa ett gott bibelsamtal, har tryckts i en andra upplaga under året. Se tanken har använts i smågruppssamtal och konfirmationsundervisning. 12 På flera håll i landet har Bilda under året samverkat med församlingar kring integrationssatsningar, till exempel här i Nås, där missionsförsamlingen ordnar mötesplatser för både nya och mer etablerade svenskar. På Internationella mansdagen 19 november bjöd Bilda och Argument förlag in till samtal om jämställdheten i kyrkan. Feminism och kyrkan, en rykande färsk antologi som Bilda varit med och tagit fram, var underlag då fem av de tio skribenterna samtalade om boken i Immanuelskyrkan, Stockholm. I samarbete med Religionspedagogiskt idéforum bjöd Bilda in Thomas Groome, professor i teologi och religionspedagogik på Boston College, till Sverige i maj. Det blev fem välbesökta seminarier i Växjö, Stockholm och Umeå. Temat var Trons framtid – pedagogik i en värld med nya utmaningar. PLU, Pingst ledarutveckling, avslutades i november 2014. PLU är pingströrelsens tvååriga ledarutbildning i samarbete med Bilda och June folkhögskola. Ca 3.000 ledare har genomgått utbildningen. Som en fortsättning kommer Bilda att bjuda in till smågruppskonferenser under 2015, samt erbjuda fördjupningsmaterial utifrån de ämnen som utbildningen fokuserat på. Cirkelledare har under året utbildats i koncepten Trygga möten (Equmenia scout) och I trygga händer (Frälsningsarmén). Båda koncepten syftar till att förebygga och motverka alla former av övergrepp. På flera håll i landet har Bilda under året samverkat med församlingar kring integrationssatsningar. I Stockholm anordnades under hösten en temadag för att belysa situationen för EUmigranter. Fler arrangemang på samma tema hålls i början av 2015 på olika platser i landet. Under våren och sommaren medverkade Bilda på frikyrkornas samfundskonferenser. Bland annat anordnade vi ett stort antal seminarier. Tro i dialog Bilda har under året bjudit in till olika samtal för att ge utrymme för livstolkning och reflektion. Ett exempel på det är turnén med sångaren och låtskrivaren Peter Hallström på temat Vem stal min tro? Peter Hallströms personliga livsberättelse och sånger stimulerade till samtal även om det svåra i livet. Copyright Argument Förlag Församlingsutveckling I samverkan med Bibliodramasällskapet och Sensus har Bilda gett ut boken Handbok i Bibliodrama på Argument förlag. Flera kursdagar är inplanerade under 2015. Temadag om rasism och nationalism I december inbjöd Teologiska högskolan, Equmeniakyrkan och Bilda till en temadag kring rasism och nationalism med rubriken Sverige, Sverige, fosterland – teologi, politik och svenska väljare. Vilka utmaningar ställs kyrkan inför i det aktuella politiska läget? Föreläsningar och samtal belyste hur teologiska och samhällsvetenskapliga perspektiv kan beskriva och bidra till analysen av förändringar i opinioner och politiska manifestationer i Sverige idag. Dagen var mycket välbesökt och kommer att dokumenteras i en skrift. Kyrkomusik I november reste en grupp på ca 15 personer till Israel och Palestina för att under en vecka skriva gudstjänstmusik, möta människor från Israel och Palestina och i texter bearbeta sina upplevelser. Resan resulterade i ett 20-tal nya sånger, varav några kommer att ges ut i ett nothäfte under 2015. 13 Hämtat från Livstolkningsbloggen, www.bilda.nu 2014 LÅTS KR IVAR R E SAN TI LL D ET H E LIGA LAN D ET Folkbildning brukar ofta beskrivas som att man gör en ”bildningsresa”, ett möte mellan det bekanta och det obekanta som ger nya perspektiv och personlig kunskap vilket leder till att man förändras som människa. Man gör en inre resa som kan vara i kombination med att man även gör en yttre resa. Jag kom nyligen hem ifrån det heliga landet och en spännande och omvälvande bildningsresa som Bilda arrangerade. Jag har i ett par år gått och ruvat på en idé om att Bilda skulle arrangera en låtskrivarresa till Israel och Palestina, riktad till församlingsmusiker där deltagarna skulle få inspiration till att skriva nya sånger för gudstjänst. Innehållet skulle vara skrivarworkshops varvat med bibelstudier, besök på heliga platser, möten med olika människor som lever i det här komplicerade och konfliktfyllda området, möten med olika gudstjänsttraditioner och musikaliska uttryck, upplevelser av nya miljöer, känna historiens vingslag, smaker och dofter. Allt detta för att låtskrivarna skulle utmanas i att skriva med ett nytt djup och botten i sina sångtexter. I år blev så idén verklighet och den 17–24 november reste jag iväg till Jerusalem med en grupp på fjorton låtskrivare och vi skulle få vara med om en spännande och omvälvande vecka tillsammans. Vi har varit i Betlehem och gått igenom checkpoint 14 300, besökt Födelsekyrkan, suttit och skrivit sånger på Herdarnas äng, träffat ungdomar i flyktinglägret Dheisheh och lärt oss dansa palestinsk Debke. Vi har varit i Jerusalem på förintelsemuseet Yad Vashem, träffat Sara som är ortodox judinna, firat Shabbatsmåltid i synagogan på Agron Street. Vi har gått Via Dolorosa, lyssnat till Ben och Moira från The Parent’s Circle och delat nattvard vid Gordons Golgata. Vi har rört oss i det komplexa, mellan det heliga och det brustna, mellan glädjen och sorgen, hoppet och förtvivlan. Vi har mött palestinier och israeler, kristna och judar och lyssnat till deras livsberättelser. Vi har fördjupat oss i bibelordet, lärt oss nya saker om judendom, gjort tankekullerbyttor, brottats med fördomar och ställt oss frågor om varför vi inte kan lära av historien och varför människor inte kan välja att leva i fred och försoning med varandra. Deltagarna har utmanats, fördjupat sin kunskap, omvärderat, fått nya perspektiv och det har skrivits sånger! Det är i mötet det händer. Under låtskrivarresan skrevs 25 nya sånger! (Ett blogginlägg av Charlotte Nordin, konsulent i Bilda Mittsverige, den 10 december 2014.) Katolsk bildning och kultur Stockholms katolska stift samverkar med Studieförbundet Bilda sedan våren 2009. Verksamheten befinner sig i stark utveckling. Arbetet präglas av att Katolska kyrkan i Sverige växer i medlemsantal genom invandring, vilket gör att samverkan kring integration och mångkultur blivit extra viktigt. Verksamheten i profilområdet omfattar Ungdomsverksamhet och katekes, Tro och etik, Församling och samhälle samt Kyrkomusik och liturgi. Utöver det sker alltså samverkan även kring integrationsverksamhet, mångkulturellt arbete samt olika kulturella verksamheter inom de katolska församlingarna. Bilda bidrar med pedagogiska redskap och arbetar aktivt för att stärka smågruppsarbetet i församlingarna i studiecirkelform. I november invigdes Mötesplats Södertälje, Bildas nya verksamhetslokaler för integrationsarbete i Södertälje. Vid invigningen spelade ortodoxa scouter från S:t Aframs suryoyo scoutkår och körsångare från Mar Thomas och Mar Yousif sjöng. Tydlig vision för ett mångkulturellt Sverige Under 2014 har verksamheten i profilområdet präglats av stabilitet, fördjupning av kontakter och några strategiskt viktiga satsningar. En bärande vision för arbetet i profilområdet är att Bilda tillsammans med det katolska stiftet ska skapa viktiga möten och identitetsstärkande verksamhet för alla deltagare. Med tiden har visionen blivit allt tydligare, vilket i sin tur gett tydligare strategiska satsningar. Då många i våra målgrupper har utländsk bakgrund bärs visionen även av tanken om att vi i vårt arbete är med och bygger ett mångkulturellt Sverige som präglas av delaktighet, engagemang och berikande kulturella möten. Därför är regeringsformens skrivning, att ”etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas” (SFS 2010:1408), en ledstjärna i vår verksamhet. Ungdomsverksamhet och katekes Den sedan tidigare pågående verksamheten i samverkan med församlingarna har under året ytterligare kvalitetssäkrats och fördjupats. Ett av de tydliga exemplen på detta är samverkan med Katolska Pedagogiska Nämnden kring ledarutveckling för dem som ska leda barn- och ungdomsgrupper. Ett viktigt pedagogiskt mervärde med detta är att stora konfirmandundervisningsgrupper kan brytas ned till mindre samtalsgrupper. På så sätt skapas ett fördjupat engagemang, med ökad delaktighet och ökat lärande som följd. 15 Församling och samhälle Några av de nysatsningar vi har gjort är att inleda samverkan med polska och filippinska grupper. Det har inte slagit så väl ut som vi hade hoppats, men grunden är lagd och den kan vi med tillförsikt bygga vidare på. En av svårigheterna, framför allt när det gäller de polska grupperna, är att vi i dagsläget inte har personal med dubbel kulturell och språklig kompetens. Det tror vi är viktigt för att bättre kunna nå de grupperna, liksom det har varit i vår samverkan med de orientaliska grupperna. Genom att konsulenten från Bilda kan kulturen i gruppen och pratar samma språk, så ökar möjligheten att förmedla folkbildningstanken på ett för gruppen tydligare sätt. En stor satsning som slagit väl ut är vår satsning på kaldeiska ungdomar. Bilda har stöttat dem i startandet av Kaldeiska nationella ungdomsgruppen (KNUG). De har tillsammans med oss förberett och genomfört flera stora arrangemang, bland annat en ungdomsresa i somras till Hannover med över 100 svenska kaldeiska ungdomar. Kaldeiska ungdomar från hela Europa samlades för att samtala om situationen i Irak och om hur det är att leva som kaldeisk ungdom i Europa. Vi har även arbetat med de orientaliska prästerna kring ett uppskattat fortbildningsprogram för att fördjupa deras ledarskap i en svensk kulturkontext. På flera platser har vi genomfört volontärutbildningar för människor som vill engagera sig i socialt arbete i församlingarna. Vi har samverkat med Caritas i både framtagande och genomförande av dessa utbildningar. Integration Bildas tre kyrkliga profilområden har i Södertälje genomfört en seminariedag om kvinnor på flykt. Kvinnor från olika trostraditioner fick dela erfarenheter kring flyktingskap och tillsammans reflektera över dessa frågor (se även sid 20). På många håll i landet genomför vi, ibland också i samverkan med andra profilområden, integrationsverksamhet i församlingarna. Det kan handla om studiecirklar om allt från matlagning, att lära sig cykla eller att lära sig svenska till cirklar om barnuppfostran eller parrelationer. 16 Kaldeiska nationella ungdomsgruppen (KNUG) och Bilda genomförde i somras en resa till Hannover med över 100 svenska deltagare. Kaldeiska ungdomar från hela Europa samlades för att samtala om situationen i Irak, och om hur det är att leva som kaldeisk ungdom i Europa. Hämtat från Nyhetsbrev Katolsk bildning och kultur nr 2/2014 MÅNG S KI FTAN D E VE R KSAM H ETE R SOM VÄXE R Över hela landet utvecklas och breddas det katolska folkbildningsarbetet inom grupper och församlingar som samarbetar med Bilda. Här kan du läsa om några exempel på studieverksamhet hos katolska medlemsorganisationer i Bilda Sydöst. I Jönköping sjuder det av aktivitet. Symaskiner har köpts in eftersom det fanns sykunniga ledare inom den Helige Andes kaldeiska församling som mer än gärna delade med sig av sina kunskaper. En blandad grupp av både damer och herrar träffas och förenar nytta med nöje. Bland annat har man sytt upp ministrant- och diakondräkter. Vidare har man haft träffar om digital delaktighet, för seniorer. Bildas lånedatorer har kommit väl till pass för intresserade nybörjare. datakurser men även matlagning och arabiska för nybörjare. Verksamheten sker till stor del i Bildas verksamhetshus Gårdshuset i centrala Linköping. Vi har pratat med Moshe Dawod, en av de ansvariga för Orhais kursverksamhet. – Vi bygger broar mellan Bilda och Orhai, säger Moshe och fortsätter med att man är mycket nöjd med den hjälp och det stöd man får via Bilda. (En kortad artikel av Lisa Wetterberg, konsulent i Bilda Öst. Foto: Antonius Almaleh, konsulent i Bilda Sydöst) Film och teater för unga Även ungdomsgruppen är på gång, med både film och teater på programmet. Gruppen har fått hjälp av Bilda med allt från det rent tekniska till manusbearbetning, regi och skådespeleri. Maryam Eshaq, Bildas kontaktperson, är en av de aktiva unga: – Vi gör jättemycket! Vi spelar till exempel in filmer och sen tävlar vi om vilken som blev mest lyckad, säger hon. Vi får mycket stöd genom Bilda, bland annat med kameror, ljud och ljus. Ett kulinariskt arv förs vidare I Norrköping är man också på gång. Här finns det till exempel läxhjälpsgrupper, undervisning i olika musikinstrument, målarkurser och matlagningsgrupper. I de sistnämnda utforskas både det orientaliska köket och den svenska husmanskosten. Det kan handla om att vilja underhålla kunskaperna men också att föra vidare ett kulinariskt arv. Stärkt identitet för kaldéer i Sverige Även i Linköping är det mycket som händer. Kulturföreningen Orhai har föreläsningsverksamhet, med inriktning på litteratur och konst men även på det kaldeiska språket. Man bjuder in föreläsare från hela världen och tanken är att detta ska bidra till att bevara modersmålet och stärka identiteten för kaldéer i Sverige. Helt nyligen drog man i gång flera grupper liknande dem i Jönköping, det vill säga sykurser och 17 Ortodox bildning och kultur De ortodoxa kyrkornas samverkan med Bilda utgår ifrån kyrkornas behov. En stor del av verksamheten sker kring teologi, kyrkomusik, kyrkospråk och församlingsutveckling. Det handlar om att ge varje församling redskap för sin bildnings- och kulturverksamhet. Bilda arbetar för att alla ortodoxa medlemsorganisationer ska känna sig delaktiga i folkbildningsarbetet. Bilda vill också inspirera kyrkorna och deras medlemmar till engagemang i samhället och i samhällsfrågor. Ikonmåleri, ortodox scouting och nätverk för ortodoxa ungdomar är exempel på verksamheter som bedrivs i nära samverkan med Bilda. Scout Bilda har möjliggjort för en ortodox scoutverksam het att växa i Sverige, där både den kristna värde grunden, den traditionella scoutgrunden och in strumental musik kombineras. Under året har ett nätverk för ortodoxa scouter i Sverige upprättats. Nätverket består idag av ett tiotal kårer, och fler är på gång. Ikonmålning En satsning där kyrkornas behov hörsammats är ikonmålarkursen i Grekland. I år genomfördes den i juni med fjorton deltagare. Målet med resan var att varje deltagare skulle lära sig grunderna i ikonmåleri. Kyrkomusik För fjärde året i rad genomfördes en inter-ortodox julkonsert, den här gången i Halmstad. Konserten är unik i sitt slag i världen, där körer från olika ortodoxa traditioner möts och framträder vid ett och samma tillfälle. Drygt 250 personer kom till Immanuelskyrkan för att höra julens sånger, framförda av 14 olika ortodoxa körer. Nya målgrupper Bildas ortodoxa verksamhet har under året växt både på bredden och djupet. En del av förklaringen är den tillströmning av flyktingar till Sverige som pågått under senare tid. I Bilda GävleDala har nya församlingar etablerats på flera håll, med männi 18 Fjorton körer från olika traditioner möttes i den inter-ortodoxa julkonserten i Halmstad. Det var fjärde året som Bilda ordnade en sådan världsunik mötesplats för ortodoxa körer. skor från Syrien, Etiopien, Eritrea och Egypten. I Bilda Nord är den eritreanska kyrkan på stark frammarsch. Genom kurser, kontakter och cirklar har Bilda blivit en viktig samverkanspart i arbetet för att få människor att få kunskap om och etableras i ett nytt sammanhang. I augusti anordnades ett gemenskapsläger utanför Motala, där syrisk-ortodoxa ungdomar med olika lång tid i Sverige fick mötas. Under hösten invigdes ett nytt verksamhetshus i Södertälje. Bland annat genomfördes Föräldrar för föräldrar, där föräldrar som är nya svenskar och föräldrar som redan är etablerade i Sverige fick mötas och utbyta erfarenheter och insikter. Bilda har under året arrangerat två konferenser med fokus på kvinnans roll i kyrkan och samhället. I Göteborg arrangerades en konferens där ortodoxa kvinnor från olika kulturer fick mötas kring kvinnans tro och roll i dagens samhälle. I Södertälje anordnades en mötesplats för kvinnor med flyktingskap i fokus (se även sid 20). Bilda arrangerade en ungdomskonferens i Göteborg i september. Temat handlade om ortodox identitet och att vara ung ortodox kristen i Sverige idag. Ledarutveckling I den Koptisk-ortodoxa kyrkan i Malmö genomförde Bilda en ledarutbildning för studiecirkelledarna. Cirkelledare och framtida ledare i kyrkan deltog också i annan kompetensutveckling i Bildas regi. Genom Bilda har den Syrisk-ortodoxa kyrkans ungdomsförbund fått handledning i verksamhetsplanering samt kompetensutveckling i ämnet pilgrimsvandring. Demokratiarbete Ett studieråd för Bildas ortodoxa medlemsorganisationer i Bilda Syd startade under året. Även i Örebro började ett studieråd ta form under hösten. Studierådet är en mötesplats där ortodoxa medlemsorganisationer kan samtala om angelägna frågor med varandra. Det är också en möjlighet för medlemsorganisationerna att vara med och påverka Bildas arbete och riktning. Studierådet kan även användas för gemensam kompetensutveckling eller för att göra verksamhet tillsammans. För tredje året i rad anordnades det ortodoxa soppköket i Göteborg. Medlemmar i olika ortodoxa församlingar lagar mat, som sedan transporteras till Räddningsmissionen och Café Trappanér där utsatta och hemlösa får möjlighet till ett mål mat. Utan karta och kompass? I snart 15 år har Bilda arbetat med folkbildning i samverkan med de ortodoxa kyrkorna i Sverige – en verksamhet som växer, fördjupas och tar nya grepp. Bilda har under året låtit forskaren KjellÅke Nordquist samla erfarenheter från och tankar om det ortodoxa arbetets framväxt, genom samtal och intervjuer med anställda och förtroendevalda. Ambitionen har varit att reflektera snarare än att utvärdera, för att se vad som varit lyckat och vad som varit svårt, och resultaten samlades i ett dokument med titeln Utan karta och kompass? Rapporten presenterades i ett seminarium vid förbundsstämman i maj och tankarna från dokumentet finns med när Bilda, tillsammans med de ortodoxa medlemsorganisationerna, planerar för hur arbetet kan utvecklas ytterligare framöver. 19 Hämtat från www.bilda.nu 2014 FLYKTI NG S KAP I FOKUS VI D MÖTE S PLATS FÖR KVI N NOR Lördag 5 april var det dags för konferensen Maria på flykt, som Bilda arrangerade för kvinnor från tre kyrkofamiljer; ortodoxa, katoliker och frikyrkor. Det här är den tredje mötesplatsen, tidigare har vi haft Marias resa och Marias torg. Ca 60 personer möttes i baptistkyrkan och koptiska kyrkan i Södertälje. Blandade känslor Det var med blandade känslor jag gick till konferensen. Känslan av förväntan att få vara med om en spännande mötesplats, där Bilda kan möjliggöra ett genuint möte mellan människor från olika världar. Känslan av hopp, att få samtala om flyktingskap, något som berör oss alla som lever i svenska samhället. Men också känslan av sorg, som påminner mig om människor som lever i krig i mitt hemland Syrien, deras flykt, deras livsöden, deras berättelser. Sorg och glädje gick hand i hand under dagen. Varje människa har rätt att berätta Vi fick möta Sr Karin från Alsike kloster som med stor entusiasm och stort engagemang berättade om sitt arbete med flyktingar i Sverige sedan 80-talet. Sr Karin poängterade att ”alla som har flytt har en anledning till sin flykt, och varje människa har rätt att berätta sin berättelse”. Vi fick också möta Mellanösternexperten och journalisten Nuri Kino som redogjorde för sitt arbete med flyktingar i Damaskus sedan 80-talet och hur han fortfarande arbetar med syriska flyktingar i olika länder. Han beskrev också flyktingsituationen i Södertälje kommun som han menade är ohållbar. Både Sr Karin och Nuri Kino berörde publiken och väckte många frågor och funderingar, som vi behöver samtala vidare om. Personliga berättelser berörde Dagen bjöd även på två rörande livsberättelser av Rola och Jacklin som har flytt och lämnat bakom sig sina liv, nära och kära, och nu blickar hoppfulla mot en framtid och ett nytt liv i Sverige. Jag har flera starka intryck från dagen, men ett av dem är just när mamman Rola berättar sin berättelse om flykten till Sverige med sina två barn, när hennes son frågar efter sitt gosedjur när han ska sova eller dottern som vill ha sin vita klänning till kyrkobesöket. Den tar mig tillbaka till 80-talet då jag själv kom som flyktingbarn till Sverige. Min vardag rycktes bort från mig utan förvarning. Jag fick inte ta farväl, och jag fick inte ta med min favoritbok. Det var bara att ge sig iväg när möjligheten fanns. En av de första jag mötte i Sverige, som var en trygg famn och en fackla i mörkret, var Sr Karin som tog emot mig och min familj och vi har än idag en nära relation till varandra. 20 Dessa minnen och denna verklighet får mig att fundera många gånger som småbarnsmamma: Vad skulle jag ta med mig idag om jag skulle tvingas på flykt? (En text av Susanne Ayoub, konsulent i Bilda Öst, publicerad den 15 april 2014.) Mellanöstern Bildas studiecenter i gamla stan i Jerusalem är en unik plats och resurs för folkbildningsarbete i Sverige. Centret fungerar som resursbas för de många studiecirklar, studieresor och konferenser som Bilda arrangerar, som på ett eller annat sätt berör Mellanöstern. På en plats där tre världsreligioner möts, där en dramatisk och vibrerande historia alltid är närvarande och där frågor om identitet, demokrati och rättigheter alltid står på dagordningen finns outsinliga möjligheter att samlas kring vad som i Bilda brukar betecknas som livstolkning. Under 2014 har vi genomfört 24 studieresor till Israel och Palestina, med totalt 330 deltagare. Den typiska Bilda-studieresan utgörs av en lokal studiegrupp som avslutar sin studiecirkel med en resa. I mars genomförde Bilda en nationell Mellanösternkonferens i Jönköping med såväl israeliska som palestinska föreläsare. På bokmässan i Göteborg i september presenterades Bildas studieverksamhet kring Mellanöstern i en särskild utställning, och vi genomförde ett seminarium om möjlighet till dialog mellan Israelvänner och Palestinavänner i Sverige. Dandanat, Bildas årliga kulturutbyte i Betlehem för svenska och palestinska musik- och dansgrupper, genomfördes inte under 2014 utan återkommer först under 2015. Däremot arrangerade Bilda ett utbildningsseminarium i Stockholm i december om arabisk hiphop med den israelisk/palestinska hiphopgruppen DAM. Bildas Mellanösternstipendium tilldelades i år konstnären Kajsa Haglund från Uppsala. Hämtat från Livstolkningsbloggen, www.bilda.nu 2014 STAR KA KÄN S LOR KR I NG I S RAE L OCH PALE STI NA Vi älskar Israel, har några besökare skrivit i gästboken på Bildas studie center i Jerusalem. Det är en rak, enkel och vacker deklaration. Vad den bottnar i framgår inte. Kanske är det den israeliska mångkulturen och det skiftande landskapet som väckt varma känslor. Eller så rör det sig om något slags ställningstagande, politiskt eller kanske till och med religiöst. Jag bara gissar. Ställningstaganden eller ej – ett besök i det heliga landet väcker känslor. Den där gästboken rymmer många andra vittnesbörd, från människor som känt djup sorg inför åsynen av hur palestinska kvinnor och män förnedras vid checkpoints. Vi älskar, skulle någon säkert ha kunnat sammanfatta sina känslor, det ockuperade palestinska folket. Från båda sidor, om man nu får förenkla och tala om två, hänvisas till fakta. ”Fakta talar för sig själv. Det finns siffror. Historiska bevis. Hur kan någon vara blind inför verkligheten?” Några välformulerade radioröster från vintern har jag tagit till mig. Journalisten Göran Rosenberg konstaterade i en krönika i P1:s Konflikt, att fakta faktiskt inte talar alls. Det är människor som talar. Det är människor som väljer vilken berättelse man blir fångad av och vill berätta vidare. Den nästan lika kloke, men möjligen roligare, Fredrik Lindström förklarade i sin Vinterkrönika i julas, att våra känslor betyder allt. Känslorna blir starka när vi talar om Israel och Palestina. Det är som det ska. Både den israeliska och den palestinska berättelsen, den historiska och den nu pågående, rymmer så mycket av smärta, sorg och rädsla att det är naturligt att bli drabbad, oavsett vilken av berättelserna man kommit nära. Det är helt i sin ordning att vi har såväl Israelvänner som Palestinavänner. Känslorna får storma. Uppfattning stå mot uppfattning. Den stora utmaningen är att trots grälet faktiskt lyssna på varandra. Att inte slå dövörat till. I den uppgiften finns bara en att utmana: sig själv. (Ett kortat inlägg från 23 januari 2014, skrivet av Magnus Stenberg, samordnare för Bildas kompetensområde Mellanöstern.) En vandring i Jerusalems gamla stad bjuder på många fascinerande miljöer och möten. Hanna Bendcowsky har ledsagat många Bildagrupper genom de olika kvarteren. Hanna är själv judinna och arbetar sedan många år för organisationen Jerusalem Center for JewishChristian Relations. – Kan jag få låna några händer så ska jag förklara hur Västra muren hänger ihop med templet som en gång fanns här, säger Hanna och skapar med hjälp av några deltagares framstuckna händer en liten modell av templet, som revs av romarna år 70. 21 Offentliga livstolkande samtal Under året har Bilda fortsatt att flytta fram sina positioner vad gäller olika former av offentliga samtal, inte minst genom satsningar i de nationella arrangemang som beskrivs här. Utöver det genomfördes även en rad offentliga samtal i Bildas regioner, tillsammans med medlemsorganisationer och andra samarbetsparter. Existentiell Filmfestival Dalarna I april återuppstod Existentiell Filmfestival Dalarna efter ett års uppehåll, och det blev en lyckad comeback. Bilda är en av festivalens arrangörer, tillsammans med Högskolan Dalarna, Sigtunastiftelsen och Film i Dalarna. Med temat Lyckligt slut?, en rad tankeväckande filmer och medverkande som Anna Odell, Lisa Langseth (Bildas kulturpristagare 2014), Tomas Sjödin, Johanna Nilsson och KG Hammar, blev det en levande mötesplats för livstolkning och samtal kring människan och samhället. KG Hammar och Kerstin Gezelius samtalar under Existentiell Filmfestival i Falun, ett av de nationella arrangemang Bilda varit engagerat i under året. Nedan ett annat: Under Almedalsveckan i Visby hade Bilda en egen scen tillsammans med Newmaninstitutet i katolska kyrkans trädgård. Almedalsveckan Vid årets Almedalsvecka fokuserade Bilda på semi narier på två olika scener: Vårdklockans kyrka, främst tillsammans med Equmeniakyrkan och Hela Människan, och den så kallade Newman/Bildascenen i katolska kyrkans trädgård, där ett antal seminarier genomfördes i samarbete med Newmaninstitutet, BRIS, Sensus, Signum, NOD, Ibn Rushd och Jonsereds Herrgård/Göteborgs universitet. Här fördes samtal om religion och demokrati, om vårt behov av meningsskapande berättelser, andligt ledarskap, om ideologiernas eventuella död, föräldraskap och mycket annat. Många sa sig uppskatta scenens relativa avskildhet och den trivsamma miljön – men framför allt att seminarierna erbjöd fördjupning och samtal istället för ytlig debatt och snabba poänger. det och litteraturens plats i hans liv; en del i Bildas satsning på olika läsfrämjande åtgärder. Bokmässan Frizon På festivalen Frizon på Torp utanför Örebro ansvarade Bilda bland annat för en designverkstad och en rad arrangemang på den så kallade Kulturscenen, bland annat en diasert med Loney Dear (Emil Svanängen), ett samtal med artisten Jennie Abrahamson och ett samtal kring tv-serier med Joel Halldorf och Ida Kjellin. Ett 20-tal Bildaband spelade på festivalens olika scener och i en välbesökt samling samtalade Lina Mattebo med författaren Marcus Birro om läsan22 Vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg hade Bilda i år två montrar: dels en egen där vi främst informerade om möjligheten att starta bokcirklar, dels en monter som vi delade med Sensus på Internationella torget, där vi informerade om studiecentret i Jerusalem och dess olika verksamheter. Bilda var också medarrangör till en rad större och mindre seminarier i samarbete med olika bokförlag, bland andra Libris, Bonniers, Natur & Kultur, Ordfront, Atlas, Verbum och Norstedts. Utifrån aktuella böcker samtalade vi med författare kring teman som döden, främlingsfientlighet, migration, bibelläsning, sekterism, självskadebeteende, etik, pilgrimsvandring samt Israel och Palestina. Projekthotellet Projekthotellet är Bildas stödfunktion för strategiskt viktiga utvecklingsprojekt. Genom Projekthotellet får nya projektidéer en tydlig struktur och förankring i organisationen, vilket ökar kvaliteten. Vi sjunger hjärna Projektet Vi sjunger hjärna kan du läsa mer om på sidorna 10–11 (profilområdet Dialog). Projekthotellet har under året ansvarat för kontakten med Allmänna arvsfonden, med de ansökningar och redovisningar som har krävts. VPU VPU är Bildas metod för planering och uppföljning av verksamheten. Under året har en ny plattform för VPU utvecklats. Tyngdpunkten under året har legat på besök i Bildas regioner för att presentera det nya verktyget och för att tillsammans skapa nya rutiner för verksamhetplaneringen. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta en bit in i 2015. Digital utveckling Folkbildningsrådets styrelse beslutade att initiera Rådslag i folkbildningen under 2014 i syfte att stärka den långsiktiga digitala utvecklingen hos folkhögskolor och studieförbund. Inom Bilda har interna rådslag hållits med Bildas ledningsgrupp, verksamhetskollegium och regionernas resurspersoner för Bilda online. mötesplatser för arbetet kring Delaktighet och egenmakt. Bildas regioner fick ansöka till Projekthotellet, med beskrivning av idé och syfte för en sådan mötesplats. Projekthotellet var därefter med i beredningen av ett förslag på vilka tre platser som bäst motsvarade intentionerna i Kartan och kompassen 2.0. Bildas ledningsgrupp beslutade att etablera de tre mötesplatserna i Södertälje, Skellefteå och Malmö. En del i arbetet kring Delaktighet och egenmakt var även en förstudie inom Europeiska socialfonden som genomfördes i Bilda Nord. Förstudien är tänkt att leda till ett större genomförandeprojekt, men de nya EU-programmen var inte färdigutformade under 2014. Troligen blir de klara under första halvan av 2015. BeatMeet BeatMeet är en kreativ mötesplats för musikintresserade, musiker, band, klubbägare, ljudtekniker och andra. BeatMeet vill genom till exempel workshops, seminarier och speltilfällen ge deltagarna olika verktyg för att verka i musikbranschen. Bilda genomförde BeatMeet årligen 2011—2013 med medel från Ungdomsstyrelsen. Styrgruppen för BeatMeet konstaterade under 2014 att det behövdes mer tid för att hitta annan finansiering, så fokus har legat på planering av BeatMeet 2015. Läsfrämjande åtgärder Regeringen valde att öronmärka delar av folkbildningsanslaget 2014 för läsfrämjande insatser. Inom Bilda fick regionerna redovisa sina idéer och utifrån detta gjorde Projekthotellet och Bildas ledning en fördelning av öronmärkta medel. Projekthotellet har också ansvarat för återrapportering till Folkbildningsrådet. Delaktighet och egenmakt I Kartan och kompassen 2.0 finns ett avsnitt om hur Bilda kan underlätta etableringen i samhället för nyanlända. Bilda vill vara en resurs för ökad delaktighet och egenmakt. Utifrån workshops i början av året, med medarbetare från Bilda, valde Bilda att satsa på tre 23 Ledarutveckling När vi samtalar med våra samverkansparter om vad samarbetet med Bilda ger för mervärden, så kommer det ofta upp att ledarutveckling är viktigt. Med motiverade och engagerade cirkelledare är det lättare att hålla igång en livaktig folkbildning. Och ledarutveckling är viktigt! Det är därför Bilda satsar tydligt på att få alla cirkelledare att bli medvetna om sin betydelse och känna sig trygga i sin roll. Under året har Bilda genomfört ett stort antal ledarutbildningar runt om i landet, både grund- och fördjupningsutbildningar inom ledarutbildningsprogrammet Lära för att leda. Förutom ledarutbildningar erbjuder Bilda även ledarvård och ledarstöd, där ledarvården är olika initiativ från Bilda för att stötta ledare, medan ledarstöd ges till ledare som själva kontaktar Bilda med konkreta behov. En ny folder har tagits fram under året som presenterar ledarutbildningsprogrammet Lära för att leda. Bildas ledarlåda är populär och har fortsatt att spridas till cirkelledare och samverkansparter. Det har även genomförts flera andra ledarutvecklingsinsatser runt om i landet, till exempel mötesplatser där ledarlådan presenterats för ledare, eller mötesplatser där ledare fått möjlighet att nätverka med varandra. Vid årsskiftet 2014–2015 fanns det 10.799 registrerade huvudcirkelledare. En stor och viktig grupp av engagerade människor, även om den i jämförelse med föregående år har minskat något. LE DAR UTB I LD N I NGAR 2014 Aktiva huvudcirkelledare 10.799 Genomförda introduktionssamtal 1.128 Validerade cirkelledare 1.378 Genomförda utbildningar (grund, fördjupning samt regionala och lokala kurser) 202 Antal cirkelledare som utbildats i år 3.227 24 Hämtat från Livstolkningsbloggen, www.bilda.nu 2014 ATT KÄN NA S IG TRYGG För någon månad sedan var jag på en föreläsning kring jämställdhet inom musikbranschen. Vi var ungefär 200 musikkonsulenter från hela Sveriges studieförbundsvärld som samlades under Live At Heart (musikfestival i Örebro). Viktiga dagar att fundera på fokus och arbetssätt och faktiskt förstå studieförbundens roll i svenskt musikliv. Under själva föreläsningen om jämställdhet delades många olika erfarenheter, både goda och väldigt dåliga, på hur vi som studieförbund arbetar med jämställdhet. Och ibland kan man bli mörkrädd över hur dåliga siffrorna är gällande band som är jämställda. Hur svårt kan det vara? Ett ord som dök upp under föreläsningens gång var ”trygghet”. Om man känner trygghet i mötet med någon annan så finns det alla möjligheter att utvecklas. Det kan gälla det mänskliga mötet men det kan också gälla hur lokalerna är utformade. Och detta gäller så klart inte endast i jämställdhetsfrågan utan det gäller i all verksamhet. Om jag känner mig trygg vågar jag utvecklas och jag vågar ta nya steg. Och det gäller ju inte bara yngre personer. Jag tänker på en 73-årig kvinna som för åtta år sedan för första gången vågade leda en grupp inom Bilda. Hon har under många år blivit tillfrågad av olika aktörer om att leda hantverksgrupper men aldrig vågat och aldrig tänkt att hon skulle klara av det. Men när hon var 65 år infann sig rätt omständigheter och hon mötte en konsulent från Bilda som gav henne trygghet att utvecklas i lugn och ro. Det är alltså aldrig för sent att ge möjligheter för människor till utveckling i en trygg miljö. (Ett inlägg av Elin Kullingsjö, konsulent i Bilda Svealand, från den 13 oktober 2014.) Kompetensutveckling För Bildas medarbetare har interna kurser för ny personal genomförts. 2014 har även en tvådagarsutbildning för alla Bildas konsulenter genomförts med fokus på konsulentroll och förhållningssätt. Antal deltagare i personalutbildning 2014 samt en jämförelse med studieåren 2011–2013 20142013 20122011 Antal kurser 32131921 varav grundutbildning 11758 Antal deltagare 468341251481 varav i grundutbildning 258 62 56 80 Siffrorna anger förbundsgemensamt anordnade utbildningar, där även profiloch stödområdesspecifika utbildningar ingår i ovanstående sammanställning. Kommunikation För att skapa medvetenhet och kännedom om Bilda, och därmed också bidra till en ökning av Bildas verksamhet, krävs ett ihärdigt kommunikationsarbete. Som grund för det arbetet ligger varumärkesplattformen, som är en del av Bildas identitetsmanual, och det strategiska kommunikationsarbetet, som innebär att kommunikation planeras i förväg och på ett resurseffektivt sätt. Under året har Bildas verksamhet lokalt, regionalt och nationellt synliggjorts genom olika kanaler, verktyg och material. Digitala kanaler har fyllts med berättelser, bilder och erbjudanden. Nationella satsningar på annonser och texter i olika rikstäckande tematidningar har gjorts, och materialproduktionen under året har varit kreativ och intensiv med flera nyproduktioner och omtryck. Bilda har funnits med i pressen, både med skildringar av arrange mang och eldsjälar som finns inom olika områden i Bildas breda verksamhet, och genom debattartiklar kring förslaget om ett samgående med Sensus studieförbund. En viktig del i arbetet för ökad synlighet är de offentliga samtal som tydliggjort Bildas livstolkningsprofil, och som nämnts under ett särskilt kapitel tidigare. En analys av Bildas digitala kanaler genomfördes under hösten, och en handlingsplan för hur Bilda kan utveckla sin digitala strategi tas fram under 2015. Ekonomi och administration Bilda arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling för administratörer och konsulenter inom verksamhetsrapportering och ekonomihantering. Under 2014 genomfördes exempelvis nätverksträffar, utbildningar i administrationsverktyget Gustav och ekonomi för administratörer och konsulenter. Ett pilotprojekt med digitala närvarolistor (e-listor) har genomförts i Bilda Nord under hösten. Från årsskiftet blir det möjligt för alla Bildas regioner att erbjuda e-listor till cirkelledare. 25 Kvalitetsarbete Bildas devis för kvalitetsarbetet är: ”Kvalitet är att göra det vi sagt att vi ska göra och veta att det blir gjort”. Bildas verksamhetsplan styrs därför av statens kriterier och strategidokumentet för Bilda som beslutats av förbundsstämman, som ett sätt att säkra att vi planerar utifrån vårt uppdrag. För att systematiskt höja kvaliteten i Bildas folkbildningsverksamhet har ett antal åtgärder beslutats av förbundsstyrelsen i det samlade dokument Kvalitetshöjande åtgärder i Studieförbundet Bilda. Förbundsstyrelsen följer upp regionernas arbete och uppdaterar dokumentet årligen. Från och med 2014 granskas fyra regioner, istället för tre. På så sätt genomförs särskild internkontroll med uppföljning vartannat år i Bildas åtta regioner. Varje region får sedan redovisa hur de stärkt sin plan för löpande granskning. Bildas etikgrupp Bildas etikgrupp, som försöker hitta en mer gemensam hållning för hela Bilda i olika etikfrågor, hade två möten under året. Deltagarundersökning Risk- och väsentlighetsanalys Under året har varje konsulent intervjuat fyra slumpvis valda ledare eller deltagare. Genom undersökningen vill vi säkerställa att deltagarna funnits med i rapporterad verksamhet och att de är medvetna om att det är Bilda som är anordnare av verksamheten. Vi stämmer av deltagarens upplevelse med Bildas tre kvalitetsindikatorer: Bilda behöver ständigt bevaka att de skattemedel som anförtros Bilda används på rätt sätt. Det här är tre tänkbara risker: 1. Att bidrag inte förvaltas korrekt. För att säkra detta har Bilda en central ekonomi hantering som skapar enhetlighet. Dessutom sker ekonomiuppföljning av varje region tre gånger årligen. 1. Delaktighet – Hur stor delaktighet var det i gruppen? 2. Möjlighet till lärande – Gjorde deltagarna några nya upptäckter? 3. Uppfyllda förväntningar – Har Bilda uppfyllt dina förväntningar? Kvalitetsindikatorernas medelvärde 2012–2014 Delaktighet Möjlighet till lärande Uppfyllda förväntningar 201220132014 8,58,38,4 7,3 7,5 7,6 8,0 7,7 8,0 Frågorna är avsiktligt formulerade på ett sätt som ska uppmuntra till fortsatt samtal. Fråga tre, till exempel, blir ju intressant först när man fått svar på den obligatoriska följdfrågan: Vilka var dina förväntningar på Bilda? Svaren bör därför analyseras kvalitativt snarare än kvantitativt. Syftet är ett gemensamt lärande; att vi ska bli mer varse hur deltagarna uppfattar verksamheten, dra slutsatser, formulera åtgärder och sedan också genomföra och följa upp åtgärderna. Regioncheferna gör en analys av enkätsvaren och redovisar till förbundsstyrelsen. Fördjupad granskning av fyra regioner Ett statsbidragskriterium är att Bilda årligen ska granska minst fem procent av föregående års verksamhet. Den fördjupade internkontrollen i berörda regioner omfattade tolv procent av Bildas totala verksamhet 2013. Utöver det gjordes slumpvisa nedslag i dessa regioners hela verksamhet 2013 samt olika analyser i rapporteringssystemet, så samtliga verksamhetsformer granskades. En nyhet i samband med internkontrollen var att uppmana respektive regions förtroendevalda revisor att särskilt granska om statsbidraget används till faktiska kostnader för folkbildningsverksamhet och inte som ett schablonmässigt förmedlat bidrag till samverkande organisationer. 26 2. Att verksamhetsrapportering inte sker i enlighet med gällande kriterier. För att säkra detta sker löpande kontroll i alla regioner och särskild internkontroll i varje region vartannat år. 3. Att verksamheten inte är i linje med statens syften. För att säkra detta har konsulenterna i samband med 2014 års ledar- och deltagarintervjuer utmanats att tänka in statens syften med bidraget till folkbildningen. Verktyg för verksamhetsplanering Under året har ett arbete inletts med att implementera Bildas verktyg för verksamhetsplanering. Tanken är att underlätta för konsulenter när verksamhetsplaner ska konkretiseras i handlingsplaner. Förslaget om ett nytt studieförbund En framtidsfråga som präglat en stor del av året var förslaget att Bilda och Sensus skulle bilda ett gemensamt studieförbund. I december 2013 skickade förbundsstyrelsen ut ett remissförslag om samgående till medlemsorganisationer, regioner och samverkansparter. Remissperioden pågick till den 17 februari 2014. Styrelserna beslutade därefter att lägga fram ett förslag om samgående till förbundsstämmorna. Stämmorna röstade ja i maj Bildas förbundsstämma och Sensus extrastämma beslutade 24 maj 2014 att rösta ja till fortsatta planer på ett samgående. Två jakande stämmobeslut krävdes, så extrastämmor utlystes till 28 november 2014. Efter stämmobeslutet påbörjades ett stort arbete i gemensamma arbetsgrupper kring olika ämnen som berörde såväl innehåll, värderingsgrund och stadgar som praktisk organisering. Samtal kring arbetsgruppernas rapporter har förts på dialogmöten under hösten, med medlemsorganisationer och samarbetsparter runtom i landet. Förslaget avslogs i november Den 28 november 2014 hölls extrastämmor för Bilda och Sensus på Münchenbryggeriet i Stockholm. Sensus stämma röstade ja, medan Bildas stämma beslutade att avslå förslaget om ett samgående med Sensus. Därmed blev förslaget inte antaget, utan de båda studieförbunden går vidare var för sig. Intensiva överläggningar och en lika intensiv omröstning (nedan) vid förbundsstämman i maj. Stor potential i Bilda Så här skrev Kerstin Enlund, Bildas rektor, i ett brev till medarbetare och förtroendevalda, efter beslutet: Många har väntat på ett beslut, det har varit ett långt ”mellanrum” som präglats av ovisshet och väntan. Nu vet vi att Bilda går vidare på egen hand. För oss som burit visionen och sett stora möjligheter med ett nytt gemensamt förbund är det självklart både tråkigt och ledsamt att stämman valt en annan väg. Samtidigt finns det en stor potential i Bilda. Stämmans nej till ett gemensamt studieförbund innebär i en mening ett stort JA och ett stort förtroende för att vi tillsammans kan utveckla Bilda vidare! 27 Studieförbundet Bildas organisation Studieförbundet Bilda är ett av Sveriges tio studieförbund. Bilda är organiserat i åtta regioner och ett förbundskansli. Regionerna är var för sig egna juridiska personer som samverkar inom ramen för Studieförbundet Bildas stadgar. Varje enskild Bildaregion har sin egen styrelse och stämma och upprättar årligen en verksamhetsberättelse, vilken omfattar beskrivning av verksamheten, samt en räkenskapsberättelse för det gångna året. I den här verksamhetsberättelsen beskrivs förbundets totala verksamhet samt riksorganisationens ekonomiska förvaltning. Därutöver ges som komplement översiktliga ekonomiska rapporter för övriga Bildaregioner. Studieförbundet Bildas Stödfond ingår i riksorganisationens förvaltning men redovisas separat. Förbundsstyrelsen har under 2014 haft nitton sammanträden varav fem stycken gemensamt med Sensus studieförbunds förbundsstyrelse. Arbetsutskottet Arbetsutskottet hade fram till och med den ordinarie förbundsstämman 2014 följande sammansättning: Erik Amnå, Ulrika Erlandsson, Monica Bengtsson, Roland Gustafsson samt Christer Boström som suppleant. Arbetsutskottet har från den ordinarie förbundsstämman 2014 haft följande sammansättning: Erik Amnå, Ulrika Erlandsson, Monica Bengtsson, Christer Boström samt Roland Gustafsson som suppleant. Arbetsutskottet har under 2014 haft sju sammanträden, varav fem stycken gemensamt med Sensus studieförbunds arbetsutskott. Förbundsstämma Enligt Studieförbundet Bildas stadgar hålls ordinarie förbundsstämma vartannat år. Under 2014 hölls dels en ordinarie, dels en extra förbundsstämma. Den ordinarie förbundsstämma hölls 23–24 maj i Stockholm. Den extra förbundsstämman hölls 28 november, även den i Stockholm. Vid den ordinarie förbundsstämman lades ett förslag om samgående med Sensus studieförbund fram. Förbundsstämman i maj biföll förslaget till samgående. Vid den extra förbundsstämman avslogs förslaget. Förbundsstyrelsen Styrelsen hade fram till och med den ordinarie förbundsstämman 2014 följande sammansättning: Erik Amnå (ordförande), Ulrika Erlandsson (vice ordförande), Monica Bengtsson, Christer Boström, Sofia Camnerin, Annika Damirjian, Roland Gustafsson, Katrin Hakopian, Maria Kabatanya, Cecil de Rozario och Lars Söderlund. Styrelsen har från den ordinarie förbundsstämman 2014 haft följande sammansättning: Erik Amnå (ordförande), Ulrika Erlandsson (vice ordförande), Yusuf Aydin, Monica Bengtsson, Christer Boström, Annika Damirjian, Roland Gustafsson, Katrin Hakopian, Maria Kabatanya, Cecil de Rozario och Lars Söderlund. 28 Arbetsgruppen för Stödfonden Arbetsgruppen för Stödfonden har haft följande sammansättning: Christer Boström (ordförande), Sven-Evert Rönnedal, Peter Asplund, Marie-Louise Rask och Lena Jaremo. Arbetsgruppen har under 2014 haft två sammanträden. Bildas regioner Studieförbundet Bilda Syd Studieförbundet Bilda Väst Studieförbundet Bilda Sydöst Studieförbundet Bilda Svealand Studieförbundet Bilda Öst Studieförbundet Bilda GävleDala Studieförbundet Bilda Mittsverige Studieförbundet Bilda Nord Medlemsorganisationer Studieförbundet Bilda hade den 31 december 2014 följande 48 medlemsorganisationer: Armeniska Apostoliska kyrkan Etiopiska ortodoxa tewahdokyrkan – Ärkestiftet i Sverige Evangeliska Frikyrkan Equmenia Equmeniakyrkan Frälsningsarmén Frälsningsarmén, musik Frälsningsarméns ungdomsförbund Förbundet för kristen humanism och samhällssyn Föreningen Furuboda Föreningen Syskonbandet Grekisk-ortodoxa kyrkan Hela Människan Heliga Ninos Georgiska ortodoxa församling i Sverige Ikonsällskapet Koptiska Ortodoxa kyrkan Koptiska ortodoxa ungdomsförbundet KRIK - Kristen Idrottskontakt Kristen & Kvinna Kristna Esperantoförbundet Kristna Fredsrörelsen Kristna Publicistförbundet Kristna Studentrörelsen i Sverige (KRISS) Makedonska Ortodoxa kyrkan Pingst – fria församlingar i samverkan Pingst Ung Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG) Rumänska ortodoxa stiftet i Norra Europa Ryska ortodoxa kyrkan – Kristi förklarings församling Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet) Serbisk-ortodoxa kyrkan SMS/SBS sångarförbund Sport for Life Stiftelsen Pingstförsamlingarnas Skol- och Kursverksamhet S:t Lukas Stockholms katolska stift Svenska Alliansmissionen Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund Svensk-litauiska Riksföreningen Svenska Missionskyrkans Musikkårer Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd Sveriges Kristna Handikappförbund Sveriges Unga Katoliker Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap i Sverige Syrisk-ortodoxa kyrkans ungdomsförbund Syrisk-ortodoxa ungdomsförbundet inom Ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien Vineyard Norden Representation Folkbildningsförbundet Under 2014 har följande personer representerat Bilda i Folkbildningsförbundet: Förbundsstyrelsen: Kerstin Enlund Valberedningen: Lena Nilsson Datadelegationen: Lena Nilsson/Irene Tynnemark Förhandlingsdelegationen: Björn Olsson Etikdelegationen: Torvald Åkesson Valideringsgruppen: Torvald Åkesson Infonet: Christine Söderberg Musiknet: Wilhelm Blixt Gustavansvariga: Irene Tynnemark Kvalitetsgruppen: Torvald Åkesson Folkbildningsrådet Under 2014 har Torvald Åkesson representerat Bilda i Rådgivande gruppen för etik- och gränsdragningsfrågor för studieförbunden. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Under 2014 har Maria Rödholm representerat Bilda i Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Deverthska Kulturstiftelsen Under 2014 har Annika Damirjian, Elisabeth Haag och Carin Wendel representerat Bilda i Deverthska Kulturstiftelsen. Ideell Kulturallians Under 2014 har Wilhelm Blixt representerat Bilda i Ideell Kulturallians. Religionspedagogiskt idéforum Under 2014 har Solveig Westerbom representerat Bilda i Religionspedagogiskt idéforum. Personal Studieförbundet Bilda tillämpar begreppet förbundsanställning för all personal på samtliga Bil- 29 daenheter, utom cirkelledare och projektanställda. De förbundsanställda har sin formella anställning i sin enhet men personalfrågor, förhandlingar etcetera hanteras av riksorganisationen. Personal på förbundskansliet Följande personer var den 31 december 2014 anställda på Bildas förbundskansli och på studiecent ret i Jerusalem. Ledning Kerstin Enlund, förbundsrektor Samuel Gustafsson, bitr förbundsrektor Förbundskansliet Lisa Admér, redovisningsassistent Boel Algulin, kommunikatör Bengt Almstedt, samordnare KBK Anders Alzén, webbredaktör Björn Arting, IT-ansvarig Mats Bjerde, samordnare Kultur (tjänstledig) Wilhelm Blixt, vik samordnare Kultur Monica Chmielewska, ekonomiassistent Mikael Aho Damar, samordnare OBK Gönül Delen, löneadministratör Jonas Edgren, bitr personalchef Karin Eklundh, verksamhetsansvarig Kör Birgitta Haglund, skribent Neville Holroyd, service- och fastighetsansvarig Magnus Lindgren, förbundsekonom Lars Lingius, direktor SCSC Björn Olsson, personalchef Sara Persson, reseadministratör Annelie Pettersson, koordinator Maria Rödholm, samordnare Dialog Magnus Stenberg, samordnare Mellanöstern Viviann Ström, redovisningsassistent Agneta Sundberg, samordnare för kompetens- och ledarutveckling Magnus Sundell, programproducent Christine Söderberg, kommunikationschef Tommy Söderlund, servicetekniker Marcus Tennberg, IT-support (tjänstledig) Irene Tynnemark, rapporteringsansvarig Fredrik Wallstedt, projektcoach Jenny Warodell, personal- och löneadministratör Carin Wendel, redovisningschef Solveig Westerbom, samordnare BKF Torvald Åkesson, kvalitetsansvarig Kollektivavtal Studieförbundet Bilda har genom Arbetsgivaralliansen kollektivavtal med Unionen, Vision, Akademikerförbunden samt Fastighets. Antalet anställda vid studieårets slut samt en jämförelse med studieåren 2010–2013 20142013201220112010 Regioner Förbundskansliet 233245238214192 3638393938 Totalt 269283277253230 Summa heltidstjänster 232241238218199 30 Verksamhetskommentarer 2014 Verksamhetsåret 2014 har varit ytterligare ett år då verksamheten ökat. Jämfört med föregående års resultat ökade Bildas verksamhet med 2 procent. Den ökade volymen är ett bevis på att den verksamhet Bilda anordnar ligger rätt i tiden, upplevs angelägen och att de mervärden vi kan erbjuda vid samarbete värdesätts. Det är framför allt verksamhet inom profilområdena Kultur, Ortodox bildning och kultur samt Katolsk bildning och kultur som ökat. Samtidigt fortsätter vi att säkra verksamhetens kvalitet. Tillväxten får aldrig vara viktigare än våra kvalitetsambitioner. Verksamheten som vi anordnar ska vara i linje med statens syften med bidraget och med målen i Bildas strategidokument och verksamhetsplan. Dessutom ska vi rapportera verksamheten på ett korrekt sätt, som underlag för statsbidrag. När det gäller ålders- och könsfördelning bland Bildas cirkeldeltagare ser det i princip likadant ut som tidigare år. Bland deltagarna är 57 procent kvinnor. Åldersmässigt är 22 procent av deltagarna yngre än 25 år, 52 procent är i åldrarna 25–65 år och 21 procent är äldre än 65 år. Ämnesfördelning Tyngdpunkten i cirkelverksamheten ligger liksom tidigare år inom musikområdet. Det omfattar 46 procent medan livsåskådning/religion står för 26 procent av verksamheten. Medlemsorganisationernas andelar Andel cirklar Förutom målet att öka verksamheten under året hade vi även som mål att ökningen skulle utgöras av cirklar. Det är därför glädjande att konstatera att cirkeltimmarna ökade med 5,9 procent och att cirkeltimmarna nu utgör 56,6 procent av Bildas totala folkbildningsverksamhet. Deltagarstatistik Bilda hade sammanlagt 106.273 deltagare i studiecirklar under året. Vi har behållit vår relativa andel unika deltagare, nämligen 7,3 procent. För Bilda är det viktigt att alla som vill, oavsett förutsättningar, ges möjlighet att delta i den verksamhet som vi anordnar. Därför är det glädjande att 20.347 deltagare, som är födda utomlands och som har brister i svenska språket, deltagit i våra cirklar. Likaså att 6.385 deltagare med funktionsnedsättning deltagit i verksamheten. Drygt hälften, 57 procent, av Bildas verksamhet sker i samverkan med medlemsorganisationerna. Av resterande verksamhet sker 19 procent i egen regi, 11 procent i samverkan med fria grupper och 13 procent tillsammans med samverkande organisationer. Verksamheten fördelar sig mellan medlemsorganisationerna enligt följande: De orientaliskt ortodoxa kyrkorna utgör tillsammans den enskilt största samverkansparten med 34,1 procent. Därefter följer Equmeniakyrkan med 27,1 procent, Pingströrelsen med 11,3 procent och Stockholms katolska stift med 10,5 procent. I ovanstående statistik räknas kulturprogram som 9 timmar. Annan folkbildning har värdet 1 timme, med undantag för beräkning av andel cirklar där värdet är 0,5. Det totala antalet deltagare i studiecirklar som anges avser inte unika deltagare. Verksamhetsstatistik Regioner – verksamhet Studiecirklar (tim) Annan fbv* (tim) Kultur (antal) 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Nord 61.428 60.598 8.235 8.466 3.069 Mittsverige 49.024 46.119 6.835 5.930 1.904 GävleDala 94.245 103.233 25.222 25.935 4.359 Svealand 59.005 64.150 31.165 31.186 4.418 147.289 179.271 63.549 55.615 Öst 2013 2014 14/13 (%) 3.265 97.284 98.449 1,2 % 2.135 72.995 71.264 -2,4 % 4.286 158.698 167.742 5,7 % 4.517 129.932 135.989 4,7 % 6.480 7.141 269.158 299.155 11,1 % 98.152 93.892 35.291 25.066 5.937 5.558 186.876 168.980 -9,6 % 111.046 46.385 42.558 7.474 7.740 223.461 223.264 -0,1 % 13.417 12.891 2.610 230.099 207.647 36.251 Syd Totalt Bilda jmf 109.810 Väst Sydöst Total (tim inkl kultur *9) 49.725 49.635 668.678 707.944 84.981 -1,9 % 37.137 1.225.036 1.249.824 2,0 % 2.495 86.632 För annan folkbildningsverksamhet redovisas samtliga inrapporterade timmar. Endast hälften av dem är bidragsberättigade. Verksamhet i samverkan med Bilda Total (tim inkl. kultur*9) jmf Total tim 2014 Varav cir- Antal Kvinnor Män Andel 2013 2014 14/13 (%) keltimmar arr cirklar MEDLEMSORGANISATIONER Frikyrkor Ekumeniska församlingar 12.673 556 2.893 1.761 38 % 61.825 2.593 14.242 7.479 35 % Evangeliska Frikyrkan 35.850 14.896 580 2.904 1.875 42 % 36.758 35.850 -2,5 % Frälsningsarmén 28.706 6.406 265 1.601 834 22 % 29.550 28.706 -2,9 % Pingst – fria församlingar i samverkan 74.019 30.879 1.233 5.977 4.058 42 % 79.918 74.019 -7,4 % Svenska Alliansmissionen 23.241 6.528 239 1.278 755 28 % 22.433 23.241 3,6 % 9.229 4.619 141 658 375 50 % 9.492 9.229 -2,8 % 20.417 3.157 146 783 504 15 % 21.041 20.417 -3,0 % Bysant.-ort. kyrkor m ungdomsförbund 23.219 17.243 346 1.018 758 74 % 22.921 23.219 1,3 % Övriga frikyrkor Ekumeniska organisationer 35.515 33.527 -5,6 % 33.527 176.854 Equmeniakyrkan 198.370 176.854 -10,8 % Ortodoxa kyrkor Koptiska ortodoxa kyrkan 48.728 33.614 468 1.400 1.154 69 % 42.128 48.728 15,7 % Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställf. 78.933 48.451 781 3.242 1.900 61 % 74.651 78.933 5,7 % Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sv. o Sk. 31.560 23.866 386 1.531 955 76 % 25.891 31.560 21,9 % Övriga orientalisk-ortodoxa 63.375 48.011 711 3.296 625 76 % 41.981 63.375 51,0 % 58.214 68.896 18,3 % Katolska kyrkan Stockholms katolska stift 68.896 31.815 689 2.839 1.838 46 % SAMVERKANDE ORGANISATIONER Övriga kyrkliga organisationer 25.003 8.932 246 1.071 721 36 % 23.373 25.003 7,0 % Övriga kulturföreningar 41.013 18.384 416 1.953 1.012 45 % 33.855 41.013 21,1 % Övriga samverkande organisationer 95.566 36.603 1.041 5.831 2.237 38 % 90.713 95.566 5,3 % FRIA GRUPPER Fria grupper 135.374 124.601 2.054 1.942 6.825 92 % 104.630 135.374 29,4 % EGEN VERKSAMHET Bilda * fbv = folkbildningsverksamhet 32 236.314 175.441 2.963 7.882 8.271 74 % 273.602 236.314 -13,6 % Sammanställningen innehåller kompletterande statistik utifrån Folkbildningsrådets riktlinjer om hur verksamhet ska rapporteras i verksamhetsrapporten (årsredovisningen). Mer statistik återfinns på https://www.h2.scb.se/stuv/. Där finns även statistik för samtliga studieförbund. Studiecirklar 2014 ANTAL ARR. ANTAL DELTAGAREÅLDERSGRUPPER DELTAGARKATEGORIER Funktions-Arbets- Bildas regioner Totalt Kvinnor Män Invandrade hinder lösa 13–24 25–65 b65 Nord 1.461 Mittsverige 868 GävleDala 2.335 Svealand 1.751 Öst 3.060 Väst 2.566 Sydöst 2.636 Syd 1.176 Totalt Bilda 15.853 8.680 5.166 12.806 13.463 19.466 19.706 19.001 7.985 106.273 4.895 2.722 5.446 8.355 11.609 12.567 10.821 4.907 61.322 3.785 2.444 7.360 5.108 7.857 7.139 8.180 3.078 44.951 1.102 293 1.440 1.470 7.715 5.189 2.060 1.078 20.347 124 516 418 560 289 3.148 762 568 6.385 0 0 28 0 40 0 0 0 68 1.640 984 2.708 2.062 6.174 4.131 4.179 1.703 23.581 5.130 1.910 2.648 1.534 7.595 2.503 6.361 5.040 10.436 2.856 8.731 6.844 9.779 5.043 4.676 1.606 55.356 27.336 Annan folkbildningsverksamhet och kulturprogram 2014 ANNAN FBV* Antal AntalVarav Antal Bildas regioner arr deltagare kvinnor timmar KULTURPROGRAM Antal Antal arr deltagare Nord 446 5.510 3.439 8.466 3.265 158.422 Mittsverige 270 3.327 2.031 5.930 2.135 104.527 GävleDala 996 12.498 7.862 25.935 4.286 265.059 Svealand 1.460 16.096 10.244 31.186 4.517 239.098 Öst 1.467 16.949 10.665 55.615 7.141 368.032 Väst 1.268 17.410 11.302 25.066 5.558 343.778 Sydöst 1.694 22.475 13.830 42.558 7.740 462.740 Syd 472 5.675 3.515 12.891 2.495 119.270 Totalt Bilda 8.073 99.940 62.888 207.647 37.137 2.060.926 * fbv = folkbildningsverksamhet Ämnesindelning i siffror – cirklar 2014 Studiecirklar .0. Allmän utbildning 1. Pedagogik/ledarutveckling 2. Humaniora, språk, konst Rock Kör Övrig musik Hantverk Folkmusik/dans Religion Livsåskådning 3. Samhälls- o beteendevetenskap 4. Naturvetenskap, matematik, data 5. Teknik 6. Lant- o skogsbruk 7. Hälso- o sjukvård samt social omsorg 8. Tjänster 9. Övrigt Totalt Bilda Andel Antal arr 19.833 2,8 % 9.552 1,3 % 600.022 84,8 % 229.600 42.292 37.238 29.147 15.792 131.189 53.556 21.541 3,0 % 2.790 0,4 % 3.574 0,5 % 1.203 0,2 % 30.262 4,3 % 19.130 2,7 % 37 0,0 % 707.944 100,0 % 552 304 13.283 3.296 1.056 1.203 745 348 3.362 1.856 639 104 57 35 460 416 3 Kvinnor 3.160 1.221 49.982 2.032 6.757 5.335 4.984 1.331 14.314 8.652 2.660 419 25 180 1.657 2.016 2 Män 1.259 762 38.260 11.272 3.170 3.706 594 943 10.056 5.380 2.015 277 233 89 1.145 894 17 Notera att ämnesträdet är en anpassning till EU-standard och att många av huvudområdena inte är relevanta för Studieförbundet Bilda. * fbv = folkbildningsverksamhet 33 studieförbundet bilda • box 79 • 125 22 älvsjö 08-727 17 10 • [email protected] • www.bilda.nu • www.bildamusik.nu
© Copyright 2024