Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund • Kraftig global ökning • Ökat resande ökar risken för bärarskap och exponering • Hög förskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling. • MRB har en ökad motståndskraft mot flera antibiotika och därför svårare att behandla. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 3 Bakgrund, forts. Viktigaste grupperna av multiresistenta bakterier: • MRSA ( meticillinresistenta Staphylococcus aureus) • VRE (Vankomycinresistenta enterokocker) • Tarmbakterier som bildar ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) • Tarmbakterier som bildar ESBLCARBA • Multiresistenta gramnegativa bakterier (Pseudomonas, Acinetobacter) Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 4 Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen • MRSA – staphylococcus aureus • ESBL – enterobacteriacae (E-coli, Klebsiella, Proteus, Salmonella m.m.) • ESBL Carba- enterobacteriace • VRE – Enterokocker (E. faecium, E. Faecalis) • Andra bakterier och andra resistensmekanismer t.ex. Pseudomonas, Acinetobacter, KNS, mm, ej reglerade i smittskyddslagen ....men.... Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 5 Smittskyddslagen SmL Jfr Smittskyddslagen 2:5 ”En behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig... Anmä̈lan skall göras även beträffande annan sjukdom som är eller misstänks vara smittsam, om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i elakartad form.” Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 6 MRSA Staphylococcus aureus: Normalflora - Hud Näsa, svalg Meticillinresistent staphylococcus aureus • ”Sjukhussjukan” Orsakar - Bölder Hudinfektioner Implantat inkl. hjärtklaffar Sepsis Behandling • • Penicillin Ofta betalaktamasbildande, men känsligt för en grupp penicilliner: isoxazolylpenicilliner, t.ex. meticillin, flukloxacillin • MeticillinRESISTENT • MultiResistent Staf. Aureus? resistens mot aminoglykosider, cefalosporiner, klindamycin, fucidin, TSU m.fl. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 7 MRSA Resistensmekanismer • Ej mer virulent eller mer spridningsbenägen än ”känsliga” staphylococcus aureus. • Olika typer MRSA olika benägna att sprida sig i analogi med stafylococcus aureus i övrigt. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 8 MRSA Ökande problem i samhället och i vården. Kontrollodlingar: Vårdpersonal (inkl studenter!) som arbetat eller vårdats utanför Sverige de senaste 6 månaderna Patienter? Inom Sverige: Patienter som vårdats på IVA Hushållskontakter om pos MRSA Utveckling: Invasiva MRSA-infektioner halverade i USA och Storbritannien senaste åren – BASALA HYGIENRUTINER! Källa: Folkhälsomyndigheten Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 9 MRSA • Kontaktsmitta (direkt – indirekt) • Droppsmitta vid ÖLI – Basala hygienrutiner! Riskfaktorer • Hudsjukdomar inkl eksem, psoriasis • KAD • Pågående ÖLI Riskyrken: • Sjukvård • Äldreomsorg • Förskola • Livsmedel Övriga: • Barn på förskola • Anhörig som arbetar inom riskyrke Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 10 MRSA Allmänfarlig enligt SmL = anmälningspliktig • Skyldighet att uppge bärarskap vid vårdkontakter • Skyldighet att hålla kontakt med behandlande läkare • Skyldighet att iaktta förhållningsregler, ex. förskola, arbete vid sår, egen handduk m.m. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 11 MRSA • • • • Skilj på bärarskap och infektion. Bärarskap kan utvecklas till infektion. Viktigt att informera vårdgivare för sin egen och andras skull. Bärarskap: Positiv MRSA i svalg kan vara livslångt. • Tillfälligt bärarskap: Svalg eller näsa vid ett tillfälle – negativ i kontrollodlingar. Journalen märks EJ. • Bärarskap: Kliniskt manifesterad infektion orsakad av MRSA, upprepade positiva odlingar (oavsett lokal) Positivt bärarskap i hudlesion eller perineum. Journalen märks alltid. Remiss till infektionsklinik för alla patienter med positiv MRSA. • ”Smittfriförklaring”? 3 negativa odlingar inom ett år (1 år från nr 1 till nr 3). Ej antibiotikabehandlad 2 veckor innan odling tas. Inga riskfaktorer. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 12 Att göra vid fynd av MRSA MRSA = allmänfarlig sjukdom enligt SmL, behandlande läkare ansvarig • • • • • • • • Informera patienten (smittskyddsblad) Justera eventuell antibiotikabehandling! Gör smittskyddanmälan (Sminet), ange (ev) smittland! Ge förhållningsregler, se smittskyddsbladen. Varningsmärkning i journalen. Smittspårning utförs av Vårdhygien och infektionskliniken. Remiss (snarast!) till MRSA teamet på infektionskliniken. Anmälan i Sminet, behandlande läkare (transienta bärare). Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 13 MRSA Eradikering? 1) Åtgärda hudproblem, t.ex. eksem 2) Hibiscrub (klorhexidintvätt + Bactrobansalva i näsan) + hemsanering 3) Eradikeringsbehandling med kombinationsbehandling antibiotika i 2 veckor – framför allt vid stundande ingrepp eller svårt immunsupprimerad patient (inkl Hibiscrub, + Bactroban + helst dra KAD) Behandling vid klinisk infektion – alltid! Enligt resistensmönster: PO/Iv: klindamycin, rifampicin, fucidinsyra IV: vancomycin, teikoplanin Obs – Resistensutveckling! Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 14 ESBL Extended Spectrum BetaLactamases • Tarmbakterier som utvecklat resistens mot de vanligaste betalaktamantibiotika (+ vanligt med resistens mot andra vanliga antibiotika som man oftast kan behandla med). • Virulens och spridningsbenägenhet skiljer sig EJ från övriga tarmbakterier. • Ökande problem både i samhället och i vården. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 15 ESBL Tarmbakterier E-coli Klebsiella (ofta mer spridningsbenägen) Även Enterobacter, Proteus, Pseudomonas, Salmonella Diagram: Incidens per åldersgrupp och kön för ESBL-fall med E. coli och K. pneumoniae för 2012. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 16 ESBL karta Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 17 ESBL • Producerar ett enzym som bryter ned betalaktamantibiotika. • Plasmidöverfört – förs lätt över till andra bakterier i tarmen • Korrelerat till hög antibiotikaanvändning (framför allt cefalosporiner) Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 18 ESBL Smitta • Livsmedel – t.ex. kött • Kontaktsmitta – indirekt och direkt: ex inom vården. Riskfaktorer i vården • Överbeläggningar, dåligt rengjord utrustning, dålig följsamhet till basala hygienrutiner • Neonatalavdelningar, urologavdelningar, brännskadeavdelningar. Utlandsvistelse • Ofta symtomfria bärare Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 19 ESBL • Regelbundna kontrollodlingar behövs inte. • Om känd ESBL tidigare: odla alltid innan insättande av antibiotika för t.ex. uvi. • Basala hygienrutiner! Riskfaktorer • Diarré • KAD • Sår Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 20 ESBL ESBL är resistent mot de flesta betalaktamantibiotika utom karbapenemer. Alltid resistent mot cefalosporiner! Även ökad andel resistens mot aminoglykosider, TSU och kinoloner. Ofta enbart karbapenemer som behandlingsalternativ. • Viss utveckling av nya typer av ESBL som bryter ned karbapenemer – ESBLCARBA. OROANDE! Patienter riskerar att dö i sepsis! • • ESBL ej anmälningspliktig enligt SmL ESBLCARBA är anmälningspliktig MRB (ESBL, MRSA, VRE) • Om utlandsvårdad eller arbetat utomlands senaste sex månaderna – kontrollodla! • Om IVA-vårdad – kontrollodla! Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 21 ESBL Basala hygienrutiner! • Om ingen riskfaktor räcker det med basala hygienrutiner • Om riskfaktor, framför allt diarré: enkelrum med egen toalett • Personal med ESBL: ej arbeta om diarré. • I övrigt inga inskränkningar. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 22 VRE • Finns som normalflora i tarmen. • Infektion hos framför allt patienter med nedsatt immunförsvar. • Kan ge upphov till sepsis och endokardit. • Kan inte beh. med Vankomycin, finns totalres. VRE-stammar. • Anmälnings- och smittspårningspliktig. • Smittfrihet finns ej. Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 23 Smittspridning (källa VG-regionen) Riskfaktorer MRSA VRE ESBL ESBL Carba Multires. Gramneg. stav Rodnade, infekterade, irriterade, svårläkta sår och abscesser X X X X X Eksem, annan hudsjd. X Drän/stomi/PEG/PDkateter X X X X X Infarter (CVK,PVK) X X X X X KAD/RIK X X X X X Trachestoma X X X X X Faeces/urininkontinens okontrollerat X X X X Diarré X X X X Utlandsvård X X X X X Bristande kognitiv förmåga X X X X X Barn som suger på leksaker X Smittskydd Värmland Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 24
© Copyright 2024