1. No category

ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
SVERIGES BÖNDER GER
2015
ALMEDALSVECKAN
Hållbar livsmedelskonsumtion
kommer att debatteras flitigt
i Almedalen.
Nr 6/6 Dagens tema från: ICA
och LRF
Femi-topp
Storsä
lj
arna
svensk
produc bland
– här ä erad mat
r listan
.
SI D
10
Den goda smakresan
KÄRLEKEN TILL MATHANTVERKET ger oss unika smaker
från vårt avlånga land. Det laddar för matglädje i sommarköket.
derr
nde
Zelaand
g Zel
Gu ge
o:: Gug
o
to:
Foto
Foto
Fot
Roligare knorr
på vardagen
Hemma i grishagen
På Solgården utanför
Kristianstad får grisarna gå
utomhus året runt. Sommarnöjet nummer ett är de
sköna gyttjebaden. SID 6–7
Sommarens
ommarens smak
ommarens
smakmåsten
k åt 2
”Vi kockar vill
bjuda på svensk
råvara som är av
yppersta kvalitet.”
Goda grannar i Hemse 9
Stjärnkocken Björn Frantzén.
SID 4
Foto: Erik Olsson
Husmor Lisa bjuder till bords 10
Distribueras med Dagens Nyheter 2015.07.01. Frågor om innehållet besvaras av [email protected], 020-83 33 33 & [email protected]
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
Spenat: tänk utanför boxen
2/3
Ett av de gröna bladen som fått ett rejält uppsving. Förutom att
passa bra till sommarsalladen är den tacksam att mixa och ha som
salsagrund eller göra gröna mejeribaserade såser och smoothie på.
2015
Foto: Colourbox
Trendspaning
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
... av grisen är råvara till charkuterier
och bara en tredjedel av grisen säljs
som helt kött. Charkuterier gör att hela
grisen tas tillvara på ett resursklokt sätt.
Text: Dan-Marcus Pethrus
Bilder: ICA, Knut Koivisto/Fotografiska, Colourbox, iStockphoto
Länge leve
vår levande
landsbygd
Rödbetor
Den svenska matsommaren handlar
mycket om klassiska svenska smaker
och mathantverk – från den inlagda
sillen och färskpotatisen, till köttet på
grillen och jordgubbarna. Så här års är
det lätt att se allt gott som en levande
landsbygd och våra bönder ger oss.
Njut nu av sommaren – och
av vår levande landsbygd.
Foto: LRF
Foto: ICA
God läsning!
Anders Svensson Anders Källström
vd, ICA Sverige
vd och koncernchef LRF
Vid frågor om innehållet, kontakta [email protected],
020-83 33 33, eller [email protected]. www.ica.se • www.lrf.se
2 Matglädje
Ur det nya nordiska
köksmanifestet
Rotselleri
Stek den! Grilla den!
Ugnsbaka den! Rotsellerin
är superhet bland rotfrukterna. Den har en
spännande smakprofil
och passar utmärkt till olika
tillbehör. Den går nästan inte att
misslyckas med och den är billig.
Du som bara skulle handla
mat, och så råkade du investera
i ett långsiktigt jordbruk.
Kanske har du handlat mat från oss flera gånger utan att tänka på
den gröna grodden på paketet, den är ju ganska liten. Men den
betyder att det är vi som gjort maten. Vi ägs av svenska bönder
vilket innebär att vi kan ta hela ansvaret för maten, från jord till bord.
Läs gärna om våra svenskodlade kidneybönor, vår goda pasta
med nyttig havre och om hur vi jobbar för att göra bra mat på ett
mer hållbart sätt på lantmännen.se. Och glöm inte hålla utkik efter
vår gröna grodd när du handlar.
SOMMARENS
Smakvibb
RÅVARAN GÖR ALL SKILLNAD. Låt grönsakernas naturliga
former och egna smaker ta för sig på tallriken i sommar.
ICA arbetar hårt för att det ska vara
enkelt att hitta rätt i butiken, bland
annat genom att satsa på ursprungsmärkning av produkter, guidande
skyltar i butik och lägga in egna
varumärken i LRFs app Bonde på
köpet. LRFs kunskaper och nätverk
bland bönder stödjer utvecklingen av
ett attraktivt svenskt sortiment i ICAbutikerna.
I den här tidningen ger vi oss ut på
en resa genom vårt matland. Du får
möta bönder, handlare, stjärnkockar
och matentusiaster, och vi sätter fokus
på de senaste mattrenderna.
”Efter nose to
tail kommer
root to stem.
Att ta tillvara
på hela växten
i matlagningen
har aldrig
varit mer
rätt än nu.”
... har varit i ropet länge och
håller än. Baka de små späda
rödbetorna sakta i folie på grillen.
Smaken koncentreras. Att getost
funkar utmärkt med rödbetor är ju
känt, men prova även andra lagrade
svenska hårdostar. Våga även prova
gulbetor och polkabetor, som har
fina färger och goda smaker.
Bonden och handlaren är viktiga
stöttepelare i just en levande landsbygd. Det är därför som Lantbrukarnas
Riksförbund och ICA har inlett ett samarbete för att värna om ett livskraftigt
jordbruk och för att få ännu fler att
välja svensk mat i butiken. Vi är glada
över att vi kommit en bra bit på väg;
högre andel svenska råvaror i ICAs sortiment, nylanseringar av sortiment med
svenskt ursprung i fokus och tydligare
kommunikation av råvaror, är några av
resultaten så här långt.
Att välja mat från våra bönder är bra
för alla. Vi har höga ambitioner vad
gäller djur- och smittskydd, och ofta
går bönderna längre i sin omsorg om
djuren än vad lagen kräver. Allt fler av
oss gör samtidigt medvetna val när
vi handlar mat. En undersökning som
TNS-Sifo genomförde i våras, visar
att 75 procent alltid eller ibland väljer
svenskproducerade livsmedel. Det är
en klar uppgång från förra året.
ANNONS
Fokus: grundsmaker
Paul Svensson på Fotografiska
och Marcus Jernmark, kökschef
på Restaurant Frantzén, är två
av många stjärnkrögare som
pratar om att hitta och framhäva
grönsakernas unika smak.
Brödet tar för sig
Omsorgsfullt tillagade smörgåsar med kreativa pålägg som
färska skaldjur, fisk och viltkött
ligger i tiden. Nu utökas ICA
God smak från-sortimentet – som
lanserades 2014, med produkter
noggrant utvalda utifrån lokala
smaker, svenska råvaror och
genuint mathantverk – med
bland annat surdegsknäcke från
Fårösund och ett mjukt korntunnbröd från det norrländska
familjebageriet Stödebröd.
Nyhet
Ny svenskmärkning
beräknas lanseras i höst
Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och LRF håller
på att ta fram en ny märkning som ska göra det enklare för konsumenter att välja svensk mat i butiken. Tanken är att märkningen ska finnas på
mjölk, ägg och kött som är 100 procent svenska samt på sammansatta
livsmedel som innehåller minst 75 procent svenska råvaror (om ett sammansatt livsmedel innehåller mjölk, ägg eller köttråvaror måste de vara
100 procent svenska). Kravet är att alla steg i livsmedelskedjan, inklusive förädling och packning, ska ha gjorts i Sverige. Man räknar med
att märkningen börjar synas i livsmedelsbutiker under hösten 2015.
Projektledare: Mats Westerberg Redaktör: Ulrica Segersten Texter: Dan-Marcus
Pethrus Grafisk formgivare: Sofia Karlsson Korrektur: Solveig Enblom
Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB och DailyPrint Umeå. För information,
kontakta Mats Westerberg, 018-68 30 12. www.inpress.com
F
Framsida:
S
Svenska produkter
ffrån ICA
O
Omslagsfoto:
S
Samuel Unéus
Matglädje 3
ANNONS
2015
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
Det nordiska köket
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
ANNONS
Text: Dan-Marcus Pethrus
Foto: Samuel Unéus & Tobias Björkgren (porträtt)
Matland i världsklass
EN SVENSK KYCKLING som ”easily kicks all the French chickens in the ass”. Kocken Björn Frantzéns
omdöme säger allt; i dag finns svenska råvaror som tar det nya nordiska köket till nästa nivå.
V
ARFÖR FINNS DET inga
svenska grisar och kycklingar
på de finaste krogarna i Sverige?
Året var 2011 och det nya nordiska köket var hetare än någonsin.
Men, kocken Björn Franztén på restaurang
Frantzén (dåvarande Frantzén/Lindeberg) var
inte nöjd. Han vände sig till Lantbrukarnas
riksförbund, LRF, med sina tankar:
– Jag kan servera gästerna de finaste
franska Bressekycklingar, men det kan de
ju äta hemma i Paris. När de kommer till
oss vill de smaka det bästa som producerats
här. Vi kockar vill kunna bjuda på en svensk
råvara av yppersta kvalitet.
DET NYNORDISKA kökskonceptet med lokalt fokus efter säsong och råvaror utan konstgjorda ingredienser, hade skickat ekon över
matvärlden sedan början av 00-talet. Begrepp
som root to flower – att ta tillvara hela växten
– och äldre tiders tillagningsmetoder som långkok, rökt och syrad mat var några av signumen.
– Men vissa svenska råvaror nådde inte
upp till kvalitetskraven i den snabba utvecklingen av gastronomin, säger Sören Persson
på LRF. Och gastronomin blir inte fulländad
om den inte bygger på lokala produkter.
tionella råvaror valts ut: ett waguy-kött från
Värmviks säteri strax norr om Västervik och
ett naturbeteskött från Åkerby säteri i Närke.
DET VAR VID ett av dessa smakmöten som
Kocken Björn Frantzén och journalisten Mattias Kroon var initiativtagare till Exceptionell Råvara.
I dag ingår LRF, VisitSweden, Svenskt Kött, Martin & Servera och Jordbruksverket i projektet.
År 2011 startades projektet Exceptionell
Råvara för att öka utbudet av gris och fågel,
och fördjupa relationen mellan kockar och
producenter.
– Att utveckla spetsprodukter till stjärnkrogarna gynnar alla. När producenterna
får bättre självförtroende ger det även bättre
råvaror till andra restauranger och matbu-
tikerna, säger Sören Persson.
I dag är runt 20 kockar – förutom Björn
Frantzén märks bland annat Magnus Nilsson,
Mathias Dahlgren, Tommy Myllymäki och
Daniel Berlin – och ett 40-tal producenter
med i projektet. Varje år hålls utvecklings- och
smakmöten där man diskuterar smak, konsistens, doft och utseende. Hittills har två excep-
Björn Frantzén utbrast: ”This chicken easily
kicks all the French chickens in the ass” om
Johan Widing på Bokeslunds gård och hans
”Fifty-five flowery chicken”.
– Fokus för svensk råvaruproduktion ska
vara kvalitet före kvantitet, säger Björn
Frantzén, I dag klassas restaurang Frantzén i
Gamla Stan i Stockholm som den 31:a bästa
restaurangen i världen, enligt ”World 50 best list”.
– Kvaliteten på råvarorna kommer alltid
gå före location, men
ofta går det hand i
hand, säger Björn
Frantzén.
Fotograf Anna Lind Lewin - Presentation Exc
Råvara-38.jpg, Presentation Exc Råvara-10.jpg
Fotograf Johanna Norin - 10882_Soren-Persson01.jpg
– När gästerna
kommer till oss
vill de smaka på
det bästa som
producerats här,
säger Björn
Frantzén.
Tillsammans för
det svenska köttet
KLS Ugglarps jobbar tätt med både butikerna och bönderna
för att ge svenskt kött bästa tänkbara förutsättningar.
V
i tror stenhårt på det svenska köttet,
säger Jonas Tunestål som är vd för
KLS Ugglarps.
Företaget slaktar och styckar kött
från gris, boskap och lamm som kommer från
utvalda, svenska gårdar. Under de senaste sju
åren har företaget vuxit till att i dag stå för
cirka 30 procent av den svenska marknaden.
– Vi vill vara det progressiva köttföretaget
som gör att avståndet mellan bonde och butik
blir så litet som möjligt. När vi kan fånga
upp vad kunderna efterfrågar i butikerna och
samtidigt stötta bönderna i deras vardag, då
hjälper vi det svenska lantbruket att vara
effektivt. Det är så det svenska köttet kan
fortsätta att vara bland det bästa i världen,
säger Jonas Tunestål.
Pulled pork är ett bra exempel på en stark
internationell mattrend som nådde Sverige.
KLS Ugglarps var snabbt framme och tog i
samarbete med ICA fram ett helsvenskt
produktalternativ.
– Det här är kött från bogen som annars
Från vänster:
Lösdrift på
Örmatofta
Lantbruk och
Maskinstation.
Jonas Tunestål, vd
för KLS Ugglarp.
4 Matglädje
går till fläskfärs, men som efter att bland annat
ha kokats i 12 timmar blir en fin, värdehöjande
produkt.
Jörgen Paulsson på Örmatofta Lantbruk
som ligger en mil sydväst om Kristianstad,
tycker att KLS Ugglarp har visat framfötterna.
Gården bedriver sedan 25 år djurproduktion
med både svin och nöt men även växtodling
med spannmål samt vall och oljeväxter.
– Vi stannar aldrig upp med att utveckla
gården, säger Jörgen Paulsson. Han träffar
ofta KLS Ugglarps för att tillsammans ha
en dialog om hur gården kan utveckla den
kvalitet som kunden efterfrågar.
– De är goda entreprenörer och har stöttat
oss bönder att utveckla nya produkter. Vi
kan inte fortsätta på rutin och bara ta fram
samma produkter som farmor och farfar gillade. Omvärlden förändras, och vi med den.
I allt detta känns det bra att man som bonde
har mer att säga till om, säger Jörgen
Paulsson.
Sommartipset!
Det ska vara roligt
och lätt att laga
mat. Därför har våra
styckmästare förberett köttdetaljerna
genom att marinera
köttet med olika
smaksättningar.
Kolla in vårt nya
LYCKAS-sortiment
i affären!
www.klsugglarps.se
Matglädje 5
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
Löken tar för sig
2015
Den vanliga, klassiska gula löken har hög umamismak. Stek den sakta
i smör så att den blir brun och nästan karamelliserad, mixa löken och
använd purén som smaksättning i färskost, majonnäs och kalla såser.
Foto: Colourbox
På gården
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
56
procent ...
Tillsammans för svenska råvaror
... av Sveriges befolkning vill grilla mer
svenskt kött under årets grillsäsong,
enligt ICAs Grillrapport 2015.
Matkärlek hänger ihop med bra djurhållning och närhet till natur och råvaror.
Det är idén bakom samarbetet Tillsammans för svenska råvaror mellan ICA,
Scan, Arla och Kronfågel som lyfter fördelar med mat från Sveriges bönder.
Foto: Colourbox
7
ANNONS
procent ...
... minskade importen av kött till Sverige under
första halvåret 2014. Den ökade efterfrågan på
svenskproducerat börjar märkas på riktigt.
Text: Tove Smeds
Foto: Gugge Zelander
”Grisar är ena
riktiga livsnjutare.
De äter frukost
och sen sover de
frukost.”
Eva Larsson
Lite som bönder var förr. Eva och Mikael låter grisarna leva fritt utomhus, vilket kräver ungefär dubbelt så stor arbetsinsats. Hunden Lillen håller ett vakande öga på grisarna och besökare.
på Solgården
Mästare
på grillen
Appen ICA Grilla gör
dig till en grillmästare.
I appen finns över 1 000
recept. Här hittar du
även olika grillskolor
som hjälper dig
grilla
rätt, säkert
g
och
o miljövänligt.
Missa inte
heller den stora
råvaruguiden
r
och
o den unika
grilltimern.
g
KRISTIANSTAD. Bra djurhållning har alltid varit viktigt
för Eva och Mikael Larsson. På Solgården är grisarna
fria att gå ute i grishagen året om.
M
”Att ta upp
eget kött från
frysen, plocka
sallad i landet
och äta hallon
till efterrätt,
det är lyx.”
Mikael och Eva Larsson
238 kultingarna som springer runt och leker.
Grisarna får gå utomhus året om. Det är därför de kallas för frilandsgrisar. Enda gången
de är inomhus är när de betäcks.
– Då måste de vara inne i ett par veckor, tills
fostren vuxit fast i magen, förklarar Mikael.
Totalt finns här 150 suggor och var tredje
vecka föds nya kultingar som är korsning av
rasen Duroc. Vi traskar ned till en av hagarna
för att se på dem som kom för sex veckor sedan.
– Ni behöver inte vara oroliga för suggan,
ropar Eva när den stora grisen med det väldigt
smutsiga trynet närmar sig.
Inne i grishyddorna är det fullt av rosa
kultingar, från samma kull. Och mamman.
– De lämnar inte gärna sin mamma. Men
visst har det hänt att någon liten gett sig ut
på äventyr, säger Mikael.
Uppe vid ladugården däremot, har ett
gäng storvuxna suggor precis tagit sig ett
rejält lerbad på väg ut i en av de andra hagarna. Nöjda över den nya lerkostymen går
de på utflykt bland björkarna.
– Det är som de säger: en smutsig gris är
en lycklig gris, konstaterar Mikael.
DET VAR FÖRRA ÅRET som Mikael och
Eva fick frågan från ICA, om de kunde tänka
sig att ha frilandsgrisar. Det kunde de. Skillnaden är att djuren har mycket halm, svenskodlat foder (bland annat egenodlade ärtor
från Solgården) och så får de möjlighet att
gå utomhus året om.
– Det känns bra. Vi har alltid velat att djuren
ska leva i det fria. Så gjorde även mina föräldrar med sina mjölkkor, säger Eva.
Handla
bondförnuftigt
Med appen Bonde
på köpet får du med
en smidig skanning av
streckkoder reda på om
maten du lägger ner i
varukorgen kommer från
Sveriges bönder. Appen,
som är kostnadsfri i App
Store och Google Play,
är ett bra komplement till
de olika märkningar som
finns för livsmedel i butikshyllorna. Läs mer på:
www.bondepakopet.se
Sköna gyttjebad
ITT PÅ LANDET utanför Kristianstad ligger
Solgården. Den här eftermiddagen badar ett
par stora suggor i dammen nedanför huset
och på andra sidan vägen springer griskultingar runt i full fart. De större suggorna tar
det lite lugnare.
– De är ena riktiga livsnjutare, konstaterar Eva Larsson, som tillsammans med sin
man Mikael äger Solgården. Gården var tidigare Evas föräldrahem, men de tog över
den 1989. Föräldrarna hade mjölkkor, men
grisar passade bättre för Eva och Mikael.
– Ja, jag är lite morgontrött av mig. Grisens
schema stämmer bättre med mitt, skrattar
Eva och visar runt. Vi blir vallade av hunden
Lillen, en upphittad rottweiler som nu ser det
som sin främsta uppgift att hålla oss, suggorna
och kultingarna under uppsikt. Inte lätt.
Lillen skäller högt när fotografen ska fota de
App-tips
– Det här är mer på grisarnas villkor.
Visst, det är lite mer arbete, men det är det
värt. Det blir roligare när man ser att grisarna
trivs, konstaterar Mikael.
Men det är inte bara Mikael och Eva som
fått ställa om.
– Nej, både vi och suggorna har fått lära
oss hur vi ska göra när de ska vara ute hela
tiden. Det tog ett tag innan de förstod det här
med att grisa i en hydda istället för inomhus.
ica.se
Vad får ni för respons när ni berättar
vad ni arbetar med?
Visste du att ...
– Många tycker det är positivt att man är
kvinna och lantbrukare. Sen frågar de hur
grisarna har det, och då är det roligt att berätta att de är utomhus, säger Eva.
– För 30 år sedan hade nästan alla i Sverige
någon anknytning till jordbruk. Så är det inte
i dag. Därför är det roligt att se besökarnas
reaktioner när det kommer på besök och ser
hur grisarna spatserar omkring fritt i hagen,
säger Mikael.
... Ica.se med sina
omkring 8 miljoner
besök per månad är
Sveriges största matsajt?
Det finns omkring
15 000 recept på ica.se
att inspireras av till fest
och vardag.
Fakta:
a ta: Frilandsgrisar
a dsg sar
Hur ser en modern grisfarm ut i dag?
– Kanske är det just att man går tillbaka
till hur det var förr. Att man kombinerar det
med fördelarna av det moderna bruket och
tankarna om god djurhållning, säger Eva.
Köttet från Solgården säljs i ICAs butiker
under namnet Ica Selection Frilandsgris.
– Det är många som vill ha kött från djur
som går fria och väljer frilandsgriskött.
I bakgrunden kör mellansonen Linus grävmaskin. Här ska göras plats för fler grishyddor.
Även det håller Lillen ett vakande öga på.
■ ICA Selection Frilandsgris är
med
ICAs finaste griskött. Kombinationen
och
kött
ga
safti
och
de
orera
marm
cs
Duro
till
tar
som
miljö
en
att grisarna får leva i
ett
vara på deras naturliga behov, ger
et.
saftigt kött med god smak och hög kvalit
iges
Sver
vad
än
re
läng
går
n
inge
födn
Upp
nss bästa
rden
djurskyddslag – som är en av värde
orm
ngsf
ödni
uppf
na
Den
er.
– kräv
kostar lite mer. Därför är priset även
lite högre än för annat griskött.t.
hus
■ Frilandsgrisar rör sig fritt utom
2013.
n
seda
n
årde
Solg
på
its
funn
och har
e
tredj
var
och
or,
I dag finns här 150 sugg
r.
grisa
kull
ny
en
föds
vecka
fär
■ Gillar ärtor. Eva Mikael odlar unge
blir
rna
Ärto
ar.
hekt
180
ens
gård
150 av
grisfoder.
a
■ Tungviktare. En riktigt stor sugg
väger runt 300 kilo, men de ligger
vanligtvis kring 250 kilo.
De vanligast förekommande ingredienserna
bland recepten på ica.se:
1 Salt
V
2 Vatten
3 Vetemjöl
4 Smör
5 Ägg
Foto: Colourbox
6 Matglädje
Matglädje 7
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
ANNONS
*ICA/LRF har låtit TNS-Sifo göra en ny undersökning kring konsumenternas
inställning till svenska livsmedel. Siffror anger procent av de tillfrågade.
Topp fem – Varför vi vill ha mat med svenskt ursprung? *
2015
■ Svenskt
... mat i din butik
Allt fler vill göra medvetna val i butiken.
Ursprungsmärkningar
och ICAs
produktlinjer
guidar rätt.
Sigill
Certifiering för svensk mat
och blommor som sätter
upp krav för livsmedelssäkerhet, djuromsorg, miljö
samt GMO-frihet och minskad användning av kemiska
bekämpningsmedel.
■
Svenskt kött
Allt kött i produkterna kommer från djur som är födda,
uppfödda, slaktade och
styckade i Sverige. Hela
produkten är dessutom
tillverkad och förpackad
i Sverige.
■
Svensk fågel
Ursprungs- och kvalitetsmärkning för djurvälfärd
och livsmedelssäkerhet.
Kycklingen och kalkonen
kommer från svenska
gårdar.
■
1
Djurhållning/bättre djurhållning/vet att djuren
har det bra. 26 %
2
Korta transporter/
mindre/färre
transporter. 26 %
3
Stödjer/gynnar svensk produktion/
svenska bönder/odlare/uppfödare/
producenter/livsmedelsindustri. 19 %
4
Miljön/bra/
bättre för
miljön. 18 %
5
at/
Närproducerat/
erat/
lokalproducerat/
närodlat. 15 %
KRAV
Varan är producerad på ekologisk grund med extra höga krav
på djuromsorg, hälsa, socialt
ansvar och klimatpåverkan.
Grödorna odlas miljövänligt
utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel.
Hos handlaren
Text: Dan-Marcus Pethrus
Foto: Samuel Unéus
Hallå där . .
Helen och Pål
Nilsson på
Nyskördade
Morötter, Lyckås
Gård, Fjälkinge.
■ ICA Utmärkt
Foto: Lyckås Gård
svenskt
Nötkött som är noga
utvalt från stut, kviga,
ungko och ko, som har
mörare kött än ungtjur,
som annars är vanligast
på marknaden. Kalvkött
från tre utvalda
gårdar i Mälardalsområdet.
Hur kan vi ha färska
svenska morötter
året om?
– Sedan 1995 täcker
vi morotsfälten med ett
30–50 centimeter tjockt
halmlager i oktober och
november innan vintern
kommer. Då är morötterna färdigväxta. Halmen
skyddar mot frosten,
men även mot värmen
som kommer i april och
maj. När morötterna ska
skördas lyfts halmen
bort. Det här ger oss
nyskördade morötter
året runt. Halmlagringen
ger morötterna mer
spänst, färskhet och
en annan lyster än
morötterna som lagras
på det traditionella
sättet
et i kyllager.
■ ICA Selection
Naturbeteskött
Selection
Frilandsgris
Från djur som får gå ute
året runt. Inkorsning
orsning av
rasen Duroc ger
ett saftigt och
h
smakrikt kött.
■ ICA God
d
smak från
Genuint mathantverk
från lokala producenter
runt om i landet. Sortimentet innehåller allt
från varmrökt sidfläsk
från Vindelns Rökeri till
småländsk ostkaka från
Ostkaksbageriet
et
i Vrigstad.
■ ICA Extra
Fin chark
Här lyfter vi våra älskade
vardagshjältar utan att
kompromissa på kvaliteten. Produkter med uteslutande svensk råvara
och tillverkning, hög
köttmängd och en kvalitet utöver det vanliga.
Allt till ett
riktigt bra
pris.
ICA Supermarket i Hemse har samarbetet med lokala gotländska producenter sedan länge. Den nära kontakten med Stafva Gård gör att butikens
ostavdelning är svårslagen på ön. Butikens färskvaruchef, Ulla-Karin Nyqvist-Snöbohm, tar emot en ny leverans av Patrik von Corswant på Stafva gård.
Armkrok
på Gotland
GODA GRANNAR. ICA Högbyhallen är bäst på ost på
Gotland. Tacka bonden i grannbyn Barlingbo för det.
I
CA SUPERMARKET i Hemse på
södra Gotland – eller Högbyhallen
som Hemseborna säger till vardags –
har runt 1 000 kunder varje dag. Det
bor 1700 i Hemse. En enkel ekvation;
det är svårt att tänka sig Hemse utan sin butik.
– Det är klart att butiken blir en viktig mötesplats här. Inte bara i Hemse, utan för hela
Storsudret. Många av våra kunder har en
stark relation till de anställda, säger Mats
Jörholt som har varit handlare på ICA
Supermarket i Hemse i 2,5 år. Dessförinnan
var han butikschef på ICA Maxi i Visby.
Handlargenen har nog Mats fått av sin farmor
som var handlare i Anga på Östergarnslandet på östkusten under 1940-talet.
Ulla-Karin Nyqvist-Snöbohm vet vad det
■ ICA
Svenskt mejeri
ICA har ett stort
och brett utbud
av svenska mejeriprodukter. Alla
tydligt märkta
med vår svenska
vimpel.
8 Matglädje
innebär att ha en relation till butiken – hon
började arbeta här för 33 år sedan. Då var
hon 18 och sommarjobbade i kassan. I dag
är Ulla-Karin färskvaruchef med ansvar för
kött, chark, fisk, ost samt frukt och grönt:
– En bra färskvarulinje sätter prägel på
butiken. Det krävs tålamod, en bra färskvarulinje måste växa fram. Man provar och provar
igen vad kunderna tycker om.
BUTIKEN I HEMSE, som är en av tre ICA
Supermarket på Gotland, var tidigt ute med
att söka samarbeten med lokala producenter.
– Det är viktigt att vara ute och lära känna
våra lokala leverantörer och få inblick i produktionen, då kan vi serva kunderna bättre.
Samtidigt lever butiken upp som mest när bön-
”Man måste ständigt
bjuda in och kroka
arm. Vi gör det här
bäst tillsammans.”
Foto: Privat
Mats Jörholt, ICA-handlare i Hemse
derna och producenterna besöker oss i butiken
och bjuder kunderna på sina varor, säger Mats.
I dag finns det gott om lokala bidrag i hyllorna: den stora fläsksidan med svål från
Havor Lantbruk, den runda dagsfärska Gotlandslimpan från Eskelunds hembageri och
den varmrökta laxen från Katthammarsviks
rökeri är några av kundfavoriterna. Här finns
även produkter från Gute Chark, Gotlands
slakteri, Gotlandsknäcke och dessertostar från
Stafva gård i Barlingbo.
– Vi brukar sticka ut hakan och säga att vi
är bäst på ost på ön. I dag finns det kunder
som åker från Fårösund i norr för att handla
ost, säger Ulla-Karin.
PATRIK VON CORSWANT är femte generationen på Stafva gård med anor från
1800-talets mitt. För fem år sedan styrde han
bort från det mer traditionella jordbruket,
byggde ut gårdens mejeridel och satsade på
osttillverkning – från blåmögelost via tvättad
kittost till grillost. Patrik menar att ölivets
förutsättningar till viss del påminner om hur
centrala bönder och handlare var på landsbygden förr i tiden. I dag är Gotland en del i
de globala handelssystemen, men det finns
fördelar med att jobba inomsocknes:
– Jag vill stå och ”dema” produkterna i
butiken. Det är så viktigt för att jobba in varumärket. Det är kopplingen mellan osten och
gården som gör att vi sticker ut i hyllan.
I dag tillverkar Stafva Mejeri åtta ton ost
om året. Det finns att växa i, mejeriet har en
kapacitet på 130 ton. Men, här finns även
långt gångna planer på att starta ett nytt mjölkmejeri, Gotlands Nya Mejeri. En stor del av
öns handlare vill satsa på lokalproducerade
mjölkprodukter. Mats Jörholt är en av dem:
– Man måste ständigt bjuda in och kroka
arm. Vi gör det här bäst tillsammans.
Henrik Stridh,
vd, Äppelriket
Österlen.
Foto: Äppelriket
■ ICA
Vi tycker att det är bra att dagens konsumenter har blivit så krävande. Medvetenheten
om hur vår livsstil påverkar oss själva och de som kommer efter oss bara ökar och med
den efterfrågan på hållbart producerad mat.
Vi på Findus har arbetat i och med jorden i över sjuttio år och därför har hållbarhetstänket alltid varit en självklarhet för oss. Det har gett grönsaker av absolut världsklass
(fråga bara italienarna som köper upp halva vår ärtskörd varje år). Goda, nyttiga och
dessutom klimatcertifierade enligt Svenskt Sigill. Det har också resulterat i ökade skördar
och en klart minskad miljöpåverkan. Och att fler kan njuta av våra gröna godsaker.
Hur kan vi äta
svenska äpplen
på vintern?
– Genom att vi lagrar
äpplena i ett utrymme
där vi ändrar luftförhållandena till endast 1,5
procent syre istället för
normala 21 procent.
Detta gör vi genom att
öka mängden kväve
i kylrummet. Äpplets
mognadsprocess
avstannar, och äpplet
håller sig saftigt och
krispigt betydligt längre
än i ett vanligt kyllager.
Foto: Colourbox
Premiumkött från utvalda svenska djur som
går på naturbetesmarker. Lång mörning samt
att djuren går ute och
betar gör köttet
öttet
extra mört och
smakrikt.
Matglädje 9
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
5 favoriter – svenskproducerat som vi helst handlar*
2015
Matentusiasten
85%
84%
79%
77%
69%
mjölk
ägg
nötkött
fläskkött
potatis
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
ANNONS
177 400
*ICA/LRF har låtit TNSSifo göra en ny undersökning kring konsumenternas
inställning till svenska
livsmedel. Siffror anger
procent av de tillfrågade.
... arbetar med jordbruk, antingen på
heltid eller på deltid. (Källa: Jordbruksverket)
”Det här är en produkt
som jag verkligen är
stolt över.”
Text: Dan-Marcus Pethrus
Foto: Emil Nordin
Magnus Jansson, Sörby Gård
Tacka husmor för maten
LISA LÖNNER PULKKINENS hemmakrog lockar foodies till Resarö med avancerad
matlagning, egenodlade grönsaker, lokala råvaror och smarta husmorsknep.
J
AG VAR en hipster redan för 40
år sedan. Lisa Lönner Pulkkinen
skrattar högt över referensen till
gör-det-själv-trenden bland storstädernas unga coola. Hon har precis
visat runt på tomten till jugendvillan från
1905 ute på Resarö, nära Vaxholm. I trädgårdslandet växer bland annat rotselleri, bönor,
ätliga blommor och olika kryddörter. Villans
veranda fungerar som växthus just nu, här
står tomat- och chiliplantor i lerkrukor.
Från den kringliggande naturen plockar
Lisa svamp, nässlor, granskott (till vinäger
att ha till ostron), björksav (till saft och såser),
vilda violer och gullvivor. Grannarna kommer
över med grenar från äppelträd som beskärs;
Lisa använder dem till att röka fisk, smör,
salt och grädde med.
Odla nordiska örter
I vår nordiska flora finns massor av
kryddörter som överlever vårt klimat och
inte behöver extra värme och ljus samt
krukor. Vildbasilika, backtimjan, kyndel,
kummin, körvel och piplök är några exempel, de kommer upp redan i april. Klipp
och torka, och använd hela året. När de
går i blom är blommorna fantastiska att
dekorera mat med! Ett kryddland kan de
flesta anlägga utan större ansträngning
eller budget. Kryddorna sår du från frön
(Impecta är bra) eller köper plantor från
välsorterade handelsträdgårdar (tips är
Klostra, för stadsodlare på nätet).
”Jag tar ansvar
för de råvaror
jag köper in.
Det behöver
vi alla göra.”
Det var liksom skrivet i stjärnorna att
Lisa skulle bli krögare. Med en mormor som
var en mästare på kreativa dukningar, en
mamma som var som en vandrande floraguide och en jägmästare till pappa, så var
bär- och svampplockning, hemmaodling, jakt
och stora middagar självklart i vardagen.
Men efter gymnasiet blev det Handels i
Stockholm och en karriär inom event och PR,
Fakta: Husmor Lisa
1905 på Resarö, nära
Gör: Krögare • Bor: I jugendvilla från
r i bottenvåningen
ligge
Vaxholm. Husmor Lisa Rök & Kök
r och lokalt kött,
sake
grön
Egna
ofi:
av huset. • Matfilos
former används.
rliga
där hela råvaran och dess egna natu
t
k
1
s
l
a
f
r
e
l
l
e
t
n
a
S
2
HUR BRA KOLL har
du på vad som är sant
och falskt om m
maten
atten
du äter?
10 Matglädje
3
bland annat som presschef för MTV i Norden.
2008 startade hon bloggen Husmor Lisa som
handlar om att leva nära naturen, kretsloppstänkande, odling och husmorskunskap.
– Jag ville damma av husmorkunskapen.
Den har traditionellt setts som kunskaper
som höll kvinnorna låsta vid hemmet. Men
det som kvinnor gjorde gratis då, det går att
sälja i dag. Och det hjälpte mig att slå mig
in i en ännu så mansdominerad bransch.
2011 köpte Lisa och maken villan på
R
Resarö. Året därpå började Lisa samarbeta
m krögaren Pontus Frithiof. Det här är
med
tredje året som Lisa håller öppet i hemmet.
– Jag tar ansvar för de råvaror jag köper
in. Det behöver vi alla göra. Det känns
viktigt att visa upp att det går att leva och
äta bra och medvetet.
Importerat kött kan märkas med ”Ursprung
Sverige” om köttet packats eller malts i Sverige.
En portion ris ger mer än dubbelt så stort
klimatutsläpp som en portion potatis.
Den vita snodd man hittar i ett rått
ägg är början till ett kycklingembryo.
4
5
6
Rätt svar: 1. Falskt – I dag finns lagstiftning som tydligt säger att för att märkas med ”Ursprung Sverige” ska
djuret vara fött (endast för nötkött), uppfött och slaktat i Sverige. 2. Sant – Ja, ris odlas på ett sådant sätt att
koldioxidutsläppen blir större än vid odling av potatis. 3. Falskt – Nej, den vita snodden är till för att hålla
Lisa Lönner Pulkkinen
Lokalodlat gör Svensk
Rapsgris ännu bättre
HKScan fortsätter att tillsammans med utvalda bönder
utveckla fläskköttets gourmetalternativ. Svensk Rapsgris
är ett bra exempel på en modern, innovativ produkt från
det svenska lantbruket.
F
läskköttet fick en premiumprodukt för tre år sedan när Scan lanserade Svensk Rapsgris. Det både
saftigare, godare och smakrikare
köttet blev snart en favorit hos såväl stjärnkockar, foodies och matbloggare som hemma
i köken. Att köttet utmärker sig har bland
annat visat sig genom att rapsgrisen har
vunnit pris som bästa julskinka på CharkSM två år i rad. Smakeffekten sitter i fettet;
rapsgrisens speciella foder, som bygger på
svensk rapsolja, ger en annan fettsammansättning än vanligt fläskkött.
Magnus Jansson på Sörby Gård strax öster
om Västerås var snabb med att tacka ja när
Scan frågade om han ville föda upp Svensk
Rapsgris. I dag är Sörby Gård en av elva
svenska gårdar som producerar Svensk
Rapsgris.
– Det känns mycket inspirerande att vara
med och ta fram ett riktigt exklusivt fläskkött.
Magnus och hans anställda föder upp
omkring 5 000 rapsgrisar varje år. Sörby
gård är en så kallad integrerad satellit; det
innebär att man tar emot suggor från ett
suggnav och sedan behåller alla smågrisar
som föds på gården och föder upp dem.
Sedan april i år använder Magnus gårdens
egenodlade ärtor och rapsfrön som protein i
fodret. Det ersätter de sojabönor som tidigare importerades och den rapsolja som tillverkades i Karlshamn.
– Vi mal rapsfröna på gården och tar då
även tillvara på den energi och protein som
finns i skalen. Den GMO-fria sojan som vi
använde förut var dessutom så dyr att det
även var bra ekonomiskt att gå över till egenodlat proteinfoder, berättar Magnus Jansson.
Han fortsätter:
– Ju mer jag kan odla hemma och förädla
på gården, desto bättre. Det enda extra arbete det innebär för oss är det jobb vi gör på
åkrarna, men det känns givande att kunna
ha ett helhetstänk på gården och erbjuda något
som är mer hållbart och lokalproducerat.
Det här är en produkt som jag verkligen är
stolt över.
Fakta: Svensk Rapsgris
HKScan på plats i Almedalen
➤ Föds upp av utvalda bönder i Sverige.
➤ Saftigare och smakrikare.
➤ Förbättrad fettsammansättning som ger en högre
andel naturligt nyttiga omättade fetter som Omega 3.
Seminarium: Det svenska köttets framtid.
Plats: Gotlands museum, Sävesalen,
Mellangatan 19.
Tid: Onsdag, 1 juli, 10:30–11.30
”Det räcker med
salt och peppar.”
”Svensk rapsgris är
ett perfekt alternativ
till ädla nöt- och lammdetaljer och den är lätt
att lyckas med i matlagningen. Tänk på att
smakeffekten i Svensk
Rapsgris sitter i fettet.
Prova pluma och kotlettracks på grillen och
strunta i marinaden.
Salt och peppar är det
enda som behövs.”
Josefin Back,
inköpare för Uppland,
Västmanland och
Stockholm på HKScan Agri.
www.scan.se
Grilla allt på sommaren
Mjölken som bryr sig
När det är fina dagar i Sverige vill vi njuta
av dem! Se till att vara ute, ta med allt ut
till grillen och laga/duka och fixa utomhus.
Räcker med ett enkelt bord bredvid grillen
för beredning. Har du grönsaksland, skörda
och skölj, lägg på grillen.
Lantbrukets djur har det i allmänhet
nhet
bättre i Sverige än i övriga Europa..
Grönsaker som värms i mikron förlorar
mer näring än om man värmer dem på spisen.
Närproducerad, ekologisk och klimatcertifierad
Svenska & regionala produkter:
Det bästa från norr till söder.
Mjölk är fritt från tillsatser.
Foton: Colourbox
INNE I DET fullfjädrade restaurangköket,
som är inhyst i villans bottenplan, tas en
äppelträdsrökt röding precis ut från ugnen.
Den hamnar på tallriken tillsammans med
vit sparris, färskpotatis, rädisor från rot till
blast, vilda violer, löktrav, färsk kummin
och brynt smörkräm, innan den bärs ut i villans matsal. Lisas hemmarestaurang är en
lantlig version av senare års trend med pop
up-restauranger och bygger på idén ”från
jord till bord” – fast i en aningen lyxigare
version då. Hennes gäster är ofta riktiga
foodies som kan mycket om mat. En kul utmaning, menar Lisa. Jobbet som hemmakrögare är som bäst när hon står vid bordet
och kan berätta om när hon plockade just den
där svampen i Bogesundslandet förra året.
– Min matfilosofi är att använda hela råvaran, från rot till blast, och de naturliga
formerna. Nu råkar ätbara blommor, fermentering, syrade och rökta maträtter, som vi
gjorde där hemma när jag var barn, dominera
det nya nordiska köket på finkrogarna.
Tips
gulan på plats. 4. Sant – Inga E-nummer tillsätts mjölken, men de magrare varianterna berikas med vitamin D.
5. Sant – Svensk djurskyddslagstiftning går längre än övrig europeisk lagstiftning. 6. Falskt – Uppvärmning
fäller ut vitaminer och mineraler hur man än värmer. Om något är det mer skonsamt att värma i mikron.
Hjortentrecote, småländska isterband, gårdsostar, jämtländskt tunnbröd, skånsk
kyckling, sik och röding från Västerbotten, naturbeteskött, kålrötter och kryddor,
sylt och marmelad. Hos oss hittar du det bästa från Sveriges främsta matproducenter.
Välkommen!
I Sju Gårdars sortiment finns också Filmjölk, A-fil,
Yoghurt naturell, Yoghurt vanilj samt Mild och Lagrad ost.
Matglädje 11
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRF
Varför inte utbringa en
skål vid frukostbordet?
I år är det nämligen 100 år sedan några kloka
svenska mjölkbönder träffades på Hotell Kronprinsen
i Stockholm och gick samman för att sälja sin mjölk.
Där och då la de grunden till det som kom att bli
kooperativet Arla. 100 år senare är vi både lokala
och globala, men fortfarande med bönder som ägare
och fortfarande med samma syfte: att ge våra ägare
så bra betalt som möjligt för deras mjölk.
amnet
ste kon
a
r
lä
u
p
det po
ar varit
Rosa h an 1915.
ed
ända s
Mejeriet på Dalagatan i Stockholm
stod klart 1921, och var verksamt
i drygt 60 år.
För oss på Arla är mjölken en gåva från naturen
och det är självklart för oss att visa omtanke
om både djur och miljö. Svenska kor får beta
ute i det fria, och varje gång du väljer Arla så
gör du något bra för en Arlabonde nära dig.
För visste du att sju av tio svenskar har en
Arlagård som sin närmaste mjölkgård? Arla
hämtar och betalar för all mjölk som våra ägare
producerar, oavsett om vi har avsättning för den
eller inte, och oavsett hur avlägset gården ligger.
Det här gör det möjligt att producera mjölk i
nästan hela Sverige och håller våra landskap
öppna och vår landsbygd levande.
Katarina på
Källsby
gård, en av
3 385
Arlabönder.
yck.
en sportdr
Naturens eg
Arla Köket®,
provlagad matinspiration.
Det, och mycket annat, kan du läsa mer om på
arla.se. Till exempel att vi har en helt ny ursprungsmärkning, Sverigekannan, som gör det ännu
lättare att välja produkter gjorda på svensk
mjölk. Eller att vi är världens största
producent av ekologiska mejeriprodukter.
Bara en sån sak.
Förpackningen har varierat,
innehållet har varit detsamma.
Den här kom 1958.
Men nu höjer vi mjölkglaset
för ett helt sekel tillsammans.
Vi ser fram emot minst
hundra år till. Skål!
Elin Rydström på Lovön,
en av 396 Arlabönder
i Mälardalen.
Kal ven hete
r Ronja. Och
Elin
blir rikskänd
Arlabonde.
Yoggi® lanserades 1971
och Crème Fraiche 1982.
Jordgubbsfilen
revolutionerade
mejerihyllan 1997.
sidorna
Mjölkbak
år i år.
0
4
r
fylle
Ekomjölken såg dagens
ljus 1991 och är idag
populärare än någonsin.
1915
12 Matglädje
2015
Den randiga förpackningen
kom 1992.
Supermod
ellen Emm
a lanserar
minimjölk
som ett su
perfood 1
990.
Så 80-tal.