1. No category

Sida
KALLELSE
Datum
2015-01-30
Kommunstyrelsen
T i d : måndagen den 9 februari 2015 k l . 18.15
Plats: Parkskolans matsal
Ärende
1.
Upprop.
2.
Val av justeringsperson, bestämmande av dag och tid för justering av
protokollet samt godkännande av dagordning.
3.
Inköp av tillfälliga lokaler för förskolan samt medel för drift och
kapitalkostnader för dessa.
Marika Bjerstedt Hansen (S)
Ordförande
Benny Nilsson
Sekreterare
1(1)
Sida
1(1)
KALLELSE
Datum
2015-02-02
Kommunstyrelsen
KALLELSE
På kommunstyrelsens extra sammanträde måndagen den 9 februari 2015, k l .
18.15, i Parkskolans matsal i Osby kommer, förutom i tidigare
" K A L L E L S E " , daterad den 30 januari 2015 angivet äende, även följande
ärende att behandlas.
Ny renhållningsordning 2015-2018, bestående av avfallsplan och
föreskrifter
Osby den 2 f e b r u a r i 2015
M a r i k a Bjerstedt Hansen (S)
Ordförande
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Kommunfullmäktige
283 80 Osby
Benny Nilsson
Sekreterare
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 81 65
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281 -6809
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-09
Kommunstyrelsen
§1
Upprop
Samtliga ledamöter, med undantag för N N (?) och N N (?) är närvarande.
I deras ställe tjänstgör N N (?) och N N (?).
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
3(5)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2(5)
Sammanträdesdatum
2015-02-09
Kommunstyrelsen
Ärendelista
§ 1 Upprop
3
§ 2 Val av justeringsperson samt bestämmande av dag och tid för justering av
protokollet
4
§ 3 Inköp av tillfälliga lokaler för förskola samt medel för drift och kapitalkostnader
för dessa
5
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
4(5)
Sammanträdesdatum
2015-02-09
Kommunstyrelsen
§2
Val av justeringsperson samt bestämmande av dag
och tid för justering av protokollet
Kommunstyrelsen utser N N (?) att tillsammans med ordföranden Marika
Bjerstedt Hansen (S) justera dagens protokoll.
Ordföranden Marika Bjerstedt Hansen (S) informerar om att dagens
protokoll justeras onsdagen den 11 februari 2015, k l . 08.00.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
OSBY
KOMMUN
Sida
5(5)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-09
Kommunstyrelsen
§ 3
Inköp av tillfälliga lokaler för förskola samt medel för
drift och kapitalkostnader för dessa
Dnr
F ö r s l a g till beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta.
1. Ett belopp om 5.000.000 kr beviljas till inköp och etablering av paviljonger för tillfälliga förskolelokaler.
2. Finansiering av beloppet 5.000.000 kr sker genom upplåning.
3. Ett belopp om 945.000 kr beviljas till drift- och kapitalkostnader för
tillfälliga förskolelokaler.
4. Finansiering av beloppet 945.000 kr sker genom verksamhet 9102,
"kommunstyrelsens oförutsedda".
5. Osbybostäder A B får i uppdrag att genomföra etableringen av tillfälliga
förskolelokaler i samråd med Barn- och skolnämnden samt kommunstyrelsens fastighetsstrateg.
Sammanfattning
Det förekommer fuktbelastning i byggnaderna på förskolorna Klintgården
och Solgården. Någon akut hälsorisk för vare sig barn eller personal som
vistas på förskolorna föreligger inte. Det finns dock ett antal åtgärders om
behöver vidtas. Under den period dessa åtgärder vidtas eller annat alternativ
utreds och verkställs måste verksamheten flyttas till tillfällig lokaler.
Vid sitt sammanträde den 27 januari 2015, § 9, beslöt barn- och
skolnämnden.
Verksamheten på förskolorna Klintgården
tillfälliga lokaler.
och Solgården flyttar till
Från kommunstyrelsen äska 945 000 tkr för drift och kapitalkostnader
tillfälliga förskolelokaler
motsvarande 6 avdelningar under 2015.
för
Beslutsunderlag
Barn- och skolnämndens beslut den 27 januari, § 9.
Skrivelse "Tillfälliga lokaler förskola", daterad den 23 januari 2015, från tf.
kommunchef Pia Lindvall Bengtsson och fastighetsstrateg Björn Svensson.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
OSBY
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
KOMMUN
2015-02-09
Kommunstyrelsen
§ 4
Ny renhållningsordning 2015-2018, bestående av
avfallsplan och föreskrifter
Dnr2014.ks2211
450
F ö r s l a g till beslut
Kommunfullmäktige föreslås besluta.
Förslaget till renhållningsordning 2015-2018 antas att gälla från och med
den 1 mars 2015.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen gav den 20 augusti 2014, §197, i uppdrag till Samhällsbyggnad, mark och plan att i samråd med Östra Göinge kommun ta fram en
ny renhållningsordning med avfallsplan och föreskrifter.
Förslaget t i l l ny renhållningsordning har varit föremål för remissbehandling,
under tiden 8 september - 6 oktober 2014, i såväl Osby som Östra Göinge
kommun.Yttranden och bemötanden finns redovisade i bifogad sammanställning och renhållningsordningen har reviderats i enlighet med bemötanden i denna sammanställning.
Vid kommunfullmäktiges behandling av förslaget till ny renhållningsordning den 15 december 2014, § 210, återremitterades ärendet till Samhällsbyggnad, mark och plan.
Kommunfullmäktige i Östra Göinge kommun antog den 18 december 2014,
§ 90, förslaget till ny renhållningsordning 2015-2018 med ikraftträdande
den 1 januari 2015.
OBSERVERA!
Kommunstyrelsen bereder detta ärende på ett extra sammanträde måndagen
den 9 februari 2015, k l . 18.15.
Beslutsunderlag
E-postmeddelande, daterat den 29 januari 2015, från V D i Östra Göinge
Renhållnings A B Peter Johansson.
Skrivelse,"Ny Renhållningsordning 2015-2018, bestående av avfallsplan och
föreskrifter", daterad den 28 januari 2015, från tf. enhetschef Mark och plan
Odbbjörn Aasvold.
Kommunfullmäktiges beslut 2014-12-15, § 210.
Skrivelse, "Sammanställning och beredning av yttranden avseende utställt
förslag till renhållningsordning", daterad den 13 oktober 2014.
Förslag till Renhållningsordning 2015-2018, daterat den 13 oktber 2014.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
6(7)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-02-09
Kommunstyrelsen
Skrivelse, "Ny Renhållningsordning 2015-2018, bestående av avfallsplan och
föreskrifter", daterad den 22 oktober 2014, från tf. enhetschef Mark och
plan Odbbjörn Aasvold.
Kommunstyrelsens beslut 2014-11-26, § 297.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
7(7)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
6(9)
Sammanträdesdatum
2015-01-27
Barn och skolnämnden
§ 9
Tillfälliga lokaler förskola
Barn och s k o l n ä m n d e n s beslut
Verksamheten på förskolorna Klintgården och Solgården flyttar till
tillfälliga lokaler.
Från kommunstyrelsen äska 945 000 kr för drift och kapitalkostnader
för tillfälliga förskolelokaler motsvarande 6 avdelningar under 2015.
Sammanfattning
Det kommer fuktbelastning i byggnaderna på förskolorna Klintgården och
Solgården. Det finns ingen akut hälsorisk för barn och personal som vistas
på förskolan, men det finns saker som måste åtgärdas. Under den period då
förskolorna ska saneras och renoveras måste verksamheten flytta till
tillfälliga lokaler.
Beslutsunderlag
Verksamhetsområde Barn och skolas tjänsteskrivelse Tillfälliga lokaler
förskola, daterad 2015-01-19
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Justerandes sign
•••'-\
Expedierat
Utdragsbestyrkande
Sida
TJANSTESKRIVEL.SE
1(2)
Datum
2015-01-23
Kommunledningskontoret
Björn Svensson, 0479-528174
[email protected]
Tillfälliga lokaler förskola
Dnr
Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen
Att bevilja 5 000 000:- till inköp och etablering av paviljonger för tillfälliga
förskolelokaler motsvarande 6 avdelningar.
Att finansiering av de 5 000 000:- sker genom upplåning.
Att ge Osbybostäder uppdraget att genomföra etableringen i samråd med
Barn och skola samt fastighetsstrategen.
Sammanfattning
Det förekommer fuktbelastning i byggnaderna på förskolorna Klintgården
och Solgården. Det finns ingen akut hälsorisk för barn och personal som
vistas på förskolan, men det finns saker som åtärdas. Under den period då
förskolorna åtgärdas eller annat alternativ utreds och verkställs, måste
verksamheten flytta till tillfälliga lokaler.
Beslutsunderlag
1. Rapport Klintårdens förskola (Tekomo)
2. Rapport Solgårdens förskola (Tekomo)
3. Ekonomisk analys
Ärende
Det finns lukt på förskolorna Klintgården och Solgården och för att utreda
orsaken beställdes en undersökning av fukt och mikrobiell förekomst.
Rapporten visar att det förekommer fuktbelastning i byggnaderna.
Tekomo Byggnadskvalitet A B genomför nu också en mer grundläggande
undersökning. Proverna har skickats på analys och nya resultat samt en
sammanfattande rapport är beställd.
Det finns ingen akut hälsorisk för barn och personal som vistas på
förskolorna, men det finns saker som måste åtgärdas. Under den period då
förskolorna åtgärdas eller annat alternativ utreds och verkställs, måste
verksamheten flytta till tillfälliga lokaler.
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Kommunledningskontoret
283 80Osby
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiroH 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Osbybostäder har på uppdrag av Osby kommun haft kontakt med
Bodbörsen i Landskrona vilka har begagnade paviljonger tillgängliga för
ändamålet. Representanter för Osbybostäder och Barn och skola har varit
och tittat på dessa och menar att efter anpassning och uppfräschning kan
dessa paviljonger bli ändamålsenliga.
Verksamhetsområdeschef, förskolechefer, fastighetsstrateg och
Osbybostäder har tittat på lämpliga platser / tomter för placering av
paviljongerna.
Den placering som anses lämpligast är på Hasslarödsskolan där det finns
förutom bra ytor för utemiljö även el, vatten och avlopp framdraget, vilket
ger en kortare etableringstid.
En genomgång av kostnaderna för inköp samt att få paviljongerna i godkänt
skick och på plats har gjorts och den uppskattade summan av detta är
5 000 000:-.
Osby kommun köper in paviljongerna som sedan debiteras Barn och skola
via internhyressystemet.
TekOITIO Byggnadskvalitet AB
Osbybosläder A B
Parkgalan 1
283 31 Osby
Undersökning av fukt och ntikrobiell förekomst som misstänks vara
orsaken till luktolägenhet och hälsobesvär.
Förskolan klintgården, Osby
Osby Kommun
Uppdragsgivare: Osby Kommun, genom Osbybosläder / lians Bergman
Fakturaadress: Osby Kommun, Box 114, 283 22 Osby
Uppdragsnummcr: HB1413
Utredare: Martin Persson Lindh / Tekomo Byggnadskvalitet A B
Analysuttoraiule: Gunilla Green
Laboratoric- och fiiltansvarig: Eva Nyman
Undersökningsdatum : 2014-12-01
Objekt: Förskolebyggnad i ett plan, platta på mark, ullackningsväggar. byggår 1976. Ombyggd
ventilation samt mögelsancring och ny dränering 1987. Ny ventilation installerad november 2014.
Nyare golv i stora delar av byggnaden på grund av tidigare vattenskada. 1 personaldelen/
administrativa delen klinker och på avdelningarna plastmatlor.
Uppdrag: Undersöka eventuell fukt och mikrobiell förekomst som kan misstänkas vara orsak till
hälsobesvär och luklolägenhet.
Bakgrund: I samband med byte av ventilation under höslen 2014 upplevdes en avvikande lukt i
lokalerna när det gamla ventilationssystemet slängts av. Föräldrar och personal reagerar på lukten
och personalen har diffusa hälsobesvär, bland annat huvudvärk och irriterade ögon. Ny ventilation
installerad i slutet av november 2014, vilket har lett till mindre luktproblcm. Ozonbehandling har
skett under den period som byggnaden saknat ventilation. V i d undersökningstillfället (en måndag)
var ventilationen avslängd och hade varit del under hela helgen.
Omfattning och begränsning: Undersökningen har i samråd med kunden koncentrerats till dc
delar av byggnaden där lukt- och hälsoproblemen upplevs som värst; personalentré och
personalutrymmen, hall i avdelning Myran, bil-rum i avdelning Myran, förråd mellan avdelning
Myran och Elefanten saml delar av avdelning Elefanten. Undersökningen hur även omfattat lekrum,
delar av avdelningen Humlan, fläktrum samt utvändig fasad mellan avdelningarna Myran och
Elefanten. Konstruklionsritningar har cj varit tillgängliga vilket har inneburit en begränsning i
undersökningen.
Undersökningsteknik och metodik: Fuktscanning av golv, väggytor samt mätning av Iräluktkvot i
homogent träbascrat material. 1 förekommande fall provtagning i bygg- och inredningsmaterial,
med efterföljande analys av mögelsvamp.
Analys-instrunient/matcrial: Ljusmikroskopering (Stereo- och faskonlrastmikroskopi) och odling
på fast näringssubstral.
Mät/provtagnings-instrumcnt/matcrial: Fuktindikator / Protimeler Aquanl 3 (Fi %)
Fuktkvotmätare för trä / Prolimetcr Mini 3 samt Dclmhorst glidhammare (Fk % )
Bilagor:
Bilaga 1 - Planritning med markerade provplatscr
Bilaga 2 - Analysprotököll, mykologisk analys
Adress
Kontor och laboratorium
Perstorpsgatan 12
235 32 Vellinge
Telefon
040-42 13 30
Fax
040 - 42 13 40
Internet
E-mail
www.tekomo.se ¡[email protected]
Bankgiro
5145-9923
Org nr
556606-9364
2
TekOiTIO Byggnadskvalitet AB
Regelverk
(för bedömning avseende skadlig fukt dvs. fukt som orsakar, skador på material, ger upphov till elak tukt,
hygieniska ölägenheter samt kemiska emissioner och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa):
BBR - Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2011:6 - BBR 18
Avsnitt 6: Hygien, hälsa och miljö; 6:5-Fukt, 6:5-Högsta tillåtna fukttillslånd, 6:53-Fuktsäkcrhet
Fukthandboken L-F. Nevander, B Glmarsson; Avsnitt 5: Fuktdimensionering, 52:2 Effekter av lukt.
Miljöbalken SFS 1998:808 - Allmänna hänsynsregler för skydd av hälsa och miljö.
Folkhulsomyndighetcns författningssamling FoHMFS 2014:14 Folkhälsoinyndighetens
allmänna
nid om fukt och mikroorganismer:
!ittp://w\vw.rolkhalsoniyndiul^
Riktvärden
Fukt, Mögel och Kemiska och biologiska emissioner
(VOC)
Förhöjd fuklindikation (Fi) i innemiljön > 8-10% (beroende av typ av material)
Förhöjd fuklindikation (Fi) i betonggolv > 10%
Förhöjd fuktbelaslning i innemiljö vid träluktkvot (Fk) >13%.
Risk för etablering av mögelsvamp vid träluktkvot >15%.
Onormal svampförekomst föreligger vid påväxt och/eller då levandetalet svamp är större än 1 000
cfu/cm (K), (cfu = kolonibildande enheter)
Risk för att sporer och ämnesomsättningsprodukter samt flyktiga organiska ämnen (VOC) kan
förorenar innclulten föreligger vid onormal fuktbelastning och svampförckomsl på och i bygg- och
inredningsmaterial.
Risk för hälsobesvär om föroreningar i form av flyktiga organiska ämnen (VOC) och mögelsvamp i
form av sporer och ämnesomsättningsprodukter (metaboliler) förorenar inncluften.
2
Resultat
Mätresultat
Hög eller förhöjd luktindikation (Fi 10-13 % ) förekommer i golvet (plastmattor) på flera platser i
byggnaden:
• i b i l - r u m , avd. M y r a n (106); högst värden, Fi: 13 % , förekom c:a 30 cm från golvbrunn,
som enligt uppgift inte använts på liera år.
• i h a l l , avd. M y r a n (109/110); högst värden i dörröppningen mellan rum 109 och 110
•
i hall (139) och r u m (138), avd. Elefanten; högst värden mitt i rummen
• i fläktrum (115)
I dessa rum är plastmaltorna limmade direkt mot betongytan.
Över lag visar övriga fuktindikativa mätningar värden mellan 6-8 % Fi.
Lokalt förekommer högre värden (Fi: 10 % ) i golv (klinkcr) i personalkorridoren.
Fuktindikativa mätningar i nederkant av väggar visar emellertid inga onormala värden.
Mätning av träfuktkvot visar något förhöjda värden i :
•
•
sockeilist i korridor (124) vid dörr mot personalrum (116)
dörrkarm mellan bil-rum (106) och avdelning Myran (107)
•
dörrkarm till ytterdörr i hall. avdelning Myran (109)
Övriga mätningar i sockellister visade inga förhöjda värden.
3
TekomO Byggnadskvalitet AB
Förekomst av mögelsvamp
Onormal förekomst av mögelsvamp, med avseende på påväxt, föreligger framförallt i :
•
•
•
prover från golvmatta och gipspapp (vägg) i bil-rum (106)
prover från sockellist, gipspapp och isolering från yttervägg i personalentré (124), där
förekomsten av den sjukdomsframkalhmde svampen Slachybötrys charlarum är extra
anmärkningsvärd.
prov från sockellist i personalkorridor (124), vid dörr mot personalrum (116)
•
•
•
prover från sy 11 och gipspapp (yttervägg) i hall (109), avd. Myran
prover från sockellist och gipspapp från vägg i hall (110) mot rum (112), avd. Myran
prov från golvmatta mellan hallar (109/110), avd. Myran
Denna onormala förekomst av mögelsvamp innebär en risk för hälsobesvär och luktolägenhet.
Även om svampen inte är viabel (levande) så innebär den samlade paväxtcn av mögelsvamp
(mycelium med hyfer och sporer) samma risk för luktolägenhel och hälsobesvär.
Svamppåväxten visar att det har varit så fuktigt tidigare alt del skapat betingelser för onormal
påväxt av mögelsvamp som inte sanerats. Anledningen till all svampen f.n. inte är levande trots
onormal fuktbclastning beror med stor sannolikhet på behandling med fungicid alt. ozon.
En kraftig lukt av Gcosmin uppmärksammades från prov K l plastmatta (golv) i bil-rum (106).
Detta är en ämnesomsältningsprodukl från svamp och/eller bakterier som kan ge upphov till
hälsobesvär i forma av irritationer i ögon och luftvägar, samt utlösa allergiska besvär.
En svagare lukt av Geosmin uppmärksammades även från prov K 7 , plastmalta (golv) mellan hallar
(109/11) i avd. Myran.
Övriga iakttagelser vid
undersökningstillfället
Vid undersökningstillfället uppmärksammades en tydlig lukt av Geosmin i pcrsonalenlrén (124)
samt från håltagning i golv i bil-rum (106), vid prov K l .
En avvikande lukt av annan karaktär uppmärksammades i förråd (105) mellan avd. Myran och
Elefanten. I detta förråd fanns en taklucka till vindsutrymmet, samt otäthéter i takel upp mot vinden.
Vid undersökning utvändigt vid utskjutande lak mellan avd. Myran och Hlefanten, där barnen sover
efter lunch, uppmärksammades ingen anmärkningsvärd lukt.
Vid håltagning i yttervägg, hall (109) avd. Myran, konstaterades att gipsskivan i väggen var
monterad under innergolvnivån.
Verifiering av ytterväggskonstruktion
(personalentré) :
Vävtapet - gipsskiva - diffspärr - isolering (lös) - förhydringspapp - isolering (skiva) yttervägg/träpanel.
TekOITIO Byggnadskvalitet AB
Utvärdering
Förhöjd fukt indikationen förekommer för närvarande i golv i flera av rummen i avdelningarna
Myran och Elefanten. Denna förhöjda fuktindikation och fuktbelastning på byggnaden innebären
risk för spridning och exponering för både kemiska (VOC) och biologiska (mögelsvamp)
emissioner av ämnen (såväl partikulära som gasformiga från bygg- och inredningsmaterial) och som
i sin tur kan förklara dc hälsobesvär och luktproblem som förekommer på förskolan.
De mykologiska analyserna visar över lag på onormal förekomst av mögelsvamp i material från
golv och väggar. Förekomsten är troligen av gammal typ då lcvandeantalcl i proverna är lågt i
förhållande till påväxtcn. Detta indikerar att skadorna uppkommit vid tidigare fuktbelaslningar, t.ex.
tidigare fuktskada som eventuellt ej har åtgärdats tillräckligt. Dessa gamla svampskador innebär en
fortsatt risk för hälsobesvär och luktproblem och i kombination med förhöjd fuktindikation i golven
är risken stor alt mögelsvampen fortsätter att tillväxa och etablera sig ytterligare.
Åtgärdsförslag
Undersökningen avseende fukt och förekomst av mögelsvamp visar att del finns ett fuktprobleni
som bör ålgärdas. efter sanering av svampskador och svampskadat material, innan återmontering avnya ytmaterial genomförs.
Genom vår begränsade veriliering av konstruktionen kan vi emellertid konstalera att del finns
brister i det konstruktiva fuktskyddel som kan vara en orsak till både tidigare och nuvarande
luklbclaslning. Med reservation för tidigare fuklmekanismer (läckage), och andra som ej utretts,
som också kan bidraga till förhöjd fuktbelastning. Dessa brister bör åtgärdas för alt få en hållbar
lösning på fukt och mögelproblemet.
Förutsatt detta föreslår v i följande sanerings- och ombyggnadsåtgärder baserade på de brister som
uppmärksammats i denna undersökning:
Golvmaterial (plastmattor) i de rum där förhöjd fuktindikation förekommer bör rivas ut. Betongytan
bör slipas ren, dammsugas noga och därefter behandlas med bekämpningsmedel före återmontering
av nytt golvmaterial. Vid återmontering bör det konstruktiva fuktskyddel beaktas och luktsäkra
(inerta) material bör helst användas (typ klinker).
Sockcllister av trä som är angripna (i bland annat pcrsonalentréV-korridor (124) och i hall avd.
Myran (109/110)) bör bytas ut och ersättas med nytt material.
Väggar i bilrum (106), hall till avd. Myran (109/110) och vid personalcntré (124) bör bytas upp till
minst 50 cm över svampskadans utbredningsnivå. Fuktsäker återmontering rekommenderas med
tanke på den höga och förhöjda fuktindikationen i golven. Vid återmontering bör gipsskivorna ej
vara nedsänkta under golvnivån, eller stå dikt an mot betonggolvet, då detta innebär en risk för
framtida fuktbelastning och återelablering av mögelsvamp.
5
TekomO Byggnadskvalitet AB
Förekomsten av den sjukdomsframkallande svampen Stachybotrys chartarum, i prov från gipspapp i
personalentrén, är särskilt anmärkningsvärd eftersom den kan producera starka toxiner
(svampgifter) som kan spridas till inneluften. Detta bör beaktas både vad gäller de som brukar
lokalerna såväl som lör den personal som ska sanera skadan. V i d sanering bör
andningsskydd/andningsfilter av typ P3 användas och åtgärder rekommenderas tor att mininiera
spridning och exponering av byggdamm innehållande mögelsvamp från skadeområdet till andra
delar av lokalerna.
Noggrann städning av lokalerna bör göras efter sanering och ombyggnad.
Vid saneringen och ombyggnaden rekommenderas all lokalerna utryms och verksamheten
temporärt får tillgång till andra lokaler. Delta i ur hygienisk synpunkt men även tor att mer
cfleklivt/byggmanstckniskt och tidsmässigt kunna åtgärda bristerna.
2014-12-12
T E K O M O Byggnadskvalitet A B
Miljö- och Byggnadshygicniskt laboratorium
Martin Persson Lindh
l)ala:Tekomo:A-Uppdrag (konsult):Oshy kommmi.Klintganlciis lorskola.
Undersökning
av mikrobicll förekomst H Ö M1201 rev 1-1121
l.docx
-
-
M m
TekomO Byggnadskvalitet AB
Bilaga 2
Mykologisk analys
Objekt: Klintgårdens
förskola
Uppdragsnumraer: HB 1413
Uppdragsgivare: Osby kommun, genom Osbybostäder / Hans Bergman
Utredare: Martin Persson Lindh / Tekomo Byggnadskvalitet A B
Ankomstdatum: 2014-12-01
Prov: Materialprov
Analys: Ljusmikroskopering (Stereo- och faskontrastmikroskopi) och odling på fast
näringssubstrat
Analysutförande: Lisa Jonshagen
Laboratorieansvarig: Eva Nyman
Resultat:
Provplats
Mögelsvam pförekomst *
Odling efu/cm (g)
Mikroskopering
< 100
(i06). Medel påväxt
2
K L Plastmatta, golv, bil-rum
Geosminlukt
K2. Gipspapp, vägg bakom
mattsockel, bil-rum (106)
K 3 a : l . Gipspapp (sida rum),
yttervägg, personal-entré (124)
Medel påväxt
< 100
Medel påväxt
Typ: Stachybotrys
ch artarum
Samlingsprov
Riklig påväxt
Stachybotryssporer
personal- Medel påväxt
K3a:l
+ K3a:2
< 100
K3a:2. Gipspapp (sida vägg),
yttervägg, personal-entré
(124)
K3c. Isolering, yttervägg,
entré (124)
K3e. Trä, baksida sockellist,
yttervägg, personalentré (124)
K4a. Trä, baksida sockellist, vcigg i
korridor (124) vid dörr mot
personalrum (116)
K 4 b : l . Gipspapp (sida rum), bakom
sockellist, vid prov K4a
K4b:2 Gipspapp (sida vägg),
bakom sockellist, vid prov K4a
K5b: I. Gipspapp (sida rum),
yttervägg, hall avd. Myran (109)
K5b:2. Gipspapp (sida vägg),
yttervägg, hall avd. Myran (109)
K 5c. Trä, syll, yttervägg, hall avd.
Myran (109)
Medel påväxt
Riklig påväxt
Riklig
sporförekomst
Sparsam påväxt
2 000
Typ: Cladosporium sp.
< 100
< 100
Samlingsprov
< 100
K4b: 1 + K4b:2
Samlingsprov
< 100
K5b:l
Sparsam påväxt
Medel påväxt
+
K5b:2
Medel påväxt
Riklig påväxt
< 100
* Onormal svampförekomst på material föreligger vid påväxt och eller då levandeantalet svamp är mer än (>)i 000
ifu/cm'(g)
Cfu - kolonibildande enheter
!
Adress
Perstorpsgatan 12
235 32 Vellinge
Telefon
040-42 13 30
Fax
040 - 42 13 40
Internet
E-mail
www.tekomo.se ¡[email protected]
Bankgiro
5145-9923
Orgnr
556606-9364
^ lekomO Byggnadskvalitet AB
1
Forts.
Provplats
Mögelsvampförckomst *
Mikroskopering Odling cfu/cm (g)
Medel påväxt
< 100
2
K6a. Trä, baksida sockellist, vägg i
hall (110) avd. Myran
K 6 b : l . Gipspapp (sida rum),
gipsskiva 1, vid prov Köa.
K6b:2. Gipspapp (sida gips),
gipsskiva 1, vid prov Köa.
K 6 c : l . Gipspapp (sida gips),
gipsskiva 2, vid prov Köa
K(>e:2. Gipspapp (sida vägg),
gipsskiva 2, vid prov Köa
K 7 . Plastmatta, golv, vid
dörröppning mellan hallar (109/110)
avd. Myran
K8. Plastmatta, golv, rum 138 avd.
Elefanten
Medel påväxt
Riklig påväxt
Riklig påväxt
Samlingsprov Köb:l
100
(Pénicillium sp.)
+ K6b:2
Samlingsprov
< 100
+ Köc:2
Köc:l
Riklig påväxt
Riklig påväxt
< 100
Sparsam påväxt
< 100
Onormal svampförekomst på material föreligger vid påväxt ocli/eller då levandeantalet svamp är mer än f>) I 000
cfu/cm (g)
Cfu - kolonibildande enheter
1
Utlåtande:
Onormal svampförekomst föreligger framförallt i proverna K 1 - K 3 , K4a, K5b-K7. Detta
indikerar att materialet är, eller tidigare har varit, utsatt for onormal fuktbelastning.
Onormal fuktbelastning kan ge upphov till både biologiska och kemiska emissioner av
både partikulära och gasformiga ämnen.
Den onormala svampförekomsten innebär en risk för luktolägenhet och hälsobesvär om
föroreningarna från tillväxten (partikulära och gasformiga) kan spridas t i l l inneluften.
Hälsorisken är störst för personer med allergi eller arman överkänslighet.
Förekomsten av den sjukdomsframkallande svampen Stachybotrys chartarum (prov K3a) är
anmärkningsvärd och innebär en ytterligare hälsorisk av mer allmän men allvarlig karaktär
p.g.a. dess förmåga att kunna producera starka toxiner (svampgifter). Detta bör beaktas
både vad gäller brukarna av lokalerna såväl som personal som ska sanera skadan.
Stachybotrys chartarum indikerar även en onomial och hög fuktbelastning under en längre
tid.
Det låga levandeantalel i förhållande till påväxten i proverna kan bero på uttorkning
och/eller behandling med fungicid.
2014-12-10
T E K O M O AB
Miljö- och Byggnadshygieniskt laboratorium
•
&
O
j
Gunilla Green
Data:Tekoino:A-Uppdrag (konsult).Oshy kommun:Klinlgärdcns loiksola:lîilaga 2 Analysprotokoll. Mytologisk analys.docx
Tekomo Byggnadskvalitet AB
Osbybostäder A B
Parkgatan 1
283 31 Osby
Begränsad undersökning avseende fukt och mikrobiell förekomst som
kan misstänkas vara orsak till luktolägenhet och hälsobesvär.
Förskolan Solgården, Osby
Osby Kommun
Uppdragsgivare: Osby Kommun, genom Osbybostäder / Johan Andersson
Fakturaadress: Osby Kommun, Box 114,283 22 Osby
Uppdragsnummer: JA1496
Utredare: Martin Persson Lindh / Tekomo Byggnadskvalitet A B
Analysutförande: Gunilla Green
Laboratoric- och fältansvarig: Eva Nyman
Undcrsökningsdatum: 2014-12-09
Objekt: Förskolebyggnad, byggår 1930-tal med tillbyggnad 1976, utfackningsväggar. Ursprunglig
del i två plan samt källare, tillbyggd del i ett plan, platta på mark. På bottenplan förekommer
mestadels golvmaterial av plast.
Uppdrag: Begränsad undersökning avseende fukt och mikrobiell förekomst som kan misstänkas
vara orsak t i l l hälsobesvär och luktolägenhet samt förslag till åtgärder.
Bakgrund: Personal och föräldrar upplever avvikande lukt i lokalerna. Problemen upplevs som
värre i vissa specifika delar av lokalerna. Personal har även hälsobesvär i form av slemhinneproblem och förkylningssymptom. Tidigare mögelproblem har förekommit i tillbyggd del under
1980-talet med mögelsanering som följd 1987-88. Viss lukt har kopplats till tryckimpregnerat virke
(spikreglar) i ytterfasadema, vilka delvis blivit utbytta.
1999 förekom en vattenskada i den tillbyggda delen. Skadan torkades ut, och golvmaterial i delar av
den tillbyggda delen byttes ut. Tidigare undersökningar (luftprover) har gjorts 2000/2001 samt 2006
som visat förhöjda halter av 2-etylhcxanol vilket indikerar mjukgörarnedbrytning i plastmattor.
Enligt uppgift ska det ha varit en vattenläcka i förråd (123) i tillbyggd del för c:a 2 år sedan.
Omfattning: Undersökningen har i samråd med kunden koncentrerats till de delar av byggnaden
där personal och föräldrar upplever att luktolägenhetema och hälsoproblemen är värst; Personal
WC, korridor vid personalentré och trapphus till familjedaghem Solkatten i ursprungsdelen, samt
hall till mittenflanken och byggflanken i tillbyggd del. Övriga rum i den tillbyggda delen, hall till
småbarnsavdelning samt delar av källarplanet har till viss del även omfattats av undersökningen.
Plan 2 i den ursprungliga delen har ej omfattats av undersökningen.
Konstruktionsritningar har ej varit tillgängliga vilket har iimeburit en begränsning i undersölcningen.
Undersökningsteknik och metodik: Fuktscanning av golv, väggytor samt fuktmätning av
träfuktkvot i homogent träbaserat material. I förekommande fall provtagning i bygg- och
inredningsmaterial, med efterföljande analys av mögelsvamp.
Analys-instrument/material: Ljusmikroskopering (Stereo- och faskontrastmikroskopi) och odling
på fast näringssubstrat.
Mät/provtagnings-instrument/material: Fuktindikator / Protimeter Aquant 3 (Fi % )
Fuktkvotmätare för trä / Protimeter M i n i 3 samt Delmhorst glidhammare (Fk % )
Adress
Kontor och laboratorium
Perstorpsgatan 12
235 32 Vellinge
Telefon
040-42 13 30
Fax
040 - 42 13 40
Internet
E-mail
www.tekomo.se [email protected]
Bankgiro
5145-9923
Orgnr
556606-9364
2
TekomO Byggnadskvalitet AB
Bilagor:
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
1 a - Planritning över bottenplan med markerade provplatser
l b - Planritning över källarplan med markerad provplats
2 - Analysprotokoll, mykologisk analys
3 - Analysprotokoll, luklanalys
Regelverk
(för bedömning avseende skadlig fukt dvs. fukt som orsakar, skador pu material, ger upphov till elak lukt,
hygieniska ölägenheter samt kemiska emissioner och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa):
BBR - Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2011:6 - BBR 18
Avsnitt 6: Hygien, hälsa och miljö; 6:5-Fukt, 6:5—Högsta tillåtna fukttillstånd, 6:53-Fuktsäkerhet
Fukthandboken L-E Nevander, B Elmarsson; Avsnitt 5: Fuktdimensionering, 52:2 Effekter av fukt.
Miljöbalkcn SFS 1998:808 - Allmänna hänsynsregler för skydd av hälsa och miljö.
Folkhälsomyndighetens författningssamling FoIIMFS 2014:14 Folkhälsomyndighetens
allmänna
råd om fukt och mib-oorganismer:
http://www.folkhalsomvndiaheteii.^
Riktvärden
Fukt, Mögel och Kemiska och biologiska emissioner (VOC)
Förhöjd fuktindikation (Fi) i innemiljön > 8-10% (beroende av typ av material)
Förhöjd fuktindikation (Fi) i betonggolv > 10%
Förhöjd fuktbelastning i innemiljö vid träfuktkvot (Fk) >13%.
Risk för etablering av mögelsvamp vid träfuktkvot >15%.
Risk för kemisk nedbrytning av golvmaterial vid R f > 85%.(med kaseinhaltigt flytspackel eller
annan alkaliförhöjande tillsats R f > 75 % . )
Onormal svampförckomst föreligger vid påväxt och/eller då levandetalet svamp är större än 1 000
cfti/cm (g), (cfu = kolonibildande enheter)
Risk för att sporer och ämnesomsättningsprodukter samt flyktiga organiska ämnen (VOC) kan
förorenar inneluften föreligger vid onormal fuktbelastning och svampförekomst på och i bygg- och
inredningsmaterial.
Risk för hälsobesvär om föroreningar i form av flyktiga organiska ämnen (VOC) och mögelsvamp i
form av sporer och ämnesomsättningsprodukter (metaboliter) förorenar inneluften.
2
Resultat
Mätresultat
Ursprunglig del
Något förhöjd fuktindikation förekom i löst skrivmaterial under dörrmatta vid entrédörr i hall till
småbarnsavdelning (114). Under dörrmattan fanns en nedsänkning i golvet (enligt uppgift på grund
av tidigare galler för all borsta av skorna) som vid undersökningstillfället var igenfylld med ett
skivmaterial där 9 % Fi uppmättes i den övre av skivorna.
Övriga fuktindikativa mätningar i golv och väggar på bottenplan i den ursprungliga delen visade
inga onormala värden.
Mätning av träfuklkvot i homogent träbaserat material visade något förhöjd fuktbelastning i
sockellisl vid yttervägg i personalentré (107). Övriga mätningar i sockellister, dörrfoder och
dörrkarmar visade inga förhöjda värden.
Tekomo Byggnadskvalitet AB
Tillbyggd del
Förhöjd luktindikation förekom i golv i hallar till mittenflanken (124) och byggflanken (134) samt i
förråd (123). Något förhöjd fuktindikation förekom även i golvet i toalett (128), i personalrum
(127), i rum 121 samt i rum 122. Generellt förekom högst värden i mitten av rummen.
Fuktindikativa mätningar i väggar visade inga onormala värden.
Förhöjd fuktbelastning (19 % Fk) förekom i nederkant av dörrfoder vid skjutdörr i hall,
byggflanken (134), samt i sockellist längs vägg vid skjutdönsöppning. Något förhöjd fuktbelastning
(12 % Fk) förekom i sockellist mot toalett i hall, mittenflanken (124). Övriga mätningar av
träfuktkvot visade inga förhöjda värden.
Mätning av R f (Relativ fuktighet) och temperatur i hall till mittenflanken (124) i förhållande till ute
visade efter beräkningar inget onormalt fukttillskott.
Källarplan
Fuktindikativa mätningar i källarplanet (rum 001, 003, 008) visade över lag på höga värden i golv
och väggar. Förhöjd fuktbelastning förekom i tröskel mellanrum 001 och 003 samt i sockellist i
rum 003. Något förhöjda värden (Fk: 12 % ) förekom även i ben till trähyllor i rum 001.
Förekomst av mögelsvamp
Ursprunglig del
Onormal förekomst av mögelsvamp föreligger i prover från:
• plastmalta (golv) och gipspapp samt träregel frän vägg i personal WC (101b)
• fönsterbräda samt masonitskiva under fönsterbräda (inne i väggkonstruktionen) i
personal WC (101b)
• baksida sockellist, gipspapp bakom sockellist (yttervägg) samt ovansida av golvbrädning
(under spånskiva och plastmatta) i personalentré (107).
• skivmaterial från nedsänkt del av golv under dörrmatta, hall småbarnsavdelning (114).
Förekomsten svampsläktet Penicillium (i renkultur) i detta prov är anmärkningsvärd.
1 prov från gipspapp från ytterväggar i personal WC (101b) samt i personalentré (107) förekom
enstaka sporer från den toxinproduccrande och sjukdomsframkallande mögelsvampen Stachybolrys
chartarum, vilket är särskilt anmärkningsvärt ur hygienisk synpunkt. Denna mögelsvamp indikerar
också alt en hög fuklbelastning förekommit under en längre tid.
Analyserna visar, med undantag från prov från skivmaterial i golv i hall småbarnsavdelning (114),
att svampen inte är viabel (levande) vilket tyder på att svampskadorna torkats ut eller tidigare
behandlats med fungicid. Påväxten i proverna är dock onormal i sig och innebär en risk för
luklolägenhet och hälsobesvär.
Tillbyggd del
Samtliga prover från den tillbyggda delen visar på onormal förekomst av mögelsvamp.
Dessa prover är tagna från:
• limremsa under plastmatta (golv) i hall, mittcnflanken (124).
• nederkant dörrfoder, baksida sockellist samt gipspapp från vägg vid skjutdörrsöppning, hall
byggflanken (134)
• limremsa under plastmatta (golv) i rum 122
• golvplatta (med rester av lim) i förråd (123)
4
Tekomo Byggnadskvalitet AB
Även i denna del förekom enstaka sporer från mögelsvampen Stachybotrys chartarum i prover från
gipspapp från vägg vid skjutdörrsöppning, hall byggflanken (134).
Anmärkningsvärt är även förekomsten av mögelsvampen Aspergillus versicolor ( i prov från
limremsa under plastmatta i håll, mittenflankcn (124) samt i prov från sockellisl vid
skjutdörrsöppning). Aspergillus versicolor är också en toxinproducerande svamp och även den
markör för fukt i byggnader. Den kan även producera Geosmin, ett starkt luktande ämne
(ämnesomsättningsprodukt) som kan utlösa allergiska besvär samt ge upphov till irritationer i ögon
och luftvägar. En lukt av Geosmin uppmärksammades även vid analystillfället från dessa prover.
Källarplan
Onormal förekomst av mögelsvamp föreligger i prov från baksida av sockellist (rum 003).
Sockcllisten var även angripen av rötsvamp, vilket indikerar en betydligt högre och onormal
fuklbelastning under lång tid.
Den onormala förekomsten av mögelsvamp i proverna indikerar att de provtagna golv- och
vägmaterialen är oclx/eller har varit utsatta for onormal fuktbelastning. Detta innebär en risk för
hälsobesvär och luktolägenhet.
För fullständig redovisning
av svampanalyser,
se analysprotokoll
i Bilaga 2
Luktanalyser
Efter analys av misstänkt lukt från limremsa (under plastmatta, rum 122), samt från golvplatta (med
limrester, förråd 123), har bedömningen gjorts att lukten är 2-etylhexanol och kommer från den
alkaliska nedbrytningen av golvmaterialet. Detta indikerar pågående mjukgörarnedbrytning under
golvmattor och golvplattor i rum med förhöjd fuktindikation i golvet.
Se analysprotokoll
i bilaga 3 för detaljerad redovisning
Övriga iakttagelser vid
av
luktanalyser.
undersökningstillfället
Vid undersökningstillfället uppmärksammades en lukt av Geosmin i personalentré (107) samt i
personal WC (101b). En tydlig kemisk lukt uppmärksammades från skrivmaterial under dörrmatta i
hall till småbarnsavdelning (114). V i d provtagning i sockellist och vägg vid skjutdörrsöppning, hall
byggflanken (134) uppmärksammades en tydlig lukt av Geosmin.
Vid håltagning i yttervägg och golv i personal WC (101b) samt personalentré (107) konstaterades
att gipsskivorna i väggania var monterade under innergolvnivån.
I golvet i personalkorridoren (107) förekom spånskiva och golvbrädning under plastmaltan.
1 tillbyggd del förekom plastmattor på betonggolvet, med undantag från förråd (123) där golvplattor
förekom istället. Plastmattan på betonggolv förekom även i personal WC (101 b).
Vid uppskäming av plastmattor i hall/trapp till Solkatten (119), i hall mittenflanken (124) samt i
rum 122, förekom också den sötaktig och kemiska lukten av 2-etylhexanol och limmet/limremsorna
under dessa mattor var klibbigt vilket också är en indikation på nedbrytning. Liknande lukt och
klibbigt l i m förekom även under golvplalta i förråd (123).
1 källaren förekom fuktanvisningar och puts hade lossnat från väggarna i flera av rummen i
källarplanet. En tydlig lukt av avlopp uppmärksammades i rum 008 och 013, troligen beroende på
uttorkade vattenlås i avloppsbrunnar. Fuktanvisningar uppmärksammades även på trösklar,
sockellister och nederkant av dörrfoder.
5
. Tekomo Byggnadskvalitet AB
Utvärdering
Tillbyggd del
Förhöjd fuktindikation förekommer i golv i den tillbyggda delen (framförallt i hall till
mittenflanken, 124, och byggflanken, 134), samt i förråd (123). Detta innebär en risk för spridning
och exponering av både biologiska (mögelsvamp) och kemiska (VOC) emissioner av ämnen
(parlikulära och gasformiga) från bygg- och inredningsmaterial.
Onormal förekomst av mögelsvamp har påvisats i materialprover från denna del av byggnaden.
Bland aimat förekommer påväxt av mögelsvamp på limremsor (av organiskt material) som använts
för att limma ihop plaslmattor. Dessa limremsor har, tillsammans med det fuktiga golvet, inneburit
en gynnsam miljö för etablering av mögelsvamp under plastmatlorna.
Misstänkt mjukgörarnedbrytning har också bekräftats vid provtagning, och luktanalys, i m m med
förhöjd fuktindikation. Förhöjd fuktindikation, i kombination med mjukgörarnedbrytning och
onormal förekomst av mögelsvamp, innebär en risk för hälsoproblem och luktolägenhet.
Ursprunglig del
Pä bottenplan i den ursprungliga delen visar fuktmätningar över lag inga onormala värden.
Undantaget är del lösa skivmaterial under dörrmatta i hall till småbarnsavdelningen (114), där
förhöjd fuktindikation förekommer.
Trots normala fuktindikativa värden i övriga undersökta delar av ursprungsbyggnaden föreligger
onormal förekomst av mögelsvamp i både golv- och väggmaterial. Detta indikerat- att det är gamla
skador från tidigare onormala fuktbelastning. Gamla skador som inte åtgärdals på rätt sätt innebär
en fortsatt risk för luktolägenhct och hälsobesvär och vid en eventuell förhöjd fuktbelastning är
risken stor att dessa skador etablerar sig ytterligare och att mögelsvampen fortsätter att tillväxa.
Källarplan
I källaren förekommer förhöjda fuktvärden i väggar och golv samt fuklanvisningar på både väggar
och trämatcrial (trösklar, sockellister, och dörrkarmar). Onormal förekomst av mögelsvamp och
rotsvamp föreligger även i prov från kraftigt angripen sockellist i rum 003. Rum 001 i källaren
används som förvaring och trähyllor är monterade dikt an väggarna. Detta innebär en risk då
trämaterialet kan uppfuktas från både väggar och golv, med etablering av mögelsvamp som påföljd.
Den fuktiga miljön och förekomsten av mögelsvamp i källaren innebär en risk för lukt- och
hälsoproblem, som kan spridas till ovanliggande rum via eventuella otätheter och/eller via trappan
upptill Solkattens hall (119).
Den begränsade undersökningen kan således konstalera en onormal förekomst av mögelsvamp i
provtaget bygg- och inredningsmaterial. 1 tillbyggd del förekommer förhöjdfuktindikation
i vissa
golv samt nyukgörarnedbiytning
under plastmattor/golvplattor på betonggolv. Dessa problem, i
kombination med varandra, kan förklara de hälsobesvär och den luktolägenhet som upplevs i
byggnaden.
TekomO Byggnadskvalitet AB
Åtgärdsförslag
Sanering föreslås genom framförallt borttagning av allt angripet och fuktskada! material. Efter
borttagning av material rekommenderas noggrann dammsugning och eventuell behandling med
fungicid. 1 de delar av byggnaden där onormal fuktbelasiningförekommer
bör åtgärder mot detta
vidtagas innan återmontering utföres med nya material. Vid dessa åtgärder bör det konstruktiva
fuktskyddet beaktas. Om fuktsäker konstruktion inte anses kunna uppnås rekommenderas att
återmontering sker med fuktscikra material.
Följande åtgärder föreslås
i undersökta
utrymmen:
Ursprunglig del
Yttervägg i personal WC (101b) och personalcntré (107) bör bytas upp till minst 50 cm över
svampskadornas utbredning om utbredningen är känd. I annat fall bytes hela väggen.
Sockellist mot yttervägg i personalentré bör bylas i samband med byte av väggen.
Golvmaterial i personal WC (101b) och personalentré (107) bör bytas.
Vid återmontering av väggar och golv bör gipsskivorna monteras så att spalt förekommer med
minst 1/2 cm över golvnivå.
Det skivmaterial som förekommer i nedsänkning under dörrmatta i hall, småbamsavdelning (114)
bör tas bort och hålrummet bör dammsugas noga och sedan fyllas igen och därefter täckas med
plastmatta.
Tillbyggd del
Golvmaterial i rum med förhöjd fuktbelastning bör rivas ut. Det gäller följande rum:
• hallar till mittenflanken (124) och byggflanken (134)
• loalett (128)
• personalrum (127)
• förråd (123)
• rum 121
• rum 122.
Belongytan under plastmattor/golvplaltor bör slipas ren, dammsugas noga och därefter gärna
behandlas med bekämpningsmedel före återmontering. V i d återmontering bör fuktsäkra material
användas om fukten i golvet inte kan nedbringas.
1 samband med byte av golvmaterial bör även sockellister av trä bytas.
Vägg med skjutdörr mellan hallarna till mittenflanken (124) och byggflanken (134) bör rivas och
återmonteras med en ny dörr.
Vid åtennontering bör nya gipsskivor monteras med spalt A cm över golvnivå.
l
Källarplan
Fuktskadat och angripet trämaterial (till exempel sockellister, trösklar och dörrfoder) bör bytas ut
och ersättas med nytt material som är resistent mot fukt.
Förvaringshyllor av trä är olämpligt material i denna fuktiga miljö och om inget utbyte sker till
annat lämpligt material bör som minimum hyllorna distanseras från väggar.
7
^. TekOITIO Byggnadskvalitet AB
Övriga
kommentarer
Förekomsten av mögelsvampen Stachybotrys chartarum (på väggmaterial i personal WC,
personalenlré samt vid skjutdörr i hall, byggflanken) innebär alt extra skyddsåtgärder bör vidtas vid
sanering.
Rivningen bör därför utföras på ett sådant sätt att spridning av byggdammet blir minimalt. Delta för
att förhindra exponering och spridning av byggdamm innehållande mögelsvamp, från det skadade
områden/delarna av byggnaden, till andra delar av byggnaden som inle kommer att beröras av
saneringen/ombyggnaden.
Andningsskydd/andningsfilter av typ P3 rekommenderas att användas av byggnadsarbetarna vid
själva rivningen.
Efter sanering och ombyggnad bör noggrann städning utföras och av samtliga lokaler i byggnaden.
V i rekommenderar att sanerings- och ombyggnadsåtgärderna genomförs när lokalerna är utrymda.
Framförallt ur hygienisk och hälsomässig synpunkt men också ur byggteknisk synpunkt för att
åtgärderna ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.
2014-12-19
T E K O M O Byggnadskvalitet A B
Miljö- och Byggnadshygieniskt laboratorium
Dala:Tekomo:A-Uppdrag (konsu!t):Osby kommun:Solgårdcns torskola, Undersökning av fukl och mligcl J A I41209.docx
J^^^
TekomO Byggnadskvalitet
AB
Bilaga 2
Mykologisk analys
Objekt: Solgårdens förskola
Uppdragsnummer: JA 1496
Uppdragsgivare: Osby kommun, genom Osbybostäder / Johan Andersson
Utredare: Martin Persson Lindh / Tekomo Byggnadskvalitet A B
Ankomstdatum: 2014-12-09
Prov: Materialprov
Analys: Ljusmikroskopering (stereo- och faskonlrastmikroskopi) och odling på fast
näringssubstrat
Analysutförandc: Lisa Jonshagen
Resultat:
Provplats
Laboratorieansvarig: Eva Nyman
Mögelsvampförckomst
Mikroskopering
Odling cfu/cm" (g)
ursprunglig del (tvåplans-del)
Medel påväxt
< 100
A
Materialprover,
Sia. Plastniatta m. ljust lim, golv,
personal WC (101b)
Riklig påväxt
S1 b: 1. Gipspapp (sida rum),
gipsskiva 1, vägg,personal WC (101b)
Slb:2. Gipspapp (mellan)
Riklig påväxt
Slb:3. Gipspapp (sida vägg)
Riklig påväxt
Enstaka Stachybotryssporer
Medel påväxt
SIc:l. Gipspapp (sida rum),
gipsskiva 2, vägg, personal WC (101b)
Slc:2. Gipspapp (sida vägg)
Sid. Trä, regel bakom gipsskivor,
vägg, personal WC (101b)
S2a Trä, fönsterbräda, personal WC
(101b)
S2b. Masonit, under fönsterbräda,
personal WC (101b)
S3a. Trä, baksida sockellist, yttervägg,
personalentré (107)
Fk: 12 %
S3b. Spånskiva, under plastmatta,
golv, personalentré (107)
S3c. Trä, golvbrädning, under
spånskiva, personalentré (107)
S3d. Gipspapp, bakom sockellist,
yttervägg, Personalentré (107)
S4. Skivmaterial, under dörrmatta,
golv, hall småbarnsavdelning (114)
Fi: 9 %
Medel påväxt
Medel-riklig påväxt
Samlingsprov
Slb:l+Slb:2KSlb:3
< 100
Samlingsprov
Slc:l+Slc:2
< 100
< 100
Riklig päväxt
< 100
Riklig påväxl
100
(Cladosporium sp.)
< 100
Medel påväxt
Sparsam påväxt
Mycket riklig påväxt
Riklig påväxt
Enstaka Stachybotryssporer
Riklig påväxt
100
(Acremonium sp.)
< 100
< 100
> 30 000
Typ: Penicillium sp.
(renkultur)
* Onormal svampförekomst pti material föreligger vid päväxt och eller dä levandeaniatet svamp är mer ån (>) I 000
cfu/cm (g)
Cfu kolonihildande enheter
Adress
Perstorpsgatan 12
235 32 Vellinge
Telefon
040 - 42 13 30
Fax
040 - 42 13 40
Internet
E-mail
www.tekomo.se [email protected]
Bankgiro
5145-9923
Org nr
556506-9364
Tekomo Byggnadskvalitet AB
Forts.
Materialprover,
Provplats
S5. Limremsa/tejp, under plastmalta,
golv, hall mittenflanken (124).
Fi (golv): 11 %
Geosminlukt
S6a. Trä. dörrfoder till skjutdörr, hall
hygg/lanken (134). Fk: 19 %
S6b. Trä, undersida sockellist, vägg
längs skjutdörr, hall hyggflanken (134).
Fk: 19 %
Geosminlukt
S6c. Gipspapp, vägg bakom sockellist
vid skjutdörr, hall hyggflanken (134).
tillbvgsd del (enplans-del)
Mögelsvampförekomst
7
Mikroskopering
Odling cfu/em (g)
3 400
Medel påväxt
Typ: Aspergillus versicolor,
Pénicillium sp.
Ä
Riklig påväxt
< 100
Riklig påväxt
200
(Aspergillus sp.)
Mycket riklig påväxt
Enstaka Stacliybotryssporer
Även rölsvampsporer och
insektsdelar
Mycket riklig påväxt
3 500
Typ: Aspergillus versicolor,
Pénicillium spp.
S7. Limremsa/lejp, under plastmatta,
golv, rum 122. Fi (golv): 9 %
S8. Golvplatta m. limrester, golv,förråd Riklig påväxt
(123). Fi (golv): 12 %
Materialprover, källare (under ursprunglig
Mycket riklig paväxt
Skl. Trä, baksida sockellisl, rum 003
Angripet av insekter
(trämask) och rotsvamp
< 100
Bakterier 20 000
< 100
del)
300
* Onormal svampförekomst på materialföreliggervid påviixt och/eller då levandeantalet svamp är mer än (>)l 000
cfii/cm (g)
Cfu kolonibildande enheter
Utlåtande:
Onormal svampforckomsl föreligger i samtliga prover förutom S3 b. Detta indikerar att
materialen är, eller tidigare har varit, utsatta för onormal fuklbelastning. Onormal
fuktbelastning kan ge upphov till både biologiska och kemiska emissioner av både
partikulära och gasformiga ämnen.
Den onormala svampförekomsten innebär en risk för luktolägenhet och hälsobesvär om
föroreningarna från tillväxten (partikulära och gasformiga) kan spridas till inneluften.
Hälsorisken är störst för personer med allergi eller annan överkänslighet.
Förekomsten av Aspergillus versicolor i prov S5 och S6c är anmärkningsvärd då svampen
är en markör för fuktiga byggnader. Denna typ av svamp kan också producera toxiner
(svampgifter) och det starkt illaluktande ämnet Gcosmin. Toxinproduktionen innebär en
ytterligare allmän hälsorisk samt det kraftiga luktämnet Geosmin innebär en stor risk för
luktolägenhet och att materialet luktsmittar annat material i anslutning. V i d analystillfället
uppmärksammades en tydlig lukt av Geosmin från prov S5 samt prov S6b.
Gcosmin är en flyktig starkt luktande ämnesomsättningsprodukt från svamp och/eller
bakterier som kan ge upphov till hälsobesvär i form av irritationer i ögon och luftvägar och
kan troligen också utlösa astmatiska besvär hos känsliga individer. Hälsorisken är m.a.o.
störst för personer med allergi eller annan överkänslighet.
TekomO Byggnadskvalitet AB
Den förekommande och på några provplatser enstaka sporer från den
sjukdomsframkallande svampen Stachybotrys chartarum (prov Slb:3, S3d och S6c) tyder
på att dessa skador förekommer på andra platser eller att det är rester av tidigare skador.
Det är anmärkningsvärt och innebär en hälsorisk av mer allmän karaktär.
Detta bör beaktas både vad gäller brukarna av lokalerna såväl som personal som ska
sanera skadan. Stachybotrys chartarum indikerar även en onormal och hög fuktbelastning
under en längre tid.
Renkulturen av Penicillium i prov S4 är onormal och anmärkningsvärd.
Även onormal förekomst av bakterier föreligger i prov S7, indikerande färsk skada och
pågående fuktbelastning och innebär en ytterligare risk för luktolägenhet.
Förekomst av rötsvamp i form av växt och/eller sporer (prov S6c och SK1) indikerar
kraftig och/eller onormal fuktbelastning under längre tid och innebär också risk för
hållfasthetsnedsättning av angripet virket.
Prov SK1 var även angripet av insekter (trämask).
Det låga levandeantalet i förhållande till påväxten i flertalet av proverna kan bero på
uttorkning och/eller behandling med fungicid.
2014-12-18
T E K O M O AB
Miljö- och Byggnadshygieniskt laboratorium
Gunilla Green
Data.Tckomo: A-l.abb: A - A N A L Y S P K O T O K O I . I . : Ö v r i g a kundcr:Förclag och oig.:Osby kommun Solgårdens fsk myk 1-11209.docx
TekOiTIO Byggnadskvalitet AB
V
Bilaga 3
Luktanalys
Objekt: Solgårdens förskola
Uppdragsnummcr: JA 1496
Uppdragsgivare: Osby kommun, genom Osbybostäder / Johan Andersson
Utredare: Martin Persson Lindh / Tekomo Byggnadskvalitet A B
Ankomstdatum: 2014-12-09
Prov: Materialprov
Analysmetod: Kammartest. Provmaterial läggs i kammare av inert material, t. ex glasburk
med tättslutande lock. Luktbedömningen utförs efter 1 - 2 dagar
Analysutförandc: Gunilla Green
Laboratorieansvarig: Eva Nyman
Resultat:
Prov plats
S7. Limremsa/tejp, under plaslmalla,
golv, rum 122
S8. Golvplatta m. limrester, golv, förråd
(123)
Lukt (styrka och karaktär)
Tydlig, sötaktig
Mycket stark, sötaktig
Utlåtande:
Prov S7 (limremsa) och S8 (golvplatta) har en tydlig respektive mycket stark sötaktig lukt.
Lukten bedöms komma från 2-etylhexanol orsakad av kemisk nedbrytning av limmet, på
limremsan respektive under golvplattan, på grund av förhöjd fuktbelastning.
Lukten döljer en del av den lukt som svamppåväxten ger på samma material.
2014-12-17
T E K O M O AB
Miljö- och Byggnadshygieniskt laboratorium
Gunilla Green
D a t a : T e k o m o : A - L n b b : A - A N A i . Y S P R O T O K O l . l . : Ö v r i g a kunder: Förelag och org.:Osby kommun Solgårdens 1'sk lukl I41209.docx
Adress
Kontor och laboratorium
Perstorpsgatan 12
235 32 Vellinge
Telefon
040-42 13 30
Fax
040 - 42 13 40
Internet
E-mail
www.tekomo.se [email protected]
Bankgiro
5145-9923
Org nr
556606-9364
Bladi
Beräknade kostnader "Tillfällig lokaler förskola"
2015-01-22
Inköp paviljonger Bodbörsen, offert
Tillverkning av grund samt utplacering, offert
Grovmontering, offert
2700000
100000
120000
30000
Myndighetskrav
Iordningställande av mark för uppställning, avlopp, el etc uppskattad kostnad
350000
Utemiljö, staket, gångar etc, uppskattad kostnad
100000
Ute förråd, uppskattad kostnad
150000
Utvändig anpassning, skärmtak, trappor, ramp, uppskattad kostnad
150000
Invändiga anpassningar inkl ytskickt, utrustning mottagningskök,
lås, larm, injustering och besiktning ventilation, uppskattad kostnad
1150000
150000
Övrigt
5000000
SUMMA
Beräkningarna är gjorda efter önskemål och genomgång med verksamheten!
Sida 1
Driftskostnad paviljonger 2015 (tkr)
Investering
Inköp av paviljong
2 700
Iordningställande av paviljong
2 300 (inkl renovering, anpassningar av lokalen,
TOTAL KOSTNAD
5 000
Beräknat restvärde efter 5 år
1 500
Driftskostnad/år (bekostas av Barn och Skola)
Avskrivning
700 (5 års avskrivningstid)
Internränta (3,2%)
160
Internhyra
400
TOTALT
1 260
Paviljongerna beräknas vara klara för inflyttning 2015-04-01
Kostnad april-december 2015
945
Driftskostnad paviljonger 2016 (tkr)
Driftskostnad/år (bekostas av Barn och Skola)
Avskrivning
700 (5 års avskrivningstid)
Internränta (3,2%)
138
Internhyra
400
TOTALT
1 238
utemiljö)
Från:
Till:
Datum:
Ärende:
Kopia:
Peter Johansson <[email protected]>
"[email protected]" <[email protected]>, "[email protected]" <...
2015-01-29 12:14
Beslut Renhållningsordning
Dag Ivarsson <[email protected]>, Benny Nilsson <benny.nilsson@osby...
Konsekvenser av dubbla Renhållningsordningar och föreskrifter.
För att bedriva vår dagliga verksamhet är vi skyldiga att följa gällande renhållningsordning och föreskrifter
i avfallsplanen. Som ni alla vet är det i 2 kommuner som ÖGRAB skall ansvara för renhållningen.
Renhållningsordningen är antagen i Östra Göinge kommun, och gäller där fr.o.m. årsskiftet. När vi nu står
inför det faktum att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet valt att inte respektera den
process som föregåtts beslutet om ny renhållningsordning, och vid fullmäktige återremittera ärendet,
skapar detta stora praktiska problem för ÖGRAB. För undertecknad är det också mycket märkligt att man
som folkvald politiker röster på ett sätt i KS, och tvärt emot i KF. Något som också bör beaktas är att TTnämnden i Osby hade i sitt yttrande angivit 11 punkter där man inte delade ursprungsförslaget. Samtliga
punkter utom en, korrigerades enligt TT-nämdens önskemål.
En renhållningsordning är ett levande styrdokument. Normalt är att man ser över denna var 4 år. Detta
innebär att det finns alla möjligheter att när som helst föreslå en justering eller omprövning av innehållet
om det finns tillräckliga motiv för detta. Arbetet med framtagningen av de aktuella dokumenten har
pågått under mer än 2 års tid, och både tid, pengar och energi har lagts ner i projektet. Man kan alltid ha
olika uppfattningar, men som styrdokument för både Osby och Östra Göinge uppfyller den samtliga
kriterier. Länsstyrelsen i Skåne har inte haft någon synpunkt, utan anser att den uppfyller de krav som
finns.
Jag har full förståelse för att det måste finnas ett behov av att kompromissa i politiken, men då bör man
vara väl medveten om vilka konsekvenserna kan bli. Det merarbetet som denna politiska uppgörelse har
skapat, kostar dels pengar för bolaget, men det skapar också en mycket sämre dialog med våra kunder.
Har man som mål att skapa en bra service till kollektivet, så har man inte lyckats i detta fallet. Vi har
mellan 50-75 samtal per dag, och när samtalstiderna ökar pga. av 2 olika styrdokument, är vi snart i det
läget att vi behöver ta in extrapersonal på kundtjänst. Flertalet blanketter måste utformas i 2 olika
utförande, formulär som ligger på hemsidan måste byggas om och anpassas, kundtjänst måste vid varje
dialog säkerställa vilken kommun kunden tillhör, osv. Jag kan göra listan längre men jag hoppas att
förnuftet nu får råda, och vi får ett snabbt avslut på problemet, och att renhållningsordningen tas upp på
nästkommande KF den 9 februari.
Tacksam om detta brev kan biläggas till ärendet.
ÄRRAR
FÖR EN RENARE MILJÖ
Peter Johansson
VD
Tel vx: 044 790 59 80
Tel dir: 044 790 59 81
fde:///C:/Users/Osby%20kommun/AppData/Local/Temp/XPgrpwise/54CA2432Kom...
2015-01-30
OSBY
KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Sida
1(2)
Datum
2015-01-28
Samhällsbyggnad, Mark och Plan
Oddbjörn Aasvold, 0709-318 278
[email protected]
Till Kommunstyrelsen
Ny Renhållningsordning 2015-2018, bestående av
avfallsplan och föreskrifter.
Dnr2014.KS 2064 535
S a m h ä l l s u t v e c k l i n g , Mark och plans f ö r s l a g .
Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige i Osby att anta ny
renhållningsordning 2015-2018 i enlighet med bifogat förslag.
Sammanfattning
Hänvisar t i l l tidigare tjänsteskrivelse daterad 2014-10-22 och
kommunfullmäktige i Osbys beslut 2014-12-15 § 210 där ärendet
återremitterades till Samhällsbyggnad. Ingen motivering till återremissen
har angetts.
V i framhåller att arbetet med ny renhållningsordning pågick under ett par år
i samarbete mellan Ö G R A B , Osby och Östra Göinge kommuner och olika
avstämningsmöten har skett med politiken underhand.
Östra Göinge kommun har antagit den nya renhållningsordningen
innehållande ny avfallsplan och nya renhållningsföreskrifter.
Ö G R A B har nu hamnat i en omöjlig situation där de i dag har att rätta sig
efter efter två olika renhållningsordningar. För att det skall vara praktiskt
möjligt för dem att bedriva sin verksamhet måste det finnas en gemensam
renhållningsordning för bägge kommunerna.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit till samhällsbyggnad, mark
och Plan att i samråd med Östra Göinge kommun ta fram ny
renhållningsordning.
Förslag t i l l renhållningsordning har varit ute på remiss t i l l granskning och
yttranden under tiden 8 september - 6 oktober 2014 i bägge kommunerna.
Yttrandena och bemötandena finns redovisade i bifogat sammanställning
och renhållningsordningen har reviderats i enlighet med bemötandena i
denna sammanställning.
Bifogas
- Förslag till ny renhållningsordning 2015-2018 bestående av
A . Avfallsplan för Osby och Östra Göinge kommuner
Besöksadress Parkgatan 1
Postadress Samhällsutveckling, Mark och Plan
283 80 Osby
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiroH 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
B rermålbiingsföreskiifter för Osby och Östra Göinge kommuner.
- Sammanställning och beredning av yttranden avseende förslag t i l l
renhållningsordning.
Beslut skickas till
- Samhällsbyggnad
- TT nämnden
Oddbjöm Aas void
t.f. enhetschef Mark och plan
X OSBY
V
y
1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Samr^nlrädesdatum
2014-12-15
KOMMUN
Kommunfullmäktige
§ 210 Ny renhållningsordning 2015-2018, bestående av
avfallsplan och föreskrifter
Dnr2014.ks2064
535
Kommunfullmäktiges beslut
Förslag till ny renhållningsordning 2015-2018, bestående av
avfallsplan och föreskrifter återremitteras till Samhällsbyggnad, mark
och plan.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen 2014-08-20, §197, gav i uppdrag till Samhällsbyggnad,
mark och plan att i samråd med Östra Göinge kommun ta fram ny
renhållningsordning.
forslag till renhållningsordning har varit ute på remiss till granskning och
yttranden under tiden 8 september - 6 oktober 2014 i bägge kommunerna.
Yttranden och bemötanden finns redovisade i bifogad sammanställning och
renhållningsordningen har reviderats i enlighet med bemötanden i denna
sammanställning.
Beslutsunderlag
Förslag till kommunal renhållningsordning 2015-2018, daterad 2014-10-13
(ändringar med röd text).
Samhällsbyggnad, mark och plans tjänsteskrivelse, daterad 2014-10-22
Kommunstyrelsen 2014-11-26 § 297
Kommunfullmäktiges behandling
Yrkanden
Margaret Engdahl (MP) yrkar på åtenemiss av förslaget for att det ska
utvecklas och förtydligas.
Anders Pettersson (C) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag och att
ärendet avgörs vid dagens sammanträde.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på Anders Petterssons (C) yrkande om att
ärendet om kommunal renhållningsordning 2015-2018 avgörs idag mot
yrkande från Margaret Engdahl (MP) om återremittering av ärendet.
Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat att ärendet avgörs idag.
Omröstning
Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns:
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
47(56)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2014-12-15
Kommunfullmäktige
Ja-röst för yrkande från Anders Pettersson (C) att ärendet avgörs vid dagens
sammanträde
Nej-röst för yrkande från Margaret Engdahl (MP) om återremiss.
Omröstningsresultat:
Vid genomförd omröstning avges 22 ja-röster, 19 nej-röster på det sätt som
framgår av omröstningslista 1.
Då minst en tredjedel av närvarande ledamöter röstar för en återremiss har
kommunfullmäktige beslutat att ärendet återremitteras till Samhällsbyggnad,
mark och plan.
Beslutet skickas till
Östra Göinge Renhållnings AB
Östra Göinge kommun
Samhällsbyggnad, mark och plan
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
48(56)
OSBY
KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Sida
1(15)
Datum
2014-10-13
Samhällsutveckling, Mark och Plan
Oddbjörn Aasvold, 0709-318 278
[email protected]
Sammanställning och beredning av yttranden
avseende utställt förslag till renhållningsordning.
Dm-2014 KS 2211
Efter beslut av respektive kommunstyrelse i Osby och Östra
Göinge har ett förslag till ny renhållningsordning varit utställt
till granskning och yttrande under tiden 8 september - 6 oktober
2014. Annons om utställningen har varit införd i
Kristianstadsbladet och Norra Skåne lördagen den 6 september
2014.1 Osby kommun har förslaget t i l l ny renhållningsordning
varit tillgängligt i kommunhusets reception i Osby, på de
kommunala biblioteken, hos samhällsbyggnad samt på
kommunens hemsida. Osbybostäder, TT- nämnden och de
politiska partierna har separat ombetts yttra sig.
En arbetsgrupp med representanter för Östra Göinge
renhållningsbolag samt de två kommunerna har sammanställt,
bearbetat och bemött inkomna yttranden.
Inkomna yttranden
Följande yttranden har inkommit inom utställningstiden:
1. TT-nämnden i Östra Göinge kommun, protokoll 201409-24, §100
2. Remissyttrande angående ny renhållningsordning, TTnämnden i Osby kommun, 2014-10-026
3. Några synpunkter på förslag till renhållningsordning
Ingvar Nilsson 2014-10-06
4. Besvarande av remiss, SBVT 2014-10-06
5. Yttrande angående förslag t i l l ny renhållningsordning...,
Miljöpartiet de gröna i Osby 2014-09-25
6. Synpunkter på Renhållningsordning, Weine Åstenius
2014-10-06
Besöksadress Parkgatan 1
Postadress Samhällsbyggnad, Mark och Plan
283 80 Osby
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Sida
2(15)
Yttranden i sammandrag med bemötanden
1. TT-nämnden i Östra Göinge kommun, protokoll 2014-09-24, §100
Yttrande:
Tillsyns- och tillståndsnämnden önskar fortsatt beredning av förslaget till
renhållningsordning med utgångspunkt från de miljö- och hälsoskyddsmässiga
aspekterna särskilt i förslagets föreskrifter. Följande bör klarläggas:
Betydelsen för hälsoskyddet av tidsbegränsade hämtningsuppehåll och undantag
från bestämmelserna i § 6, t.ex. när en bostad inte används eller v i d kompostering
av matavfall på egen fastighet, jämfört med att dessa gäller tills förändring sker.
Bemötande
Enligt gällande föreskrifter om avfallshantering, punkt 6.3.7,
medges uppehåll i sophämtning för högst två år åt gången. I
förslag till nya föreskrifter, § 6.1, föreslås att uppehåll skall
medges för högst två år åt gången. Föreslaget medför således
ingen förändring jämfört med gällande föreskrifter.
Enligt gällande föreskrifter om avfallshantering, punkt 6.9.1,
finns ingen tidsbegränsning vid anmälan om hemkompostering.
I förslag till nya föreskrifter, § 6.6.1, föreslås att kompostering
av matavfall på egen fastighet skall medges för högst fem år åt
gången.
Arbetsgruppens bedömning är att undantag och dispenser från
renhållningsföreskrifterna bör vara tidsbegränsade. I
Miljöbalken 16 kap, 2 §, står bland annat följande:
Tillstånd, godkännande eller dispens enligt holken eller enligt
föreskrift meddelad med stöd av balken, får lämnas för
begränsad tid. Regeringen får lämna ytterligare föreskrifter om
sådan
tidsbegränsning.
I Östra Göinge kommun finns sedan tidigare ett stort antal
dispenser och undantag som inte är tidsbegränsade. I de fall det
inträder en förändring av förutsättningarna, på vilka ett sådant
dispensbeslut är grundade, åvilar det tillsynsmyndigheten att
påvisa den förändring som skett om dispensägaren själv
underlåter att anmäla förhållandet. Att utöva tillsyn enligt dessa
förutsättningar är mycket resurskrävande.
Vid arbete med uppföljning av icke tidsbegränsade dispenser har
det visat sig att förändring av föreskifter och lagar inte självklart
utgör grund för upphävande av ett så kallat gynnande
förvaltningsbeslut. Det innebär att icke tidsbegränsade dispenser
med tiden kan komma att stå i konflikt och strid med gällande
föreskrifter och lagar. Detta utgör i sig grund och motiv för att
tidsbegränsa alla undantag och dispenser och det har betydelse
för hälsoskyddet att dispenser och undantag inte löper utan
tidsbegränsning.
Förslag
Sida
3(15)
TT-nämnden i Osby ifrågasätter också tidsbegränsningen för
kompostering av matavfall på egen fastighet.
Sista meningen i §6.6.1 "Kompostering av matavfall på egen
fastighet medges för högst fem år åt gången" tas bort.
Yttrande:
Den miljömässiga nyttan av insamling av matavfall på landsbygden i förhållande
till kostnaden för denna insamling. I förslaget t i l l renhållningsordning påstås
detta att en sådan insamling " . . . ger ett bättre resursutnyttjande än kompostering
genom ökad energiutvinning . . . " . D å inga uppgifter finns om vilka mängder som
kan finnas eller vad insamlingen kostar hänger påståendet i luften.
Bemötande
I Osby och Östra Göinge kommuner hemkomposterar 41
procent av villa/fritidsabonnenterna sitt organiska hushållsavfall
(maj 2014). Det är i jämförelse en mycket hög andel. Svenska
Renhållningsverksföreningen redovisade 2001 en studie över
hemkompostering. 360 000 eller nio procent av Sveriges hushåll
hemkomposterade enligt denna sitt matavfall (helt eller delvis).
Hemkompostering kan ge vissa små fördelar i glesbygd, där
energiåtgången för insamlingen kan minskas om man slipper
samla in matavfallet. I tätorter är det däremot mycket tveksamt
att hemkompostering är motiverat av miljöskäl. Ä v e n om en viss
andel av hushållen kan och v i l l hemkompostera måste
transporter ske med i stort sett oförändrad omfattning.
En välskött hemkompost beräknas ge något högre kväveutsläpp
i jämförelse med storskalig behandling och dessutom även ett
litet utsläpp av metan. Hemkompostering i tätort kan därför
medföra en ökad miljöpåverkan i jämförelse med insamling och
central behandling av organiskt avfall från hushållen. Av
betydelse för miljöeffekten är också möjligheten att ta hand om
restprodukten från hemkomposten på den egna fastigheten.
Trädgårdslanden i dagens villaträdgårdar är i regel små eller
obefintliga. Om spridningsytan är för liten blir det problem med
växtligheten och det kan uppstå läckage av växtnäringsämnen.
I förslaget till avfallsplan står följande: "Insamling av matavfall
och rötning med biogasproduktion ger ett bättre
resursutnyttjande än kompostering genom att öka
energiutvinning och ta tillvara avfallet som en resurs.
Renhållningstaxan
bör vara utformad så att den främjar
insamling av matavfall."
Det står inte att insamling av matavfall "på landsbygden" ger ett
bättre resursutnyttjande än kompostering genom ökad
energiutvirming. Skrivningen syftar på insamling och rötning
med biogasproduktion i jämförelse med kompostering i dess
helhet, bland annat mot bakgrund av att flertalet av
abonnenterna bor i tätorter.
Sida
4(15)
Av förslaget till renhållningsföreskrifter § 6 Undantag/dispenser
från föreskrifter samt § 6.6.1 Kompostering på egen fastighet
framgår vidare att TT-nämnden kan medge kompostering av
avfall på egen fastighet, förutsatt bland annat att fastigheten
skall ha lämplig spridningsbar yta för kompostjord, vilket ofta är
fallet på landsbygden.
Kommunen har en skyldighet att samla in matavfall även på
landsbygden. Men, TT-nämnden har möjlighet att efter ansökan
medge kompostering på egen fastighet. Vägledande för beslut
ska enlig avfallsplanen vara att i första hand utgå ifrån
miljöhänsyn och i andra hand från enskilda hushålls och
verksamheters behov.
Förslag
Arbetsgruppen lämnar inte förslag till några förändringar.
Yttrande:
En miljökonsekvensbeskrivning genomförs av avfallsplanen i enlighet med
gällande lagstiftning, då en avfallsplan alltid kan antas medföra betydande
miljöpåverkan. Så sägs också i förslaget, men trots detta bedömer man att det inte
behövs då " . . . avfallsplanen medför mindre ändringar".
Bemötande
Enligt Miljöbalk 1998:808 13§ 6 kap ska en
miljökonsekvensbeskrivning innehålla de uppgifter som är
rimliga med hänsyn t i l l bland annat planens eller programmets
innehåll och detalj eringsgrad, att vissa frågor kan bedömas
bättre i samband med prövningen av andra planer och program
eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder och
allmänhetens intresse. Arbetsgruppens bedömning av
avfallsplanen är gjord utifrån ovanstående i en studie avseende
11 § i 6 kap. Planen innebär ingen förändring av verksamhet och
system utan handlar om att påverka och informera brukarna till
en högre medvetenhet avseende val av produkter och
omhändertagande av avfall. Planen bidrar på det sättet till att
uppnå nationellt, regionalt och lokalt uppsatta miljömål. Planen i
sig har ingen betydande negativ miljöpåvekan och påverkar ej
någon tillståndspliktig verksamhet, miljökvalitetsnormer,
naturområde utpekat kap 7 eller annat område av särskild
betydelse för miljön. Vidare antas ej planen ha någon betydande
miljöpåverkan avseende på biologisk mångfald, befolkning,
människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft,
klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, fornoch kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes
Sida
5(15)
förhållandet mellan dessa miljöaspekter.
Förslag
Arbetsgruppen förtydligar avgränsning och bedömning av varför
en tydligare konsekvens beskrivning ej genomförs.
2.
Remissyttrande angående ny renhåilningsordning, TT-nämnden i
Osby kommun, 2014-10-06
Yttrande:
Tabellen angående näringsliv på sida 13 behöver kompletteras med uppgifter från
Osby kommun.
Bemötande:
Renhållningsordningen ändras enligt förslag.
Yttrande:
Remissförslaget har angivit fel mängdenhet på sida 18. Borde stå 63 kg/invånare
istället för 63 kr/invånare.
Bemötande:
Renhållningsordningen ändras enligt förslag.
Yttrande:
Avfallsmängder saknas i tabellen på sida 20 för Zookrogen.
Bemötande:
Renhållningsordningen kompletteras med avfallsmängder för
Zookrogen.
Yttrande:
Tabellens layout på sida 21 måste åtgärdas.
Bemötande:
Renhållningsordningen ändras enligt förslag.
Yttrande:
Näst sista meningen om Hököntippen på sida 22 är underlig. Tillsyns- och
tillståndsnämndens förslag på ny mening: Deponeringsverksamheten avslutades
1975 enligt inventeringen som gjordes på 1980-talet, men eftersom
anslutningsvägen till tippen inte har tagits bort har troligtvis tippning av bark och
spån fortsatt efter 1975.
Bemötande:
Renhållningsordningen ändras enligt förslag.
Yttrande:
Texten angående nedlagda deponier i Östra Göinge kommun har ett annat typsnitt
än texten angående nedlagda deponier i Osby kommun. Textuppdelningen
angående nedlagda deponier i Östra Göinge upplevs som otydlig. De båda
texterna bör ha samma typsnitt.
Bemötande:
Renhållningsordningen ändras enligt förslag.
Yttrande:
Sida
6(15)
I stycke 5.5 i föreskrifterna om slam och latrin saknas vad som gäller för BDTbrunnar. Tillsyns- och tillståndsnämnden anser att stycket bör kompletteras med
vad som gäller för BDT-slamavskiljare.
Bemötande:
Punkt 5.5 i föreskrifterna ändras enligt följande: Slamavskiljare,
trekammarbrunnar, fettavskiljare och slutna tankar ska vara
lättillgängliga vid tömningstillfället. Tömning av köksbrunnar
och BDT-brunnar och liknande utförs på abonnentens särskilda
beställning.
Yttrande:
I § 6.6.1 i föreskrifterna om kompostering av matavfall på egen fastighet anser
tillsyns och tillståndsnämnden att tidsbegränsningen på 5 år ska tas bort. Om
människor ska styras mot att gå ifrån kompostering till hämtning av matavfall
skall detta göras med taxan och inte med återkommande anmälningsavgifter.
Nämnden anser att arbetet med återkommande anmälningar tar mer tid i anspråk
för tillsynsmyndigheten än vad miljönyttan motiverar.
Bemötande:
Renhållningsordningen ändras enligt förslag.
Yttrande:
I § 6.6.2 i föreskrifterna anser tillsyns- och tillståndsnämnden att anmälan för
kompostering av trädgårdsavfall för flerfamiljshus ska tas bort. Nämnden är av
uppfattningen att eventuella problem med kompostering av trädgårdsavfall skall
avhjälpas med hjälp av tillsyn. Nämndens uppfattning är att tillsynsmyndighetens
tid kan göra mer miljönytta på annat håll.
Bemötande:
Renhållningsordningen ändras enligt förslag.
Yttrande:
I § 6.6.4 i remissförslagets föreskrifter anser tillsyns- och tillståndsnämnden att
det är oklart huruvida kompostering är ett krav eller inte. Vidare påtalar tillsynsoch tillståndsnämnden att paragrafen måste följa länsstyrelsens föreskrifter om
gödselspridning. Nämnden anser att paragrafen ska kompletteras med krav på
minst 6 månaders hygienisering innan spridning.
Bemötande:
Punkt 6.6.4 ändras enligt följande. Eget omhändertagande av
avfall från små enskilda avloppsanläggningar kan medges,
genom spridning alternativt med föregående kompostering, för
att användas som jordförbättringsmedel på egen eller därmed
jämställd fastighet. Slammet ska vara godkänt för spridning,
lämplig tömningsutrustning och lämplig jordbruksmark ska
finnas. Spridning av slammet ska ske enligt Jordbruksverkets
bestämmelser om lagring och spridning av gödsel.
3. Några synpunkter på förslag till renhållningsordning
Nilsson 2014-10-06
Några av de synpunkter som Ingvar Nilsson lämnar i skrivelse
av 2014-10-06 återfinns även i yttrandet från TT-nämnden i
Östra Göinge. För bemötande av dessa synpunkter hänvisas till
Ingvar
Sida
7(15)
bemötande av yttrande från TT-nämnden i Östra Göinge ovan.
Övriga synpunkter från Ingvar Nilsson bemöts kopplat till
nedanstående utdrag från skrivelsen.
Yttrande:
Avfallsplanen sägs vara inriktad på hushållsavfall med "utgångspunkt från det
lagstadgade kommunala ansvaret". Detta är intressant att notera då detta inte
omfattar de avfallslag som omfattas av producentansvar.
Bemötande
I förslaget till avfallsplan finns följande text: Avfallsplanen är i
huvudsak inriktad på hushållsavfall med utgångspunkt från det
lagstadgade kommunala ansvaret. Den omfattar i ett mera
översiktligt perspektiv även avfall som inte omfattas av det
kommunala renhållningsansvaret. Syftet med avfallsplanen är att
tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de
nationella miljökvalitetsmålen.
Avfallsplanen behandlar hushållsavfall i renhållningsordningen
utifrån det ansvar som föreskrivs i 15 kap Miljöbalken.
Avseende avfallsplanens mål är det ingen skillnad på vilken typ
av avfall det är, vilket överensstämmer med en nationella
avfallsplanens uppsatta mål. Det som är viktigt är att avfallet
minskar och sorteras rätt så att spridning av miljögifter i
samhället undviks.
Kommunen har ett insamlingssystem som bygger på
grindhämtning. Ö G R A B erbjuder även grindhämtning av
producentansvarsmaterial till de abonnenter som önskar denna
tjänst. Ytterst få abomienter har avsagt sig tjänsten, vilket tolkas
som att abonnenterna i mycket hög grad uppskattar att få även
producentansvarsmaterial hämtat vid grind.
Yttrande:
Man säger att det är viktigt att vara resurseffektiv så att samhällsnyttan ökar utan
att den negativa miljöpåverkan gör det. Detta är en grundläggande brist i
förslaget. Inga som helst försök finns att bedöma vad hämtning av olika
fraktioner under olika förhållanden innebär med avseende på miljönytta och
miljökostnad. Utan sådana beräkningar blir påståendena enbart påståenden utan
någon saklig grund.
Bemötande
Yttrandet avser text under rubriken "Planens vision och
inriktning" som bland annat beskriver planen i förhållande till
EU:s avfallsdirektiv och avfallstrappan. Resurseffektivitet i detta
sammanhang handlar om att befinna sig så högt upp i trappan
som möjligt.
Kommunen har monopol på att transportera hushållsavfallet
enligt miljöbalken 15 kap, 8 §, vilket innebär att transporter av
Sida
8(15)
avfall är nödvändiga från de fastigheter inom kommuner där
hushållsavfall uppstår.
Miljöbalken 15 kap, 21 §: Om avfall skall transporteras genom
kommunens försorg, får inte någon annan än kommunen eller
den som kommunen anlitar för ändamålet ta befattning med
transporten.
Arbetsgruppens direktiv och utgångspunkt för
renhållningsordningen är att insamlingssystemet ska bygga på
grindhämtning av sorterade fraktioner.
Yttrande:
Arbetet med att minska avfallsmängderna sägs vara ett fokusområde men så är
inte fallet i den gällande taxan, där tvärtom de som lämnar mycket avfall får en
lägre kostnad per mängd.
Bemötande
Renhållningstaxan omfattas inte av förslag till
Renhållningsordning.
I förslaget till avfallsplan finns följande text: Avgifter och
renhållningstaxa är ett viktigt styrmedel för att påverka
abonnenters val i en positiv riktning. Miljöbalken ger
kommunen utrymme att ta ut avgifter på ett sådant sätt att
återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad
avfallshantering främjas. Kommunerna ska använda taxan för att
premiera en mer miljöanpassad avfallshantering.
Renhållningstaxan ska också styra mot de alternativ som är
samhällsekonomiskt och miljömässigt mest fördelaktiga och
gynnar renhållningskollektivet - det kan till exempel avse
transporter och kollektiv behandling av olika avfallsfraktioner.
Denna skrivning bedöms ge utrymme för framtida beslut om
taxa, så att taxan bidrar till ökad måluppfyllelse.
Yttrande:
Man säger att vägvalet i första hand måste utgå från miljöhänsyn och i andra
hand från enskilda hushålls och verksamheters behov och som man säger
"enskilda särintressen". Ett sådant påstående är inte förenligt med miljöbalkens
krav.
Bemötande
1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar
utveckling som innebär att nuvarande och kommande
generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde
och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad
med ett ansvar för att förvalta naturen väl.
Miljöbalken skall tillämpas så att
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och
Sida
9(15)
olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar
eller annan påverkan,
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och
vårdas,
3. den biologiska mångfalden bevaras,
4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att
en från ekologisk, social, kulturell och
samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god
hushållning tryggas, och
5. återanvändning och återvinning liksom annan
hushållning med material, råvaror och energi främjas så
att ett kretslopp uppnås.
Arbetsgruppen bedömer att ambitionen är förenlig med
miljöbalkens krav.
Yttrande:
Man säger att renhållningstaxan skall styra mot de alternativ som är miljömässigt
mest fördelaktiga och gynnar renhållningskollektivet. Detta senare är nonsens.
Det förra är bra men förutsätter att man kan jämföra miljönytta med miljökostnad
för de olika möjliga alternativ som finns.
Bemötande
Taxan är ett styrmedel för nå uppsatt mål inom avfallsplanen.
Taxans utformning omfattas inte av framtagandet av planen.
Yttrande:
Man säger att avfallsplanen skall följas upp och utvärderas kontinuerligt i
samklang med forskning och nya lagar och regler. Det är bra. Ett lämpligt tillfälle
att redovisa en sådan uppföljning är j u innan man lägger fram ett förslag till en
ny avfallsplan och renhållningsordning. Dessutom har regeringen så sent som
2014-08-28 beslutat om tre nya förordningar om producentansvar som bör tas
hänsyn till i förslaget till renhållningsordning, nämligen för förpackningsavfall,
returpapper och elavfall. Dessa kan inte nonchaleras. A v redovisningen framgår
att målet att minska de insamlade avfallsmängderna skändligen misslyckats under
de gångna åren 2004 till 2013. En ökning med över 20 % kan inte bedömas på
något annat sätt.
Bemötande
Avfallsplanen utgår från gällande förordningar och bör
efterhand revideras och uppdateras i förhållande t i l l ny
lagstiftning i enlighet med Avfallsförordningen 80 §:
"Uppgifterna i avfallsplanen ska ses över minst vart fjärde år
och uppdateras v i d behov."
Yttrande:
Idag finns kärl för deponi hos hushållen vilket man menar innebär en risk för
felsortering. Man anser att kärlet bör förändras eller tas bort. Detta senare är
okunnigt då insamling av deponi omfattas av den kommunala
insamlingsskyldigheten.
Bemötande
Sida
10(15)
Förslaget till rerihållningsordning omfattar inte något förslag om
förändring av insamling av deponi. Former för insamling kan
efterhand förändras efter erforderliga revideringar och anmälan
om förändringar i sorteringsanvisningar.
Yttrande:
Redovisningen av nedlagda deponier bör kompletteras med riskbedömningar och
eventuella provtagningar på motsvarande sätt som för Osby kommun. Rimligen
bör kunskapen om dessa ha ökat sen inventeringen 1984.
Bemötande
Redovisningen av nedlagda deponier i Östra Göinge
kompletteras med uppgifter från senaste provtagning.
Yttrande:
En avfallsplan för en kommun bör inte enbart handla om vad renhållningsbolaget
hanterar utan även vad andra aktörer hanterar. Tabellen på sidan 14 uppfattas
som Ö G R A B : s redovisning. Den bör kompletteras med de olika avfall från
verksamheter som olika aktörer samlat i n .
Bemötande
Redovisningen omfattar de avfallsmängder som lämnas inom
Osby och Östra Göinge, för vilka det finns tillgänglig statistik.
Uppgifter om avfallsmängder redovisas i tabeller på sidan 14
samt på sidorna 19-20.
Yttrande:
I § 3.4 talas om kommunens monopol som om det var något som fanns. Så är inte
fallet. Det finns endast en begränsad skyldighet för kommunerna att samla in och
omhänderta vissa avfallsslag. Man verkar inte medveten om de grundläggande
principerna för avfall, nämligen att det uppstår först när man v i l l göra sig av med
det och att avfall som omfattas av producentansvar kan lämnas varhelst
avlämningsställen finns.
Bemötande
På sidan 2 i förslaget till Avfallsplan finns en definition av
begreppet "avfall".
Av miljöbalken 15 kap framgår följande:
8 § Varje kommun skall, om inte annat föreskrivs med stöd av 6_
svara för att
1. hushållsavfall inom kommunen transporteras till en
behandlingsanläggning, om det behövs för att tillgodose såväl
skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen,
och
2. hushållsavfall från kommunen återvinns eller bortskaffas.
När kommunen planlägger och beslutar hur denna skyldighet
skall fullgöras, skall hänsyn tas till fastighetsinnehavares och
nyttjanderättshavares möjligheter att själva ta hand om
hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till
Sida
11(15)
skyddet för människors hälsa och miljön. Kommunen skall i sin
planering och i sina beslut vidare beakta att borttransporten
anpassas till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse.
I sådana planer och beslut skall anges under vilka förutsättningar
fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand
om hushållsavfall och, när föreskrifter enligt 10 § gäller, annat
avfall som uppkommit hos dem.
18 §. När avfall skall transporteras genom kommunens eller
producentens försorg, får avfall inte komposteras eller på annat
sätt återvinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller
nyttj anderättshavaren.
21 §. Om avfall skall transporteras genom kommunens försorg
får inte någon annan än kommunen eller den som kommunen
anlitar för ändamålet ta befattning med transporten.
Yttrande:
Liksom i renhållningstaxan används begreppet fastighet på ett oklart sätt.
Konsekvensen blir orimlig. Så anges i § 3.5 att grundavgift utgår för varje
fastighet och miljöavgift för varje hushåll inom fastigheten. Det betyder att även
fastigheter som saknar bostäder kan belastas med en grundavgift. Det borde
begränsas till att gälla fastigheter med bostäder och där det uppkommer
hushållsavfall.
Bemötande
Grundavgift kan belasta även fastigheter som saknar bostäder.
Fastighetsägare har skyldighet att lämna hushållsavfall och
därmed jämförligt avfall, som till exempel kan uppstå i en
verksamhet. Hushållsavfall kan uppstå även på fastigheter utan
bostäder exempelvis idrottsanläggningar, församlingshem,
matsalar på arbetsplatser.
I förslag till renhållningsföreskrifter § 2 finns följande
definition:
Med hushållsavfall avses avfall som uppkommer vid nyttjande
av mark och byggnader för bostadsändamål.
Med jämförligt avfall avses till exempel köksavfall, städsopor,
toalettavfall samt avfall från fett- och slamavskiljare, från
lokaler eller verksamhet som inte är avsedda för att tillgodose ett
bostadsbehov.
Förslag
§ 3 . 5 , sista meningen, kompletteras enligt följande:
"Grundavgift utgår för varje fastighet och miljöavgift utgår för
varje hushåll inom fastigheten, på fastighet med mark och
byggnader för bostadsändamål samt på fastighet där det
uppkommer jämförligt avfall."
Yttrande:
Sida
12(15)
I § 4 talas om sortering av avfallet och att dessa utformas och kan ändras av
Ö G R A B . En förutsättning för detta är att de anpassas till de anvisningar som
producenterna ger eller kommer att ge när de nya godkända insamlingssystemen
som producenterna ansvarar för införs enligt de nya förordningarna.
-Bemötande
De sorteringsanvisningar som utformas och uppdateras av
Ö G R A B ska följa gällande lagar och förordningar.
Yttrande:
I § 5.4 sägs att felsorterat avfall inte hämtas vid ordinarie insamlingstillfälle. Hur
avgörs det? Kontrolleras varje kärl eller säck innan tömning?
Bemötande
Hur arbetet utförs i detalj behandlas inte i
renhållningsordningen. Det åligger utföraren av arbetet och
tillsynsmyndigheten att kontrollera.
Personal som utför grindhämtning av avfall kontrollerar att kärl
och säckar inte innehåller felsorterat avfall.
Yttrande:
Om allt matavfall som uppkommer används till husdjur på fastigheten uppstår
inget avfall och någon dispens behöver inte sökas. Kommer då kärl för matavfall
att placeras ut ändå och fastigheten att belastas med en kostnad för detta?
Bemötande
Det åligger den enskilda fastighetsägaren att visa för tillsynsoch tillståndsmyndigheten att denne inte har något avfall
alternativt att man kan ta hand om det på ett miljömässigt sätt i
överensstämmelse med förutsättningar för dispens och undantag.
Vid de fastigheter där någon avfallsfraktion inte ska hämtas är
strävan att anpassa kärl för resterande fraktioner i den mån
insamlingssystemet medger, så att onödig kostnad inte uppstår
för fastighetsägaren ifråga.
4.
Besvarande av remiss, SBVT 2014-10-06
Yttrande:
SBVT är ett gemensamt driftsbolag vars uppgift är att sköta driften av vaanläggningar i Bromölla, Olofström, Osby och Östra Göinge. SBVT berörs
framför allt av de frågor som rör slam och anser att avloppsslam bör belysas mer
i avfallsplanen.
Avloppsslam är en resurs som innehåller näringsämnen och energi och bör tas
tillvara i enlighet med i planen angivet målområde 2.
Osby och Östra Göinge deltar i en slamutredningsgrupp med ett flertal andra
kommuner. Målet med utredningen är att hitta en hållbar och långsiktig
slamavsättning för de deltagande kommunerna.
En hållbar och långsiktig slamavsättning ställer krav på slammets kvalitet. De
nämnder eller bolag som ansvarar för kommunemas avloppsanläggningar samt
Ö G R A B och miljö- och hälsomyndigheterna i kommunerna bör samverka för en
hög kvalitet på slammet.
Bemötande:
Sida
13(15)
Slamhantering måste sannolikt långsiktigt lösas genom
samarbete över kommun och länsgränser. Det förutsätts att
kommunerna, Ö G R A B och SBVT även i fortsättningen
samverkar för att bidra till utveckling av former och metoder för
att ta tillvara på avloppsslam på bästa sätt ur miljö och
energisynpunkt.
Yttrande:
Ersätt meningen "Latrinslam från enskilda avloppsanläggningar i Osby och Östra
Göinge kommun hämtas på fastigheten och släpps sedan ut på kommunala
spillvattennätet vid anvisad plats" med "Slam från enskilda avloppsanläggningar
hämtas på fastigheten och släpps vid anvisad plats på det kommunala
spillvattennätet/reningsverket."
Bemötande
Ändring görs enligt förslaget.
Yttrande:
Ersätt meningen "Kravet på avloppsslam från enskilda avloppsanläggningar
kommer att öka" med " A l l a berörda aktörer bör arbeta för att slammet, oavsett
sort, ska hålla en god kvalitet som kan möta framtidens krav."
Bemötande
Ändring görs enligt förslaget.
Yttrande:
Ersätt meningen "Slamfrågor drivs av SBVT A B (Skåne Blekinge Vattentjänster)
som är ett bolag som ägs av kommunerna i Östra Göinge, Osby, Bromölla och
Olofström" med "Avloppsslamfrågor drivs av SBVT på uppdrag av Osby och
Östra Göinge kommuner."
Bemötande
Ändring görs enligt förslaget.
5. Yttrande angående förslag till ny renhållningsordning
de gröna i Osby 2014-09-25
Miljöpartiet
Yttrande:
Vi ser inte att det finns tillräckliga skäl att införa en ny renhållningsordning. En ny
renhållningsordning behöver tas ur ett större perspektiv och den utredning som pågår och den
regeringsproposition som är att förvänta. Det mest intressanta bör vara att kommunerna får ta
över materialbolagens ansvar. D å kommer finansieringen av insamlingssystemet i helt annan
dager.
De skäl som framförs för en ny renhållningsordning är inte tillräcklig grund. Att hänvisa till
att det bör ses över var fjärde år och att det formella arbetet med Hässleholms kommun
upphörde 2012 är inte tillräckligt, utan istället bör hänsyn tas till att nya direktiv är på väg.
Bemötande
En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från de båda
kommunerna och renhållningsbolaget har genom politiskt beslut
fått uppdrag att ta fram ett förslag till ny renhållningsordning.
Sida
14(15)
Yttrande:
I förslaget finns inte den grund som sig bör som tar hänsyn till första kapitlet i Miljöbalken:
åter användning, och, återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi
främjas så att ett kretslopp uppnås. Ej heller fmns hänsyn tagna t i l l det andra kapitlet: är alla
som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att
de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta främst att man ska ha kunskap, att
man ska förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller
olägenhet för människors hälsa och miljön. Kapitlet innehåller även ett antal olika principer
som ska vara vägledande i de allmänna hänsynsreglerna. De lyser helt med sin frånvaro i det
nya förslaget.
Bemötande
Förslaget till ny renhållningsordning är framtaget med
utgångspunkt från miljöbalkens 15 kap som bland annat reglerar
den kommunala renhållningsskyldigheten och kommunal
renhållningsordning. Arbetsgruppens bedömning är att förslaget
harmonierar med såväl kap 1 som kap 2 i miljöbalken.
Yttrande:
Det framgår inte om hur man ska arbeta med behovet att minska avfallets mängd och
farlighet. Man har också glömt att definiera kommunens lagstadgade avfallsmonopol. Det
omfattar i princip endast tre saker: matavfall, deponi och brännbart från hushållen. A l l t annat
är en verksamhet som Ö G R A B bedriver på kommersiella grunder, med eller utan avtal. Detta
omfattar insamlingen av material med producentansvar och avfall från företag.
Bemötande
Under rubriken Mål och Åtgärder i avfallsplanen beskrivs tre
målområden med angivelse av inriktningsmål och resultatmål.
Kommunernas ansvar och "monopol" definieras i miljöbalken.
Yttrande:
Denna hantering i punkt 4 redovisas inte separat utan slås ihop till klumpsummor.
A l l t för att dölja ca 50 % av invånarnas avfall som hämtas vid fastigheten
egentligen ska betalas av materialbolagen. Detta gäller transportkostnader samt
de kärl som avfallet hämtas i .
Bemötande
Renhållningsordningen är ett plandokument som inte omfattar
någon ekonomisk redovisning i form av intäkter, kostnader eller
avgifter.
6.
Synpunkter på Renhållningsordning, Weine Åstenius 2014-10-06
För synpunkter angående kompostering av matavfall hänvisas
till bemötande av yttranden under punkterna 1-2 ovan.
Yttrande:
Jag får idag inga analysvärden på mitt avloppsslam, så jag förmodar att det inte
görs. Hur ska kraven då kunna ökas. Först måste man sätta mål på
avloppsslammet, sedan måste man analysera det och sedan korrigera så att man
när målet. Detta är också ett arbetssätt inom Lean.
Bemötande:
Sida
15(15)
Avloppsslam från enskilda avloppsanläggningar i Osby och
Östra Göinge hämtas på fastigheter och släpps på anvisad plats
på det kommunala spillvattennätet/reningsverket. Skåne
Blekinge Vattentjänst A B (SBVT) ansvarar för drift av de
kommunala avloppsreningsverken och arbetar på kommunernas
uppdrag med frågor som rör hantering av avloppsslam. Kraven
på deklaration av innehåll i avloppsslam kommer enligt SBVT
att öka. Det är sannolikt att det kommer att ställas krav på
certifiering av avloppsslam, vilket också kan åtföljas av krav på
provtagning och analys av avloppsslam från enskilda
avloppsanläggningar om slammet skall lämnas på det
kommunala spillvattennätet/reningsverket.
Östra Göinge kommun
Kenneth Liedman
Lina Rosenstråle
Osby Kommun
Oddbjörn Aasvold
Björn
Wigårde
ÖGRAB
Peter Johansson
15
Emma
Hansson
Stefan
Östberg
2014-10-13
Förslag till kommunal renhållningsordning
Renhållningsordning 2015-2018
Osby kommun
Östra Göinge kommun
Renhållningsordningen består av två delar:
A.
Avfallsplan för Osby och Östra Göinge kommuner
B.
Renhållningsföreskrifter för Osby och Östra Göinge kommuner
2014-10-13
A. Avfallsplan
OSBY
KOMMUN
g g Ostra Göinge
kommun
Återanvända
Avfallstrappan
Energiutvinna
1
2014-10-13
Innehållsförteckning
Inledning
2
Syfte och avgränsning
2
Planens framtagande
2
Planens vision och inriktning
2
Mål och åtgärder
2
Målområde 1- Förebygg uppkomst av avfall
3
Målområde 2 - Ta tillvara avfallet som en resurs
3
Målområde 3 - Sörj för säker hantering av farligt avfall
3
Medel för att uppnå målen
4
Information och kommunikation
4
Avgifter och renhållningstaxa
5
Lokala föreskrifter
5
Sorteringsanvisningar
5
Uppföljning och revidering av avfallsplan
5
Organisation och regional samverkan
5
Uppföljning
6
Bilaga - Konsekvenser
6
Miljö
•
6
Ekonomi
6
Arbetsmiljö
6
Bilaga - Nulägesbeskrivning
8
Bilaga - Uppföljning av mål och åtgärder i föregående avfallsplan
12
Bilaga - Anläggningar för återvinning och bortskaffning av avfall
14
Bilaga - Nedlagda deponier
45
2
2014-10-13
Inledning
Vad är avfall?
Definition:
Med avfall avses varje fö re
ämne eller substans som
innehavaren gör sig av med
eller avser eller är skyldig att
göra sig av med. (Miljöbalken
(1998:808) 15 kap)
mne eller föremål ska
vara en biprodukt i stället för
avfall om ämnet eller föremålet:
1. har uppkommit i en
tillverkningsprocess
där huvudsyftet inte är att
producera ämnet eller
föremålet,
2. kan användas direkt utan
någon annan bearbetning än
den bearbetning som är normal
i industriell praxis, och
3. kommer att fortsätta att
användas på ett sätt som är
hälso- och miljömässigt
godtagbart och som inte strider
mot lag eller annan författning.
C"
Ett ämne eller föremal som blivit
avfall upphör att vara avfall (endof-waste),
om det har hanterats på
0
ett sätt som innebär återvinning
e
och uppfyller krav i fråga om
fortsatt användning enligt
föreskrifter som har meddelats
med stöd av 9 eller 28 § Lag
(2011:734).
För varje kommun ska det enligt
15 kap 11 § Miljöbalken finnas en
renhållningsordning som ska
innehålla en avfallsplan samt de
föreskrifter om hantering av avfall
som gäller för kommunen.
Denna avfallsplan är gemensam för
Osby kommun och Östra Göinge
kommun. Kommunerna äger
tillsammans och till lika delar
renhållningsbolaget Östra Göinge
Renhållnings AB (ÖGRAB), vilket är
den operativa parten för
kommunernas lagstadgade ansvar
för insamling och behandling av
hushållsavfall. Avfallsplanen är i
huvudsak inriktad på hushållsavfall
med utgångspunkt från det
lagstadgade kommunala ansvaret.
Den omfattar i ett mera översiktligt
perspektiv även avfall som inte
omfattas av det kommunala
renhållningsansvaret. Syftet med
avfallsplanen är att tydliggöra
kommunens ambitioner på
avfallsområdet utifrån de nationella
miljökvalitetsmålen.
I Sveriges nationella avfallsplan för
2012-2017 "Från avfallshantering till
resurshushållning" betonas behovet
att minska avfallets mängd och farlighet. En viktig punkt i denna
avfallsplan är att med EU:s avfallshierarki som utgångspunkt
arbeta för en minskad resursanvändning genom att förebygga
uppkomst av avfall.
Avfallsplanen gäller för perioden 2015-2018. Förslaget till
avfallsplan har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av
tjänstemän från respektive kommun samt från
renhållningsbolaget.
ÖGRAB:s anläggning i Kattarp ska utgöra administrativ och
operativ bas för renhållningsarbetet i kommunerna. Regional
samverkan ska eftersträvas för att hitta rationella och effektiva
former för avfallshanteringen. ÖGRAB ska verka och samverka på
en konkurrensutsatt marknad för avfall och sluta avtal med
kommuner och andra verksamhetsutövare om omhändertagande
av avfall. ÖGRAB ska ansvara för sortering och insamling av avfall
3
2014-10-13
samt de anläggningar i Kattarp och inom kommunerna i övrigt
som krävs för insamling, sortering och omlastning av avfall.
Syfte och avgränsning
Syftet med avfallsplanen är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån
de nationeiia miljö kvalitetsmål en.
Avfallsplanen är i huvudsak inriktad på hushållsavfall med utgångspunkt från det lagstadgade
kommunala ansvaret och gäller för perioden 2015-2018. Planen är gemensam för Osby
kommun och Östra Göinge kommun.
Planens framtagande
Kommunala avfallsplanen är framarbetad av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från
respektive kommun samt från renhållningsbolaget. Möten har hållts med politiska
referensgrupper och med renhållningsbolagets styrelse. Under hösten kommer ett internt
samråd äga rum i respektive kommun. Därefter görs eventuella redigeringar innan planen
ställs ut på samråd för länsstyrelsen och andra berörda parter. Allmänheten kommer genom
annonsering i lokalpress och på respektive kommuns hemsida bjudas in att delta i processen
genom att lämna förslag och synpunkter på utställt förslag.
Planens vision och inriktning
I EU:s avfallsdirektiv anges att avfallspolitiken bör ha som mål att minska resursanvändningen
och främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin. Resurseffektivitet handlar bland annat
om att utnyttja ekosystemtjänsterna så ändamålsenligt och effektivt som möjligt så att
samhällsnyttan ökar utan att den negativa miljöpåverkan gör det. Det bästa är om avfall inte
uppstår, till exempel genom minskad nyproduktion. Återanvändning och materialåtervinning
kan till viss del ersätta nyproduktion. Det förutsätter en effektiv källsortering.
Avfallstrappan
^^^^^
I*
Arbete med att förebygga avfall och att minska avfallets farlighet är fokusområden i
avfallsplanen för 2015-2018. Det är en stor utmaning att arbeta för att förebygga avfall och
åstadkomma en reell minskning av mängden avfall. Det krävs ett nytt sätt att tänka, samsyn
och samverkan mellan olika aktörer i kommunerna och i renhållningsbolaget för att nå ett
positivt resultat. En framgångsfaktor är att skapa hög miljömedvetenhet hos kommunens
invånare och verksamhetsutövare som grund för en motivation att minska avfallsmängden
och öka återanvändningen. Information och kommunikation är nyckelord i arbetet att öka
kunskapen som en grund för ett förändrat beteende.
Resultat kan nås till exempel genom att minska matsvinnet, minska konsumtionen av varor
som slängs och att öka återanvändningen.
4
2014-10-13
En medverkan från kommuninvånare och verksamhetsutövare kräver att insamlingssystemen
är ändamålsenliga och lättförståeliga och så långt som möjligt anpassade efter olika hushålls
och verksamheters behov. För att främja miljömedvetenhet skall sortering av avfall alltid ske
så nära källan som möjligt. Insamlingssystem ska bygga på grindhämtning av sorterade
avfallsfraktioner.
Det är en utmaning att utveckla hanteringen av avfall så att den möter hushållens och
verksamheternas behov och samtidigt är rationell och ekonomisk. Det finns ofta en inbyggd
konflikt mellan differentiering utifrån olika behov och omfattning av avfall och vad som är
ekonomiskt och rationellt i ett insamlingssystem. Det krävs ett tydligt vägval som kan
kommuniceras och förstås av kunderna. Vägvalet måste i första hand utgå från miljöhänsyn
och i andra hand enskilda hushålls och verksamheters behov. Det är vidare en stor utmaning
att minska avfallsmängden genom att utveckla system så att föremål istället för att bli avfall
kan hitta nya användare och nya användningsområden.
VAR VISION
I Osby och Östra Göinge är avfall som sorteras på
rätt sätt en resurs som kan återanvändas eller
återvinnas!
liberas som viktiga att
För att avfallsplal
kontinuerligt arbW
• Öka kunskapen om förutsättningar för avfallshantering hos kommuninvånare och
verksamhetsutövare
• Utveckla insamlingssystem som är ändamålsenliga och lättförståeliga
•
Skapa acceptans för att miljönytta har högre prioritet än enskilda särintressen
Mål och åtgärder
Avfallsplanens mål utgår ifrån EU:s avfallshierarki och ansluter till nationella och lokala
miljömål. Avfallsplanens mål ska medverka till att uppfylla avfallsplanens vision - att minska
på avfallets mängd och farlighet genom hög miljömedvetenhet och väl fungerande system
för avfallshantering. De styrmedel som står till buds för att understödja måluppfyllelse är i
huvudsak information och kommunikation, miljöavgifter, renhållningstaxa och föreskrifter.
Det finns en stor potential att öka andelen avfall till återanvändning, eftersom system och
organisationer för detta ändamål inte är särskilt väl utvecklade i Osby och Östra Göinge.
Former för insamling och inlämning av till exempel möbler, kläder och andra föremål för
återanvändning kan utvecklas, såväl som verkstäder för restaurering och affärer för
secondhand.
I Osby och Östra Göinge kommuner komposterar 41 procent av villa/fritidsabonnenterna sitt
matavfall (maj 2014). Det är i jämförelse med övriga landet en mycket hög andel. Insamling
av matavfall och rötning med biogasproduktion ger ett bättre resursutnyttjande än
kompostering genom att öka energiutvinning och ta tillvara avfallet som en resurs.
Renhållningstaxan bör vara utformad så att den främjar insamling av matavfall.
Kommunen skall arbeta med att minska olika verksamheters påverkan av avloppsslammets
kvalitet.
Alla berörda aktörer bör arbeta för att slammet, oavsett sort, ska hålla en god kvalitet som
kan möta framtida krav på slam.
5
2014-10-13
Avfallsplanen har tre målområden:
•
Förebygg uppkomst av avfall
•
Ta tillvara avfallet som en resurs
•
Sörj för säker hantering av farligt avfall
Inom varje målområde finns inriktningsmål och resultatmål. Inriktningsmålet är det tillstånd
man vill ska råda inom målområdet 2018. Resultatmål konkretiserar hur vi kan mäta och följa
upp att arbetet leder till att uppnå inriktningsmålet.
Målområde
1- Förebygg
uppkomst
av avfall
Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallshierarkin och också det
viktigaste. Genom miljömedvetna val, återanvändning och minskad konsumtion påverkar vi
avfallsmängden. För att lyckas minska vårt avfall, måste vi kontinuerligt föra dialog, informera
och erbjuda effektiva insamlingssystem.
INRIKTNINGSMÅL
Medborgarna bidrar till en bättre miljö genom medveten konsumtion och hushållning med
resurser, vilket påverkar marknaden och leder till en minskad avfallsmängd.
Resultatmål
Uppföljning
Minska mängden avfall med 20 % per abonnent till 2019
Statistik avfallsmängder
Medborgarens medvetenhet om hur den egna konsumtionen
påverkar miljön ska öka
Enkätundersökningar
Andelen medborgare som uppger att de nyttjar återbruk ska
öka
Enkätundersökningar
Målområde
2 - Ta tillvara
avfallet som en
resurs
Det avfall som uppkommer bör i första hand återvinnas. Detta kan ske genom att materialet
eller energin återvinns eller att näringsämnena går in i ett kretslopp. Återvinning gör inte
bara att uttaget av mängden jungfruligt material minskar, utan leder också till att vi sparar
energi.
INRIKTNINGSMÅL
Medborgaren sorterar avfallet rätt så det kan återvinnas enligt marknadens förutsättningar
och leda till en miljömässigt hållbar utveckling.
Uppföljning
Resultatmål
Andelen rätt sorterat avfall ska öka till 100 %
Plockanalyser
Mängden ej återvinningsbart avfall ska minska med 10 %
Statistik avfallsmängder
Målområde
3 - Sörj för säker hantering
av farligt
avfall
Inom avfallshierarkin finns också farligt avfall som kan utgöra en stor risk för människa och
miljö. Egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan var giftigt, cancerframkallande,
frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt. Det är därför viktigt att
omhänderta farligt avfall på rätt sätt och inte blanda det med annat avfall.
INRIKTNINGSMÅL
Medborgaren bidrar till ett säkert och miljömässigt bra omhändertagande genom att lämna
material som klassas som farligt avfall på anvisad plats och i enlighet med gällande regler.
Uppföljning
Resultatmål
Statistik avfallsmängder
Öka mängden omhändertaget farligt avfall med 10 %
6
2014-10-13
Effekter av mål och strategier
Avfallsplanens ovan uppsatta inriktningar och mål bidrar på ett positivt sätt till att uppnå
såväl nationella, regionala och lokalt uppsatta miljömål. Av de nationellt uppsatta miljömålen
har avfallsplanen framförallt inverkan på
•
•
•
God bebyggd miljö
Giftfri miljö
Begränsad klimatpåverkan
God bebyggd miljö: Avfallets mängd ska minska och andelen som återanvänds, återvinns och
energi utvinns ska öka. Detta tillsammans med att kunskapen om avfalls- och
kretsloppsfrågan ökar hos kommuninvånare och näringsidkare bidrar till att det delmål inom
God bebyggd miljö som berör avfall anses beröras positivt.
Giftfri miljö: Avfallsplanen ska minska avfallets farlighet genom ökad utsortering och säkert
hantering. Farligt avfall ska inte förekomma i övrigt kärlavfall. Detta tillsammans med
information runt avfallets farlighet förväntas bidra till att miljömålet giftfri miljö främjas.
Begränsad klimatpåverkan: Genom en minskning av avfallets mängd och effektivare
användning av material och naturresurser kan utsläppen av växthusgaser minska och bidra
positivt till miljökvalitetsmålet.
I Skåne har man samlat de nationella miljökvalitetsmålen i fem utmaningsområden för
perioden 2012-2016. Inom området "hållbar konsumtion" är minskning av avfallsmängden
en åtgärd vilket avfallsplanen bidrar till att uppnå.
Östra Göinges miljöarbete med hänsyn till miljömålen utgår från dokumentet
Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge, antaget av kommunfullmäktige 2014-0320. Programhandlingen anger de övergripande inriktningarna för kommunens framtida
arbete med miljömålen inom sex områden, hållbara transporter, hänsyn till sjöar och
vattendrag, hushållning med mark - och vattenresurser, skydd av natur - och kulturvärden,
hållbar konsumtion och hållbart energisystem. För arbetet med avfallsplanen är det främst
området hållbar konsumtion som berör och avfallplanens mål och syfte passar väl ihop med
områdets inriktningar.
Inriktningarna för hållbar konsumtion är att i Östra Göinge 2025...
... finns en stor kunskap om hållbar konsumtion och det är lätt att göra medvetna val.
... arbetar vi aktivt för en giftfri vardag
... förebyggs uppkomst av avfall genom klimatsamarta och aktiva val.
I Osby kommun finns ett fastställt ett miljömålsprogram från 2009. Utifrån miljömålen har det tagits
fram ett miljöhandlingsprogram för kommunen.
Miljöhandlingsprogrammet för Osby kommun anger övergripande inriktningar inom områdena
hållbara transporter, hänsyn till sjöar och vattendrag, hushållning med mark - och vattenresurser,
skydd av natur - och kulturvärden och hantering av avfall.
Kommunens miljömål kommer att omarbetas under 2015. Tanken med de nya miljömålen är sedan
att de bryts ner i ett nytt miljöhandlingsprogram, som bland annat kommer till att ta upp kommunens
hantering av hushållsavfall.
Medel för att uppnå målen
Det finns olika styrmedel att arbeta med för att uppnå avfallsplanens vision och mål och för
att främja utveckling av ett ekologiskt hållbart samhälle. Styrmedlen måste synkroniseras så
att de i symbios verkar i samma riktning och bidrar till måluppfyllelse. Aktiva styrmedel är...
7
2014-10-13
•••
•
•••
•
•
Information och kommunikation
Avgifter och renhållningstaxa
Lokala föreskrifter
Sorteringsanvisningar
Uppföljning och revidering av avfallsplan
Information
och
kommunikation
Det en självklar målsättning i avfallsplanen att arbeta för en ökad kunskap om
avfallshantering och miljöarbete hos invånare och verksamhetsutövare. Det krävs ett
effektivt och kontinuerligt informations- och kommunikationsarbete för att öka kunskapen
som en grund för ett förändrat beteende, som i sin tur kan leda till bättre hushållning med
resurserna. Utan en hög medvetenhet, ambition och kunskap hos allmänheten kan högt
satta miljömål inte nås. Det krävs en gemensam syn och delad uppfattning om nyttan med
ett strukturerat avfallsarbete för att nå goda resultat.
En nyckel till framgång är att så långt som möjligt utveckla tjänster som möter hushållens
behov och samtidigt ger möjlighet att uppfylla miljömålen. Det ställer i sin tur krav på system
och rutiner som är lätta att förstå och ta till sig samt en förmåga att kommunicera budskapet.
I detta arbete har såväl kommunerna som ÖGRAB ett stort ansvar.
Information om renhållningsarbetet ska anpassas efter olika målgruppers behov. I
flerbostadshus råder till exempel andra förutsättningar än för abonnenter i egna villor. Det är
också viktigt att utveckla information och kommunikation på andra språk än svenska så det är
lätt för alla invånare att förstå.
En annan viktig målgrupp är kommunernas skolelever. Miljöstrateger och informatörer från
ÖGRAB bör aktivt delta i skolarbetet för att sprida kunskap om renhållningsarbetet. Det är
viktigt att ge kunskap i tidig ålder som en grund för morgondagens renhållningsabonnenter
och deras förhållningssätt till renhållningsfrågor. Ungdomar och deras kunskap har också en
stor påverkan på övriga familjemedlemmar och omgivning.
Informationsvägar
Kontinuerlig information om renhållningsfrågor ska spridas i etablerade och kända
informationskanaler som abonnenter och verksamhetsutövare lätt kan hitta och söka
information i. Men det är också viktigt att som komplement arbeta med punktinsatser och
att anpassa information och kommunikation efter olika behov och ändamål. Kommunerna
och ÖGRAB ska under planperioden i huvudsak arbeta med följande informations- och
kommunikationsvägar:
•
•
Det personliga mötet. Anställda i kommunerna och ÖGRAB möter dagligen kunder
via telefon, personliga möten i receptioner, på återvinningscentraler och vid
grindhämtning. Detta är utmärkta tillfällen att sprida kunskap och information och att
påverka beteenden. De anställda som möter kunder i sina arbeten ska ha ett
professionellt kundbemötande och god kunskap om renhållningsfrågor, alternativt
kunna förmedla vidare kontakt och information.
Hemsidor. ÖGRAB:s hemsida ska omfatta all relevant information om renhållning
med inriktning på hushållsavfall. Sidan ska ha tydligt kundfokus. Kommunernas
hemsidor ska innehålla övergripande och kompletterande miljö- och
renhållningsinformation samt länkar till ÖGRAB:s hemsida.
•
Renhållningsordning-kundanpassad
•
Renhållningsnytt. ÖGRAB ger två gånger/år ut publikationen Källsortera.
populärversion
8
2014-10-13
•
Riktad renhållningsinformation
•
Kundenkäter
•
Sorteringsguide
•
Renhållningstaxa
•
Tömningskalender
•
Studiebesök
•
Skolarbete
•
Rådgivning till bland annat flerfamiljshus
Avgifter
och
renhållningstaxa
Avgifter och renhållningstaxa är ett viktigt styrmedel för att påverka abonnenters val i en
positiv riktning. Miljöbalken ger kommunen utrymme att ta ut avgifter på ett sådant sätt att
återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas.
Kommunerna ska använda taxan för att premiera en mer miljöanpassad avfallshantering.
Renhållningstaxan ska också styra mot de alternativ som är samhällsekonomiskt och
miljömässigt mest fördelaktiga och gynnar renhållningskollektivet - det kan till exempel avse
transporter och kollektiv behandling av olika avfallsfraktioner.
Renhållningstaxan är uppdelad i fasta avgifter bestående av grund- respektive miljöavgift
samt en rörlig del utgörande hämtning och behandlingsavgift, vilken varierar utifrån
ingående avfallsfraktioner och avfallsvolymer. En fastighet kan bestå av flera
hushåll/lägenheter. De fasta avgifterna tas ut för varje hushåll/lägenhet. För flerbostadshus
på samma fastighet tas dock endast en grundavgift ut, medan miljöavgift utgår per lägenhet.
Lokala
föreskrifter
De lokala föreskrifterna innehåller information om kommunernas och fastighetsägarnas
ansvar för avfallshantering, definitioner av olika begrepp samt förutsättningar för
uppställning, hämtning, transport av hushållsavfall och undantag och dispenser från
föreskrifterna. Tillsyn - och tillståndsnämnden har ansvar för tillsyn samt dispenser och
undantag utifrån de lokala föreskrifterna.
Sorteringsanvisningar
I sorteringsanvisningar/sorteringsguide finns detaljerade anvisningar om sortering och
omhändertagande av olika avfallsslag samt om uppsamlingskärlen och dess funktioner.
Sorteringsanvisningarna omfattar också information om insamling och hantering av
avfallsfraktioner som inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret som till exempel
förpackningar, tidningar, elavfall och läkemedel. ÖGRAB å jour håller och reviderar på
kommunernas uppdrag kontinuerligt sorteringsanvisningarna vid behov.
Uppföljning
och revidering
av
avfallsplan
Denna avfallsplanen för Osby och Östra Göinge ska årligen utvärderas. Utvärderingen skall
rapporteras till respektive kommunstyrelse. Analyser och erforderliga förändringar av mål
och åtgärder ska löpande föras in i kommunernas och ÖGRAB:s verksamhetsplanering.
Organisation och regional samverkan
I Osby och Östra Göinge kommun fullgör kommunstyrelsen kommunens uppgifter vad avser
det lagstadgade kommunala avfalls- och renhållningsansvaret.
Avfallshanteringen i de båda kommunerna utförs av Östra Göinge Renhållnings AB (ÖGRAB), som är
ett helägt kommunalt renhållningsbolag, till lika delar ägt av Osby kommun och Östra Göinge
9
2014-10-13
kommun. ÖGRAB svarar för ledning, administration och kundtjänst i egen regi. Renhållningsbolaget
har sin geografiska hemvist i Kattarp, Östra Göinge, där det utöver administration- och
personalutrymmen även finns en anläggning för mottagning, sortering och omlastning av avfall och
en återvinningscentral för abonnenter och kunder.
Inom alla områden är regional samverkan mellan kommunerna en viktig del i verksamheten.
Exempel på samverkan kan vara gemensam upphandling av olika tjänster. ÖGRAB samverkar
idag med flera kommuner inom bland annat farligt avfall, matavfall och brännbart avfall.
Avseende avloppsslam deltar Osby och Östra Göinge kommun med ett flertal andra
kommuner i en slamutredning där målet är att hitta en hållbar och långsiktig slamavsättning.
Uppföljning
Avfallsplanen för Osby och Östra Göinge ska utgöra ett aktivt verktyg för renhållningsarbetet
i kommunerna. Den ska följas upp och utvärderas i ett kontinuerligt arbete med anpassning
av renhållningsverksamheten för ett ekologiskt hållbart samhälle i samklang med forskning
samt nya lagar och regler. Representanter för kommunerna och ÖGRAB ska årligen utvärdera
och vid behov uppdatera avfallsplanen. Utvärderingen skall rapporteras till respektive
kommunstyrelse. Analyser och erforderliga förändringar av mål och åtgärder ska löpande
föras in i kommunernas och ÖGRAB:s verksamhetsplanering.
Bilaga - Konsekvenser
Enligt Miljöbalk (MB) (1998:808) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt MKBförordningen (1998:905) göras (MB kapitel 6 §§ 11-16), vid bedömd betydande
miljöpåverkan. Enligt 4§ MKB förordningen anges att en kommunal avfallsplan kan antas
medföra betydande miljöpåverkan och därav skall en miljöbedömning genomföras, bedöms
planens genomförande få en betydande miljöpåverkan skall en MKB upprättas för planen.
Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar
utveckling främjas. Inriktningar och resultatmål i avfallsplanen bygger på en bedömning av
vad som behöver bli bättre. Att förbättra avfallshanteringen mot nationella, regionala och
lokala miljömål och avfallstrappan är en utgångspunkt för att bidra till en hållbar utveckling
och begränsa miljöpåverkan.
Enligt Miljöbalk 1998:808 13§ 6 kap ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla de
uppgifter som är rimliga med hänsyn till bland annat planens eller programmets innehåll och
detaljeringsgrad, att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra
planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder och
allmänhetens intresse. Bedömningen av avfallsplanen är gjord utifrån ovanstående. Osby och
Östra Göinge kommuner bedömer utifrån det resonemang att avfallsplanen inte medför
någon betydande miljöpåverkan, varför någon fullständig miljökonsekvensbeskrivning inte
upprättas.
Miljö
Planen innebär ingen förändring av verksamhet och system utan handlar om att påverka och
informera brukarna till en högre medvetenhet avseende val av produkter och
omhändertagande av avfall. Planen bidrar på det sättet till att uppnå nationellt, regionalt och
lokalt uppsatta miljömål. Planen i sig har ingen betydande negativ miljöpåvekan och påverkar
ej någon tillståndspliktig verksamhet, miljökvalitetsnormer, naturområde utpekat kap 7 eller
10
2014-10-13
annat område av särskild betydelse för miljön. Vidare antas ej planen ha någon betydande
miljöpåverkan avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv,
mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och
kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa
miljöaspekter.
Inriktningen är att ÖGRAB ska ansvara för sortering och insamling av avfall men att inte bygga
eller äga andra egna anläggningar för omhändertagande än de som krävs för insamling,
sortering och omlastning av avfall, dessa egna anläggningar är anmälningspliktiga
anläggningar. I Kattarp finns en anläggning för begränsad kompostering av trädgårdsavfall.
Avfallsplanen bedöms inte medföra någon förändring av tilIståndspliktig eller
anmälningspliktig verksamhet, inte heller uppförande av nya anläggningar för behandling och
omhändertagande avfall som är tillståndspliktiga och inte heller ange förutsättningar för
kommande tillstånd för avfallsanläggningar. De anläggningar som är mottagare av ÖGRAB:s
avfall är ej medtagna i bedömningen, då denna faktor är föränderlig beroende på avtal och
upphandling. Även i övrigt och i förhållande till förutsättningar enligt 4§ förordningen
(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bedöms att avfallsplanen medför mindre
ändringar.
Avfallsplanen har tre målområden:
•
Förbygg uppkomst av avfall
•
Ta tillvara avfallet som en resurs
•
Sörj för säker hantering av farligt avfall
Planens mål har analyserats utifrån miljönytta och miljörisk. Ingen miljörisk har identifierats
då samtliga mål bidrar till minskat avfall samt rätt sorterat avfall. Rätt sorterat avfall utgör
underlag för en högre grad av återvinning samt bidrar till en minskad spridning av miljögifter
i samhället. Målen bidrar till att uppnå såväl nationella, regionala och lokala miljömål.
Ekonomi
Avfallshierarkin genomsyrar avfallsplanen i syfte att förebygga avfall och skapa en
resurseffektiv avfallshantering. En allmän prisutveckling och åtgärder för att nå avfallsplanens
mål kan leda till ökade kostnader för avfallshanteringen. Å andra sidan kan effektivare
renhållningsverksamhet och en förbättrad sortering av avfall ge positiva ekonomiska effekter.
Utgångspunkt för genomförande av avfallsplanen är att kostnader preciseras i årliga
verksamhetsplaner och arbetas in i renhållningsbolagets och de kommunala förvaltningarnas
budgetar. De ekonomiska konsekvenserna bedöms därför enbart övergripande i
avfallsplanen.
Nedan ges exempel på åtgärder och faktorer som kan ger ekonomiska konsekvenser:
• Information och attitydpåverkande insatser behöver bedrivas i ökad omfattning i nära
samverkan mellan kommunerna och ÖGRAB
•
•
Mål- och resultatuppföljning med bland annat enkäter och plockanalyser
Utredning och införande av system för återbruk
•
Övergång till enklare och effektivare system för grindhämtning
Arbetsmiljö
Avfalls- och återvinningshantering har fortfarande stora utmaningar att möta när det gäller
säkerhet och arbetsmiljö. De största riskerna är förknippade med hämtningsarbetet och är då
relaterade till hämtställe, trafikmiljö och fordon. Nästan all kundrelaterad avfallshantering
utförs i trafikmiljö. Renhållarna arbetar runt sitt fordon i trafikerade miljöer och de utgör ofta
hinder för annan trafik och tvingas ibland utföra riskfyllda manövrar i bostadsområden.
11
2014-10-13
Därför är det viktigt att samverkan sker mellan renhållningen och kommunerna så att dessa
aspekter kan vägas in redan i planeringsstadiet av bostadsområden eller företag. Ansvar för
god säkerhet ligger alltid hos respektive arbetsgivare men fastighetsägare har ansvar att se
till att hushållsavfall och slam kan hämtas i enlighet med kommunens renhållningsordning.
I samband med förvaring och transport av avfall finns det risker för människor, egendom och
miljö. Det kan exempelvis vara brand i deponier, avfallsanläggningar och under transport. Vid
bränder av denna typ utsätts människor för ökad risk för brandspridning samt utsläpp av en
rad brandrelaterade farliga ämnen. Här är det viktigt att ÖGRAB i sin beställarroll följer upp
de riskanalyser som verksamhetsutövaren/entreprenören skall göra i de olika delarna av
verksamheten.
12
2014-10-13
Bilaga - Nulägesbeskrivning
Lokala förutsättningar i kommunen
Östra Göinge och Osby är landsbygdskommuner med flera små tätorter.
Osby
Osby kommun har ca 12 700 invånare fördelade på 4 200 hushåll. Centralorten Osby har ca
6900 invånare.
Tillverkningsindustrin är traditionellt stark i Osby. Metall- och träindustrin är basen.
Plastbranschen är även betydelsefull.
Östra Göinge
Kommunen har ca 13 700 invånare fördelade på 6500 hushåll. Tätorterna Broby och Knislinge
har vardera drygt 3 000 invånare.
Kommunen har ett differentierat näringsliv där trä- och verkstadsindustri är dominerande.
Brytning och förädling av sten har en stark tradition i kommunen.
Antal hushållsabonnemang fördelat på boendeform
Antal hushåll totalt Osby och Östra Göinge kommun
Boendeform
4276
3798
Villor
Fritidshus
Lägenheter
392
317
1911
1986
Näringsliv (antal sysselsatta, avser 16 år och däröver)
Östra
Göinge
Näringsgren
288
Jordbruk, skogsbruk och fiske
1167
Tillverkning och utvinning
19
Energiförsörjning; miljöverksamhet
417
Byggverksamhet
425
Handel
304
Transport och magasinering
58
Hotell-och restaurangverksamhet
19
Information och kommunikation
29
Finans- och försäkringsverksamhet
56
Fastighetsverksamhet
Företagstjänster
Offentlig förvaltning och försvar
Utbildning
Vård och omsorg; sociala tjänster
Kulturella och personliga tjänster m.m.
Okänd verksamhet
Totalt
Osby
Summa
259
547
878
2046
8
27
344
761
947
1372
147
451
60
118
14
33
24
53
80
136
158
279
437
103
83
186
540
543
1083
790
787
1577
201
158
359
77
131
208
4651
4742
9393
Avfallsmängder/jämförelse
Total insamlingsvolym under 2013 var ca 16 500 t o n , inklusive verksamhetsavfall från företag.
Redovisningen nedan omfattar ej verksamhetsavfall, som 2013 uppgick till ca 3200 ton.
13
2014-10-13
Avfallsmängderna har från 2004 till 2013 ökat med totalt 2055 t o n , vilket innebär en ökning
per invånare med 98,07 kg för totalt insamlad mängd. Hushållsavfall har ökat med 62,53
kg/inv, och producentansvar med 35,54 kg/inv.
Östra Göinge och Osby
Hushållsavfall
År
År
Inv 26700
Inv 26300
2004
2013
2004
2013
Förändring Förändring
2004/201 2004/201
3
3
Antal ton
Antal ton
Kg/inv
Kg/inv
Antal ton
Kg/inv
139,09
53,04
2235,00
85,79
61,00
3,08
20,84
-3316,00
849,00
-123,88
32,62
54,83
339,00
314,00
13,29
12,58
23,95
479,00
18,30
0,00
5,10
134,00
5,10
117,00
0,04
9,08
116,00
9,04
0,00
174,00
0,00
6,62
174,00
6,62
9199,00
10584,0
0
344,53
407,06
1385,00
62,53
1024,00
1180,00
38,35
44,87
156,00
6,51
Well och Papp.förpackn
521,00
494,00
19,51
18,78
-27,00
-0,73
Glasförp
339,00
378,00
12,70
14,37
39,00
1,68
Plastförp
40,00
224,00
1,50
8,52
184,00
7,02
Metallförp
70,00
108,00
2,62
4,11
38,00
1,48
6,00
286,00
0,22
19,80
280,00
19,58
Brännbart
Matavfall
1423,00
3658,00
53,30
1334,00
1395,00
49,96
Deponirest
Trä avfall
3864,00
593,00
548,00
1442,00
144,72
22,21
54,83
Trädgård
Slam
705,00
1128,00
1044,00
1442,00
26,40
39,70
42,25
151,00
630,00
5,66
Gips
0,00
134,00
Farligt avfall
1,00
Grovavfall
Skrot
Sum. exkl prod
Producentansvar
Tidningar
Elavfall
Sum. producentansvar
2000,00
2670,00
74,91
110,45
670,00
35,54
Totalt insamlat
11199,0
0
13254,0
0
419,44
517,51
2055,00
98,07
Tabell (egen källa).
Nedanstående tabell visar en jämförelse mellan hela Sverige och Östra Göinge och Osby
14
2014-10-13
kommuner.
J ä m f ö r e l s e kg/person Sverige och O s b y / Ö s t r a G ö i n g e 2013
5
o
S
o
c
8
£
QJ
M
o
IS
%
£
cP.
2,
oi
w°
ä3
5.
03Q
uV
^
a
CD3
%
¿3
rn
oj;
ro
1.
«S
o
r°
=
&
3.
O
CTQ
Behandlingstyp
B Sverige SOsby S Ö Göinge
Materialåtervinning, här ingår tidningar, förpackningar, elektriskt och elektroniskt avfall,
samt batterier. Dessutom ingår metallskrot och wellpapp. Tabellen visar att Osby och Östra
Göinge ligger ca.22 %, under genomsnittet i Sverige. Genom att förbättra möjligheterna för
medborgarna att sortera rätt, kommer andelen återvunnet material att öka enligt planens
målbild.
Biologisk återvinning, här ingår matavfall och en del av trädgårdsavfallet. I Osby och Östra
Göinge kommuner komposterar 41 procent av villa/fritidsabonnenterna sitt matavfall (maj
2014). Det är i jämförelse med övriga landet en mycket hög andel. Insamling av matavfall och
rötning med biogasproduktion ger ett bättre resursutnyttjande än kompostering och är i linje
med målet att öka energiutvinning och ta tillvara avfallet som en resurs. Renhållningstaxan
bör vara utformad så att den främjar insamling av matavfall.
Energiåtervinning, här ingår mängden brännbart som har skickats till förbränning. En naturlig
minskning av volymen till förbränning kommer att ske, allt eftersom vi förbättrar möjligheten
till materialåtervinning för hushållen.
Deponering, här ingår allt avfall som skickats till deponering. Jämförelsen visar att Osby och
Östra Göinge tyvärr ligger högt över övriga landet. Idag har hushållen möjlighet att lämna
deponifraktion vid fastigheten, vilket innebär att risken för felsortering ökar. För att
säkerställa en framtida förbättring, bör deponikärlet omarbetas, eller plockas bort.
15
2014-10-13
Slam
Avloppsslam är en resurs som innehåller både näringsämnen och energi. Idag Hämtas slam
från enskilda avloppsanläggningar i Osby och Östra Göinge kommun på fastigheten och
släpps vid anvisad plats på det kommunala spillvattennätet alternativ reningsverket.
Gatubrunnsslam, slam från oljeavskiljare samt industrislam som inte är miljöfarligt avfall
omhändertas på avfallsanläggningen i Vankiva. Slam från fettavskiljare lämnas på Biogasen i
Kristianstad.
För att säkerställa slammets resurs skall kommunerna arbeta med att minska olika
verksamheters påverkan av avloppsslammets kvalitet. Alla berörda aktörer bör arbeta för att
slammet, oavsett sort, ska hålla en god kvalitet som kan möta framtida krav på slam.
Avloppsslamfrågor drivs av SBVT (Skåne Blekinge vattentjänster) på uppdrag av Osby och
Östra Göinge kommun.
16
2014-10-13
Bilaga - Uppföljning av mål och åtgärder i föregående avfallsplan
Varje mål i den föregående avfallsplanen har analyserats och bedömts. De som inte funnits
uppfyllda och fortfarande anses viktiga har även beaktats i ny avfallsplanen för perioden
2015-2018.
Övergripande mål från föregående avfallsplan
Avfallet i kommunerna ska tas om hand och behandlas på ett effektivt och ekonomiskt sätt
med minsta möjliga miljöbelastning, syftande till att minimera deponering och öka
återvinning och återanvändning.
1
Uppkomst av avfall förhindras
Målet är ej
uppfyllt
2
Återanvändning (produkter används flera
gånger; ex returglas)
Målet är uppfyllt
3
Återvinning
Målet är uppfyllt
4
Energiutvinning (i första hand rötning
och i andra hand genom förbränning)
Målet är uppfyllt
5
Minskad deponering
Målet är uppfyllt
Delmål
Den föregående avfallsplanen hade även ett antal delmål.
•
Avfallshanteringen ska hålla en hög kvalité som ger abonnenternas förtroende
•
För att avfallet ska kunna tas om hand på ett optimalt sätt i regionens
behandlingsanläggningar ska det minst delas in i följande tre fraktioner, organiskt,
brännbart och deponirest. Dessutom ska huvuddelen av producentansvarsmaterialet
hämtas vid fastighetsägares grind för dem som så önskar (grindhämtning) eller
avlämnas på av materialbolagen anvisad plats.
•
Annat avfall (avfall från verksamheter mm) och bygg/rivningsavfall ska så långt
möjligt sorteras vid källan.
•
I arbetet med insamling och hantering av avfall skall farligt avfall (ex färgrester,
oljeavfall, riskavfall, läkemedelsrester, elavfall och dylikt) alltid prioriteras.
•
Kommuner och andra beställare bör vid upphandling införa krav på återanvänt eller
återvunnet material för att återvunna material lättare ska kunna få avsättning.
Sammanfattning och slutsatser
Bedömningen är att en god måluppfyllelse har nåtts beträffande det övergripande målet att
avfallet ska tas omhand och behandlas på ett effektiv och ekonomiskt sätt med minsta
möjliga miljöbelastning med syfte att minimera deponering och öka återvinning och
återanvändning. Flertalet av delmålen i avfallsplanen från 2004 är också uppfyllda. Deponin
har minskat betydligt. Fastighetsnära insamling är utbyggd. Insamling av farligt avfall har
17
2014-10-13
ökat.
Dock kan konstateras att några viktiga mål inte har nåtts. Avfallsmängderna inklusive
producentansvarsmaterial har ökat med 63 kg/invånare under perioden. Fortsatta åtgärder
och insatser måste göras för att motverka uppkomst av avfall genom till exempel medveten
och miljöinriktad konsumtion hos invånare och ökad återanvändning. Information och
attitydpåverkan är framgångsfaktorer i detta arbete. Ett delmål i avfallsplanen med
begränsad måluppfyllelse är resultatåterkoppling och information till abonnenter och
invånare. Det är ett målområde som kräver förstärkta insatser i kommande avfallsplan.
Åtgärder bör utarbetas för att rivningsavfall i ökad grad ska sorteras vid källan och att för
främja återanvändning av byggmaterial, till exempel genom upphandlingsrutiner som bidrar
till återanvändning vid kommunala byggprojekt. Vidare bör förutsättningar för insamling av
matavfall analyseras. Det är tveksamt att det är samhällsekonomiskt och miljömässigt
motiverat att hemkompostera så hög andel av det matavfall som uppkommer i Osby och
Östra Göinge.
18
2014-10-13
Bilaga - Anläggningar för återvinning och bortskaffning av avfall
I denna bilaga redovisas ÖGRABS anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall
samt övriga tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter för återvinning och
bortskaffande av avfall lokaliserade inom Osby och Östra Göinge kommun.
Följande anläggningar finns inom kommunerna:
••• Omlastningsstation inkl Återvinningscentral Kattarp
••• Återvinningscentral Osby
••• Återvinningscentral Lönsboda
•
Återvinningscentral Killeberg
•
Återvinningscentral Knislinge
•
Återvinningscentral Sibbhult
Avfallsmängder
redovisat i ton
2013
Anläggning
SNI kod
Behandlingsmetod
Kattarp 1:9,1:10
90.40 C
Mellanlagring icke FA (Den totala mängden överstiger 10 ton vid enskilt tillfälle)
90.60 C
Mellanlagring FA (Max 5 ton oljeavfall, 30 blybatterier, 100 ton elektriska
eller elektroniska produkter, 30 ton impregnerat och 1 ton annat farligt avfall)
Avfallstyp
Mängder
Osby 177:14
90.80 C
Sortering
90.110 C
Mekanisk bearbetning
90.170 C
Biologisk behandling
Hush
Verk
Hush
Verk
Depon
i
Depon
i
Bränn
Bränn
75
80
90.40 C
Avfallstyp
Mängder
Lönsboda 44:1
Mängder
Killeberg 2:6
Avfallstyp
Trä
584
Trä dg
339
243
Gips
134
Mellanlagring FA
b
Trä
388
90.40 C
Trä dg
310
Gips
301
Skrot
6
110
Prod.
FA
52
80
Mellanlagring icke FA
90.60 C
Avfallstyp
3221
Trä
Bränn
107
Depon
i
4309
b
Verk
Mellanlagring icke FA
90.60 C
Depon
i
b
Hush
Mellanlagring FA
Bränn
b
3
Trä
237
Trä dg
254
Skrot
Gips
2
6
90.40 Z
Mellanlagring icke FA
90.60 Z
Mellanlagring FA
Depon
i
Trä
84
Prod.
FA
29
49
Bränn
b
Trä dg
Gips
Skrot
Prod.
FA
Skrot
630
Prod.
1891
Matav
f
1395
FA
Slam
375
287
19
2014-10-13
17
Mängder
Knislinge 14:1
Mellanlagring icke FA
90.60 C
Mellanlagring FA
i
b
90.40 C
(Broedstorp)
90.60 C
Avfallstyp
Depon
i
Trä dg
Trä
369
Slbbhult 1:6
12
15
309
Skrot
Gips
600
15
FA
Prod.
115
56
89
Mellanlagring icke FA
Mellanlagring FA
Bränn
b
65
Mängder
20
Bränn
135
Mängder
Zookrogen Åt HB
2
6
90.40 C
Depon
Avfallstyp
64
39
Trä
174
90.40 C
Trä dg
165
Gips
136
Skrot
5
Prod.
FA
29
63
43
Mellanlagring icke FA
Västraby 9:29
Depon
Avfallstyp
i
Bränn
b
Trä
Trä dg
Gips
Skrot
FA
130
Mängder
USA Bildelar
Prod.
90.390 C
Anläggning för behandling FA
Holma 5:2
Depon
Avfallstyp
i
4,8
Mängder
Osby Bildemont
Bränn
b
Trä
7,4
90.120 C
Trä dg
Gips
1
Skrot
FA
Prod.
651,4 10,38
15,9
Återvinning och omhändertagande uttjänta bilar
Marklunda 37:1
Depon
Avfallstyp
i
Bränn
b
Trä
Trä dg
Gips
Skrot
0,2
Mängder
169
Stålbolaget i Osby AB
90.110 C
Mekanisk bearbetning
Väderleken 1
90.40
Mellanlagring icke FA
90.60
Mellanlagring FA
90.80
Sortering
90.90
Depon
Avfallstyp
Mängder
i
FA
Prod.
3
3
Förbehandling elektriska och elektroniska produkter
Bränn
b
Trä
192
Trä dg
Gips
Skrot
1465
5
Prod.
FA
1,78
2014-10-13
Bilaga - Nedlagda deponier
Gamla avfallsupplagen kan i många fall utgöra en risk för framtida yt- och grundvattenpåverkan. En
olämplig markanvändning inom eller i anslutning till dessa avfallsupplag kan medföra risk för
människors hälsa eller miljön. Inom Osby och Östra Göinge kommun finns ett antal gamla
avfallsupplag nedan redogörs för dessa kommunvis samt vilka inventeringar, provtagningar och
riskbedömningar som genomförts.
Osby kommun
Under första delen av 80-talet genomfördes en översiktlig inventering av Osby kommuns gamla
avfallsupplag. I Osby kommun finns det 7 avfallsupplag som kan betraktas som avslutade. Genomförd
inventering och undersökning har kompletterats med senare utförda vattenprovtagningar. Syftet med
provtagningarna var att ge en bättre bild över vilka risker de gamla avfallsupplagen i kommunen ger
upphov till för närboendes hälsa och omgivande miljö samt fungera som ett underlag för att
undanröja eventuella risker. Utifrån de nya provtagningarna har det sedan gjort en omprövning av de
gamla klassificeringarna.
Material till undersökningen erhölls ursprungligen från länsstyrelsens avfallsinventering 1972-1973,
vars huvudsyfte var att sammanställa uppgifter om kommunala avfallsanläggningar i drift samt från
dåvarande hälsovårdsnämndens industriinventering från 1973 och kartering av äldre avfallsupplag
från 1984. Utöver detta material har miljö- och byggförvaltningen gjort besök på samtliga tippar, och
vid några platser även tagit vattenprov på lakvattnet.
Upplagen har bedömts och indelats i grupper/ riskklasser enligt Naturvårdsverkets rekommendation
enligt följande:
Grupp 1
Mycket stor risk
Grupp 2
Grupp 3
Stor risk
Måttlig risk
Grupp 4
Låg risk
Efterbehandling eller andra
skyddsåtgärder behövs
Skyddsåtgärder kan behövas
Upplag där relativt enkla
åtgärder behövs
Åtgärder bedöms inte som
nödvändiga
Inventerade avfallsupplag
Visseltoftatippen, Visseltofta 3:62
Visseltoftatippen är en mindre bytipp, som tidigare har betjänat ca 200 personer. Deponin är belägen
i anslutning till en mosse. I huvudsak ska endast hushållsavfall ha lagts på tippen. Av
industriinventering från mitten på 1970-talet kan man utläsa att ingen tippning av industriavfall eller
miljöfarligt avfall har förekommit på deponin. Verksamheten pågick mellan 1920-1975. Tippen har
återställts. Vid inspektionen kunde inga synliga spår från den nedlagda deponin konstateras. På ett
område nordost om tippen finns en nyare granplantering. Utdikning har gjorts mellan planteringen
och den gamla tippen. Lakvatten läckage har ej konstaterats från tippen. Osby kommun gör
bedömningen att Visseltoftatippen tillhör grupp 4.
Killebergstippen, Karhult 1:30
21
2014-10-13
Killebergstippen ligger 1 km söder om Killeberg, intill riksväg 23. Tippen är placerad på sankmark med
omgivande isälvsavlagringar. Närmaste bebyggelse ligger cirka 50 m från tippen. På Killebergstippen
har det deponerats hushålls- och trädgårdsavfall från omkring 500 invånare.
Deponeringsverksamheten pågick fram till 1975. Området har täckts med grus och jord och slänterna
har blivit utjämnade. Lakvatten från tippen har ej konstaterats i området. Tillfartsvägen är avstängd
och skyltar om tippning förbjuden har satts upp. Osby kommun gör bedömningen att Killebergstippen
tillhör grupp 4.
Hökönstippen, Västermyr 1:1
Hökönstippen ligger nordväst om Hököns samhälle i anslutning till en myr. På tippen har det
deponerats en del hushållsavfall men till största delen är det rör dit sig om avfall från Hököns sågverk
i form av bark och sågspån. På Hököns sågverk har det längre bak i tiden utförts doppning i liten
utsträckning, vilket betyder att spån som doppats kan ha hamnat på tippen.
Deponeringsverksamheten avslutades 1975 enligt inventeringen som gjordes på 1980-talet, men
eftersom anslutningsvägen till tippen inte har tagits bort har troligtvis tippning av bark och spån
fortsatt efter 1975. Östra delen av tippen har använts för schaktmassor från vägarbeten. Osby
kommun gör bedömningen att Hökönstippen tillhör grupp 4.
Lönsbodatippen, Lönsboda 1:348
Lönsbodatippen har fungerat som avfallsupplag för Lönsboda samhälle med sina 2300 invånare. På
tippen har det deponerats alla typer av avfall. Enligt uppgift från industrier har även en del miljöfarligt
avfall hamnat på platsen i form av lack-, lim-, och oljerester. Hushållsavfall deponerades fram till
1975. Idag nyttjas tippen för byggnads- och trädgårdsavfall. Viss otillåten dumpning av avfall har
förekommit. Genom upplagets sydvästra del går ett vattenförande dike med avrinning mot
Gisslabodasjön. Områdets övre delar är täckta, men tippsår förekommer. Avslutning, utjämning och
täckning av tippkanter bör åtgärdas. Ytterligare utredning bedöms inte vara nödvändig. Osby kommun
gör bedömningen att Lönsbodatippen tillhör grupp 3.
I anslutning till det gamla tippområdet ligger Lönsboda återvinningscentral.
Lönsboda industritipp, Lönsboda 1:324
Inom Lönsboda Gjuteris fabriksområde har gjuterisand och slagg deponerats och mellanlagrats, före
transport till avfallsanläggningen Kattarp. Verksamheten upphörde under 1992. Deponiområdet ligger
inom skyddszonen för Lönsboda grundvattentäkt, som togs i bruk under 1992. Vattentäkten försörjer
större delen av Lönsboda tätort med vatten. Resultatet av vattenanalyser har inte visat på någon
påverkan från deponin. Osby kommun gör bedömningen att industritippen tillhör grupp 4.
Marklundatippen, Marklunda 180:1
Söder om Marklunda i utkanten av Osby har stora mängder avfall av de flesta typer deponerats från
ca 7000 invånare. Slamtömningar har skett i en grop mitt på deponin. Deponin var i bruk mellan
1950-1975. Området har återställts och är till stor del skogbevuxet. Avskärmande diken finns i
områdets södra och västra delar med en uppsamlingsdamm för lakvatten i skärningspunkten.
Lakvatten bör inte vidaretransporteras i diken, som står i förbindelse med Drivan. Vattenprov som har
tagits i dike som står i förbindelse med Drivan samt i det avskärmande diket visar inte på någon
påverkan från deponin. Ytterligare utredning bedöms inte vara nödvändig. Osby kommun gör
bedömningen att Marklundatippen tillhör grupp 3.
22
2014-10-13
Osbytippen, Barnvagnen 1
Under 1950-talet och ca 10 år framåt tog man i anspråk ett granbevuxet kärrområde strax söder om
idrottsplatsen för sophantering. Området är idag bebyggt av ishallen och Klöverhallen. Även
Klövervägen går delvis fram över den gamla deponin. Osby kommun gör bedömningen att Osbytippen
tillhör grupp 4.
1992-11-19
COD
CR
Kond
pH
BOD
7
Kväve
Fosfor
mg/I
Västermyr
1:1
150
20
3,7
<3
2,0
0,17
Lönsboda
1:324
110
106
7,2
<3
5,0
0,096
Marklunda
180:1
110
28
6,4
<3
6,1
0,029
21
6,7
<3
1,8
0,039
Barnvagnen 51
1
1992-12-14
Lönsboda,
uppströms
87
13,4
4,7
<3
2,1
0,050
Lönsboda,
nedströms
90
124
7,6
<3
5,4
0,083
Marklunda
57
30,1
7,1
<3
0,79
0,039
Vattenprover har även tagits den 2000-10-10 från en representativ punkt nedströms
Marklundatippen, där ytvatten från det tidigare deponiområdet uppsamlas och avleds vidare i
riktning mot Drivan. 2001-04-24 togs ett vattenprov i ett dike nedströms Lönsbodatippen. Analyser
har utförts med avseende på följande parametrar: biokemisk syreförbrukning (BOD7), kemisk
syreförbrukning (COD-CR), totalfosfor, totalkväve, pH, klorid, arsenik, bly, kadmium, koppar, krom,
nickel, zink och kvicksilver. Halterna för samtliga analyserade parametrar var låga, oftast under
detektionsgränsen. Vattenflödet vid provtagningarna var lågt till måttligt. Den kompletterande
översiktliga ytvattenundersökningen vid Marklundatippen och Lönsbodatippen har inte bedömts
föranleda några ytterligare undersökningar.
Östra Göinge kommun
I Östra Göinge genomfördes 1984 en inventering av gamla avfallsupplag resulterade i 20
stycken. År 2005 gjordes på 13 av dessa en kontroll avseende vattenprov (ett på var och en
av de utvalda) syftet med undersökningarna var att karakterisera lakvattnet samt utvärdera
och bedöma lakvattnets föroreningsnivå vid respektive deponi. I rapporten 2005 påpekas att
förhållandena kring en deponi kan variera betydligt beroende på årstid, grundvattennivå och
avrinning/nederbörd. Resultaten kan också påverkas av störningar i marken vid provtagning
pga den tekniska utrustningen och provtagningen. Därav blir ett vattenprov ej tillräckligt för
att riskbedöma de olika avfallsupplagen utan en induktion på status just vid det provtillfället.
2014-10-13
Inventerade avfallsupplag
(Ordförklaring t i l l förkortningar: vt=vattentäkt, gv=grundvatten, ytv=ytvatten )
1. Tipp Kattarp, Fastighet Kattarp 9:1, 10:1
Användare: Kommun och allmänhet
Deponeringstid: 1975-2004
Typ av avfall: Hushåll - Industri
Markanvändning - hydrologi: Pågående avfallshantering, återvinningsstation, moränmark, ej
vt, ej gv
2. Tipp Hemlinge:, Fastighet Kilinge 7:3
Deponeringstid: ca 1961-1975
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushåll - Industri
Markanvändning -hydrologi: Ridhus -ridbana, moränmark, ej vt, ej gv.
Glimån tangerar deponiområdets östra sida. Latrindeponering har förekommit. Området
disponeras sedan 1984 som ridbana. Vid den tidpunkten användes tippen fortfarande som
sidotipp för otjänliga schaktmassor med enstaka inslag av "byggskräp".
2005: Prov på lakvatten togs och bedömdes vara ej eller obetydligt påverkat av deponin.
3. Tipp Armaturen, fastighet: (Glimåkra 4:4 har upphört) Nuvarande Glimåkra 4:178 och
Skölden 7 bör täcka in deponin.
Deponeringstid ca 1955- 1961
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall. Hushåll - Industri
Markanvändning-hydrologi: moränmark, ej vt, ej gv
Vattenförande dike i tippkant. Latrindeponering har förekommit. Fram till 90-talet användes
marken delvis som ridbana, hästhage. I dagsläget finns industribyggnader på området.
2005: Prov på lakvatten togs och bedömdes vara tydligt förorenat av deponin.
4. Tipp Rektangeln, fastighet: Kv. Montören
Deponeringstid: ca 1950-1960
Användare: kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushåll - Industri
Markanvändning -hydrologi: grus, ej vt, ej gv, ej ytv,
Tippmassorna har urschaktats och forslats till annan tipp, Tipp Hemlinge. I dagsläget villa
bebyggelse.
2005: Prov på lakvatten togs och bedömdes vara ej eller obetydligt påverkat av deponin.
5. Tipp Norup, fastighet: Hjärsåslilla 4:91 och 4:125
Deponeringstid: före 1940 till ca 1965
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall. Hushåll-Industri
Markanvändning -.hydrologi: utfyllda sankmarkshålor
1984: Tippen är mycket väl övertäckt med jord. Numera föreligger ingen urlakningsrisk vid
högvatten i ån, såvida ej erosion eller markbrott uppstår, men tippen har gått ända fram till
Helge Å. I nuläget används marken som betesmark.
2005: Prov på lakvatten togs och bedöms vara tydligt påverkat av deponin.
6. Tipp Hanaskogstippen
Fastighet: Hanaskog 1:1 - 12:1 (samfälld mark)
Deponeringstid: avslutad ca 1975
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushåll-Industri
2014-10-13
Markanvändnng.hydrologi: kalkbrott, ej vt, ej ytv, ej gv
1984: Tippen används fortfarande som schaktmassetipp samt smygtippning av skräp.
Förhållandena kan anses tillfredställande eftersom markbeskaffenheten utgörs av tätt
material (kalkbrott).
2005: Prov på lakvatten togs och bedöms vara ej eller obetydligt påverkat av deponin.
7. Tipp Tarkett, fastighet: Hanaskog 1:1-12:1 ( samfälld mark)
Deponerings tid: före 1950 ej avslutad 1984
Användare: Tarkett
Typ av avfall: Industri
Markanvändning -hydrologi: kalkbrott, ej vt, ej gv, ej, ytv
1984: Enligt uppgift(och vad man kan se) utgörs tippmassorna av träavfall och emballage från
Tarketts trägolvstilverkning (laminater). Förhållandena kan anses tillfredsställande eftersom
markbeskaffenheten utgörs av tätt material(kalkbrott)
8. Tipp Grips backe, fastighet Hjärsås 32:1 ( nu Hjärsås 4:8 )
Deponeringstid: ca 1950 till 1974
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall. Hushåll - Industri, Miljöfarligt avfall i form av läderavfall och reningsverksslam
Markanvändning-hydrologi: Ingen bebyggelse, morän, ej vt, ej gv, ej ytv
1984.1 tippkanten kan man fortfarande se sopor, men i stort sett är tippen täckt.
2005: Prov på lakvatten togs och bedömdes vara ej eller obetydligt påverkat av deponin.
9. Tipp Toarp, fastighet Hjärsås 3:16 ( nu Hjärsås 3:78 )
Deponeringstid: 1960 talet
Användare: Kommunen och allmänhet
Typ av avfall: Hushållsavfall
Markanvändning -hydrologi: Ingen bebyggelse, ej vt, ej gv
1984: Inga kommentarer
2005: Prov på lakvatten togs och bedömdes vara ej eller obetydligt påverkat av deponin.
10. Tipp Ekmans, fastighet: Värestorp 2:50
Deponeringstid: ca 1950 till 1960
Användare. Kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushållsavfall
Markanvändning - hydrologi: Ingen bebyggelse, morän, ej vt, ej gv, ej ytv
1984: Ev. kan någon uppstädning eller täckning behöva utföras för att skydda djurfötter.
2005: Prov på lakvatten togs och bedömdes vara ej eller obetydligt påverkat av deponin.
11. Tipp Sydväst reningsverket, fastighet: Simmastorp 1:1 ( nu Angseröd 1:3 )
Deponeringstid: ca 1945 till 1955
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushåll - Industri
Markanvändning - hydrologi: Ingen bebyggelse, morän, vt, ej gv, ej ytv
1984: Tippen som utgörs av ett lågområde i anslutning till och strax söder om Sibbhultsån,
kan vid ett extremt högvatten delvis översvämmas.
2005: Lakvatten prov togs och bedömdes som ej eller obetydligt förorenat av deponin.
12. Tipp Broestorp, fastighet: Broestorp 1:23
Deponeringstid: ca 1955 till 1975
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushåll - Industri, reningsverksslam, gjuterisand
Markanvändning - hydrologi: Ingen bebyggelse, morän, ej vt, ytv, gv?
2014-10-13
1984: Länsstyrelsens beslut 83 02 07. Deponering av gjuterisand
13. Tipp SAAB, fastiRhet: Sibbhult 1:138 ( nu Färe 3, ev. Sibbhult 1:101)
Deponeringstid: ca 1957 till 2000
Användare: Kommunen och allmänheten
Typ av avfall: Industri, gjuterisand + slagg
Markanvändning - hydrologi: Ingen bebyggelse, morän, ej vt men intill, ej ytv
1984: Området avvattnas av en liten bäck där prover regelbundet tas för kontroll av bl.a.
fenol. Vid genomgång av området uppmärksammades även avrinning genom kärrmark
norrut, mot brandstationen.
14. Tipp Broby soptipp ( Hässleholmsvägen),fastighet: Broby 7:4 ( nu Broby 59:1)
Deponeringstid: ca 1950 till 1975
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushåll - Industri, Avfall från plastfabrik (brändes), avfall från Östanå
pappersfabrik
Markanvändning - hydrologi: Motorkrossbana, morän, ej vt, ytv?, gv?
1984: Tippen har de senaste åren endast fungerat som schaktmassetipp. Massorna har
använts för bl. a bullervall då tippområdet numera används som motorkrossbana.
2005: prov togs på lakvatten och bedömdes vara troligen ej eller obetydligt förorenat av
deponin.
15. Tipp Angeldorfsgatan, fastighet: Slöjdaren 13, 10, 9
Deponeringstid: före 1960 till ca 1975
Användare: Kommunen
Typ av avfall:
Markanvändning - hydrologi: Bebyggelse, grov morän, ej vt, ytv? gv?
1984: Tippen har mest bestått av utfyllnadsmassor, sten, skräp och skrot.
16. Tipp Gatukontorets förråd, fastighet: Broby 60:1
Deponeringstid: från ca 1964 till 1975
Användare: Kommunen
Typ av avfall:
Markanvändning: Bebyggelse, ytv ? gv? Göl, vt intill
1984: Tippningen har bland annat syftat till att fylla ut en "tarm av Helge å" (göl).
Huvudsakligen har tippats schaktmassor, rivningsmaterial och trädgårdsavfall.
17. Tipp: Tipp och lut - slamdammar Broby ind., fastighet: Broby 5:177
Deponeringstid: från slutet av 50 talet till ca 1980
Användare: Pappersbruket
Typ av avfall: Industri
Markanvändning.hydrologi: Industriområde, morän, ej vt, gv? ytv?
1984: Länsstyrelsens utredning pågår.
2005: Prov på lakvatten togs och bedömdes vara tydligt förorenat av deponin.
18. Tipp Kalvahagen, fastighet: Häggeryda 6:1
Deponeringstid: avslutad ca 1945
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushållsavfall
Markanvändning - hydrologi: Ej bebyggelse, morän, ej vt, ej gv, ej ytv
2005: Prov togs på lakvatten och bedömdes vara troligen ej eller obetydligt förorenat av
deponin.
19. Tipp Boalts soptipp, fastighet: Boalt 3:2
26
2014-10-13
Deponeringstid: avslutad ca 1960
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall: Hushåll - Industri
Markanvändning - hydrologi: Ej bebyggelse, morän, ej v t , ej gv, ej ytv
1984: Tippen är väl övertäckt och överväxt.
2005: Prov på lakvatten togs och bedömdes till att vara ej eller obetydligt förorenat av
deponin. Höga halter av koppar och TOC noterades.
20. Tipp Sö Bruket, fastighet: Möllarp 1:10
Deponeringstid: från ca 1950 till ca 1970
Användare: Kommun och allmänhet
Typ av avfall:
Markanvändning - hydrologi: Industriområde, morän, ej v t , ej gv, ej ytv
1984: Tippningen har bestått av trädgårds- och hushållsavfall samt latringropar. Strax
innanför gränsen till bruket finns även en slamdeponeringsgrop för fibersediment från
sedimenteringsbassäng. Slammet gick sedan till Kattarp.
2014-10-13
B. RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR OSBY OCH ÖSTRA GÖINGE KOMMUNER
§1
Inledande bestämmelser
För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken (1998:808) och
avfallsförordningen (2011:927) samt föreskrifter om avfallshantering i förordningar
utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar.
Vid sidan av de författningar som anges i första stycket gäller Sorteringsanvisningar i
bilaga 1. De utformas och uppdateras av renhållningsbolaget.
§2
Definitioner
Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1
kap. 5 § Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. Med
fastighetsinnehavare jämställs nyttjanderättshavare, dvs. den som utan att omfattas
av fastighetsinnehavare begreppet har rätt att bruka och nyttja fastighet eller del av
fastighet till exempel genom arrende, bostadsrätt eller hyresrätt.
Med fastighet menas ett avgränsat markområde med egen fastighetsbeteckning
inklusive de byggnader och tillbehör som finns på marken. Med fastighet jämställs
permanentbostad och annan bostad som utgör ett eget hushåll och en självständig
del av en fastighet.
Med permanentbostad menas den bostad där någon är eller skall anses vara
folkbokförd enligt folkbokföringslagen (1991:481).
Med annan bostad menas en fastighet där ingen person är folkbokförd enligt
folkbokföringslagen (1991:481).
Med abonnent avses den som abonnerar på ett renhållningsabonnemang.
Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller är
skyldig att göra sig av med samt avfall från hushåll och jämförligt avfall från annan
verksamhet.
Med hushållsavfall avses avfall som uppkommer vid nyttjandet av mark och
byggnader för bostadsändamål.
Med jämförligt avfall avses till exempel köksavfall, städsopor och toalettavfall samt
avfall från fett- och slamavskiljare, från lokaler eller verksamhet som inte är avsedda
för att tillgodose ett bostadsbehov. Se vidare förklaring: Sorteringsanvisningar Bilaga
1
Med behållare avses säck, kärl, latrinbehållare, container eller någon annan
anordning för uppsamling.
§3
Ansvar för avfallshanteringen
§3.1
Kommunens ansvar för avfallshantering, information och tillsyn
För det lagstadgade kommunala renhållningsansvaret svarar kommunstyrelsen.
Renhållningsarbetet utförs av Östra Göinge Renhållnings AB (ÖGRAB) enligt givna
ägardirektiv och innefattar hämtning och behandling av hushållsavfall, information
om avfallshantering med mera.
Kommunfullmäktige beslutar om avfallstaxa för hushåll och meddelar föreskrifter om
grundavgift, miljöavgift och rörlig avgift för insamling, transport och bortskaffning av
avfall som utförs genom renhållarens försorg.
Tillsynen över avfallshanteringen utförs av tillsyns- och tillståndsnämnden.
§3.2
Allmänhetens ansvar
Avfall i kommunen skall sorteras enligt renhållningsordningen och
sorteringsanvisningar i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Allmänheten har skyldighet att
informera sig om dessa.
§3.3
Fastighetsinnehavarens ansvar
Fastighetsinnehavare skall sortera ut avfall och hålla dem skilda från annat avfall
enligt sorteringsanvisningarna i bilaga 1 samt ha ett renhållningsabonnemang som
täcker behovet för nyttjandet och uppkommet avfall. ÖGRAB kan medge undantag
från sortering i särskilda fall. Om de skäl som föranlett undantaget inte längre
föreligger eller om fastigheten byter ägare ska fastighetsinnehavaren omedelbart
meddela ÖGRAB och medgivande till undantag upphör.
Hushållsavfall samt jämförligt avfall under kommunens ansvar skall lämnas till ÖGRAB
om inget annat sägs i dessa föreskrifter och dess bilagor. Utsorterade avfallsslag
hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller på plats som anvisats i gällande
sorteringsanvisning. Hämtningsintervall framgår av taxan. Det utsorterade avfallet
skall transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa
och miljön inte uppstår.
Fastighetsinnehavare är skyldig att hålla sig informerad om gällande regler för
avfallshantering och att informera den eller de som bor i eller är verksamma i
fastigheten om reglerna. Fastighetsinnehavaren är skyldig att informera ÖGRAB om
förändringar i fastighetens utnyttjande, utformning eller annat som kan medföra
ändrat behov av renhållningsservice eller ändrad taxesättning.
§3.4
Fastighetsinnehavare till flerfamiljshus och/eller verksamhetsutövare
Ansvaret enligt 3.3 och avgiftsskyldighet enligt 3.5 gäller även för
fastighetsinnehavare till flerfamiljshus samt för verksamhetsutövare med jämförligt
avfall. Dessa har ansvar för att tillhandahålla avfallsbehållare, utrustning och
utrymme som möjliggör för hyresgästerna och verksamheten att sortera avfall enligt
sorteringsanvisningar i bilaga 1. Transport och bortforsling av avfall som inte ingår i
kommunens monopol kan beställas av andra än ÖGRAB.
Tillsyns- och tillståndsnämnden kan medge undantag från sortering eller från
hämtning av avfall i kommunens regi i särskilda fall, till exempel om det är
miljömässigt bättre att låta annan entreprenör hämta avfallet. Om de skäl som
föranlett undantaget inte längre föreligger eller om fastigheten byter ägare ska
fastighetsinnehavaren omedelbart meddela tillsyns- och tillståndsnämnden varvid
undantaget upphör.
§3.5
Avgiftsskyldighet
Fastighetsägare skall erlägga angivna avgifter enligt taxan. Fakturamottagande kan
överföras på nyttjanderättshavaren med dennes och ÖGRAB:s medgivande, dock
kvarstår avgiftsskyldigheten hos fastighetsägaren vid utebliven betalning från
nyttja nderättshava re. Grundavgift utgår för varje fastighet och miljöavgift utgår för
varje hushåll inom fastigheten, på fastighet med mark och byggnader för
bostadsändamål samt på fastighet där det uppkommer jämförligt avfall.
§3.6
Verksamhetsavfall
Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår verksamhetsavfall skall
på anmodan av kommunen lämna de uppgifter i fråga om avfallets art,
sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens
renhållningsordning.
§4
Sortering
Avfall ska sorteras ut enligt sorteringsanvisningar som anges i bilaga till dessa
föreskrifter. Avfallsslag skall sorteras ut och hållas skilda från annat avfall.
Sorteringsanvisningar utformas och uppdateras av ÖGRAB. Reviderad
sorteringsanvisning gäller efter anmälan till kommunstyrelsen.
§5
Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m.
Bestämmelser om avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m.
finns i dessa föreskrifter.
§5.1
Behållare och ansvar för underhåll
Avfall förvaras och hämtas i behållare, som tillhandahålls och ägs av ÖGRAB.
Abonnent är ansvarig för tillhandahållen utrustning samt för anskaffning, installation
och underhåll av övrig utrustning för avfallshanteringen inom fastigheten.
Abonnent har ansvar för rengöring och tillsyn av avfallsbehållaren. Missköts
rengöringen, och om rättelse inte sker efter uppmaning, rengörs behållaren av
ÖGRAB på abonnentens bekostnad enligt taxa. Abonnent ansvarar också för
rengöring av avfallsutrymmen.
§5.2
Behållarplats
Behållare skall vara ställt så att insamling underlättas. Kärlets handtag skall vara
placerat utåt mot insamlingspersonalen.
Behållare skall vid insamlingstillfället vara placerad max 10 meter från närmast
möjliga uppställningsplats för renhållningsfordon. Längre gångavstånd medges enligt
gällande taxa.
Gångväg fram till behållare skall vid insamlingstillfället vara fri från hinder samt vara
av sådan beskaffenhet att kärlet lätt kan rullas. Vintertid ska väg snöröjas och
halkbekämpas.
ÖGRAB och anlitad entreprenör ska ges tillträde till utrymme i fastighet där insamling
ska ske. Nycklar, portkoder och dylikt ska vid begäran lämnas till ÖGRAB.
§5.3
Emba!!ering av avfall
I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren
och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall skall vara väl emballerat så att skada,
arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Varm aska, slagg,
frätande ämnen eller ämnen som kan förorsaka antändning får inte läggas i behållare.
Detsamma gäller byggnadsavfall, jord, sten eller dylikt. Material som ska återvinnas
får inte paketeras så att återvinningen försvåras. Matavfall skall förpackas i en för
ändamålet godkänd emballering. Ytterligare anvisningar om emballering av avfall
lämnas i sorteringsanvisningen.
Om behållare med avfall, till exempel matavfall, aska, sot samt hund- och kattlatrin,
inte är emballerat, hämtas detta inte vid ordinarie hämtningstillfälle, men kan efter
emballering genom fastighetsinnehavarens försorg, hämtas vid nästa
hämtningstillfälle. Om fastighetsinnehavaren kräver extra hämtning, utförs denna
mot särskild avgift. Om fastighetsinnehavaren inte åtgärdar felet hämtas avfallet mot
särskild avgift.
§5.4
Fyllnadsgrad, vikt och felsortering
Avfallsbehållaren får inte fyllas mer än att den helt kan tillslutas. Den får heller inte
vara så tung att den blir svår att flytta, max vikt per säck 15 kg och per kärl 100 kg.
Överfull eller för tung behållare hämtas inte. Avfallet kan efter åtgärder från
abonnent hämtas vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller efter beställning av extra
hämtning mot särskild avgift. Sker inte rättelse trots uppmaning skall ÖGRAB hämta
avfallet mot särskild avgift. Om kärlet upprepade gånger varit överfullt eller mycket
hårt packat kan ÖGRAB, efter samråd med fastighetsinnehavare, utöka kärlvolymen.
Felsorterat avfall hämtas inte vid ordinarie insamlingstillfälle.
§5.5
Slam och latrin
Slamavskiljare, trekammarbrunnar, fettavskiljare och slutna tankar skall vara
lättillgängliga vid tömningstillfället. Tömning av köksbrunnar, BDT-brunnar och
liknande utförs på abonnentens särskilda beställning. Tömning av fettavskiljare,
slamavskiljare och slutna tankar sker vid behov, dock minst en gång per år enligt
särskild tömningsplan. Om avståndet mellan slamsugningsfordonets
uppställningsplats och anläggning som skall tömmas överstiger 20 meter kan
tilläggsdebitering ske.
Minireningsverk töms enligt tömningsinstruktioner som ägaren skall tillhandahålla.
Det skall även framgå vilka försiktighetsåtgärder som skall vidtas vid tömning samt
beskrivning av känsliga delar i anläggningen.
Latrinbehållare hämtas från uppställningsplats i toalettutrymmet om inte särskilda
skäl föranleder annat. ÖGRAB förbehåller sig rätten att endast byta behållaren
innesluten i plastsäck.
§5.6
Hämtningsvägar och framkomlighet
Hämtningsväg ska vara lätt framkomlig och hållas i sådant skick att den är farbar för
de renhållningsfordon som används av renhållaren eller anlitad entreprenör.
Vändplats skall finnas. Vintertid ska väg snöröjas och halkbekämpas. Om
framkomligheten är sådan att fastigheten inte kan nås av renhållningsfordon, skall
fastighetsägaren avlämna avfallet på plats som anvisas/godkänns av ÖGRAB.
§6
Undantag/dispenser från föreskrifterna
Alla undantag och dispenser är tidsbegränsade. De gäller endast för den sökande och
kan upphävas med omedelbar verkan om föreskrifterna och/eller beslutet inte följs
eller om förutsättningarna för undantaget förändrats eller om olägenheter för
människors hälsa eller miljön uppkommer.
Samtliga undantag/dispenser under denna paragraf skall ansökas skriftligen till
tillsyns- och tillståndsnämnden. Avgifter för ansökan och prövning debiteras enligt
tillsyns- och tillståndsnämndens gällande taxa, med undantag för §6.6.2
Trädgårdsavfall.
Vid beviljat undantag/dispens kan avgifter förknippade med ändrade förutsättningar
för renhållaren tillkomma enligt gällande taxa.
§6.1
Uppehåll i hämtning
Uppehåll i hämtning av hushållsavfall inkl. slam och avfall från toalett som inte är
kopplat till avloppsanläggning.
Uppehåll kan medges för fastighet som inte brukas för boende eller på annat sätt
genom vilket hushållsavfall uppkommer.
Uppehåll vid permanentbostad kan medges om fastigheten inte brukas under en
sammanhängande tid om minst 6 månader.
Uppehåll i hämtning vid annan bostad medges om fastigheten inte brukas under en
sammanhängande tid om minst 12 månader.
Ansökan om uppehåll skall skriftligt lämnas till tillsyns- och tillståndsnämnden senast
en månad före den avsedda uppehållsperioden. Uppehåll i hämtning medges för
högst två år åt gången och abonnemanget öppnas automatiskt efter uppehållets
utgång.
§6.2
Undantag för hushåll från skyldighet att lämna avfall för transport
Abonnent vid annan bostad kan medges undantag från skyldigheten att lämna
sådant avfall till kommunen som annars ska transporteras av kommunen.
Förutsättningar för undantag är att abonnent ska ha permanentbostad med
hämtningsabonnemang i kommunen. Fastigheten ska huvudsakligen brukas av den
sökande och dennes hushåll, och får inte hyras ut till någon annan.
Det avfall som annars ska transporteras av kommunen ska transporteras av sökanden till
permanentbostaden, och avlämnas genom det hämtningsabonnemang som finns där.
Undantag för hushåll från skyldighet att lämna avfall för transport medger för högst fem
år åt gången.
§6.3
Glesare tömning av slamavskiljare
Förlängt tömningsintervall av slamavskiljare för små avloppsanläggningar kan medges
till vartannat år under förutsättning att fastigheten nyttjas i så liten omfattning att
slamavskiljarens slamlagringsvolym endast utnyttjas till högst 25 % per år samt att
avloppsanläggningen är godkänd av kommunen.
Glesare tömning av slamavskiljare medges för högst åtta år åt gången.
§6.4
Gemensam avfallsbehållare
Två hushåll kan, efter skriftlig anmälan undertecknad av båda abonnenter, medges
delat abonnemang under nedanstående förutsättningar.
1. Fyllnadsgrad och vikt enligt dessa föreskrifter skall beaktas.
2. Inom samlad bebyggelse ska avståndet mellan bostadshusen inte överskrida 150
meter. Utanför samlad bebyggelse ska avståndet mellan bostadshusen inte överskrida
400 meter. Dessa avstånd gäller om inte särskilda omständigheter finns som
motiverar ett längre avstånd.
3. En av abonnenterna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats för
avfallsbehållare.
§6.5
Gemensam uppställningsplats
Tillsyns- och tillståndsnämnden kan medge gemensam uppställningsplats för ett
flertal fastigheter, samfälligheter eller grupper av småhus eller liknande om det finns
särskilda skäl.
De fastighetsinnehavare som skall omfattas av en gemensam uppställningsplats skall
ha ett naturligt geografiskt samband. Uppställningsplatsen skall lokaliseras och
utformas så att risken för olägenheter minimeras med hänsyn till regler om
avfallsutrymmen och hämtningsvägar i dessa föreskrifter och bilagor.
De fastighetsinnehavare som omfattas av en gemensam uppställningsplats kan bilda
eller ingå i en förening som utgör en juridisk person som är ansvarig för anordnande,
skötsel och tillsyn för uppställningsplatsen. Alternativt skall de fastighetsinnehavare
som omfattas av en gemensam uppställningsplats ikläda sig ett solidariskt
betalningsansvar för uppställningsplatsens anordnande, skötsel och tillsyn.
Gemensam uppställningsplats medges endast under förutsättningen att ingående
fastighetsägare genom juridisk person eller solidariskt betalningsansvar svarar för
samtliga kostnader för sophämtning och den gemensamma uppställningsplatsen.
Abonnemangs- och hämtningskostnader utgår enligt gällande renhållningstaxa.
Kostnader för anordnande och drift av gemensam uppställningsplats tillkommer.
Tillsyns- och tillståndsnämnden kan besluta om ytterligare villkor som behövs för att
förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön.
§6.6
Förutsättningar för eget omhändertagande
§6.6.1 Kompostering av matavfall på egen fastighet
Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare eller i
gödselvårdsanläggning tillsammans med gödsel. Blast, skal och liknande vegetabiliskt
matavfall får komposteras tillsammans med trädgårdsavfall i öppen kompost.
Komposteringen ska ske på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön
inte uppstår. Spridning av kompostjord från matavfall skall ske på egen fastighet som
skall ha lämplig spridningsbar yta.
§6.6.2 Trädgårdsavfall
Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild
anmälan.
§6.6.3
Kompostering av avfall från toalett som inte är kopplad till avloppsanläggning
Kompostering av avfall från mulltoalett, förbränningstoalett, frystoalett, latrin med
mera kan medges för att användas som jordförbättringsmedel på fastigheten
förutsatt att inga kemikalier används.
Kompostbehållare ska ha tät botten, regntätt lock och vara skadedjurssäker. Vid
behov ska två behållare finnas och användas växelvis. Kompostering ska ske minst sex
månader efter avslutad påfyllning eller längre tid om tillsyns- och tillståndsnämnden
anser det nödvändigt. Spridning skall ske på den egna fastigheten som skall ha
lämplig spridningsbar yta. Spridning får endast ske under tiden 1 mars-30 november
och får inte ske i närheten av vattentäkt. Separerad urin från torrtoa ska samlas upp
och spridas på den egna fastigheten.
Kompostering av avfall från toalett som inte är kopplad till avloppsanläggning medges
med högst fem år åt gången.
§6.6.4 Avfall från små enskilda avloppsanläggningar
Eget omhändertagandet av avfall från små enskilda avloppsanläggningar kan medges,
genom spridning alternativt med föregående kompostering, för att användas som
jordförbättringsmedel på egen, eller därmed jämställd, fastighet. Slammet ska vara
godkänt för spridning, lämplig tömningsutrustning och lämplig jordbruksmark ska
finnas. Spridning av slammet ska ske enligt Jordbruksverkets bestämmelser om
lagring och spridning av gödsel. Eventuell kompostering ska ske enligt förutsättningar
i §6.6.3.
Eget omhändertagande av avfall från små enskilda avloppsanläggningar medges med
högst fem år åt gången.
§6.6
Undantag i övrigt
Om det finns särskilda skäl i det enskilda fallet som medför en miljömässig bra
hantering av avfall kan fastighetsinnehavare medges undantag från skyldigheten att
lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning.
Undantag med särskilda skäl som grund medges med högst fem år åt gången.
OSBY
KOMMUN
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(1)
Datum
2014-10-22
S a m h ä l l s b y g g n a d , Mark och Plan
Oddbjörn Aasvold, 0709-318 278
oddbjorn. aasvold@osby. se
Till Kommunstyrelsen
Ny Renhållningsordning 2015-2018, bestående av
avfallsplan och föreskrifter.
Dnr2014.KS 2064 535
Samhällsutveckling, Mark och plans förslag.
Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige i Osby att anta ny
renhållningsordning 2015-2018 i enlighet med bifogat förslag.
Sammanfattning
Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit till samhällsbyggnad, mark
och Plan att i samråd med Östra Göinge kommun ta fram ny
renhållningsordning.
Förslag till renhållningsordning har varit ute på remiss till granskning och
yttranden under tiden 8 september - 6 oktober 2014 i bägge kommunerna.
Yttrandena och bemötandena finns redovisade i bifogat sammanställning
och renhållningsordningen har reviderats i enlighet med bemötandena i
denna sammanställning.
Bifogas
- Förslag till ny renhållningsordning 2015-2018 bestående av
A. Avfallsplan för Osby och Östra Göinge kommuner
B renhållningsföreskrifter för Osby och Östra Göinge kommuner.
- Sammanställning och beredning av yttranden avseende förslag till
renhållningsordning.
Beslut skickas till
- Samhällsbyggnad
- T T nämnden
Oddbjörn Aasvold
t.f. enhetschef Mark och plan
Besöksadress Parkgatan 1
Postadress Samhällsutveckling, Mark och Plan
283 80 Osby
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammarlfradesdatürn
2014-11-26
Kommunstyrelsen
§297
Ny renhållningsordning 2015-2018, bestående av
avfallsplan och föreskrifter
Dm-2014.ks2064
535
Kommunstyrelsens beslut
Förslag till kommimfullmäktige
Förslag till ny rcnhållningsordning 2015-2018, bestående av
avfallsplan och föreskrifter antas.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen 2014-08-20, §197, gav i uppdrag till Samhällsbyggnad,
mark och plan att i samråd med Östra Göinge kommun ta fram ny
renhållningsordning.
Förslag till renhållningsordning har varit ute på remiss till granskning och
yttranden under tiden 8 september - 6 oktober 2014 i bägge kommunerna.
Yttranden och bemötanden finns redovisade i bifogad sammanställning och
renhållningsordningen har reviderats i enlighet med bemötanden i denna
sammanställning.
Beslutsunderlag
Förslag till kommunal renhållningsordning 2015-2018, daterad 2014-10-13
(ändringar med röd text).
Samhällsbyggnad, mark och plans tjänsteskrivelse, daterad 2014-10-22
Kommunstyrelsens behandling
Yrkanden
Margaret Engdahl (MP) yrkar avslag på förslaget
Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag till
kommunfullmäktige om kommunal renhållningsordning 2015-2018 mot
yrkande frän Margaret Engdahl (MP) om avslag på förslaget och finner att
kommunstyrelsen har beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.
Omröstning
Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns:
Ja-röst för kommunstyrelsens förslag.
Nej-röst för yrkande från Margaret Engdahl (MP).
Justerandes sign
fp
I cS
Expedierat
Utdragsbestyrkande
Sida
10(36)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL.
Ssrnmánfradesdatürn
2014-11-26
Kommunstyrelsen
Omröstningsresultat:
Med 12 ja-röster (Anders Pettersson, Erland Nilsson, Ingmar Bernthsson,
Daniel Landin, Marika Bjerstedt Hansen, Stcphan Hellqvist, Dag Ivarsson,
Niklas Larsson, Carl-Magnus Nilsson, Kaarina Rantanen,
Sonja Svenle-Pcttersson, Monica Svensson) och mot 1 nej-röst från
Margaret Engdahl har kommunstyrelsen därmed beslutat enligt
kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige.
Reservationer
Margaret Engdahl (MP) reserverar sig mot beslutet och anmäler skriftlig
reservation.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
11(36)
Sid 1(1)
fniljöpurtiet de gröna
2 december 2014
RESERVATION
Reservation angående ärende 7 Kommunstyrelsen den 26
november 2014
Miljöpartiet de gröna har bland annat följande synpunkter pä Ny
renhållningsordning för Osby kommun.
• I Planens vision och inriktning redogörs det för avfallstrappan och att
arbeta med att förebygga avfall och att minska avfallets farlighet är
fokusområden i avfallsplanen för 2015-2018.1 konsekvensbeskrivningen
står det i andra stycket att Osby och Östra GÖinge kommuner bedömer
utifrån Miljöbalkens syfte med Miljökonsekvensbeskrivning att
avfallsplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan, varför någon
fullständig miljökonsekvensbeskrivning inte upprättas. Syftet med planen
måste vara att minska avfallets mängd och farlighet och att äteranvändning
och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi
främjas så att ett kretslopp uppnås. Om inte detta tydligt kan redovisas i en
Miljökonsekvensbeskrivning vet vi inte om planens syfte är möjligt att
uppnå.
Miljöpartiet de gröna yrkar avslag pä Ny renhållningsordning då en fullständig
miljökonsekvensbeskrivning inte är gjord.
F ö r Miljöpartiet d c g r ö n a i Osby
Margaret Eugdahl
Telefon: O 7 6 - 8 2 1 5 9 6 5 Epost: margfjrst.engdahl^mji.si*
Adress: Skogs gatan 8 C , 2 8 3 3 1 Osby
www.mp.se/osby