1. No category

Innehåll
1 Telefonlista
2 Blanketter
a Blankettguide
b Matbeställning
c Tjänstgöring vid naturskola
d Anmälan till naturskola
e Målsmans medgivande
3 Förberedelser/Genomförande
a Vi far på naturskola
b Måltider och busstransporter
4 Regler och föreskrifter
a Ordningsförskrifter
5 Kartor och ritningar
a Vägkarta
b Tomtkarta
c Storstugan
d Nybyggnaden
6 Information till föräldrar/elev
a Utrustningslista
sida
3
4-8
4
5
6
7
8
9-14
9-13
14
15
15
16-19
16
17
18
19
20
20
7 Studiebesök
21
8 Introduktion
22
a Mål 22
9 Allemansrätten
23
10 Vatten
24-51
a Handledning bäck/å
24-26
b Hallabäcken
27-34
Artlista
c Vegeån
35-43
Artlista
d 1 Vägbeskrivning
44-45
2 Smådjur i vattnet som påvisar
föroreningar.
46-47
3a Vem äter vem och vem äter vad i
ån/bäcken?
48
3b Näringsväv
49
4 Hur andas djuren i ån/bäcken?50
5 Artjakten
51
11
a
Skogen
Hur ren är luften?
b Våra sinnen
c Observation av myror.
52-82
52-56
57-65
66
Sidan 1
12
13
d Naturtretton
67-70
e Fågelsång
71-76
f Alla vet ju hur en vitsippa ser ut! 77
g Ekologiuppgifter i skogen
78
h Näringsväv på bok.
79
i Näringsväv på gran.
80
j Näringsväv på ek.
81
k Buskens konsumenter.
82
l Svampar
83
m Inventering - Artjakt
84
Ängen
85-90
a Småkryp på ängen.
86-87
b Insekter ute i natten
88
c Ängsblommor
89
d Artjakten
90
Minikurser
91-106
Spindlar
92-93
Vatten
94-95
Kamouflage
96-97
Stubbar
98-99
Svamp
100-101
Diplom
14 Lekar/Spel
15 Orienteringar
a På tomten
Röd, blå, gul, grön.
Fotoorientering
Stjärnorientering
b Utanför tomten
Fri orientering
Promenadspår, vit och gul
16 Mörkervandring
102-106
107-109
110-119
110-113
114
115-116
117
118-119
120-123
Sidan 2
TELEFONLISTA
Naturskolan Söderåsen
automat
Husmor, Agneta Månsson
bostad
Vaktmästare, Knut Danielsson bostad
Busstransporter, Per Hall, HBG trafiken
Pedagoger
Bengt Jürs
bostad
mobil
email
Bengt Selmén bostad
tel/fax skolan
email
Naturskoleexpeditionen, AV-centralen,
Brandlarm
TAXI i Bjuv
Läkarstationen i Bjuv
0712-10885
0418-810 11
0418-810 54
042-10 79 43
Fax
042-10 79 84
042-37 51 55
0708-650433
[email protected]
042-29 74 08
042-10 57 23
[email protected]
telefon
fax
042-10 49 16
042-10 54 72
112
042-701 11
042-701 11
Sidan 3
Blankettguide
- alla de blanketter du måste fylla i, i samband med
naturskolan
Anmälan
- göres på "Anmälan till Naturskola"
Matbeställning
- göres på 2b
Målsmans medgivande
-göres på blankett med samma namn (2e)
Ersättning för Naturskolevistelse
- får du om du lämnar in "Tjänstgöring vid Naturskola" till egna skolan.
Busstransport
- bokas centralt, du skall inte skicka in en beställning. Ni får besked om
när ni blir hämtade.
PS. Tänk på säkerheten tag med en personbil. DS.
Sidan 4
2000-03-04 nr 2b
Beställning av mat till naturskolevistelse.
Sändes till Helsingborgs måltidssevice, Maria Park.
Datum:_______________________
Avser naturskola på (kryssa i en ruta): Söderåsen
Antal elever
____________ Antal ledare
Hjelmsjövik
______________
Antal specialkoster _________
Bifoga ett intyg/specialkost (ex diabeteskost, vegetarisk kost, annan kost pga födoämnesallergi)
Avser tiden:_____________________
Frukost den
__________
Lunch den__________
__________
_________
____________
__________
_________ ____________
Kvällsmat den__________ __________
_________ ____________
_______
Lärare
______________
Skola
___________
Årskurs
OBS!Vid naturskolevistelse under höstterminen, före den 10 september, måste matbeställningen ske vårterminen innan. I alla andra fall insändes blanketten till Helsingborgs måltidsservice senast tre veckor före naturskolevistelsens första dag. Glöm sedan inte att avbeställa lunchen på den egna skolan!!
Sidan 5
2000-02-04 nr 2c
Tjänstgöring vid Naturskola
Datum:____________
Namn:________________________
Personnummer:_________________
Gatuadress:____________________ Postnummer/Ort: _______________
Ersättning för tjänstgöring vid Naturskolan, Hjelmsjövik/Söderåsen (välj)
under tiden
/
-
/
200_
med avresa från ___________________den
/
kl
och hemkomst till___________________ den
/
kl
Tjänstgöringsblanketten lämnas in senast tre veckor efter naturskolevistelsen
till egen skola.
Sidan 6
2000-03-04 nr 2d
Anmälan till Naturskola / AV-centralen
Härmed anmäler jag klass _________(klassbeteckningen vid naturskolevistelsen)
till naturskolan på Söderåsen
höstterminen
Antal ledare
vid Hjelmsjövik
vårterminen
_______________
år 200_
Antal elever
_____________
Klassen har varit på naturskola?________________
När? ___________
Datum
Skola
Lärare(texta)
Rektors underskrift
Barnens Paradis (Söderåsen), Hjelmsjövik , vardera 34 sängar (inkl. ledare). Sista anmälningsdag, 1 november
(gäller naturskola under vårterminen), 3 april (gäller naturskola under höstterminen)
En klass bör kunna räkna med tre naturskolevistelser under grundskoletiden enligt följande: 1.Ett besök på L-stadiet
(förslagsvis åk 3) omfattande en övernattning. 2.Ett besök på M-stadiet omfattande två övernattningar. 3.Ett besök
på H-stadiet omfattande två övernattningar.
H-stadiet förläggs i första hand till Hjelmsjövik.
Sidan 7
2000-03-04 nr 2e
Söderåsen, målsmans medgivande
Avfärd till naturskolan sker ______ - dagen den ___ / ___ 200 __.
Samling sker på skolan klockan _____. Utrustning: se särskild lista.
Beräknad hemkomst: ____- dagen den ___/ ___ klockan ____.
Ledare:
_________________________________________________
Telefon:
___________
Naturskolan har en korttelefon som går att ringa till på nummer 0712-108 85, telefonkort
säljes på naturskolan.
Undertecknad har tagit del av ovanstående skrivelse samt studerat utrustningslistan.
Jag anmäler min dotter / son ______________ att delta i klassens naturskolevistelse.
Målsmans namn
Sidan 8
Vi far på Naturskola
Anmälan
Vi erbjuder plats för
•Skolår 3 en övernattning.
•Skolår 4-9, två vistelser med två övernattningar. Den
ena under skolår 4-6 och den andra under skolår 7-9.
Måndag till onsdag eller onsdag till fredag.
Anmäler din klass gör du på blankett 2d. Denna blankett
skall vara oss tillhanda senast den 1:e november för
vårterminen och senast den 1:e april för höstterminen.
Blanketten hittar du under avsnitt 2.
Förberedelser
Börja med förberedelserna i god tid. Här följer ett
förslag på hur man kan gå tillväga.
Ö
Prata med klassen om de vill åka på naturskola.
Ö
Ta eventuellt upp frågan på ett klassmöte.
Ö
Se till så att skolledningen ger klartecken.
Ö
Beslut tas om att ansöka om naturskola. - sänd
in ansökan. Glöm ej att få rektors underskrift.
När du har fått plats med din klass på
naturskolan
Ö Nu är det dags att anmäla sig till den kurs som vi
på naturskolan håller för dig som skall åka med en
klass på naturskola. På denna kurs får du träffa
andra ledare och oss på naturskolan. Vidare får du
en genomgång av senaste nytt och de uppgifter
som finns. Du får en möjlighet att praktisk utföra
dessa uppgifter på plats.
Ö Studera innehållet i detta dokument som du nu
läser i, i detta finner du massor av fina förslag på
aktiviteter.
Ö Har du ej haft tillfälle att besöka naturskolan, så är
det hög tid för dig som ej varit där innan att besöka
den nu.
Ö Gör en samplanering med dina elever av vistelsen
på naturskolan.
Ö Fastställ ett program för er vistelse på naturskolan.
Ö Nu är det dags att underrätta föräldrarna om tid
för avresa, hemkomst, naturskolans adress och
telefonnummer. Se till att föräldrarna ger sitt
medgivande att deras barn får åka med, blankett
2e.
Sidan 9
På naturskolan
När ni kommer dit med bussen;
1. Installerar ni er och packar upp kollar av alla
rummen att det inte är klottrat eller att något är
förstört (informera husmor om så är fallet).
2. Gå igenom brand och säkerhetsföreskrifter.
3. Gå igenom ordningsreglerna.
4. Gå igenom tiderna för väckning, måltider och när
det är läggdags.
5. Gå igenom fördelningen av de praktiska
arbetsuppgifterna så som att hjälpa husmor, städa,
ansvar för materielen etc.
Förslag till arbetsgång
Första dagen sysslar eleverna med närliggande
aktiviteter så att de lär känna naturskolans tomtområde
och nära omgivningar. Håll gärna på med aktiviteter
fram till midnatt. Det är lättare att få eleverna i säng
om man har kört slut på dem! Förbered
arbetsuppgifterna till nästa dag kvällen innan. Under
förmiddagspasset arbetar eleverna i sina grupper med
de uppgifter de fått sig tilldelade. På eftermiddagen
kan man anslå tid till att bearbeta materialet från
förmiddagen. På kvällen redovisar man vad man gjort
i grupperna under dagen. Varva även in
fritidssysselsättningar som idrott, lägerbål,
underhållning mm. Se även programexempel.
Uppbrottet från naturskolan
1. Efter frukost informerar du om vilka
arbetsuppgifter och ansvarsområden som eleverna
har när det gäller packning och städning.
2. Alla packar sina saker och ställer ut dem på
gården.
3. Städning av naturskolan, kolla noga så att det inte
är klottrat (informera husmor om så är fallet).
4. Materielen rengörs och ställs tillbaka på sin plats.
Se till så att håvarnas tyg får torka ordentligt.
5. Sysselsätt eleverna med något som inte kräver för
mycket utrustning, så att du inte har så mycket att
göra med att ta in utrustning när det är dags att åka
med bussen.
6. Ni äter innan bussen går.
7. Läraren går en sista runda innan bussen går och
ser efter att inget är glömt.
Väl hemma
När ni kommer tillbaka till skolan kanske ni i klassen
känner för att fortsätta med liknande arbetsuppgifter.
De flesta uppgifterna kan du som lärare använda
omkring den egna skolan med vissa förändringar.
Sidan 10
Biologiundervisningen kan berikas genom att ni under
naturskolevistelsen samlar in material som ni kan
använda hemma i undervisningen. Använd din fantasi
och sätt in naturskolevistelsen i ett större sammanhang.
Husmor
I övrigt är det husmor ni skall fråga om det är några
oklarheter om hur det skall vara med ordningen. Fråga
även husmor om det är något hon vill att ni skall ta
hänsyn till. Se sen i övrigt den speciella del som gäller
för respektive naturskola.
Innan husmor slutar för dagen har hon gjort
förberedelser för någon form av utspisning senare på
kvällen. När det gäller tiderna för måltiderna kan de
ändras efter överenskommelse med husmor.
Dina villkor som ledare
Ordning
Söderåsen special
En fast och bestämd ordning underlättar arbetet.
Under första dagen rekommenderar vi omfattande
sysselsättning och sent sänggående. Det blir då
förhoppningsvis fortare lugnt i sovrummen.
Ö Undvik omflyttning av möbler, det ökar slitaget.
Det är dessutom inte tillåtet att spela pingis inomhus.
Ö Använd gärna inneskor. Blockera inte
ytterdörrarna med skor.
Ö Sängöverkasten vikes samman vid ankomsten och
läggs på först vid hemresan.
Ö Undvik spring i köket. Köksingången är till för
kökspersonalen.
PM angående materielen
Naturskolans nycklar förvaras i nyckelskåpet i köket.
Undervisningsmaterielen är pga. utrymmesbrist
spridd på följande platser:
Matsalen, här finns fälthandböckerna och
arbetsuppgifterna. Ledarrummet, här finner du
skrivmateriel, spel, kassettbandspelare, projektor,
luppar mm. Materielrummet, här finns fältmaterielen,
orienteringar och idrottsmateriel.
I Lillebo/alt ute finner du cyklar. Varje elev som
tilldelas en cykel är ansvarig för den och ser till att den
är ren före hemfärd. Privat och nöjesåkning är ej tillåtet.
Traktamente för ledare. Kompensation / ledighet för
övertid för ledare vid naturskolevistelse, enligt
överenskomst med rektor.
Sidan 11
Du som ledare hämtar ut den materielen som ni
behöver. Du som ledare ansvar för att materielen
återställs hel, ren och torr (särskilt gäller det tyghåvarna
som möglar om de ej får tillfälle att torka). Brister och
skador rapporteras i pärmen på ledarrummet.
Några råd och upplysningar till ledarna
Omarbeta gärna de arbetsuppgifter som
iordningsställts, så att de passar dina elever. Skriv
gärna upp vad du har gjort för uppgifter och vad du
tycker om dem. Vi tar tacksamt emot förslag på nya
uppgifter.
Behov av fickpengar är nästan obefintligt, däremot
kan det vara bra om eleven har ett telefonkort om hon/
han vill ringa hem. Har eleven ej telefonkort kan han/
hon köpa ett av husmor. Korttelefonautomat finns.
Elevmedverkan
Ö Du som ledare planerar in elevernas husliga sysslor
under naturskolan.
Ö De hjälper husmor med dukning servering,
diskning och städning.
Ö De svarar för städning av förläggningsrummen och
tvättrummen.
ÖDe svarar för den yttre ordningen kring naturskolan.
Programexempel
exempel 1
Förslag till dagsprogram 1
7.00 Väckning, vädring, bäddning, städning.
8.00 Frukost
9.00 Naturstudier, idrott, lek, studiebesök.
12.00 Middag
13.00 Naturstudier, idrott, lek, studiebesök.
15.00 Mellanmål, grupparbete, frivillig sysselsättning.
16.30 Kvällsmål, grupparbete, frivillig sysselsättning.
18.00 Redovisning av uppgifter, förberedelser inför
morgondagen.
20.30 Samvaro, lägerbål, korvgrillning, nattorientering
mm..
23.30 Tyst
exempel 2
Program för Naturskolevistelese 20-23/9 93
Klass 8b Påarp
Start
9.00
10.30
11.00
12.00
13.00
Aktivitet
Avfärd med buss från Påarp
Bussen framme i Hjelmsjövik
Inkvartering
11.30
Lunch. Grupp1 ansvarar.
Arbete i grupper ;
Trädrundan
Blå kontroller
Slut
10.30
11.00
13.00
Sidan 12
Fotoorientering
Frisbee-golf
Pingis turnering
Paddla
Grupp 2 plockar in i förrådet.
16.30 Kvällsmål. Grupp 3 ansvarar.
17.30 Brännboll. Sätt ut nattorienteringen.
19.30 Brasa med ev. grillning. Grupp 4 ansvarar.
22.30 Gruppvis: Nattorientering
24.00 Sova
7.00 Väckning, värdig, bäddning, städning.
8.00 Frukost. Grupp 5 ansvarar
9.00 Arbete i grupper ;
Djur/växter i Hjelmsjön.
Djur/växter i Pinnån.
Djur/svamp på ängen.
Djur/svamp på betesängen.
Svamp i granskog .
Svamp i lövskog .
Se till så att ni hinner med hälften av punkterna
förmiddagen, så tar ni resten på eftermiddagen.
16.00
17.30
18.30
21.30
24.00
7.00
8.00
9.00
19.00
22.30
24.00
7.00
8.00
9.00
10.00
11.30
12.00
Fritid
22.30
Flaggleken
24.00
Sova
7.00
Väckning, vädring, bäddning, städning.
8.00
Frukost. Grupp 3 ansvarar
9.00
Städning. Alla hjälper till!!!10.00
Gör alla grupper Lavar och luftföroreningar. 12.00
Lunch. Grupp 4 ansvarar.
Hemfärd 14.00
i gruppen på
Ledaren plockar in nattorienteringen 12.00
12.00 Lunch. Grupp 1 ansvarar
13.00
13.00 Arbete i grupper.
16.30
16.30 Kvällsmål. Grupp 2 ansvarar
17.30
18.00 Redovisning av dagens arbete i grupper. Varje grupp lämnar
in en skriftlig redogörelse för vad gruppen gjort. I den
skall det ingå en förteckning över vad ni hittat och jämförelser mellan
de olika miljöerna.
Grupp 3 plockar in materielen.
19.00
Sidan 13
Mat på Naturskolan - för din vistelse
gäller följande
Om du och dina elever är placerade måndag till onsdag
serveras du följande mål
.
Frukost
Måndag
Lunch
Kvällsmat
x
x
x
Tisdag
x
x
Onsdag
x
x
Om du och din klass är placerad onsdag till fredag serveras
du och dina elever
Frukost
Lunch
Kvällsmat
följande mål. För er
som bara har en
Onsdag
x
övernattning gäller en
reducerad varriant av
Torsdag
x
x
x
dessa schemata.
Fredag
x
Buss -transporter
Du får skriftligt besked 3
veckor före avfärd om busstider. Om du ej fått besked
ring Arne Hagberg 107943 för
besked.
Normala rutiner
Måndag avfärd ca: 9.00.
Onsdag avfärd efter lunch på
skolan ca: 11.30.
Hemfärd ca: 12.30 är då tillbaks på skolan ca: 13.30
Bussen har plats för 50 resanden. (Om ni blir fler får ni ta
överskjutande antal personer i
egen bil.)
x
Sidan 14
Ordningsföreskrifter
⌦
Naturskolans område får ej lämnas utan ledarens tillstånd.
⌦
Alla medverkar till god ordning inom samtliga byggnader och på naturskoleområdet.
⌦
Var aktsam om lokalerna, inventarierna och naturen. Vid uppenbar skadegörelse blir
du ersättningsskyldig.
⌦
Lakan eller sovsäckar måste användas i sängarna (lakan under sovsäcken).
⌦
Fönster du öppnar måste du kroka fast.
⌦
Rökning och användning av tändstickor/tändare är absolut förbjudet. Brandlarm är
inkopplat, reagerar för rök och värme.
⌦
Cyklar får endast användas med tillstånd av ledaren.
Som ni alla säkert vet är det omöjligt att skriva regler som täcker alla situationer. Men om alla
använder sunt förnuft och uppträder trevligt och hänsynsfullt är förutsättningarna goda, att
naturskoledagarna skall bli härliga och minnesrika.
Sidan 15
Sidan 16
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 17
2000-03-04 nr 5b
Storstugan
Förläggningsrum
för 8 flickor
Kök
Förläggningsrum
för 8 flickor
Ledarrum
Toalett för ledare
12345678901
12345678901
12345678901
12345678901
12345678901
12345678901
Matsal och
samlingsrum
Tambur
med
korttelefon
Sidan 18
Plan över nybyggnaden
Vindsvåning
Ledarrum
Förläggningsrum
för 16 pojkar
Balkong
Toalett
för
ledare
Bottenplan
Materielrum
Pannrum
Omklädning
pojkar
Bastu
Tvättrum och
toaletter för
pojkar
Trappa till
vindsvåningen
Omklädning
flickor
Tvättrum och toalett
för flickor
Sidan 19
Personlig utrustningslista för vistelse på naturskola
Reskläder
Du kan åka i dina vanliga kläder till naturskolan.
Följande saker kan vara bra att ha med;
1 Oömma kläder, tex. långbyxor, jacka.
2 Kläder för ombyte.
3 Varm olle eller kofta.
4 2-3 par strumpor.
5 Grova skor.
6 Stövlar.
7 Inneskor.
8 Regnkläder.
9 Gymnastikskor och ev. träningsställ.
10 Två stycken lakan + örngott eller ett
lakan + sovsäck +örngott.
11 Handduk.
12 Toalettartiklar.
13 Pyjamas/nattlinne
14 En tidning i plastpåse som sittunderlag.
Om du har möjlighet kan du också ta
med;
Kamera.
Kikare.
Något att läsa.
Ficklampa.
Kortlek
Pingisrack + boll
Sidan 20
Studiebesök
Före
Ring och avtala tid med kontaktpersonen.
Förslag på besök
Stenestads kyrka, prata med husmor
Ridskolan i Åvarp tel 042/72524
Efter
Skicka gärna ett tackkort, teckning e. dyl.. Det uppskattas mer än man tror.
Tips
Fråga husmor innan ni åker iväg, så kanske hon har fler tips.
Sidan 21
Naturskolans mål
är;
" att bedriva undervisning om naturen i naturen och att
stimmulera till aktiviteter utomhus.
" att naturstudierna på naturskolan skall ge impulser till
uppföljning och fortsatt arbete i den egna närmiljön.
" att ge deltagarna positiva upplevelser av att vistas i
naturen.
" att visa på de sammanhang/kretslopp som vi ingår i.
" att vara en inspirationskälla till engagemang för naturoch miljövård.
" att stimulera till och öka intresset för exkursionen som
undervisnings-form.
" att öka förståelsen för naturens mångfald och
samband.
Sidan 22
Allemansrätten
Klassuppsättningar med infor mation om allemansrätten
finns på naturskolan.
Sidan 23
Handledning
för vattenundersökningar i bäck och å
Vi hoppas att dessa tips och råd
kan hjälpa dig som lärare vid
vattenundersökningarna. Skriv
upp vilka djur ni hittat så att vi
kan tillfoga dem till de artlistor
som finns.
Tips
Detta är en allmän
handledning för
hur man skall
bete sig med
håvar, silar
etc. i rinnande
vatten som det
är i bäcken och
ån.
Vilket djur?
Till denna handledning har vi
bifogat artlistor. Livet skiftar
med årstiderna, fåglar flyttar
och löv faller. Men det är kanske inte bekant för alla att det
finns årstidsväxling i vattnet
men så är det. Välj den artlista
som ligger bäst till i tid när du
och dina elever skall göra era
undersökningar. Vi håller fortlöpande uppsikt på livet i vattnet och lägger till nya fynd då
de dyker upp. Listan är en
snabbväg till att hitta till
vad man fiskat upp. Finns
inte det ni fiskat upp på
listan, så har ni kanske
funnit något som vi inte
har hittat. Då har du biblioteket till hjälp, titta i
naturskolans bokhylla. Det
finns ett alternativ till och det
är vattenduken. En stor plast-
duk som är en bestämnings-tabell. Men innan du går på bokhylla och duk se efter i artlistan
om där finns något djur som liknar det du hittat. Om det finns
ett välliknade djur i artlistan så
finner du ett nummer vid detta
djur. Numret är det nummer
djuret har i boken ”Vad jag finner i sjö och å”. Slå upp detta
nummer i boken, kanske du
finner ditt djur i närheten på
de närmsta sidorna.
Växter och annat
Vi har inte bara tagit med djuren i bäck och å utan även växterna i och runt om. Även sådant som trillat ned i vattnet har
vi tagit med. Som du säkert vet
kommer eleverna dragande
med det mesta och vill ha ett
svar.
Sidan 24
Naturfacit
Artlistorna är ett försök till
”naturfacit”. Men ni vet hur naturen är, full av överraskningar.
Vatten
Det mest slående med en bäck
eller å är just vatten. Det kan
verka som ett löjligt påpekande, men tänk på hur vattenståndet kan variera och det
fort. Det beror oftast på torrperioder följda av kraftigt regn
och snösmältningen. Vad har
detta för praktiska konsekvenser för er verksamhet i vattnet?
Men det är mycket svårare att
arbeta i vatten när det är högvatten. Det finns samma antal
djur på en viss sträcka längs
vattendraget oavsett hur
mycket vatten det finns i
bäcken/ån.
Ombyte
Påpeka för eleverna innan ni
åker på naturskola vikten av att
ha ombyte. Det är mycket stor
risk att eleverna blir blöta.
När du går ut i vattnetkan du
ha,
höga stövlar så att man inte blir
blöt eller gymnastikskor som
torkar lätt.
Däremot rekommenderar jag
inte att eleverna går barfota i
vattnet, det kan finnas glas och
dyl. som man kan skära sig på.
och ån kan man leta på följande
tre sätt:
1. I grus, sand och dynga använder du hushållssilen. Fyll
silen och sila fram djuren.
Plocka över djuren i burkar eller vannor med pincett.
2. På stenar. Plocka upp en
sten, titta efter djur på undersidan av den. Plocka dem med
pincett, stoppa ner djuren i burkar eller vannor.
3. Bland växterna. Dra några
ordentliga tag med vatten-slaghåven bland växterna och titta
i botten på håven efter djur.
Visa eleverna vilken sida av
håven de skall använda så att
bomullsduken ej slits upp.
Plocka upp djuren med pincett,
lägg dem i burkar eller vannor.
Leta var och hur?
Hur hittar du djuren? I bäcken
Vattenslaghåven
När ni använder denna så tänk
Fara
Det är ingen större risk att arbeta i bäcken och ån. Där vi
lagt undersök-ningsområdet är
det relativt grunt, det är ån som
är djupast.
Sidan 25
på att rätt sida fram är när du
ser skruvarna på insidan av
håvringen när du tittar ner i
håven. När ni använt håven är
det viktigt att den får torka ordentligt så att bomullstyget inte
möglar.
Vannan
Detta är ett mycket bra hjälpmedel när man studerar hur
djuren beter sig. Fyll vannan
med vatten ett par cm upp.
Släpp djuren där, sedan kan ni
i lugn och ro studera hur djuren rör sig i vattnet.
Lupp, luppburk
Luppburken är bra att ta till när
man vill studera ett speciellt djur
lite närmare. Detta gäller även
lupp-arna. Träna gärna luppteknik med eleverna.
Att behålla djur
Givetvis kan ni ta djuren med
er , det kommer snabbt nya
som tar deras plats. Tänk
bara på hur eleverna tar det,
djurplågeri etc.. Med den
anpass-ning djuren har till att
leva i syrerikt rinnande vatten
är det stor risk att de snabbt
kommer att dö av syrbrist i
era burkar. Detta gäller speciellt bäcksländor och dagsländor. Om ni tar hem till ett
akvarium tag då djuren sista
dagen, så att de håller sig vid
liv.
Konservera
Skall ni ta med er djuren hem
för att titta på dem senare kan
ni lägga dem i 70%-sprit, T-sprit
eller glykol. Iglar läggs först i
saltvatten, annars drar de ihop
sig till en klump, sedan i sprit.
Kom dock ihåg naturen är le-
vande och så upplevs den bäst.
Lätt att läsa mer i
Knuffa
för
limnologi,
Fältbiologerna
Sidan 26
Artlista, september Hallabäcken
Högre växter på
land.
Al
Avenbok
Benved
Bok
Gulplister
Hallon
Harsyra
Hassel
Humle
Hägg
Luddtåtel
Lundelm (vid bron)
Lundgröe
Lönn
Nejlikrot
Nässlor
Olvon
Pil sp.
Poppel
Rönn
Skogssallat
Skärmstarr
Slån
Stinknäva
Storrams
Strätta
Veketåg
Vinbär
Violer
Älgört
Ormbunkar på
land.
Hultbräken
Majbräken
Mossor på land.
Mossor är svåra att bestämma.
Mossfloran är rik här. Här
följer ex. på mossgrupper och
arter som du lätt hittar och
känner igen här.
Stjärnmossor ex. Praktstjärnmossa
Björnmossa
Sidan 27
Växter
Lista
I Bäcken är vegetationen sparsam. Det är
mest mikroskopiska alger, som gör att stenarna ser mörka ut. Men det finns även
större växter som;
Bäckmärke (Berula erecta) den enda blomväxten
Näckmossa som växer på stenarna i bäcken.
Här följer en lista på djur som vi hittat i september månad. Det finns en bild till varje djur
och svenskt/ latinskt namn. Numret till varje
bild är en hänvisning till boken ”Vad jag
finner i sjö och å”, du finner djuret där vid
samma nummer.
Djur
Djuren i bäcken lever av att äta algerna som
växer på stenarna (119, 188, 344). En del är
förstås rovdjur (60, 65, 113-117, 160, 198,
199). Men större delen lever av döda växter
och djur som spolas med strömmen (17, 107,
199, 203, 204, 261). Hallabäcken är en av
Skånes renaste vattendrag, med drickbart
vatten, utom på sommaren. Det visar också
artsammansättningen i bäcken, alla de djur
som skall finnas i ett rent vattendrag finns
där.
Sidan 28
17. Platt sötvattenssvamp
Ephydatia fluviatilis, äter mikroskopiska alger. Leta efter 156a
inuti denna.
60. Broskigel Glossiphonia
complanata, äter snäckor, kräftdjur, sländelarver. Leta efter den
på undersidan av stenar.
65. Hundigel Herpobdella
octoculata, äter snäckor, kräftdjur, sländelarver. Leta efter den
under stenar.
107 Sötvattensmärla Gammarus pulex, äter bakterier och
svamp som växer på gamla löv
och dyl.. Håller till i strandkanten bland stenar och grus. Leta
även på stockar och bland löv.
Sidan 29
113-117 Bäcksländelarver. Svårt
att skilja på de olika arterna, det
räcker gott och väl om du kan se
att det är en bäckslända. Leta
efter dem på undersidan av
stenar. Den fullbildade sländan är
en dålig flygare, så den håller sig
i närheten av bäcken. De små är
växtätare, de stora är rovdjur.
118 Grävande dagslända
Ephemera vulgata, äter alger och
mikroorganismer som finns i
bottengrusen. Sila grus och sand
med hushållssilen så finner du
sländan. Den finns i tvåstorlekar
beroende på att den är tvåårig.
119 Platt dagslända Ecdyurus
volitans, äter alger. Leta på
undersidan av stenar.
Sidan 30
121 Simmande dagslända
Cloeon dipterum, äter alger.
Finns bland löv och växter där
vattnet inte strömmar så fort.
156a Trögsländelarv Sisyra
fuscata, lever av nr 17, platt
sötvattenssvamp, så du hittar
den inuti svampen. Den är ett
av de vackraste djur du kan titta
på i lupp.
160 Stor skräddare Gerris najas,
är ett rovdjur suger ut de insekter som råkat falla ned på vattenytan. Håller till i lugnvattnen.
188 Grushusbyggare
Stenophylax latipennis, äter
alger. Leta efter den på stenarna.
Sidan 31
192 Sandstrutbyggare Limnophilus
vittatus, den äter alger. Leta på
stenar.
197 Stenhusbyggare Agapterus
luscipes, äter alger. Sitter på stenar.
198 Större stenhusbyggare
Rhyacophila septentrionis, ett
rovdjur som bla. annat äter
sländelarver. Leta efter den på och
under stenar.
199 Stenyssjbyggare Hydropsyche
angustipennis, äter sländelarver.
Leta på och under stenar efter
denna.
Sidan 32
203 Svalbonätbyggare
Polycentropus flaromaculatus,
äter djur som fastnar i nätet.
Bäckens motsvarighet till spindlarna på land. Den är mindre
och mer hårig än nr. 204.
204 Trattsilnätbyggare
Plectronemia conspersa, äter
djur som fastnat i nätet. Större
och mindre hårig än 203.
261 Knott Simulium sp., äter
alger och andra mikro-organismer som de filtrerar ut ur vattnet. Leta på stenar som ligger i
stark ström. De sitter fast med
”livlina” på stenen, blir de
oroade släpper de taget och
hänger i linan. När det sen
lugnar ner sig så halar de in sig
själva och sätter sig på stenen.
Det finns 64 olika arter av knott
i vårt land och det är endast
exper-ter som kan skilja dem åt.
Sidan 33
265 Sippervattenmygglarv
Ornephila testacea, (ingen bild)
äter alger. Finns bland alger
mellan stenar och i grus.
269 Algrörlevande- fjädermygglarv Psecttro-cladius sp., (ingen
bild) äter alger. Finns bland
alger mellan stenar och i grus.
274 Harkrank Tipula sp., äter
förmultnande växtdelar t.ex.
blad.
276 Broms Tabanus sp., ett
rovdjur som äter andra larver i
sanden/ jorden t. ex. skalbaggslarver och harkrankslarver.
344 Toppig hattsnäcka Ancylus
fluviatilis, äter alger som växer
på stenarna. Leta efter den på
stenarna.
Sidan 34
Artlista Vegeån
Högre växter på land.
Mossor på land.
Al
Alm
Björnbär
Blekbalsamin
Brännässla
Dunört
Ek
Etternässla
Hassel
Hägg
Kirskål
Kåltistel
Körsbär
Lundgröe
Nejlikrot
Skogslönn
Vildbalsamin
Åkerfräken
Älgört
Mossor är svåra att bestämma.
Mossfloran är rik här. Här följer ex.
på mossgrupper och arter som du
lätt hittar och känner igen här.
Stjärnmossor ex. Praktstjärnmossa
Björnmossa
Bergklomossa
Växter
I ån är vegetationen sparsam. Det är
mest mikroskopiska alger, som gör
att stenarna ser mörka ut. Men det
finns även större växter som;
Näckrosor.
Näckmossa som växer på stenarna i
ån.
växdelar (107, 155a). Andra
filtrerar vattnet på små
mikroskopiska alger och andra
mikroorganismer (261, 325, 327).
Motsvarigheten till spindlarna på
land finns också, de som spinner
nät och fångar djur som flyter med
strömmen (203). Slutligen finns
det rovdjur som kravlar omkring
och jagar de andra (198).
Djur
Lista
Djuren i bäcken lever av att äta
algerna som växer på stenarna (338,
342, 344). En del lever av att äta
nedfallna ruttna blad och andra
Här följer en lista på djur som vi
hittat i september månad. Det finns
en bild till varje djur och svenskt/
Sidan 35
latinskt namn. Numret till varje
bild är en hänvisning till boken
"Vad jag finner i sjö och å", du
finner djuret där vid samma
nummer.
Vi har försökt ange vad djuren lever
av så att det skall vara lättare att
göra näringskedjor och vävar när ni
arbetar med ekologi. Nedbrytarna
är förresten bakterier och svampar.
Ni kommer att märka att
fördelningen av djuren är
annorlunda här än i Hallabäcken.
Vegeån rinner genom jordbrukslandskap och får ett stort näringstillskott från åkrarna. Vegeån är inte
ett rent vattendrag.
Övrigt
Annat man kan finna i vattnet så
här års är björkfrö och något som
ser ut som potatisar, ca. ½cm i
diameter eller mindre. Det är
svalörtens rotknölar, ett sätt för
svalörten att föröka sig utan frö.
Titta även efter fisk, vi fångade ett
par elritsor.
Sidan 36
17. Platt sötvattenssvamp Ephydatia
fluviatilis, äter mikroskopiska alger. Leta
efter 156a inuti denna.
54-56 Daggmaskar lever i dyig botten
och äter mikroorganismer.
60. Broskigel
Glossiphonia
complanata, äter snäckor, kräftdjur,
sländelarver. Leta efter den på
undersidan av stenar.
65. Hundigel Herpobdella octoculata,
äter snäckor, kräftdjur, sländelarver.
Leta efter den under stenar.
107 Sötvattensmärla Gammarus
pulex, äter bakterier och svamp som
växer på gamla löv och dyl.. Håller till
i strandkanten bland stenar och grus.
Leta även på stockar och bland löv.
Sidan 37
118 Grävande dagslända Ephemera
vulgata, äter alger och mikroorganismer
som finns i bottengrusen. Sila grus och
sand med hushållssilen så finner du
sländan. Den finns i två storlekar
beroende på att den är tvåårig
119 Platt dagslända Ecdyurus volitans,
äter alger. Leta på undersidan av stenar.
121 Simmande dagslända Cloeon
dipterum, äter alger. Finns bland löv
och växter där vattnet inte strömmar
så fort.
Sidan 38
155a Sävsländelarv Sialis lutaria,
rovdjur som äter t. ex. andra
sländelarver, har-krankslarver och
fluglarver. Den håller till i lugnt vatten
bland växter och döda växdelar, som
löv och pinnar.
156a Trögsländelarv Sisyra fuscata,
lever av nr 17, platt sötvattenssvamp,
så du hittar den inuti svampen. Den är
ett av de vackraste djur du kan titta på
i lupp.
160 Stor skräddare Gerris najas, är
ett rovdjur suger ut de insekter som
råkat falla ned på vattenytan. Håller till
i lugnt vatten.
185 Sköldrörsbyggare Mollana
angustata, lever i lugnare vatten och
äter alger och mikroorganismer.
Sidan 39
187 Sandrörsbyggare Leptocerus
atenimus, lever i lugnare vatten och äter
alger och mikroorganismer.
190 Ankarsandhus-byggare Anabolia
sp., lever i stilla vatten, den äter växter,
alger mm..
191 Större sandstrut-byggare
Limnophilus bipunk-tstus, kryper
omkring på stenarna och äter alger
mm..
Sidan 40
195 Mindre ankarsten-husbyggare Silo
pallipes, i strömmande vatten, äter alger
och mikroorganismer.
198 Större stenhusbyggare Rhyacophila
septentrionis, rovdjur äter bla. sländelarver.
Leta under stenar.
203 Svalbonätbyggare Polycentropus
flaromaculatus, äter djur som fastnar i nätet.
Bäckens motsvarighet till spindlarna . Är
mindre och mer hårig än nr. 204.
224a Skalbaggslarv till mörk dykare
Agabus uligi-nosus, rovdjur, kryper omkring
på botten.
261 Knott Simulium sp., äter alger och
andra mikro-organismer som de filtrerar
ut ur vattnet. Leta på stenar i stark ström.
Sitter fast med "livlina" på stenen, blir de
oroade släpper de taget och hänger i linan.
När det sen lugnar ner sig så halar de in sig
själva och sätter sig på stenen. Finns 64
olika arter av knott i vårt land, det är endast
experter som kan skilja dem åt. Sidan 41
274 Harkrank Tipula sp., äter
förmultnande växtdelar t.ex. blad.
276 Broms Tabanus sp., ett rovdjur
som äter andra larver i sanden/ jorden
t.
ex.
skalbaggslarver
och
harkrankslarver.
279 Slamflugelarv Eristalis sp., lever
i syrefattigoch förorenad miljö, äter
mikroorganismer.
276, 279
Hittade
i
en
bomullsliknande alg (ev. svamp) , som
luktar billig parfym. Ej på bild!
Sidan 42
325 Klotmussla Sphaerium corneum,
vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar
vattnet på smådjur.
327 Ärtmussla Pisidium amnicum,
vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar
vattnet på smådjur.
338a Oval dammsnäcka Lymnaea
peregra, finner du bland stenar och
växter, de äter alger.
342 Flikmantlad snäcka Physa
fontinalis, finner du bland stenar och
växter, de äter alger.
344 Toppig hattsnäcka Ancylus
fluviatilis, äter alger som växer på
stenarna. Leta efter den på stenarna.
Sidan 43
Vägbeskrivning till Vegeån och Hallabäcken
Cykel
Cykla nedför åsen mot Åvarp. Sväng in på första vägen
till vänster då du passerat skylten Åvarp. Kör rakt fram
vid nästa vägskäl. Passera en damm , kör vidare tills du
har en gärsgård på vänster sida. Här stannar du innan
scoutgården. Nu är du framme och kan ställa cyklarna
vid hagen. Tag nu med dig din utrustning och vandra
över enefäladen längs stigen. Du kommer först fram till
Hallabäcken om du sen går över bron och följer
Hallabäcken nedströms så kommer du framtill Vegeån.
Det går nu bra att undersöka både bäcken och ån. Glöm
inte att ta det försiktigt med taggtråden vid ån. Gör
också eleverna uppmärksamma på att det är djupt direkt
vid strandkanten på ån. Använd håvar med långt skaft.
Sidan 44
Barnens Paradis
Hembygdsgården i
Åvarp
Hästuthyrning
Vegeån
Damm
Hallabäcken
P
Scoutgård
Sidan 45
Smådjur i vatten som visar om vattnet är rent eller förorenat.
Några av de djur som lever i vattnet är mycket känsliga för om vattnet är förorenat. Är vattnet inte bra dör de helt
enkelt. I ett rent vatten finns det vattendjur av alla slag , allt ifrån de som kräver rent vatten och till de som tåler
mycket förorenat vatten. För att hitta några djur behöver du lite hjälpmedel:
Utrustning
Vattenhåv med skaft
1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar
3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
ev.
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt att
du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som håller sig
dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även
använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan.
Jämför sen med bilderna på andra sidan och skriv en rapport om hur du tycker vattnet verkar vara.
Sidan 46
I starkt förorenat vatten finner du
någon eller några av de här djuren.
I inte så förorenat vatten tillkommer
följande djur.
Om du hittar många av dessa djuren
så kan du räkna med att vattnet är
rent.
Husmaskar är larver till Nattsländor,
de bygger sina hus själva.
Sötvattensmärla, en liten räka.
Röda
larver
av
fjädermyggor.
En slags daggmask
(Tubifex)
En blomflugelarv
(Eristaltis)
Sötvattensgråsugga
Dagsländelarver
av olika slag.
Bäcksländans larver.
Sidan 47
Vem äter vad och vem äter vem i ån/bäcken?
Djuren i ån har olika matvanor, en del äter växter och den del äter andra djur, det finns tom de som äter döda djur
och växter. För att ta reda på vad de äter måste man veta vad det är för djur, till din hjälp har du utrustningen
nedan;
Utrustning
Vattenhåv med skaft
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar
3
Pincetter
Småburkar
1
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem
igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt att
du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som håller sig
dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även
använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga
så många olika djur du kan.
Jämför sen med bilderna och läs texten om djuren för att ta reda på deras matvanor. Redovisa i form av
näringskedjor och näringsväv. Tycker du att det är svårt med näringsvävar så kan säkert din lärare hjälpa dig.
Sidan 48
Sidan 49
Hur andas djuren i ån/bäcken?
Djuren i ån får sitt syre på olika sätt. Fånga in ett antal olika djur och studera dem i sorteringsskålen och i
luppburken. Försök ta reda på vad det är för djur och hur de får sitt syre.
Utrustning
Vattenhåv med skaft
1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar
3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt
att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som
håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten
kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns
på undersidan. Fånga så många olika djur du kan.
Skriv en rapport om hur de olika djuren andas. Rita gärna av hur det går till.
Sidan 50
Artjakten
Det finns en mängd olika djur som lever i bäcken. För att hitta dem så måste man vara noggrann när man letar
och ha tur. Vana att leta djur gör också att man hittar mycket. Här gäller det att fånga så många olika djur
som möjligt, för att lyckas gäller det att fördela arbetet inom gruppen. Redskapen finner ni nedan:
Utrustning
Vattenhåv med skaft
1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar
3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt
att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som
håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten
kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns
på undersidan. Fånga så många olika djur du kan.
Redovisa tex i form av en utställning av djuren. Tävla gärna 1p för varje nytt djur och ytterliggare 2p för
identifiering av djuret.
Sidan 51
Hur ren är luften?
Vilka sorters lavar finns det?
all näring och vatten från det regn
som faller ner på dess bål. Detta
gör lavarna känsliga för
luftföroreningar, är luften
förorenad så växer de dåligt. Är
luften riktigt dålig så finns det inga
Fakta om: Lavar
Lavar är två stycken olika levande lavar alls på träden.
varelser som lever tillsammans, en
Stora träd
svamp och en alg. Detta sätt att
leva tillsamman kallar man
För att det skall bli en bra
symbios. Lavkroppen den kallas
undersökning skall du titta på
för bålen består mest av svamp.
stora träd med tjock stam. Varför?
Algerna bor inne i bålen, innuti
Jo lavar växer långsamt , små träd
svampen, se bild. Lavarna har
har ofta inga lavar på barken för de
inga rötter och måste alltså ta upp inte har hunnit växa där.
Det är två frågor som du utforskar
med hjälp av denna uppgift.
Men först lite fakta så att du vet
vad du undersöker.
Rik- och fattigbark
Du skall i denna undersökning
bara titta på lavar som växer på
träd. Det är viktigt att veta
vilken sorts träd du undersökt.
Lavar växer sämre på viss bark
än på annan bark.
På dessa träd växer lavana bra;
alm
ask
lind
lönn
asp
dessa träd kallas för rikbarksträd.
På följande träd växer lavarna
dåligt;
björk
bok
sälg
gran
tall
dessa träd kallas för
fattigbarksträd.
Sidan 52
Några träd ligger mittemellan, de
är varken bra eller dåliga
underlag för lavar tex;
al
ek
Bladlavar, de ligger som ett blad
mot underlaget. Dessa lavar är
näst känsligast för
luftföroreningar.
grön beläggning, det är en grönalg
som heter trädgröna.
Mer fakta om lavar finner du i
bokhyllan på Naturskolan.
.
Därför är det viktigt att du tittar i
floran och tar reda på vilka träd
du undersöker!! Du kan inte
jämföra resultat från olika sorters
trädslag tex alm och tall då bli
undersökningen helt fel!!
Olika typer av lavar
Man delar in lavarna i tre olika
typer;
Busklavar, de hänger ut som
skägg eller trådar från
trädstammen.
Denna typ av lav
är den som är mest
känslig för
luftföroreningar.
Skorplavar sitter tätt mot
underlaget och går
knappt att pilla bort. De
är minst känsliga för
luftföroreningar.
Inga lavar
Hittar du inga lavar alls på
trädet så finns det ofta en
Sidan 53
Lavundersökning
Läs först igenom faktabladet!
Du kan få reda på hur bra luften är i ett område genom att undersöka vilka lavar som växer på träden - eller snarare
vilka lavar som inte växer där. Man delar in området i zoner efter lavarna. Sämst luft i zon 1 bäst i zon 4. Obs, du
hittar även arter från zon 1 -3 i zon 4( i denna zon 4 finns alla sorters lav).
Här kommer zonerna:
zon 1:
Här finns det inga lavar
alls. Det finns däremot
ofta en grönalg som
heter trädgröna på
träden.
zon 2:
Här finner du bara
skorplavar.
zon 3:
Här hittar du bladlavar.
zon 4:
Här hittar du de känsliga
busklavarna.
Sidan 54
Hur gör du?
Grupp
Utrustning
Genomför
Lagom är att vara 2-5 i Du behöver papper penna Välj ut tio "gamla" (stora)
gruppen när ni gör kanske en lupp och flora. träd av samma sort.
undersökningen
Givetvis detta blad
Undersök ett 10cm brett
bälte runt stammen i
Träd zon 1 zon 2 zon 3 zon 4
ögonhöjd och fyll i ditt
resultat i tabellen.
1
2
3
Att fundera över
Var tror du man hittar mest
lavar?
Om du väljer ett trädslag
till blir det någon skillnad,
varför?
Vad är det som förorenar
luften? Går det att göra
något åt det?
Hur tror du det kommer att
gå för lavarna i framtiden?
4
5
6
7
8
9
10
Redovisa
Här följer tips;
Ni kan rita en karta med diagram över er undersökning.
Redovisa för era kamrater vad ni har kommit fram till.
Sidan 55
Lav-extra
Mät åldern på en
skorplav!
Du gör så här :
Leta upp en stor skorplav på en gråsten.
Mät lavens radie, från mitten och ut till
kanten. Skorplaven växer en millimeter per
år. Hur länge har stenen legat så, hur
gammal är laven?
Sidan 56
Våra sinnen
Sinnesträning i naturen
De förslag till sinnesträning som finns här, kan med små förändringar användas var som hellst
inte bara i naturen. Fördelen med dessa övningar är att de förutom själva sinnesupplevelserna
ger en möjlighet att uppleva skönheten i naturen. I allt du ser, hör och känner.
Smakövningar
När det gäller att smaka så måste man vara försiktig. Eleverna måste visa dig det de tänker
smaka på. En god regel att lära sig är att alltid spotta ut det man smakat på, även om man vet
att det är ofarligt. Det gör förövrigt alla riktiga provsmakare!
Egna initiativ
Låt eleverna i så stor utsträckning som möjligt själva upptäcka och utforska. Uppmuntra dem att
ta egna initiativ och göra egna undersökningar.
Att ta egna initiativ gäller också dig som lärare. Förslagen som följer vill bara visa hur man kan
arbeta. Du och dina elever vill kanske göra på ett annat sätt. Gör det då!
Insamling
Om eleverna samlar in något från naturen måste de också få tillfälle att känna att samlandet har
ett syfte. Exv ni skall använda det ni samlat till ett arbete i skolan.
Sidan 57
I Naturen
Du behöver;
Förstoringsglas
Skrivpapper
Ritpapper
Penna
Kritor
Klister
Synen
Gå ut i skogen eller på en äng.
Se på marken där du står!
Berätta eller skriv upp vad du ser.
Gå nära en blomma och titta riktigt noga på
den.
Berätta om den eller rita av den.
Titta nu på blomman med lupp. Beskriv vad
du kan se nu, som du inte såg förut.
Sök efter olika färger i naturen tex blå, gula,
röda, gröna, bruna, grå, svart och vitt.
Samla in sakerna med de olika färgerna eller
skriv upp var du såg färgerna.
Sök efter blad med olika former. Jämför bladen. Samla in dem och ordna dem på ett
papper. Titta på dem med lupp. Se på båda
sidorna. Känn på dem med fingret. Klistra upp
bladen. Försök sen beskriva bladens form.
Med ögonen kan du också se jättestora saker.
Se dig omkring, vad ser du för stora saker just
nu? Berätta!
Med dina ögon kan du också se pyttesmå
saker, vilka? Titta noga och nära. Beskriv vad
du ser.
Vad ser du för något som har mjuka linjer?
Vad ser du som har kantiga linjer?
Vad kan du se alldeles tydligt just nu? Vad ser
du suddigt?
Sidan 58
Hörseln
Nu skall du lyssna.
Sätt dig ned och blunda så hör du bättre.
Berätta vilka ljud du hör. Fösök säga varifrån
ljuden kommer eller vem som gör ljuden.
Fundera på vad ljuden säger oss. Vad tycker
du om de olika ljuden?
Skriv och berrätta mer om vad du kan höra.
Kanske blir det en liten dikt?
Du och din grupp kan härma ljuden, kanske
bildar ni en orkester som spelar för de andra
grupperna?
Sidan 59
Smaken
Det finns mycket att smaka på i naturen.
Särskillt på hösten då det finns bär och svamp.
Men viste du att man kan smaka på björklöv
och granbarr? Testa!
Äter djuren i naturen samma saker som du?
Skriv och berätta om vad du tror olika djur
gillar. Var kan du ta reda på mer om det?
Men kom ihåg! Visa alltid din lärare först vad
du tänker smaka på.
Maskrosblad kan man använda som sallad.
Leta reda på ett ungt friskt och fräscht maskrosblad och smaka. Hur smakar det?
Du kan även tugga på en klöverblomma. Hur
smakar den?
Vet du något annat som man kan äta som
finns i naturen? Berätta för var andra eller skriv
om hur olika saker smakar.
Sidan 60
Lukten
Nu skall du använda din näsa.
Lukta på olika blommor. Hittade du någon som
luktade gott, illa, surt, fränt, starkt, svagt?
Kan du namnet på någon av blommorna? om inte
var kan du ta reda på det?
Lukta på marken, vad luktar den?
Leta sedan reda på ett antal saker i naturen tex
granbarr, vatten från en sjö, gröna blad, mossa
och lukta på dem. Beskriv hur de olika sakerna
luktar.
Tycker du att de luktar gott? eller luktar de illa?
Diskutera i gruppen med var andra vad ni tycker
att lukterna kan berätta.
Sidan 61
Känseln
Hur känns vinden idag? Varm, kall, fuktig, rå,
hård? Beskriv och berätta vad du tycker. Hur
tycker du om att vara ute idag?
Samla in något som är mjukt, hårt, vasst, klibbigt,
hårigt, strävt.
Försök berätta hur några olika saker känns. Vad
tycker du om att känna på?
Blunda och lägg kinden mot ett blad. Hur känns
bladet - hårt, mjukt, strävt?
Lägg handen på en sten. Hur känns den? varm,
kall, hård, mjuk, slät, skrovlig?
Ta av dig skorna, gå barfota ett tag. Hur känns
marken under fötterna?
Leta upp en trädstam, hur känns den? Känn på
trädet med kinden, foten, armen, munnen och
fingertopparna. Med vilken kroppsdel känner du
bäst?
Sidan 62
I skog och mark,
elevuppgifter
Här följer ytterliggare elevuppgifter. Du kan
använda dem som modell för egna, enkla
uppgifter. Målet är att instruktionerna skall
vara korta och kalara. Du kan anpassa dem
som du vill till just din klass. Ta även hänsyn
till den naturtyp ni är i.
Sinnen
steg 1
Sätt dig bekvämt.
Sitt nu och lyssna i 5 minuter. Lyssna och titta!
Vad händer i skogen?
Rita och berätta.
steg 2
Fundera på!
Vad vill du undersöka i skogen?
Hur tänker du göra det?
Rita och berätta vad du får veta.
Lavar
Sätt dig på en torr sten.
Hur känns stenen?
Ofta finns det en skorpa på stenen. Skorpan
består av lavar.
Undersök om det växer lika mycket lavar på
stenens alla sidor.
Var växer det mest? Vad tror du det beror på?
Diskutera gärna med en kamrat.
Använd en lupp för att titta närmare på lavarna.
Andra lavar växer t ex på gärdsgårdar, trädstammar och subbar.
Leta efter andra lavar, hur många hittar du?
Försök ta reda på vad det är för lavar.
Mossor och Lavar
Ibland kan det vara svårt att skilja mossor och
lavar från var andra.
Samla in några mossor och lavar. Försök
sortera dem i 2 högar, en för mossor och en
för lavar.
Låt en kamrat pröva på att sortera. Blir det
olika?
Sidan 63
Sol och skugga
En del växter trivs i sol, andra vill växa i
skugga.
Plocka några växter från en solig plats. Välj
sedan ut några växter från en skuggig plats.
Jämför med dina kamrater har de valt samma
sorter som du?
Pröva att blanda samman växterna och sortera
upp dem igen efter solig och skuggig plats.
Försök med hjälp av en flora att sätta namn
på växterna.
Fundera på, hur är det med djuren? Finns det
djur som vill leva i skugga och fukt? Finns det
djur som vill ha sol?
Hur kan du ta reda på något om det? Diskutera med dina kamrater hur ni skall göra.
Ormbunkar
Leta efter olika sorters ormbunkar. Var trivs
de? Vad beror det på?
Leta efter ett ormbunksblad som inte slagit ut.
Undersök det försiktigt, på vilket sätt vecklar
det ut sig? ( Av alla växter är det bara
ormbunkar som gör så.)
Undersök om det finns någon ormbunke som
blommar?
Titta på ormbunksbladets undersida. Vad
finner du där? Titta med lupp.
Är det något mer du vill veta om ormbunkar?
Hur tänker du ta reda på det? Berätta för en
kamrat om vad du tänker göra, kanske ni kan
hjälpas åt?
Rita och berätta vad du nu vet om ormbunkar.
Mossor
På stenar och på marken växer det mossa. Det
finns många olika arter av mossa.
Titta noga och nära, använd lupp. Plocka
några olika mossor och undersök dem.
Kanske hittar du mossornas sporkapslar?
Om du gör det så undersök en kapsel.
Först tar du av mössan.
Sen lyfter du på locket.
Vad hittar du innuti kapseln? Använd lupp.
Tag reda på mer information om mossornas
sporer och sporkapslar i en flora.
Sidan 64
Leta rätt på vitmossa. Tag en näve vitmossa.
Blöt den i vatten, krama den. Vilken viktig
egenskap har vitmossa?
Lägg vitmossan på tork några dagar. Vad
händer med den?
Förr lade man på en del ställen sina småbarn
på torr vitmossa. Varför?
Trädstam
Välj ut en trädstam. Se närmre på barkens
mönster. Rita av barkens mönster.
Alternativ;
Denna uppgift kan göras med sten, stubbe, en
mosstuva mm
Bär
Sök efter olika sorters bär. Samla in några av
dem. Titta på dem i lupp. Rita av dem. Tag
reda på från vilken växt de kommer.
Alternativt;
Gör samma sak med frukter, frön och kottar.
Dela på några bär du samlat in. Titta på dem i
lupp. Rita och berätta vad du ser.
Alternativt;
Gör samma sak med frukter, frön och kottar.
Spindelnät
Sök efter spindelnät. Rita av nätet. Se efter vad
spindeln gör.
Alternativt;
Detta kan göras med en nyckelpiga, en larv
mm.
En varriant på ”Räkna bilar”
Rita ett streck för vart djur du ser som flyger.
Alternativt;
Djur som kryper.
Hoppas denna sekvens av uppgifter som du
lätt kan anpassa och även ge som muntliga
instruktioner har givit dig inspiration till att
pröva någon eller några av dessa uppgifter.
Sidan 65
Observation av myror
Gör en lista på allt som myrorna äter.
Gör så här:
Sök upp en myrstack.
1 Bevaka några myrvägar. Observera och anteckna vad
myrorna drar till stacken. Anteckna särskillt vad de kan tänkas äta.
2 Följ en av myrstigarna bort från stacken Ta reda på vart den leder. Leta där efter
exempel på vad myrorna livnär sig av.
3 Om ni har ett konstgjort myrbo på skolan, kan du ta med dig myrorna i en burk
och placera dem i myrboet. Genom observationer kan du sen följa myrornas
dagliga liv.
Sidan 66
Natur-tretton (på tomten)
Uppgiften går ut på att lära sig några vanliga träd. Träden finns numrerade på tomtområdet
från 1 till 13. Med eller utan hjälp av bilder på löv, bestämningstabeller eller böcker skall ni ta
reda på vad det är för träd. Vad ni får till hjälp beror på hur svårt er lärare vill göra det.
Gör så här:
1 Jobba i grupp eller enskillt (läraren bestämmer)
2 Be din lärare om att få penna och papper, så att du kan skriva upp nummer och namn på
träden.
3 Av läraren får du också ut eventuella hjälpmedel för att kunna identifiera träden.
4 Till slut skall du också få ut en karta över området där de olika träden är utmärkta med
nummer.
5 Sen är det bara att ge sig av ut och ta reda på vilka olika träd som finns.
Sidan 67
Kartan till naturtretton
Sidan 68
Sidan 69
Sidan 70
Fågelsång
Till Läraren
Förbered hemma
Eleverna bör ha bekantat sig med de vanligaste häckfåglarna (markerade i
föteckningen). Det finns många alternativ att
göra det på exv:
Fågelutflykt kring den egna skolan.
Titta på uppstoppade fåglar och/eller läsa om
och studera bilder av de vanligaste fåglarna.
Lyssna på fågelläten, det finns numera ett
antal olika CD skivor med fågelläten.
Kikaren
En sak man bör tänka på är att det krävs vana
att använda en kikare för fågelskådning. Det
är inte helt lätt för en nybörjare att hantera
kikaren så att han/hon ser en fågel i den.
Fåglar rör sig som bekant och det är oftast
med blotta ögat som man först ser en fågel.
Sen är det med kikaren som man vill ta sig en
närmare titt, det är då problemen börjar. Man
måste vara snabb att ”dra” kikaren och sikta
in fågeln snabbt innan den hunnit flytta på sig.
Det är inte helt lätt, säskillt om man har glasögon kan det ta lite extra tid. Men övning ger
färdighet. För en del blir det sen en livslång
hobby.
Fågelboken
En bra fågelbok är viktig för att man skall
kunna göra en säker identifiering. Det finns
numera en hel del att välja på som är bra.
Tänk bara på en sak att boken som skall tas
med ut inte får vara för stor. På naturskolan
har vi fältbestämningsböcker.
Kassettbandspelare
antar vi att eleverna vet hur en sådan fungerar.
Revir
Förklara även begreppet revir, se faktaruta. En
annan förklaring finns på revirbandet, lyssna
på det.
Sidan 71
revir, (av tyska Revier, av franska rivière: flod, strand), 1 territorium,
område som inmutats, försvaras aktivt och besöks mer eller mindre
ofta av en individ eller flera individer av samma art. Reviret kan
upprätthållas för t.ex. fortplantning eller födosökning. Många däggdjur markerar sitt revirs gränser med urin eller doftämnen, många
fåglar markerar med sång. Storleken på reviren varierar bl.a. med
djurets storlek, antal individer och tillgången på föda och boplatser.
Även vissa fiskar och insekter upprätthåller revir.
Även människan hävdar revir. Normalt är det medfödda revirbeteendet fredligt, men det kan också leda till strid och inverka på
population och utveckling.1
1"revir,” Microsoft® Encarta® Uppslagsverk 2000. ©
reda på vad det är för fåglar vi ser
runt omkring oss. För det finns ju
så många olika arter! I själva
verket är det inte alls på det
sättet. Runt omrkring dig i din
närmiljö så finns det runda slängar
ett 25-tal olika arter. Och i vårt
avlånga land häckar drygt 225
arter. Av dessa 225 arter är det ett
fåtal som är riktigt vanliga. Här
nedan följer en förteckning över
landets vanligaste fåglar. De fåglar
som är lämpliga att ta upp i första
hand i klassen är märkta med en
bock.
Ta med
Naturskolan har ett fåtal kikare och en kassettbandspelare. Så vill ni vara säkra på att
lösa uppriften så ta med extra kikare och
kassettbandspelare.
1000 fågelarter i Sverige? Nej!
En hel del av oss drar sig för att försöka ta
Sidan 72
namn
milj
nr
par
namn
1 ¤ Lövsångare
15 29 ¤ Sånglärka
2 ¤ Bofink
3 ¤ Rödhake
11 30 ¤ Gräsand
4
Trädpiplärka
5
Taltrast
6 ¤ Kungsfågel
7 ¤ Talgoxe
8
Bergfink
9 ¤ Gråsparv
10
Trädgårdssångare
11 ¤ SV Flugsnappare
5 31
Trädkry pare
4 32
Sävsparv
3,5 33 ¤ Ladusvala
0,6
3 35
M. Korsnäbb
0,5
Stenskvätta
0,5
2,5 36
2,5 37 ¤ Sädesärla
0,5
2,5 38
0,5
Törnsångare
2,3 39 ¤ Domherre
Talltita
2 41 ¤ Kråka
14
J ärnsparv
17 ¤ Koltrast
0,7
0,5
13
Grå Flugsnappare
0,75
0,75
Gärdsmy g
2 40
16
0,8
3 34
12 ¤ Stare
15 ¤ Björktrast
milj
par
Gulärla
1,7 42 ¤ Tornsvala
1,5 43
Buskskvätta
1,5 44 ¤ Skata
1,5 45
Blåhake
0,4
0,4
0,4
0,4
0,35
0,35
0,3
18 ¤ Pilfink
1,5 46
Bac ksvala
0,3
19
Rödstjärt
1,5 47
Drillsnäppa
0,3
20
Ängspiplärka
1,5 48
Hussvala
0,3
21
Gåsiska
1 49
Lappsparv
0,3
22
Grönsiska
1 50
Orre
0,3
23 ¤ Gulsparv
1 51 ¤ Skrattmås
1 52 ¤ Fiskmås
0,3
0,25
24
Svarthätta
25
Svartmes
1 53
Grönbena
0,25
26
Rödvingetrast
1 54
Kric ka
0,25
27
Tofsmes
28 ¤ Ringduva
0,9 55 ¤ Nötskrika
0,25
0,8
88,2
totalt
Sveriges vanligaste häckfåglar
nr
Sidan 73
Fågeluppgift 1: Inspelning av fågelläte
Undersökningsområde:
Närmsta skogsdunge går alldeles utmärkt.
Utrustning:
Kasettbandspelare med mickrofon.
kasettband
Kikare
Fågelbok
Anteckningsmateriel
Gör så här:
När du kommit ut i skogen så spela då in några olika fåglars läten.
Försök ta reda på vilken fågel som sjöng vad, av det du spelade in. Använd kikare och fågelbok.
Kan du inte ta reda på vad det var för fågel på det viset så spela då upp det du spelat in. Det finns en stor
changs att fågeln visar sig särskillt om det är på våren.
Sen kan du ju alltid jämföra hemma med fågelläten från en cd.
Redovisningstips
Använd banden och era anteckningar och berätta om vilka fåglar ni såg och hur fåglarna reagerade på
sina egna läten. Det finns en hel del litteratur om fåglar på Naturskolan, där kan du få mer fakta om
fåglarna.
Sidan 74
Fågeluppgift 1: Inspelning av fågelläte
Undersökningsområde:
Närmsta skogsdunge går alldeles utmärkt.
Utrustning:
Kasettbandspelare med mickrofon.
Revirbandet
Kikare
Fågelbok
Anteckningsmateriel
Gör så här:
När du kommit ut i skogen så spela då upp bandet och följ anvisningarna.
Redovisningstips
Använd banden och era anteckningar och berätta om vilka fåglar ni såg och hur fåglarna reagerade på sina
egna läten. Det finns en hel del litteratur om fåglar på Naturskolan, där kan du få mer fakta om fåglarna.
Sidan 75
Faktablad om fågelsång
Varför sjunger fåglarna?
Vad har egentligen fåglarnas sång för betydelse?
Sången kan bland annat fylla följande funktioner;
Att attrahera en hona.
Att uppräthålla ett revir.
Sången stimulerar produktionen av speciella
hormoner hos fågeln, vilka i sin tur behövs för att
häckningen skall fortsätta.
Ett sätt för kollonihäckande fåglar att synkronisera
häckningen, dvs börja häcka på samma tid.
Har du tänkt på att
sången kan skilja
sig mycket från art
till art. Jämför du
näktergalens
varriationsrika
sång med Kungsfågelns enahanda
pipande, så får
man lätt intrycket
att näktergalens sång har mer innehåll. Varför flera
fåglars sång är så inveklad är svårt att svara på
och här pågår forskning.
Vilken tid på året?
Vi konstaterade tidigare att fåglarna måst ei vissa fall
börja sjunga för att komma igång med häckningen.
Men vad är det som sätter igång sjungandet? Till de
viktigaste orsakerna hör dagslängden, men även
vädret spelar in. Är det kallt och ruggigt vem vill
sjunga då?
Fågelsången har många funktioner. Slutar den exv
sjunga efter att de laggt ägg, så används i vart fall inte
sången för att hävda ett revir. Fåglar som ägnar
mycket tid åt att sjunga efter äggläggning och under
tiden de föder upp sin avkomma gör det förmodligen
för att skydda sin mat! Hur? Jo genom att sjunga
talar den om att detta område är mitt och här hämtar
jag min mat så kom inte hit och ät! Det måste fåglarna göra annars kan de inte skapffa tillräckligt med
mat till sina barn.
Sidan 76
Blommor, alla vet ju hur en
vitsippa ser ut!
Målgrupp: skolår 1-9
Problem: Hur ser en vitsippa ut?
Hypotes: Du kan ju rita en! Alla har vi ju sett
en vitsippa och vet hur den ser ut - åtminstone har alla sett blomman?
Hur ser de gröna bladen ut?
Hur många kronblad finns?
När du ritat den själv är du väl nyfiken på hur
de andra har gjort. Men framför allt se och
jämföra med orginalet i naturen!
diagram kan man se variationen och få fram
ett medeltal.
Vilket siffervärde går igen i växtrens olika
delar?
Vad är växtens minsta gemensamma nämnare?
Resultat: Alla som brottas med problemet kan
efter en tid rita och/eller skriva ner vad man
vet om växten.
Hur blir resultatet?
Slutsats: Kunskapen om vitsippan har ökat
och nyanser har tillkommit. Elevens upplösningsförmåga har ökats. En vitsippa kan exv
ha sex kronblad men också fler upp till 8:a.
Kan inlärningsmodellen utnyttjas i några andra
sammanhang?
Undersökning: Gör en utflyckt till vitsippsbacken för att studera sipporna. Du finner
snart att naturen intew massproducerar ur
samma form. Antalet kronblad varierar mellan
5 och 8! Räknar varje elev kronbladen på ett
10 tal blommor och för in i en tabell eller
Sidan 77
Ekologi uppgifter Introduktion för läraren
Syftet med uppgifterna är i första hand att ge
eleverna tillfälle att på ett praktiskt sätt öva in
begreppen:
Näringskedjor
Näringsväv
Vilken mänsklig kultur lever mest i samklang
med naturen? (jägar-samlarkulturen)
Uppgifter
Här följer nu 4 stycken modelluppgifter,
Näringsväv på bok, gran och ek och Buskens
konsumenter.
Insikt
När de sedan fått en insikt i hur det hänger
ihop i naturen - naturens ekonomi, kan detta
få bilda en grund att stå på för diskussioner
om:
Hur ser näringsväven ut hemma, i staden och
världen?
Vad är det för skillnad mellan naturens ekonomi och människans stadsekonomi?
Fördelningen av resurserna mellan i-länder
och u-länder.
Introducera begreppet näringspyramid som en
extrauppgift.
Sidan 78
Näringsväv på Bok
Leta reda på en bok nära naturskolan, hellst en ung bok eller i vart fallen bok med grenar långt
ned på stammen.
Utrustning
Slaghåv
Pincett
Luppburk
Plastburkar med lock
Bestämningsduk - landdjur
Vad jag finner i skogen eller Smådjur i skogen
Fågelbok
I boken lever en mängd olika djur som alla på något sätt använder boken som mat.
Fånga in så många olika småkryp som möjligt på boken. Titta
även efter större djur som fåglar och däggdjur. Skriv upp vad
du ser.
Tag reda på vad djuren heter med hjälp av fakta böckerna.
Tag reda på vad de äter.
Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv, försök rita en där alla djuren är med.
Sidan 79
Näringsväv på Gran
Leta reda på en gran nära naturskolan, hellst en ung gran eller i vart fallen gran
med grenar långt ned på stammen.
Utrustning
Slaghåv
Pincett
Luppburk
Plastburkar med lock
Bestämningsduk - landdjur
Vad jag finner i skogen eller Smådjur i skogen
Fågelbok
I granen lever en mängd olika djur som alla på något sätt använder
granen som mat.
Fånga in
djur som
Tag reda
Tag reda
Redovisa
är med.
så många olika småkryp som möjligt på granen. Titta även efter större
fåglar och däggdjur. Skriv upp vad du ser.
på vad djuren heter med hjälp av fakta böckerna.
på vad de äter.
i form av näringskedjor och näringsväv, försök rita en där alla djuren
Sidan 80
Näringsväv på Ek
Leta reda på en Ek nära naturskolan, hellst en ung ek eller i
vart fallen ek med grenar långt ned på stammen.
Utrustning
Slaghåv
Pincett
Luppburk
Plastburkar med lock
Bestämningsduk - landdjur
Vad jag finner i skogen eller Smådjur i skogen
Fågelbok
I eken lever en mängd olika djur som alla på något sätt använder eken som mat.
Fånga in så många olika småkryp som möjligt på eken. Titta
även efter större djur som fåglar och däggdjur. Skriv upp vad du ser.
Tag reda på vad djuren heter med hjälp av fakta böckerna.
Tag reda på vad de äter.
Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv, försök rita en där alla djuren är med.
Sidan 81
Buskens konsumenter
Leta reda på en buske nära naturskolan.
Utrustning
Slaghåv
Pincett
Luppburk
Plastburkar med lock
Bestämningsduk - landdjur
Vad jag finner i skogen eller Smådjur i skogen
Fågelbok
Det finns många olika djur som lever i en buske. För att inte slåss med varandra om näringen som finns i
busken använder de busken på olika sätt. Fjärilslarver äter bladen, skalbaggslarver kan gnaga sig in i barken
eller veden, bladlöss suger saft ur bladen, nyckelpigorna äter upp bladlössen osv.
Fånga in så många olika småkryp som möjligt i busken. Titta även efter större djur som fåglar och däggdjur.
Skriv upp vad du ser.
Tag reda på vad djuren heter med hjälp av fakta böckerna.
Tag reda på vad de äter.
Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv, försök rita en där alla djuren är med.
Sidan 82
Svampar
Plocka några olika svampar. När du plockar dem så försök besvara följande frågor.
Var växte den? Vilka träd och andra växter finns runt omkring vid svapens växtplats?
Hur ser den ut på översidan? Och hur ser den ut på undersidan?
Hur ser foten ut utanpå och inuti?
Hur luktar svapen? Hur känns den att ta på?
Finns det några djur på eller inuti svampen?
Samla in några av de djuren och försök ta reda på vad det är. Titta på dem i lupp.
Varför fanns djuren på svampen?
Peta försiktigt i marken runt foten på en svamp. Försök finna några tunna vita trtådar, som
hänger ihop med foten på svampen. Undersök närmare med lupp. Läs mer om mycel i en
svampbok.
Ibland har svampens hatt skivor på undersidan. Ibland ser undersidan ut ut som skummgummi.
Det är faktiskt långa rör. Titta närmare med lupp.
Är din svamp en skivling eller rörsvamp?
Sporerna som svampen förökar sig med finns i rören eller på skivorna. Röksvampen är en
svamp som har sporerna inuti sig. Sporerna är röken!
Sidan 83
Inventering - Artjakt
Syfte
Du får se djur och växter som du inte sett förut.
Du jämför olika miljöer med varandra.
Hur gör du?
Grupp
Genomför
Lagom är att vara 2-5 i Välj ut en naturtyp du vill
gruppen när ni gör undersöka tex granskog.
undersökningen
Lägg ut rockringen där och
undersök allt som finns
innaför ringen. Skriv upp
Utrustning
allt du finner. Jobba med
Du behöver;
böckerna när du hittar
papper
något du inte vet vad det
penna
är.
lupp
flora
småkrypsböcker
burkar
håvar
picetter
rockring
Givetvis detta blad
Jämför
Välj ut en annan
naturtyp tex ängen. Gör
om undersökningen.
Jämför resultaten.
Att fundera över
Var hittade ni mest organismer?
Hur stora var de?
Vad äter de?
Hur påverkar ljuset antalet organismer?
Vilken typ av organismer var vanligast?
Sidan 84
Ängen - uppgifter att välja mellan
Småkryp på ängen
Insekter ute i natten
Ängsblommor
Artjakten
Men innan du börjar med dessa uppgifterna så gäller det att finna ett relativt öppet ställe med
inte allt för mycket träd. En plats som du kan kalla för äng! Det finns ett antal lämpliga öppna
platser kring lägerskolan, kolla in dem innan och bestäm dig för var dina elever skall genomföra sina undersökningar. Den uppgiften som behöver el gör du lämligen i anslutning till huset
och tänk på att inte genomföra den om det regnar.
Sidan 85
Småkryp på ängen
Utrustning
Snickarback
Plastduk, landdjur
Vad jag finner på åker och äng
Stora plastburkar
Mindre plastburkar
Pincetter
Luppburkar
Planteringsspade
Kontrollera och räkna in all utrustning efter användande.
Uppgiften är lämplig att göra ppå senvåren och fram till i slutet av september. I oktober börjar
djuren förbereda sig på övervintring och därför avtar aktiviteten hoss småkrypen.
Syftet med uppgiften är att finna så många olika djur som möjligt på ängen.
Tillvägagångssätt - du kan i huvudsak leta på 2 sätt:
Använd slaghåven för att fånga de insekter som flyger och för att skaka fram vad som finns i
gräset och buskarna. Dra slaghåven genom vegetationen, den tål det. Täck på håvens namn,
slaghåv!
Sidan 86
Kryp på alla fyra med pincett i handen och plocka vad du kan finna i och på marken. Gräv
gärna upp jord med en planteringsspade och se efter vad som finns i jorden.
Efterarbete
När du fångat in alla djuren då börjar det riktiga arbetet:
Tag reda på vad djuren heter och vad de äter. Till din hjälp har du plastduken och ”Vad jag
finner på åker och äng”.
Gör näringskedjor och näringsvävar där ”dina” djur ingår.
Gör en utställning och visa dina kompisar vad du hittat.
Sidan 87
Insekter ute i natten
Utrustning ute:
Sladdlampa
Vit plastduk (eller lakan)
Plastburkar
Slaghåv
Utrustning inne:
Luppar
Inektsböcker
Plats: Så långt bort från skolan som sladden når.
Tid: På natten hela säsongen. Bäst är det molninga vindstilla nätter.
Uppgift: Häng upp sladdlampan utomhus. Bred ut plastduken under lampan och häng upp en
bakom lampan.
Sätt dig en bit bort och vänta och se vad som kommer. Se hur småkrypen dras till ljuset och
samlas på duken.
Använd håven för att försiktigt fånga upp krypen, lägg dem sedan i burkar.
Sen kan ni gå innomhusoch titta på er fångst i lugn och ro. Lupp måste man ha liksom böcker
om småkrypen. Rita av och läs om småkrypen.
Sidan 88
Ängsblommor
Utrustning:
Snickarback med
Floror
Luppar
Uppgiften är lämplig att göra under senvåren och fram till september månad.
Övriga delar av året så är tillgången på blommor dålig.
Tillvägagångssätt:
Välj ut varsin blomma på ängen. Välj ut en som du tycker om, tycker är
vacker eller verkar vara spännande.
Arbeta i gruppen med att ta reda på vad det är för bommor ni valt ut. Använd
floran och luppen.
Läs om din blomma och anteckna. Visa din blomma för dina kompisar och berätta om den. Ni
kan göra en blomsterutställning när ni kommer tillbaks till lägerskolan.
Sidan 89
Inventering - Artjakt
Syfte
Du får se djur och växter som du inte sett förut.
Du jämför olika miljöer med varandra.
Hur gör du?
Grupp
Genomför
Lagom är att vara 2-5 i Välj ut en naturtyp du vill
gruppen när ni gör undersöka tex granskog.
undersökningen
Lägg ut rockringen där och
undersök allt som finns
Utrustning
innaför ringen. Skriv upp
Du behöver;
allt du finner. Jobba med
papper
böckerna när du hittar
penna
något du inte vet vad det
lupp
är.
flora
småkrypsböcker
burkar
håvar
picetter
rockring
Givetvis detta blad
Jämför
Välj ut en annan
naturtyp tex ängen. Gör
om undersökningen.
Jämför resultaten.
Att fundera över
Var hittade ni mest organismer?
Hur stora var de?
Vad äter de?
Hur påverkar ljuset antalet organismer?
Vilken typ av organismer var vanligast?
Sidan 90
Minikurser till Naturskolan
Syfte
Att deltagarna skall känna att de lärt sig något väsentligt om ett klart avskiljt område i naturen.
Att de undertiden får en fin upplevelse i naturen.
Att de får ett fysiskt bevis på att de gått kursen genom att de erhåller ett diplom efter avslutad
kurs.
Kursförslag
Spindlar
Vatten
Kamouflage
Stubbe
Svamp
Uppgifter
De uppgifter som eleven skall lösa är dels sådana som är välkända från pärmen och dels nya.
Hänvisningar finns för varje kurs.
Sidan 91
Kurs - Spindlar
Introduktion
Den här kursen består av 5 deluppgifter som du löser och redovisar för din lärare. Du och din
lärare kommer överens i förväg hur omfattande arbetet skall vara, hur redovisningen skall ske,
vilka tidsramar som gäller. Fråga, använd de böcker från bokhyllan som du behöver, materiel
som du får av läraren och använd din fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. Känner du igen en spindel? När du ser en spindel hur vet du att det inte är en skalbagge?
Räknar du benen eller hur ser du skillnad på djuren?
Rita en spindel så som du tror att den ser ut.
Har den antenner? Hur ser ögonen ut? Hur många ben har den? Var sitter benen? Hur ser kroppen ut?
2. Var kan man hitta spindlar?
Samla in spindlar. Skriv upp var du hittade dem. Hittar man olika spindlar på olika ställen?
Rita av spindlarna och jämför med din tidigare bild av en spindel.
Sidan 92
3. På vilka sätt skiljer sig spindlarna åt?
Jämför de spindlar du samlat in (om du behöver fler så samla in fler spindlar). Gör en lista på
vilka detaljer som skiljer sig åt.
Har du fångat både honor och hanar? Titta framme vid munnen på spindeln där sitter något
som kallas för pedipalper(ett slags utskott). Honornas pedipalper är smala medan hannarnas är
uppsvällda längs ut.
4. Spinner alla spindlar nät?
Kan du hitta spinnvårtorna på en spindel(använd lupp)?
Fäst spinntråden vid en penna och låt spindeln hänga i tråden.
Hur ser det ut när den spinner en tråd? Hur gör den när den klättrar uppför tråden? Vart tar
tråden vägen?
5. Hur ser ett spindelnät ut?
Leta upp ett spindelnät. Finns det signaltrådar mellan spindelns gömställe och nätet? Vad händer om man lägger en insekt i nätet? Hur äter en spindel? Undersök det som finns i nätet. Är det
matrester eller ömsade spindelskal? Kan man se vad spindeln äter?
Hur bygger spindeln sitt nät? Varför fastnar spindeln inte själv i nätet?
Sidan 93
Kurs - Vatten
Introduktion
Den här kursen består av 5 deluppgifter som du löser och
redovisar för din lärare. Den 4:e uppgiften kan du slutföra
hemma i skolan. Du och din lärare kommer överens i förväg
hur omfattande arbetet skall vara, hur redovisningen skall
ske, vilka tidsramar som gäller. Fråga, använd de böcker från
bokhyllan som du behöver, materiel som du får av läraren
och använd din fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. På vilket sätt skiljer sig kryp i vattnet från släktingar på land?
Jämför en sötvattensgråsugga med en vanlig gråsugga. Hur skiljer de sig åt? Vad kan skillnaderna bero på? Känner du till några andra djurgrupper i vattnet som har nära släktingar på
land?
2. Hur tar sig vattendjuren fram?
Samla in så många olika vattendjur du kan. Sortera dem efter hur de tar sig fram. Vilken metod
är mest vanlig? Finns det djur som använder mer än ett sätt att ta sig fram på? Vilket kryp är
snabbast? Hur snabbt rör de sig?
Sidan 94
3. Vad äter djuren?
Välj ut ett av djuren du fångat. Försök avgöra om det lever av växter eller rov genom att studera
beteendet och utseendet. Lägg särskilt märke till ögon och mundelar och om de är snabba eller
långsamma.
Vad händer om du lägger er ett lämpligt byte till djuret?
4. Hur undviker djuren att bli upptäckta?
Ett gott kamouflage förlänger livslängden för både rovdjur och växtätare. Väl dolda rovdjur har
dessutom större möjligheter att fånga in bytesdjur.
På vilket sätt använder sig djuren av färg, form och beteende för att undvika bli upptäckta?
Om du har möjlighet så ta med djuren hem till ett akvarium. Arrangera olika miljöer i akvariet
med grus och sten i olika färger, försök även med olikfärgade plastbitar, låt fantasin flöda.
Vilken miljö föredrar de olika djuren? Tips – fångar du husbyggande nattsländelarver, ge dem
olika material att bygga hus av. Vilket väljer de? Vilka djur trivs bäst i mörker?
5. Hur får småkrypen i vattnet syre?
Leta upp djur som går upp till ytan med jämna mellanrum. Hur ofta går de upp till ytan? Hur
länge är de uppe vid ytan? Hur tror du de djur andas som inte går upp till ytan? Kan du se
några andningsorgan?
Undersök om djuren är lättare än vatten dvs flyter upp om de inte håller sig fast på botten.
Finns det ett samband mellan djurets densitet och andningsmetoden?
En del djur kan fungera som indikatorer på hur mycket syre det finns i vattnet. Vilka av de djur
du fångat kan tänkas visa det? Motivera!
Sidan 95
Kurs - Kamouflage
Introduktion
Den här kursen består av 3 deluppgifter
som du löser och redovisar för din lärare.
Du och din lärare kommer överens i förväg hur omfattande arbetet skall vara, hur
redovisningen skall ske, vilka tidsramar
som gäller. Fråga, använd de böcker från
bokhyllan som du behöver, materiel som
du får av läraren och använd din fantasi
för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. Vilken färg är den vanligaste bland krypen i det höga gräset? Vad tror du? Förklara varför.
Gå ut och undersök.
Använd slaghåv. Gå runt och slå i gräset med slaghåven. Töm ut innehållet i en vanna. Sortera
efter färg i burkar, räkna djuren. Stämmer det med vad du trodde?
Sidan 96
2. Hur bra fungerar kamouflaget?
Gör samma sak som ovan, fast nu fångar du djuren med händerna. Blir resultatet det samma?
Ta lite gräs från ängen och lägg det i en vanna. Ta ett av djuren som har kamouflagefärg och
släpp ner det på gräset i vannan. Vart tar djuret vägen?
Be någon visa var djuret sitter. Är det svårt eller lätt att upptäcka det? Är kamouflaget bra eller
dåligt?
3. Hur ser de nattaktiva djuren ut?
För att fånga djuren så gräv ned burkar i jorden så att kanten på burken ligger på samma nivå
som jordytan. Fixa ett tak så att djuren inte drunknar om det regnar på natten.
Vilken färg dominerar? Var håller djuren hus på dagen? Vart tar de vägen när du släpper ut
dem?
Sidan 97
Kurs - Stubbar
Introduktion
Den här kursen består av 3 deluppgifter som du löser och redovisar för din lärare. Du och din
lärare kommer överens i förväg hur omfattande arbetet skall vara, hur redovisningen skall ske,
vilka tidsramar som gäller. Fråga, använd de böcker från bokhyllan som du behöver, materiel
som du får av läraren och använd din fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. Hur bryts trä ned?
Leta upp en murken gren, stubbe eller död trädstam.
Hur känns den?
Finns det spår av något liv som har orsakat nedbrytningen?
Var kommer det bruna jordaktiga som finns mellan barken
och trä?
Samla in allt levande du kan hitta i stubben/grenen/
stammen och lägg i en burk
Finns det svampar och växter på/i veden?
Hur bryter livet i stubben ner veden?
Sidan 98
2. Hur ser organismerna ut som lever i stubben?
Dela upp allt levande ni samlat in från stubben. Till hjälp för att dela in och studera
organismerna har ni frågorna nedan. Redovisa
ert resultat.
Vad tror du den äter?
Hur många ben har den?
Vilka färger har den?
Är den mönstrad?
Hur är kroppen uppdelad?
Ser alla lika dana ut?
Är de indelade i segment?
Finns det lika många ben som segment?
Har den något huvud?
Kan du finna ögon?
Vilken sorts ögon har den?
Hur ser munnen ut och var sitter den?
Vad händer om du rör vid den?
Har den antenner, om den har det till vad
använder den antennerna?
Vad är fram och vad är bak?
Är det skillnad på över och undersida?
Hur ser baken ut? osv
3. Varför trivs småkrypen så bra i murket trä?
Skriv upp de faktorer i miljön som du tror är
viktiga för småkrypen.
Ställ upp hypoteser kring varje miljöfaktor och
testa sen. Hur skall du genomföra dina undersökningar?
Vilken faktor var viktigast?
Sidan 99
Kurs - Svampar
Introduktion
Den här kursen består av 4 deluppgifter som du löser och redovisar för din lärare. Den 4:e
uppgiften kan du slutföra hemma i skolan. Du och din lärare kommer överens i förväg hur
omfattande arbetet skall vara, hur redovisningen skall ske, vilka tidsramar som gäller. Fråga,
använd de böcker från bokhyllan som du behöver, materiel som du får av läraren och använd
din fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. Varifrån tar svampen sin näring?
Vilka olika underlag växer svampar på?
När du hittar en svamp så försök ta reda på vad den
lever av. Tips, ta upp mer än bara svampen, det den
sitter i också.
Hittar du mycelet?
2. Hur många svampar kan du hitta?
Samla så många olika svampar du kan under 30min.
Varje art ger poäng.
Sidan 100
3. Vem äter svamp?
Finns det några spår av djur på eller i svampen?
Vilka djur hittar du?
4. Hur länge håller en svamp?
Välj ut en av svamparna du plockat. Följ med vad som händer med den om den får ligga på ett
fat, eller sätt den i en mer naturlig miljö ex. v ett terrarium.
Hur utvecklas den?
Hur förändras den med tiden?
Sidan 101
Diplom
till
-------------------------------för väl genomförd
Vattenkurs
på
Naturskolan
-----------------------------Lärare
Sidan 102
Diplom
till
----------------------------------för väl genomförd Stubbkurs på Naturskolan
-------------------------------Lärare
Sidan 103
Diplom
till
------------------------för väl genomförd
Svampkurs
på
Naturskolan
-----------------Lärare
Sidan 104
Diplom
till
------------------------för väl genomförd
Spindelkurs
på
Naturskolan
-----------------Lärare
Sidan 105
Diplom
till
------------------------för väl genomförd Kamouflagekurs
på Naturskolan
-----------------Lärare
Sidan 106
Lekar och spel
FRISBEE-GOLF
Lägg upp en ”golfbana”, med rockringar som
golfhål.
Lämpligt avstånd mellan utslag och hål är
10-50 meter.
Antalet golfhål kan varieras från 2-10st.
Bestäm var man får kasta ifrån.
Vinnare är den som har minst antal kast.
Fortet utan vatten
Berätta en historia om hur nybyggarna på
prärien blivit
inträngda på sitt fort av vilda indianer.
Belägringen drar ut på tiden och vatten förrådet börjar
tryta.De vita måste göra utbrytningsförsök för
att hämta
vatten,allt under det att indianerna försöker
hindra detta.
FORTET:fotbollsplanen
Fridlyst område, får inte beträdas av indianer
Mitt på planen ställs en tom hink.
De vita utrustas med var sin tom vit
burk.Burkar,finns i materielrummet.
Indianerna sprider sig på tomtområdet.
På en given signal försöker de vita ta sig ner
till ”sjön” för att fylla sina burkar.
Indianerna jagar de vita.Den som blir tagen
måste tömma sin burk,om den innehåller
vatten.Sedan får personen löpa igen.
De som lyckas ta sig tillbaka till fortet tömmer
vattnet i hinken.
Efter en viss tid avblåses leken och vattennivån avläses.
Därefter sker ombyte av roller.
Det lag som hämtat mest vatten vinner.
KUBBSPEL REGLER
Spelet är mycket gammalt. Troligen spelades
det kubb redan på vikingatiden. Spelet kan
liknas vid dåtidens slagfält där de stridande
parterna stod uppställda framför varandra.
Spelet går ut på att slå motståndarlagets
samtliga kubbar och till sist kungen. Då
kungen faller är segern vunnen.
Sidan 107
1.
Ställ upp kubbar och kung enligt skiss.
Sex strö/slagträn
X Ca 3 steg
X
Fält A
X
X
X
Kubb/kastlinje A
Ca tre steg
Fält B
X
Kung
X
X
X
X
X
Kubb/kastlinje B
2. Välj två lag. Varje lag kan bestå av 1-6 personer. Lagen ställer sig bakom sina respektive
kubbrader.
3. Lag A som börjar fördelar ströna så jämt som möjligt inom laget.
4. Spelet kan börja! Lag A skall från från sin kubb/kastlinje med ströna försöka slå ned lag B:s
kubbar.
Så kallat ”helikopterkast” är förbjudet.
5. Det är nu lag B:s tur att kasta ströna. Innan de gör detta skall någon i laget kasta över de
kubbar lag A slagit ner. Kubbarna skall hamna i fält A. De ställs upp där de landar. Blir kastet
för långt och kubben hamnar bakom kubb/kastlinje A flyttas den fram vinkelrätt och reses upp
Sidan 108
på denna linje. Hamnar den i fält B görs kastet om. Lag B kastar nu ströna och försöker i första
hand slå ned de kubbar i fält A som står närmast kungslinjen. Detta av taktiska skäl. Se punkt
6.
6. Lag A kastar nu tillbaka de omkullslagna kubbarna på samma som beskrivits under punkt 5.
De skall hamna i fält B. Om det finns någon STÅENDE kubb kvar i fält A flyttas kastlinjen fram
till denna. Lag A får alltså från denna tänkta linje kasta sina strön.
På detta sätt gå spelet fram och tillbaka till dess att något lag slagit ned motståndarlagets samtliga kubbar och sist kungen. Observera att man för att vinna måste slå ned kungen. Om man
slagit ned alla kubbar men sedan missar eller inte har något strö kvar att slå ned kungen med
har man förlorat. Man har även förlorat om man under spelets gång med strö träffar kungen.
PINNBRÖD
5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 dl vatten
salt (1 tsk)
Blanda ingredienserna i en plastpåse
Sidan 109
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 110
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 111
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 112
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 113
Fotoorientering 1, 2 och 3 - Söderåsen
Kontroller:
Fyrkantiga vita skyltar med siffra plus bokstav.
Utrustning:
pennor.
Inplastad fotoorienteringsskylt med fotografier inom området. Startkort och
Organisation: Placera ut den inplastad fotoorienteringsskylten på ett bord i anslutning till
huvudbyggnaden. Eleverna skall uppsöka platserna där fotografierna tagits. På startkortet skall
eleverna anteckna de bokstäver som finns på respektive skylt. När en kontroll klarats av kan
det vara lämpligt att återvända till startplatsen och välja ut en ny kontroll. Individuell start med
tidsintervall. Vinnare är den med kortast tid.
Facit: Bana 1
Kontroll
1
2
3
4
5
6
Bokstav
A
D
G
J
M
P
Bana 2
Kontroll
7
8
9
10
11
12
Bokstav
B
E
H
K
N
Q
Bana3
Kontroll
13
14
15
16
17
Bokstav
C
F
I
L
O
Sidan 114
Stjärnorientering Hjälmsjövik och Söderåsen:
1. Det finns fem olika delorienteringar. Alla kontroller finns inom
naturskolans tomtgräns.
2. Varje delorientering har sin färg:
Bana ett är vit
Bana två är grön
Bana tre är blå
Bana fyra är röd
Bana fem är svart
3. Vid varje kontroll finns en järnstolpe med respektive banfärg på
och en stiftklämma påsatt.
4 När eleverna kommer till en kontroll skall de stämpla sitt startkort med början i ruta ett osv. Eftersom det finns mer än 20 kontroller måste eleverna ha två startkort ( ett och två).
Man kan dela ut det andra startkortet efter den tredje banan
eller från början.
5. Alla elever skall hitta alla kontroller på alla banorna men de skall
göra det utan att ”följa John”.
Sidan 115
6. Skriv elevens namn på startkorten och vilken ordning denne skall
ta de olika banorna. Se ”startordning för stjärnorientering”.
Exempel: Elev nr 1 har följande banordning 1 2 3 4 5
Elev nr 2 har 2 3 4 5 1 Elev nr 3 har 3 4 5 1 2 osv
7. Om du vill så kan du starta fem elever samtidigt, ingen kommer att ha
samma banordning.
8. Man kan genomföra stjärnorienteringen enskilt eller i par. Bäst
enskilt för inlärningens skull.
9. Man kan använda hela eller delar av stjärnorienteringen som nattorientering om man hänger ut reflexer.
10.Vinnare är den som hittar alla kontrollerna på snabbast tid.
Sidan 116
Fri orientering
Fri orientering 2, Söderåsen 1996,
medelsvår, 12 kontroller, 3800 m
Organisation av fri orientering.
Syftet med denna orientering kan ju vara flera:
naturupplevelser, naturstudier, ren
orienteringskunskap mm.
Ett sätt att arbeta är att man dag ett tillsammans med eleverna gå fri orientering och
samtidigt ”ingående” studera den natur som
man passerar. Självklart har man med sig
kartan och vänjer sig vid denna samtidigt. Vill
du kan du låta barnen ”visa” vägen till
kontrollerna i tur och ordning.
Dag två hänger man ut orienteringsskärmarna med stiftklämmor. Du kan starta eleverna
enskilt, i par eller i små grupper. Allt efter
önskemål och/eller förmåga.
Tycker du att orienteringsmomentet blir för
lätt om du har gått banan dagen innan, kan
du första dagen promenera banan baklänges.
Vi vet att detta förfaringssätt är en chans till
en fantastisk naturupplevelse.
Kontrolldefinitioner:
Start och mål: Naturskolan Söderåsen.
1 Bäckförgrening
2 Sten på höjden
3 Stup, uppe
4 Bäckförgrening
5 Stengärdsförgrening
6 Stup uppe på höjden
7 Stigslut
8 Stengärdsförgrening
9 Korsning stengärde/bäck..
10 Sten på höjden
11 Inägohörn/stengärdskorsning
12 Stengärdskorsning/ sö inägohörnet
Kontrollerna skall uppsökas i
nummerordning.
När maxtiden har gått återgå till
naturskolan.
Sidan 117
Sidan 118
Sidan 119
Mörkervandring
Motiv
Varför mörkervandring?
Nya världar kan öppnas!
Mål
1.
Att minska rädslan för mörkret genom
positiva upplevelser.
2.
Att lära sig om den naturliga världen om natten
(växter, djur, stjärnor, planeter, och andra ting och
händelser).
3.
Att undersöka natten genom att använda sina sinnen på
ett nytt sätt.
Hinder:
1.
Vi har blivit lärda att frukta natten genom negativa associationer av våld och
andra hotande varelser och situationer. Media har gjort det mesta för att höja rädslan för
mörker i vår kultur.
2.
Människan är ofta rädd för det okända och har begränsad egen erfarenhet av att vara ute
i mörker.
Sidan 120
Strategier:
1.
Samtala om mörkerrädsla och hur den uppkommer och kan övervinnas.
2.
Förklara målet med mörkervandring i naturen, och hur varje övning leder till målsättningen.
3.
Gör klara regler så att ingen kommer att skrämma någon annan eller åstadkomma negativa upplevelser.
4.
Förklara hur viktigt det är med att vara tyst och röra sig försiktigt under vandringen (för
att kunna höra nattens ljud, se djur eller deras närvaro, ha en skön och avspänd stund ….)
5.
Förklara varför inget ljus får användas under en del av vandringen.
6.
Förklara varför man kan gå säkert i mörker, och hur man kan hjälpa varandra.
7.
Dela tankar och upplevelser efter promenaden.
Aktiviteter:
1.
Lyssna till ljud genom att kupa handen bakom örat medan du står stilla och vrider överkroppen.
2.
Observera siluetterna av träd och buskar. Leta efter kända skepnader av djur och andra
föremål mellan grenarna.
3.
Kontrollera temperaturen i luften, på träd, i jorden; använd dina sinnen: näsa, kind, öra,
fingrar….
4.
Lukta på nattluften, på jorden, krossade växtdelar ……
5.
Förklara hur mörkerseendet fungerar och experimentera med olika tekniker att upptäcka
färger och ljus.
Sidan 121
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
Skapa och lyssna till eko genom att ropa ett kort rop unisont. Diskutera hur fladdermöss
använder eko för att finna föda. Om du ser eller hör fladdermöss, kasta flörtkulor eller
andra mjuka föremål i luften och se hur fladdermössen undersöker dem.
Sök efter biologiskt ljus -insekter, växter, svamp(mycel) mm.
Använd en ficklampa och sök efter reflexer i spindelögon, genom att hålla ficklampans
baksida mot pannan.
Identifiera direkta- och reflekterande ljuskällor. (reflexer, stjärnor, månen, elektriskt
ljus….). Visa hur mycket ljus en tändsticka kan sprida, och tänd den sedan på avstånd.
Rör tändstickan i cirkel eller linjärt. Be eleverna att snabbt sluta ögonen och försök att se
bilden av mönster på näthinnan.
Lokalisera djur som grodor, spindlar, ugglor, fladdermöss…..
Om ni hittar kvartsstenar, slå dessa mot varandra. De kommer att sprida gnistor och lukta
speciellt.
Dela ut bitar av olikfärgade papper till gruppen. Be dem att gissa vilken färg bitarna har.
Be dem undersöka färgerna på kläderna och kolla sedan när de kommer ut i ljuset.
Hitta Polstjärnan på himlen och sätt ner en pinne som pekar mot den. Pinnen bildar en
vinkel mot jorden som är lika stor som latituden på jordklotet där du står. Den kan också
användas som solur en solig dag.
Sprid ut gruppen efter stigen så att de kan undersöka natten på egen hand. Ingen får röra
sig eller ta kontakt med någon annan. Hämta dem efter en kort stund.
Spela upp en ugglas läte med hjälp av en bandspelare, eller härma om du kan. En uggla
kan svara om gruppen är tyst. Var försiktiga under häckningstiden av flera anledningar.
En stjärnklar natt - försök att hitta nya stjärnbilder. Kan du hitta nya t.ex. Disneyfigurer
eller andra kända ”saker”.
Sidan 122
17.
18.
19.
Häng ett vitt lakan utomhus och lys på det med en ficklampa. Det kommer att attrahera
nattflygande insekter.
Se till höger eller vänster om en svag stjärna för att se om stavarna (mörkerseende, utanför gula fläcken) eller tapparna (direkta seendet, färg, dåligt ljuskänsliga) i ögat ser ljus
bättre.
Rör ihop krossade bananer, melass och öl. ”Måla” på träd i skymningen för att locka mal
och andra insekter.
Uppföljning
Gör en lista på frågor och öppna påstående.
Sidan 123