1. No category

MSB
Allmänhetens krisberedskap
Markör Marknad & Kommunikation 2015
1
Innehåll
•
Fakta om undersökningen
–
–
–
–
•
Resultat
–
–
–
–
•
Bakgrund och syfte
Metod
Resultatredovisning
Scenario
Scenario
Erfarenheter
Övergripande frågor
Bakgrundsfrågor
Markörs kommentarer och sammanfattning
• Bilagor
–
–
–
–
Bilaga 1: Diagrambilaga kön
Bilaga 2: Diagrambilaga ålder
Bilaga 3: Diagrambilaga kommuntyp
Bilaga 4: Enkät
– Bilaga 5: Samtliga öppna svar
– Bilaga 6: Tabellbilaga
– Bilaga 7: Lista med kommuner som
inkluderas i respektive kommuntyp
(SKLs indelning)
2
Bakgrund och syfte
Bakgrund
En av inriktningarna för verksamheten på MSB:s enhet för den enskildes säkerhet (ROS-ENSK) är
att under 2015 prioritera informationssatsningar för att stärka enskildas beredskap inför allvarliga
händelser och samhällskriser. Tidigare undersökningar som genomförts på uppdrag av MSB, har
gett en bild av hur bland annat beredskapsansvariga på lokal och regional nivå ser på enskildas
förmåga, roll och ansvar inför och vid samhällskriser. Däremot har kunskapen om hur enskilda ser
på hot och risker, sitt eget ansvar och sin förmåga vid en samhällskris varit begränsad.
Syfte
Med detta som bakgrund är syftet med undersökningen att skapa en djupare förståelse för hur
enskilda ser på sin egen roll och sitt eget ansvar vid en samhällskris. Vilka krisförberedande
åtgärder som görs i dag samt vilka förväntningar allmänheten har på andra människor i sin närhet
samt på myndigheter och andra aktörer. Rapporten kommer att utgöra ett värdefullt underlag
och en inriktning för hur frågor om enskildas krisberedskap ska kommuniceras.
Metod
•
•
•
•
•
•
•
Undersökningens ansats har varit kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av
telefonintervjuer.
Målgrupp i undersökningen har varit allmänheten i åldern 18-84 år.
Enkäten som bestod av 31 frågeställningar har skapats i samråd mellan Markör och MSB.
Enkäten återfinns som bilaga till rapporten.
Datainsamlingen har genomförts under perioden v.39-44, 2015.
Samtliga intervjuer har genomförts av Markörs egen intervjuarkår.
I samband med uppstarten av datainsamlingen genomfördes en utbildning med intervjuarkåren.
Utbildningstillfället hölls av projektledare från Markör, men ansvarig person från MSB var med på
utbildningen och kunde förtydliga och förklara eventuella otydligheter.
Urvalsmetoden i undersökningen har varit ett så kallat ersättningsurval, vilket innebär att
Markör och MSB i förväg bestämde hur många intervjuer som skulle genomföras. 2 000
genomförda intervjuer blev målsättningen för undersökningen. Totalt genomfördes dock 2 006
intervjuer.
Metod
•
•
För att säkerställa god representativitet i undersökningen (utifrån kön, ålder och geografi) har Markör
arbetat med kvoter i datainsamlingen. Uppdelningen i kvoter har gjorts utifrån följande:
– Kön
• Kvinna
• Man
– Ålder
• 18-29 år
• 30-44 år
• 45-64 år
• 65-84 år
– Kommuntyp
• Storstäder inklusive förorter till storstäder
• Större städer inklusive förorter till större städer
• Pendlingskommuner
• Varuproducerande kommuner samt turism- och besöksnäringskommuner
• Glesbygdskommuner samt kommuner i glesbygdsregion
• Kommuner i tätbefolkad region
Kommunindelning är baserad på SKLs kommunindelning, men för att minska antalet kommuntyper
gjordes sammanslagningar av: Storstäder och Förorter till storstäder, Större städer och Förorter till
större städer, Varuproducerande kommuner och Turism- och besöksnäringskommuner samt
Glesbygdskommuner och Kommuner i glesbygdsregion. En lista med vilka kommuner som återfinns
under respektive kommuntyp levereras som bilaga till rapporten.
Metod
•
•
•
Trots att det i vissa kommuntyper finns betydligt fler invånare än i andra togs beslutet att lika
många intervjuer (334 stycken) skulle genomföras med respektive kommuntyp. Detta eftersom
en fullständigt representativ fördelning hade inneburit att mycket få intervjuer skulle ha
genomförts med de kommuntyper där det bor färre personer. Det hade i sin tur inneburit att
resultaten för dessa kommuntyper skulle vara relativt osäkra utifrån att resultaten hade baserats
på få svar.
Utifrån bakgrundsfaktorerna kön och ålder har Markör genomfört ett representativt antal
intervjuer inom varje kommuntyp. Exempelvis om tio procent av de boende inom kommuntypen
Pendlingskommuner mellan 18-84 år är män mellan 18-29 år så genomfördes också tio procent
av intervjuerna inom den kommuntypen med män som är mellan 18-29 år.
För att resultaten ska vara representativa för befolkningssammansättningen har Markör viktat
resultaten. Det innebär att svarande från större kommuntyper (exempelvis Storstäder med
förorter) får motsvarande påverkan på resultatet som andelen personer i befolkningen som bor
inom kommuntypen. Alltså även om 334 intervjuer (viss variation på grund av avrundningar)
genomförts inom respektive kommuntyp har resultaten för de olika kommuntyperna inte
samman påverkan på resultaten. Resultaten har även viktats utifrån kön och ålder.
Resultatredovisning
•
I denna rapport redovisas och kommenteras endast undersökningens totalresultat. Resultaten
uppdelade på följande bakgrundsfaktorer återfinns i bilagor till rapporten:
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Kön (diagrambilaga och tabellbilaga)
Ålder (diagrambilaga och tabellbilaga)
Kommuntyp (diagrambilaga och tabellbilaga)
Utbildningsnivå (tabellbilaga)
Typ av sysselsättning (tabellbilaga)
Inkomst (tabellbilaga)
Antal personer i hushållet (tabellbilaga)
Hemmavarande barn i hushållet under 18 år (Ja/Nej) (tabellbilaga)
Födelseland (Sverige eller annat land) (tabellbilaga)
Typ av fastighet personen bor i (tabellbilaga)
Har den enskilda funderat på hur ett långvarigt elavbrott skulle påverka personen (Ja/Nej) (tabellbilaga)
Hur stort ansvar anser den enskilda att den har som privatperson (femgradig skala från mycket litet till
mycket stort) (tabellbilaga)
Hur sannolikt den enskilda tror att det är att det egna hushållet kommer drabbas av ett långvarigt
elavbrott under de närmaste fem åren (femgradig skala från mycket osannolikt till mycket sannolikt).
(tabellbilaga)
Resultatredovisning
•
•
•
•
•
•
Några av frågorna i undersökningen har besvarats utan några fördefinierade svarsalternativ, så
kallade öppna frågor. I denna rapport redovisas ett urval av dessa resultat medan samtliga öppna
svar redovisas i bilaga till rapporten.
I diagrammen för de frågor som besvarats på en femgradig skala redovisas andelen som svarat
vet ej/vill ej svara utanför själva diagrammet och påverkar således inte fördelningen i
diagrammet.
Då Markör kommentarer resultat på frågor som besvarats på en femgradig skala kommer
svarsalternativ 1-2 ses som negativa eller avståndstagande svar, svarsalternativ 3 ses som
neutrala svar medan svarsalternativ 4-5 ses som positiva eller instämmande svar.
Flera av frågorna i undersökningen har ställts som öppna frågor men Markörs intervjuare har
haft fördefinierade svarsalternativ för att koda in svaren. Detta upplägg används för att fånga den
spontana upplevelsen. De frågor där svarsalternativen inte har lästs upp kommer markeras med
en text under diagrammet.
Under diagrammen kommer även annan information att redovisas. Exempelvis vilka som svarat
på frågan samt om det varit möjligt att svara flera olika svarsalternativ.
På varje fråga redovisas det oviktade bastalet, alltså hur många som har besvarat frågan.
Resultatredovisning
•
•
I denna rapport redovisas, som jämförelse, några resultat från undersökningen ”Enskildas ansvar
och agerande vid kriser” som är framtagen av Försvarshögskolan på uppdrag av MSB. De
yrkesroller som inkluderades i den undersökningen var beredskapssamordnare eller
motsvarande (på lokal och regional nivå) samt beredskapsdirektör/försvarsdirektör (på
länsstyrelsenivå).
Eftersom flera frågor i undersökningen har haft relativt långa formuleringar har Markör varit
tvungen att korta ner vissa frågeformuleringar och svarsalternativ i redovisningen. De exakta
formuleringarna kan läsas i enkäten som återfinns som bilaga till rapporten.
Scenario
•
Ett antagande som gjordes inför undersökningen var att stora delar av allmänheten aldrig varit
med om en händelse som skulle kunna klassificeras som en samhällskris. Detta antagande
baserades på resultat från tidigare undersökningar som gjorts inom området. Därför togs
beslutet att flertalet av frågorna i undersökningen skulle utgå från ett scenario som gav
förutsättningar som de enskilda skulle ta ställning utifrån. I scenariot framgick att personerna
drabbades av ett långvarigt elavbrott under vintertid och efter några dagar fungerar inte fastoch mobil telefoni, vatten- och värmeförsörjning liksom exempelvis bankomater och
bensinpumpar.
Resultat
Har du funderat på hur du skulle påverkas av en sådan händelse?
(Bastal: 2006)
100
53
47
% 50
0
Ja
Nej
12
Hur tror du att du skulle klara av ett långvarigt elavbrott?
(Bastal: 2006)
Vet ej
12
23
32
0%
21
50%
1. Mycket dåligt
2
3
12
100%
3
4
5. Mycket bra
13
På vilka sätt har du förberett dig för ett långvarigt elavbrott?
(Bastal: 2006)
Tillgång till andra ljuskällor
20
Tillgång till camping- gasol- och/eller spritkök
15
Säkrat tillgång till mat
12
Säkrat tillgång till vatten
8
Ordnat med alternativ strömkälla
6
Har särskilda kläder/textilier lättillgängliga anpassade för händelsen
5
Har tillgång till radio som kan drivas utan vanlig el
2
Säkrat tillgång till drivmedel
1
Tillgång till Första hjälpen-utrustning
0
Har reservlager med nödvändig medicin
0
Informationsinhämtning
0
Har lagt undan kontanter
0
Är försäkrad
0
Har extra föda till hunden/katten o s v
0
Telefonlista på papper
0
Övrigt
Alternativ värmekälla 550
svar (27 % oviktat)
• Kamin, öppen spis och
liknande.
34
Kan ej komma på några krisförberedande åtgärder
45
0
Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga.
50
%
100
14
Jämförelse från tidigare undersökning
Resultat från Enskildas ansvar och agerande vid kriser (Försvarshögskolan, 2015).
15
Varför har du inte gjort något för att förbereda dig?
(Bastal: 820)
Har inte tänkt på det
49
Tror inte det kommer hända mig/mycket
liten risk
30
Har inte prioriterat det
12
Förväntar mig att myndigheter och
andra aktörer tar hand om mig
•
•
•
•
3
Annat
10
Vet ej/vill ej svara
Har inte haft möjlighet (25 svar).
Bor i lägenhet/hyreshus (16 svar).
Tror jag klarar av det ändå.
Åker till föräldrarna som är väl
förberedda.
• Finns inte mycket jag kan göra.
• Dumhet, vi behöver ett
skrämselskott.
7
0
50
%
De som inte gjort några krisförberedande åtgärder; Flervalsfråga; Svarsalternativen
har ej lästs upp.
100
16
Tänk dig att myndigheterna varnar för att en kommande storm kan leda till
långvariga elavbrott i ditt län. Vilka förberedelser skulle du då göra för att
kunna hantera elavbrottet så bra som möjligt?
(Bastal: 2006)
Säkra tillgång till mat
44
Säkra tillgång till vatten
34
Skaffat andra ljuskällor
21
Skaffat camping- gasol- och/eller spritkök
14
Ordna med alternativ strömkälla
10
Ha särskilda kläder/textilier lättillgängliga anpassade för händelsen
8
Säkra tillgång till drivmedel
4
Skaffat tillgång till radio som kan drivas utan vanlig el
2
Informationsinhämtning
2
Lägga undan kontanter
1
Skaffa reservlager med nödvändig medicin
0
Skaffat tillgång till Första hjälpen-utrustning
0
Skaffa extra föda till hunden/katten o s v
• Förberett för alternativ värmekälla
(exempelvis hämtat in ved). (310 svar).
• Jag skulle åka någon annanstans. (94 svar).
• Har ett eget elaggregat. (31 svar).
• Se till att ordna med olika bränslen. (25 svar).
0
Gå igenom försäkringar
0
Telefonlista på papper
0
Övrigt
28
Kan ej komma på några krisförberedande åtgärder
18
0
Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga.
50
%
100
17
Förväntningar på följande aktörer...
(Bastal: 2006)
Vet ej
Din kommun
8
Personer i din närhet
14
7
Elbolag
12
12
Frivilligorganisationer/ideella
organisationer
28
22
14
Landstinget
19
17
27
21
17
28
27
0%
50%
1. Inga f örväntningar
2
3
4
5
26
34
17
3
34
27
27
4
24
26
16
16
Försvarsmakten med Hemvärnet
26
21
6
10
14
7
14
5
100%
5. Mycket höga f örväntningar
18
Hur ser du på ditt eget ansvar som privatperson när det handlar om att vara
förberedd för att kunna klara ett långvarigt elavbrott?
(Bastal: 2006)
Vet ej
3
6
21
34
0%
50%
1. Mycket litet ansvar
1
37
2
100%
3
4
5. Mycket stort ansvar
19
Motivering till ansvarsgrad
Önskar du motivera eller förtydliga ditt svar? Exempelvis om det finns någon särskild
anledning till att du anser att du har ett stort eller ett litet ansvar?
•
•
•
•
•
•
Alla får ta sitt eget ansvar. (641 svar).
Det beror på ens situation, till exempel utbildning, boendesituation eller ålder. (82 svar).
Myndigheter, kommunen och elbolagen har en stor del av ansvaret. (66 svar).
Jag tycker att alla bör vara förberedda. (47 svar).
Jag har inte tänkt på det, det är svårt att förbereda sig för något som eventuellt kan ske. (38 svar).
Jag kan förbereda mig om jag blir förvarnad. (10 svar).
•
•
•
•
Jag betalar skatt för en tjänst som ska finnas.
Har nära, kära och familj i närheten av där jag bor som kan hjälpa mig.
Jag tar ansvar över nära och kära som inte kan ta hand om sig själva.
Jag tycker att det borde ingå i sin försäkring. Men alla är nog väldigt dåligt förberedda och jag tror att kaos
skulle utbryta. Jag tror att ingen egentligen kan hjälpa särskilt mycket.
20
Hur länge uppskattar du att ditt hushåll skulle kunna klara behovet av mat,
vatten, värme och information utan samhällets stöd vid ett långvarigt
elavbrott?
(Bastal: 2006)
Tolv timmar eller mindre (0-12 timmar)
3
Mer än 12 timmar men mindre än ett dygn (12:01-23:59 timmar)
3
Minst ett dygn men mindre än två dygn (24:00-47:59 timmar)
10
Minst två dygn men mindre än tre dygn (48:00-71:59 timmar)
14
3-5 dygn (72:00-120:00 timmar)
21
Längre än fem dygn men mindre än en vecka (120:01-167:59 timmar)
6
En vecka eller längre (168 timmar eller längre)
39
Vet ej/vill ej svara
4
0
Svarsalternativen har ej lästs upp.
50
%
100
21
Jämförelse från tidigare undersökning
Resultat från Enskildas ansvar och agerande vid kriser (Försvarshögskolan, 2015);
Frågan är ställd utifrån att ett långvarigt elavbrott råder.
22
Hur sannolikt tror du det är att du kommer att drabbas av ett långvarigt
elavbrott inom de närmaste fem åren?
(Bastal: 2006)
Vet ej
43
30
0%
17
50%
1. Mycket osannolikt
2
7
3
3
100%
3
4
5. Mycket sannolikt
23
Sammanfattning - Scenarioavsnitt
•
•
•
•
•
•
Det är drygt hälften av de svarande som någon gång funderat på hur de skulle påverkas av ett
långvarigt elavbrott.
På frågan om hur de enskilda tror att de skulle klara av en sådan situation visas mycket
varierande svar. Omkring en av tre tror att de skulle klara det bra, en av tre att de skulle klara
sig någorlunda och en av tre att de skulle klara sig dåligt.
Den vanligaste krisförberedande åtgärden som vidtagits är att de enskilda har tillgång till
alternativ värmekälla (öppen spis, kamin eller liknande). Andelen som givit den typen av svar
uppgår till ungefär tre av tio. Näst vanligast är att de har tillgång till andra ljuskällor, vilket en
av fem svarar.
45 procent kan inte uppge några krisförberedande åtgärder som de vidtagit.
Bland de som inte kan komma några krisförebredande åtgärder är det hälften som motiverar
det med att de inte tänkt på att händelsen kan inträffa och 30 procent svarar att de tror att
det är mycket liten risk att det kommer hända dem.
Då frågan ställs om hur de enskilda skulle förbereda sig om myndigheterna varnade för att en
kommande storm kan leda till långvariga elavbrott i länet de bor i är de vanligaste två svaren
att de skulle säkra tillgången på mat (44 %) samt att de skulle säkra tillgången på vatten
(34 %). Nästan en av fem kan inte komma på några krisförberedande åtgärder som skulle
vidtas vid en sådan varning.
24
Sammanfattning - Scenarioavsnitt
•
•
•
•
Då allmänheten tar ställning till vilka förväntningar de har på olika aktörer och grupper som
kan ha viktiga roller vid långvariga elavbrott visas att högst andel har förväntningar på
personer i den egna närheten. Sex av tio svarar att de har en hög grad av förväntan på dessa
personer. Kommunen är den aktör som näst högst andel har höga förväntningar på, vilket
uppges av hälften av de svarande.
Då frågan ställdes om den enskildas eget ansvar att vara förberedd för ett långvarigt elavbrott
är det fler än sju av tio som tycker att de, som privatpersoner, har ett stort ansvar vid en
sådan händelse. Knappt en av tio svarar att de har ett litet ansvar.
66 procent uppger att de skulle klara sig utan samhällets stöd tre dygn eller längre vid ett
långvarigt elavbrott. I jämförelse med resultaten från en tidigare undersökning som
genomfördes av Försvarshögskolan visas att omkring åtta av tio beredskapssamordnare och
beredskapsdirektörer som svarat på den undersökningen antar att allmänheten skulle klara
sig två dygn eller kortare utan samhällets hjälp.
Nästan tre av fyra anser att det är osannolikt att de kommer drabbas av ett långvarigt
elavbrott under de närmaste fem åren. Som motsats tror en av tio att det är hög sannolikhet
att de kommer drabbas av en sådan händelse.
25
Erfarenheter
26
Har du varit med om någon eller några av följande händelser?
(Bastal: 2006)
Långvarigt elavbrott
30
Omfattande störningar i telekommunikationerna
26
Dricksvattenbrist
18
Omfattande översvämning
6
Omfattande brand
5
Annat
•
•
Snöstorm. (29 svar)
Storm. (17 svar)
4
Vill ej ange
0
Nej på samtliga
50
0
Flervalsfråga.
50
%
100
27
Vilken av de händelser du varit med om upplevde du var svårast att klara
av?
(Bastal: 1061)
Långvarigt elavbrott
39
Dricksvattenbrist
23
Omfattande störningar i telekommunikationerna
16
Omfattande översvämning
7
Omfattande brand
5
Annat
4
Vet ej/vill ej svara
6
0
Endast de som varit med om någon händelse.
50
%
100
28
Hur upplevde du att du klarade av situationen (kunna tillgodose behovet av
mat, vatten, värme och information)?
(Bastal: 998)
Vet ej
2
0%
6
22
40
50%
1. Mycket dåligt
3
30
2
100%
3
4
5 Mycket bra
Endast de som svarat vilken händelse som var svårast att klara av.
29
Erfarenheter
•
•
•
Tre av tio personer i undersökningen har erfarenhet från ett omfattande elavbrott och en av
fyra har upplevt omfattande störningar i telekommunikationen. Häften av de svarande har
dock aldrig upplevt någon av de händelser som efterfrågades.
Av de som har erfarenhet från en eller flera händelser som efterfrågades är det långvariga
elavbrott som upplevts svårast att klara av. Det bör dock påtalas att frågan besvarades av
samtliga som varit med om någon händelse, vilket innebär att de som endast varit med om
ett långvarigt elavbrott automatiskt registrerades som att den händelsen också vara den
svåraste att klara av.
Då de enskilda bedömer hur de klarade av händelsen är det sju av tio som upplever att de
kunde tillgodose hushållets behov av mat, vatten, värme och information. Som motsats
svarar knappt en av tio att de inte kunde tillgodose hushållets behov på ett bra sätt.
30
Övergripande frågor
31
Har du eller någon i ditt hushåll tagit del av information om hur du/ni kan
förbereda er inför en samhällskris?
(Bastal: 2006)
100
68
% 50
28
4
0
Ja
Nej
Vet ej
32
På vilket/vilka sätt har ditt hushåll tagit del av informationen?
(Bastal: 594)
Via informationsblad/informationsbroschyr
43
Genom ett utbildningstillfälle
12
Via kommunens webbplats
5
Krisinformation.se (MSB)
1
DinSäkerhet.se (MSB)
1
Genom e-postutskick
0
•
•
•
•
•
Genom media. (72 svar).
Genom arbetet. (46 svar).
Genom internet. (34 svar).
Civilförsvaret, Försvarsmakten, Hemvärnet o dyl. (28 svar).
I telefonkatalogen. (8 svar).
Annat
50
Vill ej svara
4
0
50
%
Endast de som tagit del av information; Svarsalternativen har ej lästs
upp; Flervalsfråga.
100
33
Jämförelse från tidigare undersökning
Resultat från Enskildas ansvar och agerande vid kriser (Försvarshögskolan, 2015).
34
Hur skulle du vilja få information om hur du kan förbereda dig inför
samhällskriser?
(Bastal: 2006)
Broschyr hemskickad
55
TV
19
Radio
14
Specif ik webbplats (exempelvis kommunens eller en nationell webbplats)
13
Tidningar
11
SMS
3
Facebook
2
Samhället/kommunen skulle erbjuda gratis utbildningar/kurser
2
Obligatorisk undervisning i skolan
1
Möten i bostadsrättsf örening/samf ällighet/förening/bostadsområde
1
Applikation till mobiltelef on och/eller surf platta
1
Twitter
1
Obligatorisk utbildning f ör alla över 18 år
1
Instagram
0
•
•
•
•
•
•
Annat
Via e-post. (98 svar).
Via brev. (38 svar).
På internet. (27 svar).
Informationsmöten. (19 svar).
Media. (16 svar).
Via telefonsamtal. (7 svar).
14
Vet ej
8
0
Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga.
50
%
100
35
Central information
Vad tycker du är viktigt att tänka på om myndigheterna ska informera om hur du kan förbereda
dig inför samhällskriser? (exempelvis hur bör informationen vara utformad?)
•
•
•
•
Den ska vara anpassad till alla individer, lättläst och eventuellt på andra språk. (510 svar).
Informera om hur man ska göra i en krissituation. (426 svar).
Jag skulle vilja ha skriftlig information. (78 svar).
Informera via media. (65 svar).
•
•
Att trycka på hur viktigt det är att ta situationen seriöst.
Jag tycker det ska vara utformat så att jag fattar att det verkligen kan hända i verkligheten. Om jag inte får
relevant information kan det bli så att jag bara skakar bort det, men efter alla bränder och översvämningar
har jag börjat fatta att det kan hända.
Var ärliga och realistiska.
Myndigheterna skall tänka på att inte skrämma upp folk.
Man bör framförallt rikta in sig mot yngre människor. Jag har varit scout hela livet, så jag och min familj
kan alltid klara oss eftersom vi är vana att vara ute i skog och mark. Men ungdomar från storstäderna får
problem om de inte kan trycka på en knapp.
•
•
•
36
Ökat engagemang
Vad (om något) tror du skulle öka ditt intresse/engagemang för ditt hushålls beredskap inför
samhällskriser?
•
•
•
•
Att de varnar för en samhällskris alternativt att det sker en samhällskris i min närhet. (401 svar).
Om jag fick mer information om det. (231 svar).
Jag är tillräckligt informerad. (79 svar).
Denna undersökningar har fått mig att bli mer intresserad. (20 svar).
•
Jag är så pass gammal att jag inte kan göra så mycket om det händer en samhällskris. Jag tror att de yngre
får ta ett större ansvar.
Jag blir det med tiden eftersom det händer mer och mer saker, som att översvämningar inte bara sker i
andra länder utan även i Sverige. Kriserna som sker blir större och det gör att jag också tänker mer på det.
Mitt intresse har ökat i och med situationerna runt om i världen.
Det som skulle öka mitt intresse skulle vara en förklaring om konsekvenserna och alla bieffekter som kan
komma utav en krissituation. Det är bra att skina så mycket ljus som möjligt på det så att jag förstår faran
av det, så att jag inte ignorerar konsekvenserna.
•
•
•
37
Jämförelse från tidigare undersökning
Resultat från Enskildas ansvar och agerande vid kriser (Försvarshögskolan, 2015);
158 svarande.
38
Vid en samhällskris vilka personer (om några) skulle du spontant hjälpa?
(Bastal: 2006)
Familjen
63
Grannar
48
Släkt
27
Alla som behöver det
21
Äldre
12
Barn
9
Sjuka
•
•
2
Personer som är nyanlända till Sverige
•
1
Annan grupp
16
Vet ej/vill ej svara
•
Vänner. (185 svar).
De som finns i närområdet.
(42 svar).
De som är särskilt utsatta.
(39 svar).
Anhöriga. (28 svar).
2
0
Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga.
50
%
100
39
Sammanfattning - Övergripande frågor
•
•
•
•
Knappt tre av tio svarar att de själva eller någon i deras hushåll mottagit information om hur
de kan förbereda sig inför en samhällskris.
Bland de som tagit del av information är det vanligaste sättet att de fått en broschyr eller ett
informationsblad, vilket uppges av 43 procent.
Då frågan ställdes om hur de enskilda skulle vilja få information svarar majoriteten att de
föredrar att få information i form av en broschyr som skickas hem.
På frågan om vilka personer/grupper som den enskilda spontant skulle hjälpa vid en
samhällskris svarar drygt sex av tio familjen och nästan hälften uppger att de skulle hjälpa
sina grannar. En av fem svarar att de skulle hjälpa alla som behövde det.
40
Bakgrundsfrågor
41
Vilken är din högsta avslutade utbildning?
(Bastal: 2006)
100
% 50
37
34
14
10
4
1
0
Grundskola
Gymnasium
Högskola/Universitet
mindre än tre år
Högskola/Universitet
minst tre år
Annan
Vill ej svara
42
Vilken är din huvudsakliga sysselsättning?
(Bastal: 2006)
100
56
% 50
24
10
8
2
1
0
Förvärvsarbetande
Studerande
Pensionär
Arbetssökande
Annat
Vill ej svara
43
Ungefär hur stor är ert hushålls sammanlagda årsinkomst före skatt?
(Bastal: 2006)
100
% 50
32
16
11
12
Mindre än 240 000
SEK
240 000 SEK – 360
000 SEK
0
8
360 001 SEK – 480
000 SEK
11
480 001 SEK – 600
000 SEK
9
600 001 SEK – 720 Mer än 720 000 SEK
000 SEK
Vill ej svara
44
Hur många är ni i hushållet (inklusive dig som svarar)?
(Bastal: 2006)
100
% 50
40
20
14
18
8
1
0
1
2
3
4
5 eller fler
Vill ej svara
45
Har ni hemmavarande barn under 18 år i hushållet?
(Bastal: 2006)
Mellan 0-3 år
8
Mellan 4-8 år
12
Mellan 9-12 år
13
Mellan 13-17 år
12
Nej
68
Vill ej svara
0
0
Flervalsfråga.
50
%
100
46
Är du född i annat land än Sverige?
(Bastal: 2006)
100
91
% 50
3
3
3
Ja, i ett annat nordiskt
land
Ja, i ett annat
europeiskt land
Ja, i ett
utomeuropeiskt land
0
0
Nej
Vill ej ange
47
Vilken typ av fastighet bor ni i?
(Bastal: 2006)
100
% 50
48
37
10
3
2
0
Annat
Vill ej ange
0
Villa
Lägenhet
Radhus/parhus Jordbruksfastighet
48
Kön
(Bastal: 2006)
100
% 50
50
50
0
0
Annan könstillhörighet
Vill ej ange
0
Kvinna
Man
49
Ålder
(Bastal: 2006)
100
% 50
32
25
22
21
0
18-29
30-44
45-64
65-84
50
Bakgrundsfrågor
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Gällande utbildningsnivå är det vanligast att den enskilda antingen har gymnasial utbildning
som högsta avslutade utbildning eller högskola/universitet tre år eller längre.
Drygt hälften av de intervjuade är förvärvsarbetande och en av fyra är pensionärer.
Ungefär en av tre vill inte uppge hushållets sammanlagda årsinkomst, men bland de som
svarat är det vanligast att årsinkomsten är högre än 720 000 SEK/år innan skatt. Det kan dock
noteras att det är en relativt jämn fördelning mellan de olika inkomstintervallen.
Fyra av tio bor i hushåll med två personer medan ungefär en av fem svarar att de bor själva
respektive att de bor i hushåll med fyra personer.
Nästan sju av tio svarande har inga hemmavarande barn under 18 år i hushållet.
Nio av tio personer i undersökningen är födda i Sverige.
Nästan hälften av de svarande bor i en villa medan knappt fyra av tio bor i lägenhet.
Könsfördelningen i undersökningen är jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Enstaka
personer har svarat annan könstillhörighet alternativt vill ej ange.
Frågan om ålder har inte besvarats i undersökningen utan har hämtats från register i
samband med urvalsdragningen. Fördelningen som redovisas är således en beskrivning av
ålderssammansättningen nationellt.
51
Markörs kommentarer
52
Markörs kommentarer
Något som är viktigt att tänka på när resultaten granskas är att det är allmänhetens uppfattning som förmedlas.
Exempelvis är det omöjligt att uttala sig om de resultat som visas för hur lång tid de enskilda uppskattar att de
skulle klara ett långvarigt elavbrott utan samhällets stöd stämmer överens med verkligheten. Är det verkligen
fyra av tio som under en sådan händelse skulle kunna tillgodose hushållets behov av mat, vatten, värme och
information en vecka eller längre? Markör ser dock att så länge det inte går att göra en praktisk övning i stor
skala eller att det faktiskt sker en samhällskris som sätter hushållen på verkliga prov och utifrån agerandet som
sker dra slutsatser måste ändå hushållens egen bedömning av hur länge de klarar sig vara en central uppgift att
arbeta utifrån. Sådana resultat kan också visa på vilka förväntningar som finns, både på det egna hushållet och
på andra aktörer (exempelvis myndigheter) som kan vara involverade i stödarbete vid samhällskriser som
långvariga elavbrott. Att två av tre personer svarar att de skulle klara sig tre dygn eller längre utan samhällets
stöd vid ett långvarigt elavbrott kan visa att det finns en inställning och en förståelse för att det egna hushållet
inte kommer kunna få hjälp omedelbart utan de måste kunna klara sig själva den närmaste tiden.
Något annat som är centralt är att många frågor ställdes utan att den svarande fick några svarsalternativ
upplästa. Det innebär att det som fångas i frågeställningen är den spontana upplevelsen. Exempelvis på frågan
om vilka krisförberedande åtgärder den enskilda gjort antar Markör att utfallet skulle bli något annat om
frågans svarsalternativ istället lästes upp och den enskilda sedan svarade instämmande eller nekande. Med
nuvarande frågeställning krävs att den enskilda har gjort något som skulle kunna ses som en krisförberedande
åtgärd och även sammankopplar handlingen med just krisförberedelser. Resultaten bör alltså tolkas på detta
sätt och därmed inte ses som en direkt inventering av vilka åtgärder som vidtagits utan snarare vilka åtgärder
allmänheten själva ser som krisförberedande och som de genomfört.
53
Markörs kommentarer
En motsättning i resultaten som Markör tycker är mycket intressant är upplevelsen av att de enskilda har ett
stort eget ansvar vid långvariga elavbrott (fler än sju av tio menar att de själva har ett stort ansvar) samtidigt
som endast en av tre uppskattar att de skulle klara av det scenario som ges på ett bra sätt samt att nästan
hälften inte kan komma på att de har gjort några krisförberedande åtgärder för en sådan händelse. Hur
kommer det sig att allmänheten ser att de har ett stort eget ansvar, men inte agerar på samma sätt? Markörs
tolkning av denna motsägelse är att det beror på att de enskilda inte tror att de kommer bli drabbade av ett
långvarigt elavbrott. Det styrks exempelvis av att endast en av tio tror att det är stor sannolikhet att de kommer
drabbas av ett långvarigt elavbrott under de närmaste fem åren. Problemet som kan uppstå vid ett sådant
förhållningssätt är att allmänheten anser att de har ett stort ansvar, men på grund av att de ser händelsen som
osannolik så genomför de inte några krisförberedande åtgärder. Dessa typer av resonemang återkommer i flera
av de öppna svaren där det nämns att intresset/engagemanget för hushållets krisberedskap skulle öka om de
drabbades av en händelse eller om de varnades om att en händelse skulle inträffa. Markör ser därmed att för
att lyckas omsätta känslan av ansvar till faktiskt handling krävs att information som når ut inte blir allt för
övergripande utan direkt kopplar till de enskildas egen livssituation och på så sätt skapar en förståelse för att
de faktiskt kan bli drabbade. Samtidigt ser Markör att det är en svår balansgång eftersom informationen inte får
upplevas som hotande eller skrämmande. Kanske kan en metod vara att informera i samband med händelser
som faktiskt sker för att ge informationen en tydlig kontext och för att allmänheten ska kunna knyta an till den
och på så sätt förstå att samhällskriser faktiskt kan inträffa på de platser där de bor?
54
Markörs kommentarer
Det kan noteras i undersökningen att en relativt stor andel av de enskilda har höga förväntningar på att
personer i deras närhet ska vara till stöd för dem under samhällskriser som ett långvarigt elavbrott samt att
hälften spontant uppger att de skulle hjälpa sina grannar vid en samhällskris. Dessa resultat kan visa på att om
det sker en samhällskris så finns det en upplevelse av gemensamt ansvar bland de drabbade snarare än en
känsla av ”var och en för sig”. Utifrån dessa resultat kan det, utifrån Markörs tolkning, vara viktigt i ett
kommande arbete att inte bara informera om hur de enskilda ska förbereda sitt hushåll utan även informera
om hur de kan vara till stöd för andra grupper i samhället vid samhällskriser.
55
Markörs sammanfattning
Markörs sammanfattning
•
•
•
•
•
Att det ska inträffa en samhällskris som ett långvarigt elavbrott är något som känns relativt
främmande för allmänheten. Nästan hälften har aldrig funderat på hur de skulle påverkas av
en sådan händelse och knappt en av tio tror att det är sannolikt att de kommer drabbas av en
sådan händelse under de kommande fem åren.
Allmänheten ser ändå ett relativt stort eget ansvar gällande att vara förberedd för ett
långvarigt elavbrott. Drygt sju av tio anser att de som privatpersoner har ett stort ansvar att
vara förberedda inför en sådan händelse.
Allmänheten har också relativt höga förväntningar på att deras närboende ska hjälpa dem vid
ett långvarigt elavbrott. Sex av tio svarar att de har höga förväntningar på sina närboende vid
en sådan händelse. På frågan om vilka de själva skulle hjälpa vid en samhällskris (ej
specificerad händelse) svarar nästan hälften att de skulle hjälpa sina grannar.
Utifrån en tidsuppskattning gällande hur länge de enskilda skulle klara av att tillgodose sitt
hushålls behov av mat, vatten, värme och information vid ett långvarigt elavbrott utan
samhällets stöd svarar två av tre att de skulle kunna tillgodose dessa behov tre dygn eller
längre.
Knappt tre av tio hushåll har tagit del av information om hur de kan förbereda sig för en
samhällskris. Bland de som tagit del av information är det vanligast att de mottagit en
broschyr.
57
Markörs sammanfattning
•
•
•
Det är även formatet broschyr som högst andel uppger spontant på frågan om på vilka sätt de
skulle vilja ha information om hur de kan förbereda sig för samhällskriser.
Något som anses viktigt vid framtagande av sådan information är att den är tillgänglig för alla
grupper i samhället. Lättläst, kortfattad och översatt på flera språk.
Återkommande resultat i undersökningen visar på att det som krävs för att öka de enskildas
intresse/engagemang för krisberedskap är en ökad känsla av att det faktiskt kan hända dem.
Detta visas dels genom att det är det vanligaste svaret på den öppna frågan om vad skulle
kunna få deras hushålls intresse/engagemang för dessa frågor att öka, dels genom att de
vanligaste motiven till varför de enskilda inte gjort några krisförberedande åtgärder är att de
aldrig tänkt på det alternativt att de inte tror att det kommer hända dem.
58
Referens
59
Referens
Försvarshögskolan. 2015. Enskildas ansvar och agerande vid kriser – Offentliga aktörers
bedömningar.
https://www.msb.se/Upload/Nyheter_press/Enskildas%20ansvar%20och%20agerande%20vid%2
0kriser%20-%20Offentliga%20akt%C3%B6rers%20bed%C3%B6mningar.pdf
60