Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun
Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun KS beslutad 2015-XX-XX Inledning .............................................................................................................................................................. 3 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. .............................................................. 3 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter – Samhällsskydd och Beredskap ............................... 3 1.2 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område ................................................................. 5 Befolkning .............................................................................................................................................. 6 Näringsliv ............................................................................................................................................... 6 Kommunikation .................................................................................................................................... 7 Jämtlands län.......................................................................................................................................... 7 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod .......................................................................... 8 2.1 Tidigare analyser ...................................................................................................................................... 8 2.2 Risk- och sårbarhetsanalysarbetet 2015................................................................................................ 8 2.2.1 Nya förutsättningar .............................................................................................................. 8 Ökade flyktingströmmar ...................................................................................................................... 8 Nyetableringar och renoveringar ........................................................................................................ 9 Inträffade händelser .............................................................................................................................. 9 Klimatförändringar ............................................................................................................................. 10 Kommunens verksamhet i stort ....................................................................................................... 10 2.3 Riskvädering – Sannolikhet och Konsekvens ................................................................................... 11 2.4 Analys och förmågebedömning .......................................................................................................... 14 2.4.1 Långvarigt Elavbrott - Sommar .......................................................................................... 14 2.4.2 Olycka Väg/Järnväg ........................................................................................................... 15 2.4.3. Problem med dricksvattenförsörjningen ............................................................................ 17 2.4.4 Hot och våld ...................................................................................................................... 18 2.4.5. Pandemi ............................................................................................................................ 19 3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ..................................................... 20 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. ......................................................................................................................................... 22 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. .................................................................................................................... 23 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. .............................. 24 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. ................................................................................................................................ 26 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. ................................................................................... 29 8.1 Genomförda åtgärder sedan 2011 års RSA; ...................................................................................... 29 8.1.2. Åtgärder för ökad kriskommunikationsförmåga................................................................. 29 8.1.3. Åtgärder för ökad krisledningsförmåga .............................................................................. 29 8.1.3. Åtgärder för att Identifiera risk .......................................................................................... 31 8.2 Planerade åtgärder ................................................................................................................................. 32 8.2.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga ........................................................................... 32 8.2.2 Åtgärder för identifiera risker ............................................................................................. 32 Inledning Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och höjdberedskap ska kommuner och landsting för varje mandatperiod genomföra och sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys. Syftet är att beskriva vad som kan inträffa inom kommunens geografiska ansvarsområde, vilka konsekvenser det kan få för samhället samt identifiera vad som kan göras för att förebygga och hantera riskerna. Genom att bedriva ett kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete inom kommunen ökar medvetenheten om vilka risker som finns och hur vi kan hantera dessa. Denna Risk- och sårbarhetsanalys bygger i mångt och mycket på föregående mandatperiods rapport. Fokus har varit att se nya/tillkommande risker samt att i samtliga scenarier ta hänsyn till klimatförändringar. 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. Kommunen har ett stort ansvar för att ta hand om sina medborgare och andra som vistas inom kommunen. Under punkt 1.1. beskrivs kortfattat vilka uppgifter som omfattas, punkt 1.2. innehåller en kort beskrivning av Ragunda kommun och dess organisation. 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter – Samhällsskydd och Beredskap Kommunens ansvarområde och uppgifter inom Samhällsskydd och beredskap regleras av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) har det fattats en överenskommelse som utvecklar detta och förtydligar vad som förväntas av kommunerna för att ha en god förmåga att hantera en kris. I överenskommelsen ställs även ett antal krav för att Kommunerna ska kunna få del av den årliga riktade ersättningen från staten. Enligt LEH ska följande uppgifter genomföras; Risk- och sårbarhetsanalyser Syftet med att genomgöra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att vi ska kunna besvara frågorna; 1. Vad är det som kan inträffa i Ragunda kommun? 2. Varför kan det inträffa och hur ofta? 3. Vilka konsekvenser kan det få för samhället - liv, hälsa och miljö? 4. Vad kan samhället göra för att åtgärda riskerna? Genom kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete får kommunen ett bra underlag till beslutsfattare och verksamhetsansvariga, man ökar möjligheten för att kunna ge rätt information om samhällets risker till allmänheten samt skapar förutsättningarna för en säker samhällsplanering. Målet är att identifiera de risker som finns inom Ragunda kommun samt kartlägga behov av åtgärder och planera för att hantera det som ej kan förutses/förebyggas. Uppgifter som framkommer inom RSA arbetet är ett viktigt planeringsunderlag. Planering Ett av kraven i lagen är att det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser i kommunen. Den ska uppdateras kontinuerligt och fastställas varje mandatperiod. Planen ska beskriva hur kommunen planerar för att kunna hantera en extraordinär händelse. Nytt för 2014-2018 enligt överenskommelsen, är att det ska tas fram ett styrdokument som beskriver kommunens arbete med krisberedskap såväl, organisation, utbildning och övning samt samverkan med övriga aktörer i det geografiska området. Geografiskt områdesansvar Kommunen ska verka för att aktörer inom kommunens område agerar för att skapa ett säkert samhälle, minska riskerna och öka förmågan att hantera de samma. Att initiera samverkansråd och dialog med privata företagare och offentliga myndigheter är ett steg i att ta det geografiska områdesansvaret. Kommunen ska via krisledningsgruppen verka för att samordna insatserna i kommunen före, under och efter en händelse Nytt för 2014-2018 är att kommens ansvar för samverkan före, under och efter en kris har förtydligats med en särkskild samverkansersättning. Utbildning och övning För att förbereda organisationen för saker som kan förutses såväl som för det oväntade bör organisationen övas och utbildas kontinuerligt. Enligt lagen ska det finnas en plan för hur, när och vad som kommunen behöver öva och vilka som behöver utbildningar. Rapportering Kommunen ska kunna avge lägesrapporter till länsstyrelsen när behov finns, sammanställa och rapportera agerande och erfarenheter efter en händelse. Höjd beredskap Kommunen ska upprätthålla varningssystem för varning av allmänheten samt utbilda krishanteringsorganisationen i kommunens uppgifter vid höjdberedskap. 1.2 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Ragunda kommun är belägen i den östra delen av Jämtlands län. Kommun bildades den 1 januari 1974 genom sammanslagning av Fors, Ragunda och Stuguns kommuner. Kommunkontoret ligger i centralorten Hammarstrand med drygt 1000 innevånare. De två övriga tätorter är Bispgården i öst och Stugun i väst. Kommunen karaktäriseras av stora ytor, branta älvbrinkar, många kraftverksdammar, mycket skog och en åldrande befolkning. Flertalet stora vattenkraftsanläggningar med tillhörande dammar finns etablerade i Indalsälven. Geografi Ragunda kommun är 90 km från väst till öst och ca 50 km från nord till syd och har en yta på 2.511 kvadratkilometer. Landskapet är mycket varierat och kuperat. Östersund och Sundsvall är de närmaste större städerna. Närmaste stora stad är Trondheim i Norge. Ragunda ligger inom det mellannorrländska bergkullområdet och har en berggrund som huvudsakligen består av gnejser och graniter. Höjderna har relativt plana överytor och branta stup ner mot omgivande lågområden. Granskog och stora långsträckta myrar finns i de lägre, flackare partierna. Genom Ragunda rinner Indalsälven som, liksom biflödet Ammerån, är djupt nedskuren och bildar raviner och branta nipor i dalens finkorniga sediment. Mellan Hammarstrand och Bispgården ligger Döda fallet, den älvsträcka som torrlades när Ragundasjön tappades på sitt vatten 1796. Befolkning Kommunen är glest befolkad med ca 2 personer per kvadratkilometer. Totalt bor 5 440 innevånare (2014) i kommunen. Ca 40 % av befolkningen bor i tätorter och 19 % i centralorten. Ragunda har en äldre befolkning än riket i dess helhet, och kommunen uppvisar en negativ nettopendling.1 Näringsliv 1 SCB, Kommunfakta 2014 Ragunda kommun har ett rikt och differentierat näringsliv. Basnäringarna finns inom jord-, tjänste- och skogssektorn samt inom industrin. Även turism- och besöksnäringen har visat sig ha en stor betydelse och är under ständig tillväxt. I Ragunda kommun finns en lång tradition av eget företagande. Elproduktionen är stor, kommunens vattendrag bidrar med ca 10 % av landets totala vattenkraftsproduktion. I Indalsälven finns 9 stycken stora vattenkraftverk, ett mindre kraftverk finns även i Gillerån. I Ragunda finns även verkstadsindustri med behov av säker eltillförsel och vattenleverans, samt tjänsteföretag med behov av t.ex. fungerande it- och teleinfrastruktur. Kommunikation Genom kommunen går Indalsleden - riksväg 86/87 - mellan Sundvall/Timrå och Östersund. Här finns det dagliga bussförbindelser med Sundsvall, Östersund och Umeå. Södra delen av Ragunda kommun genomkorsas av järnvägen mellan Ånge och Långsele. En stor del av befolkningen är beroende av bilen som transportmedel. Organisation Ragunda kommun har under 2014/2015 genomgått en omorganisation och består idag av fyra stycken förvaltningar; Barn- och utbildningsförvaltning, Samhällsbyggnadsförvaltning, Individ- och omsorgsförvaltningen samt Kommunledningsförvaltningen. Dessa förvaltningar drivs av förvaltningscheferna som också tillsammans med Ekonomichef och Personalchef utgör kommunens ledningsgrupp. Totalt jobbar ca 540 personer i kommunens verksamheter. Kommunens politiska organisation består av Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse, Byggoch miljönämnd/Överförmyndarnämnd, Krisledningsnämnd och Valnämnd samt tre utskott under Kommunstyrelsen. Inom kommunen finns en stor närhet till såväl medmänniskor som beslutsfattare och samhällsservice. Lokalkännedomen hos tjänstemän och politiker är stor vilket borgar för ett snabbt agerande och en stor kunskap om vad som kan göras, vem som har resurserna och hur man tar sig till platsen vid behov. En liten kommun begränsas dock av att antalet personer som jobbar i förvaltningarna är relativt få samt att avståndet till de centrala myndigheterna är stort. I kommunen saknas dessutom för tillfället en fast stationerad polisresurs. Kommunen har ett helägt bolag – Ragunda Energi och teknik AB, (Retab), som ansvarar för kommunens fjärrvärme. Jämtlands län I Jämtlands län har en överenskommelse om samverkan mellan aktörer som har ansvar för att hantera samhällsstörningar i länet tecknats. Syftet med överenskommelse är att skapa förutsättningar för olika aktörer att kunna samverka före, under och efter samhällsstörningar som kräver samordnade insatser. Syftet med att samverka över organisationsgränser är att helheten av vidtagna åtgärder ska möta behoven på bästa möjliga sätt. Resurser ska kunna användas effektivt, så att var och en av aktörerna ska kunna lösa sina uppgifter optimalt. Målet med samverkan kring krishantering är att skapa ökad trygghet och säkerhet för de personer som bor, vistas eller verkar i Jämtlands län. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Tidigare analyser 2011 genomförde kommunen en Risk- och sårbarhetsanalys gällande kommunens geografiska område och de verksamheter som kommunen bedriver med utgångspunkt i ROSA metoden.2 Se rapporten från 2011 för en utförlig beskrivning. 2011 analyserades följande; 1. 2. 3. 4. 5. Långvarigt Elavbrott Brand i särskilt boende nattetid Skandal - Förtroendekris Skolskjuts/Bussolycka Vattensabotage 2013 genomförde kommunens bolag för fjärrvärme Retab AB, en risk- och sårbarhetsanalys för sin verksamhet. 2.2 Risk- och sårbarhetsanalysarbetet 2015 Under 2015 har kommunens ledningsgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer, Kommunchef, och Säkerhetssamordnare diskuterat och analyserat vilka risker som kan orsaka extraordinära händelser inom Ragunda kommuns geografiska område. Analysen har baserats på den analys som gjordes 2011, men har också kompletterats med nya förutsättningar, punkt, 2.2.1—5. Förvaltningscheferna har genom sin stora verksamhetskännedom kunnat lyfta fram risker, sårbarheter och förändringar som summerats i RSA arbetet. Samma personer deltog i arbetet 2011. Resultatet av rapporteringarna till Länsstyrelsen under åren 2012, 2013 och 2014 har även varit ett underlag. Våren 2015 har kommunens Fjärrvärmebolag Retab AB uppdaterat sin RSA analys för deras verksamhet. Resultatet av denna har redovisats för kommunen. 2.2.1 Nya förutsättningar Ökade flyktingströmmar 2 ROSA metoden framtagen av Krisberedskapsmyndigheten, Länsstyrelsen Kronoberg och Växjö kommun. Ragunda kommun har tagit emot flyktingar under en längre tid men kravet ökar och med det påverkan på den ordinarie verksamheten. Strömmen av personer som kommer till kommunen som har utländsk bakgrund, såväl familjer som ensamkommande ökar. Under 2014 etablerades ett hem för ensamkommande flyktingbarn i kommunen. Utmaningen för krishanteringsorganisationen vid en händelse är att kunna kommunicera med dessa grupper utifrån deras språkkunskaper, bakgrund och erfarenheter. Nyetableringar och renoveringar Ragunda kommun har under 2011-2014 genomfört en rad större investeringar och renoveringar inom verksamheterna som t.ex. minskat sannolikheten för en kris. Några exempel. Nybyggnation Äldreboende - 2014 stod Äldreboendet Nyviksvägen i Hammarstrand klart. Ersätter gamla lokaler med flertalet brister. Boendet med tillhörande atrium har skapat en möjlig plats för samling vid en större händelse detta då det är ständigt bemannat, har gott om plats och det finns tillgång till kök, reservkraft osv. Renovering av Järåskolan - Under 2014 har Järåskolan i Bispgården renoverats, detta har skapat en samlingsplats som kan vara en god tillgång vid en kris. Uppdatering av brandlarm - Arbetet med brandskyddsåtgärder har pågått under mandatperioden 2011-2014, vilket ökat möjligheten till tidig upptäckt och därmed minskat sannolikheten för större bränder i samhällsviktig verksamhet. Arbetet fortgår ständigt. Vindparker - Inom kommunens geografiska område har vindkraftsbolagen etablerat ett antal vindkraftsparker. Det medför att flertalet vägar har brutits/rustats upp för att klara transporterna samt att det finns entreprenörer och driftspersonal i området. Resurser som inte funnits tidigare. Inträffade händelser Sedan 2011 har inträffade händelser gett erfarenhet och utvecklat rutiner som stärkt kommunens förmåga att hantera kriser. Tex: Väderhändelser - Varningar från SMHI om väderutveckling, vilket kan innebära fara för allmänheten, upplevs ha ökat under perioden 2011-2014. Kommunens respons på dessa varningar har utvecklats och genom att verksamheterna vidtagit förberedande åtgärder i samband med varningarna har konskevenser av händelserna minimerats. Stormen Dagmar och Ivar orsakade såväl el- som teleavbrott i kommunen, med efterföljande problem med vatten, avlopp och kommunikation. Elavbrott - Under perioden 2011-2014 har elavbrott skett som påverkat bla. kommunens serverrum. Detta har påverkat verksamheterna negativt då datasystem inte kunna användas. Vattenproblem – till följd av brott på vattenledningar och eventuell inträngning av vatten i dricksvatten har kommunen försörjt delar av kommunen med nödvatten. Egna resurser i form av vattentankar och personal har kunnat användas. Klimatförändringar De senaste åren har det inträffat såväl stormar, som värmeböljor och mindre översämningar tillföljd av skyfall. Klimatet har blivit mer extremt än tidigare. Enligt Länsstyrelsens regionala risk- och sårbarhetsanalysen är det följande natureffekter som samhället måste förhålla sig till; - översvämningar och höga flöden tidigare islossning och vårflod ras och skred värmeböljor stormar mindre tjäle mer barmark ändrade växtförhållanden Kommunens verksamhet i stort IT-utvecklingen - Utvecklingen med E-tjänster/E-arkiv kan både öka och minska vår sårbarhet samt förmåga. Social oro - Utifrån dagens samhälle med fler personer som inte har sysselsättning, fler som är beroende av ekonomiskt stöd osv finns en rädsla för att social oro ska uppkomma. Kontroverser mellan olika grupper, kulturer och personer kan öka i samhället. Ekonomisk kris - Då fler personer hamnar i ekonomiskt bistånd när de blir utförsäkrade från försäkringskassan kan det komma att påverka kommunens ekonomi. Organisationsförändringar - Kommunen har genomfört förändringar för såväl tjänstemanna- som den politiskaorganisationen. Allt för att möta upp den minskade börsen. Med minskade personella resurser så får vi även minskad förmåga att hantera en kris. Förre personer finns tillgängliga för att genomföra handgripligt arbete och för att skapa redundans i krisledningen. Organisationsförändringen ska dock öka samverkan mellan verksamheterna vilket kan stärka förmågan. 2.3 Riskvädering – Sannolikhet och Konsekvens Kommunens ledningsgrupp har diskuterat de scenarion som visas i tabell 1 nedan. Dessa är något förändrade sedan RSA 2011. Tabell 1. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Scenario Långvarigt Elavbrott Snöstorm/Storm Brand i samhällsviktig verksamhet3 Olyckor Järnväg/Väg Hot och Våld Pandemi Händelse/Olycka inom personalgruppen Problem med dricksvattenförsörjning 4 Skandal Skolskjuts Bussolycka Bränslebrist Översvämning 100 årsflöde Värdering av dessa risker baseras på inträffade händelser och ledningsgruppens samlade kunskap om kommunens verksamhet och dess geografiska område. Vid bedömning av sannolikhet och konsekvens har kommunen vägt in kännedom om historiskt inträffade händelser såväl som kunskap om utvecklingar i samhället framöver. Definition av sannolikhet och konsekvens, se tabell 2 och 3 nedan. Tabell 2 Definition av Sannolikhet. Sannolikhet Förekomst 1. Osannolikt Mindre än en gång per 100 år 2. Liten sannolikhet En gång per 50-100 år 3. Sannolik En gång per 25-50 år 4. Stor sannolikhet En gång per 10-25 år 5. Mycket stor sannolikhet Mer än en gång per 10 år 3 4 2011 - Brand i särskilt boende nattetid 2011 - Vattensabotage. Tabell 3 Definition av Konsekvens. Konsekvens Miljö 1. Mycket begränsade 2. Begränsade Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsfunktion. Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. 3. Allvarliga Betydande direkta eller måttliga hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot flera samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. 4. Mycket allvarliga 5. Katastrofala Resultatet av diskussionerna presenteras i tabell 4 och riskmatrisen nedan. Tabell 4 Riskvärdering Risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärde 1. Långvarigt Elavbrott 4 4 16 2. 3. Snöstorm/Storm Brand i samhällsviktigverksamhet 3 2 4 2 12 4 4. Olyckor Järnväg/Väg 4 4 16 5. Hot och Våld 5 3 15 6. 7. Pandemi 3 Händelse/Olycka inom personalgruppen 4 5 2 15 8 8. Problem med dricksvattenförsörjningen 5 3 15 9. Skandal 4 3 12 10. Skolskjuts Bussolycka 11. Bränslebrist 4 2 2 4 8 8 12. Översvämning 100 årsflöde 2 4 8 Sannolikhet → Mycket stor 5 Sannolikhet 5, 8 Stor 4 Sannolikhet 7, 10 9 3 Sannolikt 1, 4 2 Liten 2 sannolikhet 3 6 11, 12 1. Långvarigt Elavbrott 2. Snöstorm/Storm 3. Brand i samhällsviktig verksamhet 4. Olyckor Järnväg/Väg 5. Hot och Våld 6. Pandemi 7. Händelse/Olycka inom personalgruppen 8. Problem med dricksvattenförsörjning 9. Skandal 10. Skolskjuts/Bussolycka 11. Bränslebrist 12. Översvämning 100 årsflöde 1 Osannolikt 1 Små konsekve nser 2 3 4 5 Katastrofal Stora a Medel Lindriga konsekven konsekven konsekven konsekven ser ser ser ser Konsekvens → Figur 1 Riskmatris. Resultatet av riskvärderingen inplottat i riskmatrisen visar att fem stycken risker har stor sannolikhet och stora konsekvenser. Nämligen; 1. Långvarigt Elavbrott 4. Olyckor Järnväg/Väg 5. Hot och Våld 6. Pandemi 8. Problem med dricksvattenförsörjning Utifrån detta har analysen gått vidare. 2.4 Analys och förmågebedömning Ytterligare analys av scenario har gjorts och bedömning av förmågan. 2.4.1 Långvarigt Elavbrott - Sommar Beskrivning: Det är mitten av juli och en värmebölja har brett ut sig över landet. Temperaturen pendlar mellan + 35 dagtid och + 20 nattetid. Värmen har varat ett antal dagar och prognosen säger att det kommer att hålla i sig åtminstone en vecka innan det börjar lätta. Ingen nederbörd i sikte, torrt i markerna. En fredag eftermiddag kl 15.00 sker ett strömavbrott som får till följd att kommunens näst största samhällen blir utan ström. Även dess omkringliggande byar drabbas. Efter kontakt med Elnätsföretagen framkommer att det är ett allvarligt fel som inträffat och de har svårt att ge någon prognos för när elen kommer att komma tillbaka. Om ett långvarigt elavbrott skulle inträffa i Ragunda kommun sommartid, under en extrem värmeperiod kommer det att innebära stora problem för samtliga verksamheter, IT, tele och dricksvattendistributionen kommer att påverkas redan efter ett mycket kort avbrott. Då stora delar av kommunens verksamhet är beroende av IT så kommer det i förlängningen leda till stora svårigheter för de olika verksamheterna. Förvaltningar som drabbas och/eller vars resurser tas i anspråk för att hantera krisen: Vård och omsorg – extra stöd till vårdtagare, omfördelning av resurser Barn och utbildning – upplåtande av uppsamlingslokal, tillagningskök, förskolans verksamhet flyttas till annan plats. Samhällsbyggnad– drift av VA, automatlarm slutar fungera, kyla i fastigheter, kontroll och provtagning av vattenkvalitet. Kommunledning – omfördelning av personal, planering för uthållighet, företagshälsovård, informationshantering. Kommunhuset är from 2015 försett med reservkraft varför möjligheterna till ledning har förstärkts. För medborgarna kommer det största problemet bli att få tillgång till dricksvatten och fungerande avlopp. Andra konsekvenser är risken för drivmedelsbrist, uthålligheten i mobilnätet samt problem med ekonomiska transaktioner. Externa aktörer med vilka samverkan bör ske före och under en händelse: Elnätsföretagen – redundans i elnätet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – Rakel förstärkning. Telekommunikationsföretagen – redundans. Företag med behov av tillgång till vatten. Försvarsmakten – kommunikation, transporter osv. Efter analys av scenariot har kommunens förmåga att hantera ett scenario med långvarigt elavbrott i kommunens näst största ort under värmebölja värderats som godtagbar. Kommunen har identifierat ett antal åtgärder som bör genomföras: Information till allmänheten – vilka förberedelser kan var och en göra. Checklistor för vården bör tas fram. Översyn av reservkraft - vilka verksamheter har behov av reservkraft, skapa en plan för att komplettera befintlig. Samverkan med drivmedelsföretagen bör ske. Förberedelser för uppsamlingsplats. En stor utmaning är att tillfredsställa informationsbehovet vid krisen. Radio bör prioriteras. 2.4.2 Olycka Väg/Järnväg Beskrivning: Det är mitten av maj och vädervarning klass 1 för regn har utfärdats. Fredag morgon ska centralskolans åk 5 åka på studieresa till Storstan. De ska besöka diverse företag och myndigheter. Med på resan följer två stycken klasser och deras lärare, två elever har tyvärr insjuknat under natten och lämnar återbud till läraren i sista stund. Totalt är det 35 elever och 3 lärare som kliver på bussen kl 07.05 på morgonen. Efter en tids färd får bussen möte med en personbil med dåliga sommardäck, just innan mötet får bilen problem med vattenplaning och kommer över på motsatt körfält… Flertalet elever blir allvarligt skadade, 4 stycken så allvarligt att de avlider omedelbart. En av lärarna får livshotande skador medan de två andra blir enbart lättare skadade. I en liten kommun som Ragunda med ca 1000 innevånare i centralorten och ca 5400 totalt i hela kommunen finns ett stort inslag av att ”alla känner alla”. Med en olycka av den sort som beskrivs i scenariot där flertalet ungdomar avlider och personal på centralortens skola skadas allvarligt, blir stora delar av kommunens innevånare personligt drabbade av händelsen. Även inom kommunens egen organisation blir många personligt berörda varför det är extra viktigt att hantera känsliga uppgifter och den psykologiska krishanteringen på ett effektivt sätt. Första åtgärden för skolans del om detta scenario skulle inträffa är att aktivera skolans krisgrupp som består av rektor, mentor, kurator och skolsköterskor. Denna grupp har till uppgift att arrangera minnesstunder, stödsamtal m.m. Eftersom händelsen har stort skadeutfall torde även övriga skolors krisgruppers resurser tas i anspråk. När händelsen har inträffat och larmet har kommit till kommunens krisledningsgrupp har den ett antal uppgifter: - Stötta skolans rektor med informationshanteringen Aktiver Elevhälsan i krisstödet. Aktivera kommunens eller länets POSOM grupp Agera för att underlätta omfördelning av resurser till skolan i form av stödpersoner, extra lärare. Stötta elever och lärare vad gäller försäkringar Skolan ställs inför utmaningen att snabbt hitta ersättare för drabbad personal samtidigt som man har att hantera drabbade elever och deras kompisar. Förvaltningar som drabbas och/eller vars resurser tas i anspråk för att hantera krisen förutom barn och utbildning: Vård och omsorg – POSOM, krisstöd Samhällsbyggnad - sanering efter olyckan, behov av lokaler eller ombyggnation av lokaler, försäkringsfrågor. Kommunledning - planera uthållighet och krisstöd. Informationshantering. Externa aktörer med vilka samverkan bör ske före och under en händelse: Polisen, Landstinget och Räddningstjänsten – informationssamordning Kommunens Försäkringsmäklare – besvara försäkringsfrågor. Länstrafiken/bussentreprenören – informationssamordning. POSOM aktörer – Svenska kyrkan, landstinget, räddningstjänsten mfl. Efter analys av scenariot har kommunens förmåga att hantera ett scenario med stort skadeutfall bland skolungdomar värderats som i huvudsak god men har vissa brister. Vid diskussion och analys av detta scenario har ett antal åtgärder identifierats: Skolan behöver repetera vikten av användandet av bälten i buss och allmän skolskjutsdisciplin. Skolan behöver se över sin krisplan. Utbildning och övning för all personal bör ske regelbundet. 2.4.3. Problem med dricksvattenförsörjningen Beskrivning: 10 Februari 2015 kl 11.30. Personalen på Äldreboendet rapporterar till förvaltningschefen om flertalet fall av patienter med magsjukesymptom. Även del ar av personalen dåliga och vikarier tas in. Skolan rapporterar liknande uppgifter till skolledningen. Kommunchefen har hört på nyheterna där de berättat om ökat antal magsjuka som rapporterats till landstinget… Vid misstanke om dålig kvalité på dricksvattnet är den initiala åtgärden gå ut med rekommendationer om att inte dricka vattnet till dess prover har analyserats. Beskrivet scenario skulle relativt omgående kunna skapa problem med brist på personal inom samtliga verksamheter. Om magsjukan är en följd av vattenproblem och den får stor spridning så kommer det att påverka tillgången på personal, såväl inom kommunen som ute på företagen. En långdragen händelse med vattenproblem kommer att kräva planering för att klara hanteringen över tiden. Eftersom kommunens vattenverk är relativt små finns goda möjligheter att distribuera vatten via andra alternativ. Kommunen har vattentankar att tillgå för detta ändamål. Förvaltningar som drabbas och/eller vars resurser tas i anspråk för att hantera krisen Vård och omsorg – personalbrist, ökat omvårdnadsbehov, tillagningsköken. Samhällsbyggnad – nödvattenförsörjning, provtagning, felsökning och åtgärder. Kommunledning - planera uthållighet. Informationshantering. Barn- och utbildning – Personalbrist Externa aktörer med vilka samverkan bör ske före och under en händelse: Vaka – resurser för nödvattenförsörjning m.m. Grannkommuner – återställande Kommunens Försäkringsmäklare – besvara försäkringsfrågor. Livsmedelsverket Länsstyrelsen - informationssamordning Landstinget Efter analys av scenariot har kommunens förmåga att hantera ett scenario med problem i dricksvattenförsörjningen värderats som i huvudsak god men med vissa brister. Vid diskussion och analys av detta scenario har ett antal åtgärder identifierats: Inventering, kartläggning samt framtagande av plan för nödvattenförsörjning. Felanmälan via webb och Kundcenter - rutiner för den interna hanteringen under och efter kontorstid. 2.4.4 Hot och våld Beskrivning: Flera kommunala tjänstemän har vid upprepade tillfällen fått motta samtal och brev som uttrycker irritation och ilska över beslut som fattats av kommunen. Detta är anmält till Polisen men man har inte kunnat vidta några åtgärder. Kl 09.45 går en person in i kommunhuset, Hen uppträder hotfullt utan att ta till handgripligheter mot personalen i kundcenter. Otrevlig och ställer krav på att bli insläppt. Personalen larmar Polisen men innan de har hunnit komma till platsen försvinner hen därifrån. Senare samma eftermiddag när en av tjänstemännen kommer hem har någon ristat in ”AKTA DIG!” på dennes bil. I analysen av detta scenario har sannolikheten för Hot och våld mot kommunen värderats som 5, dvs. mycket stor sannolikhet. Då hot och våld kan komma att påverka beslutsfattande av såväl politiker som tjänstemän så ses detta som allvarligt och ett hot mot samhället och den demokratiska processen. En eskalering kan komma att leda till en extraordinärhändelse. Framförallt inom Vård- och omsorgsförvaltningen samt Barn- och utbildningsförvaltningen har man märkt tendenser till ökning. Ragunda kommun har en fastställd Hot och Våldpolicy som beskriver ansvar och roller samt innehåller checklistor för hanteringen före, under och efter en händelse. Externa aktörer som berörs är framförallt Polisen. Efter analys av scenariot har kommunens förmåga att hantera ett scenario med Hot och våld värderats som bristfällig. Vid diskussion och analys av detta scenario har ett antal åtgärder identifierats: Översyn av rutiner för personlarm. Utbildning i Hot och Våld - teori och praktik för utsatta grupper. Samverkan med Polisen gällande resurser i kommunen. 2.4.5. Pandemi En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Skulle en pandemi inträffa som drabbar Sverige kommer all samhällsviktig verksamhet att stå inför mycket stora utmaningar. Risken för personalbrist är mycket hög. Kommunen har att samverka med ansvariga myndigheter tex. Socialstyrelsen och MSB. Förvaltningar som drabbas och/eller vars resurser tas i anspråk för att hantera krisen Vård och omsorg – personalbrist, ökat omvårdnadsbehov. Samhällsbyggnadsförvaltningen – Bygg och miljö - Kontrollen av livsmedel och dricksvatten, råd och anvisningar som rör livsmedel och hälsoskydd, akuta tillsyn. Verksamheten måste säkerställa tillgång till externt analyslaboratorium och ha rätt och fungerande provtagningsutrustning. Scenario Pandemi kräver ytterligare analyser. 3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällsviktig verksamhet är enligt definitionen sådan verksamheten som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Vad gäller kommunens egen verksamhet har vi i samband med Styrel5 projektet identifierat följande verksamheter som samhällsviktiga: Tabell 5 Verksamhet Kommunal ledning – krisledning och kriskommunikation Skola och Förskola Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Funktion ex Förmågan att sammanställa lägesbilder, leda verksamheterna och kommunicera med aktörer och medborgare vid en kris. Barnomsorg, Skolundervisning, särskilt stöd Definition Krävs för att kunna hantera en inträffad händelse. Ett bortfall av verksamheten skulle tex. påverka förmågan hos anställda inom andra verksamhetera att agera normalt. Bortfall skulle leda till resursbrist i samhället. Äldreomsorg, omsorg En bristande verksamheten om funktionshindrade, skulle tex. leda till fler hemsjukvård osv. sjukdomsfall/dödsfall i samhället. Bortfall skulle även kunna leda till resursbrist i samhället. Omsorg om personer En bristande verksamhet skulle med särskilda behov, leda till att vissa grupper mister utbetalning av bidrag och betalningsmöjligheter. ersättningar Bortfall skulle kunna leda till oroligheter i samhället. 5 Styrel projektet initierat av Energimyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Svenska kraftnät. ”Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer” Dataservrar Nätverk och korskopplingar Fjärrvärme Räddningstjänsten Dricksvatten - vattenverk Avloppsverk Servrar för kommunala verksamhetssystem En bristande verksamhet skulle leda till längre väntetider, bristande säkerhet m.m. IT infrastruktur Krävs för kommunikation med servrar. Bortfall skapar stora problem. Distribution av värme till Bortfall i samband med kyla fastigheter skapar problem i samhället. Operativ och förebyggandes räddningstjänst Kontroll och distribution av dricksvatten till medborgare och verksamheter. Rening och hantering av avloppsvatten. Hantering av olyckshändelser och kriser. Brist på färskt dricksvatten skapar stora problem i samhället. Orenat avloppsvatten kan sprida sjukdomar i samhället. Verksamhet inom kommunens geografiska område med annan huvudman än kommunen har följande verksamheter identifierats: Tabell 6 Sektor Elförsörjning Vård Drivmedelsförsörjning Transportsektorn Tele/TVkommunikation Spårbundentrafik Finansiella sektorn Polis Livsmedelsdistribution Läkemedelsdistribution Verksamhet Vattenkraftsproducenter, Elnätsägare Regionens hälsomottagningar, ambulansresurser Bensinstationer Distribution av varor, personer, drivmedel Master Reläkiosk Banker, kontanthantering Polisstation, polisresurser Matvaruaffärer Apotek 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Riskvärderingen gjordes av 12 stycken risker. 1. Långvarigt Elavbrott 2. Snöstorm/Storm 3. Brand i samhällsviktig verksamhet 4. Olyckor Järnväg/Väg 5. Hot och Våld 6. Pandemi 7. Händelse/Olycka inom personalgruppen 8. Problem med vattenförsörjningen 9. Skandal 10. Skolskjuts Bussolycka 11. Bränslebrist 12. Översvämning 100 årsflöde Av dessa var fem stycken av hög sannolikhet och konsekvens, där vi har analyserat och studerat konsekvenserna samt sårbarheterna för respektive verksamhet och för helheten. Det beroende som är allra tydligast och även har uppmärksammats i många andra sammanhang är beroendet av IT, Tele och El. Skulle något av detta falla ifrån kommer stora bekymmer för den kommunala verksamheten och för krishanteringen. Ökad robusthet i dessa system är prioriterat. En av kommunens stora utmaningar vid en kris är att klara informationstrycket. Den kriskommunikationsplan som är framtagen, visar hur organisationen ska agera, hur informationen ska spridas och vilka budskap som man kan gå ut med vid olika händelser. Tydligt vid analyserna har varit att en långvarig händelse skulle ställa organisationen inför en utmaning eftersom antalet som kan bemanna krishanteringsorganisationen är begränsad. I analysen har tagits hänsyn till att klimatförändringarna kommer att i de flesta fall ge mer extremt väder och därmed ökade problem vid en händelse samt ökad sannolikhet. Då Indalsälven rinner genom kommunen är dammbrott och ras och skred prioriterade områden att jobba med. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. För att hantera de scenarier som analyserats har vi identifierat att följande resurser är av stor vikt och vi har även möjlighet att disponera dem vid behov. Tabell 8 Händelse Långvarigt Elavbrott Brand i samhällsviktigverksamhet Skolskjuts/Bussolycka Problem med vattenförsörjningen Resurser Reservelverk, Rakel, Vattentankar, Vattentankbil Filtar och sängar från räddningstjänsten , POSOM-gruppen POSOM gruppen, LänsPosom, Elevhälsa Vattentankar med tillhörande säckar finns i lager. Vattentankbil. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Kommunen har värderat den samhällsviktiga verksamhetens förmåga att motstå och hantera de i risk- och sårbarhetsanalysen identifierade riskerna. Bedömningen gjordes 2011 utifrån de fem scenarier som behandlades och var en sammanvägning av resultatet av dessa. De av myndigheten för samhällsskydd och beredskap framtagna indikatorerna och nivåerna har använts, se tabell 5 nedan. 2015 har förmågan bedömts och nya förhållanden tagit i beaktande. Resultatet infört i tabell 6 nedan. Tabell 9 Bedömningsnivåer Nivå Förmåga 1 God 2 I huvudsak god, men har vissa brister 3 Viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Beskrivning Kommunen har resurser och kapacitet att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinär händelse Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckliga resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt Kommunens resurser understiger kraftigt det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser Kommunen står i det närmaste oförberedd Tabell 6 Förmåga i Samhällsviktig verksamhet Indikatorer Kriterier InformationsDet finns redundans och robusthet inom kommunens säkerhet kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Säkerhet och Det finns redundans och robusthet inom kommunens robusthet i infrastruktur. samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Nivå 3 Anm 6.1 3-4 6.2 2 6.3 2 6.4 Möjlighet att flytta till annan plats Materiella resurser Personella resurser Samverkan Praktisk erfarenhet Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen samt att ta emot förstärkningsresurser. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. 3 6.5 3 3 6.6 6.7 3 6.8 3 6.9 3 6.10 3 6.11 2 6.12 2 6.13 6.1 Redundansen behöver utvecklas. 6.2 Kommunen har ett stort behov av att se över sina rutiner för informationssäkerhet. 6.3 Redundans för infrastruktur, el-, vatten- och värmeförsörjning bör förstärkas. 6.4 Reservkraft behöver utredas, idag finns reservkraft för kommunalkrisledning och viss samhällsviktig verksamhet. 6.5 Vid behov att t.ex. förflytta vårdtagare till annan plats finns planer för detta. 6.6 Övning och ytterligare planering krävs för att hitta rätt rutiner. 6.7 Materiella resurser för att hantera nödvattenförsörjning finns, VAKA en viktig samverkanspart. 6.8 Behöver utvecklas. 6.9 Personaltillgången är ett problem, planering krävs för att maximera uthålligheten. 6.10 Rutiner krävs. 6.11 Samverkan med aktörer utanför kommunens geografiska område sker via SäksamZ, inom kommunen sker samverkan via bl.a. Brå och POSOM. 6.12 Tidigare erfarenhet finns bl.a. gällande händelse med vatten, storm med efterföljande elavbrott. 6.13 Övningsverksamheten ska utvecklas, kommunen har övat t.ex. skolskjutning och elbortfall och dammbrott. Den samlade bedömningen av förmågan hos samhällsviktigverksamhet inom kommunens geografiska område är att den är bristfällig. 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Kommunen har värderat krishanteringsorganisationens (krisledningsgruppens samt krisledningsnämndens) förmåga att motstå och hantera i risk- och sårbarhetsanalysen identifierade risker. De av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps framtagna indikatorerna och nivåerna har använts, se tabell 5 och 6 nedan. Tabell 10 Bedömningsnivåer Nivå Förmåga 1 God 2 I huvudsak god, men har vissa brister 3 Viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Beskrivning Kommunen har resurser och kapacitet att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinär händelse Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckliga resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt Kommunens resurser understiger kraftigt det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser Kommunen står i det närmaste oförberedd Tabell 11 Bedömning av kommunens förmåga Indikatorer Ledning, samverkan och information Kriterier Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra Nivå 2 Anm. 7.1 2 7.2 3 7.3 2 7.4 2 7.5 myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarna konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Larm Det finns övade larmrutiner. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisation och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen samt ta emot extern personal som förstärkning. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenario Genomför övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenario. 3 7.6 3-4 7.7 2 2 7.8 7.9 3 7.10 3 7.11 3 7.12 3 7.13 2 7.14 2 7.15 7.1 Det finns en plan för extraordinära händelser som beskriver dels det förebyggandearbetet samt den krishanteringsorganisation som träder i kraft vid en händelse. Planen baseras på delar av risk- och sårbarhetsanalys arbetet och den kommer att antas under hösten. Planen ska kompletteras med en krisledningsplan och en kriskommunikationsplan som hanteras på tjänstemannanivå. 7.2 Risk- och krishanteringsgruppen genomför övningar. I dagsläget finns en plan för kommande utbildnings- och övningsverksamhet. Enkla scenarioövningar sköts internt inom kommunen, samverkansövningar sker i länsstyrelsens regi. 7.3 Ledningsplats för krisledningen finns förberedd men förmågan bedöms som bristfällig med anledning av att reservkraft för kommunhuset inte är säkrad, arbetet pågår och slutförs under hösten. 7.4 Kommunens hemsida är en av kanalerna för att sprida information till allmänhet och media. Reservalternativ finns för att nå ut till allmänheten vid t.ex. elbortfall. En begränsande faktor är att antalet informatörer i kommunen är ytterst få. 7.5 Kommunen deltar aktivt i Säksam Z, länsövergripande grupp med representanter för länsstyrelsen, landstinget, kommunerna, Polisen m.fl. Ytterligare ett forum är Älvgruppen för Indalsälven. Kommunen tillhör Räddningstjänstförbundet Jämtland. 7.6 Kommunen har identifierat att samverkan med elnätföretagen i samband med elbortfall är mycket viktigt och det behövs ytterligare insatser. På grund av de små personalresurserna finns ett stort behov av samverkan över t.ex. kommungränserna för att klara en utdragen händelse. En samverkan med dammägarna för att förbereda och förebygga dammhändelser har identifierats och jobbats med under mandatperioden. 7.7 Kommunen har ett stort behov av att se över sina rutiner för informationssäkerhet. 7.8 Rutiner för larmning av krishanteringsorganisationen finns. 7.9 Omvärldsbevakning sker kontinuerligt. Kommunen är ansluten till Skyddat Webbaserat informationssystem. 7.10 Kommunen har begränsat med materiella resurser. I scenariot problem med vattenförsörjningen finns resurser i form av vattentankar och tillhörande säckar för att kunna nödvattenförsörja stora delar av samhället. 7.11 Förmågan att ta emot materiella resurser är begränsad, möjligheten att t.ex. reservkraft försörja kritiska verksamheter måste utredas. 7.12 De personella resurserna är ytterst begränsade. 7.13 Möjligheten att ta emot personella resurser behöver utvecklas. 7.14 Händelse med sabotage mot vattenverk gav skarp erfarenhet av att samverka med VAKA gruppen samt att ordna nödvatten till delar av befolkningen. 7.15 Övningsverksamheten behöver utvecklas för att skapa mervärde. Den samlade bedömningen av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till extraordinär händelse är att den är bristfällig. 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Kommunen har sammanställt åtgärder som behöver vidtas med anledning av det arbete som bedrivits kopplat till risk- och sårbarhetsanalysen. 8.1 Genomförda åtgärder sedan 2011 års RSA; Sammanställning av större genomförda åtgärder sedan risk och sårbarhetsanalysen 2011 redovisas nedan. Åtgärderna baseras på erfarenheter av inträffade händelser samt utvecklingsmöjligheter som framkommit i samband med RSA 2011. 8.1.2. Åtgärder för ökad kriskommunikationsförmåga Alternativ kommunikation – Rakel Ragunda kommun har under slutet av 2012 och början 2013 genomfört ett pilottest i organisationen vad gäller behov av Rakel. Resultatet blev att kommunen beslutade om att införa Rakel som alternativ kommunikationskanal för verksamheterna Individ- och familjeomsorg, Bygg- och miljö, Vård- och omsorg samt Krisledningen. Införandet ökar säkerheten i vardagen för verksamheter som kör mycket bil i områden där mobiltäckningen inte är tillfredsställande. Detta har även ökat möjligheterna att kunna använda Rakel vid kris och mobiltelefonerna inte kan användas. Utökad roll för kundcenter Under 2014 har uppgifterna för kommunens kundcenter vad gäller kriskommunikation setts över. Tjänstemännen har genomgått inter kriskommunikationsutbildning som även innehöll delar kring hur man skriver i sociala medier6. Man har även utbildats i praktiskt handhavande av hemsidan och socialamedier. En rutin för att snabbt kunna meddela radio vid störningar har införts. Ny kriskommunikationsplan Under mandatperioden har en ny kriskommunikationsplan arbetats fram. 8.1.3. Åtgärder för ökad krisledningsförmåga Utveckla den kommunala ledningsplatsen Ragunda kommun beslutade 2013 att genomföra åtgärder framtagna i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap vad gäller kommunens ledningsplats. Arbetet 6 Som stöd används MSB:s skrift ”Skriva i sociala medier – i händelse av kris”. påbörjades under 2013 då kommunen byggde om receptionen, begränsade tillträdet och säkrade upp inpasseringen i kommunhuset med nya rutiner. Under 2014/2015 har arbetet fortsatt och reservkraftverk för kommunhuset har installerats. Slutliga åtgärder i åtgärdsförslaget genomförs under 2015. Utbildning och övning I januari 2012 genomfördes en utbildningsdag för Kommunstyrelsen i Ragunda kommun. Syftet var att öka kunskapen om risker och kriser samt om kommunens och kommunstyrelsens ansvar vid en kris. Utbildningen genomfördes i samverkan med länsstyrelsen och Räddningstjänstförbundet som även förevisade Trygghetens hus och de möjligheter som detta samarbete kan ge vid hantering av en krissituation och i vardagen. Under första delen av 2012 genomfördes en kriskommunikationsutbildning för kommunens Krisledningsgrupp. Utbildningen behandlade hur man bör formulera budskap, praktiska inslag framför kamera samt diskussioner kring talespersoner och information/kommunikations organisation. Kommunens krisledningsgrupp inklusive ledande politiker har deltagit i en av säkerhetssamordnaren anordnad seminarieövning. Scenariot Skolskjutning i Hammarstrand vilket gav en del tankar och idéer om utvecklingsbehov. Utbildning i kontinuitetshantering har skett gemensamt i länet. Under september månad 2013 deltog krisledningsgruppen samt krisledningsnämnden i en stabsmetodik utbildning med syfte att se över rutiner för krisledningen samt tydliggöra olika ansvar och roller. I februari 2014 inbjöds såväl tjänstemän inom Skola, Vård och omsorg, Krisledningsgruppen och Krisledningsnämnden till en seminariedag i Östersund. Dagen bestod av föreläsningar i storforum och gruppdiskussioner inom respektive aktör. I mars 2014 inbjöds politiker och valhandläggare till en webbsänd konferens gällande Hot och Våld mot förtroendevalda. Våren 2014 har kommunens informatör deltagit i MSB:s kurs ”Kriskommunikation”. Systematisk brandskyddsarbete Under mandatperioden har brandskyddspolicy med tillhörande dokument antagits. Utbildningar för brandskyddsansvariga har genomförts. Återkommande arbete. Beredskapsplanering för Dammbrott Indalsälven Länsstyrelsen i Jämtlands län har initierat att samtliga aktörer som berörs av ett dammbrott i Indalsälven tillsammans ska planera för hantering och konsekvenser av detsamma. En workshop har anordnats i kommunen tillsammans med kraftverksföretagen samt elnätsägarna. Där diskuterades konsekvenserna i Ragunda kommun vid ett eventuellt dammbrott i Midskog. Länsstyrelsen har även anordnat en workshop kring Dammbrott i Indalsälven. Workshopen ledde till att ett antal frågeställningar identifierades och ökade även kunskapen om bl.a. olika aktörer ansvar vid krisen. Deltog gjorde även aktörer från Västernorrlandslän Under 2014/2015 har en Beredskapsplan för Dammbrott arbetats fram. Samverkan i länet och utanför Under åren har kommunen deltagit i samverkan med övriga Säkerhetssamordnare i länet, tillsammans stärker vi varandra genom att dela information och lära av varandra. Länsstyrelsen genomför ett projekt med syfte att stödja kommunernas övnings- och utbildningsverksamhet samt skapa ett systematiskt övningsarbete. Under året har Ragunda kommuns Kommunchef samt Informatören deltagit i av länsstyrelsen anordnad process för att utveckla samverkan vid kris i länet. Posom November 2012 genomfördes en larmövning för POSOM ledningsgrupp. De har även utbildats under 2015 i samband med en gemensam utbildning i länet för POSOM. 8.1.3. Åtgärder för att Identifiera risk Riskidentifiering Gesunden – Nytt Döda fallet Länsstyrelsen Jämtland har under 2014 med hjälp av extern konsult genomfört undersökningar i och strax utanför området Tjärnviken i sjön Gesunden. Man har i tidigare utredningar sett en potentiell risk för framtida eroderingsras i den så kallade sidodalen vid Tjärnbodarna/Öratjärnen Syftet med undersökningarna var att utföra detaljerad djupmätning och få en uppfattning om jordarter i Tjärnvikens bottensediment samt att lokalisera en eventuell bergklack. Resultatet visar dock behov av fortsatt arbete. Ingen bergsklack har kunnat lokaliseras i Gesunden. Risken för ett nytt Dött fall kan därför inte avskrivas. Samverkan sker med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Dammägare samt MSB. 8.2 Planerade åtgärder Efter utvärdering av planerade åtgärder 2011 samt genomförd RSA 2015 planerar kommunen att genomföra följande större åtgärder under mandatperioden 2015-2018. 8.2.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga Reservkraftsinventering – tillgång och behov Kommunens samhällsviktiga verksamheter ska inventeras utifrån tillgång och behov av reservkraft. En plan för att förstärka tillgången ska tas fram. Höja medvetandegraden gällande framtagna planer Det finns mycket material men de behöver spridas inom krishanteringsorganisationen, tex dammbrottsplan, kriskommunikationsplan, skolans krisplaner osv. System för utbildning och övning Kommunen ska anpassa sin utbildning och övning utifrån systemet som tas fram i länet. Regionalsamverkansövning Hubbe 1 och 2 Länsstyrelen har initierat en regionalsamverkansövning Hubbe 1 2015 och Hubbe 2 2017. Ragunda kommun har för avsikt att delta i dessa. Stärka allmänhetens egen krishanteringsförmåga Kommunen ska delta i den informationsinsats mot allmänheten som MSB arbetar fram för genomförande under 2016. 8.2.2 Åtgärder för identifiera risker Se 8.1.3 ovan. Arbetet med Tjärnviksdalen fortsätter.
© Copyright 2024