En svensk maritim strategi
En svensk maritim strategi – för människor, jobb och miljö Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders augusti 2015 Artikelnummer N2015.28 Strategi för utveckling av de maritima näringarna Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de maritima näringarna och har lagt fast följande vision för det fortsatta arbetet: Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Strategin är ett inriktningsdokument för en såväl socialt och miljömässigt som ekonomiskt hållbar utveckling och innehåller, utöver vision och inriktning för arbetet, en struktur för uppföljning. Genom fokus på hållbarhet, innovation och utveckling bidrar strategin även till att främja Sverigebilden i utlandet. Strategin har också kopplingar till regeringens arbete med särskilda strategier för export, nyindustrialisering och livsmedel. Genom dialog med berörda aktörer har regeringen identifierat områden där åtgärder behövs för att nå visionen. Strategin för de maritima näringarna anger riktningen för hur visionen ska nås och är en process snarare än en slutprodukt. Många offentliga aktörer som myndigheter, landsting, regioner och kommuner kan tillsammans med utbildnings- och forskningsaktörer bidra till att förverkliga de maritima näringarnas potential. Strategins framgång förutsätter ett fortsatt engagemang från berörda aktörer, offentliga såväl som från näringslivet. En ytterligare förutsättning för att nå den vision regeringen presenterar är ett kontinuerligt arbete inom de av strategin berörda områdena. Strategin utgör en plattform för fortsatt utveckling, som inkluderar dialog, kunskapsutbyte och samverkansmöjligheter. Anna Johansson Infrastrukturminister Mikael Damberg Närings- och innovationsminister Sven-Erik Bucht Landsbygdsminister Åsa Romson Klimat- och miljöminister Ordlista HelcomKonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö IMO FN:s internationella sjöfartsorganisation (International Maritime Organization) FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (Food and Agriculture Organization of the United Nations) Marin Används i strategin i betydelsen av något som härrör från hav eller sjö, exempelvis m arina resurser. MaritimAnvänds i strategin i betydelsen av något som förekommer vid havet eller som betingas av närheten till havet, exempelvis maritima verksamheter. I vissa delar inkluderas även verksamheter vid de större sjöarna. UNEPFN:s miljöprogram Ospar Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten 4 Innehåll 1 Goda förutsättningar för maritim utveckling 6 1.1 Betydande tillväxtpotential7 1.2 Utmaningar och möjligheter för utvecklingen av de maritima näringarna 9 2 En svensk integrerad havspolitik11 3 Vision för utveckling av de maritima näringarna 14 3.1 Hav i balans14 3.2 Konkurrenskraftiga maritima näringar15 3.3 Attraktiva kustområden16 4 Åtgärdsområden17 4.1 Friskt och säkert hav18 4.1.1 Friskt hav18 4.1.2 Säkert hav20 4.2 Kunskap och innovation22 4.2.1 Kunskap om havet22 4.2.2 Innovation23 4.2.3 Kompetens24 4.3 Planering med maritimt perspektiv25 4.4 Funktionella regelverk och tillståndsprocesser 28 4.4.1 Funktionella regler28 4.4.2 Väl fungerande tillståndsprocesser30 4.5 Internationellt samarbete31 4.6 Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder 4.6.1 Transport (rederier, hamn- och logistikföretag) Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och 4.6.2 33 35 underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin)37 4.6.3 Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobränslen mineral m.m.) Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet, 4.6.4 38 skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar samt marinor)43 4.6.5 Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell sjömätning och undersökningsverksamhet) 45 5 Uppföljning, utvärdering och utveckling46 5.1 Uppföljning46 5.2 Utvärdering och utveckling av strategin 47 1 Goda förutsättningar för maritim utveckling Sverige har en av Europas längsta kustlinjer och en stark tradition av maritim verksamhet. Sveriges maritima näringar har goda möjligheter för tillväxt och kan dra nytta av den globala expansion som förutspås inom området. Samtidigt innebär ökade anspråk på havs- och kustområden, användning av marina resurser och tillväxt inom besöksnäringen, ett ökat tryck på hav och kust. Med en balanserad utveckling och en aktiv politik för att hantera dessa utmaningar, kan de maritima näringarnas potential realiseras. verksamheter är därtill i många fall en förutsättning för att behålla levande kustsamhällen och för att skapa förutsättningar för regional utveckling i hela Sverige. Med maritima näringar avses i strategin verksamheter som sker på, i eller är beroende av resurser från havet samt verksamheter som bidrar med varor eller tjänster direkt riktade till de maritima verksamheterna. I de Foto Doris Beling/Folio Med sin mångfald av maritima aktiviteter utgör svenska havs- och kustområden en stor tillgång för svensk ekonomi. Även i de större sjöarna och älvarna pågår maritima aktiviteter. Haven utgör en förbindelselänk med andra länder. Över 90 procent av Sveriges export och import använder sjöfart som därmed är en livsnerv för handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd. Maritima 6 maritima näringarna inkluderas även verksamheter i kustområdet som på annat sätt är beroende av havet, exempelvis turism. Även motsvarande verksamheter i och intill de större sjöarna räknas till de maritima näringarna. Inom de samlade svenska maritima näringarna finns en omfattande och viktig kompetens. Det finns både större och mindre företag som bidrar till jobb och tillväxt av betydelse för den svenska ekonomin. På flera områden finns världsledande svenska företag med goda förutsättningar för ytterligare tillväxt. Den maritima industrin kan därmed i hög grad bidra till regeringens målsättning inom flera områden. Sverige har även goda förutsättningar för innovation vilket behövs för att möta flera av de utmaningar som samhället står inför, inte minst på miljöområdet. Betydande delar av industrin är kunskapsintensiv och efterfrågan på personal med hög kompetens är stor. En rad universitet och högskolor runt om i Sverige bedriver forskning riktad mot det marina området eller maritima verksamheter. Sveriges större städer har präglats av maritima verksamheter och landet har flera världsarv kopplade till kustmiljön. De svenska kust- och skärgårdsområdena har ett rikt växt- och djurliv och är en attraktiv miljö för boende och besökare. Här finns en i det närmaste unik miljö sett i ett internationellt perspektiv, med god tillgänglighet och möjligheter till rekreation och upplevelser via den svenska allemansrätten1. Den biologiska mångfalden och kustområdets produktivitet kan, rätt använda, utgöra resurser även för exempelvis biotekniska syften liksom för utvinning av bioenergi. 1.1 Betydande tillväxtpotential Den globala maritima marknaden är betydande och uppskattas till drygt 210 000 miljarder kronor, vilket är något mindre än världens sjätte största ekonomi Storbritannien. Direkt eller indirekt sysselsätter haven över 200 miljoner människor världen över.2 Verksamheter så som turism och sjöfart, utgör den största delen av den maritima sektorn. Därefter följer marina resurser som fiske, energi och marinteknik.3 Prognosen för de flesta områden som relaterar till den maritima ekonomin talar för fortsatt tillväxt. Fram till år 2050 bedöms exempelvis sjötransporterna öka med närmare 430 procent4 globalt, turism och vattenbruk bedöms mer än fördubblas fram till 2030 och havsbaserad vindkraft växer årligen med mellan 20–25 procent5. Även övriga maritima näringar bedöms ha en fortsatt tillväxt under de kommande åren. EU:s maritima näringar bidrar med 495 miljarder euro i årligt förädlingsvärde och sysselsätter över 5 miljoner människor inom unionen.6 Skattningen inkluderar såväl etablerade näringar 2 kap. 18 § regeringsformen stadgas, att oberoende av det skydd som grundlagen ger den enskildes äganderätt ska alla ”/…ha tillgång till naturen enligt allemansrätten…/”. 1 2 Reviving the Ocean Economy – the case for action 2015, WWF Douglas-Westwood Limited, Marine Industries Global Market Analysis, 2005, Marine Foresight Series No.1, Marine Institute, Ireland. 3 4 International Transport Forum 5 IEA, New Policy Scenario 2012–2035 Blue Growth – Scenarios and drivers for Sustainable Growth from the Oceans, Seas and Coasts, Third Interim Report, 2012. 6 7 Foto Crew DrillMAX Forth 3/Stena Rederi AB 8 Specialiserade fartygsoperationer är vanligt förekommande inom vissa delar av sjöfarten. På bilden opereras borrvinschen ombord på ett fartyg utrustat för borrning på stora djup. som exempelvis kustturism, som näringar under utveckling som exempelvis kryssningsfartygstrafik och nya näringar som blå bioteknik. De svenska maritima verksamheterna spänner över ett brett fält och finns över hela landet, även om det av naturliga skäl finns en koncentration till kustområdena.7 Det finns dock ingen samlad statistik avseende de svenska maritima näringarna, även om enskilda studier har gjorts de senaste åren. Antal anställda inom de maritima näringarna uppskattas till mellan 34 0008 och 158 0009 beroende på vilka områden som inkluderas och vilken metodik som används i studierna. De maritima näringarna utgör därmed mellan 1,4 och 6,1 procent10 av arbetskraften i det svenska näringslivet. Omsättningen beräknas uppgå till över 200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ca 5 procent av Sveriges BNP. Sverige bedöms ha goda förutsättningar att följa den globala och europeiska utvecklingen med en fortsatt stark tillväxt inom det maritima området. Sverige kan också dra nytta av närheten till Norge och Danmark, länder med stora och framgångsrika maritima näringar och som utgör marknader på vilka svenska företag är väl etablerade. Svensk professionalitet och exportmognad i många tjänster och produkter skapar också, rätt understödd, ett bra utgångsläge. I samarbete med våra nordiska grannländer och länderna kring Östersjön kan vi skapa förutsättningar för de maritima näringarnas tillväxt och utveckling. Utvecklingen av de maritima näringarna är i mångt och mycket en förutsättning för levande kust- och skärgårdsområden, där näringarna utgör basen för samhällsekonomin. En betydande del av den svenska befolkningen bor i nära anslutning till kusten, hälften av befolkningen bor mindre än 10 kilometer från havet och hela 71 procent av befolkningen bor närmare än 50 kilometer från kusten. 1.2 Utmaningar och möjligheter för utvecklingen av de maritima näringarna En stark tillväxt inom de maritima näringarna, ökade anspråk på havs- och kustområden liksom en ökad användning av marina resurser innebär utmaningar för samhället. Det handlar exempelvis om behovet av att åstadkomma ett hållbart nyttjande av land och hav, att bidra till klimat- och miljömål och att säkerställa möjligheter till rekreation och bibehålla kulturvärden i havs- och kustområden. Utvecklingen innebär också behov av avvägningar mellan olika intressen, med målet att så långt möjligt minimera negativa effekter. Flera delar av våra kustområden är glesbygdsområden, med ett antal utmaningar som påverkar möjligheten till en god regional tillväxt. För att ta tillvara den potential 7 Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:09 8 Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:09 Enligt Tillväxtanalys studie från 2010 återfinns ca 105 000 personer inom den maritima sektorn, då inkluderas dock inte marin turism, en sektor där Havs- och vattenmyndigheten uppskattat kunna uppgå till mellan 39 000 och 53 000 anställda. 9 10 Beräknat på den tillgängliga arbetskraften i näringslivet 2010, dvs. 2 441 926 personer. 9 Foto Maria Nilsson/Näringsdepartementet som havs- och kustområden erbjuder behövs en balanserad utveckling och en aktiv politik som hanterar utmaningarna relaterade till en fortsatt tillväxt. Potentialen är i sig beroende av att havs- och kustmiljön och dess kulturvärden bevaras. För svensk del har värdet av en framtida återställd havsmiljö i Östersjön bedömts uppgå till 28 miljarder kronor, detta kan skapa 71 000 jobb fram till år 2030 genom ökad turism med mera.11 Enligt Havsoch vattenmyndigheten är värdet av att nå god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet12 cirka 200 miljarder kronor (2016–2020), dvs. en fyrdubbling av värdet av de maritima tjänsterna jämfört med i dag.13 Även med en blygsam utveckling på miljöområdet finns således en betydande potential för tillväxt vid en hållbar utveckling av Sveriges havs- och kustområden. En utveckling av de maritima näringarna kräver att branschspecifika 11 utmaningar hanteras. Transportsektorn behöver minska utsläppen av bland annat luftföroreningar och koldioxid. Ett dilemma för besöksnäringen är att den ofta bygger på tillgången till unika miljöer, men där en ökad turism i sig kan innebära ett ökat tryck på, eller i vissa fall hot mot samma miljöer. Ökade anspråk i form av vindkraft, farleder, hamnar, vattenbruk, camping och bostäder med mera innebär allt större tryck på våra havsoch kustområden. Användningen av de marina resurserna genom exempelvis fiske och utvinning av mineral14 ställer krav på ett hållbart nyttjande. Att utveckla de maritima näringarna på ad-hoc basis och utan ett helhetsperspektiv riskerar att leda till att viktiga värden och tillväxtmöjligheter inte kan tas tillvara fullt ut. Därför behöver politikområdena knytas samman till en integrerad havspolitik. BCG 2013; Turning adversity into opportunity – A business plan for the Baltic Sea Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi). 12 Samhällsekonomiska konsekvensanalyser av att nå god havsmiljö. Kommersiellt fiske samt marin turism och rekreation. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:5. 13 14 I begreppet ingår även material som sand och grus. 10 2 En svensk integrerad havspolitik Havets resurser och utvecklingen av de maritima näringarna påverkas av många faktorer och politikområden. Det ställer krav på en sammanhållande och utvecklingsinriktad politik med en tydlig vision för utveckling av de maritima näringarna. Regional utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättning i de maritima näringarna är beroende av en väl fungerande och integrerad politik som tar ett samlat grepp om de möjligheter och utmaningar som finns kopplade till de maritima näringarna. En samlad svensk politik för hållbart nyttjande och bevarande av havets resurser grundlades i propositionen En sammanhållen svensk havspolitik.15 Propositionen fokuserade bland annat på åtgärder och styrmedel för en god havsmiljö, utveckling av sjöfartsnäringen, ett hållbart fiske samt på förnybara energikällor till havs. Denna maritima strategi omfattar och integrerar politik inom följande områden: närings-, arbetsmarknads-, kultur-, miljö-, energi-, transport-, turist-, fiske-, innovations- och regionalpolitik. Strategin utgör därigenom ett instrument för att genomföra en integrerad svensk havspolitik. Näringspolitiken syftar till att skapa förutsättningar för jobb och växande företag i hela landet. Syftet är att bidra till regeringens övergripande mål om att Sverige till år 2020 ska öka antalet 15 personer som arbetar så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU. Företagens villkor, entreprenörskap, innovationskraft och en väl fungerande konkurrens är centrala delar för att nå målet. Kust- och skärgårdslandskap är med sina natur- och kulturmiljöer viktiga för Sveriges attraktionskraft som turistland och för en långsiktigt konkurrenskraftig besöksnäring. Inom miljöpolitiken är de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen grunden för regeringens ambitioner för havsmiljön. Miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Hav i balans samt Levande kust och skärgård innehåller frågor som berör de maritima näringarna. Haven utgör även en viktig källa till livsmedel, genom bland annat fiske och vattenbruk. Regeringen har beslutat om preciseringar som anger vad målen innebär. Miljöpolitiken har Proposition 2008/2009:170 11 Foto Kustbevakningen Foto Doris Beling/Folio Foto Maria Nilsson stora beröringspunkter med fiskeripolitiken, båda strävar efter en hållbar användning av havets resurser. Fiskeripolitikens mål är att bestånden ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Inom energiområdet har riksdagen beslutat att målet är att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020. Förutom havsbaserad vindkraft kan havet bidra till en ökad andel förnybar energi genom teknik för vågenergi, energi från havsströmmar och energiutvinning som bygger på skillnader i temperatur eller salthalt. Havet kan även bidra med substrat för produktion av biogas. Transportpolitiken handlar om att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportpolitiken är en viktig del för regeringens mål att Sverige ska uppnå EU:s Foto Sjöfartsverket lägsta arbetslöshet år 2020. Politikområdet bidrar till att havet och kusterna görs tillgängliga för människor och gods. Vidare möjliggör ett trafikslagsövergripande synsätt samordning mellan sjöfart, vägtrafik, järnväg och luftfart, vilket underlättar för godstransporter och personresor. Kulturella och kreativa näringar blir alltmer betydelsefulla och Sverige har genom en aktiv kulturpolitik lyckats ligga i utvecklingens framkant. Det statliga kulturmiljöarbetet ska i enlighet med de mål riksdagen har beslutat, bland annat bidra till ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, samt ett inkluderande samhälle. Kulturinstitutioner och kulturmiljöer bidrar till en attraktiv livsmiljö och utgör viktiga besöksmål för både inhemska och utländska turister. 12 FAKTARUTA Havspolitik i omvärlden – globalt, inom EU och regionalt Havsfrågorna får allt större uppmärksamhet på global nivå. Inom FN, OECD och Världsbanken pågår ett aktivt arbete med att identifiera hur haven som resurs kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av maritima näringar, samtidigt som behovet av skydd och utvecklad lagstiftning diskuteras. Samarbete inom olika internationella organisationer är viktigt för utvecklingen av de maritima näringarna. EU har lagt stort fokus på en integrerad politik för användning och bevarande av havsmiljön. EU-kommissionen presenterade 2007 ett meddelande om en integrerad havspolitik som innebär ett tvärpolitiskt synsätt på havs- och kustområden och utvecklingsmöjligheter utifrån dessa. Med denna politik som grund vill EU nå ett harmoniserat synsätt på bland annat kunskapsuppbyggnad och spridning av kunskap, planering av nyttjandet av havens resurser och övervakning. I nära koppling till havspolitiken har också ett havsmiljödirektiv antagits. Ytterligare ett meddelande som styr den integrerade havspolitiken mot blå tillväxt presenterades 2012 av EU-kommissionen. I meddelandet lyfts särskilt fem områden som kan bidra till att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning i den ”blå ekonomin”. Områdena är blå energi; vattenbruk; havs-, kust- och kryssningsturism; havens mineralresurser och blå bioteknik. På regional nivå har EU arbetat fram särskilda strategier för de olika havsbassängerna. Strategierna innebär en konkretisering av den integrerade havspolitiken i olika utvecklingsprojekt. EU:s strategi för Östersjöregionen (EU:s Östersjöstrategi) är den regionala havsstrategi som finns i Sveriges närhet vilken också omfattar ett flertal landbaserade åtgärder. Det regionala arbetet inom ramen för Ospar och Helcom för Nordsjön respektive Östersjön spelar en viktig roll, inte minst vad gäller diskussion om och förslag på regleringar och samarbetsformer inom maritima sektorer. 13 3 Vision för utveckling av de maritima näringarna Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Regeringens vision förutsätter en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt och vilar på tre likställda perspektiv: Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden. Förutsättningar ska finnas för en attraktiv livsmiljö och för att säkerställa de ekosystemtjänster som behövs för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna. Marknadsmöjligheter ska tas tillvara och utvecklingen av maritima näringar behöver ske på ett hållbart sätt. Utgångspunkten är att miljö- och kulturvärden relaterade till havs- och kustområden bevaras eller återställs för att bidra till utvecklingen av näringarna. Det ska fortsatt vara attraktivt att besöka, leva och verka i svenska kustområden. på. Det är därför angeläget att skydda och i möjligaste mån återställa ekosystem och en rik biologisk mångfald samt säkerställa de ekosystemtjänster som havet levererar. Vattenkvalitet, rena hav och kuster, skydd för arter samt bevarade och restaurerade livsmiljöer är viktiga åtgärdsområden för att nå ett Hav i balans. Förvaltningen av havet och deras resurser lägger grunden för att havet fortsatt ska kunna leverera varor, tjänster och andra värden. En god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet ska därför nås. Förvaltningen ska Regeringens vision bygger på en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt och utveckling av de maritima näringarna. De tre perspektiv som presenteras nedan är grunden för en integrerad politik som syftar till att ta tillvara de maritima näringarnas potential. 3.1 Hav i balans Ekosystemen i havs- och kustområden behöver vara i balans för att säkerställa de ekosystemtjänster som de maritima näringarna samt människors välfärd och möjligheter till rekreation bygger 14 vara aktiv och baseras på god kunskap tillsammans med ett väl utvecklat internationellt samarbete, som bidrar till genomförandet. Sverige ska aktivt bidra till att värna de värden som är viktiga för näringarna och som skapar förutsättningar för att nå regeringens vision. Innovation och ny teknik har en nyckelroll och kan dessutom samtidigt bidra till både jobb och tillväxt nationellt. Säkerhetsarbetet ska vara fortsatt aktivt för att minska risken för större olyckor med negativa konsekvenser för människor och miljö. näringarna ska bidra till att marknadsmöjligheter kopplade till näringarna tas tillvara och till att stärka de maritima näringarnas konkurrenskraft. Utvecklingen ska dessutom bidra till värdeskapande och en ökad hållbarhet – miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Den maritima industrin kan bidra till nyindustrialisering med sikte på regeringens målsättning att Sverige ska bli världsledande när det gäller industriell produktion. Företag verksamma inom de maritima näringarna har en viktig roll där de bidrar till hållbarhet, värdeskapande, jobb, företagande och innovation. Ett dynamiskt näringsliv där befintliga företag utvecklas samtidigt som nya startas och en nödvändig strukturomvandling sker är en förutsättning för utveckling. Företagen bidrar, tillsammans med det offentliga Sverige, till lösningar på de utmaningar som de maritima näringarna möter. Regering och Riksdag har en viktig uppgift i att skapa enkla, tydliga Foto Simris Alg AB/Daniel Nilsson 3.2Konkurrenskraftiga maritima näringar Svensk tillväxt är inte knuten till någon specifik bransch eller verksamhet utan bygger på konkurrenskraftiga företag med förmåga att hävda sig på den internationella marknaden. Det är därför viktigt med goda förutsättningar för företagsamhet i allmänhet, däribland inom de maritima näringarna. Arbetet med de maritima Simris Alg driver en av Europas modernaste algodlingar och utvinner omega-3 från marina kiselalger som alternativ till fiskolja. Foto Volvo Penta 15 och långsiktiga spelregler som ger förutsättningar för långsiktiga investeringsbeslut och innovationer. I första hand ska styrmedel väljas som stödjer näringarnas utveckling och bidrar till bland annat miljö- och klimatmål. Områden där Sverige är ett föregångsland så som exempelvis miljö- och kemikaliehantering och arbetsrätt ska värnas. Miljö- och kulturvärden relaterade till havs- och kustområden ska tas till vara och bidra till utvecklingen av näringarna. Innovationer är viktiga för näringens produktivitet och konkurrenskraft. Företagen behöver därför ha tillgång till kompetens respektive kunskaps- och innovationssystemet. En rad aktörer har betydelse för detta, däribland centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner. Utvecklingen ska präglas av samarbete både inom och mellan olika branscher i de maritima näringarna. för utvecklingen av de maritima näringarna och för allmänhetens nyttjande som säkerställs bland annat genom allemansrätt och strandskydd. För att ge möjligheter till försörjning, rekreation samt natur- och kulturupplevelser behöver kustområdena vara tillgängliga, både fysiskt och virtuellt, med tillgång till nödvändig samhällsservice. Maritima näringar utgör i mångt och mycket grunden för en levande kust och skärgård. De ekosystemtjänster som havet kan leverera behöver förvaltas hållbart eftersom en levande och attraktiv kust och skärgård är beroende av livskraftiga maritima näringar och ett Hav i balans. Möjligheter till god livskvalitet i attraktiva kust- och skärgårdsområden kan bidra till möjligheter för bland annat besöksnäringen. Kännedom och medvetenhet om näringarnas potential är centralt. Kunskap om möjligheter inom de maritima näringarna liksom om möjligheter till rekreation och upplevelser i kustområden, behöver öka. 3.3 Attraktiva kustområden Kustområden som är attraktiva att besöka, samt leva och verka vid är viktiga Foto Maria Nilsson/Näringsdepartementet 16 4Åtgärdsområden Strategin anger riktningen för att förverkliga den vision som regeringen har för de maritima näringarna. För att ta tillvara utvecklingspotentialen behöver offentliga aktörer bidra till genomförandet. De offentliga insatserna presenteras i åtgärder inom sex åtgärdsområden: Friskt och säkert hav, Kunskap och innovation, Planering med marint perspektiv, Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser, Internationellt samarbete och Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder. För att realisera regeringens vision behöver offentliga aktörer, enskilda företag och branschorganisationer samverka. Vid genomförandet av strategin krävs ett integrerat arbete och insatser som säkerställer utveckling mot perspektiven Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden. Det krävs även specifika åtgärder för vart och ett av dessa. Det handlar inte i första hand om nya stora satsningar utan om att använda befintliga resurser och verktyg mer effektivt. Den maritima strategin kommer att koordineras med insatser inom ramen för andra områden, till exempel strategier för export, livsmedel och nyindustrialisering. Ett flertal insatser kan också tjäna på att genomföras i samarbete med andra kuststater, till exempel med hjälp av EU:s Östersjöstrategi. Samtliga åtgärdsområden har bäring på de tre perspektiven och har identifierats i samverkan med aktörer inom de maritima näringarna. Åtgärdsområdena är i huvudsak horisontella eftersom de berör flera näringar. Någon inbördes prioritering finns inte, utan flera områden är snarare ömsesidigt beroende av varandra. Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser är centralt för att främja företag och företagande, däribland företag inom de maritima näringarna. Ett annat exempel är att Hav i balans förutsätter en sammanhållen och utvecklad planering. En väl utvecklad planering underlättar också för näringarna att identifiera inom vilka geografiska områden som exempelvis vindkraft, vattenbruk eller annan näringsverksamhet kan vara aktuell. Planeringen är samtidigt en förutsättning för utvecklingen av kust- och skärgårdssamhällen och bidrar till att ta tillvara möjligheterna att bo, besöka och verka i dessa samhällen. Insatser inom områdena är avgörande för att skapa förutsättningar för att nå den övergripande visionen. I den lista över åtgärder som presenteras tillsammans med strategin har regeringen identifierat ett antal åtgärder som redan i nuläget kan genomföras för att bidra till visionen. Arbetet för 17 4.1 Friskt och säkert hav Ett hållbart näringsliv och en attraktiv kust förutsätter ett Hav i balans. Utan en god havsmiljö är möjligheterna till tillväxt och utveckling inom näringar som turism och fiske begränsade. Tillgång till kunskap liksom ökad medvetenhet om havsmiljön är viktiga byggstenar för ett friskt och säkert hav. Men försämringar i havsmiljön behöver också aktivt motverkas och förlorade miljö- och kulturvärden behöver återställas. Övergödning, klimat- och luftpåverkande utsläpp samt marint skräp behöver åtgärdas vid källan. Det är även angeläget att fortsätta arbetet för att förebygga och förhindra olyckor till sjöss. Integrerad sjöövervakning är ett viktigt instrument. att uppnå visionen är emellertid en process. Regeringen presenterar därför också ett arbetssätt för att följa upp, utvärdera och successivt utveckla strategin. Inom ramen för detta arbete är ambitionen att ytterligare åtgärder ska identifieras. Att öka medvetenheten om de maritima näringarnas potential är angeläget för att de ska beaktas i beslut som fattas av myndigheter, företag och inte minst de maritima näringarna. För att ta tillvara utvecklingspotentialen inom de maritima näringarna presenteras i strategin en inriktning för arbetet inom sex åtgärdsområden: • • • • • • Friskt och säkert hav Kunskap och innovation Planering med maritimt perspektiv Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser Internationellt samarbete Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder 4.1.1 Friskt hav Det behövs ytterligare åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Hav i balans respektive Ingen övergödning. Visserligen minskar övergödningseffekterna i vissa kustområden och fiskeförvalt- Solsjöstjärna omgiven av Ormsjöstjärnor. Foto Ronny Einarsson 18 ningen har utvecklats, men problem med övergödning kvarstår vilket bland annat leder till algblomningar, påverkar fiskens reproduktion negativt och leder till syrebrist i vattnet och på havsbottnarna. Algblomningen är ett hot mot havet och kusterna och påverkar därigenom rekreation med bland annat bad, båtliv och fritidsfiske. Det är därför viktigt att pågående och planerade åtgärder genomförs. Att vidta åtgärder för att minska utsläppen av närsalter, främst kväve och fosfor till havet är viktigt för att bekämpa de problem som övergödningen leder till. Närsaltsläckaget till vattendrag och hav kommer att öka så länge den externa tillförseln av konstgödsel, foder och livsmedel ökar. Eftersom fosfor är en begränsad resurs behöver växtnäring på sikt återföras för att uppnå ett effektivt kretslopp. Åtgärder, som berör såväl produktion som konsumtionsmönster, behövs både på land och i havet. Att minska växtnäringsläckaget från jordbruksmarken och närsaltsutsläppen från avlopp är två viktiga åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag och som dessutom ger positiva effekter för havsmiljön. Restaurering av sjöar, samt kust- och havsområden är viktigt för att minska påverkan från tidigare utsläpp. Flera styrmedel används för att minska jordbrukets effekter på vattenmiljön. Regler för hantering av bland annat organiska gödselmedel (stallgödsel) har funnits under många år och skärpts efter hand. Detta arbete bör fortsätta. Inom ramen för EU:s landsbygdsprogram har antalet åtgärder för att minska jordbrukets växtnä- ringsförluster ökat i omfattning. Det gäller både stöd till investeringar och till miljöersättningar. I havet förflyttar sig många arter över stora områden och strömmar sprider föroreningar så som läkemedelsrester, plaster och annat marint skräp. Det påverkar inte bara havsmiljön, arters livsmiljö och reproduktionsmöjligheter, utan även förutsättningarna för fritidsbåtsliv, seglingstävlingar, maritim gastronomi och andra upplevelser för boende och besökande. Föroreningar behöver åtgärdas vid alla källor, både på land och vid maritima verksamheter. Att havsmiljön är utsatt för hårt tryck genom bland annat sjöfart, fiske, vattenbruk, rekreation och turism påverkar möjligheterna att nyttja marina ekosystemtjänster. Ett integrerat åtgärdsarbete inom havs- och vattenförvaltningen är viktigt och det har också utgjort inriktningen för svensk politik under en längre tid. Vattenmyndigheterna samt Havs- och vattenmyndigheten har under 2014–2015 utarbetat åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten16 samt ett åtgärdsprogram enligt havsmiljödirektivet. Om dessa genomförs kommer god miljöstatus på sikt att uppnås. Styrinstrument behöver gynna miljöanpassade lösningar och stödja företag som går före i miljöarbetet. Det kustnära områdesskyddet ska säkra tillgången till naturområden för rekreation och turism. Ett utökat områdesskydd behövs, men det krävs även andra åtgärder för en hållbar förvaltning. Ett exempel är EU:s reviderade fiskeripolitik som bland annat innebär förbud mot att kasta ut oönskade fångster, och som skapar Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 16 19 förutsättningar för en regional förvaltning av havsområden. Den globala uppvärmningen och klimatförändringar påverkar världshaven och dess storskaliga processer som är livsviktiga för mänsklighetens överlevnad. Havsströmmarnas klimatreglerande påverkan, förmåga att binda värme och att buffra atmosfärens kemiska sammansättning, bland annat genom att ta upp koldioxid, är några av de processer som redan påverkas av mänsklig aktivitet. Vattennivåerna höjs och haven blir varmare, surare och mindre salta vilket påverkar möjligheterna att bruka haven och bo kustnära. Förändringarna hotar förutsättningarna för marint liv och därigenom även fiskbestånd och vattenbruk. Därför är åtgärder som minskar klimatpåverkan viktiga för utvecklingen av flera av de maritima näringarna. På samma gång innebär utvecklingen av de maritima näringarna i sig behov av ytterligare åtgärder för att minska påverkan på miljön. Sjöfarten kan bidra till att minska luftutsläppen från transportsektorn som helhet genom att gods flyttas från väg- till sjötransporter. Samtidigt behöver sjöfartens egna luftutsläpp minska ytterligare. Ett utvecklat samarbete mellan teknikföretag och forskning kan bidra till att minska sjöfartens miljöpåverkan. Ekonomiska styrmedel, som exempelvis farledsavgiften, bör användas på ett sådant sätt att incitamenten för miljöförbättrande åtgärder är tydliga och att föregångare premieras. Det är viktigt, inte minst för att bidra till innovation och omställning till hållbara transporter. Motsvarande behov av styrmedel för att skapa incitament 17 kan föreligga även inom andra maritima näringar, så som marina livsmedel, energi, mineraler och turism, för att minska de samlade negativa effekterna på miljön. 4.1.2 Säkert hav Olyckor där fartyg eller oljeplattformar är inblandade utgör en betydande risk för den marina miljön, även om nya regler har minskat riskerna. För att minimera risken för olyckor krävs en god säkerhetskultur och hög kompetens inom branschen. Viktiga steg har tagits de senaste åren för att förebygga och hantera olyckor till sjöss. Men mängden oljetransporter från Ryssland genom Östersjön och Västerhavet17 beräknas öka kraftigt fram till år 2025. Detta samtidigt som trängseln på haven fortsätter att öka genom både ökad fartygstrafik och fasta installationer som exempelvis vindkraftsparker. Ansvariga myndigheter bedömer att risken för olyckor som omfattar utsläpp av olja kan komma att öka i svenska vatten. Regeringen ser det som angeläget att berörda myndigheter fortsätter arbetet med att utveckla gemensamma strategier för hur olyckor till sjöss kan förebyggas. Myndigheterna bör fortsätta arbetet med att utveckla beredskapen för att hantera olyckor men också utveckla forskning kring oljebekämpningsmetoders effektivitet samt miljöpåverkan. Integrerad sjöövervakning är ett instrument som ger myndigheter och länder möjlighet att utbyta information. Ett utökat utbyte av information förbättrar i sin tur förutsättningarna att förhindra eller upptäcka föroreningar från fartyg respektive plattformar för Kattegatt, Skagerrak och Öresund 20 het och tillämpbarhet som säkerhet. Globalt pågår ett löpande arbete inom ramen för IMO för att öka sjösäkerheten för olika typer av fartyg. Östersjöstrategin är en plattform för bland annat arbetet inom säkerhetsområdet. Ny teknik är ett viktigt instrument för att öka säkerheten ombord, men det innebär också möjligheter att öka miljöprestanda och effektivitet inom sjöfartsnäringen. olja eller gas. Det underlättar också sjöräddningsinsatser, handel och bidrar till att upprätthålla gränsskyddet. Integrerad sjöövervakning förbättrar därmed förutsättningarna för de maritima näringarna, inte minst genom att öka säkerheten till sjöss. I Sverige pågår en översyn av regelverket för fartyg i nationell trafik. Ett regelverk som behöver moderniseras och förenklas för att öka så väl tydlig- 21 Foto Sjöfartsverket VTS, Vessel Traffic Service, en av Sjöfartverkets centraler som bland annat ger trafikinformation och service till sjötrafiken i hårt trafikerade eller miljökänsliga områden. 4.2 Kunskap och innovation Kunskap om hav och havets resurser är en förutsättning för förvaltningen liksom för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling av näringarna. Det handlar bland annat om att öka kunskapen om havsmiljön och havets resurser. Den kunskap som redan finns behöver bli mer tillgänglig och spridas aktivt. Även olika typer av kompetens behöver utvecklas. Innovationsfrämjande miljöer och strategiska partnerskap är av stor vikt likväl som insatser som underlättar kommersialisering av de produkter som utvecklas. Här kan flera parter bidra, en rad organisationer har ansvar för utbildning och kompetensutveckling – det gäller både utbildningssektorn och privata aktörer inom de maritima näringarna. 4.2.1 Kunskap om havet Tillgång till data och information om fiskebestånd, arter, habitat och havsbottnar, eller om ekosystem som helhet är en förutsättning för en väl fungerande förvaltning av marina resurser och användning av olika havsområden. Data är av betydelse för utvecklingen av flera maritima näringar och för en ändamålsenlig havsplanering samt i internationellt havsmiljöarbete. Det åligger Sverige att inom ramen för EU:s rättsakter och internationella överenskommelser förbättra miljön i Östersjön och Nordsjön. Tillgång till information om utbredning av levande resurser och bottnars beskaffenhet är viktigt inte minst för förvaltningen. Samtidigt behöver viss data och information fortsatt omfattas av sekretess för att förhindra spridning som kan skada svenska intressen. En analys av kunskapsluckor skulle skapa förutsättningar för bättre kunskapsbas inom ett antal områden. Kunskap om bland annat utbredningen av fosforläckande och förorenade sediment i Östersjöns havsbotten behöver öka. Detta för att nå en mer effektiv förvaltning, användning och restaurering av naturresurser. Ämnesorienterad forskning i kombination med tvär- och mångvetenskaplig forskning är viktig inte minst för att stimulera nytänkande och innovation samt att angripa havsmiljörelaterade problem ur ett bredare forskningsperspektiv. Miljöövervakning och forskning behöver säkerställas och redan i dag finns betydande mängder information hos olika aktörer. Däremot används inte informationen optimalt. I syfte En stark kunskapsbas ger bättre förutsättningar för innovation och för att bedriva en internationellt konkurrenskraftig verksamhet från Sverige. Forskning är en viktig komponent i innovation och kan bidra till utveckling av produkter med högt förädlingsvärde. Många lärosäten i Sverige bedriver marin och maritim utbildning, forskning eller miljöanalys. Vid universiteten finns i varierande grad industridoktorander där näringsidkare i olika omfattning finansierar doktorandens lön under utbildningstiden. Även om antalet industridoktorander inom det maritima området ökat på senare år är de fortfarande relativt få. För de maritima näringarna kan ett ökat antal industridoktorander vara ett sätt att utveckla förutsättningarna. 22 råden. Att synliggöra den maritima potentialen på ett bättre sätt än i dag kan bidra till ökade investeringar inom området. Centrala statliga myndigheter, universitet och andra offentliga aktörer har en viktig uppgift i att göra kunskapen tillgänglig. Samordning mellan myndigheter är därför eftersträvandvärd, även länsstyrelser, lokala aktörer och kommuner kan ha betydelse för att sprida kunskapsunderlag. att öka tydligheten kring ansvaret för havsrelaterad data och för att trygga långsiktiga kunskapsunderlag om havet behöver ansvaren förtydligas. Det gäller främst djupdata och så kallad ”backscatterdata”18. Mot bakgrund av vikten av data och information samt de kostnader som är förknippade med datainsamlingen, finns också behov av att se över hur samverkan kring datainsamlingen kan öka. Det inkluderar översyn av hur befintliga resurser som används i insamlingen kan användas mer effektivt. Även en översyn av lagstiftningen pågår genom beredningen av betänkandet Skydd för geografisk information (SOU 2013:51). Det är angeläget att få till stånd modernare regler och ta tillvara de möjligheter till förenkling som är lämpliga med hänsyn till behoven av sekretess. Utöver att samla in och samordna kunskap, är det också viktigt att synligoch tillgängliggöra kunskapen om, och möjligheterna med, havs- och kustom- 4.2.2Innovation Innovation är centralt för att stärka företagens konkurrenskraft. Innovationer är viktiga också för att möta de samhällsutmaningar som det maritima området berörs av, exempelvis hållbar energiproduktion, hållbara transporter och ett hållbart resursutnyttjande. Mot bakgrund av den relativt starka position som svenska företag har inom vissa områden finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling och för att i ökad utsträckning bidra till Simris Alg driver en av Europas modernaste algodlingar. Foto Simris Alg AB/Daniel Nilsson Djupdata innebär data om bottentopografin och djup vid specifika vattenstånd. ”Backscatterdata”, dvs. information om de ytliga bottensedimentens beskaffenhet. 18 23 jobb och tillväxt i ekonomin. Företagen behöver ha goda möjligheter att kommersialisera de produkter som utvecklas. Innovationssatsningar bör därför fokuseras till de strategiska innovationsportföljer som utgår från samhällets utmaningar, företagens behovsbild, relevanta målsättningar och svenska styrkeområden. Det är angeläget att utveckla innovationsmiljöer. Särskilt viktigt är det att stimulera miljöer där små och medelstora företag kan samverka med större företag, forskningsinstitut och andra aktörer. För att realisera potentialen inom det maritima området behövs samverkan och strategiska partnerskap mellan regioner, näringsliv, universitet, forskningsinstitut och aktörer inom offentlig sektor. Befintliga kompetenscentra som, exempelvis Lighthouse för sjöfarten, har bidragit till en utvecklad samverkan och teknikutveckling. Motsvarande lösningar för andra maritima näringar bör övervägas. Dessutom är det viktigt att utveckla det svenska deltagandet i internationella forskningsoch utvecklingssamarbeten, såväl inom som utanför EU. Det finns ett antal forskningsinriktningar som är av betydelse för det maritima området. Utvecklingen av testbäddar och demonstrationsprojekt behövs för att ta innovationer till produktion. Testbäddar kan därmed bidra till att bättre ta tillvara potentialen för utveckling av nya produkter för industrin. 4.2.3Kompetens Kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är grundläggande för att företag ska bli innovativa och konkurrenskraftiga och därigenom kunna utveckla nya varor och tjänster. Rörlighet på arbetsmarknaden, mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och näringsliv, samt mellan anställning och företagande, är viktigt för kunskapsöverföring, kompetensförsörjning och omställningsförmåga. Även rörlighet mellan länder är viktigt för att få tillgång till rätt kompetenser. Betydelsen av svensk personal i företag utomlands ska inte underskattas, inte minst för export. Kompetensförsörjning är en förutsättning för de enskilda näringarna. Situationen skiljer sig åt mellan de olika branscherna inom de maritima näringarna. Inom den maritima utrustningsindustrin finns bristyrken inte minst kopplade till varven. Dessutom har flera utrustningstillverkare svårigheter att rekrytera teknisk kompetens inom service- och underhåll. Därför är det centralt att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor inom de maritima näringarna. Instrument så som de regionala kompetensplattformarna FAKTARUTA Lighthouse Lighthouse är ett nationellt kompetenscenter med uppdraget att främja samarbete kring tvärvetenskaplig forskning, utveckling och innovation för snabbare och effektivare förnyelse av sjöfarten, samt utveckling av nya lösningar och produkter. Verksamheten bygger på ett triple helix-samarbete mellan industri, akademi och offentlig sektor. 24 och den Europeiska socialfonden bör kunna användas i ökad utsträckning. För att attrahera ny arbetskraft till de maritima näringarna behöver den allmänna kunskapen öka om vilka möjligheter som finns inom området. Branscherna har ett ansvar för detta. Högskolor och universitet har också en viktig roll i att utbilda för arbetsmarknadens behov. Det är brist på kompetens framför allt inom det tekniska området på i princip alla utbildningsnivåer. För en hållbar kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden behövs därutöver en väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Det behövs även insatser från de maritima näringarna för att i ökad utsträckning synliggöra jobbmöjligheter inom industrin, inte minst för unga. Vidare är det viktigt att göra det mer attraktivt att söka jobb inom de maritima näringarna. Intresset ökar för att använda havsoch kustområden för fiske, sjöfart, havsbaserad energi, eldistribution, bostäder och turism bland annat. Utvecklingen väntas bidra till fler jobb, ökad tillväxt och välfärd. Det kräver i sin tur avvägningar mellan olika intressen och insatser för att skydda havet som långsiktig resurs. Ekosystemen behöver fungera för att kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas, så som exempelvis rekreation, upplevelser och produktion av livsmedel, vilket skapar förutsättningar för levande kustsamhällen. En långsiktig planering av Sveriges havs- och kustområden, som engagerar alla berörda aktörer, är därför angelägen. I en planeringsprocess kan också synergier mellan näringar som annars hade kunnat förbli oupptäckta identifieras. Huvudsyftet med planeringen är att tydliggöra hur olika havsoch kustområden kan användas, vilket bland annat underlättar för de aktörer som bedriver eller avser att bedriva verksamhet i dessa områden. Kommunernas och statens planering av havsområdena överlappar varandra. För kustkommuner sträcker sig ansvaret för planering av mark- och vattenanvändning ut till Sveriges riksgräns19. Utanför Sveriges riksgräns, inom den ekonomiska zonen, är staten ansvarig för planeringen. Den statliga planeringen överlappar den kommunala in till en nautisk mil utanför baslinjen, vilket medför behov av nära samverkan mellan statlig och kommunal planering. Av Sveriges 80 kustkommuner är det få som har inkluderat användningen av havsområden i sina översiktsplaner. Men exempel på initiativ för blå översiktsplanering och 4.3 Planering med maritimt perspektiv Anspråken på Sveriges havs- och kustområden ökar. Det kräver i sin tur avvägningar mellan intressen och god planering på alla nivåer. Sveriges kommande havsplaner blir ett viktigt instrument för att styra utvecklingen i de svenska yttre havsområdena. På regional och lokal nivå finns lovande exempel på framåtsyftande planering av havs- och kustområden. Regeringen vill uppdatera och förnya det stöd som finns för den kommunala planeringen, samt kommer att överväga behovet av vägledning inom området. Det är också angeläget att stödja lokalt och regionalt tematiskt arbete kring de maritima näringarna för att identifiera och ta tillvara deras potential. Sveriges riksgräns i havet ligger 12 nautiska mil (Nm, 1 nautisk mil är 1 852 meter) utanför baslinjen, vilket är en linje som sammanbinder de yttersta delarna av land, öar eller skär. En översyn av de svenska gränserna till havs har genomförts i samband med havsgränsutredningen SOU 2015:10. 19 25 turistisk tematisk översiktsplanering (TTÖP) finns. Blå översiktsplanering är av stort värde för att öka kunskapen, identifiera viktiga intressen och förutsättningar för specifika verksamheter lokalt och regionalt. Det är därmed ett viktigt instrument för att förbättra förutsättningarna att leva och verka i kust- och skärgårdssamhällen. Sverige har länge saknat planering utanför territorialvattengränsen. I juni 2014 antog riksdagen dock propositionen Hushållning med havsområden20, som innebär att tre havsplaner ska tas fram, en för Bottniska viken, en för Östersjön och en för Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att ta fram förslag till havsplaner som sedan ska beslutas av 20 regeringen. Arbetet sker i nära samarbete med andra centrala myndigheter med verksamhet som berör havs- och kustområdena. Samarbete sker även med berörda länsstyrelser och kommuner. Havsplanerna kommer att omfatta områden från en nautisk mil utanför baslinjen och ut till och med Sveriges ekonomiska zon. Planerna blir ett viktigt instrument för utvecklingen av havsanknutna näringar inte minst genom att öka förutsägbarheten för aktörer som avser att bedriva verksamhet till havs. Havsplaneringen förbättrar möjligheterna att ta hänsyn till ekosystemens förutsättningar och trygga de värden som är grund för näringar som exempelvis turism. Proposition 2013/14:186. 26 FAKTARUTA Planering I norra Bohuslän har fyra kommuner gått samman för att ta fram en gemensam översiktsplan för användningen av havs- och kustområdet (Blå ÖP). Den ska kombineras med en maritim strategi med syftet att stärka blå tillväxt i området. Ett hav i balans med ett friskt ekosystem är utgångspunkten för norra Bohusläns blå översiktsplan. Målen för arbetet beskrivs i en särskild programhandling (www.tillvaxtbohuslan.se/bla-op/). Västsvenska turistrådet tog 2010 fram en metodik för att visa hur besöksnäringens intressen kan tas tillvara i fysisk planering. Projektet utmynnade i en vägledning som ska underlätta för kommunerna att behandla och processa turistiska frågeställningar i översiktsplanering. Även tillämpningsstudier har genomförts bland annat för att strategiskt och långsiktigt kunna utveckla turismen genom att turism behandlas i kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för arbetet har det konstaterats behov av ett utvecklat samarbete över kommungränserna. En utveckling av besöksnäringen i den omfattning som använts tillämpningsstudierna visar på fysiska anspråk i form av bebyggelse och annan infrastruktur som behöver tydliggöras i planeringen och avvägas mot andra intressen. Även behov av investeringar i turistisk infrastruktur, nyetablering respektive kvalitetsutveckling av befintliga anläggningar, attraktioner och miljöer kan vara aktuella. Utöver de statliga havsplanerna finns behov av att i ökad grad beakta de maritima näringarna inom ramen för den fysiska planeringen på lokal och regional nivå. Det finns sammantaget ett behov av att utveckla planeringen kring kustzonen och bättre knyta samman hav och land i planeringen. Det kan i sin tur bidra till att tydliggöra och ta tillvara den potential som finns inom de maritima näringarna. På motsvarande sätt utgör planeringen ett instrument för att göra avvägningar mellan olika intressen respektive alternativa användningar av kust- och havsområden. Mot bakgrund av utvecklingen inom området och den kommande havsplaneringen föreligger ett behov av att uppdatera och förnya det stöd som finns för den kommunala planeringen, samt överväga behovet av vägledning för planering inom området. Lokalt och regionalt behövs ett utvecklat och integrerat tematiskt arbete kring de maritima näringarna, som underlag för planeringen. 27 4.4 Funktionella regler och tillståndsprocesser Många maritima näringar berörs av regelverk inom flera områden. Det är därför nödvändigt att se hur regelverk sammantaget påverkar näringarnas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Dessutom behöver det internationella regelverket förenklas och, där så är lämpligt, funktions- och resultatbaserade regler utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för innovation och ny teknik. Regeringen vill bland annat förenkla tillämpningen när flera olika regler i kombination berör en och samma entreprenör. Andra prioriterade områden är regler baserade på funktion, differentierade avgifter för bättre miljöprestanda och ökad svensk närvaro i internationellt arbete med standardisering och godkännande av produkter. Regeringen avser att i dialog med näringen aktivt verka för att bevaka svenska intressen i utvecklingen av regler i internationella samarbeten och organ. Enkla tillståndsprocesser förenklar för företagen och skapar förutsättningar för fler jobb i både nya och befintliga företag. Regeringen anser att kommuner, länsstyrelser och centrala statliga myndigheter behöver harmoniera, förenkla och effektivisera sina tillståndsprocesser. Även åtgärder för kortare handläggningstider hos kommuner och länsstyrelser är viktigt, samt att ta tillvara de förenklingsmöjligheter som nya tekniska system erbjuder, bland annat i fråga om anmälningar och rapporteringar. eller mot landbaserade verksamheter. Detta riskerar att hämma snarare än att skapa affärsmöjligheter och nya jobb inom maritima företag. Maritima näringar omfattas dessutom ofta av regler från flera olika sektorer. Ett exempel på detta är yrkesfiskare vars verksamhet faller under regler för både fiske, transport och livsmedel. Reglerna behöver hänga ihop på ett bra sätt för att näringarna ska ha bra förutsättningar att bedriva sin verksamhet. I regelutvecklingen behöver det därför i ökad utsträckning beaktas hur reglerna sammantaget påverkar näringarnas förutsättningar. Myndigheter med ansvar för regelgivning har ett särskilt ansvar. Förutom att se över svenska regler behöver engagemanget från svensk sida öka ytterligare för att inom EU och internationella organ aktivt verka för förenkling och driva på utvecklingen av funktions- och resultatbaserade regler. Flera av de regler som rör de maritima branscherna utvecklas inom EU eller inom internationella organ som exempelvis IMO samt FAO. De regionala organen Ospar och Helcom beslutar om rekommendationer på området, i vissa fall beslutar dessa organisationer även om bindande regler. Ospar har exempelvis bindande regler för farliga ämnen i offshoreindustrin. Regler som utvecklats inom dessa organisationer kan gälla generellt i ett geografiskt område eller för en viss typ av verksamhet. Regelutvecklingen måste skapa tydliga och långsiktiga förutsättningar samtidigt som prioriterade allmänna intressen, som exempelvis miljö och säkerhet, behöver värnas. Regeringens utgångspunkt är att Sverige i arbetet med regelgivning inom EU såväl som inom 4.4.1 Funktionella regler Dagens regelverk upplevs av många näringsidkare inom de maritima näringarna som krångliga, omoderna och riktade mot storskalig industri 28 andra internationella eller regionala organ, ska eftersträva likvärdiga konkurrensförutsättningar för företagen. Inom områden med hög grad av internationalisering ska nationella särregler som inte motiveras av specifika svenska förhållanden generellt undvikas för att inte försämra svenska företags konkurrensvillkor. Regelutvecklingen bör dock även framöver användas för att driva på en strategisk utveckling som skapar förutsättningar för utveckling och innovation inom näringarna, inte minst genom att ligga i framkant på hållbarhetsområdet. Funktions- och resultatbaserade regler är regler som beskriver vad som ska uppnås utan att specificera hur de ska uppnås. Sådana regler skapar förutsättningar för innovationer och effektivitet. I vissa fall talas om resultatbaserad förvaltning, vilken i princip har motsvarande funktion – förvaltningen anger mål eller resultat och lämnar frihet åt näringarna att själva välja åtgärder. Att regler utformas på ett sådant sätt att de är teknik- och lösningsneutrala möjliggör kostnadseffektiva lösningar. Funktions- och resultatbaserade regler skapar också förutsättningar för anpassning till lokala eller företagsspecifika förutsättningar och kan därmed utgöra en konkurrensfördel för företagen. Sådana regler innebär emellertid högre krav på dokumentation hos företagen och krav på ett utvecklat arbete vid myndigheterna. Där handlar det både om att ta fram allmänna råd, ge stöd och om att följa upp tillämpningen av reglerna. För att utveckla förutsättningarna för de maritima näringarna, i synnerhet inom transport och maritim teknik, är det särskilt angeläget att Sverige tar en mycket aktiv del i regelutvecklingen. Regler som möjliggör export av svensk teknik behöver utvecklas och de konkurrensfördelar som finns för svenska företag behöver stärkas. Flera svenska myndigheter har en viktig roll Foto EON Vindkraftparken i Kårehamn omfattar totalt 16 stycken vindkraftverk, 136 meter höga. Årsproduktionen är cirka 180 GWh. 29 i fråga om standardisering och godkännande av produkter inom EU och internationella organ. Detta arbete är i många fall en grundförutsättning för företag som är verksamma inom maritim teknik och produktion och är därför en prioriterad fråga. Ett aktivt deltagande från berörda myndigheter är avgörande för att trygga såväl funktion av tekniska system som möjligheter för svensk export. Utöver att besluta regler förfogar staten över styrinstrument genom skatter och avgifter så som licens-, kontroll-, tillstånds- och tillsynsavgifter. För att bidra till utvecklingen av innovativa lösningar för bland annat minskad bränsleförbrukning och miljöteknik med mera behöver avgifterna i större utsträckning än i dag differentieras för att gynna lösningar som minskar miljöbelastningen. En sådan utveckling gynnar de företag som går före och bidrar därmed till innovation och utveckling. I flera fall behöver regler och ekonomiska styrmedel användas i kombination för att bidra till en viss utveckling. Tillsyn och kontroll av befintliga regler är dessutom viktigt för att tillförsäkra efterlevnaden, såväl som lika konkurrensvillkor mellan aktörerna. Exempelvis behövs en effektiv tillsyn och kontroll för att kunna övervaka sjöfartens luftutsläpp och därigenom åstadkomma likvärdiga konkurrensvillkor. verksamheter kopplade till havs- och kustområden i vissa fall upplever att processer för tillstånd är tidsödande och omfattande. Till exempel upplevs bristande samordning när flera myndigheter är inblandade. Vissa verksamheter kopplade till havet är av pionjärkaraktär varför ansvarig tillståndsmyndighet inte alltid har erfarenhet av den prövning som ska göras. I sådana fall finns det risk att nya verksamheter får avslag. För att stimulera en ökad hållbar användning av havet och kustområdena behöver rutiner utvecklas för hur denna typ av ärenden ska hanteras utan att urholka bland annat miljöhänsyn, allemansrätt och strandskydd. Inom befintliga tillståndsprocesser finns betydande olikheter nationellt och samordningen mellan berörda myndigheter på statlig, regional och kommunal nivå fungerar i vissa fall bristfälligt. Kommuner och statliga myndigheter behöver arbeta aktivt för att förbättra, förenkla och effektivisera sina tillståndsprocesser. De centrala statliga myndigheterna med övergripande ansvar för bland annat tillsynsvägledning, har ett särskilt ansvar för att ta fram vägledningar. Genom samverkan med kommuner och länsstyrelser kan förenklingar och minskade skillnader i tillämpning åstadkommas. Att företagen möter rimliga handläggningstider är likaledes viktigt. Regeringen arbetar för att förbättra företagens kontakt med kommuner och länsstyrelser. Arbetet riktar sig till företag som återfinns inom de maritima näringarna som till exempel besöksnäringen. Utifrån erfarenheter från det arbete som har skett under de senaste åren är regeringens avsikt att inrikta det fortsatta arbetet mot att korta handläggningstiderna hos 4.4.2 Väl fungerande tillståndsprocesser Myndigheter med ansvar för tillstånd har i uppdrag att verka för att tillämpningen av regler är enkel, konsekvent och inte lägger onödiga hinder för en effektiv verksamhet. Regeringen har uppmärksammat att företagare med 30 4.5 Internationellt samarbete Ett gränsöverskridande samarbete är en förutsättning för att möta de utmaningar som Sverige och svenska regioner står inför i form av ökad global konkurrens och miljöpåverkan. Regeringen avser att förenkla för maritima näringar att dra nytta av de finansieringsinstrument som aktiveras inom EU:s nya integrerade havspolitik – Blå tillväxt. Ett fortsatt samarbete med EU-länder runt Östersjön och Nordsjön i syfte att skapa goda förutsättningar för maritima näringar att växa är prioriterat. En annan viktig del är det globala samarbetet. kommuner och länsstyrelser, förbättra service och bemötande samt öka förståelsen för företagens villkor hos myndighetsföreträdare. Myndigheter bör verka särskilt för att identifiera förenklingsmöjligheter för företagen, så att dessa kan tas tillvara. Det pågående arbetet med att utveckla e-tjänster för att underlätta ansökningsförfaranden och effektivisera handläggningen bör prioriteras inom myndigheterna. I betänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen, SOU 2013:80 presenteras förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel bara ska behöva lämnas en gång och till en mottagare som sedan sprider till övriga. Fokus ligger på uppgifter där själva uppgiftslämnandet har sin grund i lag, förordning eller myndighetsföreskrift. Betänkandet är för närvarande föremål för remiss. Remisstiden går ut den 30 oktober 2015. För att ta tillvara de tekniska landvinningar som nu sker i olika tekniska system är det angeläget att dessa används för att underlätta för näringarna. Exempel på en sådan åtgärd är Single Window för sjöfarten. Genom ett bra regionalt samarbete kan innovativa, regionala kluster bildas. Här kan regler som värnar viktiga resurser antas och förutsättningarna för svenska näringar kan bevakas. Rätt använt kan det gränsöverskridande arbetet bidra till en hållbar utveckling av näringar kopplade till havs- och kustområden, samt en hållbar användning av havets och kustområdenas resurser. I flera fall är internationella organ plattformar för att adressera gemensamma utmaningar, inte minst inom miljöområdet. Svenska myndigheter och andra relevanta aktörer bör ta en aktiv del i arbetet inom relevanta organ för att bevaka svenska intressen. En fördjupad dialog med berörda näringar är viktigt för att detta ska ske på ett effektivt sätt liksom för att på ett bra sätt beskriva konsekvenserna av olika åtgärder. Med ett gemensamt gränsöverskridande arbetssätt skapas förutsättningar för att lösa gemensamma utmaningar, förvalta gemensamma resurser och utveckla näringslivet. Inom EU och den integrerade havspolitiken är politikområdet Blå tillväxt högt prioriterat. Det finns stort utrymme i EU:s budget fram till år FAKTARUTA Single Window för sjöfarten Ett exempel på åtgärder för att underlätta för sjöfarten är det gemensamma anmälningsoch rapporteringssystemet Single Window för fartygsanlöp. I stället för att som tidigare lämna separata anmälningar via olika rutiner till bland andra Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Tullverket, kommer anmälningarna för fartyg som anlöper Sverige framöver att kunna lämnas i en gemensam portal. Informationen distribueras därefter till berörda myndigheter. 31 2020 genom flera finansiella program och det är angeläget att dessa möjligheter tas tillvara nationellt. Insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram ska bland annat främja ökad gränsöverskridande samverkan för att stärka innovativa miljöer och främja nätverk och samverkan i näringslivet. Målet för det gränsöverskridande samarbetet är att främja ökad integration och gränsöverskridande samarbete mellan regioner/länder över landgränser inom EU men även med tredje land. Insatserna ska även bidra till fördjupat samarbete kring miljöproblematiken i Östersjön och Nordsjön. Dessutom sker samarbete med våra grannländer inom ramen för EU:s Östersjöstrategi. Syftet med strategin är att möta de utmaningar som länderna i Östersjöregionen gemensamt står inför. Genom strategin har Östersjöländerna och EU-kommissionen en plattform för närmare samarbete inom en rad områden med bäring på maritima frågor. Strategin har resulterat i flera nätverk på nationell, regional och lokal nivå inom sjöfart, sjösäkerhet, havsplanering, klimatanpassning, innovation och turism. Större samsyn mellan länderna i Sveriges närområde om villkor och förutsättningar för investeringar i maritima näringar ökar möjligheterna för företag att växa. Sverige bör därför samarbeta nära EU-länderna runt Östersjön och med andra grannländer. Som ett led i att förenkla för näringarna har en särskild sammanställning med information om var ett urval av medel kan sökas tagits fram. Utöver samarbete regionalt och inom EU pågår ett policyutvecklingsarbete globalt i relation till flera viktiga havsfrågor, exempelvis kopplat till havsrättskonventionen21, konventionen om Foto Sjöfartsverket Forskningsfartyget Oden på expedition vid Nordpolen. 21 Förenta nationernas Havsrättskonvention, United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS), 1982. 32 kurrensfördelar. Regeringen vill stödja utvecklingen av hållbart fiske och vattenbruk. Även fortsatta åtgärder för att effektivisera samverkan samt turismoch destinationsutveckling ingår i åtgärdsområdet. biologisk mångfald22 och frågor relaterade till marint skräp inom UNEP. Även för frågor relaterade till en hållbar utveckling av haven är det globala arbetet viktigt, inte minst de nya hållbarhetsmålen23 där Sverige aktivt verkar för en hållbarutveckling inom ramen för Politiken för Global Utveckling (PGU). Sverige har historiskt spelat och bör i framtiden fortsatt spela en viktig roll som föregångsland för åtgärder relaterade till hållbar tillväxt. För svenskt vidkommande och i synnerhet för flera av företagen inom de maritima näringarna är utvecklingen utanför EU av betydelse inte minst för export av varor och tjänster. En grundläggande förutsättning för de maritima näringarna, i likhet med övriga näringslivet, är väl fungerande, ändamålsenliga och stabila ramvillkor, incitament och styrmedel. Exempel på sådana ramvillkor är stabila statsfinanser; fria och öppna marknader med effektiv konkurrens; strukturer för beskattning; arbetsmarknad; finansiella marknader; utbildningsoch forskningssystem; infrastruktur samt väl fungerande immateriella rättigheter. Inte bara offentliga regelsystem är relevanta – standardiseringsarbete hanteras till exempel i hög utsträckning av privata aktörer respektive internationella organisationer. Normer och attityder till nyskapande, liksom inställningen till entreprenörskap i samhället i stort är andra faktorer som påverkar företagandet. Utöver ramvillkoren är de maritima näringsidkarna beroende av de specifika regler som gäller för de aktuella verksamheterna. För många företag är också samarbete och kluster på lokal och regional nivå viktiga förutsättningar för tillväxt och utveckling. Klustren spelar en viktig roll även för att synliggöra den maritima potentialen. Redan i dag pågår på vissa håll ett omfattande arbete med att synliggöra och ta tillvara möjligheterna inom de maritima näringarna lokalt och regionalt, men det finns stora möjligheter till ett ökat samarbete. Ytterligare 4.6 Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder Konkurrensneutrala förutsättningar, harmoniserade regler och goda villkor ska bidra till att utveckla de svenska maritima näringarna. Sverige ska sträva efter att erbjuda det bästa regelverket i Europa för sjöfart. Utveckling av funktionella regler gör det möjligt att ta tillvara möjligheter för sjötransporter att möta ett ökat transportbehov av personer och gods. De förbättrar bland annat förutsättningarna att utveckla besöksnäringen. Maritim teknik har förutsättningar att bidra till en nyindustrialisering av Sverige. Exportfrämjande insatser har därför hög prioritet. Tekniska landvinningar i företag och projekt ska tas tillvara i syfte att bidra till tillväxt och nya jobb. Miljöutmaningar kan vändas till en fördel – genom att vara ledande inom miljöteknik och miljöanpassade lösningar kan svenska företag få kon- 22 23 Konvention om biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity (CBD). Sustainable Development Goals (SDG-målen). 33 insatser behövs för att skapa förutsättningar för nya företag och för att befintliga företag ska växa. Regeringen har därför tagit initiativ för att stärka förutsättningarna för företagande, bland annat genom att förbättra tillgången till kapital. Inom flera områden verkar de maritima företagen på en internationell marknad. I ett globalt sammanhang är det viktigt att kunna samarbeta över gränser för att vidmakthålla och stärka sin konkurrenskraft. Inte minst genom EU-samarbetet har svenska företag tillgång till en större marknad. Sverige har en lång tradition med framgångsrika svenska exportföretag inom ett flertal branscher som är viktiga både i sig men också för att skapa förutsättningar för nya företag att etablera sig på exportmarknaderna. Under år 2015 planerar regeringen att presentera en strategi för export för att ytterligare stärka svenska företags möjligheter till internationalisering och tillväxt, en strategi som även kommer att stötta företag i de maritima näringarna. För flera maritima näringar är likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med andra företag globalt och inom EU av stor betydelse. Sverige bör därför inom EU och globalt verka för en sådan utveckling, där sociala och miljömässiga krav höjs. En central del för konkurrens på lika villkor är en socialt hållbar utveckling, där arbetstagare möter schysta villkor och omfattas av grundläggande rättigheter. Svenska företag ligger generellt sett långt fram inom området. Sjöarbetskonventionen24 är ett exempel på internationella regler som bidragit till att höja lägsta nivån inom den internationella sjöfarten. För svenska aktörer har det bidragit 24 25 till att skapa mer likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med andra länder. Det finns ett behov av ökad kunskap om de svenska maritima näringarna som helhet såväl som om de enskilda branscherna. Detta för att kunna åstadkomma en bättre långsiktig uppföljning av åtgärder och utvecklingen inom de respektive branscherna. På flera håll finns statistik och nyckeltal, men dessa är inte alltid jämförbara mellan olika branscher och det saknas en sammanställning för de maritima branscherna som helhet. I strategin används följande indelning av de aktuella näringarna:25 • Transport (rederier, hamn- och logistikföretag) • Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin) • Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobränslen, mineral m.m.) • Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med och service av fritidsbåtar, samt marinor) • Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell sjömätning och undersökningsverksamhet) Nedan redovisas, utöver ramvillkor för företagen, även inriktning och ett antal branschspecifika åtgärder för de maritima näringarna. Maritime Labour Convention (MLC). Inspirerad av rapporten Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:09. 34 Foto Volvo Penta tionellt. Avgiftsstrukturen behöver då stödja en samhällseffektiv användning av transportresurserna och bidra till att uppnå en högre grad av konkurrensneutralitet mellan trafikslagen än i dag. För ett fungerande transportsystem behöver infrastrukturen fungera väl och vara behovsanpassad. Det är ur miljösynpunkt angeläget att åtgärder vidtas som innebär att respektive trafikslag betalar sina externa miljökostnader. Sjöfarten är, sett till mängden gods som transporteras, ett miljöeffektivt sätt att transportera gods. En överföring av gods från land- till sjötransporter bidrar till att minska såväl den samlade miljöbelastningen från transportsektorn, som trängselproblematiken på land. Faktorer som kan motverka en sådan 4.6.1 Transport (rederier, hamn och logistikföretag) En allt mer omfattande världshandel och mobilitet innebär allt större transportbehov. Hamnarna utgör nav i transportkedjan med framför allt omlastning från sjöfarten för transport ut i världen eller som port in i Sverige. Det finns en hård konkurrens mellan hamnar i Sveriges närområde. Rent generellt är det viktigt att stärka de svenska hamnarnas konkurrenskraft i syfte att bidra till ett mer utvecklat transportsystem och ytterst för att svensk industri ska kunna vidmakthålla och utveckla sin konkurrenskraft. Regeringens långsiktiga ambition är att trafikslagen ska konkurrera på så lika villkor som möjligt både nationellt och interna- 35 överflyttning behöver därför identifieras och åtgärdas. För att bidra till en konkurrenskraftig sjöfart är också åtgärder som medverkar till att binda samman transportleder inom ramen för EU:s transeuropeiska transportnätverk viktiga. Det gäller bland annat transportkorridorer med anslutningar från hamnar till järnväg respektive väg. EU har även antagit ett policypaket som syftar till att främja närsjöfart (”short-sea shipping”). Sverige bör bidra i denna utveckling och särskilt identifiera kostnadseffektiva åtgärder, från branschen eller det allmänna, som medverkar till att utveckla närsjöfarten i syfte att bättre nyttja vattenvägen. På motsvarande sätt bör ytterligare åtgärder för ökad användning av inlandssjöfart övervägas i diskussion med branschen. För svenska rederier i internationell trafik är likvärdiga konkurrensvillkor av största vikt. En skillnad mellan Sverige och jämförbara länder i Europa är att Sverige inte har infört något tonnageskattesystem. Frågan om tonnageskatt har nyligen utretts och förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet. Vidare behöver reglerna kring cabotage och registrering av fartyg ses över i syfte att modernisera reglerna och förbättra förutsättningarna för att registrera fartyg i Sverige. Regeringen avser således att se över möjliga regelförändringar inom sjöfartsområdet och återkomma samlat kring dessa. Rederierna möter i vissa delar andra villkor för hur tillsyn och tillstånd hanteras i Sverige jämfört med andra länder. Transportstyrelsen, som ansvarar för regler och registrering inom sjöfarten, har vidtagit åtgärder för att förbättra och underlätta tillsyn, nybyggnation och inflaggning av fartyg. Dessa åtgärder bidrar till att skapa förutsättningar för svenska rederier som är mer likartade de som andra länder erbjuder och utgör därför ett viktigt steg på vägen för konkurrens på lika villkor. Sverige bör sträva mot att erbjuda det bästa regelverket i Europa. Med bästa regelverket menas här ändamålsenliga och funktionella regler som bidrar till det allmännas målsättningar för sjöfarten. Ett intensifierat arbete med regelutveckling och förenklingsarbete är därför angeläget för att säkerställa att svenska myndigheter ligger i framkant vad gäller service och effektivitet gentemot näringen. Regler har stor betydelse för många företags tillväxtmöjligheter. Det gäller inte minst mindre fartyg med företrädelsevis nationell trafik och de rederier som bedriver specialiserade fartygsoperationer. Det pågående arbetet med utveckling av funktionella regler framför allt vad avser det nationella tonnaget, utgör en mycket viktig åtgärd. Därför bör åtgärder för att Foto Sjöfartsverket 36 underlätta införandet av dessa regler prioriteras. Inom såväl passagerartrafiken som fartygstrafik med inriktning mot speciella operationer eller servicetjänster till sjöss, finns en starkt ökande marknad. För detta tonnage är det angeläget att svenska myndigheter säkerställer att regelverket kontinuerligt utvecklas i syfte att skapa möjligheter för nya och växande näringar under svensk flagg. En ytterligare aspekt är att både stadsutveckling och möjligheter att resa i kust- och skärgård påverkar förutsättningarna inte minst för besöksnäringen. tekniska området. Företag verksamma inom det marintekniska området kan särskilt bidra till regeringens målsättning att öka den svenska exporten och andelen kvalificerad tillverkningsindustri i den svenska ekonomin. Vidare har företagen förutsättningar att bidra till en nyindustrialisering av Sverige. Insatser för att främja export behövs. Exempel är utveckling av plattformar för marknadsföring och kommunikation, inte minst inom de områden och marknader där svenska företag är väl positionerade. Det finns även behov av en bättre överblick över de aktiviteter som pågår inom det maritima utrustningsområdet. På motsvarande sätt behövs ett bättre kunskapsunderlag i fråga om vilka länder som är intressanta att utveckla kontakterna med. Sverige har flera mindre företag som utvecklar unika och lovande tekniker, inte minst inom energi- och transportområdet. Utöver de mindre företagen finns större industriföretag med verksamhet och produkter för det maritima området. De större företagens starka position kan bidra till att driva branschutveckling i Sverige och innebär en möjlighet för utveckling inom hela sektorn. Framför allt för att skapa möjligheter till industriell produktion i Sverige och därmed bidra till tillväxt, jobb och utveckling nationellt. Genom att större företag delar med sig av nätverk, kunskap, resurser och förmågor kan de mindre branschaktörernas konkurrenskraft stärkas. För att möta utvecklingen inom energiområdet är det angeläget att ge industrin goda möjligheter att testa ny teknik och nya processer. Regeringen är därför positiv till de initiativ som nu tas lokalt och regionalt för att skapa förutsättningar för att anlägga olika former av testanläggningar. Tillgängligheten 4.6.2 Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin) De maritima näringarna rör ett brett fält av verksamheter med starka kopplingar till områden där Sverige har en stark position, till exempel teknik, innovation och miljö. Det produceras varor och tjänster specifikt för de maritima näringarnas behov vilket inkluderar ett brett spektra av produkter, programvaror, med mera för maritim verksamhet och fritidsändamål, såväl som olika typer av tjänster inom exempelvis navigation och logistik. Delar av den maritima utrustningsindustrin har ett utvecklat samarbete med sjöfarten som i flera fall utgör testbädd för produktutveckling. Flera delar av utrustningsindustrin, framför allt den del som är inriktad mot sjötransporter, har dessutom en mycket stark exportorientering. De åtgärder som finns inom ramen för exportstödet är därför betydelsefulla även för maritima näringar, men det kan finnas behov av anpassade åtgärder för företag verksamma inom det marin- 37 till testanläggningar utgör en förutsättning för fortsatt utveckling. Regeringen har fortsatt stora ambitioner vad gäller export av miljö- och klimatteknik. Insatser behövs för att öka kunskapen om befintliga möjligheter till finansiering. De särskilda behov som finns för den maritima industrin behöver särskilt analyseras och vid behov adresseras. Bättre möjligheter för industrin att kommersialisera forskningsresultat och främja introduktionen av miljöteknik har tidigare lyfts fram som viktigt. regler inom EU är därför en prioriterad fråga för regeringen. Regionaliseringen inom EU kommer att innebära ett ökat ansvar för medlemstaterna i utvecklingen av förvaltningen. I och med det pågående arbetet med att genomföra reglerna i EU:s nya fiskeripolitik finns möjligheter till förenklingar för fisknäringen, vilka ska tas tillvara utan att äventyra miljökraven. Även utvecklingen av mer selektiva fiskeredskap är en viktig åtgärd som skapar förutsättningar för näringen liksom för ett mer hållbart fiske. För fiskerinäringens fortsatta utveckling är långsiktigt förutsägbara förutsättningar, inklusive en balans mellan fiskeflotta och fiskemöjligheter, centralt. Det behövs för att möjliggöra investeringsbeslut och en generationsväxling i delar av fisket. Detta behöver beaktas i den kommande regelutvecklingen såväl inom EU som nationellt. Det är viktigt att ge näringarna inom fiske- och vattenbrukssektorn möjlighet till utveckling inom hållbara ramar, vilket beaktas i förslaget till havsoch fiskeriprogrammet 2014–2020. En annan viktig förutsättning för det svenska yrkesfisket är möjligheterna till avsättning, varför beredningsindustrins förutsättningar är viktiga även för fiskerinäringen. För fiske som bedrivs med mindre fartyg med begränsade möjligheter att gå till landningshamnar långt från hemmahamnen är det av betydelse att det finns goda logistikmöjligheter och en lokal mottagning. En fortsatt positiv utveckling för beredningsindustrin är därmed viktig. Det pågående arbetet inom branschen med att utveckla nya marknader, logistik och försäljning, är också viktigt. Detta gäller särskilt utmed sydoch ostkusten där färre företag är verksamma inom beredningsindustrin. 4.6.3 Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobränslen mineral m.m.) Havet som naturresurs har en stor potential att bidra till tillväxt och utveckling. En hållbar utveckling av de maritima näringarna gör det möjligt att på ett bättre sätt ta tillvara naturresurserna. Marina livsmedel Yrkesfiske Att stärka fiskbestånden och långsiktigt bibehålla dem på en säker nivå är en prioriterad fråga för regeringen. Det är viktigt, dels för att nå en hållbar förvaltning av alla bestånd, dels för att öka förutsättningarna för en ökad avkastning inom fisket. Fortsatt arbete behövs också för att adressera problem med miljögifter som påverkar människors hälsa och möjligheten att använda fiskresursen på ett så effektivt sätt som möjligt. Starka, hållbara och fiskbara bestånd är en grundförutsättning för fiskerinäringen och det skapar förutsättningar för att öka lönsamheten i fisket. Det pågående arbetet med regionalisering och mer regionalt anpassade 38 Statens jordbruksverk arbetar för närvarande med en strategi för yrkesfisket. Arbetet kommer att följas upp av regeringen. påverkar också förutsättningarna för att bedriva vattenbruk. Det finns behov av att tydliggöra inom vilka geografiska områden vattenbruk kan vara aktuellt och vilka tekniker som kan tillåtas i olika vatten beroende på deras känslighet. Utveckling av nya och förbättrade odlingstekniker och fodermedel kan påverka effektiviteten och lönsamheten i produktionen. I och med framväxten av mer miljövänliga tekniker ökar möjligheten för enskilda företagare att bedriva fiskodling. Viss typ av vattenbruk, exempelvis musselodling, har därutöver möjlighet att minska näringsbelastning i havet. Musslorna tar upp näringsämnen och gör därmed en miljötjänst där de finns. Ökad förädling av produkterna är en viktig åtgärd för förbättrad lönsamhet och ökad sysselsättning. Produktion av sättfisk för fisketurismens behov har en betydande tillväxtpotential. Odlingen av mikro- och makroalger har stor potential att producera högvärdesprodukter som oljor, vitaminer och speciella proteiner. Dessa kan på sikt utgöra ingredienser för livsmedel, djurfoder, mediciner eller bränsle, och i större utsträckning ersätta produkter som i dag kommer från ett ohållbart fiske runtom i världen. Förslaget till havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 innehåller flera åtgärder som kan stödja utvecklingen inom vattenbruket. Vattenbruk Vattenbruket har en tillväxtpotential och är den del av livsmedelsbranschen som globalt vuxit i särklass snabbast de senaste åren. Odlingen i Sverige omfattar fisk, skaldjur och alger. Sveriges vattentillgångar ger förutsättningar för ett hållbart vattenbruk på flera håll runt om i landet, men begränsas av vattnets miljöstatus där vissa områden inte tål en ökad närsaltsbelastning. Det är dock stora regionala skillnader vad gäller odlingstekniker, lämpliga arter samt lokala problem och möjligheter. Odling av fisk och skaldjur måste ske med minsta möjliga belastning på vattenmiljön, exempelvis genom användning av odlingstekniker där utsläpp av näringsämnen och smittspridning kan kontrolleras. Då finns plats för fler entreprenörer och företag som producerar mat och skapar sysselsättning, särskilt på landsbygden. Ett flertal regler Beredningsindustri Många länder i världen satsar offensivt på forskning, utveckling, innovation och export inom livsmedelsområdet. I Sverige finns goda förutsättningar för att utveckla verksamheter inriktade mot marina livsmedel. Den svenska livsmedelsbranschen är i vissa delar Foto Orust Shellfish Musselodling i skärgården i Bohuslän. 39 forskningsintensiv. Det gäller framför allt de större företagen. Fortsatta satsningar är viktiga för att säkerställa en fortsatt konkurrenskraftig svensk livsmedelsbransch inom marina livsmedel. I Sveriges grannländer pågår ett omfattande utvecklingsarbete med att öka förädlingsvärdet på olika livsmedelsprodukter, samt med att skapa värden av sådant som tidigare har ansetts som restprodukter. I flera fall har framgångsrika koncept utvecklats som kan bidra till att öka lönsamheten både för beredningsindustrin och för producenterna av marina livsmedel. Möjligheterna att bidra till en sådan utveckling bör undersökas även i Sverige. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram en särskild livsmedelsstrategi där den marina livsmedelsbranschens behov kommer att kunna beaktas på bästa sätt. Livsmedelsstrategin kommer att presenteras under 2016. En central fråga för beredningsindustrin är tillgången på kvalitativ fiskråvara som möter konsumenternas krav till ett konkurrensmässigt pris. Om det inte finns tillräckligt med råvaror inom EU för att tillgodose industrins behov, eller om råvarorna inte uppfyller kvalitetskraven, kan tillgången säkras genom import. Det finns olika handelsavtal som möjliggör att råvarorna kan importeras från länder utanför EU till konkurrensmässiga priser. De kommande förhandlingarna om en revidering av EU-förordningen om autonoma tullkvoter26 är exempel på en prioriterad fråga, där regeringen avser att verka för att säkerställa importmöjligheterna. Importfrämjande ingår också i den exportstrategi som regeringen planerar att presentera under 2015. Utöver importen, innebär även de åtgärder som successivt har vidtagits inom förvaltningen allt starkare fiskbestånd runt våra kuster, vilket är viktigt för att säkerställa tillgången på fisk. Det finns emellertid en fortsatt utvecklingspotential för branschen genom att se över förutsättningarna för att ytterligare öka förädlingsvärdet på vissa produkter. Fortsatta satsningar på forskning samt produkt- och varumärkesutveckling är viktiga för att öka konkurrenskraften för marina livsmedel som helhet. För den småskaliga produktionen, som framför allt bidrar till sysselsättning i kustnära samhällen, är tillgång till högkvalitativa råvaror av stor betydelse. Den småskaliga produktutvecklingen har ofta en stark lokal anknytning och identitet och ger unika produkter där råvarorna är fisk eller skaldjur från egna eller närliggande fiskeföretag. Inom industrin finns potential att öka produktion och förädlingsvärde, men utvecklingen är beroende av dels utvecklad marknadsföring, dels affärsutveckling. Stöd i fråga om regelverk, liksom samverkan är viktiga och det regionala och lokala samarbetet mellan aktörerna utgör en grund för detta. Utvecklad marknadsföring och affärsutveckling kan bidra till att möjliggöra avsättning på en större marknad, vilket kan skapa högre värde för kunden och möjliggör ett högre pris och ökad lönsamhet för producenten. För att konsumenten ska ha tillgång till fiskeriprodukter som lever upp till konsumentens krav på kvalitet, hållbarhet med mera finns inom EU Rådets förordning (EU) nr 1220/2012 av den 3 december 2012 om handelsrelaterade åtgärder för att garantera försörjning med vissa fiskeriprodukter för unionens beredningsindustri 2013–2015 och om ändring av förordningarna (EG) nr 104/2000 och (EU) nr 1344/2011. 26 40 Foto Ann-Katrin Hallin/SLU 41 Forskningsfartyget U/F Dana vid en bottentrålprovtagning i Västerhavet för uppföljning av EU:s fiskepolitik. gemensamma regler kring handelsnormer samt konsumentinformation och därtill hörande märkning. Förslaget till havs- och fiskeriprogrammet 2015 –2020 innehåller bland annat möjlighet till projektstöd som bidrar till spårbarhet och certifiering av fiskerioch vattenbruksprodukter. Åtgärderna kan exempelvis bidra till att lyfta fram kvalitet och mervärde genom att underlätta ansökan om registrering av produkter och anpassning till relevanta efterlevnads- och certifieringskrav. Åtgärderna kan även bidra till ökad spårbarhet för fiskeri- eller vattenbruksprodukter och i tillämpliga fall framtagandet av ett EU-miljömärke för fiskeri- och vattenbruksprodukter. lingsmöjligheter för andra maritima näringar. Exempelvis tillverkare av maritim utrustning, som producerar komponenter eller hela system för geotekniska konsultföretag, samt anläggningsföretag. Det gäller även företag som tillhandahåller transporter under byggnation eller företag som tillhandahåller service och underhåll. Utöver vindkraften utgör havet även en potentiell resurs som producent av biomassa för olika användningsområden. Utvinning eller odling av biomassa för biogasproduktion kan kombineras med vattenrening. Mineral och bioresurser Förutsättningarna för att utvinna ytligt liggande mineral från havsbotten är inte alltid gynnsamma och kan innebära risker för miljön. Ett omfattande arbete har genomförts för att kartlägga förekomsten av mineraler på havsbotten men trots det finns behov av bättre underlag för att dessa resurser ska kunna tas tillvara på ett hållbart sätt. I de ytligt liggande sedimenten finns särskilda järn- och manganbildningar, men utbredningen är inte känd. I Sverige har sand, grus och sten utvunnits endast i begränsad omfattning i marina områden, men i större utsträckning i våra grannländer. Kunskapen inom området behöver öka, varför det finns anledning att se över förutsättningarna för och konsekvenserna av havsbaserad utvinning av sand, grus och sten. Levande organismer i haven innehåller ett stort antal bioaktiva substanser som kan användas inom biomedicin Energi Havsbaserad energitillförsel befinner sig i tillväxt och under utveckling. Ett stort antal utvecklings- och demonstrationsprojekt pågår runt om i Europa för att utveckla ny teknik relaterat till vind-, ström- och vågkraft. I Sverige finns ett flertal tillstånd för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Regeringen anser att det finns behov av fortsatta satsningar inom området för att nå målen om ökad andel förnybar elproduktion. Havsbaserad vindkraft har fördelen att den ger en jämnare elproduktion än vindkraftverk på land. Vidare har den potential att stärka elbalansen i södra Sverige. Statens energimyndighet har genomfört en analys av åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft till havs.27 En utbyggnad av energitillförsel i havsområdena för med sig utveck- 27 Statens energimyndighet; Havsbaserad vindkraft regeringsuppdrag 2015 (ER 2015:12). 42 och bioteknik. Kunskapen kring dessa och möjliga tillämpningsområden behöver utvecklas för att bättre kunna förstå och ta tillvara de möjligheter som finns inom området. ett stort antal äldre k-märkta fartyg, ofta ägda och underhållna av ideella krafter och i trafik under turistsäsongerna. För att fartygen fortsatt ska kunna nyttjas är det viktigt att de beaktas i samband med planering och utbyggnad av exempelvis kajer. Ett annat område som har potential att utvecklas är den maritima måltidsturismen, där lokal matkultur och maritima produkter kan tas tillvara. Även fritidsfiske och fritidsbåtsliv har en stor utvecklingspotential och kan generera betydelsefulla intäktskällor lokalt, vilket i sin tur kan bidra till att förbättra möjligheterna att bo och verka i glesbygd eller i kust- och skärgårdsområden. Kuster med bevarade och attraktiva natur- och kulturvärden utgör en viktig del för utvecklingen av en långsiktigt hållbar maritim turism. Miljöarbete och kulturmiljöinsatser är därför av stor betydelse, liksom åtgärder på planeringsområdet. Både potentiella besökares intresse för en bevarad natur- och kulturmiljö, och att många av besöksmålen i skärgårdsmiljön spänner 4.6.4 Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar samt marinor) Efterfrågan på kustnära upplevelser är stor både hos svenska och utländska gäster. Med flera skärgårdsområden, många sjöar, kanaler och ett unikt maritimt kulturarv finns det goda förutsättningar för den maritima turismen. Särskilt turismen i de storstadsnära skärgårdarna och kryssningsturismen har potential att utvecklas. Genom att ta tillvara det maritima kulturarvet bättre finns det möjlighet att utveckla nya besöksmål. Det kan handla om kulturmiljöer respektive forn- och fartygslämningar både över och under havsytan. Det maritima kulturarvet består också av museer med maritim anknytning, som är av Musselgryta Foto Mattias Nilsson/Folio 43 över stora arealer, talar för att den maritima turismen kan utvecklas utan att det medför allt för stor belastning på miljö och natur. I regel finns även ett stort regionalt och lokalt engagemang i hållbarhetsfrågor. Möjligheterna att utveckla den maritima turismen påverkas av olika regelverk. Även hur kommuner och regioner hanterar företagsetableringar och annan näringslivsutveckling är betydelsefullt, till exempel hur bygglov handläggs och restaurangkök godkänns. Infrastruktur och tillgänglighet är också en betydelsefull faktor. Västsvenska turistrådets arbete med turistisk översiktsplanering är ett exempel på hur turismperspektivet kan integre- ras i den lokala fysiska planeringen. För att ta tillvara den potential som finns inom maritim turism behövs bland annat produktutveckling för att förlänga turistsäsongen. Det behövs också en ökad samverkan mellan olika aktörer, exempelvis i fråga om tillgänglighet och service. Tillväxtverket genomför insatser för fler exportmogna turistdestinationer där Bohuslän och Stockholms skärgård ingår som två destinationer med koppling till maritim turism. Tillväxtverket leder också tillsammans med V.S. VisitSweden AB en samverkansgrupp på myndighetsnivå för att effektivisera insatser som rör turism. FAKTARUTA Exempel på åtgärder inom turistområdet V.S. VisitSweden AB tillförs extra resurser 2015–2017 för att bland annat marknadsföra hållbar natur- och ekoturism på landsbygden. Tillväxtverket genomför 2012– 2015 insatser för att stärka och utveckla hållbara turistdestinationer, där Bohuslän och Stockholms skärgård ingår. Destination Bohuslän har utvecklat och lanserat flera nya produkter som ”Cykla i Bohuslän” och ”I Läckbergs fotspår”. I Kosterhavets nationalpark pågår ett pilotprojekt som syftar till att utveckla och testa en modell för samverkan mellan förvaltare och turismföretag, då fler engagerade aktörer i nationalparken kan bidra till bättre gästupplevelser, större intresse för naturturismföretagens produktutbud och starkare naturskydd. 44 Foto Jonas Forsberg/Folio 4.6.5 Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell sjömätning och undersökningsverksamhet) De etablerade delarna av servicesektorn inom de maritima näringarna agerar ofta på en internationell marknad. Regler som möjliggör för företag verksamma i Sverige att tillhandahålla tjänster som exempelvis försäkring, bemanning och management gentemot den globala marknaden är därför av betydande vikt. Förutsättningarna för dessa företag behöver bevakas i regelutvecklingen. Även inom tjänsteområden som rör exempelvis sjöfart och vindenergi sker en stark utveckling som kan understödjas genom att inom ramen för regelutvecklingen säkerställa att dessa företag kan bedriva sin verksamhet från Sverige. Den tjänsteproduktion som har lagts ut, exempelvis inom sjömätningsområdet, från myndigheter till privata aktörer har historiskt bidragit till utveckling av företag. Den enskilt viktigaste förutsättningen för företag verksamma inom serviceområdet är utvecklingen inom övriga maritima näringar i Sverige och Sveriges närområde, till vilka företagen levererar tjänster. En utveckling av de maritima näringarna är därför en viktig förutsättning för fortsatt tillväxt inom området. En positiv utveckling ger både nya affärsmöjligheter och säkerställer behovet av kompetent personal för aktörerna inom serviceområdet. 45 5 Uppföljning, utvärdering och utveckling För att strategin ska bidra till att de maritima näringarna utvecklas i linje med regeringens vision behövs en process för uppföljning, utvärdering och utveckling av visionen. Regeringen avser att inleda ett utvecklingsarbete för att säkerställa en modell för detta. Avsikten är att i samverkan med berörda aktörer ha en dialog kring behov av åtgärder och en fortsatt utveckling av arbetet kopplade till de maritima näringarna. 5.1 Uppföljning Visionen bör följas upp, dels utifrån de tre perspektiven i strategin: Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden, och dels genom en aggregerad uppföljning. Inom ramen för ett sådant arbete bör indikatorer för uppföljning identifieras. Genom att följa upp utvecklingen inom de maritima branscherna skulle regeringen på sikt få en bättre grund för att identifiera och möta behov av ytterligare åtgärder. På så sätt kan exempelvis myndighetsstyrningen utvecklas inom det maritima området och bidra till att skapa bättre förutsättningar för näringarna. Regeringen avser därför se över hur en förbättrad uppföljning, inklusive statistik om de maritima näringarna skulle kunna åstadkommas. betet med EU:s havsmiljödirektiv finns därutöver ett antal deskriptorer under utveckling, det vill säga mått på miljötillståndet i havet. Det befintliga systemet för uppföljning inom havsmiljöområdet bör användas för att följa upp tillståndet för havet och ekosystemen som helhet. För den maritima strategin kan det dock behöva utvecklas mål och mått vad avser de ekosystemtjänster som havet levererar, vilket bör övervägas framöver. På motsvarande sätt bör en utvecklad modell för att värdera utvecklingen av ekosystemtjänsterna övervägas. Arbete kring dessa frågor pågår nationellt och internationellt och det pågående arbetet med värdering av ekosystemtjänster bör utnyttjas i uppföljningen av strategin. Konkurrenskraftiga maritima näringar För att bedöma utvecklingen inom de maritima näringarna behövs dels en uppföljning av branscherna gemensamt, dels en branschvis uppföljning. Branschanalyser genomförs till viss del redan i dag men behöver göras mer Hav i balans För miljöområdet finns redan i dag ett utvecklat arbete för att följa upp miljökvalitetsmålen. Inom ramen för ar- 46 5.2 Utvärdering och utveckling av strategin Strategin beskriver en ambition, och en strävan, att förverkliga visionen. För detta behövs en kontinuerlig dialog med de maritima näringarna. Inom en rad områden finns redan i dag etablerade branschvisa forum för diskussion om utvecklingen inom respektive bransch. Strategin ersätter inte den löpande dialog som finns mellan myndigheter, Regeringskansliet och branscherna, men kan bidra till att utveckla den befintliga dialogen. Med strategin finns ambitionen att utveckla den övergripande dialogen kring gemensamma förutsättningar och tematiska frågor kopplade till de maritima näringarna. En sådan dialog kommer att initieras i dialog mellan företrädare för myndigheter, berörda intresseorganisationer, andra relevanta aktörer och Regeringskansliet. jämförbara, bland annat för att se till att analyserna innehåller gemensamma nyckeltal. Utveckling av former för detta bör ske i dialog med berörda aktörer för att säkerställa nödvändig information för uppföljning och utveckling av näringarna. Det finns därutöver skäl att se över om befintliga analyser tidsmässigt kan ske mer synkroniserat för att underlätta en analys på aggregerad nivå. Attraktiva kustområden Vad gäller Attraktiva kustområden finns vissa grundläggande nyckeltal kopplade till exempelvis turism och transporter vilka bör utgöra grunden för indikatorer som kan följa utvecklingen över tid. Inledningsvis bör attraktionskraft och tillgänglighet följas upp. 47 Foto Charlotte Gawell/Folio Läs mer: www.regeringen.se/maritimstrategi www.regeringen.se/naring
© Copyright 2024