1. No category

Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Omfat tning och ef fek ter
av svensk klimatforskning
En delrappor t för Formas
underlag till forsknings- och
i n n o v a t i o n s p r o p o s i t i o n e n 2 0 16
– En hållbar framtid genom
stark forskning och utveckling
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Innehåll
Förord 3
1. Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
4
Inledning
4
Omfattningen av Formas klimatforskning
4
Klimatforskningens effekter
8
– Utfrågning av en expertpanel
– Expertpanelens slutsatser om svensk klimatforskning
10
– Klimatforskningens policypåverkan 13
8
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Förord
Formas har fått i uppdrag att komma in med analyser som ger underlag
till Sveriges forskningspolitik och att bidra till den propositionen om forskning,
innovation och högre utbildning som avses presenteras hösten 2016.
I vår arbetsprocess har vi tagit fram underlag för att besvara regeringens frågor
och analysera finansieringen av forskningen inom Formas ansvarsområden,
t.ex. kring svensk klimatforsknings omfattning och effekter, vilket redovisas
i den här rapporten.
Stockholm, den 23 oktober 2015
Ingrid Petersson
Generaldirektör
3
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Omfat tning och ef fek ter
av svensk klimat forsk ning
1. I n l e d n i n g
Formas ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 redovisa
klimatforskningen enligt det förslag som Formas och Statens energimyndighet
har redovisat i rapporten Hur bidrar klimatforskningen till att nå klimatmålen?
Rapportens förslag är att Formas vart fjärde år i samband med forskningsoch innovationspropositionen ska redovisa klimatforskningens omfattning,
produkter och effekter.
Redovisningen av omfattning och produkter av klimatforskning bör innehålla
ett antal parametrar som sammanfattar den årliga rapporteringen för området i
Formas årsredovisning, i enlighet med återrapporteringskrav i regleringsbrevet.
Redovisningen av effekterna av klimatforskningen
bör baseras på:
• R e s u l t a t e n
• U t v ä r d e r i n g
från utfrågning av minst en användarpanel
av svenskt deltagande i aktuella policydrivna
utvärderingar
Det underlag som har används i denna rapportering utgår från Formas
årsredovisning för 2014, resultaten från utfrågning av en expertpanel
om forskningen inom Formas ansvarsområden, samt resultaten från en
bibliometrisk analys som genomförts i samarbete med Vetenskapsrådet av
referenserna i IPCC:s femte utvärderingsrapport.
2. Omfattningen av Formas klimatforskning
Omfattningen av Formas klimatforskning redovisas som beviljade medel till
forskning inom området mellan 2009 och 2014. Under denna period beviljade
Formas som mest medel till klimatrelaterad forskning under 2014 inom ramen
för den egna anslagsbudgeten. Den största andelen, ca tre fjärdedelar, beviljades
projekt inom Formas årliga öppna utlysning. Övrig andel medel beviljades
inom ramen för riktade satsningar där Formas deltagit i utlysningar inom två
4
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Europeiska partnerskapsprogram: JPI Climate och JPI FACCE. Figur 1 till
3 belyser den klimatrelaterade forskning som Formas finansierat under åren
2009-2014. Diagrammet i figur 1 visar att 45 % av de medel Formas beviljat
till klimatrelaterad forskning inriktas mot att öka kunskapen om klimatsystemet
och klimatförändringar. En nästan lika stor andel medel, motsvarande 40 %
av de totala medlen till klimatrelaterad forskning, fokuserar på att utveckla
verktyg och strategier för att minska, hantera och anpassa samhället till
effekterna av klimatförändringar. För forskning inriktad mot att minska
utsläppen av växthusgaser används 15 % av Formas totalt beviljade medel till
klimatrelaterad forskning.
F i g u r 1. B e v i l j a d e m e d e l t i l l k l i m a t r e l a t e r a d f o r s k n i n g i F o r m a s å r l i g a ö p p n a o c h r i k t a d e
u t l y s n i n g a r 2 0 0 9 - 2 0 14 f ö r d e l a d e e n l i g t f o r s k n i n g e n s i n r i k t n i n g
15%
L I M AT P R O C E S S E R O C H
K
K L I M AT M O D E L L E R
4 5%
40%
K L I M A T E E F F E K T E R ,
A N PA S S N I N G , S Å R B A R H E T
INSK NIN G AV
M
VÄ X T H USG ASER
År 2009 utlyste Formas på uppdrag av regeringen finansiering till strategiska
forskningsområden, varav 102 miljoner kronor beviljades till klimatrelaterad
forskning. (Figur 2). De utökade anslagen 2009 resulterade i den totalt högsta
beviljade finansieringen under redovisningsperioden (Figur 3). Medel till
klimatrelaterad forskning inom ramen för Formas egen anslagsbudget har
5
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
successivt ökat mellan 2009 och 2014, bortsett från 2011 då den beviljade
andelen medel tillfälligt minskade. När det gäller klimatforskningens inriktning
är andelen beviljade medel för ökad kunskap om klimatprocesser och
klimatmodeller relativt jämn mellan åren, bortsett från 2009 då den största
delen av de beviljade medlen till strategiska forskningsområden hade denna
inriktning. Medel till forskning som fokuserar på klimateffekter, anpassning
och sårbarhet varierar mellan åren, medan forskning som syftar till att öka
kunskapen om hur vi kan minska utsläppen av växthusgaser har ökat mellan
åren 2010 och 2014.
Figur 2. Beviljade medel till klimatrelaterad forskning inom Formas årliga öppna utlysningar
o c h r i k t a d e u t l y s n i n g a r 2 0 0 9 - 2 0 14 f ö r d e l a d e p å å r f ö r b e s l u t o c h e n l i g t f o r s k n i n g e n s i n r i k t n i n g
MILJONER KRONOR
160
L I M AT P R O C E S S E R O C H
K
K L I M AT M O D E L L E R
140
120
K L I M A T E E F F E K T E R ,
A N PA S S N I N G , S Å R B A R H E T
10 0
INSK NIN G AV
M
VÄ X T H USG ASER
80
60
40
20
0
2009
2010
2 0 11
2 012
2 013
2 0 14
Figur 3 visar att fördelningen av medel till klimatrelaterad forskning skiljer sig
från det generella finansieringsmönstret för Formas samtliga ämnesområden.
Instituten har en större roll för den klimatrelaterade forskningen. Stockholms,
Lunds och Göteborgs universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet är de
organisationer som har fått störst andel medel för klimatrelaterad forskning
från Formas mellan 2009 och 2014; de har enskilt beviljats mer än 80
miljoner kronor per organisation. Efter dessa följer SMHI, Uppsala och Umeå
universitet samt Chalmers tekniska högskola som har beviljats mellan 30 och 55
miljoner kronor var. Linköpings universitet, Stockholm Environment Institute,
IVL Svenska Miljöinstitutet, Högskolan i Halmstad, Karolinska Institutet,
Ajtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum samt Blekinge Tekniska Högskola tillhör
6
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
de organisationer som tilldelats minst andel medel, mellan 1 till 13 miljoner
kronor per organisation. De organisationer som tilldelats mest medel bedriver
forskning inom samtliga inriktningar, även om forskning som fokuserar på
klimatprocesser och klimatmodeller, klimateffekter, anpassning och sårbarhet
dominerar. De organisationer som har beviljats den lägsta andelen finansiering
bedriver ingen forskning om klimatprocesser och klimatmodeller, utan har
större fokus på att öka kunskapen kring hur utsläppen av växthusgaser kan
minska samt klimateffekter, anpassning och sårbarhet.
Figur 3. Beviljade medel till klimatrelaterad forskning i Formas årliga öppna och riktade
u t l y s n i n g a r 2 0 0 9 - 2 0 14 f ö r d e l a d e p å m o t t a g a n d e o r g a n i s a t i o n o c h e n l i g t f o r s k n i n g e n s i n r i k t n i n g
7
Lunds universitet
Stockholms universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Göteborgs universitet
Sveriges meterologiska och
hydrologiska institut (SMHI)
Uppsala universitet
Umeå universitet
Chalmers tekniska högskola
Linköpings universitet
L I M AT P R O C E S S E R O C H
K
K L I M AT M O D E L L E R
Stockholm Environment Institute
K L I M A T E E F F E K T E R ,
A N PA S S N I N G , S Å R B A R H E T
IVL Svenska Miljöinstitutet
Högskolan i Halmstad
INSK NIN G AV
M
VÄ X T H USG ASER
Karolinska institutet
Ajtte, Fjäll- & Samemuseum
Blekinge tekniska högskola
0
10
20
30
40
50
60
MILJONER KRONOR
70
80
90
10 0
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Den största andelen av den klimatrelaterade forskning som Formas stödjer
beviljas medel inom den årliga öppna utlysningen (Figur 4). Totalt har 405
miljoner kronor beviljats till klimatforskning inom dessa utlysningar under
perioden 2009-2014. Satsningen på strategiska forskningsområden bidrog 2009
med 102 miljoner kronor, medan ytterligare 69 miljoner kronor har beviljats
inom ramen för ett antal riktade utlysningar.
F i g u r 4 . B e v i l j a d e m e d e l t i l l k l i m a t r e l a t e r a d f o r s k n i n g 2 0 0 9 - 2 0 14 f ö r d e l a d e
på typ av utlysning och enligt forskningens inriktning
MILJONER KRONOR
450
K L I M A T P R O C E S S E R
O C H K L I M AT M O D E L L E R
400
K L I M A T E E F F E K T E R ,
A N PA S S N I N G ,
SÅRBARHET
350
300
250
INSK NIN G AV
M
VÄ X T H USG ASER
200
150
100
50
0
ÅRLIGA ÖPPNA
U T LY S N I N G A R
S T R AT E G I S K A
FORSKNINGS­
OMWRÅDEN
Ö V R I G A R I K TA D E
U T LY S N I N G A R
3. Klimatforskningens effekter
3 .1 U t f r å g n i n g a v e n e x p e r t p a n e l
Formas har på uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning och analys av
svensk forskning inom rådets ansvarsområden. Kartläggningen och analysen
har haft fokus på miljö, areella näringar och samhällsbyggande som helhet,
samt klimat med anledning av att Formas även har i uppdrag att redovisa
klimatforskningen.
8
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Som underlag till kartläggningen samlade Formas in både kvantitativ och
kvalitativ data om forskning inom miljö, areella näringar, samhällsbyggande och
klimat från de lärosäten som utgör de elva största bidragsmottagarna av Formas
forskningsmedel.
Det data som ef ter frågades var uppgif ter om:
• P u b l i k a t i o n e r
• F i n a n s i e r i n g
under perioden 2008-2013
under perioden 2008-2013 (omfattning
och finansieringskälla)
• F a l l s t u d i e r
med särskild tonvikt på forskningsresultatens
genomslag i samhället.
Materialet som samlades in från universiteten sammanställdes och utvärderades
av en expertpanel sammansatt av ämnesexperter inom Formas olika
ansvarsområden, däribland klimat (Tabell 1).
Utgångspunkten för exper tpanelens utvärdering
var följande övergripande frågeställningar inom ett
antal forskningsområden, där klimat var ett:
1 . V i l k e n ä r d e n s t ö r s t a s a m h ä l l s u t m a n i n g e n r e l a t e r a t t i l l
forskningsområdet?
2 . Va d h a r s v e n s k f o r s k n i n g i n o m o m r å d e t f ö r i n r i k t n i n g i d a g ?
3 . Va d h a r f o r s k n i n g e n i n o m o m r å d e t h a f t f ö r g e n o m s l a g i s a m h ä l l e t ?
I denna rapportering redovisas endast den del av expertpanelens utvärdering
som berör forskning inom klimatområdet.
9
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Ta b e l l 1. L e d a m ö t e r i e x p e r t p a n e l e n
Namn
Organisation
Land
Ämnesområde
Øysten Johnsen (rapportör)
Norwegian University of Life Sciences
Norge
Miljö
Hanne Bach
Danish Centre for Environment
and Energy
Danmark
Miljö
Åsa Söderberg
Naturvårdsverket
Sverige
Miljö
Katrine Krogh Andersen
Danish Meteorological Institute
Danmark
Klimat
Guri Bang(rapportör)
Centre for International Climate
and Environmental Research Oslo
Norge
Klimat
Anna Bratt
Länsstyrelsen Östergötland
Sverige
Klimat
Charlotte Cederbom
Statens geotekniska institut
Sverige
Klimat
Jari Niemälä
University of Helsinki
Finland
Areella näringar
Kjell Ivarsson
Lantbrukarnas riksförbund
Sverige
Areella näringar
Hillevi Eriksson (rapportör)
Skogsstyrelsen
Sverige
Areella näringar
Henrik Stang
DTU Civil Engineering
Danmark
Samhällsbyggnad
To r i l l N y s e t h ( r a p p o r t ö r )
U n i v e r s i t y o f Tr o m s ø
Danmark
Samhällsbyggnad
Jan Byfors
Nordic Construction Company
Sverige
Samhällsbyggnad
Åsa Dahlin
Stockholms stad
Sverige
Samhällsbyggnad
10
3 . 1 . 1 E x p e r t p a n e l e n s s l u t s a t s e r o m s v e n s k
klimatforskning
Den samhällsutmaning som expertpanelen ser som mest angelägen inom
klimatområdet är omställningen till ett mer hållbart och klimatsäkert samhälle
med låga utsläpp av växthusgaser. Denna utmaning kräver ökad kunskap
inom ett flertal ämnesområden och bör vara vägledande för framtagandet
av forskningsstrategi inom klimatområdet. Expertpanelen anser att svensk
forskning inom klimatområdet är stark och internationellt konkurrenskraftig
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
och att svenska forskare publicerar i tidskrifter med högt vetenskapligt
genomslag. Panelen belyser dock att en stor del av forskningsmedlen under
perioden 2008-2013 har gått till disciplinär grundforskning inom
framförallt naturvetenskapliga ämnen. Ovanstående utmaning har ett tydligt
behov av ett bredare forskningsfält som i större utsträckning inkluderar
forskning inom samhällsvetenskap och humaniora samt tvärvetenskaplig
och tillämpad forskning.
Expertpanelen analyserade även genomslaget av svensk klimatforskning
i samhället. Underlaget till denna analys var de fallstudier som lärosätena
redovisade inom klimatområdet. Fallstudierna utvärderades utifrån begreppen
räckvidd och betydelse gällande genomslag i samhället. Experterna bedömde
varje kriterium genom att tilldela det ett värde mellan 1 (lägst) och 5 (högst).
Begreppen räckvidd definieras här som omfattningen av företag, myndigheter,
andra organisationer och/eller individer som har nåtts eller berörts av
forskningens genomslag. Ingen hierarki ska finnas i bedömningen mellan
spridning lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt, utan bedömningen
sker utifrån den specifika forskningen och dess målgrupp. Begreppet betydelse
definieras som i vilken utsträckning forskningens genomslag har berikat,
påverkat, präglat eller kommit till användning genom utvecklade produkter,
tjänster, förändrade policys, arbetssätt, upptäckta förhållanden, problem och
lösningar hos företag, myndigheter, andra organisationer och/eller individer.
Panelen gav alla fallstudier bedömningen mycket högt till måttligt
genomslag i samhället. En av fallstudierna bedömdes ha högt genomslag i
samhället av alla fyra ämnesexpert i panelen, medan en bedömdes ha måttligt
genomslag av samtliga fyra. De resterande 13 fallstudierna rankades olika av
de fyra ämnesexperterna med måttligt, högt till mycket högt genomslag.
Tabell 2 visar bedömningen av fallstudierna som medelvärde av alla
individuella bedömningar. Medelvärdet för alla fallstudierna är 3.9, vilket
visar att genomslaget ligger nära högt och bra bit över måttligt. Panelen anser
att det är ett bra resultat.
11
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Ta b e l l 2 . F ö r d e l n i n g e n a v d e t b e d ö m d a v ä r d e t p å g e n o m s l a g e t f ö r f a l l s t u d i e r n a i n o m
klimatområdet och det totala medelvärdet för alla fallstudierna
Värde
Antal fallstudier
Mycket hög (5)
4
Hög (4)
6
Måttlig (3)
5
Låg (2)
0
Ej möjlig att bedöma (1)
0
Medelvärde
3.9
Av totalt 84 fallstudier inom Formas samtliga ansvarsområden berörde 15
klimatforskningsområdet. Expertpanelen drog slutsatsen att det begränsade
antalet fallstudier inte kan anses representativt för svensk klimatforskning som
helhet. Givet denna begräsning framhöll dock panelen att de 15 fallstudierna
representerade en stor variation gällande faktorer som till exempel projektens
storlek, forskargruppernas sammansättning, involvering av slutanvändare och
möjligheterna över tid att ge effekter i samhället. Alla dessa faktorer påverkar
både betydelsen och räckvidden av forskningens genomslag. En del av projekten
visade på ett lokalt genomslag, medan andra hade ett globalt genomslag. En
del av forskningsprojekten var doktorandprojekt med få personer inblandade,
medan andra projekt bestod av större forskargrupper. Förutsättningar för att
publicera i högt rankade tidskrifter och tillgängligheten till nätverk bland andra
aktörer i samhället varierade därmed mellan projekten.
Panelen anser, baserat på de fallstudier som redovisats, att svensk
klimatforskning överlag uppvisar en god räckvidd och betydelse i samhället.
De flesta fallstudierna presenterade dock genomslag för utmaningar som
identifierades för 15 år sedan och forskningen behöver nu adressera de nya
utmaningar som samhället har ställs inför i större utsträckning.
Panelen konstaterade att komplexiteten inom klimatforskning gör att många
områden och sektorer i samhället berörs och att det finns en viktig politisk
12
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
dimension av klimatforskningen. Därför behöver klimatforskningen involvera
olika samhällsaktörer för att tillgodose samhällsrelevansen.
Panelen konstaterade också att det fanns stora variationer mellan fallstudierna
gällande hur mycket slutanvändare involveras i forskningen. Tidigt involverande
av slutanvändare leder till större effekter. Panelen menar att en viktig
framgångsfaktor är att involvera slutanvändare från början i ett projekt.
3.2 Klimatforskningens policypåverkan
För den klimatforskning som står närmare grundforskningen är inte
användarpaneler lika tillämpliga för att analysera genomslag eftersom denna typ
av forskning tar upp frågor som fortfarande kan ha lång tid kvar till praktisk
tillämpning. Istället kan analys av genomslaget i policydrivande utvärderingar
eller kunskapssammanställningar vara en bättre metod att använda.
IPCC:s rapporter står här i särställning som analysobjekt. Fördelen med
att utgå från IPCC-rapporterna är att det i princip är en förutsättning
att forskningen ska vara av högsta vetenskaplig kvalité och relevans för
att komma med i rapporten. Sammanställningarna av kunskapsläget för
de naturvetenskapliga, tekniska och socio-ekonomiska aspekterna av
klimatförändringarna som görs i IPCC-rapporterna är en mellanprodukt
skapad som en del i överföringen av forskningens resultat och produkter till
övriga samhället. Forskningsresultaten som rapporten bygger på har indirekt
lett till effekt och åtgärder, dels via beslut om politiska överenskommelser som
syftar till att nå klimatmålen, men också som vetenskaplig grund för mer lokala
klimatåtgärder. Baserat på de forskningsresultat som refereras till i rapporten går
det att se genomslaget av svensk forskning.
Den senaste IPCC-rapporten publicerades 2013 och är den femte
utvärderingsrapporten (IPCC Fifth Assessment Report, AR 5) i ordningen.
Rapporten består av delrapporter från tre olika arbetsgrupper (working groups,
WG): WG I – The physical Science Basis, WG II – Impacts, Adaptation
and Vulnerability samt WG III – Mitigation of Climate Change. För att
identifiera svenska forskares bidrag till rapporten har en bibliometrisk analys
av delrapporten från WG I genomförts i samarbete med Vetenskapsrådet.
Rapporten från WG I, Climate Change 2013: The Physical Science Basis
innehåller 14 kapitel (inkl. ”Supplementary Material”) där varje kapitel
13
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
innehåller en referenslista med referenser till vetenskapliga artiklar, böcker
och andra publikationer. Kategorin vetenskapliga artiklar har matchats mot
Vetenskapsrådets citeringsdatabas. Totalt har 6725 unika artiklar
identifierats ur IPCC-rapporten. Ibland har artiklar refererats till i flera
kapitel och då blir totalsumma 8793. Täckningsgraden är cirka 85 procent,
vilket betyder att ungefär 15 procent av alla referenserna inte har identifierats
i Vetenskapsrådets citeringsdatabas.
En analys av de 20 länderna som har flest antal referenser i IPCC AR5
WG1 visar att Sverige ligger på 13:e plats med 79,9 fraktionerade artiklar,
vilket utgör 1,2 % av totalen. USA ligger långt före övriga länder med totalt
40,8 % av de refererade artiklarna. Värt att notera är att Sverige har den
största andelen högt citerade publikationer (19,7%) bland de 20 länder med
flest antal referenser. Detta betyder att 19 % av de svenska artiklarna placerar
sig bland världens 10 % mest citerade. Indikativa resultat av referenserna i
IPCC AR5 WG II och WG III visar att mönstret är ungefär det samma, andel
fraktionerade referenser med svensk adress utgör ca 1 % och USA ligger i topp.
Delrapporter från WG II och WG III har dock inte kunnat analyseras lika
utförligt då referensunderlaget inte är sammanställt och tillgängligt på samma
sätt som för WG I.
Undersöker man fördelningen av referenser per kapitel i IPCC AR5 WG I
visar detta Sverige främst bidrar till kapitlen 4 – 9 där andelen fraktionerade
artiklar är över 1 %. Störst andel fraktionerade artiklar 1,7 % har Sverige
i kapitel 5 Information from Paleoclimatic Archives, som följs av kapitel 4
Observations: Cryosphere, kapitel 6 Carbon and other biogeochemical cycles
och kapitel 9 Evaluation of Climate Models (Figur 5).
14
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Figur 5. Andel fraktionerade referenser som inkluderar författare vid svenska
forskningsinstitutioner fördelat per kapitel i IPPC AR5 WG1
1. Introduction
2. Observations:
Atmosphere and Surface
3. Observations: Ocean
4. Observations: Cryosphere
5. Information from
Paleoclimate Archives
6. Carbon and Other
Biogeochemical Cycles
7. Clouds and Aerosols
15
8. Anthropogenic and Natural
Radiative Forcing
9. Evaluation of Climate Models
10. Detection and Attribution
of Climate Change: from …
11. Near-term Climate
Change: Projections and …
12. Long-term Climate
Change: Projections, …
13. Sea Level Change
14. Climate Phenomena
and their relevance for …
Supplementary Material
0,0 %
0,2 %
0,4 %
0,6 %
0,8 %
1,0 %
1,2 %
Svenska forskningsinstitutioner som ligger i topp med mer än tio refererade
publikationer i IPCC AR5 WG1 är Stockholms universitet, SMHI, Lunds
universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska
högskola (Tabell 3). Stockholms universitet har betydligt fler publikationer än
de övriga med totalt 102 artiklar. Från Sverige har sju författare av totalt 938
författare bidragit till skrivandet av IPCC-rapporten.
1,4 %
1,6 %
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
Ta b e l l 3 . S v e n s k a f o r s k n i n g s i n s t i t u t i o n e r m e d f l e r ä n t r e p u b l i k a t i o n e r i I P C C A R 5 W G 1.
Med fraktionering menas uppdelning av en artikel på organisationerna som står bakom
den. Exempelvis, om en ar tikel är resultatet av samarbete mellan två universitet tilldelas
de halva artikeln vardera. *Samma namn förkommer två gånger som författare
Forskningsinstitution
Antal artiklar
Antal fraktionerade
artiklar
Antal IPCC
författare
102
33,9
2
SMHI
36
12,7
2
Lunds universitet
50
11,1
2*
Uppsala universitet
25
5,2
Göteborgs universitet
21
4,3
Chalmers tekniska högskola
12
3,7
Sveriges lantbruksuniversitet
8
2,1
Kungliga vetenskapsakademien
7
1,7
Kungliga tekniska högskolan
3
1,1
Luleå tekniska universitet
3
1,0
Linköpings universitet
5
0,9
Linnéuniversitet
3
0,1
Stockholms universitet
1
16
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
17
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
18
Omfattning och effekter av svensk klimatforskning
19
Formas har till uppgif t att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga
kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också
finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas
The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences
and Spatial Planning
Box 1206, SE-111 82 Stockholm. Besöksadress: Kungsbron 21
Tel: 08 775 40 00, Fax: 08 775 40 10
E-post: [email protected]
www.formas.se