(resultatrapport), 2006 & 2011
2015-06-16 RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram RAPPORT Framställd för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF) Uppdragsnummer: 14512220335 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Sammanfattning Bohuskustens vattenvårdsförbund (BVVF) låter regelbundet genomföra miljögiftsundersökningar utmed Bohuskusten. Undersökningarna är omfattande och det är tidskrävande att utvärdera resultaten. De senaste miljögiftsunderökningarna genomfördes år 2006 och 2011, men resultaten har inte publicerats inom den tidsram som medlemmar i vattenvårdsförbundet önskat få det gjort. BVVF har därför gett Golder Associates AB (Golder) i uppdrag att läsa in analysresultaten från 2006 och 2011 års miljögiftsundersökningar (sediment och biota) för kontrollprogrammen för Västra Götalands läns kustvattenkontroll, Stenungsundsområdet, Brofjorden, Göta älv och Gullmarn i en databas och redovisa dessa i en rapport. Uppdraget avgränsades till att endast omfatta en jämförelse med riskbaserade jämförvärden (JV) och/eller klassning av föroreningsgraden för ett urval ämnen/ämnesgrupper samt att ge kortfattade kommentarer till resultaten, dvs. någon statistisk analys, utvärdering av resultaten eller trendanalys har inte gjorts. Samtliga analysresultat som erhållits redovisas dock i sammanställda i rapporten. Ansvarig för miljögiftsundersökningarna var Ingemar Cato, f.d. anställd vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). Sedimentprovtagningen gjordes av SGU och biotaprovtagningen av HydroGIS samt Göteborgs universitet (fisk). De kemiska analyserna gjordes år 2006 generellt av ALS Scandinavia AB (ALS) och underkonsulter till ALS, medan de kemiska analyserna av organiska ämnen år 2011 generellt gjordes av Svenska miljöinstitutet (IVL) och Institutionen för miljökemi, Umeå universitet. I jämförelse med 1995 och 2000 års undersökningar så tillkom ett antal ämnen som tillhör ämnesgrupperna: klorerade pesticider, EU:s prioriterade ämnen, läkemedelsrester och PFOS. Samtliga av SGU erhållna analysresultat lästes in och klassades i Golders datahanteringssystem GODIS. Generellt användes både klassningsgränser för bedömning av påverkan och riskbaserade miljökvalitetsnormer (MKN) som jämförvärden (JV) där relevanta sådana fanns tillgängliga. När det gäller klassningsgränser användes i första hand både Naturvårdsverkets (NV) bedömningsgrunder från 1999 (rapport 4914) och de nya föreslagna klassningsgränserna som fanns i en remissversion. När det gäller MKN användes i första hand Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) föreskrifter om klassificering av ytvatten. Nedan ges en kort sammanfattning i punktform av de generella resultaten för kontrollprogrammen för Göta älv, Stenungsund, Brofjorden och Gullmarn samt en sammanfattande bedömning av resultaten för Bohuskusten inklusive biota som helhet. Observera att eventuella skillnader mellan åren kan vara orsakade av andra faktorer än faktiska haltökningar eller –minskningar. Exempel på sådana faktorer är 1) att de kemiska analyserna av organiska ämnen inte är gjorda av samma laboratorier de båda åren och 2) att proverna inte togs från exakt samma ställe båda åren; för vissa provtagningsstationer och biota kan variationen vara relativt stor. Förändringar i halter bör därför utvärderas baserat på flera års resultat och inte på förändringar mellan två år (alternativt) provtagningstillfällen. Göta älv Kontrollprogrammet omfattar två st. provtagningsstationer, den ena belägen vid Nödinge/Nol (Dösebacka GÄV2) och den andra i närheten av Älvsborgsbron. De uppmätta halterna av näringsämnen i ytsedimenten (översta cm) varierade generellt relativt lite mellan de båda provtagna stationerna och mellan år 2006 och 2011. Kolet utgörs till absolut största delen av organiskt kol, och endast en liten del är oorganiskt. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i ytsedimenten (översta cm) i Göta älv klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet enligt NV:s bedömningsgrunder, med undantag av kvicksilver samt koppar och zink nära Älvsborgsbron där zinkhalterna klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) och kopparhalten som stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). Klassningen av kvicksilverhalterna varierar mellan åren och provtagningsstationerna från liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). Observera att provtagningsstationernas läge inte var desamma år 2006 och 2011. De uppmätta halterna av PAH, PCB, hexaklorbensen (HCB) och lindan i ytsediment (översta cm) vid Nödinge/Nol klassas i de flesta fall som klass 3 enligt NV:s bedömningsgrunder, medan de nära Älvsborgsbron generellt klassas som klass 4 eller 5. De uppmätta halterna av PCDD/F och pentaklorbensen i ytsediment (översta cm) klassas enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) både vid Nödinge/Nol och nära Älvsborgsbron, medan de uppmätta halterna av TBT klassas som dåligt tillstånd (klass 4) vid Bohus och mycket dåligt tillstånd (klass 5) nära Älvsborgsbron. Föroreningsklassningen var för de flesta ämnen densamma år 2006 och 2011. De uppmätta halterna av TBT överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. För övriga ämnen var halterna lägre än förslagna MKN. Av tillkommande ämnen uppmättes DDT (0,21 µg/kg TS) och nedbrytningsprodukterna DDE (1,3 µg/kg TS) och DDD (1,6 µg/kg TS) i ytsediment (översta cm) vid Älvsborgsbron (Tångudden/Rödsten) i halter över rapporteringsgränsen. DDE (0,32 µg/kg TS) uppmättes också vid Nödinge/Nol. De uppmätta halterna av tungmetaller och nämnda organiska ämnen i ytsediment (övre cm) var generellt högre nära Älvsborgsbron jämfört med vid Nödinge/Nol. Stenungsundsområdet Undersökningsområdet, som ligger ca 40 km norr om Göteborg, omfattar norra delen av Hakefjorden, Askeröfjorden och Halsefjorden, mellan fastlandet och öarna Tjörn och Orust. Inom Stenungsundsområdet finns ett stort antal industrier och området utgör centrum för den petrokemiska industrin som har havsområdet som recipient för sina processvattenutsläpp. Det har också kommunens avloppsreningsverk (ARV). Kontrollprogrammet omfattade år 2006 och 2011 13 st. provtagningsstationer. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av näringsämnen i ytsedimenten (översta cm). Kolet utgörs generellt av organiskt kol. De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i ytsedimenten (översta cm) klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet, med undantag av kvicksilver år 2011 då klassningen var högre i fler provtagningsstationer. De uppmätta halterna av BTEX, lindan, non-orto PCB m.fl. i ytsedimenten (översta cm) var i de flesta provtagningsstationer lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av PCB och PAH inom Stenungsundsområdet klassas generellt som klass 3 enligt NV:s bedömningsgrunder. De uppmätta halterna av hexaklorbensen däremot klassas i de flesta fall som hög (klass 4) alternativt mycket hög halt (klass 5). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 PCDD/F och pentaklorbensen klassas enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” generellt som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) respektive som gott tillstånd (klass 2). De uppmätta halterna av TBT överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. För övriga ämnen var halterna lägre än förslagna MKN. Föroreningsklassningen var för de flesta ämnen densamma år 2006 och 2011. ”Nya” ämnen analyserades endast år 2011. Av dessa uppmättes DDT (<0,066-0,5 µg/kg TS) och nedbrytningsprodukterna DDE (0,093-0,39 µg/kg TS) och DDD (<0,067-0,72 µg/kg TS) i ytsediment (översta cm) i halter över rapporteringsgränsen. DDE uppmättes i samtliga provtagningsstationer. Högst halt DDT och DDD uppmättes i station D7, som ligger inom det område till vilket processavloppsvatten från Ineos och Borealis leds och Stenunge å mynnar. Halterna av DDT och DDD var generellt lägre än rapporteringsgränsen i den norra delen av området. De uppmätta halterna av klorbensener var generellt högre utanför Stenungsund, dvs. där de flesta industriutsläppen eller utsläpp från det kommunala ARV sker. För de flesta övriga organiska ämnen förelåg inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Detsamma gäller för tungmetaller som ämnesgrupp, även om vissa tungmetaller generellt var högre i de två längst norrut belägna provtagningsstationerna, dvs. inte i anslutning till där de flesta industriutsläppen eller utsläpp från det kommunala ARV sker. Brofjorden Undersökningsområdet ligger ca 80 km norr om Göteborg och ca 10 km från närmaste stad som är Lysekil. Längst in i Brofjorden mynnar Broälven och inom området ligger Preemraff Lysekil AB. Kontrollprogrammet omfattade sju st provtagningsstationer. De uppmätta halterna av totalt organiskt kol (TOC) och kväve i ytsedimenten (översta cm) var generellt något lägre i de yttre delarna av fjorden, medan när det gäller oorganiskt kol (TIC) var halterna generellt högre i de yttre delarna av fjorden, åtminstone år 2011. De uppmätta halterna av totalkol och TOC var annars generellt högst i den provtagningsstation som ligger utanför raffinaderiet. Kolet utgörs generellt av organiskt kol. De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i Brofjorden klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet. Undantaget utgör kvicksilver år 2011 då halterna generellt klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). De uppmätta halterna av BTEX, lindan, non-orto PCB m.fl. i ytsedimenten (översta cm) var i de flesta provtagningsstationer lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av PCB, PCB, hexaklorbensen (HCB) och PAH i ytsedimenten (översta cm) klassas i de flesta provtagningsstationer som klass 3 enligt NV:s bedömningsgrunder. De uppmätta halterna av PCDD/F och pentaklorbensen i ytsedimenten (översta cm) klassas i den enda provtagna stationen enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” som motsvarande bakgrundshalt (klass 1), medan de uppmätta halterna av TBT klassas som dåligt tillstånd (klass 4) till mycket dåligt tillstånd (klass 5). De uppmätta halterna av TBT översteg Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus, medan halterna av övriga ämnen var lägre än föreslagna MKN. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Föroreningsklassningen var för de flesta ämnen densamma år 2006 och 2011. ”Nya” ämnen analyserades i ytsediment (översta cm) endast år 2011. Av dessa uppmättes endast DDE och DDD, som är nedbrytningsprodukter av DDT, i halter över rapporteringsgränserna. DDE uppmättes i samtliga provtagningsstationer (0,25–0,39 µg/kg TS), medan DDD endast uppmättes i två (0,12-0,72 µg/kg TS) i halter över rapporteringsgränsen. Det föreligger inga tydliga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av de flesta ämnen. Gullmarn De uppmätta halterna av näringsämnen i ytsedimenten (översta cm) varierade relativt lite mellan år 2006 och 2011, och kolet utgörs till övervägande del av organiskt kol. De uppmätta halterna av tungmetaller i ytsediment (översta cm) klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet, med undantag av kvicksilver och arsenik år 2011 som klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) respektive stor avvikelse (klass 4). De uppmätta halterna av BTEX, lindan och ftalater m.fl. ämnen i ytsediment (översta cm) var i de flesta fall lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av PCB och PAH i ytsediment (översta cm) klassas generellt som klass 3 enligt NV:s bedömningsgrunder, medan de uppmätta halterna av hexaklorbensen (HCB) klassas som höga (klass 4). De uppmätta halterna av PCDD/F och pentaklorbensen i ytsediment (översta cm) klassas i den enda provtagna stationen enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) respektive som gott tillstånd (klass 2). De uppmätta halterna av TBT i ytsediment (översta cm) översteg Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus år 2006, men inte år 2011. De uppmätta halterna av övriga ämnen var lägre än föreslagna MKN. Av tillkommande ämnen (PFOS analyserades inte) uppmättes endast nedbrytningsprodukterna DDE och DDD (DDE=0,65 µg/kg TS; DDD=0,64 µg/kg TS) i halter över rapporteringsgränserna. Bohuskusten Kontrollprogrammet Västra Götalands läns kustvattenkontroll omfattar Bohuskustens kustvatten från Strömstad i norr till 20 km söder om Göteborg. Undersökningsområdet omfattades 2006 och 2011 av 16 st. provtagningsstationer för sediment och 10 st. för biota. De uppmätta halterna av näringsämnen i ytsedimenten (översta cm) varierade relativt lite utmed kusten, och kolet utgörs till största delen av organiskt kol. De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i ytsedimenten (översta cm) utmed Bohuskusten klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet, undantaget utgör zink och kvicksilver. De uppmätta halterna av zink klassas generellt som klass 2 eller 3, dvs. tydlig avvikelse från jämförvärdet och de uppmätta halterna av kvicksilver klassas i de flesta fall som klass 3. Till skillnad från i ytsedimenten varierade föroreningsklassningen av 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 biota relativt mycket mellan olika ämnen och också mellan olika typer av biota, dvs. det föreligger ingen generell föroreningsklassning för respektive tungmetall. De uppmätta halterna av bensen, toluen och summa etylbensen och xylener (BTEX), oktaklorstyren, lindan och non-orto PCB (förutom PCB-77) i ytsedimenten (översta cm) utmed Bohuskusten var år 2006 generellt lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av PCB, hexaklorbensen (HCB) och PAH i ytsedimenten (översta cm) utmed Bohuskusten klassas i de flesta fall som klass 3 enligt NV:s bedömningsgrunder, medan de uppmätta halterna i fisk (tånglake och skrubba) klassas som god status enligt HaV:s förslag till bedömningsgrunder för biota (fisk) för särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon. Den uppmätta halten av PCB i krabba i Danafjord motsvarar dock inte god status. De uppmätta halterna av PCDD/F och pentaklorbensen klassas enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” generellt som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) respektive gott tillstånd (klass 2). De uppmätta halterna av kvicksilver i tånglake (från Danafjord till och med Brofjorden) och TBT i sediment överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för bedömning av kemisk ytvattenstatus. För övriga ämnen var halterna lägre än förslagna MKN. Föroreningsklassningen ändrade sig för vissa ämnen och för andra inte mellan år 2006 och 2011. Av tillkommande ämnen uppmättes DDT i halter över rapporteringsgränsen (0,52 - 1,1 µg/kg TS) samt nedbrytningsprodukterna DDE och/eller DDD i samtliga provtagningsstationer (DDE=0,16-1,1 µg/kg TS; DDD=0,14-1,3 µg/kg TS). Av EU:s prioriterade ämnen uppmättes endast 4-tert-oktylfenol (0,001-0,0042 mg/kg TS) och iso-nonylfenol (0,013-0,069 mg/kg TS) i de tre analyserade stationerna (Stenungsund, Kosterfjorden och Danafjord). Av tillkommande ämnen i biota så var samtliga uppmätta halter under rapporteringsgränserna. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter för de flesta ämnen vare sig i ytsedimenten eller i biota. De uppmätta halterna av kvicksilver i ytsedimenten (översta cm) var dock tydligt högst i den södra delen av kusten år 2011. När det gäller biota kan inga mönster ses då olika stationer analyserats för olika ämnen. För de flesta ämnen var dock halterna av de utvärderade organiska ämnena lägst i Kosterfjorden. Sammanfattningsvis är föroreningsnivån utmed Bohuskusten generellt relativt låg. Undantaget utgör TBT i ytsediment som generellt överstiger Havs- och Vattenmyndighetens förslag till MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus samt hexaklorbensen (HCB) i Stenungsundsområdet där halterna generellt är höga till mycket höga. Mycket höga halter av HCB uppmättes också vid Älvsborgsbron, och halterna är även generellt (både år 2006 och 2011) höga utmed de södra delarna av kusten (Skalkorgarna – Vinga) och från Stenungsund till Havstensfjorden samt lokalt i Brofjorden år 2006 och i Gullmarn. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING ............................................................................................................. 1 1.1 Avgränsning ................................................................................................ 1 2.0 METODIK................................................................................................................. 2 2.1 Sediment .................................................................................................... 2 2.2 Biota ........................................................................................................... 2 2.3 Kemiska analyser ....................................................................................... 3 2.4 Datahantering ............................................................................................. 3 2.4.1 Inläsning av position för data ................................................................ 4 2.4.2 Inläsning av fältprotokoll........................................................................ 4 2.4.3 Inläsning av analysresultat .................................................................... 4 2.4.4 Inläsning av klassningar av data ........................................................... 5 2.4.5 Kontroll av datakvalitet .......................................................................... 5 2.4.6 Klassning av data .................................................................................. 5 2.4.7 Prioriteringsordning ............................................................................... 5 3.0 VÄSTRA GÖTALANDS LÄNS KUSTVATTENKONTROLL ................................... 7 3.1 Undersökningsområdet............................................................................... 7 3.2 Totalkol, oorganiskt kol och totalt organiskt kol .......................................... 8 3.3 Totalkväve ................................................................................................ 12 3.4 Kol-kvävekvoten (C/N) .............................................................................. 13 3.5 Fosfor ....................................................................................................... 15 3.6 Tungmetaller ............................................................................................. 17 3.6.1 Arsenik ................................................................................................ 17 3.6.2 Bly ....................................................................................................... 18 3.6.3 Kadmium ............................................................................................. 19 3.6.4 Koppar ................................................................................................ 20 3.6.5 Krom ................................................................................................... 21 3.6.6 Kvicksilver ........................................................................................... 22 3.6.7 Mangan ............................................................................................... 23 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 i 3.6.8 Nickel .................................................................................................. 24 3.6.9 Tenn .................................................................................................... 25 3.6.10 Vanadin ............................................................................................... 27 3.6.11 Zink ..................................................................................................... 28 3.7 Monoaromater (BTEX).............................................................................. 29 3.7.1 Bensen ................................................................................................ 29 3.7.2 Toluen ................................................................................................. 31 3.7.3 Summa etylbensen och xylener .......................................................... 32 3.8 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) ................................ 34 3.9 Metylnaftalener ......................................................................................... 35 3.9.1 1-metylnaftalen ................................................................................... 35 3.9.2 2-metylnaftalen ................................................................................... 36 3.10 Polyklorerade bifenyler (PCB) .................................................................. 38 3.10.1 Summa 7 PCB .................................................................................... 38 3.10.2 Total-PCB (Aroklor 1254) .................................................................... 39 3.10.3 Non-orto PCB (plana PCB) ................................................................. 41 3.11 Klorbensener och klorstyrener .................................................................. 43 3.11.1 Pentaklorbensen ................................................................................. 43 3.11.2 Hexaklorbensen (HCB) ....................................................................... 43 3.11.3 Oktaklorstyren ..................................................................................... 45 3.12 Lindan (γ-HCH) ......................................................................................... 46 3.13 Polyklorerade dioxiner och furaner ........................................................... 47 3.14 Ftalater ..................................................................................................... 50 3.14.1 Dibutylftalat (DBP) .............................................................................. 50 3.14.2 Butylbensylftalat (BBP) ....................................................................... 51 3.14.3 Dietylhexylftalat (DEHP)...................................................................... 52 3.15 Organiska tennföreningar ......................................................................... 52 3.15.1 Tributyltenn (TBT) ............................................................................... 52 3.15.2 Dibutyltenn (DBT) ............................................................................... 54 3.16 Sammanfattning........................................................................................ 55 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 ii 4.0 GÖTA ÄLVS KONTROLLPROGRAM ................................................................... 58 4.1 Undersökningsområdet............................................................................. 58 4.2 Totalkol, oorganiskt kol och totalt organiskt kol ........................................ 59 4.3 Totalkväve ................................................................................................ 59 4.4 Kol-kvävekvoten (C/N) .............................................................................. 60 4.5 Fosfor ....................................................................................................... 60 4.6 Tungmetaller ............................................................................................. 61 4.6.1 Arsenik ................................................................................................ 61 4.6.2 Bly ....................................................................................................... 61 4.6.3 Kadmium ............................................................................................. 62 4.6.4 Koppar ................................................................................................ 63 4.6.5 Krom ................................................................................................... 64 4.6.6 Kvicksilver ........................................................................................... 65 4.6.7 Mangan ............................................................................................... 65 4.6.8 Nickel .................................................................................................. 66 4.6.9 Tenn .................................................................................................... 66 4.6.10 Vanadin ............................................................................................... 67 4.6.11 Zink ..................................................................................................... 67 4.7 Monoaromater (BTEX).............................................................................. 68 4.7.1 Bensen ................................................................................................ 68 4.7.2 Toluen ................................................................................................. 68 4.7.3 Summa etylbensen och xylener .......................................................... 69 4.8 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) ................................ 69 4.9 Metylnaftalener ......................................................................................... 70 4.10 Polyklorerade bifenyler (PCB) .................................................................. 70 4.10.1 Summa 7 PCB .................................................................................... 70 4.10.2 Total-PCB (Aroklor 1254) .................................................................... 71 4.10.3 Non-orto PCB (plana PCB) ................................................................. 72 4.11 Klorbensener och klorstyrener (Hexaklorbensen) ..................................... 73 4.12 Lindan (γ-HCH) ......................................................................................... 74 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 iii 4.13 Polyklorerade dioxiner och furaner ........................................................... 75 4.14 Ftalater ..................................................................................................... 76 4.14.1 Dibutylftalat (DBP) .............................................................................. 76 4.14.2 Butylbensylftalat (BBP) ....................................................................... 76 4.14.3 Dietylhexylftalat (DEHP)...................................................................... 77 4.15 Organiska tennföreningar ......................................................................... 77 4.16 Sammanfattning........................................................................................ 78 5.0 STENUNGSUNDSOMRÅDET ............................................................................... 80 5.1 Undersökningsområdet............................................................................. 80 5.2 Totalkol, oorganiskt kol och totalt organiskt kol ........................................ 81 5.3 Totalkväve ................................................................................................ 85 5.4 Kol-kvävekvoten (C/N) .............................................................................. 86 5.5 Fosfor ....................................................................................................... 88 5.6 Tungmetaller ............................................................................................. 89 5.6.1 Arsenik ................................................................................................ 89 5.6.2 Bly ....................................................................................................... 90 5.6.3 Kadmium ............................................................................................. 91 5.6.4 Koppar ................................................................................................ 92 5.6.5 Krom ................................................................................................... 93 5.6.6 Kvicksilver ........................................................................................... 94 5.6.7 Mangan ............................................................................................... 95 5.6.8 Nickel .................................................................................................. 97 5.6.9 Tenn .................................................................................................... 98 5.6.10 Vanadin ............................................................................................... 99 5.6.11 Zink ................................................................................................... 100 5.7 Monoaromater (BTEX)............................................................................ 101 5.7.1 Bensen .............................................................................................. 101 5.7.2 Toluen ............................................................................................... 102 5.7.3 Summa etylbensen och xylener ........................................................ 104 5.8 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) .............................. 105 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 iv 5.9 Metylnaftalener ....................................................................................... 106 5.9.1 1-metylnaftalen ................................................................................. 106 5.9.2 2-metylnaftalen ................................................................................. 108 5.10 Polyklorerade bifenyler (PCB) ................................................................ 109 5.10.1 Summa 7 PCB .................................................................................. 109 5.10.2 Total-PCB (Aroklor 1254) .................................................................. 111 5.10.3 Non-orto PCB (plana PCB) ............................................................... 112 5.11 Klorbensener och klorstyrener ................................................................ 113 5.11.1 Pentaklorbensen ............................................................................... 113 5.11.2 Hexaklorbensen (HCB) ..................................................................... 114 5.11.3 Oktaklorstyren ................................................................................... 116 5.12 Lindan (γ-HCH) ....................................................................................... 116 5.13 Polyklorerade dioxiner och furaner ......................................................... 118 5.14 Ftalater ................................................................................................... 118 5.14.1 Dibutylftalat (DBP) ............................................................................ 118 5.14.2 Butylbensylftalat (BBP) ..................................................................... 119 5.14.3 Dietylhexylftalat (DEHP).................................................................... 120 5.15 Organiska tennföreningar ....................................................................... 121 5.15.1 Tributyltenn (TBT) ............................................................................. 121 5.15.2 Dibutyltenn (DBT) ............................................................................. 123 5.16 Sammanfattning...................................................................................... 124 6.0 BROFJORDEN .................................................................................................... 126 6.1 Undersökningsområdet........................................................................... 126 6.2 Totalkol, oorganiskt kol och totalt organiskt kol ...................................... 127 6.3 Totalkväve .............................................................................................. 130 6.4 Kol-kvävekvoten (C/N) ............................................................................ 131 6.5 Fosfor ..................................................................................................... 133 6.6 Tungmetaller ........................................................................................... 134 6.6.1 Arsenik .............................................................................................. 134 6.6.2 Bly ..................................................................................................... 135 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 v 6.6.3 Kadmium ........................................................................................... 136 6.6.4 Koppar .............................................................................................. 137 6.6.5 Krom ................................................................................................. 138 6.6.6 Kvicksilver ......................................................................................... 138 6.6.7 Mangan ............................................................................................. 139 6.6.8 Nickel ................................................................................................ 140 6.6.9 Tenn .................................................................................................. 141 6.6.10 Vanadin ............................................................................................. 142 6.6.11 Zink ................................................................................................... 144 6.7 Monoaromater (BTEX)............................................................................ 144 6.7.1 Bensen .............................................................................................. 144 6.7.2 Toluen ............................................................................................... 145 6.7.3 Summa etylbensen och xylener ........................................................ 146 6.8 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) .............................. 147 6.9 Metylnaftalener ....................................................................................... 148 6.9.1 1-metylnaftalen ................................................................................. 148 6.9.2 2-metylnaftalen ................................................................................. 149 6.10 Polyklorerade bifenyler (PCB) ................................................................ 151 6.10.1 Summa 7 PCB .................................................................................. 151 6.10.2 Total-PCB (Aroklor 1254) .................................................................. 152 6.10.3 Non-orto PCB (plana PCB) ............................................................... 153 6.11 Klorbensener och klorstyrener ................................................................ 154 6.11.1 Pentaklorbensen ............................................................................... 154 6.11.2 Hexaklorbensen (HCB) ..................................................................... 154 6.11.3 Oktaklorstyren ................................................................................... 155 6.12 Lindan (γ-HCH) ....................................................................................... 155 6.13 Polyklorerade dioxiner och furaner ......................................................... 156 6.14 Ftalater ................................................................................................... 156 6.14.1 Dibutylftalat (DBP) ............................................................................ 156 6.14.2 Butylbensylftalat (BBP) ..................................................................... 157 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 vi 6.14.3 6.15 Dietylhexylftalat (DEHP).................................................................... 157 Organiska tennföreningar ....................................................................... 158 6.15.1 Tributyltenn (TBT) ............................................................................. 158 6.15.2 Dibutyltenn (DBT) ............................................................................. 159 6.16 Sammanfattning...................................................................................... 160 7.0 GULLMARENS KONTROLLPROGRAM ............................................................ 162 7.1 Undersökningsområdet........................................................................... 162 7.2 Näringsämnen ........................................................................................ 163 7.3 Tungmetaller ........................................................................................... 163 7.4 Monoaromater (BTEX)............................................................................ 164 7.5 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) .............................. 165 7.6 Metylnaftalener ....................................................................................... 165 7.7 Polyklorerade bifenyler (PCB) ................................................................ 166 7.7.1 Summa 7 och total-PCB.................................................................... 166 7.7.2 Non-orto PCB (plana PCB) ............................................................... 167 7.8 Klorbensener och klorstyrener ................................................................ 167 7.8.1 Pentaklorbensen och hexaklorbensen (HCB) ................................... 167 7.8.2 Oktaklorstyren ................................................................................... 168 7.9 Lindan (γ-HCH) ....................................................................................... 169 7.10 Polyklorerade dioxiner och furaner ......................................................... 170 7.11 Ftalater (dibutylftalat, butylbensylftalat och dietylhexylftalat) .................. 171 7.12 Organiska tennföreningar (tributyltenn och dibutyltenn) ......................... 171 7.13 Sammanfattning...................................................................................... 172 8.0 BIOTA .................................................................................................................. 174 8.1 Undersökningsområdet........................................................................... 174 8.2 Tungmetaller ........................................................................................... 175 8.2.1 Arsenik .............................................................................................. 175 8.2.2 Bly ..................................................................................................... 177 8.2.3 Kadmium ........................................................................................... 179 8.2.4 Koppar .............................................................................................. 181 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 vii 8.2.5 Krom ................................................................................................. 182 8.2.6 Kvicksilver ......................................................................................... 184 8.2.7 Nickel ................................................................................................ 186 8.2.8 Tenn .................................................................................................. 188 8.2.9 Vanadin ............................................................................................. 189 8.2.10 Zink ................................................................................................... 191 8.3 Polyklorerade bifenyler (PCB) ................................................................ 193 8.3.1 Summa 7 PCB .................................................................................. 193 8.3.2 Total-PCB (Aroklor 1254) .................................................................. 195 8.4 Hexaklorbensen (HCB) ........................................................................... 196 8.5 Polyklorerade dioxiner och furaner ......................................................... 197 8.6 Organiska tennföreningar ....................................................................... 206 8.6.1 Tributyltenn (TBT) ............................................................................. 206 8.6.2 Dibutyltenn (DBT) ............................................................................. 208 8.7 Sammanfattning...................................................................................... 209 9.0 REFERENSER..................................................................................................... 211 9.1 Litteratur ................................................................................................. 211 9.2 Databaser och webbsidor ....................................................................... 211 9.3 Muntlig och skriftlig kommunikation ........................................................ 212 BILAGOR BILAGA A Kartor provtagningsstationer BILAGA B Sammanställning analysresultat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 viii BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 1.0 INLEDNING Bohuskustens vattenvårdsförbund (BVVF) låter regelbundet genomföra miljögiftsundersökningar utmed Bohuskusten. Då de analyser som görs är omfattande är det tidskrävande att utvärdera resultaten. De senaste miljögiftsunderökningarna genomfördes år 2006 och 2011, men Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som haft i uppdrag att utvärdera resultaten har inte haft resurser att gör det inom den tidsram som medlemmar i vattenvårdsförbundet önskar få det gjort, varför Golder Associates AB (Golder) har fått i uppdrag av BVVF att läsa in analysresultaten i en databas samt kommentera resultaten för ett urval ämnen/ämnesgrupper. En klassning av föroreningsgraden och/eller jämförelse med riskbaserade jämförvärden (JV) görs också för dessa ämnen i de fall relevanta klassningsgränser/JV finns tillgängliga. I uppdraget ingår endast att ge kortfattade kommentarer till resultaten och någon statistisk analys, utvärdering av resultaten eller trendanalys görs inte. Samtliga analysresultat som erhållits redovisas dock sammanställda i rapporten i BILAGA B, dock inte laboratoriernas resultatrapporter. För dessa hänvisas till SGU. 1.1 Avgränsning Uppdraget har avgränsats till att, som ovan nämnts, omfatta en inläsning av samtliga analysresultat som erhållits av SGU från 2006 och 20011 års miljöundersökningar inom ramen för Bohuskustens kontrollprogram. För information avseende val av analyserade ämnen hänvisas till SGU. Kommentarer av resultaten har i samråd med BVVF avgränsats till att omfatta de ämnen och media för vilka en sammanställning av förändringar gjordes i Cato (2006; Figurerna 1:2 till 1:3) för kontrollprogrammen för Västra Götalands läns kustvattenkontroll, Stenungsundsområdet, Brofjorden, Göta älv och Gullmarn. Totalkolväten utvärderas, men kommenteras inte. Orsaken till detta är att analysresultaten för kolväten redovisas på olika sätt år 2006 respektive 2011, varför en jämförbar summa totalkolväten inte kunnat beräknas. Resultaten av analyserna av kolväten redovisas dock i BILAGA B. När det gäller nytillkomna ämnen sedan 2000/2001 års miljöundersökning ges endast en kommentar avseende resultaten i sammanfattningen till varje undersökningsprogram och för analysresultaten hänvisas till BILAGA B. Resultaten av de analyser som gjorts med syfte att karaktärisera sedimenten såsom isotop- och sedimentationsanalyser redovisas inte, och någon bedömning av sedimentationshastigheter, kornstorleksfördelning och sedimenttyper görs inte heller. I uppdraget ingår endast en översiktlig beskrivning av provtagningsmetodiken och inga provtagningsprotokoll bifogas. Orsaken till detta är att Golder ej erhållit utförliga och fullständiga beskrivningar och protokoll. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 1 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 2.0 METODIK Nedan ges en kortfattad beskrivning av provtagningsmetodiken vad gäller sediment- och biotaprovtagningen. 2.1 Sediment För 2011 års miljögiftsundersökning har ingen beskrivning av provtagningsmetodiken erhållits av SGU, men enligt Ingemar Cato (e-post) var metodiken när det gäller sediment provtagningen densamma. Beskrivningen är hämtad från Golder (2008), och gäller 2006 års provtagning. För utförligare information av provtagningsmetodiken hänvisas till SGU. 2006 års ytsedimentprover (0-1 cm) insamlades, i likhet med vid 1995 och 2000 års undersökningar, med hjälp av en box-corer (Jonasson & Olausson 1966) och sedimentkärnor med hjälp av Gemini-corer (Niemistö 1974). Ytproverna (0-1 cm) nyttjades för kemiska analyser medan sedimentkärnorna från några utvalda provtagningsstationer snittades i 1-cm skivor ned till 30 cm djup för isotopanalyser och sedimentationsanalys. Provtagningen ägde generellt rum från SGU:s undersökningsfartyg S/V Ocean Surveyor under såväl 2006 som 2011 och ombesörjdes av SGU, under byråchef Ingemar Catos ledning. För att klarlägga sedimentprovernas slutliga lämplighet för vidare analys (dvs. att sedimentkärnorna inte var omrörda genom t.ex. stark bioturbation, störda vid provtagningen eller störda på annat sätt) skannades och dokumenterades dessa med digital röntgenteknik (Sedimentscanner, se Cato m.fl. 2000). Skanningen genomfördes med en steglängd om 100 µm och exponeringstid av 100 ms hos linjekameran samt en tubspänning och tubström av 60 kV respektive 18 mA. På samtliga stationer togs fyra sedimentkärnor och ett box-corerprov. Med hjälp av en särskild snittnings apparat, där kärnorna hålls vertikalt, togs prov ut från sedimentytorna (0-1 cm). Samma skikt togs också från box-corern. Sedimentkärnornas ytprover från en och samma station sammanfördes, homogeniserades och överfördes till plastburkar för oorganiska analyser. Box-corerproverna överfördes till glasburkar för organiska analyser. Samtliga prover frystes direkt efter provtagningen. Prover avsedda för fysikaliska analyser och analyser av metaller frystorkades innan de skickades för analys. 2.2 Biota Provtagning av biota utfördes 2006 och 2011 (blåmussla, blåstång, krabba) av HydroGIS AB och metodikbeskrivningen är hämtad från HydroGIS rapporter (2007 resp. 2015). Göteborgs universitet (Prof. Lars Förlin) ombesörjde provinsamlingen av tånglake på tre stationer år 2011. Ingen provtagningsrapport har varit tillgänglig för Golder. Materialinsamlingen gjordes under sommarhalvåret år 2006 och kompletterades med ytterligare material under sommaren och hösten 2007 med anledning av ändrade analysförhållanden. Insamlingen år 2011 gjordes på hösten. Insamling av blåmusslor (Mytilus edulis) och blåstång (Fucus vesiculosus) utfördes manuellt antingen snorkling/dykning eller vadning, föutom i Göteborg år 2011 där blåmusslor insamlades med skapa dragen efter båt. Insamlingsmetoden följde i möjligaste mån de rekommendationer som anges i OSPAR. Detta innebär att 100-300 musslor med skallängden 40-60 mm insamlades på varje undersökningslokal. För blåstången klipptes ca 50-60 mm långa toppskott från 5-10 individuella plantor på varje undersökningslokal. Krabbtaska (Cancer pagurus) och fisk fångades år 2006 med 2-3 sammankopplade ryssjor. Ryssjorna var utlagda i högst tre dygn innan de vittjades och lades ut på nytt. I ett fall tvingades ryssjorna på grund av 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 vädersituationen ligga ute i ytterligare något dygn, vilket resulterade i att den fångade fisken (särskilt plattfisk) blev i stort sett uppäten av det stora antal strandkrabbor som också gått in i ryssjorna (gäller 2006/2007 års provtagning). År 2011 skedde insamlingen av krabbtaska (Cancer pagurus) med hjälp av burar och krabbnät under november till december. Då insamlingen skedde något sent på säsongen för att med normal ansträngning få ihop tillräckligt analysmaterial så fick fångstlokalerna och ansträngningarna utvidgas respektive bli fler, särskilt inomskärs vid Galterö (station 10). Under fältarbetet förvarades insamlat material kallt. Vid hemkomsten sorterades, mättes och vägdes materialet omgående, varefter det förvarades i frys (-20°C) fram till transport till anlitat laboratorium. Materialet förvarades kallt under transport. 2.3 Kemiska analyser Analyserna för 2006 års miljögiftsundersökning utfördes generellt av ALS Scandinavia AB (ALS) och underkonsulter till ALS. 2011 års analyser av organisk miljögifter utfördes av Svenska miljöinstitutet (IVL), oorganiska analyser (metaller) av ALS, kol, kväve och organiskt kol (TOC) av SMHI, dioxiner och plana PCB av Institutionen för miljökemi, Umeå universitet samt kornstorlek av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Professor Ingemar Cato svarade för samordning mellan laboratorierna och distribution av prover för analys, samt kvalitetsgranskning av data. I jämförelse med 1995 och 2000 års undersökningar så tillkom följande ämnen/ämnesgrupper: Klorerade pesticider. EU:s prioriterade ämnen. Läkemedelsrester PFOS Notera att vissa ämnen som tillhör klorerade pesticider och EU:s prioriterade ämnen även analyserats tidigare. Av en sammanställning i excel, som gjorts av Ingemar Cato, över analyser som skulle gjorts och levererats avseende 2011 års analyser på sediment och biota, daterad 2012-05-29, och kommunikation med SGU framgår att vissa analyser ej gjorts. Det gäller t.ex. totalkolväten i programmen för Gullmarn, Stenungsund, Brofjorden, PFOS i sediment samt DDT i blåmussla, blåstång och krabba. Vidare stämmer sammanställningen i vissa fall inte överens med antalet provtagna lokaler för respektive program. Orsaken till dessa skillnader är inte känd för Golder. För uppgifter om vilka analyser som beställts och varför vissa analyser gjorts eller inte, hänvisas till SGU. Av ovanstående framgår att de kemiska analyserna av organiska ämnen inte gjorts av samma laboratorier de båda åren. Observera att detta kan vara en av flera orsaker till att resultaten varierar mellan åren, dvs. att ev. skillnader mellan åren är orsakade av andra faktorer än reella ökningar eller minskningar i halter. 2.4 Datahantering Samtliga av SGU erhållna analysresultat har lästs in i Golders datahanteringssystem GODIS. Data för Västra Götalands läns kustvattenkontroll utgjordes av en sammanställning i Excel av analysresultaten för 2006 och 2011 års undersökningar gjord av SGU. För övriga program utgjordes underlaget av laboratoriernas resultatrapporter. Dataunderlaget och inläsning av data hanterades i fem övergripande steg som beskrivs nedan. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 3 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 2.4.1 Inläsning av position för data Läget för provtagningsstationernas hämtades från följande underlag: 2001 års sedimentundersökningsrapport från SGU (Cato 2006); de GPS koordinater (WGS84) som redovisas i rapporten 2006 års datasammanställning i Excel från SGU Fältprotokoll för sediment för 2011 års undersökning som erhållits av SGU Provpunkterna för de sedimentundersökningar som ej redovisats i underlagen, dvs. 2006 års sedimentundersökning samt vissa lokaler i 2011 års undersökning (se nedan) kompletterades med de lokaler med angiven GPS-koordinat som finns angivna i Cato (2006). Koordinaterna transformerades sedan till SWEREF 99TM för att vara enhetliga med 2011 års undersökning. För provtagningsstationerna för biota användes endast en position för koppling av analysdata, även om flera fångstlokaler finns med i underlaget. Anledningen till detta var att lokalernas position varierade relativt mycket, vilket försvårade visualiseringen av provtagningsstationernas lägen i en karta och kopplingen till respektive provtagningsstation. Observera att inga koordinater erhållits för 2011 års biotaprovtagning. Observera att det råder en osäkerhet kring följande provpunkter år 2011: ”11 BVVF Rödsten”, ”Tångudden GÄV1” och ”11 BVVF Askim”. Orsaken till detta är att inga koordinater erhållits för dessa provpunkter. Lägena för dessa är således uppskattade. 2.4.2 Inläsning av fältprotokoll Fältprotokollen för provtagningarna sammanställdes och lästes in i databasen. För 2006 års analysdata erhölls inga fältdata för sedimentprovtagningarna. Således saknades fullständig information om proverna. För biotaproverna baserades fältinformationen på de underlag som sammanställts i Excel av SGU. För 2011 års undersökningar lästes fältprotokollen för sediment från de observationsdokument som erhållits från SGU in. För 2006 års sediment- och biotaprovtagning fanns ingen fältinformation att tillgå. 2.4.3 Inläsning av analysresultat Vid inläsning av analysresultaten så lästes även samtliga analysmetoder in i databasen, totalt 592 stycken. Med analysmetod så åsyftas unikt ämne och enhet för varje provtagningsmedium (biota och sediment) och ev. beskrivning av laboratoriets metod, om det framgår av underlagen. Observera att i vissa fall rapporterar laboratorierna ”mindre än-värden” som mindre än kvantifieringsgränsen och i vissa fall som mindre än detektionsgränsen. Med detektionsgräns menas analysmetodens gräns, dvs. de lägsta halt som kan mätas med metoden. Denna bestäms vanligen som tre gånger den standardavvikelse som erhålls vid analys av blankprover. Kvantifieringsgränsen är den lägsta haltnivå som kan bestämmas kvantitativt med tillfredsställande säkerhet och bestäms vanligen som 10 ggr standardavvikelsen för blankprover och är alltså vanligen högre än detektionsgränsen. Rapporteringsgränsen är den lägsta halt som laboratoriet rapporterar, och den kan alltså motsvara både detektionsgräns och kvantifieringsgräns. Vanligen används dock kvantifieringsgränsen som rapporteringsgräns. Rapporteringsvärdena kan således variera mellan laboratorierna och beroende på t.ex. störande ämnen i provet kan även rapporteringsgränsen variera mellan olika prov för samma ämne. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 4 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Utgångspunkten var analysmetoderna i 2006 års datasammanställning, dvs. samtliga kemiska parametrar för 2006 och 2011 räknades om och hanterades enligt 2006 års metodbenämning. Då laboratoriets ursprung inte helt tydligt framgick i alla underlag lästes analysmetoderna inte in på laboratorienivå, vilket normalt görs, utan på projektnivå, dvs. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. 2.4.4 Inläsning av klassningar av data Inlästa analysresultat klassades i databasen och sammanställdes. Se Avsnitt 2.4.6 avseende vilka klassgränser som användes. 2.4.5 Kontroll av datakvalitet Kvalitetskontroll av data gjordes kontinuerligt i samband med analyssammanställningarna och inläsningen av data i form av stickprovskontroller för varje årtal, ämnesgrupp och provmedium samt kontroll av provtagningstationernas lägen i GIS. 2.4.6 Klassning av data Val av klassningsgränser och jämförvärden för bedömning av föroreningsnivå gjordes i samråd med BVVF och Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). På Naturvårdsverket (NV) pågår ett arbete med att revidera/uppdatera de gamla bedömningsgrunderna för kust och hav (rapport 4914). För organiska ämnen finns en uppdaterad statistisk tillståndsklassning av organiska miljögifter i sediment från ackumulationsbottnar i svenska havsområden inklusive klassningsgränser i en remissversion avseende underlag till bedömning av miljögifter i marina sediment som erhållits av Maria Linderoth på Naturvårdsverket. Dessa reviderade tillståndsklassningsgränser användes tillsammans med de tidigare (rapport 4914), se Avsnitt 2.4.7. HaV gav 2014 ut en remiss på nya föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten som fastställdes 13 april 2015. Denna inkluderar förutom MKN för biota även MKN för sediment för bedömning av kemisk status i ytvatten samt bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen för bedömning av ekologisk status för kustvatten och vatten i övergångzonen. Både bedömningsgrunderna och MKN för kemisk status är riskbaserade, varför dessa användes som jämförvärden (JV) där relevant, se Avsnitt 2.4.7. EU har också tagit fram MKN för sediment för ett antal ämnen (CIRCABC). Dessa MKN har dock inte fått juridisk status, men användes i de fall där relevant, se Avsnitt 2.4.7. 2.4.7 Prioriteringsordning Generellt användes både klassningsgränser för bedömning av påverkan och riskbaserade miljökvalitetsnormer (MKN) som jämförvärden (JV). MKN för sediment användes dock endast i de fall HaV tyckte att sådana var relevanta (e-post) alternativt 1) där data inte baserades enbart på jämviktsberäkningar, 2) om det saknades MKN för biota eller 3) det inte fanns några andra JV. I andra hand användes enbart klassningsgränser och i tredje hand enbart MKN om dessa bedömdes som tillförlitliga, alternativt Norska klassningsgränser för ”fjorder och kystfarvann” som är baserade dels på bakgrundshalter, dels är riskbaserade (SFT 2007). När det gäller klassningsgränserna användes i första hand både de gamla (NV rapport 4914) och de nya föreslagna klassningsgränserna. I andra hand användes enbart de gamla klassningsgränserna (NV rapport 4914) och i tredje hand enbart de nya föreslagna. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 5 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 När det gäller MKN användes i första hand de som HaV föreslagit i sin remiss (HaV 2014). Dessa har under skrivandet av rapporten fastställts, och i rapporten används de fastslagna MKN. I andra hand valdes MKN för biota från EU (EU 2013), alternativt föreslagna MKN för sediment (CIRCAB), beroende på medium. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 6 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 3.0 3.1 VÄSTRA GÖTALANDS LÄNS KUSTVATTENKONTROLL Undersökningsområdet Undersökningsområdet omfattar Bohuskustens kustvatten från Strömstad i norr till 20 km söder om Göteborg. Bohuskustens ytvatten påverkas till stor del av den s.k. Baltiska strömmen som följer kusten norrut (Cato 2006). Bottenvattnet i Skagerrak och Kattegatt utgörs av salt vatten från Atlanten och Nordsjön. I fjordarna och de inre delarna av skärgården är vattnet märkbart påverkat av utmynnande sötvattendrag. Undersökningsområdet omfattades 2006 och 2011 av 16 st. provtagningsstationer. För lokalisering av dessa, se Figur 1. Observera att i verkligheten varierar läget av provtagningsstationerna något från år till år, dvs. de är sällan exakt samma. I figuren har de koordinater som användes för respektive lokal 2001 använts (Cato 2006). Figur 1: Lokalisering av de provtagningsstationer som ingår i Västra Götalands läns kustvattenkontroll. Observera att provpunkternas lägen är ungefärliga och att de exakta lägena kan variera från år till år. En större figur presenteras i BILAGA A. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 7 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 3.2 Totalkol, oorganiskt kol och totalt organiskt kol I Tabell 1 - Tabell 3 och Figur 2 - Figur 4 redovisas uppmätta halter av totalkol (TC) och totalt organiskt kol (TOC) samt beräknade halter av oorganiskt kol (TIC) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halten TIC är beräknad utifrån uppmätta halter av TC och TOC. För TC, TOC och TIC finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 1: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalkol (TC) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 48 36 33 34 31 36 30 ‐ 36 39 33 49 54 47 34 24 2011 44 34 30 30 30 34 32 36 36 39 36 57 53 47 32 32 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 8 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 2: Uppm mätta halter (g g/kg TS) av totalkol (TC) i yt ytsediment (0-1 1 cm) i provtag gningsstationeer utmed Bohu uskusten år 2006 och 201 11. Tabell 2: Beräknade ha alter (g/kg TS) T av totalt oorganiskt kol (TIC) i ytsediment y ((0-1 cm) utm med o 2011. Bohuskustten år 2006 och Provtagnin ngsstation Valö 1 Skalkorgarn na 2 Danafjord 44 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 nd G2 Stenungsun Svanesund 33 ord 19 Havstensfjo Byfjorden 118 Saltskällefjo orden 12 Brofjorden 324 Byttelockett 17 Fjällbacka 224 Kosterfjord den 16 Strömstad 23 2006 12 0,53 1,8 0,67 0,93 0,71 0,93 ‐ 0,67 0,725 1,2 0,22 1,6 0,49 1,0 0,18 2011 17 2,7 4,8 1,9 8,1 ‐0,60 1,3 3,1 1,6 1,9 1,7 0,60 13 12 11 9,7 - Ej analyseratt 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 9 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 3: Uppm mätta halter (g g/kg TS) av totalt oorganiskkt kol (TIC) i yttsediment (0-1 cm) utmed B Bohuskusten år å 2006 och 2011. Tabell 3: Uppmätta halter (g/kg TS S) av totalt o organiskt ko ol (TOC) i yts sediment (00-1 cm) utme ed o 2011. Bohuskustten år 2006 och Provtagnin ngsstation Valö 1 Skalkorgarn na 2 Danafjord 44 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 nd G2 Stenungsun Svanesund 33 ord 19 Havstensfjo Byfjorden 118 Saltskällefjo orden 12 Brofjorden 324 Byttelockett 17 Fjällbacka 224 Kosterfjord den 16 Strömstad 23 2006 37 36 32 34 30 36 29 ‐ 35 38 31 48 52 46 33 24 2011 27 31 25 28 22 35 31 33 34 37 34 56 39 36 21 22 - Ej analyseratt 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 10 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 4: Uppm mätta halter (g g/kg TS) av totalt organiskt kol (TOC) i yts sediment (0-1 cm) i provtaggningsstatione er utmed Bohuskusten n år 2006 och 2011. Av tabellern na och figure erna ovan framgår följand de: De upp pmätta halterna av totalk kol (TC), tota lt oorganiskt kol (TIC) och totalt organniskt kol (TO OC) utmed Bohuskusten varie erade mellan ca 20-50, 0,,2-12 respektive ca 20-50 0 g/kg TS år 2006 och 30 0-60, ca 017 respektive ca 20 0-60 g/kg TS S år 2011. No otera att det förekommerr negativa haalter av TIC. Orsaken O till detta ä är att TIC-hallten är beräk knad och om skillnaden är ä liten mellan n TC och TO OC så kan va ariationen i mätnin ngarna orsakka en negativ vt beräknad h halt. Högst halt av TC och o TOC upp pmättes år 20 006 i Bytteloc cket och år 2011 2 i Brofjorrden. Lägst halt h av TC och TO OC uppmätte es år 2006 i Strömstad. S L Lägst halt av TC uppmättes år 2011 i Vinga, meda an lägst halt av TOC C uppmättess i Kosterfjord den. Högst h halt av TIC uppmättes båda åren i Vaalö. Lägst hallt av TIC uppmä ättes år 2006 6 i Brofjorden n och år 2011 1 i Rävungarrna. Kolet u utgörs i samttliga provtagn ningspunkterr till största delen d av orga aniskt kol. Haltern na av TC och h TOC var ge enerellt någo ot högre från n Brofjorden till t och med F Fjällbacka. Halten H TIC var generellt högstt i den längstt söderut belä ägna provtag gningsstation nen (Valö). Det va ar generellt in nga större sk killnader i TC -halter mella an 2006 och 2011. Halterrna av TOC var v dock i de e flesta p provtagningssstationer hö ögre år 2006 jämfört med år 2011, och h generellt tvvärtom när det gäller TIC. Fö ör station Vin nga och stationerna Bytte elocket och norrut n var TIC C-halten bety tydligt högre än år 2006. Orsake en till detta är ä inte känd. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 11 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 3.3 Totalkväve I Tabell 4 och Figur 5 redovisas uppmätta halter av totalkväve i ytsediment från samtliga provtagnings stationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För totalkväve finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 4: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalkväve (TN) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 2,8 3,3 2,8 3,1 2,2 3,6 2,9 ‐ 3,4 3,3 2,5 5,2 4,9 4,8 2,8 1,5 2011 3,3 3,4 2,9 2,8 2,4 3,5 3,1 3,8 3,3 3,8 2,5 6,7 5,0 4,3 2,7 2,5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 12 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 5: Uppm mätta halter (g g/kg TS) av totalkväve (TN) i ytsediment (0-1 cm) utme ed Bohuskusteen år 2006 och h 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av totalk kväve utmed Bohuskusten varierade mellan m 1,5 occh ca 5 g/kg TS år 2006 och ca a 2 och 7 g/kg g TS år 2011 1, dvs. det va ar generellt inga större sk killnader i haalter mellan 2006 2 och 2011. Högst halt uppmätttes båda åre en i Brofjorde en. Lägst haltt uppmättes år 2006 i Strrömstad och år 2011 i Vinga. Halten i Strö ömstad år 20 011 var dockk i nivå med den d i Vinga. Haltern na av totalkvväve var gene erellt något h högre från Bo orfjorden till och med Fjäällbacka. 3.4 K Kol-kväv vekvoten n (C/N) I Tabell 5 occh Figur 6 re edovisas berä äknade kol-kkvävekvoter (TOC/TN) ( för ytsedimentt från samtlig ga provtagning gsstationer uttmed Bohusk kusten för årr 2006 och 20 011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 13 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 5: Beräknade kol-kvävekvoter (C/N) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 13 11 11 11 14 9,9 10 ‐ 10 11 13 9,4 11 10 12 16 2011 8,3 9,1 8,7 10 9,2 9,9 10 8,6 10 9,8 14 8,4 7,9 8,3 7,8 8,9 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 14 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 6: Berä äknade kol-kvä ävekvoter (C/N N) i ytsedimen nt (0-1 cm) utm med Bohuskus sten år 2006 ooch 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De berräknade kol-kvävekvoterna varierade e mellan ca 9 och 16 år 2006 samt 8 ooch 14 år 20 011. Kvoten gst i Strömsttad år 2006 och var hög o 2011 i S altskällefjord den. Lägst va ar kvoten i Brrofjorden år 2006 2 och år 2011 i Kosterfjorde en. Det förreligger inga generella ge eografiska skkillnader melllan provtagn ningsstationeerna. De berräknade kvotterna var gen nerellt någott högre år 2006 jämfört med m år 2011. 3.5 F Fosfor I Tabell 6 occh Figur 7 re edovisas upp pmätta halterr av fosfor (sy yralakat) i yts sediment frånn samtliga provtagnings stationer utm med Bohuskkusten för år 2006. Inga fo osforanalyse er gjordes år 2011. För foosfor finns ing ga relevanta a jämförvärde en. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 15 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 6: Uppmätta halter (mg/kg TS) T av fosfo or (syralakatt) i ytsedime ent (0-1 cm)) utmed Boh huskusten år 2006. Provtagnin ngsstation Valö 1 Skalkorgarn na 2 Danafjord 44 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 nd G2 Stenungsun Svanesund 33 Havstensfjo ord 19 Byfjorden 118 Saltskällefjo orden 12 Brofjorden 324 Byttelockett 17 Fjällbacka 224 Kosterfjord den 16 Strömstad 23 2006 1050 1470 1070 1290 911 1090 1120 ‐ 1490 718 1260 1360 1510 1480 900 910 - Ej analyseratt Figur 7: Uppm mätta halter (m mg/kg TS) av fosfor (syralakkat) i ytsedime ent (0-1 cm) utmed Bohuskuusten år 2006 6. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 16 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av fosfor utmed Bohuskusten varierade mellan ca 700 och ca 1 500 mg/kg TS år 2006. Högst halt uppmättes i Byttelocket och lägst halt uppmättes i Byfjorden. Det föreligger inga generella geografiska skillnader mellan provtagningsstationerna. 3.6 Tungmetaller 3.6.1 Arsenik I Tabell 7 redovisas uppmätta halter av arsenik i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 7: Uppmätta halter (mg/kg TS) av arsenik i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 16 16 16 15 15 7,8 12 ‐ 19 6,0 12 11 16 14 9,4 7,5 2011 14 14 17 9,7 19 11 14 21 21 8,6 22 12 16 12 9,7 9,3 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <10 10‐17 17‐28 28‐45 >45 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av arsenik utmed Bohuskusten klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet, förutom i provtagningsstation Havstensfjord samt i stationerna Vinga, Svanesund och Saltskällefjorden år 2011 där halterna klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Högst halt av arsenik uppmättes i år 2006 i Havstensfjord, medan högst halt år 2011 uppmättes i provpunkten Saltskällefjorden. Lägst halt av arsenik uppmättes både 2006 och 2011 i Byfjorden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 17 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Med undantag av station Byfjorden så var halterna generellt (dvs. båda åren) lägre i den norra delen av Bohuskusten (Kosterfjorden och Strömstad). Föroreningsklassningen var generellt densamma år 2006 och 2011, förutom för station Arendal som gick från liten avvikelse (klass 2) till ingen/obetydlig avvikelse (klass1) från jämförvärdet samt stationerna Vinga och Saltskällefjorden som gått från liten avvikelse (klass 2) till tydlig avvikelse (klass 3). 3.6.2 Bly I Tabell 8 redovisas uppmätta halter av bly i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) samt jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 120 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Tabell 8: Uppmätta halter (mg/kg TS) av bly i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 36 35 33 22 25 27 26 ‐ 33 25 33 30 39 26 31 25 2011 34 32 30 32 32 29 26 29 37 45 36 26 39 25 31 25 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <25 25‐40 40‐65 40‐65 >110 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av bly i ytsediment utmed Bohuskusten klassas generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Högst halt av bly år 2006 uppmättes i Byttelocket. Halten i Byttelocket var dock i nivå med övriga uppmätta halter det året. Högst halt 2011 uppmättes i Byfjorden. Lägst halt av bly uppmättes år 2006 i Arendal och 2011 i Fjällbacka och Strömstad. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 18 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Föroreningsklassningen var i de flesta fall densamma år 2006 och 2011. Stationerna Fjällbacka och Strömstad gick dock från liten avvikelse (klass 2) år 2006 till ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet år 2011, och stationerna Arendal och Byfjorden gick från ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) till liten avvikelse (klass 2) respektive till tydlig avvikelse (klass 3) från jämförvärdet. Inga av de uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 120 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 3.6.3 Kadmium I Tabell 9 redovisas uppmätta halter av kadmium i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) och jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 2,3 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Tabell 9: Uppmätta halter av kadmium (mg/kg TS) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 0,24 0,13 0,14 0,13 0,093 0,13 0,080 ‐ 0,049 0,32 0,074 0,45 0,32 0,16 0,085 0,10 2011 0,21 0,11 0,12 0,16 0,090 0,14 0,072 0,067 0,067 0,68 0,094 0,38 0,30 0,16 0,096 0,0714 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,2 0,2‐0,5 0,5‐1,2 1,2‐3 >3 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kadmium i ytsediment utmed Bohuskusten klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet alternativt liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet. Högst halt av kadmium uppmättes år 2006 i Brofjorden, medan högst halt år 2011 uppmättes precis som för bly i Byfjorden. Lägst halt av kadmium uppmättes både 2006 och 2011 i Havstensfjord. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 19 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Föroreningsklassningen var generellt densamma år 2006 och 2011 förutom för station Byfjorden som gått från liten avvikelse (klass 2) till tydlig avvikelse från jämförvärde (klass 3). Inga av de uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 2,3 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 3.6.4 Koppar I Tabell 10 redovisas uppmätta halter av koppar i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 10: Uppmätta halter (mg/kg TS) av koppar i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 19 32 22 38 18 22 25 ‐ 24 30 24 30 31 26 18 19 2011 18 32 22 39 19 24 23 26 27 47 26 26 32 21 17 22 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <15 15‐30 30‐49,5 49,5‐79,5 >79,5 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av koppar i ytsediment utmed Bohuskusten klassas generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2), med undantag av stationerna Skalkorgarna, Arendal och Byttelocket där halterna generellt (dvs. båda åren) klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Högst halt av koppar uppmättes år 2006 i Arendal, medan högst halt år 2011 uppmättes i Byfjorden. Lägst halt av koppar uppmättes både år 2006 och 2011 i Kosterfjorden. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 20 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Föroreningsklassningen var i de flesta fall densamma år 2006 och 2011, förutom i Byfjorden som gått från liten avvikelse (klass 2) till tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). 3.6.5 Krom I Tabell 11 redovisas uppmätta halter av totalkrom i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 11: Uppmätta halter (mg/kg TS) av krom i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 29 39 33 36 36 31 39 ‐ 38 29 29 31 40 50 36 17 2011 46 51 42 56 50 44 37 44 45 47 37 30 44 38 36 23 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <40 40‐48 48‐60 60‐72 >72 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av krom i ytsediment utmed Bohuskusten klassas år 2006 generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1), medan halterna år 2011 i flera stationer är högre än år 2006. Högst halt av krom uppmättes år 2006 i Fjällbacka, medan högst halt 2011 uppmättes i Arendal. Lägst halt uppmättes båda åren i Strömstad. Halterna har generellt ökat mest i stationerna utanför i Göteborg. I stationerna Skalkorgarna, Arendal och Vinga har föroreningsklassningen gått från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) år 2006 till tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) år 2011, medan den i övriga stationer gått till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Endast i station Fjällbacka har klassningen gått från tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 21 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 3.6.6 Kvicksilver I Tabell 12 redovisas uppmätta halter av kvicksilver i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 12: Uppmätta halter (mg/kg TS) av kvicksilver i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 0,14 0,31 0,24 0,24 0,19 0,19 0,11 ‐ 0,14 0,11 0,24 0,10 0,17 0,11 0,10 0,28 2011 0,78 0,85 0,82 0,35 0,87 0,60 0,064 < 0,04 0,22 0,20 0,23 0,28 0,28 0,37 0,35 0,26 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,04 0,04‐0,12 0,12‐0,4 0,4‐1 >1 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kvicksilver klassas i de flesta fall som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3), men flera stationer uppvisar stor avvikelse från jämförvärde (klass 4) år 2011. Högst halt av kvicksilver uppmättes år 2006 i Skalkorgarna, medan högst halt år 2011 uppmättes i Vinga. Den uppmätta halten i Skalkorgarna år 2011 var i nivå med den i Vinga liksom även Valö och Danafjord. Lägst halter av kvicksilver uppmättes i stationerna Stenungsund, Byfjorden, Brofjorden, Fjällbacka och Kosterfjorden, medan lägst halt 2011 uppmättes i Svanesund. Det skiljer sig från övriga metaller vars uppmätta halter i denna station var i nivå med de i Havstensfjord. Halterna av kvicksilver var generellt högst i den södra delen av Bohuskusten, även om halten i Strömstad år 2006 också var bland de högre. I den södra delen av Bohuskusten har föroreningsklassningen gått från tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4), medan den i övriga stationer generellt varit oförändrad eller gått från liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) till tydlig (klass 3). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 22 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Endast i station Stenungsund klassas halterna som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) båda åren. 3.6.7 Mangan I Tabell 13 och Figur 8 redovisas uppmätta halter av mangan i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För mangan finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 13: Uppmätta halter (mg/kg TS) av mangan i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 461 717 578 593 733 422 651 ‐ 1310 329 552 296 360 431 696 171 2011 417 765 723 534 833 569 695 1060 1490 514 815 258 412 272 647 227 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 23 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 8: Uppm mätta halter (m mg/kg TS) av mangan i ytse ediment (0-1 cm) c utmed Boh huskusten år 22006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av mang gan varierade e mellan ca 170 1 och 1 30 00 mg/kg TS år 2006 och h ca 230 och 1 500 mg/kg TS årr 2011. Högs st halt uppmä ättes båda årren i Havsten nsfjord och läägst halt i Strrömstad. Haltern na av manga an var genere ellt högst i de en mellersta delen av Bo ohuskusten (S Svanesund och o Havste ensfjord). De upp pmätta halterna var i de flesta f fall hög gre år 2011 jämfört j med år 2006. Halltökningen va ar störst i station nerna Byfjord den och Salts skällefjorden . I de station ner där de up ppmätta halteerna var lägre e år 2011 jämförtt med år 200 06 var haltskillnaderna ge enerellt relatiivt små föruto om i station F Fjällbacka. 3.6.8 Nickel I Tabell 14 rredovisas up ppmätta halte er av nickel i ytsediment från f samtliga a provtagninggsstationer utmed u Bohuskuste en för år 2006 6 och 2011. Halterna harr klassats enligt Naturvårrdsverkets beedömningsgrrunder för Kust och ha av (rapport 49 914). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 24 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 14: Uppmätta halter av nickel i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 21 25 20 23 22 17 22 ‐ 23 19 18 18 27 28 23 11 2011 24 27 22 29 27 21 23 27 27 26 23 19 28 22 23 14 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <30 30‐45 45‐66 66‐99 >99 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av nickel i ytsediment utmed Bohuskusten klassas i samtliga provtagningsstationer som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Högst halt av nickel uppmättes år 2006 i Fjällbacka, medan högst halt år 2011 uppmättes i Arendal. Lägst halt av nickel uppmättes både år 2006 och 2011 i Strömstad. Det föreligger generellt inga större geografiska skillnader i uppmätta halter, förutom att de uppmätta halterna i Strömstad (den station som ligger längst norr ut) var tydligt lägre än i övriga stationer. Föroreningsklassningen har inte ändrats mellan år 2006 och år 2011. 3.6.9 Tenn I Tabell 15 och Figur 9 redovisas uppmätta halter av tenn i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För tenn finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 25 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 15: U Uppmätta ha alter (mg/kg g TS) av tenn n i ytsedime ent (0-1 cm) utmed Boh huskusten år 2006 och 2011. Provtagnin ngsstation Valö 1 Skalkorgarn na 2 Danafjord 44 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 nd G2 Stenungsun Svanesund 33 Havstensfjo ord 19 Byfjorden 118 Saltskällefjo orden 12 Brofjorden 324 Byttelockett 17 Fjällbacka 224 Kosterfjord den 16 Strömstad 23 2006 1,7 2,6 2,2 2,3 1,9 <2 <2 ‐ 3,2 <2 <2 2,5 2,2 <2 <2 3,4 2011 1,6 2,3 1,8 2,6 2,1 2,2 2,2 2,7 3,0 3,5 2,6 2,2 2,9 1,5 1,5 2,8 - Ej analyseratt <2 <2 <2 <2 <2 <2 Figur 9: Uppm mätta halter (m mg/kg TS) av tenn i ytsedim ment (0-1 cm) utmed u Bohusk kusten år 20066 och 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 26 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av tenn varierade relativt lite, mellan <2 och 3,4 mg/kg TS år 2006 respektive 1,5 och 3,5 mg/kg TS år 2011. Högst halt uppmättes år 2006 i Strömstad och 2011 i Byfjorden. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. I vissa av stationerna var halterna högre år 2011 jämfört med år 2006 och i andra tvärtom. Generellt var dock skillnaderna mellan åren relativt små, förutom möjligen i Byfjorden. 3.6.10 Vanadin I Tabell 16 och Figur 10 redovisas uppmätta halter av vanadin i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För vanadin finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 16: Uppmätta halter (mg/kg TS) av vanadin i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 52 62 54 60 61 52 69 ‐ 76 51 69 49 64 66 60 32 2011 79 83 72 90 83 68 69 83 83 75 79 53 74 65 63 43 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 27 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 10: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v vanadin i ytssediment (0-1 cm) utmed Bo ohuskusten årr 2006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av mang gan varierade e mellan 32 och o 76 mg/kg g TS år 20066 respektive 43 och 90 mg/kg TS år 2011. Högst halt uppmättes u årr 2006 i Havs stensfjord oc ch 2011 i Areendal. Lägst halt uppmä ättes båda årren i Strömsttad. Det förreligger inga generella ge eografiska skkillnader i up ppmätta halte er. De upp pmätta halterna var gene erellt högre å år 2011 jämfö ört med 2006 6. Haltökninggen var gene erellt störst i den sö ödra delen avv Bohuskuste en (station V Valö-Rävunga arna) och i station Byfjordden. 3.6.11 Zink I Tabell 17 rredovisas up ppmätta halte er av zink i yttsediment frå ån samtliga provtagnings p sstationer utm med Bohuskuste en för år 2006 6 och 2011. Halterna harr klassats enligt Naturvårrdsverkets beedömningsgrrunder för Kust och ha av (rapport 49 914). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 28 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 17: Uppmätta halter av zink i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 94 127 97 130 91 132 120 ‐ 147 146 139 139 117 101 89 69 2011 102 129 99 154 100 133 111 136 149 225 141 124 124 95 87 70 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <85 85‐127,5 127,5‐204 204‐374 >374 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av zink i ytsediment utmed Bohuskusten klassas generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) alternativt tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3), förutom i station Strömstad där halterna klassas som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Det var också den station som lägst halt av zink uppmättes både år 2006 och 2011. Högst halt av zink uppmättes 2006 i Havstensfjord och Byfjorden, och 2011 i Byfjorden. Halterna var generellt lägre i den norra delen av Bohuskusten (Kosterfjorden och Strömstad). Föroreningsklassningen var generellt densamma år 2006 och 2011, förutom för station Skalkorgarna som gått från liten avvikelse (klass 2) till tydlig avvikelse (klass 3) och Byfjorden som gått från tydlig avvikelse (klass 3) till stor avvikelse (klass 4). I Brofjorden har klassningen gått från tydlig avvikelse (klass 3) till liten avvikelse (klass 2). 3.7 3.7.1 Monoaromater (BTEX) Bensen I Tabell 18 och Figur 11 redovisas uppmätta halter av bensen i ytsediment från samtliga provtagnings stationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För bensen finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 29 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 18: U Uppmätta ha alter (µg/kg TS) av bens sen i ytsediment (0-1 cm m) utmed Bo ohuskusten n år 2006 och 2011. Provtagnin ngsstation Valö 1 Skalkorgarn na 2 Danafjord 44 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 nd G2 Stenungsun Svanesund 33 Havstensfjo ord 19 Byfjorden 118 Saltskällefjo orden 12 Brofjorden 324 Byttelockett 17 Fjällbacka 224 Kosterfjord den 16 Strömstad 23 2006 <15 <21 <17 <20 <18 <25 <16 ‐ <20 <50 <20 <22 <20 <27 <15 <12 2011 <0,59 < <1,1 3,2 0,59 <0,63 < <0,85 < <1,3 <1,2 <1,2 <1,4 <1,0 <1,4 <1,1 <1,0 <0,80 < 1,1 - Ej analyseratt < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < Figur 11: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v bensen i ytse ediment (0-1 cm) c i provtagningsstationer uutmed Bohusk kusten år 2006 och 201 11. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 30 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av bensen utmed Bohuskusten var generellt lägre än rapporteringsgränsen. År 2006 var samtliga uppmätta halter under rapporteringsgränsen, som var betydligt högre än år 2011. Bensen i halter över rapporteringsgränsen uppmättes endast i Danafjord, Arendal och Strömstad. Av dessa var halten högst i Danafjord, medan lägst halt uppmättes i Arendal, som är belägen utanför Göteborgs oljehamn. Det kan inte bedömas om det föreligger några generella geografiska skillnader eller skillnader mellan åren i uppmätta halter p.g.a. för få data över rapporteringsgränsen. 3.7.2 Toluen I Tabell 19 och Figur 12 redovisas uppmätta halter av toluen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För toluen finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 19: Uppmätta halter (µg/kg TS) av toluen i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 <15 <21 <17 <20 <18 <25 <16 ‐ <20 <50 <20 <22 <20 <27 <15 <12 2011 290 610 200 310 390 180 560 130 150 140 3,1 42 171 150 270 95 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 31 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 < < < < < < < < < < < < < < < Figur 12: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v toluen i ytsed diment (0-1 cm m) i provtagnin ngsstationer uttmed Bohusku usten år 2006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av toluen n utmed Boh huskusten va ar år 2006 läg gre än rappoorteringsgränsen i samtlig ga provtagningsstationer. Högst halt å år 2011 uppmättes i Skalkorgarna, m medan lägst halt h uppmä ättes i Saltskällefjorden. Det förreligger inte några generella geografiiska skillnade er i uppmätta a halter. De upp pmätta halterna av toluen n var genere ellt betydligt högre h år 2011 jämfört meed år 2006. Orsaken O till detta ä är inte känd, men toluen analyserade a s av ett anna at laboratoriu um år 2006 jäämfört med år å 2011, vilket kkan vara en orsak. o 3.7.3 Summa etylbense e n och xyle ener I Tabell 20 o och Figur 13 3 redovisas beräknade b su ummahalter av a uppmätta halter av etyylbensen och h xylener i ytsediment från samtliga a provtagning gsstationer u utmed Bohus skusten för år å 2006 och 22011. För summa etylbensen och xylener finns inga re elevanta jämfförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 32 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 20: B Beräknade summahalte s er (µg/kg TS S) av uppmätta halter av v etylbensen n och xylene er i ytsedimentt (0-1 cm) uttmed Bohus skusten år 2 2006 och 201 11. Provtagnin ngsstation Valö 1 Skalkorgarn na 2 Danafjord 44 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 nd G2 Stenungsun Svanesund 33 Havstensfjo ord 19 Byfjorden 118 Saltskällefjo orden 12 Brofjorden 324 Byttelockett 17 Fjällbacka 224 Kosterfjord den 16 Strömstad 23 2006 <45 <63 <51 <60 <54 <75 <48 ‐ <60 <150 <60 <64 <60 <324 <45 <36 2011 <1,5 6,0 <2,8 5,45 3,1 4,5 4,9 4,1 <3,0 <3,6 <2,5 3,6 <2,8 <2,55 < <2,0 <1,2 - Ej analyseratt < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < Figur 13: Upp pmätta summa ahalter (µg/kg g TS) av uppm mätta halter av v etylbensen oc ch xylener i yttsediment (0-1 1 cm) i provtagningssstationer utme ed Bohuskusten år 2006 occh 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 33 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa etylbensen och xylener utmed Bohuskusten var år 2006 lägre än rapporteringsgränsen i samtliga provtagningsstationer. Summahalten etylbensen och xylener var högst år 2011 precis som för toluen i Skalkorgarna, medan halten, till skillnad från toluen, var lägst i Strömstad. Halterna var generellt lägst i den längst söderut och längst norrut belägna provtagningsstationerna. Skillnader mellan åren kan inte utvärderas då samtliga halter var lägre än rapporteringsgränserna år 2006 och dessa var betydligt högre år 2006 jämfört med år 2011. 3.8 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) I Tabell 21 redovisas uppmätta halter av summa 16 PAH år 2006 och summa 15 PAH år 2011 i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten. År 2011 analyserades inte acenaftylen, som annars ingår i summa 16 PAH. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets uppdaterade bedömningsgrunder som finns i en remissversion. Observera att denna avser summa 16 PAH och alltså är klassningen inte helt korrekt m.a.p. 2011 års data. Tabell 21: Uppmätta halter (mg/kg TS) av summa 16 PAH (år 2006) alt. summa 15 PAH (år 2011) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för summa 16 PAH för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 0,94 0,86 1,1 0,75 0,82 0,77 0,55 ‐ 0,96 0,95 0,83 5,1 1,4 0,63 0,84 2,4 2011 0,59 0,63 0,87 0,55 0,62 0,58 0,53 0,55 0,67 1,4 0,62 4,3 1,2 0,49 0,78 0,86 Klassning Σ16 PAH Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,2 0,2‐1,1 1,1‐4,8 >4,8 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 34 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 16 PAH utmed Bohuskusten klassas generellt som klass 3, men varierar från klass 3 till klass 5. (Notera dock att klassningen inte är helt korrekt för år 2011 då endast summa 15 PAH analyserades.) Högst halt uppmättes både år 2006 och 2011 i Brofjorden (klass 5 resp. klass 4). Lägst halt uppmättes år 2006 i Stenungsund och år 2011 i Fjällbacka. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Halterna av summa 16 PAH var lägre år 2011 jämfört med år 2006 i alla stationer utom Byfjorden där halten var högre. Detta kan bero på, åtminstone för vissa provtagningsstationer, att färre PAH analyserades år 2011. Föroreningsklassningen var generellt oförändrad, förutom i Byfjorden som gått från klass 3 till klass 4, Strömstad som gått från klass 4 till klass 3 och Brofjorden som gått från klass 5 till klass 4. 3.9 Metylnaftalener 3.9.1 1-metylnaftalen I Tabell 22 och Figur 14 redovisas uppmätta halter av 1-metylnaftalen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006. År 2011 analyserades inga metylnaftalener. För 1metylnaftalen finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 22: Uppmätta halter (µg/kg TS) av 1-metylnaftalen i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 41 23 35 9,2 23 6,5 12 ‐ 20 65 11 18 31 17 18 16 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 35 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 14: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v 1-metylnaftallen i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsst p tationer utmed d Bohuskusten n år 2006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av 1-mettylnaftalen uttmed Bohuskusten år 2006 varieradee relativt myc cket, mellan 6,5 och h 65 µg/kg TS. T Högst halt uppättes i Byfjorden oc ch lägst halt i Rävungarnaa. Det förreligger inte några generella geografiiska skillnade er i uppmätta a halter. 3.9.2 2-metyln naftalen I Tabell 22 o och Figur 14 4 redovisas uppmätta haltter av 2-mety ylnaftalen i ytsediment y fråån samtliga provtagning gsstationer uttmed Bohusk kusten för årr 2006. År 20 011 analysera ades inga m etylnaftalene er. För 2metylnaftale en finns inga a relevanta jä ämförvärden.. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 36 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 23: U Uppmätta ha alter (µg/kg TS) av 2-me etylnaftalen i ytsedimen nt (0-1 cm) u utmed Bohu uskusten år 2006. Provtagnin ngsstation Valö 1 Skalkorgarn na 2 Danafjord 44 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 nd G2 Stenungsun Svanesund 33 Havstensfjo ord 19 Byfjorden 118 Saltskällefjo orden 12 Brofjorden 324 Byttelockett 17 Fjällbacka 224 Kosterfjord den 16 Strömstad 23 2006 67 36 53 16 39 12 21 ‐ 38 86 22 25 39 27 28 22 - Ej analyseratt Figur 15: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v 2-metylnaftallen i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsst p tationer utmed d Bohuskusten n år 2006 och 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 37 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av 2-metylnaftalen utmed Bohuskusten år 2006 varierade mellan 12 och 86 µg/kg TS. Högst halt uppättes, precis som för 1-metylnaftalen, i Byfjorden och lägst halt i Rävungarna. Det föreligger inte några generella geografiska skillnader i uppmätta halter. 3.10 Polyklorerade bifenyler (PCB) 3.10.1 Summa 7 PCB I Tabell 24 - Tabell 25 redovisas uppmätta halter av summa 7 PCB i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 24: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 PCB i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 2,8 8,2 7,5 9,8 7,6 5,3 3,4 ‐ 5,6 8,9 6,9 29 33 2,9 1,9 13 2011 3,7 7,8 4,6 14 5,6 4,8 3,5 4,1 5,6 26 4,4 4,5 5,7 2,4 2,3 8,4 Klassning Σ7 PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 38 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐1,3 1,3‐4 4‐15 >15 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 25: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 PCB i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 2,8 8,2 7,5 9,8 7,6 5,3 3,4 ‐ 5,6 8,9 6,9 29 33 2,9 1,9 13 2011 3,7 7,8 4,6 14 5,6 4,8 3,5 4,1 5,6 26 4,4 4,5 5,7 2,4 2,3 8,4 Klassning Σ7 PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐1 1‐6,4 6,4‐37 >37 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 7 PCB utmed Bohuskusten klassas i de flesta fall som hög halt (klass 4) enligt bedömningsgrunderna från 1999, medan fler stationer klassas som 3 enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. Högst halt uppmättes år 2006 i Byttelocket och 2011 i Byfjorden. Lägst halt uppmättes båda åren i Kosterfjorden. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Halterna av summa 7 PCB var i vissa stationer högre år 2011 jämfört med år 2006, i andra lägre. Föroreningsklassningen var i de flesta fall oförändrad enligt bedömningsgrunderna från 1999, medan klassningen i flera fall ändrades från hög (klass 4) till medelhög (klass 3) enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. 3.10.2 Total-PCB (Aroklor 1254) I Tabell 26 - Tabell 27 redovisas uppmätta alternativt beräknade halter av total-PCB i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 39 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 26: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 9,9 29 26 34 27 19 12 ‐ 20 31 24 100 117 10 6,5 47 2011 25 52 31 91 37 32 23 27 37 174 30 30 38 16 15 56 Klassning total PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐5 5‐20 20‐75 >75 - Ej analyserat Tabell 27: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 9,9 29 26 34 27 19 12 ‐ 20 31 24 100 117 10 6,5 47 2011 25 52 31 91 37 32 23 27 37 174 30 30 38 16 15 56 Klassning total PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐6 6‐40 40‐260 >260 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 40 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av total-PCB utmed Bohuskusten klassas i de flesta fall som hög halt (klass 4) enligt bedömningsgrunderna från 1999 eller som klass 3 enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. Högst halt uppmättes, precis som för summa 7 PCB, år 2006 i Byttelocket och 2011 i Byfjorden. Lägst halt uppmättes båda åren i Kosterfjorden, precis som för summa 7 PCB. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Halterna var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, förutom i Brofjorden och Byttelocket där halterna var lägre. Föroreningsklassningen har också i de flesta fall gått från medelhög halt (klass 3) till hög halt (klass 4) alternativt från hög halt (klass 4) till mycket hög halt (klass 5) enligt bedömningsgrunderna från 1999, medan klassningen i de flesta fall inte ändrades enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. I Brofjorden och Byttelocket har klassningen, precis som för summa 7 PCB, gått från mycket hög halt (klass 5) till hög halt (klass 4) enligt bedömningsgrunderna från 1999 eller från klass 4 till klass 3 enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. 3.10.3 Non-orto PCB (plana PCB) I Tabell 28 redovisas uppmätta halter av non-orto PCB (plana PCB) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011 samt beräknade summahalter och dioxin-(TCDD)ekvivalenter. År 2011 analyserades non-orto PCB endast i provtagningsstationerna Stenungsund och Kosterfjorden. Non-orto PCB utgörs av PCB 77, 81, 126 och 169. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 41 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 28: Uppmätta halter (ng/kg TS) av non-orto PCB i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011samt beräknade summahalter och TCDD-ekvivalenter (TEF enligt WHO 2005), beräknade med och utan rapporteringsgräns (LOQ). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2; år 2006 Stenungsund G2; år 2011 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16; år 2006 Kosterfjorden 16; år 2011 Strömstad 23 PCB 77 PCB 81 <110 <6,0 <300 <9,0 <270 <7,9 100 <4,3 66 <2,7 <160 <4,0 75 <3,9 51 1,8 ‐ ‐ <140 <13 97 <8,3 <110 <18 50 <2,3 <150 <7,1 <170 <6,2 42 <4,7 14 0,64 96 <3,7 PCB 126 PCB 169 <4,1 <4,8 <3,9 <8,8 <6,9 <9,7 <3,8 <1,1 <2,5 <3,3 <2,7 <2,1 <9,8 <7,3 4,9 0,89 ‐ ‐ <3,7 <2,4 <5,9 <3,7 <6,5 <5,2 <4,1 <5,1 <4,5 <13 <3,6 <7,5 <4,6 <5,0 2,8 0,64 7,3 <2,3 Σ non‐ orto PCB <125 <322 <295 109 75 <169 96 59 ‐ <159 115 <140 62 <175 <187 56 18 109 TEF TEF exkl LOQ inkl LOQ 0 0,57 0 0,69 0 1,0 0,010 0,42 0,0066 0,36 0 0,35 0,0075 1,2 0,52 0,52 ‐ ‐ 0 0,46 0,0097 0,71 0 0,82 0,0050 0,57 0 0,86 0 0,60 0,0042 0,62 0,30 0,30 0,74 0,81 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: Av non-orto PCB:na uppmättes år 2006 generellt endast PCB 77 i halter över rapporteringsgränsen och endast i några av provtagningsstationerna utmed Bohuskusten. PCB 126 uppmättes dock i Strömstad. År 2011 var dock samtliga analyserade halter över rapporteringsgränsen. I de provtagningsstationer där PCB 77 uppmättes i halter över rapporteringsgränsen var halten högst i Arendal och lägst, liksom för total-PCB och summa 7 PCB, i Kosterfjorden. Rapporteringsgränserna var dock högre i många stationer år 2006. Högst TCDD-ekvivalenthalt uppmättes år 2006 i Strömstad om rapporteringsgränsen ej inkluderas och om den inkluderas i Stenungsund. Generella geografiska skillnader i uppmätta halter kan ej utvärderas då halterna i många stationer var lägre än rapporteringsgränserna och dessa i många fall var relativt höga. Skillnader i uppmätta halter mellan år 2006 och 2011 kan ej bedömas då halterna av de flesta non-orto PCB var lägre än rapporteringsgränsen. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 42 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 3.11 Klorbensener och klorstyrener 3.11.1 Pentaklorbensen I Tabell 29 redovisas uppmätta halter av pentaklorbensen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006. År 2011 analyserades inte pentaklorbensen. Halterna har klassats enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Tabell 29: Uppmätta halter (µg/kg TS) av pentaklorbensen i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för fjorder och kystfarvann (SFT 2007). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 0,12 0,17 0,12 0,17 0,18 <0,1 0,2 ‐ 0,13 0,2 <0,1 <0,1 0,11 <0,1 <0,1 <0,1 Klassning pentaklor‐ bensen Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig ‐ <400 400‐800 800‐4000 >4000 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av pentaklorbensen utmed Bohuskusten klassas i samtliga provtagningsstationer som gott tillstånd (klass 2) och skiljer sig relativt lite mellan provtagningsstationerna. De uppmätta halterna är generellt lägre från Saltskällefjorden och norrut. 3.11.2 Hexaklorbensen (HCB) I Tabell 31 - Tabell 31 redovisas uppmätta halter av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 43 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 30: Uppmätta halter (µg/kg TS) av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 0,25 0,56 0,37 0,79 0,44 0,23 1,2 ‐ 0,35 0,32 0,15 0,13 <0,1 0,2 <0,1 0,10 2011 0,16 0,40 0,21 0,43 0,34 0,19 0,575 0,36 0,41 0,13 0,11 0,49 0,21 0,10 0,19 0,14 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐0,04 0,04‐0,2 0,2‐1 >1 - Ej analyserat Tabell 31: Uppmätta halter (µg/kg TS) av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 0,25 0,56 0,37 0,79 0,44 0,23 1,2 ‐ 0,35 0,32 0,15 0,13 <0,1 0,2 <0,1 0,10 2011 0,16 0,40 0,21 0,43 0,34 0,19 0,575 0,36 0,41 0,13 0,11 0,49 0,21 0,10 0,19 0,14 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 44 <0,001 0,001‐0,08 0,08‐0,3 0,3‐1,2 >1,2 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av hexaklorbensen (HCB) utmed Bohuskusten klassas i de flesta fall som tydlig (klass 3) alternativt stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4) enligt bedömningsgrunderna från 1999. Något fler stationer klassas lägre (klass 3) om klassningen görs enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. Högst halt uppmättes både år 2006 och 2011 i Stenungsund. Lägst halt uppmättes år 2006 i Byttelocket och Kosterfjorden och år 2011 i Fjällbacka. De uppmätta halterna var generellt lägre från Saltskällefjorden och norrut samt i provtagningsstationen längst i söder (Valö), med undantag av Brofjorden år 2011. Halterna av HCB var i de flesta stationer lägre år 2011 jämfört med år 2006. Föroreningsklassningen ändrade sig för vissa stationer, men i andra inte. 3.11.3 Oktaklorstyren I Tabell 32 redovisas uppmätta halter av oktaklorstyren i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006. Oktaklorstyren analyserades inte år 2011. För oktaklorstyren finns inget relevant jämförvärde. Tabell 32: Uppmätta halter (µg/kg TS) av oktaklorstyren i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 ‐ <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår att de uppmätta halterna av oktaklorstyren utmed Bohuskusten i samtliga stationer var lägre än rapporteringsgränsen. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 45 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 3.12 Lindan (γ-HCH) I Tabell 33 - Tabell 34 redovisas uppmätta halter av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 33: Uppmätta halter (µg/kg TS) av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 ‐ ‐ <1 ‐ ‐ ‐ <0,1 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ <0,1 ‐ 2011 0,036 <0,048 <0,036 0,025 0,045 <0,039 <0,081 <0,081 <0,087 <0,056 <0,093 <0,092 <0,086 <0,068 <0,044 <0,024 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 46 0 0‐0,01 0,01‐0,1 0,1‐1,3 >1,3 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 34: Uppmätta halter (µg/kg TS) av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provpunkt Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 ‐ ‐ <1 ‐ ‐ ‐ <0,1 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ <0,1 ‐ 2011 0,036 <0,048 <0,036 0,025 0,045 <0,039 <0,081 <0,081 <0,087 <0,056 <0,093 <0,092 <0,086 <0,068 <0,044 <0,024 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,01 0,01‐0,06 0,06‐0,3 >0,3 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av lindan var i de flesta provtagningsstationer lägre än rapporteringsgränsen. I Valö, Arendal och Vinga var halterna dock högre än rapporteringsgränsen år 2011 och klassas där som medelhög halt (klass 3). Då de uppmätta halterna i de flesta fall var lägre än rapporteringsgränsen går det inte att bedöma om det föreligger några generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Av samma andledning samt att endast ett fåtal provtagningsstationer provtogs år 2006, kan skillnader mellan åren inte bedömas. 3.13 Polyklorerade dioxiner och furaner I Tabell 35 - Tabell 37 redovisas uppmätta halter av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011 samt beräknade TCDD-ekvivalenter (WHO 1998 och 2005). Halterna har även klassats enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Observera att klassificeringen utgår från TCDDekvivalenter beräknade enligt WHO 1998. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 47 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 35: Uppmätta halter (ng/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment (01 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011 samt beräknade TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ) alt. detektionsgräns (år 2011). Skalkorgarna 2 Stenungsund G2 2006 Byfjorden 18 Brofjorden 324 Kosterfjorden 16 2,3,7,8‐TetraCDD <0,83 <0,77 <0,96 <0,84 <0,79 0,25 0,087 1,2,3,7,8‐PentaCDD <0,15 <1,5 <1,8 <1,4 <1,0 0,82 0,49 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD <2,2 <1,9 <2,9 <2,3 <1,9 1,2 0,51 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD <2,2 2,5 <2,9 <2,3 2,4 2,0 0,95 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD <2,2 <1,9 <2,9 <2,3 2,2 2,2 0,80 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD 30 34 49 23 45 28 9,8 OktaCDD 250 290 120 160 980 180 51 7 3,1 2,8 2,3 3,3 4,7 3,1 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,4 1,3 <1,4 <1,1 2,3 2,0 1,0 2,3,4,7,8‐PentaCDF 4,1 1,7 <1,4 <1,1 2,3 2,6 1,3 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 9,7 5,5 <2,4 <1,7 6,6 8,2 2,0 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF <1,6 4,3 <2,4 <1,7 4,1 3,5 0,87 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF <1,6 <1,7 <2,4 <1,7 <1,4 1,2 0,59 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF <1,6 4,2 <2,4 <1,7 2,3 2,7 0,91 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 29 57 200 46 18 41 6,1 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF 4,4 13 5,4 <2,5 3,5 9,5 0,53 OktaCDF 13 290 200 29 39 180 11 WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ 3,7 3,7 2,9 0,97 3,8 5,4 2,2 WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 5,8 6,5 8,0 5,0 5,9 5,4 2,2 2,3,7,8‐TetraCDF 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 48 2011 Stenungsund Kosterfjorden G2 16 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 36: Beräknade TCDD-ekvivalenthalter (WHO 1998) exkl. rapporteringsgränsen av uppmätta halter (µg/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provpunkt Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 2011 ‐ ‐ 0,0045 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 0,0040 0,0058 ‐ ‐ ‐ ‐ 0,0029 ‐ ‐ ‐ 0,00094 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 0,0041 0,0024 ‐ ‐ - Ej analyserat Tabell 37: Beräknade TCDD-ekvivalenthalter (µg/kg TS) inkl. rapporteringsgränsen av uppmätta halter av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provpunkt Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 2011 ‐ ‐ 0,00662 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 0,0068 0,0058 ‐ ‐ ‐ ‐ 0,0082 ‐ ‐ ‐ 0,00518 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 0,0062 0,0024 ‐ ‐ Klassning PCDD/F Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 49 <0,01 0,01‐0,03 0,03‐0,1 0,1‐0,5 >0,5 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av PCDD/F utmed Bohuskusten klassas i samtliga provtagningsstationer och både år 2006 och år 2011 som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann”. De uppmätta halterna av de mest toxiska dioxinerna (TCDD och pentaCDD) var i samtliga stationer lägre än rapporteringsgränsen både år 2006 och år 2011. Det aktuella laboratoriet redovisade dock halter över detektionsgränsen, vilka är de halter som redovisas i tabellen. TCDD-ekvivalenthalterna enligt WHO 2005 var högst år 2006 i Kosterfjorden och lägst i Brofjorden, medan halten var högst i Stenungsund år 2011 och lägst i Kosterfjorden. Om rapporteringsgränsen inkluderas var halten år 2006 högst i Byfjorden. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Antalet provtagningsstationer var dock relativt få. Skillnader mellan åren är ej meningsfulla att kommentera då halterna år 2006 är redovisade om de är högre än rapporteringsgränsen, medan halter år 2011 är redovisade om de är högre än detektionsgränsen. Föroreningsklassningen är dock densamma båda åren. 3.14 Ftalater 3.14.1 Dibutylftalat (DBP) I Tabell 38 redovisas uppmätta halter av dibutylftalat (DBP) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För DBP finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 38: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dibutylftalat (DBP) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 ‐ <0,05 ‐ ‐ ‐ ‐ <0,05 ‐ <0,05 <0,05 ‐ 0,081 ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ 0,0083 ‐ ‐ ‐ ‐ 0,0048 ‐ ‐ 0,023 ‐ 0,0032 ‐ ‐ 0,0017 ‐ - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 50 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen ovan framgår följande: DBP provtogs endast i ett fåtal stationer utmed Bohuskusten. Högst halt uppmättes år 2006 i Brofjorden och år 2011 i Byfjorden. De uppmätta halterna år 2006 var lägre än rapporteringsgränsen i övriga stationer. Lägst halt uppmättes år 2011 i Kosterfjorden (stationen ingick ej 2006). Eventuella generella geografiska skillnader mellan provtagningsstationerna och skillnader mellan åren går inte att bedöma p.g.a. för få data över rapporteringsgränsen. 3.14.2 Butylbensylftalat (BBP) I Tabell 38 redovisas uppmätta halter av butylbensylftalat (BBP) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För BBP finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 39: Uppmätta halter (mg/kg TS) av butylbensylftalat (BBP) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 ‐ <0,05 ‐ ‐ ‐ ‐ <0,02 ‐ <0,02 <0,02 ‐ <0,02 ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ 0,0036 ‐ ‐ ‐ ‐ <0,002 ‐ ‐ 0,011 ‐ <0,002 ‐ ‐ <0,002 ‐ - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: BBP provtogs endast i ett fåtal stationer utmed Bohuskusten. År 2006 var samtliga uppmätta halter lägre än rapporteringsgränsen. Högst halt år 2011 uppmättes i Byfjorden, medan lägst halt uppmättes i Stenungsund, Brofjorden och Kosterfjorden. Eventuella generella geografiska skillnader och skillnader mellan åren i uppmätta halter går inte att bedöma p.g.a. för få data över rapporteringsgränsen. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 51 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 3.14.3 Dietylhexylftalat (DEHP) I Tabell 40 redovisas uppmätta halter av dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har jämförts med EU:s föreslagna MKN på 100 mg/kg TS för sediment (CIRCAB) för bedömning av kemisk status. Tabell 40: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011 jämförda med EU:s förslag till MKN för sediment för bedömning av kemisk status. Inga halter över det föreslagna gränsvärdet (MKN) detekterades. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 ‐ 0,41 ‐ ‐ ‐ ‐ <0,2 ‐ <0,2 0,83 ‐ 0,24 ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ 0,36 ‐ ‐ ‐ ‐ 0,17 ‐ ‐ 0,56 ‐ 0,14 ‐ ‐ 0,065 ‐ - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: DEHP provtogs endast i ett fåtal stationer utmed Bohuskusten. De uppmätta halterna var i samtliga stationer lägre än EU:s föreslagna MKN för sediment. Högst halt uppmättes både år 2006 och 2011 i Byfjorden. Lägst halt uppmättes år 2006 i Stenungsund och Havstensfjorden, medan lägst halt år 2011 uppmättes i Kosterfjorden (ingick ej 2006). Eventuella generella geografiska skillnader i uppmätta halter går inte att utvärdera p.g.a. för få data. Halterna av DEHP var lägre år 2011 jämfört med år 2006 i samtliga stationer som provtogs båda åren. 3.15 3.15.1 Organiska tennföreningar Tributyltenn (TBT) I Tabell 41 - Tabell 42 redovisas uppmätta halter av tributyltenn (TBT) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007) samt jämförts med Havs- och Vatten2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 52 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 myndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Tabell 41: Uppmätta halter (µg/kg TS) av tributyltenn (TBT) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 5,3 17 6,6 460 47 41 38 ‐ 32 860 25 140 39 33 11 49 2011 1,9 34 13 53 190 7,3 ‐ ‐ 10 580 27 21 35 5,1 1,9 17 Klassning TBT Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 53 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig <1 1‐5 5‐20 20‐100 >100 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 42: Uppmätta halter (µg/kg TS) av tributyltenn (TBT) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011 jämförda med Havs- och Vattenmyndighetens gränsvärde för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Halter över det föreslagna gränsvärdet har markerats med grå färg. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 5,3 17 6,6 460 47 41 38 ‐ 32 860 25 140 39 33 11 49 2011 1,9 34 13 53 190 7,3 ‐ ‐ 10 580 27 21 35 5,1 1,9 17 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av TBT utmed Bohuskusten varierade relativt mycket mellan stationerna och klassas från gott tillstånd (klass 2) till mycket dåligt tillstånd (klass 5) enligt det norska klassificeringssystemet. Högst halt uppmättes både år 2006 och 2011 i Byfjorden och lägst halt i Valö. De uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens gränsvärde på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus i samtliga provtagningsstationer. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Halterna av TBT var i vissa stationer högre år 2011 jämfört med år 2006, i andra lägre., och föroreningsklassningen ändrades i flera fall. 3.15.2 Dibutyltenn (DBT) I Tabell 43 redovisas uppmätta halter av dibutyltenn (DBT) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. För DBT finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 54 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 43: Uppmätta halter (µg/kg TS) av dibutyltenn (DBT) i ytsediment (0-1 cm) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Valö 1 Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Arendal 31 Vinga 30 Rävungarna 5 Stenungsund G2 Svanesund 33 Havstensfjord 19 Byfjorden 18 Saltskällefjorden 12 Brofjorden 324 Byttelocket 17 Fjällbacka 24 Kosterfjorden 16 Strömstad 23 2006 8,4 17 7,4 65 27 31 25 ‐ 25 200 24 57 21 18 5,1 30 2011 170 150 130 110 400 260 ‐ ‐ 150 440 93 250 290 150 240 53 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av DBT utmed Bohuskusten varierade relativt mycket mellan stationerna. Högst halt uppmättes, precis som för TBT, både år 2006 och 2011 i Byfjorden. Lägst halt uppmättes år 2006, till skillnad från TBT, i Kosterfjorden och år 2011 i Strömstad. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Halterna av DBT, till skillnad mot TBT, var i samtliga stationer högre år 2011 jämfört med år 2006. 3.16 Sammanfattning De uppmätta halterna av totalkol (TC), totalt oorganiskt kol (TIC) och totalt organiskt kol (TOC) i ytsediment utmed Bohuskusten år 2006 och 2011 varierade mellan ca 20-60, 0-17 respektive 20-60 g/kg TS, dvs. kolet utgörs till största delen av organiskt kol. De uppmätta halterna av totalkväve i ytsediment utmed Bohuskusten år 2006 och 2011 samt fosfor år 2006 (analyserades inte år 2011) varierade mellan 1,5-7 g/kg TS respektive 700-1 500 mg/kg TS. Halterna av TC, TOC och totalkväve var generellt något högre från Brofjorden och norrut till och med Fjällbacka, medan fosforhalterna generellt inte skiljde sig geografiskt mellan provtagningsstationerna. De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i ytsediment utmed Bohuskusten klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet, undantaget utgör zink och kvicksilver. De uppmätta halterna av zink klassas generellt som 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 55 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 klass 2 eller 3, dvs. tydlig avvikelse från jämförvärdet och de uppmätta halterna av kvicksilver klassas i de flesta fall som klass 3. Inga av de uppmätta halterna av bly och kadmium överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. För arsenik, bly, kadmium, koppar, nickel och zink ändrades föroreningsklassningen i de flesta fall inte från år 2006 till år 2011. För krom, mangan och vanadin var de uppmätta halterna i de flesta fall högre år 2011 jämfört med år 2006, liksom för kvicksilver i den södra delen av Bohuskusten. När det gäller tenn fanns inget generellt mönster i uppmätta halter, utan de uppmätta halterna var högre i vissa provtagningsstationer år 2011 jämfört med 2006 och i andra tvärtom, men skillnaderna mellan åren var generellt relativt små. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av bly, kadmium, koppar, nickel, tenn och vanadin. När det gäller nickel var dock halten tydligt lägre i Strömstad (den station som ligger längst norrut). Även de uppmätta halterna av arsenik och zink var lägre i den norra delen av Bohuskusten (Kosterfjorden och Strömstad). De uppmätta halterna av kvicksilver var generellt högst i den södra delen och halterna av mangan i den mellersta delen av Bohuskusten. De uppmätta halterna av bensen, toluen år 2006 och summa etylbensen och xylener (BTEX), oktaklorstyren, lindan och non-orto PCB (förutom PCB-77) i ytsediment utmed Bohuskusten var år 2006 generellt lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av PCB och hexaklorbensen (HCB) i ytsediment utmed Bohuskusten klassas i de flesta fall som klass 3 enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna och de uppmätta halterna av PAH klassas generellt som klass 3 enligt bedömningsgrunderna från 1999. De uppmätta halterna av PCDD/F och pentaklorbensen klassas enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” generellt som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) respektive gott tillstånd (klass 2), medan de uppmätta halterna av TBT varierade relativt mycket mellan de olika provtagningsstationerna, liksom även klassningen. De uppmätta halterna av ftalaten DEHP är lägre än EU:s föreslagna MKN för sediment, medan de uppmätta halterna av TBT överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. De uppmätta halterna av toluen, total-PCB och dibutyltenn (nedbrytningsprodukt av TBT) var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, medan det generellt var tvärtom för PAH, TBT och HCB. Det föreligger inget generellt mönster avseende skillnader mellan åren i uppmätta halter för summa 7 PCB. Generellt eller i de flesta fall ändrades inte föroreningsklassningen. Det föreligger inte några generella geografiska skillnader i uppmätta halter med avseende på uppmätta halter av toluen, PAH, metylnaftalener, PCB, dioxiner och furaner eller organiska tennföreningar. De uppmätta halterna av penta- och hexaklorbensen var generellt lägre från Saltskällefjorden och norrut, och halterna av summa etylbensen och xylener var generellt lägst i de längst söderut och längst norrut belägna provtagningspunkterna. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 56 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tillkommande ämnen uppmättes DDT år 2006 i halter över rapporteringsgränsen (0,52 - 1,1 µg/kg TS) samt nedbrytningsprodukterna DDE och/eller DDD i samtliga provtagnings stationer (DDE=0,16-1,1 µg/kg TS; DDD=0,14-1,3 µg/kg TS). År 2011 analyserades endast p,p-isomererna och inte o,pisomererna. Av EU:s prioriterade ämnen (analyserades endast år 2006) uppmättes endast 4-tertoktylfenol (0,001-0,0042 mg/kg TS) och iso-nonylfenol (0,013-0,069 mg/kg TS) i de tre analyserade stationerna (Stenungsund, Kosterfjorden och Danafjord). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 57 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 4.0 4.1 GÖTA ÄLVS KONTROLLPROGRAM Undersökningsområdet Göta älv är vattentäkt för uppemot 700 000 människor och har stor betydelse för industrin som energikälla, transportled och vattentäkt (Cato 2006). Älven är också en viktig vandringsled för fisk (lax, havsöring, och ål) till reproduktionslokaler i älvens biflöden. Kontrollprogrammet omfattar 2 st. provtagningsstationer, den ena belägen vid Bohus och den andra vid Älvsborgsbron. Observera att år 2006 hette GÄV1 Eriksberg och år 2011 Tångudden/Rödsten. För lokalisering av dessa, se Figur 16. För station Tångudden/Rödsten har ej koordinaterna för stationen erhållits och stationens läge är därför uppskattad och därmed osäker. I tabellerna som redovisas i kapitlet har dock station Tångudden/Rödsten samma namn som år 2006, dvs. Eriksberg GÄV1. Observera vidare att då läget för station GÄV1 varierar så pass mycket mellan åren, att detta också kan vara orsaken till ev. skillnader mellan åren. När det gäller ”nya” ämnen, dvs. ämnen som inte analyserats tidigare, så analyserades endast simazin år 2006 och DDT och dess nedbrytningsprodukter år 2011. Figur 16: Lokalisering av de provtagningsstationer som ingår i Göta älvs kontrollprogram. Observera att provpunkternas lägen är ungefärliga och att de exakta lägena kan variera från år till år. En större figur presenteras i BILAGA A. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 58 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 4.2 Totalkol, oorganiskt kol och totalt organiskt kol I Tabell 44 - Tabell 46 redovisas uppmätta halter av totalkol (TC) och totalt organiskt kol (TOC) samt beräknade halter oorganiskt kol (TIC) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halten TIC är beräknad utifrån uppmätta halter av TC och TOC. För TC,TOC och TIC finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 44: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalkol (TC) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 43 33 2011 34,5 33 Tabell 45: Beräknade halter (g/kg TS) av totalt oorganiskt kol (TIC) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 0,63 0,50 2011 ‐0,20 ‐0,30 Tabell 46: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalt organiskt kol (TOC) i ytsediment (0-1 cm i Göta älv år 2006 och 2011.) Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 42 33 2011 35 33 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av totalkol (TC), totalt oorganiskt kol (TIC) och totalt organiskt kol (TOC) i ytsediment i Göta älv varierade relativt lite, mellan ca 30-40, ca 0-0,6 respektive ca 30-40 g/kg TS. Notera att det förekommer negativa halter av TIC. Orsaken till detta är att TIC-halten är beräknad och om skillnaden är liten mellan TC och TOC så kan variationen i mätningarna orsaka en negativt beräknad halt. Kolet utgörs till i nästan 100 % av organiskt kol. Högst halter av TC, TIC och TOC uppmättes generellt i Dösebacka GÄV2. De uppmätta halterna av TC, TIC och TOC var generellt lägre eller samma år 2006 jämfört med 2011. 4.3 Totalkväve I Tabell 47 redovisas uppmätta halter av totalkväve (TN) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För totalkväve finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 59 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 47: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalkväve (TN) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 3,9 3,0 2011 3,4 2,7 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av totalkväve i ytsediment i Göta älv varierade relativt lite, mellan ca 3 och 4 g/kg TS. De uppmätta halterna av totalkväve var högst i Dösebacka GÄV2. De uppmätta halterna var lägre år 2011 jämfört med år 2006. 4.4 Kol-kvävekvoten (C/N) I Tabell 48 redovisas beräknade kol-kvävekvoter (TOC/TN) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Tabell 48: Beräknade kol-kvävekvoter (C/N) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 11 11 2011 10 12 Av tabellen ovan framgår följande: De beräknade kol-kvävekvoterna i ytsediment i Göta älv var ca 10 i båda provtagningsstationerna. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter eller skillnader mellan åren. 4.5 Fosfor I Tabell 49 redovisas uppmätta halter av fosfor (syralakat) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006. Inga fosforanalyser gjordes år 2011. För fosfor finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 49: Uppmätta halter (mg/kg TS) av fosfor (syralakat) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 858 1390 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av fosfor i ytsediment i Göta älv år 2006 varierade mellan ca 860 och ca 1 400 mg/kg TS. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 60 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Högst halt fosfor uppmättes i Eriksberg GÄV1. 4.6 Tungmetaller 4.6.1 Arsenik I Tabell 50 redovisas uppmätta halter av arsenik i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 50: Uppmätta halter (mg/kg TS) av arsenik i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 2,9 12 2011 3,1 12 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <10 10‐17 17‐28 28‐45 >45 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av arsenik i ytsediment i Göta älv klassas i station Dösebacka GÄV2 som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) och i Eriksberg GÄV1 som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2), dvs. de uppmätta halterna av arsenik var högst i Eriksberg GÄV1. Halterna var i princip oförändrade mellan år 2006 och 2011. 4.6.2 Bly I Tabell 51 redovisas uppmätta halter av bly i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) och jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 120 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 61 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 51: Uppmätta halter (mg/kg TS) av bly i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 16 39 2011 18 33 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <25 25‐40 40‐65 40‐65 >110 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av bly i Göta älv klassas i station Dösebacka GÄV2 som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass1) och i Eriksberg GÄV1 som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2), dvs. högst halter uppmättes i Eriksberg GÄV1. Det föreligger inga generella skillnader mellan år 2006 och 2011 och föroreningsklassningen var densamma. Inga av de uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 120 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 4.6.3 Kadmium I Tabell 52 redovisas uppmätta halter av kadmium i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) och jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 2,3 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 62 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 52: Uppmätta halter (mg/kg TS) av kadmium i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 0,32 0,55 2011 0,30 0,33 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,2 0,2‐0,5 0,5‐1,2 1,2‐3 >3 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kadmium i ytsediment i Göta älv klassas generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Högst halt av kadmium uppmättes både år 2006 och 2011 i station Eriksberg GÄV1. De uppmätta halterna var lägre år 2011 jämfört med år 2006, men endast i station Eriksberg GÄV1 ändrade sig föroreningsklassningen från tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till liten avvikelse (klass 2). Observera att station GÄV1 Eriksberg motsvarar Tångudden/Rödsten år 2011. Inga av de uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 2,3 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 4.6.4 Koppar I Tabell 53 redovisas uppmätta halter av koppar i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 53: Uppmätta halter (mg/kg TS) av koppar i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 25 64 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2011 15 51 63 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <15 15‐30 30‐49,5 49,5‐79,5 >79,5 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av koppar i ytsediment i Göta älv klassas i station Dösebacka GÄV2 som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) och i Eriksberg GÄV1 som stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4), dvs. högst halter av koppar uppmättes i station Eriksberg GÄV1. De uppmätta halterna var lägre år 2011 jämfört med 2006, men föroreningsklassningen är densamma. 4.6.5 Krom I Tabell 54 redovisas uppmätta halter av krom i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 54: Uppmätta halter (mg/kg TS) av krom i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 35 41 2011 25 46 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <40 40‐48 48‐60 60‐72 >72 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av krom i ytsediment i Göta älv klassas i station Dösebacka GÄV2 som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) och i station Eriksberg GÄV1 som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2), dvs. högst halter av krom uppmättes i station Eriksberg GÄV1. Det föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter mellan åren och föroreningsklassningen är densamma. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 64 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 4.6.6 Kvicksilver I Tabell 55 redovisas uppmätta halter av kvicksilver i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 55: Uppmätta halter (mg/kg TS) av kvicksilver i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 0,045 0,72 2011 0,16 0,38 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,04 0,04‐0,12 0,12‐0,4 0,4‐1 >1 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kvicksilver i ytsediment i Göta älv år 2006 klassas som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) i station Dösebacka GÄV2 och som stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4) i station Eriksberg GÄV1, medan de år 2011 klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) i båda stationerna. Observera att station GÄV1 Eriksberg motsvarar Tångudden/Rödsten år 2011. Det föreligger alltså inga generella skillnader mellan åren i uppmätta halter. De uppmätta halterna av kvicksilver var dock generellt högst i station Eriksberg GÄV1. 4.6.7 Mangan I Tabell 56 redovisas uppmätta halter av mangan i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För mangan finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 56: Uppmätta halter (mg/kg TS) av mangan i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 575 416 2011 573 438 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av mangan varierade mellan ca 420 och 580 mg/kg TS. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 65 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Högst halter av mangan uppmättes generellt i station Dösebacka GÄV2. Det föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter mellan åren. 4.6.8 Nickel I Tabell 57 redovisas uppmätta halter av nickel i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 57: Uppmätta halter (mg/kg TS) av nickel i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 16 23 2011 14 23 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <30 30‐45 45‐66 66‐99 >99 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av nickel i ytsediment i Göta älv klassas i båda provtagningsstationerna som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). De uppmätta halterna av nickel är i princip oförändrade mellan åren och föroreningsklassningen är densamma. 4.6.9 Tenn I Tabell 58 redovisas uppmätta halter av tenn i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För tenn finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 58: Uppmätta halter (mg/kg TS) av tenn i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 0,895 3,4 2011 1,6 3,1 Av tabellen ovan framgår följande: 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 66 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna av tenn i Göta älv varierade mellan ca 1 och 3 mg/kg TS. Högst halter uppmättes i station Eriksberg GÄV1. Det föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter mellan åren. 4.6.10 Vanadin I Tabell 59 redovisas uppmätta halter av vanadin i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För vanadin finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 59: Uppmätta halter (mg/kg TS) av vanadin i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 38 59 2011 40,5 73 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av vanadin i ytsediment i Göta älv varierade mellan ca 40 och 70 mg/kg TS. Högst halter uppmättes i station Eriksberg GÄV1. Det föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter mellan åren. 4.6.11 Zink I Tabell 60 redovisas uppmätta halter av zink i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 60: Uppmätta halter (mg/kg TS) av zink i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 117 190 2011 124 155 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 <85 85‐127,5 127,5‐204 204‐374 >374 67 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av zink i ytsediment i Göta älv klassas i station Dösebacka GÄV2 som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) och i station Eriksberg GÄV1 som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3), dvs. halterna var generellt högst i station Eriksberg GÄV1. Det föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter mellan åren och föroreningsklassningen är densamma. 4.7 Monoaromater (BTEX) 4.7.1 Bensen I Tabell 61 redovisas uppmätta halter av bensen i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För bensen finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 61: Uppmätta halter (µg/kg TS) av bensen i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 <25 <16 2011 <0,79 0,76 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av bensen i ytsediment i Göta älv var generellt lägre än rapporteringsgränsen förutom i station Eriksberg GÄV1 år 2011. Det kan inte bedömas om det föreligger några generella geografiska skillnader eller skillnader mellan åren p.g.a. för få data över rapporteringsgränsen, men rapporteringsgränserna var generellt betydligt lägre år 2011. 4.7.2 Toluen I Tabell 62 redovisas uppmätta halter av toluen i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För toluen finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 62: Uppmätta halter (µg/kg TS) av toluen i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 32 <16 2011 39 540 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av toluen i ytsediment i Göta älv varierade relativt lite mellan provtagningstillfällena i station Dösebacka GÄV2 (ca 30-40 µg/kg TS), men relativt mycket i station Eriksberg GÄV1 (<16-540 µg/kg TS). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 68 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Det föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter mellan de båda stationerna. År 2006 var halterna lägre i station Eriksberg GÄV1 än i Dösebacka GÄV2 och år 2011 betydligt högre. Observera att station GÄV1 Eriksberg motsvarar Tångudden/Rödsten år 2011. De uppmätta halterna av toluen var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, i station Eriksberg GÄV1 mycket högre. 4.7.3 Summa etylbensen och xylener I Tabell 63 redovisas beräknade summahalter av uppmätta halter av etylbensen och xylener i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För etylbensen och xylener finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 63: Beräknade summahalter (µg/kg TS) av uppmätta halter av etylbensen och xylener i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 <75 <48 2011 61 2,7 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av etylbensen och xylener i Göta älv var år 2006 lägre än rapporteringsgränsen i båda provtagningsstationerna. De uppmätta halterna av etylbensen och xylener i Göta älv var år 2011 högst i station Dösebacka GÄV2. Skillnader mellan åren kan inte utvärderas då halterna var lägre än rapporteringsgränserna år 2006 och dessa var betydligt högre år 2006 jämfört med år 2011. 4.8 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) I Tabell 64 redovisas uppmätta halter av summa 16 PAH år 2006 och summa 15 PAH år 2011 i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv. År 2011 analyserades inte acenaftylen som annars ingår i summa 16 PAH. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets uppdaterade bedömningsgrunder som finns i en remissversion. Observera att denna avser summa 16 PAH och alltså är klassningen inte helt korrekt m.a.p. 2011 års data. Tabell 64: Uppmätta halter (mg/kg TS) av summa 16 PAH (år 2006) alt. summa 15 PAH (år 2011) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för summa 16 PAH för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2006 0,77 2,0 2011 0,42 1,2 69 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Klassning Σ16 PAH Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,2 0,2‐1,1 1,1‐4,8 >4,8 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 16 PAH i Göta älv klassas i station Dösebacka GÄV2 generellt som klass 3 och i station Eriksberg GÄV1 som klass 4, dvs. högst halter uppmättes i station Eriksberg GÄV1. De uppmätta halterna av summa 16 PAH var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006. Detta kan dock bero på att färre PAH analyserades år 2011. Föroreningsklassningen var dock oförändrad. 4.9 Metylnaftalener I Tabell 65 redovisas uppmätta halter av 1- och 2-metylnaftalen i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006. År 2011 analyserades inga metylnaftalener. För dessa ämnen finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 65: Uppmätta halter (µg/kg TS) av 1- och 2-metylnaftalen i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 1‐metylnaftalen 2‐metylnaftalen 13 14 17 35 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av 1- och 2-metylnaftalen i Göta älv år 2006 varierade mellan ca 10 och 20 µg/kg TS respektive ca 10 och 35 µg/kg TS. Halterna av 1- och 2-metylnaftalen i station Dösebacka GÄV2 var i princip densamma, medan halten 2metylnaftalen i station Eriksberg GÄV1 var ca dubbelt så höga som halten 1-metylnaftalen. De uppmätta halterna var högst i station Eriksberg GÄV1. 4.10 4.10.1 Polyklorerade bifenyler (PCB) Summa 7 PCB I Tabell 66 - Tabell 67 redovisas uppmätta halter av summa 7 PCB i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 70 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 66: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 PCB i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning Σ7 PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 4,8 50 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 2011 2,3 29 0 0‐1,3 1,3‐4 4‐15 >15 Tabell 67: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 PCB i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning Σ7 PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 4,8 50 2011 2,3 29 <0,001 0,001‐1 1‐6,4 6,4‐37 >37 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 7 PCB i ytsediment i station Dösebacka GÄV2 klassas som hög halt (klass 4) år 2006 och medelhög halt (klass 3) år 2011 enligt bedömningsgrunderna från 1999 och som klass 3 enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. De uppmätta halterna av summa 7 PCB i station Eriksberg GÄV1 klassas som mycket hög halt (klass 5) enligt bedömningsgrunderna från 1999 samt som klass 4 (år 2011) till klass 5 (år 2006) enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. Högst halt uppmättes i station Eriksberg GÄV1. De uppmätta halterna var lägre år 2011 jämfört med år 2006. 4.10.2 Total-PCB (Aroklor 1254) I Tabell 68 - Tabell 69 redovisas uppmätta alternativt beräknade halter av total-PCB i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 71 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 68: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 17 175 2011 15 191 Klassning total PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐5 5‐20 20‐75 >75 Tabell 69: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 17 175 2011 15 191 Klassning total PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐6 6‐40 40‐260 >260 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av total-PCB i ytsediment i station Dösebacka GÄV2 klassas som klass 3 både enligt bedömningsgrunderna från 1999 och de uppdaterade bedömningsgrunderna, medan de uppmätta halterna i Eriksberg GÄV1 klassas som mycket hög halt (klass 5) enligt bedömningsgrunderna från 1999 och som klass 4 enligt de uppdaterade. Högst halter uppmättes i station Eriksberg GÄV1. De föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter mellan åren och föroreningsklassningen var också oförändrad. 4.10.3 Non-orto PCB (plana PCB) I Tabell 70 redovisas uppmätta halter av non-orto PCB (plana PCB) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011 samt beräknade summahalter och dioxin-(TCDD)-ekvivalenter. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 72 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Non-orto PCB utgörs av PCB 77, 81, 126 och 169. År 2011 analyserade non-ort PCB endast i station Dösebacka GÄV2. För non-orto PCB finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 70: Uppmätta halter (ng/kg TS) av non-orto PCB i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011 samt beräknade summahalter och TCDD-ekvivalenter (TEF enligt WHO 2005), beräknade med och utan rapporteringsgräns (LOQ). Provtagningsstation PCB 77 PCB 81 PCB 126 PCB 169 Dösebacka GÄV2; år 2006 69 <14 <7,3 <2,8 Dösebacka GÄV2; år 2011 33 1,4 5,1 1,0 Eriksberg GÄV1; år 2006 150 <5,2 <7,6 <7,9 Σ non‐orto TEF TEF PCB exkl LOQ inkl LOQ 93 0,0069 0,825 41 0,54 0,54 171 0,015 1,0 Av tabellen ovan framgår följande: Av non-orto PCB:na uppmättes endast PCB 77 i ytsediment i en halt över rapporteringsgränsen år 2006. År 2011 var samtliga halter som var över rapporteringsgränsen lägre jämfört med år 2006. Summa non-orto-PCB-halten och TCDD-ekvivalenthalten år 2006 var högst i station Eriksberg GÄV1, både med och utan rapporteringsgränserna inkluderade. Halten PCB 77 var lägre år 2011 jämfört med år 2006. Skillnader mellan åren för övriga non-orto PCB liksom TCDD-ekvivalenthalter kan ej bedömas då halterna var lägre än rapporteringsgränsen år 2006. 4.11 Klorbensener och klorstyrener (Hexaklorbensen) Pentaklorbensen och oktaklorstyren analyserades inte inom ramen för Göta älvs kontrollprogram vare sig år 2006 eller 2011, och hexaklorbensen (HCB) analyserades inte år 2006. I Tabell 71 redovisas uppmätta halter av HCB i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv år 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Inga analyser av HCB gjordes år 2006. Tabell 71: Uppmätta halter (µg/kg TS) av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914 och Remiss). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Rapport 4914 0,19 2,5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Remiss 0,19 2,5 0 0‐0,04 0,04‐0,2 0,2‐1 >1 73 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,08 0,08‐0,3 0,3‐1,2 >1,2 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment i station Dösebacka GÄV2 klassas som klass 3 och i station Eriksberg GÄV1 som klass 5 enligt både bedömningsgrunderna från 1999 och de uppdaterade, dvs. högst halt uppmättes i station Eriksberg GÄV1. 4.12 Lindan (γ-HCH) I Tabell 72 redovisas uppmätta halter av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Inga analyser av lindan gjordes år 2006. Tabell 72: Uppmätta halter (µg/kg TS) av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914 och Remiss). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Rapport 4914 <0,09 0,035 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt Remiss <0,09 0,035 0 0‐0,01 0,01‐0,1 0,1‐1,3 >1,3 <0,001 0,001‐0,01 0,01‐0,06 0,06‐0,3 >0,3 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 74 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: Den uppmätta halten av lindan i station Eriksberg GÄV1 år 2011 klassas som klass 3, både enligt bedömningsgrunderna från 1999 och de uppdaterade. Den uppmätta halten i station Dösebacka GÄV2 var lägre än rapporteringsgränsen som vara relativt hög. 4.13 Polyklorerade dioxiner och furaner I Tabell 73 - Tabell 74 redovisas uppmätta halter av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment i provtagningsstationen Dösebacka GÄV2 år 2011, som var den enda stationen som analyserades inom ramen för Göta älvs kontrollprogram, samt beräknade TCDD-ekvivalenter (WHO 1998 och 2005). PCDD/F analyserades inte år 2006. Halterna har även klassats enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Observera att klassificeringen utgår från TCDD-ekvivalenter beräknade enligt WHO 1998. Tabell 73: Uppmätta halter (ng/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment (01 cm) i Göta älv år 2011 samt beräknade TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan detektionsgräns (LOD). Provtagningsstation 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF Dösebacka GÄV2; 2011 0,39 1,1 1,2 2,15 1,8 24 123 6,2 2,8 3,1 8,9 3,1 0,935 3,0 22 2,7 44 WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOD 5,8 WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOD 5,8 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 75 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 74: Beräknade TCDD-ekvivalenthalter (WHO 1998) exkl. och inkl. rapporteringsgränsen av uppmätta halter (µg/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment (0-1 cm) i station Dösebacka GÄV2 år 2011. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provtagningsstation PCDD/F exkl. LOD PCDD/F inkl. LOD Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Dösebacka GÄV2; 2011 0,0064 0,0064 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig <0,01 0,01‐0,03 0,03‐0,1 0,1‐0,5 >0,5 Av tabellerna ovan framgår att de uppmätta halterna av PCDD/F i ytsediment från station Dösebacka GÄV2 år 2011 klassas som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann”. 4.14 Ftalater 4.14.1 Dibutylftalat (DBP) I Tabell 75 redovisas uppmätta halter av dibutylftalat (DBP) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För DBP finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 75: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dibutylftalat (DBP) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 <0,05 <0,07 2011 ‐ 0,031 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av DBP i ytsediment i Göta älv var år 2006 lägre än rapporteringsgränsen. År 2011 analyserades DBP endast i station Eriksberg GÄV1 där halten vara 0,031 mg/kg TS. 4.14.2 Butylbensylftalat (BBP) I Tabell 76 redovisas uppmätta halter av butylbensylftalat (BBP) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. För BBP finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 76 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 76: Uppmätta halter (mg/kg TS) av butylbensylftalat (BBP) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 <0,02 <0,02 2011 ‐ 0,046 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår att de uppmätta halterna av BBP i ytsediment i Göta älv var år 2006, precis som DBP, lägre än rapporteringsgränsen, och precis som DBP analyserades BBP år 2011 endast i station Eriksberg GÄV1 där halten vara 0,046 mg/kg TS och högre än år 2006. 4.14.3 Dietylhexylftalat (DEHP) I Tabell 77 redovisas uppmätta halter av dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006 och 2011. Halterna har jämförts med EU:s föreslagna MKN för sediment (CIRCAB EU) på 100 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk status. Tabell 77: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 och 2011 jämförda med EU:s förslag till MKN för sediment för bedömning av kemisk status. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 0,45 5 2011 ‐ 1,5 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av DEHP i ytsediment i Göta älv var lägre än EU:s föreslagna MKN för sediment. Högst halt uppmättes år 2006 i station Eriksberg GÄV2. Den uppmätta halten i station Eriksberg GÄV2 var lägre år 2011 jämfört med år 2006. 4.15 Organiska tennföreningar Inga analyser av tennföreningar gjordes inom ramen för Göta älvs kontrollprogram år 2011. I Tabell 78 - Tabell 79 redovisas uppmätta halter av tributyltenn (TBT) och nedbrytningsprodukten dibutyltenn (DBT) i ytsediment i de båda provtagningsstationerna i Göta älv för år 2006. Halterna har klassats dels enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007), dels jämförts med Havsoch Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Tabell 78: Uppmätta halter (µg/kg TS) av tri- (TBT) och dibutyltenn (DBT) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006. Klassning av TBT enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 TBT 25 660 DBT 18 210 77 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig <1 1‐5 5‐20 20‐100 >100 Tabell 79: Uppmätta halter (µg/kg TS) av tributyltenn (TBT) i ytsediment (0-1 cm) i Göta älv år 2006 jämförda med Havs- och Vattenmyndighetens förslag till MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Halter över föreslagen MKN har markerats med grå färg. Provtagningsstation Dösebacka GÄV2 Eriksberg GÄV1 2006 25 660 Av tabellerna ovan framgår följande: Den uppmätta halten av TBT i ytsediment i station Dösebacka GÄV2 år 2006 klassas som dåligt tillstånd (klass 4) och i station Eriksberg GÄV1 som mycket dåligt tillstånd (klass 5) enligt det norska klassificeringssystemet, dvs. halten var högst i Eriksberg GÄV1. Även halten DBT var högst i Eriksberg GÄV1. De uppmätta halterna av TBT var högre än för nedbrytningsprodukten DBT. Andelen DBT var dock högre i Dösebacka GÄV2 än i Eriksberg GÄV1. De uppmätta halterna är högre än Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus i båda provtagningsstationerna. 4.16 Sammanfattning De uppmätta halterna av totalkol (TC), totalt oorganiskt kol (TIC) och totalt organiskt kol (TOC) i ytsediment i Göta älv år 2006 och 2011 varierade relativt lite, mellan ca 30-40, 0 - ca 1 respektive 30-40 g/kg TS, dvs. kolet utgörs i princip av organiskt kol i de provtagna lokalerna i älven. De uppmätta halterna av totalkväve i ytsediment i Göta älv år 2006 och 2011 samt fosfor 2006 (analyserades inte år 2011) varierade också relativt lite, mellan 3-4 g/kg TS respektive ca 900-1 400 mg/kg TS. De uppmätta halterna av kol och totalkväve var generellt lägre eller samma år 2006 jämfört med år 2011. De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i ytsediment i Göta älv klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) eller liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) enligt NV:s bedömningsgrunder. Undantaget utgör kvicksilver samt koppar och zink i station Eriksberg GÄV1. Kopparhalten klassas som stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4) i station Eriksberg GÄV1 och zink som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Klassningen av kvicksilverhalterna varierar mellan åren och provtagningsstationerna från liten avvikelse (klass 2) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 78 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Inga av de uppmätta halterna av bly och kadmium överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Föroreningsklassningen var generellt densamma år 2006 och år 2011, förutom för kadmium i station Eriksberg GÄV1 som gick från tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till liten avvikelse (klass 2). De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik var generellt högst i ytsediment från station Eriksberg GÄV1, med undantag av mangan som var högst i station Dösebacka GÄV2. De uppmätta halterna av bensen samt summa etylbensen och xylener, non-orto PCB (förutom PCB-77), ftalaterna DBP och BBP i ytsediment i Göta älv var år 2006 generellt lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av PAH, PCB, hexaklorbensen (HCB) och lindan i ytsediment från station Dösebacka GÄV2 klassas i de flesta fall som klass 3 enligt NV:s bedömningsgrunder, medan de i station Eriksberg GÄV1 generellt klassas som klass 4 eller 5. De uppmätta halterna av PCDD/F och pentaklorbensen klassas enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” som motsvarande bakgrundshalt (klass 1), medan de uppmätta halterna av TBT klassas som dåligt tillstånd (klass 4; Döseback GÄV2) eller mycket dåligt tillstånd (klass 5; Eriksberg GÄV1). De uppmätta halterna av ftalaten DEHP är lägre än EU:s föreslagna MKN för sediment, medan de uppmätta halterna av TBT överstiger Havs- och Vattenmyndighetens förslag till MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. De uppmätta halterna av toluen samt ftalaterna DBP och BBP var högre år 2011 jämfört med år 2006, medan det var tvärtom för PAH, summa 7 PCB, non orto PCB 77 och ftalaten DEHP. Generellt ändrades dock inte föroreningsklassningen. När det gäller total-PCB föreligger det inget generellt mönster avseende skillnader i uppmätta halter mellan åren. De uppmätta halterna av PAH, metylnaftalener, PCB, HCB, lindan, DEHP och organiska tennföreningar (TBT, DBT) var högst i station Eriksberg GÄV1. De uppmätta halterna av etylbensen och xylener i Göta älv var år 2011 dock högst i station Dösebacka GÄV2. Av tillkommande ämnen uppmättes DDT (p,p-isomererna) i ytsediment år 2011 i halter över rapporteringsgränsen (0,21 µg/kg TS) i station Eriksberg GÄV1 samt nedbrytningsprodukterna DDE och/eller DDD, DDD dock endast i station Eriksberg GÄV1 (DDE=0,32-1,3 µg/kg TS; DDD=1,6 µg/kg TS). De uppmätta halterna var högst i station Eriksberg GÄV1. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 79 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 5.0 5.1 STENUNGSUNDSOMRÅDET Undersökningsområdet Undersökningsområdet, som ligger ca 40 km norr om Göteborg, omfattar norra delen av Hakefjorden, Askeröfjorden och Halsefjorden, mellan fastlandet och öarna Tjörn och Orust (Figur 17), och är ca 75 m2 stort (Cato 2006). Inom Stenungsundsområdet finns ett stort antal industrier och området utgör centrum för petrokemisk industri som har havsområdet som recipient för sina processvattenutsläpp. Det har också kommunens reningsverk. Undersökningsområdet omfattades 2006 och 2011 av 13 st. provtagningsstationer inkl. den station som ingår i Västra Götalands läns kustvattenkontroll (Figur 1). För lokalisering av stationerna, se Figur 17. Observera att i verkligheten varierar läget av provtagningspunkterna något från år till år, dvs. de är sällan exakt samma. I figuren har de koordinater som användes för respektive lokal 2001 använts (Cato 2006). När det gäller nytillkomna ämnen sedan 2000/2001 års miljöundersökning så analyserades endast DDT och dess nedbrytningsprodukter år 2011. En kommentar om resultaten ges i sammanfattningen (Avsnitt 5.16). Samtliga resultat redovisas dock i BILAGA B. Figur 17: Lokalisering av de provtagningspunkter som ingår i provtagningsprogrammet för Stenungsundsområdet. Observera att provpunkternas lägen är ungefärliga och att de exakta lägena kan variera från år till år. En större figur presenteras i BILAGA A. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 80 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 5.2 Totalkol, oorganiskt kol och totalt organiskt kol I Tabell 80 - Tabell 82 och Figur 18 - Figur 20 redovisas uppmätta halter av totalkol (TC) och totalt organiskt kol (TOC) samt beräknade halter oorganiskt kol (TIC) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halten TIC är beräknad utifrån uppmätta halter av TC och TOC. För TC, TOC och TIC finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 80: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalkol (TC) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 37 33 34 58 32 32 26 33 25 30 32 35 34 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2011 30 31 33 27 29 28 18 33 31 32 33 38 36 81 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 18: Upp pmätta halter (g/kg TS) av totalkol t (TC) i yytsediment (0 0-1 cm) inom Stenungsunds S sområdet år 20 006 och 2011.. Tabell 81: B Beräknade halter h (g/kg TS) av totallt oorganisk kt kol (TIC) i ytsedimentt (0-1 cm) inom Stenungsu undsområde et år 2006 oc ch 2011. Provtagnin ngsstation Stenungsun nd A3 Stenungsun nd B3 Stenungsun nd C2 Stenungsun nd D1 Stenungsun nd D7 Stenungsun nd E1 Stenungsun nd F2 Stenungsun nd F4 Stenungsun nd G1 Stenungsun nd G2 Stenungsun nd H3 Stenungsun nd I2 Stenungsun nd K2 2006 1,45 1,1 0,21 34 1,6 2,7 3,5 0,55 2,6 0,93 6,0 0,51 0,49 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 2011 2,3 1,3 ‐1,1 5,3 6,6 0,20 2,4 2,2 3,7 1,3 1,3 2,7 1,9 82 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 19: Upp pmätta halter (g/kg TS) av totalt t oorganisskt kol (TIC) i ytsediment y (0--1 cm) inom S Stenungsundso området år 11. 2006 och 201 Tabell 82: U Uppmätta ha alter (g/kg TS) T av totalt organiskt kol k (TOC) i ytsediment y ((0-1 cm) inom Stenungsu undsområde et år 2006 oc ch 2011. Provtagnin ngsstation Stenungsun nd A3 Stenungsun nd B3 Stenungsun nd C2 Stenungsun nd D1 Stenungsun nd D7 Stenungsun nd E1 Stenungsun nd F2 Stenungsun nd F4 Stenungsun nd G1 Stenungsun nd G2 Stenungsun nd H3 Stenungsun nd I2 Stenungsun nd K2 2006 36 31 34 24 31 29 23 32 23 29 27 34 33 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 2011 28 30 34 22 22 28 16 31 28 31 30 36 34 83 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 20: Upp pmätta halter (g/kg TS) av totalt t organiskkt kol (TOC) i ytsediment y (0--1 cm) inom St Stenungsundso området år 11. 2006 och 201 Av tabellern na och figure erna ovan framgår följand de: De upp pmätta halterna av totalk kol (TC), tota lt oorganiskt kol (TIC) och totalt organniskt kol (TO OC) inom Stenun ngsundsområ ådet varierad de mellan ca a 25-60, ca 0-30 respektiv ve ca 20-40 g/kg TS år 2006 2 och 2040, ca 0-7 och ca 15-40 1 g/kg TS år 2011. N Notera att dett förekomme er negativa haalter av TIC. Orsaken till detta ä är att TIC-hallten är beräk knad och om skillnaden är ä liten mellan n TC och TO OC så kan va ariationen i mätnin ngarna orsakka en negativ vt beräknad h halt. Kolet u utgörs generrellt till största a delen av orrganiskt kol, förutom år 2006 2 i stationn D1. Högst halt av TC uppmättes u år 2006 i statio on D1, meda an högst halt av TOC upppmättes i stattion A3. År 2011 u uppmättes hö ögst halt av TC T och TOC C i station I2. Lägst halt av v TC och TO OC uppmättes år 2006 i station n G1 och år 2011 2 i station n F2. Högst h halt av TIC uppmättes u år 2006 i statioon D1 och årr 2011 i D7. Notera a att TIC-haltten år 2006 i station D7 ä är ovanligt hö ög för området, vilket orsaakas av att TC-halten T var ova anligt hög i denna d provpu unkt, medan TOC-halten inte var det.. Orsaken tilll detta är inte e känd. Lägst h halt av TIC uppmättes u bå åda åren i sta ation C2. Det förreligger inga generella ge eografiska skkillnader melllan provtagn ningsstationeerna. De upp pmätta halterna av TC va ar generellt h högre år 2006 jämfört me ed 2011 från stationerna A3-F2, medan n det var tvärrtom från stationerna F4--K2. Mönstre et är likartat fö ör TOC, meddan inga gen nerella skillnad der mellan åren å föreligge er för TIC. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 84 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 5.3 Totalkväve I Tabell 83 och Figur 21 redovisas uppmätta halter av totalkväve i ytsediment från samtliga provtagnings stationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För totalkväve finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 83: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalkväve (TN) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 3,1 2,8 4,4 2,2 3,3 2,65 1,8 2,9 1,4 2,9 2,6 3,1 3,1 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2011 3,1 3,2 4,1 2,5 2,5 3,1 1,3 3,2 3,0 3,1 3,7 4,7 3,3 85 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 21: Upp pmätta halter (g/kg TS) av totalkväve t (TN N) i ytsedimentt (0-1 cm) inom m Stenungsunndsområdet årr 2006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av totalk kväve i ytsed iment inom Stenungsund S dsområdet vaarierade mellan 1,4 och 4,4 g/kkg TS år 2006 och 1,3 oc ch 4,7 g/kg T TS år 2011. Högst H halt uppmättes år 22006 i station n C2 och 2011 i station I2. Lägst halt upp pmättes år 20 006 i stationG1 och år 20 011 i station F2. Det förreligger inga generella ge eografiska skkillnader melllan provtagn ningsstationeerna. De upp pmätta halterna var i de flesta f provtag gningsstationer högre år 2011 jämförrt med år 200 06. 5.4 K Kol-kväv vekvoten n (C/N) I Tabell 84 o och Figur 22 2 redovisas beräknade b ko ol-kvävekvote er (TOC/TN) i ytsedimentt från samtlig ga provtagning gsstationer in nom Stenung gsundsområd det för år 200 06 och 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 86 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 84: B Beräknade kol-kvävekv k voter (C/N) i ytsedimentt (0-1 cm) ino om Stenung gsundsområ ådet år 2006 och 2011. Provtagnin ngsstation Stenungsun nd A3 Stenungsun nd B3 Stenungsun nd C2 Stenungsun nd D1 Stenungsun nd D7 Stenungsun nd E1 Stenungsun nd F2 Stenungsun nd F4 Stenungsun nd G1 Stenungsun nd G2 Stenungsun nd H3 Stenungsun nd I2 Stenungsun nd K2 2006 12 11 7,7 11 9,4 11 12 11 16 10 10 11 11 2011 9,0 9,4 8,4 8,7 8,8 9,1 12 9,7 9,2 10 8,1 7,7 10 Figur 22: Berräknade kol-kvvävekvoter (C/ C/N) i ytsedime ent (0-1 cm) in nom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. 2 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 87 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De beräknade kol-kvävekvoterna varierar mellan ca 8 och 16 år 2006 och mellan 8 och 12 år 2011. Kvoten är högst i station G1 år 2006 och 2011 i station F2. Lägst är kvoten i station C2 år 2006 och år 2011 i station I2. Det föreligger inga generella geografiska skillnader mellan provtagningsstationerna. De beräknade kvoterna är generellt högre år 2006 jämfört med år 2011. 5.5 Fosfor I Tabell 85 och Figur 23 redovisas uppmätta halter av fosfor (syralakat) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006. Inga fosforanalyser gjordes år 2011. För fosfor finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 85: Uppmätta halter (mg/kg TS) av fosfor (syralakat) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 1030 969 1320 642 1360 943 839 1100 788 1120 1050 1180 1270 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 88 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 23: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v fosfor (syrala akat) i ytsedim ment (0-1 cm) inom Stenunggsundsområde et år 2006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av fosforr i ytsedimen nt inom Stenu ungsundsom mrådet varieraade mellan ca c 640 och ca 1 40 00 mg/kg TS S år 2006. Hö ögst halt upp pmättes i stattion D7 och lägst halt upppmättes i sta ation D1. Det förreligger inga generella ge eografiska skkillnader melllan provtagn ningsstationeerna. 5.6 5.6.1 T Tungmettaller Arsenik I Tabell 86 rredovisas up ppmätta halte er av arsenikk i ytsediment från samtlig ga provtagninngsstationerr inom Stenungsun ndsområdet för f år 2006 och o 2011. Ha alterna har klassats enligtt Naturvårdssverkets bedö ömningsgrunder för Kust och hav (rapport 49 914). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 89 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 86: Uppmätta halter (mg/kg TS) av arsenik i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 10 9,6 12 5,3 14 7,4 7,9 14 6,8 12 7,9 14 15 2011 13 18 15 7,4 6,1 11 6,6 15 12 14 12 16 21 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <10 10‐17 17‐28 28‐45 >45 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av arsenik i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) eller liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Högst halt av arsenik uppmättes både år 2006 och 2011 i station K2, som ligger längst norrut inom området (Figur 17). Lägst halt av arsenik uppmättes år 2006 i station D1 och år 2011 i D7. Det föreligger inga generella geografiska skillnader. Halterna var generellt högre år 2011 jämfört med 2006, även om det i flera fall inte har lett till någon ändring av föroreningsklassningen. I stationerna E1, G1 och H3 har halterna gått från ingen/obetydlig avvikelse (klass1) till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). I station B3 och K2 har halterna gått från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass1) respektive liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) till tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Endast i station D7 har föroreningsklassningen gått från en högre till en lägre, från liten avvikelse (klass 2) till ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass1). 5.6.2 Bly I Tabell 87 redovisas uppmätta halter av bly i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) och jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 120 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 90 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 87: Uppmätta halter (mg/kg TS) av bly i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 32 29 21 12 29 19 19 29 18 26 22 30 30 2011 32 29 21 14 19 23 17 28 24 26 21 29 32 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <25 25‐40 40‐65 40‐65 >110 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av bly i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass1) alternativt liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Högst halt av bly uppmättes både år 2006 och 2011 i station A3 som ligger i Hakefjorden, längst söder ut inom området (Figur 17), men motsvarande halter uppmättes generellt även i stationerna B3, F4, I2, K2 och D7 år 2006. Lägst halt av bly uppmättes båda åren i station D1. Halterna i de sydligaste belägna samt nordligaste belägna provtagningsstationerna var generellt högre än i övriga stationer, men motsvarande halter uppmättes generellt även i F4. Föroreningsklassningen är generellt densamma år 2006 och 2011, förutom i station D7 där klassningen gått från liten avvikelse (klass 2) till ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Inga av de uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 120 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 5.6.3 Kadmium I Tabell 88 redovisas uppmätta halter av kadmium i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) och jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 2,3 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 91 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 88: Uppmätta halter (mg/kg TS) av kadmium i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 0,074 0,085 0,16 0,13 0,18 0,12 0,077 0,091 0,086 0,080 0,11 0,10 0,079 2011 0,077 0,098 0,15 0,14 0,215 0,12 0,084 0,084 0,11 0,072 0,077 0,088 0,069 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,2 0,2‐0,5 0,5‐1,2 1,2‐3 >3 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kadmium i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Högst halt av kadmium uppmättes både år 2006 och 2011 i station D7, som ligger inom det område till vilket processavloppsvatten från Ineos och Borealis leds och där Stenunge å mynnar. Det föreligger generellt inga större geografiska skillnader. Föroreningsklassningen är generellt densamma mellan 2006 och 2011 förutom för station D7 som gått från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till liten avvikelse (klass 2). Inga av de uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 2,3 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 5.6.4 Koppar I Tabell 89 redovisas uppmätta halter av koppar i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 92 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 89: Uppmätta halter (mg/kg TS) av koppar i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 23 21 24 14 23 20 27 24 15 25 20 25 24 2011 23 23 25 16 77 22 28 25 25 23 21 25 26 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <15 15‐30 30‐49,5 49,5‐79,5 >79,5 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av koppar inom Stenungsundsområdet klassas generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Högst halt av koppar år 2006 uppmättes i station F2, medan högst halt år 2011 uppmättes i station D7. Den uppmätta halten i station D7 år 2011 var betydligt högre jämfört med övriga provtagningsstationer det året. Orsaken till detta är inte känd. Lägst halt av koppar uppmättes båda åren i station D1. Det föreligger inga generella geografiska skillnader. De uppmätta halterna var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, men föroreningsklassningen är i de flesta fall densamma, förutom i station D1 och D7. I station D1 har klassningen gått från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till liten avvikelse (klass 2), och i station D7 har klassningen gått från liten avvikelse (klass 2) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). 5.6.5 Krom I Tabell 90 redovisas uppmätta halter av totalkrom i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 93 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 90: Uppmätta halter (mg/kg TS) av krom i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 37 37 39 21 32 29 27 39 24 39 34 46 41 2011 52 51 48 30 31 42 26 43 39 37 35 45 45 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <40 40‐48 48‐60 60‐72 >72 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av krom i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas år 2006 generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) alternativt liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Undantaget utgör stationerna A3, B3 och C2 där halterna år 2011 klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Högst halt av krom år 2006 uppmättes i station I2, medan högst halt år 2011 uppmättes i A3. Halterna var generellt högre i de två längst norrut belägna provtagningsstationerna I2 och K2 (Figur 17). Dock var halterna år 2011 högst i de tre sydligast belägna provtagningsstationerna A3, B3 och C2 som ligger i Hakefjorden. De uppmätta halterna var i de flesta fall högre år 2011 jämfört med år 2006. I stationerna A3, B3 och C2 har föroreningsklassningen gått från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3), medan den i övriga stationer generellt inte ändrats mellan åren. I stationerna E1 och F4 har halterna dock gått från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). 5.6.6 Kvicksilver I Tabell 91 redovisas uppmätta halter av kvicksilver i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 94 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 91: Uppmätta halter (mg/kg TS) av kvicksilver i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 0,16 0,11 0,047 <0,04 0,070 0,073 0,10 0,12 0,081 0,11 0,087 0,11 0,12 2011 0,63 0,73 0,58 0,070 0,31 0,42 0,22 0,28 0,079 0,064 0,076 0,12 0,059 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,04 0,04‐0,12 0,12‐0,4 0,4‐1 >1 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kvicksilver år 2006 klassas generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). År 2011 varierar halterna från liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). Högst halt av kvicksilver år 2006 uppmättes i station A3, medan högst halt år 2011 uppmättes i station B3. Lägst halter av kvicksilver uppmättes år 2006 i station D1 och år 2011 i station K2. Halterna av kvicksilver var generellt högst i provtagningsstationerna belägna i Hakefjorden (A3, B3 och C2) år 2011 (Figur 17), men år 2006 föreligger inga tydliga generella geografiska skillnader. Från stationerna G1 och norrut inom Stenungsundsområdet har föroreningsklassningen inte ändrats mellan år 2006 och 2011, medan den i stationerna i Hakefjorden (A3, B3 och C2) liksom i station E1 gått från liten (klass 2) alternativt tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). I stationerna D7, F2 och F4 har föroreningsklassningen gått från liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) till tydlig avvikelse (klass 3). 5.6.7 Mangan I Tabell 92 och Figur 24 redovisas uppmätta halter av mangan i ytsediment samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För mangan finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 95 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 92: U Uppmätta ha alter (mg/kg g TS) av man ngan i ytsed diment (0-1 cm) c inom Sttenungsund dsområdet år 2006 och h 2011. Provpunkt nd A3 Stenungsun Stenungsun nd B3 Stenungsun nd C2 Stenungsun nd D1 Stenungsun nd D7 Stenungsun nd E1 Stenungsun nd F2 Stenungsun nd F4 Stenungsun nd G1 Stenungsun nd G2 Stenungsun nd H3 Stenungsun nd I2 Stenungsun nd K2 2006 452 488 463 199 415 332 274 789 297 651 467 1070 1280 2011 562 764 463 293 274 464 232 616 559 695 632 891 1270 Figur 24: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v mangan i ytssediment (0-1 cm) inom Ste enungsundsom mrådet år 2006 6 och 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 96 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av mangan i ytsediment inom Stenungsundsområdet varierade mellan ca 200 och 1 300 mg/kg TS år 2006 och ca 230 och 1 300 mg/kg TS år 2011. Högst halt uppmättes båda åren i station K2. Lägst halt uppmättes år 2006 i station D1 och år 2011 i station F2. Halterna av mangan var generellt högst i de längst norrut belägna provtagningsstationerna I2 och K2 (Figur 17). De uppmätta halterna var i vissa stationer högre år 2011 jämfört med år 2006 och i vissa fall lägre alternativt oförändrad. 5.6.8 Nickel I Tabell 93 redovisas uppmätta halter av nickel i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 93: Uppmätta halter (mg/kg TS) av nickel i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 23 23 24 14 21 17 16 24 15 22 21 26 24 2011 27 27 27 17 18 23 17 26 23 23 21 27 29 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <30 30‐45 45‐66 66‐99 >99 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av nickel i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas i samtliga provtagningsstationer som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Det föreligger generellt inga större geografiska skillnader i uppmätta halter. Föroreningsklassningen har inte ändrats mellan år 2006 och år 2011. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 97 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 5.6.9 Tenn I Tabell 94 o och Figur 25 5 redovisas uppmätta haltter av tenn i ytsediment från f samtligaa provtagning gsstationer inom Stenungsundsomrrådet för år 2006 2 och 201 11. För tenn finns inga relevanta jämfförvärden. Tabell 94: U Uppmätta ha alter (mg/kg g TS) av tenn n i ytsedime ent (0-1 cm) inom Stenu ungsundsom mrådet år 2006 och 2011. Provtagnin ngsstation Stenungsun nd A3 Stenungsun nd B3 Stenungsun nd C2 Stenungsun nd D1 Stenungsun nd D7 Stenungsun nd E1 Stenungsun nd F2 Stenungsun nd F4 Stenungsun nd G1 Stenungsun nd G2 Stenungsun nd H3 Stenungsun nd I2 Stenungsun nd K2 <2 <2 2006 2,3 <2 <2 <2 <2 <2 <2 2,3 <2 <2 <2 2,4 2,4 <2 2011 1,9 2,1 1,6 1,1 1,3 1,8 1,6 2,3 2,1 2,2 2,1 2,5 2,7 <2 2 <2 < <2 <2 <2 <2 Figur 25: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v tenn i ytsedim iment (0-1 cm)) inom Stenun ngsundsområddet år 2006 oc ch 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 98 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av tenn varierade relativt lite, mellan <2 och 2,4 mg/kg TS år 2006 och 1,1 och 2,7 mg/kg TS år 2011. De uppmätta halterna var generellt något högre i de två längst norrut belägna provtagningsstationerna I2 och K2 (Figur 17). Då många av de uppmätta halterna år 2006 var lägre än rapporteringsgränsen, som då var högre än de uppmätta halterna år 2011, går det inte att utvärdera om det föreligger ett generellt mönster avseende haltförändringar mellan de båda provtagningsåren. 5.6.10 Vanadin I Tabell 95 och Figur 26 redovisas uppmätta halter av vanadin i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För vanadin finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 95: Uppmätta halter (mg/kg TS) av vanadin i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2006 61 61 67 35 58 49 45 67 45 69 61 80 77 2011 88 89 84 55 54 77 43 79 69 69 63 81 84 99 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 26: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v vanadin i ytssediment (0-1 cm) inom Stenungsundsom mrådet år 2006 6 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av vanad din varierade e mellan 35 och o 80 mg/kg g TS år 20066 och 43 och 89 mg/kg TS år 2 2011. Högst halt uppmätttes år 2006 i station I2 och år 2011 i station B3. LLägst halt up ppmättes år 2006 i station D1 och o år 2011 i station F2. Högst halter uppmättes år 2006 6 generellt i d gna provtagnningsstatione erna I2 och de två längst norrut beläg K2 (Fig gur 17), med dan högst halt år 2011 ge enerellt uppm mättes i de längst söderutt belägna sta ationerna (A3, B3 och C2). De D uppmätta halterna i sta ationerna I2 och K2 var dock d ungefärr desamma år å 2011 som haltern na i stationerrna A3, B3 oc ch C2. De upp pmätta halterna var gene erellt högre å år 2011 jämfö ört med år 20 006. 5.6.11 Zink I Tabell 96 rredovisas up ppmätta halte er av zink i yttsediment frå ån samtliga provtagnings p sstationer ino om Stenungsun ndsområdet för f år 2006 och o 2011. Ha alterna har klassats enligtt Naturvårdssverkets bedö ömningsgrunder för Kust och hav (rapport 49 914). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 100 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 96: Uppmätta halter (mg/kg TS) av zink i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 119 112 113 60 126 89 80 121 76 120 103 128 138 2011 123 122 114 74 121 104 78 125 109 111 99,9 132 140 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <85 85‐127,5 127,5‐204 204‐374 >374 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av zink i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) alternativt liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2), förutom i de två längst norrut belägna stationerna I2 och K2 (Figur 17) där de uppmätta halterna klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Det var också i dessa stationer som högst halter av zink uppmättes både år 2006 och 2011. Lägst halt av zink uppmättes båda åren i station D1. Föroreningsklassningen är generellt densamma år 2006 och år 2011 förutom i station G1 som gått från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till liten avvikelse från jämförvärdet. 5.7 5.7.1 Monoaromater (BTEX) Bensen I Tabell 97 redovisas uppmätta halter av bensen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För bensen finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 101 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 97: Uppmätta halter (µg/kg TS) av bensen i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 <19 <18 <50 <17 <18 <15 <14 <20 <14 <16 <19 <24 <20 2011 <0,60 <0,82 <1,0 <0,81 1,2 <0,75 <0,53 <1,1 <1,0 <1,3 <1,0 <1,2 <1,1 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av bensen inom Stenungsundsområdet var lägre än rapporteringsgränsen i alla provtagningsstationer förutom D7 år 2011. Rapporteringsgränserna år 2006 var generellt betydligt högre än år 2011. Någon utvärdering av generella geografiska skillnader eller skillnader mellan åren kan inte göras p.g.a. för få data över rapporteringsgränsen. 5.7.2 Toluen I Tabell 98 och Figur 27 redovisas uppmätta halter av toluen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För toluen finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 102 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 98: U Uppmätta ha alter (µg/kg TS) av tolue en i ytsedim ment (0-1 cm m) inom Sten nungsundso området år 2006 och 2011. Provtagnin ngsstation Stenungsun nd A3 Stenungsun nd B3 Stenungsun nd C2 Stenungsun nd D1 Stenungsun nd D7 Stenungsun nd E1 Stenungsun nd F2 Stenungsun nd F4 Stenungsun nd G1 Stenungsun nd G2 Stenungsun nd H3 Stenungsun nd I2 Stenungsun nd K2 2006 <19 <18 <50 <17 <18 <15 <14 <20 <14 <16 <19 <24 <20 2011 33 370 380 21 86 120 0,43 66 30 560 41 53 51 < < < < < < < < < < < < < Figur 27: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v toluen i ytsed diment (0-1 cm m) i provtagnin ngsstationer innom Stenungs sundsområdet år 2006 och 2 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 103 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av toluen i ytsediment inom Stenungsundsområdet var lägre än rapporteringsgränsen i alla provtagningsstationer år 2006. Högst halt år 2011 uppmättes i station G2, som ligger utanför Galterö. De uppmätta halterna i stationerna B3, C2 och G2 var betydligt högre än i de andra provtagningsstationerna. Orsaken till detta är inte känd. Absolut lägst halt uppmättes i station F2. Det bedöms inte föreligga några generella geografiska skillnader i uppmätta halter. De uppmätta halterna av toluen var högre år 2011 jämfört med år 2006. Orsaken till detta är inte känd, men toluen analyserades av ett annat laboratorium år 2006 jämfört med år 2011, vilket kan vara en orsak. 5.7.3 Summa etylbensen och xylener I Tabell 99 och Figur 28 redovisas beräknade summahalter av uppmätta halter av etylbensen och xylener i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För summa etylbensen och xylener finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 99: Beräknade summahalter (µg/kg TS) av uppmätta halter av etylbensen och xylener i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 <57 <54 <150 <51 <54 <45 <42 <60 <42 <48 <57 <72 <60 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2011 1,5 2,1 2,7 <2,0 3,4 <1,9 <1,3 <2,85 <2,6 4,9 6,1 3,6 <2,8 104 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 < < < < < < < < < < < < < < < < < < < Figur 28: Upp pmätta summa ahalter (µg/kg g TS) av uppm mätta halter av v etylbensen oc ch xylener i yttsediment (0-1 1 cm) i provtagningssstationer inom m Stenungsundsområdet årr 2006 och 201 11. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av etylbe ensen och xyylener i ytsed diment inom Stenungsunndsområdet var v år 2006 lägre ä än rapporteringsgränsen i samtliga prrovtagningss stationer. Sum mmahalten eetylbensen och xylener gst år 2011 i station H3, medan halte var hög en, precis som för toluen, var lägst i sstation F2. Inga generella geo ografiska skillnader förelig gger mellan provtagnings sstationerna.. Generella skillnade er i uppmätta a halter mella an åren kan inte utvärderras då samtliiga halter var lägre än rapporrteringsgränsserna år 2006 6 och dessa var betydligt högre år 20 006 jämfört m med år 2011.. 5.8 P Polycykliska aromatiska kolväten n (Summ ma 16 PAH H) I Tabell 21 rredovisas up ppmätta halte er av summa a 16 PAH år 2006 2 och summa 15 PAH H år 2011 i ytsediment y från samtlig ga provtagnin ngsstationer inom Stenun ngsundsområ ådet. År 2011 analyseraddes inte acen naftylen som annars ingå år i summa 16 PAH. Halte erna har klasssats enligt Naturvårdsve N erkets uppdaaterade bedö ömningsgrunder som m finns i en remissversio r n. Observera a att denna avser a summa a 16 PAH occh alltså är klassningen inte helt korrrekt m.a.p. 2011 2 års data a. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 105 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 100: Uppmätta halter (mg/kg TS) av summa 16 PAH (år 2006) alt. summa 15 PAH (år 2011) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för summa 16 PAH för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 0,84 0,65 0,34 0,23 0,40 0,44 1,47 1,02 0,41 0,55 0,43 0,62 0,68 2011 0,44 0,43 0,20 0,16 0,18 0,46 0,36 0,44 0,36 0,53 0,34 0,38 0,70 Klassning Σ16 PAH Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,2 0,2‐1,1 1,1‐4,8 >4,8 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 16 PAH i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas generellt som klass 3. (Notera dock att klassningen inte är helt korrekt för år 2011 då endast summa 15 PAH analyserades.) Högst halt uppmättes år 2006 i station F2 (klass 4) och år 2011 i K2. Lägst halt uppmättes båda åren i station D1. Det föreligger inga generella geografiska skillnader mellan provtagningsstationerna. De uppmätta halterna av summa 16 PAH var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006 i alla stationer utom i stationerna E1 och K2 där de var mer eller mindre oförändrade. Detta kan bero på, åtminstone för vissa provtagningsstationer, att färre PAH analyserades år 2011. Föroreningsklassningen var generellt oförändrad, förutom i stationerna D1 och D7 som gick från klass 3 till klass 2 och station F2 som gick från klass 4 till klass 3. 5.9 5.9.1 Metylnaftalener 1-metylnaftalen I Tabell 101 och Figur 29 redovisas uppmätta halter av 1-metylnaftalen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006. År 2011 analyserades inga metylnaftalener. För 1-metylnaftalen finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 106 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 101: Uppmätta halter h (µg/kg g TS) av 1-m metylnaftalen i ytsedime ent (0-1 cm)) inom undsområde et år 2006. Stenungsu Provtagnin ngsstation Stenungsun nd A3 Stenungsun nd B3 Stenungsun nd C2 Stenungsun nd D1 Stenungsun nd D7 Stenungsun nd E1 Stenungsun nd F2 Stenungsun nd F4 Stenungsun nd G1 Stenungsun nd G2 Stenungsun nd H3 Stenungsun nd I2 Stenungsun nd K2 2006 12 21 8,6 8,4 8,1 6,9 44 14 12 12 13 14 12 Figur 29: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v 1-metylnaftallen i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsst p tationer inom Stenungsund dsområdet år 2006. 2 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 107 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen och figuren ovan framgår följande: De uppmätta halterna av 1-metylnaftalen i ytsediment inom Stenungsundsområdet år 2006 varierade mellan 6,9 och 44 µg/kg TS. Högst halt uppättes, precis som för PAH, i station F2. Lägst halt uppmättes i station E1, till skillnad från för PAH där station D1 hade lägst halt. De uppmätta halterna var generellt lägst från C2 till E1 (Figur 17). 5.9.2 2-metylnaftalen I Tabell 102 och Figur 30 redovisas uppmätta halter av 2-metylnaftalen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006. År 2011 analyserades inga metylnaftalener. För 2-metylnaftalen finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 102: Uppmätta halter (µg/kg TS) av 2-metylnaftalen i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 21 30 12 14 18 16 61 26 21 21 25 24 17 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 108 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 30: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v 2-metylnaftallen i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsst p tationer inom Stenungsund dsområdet år 2006. 2 Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av 2-mettylnaftalen i yytsediment in nom Stenung gsundsområ det år 2006 varierade mellan n 12 och 61µg/kg TS. Hög gst halt uppä ättes, precis som för PAH H och 1-metyylnaftalen, i station s F2. Lägst h halt uppmätttes, till skillna ad från PAH och 1-metyln naftalen, i sta ation C2. Precis som för 1-m metylnaftalen var de uppm mätta halterna generellt lä ägst från C2 till E1; Figurr 17). 5.10 5.10.1 P Polyklore erade biffenyler ( PCB) Summa 7 PCB I Tabell 103 3 - Tabell 104 4 redovisas uppmätta u ha lter av summ ma 7 PCB i yttsediment fråån samtliga provtagning gsstationer in nom Stenung gsundsområd det för år 200 06 och 2011. Halterna haar klassats de els enligt Naturvårdsvverkets bedö ömningsgrunder för Kust och hav (rap pport 4914), dels de uppddaterade bed dömningsgrunderna ((remissversio on). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 109 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 103: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 PCB i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 7,0 3,7 2,0 1,4 3,7 3,0 3,1 6,2 2,8 3,35 3,1 4,8 4,3 2011 4,1 3,6 2,5 2,0 4,3 2,55 2,2 3,1 2,9 3,5 2,6 3,1 4,7 Klassning Σ7 PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐1,3 1,3‐4 4‐15 >15 Tabell 104: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 PCB i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provpunkt Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 7,0 3,7 2,0 1,4 3,7 3,0 3,1 6,2 2,8 3,35 3,1 4,8 4,3 2011 4,1 3,6 2,5 2,0 4,3 2,55 2,2 3,1 2,9 3,5 2,6 3,1 4,7 Klassning Σ7 PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐1 1‐6,4 6,4‐37 >37 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 7 PCB i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas i de flesta fall som medelhög halt (klass 3) enligt bedömningsgrunderna från 1999, medan detta gäller generellt enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. Högst halt uppmättes år 2006 i station A3 och år 2011 i station K2, dvs. i de längst söder, respektive norrut belägna provtagningsstationerna (Figur 17). Halten i station A3 år 2011 var dock i nivå med den i station K2 samma år. Lägst halt uppmättes båda åren i station D1. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 110 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Halterna av summa 7 PCB var i vissa stationer högre år 2011 jämfört med år 2006, i andra lägre. Föroreningsklassningen är i de flesta fall oförändrad. 5.10.2 Total-PCB (Aroklor 1254) I Tabell 105 - Tabell 106 redovisas uppmätta alternativt beräknade halter av total-PCB i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 105: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 24 13 7 5 13 10 11 22 10 12 11 17 15 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2011 28 24 16 14 29 17 15 21 19 23 17 21 31 Klassning total PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 111 0 0‐5 5‐20 20‐75 >75 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 106: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provpunkt Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 24 13 7 5 13 10 11 22 10 12 11 17 15 2011 28 24 16 14 29 17 15 21 19 23 17 21 31 Klassning total PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐6 6‐40 40‐260 >260 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av total-PCB i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas som medelhög halt (klass 3) till hög halt (klass 4) enligt bedömningsgrunderna från 1999 och generellt som klass 3 enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. Precis som för summa 7 PCB så uppmättes högst halt år 2006 i station A3 och år 2011 i station K2. Halten i station A3 år 2011 var dock i nivå med den i station K2. Precis som för summa 7 PCB så uppmättes även lägst halt båda åren i station D1. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter. Halterna var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, förutom i station F4 där den var i princip oförändrad. Föroreningsklassningen är dock i de flesta fall oförändrad enligt bedömningsgrunderna från 1999. Vidare var klassningen generellt oförändrad enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna, med undantag av station D1 som gick från klass 2 till klass 3. 5.10.3 Non-orto PCB (plana PCB) I Tabell 107 redovisas uppmätta halter av non-orto PCB (plana PCB) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011 samt beräknade summahalter och dioxin-(TCDD)-ekvivalenter. Non-orto PCB:er utgörs av PCB 77, 81, 126 och 169. År 2011 analyserade nonort PCB endast i station G2. För non-orto PCB finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 112 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 107: Uppmätta halter (ng/kg TS) av non-orto PCB i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011 samt beräknade summahalter och TCDD-ekvivalenter (TEF enligt WHO 2005), beräknade med och utan rapporteringsgräns (LOQ). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2; år 2006 Stenungsund G2; år 2011 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 PCB 77 <140 <160 <76 <120 <190 <130 <120 <160 <110 75 51 <140 <140 <130 PCB 81 PCB 126 PCB 169 <5,9 <4,1 <4,9 <4,4 <2,9 <5,2 <4,7 <2,9 <3,7 <4,6 <3,5 <5,5 <6,8 <5,2 <7,8 <3,1 <5,9 <3,8 <3,5 <2,4 <3,4 <7,1 <4,5 <3,9 <6,0 <5,9 <4,2 <3,9 <9,8 <7,3 1,8 4,9 0,89 <3,3 <3,8 <5,4 <5,1 <4,7 <5,6 <2,6 <6,1 <4,8 Σ non‐orto TEF TEF PCB exkl LOQ inkl LOQ <155 0 0,57 <173 0 0,46 <87 0 0,41 <134 0 0,53 <210 0 0,775 <143 0 0,72 <129 0 0,355 <176 0 0,585 <126 0 0,73 96 0,0075 1,2 59 0,52 0,52 <153 0 0,56 <155 0 0,65 <144 0 0,77 Av tabellen ovan framgår följande: Av non-orto PCB:na uppmättes år 2006 endast PCB 77 i en halt över rapporteringsgränsen och endast i station G2. Observera att rapporteringsgränserna för PCB 77 var högre i många stationer år 2006 jämfört med år 2011. År 2011 uppmättes samtliga analyserade non-orto PCB i halter över rapporteringsgränsen. Högst TCDD-ekvivalenthalt uppmättes år 2006 också i station G2, både med och utan rapporteringsgränserna inkluderade. Generella geografiska skillnader i uppmätta halter och skillnader mellan åren kan ej utvärderas då halterna generellt var lägre än rapporteringsgränserna. 5.11 5.11.1 Klorbensener och klorstyrener Pentaklorbensen I Tabell 108 redovisas uppmätta halter av pentaklorbensen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006. År 2011 analyserades inga prover m.a.p. pentaklorbensen. Halterna har klassats enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 113 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 108: Uppmätta halter (µg/kg TS) av pentaklorbensen i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet 2006. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 0,05 0,1 <0,1 0,36 0,72 0,18 0,17 0,22 0,11 0,2 0,1 0,1 0,14 Klassning pentaklor‐ bensen Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig ‐ <400 400‐800 800‐4000 >4000 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av pentaklorbensen i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas i samtliga provtagningsstationer som gott tillstånd (klass 2). Högst halt uppmättes år 2006 i station D7, som ligger inom det område där Ineos och Akzo har sina processvattenutsläpp och där Stenunge å mynnar. Lägst halt uppmättes båda åren i station A3, som är den längst söderut belägna provtagningsstationen (Figur 17). De uppmätta halterna är generellt högre utanför Stenungsund (station D1-G2). 5.11.2 Hexaklorbensen (HCB) I Tabell 109 - Tabell 110 redovisas uppmätta halter av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 114 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 109: Uppmätta halter (µg/kg TS) av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 0,20 0,32 1,0 2,5 11 2,3 0,91 1,3 0,53 1,2 0,51 0,57 0,58 2011 0,12 0,32 0,74 0,96 8,9 0,89 2,15 0,67 0,50 0,57 0,22 0,50 0,315 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐0,04 0,04‐0,2 0,2‐1 >1 Tabell 110: Uppmätta halter (µg/kg TS) av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 0,20 0,32 1,0 2,5 11 2,3 0,91 1,3 0,53 1,2 0,51 0,57 0,58 2011 0,12 0,32 0,74 0,96 8,9 0,89 2,15 0,67 0,50 0,57 0,22 0,50 0,315 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,08 0,08‐0,3 0,3‐1,2 >1,2 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas i de flesta fall som hög (klass 4) alternativt mycket hög halt (klass 5). Högst halt uppmättes både år 2006 och 2011 i station D7, som ligger inom det område där Ineos och Akzo har sina processvattenutsläpp och där Stenunge å mynnar(Figur 17). Lägst halt uppmättes båda åren i station A3, som är den längst söderut belägna provtagningsstationen. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 115 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna var generellt högre utanför Stenungsund (station C2-G2). Halterna av HCB var i de flesta stationer lägre år 2011 jämfört med år 2006, förutom i station F4 där halterna var högre och B3 där halterna var oförändrade. Föroreningsklassningen har också ändrat sig för de flesta provtagningsstationerna. 5.11.3 Oktaklorstyren I Tabell 111 redovisas uppmätta halter av oktaklorstyren i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006. Oktaklorstyren analyserades inte år 2011. För oktaklorstyren finns inget relevant jämförvärde. Tabell 111: Uppmätta halter (µg/kg TS) av oktaklorstyren i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Av tabellen ovan framgår att de uppmätta halterna av oktaklorstyren i ytsediment inom Stenungsundsområdet i samtliga stationer var lägre än rapporteringsgränsen. 5.12 Lindan (γ-HCH) I Tabell 112 - Tabell 113 redovisas uppmätta halter av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 116 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 112: Uppmätta halter (µg/kg TS) av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ <0,1 ‐ ‐ ‐ 2011 <0,033 <0,038 0,082 0,079 0,315 0,0505 <0,028 <0,052 <0,064 <0,081 <0,069 <0,084 <0,11 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐0,01 0,01‐0,1 0,1‐1,3 >1,3 - Ej analyserat Tabell 113: Uppmätta halter (µg/kg TS) av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ <0,1 ‐ ‐ ‐ 2011 <0,033 <0,038 0,082 0,079 0,315 0,0505 <0,028 <0,052 <0,064 <0,081 <0,069 <0,084 <0,11 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,01 0,01‐0,06 0,06‐0,3 >0,3 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av lindan i ytsediment inom Stenungsundsområdet var i de flesta provtagningsstationer lägre än rapporteringsgränsen. Endast i provtagningsstationerna C2, D1, D7 och E1 var halterna högre än rapporteringsgränsen. Rapporteringsgränserna var relativt höga och klassas 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 117 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 tillsammans med de uppmätta halterna generellt som medelhög halt (klass 3) enligt bedömningsgrunderna från 1999, medan de i de flesta stationer klassas som klass 4 enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. Högst halt uppmättes år 2011 i station D7, som ligger inom det område där Ineos och Akzo har sina processvattenutsläpp och där Stenunge å mynnar (Figur 17), medan lägst halt uppmättes i station F2. År 2006 analyserades lindan endast i prov från station G2. Då de uppmätta halterna i de flesta fall var lägre än rapporteringsgränserna som i sin tur var höga går det inte att se några generella geografiska skillnader i uppmätta halter, utom möjligen att halterna generellt var lägre i de två längst söderut belägna provtagningsstationerna (A3 och B3; Figur 17). Av samma andledning samt att endast ett fåtal provtagningsstationer provtogs år 2006, kan förändringen mellan åren inte bedömas. 5.13 Polyklorerade dioxiner och furaner Polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) analyserades endast i en provtagningsstation inom Stenungsundsområdet (G2). De uppmätta och klassade halterna redovisas i Tabell 35 - Tabell 37 (Avsnitt 3.13). Av tabellerna framgår följande: De uppmätta halterna av PCDD/F i station G2 inom Stenungsundsområdet klassas både år 2006 och år 2011 som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann”. Skillnader mellan åren kan ej utvärderas då halterna år 2006 är redovisade om de var högre än rapporteringsgränsen, medan de uppmätta halterna från år 2011 är redovisade om de var högre än detektionsgränsen. Föroreningsklassningen är dock densamma båda åren. 5.14 5.14.1 Ftalater Dibutylftalat (DBP) I Tabell 114 redovisas uppmätta halter av dibutylftalat (DBP) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För DBP finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 118 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 114: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dibutylftalat (DBP) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ <0,05 ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ ‐ ‐ ‐ 0,013 ‐ 0,0032 ‐ ‐ 0,0048 ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: DBP analyserades endast i ytsediment från ett fåtal stationer inom Stenungsundsområdet och år 2006 endast i en station. Högst halt år 2011 uppmättes i station D7, som ligger inom det område där Ineos och Akzo har sina processvattenutsläpp och där Stenunge å mynnar (Figur 17). Lägst halt uppmättes år 2006 i station F2, som ligger strax norr om station D7. Eventuella generella geografiska skillnader i uppmätta halter och skillnader mellan åren går inte att utvärdera p.g.a. för få data över rapporteringsgränsen. 5.14.2 Butylbensylftalat (BBP) I Tabell 115 redovisas uppmätta halter av butylbensylftalat (BBP) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För BBP finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 119 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 115: Uppmätta halter (mg/kg TS) av butylbensylftalat (BBP) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ <0,02 ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ ‐ ‐ ‐ <0,002 ‐ <0,002 ‐ ‐ <0,002 ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår att BBP endast analyserades i ytsediment från ett fåtal stationer inom Stenungsundsområdet och att halterna var lägre än rapporteringsgränsen i samtliga provtagna stationer både år 2006 och 2011. 5.14.3 Dietylhexylftalat (DEHP) I Tabell 116 redovisas uppmätta halter av dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har jämförts med EU:s föreslagna MKN för sediment (CIRCAB EU) på 100 mg/kg TS för bedömning av kemisk status. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 120 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 116: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011 jämförda med EU:s förslag till MKN för sediment för bedömning av kemisk status. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ <0,2 ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ ‐ ‐ ‐ 0,32 ‐ 0,13 ‐ ‐ 0,17 ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: DEHP endast analyserades i ytsediment från ett fåtal provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet, år 2006 endast i en. Högst halt uppmättes år 2011 uppmättes precis som för DBP i station D7, som ligger inom det område där Ineos och Akzo har sina processvattenutsläpp och där Stenunge å mynnar (Figur 17). Lägst halt uppmättes år 2006 precis som för DBP i station F2, som ligger strax norr om station D7. De uppmätta halterna var i samtliga stationer lägre än EU:s föreslagna MKN för sediment. Eventuella generella geografiska skillnader mellan provtagningsstationerna och skillnader mellan åren går inte att utvärdera p.g.a. för få data. 5.15 5.15.1 Organiska tennföreningar Tributyltenn (TBT) I Tabell 117 redovisas uppmätta halter av tributyltenn (TBT) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007) samt jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 121 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 117: Uppmätta halter (µg/kg TS) av tributyltenn (TBT) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 38 ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ ‐ ‐ 3,8 8,2 6,7 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Klassning TBT Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig <1 1‐5 5‐20 20‐100 >100 - Ej analyserat Tabell 118: Uppmätta halter (µg/kg TS) av tributyltenn (TBT) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011 jämförda med Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Halter över det föreslagna gränsvärdet har markerats med grå färg. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 38 ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ ‐ ‐ 3,8 8,2 6,7 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: TBT analyserades i ytsediment från relativt få provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet. De uppmätta halterna av TBT varierade mellan stationerna och klassas från gott tillstånd (klass 2) till dåligt 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 122 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 tillstånd (klass 4) enligt det norska klassificeringssystemet. År 2006 analyserades TBT endast i station G2. Högst halt uppmättes år 2011 i station D7, som ligger utanför Ineos (Figur 17), och lägst halt i station D1. De uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus i samtliga provtagningsstationer. Generella geografiska skillnader i uppmätta halter och skillnader mellan åren kan inte utvärderas, då TBT analyserades i för få provtagningsstationer och inte i samma provtagningsstationer de båda åren. 5.15.2 Dibutyltenn (DBT) I Tabell 119 redovisas uppmätta halter av dibutyltenn (DBT) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet för år 2006 och 2011. För DBT finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 119: Uppmätta halter (µg/kg TS) av dibutyltenn (DBT) i ytsediment (0-1 cm) inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011. Provtagningsstation Stenungsund A3 Stenungsund B3 Stenungsund C2 Stenungsund D1 Stenungsund D7 Stenungsund E1 Stenungsund F2 Stenungsund F4 Stenungsund G1 Stenungsund G2 Stenungsund H3 Stenungsund I2 Stenungsund K2 2006 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 25 ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ ‐ ‐ 150 250 380 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: DBT analyserades, liksom TBT, i ytsediment från relativt få provtagningsstationer inom Stenungsundsområdet. De uppmätta halterna av DBT varierade mellan stationerna (25-380 µg/kg TS). År 2006 analyserades DBT endast i station G2. Högst halt uppmättes år 2011, till skillnad från TBT, i station E1, som ligger utanför station D7. Lägst halt uppmättes, precis som för TBT, i station D1. Generella geografiska skillnader i uppmätta halter och skillnader mellan åren kan inte utvärderas, då TBT analyserats i för få provtagningsstationer och inte samma mellan åren. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 123 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 5.16 Sammanfattning De uppmätta halterna av totalkol (TC), totalt oorganiskt kol (TIC) och totalt organiskt kol (TOC) i ytsediment inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011 varierade mellan ca 20-60, 0-30 respektive 15-40 g/kg TS, dvs. kolet utgörs generellt till största delen av organiskt kol. De uppmätta halterna av totalkväve i ytsediment inom Stenungsundsområdet år 2006 och 2011 samt fosfor år 2006 (analyserades inte år 2011) varierade mellan 1,3 och ca 5 g/kg TS respektive 640 och 1 400 mg/kg TS. Det föreligger inga generella geografiska skillnader mellan provtagningsstationerna vad gäller uppmätta halter av näringsämnen. Det var generellt inga större skillnader i de uppmätta halterna av totalkväve och TIC mellan år 2006 och 2011. Halterna av totalkol och TOC var dock i de flesta provtagningsstationer högre år 2006 jämfört med år 2011. De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet. Undantaget utgör kvicksilver år 2011 för vilket klassningen är högre i flera provtagningsstationer. Inga av de uppmätta halterna av bly och kadmium överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. För arsenik, bly, kadmium, koppar, nickel och zink ändrades föroreningsklassningen i de flesta stationer inte från år 2006 till år 2011, även om halterna för flera av ämnena var högre år 2011 jämfört med år 2006. För krom och vanadin var de uppmätta halterna i de flesta stationer högre år 2011 jämförda med år 2006. För krom och kvicksilver ändrades dock föroreningsklassningen i flera provtagningsstationer. När det gäller mangan finns inget generellt mönster, utan halterna var högre i vissa provtagningsstationer år 2011 jämfört med 2006 och i andra tvärtom. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av arsenik, kadmium, koppar och nickel, medan halterna av krom, mangan, vanadin år 2006 och zink generellt var högst i de två längst norrut belägna provtagningsstationerna I2 och K2 (Figur 17). Även halterna av bly var generellt högre i dessa provtagningsstationer, men även i de sydligast belägna stationerna. Detsamma gäller för vanadin år 2011. När det gäller kvicksilver var halterna år 2011 generellt högst i de provtagningsstationer som är belägna i Hakefjorden, medan det år 2006 inte föreligger några tydliga generella geografiska skillnader. De högsta halterna av tungmetaller uppmättes således inte i anslutning till där de flesta industriutsläppen eller utsläpp från det kommunala ARV sker. De uppmätta halterna av bensen, toluen och summa etylbensen och xylener (BTEX), oktaklorstyren, lindan, butylbensenftalat och non-orto PCB i ytsediment inom Stenungsundsområdet var i de flesta provtagningsstationer lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av PCB och PAH i ytsediment inom Stenungsundsområdet klassas i de flesta fall som klass 3 (av 5) enligt NV:s bedömningsgrunder. De uppmätta halterna av hexaklorbensen (HCB) däremot klassas i de flesta provtagningsstationer som klass 4 alternativt klass 5. PCDD/F och 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 124 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 pentaklorbensen klassas enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” generellt som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) respektive som gott tillstånd (klass 2), medan de uppmätta halterna av TBT varierade mellan de olika provtagningsstationerna som var relativt få. De uppmätta halterna av ftalaten DEHP i ytsediment var lägre än EU:s föreslagna MKN för sediment, medan de uppmätta halterna av TBT översteg Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. De uppmätta halterna av toluen och total-PCB var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, medan det generellt var tvärtom för PAH och HCB. I de flesta provtagningsstationer ändrades dock inte föroreningsklassningen. Föroreningsklassningen av HCB ändrade sig emellertid. Det föreligger inget generellt mönster avseende skillnader i uppmätta halter av summa 7 PCB mellan åren. Det föreligger inte några generella geografiska skillnader med avseende på uppmätta halter av toluen, summa etylbensen och xylener, PAH samt PCB, medan uppmätta halter av penta- och hexaklorbensen generellt var högre utanför Stenungsund, dvs. där de flesta industriutsläppen och utsläpp från det kommunala ARV sker samt där Stenunge å mynnar. De uppmätta halterna av metylnaftalener var generellt lägst från stationerna C2 till E1. ”Nya” ämnen/ämnesgrupper analyserades endast år 2011. Av dessa uppmättes DDT (<0,066-0,5 µg/kg TS) och nedbrytningsprodukterna DDE (0,093-0,39 µg/kg TS) och DDD (<0,067-0,72 µg/kg TS) i ytsediment (översta cm) i halter över rapporteringsgränsen. DDE uppmättes i samtliga provtagningsstationer. Högst halt DDT och DDD uppmättes i station D7, som ligger inom det område till vilket processavloppsvatten från Ineos och Borealis leds och där Stenunge å mynnar. Halterna av DDT och DDD var generellt lägre än rapporteringsgränsen i den norra delen av området. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 125 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 6.0 6.1 BROFJORDEN Undersökningsområdet Undersökningsområdet ligger ca 80 km norr om Göteborg och ca 10 km från närmaste stad som är Lysekil (Figur 31). Längst in i Brofjorden mynnar Broälven vars avrinningsområde är ca 90 km2 (Cato 2006). Inom området ligger också Preemraff Lysekil AB. Undersökningsområdet omfattades år 2006 och 2011 av sju st. provtagningsstationer inklusive den station som ingår i Västra Götalands läns kustvattenkontroll (Figur 1). För lokalisering av stationerna, se Figur 31. Observera att i verkligheten varierar läget av provtagningspunkterna något från år till år, dvs. de är sällan exakt samma. I figuren har de koordinater som användes för respektive lokal 2001 använts (Cato 2006). När det gäller nytillkomna ämnen sedan 2000/2001 års miljöundersökning så analyserades endast DDT och dess nedbrytningsprodukter år 2011. En kommentar om resultaten ges i sammanfattningen (Avsnitt 6.16). Samtliga resultat redovisas dock i BILAGA B. Figur 31: Lokalisering av de provtagningspunkter som ingår i provtagningsprogrammet för Brofjorden. Observera att provpunkternas lägen är ungefärliga och att de exakta lägena kan variera från år till år. En större figur presenteras i BILAGA A. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 126 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 6.2 T Totalkol,, oorganiiskt kol o och totallt organis skt kol I Tabell 120 0 - Tabell 122 2 och Figur 32 3 - Figur 34 redovisas uppmätta haltter av totalkool (TC) och to otalt aniskt kol (TIC) i ytsedim organiskt ko ol (TOC) sam mt beräknade e halter oorga ment från sam mtliga provtag gningsstationer i B Brofjorden förr år 2006 och h 2011. Halte en TIC är be eräknad utifrå ån uppmätta halter av TC C och TOC. För TC,TOC C och TIC fin nns inga relev vanta jämförrvärden. Tabell 120: Uppmätta halter h (g/kg TS) av totallkol (TC) i yttsediment (0 0-1 cm) i Bro ofjorden år 2006 och 2011. Provtagnin ngsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 41 49 37 47 87 40 40 ‐ 2011 42,5 57 ‐ 50 90 35 39 35 - Ej analyseratt Figur 32: Upp pmätta halter (g/kg TS) av totalkol t (TC) i yytsediment (0 0-1 cm) i Brofjo orden år 20066 och 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 127 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 121: Beräknade e halter (g/kg g TS) av tota alt oorganis skt kol (TIC) i ytsedimen nt (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och h 2011. Provtagnin ngsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 1,4 0,22 2,15 1,4 1,1 1,7 1,6 ‐ 2011 1,5 0,60 ‐ 1,8 2,7 11 7,6 10 - Ej analyseratt Figur 33: Upp pmätta halter (g/kg TS) av totalt t oorganisskt kol (TIC) i ytsediment y (0--1 cm) i Brofjoorden år 2006 och 2011. 2015-06-16 mmer 14512220 0335 Uppdragsnum 128 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 122: Uppmätta halter h (g/kg TS) av totallt organiskt kol (TOC) i ytsedimentt (0-1 cm) i Brofjorden B h 2011. år 2006 och Provtagnin ngsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 40 48 35 46 86 38 38 ‐ 2011 41 56 ‐ 48 87 25 31 25 - Ej analyseratt Figur 34: Upp pmätta halter (g/kg TS) av totalt t organiskkt kol (TOC) i ytsediment y (0--1 cm) i Brofjorrden år 2006 och 2011. Av tabellern na och figure erna ovan framgår följand de: De upp pmätta halterna av totalk kol (TC), tota lt oorganiskt kol (TIC) och totalt organniskt kol (TO OC) i ytsedim ment inom Stenungsunds sområdet va rierade mella an ca 40-90, ca 0,2-2 resspektive ca 35-90 3 g/kg TS år 2 2006 samt 35-90, ca 1-10 och ca 25--90 g/kg TS år å 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 129 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Högst halt av TC och TOC uppmättes båda åren i station S150. Lägst halt av TC och TOC uppmättes år 2006 i station 319 (ingick ej år 2011) och år 2011 i station 316 (ingick ej år 2006). Högst halt av TIC uppmättes år 2006 i station 319 och år 2011 i station 316. Lägst halt av TIC uppmättes båda åren i station 324. Kolet utgörs i samtliga provtagningspunkter till största delen av organiskt kol. TC- och TOC-halterna var generellt högst i station S150, som ligger utanför raffinaderiet. TOC-halterna var generellt något lägre i de yttre delarna av fjorden, medan TIC-halterna generellt var högre, åtminstone år 2011. De uppmätta halterna av TC och TOC var generellt högre år 2006 jämfört med 2011 från stationerna S119-S150, medan det var tvärtom för stationerna i de yttre delarna av fjorden. TIC-halterna var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006 och mycket högre i de yttre delarna av Brofjorden. 6.3 Totalkväve I Tabell 123 och Figur 35 redovisas uppmätta halter av totalkväve i ytsediment från samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006 och 2011. För totalkväve finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 123: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalkväve (TN) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 3,8 5,15 2,7 4,5 8,4 2,8 3,0 ‐ 2011 4,1 6,7 ‐ 5,8 8,8 2,9 3,5 3,1 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 130 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 35: Upp pmätta halter (g/kg TS) av totalkväve t (TN N) i ytsedimentt (0-1 cm) i Brrofjorden år 20006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av totalk kväve i ytsed iment i Brofjo orden variera ade mellan 22,7 och 8,4 g/kg TS år 2006 o och 2,9 och 8,8 8 g/kg TS år å 2011. Högst halt uppmätttes båda åre en i station S 150. Lägst halt h uppmätte es år 2006 i sstation 319 (ingick ej år 2011) och år 2011 i station S11 12. Halten i S S112 var doc ck i nivå med d den i stationn 319 även år å 2006. De upp pmätta halterna var gene erellt lägre i d de yttre delarrna av Brofjo orden (S112--316). De upp pmätta halterna var i sam mtliga provtag gningsstation ner högre år 2011 jämförrt med år 200 06. 6.4 K Kol-kväv vekvoten n (C/N) I Tabell 124 4 och Figur 36 3 redovisas beräknade kkol-kvävekvo oter (TOC/TN N) i ytsedimennt från samtlliga provtagning gsstationer i Brofjorden B fö ör år 2006 occh 2011. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 131 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 124: Beräknade e kol-kvävek kvoter (C/N) i ytsedimen nt (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och h 2011. Provtagnin ngsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 10,5 9,4 13 10 10 14 13 ‐ 2011 10 8,4 ‐ 8,3 9,9 8,5 8,8 7,9 - Ej analyseratt Figur 36: Berräknade kol-kvvävekvoter (C/ C/N) i ytsedime ent (0-1 cm) i Brofjorden B år 2006 2 och 201 1. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De berräknade kol-kvävekvoterna i ytsedime ent varierade e relativt lite mellan statioonerna, ca 9 och 14 år 2006 ssamt mellan 8 och 10 år 2011. 2 Kvoten n var högst i station S112 2 år 2006 och h år 2011 i station s S119. Lägst var kvvoten i statio on 324 år 2006 o och år 2011 i station 316 (ingick ej år 2006). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 132 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Det föreligger inga generella geografiska skillnader mellan provtagningsstationerna. De beräknade kvoterna var generellt högre år 2006 jämfört med år 2011. 6.5 Fosfor I Tabell 125 och Figur 37 redovisas uppmätta halter av fosfor (syralakat) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006. Inga fosforanalyser gjordes år 2011. För fosfor finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 125: Uppmätta halter (mg/kg TS) av fosfor (syralakat) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 1530 1360 1070 1420 1070 1250 1180 ‐ - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 133 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 37: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v fosfor (syrala akat) i ytsedim ment (0-1 cm) i Brofjorden årr 2006. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av fosforr i ytsedimen nt i Brofjorden n varierade mellan m ca 1 1100 och ca 1 500 mg/kg TS år 2 2006. Högst halt uppmätttes i station S119 S och läg gst halt uppm mättes i statio on S150. Det förreligger inga generella ge eografiska skkillnader melllan provtagn ningsstationeerna. 6.6 6.6.1 T Tungmettaller Arsenik I Tabell 126 6 redovisas uppmätta u halter av arseniik i ytsedime ent från samtliga provtagnningsstatione er i Brofjorden för å år 2006 och 2011. 2 Halterna har klassa ats enligt Na aturvårdsverk kets bedömnningsgrunderr för Kust och hav (rap pport 4914). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 134 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 126: Uppmätta halter av arsenik i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 11 11 16 14 8,9 17 16 ‐ 2011 12 12 ‐ 19 12 14 14 15 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <10 10‐17 17‐28 28‐45 >45 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av arsenik i ytsediment inom Brofjorden klassas generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Högst halt av arsenik uppmättes år 2006 i station S112 och år 2011 i station S139. Lägst halt av arsenik uppmättes båda åren i station S150, som ligger utanför raffinaderiets processvattenutsläpp. Det föreligger inga större generella geografiska skillnader i uppmätta halter av arsenik. Föroreningsklassningen är generellt densamma mellan år 2006 och 2011, förutom för station S139 som gått från liten avvikelse (klass 2) till tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) samt för station S150 som gått från ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). 6.6.2 Bly I Tabell 127 redovisas uppmätta halter av bly i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) och jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 120 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Tabell 127: Uppmätta halter av bly i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 26 30 38 31 20 34 42 ‐ 2011 24 26 ‐ 28 19 28 36 33 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 135 <25 25‐40 40‐65 40‐65 >110 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av bly i ytsediment inom Brofjorden klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass1) alternativt liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet. Högst halt av bly uppmättes både år 2006 och år 2011 i station S129 och lägst halt uppmättes båda åren i station S150, som ligger vid raffinaderiets processvattenutsläpp. Det föreligger inga större generella geografiska skillnader i uppmätta halter. De uppmätta halterna av bly var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006. Föroreningsklassningen skiljer sig dock generellt inte mellan åren, förutom i station S119 där klassningen gått från liten avvikelse (klass 2) till ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) och i station S129 där klassningen gått från tydlig avvikelse (klass 3) till liten avvikelse (klass 2). Inga av de uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 120 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 6.6.3 Kadmium I Tabell 128 redovisas uppmätta halter av kadmium i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) och jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 2,3 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Tabell 128: Uppmätta halter av kadmium i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 0,42 0,45 0,10 0,76 1,45 0,14 0,11 ‐ 2011 0,30 0,38 ‐ 0,33 1,1 0,11 0,086 0,086 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,2 0,2‐0,5 0,5‐1,2 1,2‐3 >3 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kadmium i ytsediment inom Brofjorden klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) alternativt liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) med undantag av station S150 som klassas som stor (klass 4) alternativt tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Högst halt av kadmium uppmättes både år 2006 och år 2011 i station S150, som ligger vid raffinaderiets processvattenutsläpp. Lägst halt av kadmium uppmättes år 2006 i station 319 och år 2011 i stationerna S129 och 316, men halten i station S129 var även år 2006 i nivå med den i station 319. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 136 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna var generellt lägre i de yttre delarna av Brofjorden (S112, S129 och 316) och högst utanför raffinaderiet (S150 och S139), undantaget station 319. De uppmätta halterna var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006. Föroreningsklassningen ändrade sig dock generellt inte mellan åren, förutom utanför raffinaderiet där klassningen i station S139 gått från tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till liten avvikelse (klass 2) och i station S150 där klassningen gått från stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4) till tydlig avvikelse (klass 3). Inga av de uppmätta halterna av kadmium överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 2,3 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 6.6.4 Koppar I Tabell 129 redovisas uppmätta halter av koppar i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 129: Uppmätta halter av koppar i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 28 30 20 31 31 19 24 ‐ 2011 27 26 ‐ 29 30 19 21 19 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <15 15‐30 30‐49,5 49,5‐79,5 >79,5 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av koppar ytsediment inom Brofjorden klassas generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Högst halt av koppar år 2006 och 2011 uppmättes i station S150, som ligger vid raffinaderiets processvattenutsläpp, medan den lägsta halten uppmättes båda åren i station S112. Motsvarande halt som i S150 uppmättes dock i stationerna längre in i fjorden (324 och S119). De uppmätta halterna var generellt lägre i de yttre delarna av Brofjorden och högst utanför raffinaderiet (S150 och S139), undantaget station 319. De uppmätta halterna var generellt lägre år 2011 jämfört med 2006, men föroreningsklassningen var i de flesta fall densamma, förutom i stationerna S139 och S150 där klassningen gått från tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till liten avvikelse (klass 2). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 137 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 6.6.5 Krom I Tabell 130 redovisas uppmätta halter av totalkrom i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 130: Uppmätta halter av krom i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 36 31 37 34 24 37 40 ‐ 2011 38 30 ‐ 37 24 38 43 41 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <40 40‐48 48‐60 60‐72 >72 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av krom i ytsediment inom Brofjorden klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Högst halt av krom år 2006 och år 2011 uppmättes i station S129, medan lägst halt uppmättes i station S150, som ligger vid raffinaderiets processvattenutsläpp. De uppmätta halterna var generellt högre i de yttre delarna av Brofjorden (S129 och 316). De uppmätta halterna var i de flesta fall högre år 2011 jämfört med år 2006, men föroreningsklassningen var generellt oförändrad, förutom i station S129 där klassningen ändrades från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). 6.6.6 Kvicksilver I Tabell 131 redovisas uppmätta halter av kvicksilver i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 138 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 131: Uppmätta halter av kvicksilver i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 0,083 0,10 0,11 0,12 0,10 0,11 0,14 ‐ 2011 0,19 0,28 ‐ 0,15 0,22 0,30 0,34 0,19 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,04 0,04‐0,12 0,12‐0,4 0,4‐1 >1 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kvicksilver i ytsediment inom Brofjorden klassas år 2006 generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2), medan de år 2011 generellt klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Högst halt av kvicksilver år 2006 och 2011 uppmättes i station S129. Lägst halt av kvicksilver uppmättes år 2006 i station S119, som är den station som ligger längst in i fjorden, och år 2011 i station S139. Det föreligger inga tydliga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av kvicksilver. De uppmätta halterna var i samtliga stationer högre år 2011 jämfört med år 2006. Föroreningsklassningen har generellt ändrats från liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) till tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3), förutom i station S129 där den är oförändrad klass 3. 6.6.7 Mangan I Tabell 132 och Figur 38 redovisas uppmätta halter av mangan i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Brofjorden för år 2006 och 2011. För mangan finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 132: Uppmätta halter (mg/kg TS) av mangan i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 335 296 599 275 176 504 561 ‐ 2011 313 258 ‐ 345 192 351 588 627 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 139 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 38: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v mangan i ytssediment (0-1 cm) inom Bro ofjorden år 20006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av mang gan i ytsedim ment inom Bro ofjorden varierade mellann ca 180 och h 600 mg/kg TS år 2 2006 och ca 190 och 630 0 mg/kg TS å år 2011. Högst halt uppmätttes år 2006 i station 319 (provtogs ej 2011) och år å 2011 i stattion 316 (provtogs ej 2006). Lägst halt uppmättes u bå åda åren i sta ation S150, som s ligger vid raffinaderieets processv vattenutsläpp p. Det förreligger inga större generella geograffiska skillnad der i uppmättta halter. De upp pmätta halterna var i viss sa stationer h högre år 2011 jämfört me ed år 2006 occh i vissa fall lägre. 6.6.8 Nickel I Tabell 133 3 redovisas uppmätta u halter av nickel i ytsedimentt från samtlig ga provtagninngsstationer inom Brofjorden fför år 2006 och o 2011. Ha alterna har kla assats enligtt Naturvårdsv verkets bedöömningsgrun nder för Kust och hav (rap pport 4914). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 140 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 133: Uppmätta halter av nickel i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 23 18 25 21 20 24 26 ‐ 2011 22 19 ‐ 22 21 25 27 25 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <30 30‐45 45‐66 66‐99 >99 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av nickel i ytsediment inom Brofjorden klassas i samtliga provtagningsstationer som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Det föreligger generellt inga större geografiska skillnader i uppmätta halter av nickel. Föroreningsklassningen har inte ändrats mellan år 2006 och år 2011. 6.6.9 Tenn I Tabell 134 och Figur 39 redovisas uppmätta halter av tenn i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Brofjorden för år 2006 och 2011. För tenn finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 134: Uppmätta halter (mg/kg TS) av tenn i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 2,3 2,5 2,1 3,4 1,9 2,2 2,5 ‐ 2011 1,9 2,2 ‐ 4,0 1,5 1,6 1,9 1,7 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 141 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 39: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v tenn i ytsedim iment (0-1 cm)) inom Brofjord den år 2006 ooch 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av tenn varierade v me ellan 1,9 och h 3,4 mg/kg TS T år 2006 ssamt 1,5 och 4 mg/kg TS år 2011. Högst halt uppmätttes båda åre en i station S 139 och lägs st halt i statio on S150, som m ligger vid raffinaderietss processsvattenutslä äpp. Det förreligger inga större generella geograffiska skillnad der i uppmättta halter av teenn. De upp pmätta halterna var gene erellt lägre årr 2011 jämfört med år 2006, förutom i station S13 39. 6.6.10 Vanadin I Tabell 135 5 och Figur 40 4 redovisas uppmätta ha alter av vana adin i ytsedim ment från sam mtliga provtag gningsstationer utm med Bohuskkusten för år 2006 och 20 011. För vana adin finns ing ga relevanta jämförvärde en. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 142 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 135: Uppmätta halter h (mg/k kg TS) av va anadin i ytse ediment (0-1 cm) inom B Brofjorden år å 2006 och 2011. Provtagnin ngsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 61 49 62 57 47 62 67 ‐ 2011 66 53 ‐ 63 50 67 73 68 - Ej analyseratt Figur 40: Upp pmätta halter (mg/kg TS) av v vanadin i ytssediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 20006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av vanad din i ytsedim ent inom Bro ofjorden varie erade mellann 47 och 67 mg/kg m TS år 2006 ssamt 50 och 73 mg/kg TS S år 2011. Högst halt uppmätttes år 2006 och o 2011 i sttation S129 och o lägst halt i station S1150, som ligg ger vid raffinad deriets proce essvattenuts släpp. Det förreligger inga större generella geograffiska skillnad der i uppmättta halter av vvanadin. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 143 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna var i samtliga stationer högre 2011 jämfört med 2006. 6.6.11 Zink I Tabell 136 redovisas uppmätta halter av zink i ytsediment från samtliga provtagningsstationer inom Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 136: Uppmätta halter av nickel i ytsediment (0-1 cm) inom Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 136 139 100 147 153 102 113 ‐ 2011 123 124 ‐ 119 125 104 109 95 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <85 85‐127,5 127,5‐204 204‐374 >374 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av zink i ytsediment inom Brofjorden klassas år 2011 generellt som liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2), medan de år 2006 varierade mellan liten (klass 2) och tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Högst halt zink uppmättes båda åren i station S150, som ligger vid raffinaderiets processvattenutsläpp. År 2011 var dock halterna i nivå med flera andra stationer. Lägst halt av zink uppmättes år 2006 i station 319 och år 2011 i station 316. Halterna var generellt något lägre i de yttersta delarna av Brofjorden (S112, S129 och 316). Halten i station 319 (år 2006) var dock i nivå med den i de yttre delarna. Halterna var i de flesta stationer lägre år 2011 jämfört med år 2006 och föroreningsklassningen har antingen gått från tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) eller varit oförändrad. 6.7 6.7.1 Monoaromater (BTEX) Bensen I Tabell 137 redovisas uppmätta halter av bensen i ytsediment från samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006 och 2011. För bensen finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 144 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 137: Uppmätta halter (µg/kg TS) av bensen i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 <19 <22 <17 <20 <27 <18 <19 ‐ 2011 <1,2 <1,4 ‐ <1,2 <1,3 <1,0 <0,72 <1,0 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår att de uppmätta halterna av bensen i ytsediment i Brofjorden var lägre än rapporteringsgränsen i alla provtagningsstationer. Rapporteringsgränserna år 2006 var generellt betydligt högre än år 2011. 6.7.2 Toluen I Tabell 138 och Figur 41 redovisas uppmätta halter av toluen i ytsediment från samtliga i Brofjorden för år 2006 och 2011. För toluen finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 138: Uppmätta halter (µg/kg TS) av toluen i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 <19 <22 <17 <20 <27 <18 <19 ‐ 2011 170 42 ‐ 180 290 160 100 120 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 145 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 < < < < < < < Figur 41: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v toluen i ytsed diment (0-1 cm m) i provtagnin ngsstationer i B Brofjorden år 2006 och 2011. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av toluen n i ytsedimen nt i Brofjorde en var lägre än ä rapporteri ngsgränsen i alla gningsstationer år 2006. provtag Högst halt år 2011 uppmättes i station S150 0, som ligger utanför rafffinaderiet. Läägst halt uppmättes i station n 324. Haltern na av toluen år 2011 var generellt nå got högre utanför raffinad deriet (S1399 och S150). De upp pmätta halterna av toluen n var betydlig gt högre år 2011 2 jämfört med år 20066. 6.7.3 Summa etylbense e n och xyle ener I Tabell 139 9 redovisas beräknade b su ummahalter a av uppmätta a halter av ety ylbensen ochh xylener i yttsediment från samtlig ga provtagnin ngsstationer i Brofjorden för år 2006 och o 2011. Fö ör summa etyylbensen och h xylener finns inga re elevanta jäm mförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 146 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 139: Beräknade summahalter (µg/kg TS) av uppmätta halter av etylbensen och xylener i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 <57 <64 <51 <60 <81 <54 <57 ‐ 2011 <3,0 3,6 ‐ <2,9 <2,0 <2,5 <1,8 <2,5 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av etylbensen och xylener i ytsediment i Brofjorden var år 2006 lägre än rapporteringsgränsen i samtliga provtagningsstationer och år 2011 i alla stationer utom en (324). Generella geografiska skillnader och skillnader mellan åren kan inte utvärderas då samtliga halter var lägre än rapporteringsgränserna år 2006 och dessa var betydligt högre år 2006 jämfört med år 2011. 6.8 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) I Tabell 140 redovisas uppmätta halter av summa 16 PAH år 2006 och summa 15 PAH år 2011 i ytsediment från samtliga provtagningsstationer i Brofjorden. År 2011 analyserades inte acenaftylen som annars ingår i summa 16 PAH. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets uppdaterade bedömningsgrunder som finns i en remissversion. Observera att denna avser summa 16 PAH och att alltså klassningen inte är helt korrekt m.a.p. 2011 års data. Tabell 140: Uppmätta halter (mg/kg TS) av summa 16 PAH (år 2006) alt. summa 15 PAH (år 2011) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för summa 16 PAH för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 0,62 5,1 0,61 0,91 0,56 0,50 0,62 ‐ 2011 0,33 4,3 ‐ 0,63 0,51 0,52 0,59 0,61 Klassning Σ16 PAH Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,2 0,2‐1,1 1,1‐4,8 >4,8 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 147 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 16 PAH i ytsediment i Brofjorden klassas generellt som klass 3, med undantag för station 324 år som klassas som klass 5 år 2006 och klass 4 år 2011. (Notera dock att klassningen inte är helt korrekt för år 2011 då endast summa 15 PAH analyserades.) Högst halt uppmättes både år 2006 och år 2011 i station 324. Lägst halt uppmättes år 2006 i station S112 och år 2011 i S119. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av summa 16 PAH. Halterna av summa 16 PAH var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006 i alla stationer utom i station S112 där den var mer eller mindre oförändrad. Detta kan bero på, åtminstone för vissa provtagningsstationer, att färre PAH analyserades år 2011. Föroreningsklassningen var generellt oförändrad, förutom i station 324 som gick från klass 5 till klass 4. 6.9 Metylnaftalener 6.9.1 1-metylnaftalen I Tabell 141 och Figur 42 redovisas uppmätta halter av 1-metylnaftalen i samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006. År 2011 analyserades inga metylnaftalener. För 1-metylnaftalen finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 141: Uppmätta halter (µg/kg TS) av 1-metylnaftalen i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 <10 18 4,4 4,0 6,2 3,7 5,3 ‐ - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 148 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Figur 42: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v 1-metylnaftallen i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsst p tationer i Brofj fjorden år 2006. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av 1-mettylnaftalen i yytsediment i Brofjorden år å 2006 varieerade mellan 3,7 och 18 µg/kg T TS. Absolu ut högst halt uppättes, pre ecis som för PAH, i statio on 324 och lä ägst halt i staation S112. De upp pmätta halterna var gene erellt högst i d de inre delarrna av Brofjo orden (S119 ooch 324). 6.9.2 2-metyln naftalen I Tabell 142 2 och Figur 43 4 redovisas uppmätta ha alter av 2-me etylnaftalen i ytsediment ffrån samtliga a provtagning gsstationer i Brofjorden B fö ör år 2006. Å År 2011 analy yserades inga metylnaftaalener. För 2-metylnaftale en finns inga a relevanta jä ämförvärden.. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 149 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 142: Uppmätta halter h (µg/kg g TS) av 2-m metylnaftalen i ytsedime ent (0-1 cm)) i Brofjorde en år 2006. Provtagnin ngsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 12 25 10 4,7 10 8,8 10 ‐ - Ej analyseratt Figur 43: Upp pmätta halter (µg/kg TS) av v 2-metylnaftallen i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsst p tationer i Brofj fjorden år 2006. Av tabellen och figuren ovan framgå år följande: De upp pmätta halterna av 2-mettylnaftalen i yytsediment i Brofjorden år å 2006 varieerade mellan 4,7 och 25 µg/kg T TS. Absolu ut högst halt uppättes, pre ecis som för PAH och 1-metylnaftalen, i station 3224. Lägst ha alt uppmä ättes, till skillnad från PAH H och 1-metyylnaftalen i station s S139. De upp pmätta halterna var gene erellt högst i d de inre delarrna av Brofjo orden (S119 ooch 324). 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 150 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 6.10 Polyklorerade bifenyler (PCB) 6.10.1 Summa 7 PCB I Tabell 143 - Tabell 144 redovisas uppmätta halter av summa 7 PCB i ytsediment från samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 143: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 PCB i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 2,9 29 2,15 5,4 4,3 2,7 2,65 ‐ 2011 2,8 4,5 ‐ 2,3 2,5 2,3 2,4 2,3 Klassning Σ7 PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐1,3 1,3‐4 4‐15 >15 - Ej analyserat Tabell 144: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 PCB i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 2,9 29 2,15 5,4 4,3 2,7 2,65 ‐ 2011 2,8 4,5 ‐ 2,3 2,5 2,3 2,4 2,3 Klassning Σ7 PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐1 1‐6,4 6,4‐37 >37 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 7 PCB i ytsediment i Brofjorden klassas generellt som medelhög halt (klass 3) till hög halt (klass 4) enligt bedömningsgrunderna från 1999, med undantag för station 324 år 2006 som klassas som mycket hög halt (klass 5). Enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna så klassas de uppmätta halterna generellt som klass 3. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 151 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Absolut högst halt uppmättes år 2006 och 2011 i station 324. Lägst halt uppmättes år 2006 i station 319 (ingick ej år 2011) och år 2011 i stationerna S139, S112 och 316 (ingick ej år 2006). År 2006 uppmättes de högsta halterna i stationen uppströms raffinaderiet (324) och utanför (S139 och S150), undantaget station 319, där halten var lägst. Halterna av summa 7 PCB var i samtliga stationer lägre år 2011 jämfört med år 2006. 6.10.2 Total-PCB (Aroklor 1254) I Tabell 145 - Tabell 146 redovisas uppmätta alternativt beräknade halter av total-PCB i ytsediment från samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 145: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 10 100 7,5 19 15 9,6 9,3 ‐ 2011 19 30 ‐ 15 17 15 16 16 Klassning total PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐5 5‐20 20‐75 >75 - Ej analyserat Tabell 146: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 10 100 7,5 19 15 9,6 9,3 ‐ 2011 19 30 ‐ 15 17 15 16 16 Klassning total PCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐6 6‐40 40‐260 >260 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 152 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av total-PCB i ytsediment i Brofjorden klassas generellt som medelhög halt (klass 3), med undantag av station 324 som enligt bedömningsgrunderna från år 1999 klassas som hög (klass 4) till mycket hög halt (klass 5) och enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna som klass 4 år 2011. Precis som för summa 7 PCB så uppmättes absolut högst halt år 2006 och 2011 i station 324 och lägst halt år 2006 i station 319 (ingick ej år 2011) och år 2011 i stationerna S139 och S112. Precis som för summa 7 PCB så uppmättes de högsta halterna år 2006 i stationen uppströms (324) och utanför raffinaderiet (S139 och S150), undantaget station 319, där halten var lägst. Halterna av summa 7 PCB var i vissa stationer lägre år 2011 jämfört med år 2006 och i vissa tvärtom. 6.10.3 Non-orto PCB (plana PCB) I Tabell 147 redovisas uppmätta halter av non-orto PCB (plana PCB) i samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006 samt beräknade summahalter och dioxin-(TCDD)-ekvivalenter. Non-orto PCB:er utgörs av PCB 77, 81, 126 och 169. Inga analyser av non-ort PCB gjordes år 2011. För non-orto PCB finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 147: Uppmätta halter (ng/kg TS) av non-orto PCB i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 samt beräknade summahalter och TCDD-ekvivalenter (TEF enligt WHO 2005), beräknade med och utan rapporteringsgräns (LOQ). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 PCB 77 <140 50 <52 <160 <220 <10 <25 ‐ PCB 81 <13 <2,3 <6,5 <57 <30 <9,5 <25 ‐ PCB 126 PCB 169 <7,3 <15 <4,1 <5,1 <5,9 <6,2 <8,1 <17 <8,4 <15 <5,8 <23 <12 <6,9 ‐ ‐ Σ non‐ orto PCB <175 62 <71 <242 <273 <48 <69 ‐ TEF TEF exkl LOQ inkl LOQ 1,2 0 0,57 0,050 0,78 0 1,35 0 1,3 0 1,3 0 1,4 0 ‐ ‐ Av tabellen ovan framgår följande: Av non-orto PCB:erna uppmättes endast PCB 77 i en halt över rapporteringsgränsen och endast i station 324. Observera att rapporteringsgränserna för PCB 77 var högre i många stationer än vad som uppmättes i station 324. Högst TCDD-ekvivalenthalt uppmättes också i station 324 om rapporteringsgränserna exkluderas. Om rapporteringsgränserna inkluderas så var halten högst i stationerna S129 och S139. Generella geografiska skillnader mellan provtagningsstationerna kan ej utvärderas då halterna generellt var lägre än rapporteringsgränserna. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 153 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 6.11 Klorbensener och klorstyrener 6.11.1 Pentaklorbensen Pentaklorbensen analyserades endast i ytsediment från en provtagningsstation i Brofjorden (324). De uppmätta och klassade halterna redovisas i Tabell 29. Av tabellen framgår att den uppmätta halten av pentaklorbensen i ytsediment i Brofjorden var lägre än rapporteringsgränsen som klassas som gott tillstånd (klass 2). 6.11.2 Hexaklorbensen (HCB) I Tabell 148 - Tabell 149 redovisas uppmätta halter av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 148: Uppmätta halter (µg/kg TS) av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 ‐ 0,13 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 0,18 0,49 ‐ 0,14 <0,1 0,18 0,17 0,20 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐0,04 0,04‐0,2 0,2‐1 >1 - Ej analyserat Tabell 149: Uppmätta halter (µg/kg TS) av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 ‐ 0,13 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 0,18 0,49 ‐ 0,14 <0,1 0,18 0,17 0,20 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 154 <0,001 0,001‐0,08 0,08‐0,3 0,3‐1,2 >1,2 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment i Brofjorden klassas i de flesta fall som medelhög halt (klass 3). Högst halt uppmättes år 2011 i station 324. År 2006 var det den enda stationen som HCB analyserades i. Lägst halt uppmättes år 2011 i station S150, som ligger utanför raffinaderiets processvattenutsläpp. De lägsta halterna uppmättes generellt utanför raffinaderiet (station S150 och S139). Då HCB endast analyserades i en provpunkt år 2006 går det inte att utvärdera om halterna generellt var högre eller lägre mellan åren. Halten i station 324 var högre år 2011 och föroreningsklassningen ändrade sig från medelhög halt (klass 3) till hög halt (klass 4). 6.11.3 Oktaklorstyren Oktaklorstyren analyserades endast i ytsediment från en provtagningsstation i Brofjorden (324). De uppmätta och klassade halterna redovisas i Tabell 29. Av tabellen ovan framgår att den uppmätta halten av oktaklorstyren i station 324 var lägre än rapporteringsgränsen. 6.12 Lindan (γ-HCH) I Tabell 150 - Tabell 151 redovisas uppmätta halter av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2011. Lindan analyserades inte år 2006. Halterna har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 150: Uppmätta halter (µg/kg TS) av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2011 <0,08 <0,092 ‐ <0,11 0,20 <0,041 0,048 <0,034 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 155 0 0‐0,01 0,01‐0,1 0,1‐1,3 >1,3 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 151: Uppmätta halter (µg/kg TS) av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2011 <0,08 <0,092 ‐ <0,11 0,20 <0,041 0,048 <0,034 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,01 0,01‐0,06 0,06‐0,3 >0,3 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av lindan i ytsediment i Brofjorden år 2011 var i de flesta provtagningsstationer lägre än rapporteringsgränsen. Endast i provtagningsstationerna S150 och S129 var halterna högre än rapporteringsgränsen. Rapporteringsgränserna var relativt höga och klassas tillsammans med de uppmätta halterna i de flesta stationer som medelhög halt (klass 3) enligt bedömningsgrunderna från 1999, medan de enligt de uppdaterade i de flesta stationer klassas som klass 4. Högst halt uppmättes år 2011 i station S150, som ligger utanför raffinaderiets processvattenutsläpp, medan lägst halt uppmättes i station 316, som ligger längst ut i Brofjorden. Då de uppmätta halterna i de flesta fall var lägre än rapporteringsgränsen som i sin tur var hög går det inte att se några generella geografiska skillnader i uppmätta halter av lindan, utom möjligen att halterna generellt var lägre i Brofjordens mynning (S112, S129 och 316). Då inga analyser gjordes år 2006, kan skillnaden mellan åren inte utvärderas. 6.13 Polyklorerade dioxiner och furaner Polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) har endast analyserats i en provtagningsstation i Brofjorden och endast år 2006. De uppmätta och klassade halterna redovisas i Tabell 35 - Tabell 37 (Avsnitt 3.13). Av tabellerna framgår att de uppmätta halterna av PCDD/F i ytsediment i Brofjorden klassas i den enda analyserade provtagningsstationen (324) år 2006 som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann”. 6.14 6.14.1 Ftalater Dibutylftalat (DBP) I Tabell 152 redovisas uppmätta halter av dibutylftalat (DBP) i ytsediment från samtliga provtagningsstationer i Brofjorden för år 2006 och 2011. DBP analyserades endast i ytsediment från en provtagningsstation i Brofjorden (324). För DBP finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 156 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 152: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dibutylftalat (DBP) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 ‐ 0,081 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ 0,0032 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår att den uppmätta halten av DEHP var betydligt lägre år 2011 (0,0032 mg/kg TS) jämfört med år 2006 (0,081 mg/kg TS). 6.14.2 Butylbensylftalat (BBP) I Tabell 153 redovisas uppmätta halter av butylbensylftalat (BBP) i ytsediment från Brofjorden år 2006 och 2011. BBP analyserades endast i ytsediment från en provtagningsstation i Brofjorden (324). För BBP finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 153: Uppmätta halter (mg/kg TS) av butylbensylftalat (BBP) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 ‐ <0,02 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ <0,002 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår att de uppmätta halterna av BBP i ytsediment från den enda provtagna stationen i Brofjorden (324) var lägre än rapporteringsgränsen både år 2006 och 2011. 6.14.3 Dietylhexylftalat (DEHP) I Tabell 154 redovisas uppmätta halter av dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment från Brofjorden år 2006 och 2011. DEHP analyserades endast i ytsediment från en provtagningsstation i Brofjorden (324). Halterna har jämförts med EU:s föreslagna MKN för sediment (CIRCAB EU) på 100 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk status. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 157 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 154: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011 jämförda med EU:s förslag till MKN för sediment för bedömning av kemisk status. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 ‐ 0,24 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ 0,14 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Den uppmätta halten av DEHP var lägre år 2011 (0,14 mg/kg TS) jämfört med år 2006 (0,24 mg/kg TS) och halterna är lägre än EU:s förslag till MKN för sediment. 6.15 Organiska tennföreningar 6.15.1 Tributyltenn (TBT) I Tabell 155 - Tabell 156 redovisas uppmätta halter av tributyltenn (TBT) i ytsediment från de provtagningsstationer i Brofjorden som analyserats m.a.p. TBT år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007) samt jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Tabell 155: Uppmätta halter (µg/kg TS) av tributyltenn (TBT) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 ‐ 140 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ 21 ‐ 36 ‐ 8,3 ‐ ‐ Klassning TBT Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 158 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig <1 1‐5 5‐20 20‐100 >100 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 156: Uppmätta halter (µg/kg TS) av tributyltenn (TBT) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011 jämförda med Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Halter över det föreslagna gränsvärdet har markerats med grå färg. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 ‐ 140 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ 21 ‐ 36 ‐ 8,3 ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: Relativt få prover analyserades med avseende på TBT i ytsediment i Brofjorden år 2006 och 2011, endast prov från en station (324) år 2006 och tre stationer (324, S139 och S112) år 2011. Den uppmätta halten i station 324 klassas år 2006 som mycket dåligt tillstånd (klass 5) och år 2011 som dåligt tillstånd (klass 4). Högst halt uppmättes år 2011 i station S139 och lägst halt i station S112, dvs. i den längst ut belägna provtagningsstationen där halten klassas som måttligt tillstånd (klass 3). De uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus i samtliga provtagningsstationer. 6.15.2 Dibutyltenn (DBT) I Tabell 157 redovisas uppmätta halter av dibutyltenn (DBT) i ytsediment från de provtagningsstationer som analyserats m.a.p. DBT i Brofjorden för år 2006 och 2011. Tabell 157: Uppmätta halter (µg/kg TS) av dibutyltenn (DBT) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Provtagningsstation Brofjorden S119 Brofjorden 324 Brofjorden 319 Brofjorden S139 Brofjorden S150 Brofjorden S112 Brofjorden S129 Brofjorden 316 2006 ‐ 57 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 2011 ‐ 250 ‐ 120 ‐ 9,4 ‐ ‐ - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 159 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: DBT analyserades i samma provtagningsstationer som TBT, dvs. i relativt få stationer. Högst halt (250 µg/kg TS) uppmättes år 2011, till skillnad från TBT, i station 324. Lägst halt (9,4 µg/kg TS) uppmättes dock precis som för TBT i station S112. Halten var lägst i den längst ut belägna provtagningsstationen. 6.16 Sammanfattning De uppmätta halterna av totalkol (TC), totalt oorganiskt kol (TIC) och totalt organiskt kol (TOC) i ytsediment i Brofjorden år 2006 och 2011 varierade mellan ca 35-90, 0,2-10 respektive 25-90 g/kg TS, dvs. kolet utgörs generellt till största delen av organiskt kol. De uppmätta halterna av totalkväve i Brofjorden år 2006 och 2011 samt fosfor 2006 (analyserades inte år 2011) varierade mellan ca 3-9 g/kg TS respektive 1 100 -1 500 mg/kg TS. De uppmätta halterna av TC och TOC var generellt högst i stationen som ligger utanför raffinaderiet (S150). De uppmätta halterna av TOC och kväve var generellt något lägre i de yttre delarna av fjorden, medan det var tvärtom för TIC. Det förelåg däremot inga generella geografiska skillnader i uppmätta fosforhalter. De uppmätta halterna av näringsämnen var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, åtminstone i provtagningsstationerna som ligger innanför och utanför raffinaderiet. De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i ytsediment i Brofjorden klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) från jämförvärdet eller liten avvikelse (klass 2) från jämförvärdet, undantaget utgör kvicksilver år 2011 då halterna generellt klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). Inga av de uppmätta halterna av bly och kadmium överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. De uppmätta halterna av krom, kvicksilver, tenn och vanadin var generellt högre år 2011 jämfört med 2006, medan de uppmätta halterna av bly, kadmium, koppar och zink generellt var lägre. För mangan varierade detta beroende på provtagningsstation. Föroreningsklassningen ändrade sig dock generellt inte förutom för kvicksilver och zink. För arsenik och nickel föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter mellan åren. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av de flesta tungmetaller inkl. arsenik. De uppmätta halterna av krom och zink var dock generellt högre i de yttre delarna av Brofjorden, medan kadmium och koppar generellt var lägre där. De högsta halterna uppmättes således inte generellt i anslutning till raffinaderiet eller där Broälven mynnar. De uppmätta halterna av bensen, toluen (år 2006) och summa etylbensen och xylener (BTEX), pentaklorbensen, oktaklorstyren, butylbensenftalat, lindan och non-orto PCB i ytsediment i Brofjorden var generellt lägre än rapporteringsgränsen. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 160 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna av PCB och PAH i ytsediment i Brofjorden klassas generellt som klass 3 enligt NV:s bedömningsgrunder och för hexaklorbensen (HCB) gäller denna klassning i de flesta fall. PCDD/F och pentaklorbensen klassas i den enda provtagna stationen (324) enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” som motsvarande bakgrundshalt (klass 1), medan de uppmätta halterna av TBT klassas som dåligt tillstånd (klass 4) till mycket dåligt tillstånd (klass 5). De uppmätta halterna av ftalaten DEHP i ytsediment i den enda provtagna stationen (324) i Brofjorden var lägre än EU:s föreslagna MKN för sediment, medan de uppmätta halterna av TBT översteg Havsoch Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. De uppmätta halterna av toluen och total-PCB var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, medan det generellt var tvärtom för PAH och HCB. Det föreligger inget generellt mönster avseende skillnader i uppmätta halter mellan åren för summa 7 PCB. I de flesta provtagningsstationer ändrades dock inte föroreningsklassningen. De uppmätta halterna av toluen och PCB var generellt högst utanför raffinaderiet och för PCB även uppströms, medan de uppmätta halterna av HCB generellt var lägst utanför raffinaderiet. För PAH föreligger det inte några generella geografiska skillnader i uppmätta halter, medan de uppmätta halterna av TBT generellt var lägst i den längst ut i fjorden belägna stationen. Av tillkommande ämnen uppmättes endast nedbrytningsprodukterna av DDT, DDE och DDD (p,pisomererna) i ytsediment år 2011 i halter över rapporteringsgränsen, DDD dock endast i provtagningsstationerna S129 (0,24 µg/kg TS) och S112 (0,12 µg/kg TS). DDE uppmättes i halter över rapporteringsgränsen i samtliga provtagningsstationer och de uppmätta halterna varierade mellan 0,25 och 0,39 µg/kg TS, med högsta halten i station S129. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 161 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 7.0 7.1 GULLMARENS KONTROLLPROGRAM Undersökningsområdet Gullmarens kontrollprogram inrättades med syfte att följa den naturliga marinbiologiska utvecklingen i Gullmarsfjorden och för att i ett tidigt skede upptäcka miljöförändringar (Cato 2006). Undersökningsområdet ligger söder om Lysekil, ca 70 km norr om Göteborg (Figur 44). Fjorden förgrenar sig i fjordarna Färlevsfjorden och Saltkällefjorden. I den senare rinner Örekilsälven ut. Undersökningsområdet omfattades år 2006 och 2011 av en provtagningsstation. För lokalisering av denna, se Figur 44. Observera att i verkligheten varierar läget för provtagningsstationen något från år till år. I figuren har de koordinater som användes för lokalen år 2001 använts (Cato 2006). Figur 44: Lokalisering av den provtagningspunkt som ingår i provtagningsprogrammet för Gullmaren. Observera att provpunktens läge är ungefärligt och att det exakta läget kan variera från år till år. En större figur presenteras i BILAGA A. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 162 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 7.2 Näringsämnen I Tabell 158 redovisas uppmätta halter av totalkol (TC), totalt organiskt kol (TOC), totalkväve och fosfor (P; syralakat) samt beräknade halter av oorganiskt kol (TIC) och kol-kvävekvoten (TOC/TN) i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn K2 för år 2006 och 2011. Halten TIC är beräknad utifrån uppmätta halter av TC och TOC. Tabell 158: Uppmätta halter (g/kg TS) av totalkol (TC), totalt organiskt kol (TOC), totalkväve och fosfor (P; syralakat) samt beräknade halter av oorganiskt kol (TIC) och kol-kvävekvoten (C/N) i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 och 2011. Provtagningsstation TC TIC TOC TN C/N P 2006 39 0,915 38 2,8 14 1,3 2011 36 6,4 29 2,9 10 ‐ Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av näringsämnen varierade relativt lite mellan år 2006 och 2011. Totalkolet utgörs till ca 80-100 % av organiskt kol. Halten TC, TOC och kol-kvävekvoten var något lägre år 2011 jämfört med år 2006, medan kvävehalten var mer eller mindre oförändrad. Fosfor analyserades endast år 2006. 7.3 Tungmetaller I Tabell 159 redovisas uppmätta halter av tungmetaller i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn GK2 för år 2006 och 2011. Halterna är klassade enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). För vilka haltgränser som gäller för respektive klass och ämne hänvisas till Avsnittet 3.6. De uppmätta halterna av bly och kadmium jämförs också med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) för bly på 120 mg/kg TS respektive för kadmium på 2,3 mg/kg TS för bedömning av kemisk ytvattenstatus. För mangan, tenn och vanadin saknas relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 163 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 159: Uppmätta halter (mg/kg TS) av tungmetaller i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Mangan Nickel Tenn Vanadin Zink 2006 2011 27 30 23 34 0,12 0,10 18 21 35 42 Klassning 0,10 0,22 metaller 16100 17900 Sediment 25 28 Klass 1 2,0 2,1 Klass 2 Klass 3 87 101 Klass 4 114 122 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av tungmetaller inkl. arsenik i ytsediment i station Gullmarn klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) alternativt liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2), med undantag för arsenik där de uppmätta halterna klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) alternativt stor avvikelse (klass 4) och kvicksilver år 2011 som då klassas som tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3). De uppmätta halterna av tungmetaller var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006. Föroreningsklassningen för bly och krom har ändrats från ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Föroreningsklassningen för kvicksilver har ändrats från liten avvikelse (klass 2) till tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3), och föroreningsklassningen för arsenik har ändrats från tydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 3) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). Vare sig de uppmätta halterna av bly eller kadmium överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 7.4 Monoaromater (BTEX) I Tabell 160 redovisas uppmätta halter av bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn GK2 för år 2006 och 2011. För BTEX saknas relevanta jämförvärden. Tabell 160: Uppmätta halter (µg/kg TS) av bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 och 2011. Provtagningsstation Bensen Toluen Σ etylbensen+xylener 2006 <25 <25 <75 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2011 <1,2 210 <3 164 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av BTEX i ytsediment i station Gullmarn var lägre än rapporteringsgränsen, förutom toluen år 2011. Rapporteringsgränserna år 2006 var generellt betydligt högre än år 2011. Halten toluen var betydligt högre år 2011 jämfört med år 2006. För bensen samt summa etylbensen och xylener kan det inte bedömas om det föreligger några skillnader mellan åren p.g.a. av att samtliga data var under rapporteringsgränsen. 7.5 Polycykliska aromatiska kolväten (Summa 16 PAH) I Tabell 161 redovisas uppmätta halter av summa 16 PAH år 2006 och summa 15 PAH år 2011 i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn GK2. År 2011 analyserades inte acenaftylen som annars ingår i summa 16 PAH. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets uppdaterade bedömningsgrunder som finns i en remissversion. Observera att denna avser summa 16 PAH och alltså är klassningen inte helt korrekt m.a.p. 2011 års data. Tabell 161: Uppmätta halter (mg/kg TS) av summa 16 PAH (år 2006) alt. summa 15 PAH (år 2011) i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn GK2 år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för summa 16 PAH för Kust och Hav (Remiss). Provtagningsstation Σ 16 PAH 2006 0,91 2011 0,78 Klassning Σ16 PAH Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 <0,001 0,001‐0,2 0,2‐1,1 1,1‐4,8 >4,8 Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 16 PAH i station Gullmarn klassas som klass 3. (Notera dock att klassningen inte är helt korrekt för år 2011 då endast summa 15 PAH analyserades.) Halterna av summa 16 PAH var lägre år 2011 jämfört med år 2006, men föroreningsklassningen var oförändrad. Att halten var lägre kan bero på att färre PAH analyserades år 2011. 7.6 Metylnaftalener I Tabell 162 redovisas uppmätta halter av 1- och 2-metylnaftalen i provtagningsstationen Gullmarn GK2 för år 2006. År 2011 analyserades inga metylnaftalener. Relevanta jämförvärden saknas för dessa ämnen. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 165 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 162: Uppmätta halter (mg/kg TS) av 1- och 2-metylnaftalen i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn GK2 år 2006 och 2011. Provtagningsstation 1‐metylnaftalen 2‐metylnaftalen 2006 23 42 Av tabellen ovan framgår att den uppmätta halten av 1-metylnaftalen var högre än 2-metylnaftalen. 7.7 7.7.1 Polyklorerade bifenyler (PCB) Summa 7 och total-PCB I Tabell 163 - Tabell 164 redovisas uppmätta halter av summa 7 och total-PCB i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn GK2 för år 2006 och 2011. Halterna är klassade dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). För vilka haltgränser som gäller för respektive klass och ämne hänvisas till Avsnitten 3.10. Tabell 163: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 och total-PCB i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Sum 7 PCB Tot PCB (Aroklor 1254) Klassning Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 2011 3,2 3,7 11 25 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt Tabell 164: Uppmätta halter (µg/kg TS) av summa 7 och total-PCB i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provpunkt Sum 7 PCB Tot. PCB (Aroklor 1254) 2006 2011 3,2 3,7 11 25 Klassning Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 166 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 7 och total-PCB i ytsediment i station Gullmarn klassas generellt som medelhög halt (klass 3). De uppmätta halterna av summa 7 och total-PCB var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, men föroreningsklassningen ändras inte. 7.7.2 Non-orto PCB (plana PCB) I Tabell 165 redovisas uppmätta halter av non-orto PCB (plana PCB) i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn GK2 för år 2006 samt beräknade summahalter och dioxin-(TCDD)-ekvivalenter. Non-orto PCB utgörs av PCB 77, 81, 126 och 169. Inga analyser av non-orto PCB gjordes år 2011. För non-orto PCB finns inga relevanta jämförvärden. Tabell 165: Uppmätta halter (ng/kg TS) av non-orto PCB i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 samt beräknade summahalter och TCDD-ekvivalenter (TEF enligt WHO 2005), beräknade med och utan rapporteringsgräns (LOQ). Provtagningsstation Non‐orto PCB PCB 77 110 PCB 81 <12 PCB 126 PCB 169 <7,3 <7,6 Σ non‐ orto PCB 137 TEF TEF exkl LOQ inkl LOQ 0,97 0,011 Av tabellen ovan framgår att av analyserade non-orto PCB:er uppmättes endast PCB 77 i en halt över rapporteringsgränsen. Den uppmätta halten av PCB 77 var högre än vad som uppmätts i Brofjorden (Avsnitt 6.10.3), Stenungsundsområdet (Avsnitt 5.10.3) eller generellt utmed Bohuskusten (Avsnitt 3.10.3). 7.8 Klorbensener och klorstyrener 7.8.1 Pentaklorbensen och hexaklorbensen (HCB) I Tabell 166 - Tabell 167 redovisas uppmätta halter av pentaklorbensen och hexaklorbensen (HCB) i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn GK2 för år 2006 och 2011. Halterna av pentaklorbensen är klassade enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). HCB-halterna är klassade dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 166: Uppmätta halter (µg/kg TS) av pentaklorbensen och hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 och 2011. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007) respektive Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation pentaCB HCB 2006 0,14 0,31 2011 ‐ 0,22 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 167 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Klassning pentaklor‐ bensen Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig ‐ <400 400‐800 800‐4000 >4000 Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt 0 0‐0,04 0,04‐0,2 0,2‐1 >1 Tabell 167: Uppmätta halter (µg/kg TS) av hexaklorbensen (HCB) i ytsediment (0-1 cm) i Brofjorden år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Remiss). Provpunkt HCB Klassning HCB Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 2006 0,31 2011 0,22 <0,001 0,001‐0,08 0,08‐0,3 0,3‐1,2 >1,2 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av pentaklorbensen i ytsediment i station Gullmarn år 2006 klassas som gott tillstånd (klass 2). De uppmätta halterna av HCB i station Gullmarn var högre år 2006 jämfört med år 2011 och klassas som hög halt (klass 4) enligt bedömningsgrunderna från 1999. Enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna klassas den uppmätta halten år 2011 som klass 3. 7.8.2 Oktaklorstyren I Tabell 168 redovisas uppmätt halt av oktaklorstyren i ytsediment från provtagningsstationen Gullmarn GK2 för år 2006. Oktaklorstyren analyserades inte år 2011. För oktaklorstyren finns inget relevant jämförvärde. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 168 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 168: Uppmätta halter (µg/kg TS) av oktaklorstyren i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn GK2 år 2006 och 2011. Provtagningsstation Oktaklorstyren 2006 <0,05 - Ej analyserat Den uppmätta halten av oktaklorstyren i ytsediment i station Gullmarn var lägre än rapporteringsgränsen. 7.9 Lindan (γ-HCH) I Tabell 169 redovisas uppmätt halt av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment från provtagningsstationen Gullmarn GK2 år 2011. Lindan analyserades inte år 2006. Halten har klassats dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914), dels enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna (remissversion). Tabell 169: Uppmätta halter (µg/kg TS) av lindan (gamma-hexacyklohexan; γ-HCH) i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Svensk standard) för Kust och Hav (Rapport 4914 respektive Remiss). Provtagningsstation Lindan Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klassning lindan Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Rapport 4914 <0,088 Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt Remiss <0,088 0 0‐0,01 0,01‐0,1 0,1‐1,3 >1,3 <0,001 0,001‐0,01 0,01‐0,06 0,06‐0,3 >0,3 Av tabellerna ovan framgår att de uppmätta halterna av lindan år 2011 i station Gullmarn var lägre än rapporteringsgränsen. Rapporteringsgränsen var dock så pass hög att den klassas som medelhög halt (klass 3) enligt bedömningsgrunderna från 1999 och som klass 4 enligt de uppdaterade bedömningsgrunderna. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 169 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 7.10 Polyklorerade dioxiner och furaner I Tabell 170 - Tabell 171 redovisas uppmätta halter av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn GK2 år 2006 samt beräknade TCDD-ekvivalenter (WHO 1998 och 2005). PCDD/F analyserades inte år 2011 i denna station. Halterna har klassats enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Observera att klassificeringen utgår från TCDD-ekvivalenter beräknade enligt WHO 1998. Tabell 170: Uppmätta halter (ng/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006 samt beräknade TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ). Provpunkt 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF 2006 <0,98 1,6 <1,9 <1,9 <1,9 36 220 3,1 1,2 1,4 5,9 4,5 <1,7 3,2 39 3,7 60 WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ 4,6 WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 6,3 Tabell 171: Beräknade TCDD-ekvivalenthalter (WHO 1998) med och utan rapporteringsgräns (LOQ) inberäknad i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006. Klassning enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007). Provpunkt PCDD/F exkl. LOQ PCDD/F exkl. LOQ 2006 0,00485 0,0066 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 170 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Bakgrunn God Moderat Dålig Svært dålig <0,01 0,01‐0,03 0,03‐0,1 0,1‐0,5 >0,5 Av tabellerna ovan framgår följande: De beräknade halterna TCDD-ekvivalenter i ytsediment i station Gullmarn år 2006 klassas som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann”. Den uppmätta halten av den mest toxiska dioxinen, TCDD, var lägre än rapporteringsgränsen, medan halten av den lika toxiska pentaCDD låg över rapporteringsgränsen. 7.11 Ftalater (dibutylftalat, butylbensylftalat och dietylhexylftalat) I Tabell 172 redovisas uppmätta halter av dibutylftalat (DBP), butylbensylftalat (BBP) och dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment i provtagningsstationen Gullmarn GK2 år 2006. Ftalater analyserades inte år 2011. Halten DEHP har jämförts med EU:s föreslagna MKN för sediment (CIRCAB EU) på 100 mg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk status. För DBP och BBP saknas relevanta jämförvärden. Tabell 172: Uppmätta halter (mg/kg TS) av dibutylftalat (DBP), butylbensylftalat (BBP) och dietylhexylftalat (DEHP) i ytsediment (0-1 cm) i provtagningsstationen Gullmarn K2 år 2006; halten DEHP jämförd med EU:s förslag till MKN för sediment för bedömning av kemisk status. Provtagningsstation DBP BBP DEHP 2006 <0,05 <0,02 <0,2 - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår att de uppmätta halterna av DBP, BBP och DEHP i ytsediment i station Gullmarn var lägre än rapporteringsgränsen, och att DEHP är lägre än EU:s förslag till MKN för sediment för bedömning av ytvattenstatus. 7.12 Organiska tennföreningar (tributyltenn och dibutyltenn) I Tabell 173 redovisas uppmätta halter av tributyltenn (TBT) och dibutyltenn (DBT) i provtagningsstationen Gullmarn GK2 år 2006 och 2011. Halterna har klassats dels enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” (SFT 2007) samt jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm (MKN) på 1,6 µg/kg TS för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 171 BOHU USKUSTEN NS VATTE ENVÅRDSFÖRBUND D RESU ULTATRAP PPORT 2006 & 2011 Tabell 173: Uppmätta halter h (µg/kg g TS) av trib butyltenn (TBT) och dib butyltenn (DB BT) i ytsediment (0-1 marn GK2 å år 2006 och 2011. 2 Klassning av TBT T enligt det norska cm) i provttagningsstattionen Gullm klassificeriingssysteme et för ”fjorder och kystffarvann” (SFT 2007). Provtagnin ngsstation TBT DBT 2006 21 16 2011 <1 63 Tabell 174: Uppmätta halter h (µg/kg g TS) av trib butyltenn (TBT) i ytsediment (0-1 cm gningsm) i provtag Gullmarn GK K2 år 2006 och o 2011 jäm mförda med Havs- och Vattenmynd V dighetens gränsvärde stationen G för sediment för bedöm mning av ke emisk ytvatttenstatus. Halter H över det föreslagn na gränsvärrdet har markerats med grå färrg. Provtagnin ngsstation TBT 2006 21 2011 <1 Av tabellern na ovan fram mgår följande: De upp pmätta halterna av TBT i ytsediment i station Gullmarn variera ade relativt m mycket mella an gningstillfälle provtag ena och klassas år 2006 som dåligt tiillstånd (klass 4) och år 22011 som bakgrund (klass 1) enligt det norska klass sificeringssysstemet. År 2011 var TBT T-halten lägree än rapporte eringsgränse en. Den up ppmätta halten TBT överrstiger Havs-- och Vattenm myndighetens MKN på 1,,6 µg/kg TS för sedime ent för bedöm mning av kem misk ytvatten nstatus år 20 006, men inte e år 2011. DBT är en nedbrytningsproduk kt av TBT. Ha alten DBT va ar lägre än ha alten TBT år 2006, men betydligt b högre år 2011, då halten TBT var v lägre än rapporteringsgränsen. Det indikerar aatt TBT mer eller mindre brutits ner, dock inte helt. 7.13 S Samman nfattning De upp pmätta halterna av närin ngsämnen i yytsediment i Gullmarn va arierade relattivt lite mellan år 2006 och 20 011. Totalkolet utgörs till övervägande e del av orga aniskt kol. De upp pmätta halterna av tungm metaller inkll. arsenik i yttsediment i Gullmarn G klasssas generellt som ingen/o obetydlig avvvikelse (klass s 1) från jäm mförvärdet eller liten avvik kelse (klass 22) från jämförvärdet, med undantag av arsenik a vars s uppmätta h alter generellt klassas so om tydlig avvvikelse från jä ämförvärdet (klass 3) alternativtt stor avvikellse (klass 4).. 2015-06-16 Uppdragsnum mmer 14512220 0335 172 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Inga av de uppmätta halterna överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bly och kadmium för bedömning av kemisk ytvattenstatus. De uppmätta halterna av tungmetaller är generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, och föroreningsklassningen ändrade sig för arsenik, bly, krom och kvicksilver. De uppmätta halterna av BTEX, oktaklorstyren, lindan, ftalater och non-orto PCB (förutom PCB-77) var i de flesta fall lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av PCB och PAH i Gullmarn klassas generellt som klass 3. De uppmätta halterna av hexaklorbensen (HCB) däremot klassas som höga (klass 4). PCDD/F och pentaklorbensen klassas enligt det norska klassificeringssystemet för ”fjorder och kystfarvann” som motsvarande bakgrundshalt (klass 1) respektive som gott tillstånd (klass 2), medan de uppmätta halterna av TBT varierade kraftigt mellan åren. De uppmätta halterna av ftalaten DEHP var lägre än EU:s föreslagna MKN för sediment, medan de uppmätta halterna av TBT år 2006 översteg Havs- och Vattenmyndighetens MKN för sediment för bedömning av kemisk ytvattenstatus, men inte år 2011. De uppmätta halterna av toluen och PCB var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006, medan det generellt var tvärtom för PAH, HCB och TBT. Av tillkommande ämnen (PFOS analyserades inte) uppmättes endast nedbrytningsprodukterna DDE och DDD (DDE=0,65 µg/kg TS; DDD=0,64 µg/kg TS) i halter över rapporteringsgränserna. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 173 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 8.0 8.1 BIOTA Undersökningsområdet Undersökningsområdet motsvarar det för Västra Götalands läns kustvattenkontroll (Avsnitt 3.1). Brofjorden motsvaras ungefär av station 324 för sediment och Galterö av Stenungsund station G2 för sediment. Undersökningsområdet omfattades år 2006 och 2011 av 10 st provtagningsstationer. För lokalisering av dessa, se Figur 45. I figuren redovisas även lokaliseringen av de sex stationer utanför Göteborg (Gbg 2-4, Gbg 6 och Gbg 9-10) där blåmussla provtogs år 2006, men som ligger utanför programmet. Observera att läget av provtagningspunkterna varierar från år till år. Variationen kan i vissa fall vara relativt stor. I figuren har de koordinater som användes för respektive lokal 2001 använts (Cato 2006). År 2011 provtogs även biota från stationerna Askim och Tångudden/Rödsten. Då lokaliseringen av dessa är osäker och resultaten från dessa provtagningsstationer inte kommenteras redovisas inte lägena för dessa stationer i figuren nedan. Endast resultat från de provtagningsstationer som utvärderades av Cato (2006) kommenteras i detta kapitel. År 2006 och 2011 provtogs blåstång, blåmussla, tånglake, skrubba och/eller krabba. I tånglake och skrubba gjordes vissa analyser på filé och vissa på lever. När det gäller nytillkomna ämnen sedan 2000/2001 års miljöundersökning så analyserades EU:s prioriterade ämnen samt läkemedelsrester och PFOS i blåmussla i en station år 2006, Danfjord respektive Gullmarn yttre. En kommentar om resultaten ges i sammanfattningen (Avsnitt 8.7). PFOS analyserades också i blåmussla från de sex stationer utanför Göteborg där blåmussla provtogs år 2006 (Gbg 2-4, Gbg 6 och Gbg 910). Samtliga resultat redovisas dock i BILAGA B. Observera att inte alla ämnen analyserats på samtliga biota. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 174 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Figur 45: Lokalisering av de provtagningspunkter som ingått i provtagningsprogrammet för biota exkl. stationerna Askim och Tångudden/Rödsten. Observera att provpunkternas lägen är ungefärliga och att de exakta lägena kan variera från år till år. En större figur presenteras i BILAGA A. 8.2 8.2.1 Tungmetaller Arsenik I Tabell 175 - Tabell 177 redovisas uppmätta halter av arsenik i blåmussla, blåstång och tånglake (filé) i provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. I de fall det finns jämförvärden (JV) har halterna klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 175 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 175: Uppmätta halter av arsenik i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 4,7 5,9 9,3 6,9 5,2 6,8 9,3 7,1 10 11 2011 ‐ ‐ 18 6,4 8,6 7,8 9,8 9,9 ‐ 12 - Ej analyserat Tabell 176: Uppmätta halter av arsenik i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 41 14 11 ‐ 29 21 31 28 2011 63 41 21 47 61 38 44 46 Klassning metaller Sediment Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <20 20‐24 24‐30 30‐40 >40 - Ej analyserat Tabell 177: Uppmätta halter av arsenik i tånglake (filé; mg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 2006 ‐ 3,8 ‐ 2,4 3,6 2011 2,5 ‐ 1,4 3,1 ‐ 6,1 ‐ Kosterfjorden 16 Klassning Tånglakefilé metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 176 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,15 0,15‐0,195 0,195‐0,3 0,3‐0,405 >0,405 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av arsenik i blåstång utmed Bohuskusten varierade relativt mycket mellan de olika provtagningsstationerna (11-63 mg/kg TS) och även klassningen, som varierar från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till mycket stor avvikelse från jämförvärdet (klass 5), medan de uppmätta halterna av arsenik i blåmussla och tånglake varierade mellan 4,7 och 18 mg/kg TS respektive 1,4 och 6,1 mg/kg VS. De uppmätta halterna i tånglake klassas i samtliga stationer som mycket stor avvikelse från jämförvärdet (klass 5), och avviker som mest ca 40 gånger från jämförvärdet. Högst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Kosterfjorden och år 2011 i Danafjord, medan högst halt i blåstång uppmättes båda åren i Danafjord. Lägst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Skalkorgarna och år 2011 i Galterö. Lägst halt i blåstång uppmättes båda åren i Kungsviken. De uppmätta halterna i biota ligger ungefär inom samma koncentrationsintervall som de uppmätta halterna i sediment, men klassas generellt högre i blåstång och tånglake jämfört med sedimenten (Avsnitt 3.6.1). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av arsenik i biota, medan halterna i sediment generellt var lägre i den norra delen av Bohuskusten (Avsnitt 3.6.1). De uppmätta halterna av arsenik i blåmussla och blåstång var generellt högre år 2011 jämfört med år 2006. För tånglake kan ingen bedömning av skillnader mellan åren göras då provtagningsstationerna generellt inte var desamma båda åren. Föroreningsklassningen för blåstång ändrades generellt mellan 2006 och 2011 till en högre klass, i de flesta fall till mycket stor avvikelse från jämförvärdet (klass 5), förutom i Danafjord där klassningen var oförändrat mycket stor avvikelse från jämförvärdet (klass 5). Föroreningsklassningen för tånglake var densamma mellan åren. 8.2.2 Bly I Tabell 178 - Tabell 180 redovisas uppmätta halter av bly i blåmussla, blåstång och tånglake (filé) i provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 178: Uppmätta halter av bly i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 1,1 1,85 0,76 0,83 0,48 0,77 0,49 0,96 0,66 0,73 2011 ‐ ‐ 0,37 0,29 0,94 0,86 0,39 0,61 ‐ 0,59 Klassning Blåmussla metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 177 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,9 0,9‐1,8 1,8‐3,24 3,24‐6,03 >6,03 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 179: Uppmätta halter av bly i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,43 0,18 0,20 ‐ 16 1,65 0,26 0,25 2011 1,3 0,15 0,53 0,77 2,3 0,88 0,71 1,1 Klassning Blåstång metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,3 0,3‐0,6 0,6‐1,2 1,2‐3 >3 - Ej analyserat Tabell 180: Uppmätta halter av bly i tånglake (filé; mg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 2006 2011 ‐ <0,020 Klassning Tånglakefilé <0,0039 ‐ metaller <0,019 Klass 1 ‐ Ingen/obetydlig avvikelse <0,0048 <0,018 Klass 2 Liten avvikelse Klass 3 Tydlig avvikelse <0,0049 ‐ Kosterfjorden 16 <0,0052 ‐ Klass 4 Klass 5 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,05 0,05‐0,085 0,085‐0,145 0,145‐0,25 >0,25 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av bly i blåstång utmed Bohuskusten varierade relativt mycket mellan de olika provtagningsstationerna (0,15-16 mg/kg TS) och även klassningen som varierar från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till mycket stor avvikelse från jämförvärdet (klass 5), medan de uppmätta halterna av bly i blåmussla varierade mellan 0,3 och 1,9 mg/kg TS och generellt klassas som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) alternativt liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). De uppmätta halterna i tånglake var i samtliga provtagningsstationer lägre än rapporteringsgränsen och klassas i samtliga stationer som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Högst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011) och år 2011 i Kungsviken, medan högst halt i blåstång uppmättes båda åren i Gullmarn yttre. Lägst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Kungsviken och år 2011 i Galterö. Lägst halt i blåstång uppmättes båda åren i Galterö, men halten år 2006 var i nivå med den i Kungsviken. De uppmätta halterna av bly i biota var generellt betydligt lägre än de uppmätta halterna i sediment och klassas också generellt lägre i blåmussla och tånglake jämfört med sedimenten (Avsnitt 3.6.2). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av bly. Detsamma gällde för sediment (Avsnitt 3.6.2). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 178 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna av bly i blåmussla var i de flesta fall högre år 2011 jämfört med år 2006. Motsvarande mönster kan ej ses för blåstång eller för tånglake. För tånglake kan ingen bedömning av skillnader mellan åren göras då provtagningsstationerna generellt inte var desamma båda åren. Föroreningsklassningen för blåmussla ändrades i de flesta fall inte mellan åren, men i Kungsviken gick den från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) och i Brofjorden var det tvärtom. Föroreningsklassningen för tånglake var densamma mellan åren. 8.2.3 Kadmium I Tabell 181 - Tabell 183 redovisas uppmätta halter av kadmium i blåmussla, blåstång, tånglake (filé) och skrubba (lever) i provpunkter utmed Bohuskusten för åren 2006 och 2011. Kadmium i skrubbalever analyserades endast år 2006. I de fall det finns jämförvärden (JV) har halterna klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 181: Uppmätta halter av kadmium i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,80 1,4 0,78 0,77 0,97 0,88 0,75 0,75 0,65 0,86 2011 ‐ ‐ 0,88 0,47 1,00 0,79 0,49 0,77 ‐ 0,76 Klassning Blåmussla metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <1,3 1,3‐1,69 1,69‐2,21 2,21‐2,99 >2,99 - Ej analyserat Tabell 182: Uppmätta halter av kadmium i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,83 0,37 0,47 ‐ 0,69 0,73 0,62 0,78 2011 1,3 0,59 0,89 2,0 1,1 1,2 1,2 1,3 Klassning Blåstång metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 179 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,9 0,9‐1,08 1,08‐1,26 1,26‐1,62 >1,62 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 183: Uppmätta halter av kadmium i tånglake (filé; mg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 2006 ‐ <0,0004 ‐ <0,0005 <0,0005 2011 <0,002 ‐ <0,002 0,002 ‐ Kosterfjorden 16 <0,0005 ‐ Klassning Tånglakefilé metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,005 0,005‐0,01 0,01‐0,015 0,015‐0,025 >0,025 - Ej analyserat Tabell 184: Uppmätta halter av kadmium i skrubba (lever; mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006. Provpunkt Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,0895 0,011 0,038 0,11 0,16 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kadmium i blåmussla och tånglake samt blåstång år 2006 utmed Bohuskusten klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1), medan de i blåstång år 2011 varierade mellan ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) och mycket stor avvikelse från jämförvärdet (klass 5). De uppmätta halterna i skrubbalever varierade också relativt mycket, mellan ca 0,09 och 0,2 mg/kg TS). De uppmätta halterna i tånglake var generellt lägre än rapporteringsgränsen. Högst halt av kadmium i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011) och år 2011 i Kungsviken, medan högst halt i blåstång uppmättes år 2006 i Danafjord och år 2011 i Gullmarn inre (ingick ej år 2006). Högst halt i skrubbalever uppmättes år 2006 i Kosterfjorden. Lägst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Fisketången (ingick ej år 2011) och år 2011 i Galterö. Lägst halt i blåstång uppmättes båda åren i Galterö. Detsamma gällde för skrubbalever år 2006. De uppmätta halterna av kadmium i biota motsvarar generellt de uppmätta halterna i sediment, med undantag av blåstång år 2011. De uppmätta halterna av kadmium i blåstång år 2011 var generellt högre än de i sediment (Avsnitt 3.6.3). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av kadmium i biota. Detsamma gällde för sediment (Avsnitt 3.6.3). De uppmätta halterna i blåstång var i samtliga provatagningsstationer högre år 2011 jämfört med år 2006. Motsvarande mönster kan ej ses för blåmussla eller tånglake. För tånglake och skrubba kan ingen bedömning av skillnader mellan åren göras då provtagningsstationerna generellt inte var desamma båda åren och halterna generellt var lägre än rapporteringsgränsen, och för skrubba så 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 180 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 gjordes inga mätningar år 2011. Föroreningsklassningen för blåstång ändrades i de flesta fall, men var densamma för blåmussla och tånglake. 8.2.4 Koppar I Tabell 185 - Tabell 187 redovisas uppmätta halter av koppar i blåmussla, blåstång och tånglake (filé) i provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 185: Uppmätta halter av koppar i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 5,6 6,7 6,1 5,7 6,3 6,0 5,5 6,6 6,3 5,9 2011 ‐ ‐ 5,7 3,2 5,5 3,8 3,9 5,3 ‐ 4,5 Klassning Blåmussla metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <8 8‐10,4 10,4‐13,6 13,6‐16 >16 - Ej analyserat Tabell 186: Uppmätta halter av koppar i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 1,9 1,4 4,0 ‐ 1,2 2,4 2,4 1,7 2011 5,2 2,2 8,8 9,2 5,5 8,9 7,9 12 Klassning Blåstång metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 181 <2,5 0,9‐3,5 3,5‐5,5 5,5‐8 >8 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 187: Uppmätta halter av koppar i tånglake (filé; mg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provpunkt Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 2006 ‐ 0,185 ‐ 0,20 0,17 2011 1,1 ‐ 0,80 0,63 ‐ Kosterfjorden 16 0,29 ‐ Klassning Tånglakefilé metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,7 0,7‐1,4 1,4‐2,8 2,8‐5,6 >5,6 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av koppar i blåmussla utmed Bohuskusten klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1), medan de i blåstång varierade mellan ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) och mycket stor avvikelse från jämförvärdet (klass 5). De uppmätta halterna i tånglake klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) alternativt liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2). Högst halt av koppar i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011) och år 2011 i Danafjord. Högst halt i blåstång uppmättes år 2006 i Kungsviken och år 2011 i Kosterfjorden. Lägst halt i både blåmussla och blåstång uppmättes år 2006 i Gullmarn yttre och år 2011 i Galterö. De uppmätta halterna av koppar i biota var generellt lägre än de uppmätta halterna i sediment (Avsnitt 3.6.4). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av koppar, utom möjligen för blåstång 2011 som generellt var högre från Kungsviken och norrut. För sediment föreligger inga generella geografiska skillnader (Avsnitt 3.6.4). De uppmätta halterna av koppar i blåmussla var i samtliga provatagningsstationer lägre år 2011 jämfört med år 2006, medan det var tvärtom för blåstång och tånglake. För blåmussla och tånglaken ändrades inte föroreningsklassningen, medan den för blåstång ändrades, i de flesta fall från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till stor (klass 4) alternativt mycket stor avvikelse från jämförvärdet (klass 5). 8.2.5 Krom I Tabell 188 - Tabell 190 redovisas uppmätta halter av krom i blåmussla, blåstång och tånglake (filé) i provpunkter utmed Bohuskusten för åren 2006 och 2011. I de fall det finns jämförvärden (JV) har halterna klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 182 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 188: Uppmätta halter av krom i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,56 1,85 0,68 0,62 0,37 0,51 0,33 0,45 0,36 0,45 2011 ‐ ‐ 0,28 0,30 0,57 0,57 0,24 0,49 ‐ 0,42 - Ej analyserat Tabell 189: Uppmätta halter av krom i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,12 0,16 0,14 ‐ 0,13 0,18 0,072 0,089 2011 0,94 0,23 0,24 1,2 0,25 0,41 0,48 0,91 Klassning Blåstång metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,2 0,2‐0,4 0,4‐0,8 0,8‐1,6 >1,6 - Ej analyserat Tabell 190: Uppmätta halter av krom i tånglake (filé; mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 ‐ 0,027 ‐ 0,018 <0,01 0,021 2011 0,58 ‐ 0,83 0,39 ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av krom i blåstång utmed Bohuskusten klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) år 2006, medan halterna generellt var högre år 2011. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 183 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna av krom i blåmussla varierade mellan ca 0,3 och 1,9 mg/kg TS och i tånglake mellan <0,01 och 0,03 mg/kg TS år 2006 samt mellan 0,4 och 0,8 mg/kg TS år 2011. Högst halt av krom i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011), medan högst halt i blåstång uppmättes i Brofjorden. Högst halt i blåmussla och blåstång uppmättes år 2011 i Kungsviken och/eller Gullmarn inre. Lägst halt i blåmussla uppmättes båda åren i Gullmarn yttre. Lägst halt i blåstång uppmättes också i Gullmarn yttre år 2006, men år 2011 var halten lägst i Galterö. De uppmätta halterna av krom i biota var generellt betydligt lägre än de uppmätta halterna i sediment (Avsnitt 3.6.5). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av krom, medan de uppmätta halterna i sediment generellt var högre i de yttre delarna av Brofjorden (Avsnitt 3.6.5). De uppmätta halterna av krom i blåstång var i samtliga provatagningsstationer högre år 2011 jämfört med år 2006, liksom även klassningen som generellt gått från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till allt mellan liten (klass 2) och stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). För blåmussla föreligger inget sådant generellt mönster. 8.2.6 Kvicksilver I Tabell 191 - Tabell 194 redovisas uppmätta halter av kvicksilver i blåmussla, blåstång, tånglake (filé) och skrubba (lever) i provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Kvicksilver i skrubbalever analyserades inte år 2011. I de fall det finns jämförvärden (JV) har halterna klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). De uppmätta halterna i tånglake har jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) miljökvalitetsnorm (MKN) för biota (fisk) på 0,02 mg/kg VS för bedömning av kemisk ytvattenstatus. Tabell 191: Uppmätta halter av kvicksilver i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,083 0,18 0,11 0,076 0,080 0,082 0,0775 0,080 0,065 0,092 2011 ‐ ‐ 0,105 0,057 0,11 0,11 0,037 0,058 ‐ 0,0685 Klassning Blåmussla metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 184 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,5 0,5‐0,7 0,7‐0,9 0,9‐1,2 >1,2 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 192: Uppmätta halter av kvicksilver i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,024 0,015 0,011 ‐ 0,021 0,014 0,014 0,011 2011 < 0,02 < 0,01 < 0,02 0,049 < 0,02 0,018 < 0,02 0,018 - Ej analyserat Tabell 193: Uppmätta halter av kvicksilver i tånglake (filé; mg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914; Östersjön). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 2006 ‐ 0,093 ‐ 0,029 0,015 2011 0,077 ‐ 0,028 0,032 ‐ Kosterfjorden 16 0,016 ‐ Klassning Tånglakefilé metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,03 0,03‐0,048 0,048‐0,081 0,081‐0,129 >0,129 - Ej analyserat Tabell 194: Uppmätta halter av kvicksilver i skrubba (lever; mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Fisketången 17 Brofjorden 13 Kosterfjorden 16 2006 0,14 0,0395 0,19 0,035 0,125 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av kvicksilver i blåmussla utmed Bohuskusten klassas generellt som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1), medan klassningen av de uppmätta halterna i tånglake varierade relativt mycket, mellan ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) och stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). De uppmätta halterna i blåstång och skrubbalever varierade mellan ca <0,01 och ca 0,05 mg/kg TS respektive ca 0,04 och 0,2 mg/kg TS. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 185 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 De uppmätta halterna av kvicksilver i tånglake överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 0,02 mg/kg VS för biota för bedömning av kemisk ytvattenstatus i stationerna från Danafjord till och med Brofjorden, medan de uppmätta halterna i Fisketången och Kosterfjorden (dvs. i de två längst norrut belägna provtagningsstationerna) var lägre. Högst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011) och år 2011 i Danafjord, Kungsviken och Gullmarn inre. Högst halt i blåstång uppmättes år 2006 i Danafjord och år 2011 i Gullmarn inre (ingick ej år 2006). Högst halt i skrubbalever uppmättes år 2006 i Fisketången. Lägst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Fisketången (ingick ej år 2011) och år 2011 i Gullmarn yttre. Lägst halt i blåstång uppmättes år 2006 i Kungsviken. År 2011 var de uppmätta halterna i blåstång lägre än rapporteringsgränsen i flera provtagningsstationer. Lägst halt i skrubbalever uppmättes i Brofjorden och Galterö. De uppmätta halterna av kvicksilver i blåmussla och skrubbalever motsvarar generellt de uppmätta halterna i sediment, medan de uppmätta halterna i blåstång generellt var lägre (Avsnitt 3.6.6). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av kvicksilver, medan halterna i sediment generellt var högst i den södra delen av Bohuskusten (Avsnitt 3.6.6). Klassningen för blåmussla är densamma år 2006 och 2011. För tånglake kan ingen förändring mellan åren ses då provtagningsstationerna generellt inte var desamma mellan åren. 8.2.7 Nickel I Tabell 195 Tabell 197 redovisas uppmätta halter av nickel i blåmussla, blåstång och tånglake (filé) i provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Halterna har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 195: Uppmätta halter av nickel i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 1,0 2,0 1,9 1,2 1,0 0,85 0,82 1,1 0,92 1,0 2011 ‐ ‐ 0,81 0,46 0,99 0,85 0,61 0,92 ‐ 0,66 Klassning Blåmussla metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 186 <1 1‐1,5 1,5‐2 2‐3 >3 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 196: Uppmätta halter av nickel i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 2,3 2,3 2,1 ‐ 1,6 3,1 1,8 1,6 2011 5,3 3,1 3,2 7,7 4,4 4,6 4,4 5,1 Klassning Blåstång metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <3,5 3,5‐4,55 4,55‐5,95 5,95‐8,05 >8,05 - Ej analyserat Tabell 197: Uppmätta halter av nickel i tånglake (filé; mg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 2006 ‐ <0,0039 ‐ 0,012 <0,0049 2011 0,12 ‐ 0,12 0,093 ‐ Kosterfjorden 16 0,0055 ‐ Klassning Tånglakefilé metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,35 0,35‐0,595 0,595‐0,98 0,98‐1,715 >1,715 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av nickel i blåstång utmed Bohuskusten klassas år 2006 i samtliga stationer som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1), medan klassningen år 2011 varierar från ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). Det motsatta förhållandet gäller för blåmussla. De uppmätta halterna av nickel i tånglake klassas båda åren som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). Högst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011) och år 2011 i Kungsviken. Högst halt i blåstång uppmättes år 2006 i Brofjorden och år 2011 i Gullmarn inre. Lägst halt i blåmussla och blåstång uppmättes år 2006 i Gullmarn yttre och år 2011 i Galterö, även om halterna var på motsvarande nivå i fler stationer. De uppmätta halterna av nickel i biota var generellt lägre än de uppmätta halterna i sediment, men klassas generellt högre i biota i blåmussla och blåstång än vad de gör i sediment, åtminstone vissa år (Avsnitt 3.6.8). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter i biota. Detsamma gäller generellt för sediment (Avsnitt 3.6.8). De uppmätta halterna i blåmussla var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006, medan det var tvärtom för blåstång. Föroreningsklassningen ändrades också i de flesta fall på motsvarande sätt. För 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 187 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 tånglake kan ingen bedömning av skillnader mellan åren göras då provtagningsstationerna generellt inte var desamma båda åren. 8.2.8 Tenn I Tabell 198 - Tabell 200 redovisas uppmätta halter av tenn i blåmussla, blåstång och tånglake (filé) i provpunkter utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. I de fall det finns jämförvärden (JV) har halterna klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 198: Uppmätta halter av tenn i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,11 0,16 0,10 0,062 0,15 0,11 0,024 0,10 0,10 0,043 2011 ‐ ‐ <0,05 <0,06 0,087 <0,06 <0,06 <0,07 ‐ <0,06 Klassning Blåmussla metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <0,2 0,2‐0,26 0,26‐0,34 0,34‐0,4 >0,4 - Ej analyserat Tabell 199: Uppmätta halter av tenn i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,044 0,044 0,0505 ‐ 0,106 0,041 0,0285 < 0,02 2011 0,098 < 0,03 0,050 0,071 0,053 0,0675 0,068 0,073 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 188 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 200: Uppmätta halter av tenn i tånglake (filé; mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 2011 ‐ 0,354 ‐ 0,0368 ‐ 0,185 0,023 0,0668 ‐ 0,0331 ‐ <0,01 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av tenn i blåmussla utmed Bohuskusten klassas år 2006 och år 2011 i samtliga stationer som ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet (klass 1). De uppmätta halterna av tenn i blåstång och tånglake varierade mellan ca <0,02 och 0,1 mg/kg TS respektive <0,01 och 0,35 mg/kg TS. Högst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011) och år 2011 i Kungsviken. Högst halt i blåstång uppmättes år 2006 i Gullmarn yttre och år 2011 i Danafjord, medan lägst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Gullmarn yttre. År 2011 var halterna i blåmussla generellt lägre än rapporteringsgränsen. Lägst halt i blåstång år 2006 uppmättes i Fisketången och år 2011 i Galterö. De uppmätta halterna av tenn i biota var generellt lägre än de uppmätta halterna i sediment (Avsnitt 3.6.9). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av tenn i biota. Detsamma gäller generellt för sediment (Avsnitt 3.6.9). De uppmätta halterna i blåmussla var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006, medan det för blåstång varierade mellan stationerna. Föroreningsklassningen för blåmussla var densamma mellan åren. För tånglake kan ingen bedömning av skillnader mellan åren göras då provtagningsstationerna generellt inte var desamma båda åren. 8.2.9 Vanadin I Tabell 201 - Tabell 203 redovisas uppmätta halter av vanadin blåmussla, blåstång och tånglake (filé) i provpunkter utmed Bohuskusten för åren 2006 och 2011. För vanadin finns inga relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 189 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 201: Uppmätta halter av vanadin i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,76 1,9 0,93 0,745 0,38 0,76 0,72 0,73 0,90 0,65 2011 ‐ ‐ 2,0 0,40 0,70 1,1 1,3 3,7 ‐ 2,2 - Ej analyserat Tabell 202: Uppmätta halter av vanadin i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,40 1,2 0,77 ‐ 0,69 1,2 0,42 0,39 2011 2,1 0,70 0,86 2,2 0,81 2,5 1,4 2,1 - Ej analyserat Tabell 203: Uppmätta halter av vanadin i tånglake (filé; mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 2011 ‐ <0,05 ‐ 0,0134 ‐ <0,05 <0,009 <0,05 ‐ <0,01 ‐ <0,01 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 190 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna och figurerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av vanadin i blåmussla och blåstång utmed Bohuskusten varierade år 2006 och 2011 mellan ca 0,4 och 4 mg/kg TS respektive ca 0,4 och 2 mg/kg, dvs. relativt mycket. De uppmätta halterna i tånglake var generellt lägre än rapporteringsgränsen. Högst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011) och år 2011 i Brofjorden. Högst halt i blåstång uppmättes båda åren i Brofjorden. Lägst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Kungsviken, medan lägst halt i blåstång uppmättes i Kosterfjorden. Lägst halt i blåmussla och blåstång uppmättes år 2011 i Galterö. De uppmätta halterna av vanadin i biota var generellt lägre än de uppmätta halterna i sediment (Avsnitt 3.6.10). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter av vanadin i biota. Detsamma gäller generellt för sediment (Avsnitt 3.6.9). De uppmätta halterna i blåmussla och blåstång var högre år 2011 jämfört med år 2006, förutom i Galterö. 8.2.10 Zink I Tabell 204 - Tabell 206 redovisas uppmätta halter av zink i blåmussla, blåstång och tånglake (filé) i provpunkter utmed Bohuskusten för åren 2006 och 2011. I de fall det finns jämförvärden (JV) har halterna klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 204: Uppmätta halter av zink i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 70 103 75 93 84 67 58 76 71 101 2011 ‐ ‐ 38 49 97 40 41 44 ‐ 76 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 191 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 205: Uppmätta halter av zink i blåstång (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914). Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 79 35 71 ‐ 42 72 52 30 2011 136 63 106 174 98 154 146 174 Klassning Blåstång metaller Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse <40 40‐80 80‐152 152‐300 >300 - Ej analyserat Tabell 206: Uppmätta halter av zink i tånglake (filé; mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 ‐ 40 ‐ 50 42 55 2011 42 ‐ 46 42 ‐ ‐ - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av zink i blåstång utmed Bohuskusten klassas år 2006 generellt som ingen/obetydlig avvikelse (klass 1) till liten avvikelse från jämförvärdet (klass 2) och år 2011 generellt som tydlig (klass 3) till stor avvikelse från jämförvärdet (klass 4). De uppmätta halterna av zink i blåmussla och tånglake varierade mellan ca 40 och 100 mg/kg TS respektive ca 40 och 50 mg/kg TS. Högst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal (ingick ej år 2011) och Kosterfjorden och år 2011 i Kungsviken. Högst halt i blåstång uppmättes år 2006 i Danafjord och år 2011 i Gullmarn inre (ingick ej år 2011) och Kosterfjorden. Lägst halt i blåmussla uppmättes år 2006 i Gullmarn yttre och år 2011 i Danafjord. Lägst halt i blåstång uppmättes år 2006 i Kosterfjorden och år 2011 i Galterö. De uppmätta halterna av zink i biota var ungefär i nivå med de uppmätta halterna i sediment (Avsnitt 3.6.11). Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter i biota, medan halterna i sediment generellt var lägre i den norra delen av Bohuskusten (Kosterfjorden och Strömstad; Avsnitt 3.6.11). De uppmätta halterna i blåmussla var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006, medan det var tvärtom för blåstång. Föroreningsklassningen har också ändrats i de flesta fall på motsvarande sätt. För 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 192 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 tånglake kan ingen bedömning av skillnader mellan åren göras då provtagningsstationerna generellt inte var desamma båda åren. 8.3 8.3.1 Polyklorerade bifenyler (PCB) Summa 7 PCB I Tabell 207 - Tabell 212 redovisas uppmätta halter av summa 7 PCB i blåmussla, tånglake (filé), skrubba (filé) och krabba i samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. De uppmätta halterna i fisk och krabba har jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) bedömningsgrund för biota (fiskmuskel och kräftdjur) för särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon. Observera att i bedömningsgrunden ingår endast 6 av kongenerna i summa 7 PCB. Naturvårdsverket har bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914) och halter i tånglakelever baserat på fetthalt, men summa PCB 7 har endast analyserats i tånglakelever år 2006, och då analyserades inte fetthalten varför en fettbaserad halt inte kunnat beräknas. Summa PCB 7 har endast analyserats i blåmussla, skrubba och krabba år 2006. Tabell 207: Uppmätta halter av summa 7 PCB i blåmussla (mg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006. <värden utgörs av summa rapporteringsgränserna dividerat med 2. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 0,00143 0,00174 0,00072 <0,00145 0,00416 0,00127 0,00206 0,00059 0,00059 <0,00160 Tabell 208: Uppmätta halter av summa 7 PCB i blåmussla (µg/kg fettvikt) utmed Bohuskusten år 2006. <-värden utgörs av summa rapporteringsgränserna dividerat med 2. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 ‐ ‐ 118 <337 612 192 338 120 109 <444 - Analysdata fett saknas 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 193 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 209: Uppmätta halter av summa 7 PCB (exkl. rapporteringsgränsen) i tånglakefilé (µg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Klassificering enligt Havs- och Vattenmyndighetens bedömningsgrund för biota (fisk och kräftdjur) för särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon. Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 17 ‐ 3,7 68 1,5 2011 ‐ 2,9 1,96 ‐ ‐ - Ej analyserat Tabell 210: Uppmätta halter av summa 7 PCB (exkl. rapporteringsgränsen) i skrubbafilé (µg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006. Klassificering enligt Havs- och Vattenmyndighetens bedömningsgrund för biota (fisk och kräftdjur) för särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon. Provtagningsstation 2006 2,0 1,1 Danafjord 4 Kosterfjorden 16 Tabell 211: Uppmätta halter av summa 6 PCB (exkl. rapporteringsgränsen) i krabba (µg/kg VS) utmed Bohuskusten år 2006. Klassificering enligt Havs- och Vattenmyndighetens bedömningsgrund för biota (fisk och kräftdjur) för särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon. Provtagningsstation 2006 101 22,5 Danafjord 4 Kosterfjorden 16 Bedömningsgrund biota God status 75 Tabell 212: Uppmätta halter av summa 7 PCB (exkl. rapporteringsgränsen) i blåmussla, tånglakefilé, skrubbafilé och krabba (µg/kg TS) utmed Bohuskusten 2006. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 Blåmussla Tånglake Skrubba ‐ 19 ‐ 26 ‐ ‐ 6,55 87 9,2 <13 ‐ ‐ 33,5 ‐ ‐ 12 ‐ ‐ 20 ‐ ‐ 6,4 15 ‐ 5,2 277 ‐ <19 5,6 5,5 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 194 Krabba ‐ ‐ 368 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 77 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: De uppmätta halterna av summa 7 PCB i fisk utmed Bohuskusten år 2006 och 2011 samt i krabba från Kosterfjorden år 2006 bedöms motsvara god status enligt HaV:s bedömningsgrund för biota för särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon, medan den uppmätta halten i krabba i Danafjord inte motsvarar god status. Högst halt av summa 7 PCB i blåmussla uppmättes i Kungsviken, medan lägst halt uppmättes i Fisketången. Det gäller både om halten baseras på torrvikt respektive fettvikt. När det gäller tånglake var halten däremot högst i Fisketången och lägst i Kosterfjorden. Halten i blåmussla från Kosterfjorden var dock lägre än rapporteringsgränsen för samtliga analyserade PCB, men rapporteringgränserna var relativt höga. Halten av summa PCB 7 i tånglakefilé i Brofjorden var något lägre år 2011 jämfört med år 2006. Någon utvärdering av skillnader mellan åren för övriga stationer kan ej göras då Brofjorden är den enda station som analyserades båda åren. De uppmätta halterna av summa PCB 7 var generellt högst i krabba, och halten i tånglake var generellt högre än i blåmussla och skrubba. Halterna i tånglake och skrubba var dock lika höga i Kosterfjorden. 8.3.2 Total-PCB (Aroklor 1254) I Tabell 213 - Tabell 214 redovisas uppmätta halter av total-PCB (Aroklor 1254) i blåmussla, tånglake (filé) och krabba i samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. Total-PCB analyserades inte i skrubba och inte i blåmussla och krabba år 2011. Då fetthalten ej analyserades i blåmussla från Skalkorgarna och Arendal kan ingen fettviktsbaserad halt redovisas för dessa provtagningsstationer. För total-PCB saknas relevanta jämförvärden. Tabell 213: Uppmätta halter (µg/kg fettvikt) av total-PCB (Aroklor 1254) i tånglakefilé utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation 2006 Danafjord 4 1250 Galterö 10 ‐ Brofjorden 13 619 Kosterfjorden 16 560 Fisketången 17 4077 2011 ‐ 3531 2367 ‐ ‐ - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 195 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 214: Uppmätta halter (µg/kg TS) av total-PCB (Aroklor 1254) i blåmussla, tånglakefilé och krabba utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Skalkorgarna 2 Arendal 31 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 Blåmussla Tånglake ‐ 5,0 6,1 ‐ ‐ 64 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 54 ‐ 215 ‐ 20 Krabba ‐ ‐ 1289 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 268 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: Högst halt av total-PCB i tånglake liksom för summa 7 PCB uppmättes år 2006 i Fisketången, medan lägst halt uppmättes i Kosterfjorden. Det gäller både om halten baseras på torrvikt eller fettvikt. Halten av total-PCB i tånglake i Brofjorden var högre år 2011 jämfört med 2006. Någon utvärdering av skillnader mellan åren för övriga stationer kan ej göras då Brofjorden är den enda station som analyserades båda åren. De uppmätta halterna av total-PCB var vid jämförelse mellan tånglake och krabba generellt högst i krabba. Jämförelse mellan övriga biota kan inte göras då total-PCB ej analyserades i samma stationer för övriga biota (blåmussla). 8.4 Hexaklorbensen (HCB) I Tabell 215 redovisas uppmätta halter av hexaklorbensen (HCB) i blåmussla och i tånglakelever i samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 samt i tånglakefilé år 2011. De uppmätta halterna i tånglakefilé har jämförts med Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) miljökvalitetsnorm (MKN) för biota (fisk) på 10 µg/kg VS för bedömning av kemisk ytvattenstatus. HCB analyserades inte i blåmussla år 2011. Tabell 215: Uppmätta halter av hexaklorbensen i blåmussla (µg/kg fettvikt) utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 2006 <33 <47 <29 <30 <33 <41 <37 <56 196 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 216: Uppmätta halter av hexaklorbensen i tånglakelever år 2006 (µg/kg TS) och tånglakefilé år 2011 (µg/kg VS) utmed Bohuskusten. Provtagningsstation Galterö 10 Brofjorden 13 Kosterfjorden 16 Lever ‐ 1,2 1 Filé 0,077 0,087 ‐ - Ej analyserat Av tabellen ovan framgår följande: De uppmätta halterna av HCB i blåmussla var i samtliga provtagningsstationer lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av HCB i tånglakelever i Brofjorden och Kosterfjorden år 2006 var ca 1 µg/kg TS. De uppmätta halterna av HCB i tånglakefilé år 2011 var lägre än Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 10 µg/kg VS för biota för bedömning av kemisk ytvattenstatus. 8.5 Polyklorerade dioxiner och furaner I Tabell 217 - Tabell 225 redovisas uppmätta halter av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i blåmussla, tånglake (filé), skrubba (filé och lever) och krabba i samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. PCDD/F analyserades inte i blåmussla och skrubba år 2011 och inte i tånglake år 2006. Fetthalten analyserades endast i blåmussla, tånglake och krabba och torrvikten analyserades endast i krabba endast år 2006). För PCDD/F saknas relevanta jämförvärden. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 197 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 217: Uppmätta halter (ng/kg fettvikt) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i blåmussla utmed Bohuskusten år 2006 samt beräknade TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ). 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Skal‐ korgarna 2 <3,4 4,2 <4,2 5,7 <4,2 36 250 170 15 22 9,3 7,7 <2,6 3,7 16 <3,5 41 Danafjord 4 <1,5 <1,3 1,8 4 2,3 28 93 55 5,3 8,9 3,1 3,4 0,8 2,3 8,9 0,98 14 31 36 10,5 12 Gullmarn Gullmarn Arendal Galterö Kungsviken inre yttre Brofjorden 31 10 11 12 12a 13 <2,3 <1,5 1,2 <0,64 1,1 1,2 4,4 <2,0 <1,7 2,1 <0,75 2,6 <3,2 1,2 0,97 <1,0 0,58 1,7 5,9 2,3 2,9 <1,0 1,1 2,2 4,3 <1,1 1,4 <1,0 0,61 2,3 39 19 23 19 9,6 33 150 49 88 58 45 150 180 35 130 34 27 52 17 1,4 2,4 <1,6 2 2,8 24 5,1 8,9 4,8 4 7 7,4 1,5 0,77 <0,74 <0,51 1,1 5,7 2,1 1,4 1,8 1,4 1,5 <2,3 1,2 0,91 <0,74 0,73 <0,76 7 1,7 1,5 1,1 0,85 1 19 7,4 5,7 5,2 2,8 5,2 <3,0 1,7 <0,77 <1,1 <0,80 <0,79 <9,8 <2,5 <1,2 <3,1 5,2 12 34 39 6,4 7,4 198 17 20 7,5 8,4 5,7 6,6 13 14 Fiske‐ tången 17 1,2 1,4 <1,4 1,7 <1,4 13 100 56 1,7 5,4 0,87 1,1 <0,64 0,8 3 <0,92 <3,1 Koster‐ fjorden 16 0,8 1,5 1,3 1,3 0,69 15 77 20 0,9 2,5 <0,77 1,5 <0,77 <0,77 2,1 <0,63 4,7 10,5 12 5,75 6,2 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 218: Uppmätta halter (ng/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i blåmussla utmed Bohuskusten år 2006 samt beräknade TCDDekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ). 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ Skal‐ korgarna 2 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Danafjord 4 0,083 0,072 0,10 0,22 0,13 1,55 5,2 3,05 0,29 0,49 0,17 0,19 0,044 0,13 0,49 0,054 0,78 ‐ ‐ 0,58 0,665 Gullmarn Gullmarn Arendal Galterö Kungsviken inre yttre Brofjorden 31 10 11 12 12a 13 ‐ 0,060 0,066 0,040 0,064 0,064 ‐ 0,080 0,093 0,13 0,044 0,14 ‐ 0,048 0,053 0,063 0,034 0,091 ‐ 0,092 0,16 0,063 0,064 0,12 ‐ 0,044 0,077 0,063 0,035 0,12 ‐ 0,76 1,3 1,2 0,56 1,8 ‐ 1,95 4,8 3,6 2,6 8,0 ‐ 1,4 7,1 2,1 1,6 2,8 ‐ 0,056 0,13 0,10 0,1 0,15 ‐ 0,20 0,49 0,30 0,23 0,37 ‐ 0,060 0,042 0,047 0,030 0,059 ‐ 0,084 0,077 0,11 0,081 0,080 ‐ 0,048 0,050 0,047 0,042 0,040 ‐ 0,068 0,082 0,069 0,049 0,053 ‐ 0,295 0,31 0,33 0,16 0,28 ‐ 0,068 0,042 0,069 0,046 0,042 ‐ 0,10 0,066 0,195 0,30 0,64 ‐ 0,255 0,93 0,47 0,33 0,69 ‐ 0,295 1,1 0,53 0,38 0,75 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 199 Fiske‐ tången 17 0,057 0,066 0,066 0,081 0,066 0,62 4,7 2,65 0,081 0,26 0,041 0,052 0,030 0,038 0,14 0,044 0,15 Koster‐ fjorden 16 0,035 0,065 0,056 0,056 0,030 0,65 3,3 0,87 0,039 0,11 0,033 0,065 0,033 0,033 0,091 0,027 0,20 0,50 0,57 0,25 0,27 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 219: Beräknade halter (ng/kg fettvikt) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i tånglakefilé utmed Bohuskusten år 2011 samt TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ). 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Danafjord 4 <6,6 <12,5 12 6,0 <5,0 14 19 17 11 7,8 <7,4 <7,5 49 15 15 <9,6 21 Galterö 10 <6,1 17 13 7,5 <7,1 18 16 28 17 7,4 <7,5 <7,5 68 20 16 <15 14 Kosterfjorden 16 <4,8 14 8,95 6,8 <7,6 16 19 29 18 12 5,8 2,9 48,5 15 13 <9,2 18 13 34 34 42 30 36 200 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 220: Beräknade halter (ng/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i skrubbafilé utmed Bohuskusten år 2006 samt TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ). 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Danafjord 4 <1,3 <1,2 <3,2 <3,2 <3,2 <4,2 <7,9 <0,79 <0,79 <0,79 <1,9 <1,9 <1,9 <1,9 <2,9 <2,9 <5,6 0 4,6 201 Kosterfjorden 16 <1,1 <1,5 <4,3 <4,3 <4,3 <4,8 <11 <1,0 <1,2 <1,2 <2,2 <2,2 <2,2 <2,2 <4,4 <4,4 <8,2 0 5,4 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 221: Beräknade halter (ng/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i skrubbalever utmed Bohuskusten år 2006 samt TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ). 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Danafjord Galterö Brofjorden Fisketången Kosterfjorden 4 10 13 17 16 1,2 4,25 9,5 4,7 2,5 <1,4 <1,5 <8,3 <1,2 <1,2 <2,4 <3,0 <8,3 <2,4 <1,2 <2,4 4,7 <8,3 3,7 1,4 <2,4 <3,0 <8,3 <2,4 <1,2 <2,9 4,25 20 <3,4 <3,5 <6,75 <9,3 <29 <5,5 <6,5 64 43 85 51 62 13 8,3 <4,6 6,7 13 <1,9 <2,2 <4,6 <0,63 <0,65 4,0 6,5 <5,6 3,95 5,1 <2,5 3,85 <5,6 2,8 3,0 <2,5 <2,6 <5,6 <1,5 <0,81 <2,5 <2,6 <5,6 2,8 6,2 <2,9 <4,25 <16 <2,1 <2,7 <2,9 <4,25 <16 <2,1 <2,7 <5,5 <6,7 <22 <3,95 <4,6 8,4 12 10 14 202 18 33 11 13,5 11 12,5 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 222: Beräknade halter (ng/kg fettvikt) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i krabba utmed Bohuskusten år 2006 och 2011 samt TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ). 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Danafjord Danafjord Galterö Kosterfjorden Kosterfjorden 4 4 10 16 6+16 2006 2011 2011 2006 2011 5,8 5,0 2,2 2,9 3,3 18 12 5,1 8,4 6,3 6,9 7,7 3,4 4,8 3,5 23 15,5 6,5 10 6,7 6 7,3 3,05 2,4 3,0 25 22,5 7,9 9,6 8,9 35 24 9,2 7,6 9,6 64 96 33 31 53 14 25 7,1 3,1 9,1 56 50 18 21 21 20 43 15 7 16 22 12 3,6 7,1 4,2 <0,42 1,5 0,56 <0,41 0,64 20 15 6,9 11 6,1 31 32 12 14 11 <0,92 <0,64 <0,21 <0,83 <0,34 <3,1 3,5 2,0 <2,1 0,73 58 58 53 53 203 20 20 25 25 26 26 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 223: Beräknade halter (ng/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i krabba utmed Bohuskusten år 2006 samt TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporterings gräns (LOQ). 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD OktaCDD 2,3,7,8‐TetraCDF 1,2,3,7,8‐PentaCDF 2,3,4,7,8‐PentaCDF 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF OktaCDF WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Danafjord 4 Kosterfjorden 16 0,42 0,22 1,3 0,65 0,50 0,37 1,7 0,77 0,43 0,185 1,8 0,74 2,5 0,59 4,6 2,4 1,0 0,24 4,05 1,6 1,4 0,54 1,6 0,55 <0,030 <0,032 1,4 0,85 2,2 1,1 <0,067 <0,064 <0,22 <0,16 4,2 4,2 1,9 1,9 204 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 224: Beräknade TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ; ng/kg fettvikt) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i blåmussla och krabba utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Blåmussla Krabba Blåmussla Krabba exkl inkl exkl LOQ LOQ inkl LOQ LOQ Skalkorgarna 2 31 ‐ 36 ‐ Danafjord 4 11 58 12 58 Arendal 31 34 ‐ 39 ‐ Galterö 10 6,4 ‐ 7,4 ‐ Kungsviken 11 17 ‐ 20 ‐ Gullmarn inre 12 7,5 ‐ 8,4 ‐ Gullmarn yttre 12a 5,7 ‐ 6,6 ‐ Brofjorden 13 13 ‐ 14 ‐ Fisketången 17 10,5 ‐ 12 ‐ Kosterfjorden 16 5,75 25 6,2 25 - Ej analyserat Tabell 225: Beräknade TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ; ng/kg TS) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i blåmussla, skrubba och krabba utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Blåmussla Skrubba Krabba Blåmussla Skrubba Krabba exkl LOQ exkl LOQ exkl LOQ inkl LOQ inkl LOQ inkl LOQ Skalkorgarna 2 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Danafjord 4 0,58 0 4,2 0,67 4,6 4,2 Arendal 31 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Galterö 10 0,25 ‐ ‐ 0,29 ‐ ‐ Kungsviken 11 0,93 ‐ ‐ 1,10 ‐ ‐ Gullmarn inre 12 0,47 ‐ ‐ 0,53 ‐ ‐ Gullmarn yttre 12a 0,33 ‐ ‐ 0,38 ‐ ‐ Brofjorden 13 0,69 ‐ ‐ 0,75 ‐ ‐ Fisketången 17 0,50 ‐ ‐ 0,57 ‐ ‐ Kosterfjorden 16 0,25 0 1,9 0,27 5,4 1,9 - Ej analyserat Tabell 226: Beräknade TCDD-ekvivalenter (TEQ; WHO 2005) med och utan rapporteringsgräns (LOQ; ng/kg fettvikt) av polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F) i tånglake och krabba utmed Bohuskusten år 2011. Provtagningsstation Tånglake Krabba Tånglake Krabba exkl LOQ exkl LOQ inkl LOQ inkl LOQ Danafjord 4 13 53 34 53 Galterö 10 34 20 42 20 Kosterfjorden 16 30 26 36 26 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 205 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: Högst halt av PCDD/F i blåmussla uppmättes år 2006 i Arendal om halten baseras på fettvikt och näst högst halt uppmättes i Skalkorgarna. Om halten istället baseras på torrvikt var halten högst i Kungsviken. Det ska dock påpekas att fetthalten inte analyserades i Arendal och Skalkorgarna. Då den uppmätta halten redovisades i laboratorierapporterna i ng/kg fett har halten inte kunnat räknas om till ng/kg TS. Lägst halt uppmättes i Gullmarn yttre och Kosterfjorden om halten baseras på fettvikt samt Kosterfjorden och Galterö (Stenungsund) om halten baseras på torrvikt. Till skillnad från blåmussla var halten i tånglake högst i Galterö och lägst i Danafjord. PCDD/F i tånglake analyserades dock endast i Danafjord, Galterö och Kosterfjorden och endast år 2011. Till skillnad från tånglake var halten i krabba högst i Danafjord och lägst i Galterö år 2011. Halten av PCDD/F i skrubbafilé var lägre än rapporteringsgränsen för samtliga analyserade PCDD/F. Halten av de flesta PCDD/F var också lägre än rapporteringsgränsen i skrubbalever, men vissa PCDD/F detekterades. Halten PCDD/F i lever var generellt högre än i filén. Det föreligger inga generella skillnader i halter i krabba mellan år 2006 och 2011. Halten av PCDD/F var högre år 2011 jämfört med 2006 i vissa stationer och tvärtom i andra. De uppmätta halterna av PCDD/F var vid jämförelse mellan blåmussla och krabba generellt högst i krabba. Vid jämförelse mellan tånglake och krabba föreligger inga generella skillnader i uppmätta halter. Vid jämförelse mellan skrubba och krabba så var halten generellt högst i skrubba, men skillnaderna vara relativt små och jämförelsen kunde endast göras för två provtagningsstationer. 8.6 8.6.1 Organiska tennföreningar Tributyltenn (TBT) I Tabell 227 - Tabell 229 redovisas uppmätta halter av tributyltenn (TBT) i blåmussla, blåstång, skrubba (filé) och krabba i samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. TBT analyserades endast i skrubba och krabba år 2006 samt i blåstång år 2011. För TBT saknas relevanta jämförvärden. Tabell 227: Uppmätta halter av TBT i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation 2006 2011 Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 0,110 0,045 0,24 0,059 0,12 0,057 0,060 0,022 0,019 0,0053 0,058 0,019 0,017 0,0090 0,016 0,0086 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 206 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Tabell 228: Uppmätta halter av TBT i blåmussla, skrubba (filé) och krabba (µg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Blåmussla Skrubba Danafjord 4 110 4 Galterö 10 45 ‐ Kungsviken 11 240 ‐ Gullmarn inre 12 59 ‐ Gullmarn yttre 12a 120 ‐ Brofjorden 13 57 ‐ Fisketången 17 60 ‐ Kosterfjorden 16 22 1 Krabba 2 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Tabell 229: Uppmätta halter av TBT i blåmussla och blåstång (µg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2011. Provtagningsstation Blåmussla Blåstång Danafjord 4 19 1,1 Galterö 10 5,3 <1 Kungsviken 11 58 1,1 Gullmarn inre 12 19 <1 Gullmarn yttre 12a 17 ‐ Brofjorden 13 9 4 Fisketången 17 16 2 Kosterfjorden 16 8,6 <1 - Ej analyserat Av tabellerna ovan framgår följande: Högst halt av TBT i blåmussla uppmättes både år 2006 och 2011 i Kungsviken. Lägst halt uppmättes år 2006 i Kosterfjorden och år 2011 i Galterö (Stenungsund). Högst halt av TBT i skrubba uppmättes i Danafjord och lägst i Kosterfjorden. Dessa var de enda stationer från vilka skrubba analyserades m.a.p. TBT. Krabba analyserades endast i en provtagningsstation, Danafjord. Halten där var 2 µg/kg TS. Högst halt i blåstång uppmättes i Brofjorden. I Galterö, Gullmarn inre och Kosterfjorden var halterna lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av TBT i blåmussla var i samtliga provtagningsstationer lägre år 2011 jämfört med år 2006. De uppmätta halterna av TBT var vid jämförelse mellan blåmussla och blåstång generellt högst i blåmussla. Vid jämförelse mellan blåmussla, skrubba och krabba så var halterna generellt betydligt högre i blåmussla. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 207 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 8.6.2 Dibutyltenn (DBT) I Tabell 230 - Tabell 232 redovisas uppmätta halter av dibutyltenn (DBT), som är en nedbrytningsprodukt av TBT, i blåmussla, blåstång, skrubba (filé) och krabba i samtliga provtagningsstationer utmed Bohuskusten för år 2006 och 2011. DBT analyserades endast i skrubba och krabba år 2006 samt i blåstång år 2011. För DBT saknas relevanta jämförvärden. Tabell 230: Uppmätta halter av DBT i blåmussla (mg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006 och 2011. Provtagningsstation Danafjord 4 Galterö 10 Kungsviken 11 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Brofjorden 13 Fisketången 17 Kosterfjorden 16 2006 2011 0,039 0,019 0,058 0,014 0,11 0,010 0,023 0,0050 0,0078 0,0024 0,044 0,020 0,0080 0,0042 0,018 0,0027 Tabell 231: Uppmätta halter av DBT i blåmussla, skrubba (filé) och krabba (µg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2006. Provtagningsstation Blåmussla Skrubba Danafjord 4 39 2 Galterö 10 19 ‐ Kungsviken 11 58 ‐ Gullmarn inre 12 14 ‐ Gullmarn yttre 12a 110 ‐ Brofjorden 13 10 ‐ Fisketången 17 23 ‐ Kosterfjorden 16 5 1 Krabba 5 ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ - Ej analyserat Tabell 232: Uppmätta halter av DBT i blåmussla och blåstång (µg/kg TS) utmed Bohuskusten år 2011. Provtagningsstation Blåmussla Blåstång Danafjord 4 0,0078 0,0013 Galterö 10 0,0024 <0,001 Kungsviken 11 0,044 0,0012 Gullmarn inre 12 0,02 0,0015 Gullmarn yttre 12a 0,008 ‐ Brofjorden 13 0,0042 0,0016 Fisketången 17 0,018 0,0012 Kosterfjorden 16 0,0027 0,0011 - Ej analyserat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 208 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Av tabellerna ovan framgår följande: Högst halt av DBT i blåmussla uppmättes år 2006 till skillnad från TBT i Gullmarn yttre och 2011 i Kungsviken. Lägst halt uppmättes dock precis som för TBT år 2006 i Kosterfjorden och år 2011 i Galterö (Stenungsund). Högst halt av DBT i skrubba uppmättes precis som för TBT i Danafjord och lägst i Kosterfjorden. Dessa var de enda stationer från vilka skrubba analyserades m.a.p. DBT. Krabba analyserades endast i en provtagningsstation, Danafjord. Halten där var 5 µg/kg TS. Högst halt av DBT i blåstång uppmättes precis som för TBT i Brofjorden. Lägst halt uppmättes i Galterö där halten var lägre än rapporteringsgränsen. De uppmätta halterna av DBT i blåmussla var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006. De uppmätta halterna av DBT var vid jämförelse mellan blåmussla och blåstång generellt högst i blåmussla. Vid jämförelse mellan blåmussla, skrubba och krabba så var halterna högre i blåmussla. 8.7 Sammanfattning Föroreningsklassningen av tungmetaller i biota varierade relativt mycket mellan olika typer av biota och ämne, dvs. det föreligger ingen generell föroreningsklassning för respektive ämne. För arsenik, kadmium, koppar, krom, nickel och zink klassas de uppmätta halterna generellt högre i blåstång, blåmussla och/eller tånglake jämfört med sediment, medan det är tvärtom för bly i blåmussla och tånglake. De uppmätta halterna av kvicksilver i tånglake överstiger Havs- och Vattenmyndighetens MKN på 0,02 mg/kg VS för biota för bedömning av kemisk ytvattenstatus i stationerna från Danafjord till och med Brofjorden, medan de uppmätta halterna i Fisketången och Kosterfjorden (dvs. i de två längst norrut belägna provtagningsstationerna) var lägre. Det föreligger inga generella skillnader mellan åren i uppmätta halter i biota för respektive ämne, dvs. för vissa biota för ett visst ämne kan skillnader ses mellan åren, medan det inte gör det för andra analyserade biotaprover. Det föreligger inga generella geografiska skillnader i uppmätta halter i biota, till skillnad från sediment där vissa generella geografiska skillnader kunde ses för flera ämnen. De uppmätta halterna av PCB och HCB i fisk utmed Bohuskusten år 2006 och/eller 2011 samt PCB i krabba från Kosterfjorden år 2006 bedöms motsvara god status enligt HaV:s förslag till bedömningsgrunder för biota för särskilda förorenande ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon, medan den uppmätta halten i krabba i Danafjord inte motsvarar god status. I de fall skillnader mellan åren kunde utvärderas var de uppmätta halterna av total-PCB i tånglake i Brofjorden högre år 2011 jämfört med 2006, medan det var tvärtom för summa PCB 7. Även de uppmätta halterna av TBT och dess nedbrytningsprodukt DBT i blåmussla var generellt lägre år 2011 jämfört med år 2006. Inga generella skillnader mellan åren kunde däremot ses för PCDD/F i krabba. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 209 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 Några generella geografiska skillnader i uppmätta halter i biota kan i de flesta fall inte ses då biota från olika stationer analyserades för olika ämnen, men i de flesta fall var halterna av de utvärderade organiska ämnena lägst i Kosterfjorden. De uppmätta halterna av PCB och PCDD/F var generellt högst i krabba, medan halten TBT och DBT generellt var högst i blåmussla. Av tillkommande ämnen (EU prioriterade pesticider) så var samtliga uppmätta halter under rapporteringsgränserna. 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 210 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 9.0 9.1 REFERENSER Litteratur Cato I. 2006. Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001 – en rapport från sju kontrollprogram. Rapporter och meddelanden 122. Cato, I., Rindby, A. & Rudolfsson, J., 2000: Unik sedimentscanner utvecklad. Geologiskt Forum, nr 25, 1315. Europeiska Unionen (EU). 2013. Directive 2013/39/EU of the European parliament and of the council of 12 August 2013 amending Directives 2000/60/EC and 2008/105/EC as regards priority substances in the field of water policy. Golder Associates AB. 2008. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden. Rapport daterad 2008-09-17. Havs- och Vattenmyndigheten. 2015. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 2015:4). HydroGIS AB, 2007. Lokalbeskrivning för insamling av blåstång, blåmusslor, krabba och fisk utmed Bohuskusten. HydroGIS AB, 2015. Insamling av blåstång, blåmusslor och krabba för analys av miljögifter år 2011. Rapport 771, daterad 2015-05-22. Jonasson, A. & Olausson, E., 1966: New devices for sediment sampling. Mar. Geol. 4, 365-372. Amsterdam. Naturvårdsverket (NV). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav. Rapport 4914. Naturvårdsverket (NV). Underlag till bedömning av miljögifter i marina sediment. Ärendenummer NV-0390711. Niemistö, L., 1974: A gravity corer for studies of soft sediments. Havsforskningsinst., Skr. Helsinki, 238, 3338. Statens Forurensningstilsyn (SFT). 2007. Veileder for klassifisering av miljøkvalitet i fjorder og kystfarvann. Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljøgifter i vann og sedimenter. TA-2229/2007. 9.2 Databaser och webbsidor EU. Europeiska kommissionen. CIRCABS. Supporting documents. https://circabc.europa.eu/faces/jsp/extension/wai/navigation/container.jsp?FormPrincipal:_idcl=FormPrincipal:_id3&FormPrincipal_SUB MIT=1&id=8d2c7c28-358e-4ddf-8a0e149f6667c19f&javax.faces.ViewState=rO0ABXVyABNbTGphdmEubGFuZy5PYmplY3Q7kM5YnxBzKWwCAAB4cAAAAAN0AAEycHQA Ky9qc3AvZXh0ZW5zaW9uL3dhaS9uYXZpZ2F0aW9uL2NvbnRhaW5lci5qc3A= https://circabc.europa.eu/faces/jsp/extension/wai/navigation/container.jsp?FormPrincipal:_idcl=FormPrincipal:_id3&FormPrincipal_SUB MIT=1&id=2266abad-7e2f-4380-83b8623c5526d3f6&javax.faces.ViewState=rO0ABXVyABNbTGphdmEubGFuZy5PYmplY3Q7kM5YnxBzKWwCAAB4cAAAAAN0AAEycHQ AKy9qc3AvZXh0ZW5zaW9uL3dhaS9uYXZpZ2F0aW9uL2NvbnRhaW5lci5qc3A= 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 211 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 9.3 Muntlig och skriftlig kommunikation Ingemar Cato, fd. SGU numera Menlopark, e-post daterad 2015-03-08 Lars-Harry Jenneborg, HydroGIS, Tel 0303-65 691, 2015-03-10 Maria Linderoth, Naturvårdsverket, e-post daterad 2014-10-07 Ann-Sofie Wernersson, e-post daterad 2014-10-01 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 212 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RESULTATRAPPORT 2006 & 2011 GOLDER ASSOCIATES AB Göteborg 2015-06-16 Göteborg 2015-06-16 Maria Florberger Handäggare Annika Lindblad Påsse Kvalitetsgranskare MF/ALP Org.nr 556326-2418 VAT.no SE556326241801 Styrelsens säte: Stockholm \\sto1-s-main01\i\projekt\2014\1470335 utvärdering analysresultat bohuskustens vattenvårdsförbund\8.rapporter\bvvf kontrollprogram_resultatrapport_slutversion_150616.docx 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 213 BILAGA A Kartor provtagningsstationer 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 BILAGA B Sammanställning analysresultat 2015-06-16 Uppdragsnummer 14512220335 Golder Associates AB BILAGA B1-VÄSTRA GÖTALANDS LÄNS KUSTVATTENKONTROLL SEDIMENT Analysresultat Sediment Analysgrupp Alifater Analysgrupp undderklass SubstanceFormula Alifater >C10‐C12 Alifater >C12‐C16 Alifater >C16‐C35 Aromater BTEX EU:s prioriterade ämnen PAH EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Bekämpningsmedel EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider Bromerade flamskyddsmedel EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Dioxiner/Furaner EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Havstensfjord 19 Havstensfjord 19 Kosterfjorden 16 Kosterfjorden 16 BVVF.2006.SED.Havsstensfjord 19.01 BVVF.2011.SED.Havsstensfjord 19.01 BVVF.2006.SED.Kosterfjorden 16.01 BVVF.2011.SED.Kosterfjorden 16.01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 Från (m)* 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Till (m)* 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 < < Mätvärde < 10 < 10 190 22 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 120 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 160 46 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 91 15 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 83 14 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 59 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 54 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 31 < 10 < < Mätvärde Unit mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Etylbensen µg/kg TS Toluen µg/kg TS m,p‐xylen µg/kg TS o‐xylen µg/kg TS Acenaften µg/kg TS Acenaftylen µg/kg TS 89 18 12.45787 27 11.75087 25 7.57127 13 5.80984 28 7.95513 26 7.26495 Fluoren µg/kg TS Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg TS 39 100 12 80 37 270 88 947 65 86 58.43956 150 7.25752 190 61.78207 7.48867 220 1400 120 210 22 99 85 48 190 1440 31 39 48.37293 149.59577 6.33654 190 54.8409 14.82728 120 1200 65 130 12 120 62 94 110 1060 35 53 < 0.5 < 0.05 < 0.1 0.38 < 0.1 0.63 0.17 0.55 < 0.01 < 1 69.60858 17 7.24242 100 55.25719 10.19606 120 870 53 88 13 50 33 37 76 629 17 27 18.575 51.23611 2.24638 52.52074 30.46442 5.52208 38.44461 490 48 110 10 110 42 46 92 960 20 38 21.86252 55.96344 3.10061 130 28.74351 6.37587 45.92293 670 56 99 14 100 39 36 75 842 18 28 < 0.5 < 0.05 < 0.5 0.26 < 0.1 0.33 < 0.5 < 0.5 < 0.01 < 0.5 34.54815 69.41471 4.65269 140 38.60223 13.33921 58.88468 780 Krysen µg/kg TS Naftalen µg/kg TS Pyren µg/kg TS Summa PAH 16 (EPA) µg/kg TS 1‐metylnaftalen µg/kg TS 2‐Metylnaftalen µg/kg TS alaklor µg/kg TS Atrasin mg/kg TS DDD‐op µg/kg TS DDD‐pp µg/kg TS DDE‐op µg/kg TS DDE‐pp µg/kg TS DDT‐op µg/kg TS DDT‐pp µg/kg TS Diuron mg/kg TS alfa‐endosulfan µg/kg TS Alfa‐HCH Beta‐HCH µg/kg TS µg/kg TS Gamma‐HCH µg/kg TS isoproturon µg/kg TS alfa‐Klordan µg/kg TS gamma‐Klordan µg/kg TS klorfenvinfos µg/kg TS klorpyrifos µg/kg TS trans‐nona‐klor µg/kg TS Simasin mg/kg TS Trifluralin µg/kg TS Triklosan mg/kg TS DeBDE µg/kg TS PBDE 28 µg/kg TS PBDE 47 µg/kg TS PBDE 85 µg/kg TS PBDE 99 µg/kg TS PBDE 100 µg/kg TS PBDE 138 µg/kg TS PBDE 153 µg/kg TS PBDE 154 µg/kg TS 2,3,7,8‐TetraCDD ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDD ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD ng/kg Ts OktaCDD ng/kg Ts 2,3,7,8‐TetraCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF ng/kg Ts 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg Ts OktaCDF ng/kg Ts ng/kg Ts TCDD‐ekv NORDIC ng/kg Ts Total PCDD/F ng/kg Ts Kvot PCDF/D ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts Summa HeptaCDF ng/kg Ts Summa HexaCDD ng/kg Ts Summa HexaCDF ng/kg Ts 4‐tert‐oktylfenol mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad) mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐1‐etoxylat mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐2‐etoxylat mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS bisfenol‐A mg/kg TS 2,3,4,5‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4,6‐Tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,5,6‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4‐triklorfenol µg/kg TS 2,3,5‐triklorfenol µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS 3,4,5‐triklorfenol µg/kg TS 2,3‐diklorfenol µg/kg TS 2,4‐Diklorfenol µg/kg TS 2,4+2,5‐diklorfenol µg/kg TS 2,5/3,5‐Diklorfenol µg/kg TS 2,6‐diklorfenol µg/kg TS 3,4‐diklorfenol µg/kg TS 3,5‐diklorfenol µg/kg TS µg/kg TS mg/kg TS Diisobutylftalat mg/kg TS Dimetylftalat mg/kg TS Di‐n‐oktylftalat mg/kg TS di‐(2‐etylhexyl)ftalat mg/kg TS Di‐n‐butylftalat mg/kg TS 1,2,3‐triklorbensen µg/kg TS 1,2,4‐triklorbensen µg/kg TS 1,3,5‐triklorbensen µg/kg TS 1234‐tetraklorbensen µg/kg TS µg/kg TS pentaklorbensen µg/kg TS PCB 28 µg/kg TS PCB 52 µg/kg TS PCB 101 µg/kg TS PCB 118 ng/kg Ts PCB 118 µg/kg TS PCB 138 µg/kg TS PCB 153 µg/kg TS PCB 180 ng/kg Ts PCB 180 µg/kg TS PCB Summa 7 st µg/kg TS Summa PCB 7 ICES Aroklor µg/kg TS ‐ ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS sum WHO‐PCB‐TEQ lowerbound ng/kg Ts sum WHO‐PCB‐TEQ upperbound ng/kg Ts PCB 170 ng/kg Ts µg/kg TS µg/kg TS hexaklorbutadien mg/kg TS klorerade paraffiner (C10‐C13) mg/kg TS µg/kg TS Cyclophosphamid µg/kg TS Dextropropoxifen µg/kg TS Fluoxetin µg/kg TS Furosemid µg/kg TS Hydroklorthiazid µg/kg TS Ibuprofen µg/kg TS Ifosphamid µg/kg TS µg/kg TS Metoprolol µg/kg TS Naproxen µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Sertralin µg/kg TS Simvastatin µg/kg TS Terbutalin µg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn mg/kg TS EU:s prioriterade ämnen Övriga mg/kg TS mg/kg TS Zn mg/kg TS Sn mg/kg TS As totalhalt mg/kg TS Ba totalhalt mg/kg TS mg/kg TS Co totalhalt mg/kg TS Cr totalhalt mg/kg TS Cu totalhalt mg/kg TS Hg totalhalt mg/kg TS La totalhalt mg/kg TS Mo totalhalt mg/kg TS Nb totalhalt mg/kg TS Ni totalhalt mg/kg TS Pb totalhalt mg/kg TS S totalhalt mg/kg TS Sc totalhalt mg/kg TS Sn totalhalt mg/kg TS Sr totalhalt mg/kg TS V totalhalt mg/kg TS W totalhalt mg/kg TS Y totalhalt mg/kg TS Zn totalhalt mg/kg TS Zr totalhalt mg/kg TS dibutyltenn µg/kg TS µg/kg TS dioktyltenn µg/kg TS monobutyltenn µg/kg TS monofenyltenn µg/kg TS monooktyltenn µg/kg TS Tetrabutyltenn µg/kg TS tributyltenn µg/kg TS tricyklohexyltenn µg/kg TS trifenyltenn µg/kg TS Vattenhalt % Torrsubstans % GR LOI N P‐tot C % % av TS mg/kg TS g/kg TS TOC g/kg TS g/kg TS TOC/N ‐ Al2O3 % TS CaO % TS Fe2O3 % TS % TS MgO % TS MnO % TS Na2O < 2 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 1 < 0.1 < 1 < 1 3.9 < 1 < 1 < 1 < 1 < 12 < 1 < 0.23 < 0.036 < 0.072 < 0.036 < 0.068 < 0.14 < 0.068 < 0.087 < 0.17 < 0.087 < 0.036 < 0.036 0.08270554 < 0.068 < 0.087 < 0.087 < 0.086 < 0.1 < 10 < 0.11 0.15039189 0.12874014 0.15273262 < 0.11 < 0.11 0.19252503 < 0.11 < 1 < 1 < 0,02 < 0,02 < 0.005 < 0.1 < 0.1 < 0.1 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 2.3 < 1 < 0,02 0.02 0.24 0.081 0.02 < 0.1 < 0.1 < 0.1 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 1 < 1 < 1 < 1 < 0,02 < 0,02 < 0,02 < 0,02 0.83 < 0,05 < 0.3 < 0.3 < 0.3 0.14231 0.01080506 0.00151145 0.01160257 < 0,002 < 0,002 0.56 0.02338319 0.79 0.17 < 0,5 < 1 1.3 1400 1.4 2.5 2.8 1900 1.8 9.8 34.3 3.5 100 < 4,3 500 0.5 < 21 < 0,021 < 23 < 0,023 < 3,8 350 0.35 94 0.094 170 0.17 < 1,1 47 0.047 0.088 0.3 0.42587359 0.33203 0.45307 1.68898 1.68509 3.4489 3.96555 2.13019 13.70381 91.35871 0.13 < 0,1 < 0,5 < 1 3.1 < 900 2.7 6.6 8.2 < 890 8 28.6 100 3.5 50 < 2,3 < 430 < 0,43 < 29 < 0,029 19 0.019 < 4,1 180 0.18 20 0.02 68 0.068 < 5,1 27 0.027 0.015 0.34 0.48588226 < 0,14 0.18607 0.61594 0.70483 1.06212 1.35219 0.54336 4.46452 29.76343 0.32 0.2 < 0,5 < 1 1.3 < 1400 1.4 2.2 2.6 1400 1.4 8.9 31.2 3.5 97 < 8,3 < 660 < 0,66 < 4 < 0,004 < 4,2 < 0,0042 < 5,9 290 0.29 30 0.03 < 96 < 0,096 < 3,7 < 15 < 0,015 0.019 0.43 0.12582866 0.96536 1.4595 3.84795 3.52836 6.03204 6.99137 3.29705 26.12163 174.14419 % TS P2O5 % TS SiO2 % TS TiO2 % TS Summa oxider % TS < 0.11 0.36092018 < 0.087 < 0.044 < 0.087 < 0.044 < 0.044 < 0.044 < 0.036 < 0.068 < 0.087 < 0.044 < 0.05 < 0.5 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.5 < 0.5 < 1 1.3 2.3 3 < 0.001 < 0.05 < 0.05 0.066 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.12 < 0.095 < 0.095 < 0.095 < 0.095 < 0.12 < 0.12 < 0.12 0.054 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.072 0.09038833 < 0.072 < 0.072 < 0.072 < 0.072 < 0.072 < 0.072 0.074 < 0.05 0.07 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.11 < 0.091 < 0.091 < 0.091 < 0.091 < 0.11 < 0.11 < 0.11 0.11 < 0.05 0.1 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.11 < 0.09 < 0.11 < 0.09 < 0.09 0.10683512 < 0.11 0.12847261 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.79 < 1 < 1.9 2.4 2.2 45 980 3.3 2.3 2.3 6.6 4.1 < 1.4 2.3 18 3.5 39 4.1219 5.9397 3.8 5.9397 < 0.001 0.042 < 0.001 0.0015 < 0.08 0.07133124 < 0.08 0.0643323 < 0.064 < 0.08 < 0.08 < 0.08 0.08714837 0.48613006 0.51396119 0.94647537 0.80316953 9.83127778 51.37579531 3.1076378 1.00700139 1.33427294 2.04292472 0.86672429 0.59241924 0.90739509 6.07859595 0.53090873 11.05672278 2.43948677 2.43948677 2.16497866 2.16497866 2.252611 2.21233095 212.5308716 0.99976758 56.55105499 64.02733768 20.88553959 11.72399673 11.92014462 11.2898689 15.24728214 50.40560786 2.48405759 2.8082612 < 0.002 0.021 < 0.02 < 0.01 < 0.002 < 0.002 0.02 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 3.3 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 2 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 7.1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 5.3 < 2 < 1 < 0.1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 2.6 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 < 8 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 < 2 < 1 < 2 < 1 < 1 < 1 < 0,02 < 0,02 < 1 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0,1 < 0,002 0.00155295 < 0,001 < 0,002 < 0,002 0.14 0.00320558 5.0559 47.19152 47.62807 119.86976 38.5359 158.40566 150 < 0.5 < 0.5 < 0.05 0.0036 0.82 0.12 < 0.01 < 0.002 < 0.002 < 0.3 0.011 < 0.1 < 0.1 < 0.1 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0,02 < 0,02 < 0,2 < 0,05 < 0,1 0.11 < 0,5 < 1 1.5 1200 1.4 7.6 8.9 < 800 14 33.4 117 3.5 < 150 < 7,1 < 390 < 0,39 33 0.033 < 2,9 < 0,0029 < 4,5 140 0.14 < 11 < 0,011 71 0.071 < 13 < 3,5 < 0,0035 0.042 0.49 0.20831975 0.24069 0.24851 0.95862 0.94841 1.27577 1.70653 0.36994 5.74845 38.32301 < 0,5 0.71 < 0,5 < 0,5 < 0,5 0.37 0.12 < 0,5 0.21 0.81 1900 0.82 1.9 2.3 3200 1.5 7.54 26.4 0.20596636 0.21175 0.16828 0.5562 0.66295 1.10661 1.39321 0.52079 4.61978 30.79854 < 270 < 7,9 < 710 < 0,71 < 9,2 < 0,0092 < 10 < 0,01 < 6,9 < 5,6 < 0,0056 40 0.04 < 100 < 0,1 < 9,7 < 11 < 0,011 0.066 0.61 0.2 < 0,1 < 0,5 < 1 0.49 < 950 0.62 0.71 0.86 < 790 0.24 2.92 10.2 3.5 < 170 < 6,2 < 430 < 0,43 < 2,6 < 0,0026 < 2,8 < 0,0028 < 3,6 150 0.15 < 13 < 0,013 < 66 < 0,066 < 7,5 < 4,4 < 0,0044 0.0045 0.36 0.1026361 < 0,13 < 0,13 0.41847 0.51811 0.4819 0.80309 0.15663 2.3782 15.85467 0.35 0.13 < 0,5 < 1 0.8 870 1.1 1.5 1.6 < 720 0.61 5.61 19.6 3.5 < 140 < 13 380 0.38 < 4,3 < 0,0043 30 0.03 < 3,7 140 0.14 13 0.013 74 0.074 < 2,4 < 6,7 < 0,0067 0.045 0.29 0.41275731 0.16764 0.24614 0.75171 0.96535 1.34867 1.62977 0.47899 5.58827 37.25515 < 0,5 1.2 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,1 < 0,1 < 0,5 < 1 0.25 < 680 0.34 0.51 0.58 < 420 0.17 1.85 6.48 3.5 42 < 4,7 < 230 < 0,23 < 3,7 < 0,0037 < 4 < 0,004 < 4,6 < 100 < 0,1 < 1,3 < 0,0013 < 48 < 0,048 < 5 < 1,6 < 0,0016 0.0042 0.34 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0,1 < 0,002 < 0,001 < 0,001 < 0,002 < 0,002 0.06538961 0.00168902 0.18784511 0.17214 0.12363 0.33645 279.1757841 0.37404 0.43152 0.71872 0.11732 2.27381 15.15876 14.10851825 0.64393624 105.0736229 0.10507362 7.12991003 0.00712991 6.60544204 0.00660544 2.83234208 56.74182663 0.05674183 11.28777391 0.01128777 26.06921444 0.02606921 0.64209142 7.18136481 0.00718136 517.4918269 0.36877444 0.31907893 980 0.98 < 20 < 20 < 20 < 20 < 0,06 < 0,06 400 0.4 < 22 < 22 < 0,57 < 0,19 < 22 < 22 14.7 0.13 10.3 36.4 37.9 0.242 593 23.4 21.8 60.4 130 2.3 9.74 0.157 12 55.9 39.3 0.353 534 29.3 32.1 89.5 154 2.64 65 < 1 < 1 44 5.8 3.1 < 1 460 < 1 < 1 110 4.5 1.3 33 6.4 2.6 53 < 1 1.5 77 22.95548881 25.9 91.6 % TS g/kg TS TIC K2O < 0.23 0.37698092 0.013 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 1.9 mg/kg TS Cd totalhalt Vikt torkat material Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐11 mg/kg TS V difenyltenn 0.085 < 0.05 0.078 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.96 < 1.8 < 2.9 < 2.9 < 2.9 49 120 2.8 < 1.4 < 1.4 < 2.4 < 2.4 < 2.4 < 2.4 200 5.4 200 2.856 7.972 2.9 7.972 < 0.002 0.053 < 0.02 < 0.01 < 0.002 < 0.002 < 0,06 < 0,06 < 610 < 0,61 < 50 < 50 < 0,64 < 0,21 < 50 < 50 12.1 0.378 6.5 30.2 26.2 0.279 258 18.6 26.3 52.8 124 2.18 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 50 < 20 < 5 < 10 < 20 < 20 < 200 < 10 < 10 < 25 < 10 < 10 < 10 < 10 < 50 < 50 < 10 < 10 < 20 < 100 < 10 < 50 < 10 < 5 < 5 6 0.318 9.35 29.1 29.7 0.108 329 19.2 24.8 51.3 146 < 2 µg/kg TS mg/kg TS Be totalhalt < 0.12 < 0.098 < 0.098 < 0.098 < 0.098 < 0.12 < 0.12 < 0.12 µg/kg TS µg/kg TS As Pb 0.077 < 0.05 0.054 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.84 < 1.4 < 2.3 < 2.3 < 2.3 23 160 2.3 < 1.1 < 1.1 < 1.7 < 1.7 < 1.7 < 1.7 46 < 2.5 29 0.9389 4.9747 0.97 4.9747 µg/kg TS Östriol Ni < 0.08 0.08346619 < 0.08 0.08346619 0.04213437 0.13001464 0.07704571 0.03812158 µg/kg TS Salbutamol Östradiol 0.25 < 0.05 0.22 0.059 < 0.05 < 0.05 < 0.05 µg/kg TS µg/kg TS Warfarin < 0.14 < 0.5 < 0.5 < 0.1 0.56 < 0.5 < 0.5 0.0026 < 0.5 µg/kg TS Paracetamol Ranitidin Tetracyclin 0.06846635 < 0.05 < 0.001 µg/kg TS Metformin Oxytetracyclin < 0.5 µg/kg TS µg/kg TS Oxazepam < 0.092 < 0.05 4.5 µg/kg TS µg/kg TS Ethinylestradiol Noretisteron 0.07704571 < 0.05 µg/kg TS Enalapril Ketoprofen < 0.14 0.23055625 < 0.5 < 0.5 µg/kg TS Citalopram Doxycyclin Tennorganiska föreningar µg/kg TS Diklormetan Diclofenac EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Tetraklormetan Diazepam < 1 < 10 0.10314612 < 5 < 5 < 0.1 0.38 < 5 < 10 ng/kg Ts 1,2‐dikloretan Atenolol < 0.086 0.25483385 0.3568915 ng/kg Ts Trikloreten Triklormetan < 0.086 < 0.17 < 0.086 < 0.056 0.07782927 0.24283618 ng/kg Ts µg/kg TS Tetrakloreten 0.11528094 < 0.11 < 0.056 µg/kg TS hexaklorbensen WHO 2005 TEQ PCB < 0.17 < 0.092 < 0.092 mg/kg TS Dietylftalat WHO 1998 TEQ PCB < 0.17 0.39622026 < 0.092 < 0.18 < 0.092 mg/kg TS 4‐tert‐octylphenol‐2‐ethoxylate iso‐Nonylfenol (tech.) SummaWHO‐PCB < 0.11 < 0.1 0.36 < 0.1 0.33 < 0.5 < 0.5 ng/kg Ts ng/kg Ts mg/kg TS PCB 189 1.0651009 ng/kg Ts 4‐n‐nonylfenol PCB 169 1.10952579 100 ng/kg Ts Sum TCDD‐ekv WHO 1998 PCB 167 < 0.18 < 4 < 4 < 0.1 0.91 < 4 < 4 110 ng/kg Ts Summa PentaCDF Summa HeptaCDD PCB 157 < 0.18 0.25329201 0.01845887 0.04574589 ng/kg Ts ng/kg Ts < 0.1 0.14 < 0.1 0.22 < 0.5 < 0.5 < 0.04 < 0.08 0.02528062 ng/kg Ts TCDD‐ekv I‐TEQ PCB 126 0.06886117 ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ PCB 105 0.4718753 ng/kg Ts ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD PCB 77 0.40994041 ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD Pentaklorfenol 0.28 1.02 < 0.1 0.46 < 0.5 < 0.5 43 3.36937 29.88272 55.21972 110 34.18836 144.18836 140 < 2.7 < 0.8 < 0.67 269.7 < 0.67 < 0.67 < 0.62 34.10948 PCB 156 EU:s prioriterade ämnen < 1.2 < 1 150 < 1 < 1 < 0.7 < 0.00067 < 15 < 0.05 < 15 < 15 < 15 < 15 < 15 3 7.5 13 38 55 130 50 399.83992 740 63.23568 420 32 57.45828 570 4300 93 3.04902 30.0053 46.65353 74.07784 27.34569 101.42353 100 < 4.1 62 PCB 123 EU:s prioriterade ämnen < 1 < 0.85 150.2 < 0.85 < 0.85 < 0.93 < 0.001 < 20 < 0.05 < 20 < 20 < 20 < 20 < 20 3.7 14 15 41 58 170 62 350 910 43 230 390 99 920 5130 18 25 98 14.68708 92.60076 70.85188 130 42.23242 172.23242 130 < 3.4 3.16291 EU:s prioriterade ämnen Metaller 3.2 < 0.94 200 < 0.94 < 0.94 3.18948 < 0.00085 < 27 < 0.05 < 27 < 27 < 27 < 27 < 270 1.5 6.8 17 32 42 85 39 32.97683 72.20697 5.4472 38.6226 37.18868 5.62441 68.57826 550 240 9.49787 83.67919 86.55511 160 58.09113 218.09113 200 < 3.8 70 97 16 50 47 36 97 747 9.2 16 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Läkemedelsrester < 1.1 < 0.92 171.1 < 0.92 < 0.92 0.95092 < 0.00094 < 17 < 0.05 < 17 < 17 < 17 < 17 < 17 7.5 19 31 64 80 92 53 14 Dibenso(a,h)antracen µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen < 3.7 56 µg/kg TS Benso(ghi)perylen PCB 114 EU:s prioriterade ämnen < 1.4 < 1.2 140 < 1.2 < 1.2 4.65045 < 0.00092 < 20 < 0.05 < 20 < 20 < 20 < 20 < 20 7 17 37 93 110 200 79 µg/kg TS Benso(b+k)fluoranten 110 370 470 370 210 580 400 < 4.7 µg/kg TS µg/kg TS PCB 81 Klorerade kolväten < 1.4 < 1.1 42 1.4 < 1.1 63.55704 < 0.0012 < 50 < 0.05 < 50 < 50 < 50 < 50 < 50 5.7 7.9 25 37 41 67 30 µg/kg TS µg/kg TS Benso(k)fluoranten 7.03537 37.37699 52.38206 81.2018 24.73067 105.93247 79.98967 0.0017 210 < 4.5 µg/kg TS Benso(b)fluoranten EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 0.6 < 0.45 310 4.1 0.9 1.81444 < 22 < 0.05 < 22 < 20 < 22 < 22 < 22 42 78 120 420 490 510 230 Fluoranten µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen < 1.8 Fenantren µg/kg TS µg/kg TS Benso(a)pyren ICES‐Faktor Aroklor 1254 EU:s prioriterade ämnen 0.0013 < 20 < 0.05 < 20 < 20 < 20 < 20 < 20 5.1 9.2 25 40 55 92 38 0 12.02981 89.10831 120 180 75.0062 255.0062 210 Antracen Bens(a)antracen 1245/1235‐tetraklorbensen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Fjällbacka 24 BVVF.2011.SED.Fjällbacka 24.01 2006‐01‐01 µg/kg TS Butylbensylftalat PCB Fjällbacka 24 BVVF.2006.SED.Fjällbacka 24.01 2011‐05‐07 µg/kg TS 2,4,6‐triklorfenol EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Danafjord 4 BVVF.2011.SED.Danafjord 4.01 2006‐01‐01 µg/kg TS 2,3,6‐triklorfenol EU:s prioriterade ämnen Danafjord 4 BVVF.2006.SED.Danafjord 4.01 2011‐05‐07 Oktaklorstyren 2,4,5‐triklorfenol Klorerade bensener Byttelocket 17 BVVF.2011.SED.Byttelocket 17.01 2006‐01‐01 Bensen 4‐tert‐octylphenol‐1‐ethoxylate EU:s prioriterade ämnen Byttelocket 17 BVVF.2006.SED.Byttelocket 17.01 2011‐05‐07 mg/kg TS Sum TCDD‐ekv WHO 2005 Ftalater Byfjorden 18 BVVF.2011.SED.Byfjorden 18.01 2006‐01‐01 Styren Summa TetraCDF EU:s prioriterade ämnen Byfjorden 18 BVVF.2006.SED.Byfjorden 18.01 2011‐05‐07 mg/kg TS Summa TetraCDD Klorerade fenoler Brofjorden 324 BVVF.2011.SED.Brofjorden 324.01 2006‐01‐01 Mängd relativt n‐C20 (eicosan) Summa PentaCDD EU:s prioriterade ämnen Brofjorden 324 BVVF.2006.SED.Brofjorden 324.01 2011‐05‐07 mg/kg TS WHO(1998)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ EU:s prioriterade ämnen Arendal 31 BVVF.2011.SED.Arendal 31.01 2006‐01‐01 Nonan WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ Fenoler Arendal 31 BVVF.2006.SED.Arendal 31.01 Datum Alifater >C 35‐40 WHO(1998)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ PCB/Dioxiner/Furaner Provpunkt Provtagnings‐ID 3.07818592 1290 34.16786374 33.5 0.66786374 10.88303334 2.8 30.3 28.4 1.9 10.14285714 10.9 0.445 5.88 30.9 29.8 0.104 296 17.8 30.3 49.4 139 2.52 10.7 473 2.22 0.506 7.33 59.5 32.7 0.118 28.4 < 6 12.2 22.8 41.6 7320 9.22 < 20 185 74.8 < 60 25.9 152 247 57 < 1 < 1 31 4.1 14 2 140 < 1 < 1 22.3 22.7 89.3 15.3 5.15092202 1360 48.52168538 48.3 0.22168538 9.37696199 11 1.86 4.7 3.1 1.93 0.0536 5.37 0.343 54.4 0.493 83.2 250 1.7 < 1 38 1.4 < 1 21 < 1 < 1 82 17.75742155 200 < 1 < 1 75 130 17 9 860 < 1 < 1 < 0,06 < 0,06 480 0.48 < 20 < 20 < 0,06 < 0,06 < 0,64 < 0,21 < 20 < 20 < 0,48 < 0,16 8.57 0.677 14.4 46.7 46.5 0.204 514 25.9 44.7 74.5 225 3.51 16.3 0.318 8.18 40.2 30.8 0.174 360 26.5 39 63.6 117 2.24 16.3 0.304 9 43.6 32.1 0.278 412 28.2 39 74.2 124 2.94 440 23 3.1 200 58 8.3 21 < 1 < 1 28 2.8 1.4 < 1 39 < 1 < 1 290 3.6 < 1 37 3.1 1.2 580 < 1 2.4 83 17.20509278 10 89.3 6.7 56.6 56 0.6 8.35820896 3.32294912 718 38.52544133 37.8 0.72544133 11.37543749 35 < 1 < 1 79 20.98494984 24.8 86.4 3.8 39.3 37.4 1.9 9.84210526 4.93749343 1510 53.68210947 52.1 1.58210947 10.55191277 2300 2.3 < 17 < 17 < 17 < 17 < 17 < 17 < 0,0005 < 0,1 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 50 < 20 < 5 < 10 < 20 < 20 < 200 < 10 < 10 < 25 < 10 < 10 < 10 < 10 < 50 < 50 < 10 < 10 < 20 < 100 < 10 < 50 < 10 < 5 < 5 15.7 0.144 8.02 32.6 21.6 0.242 578 19.9 33.3 54 97.2 2.22 7.4 < 1 < 1 12 9 < 1 < 1 6.6 < 1 < 1 < 0,03 < 0,03 < 420 < 0,42 < 27 < 27 < 0,33 < 0,11 < 27 < 27 16.6 0.115 8.53 42 22 0.822 723 21.5 30.3 72.1 98.7 1.77 14.3 0.162 8.45 49.5 25.5 0.113 431 27.8 26.3 66.4 101 < 2 16.7 364 2.21 0.216 9.12 74.9 29.4 0.105 27.8 < 6 11.5 30.1 32.8 < 40 9.98 < 20 204 97.5 < 60 22.8 118 154 18 < 1 < 1 12 3.5 7 < 1 33 < 1 < 1 130 1.2 < 1 15 < 1 < 1 13 < 1 < 1 74 26.22505801 29.9 91.1 5 52.7 39.4 13.3 7.88 2.77150482 1070 33.46335455 31.7 1.76335455 11.43782965 2.9 30.1 25.3 4.8 8.72413793 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B1 Sediment Bohuskusten.xlsx 16.6 18.4 88 20.9 4.75206612 1480 46.59090909 46.1 0.49090909 9.70104347 10.9 3.02 5.36 2.89 2.75 0.0663 7.75 0.394 43.4 0.532 77.1 < 0,06 < 0,06 < 330 < 0,33 < 20 < 20 < 0,06 < 0,06 < 0,63 < 0,21 < 20 < 20 < 0,38 < 0,13 11.9 0.161 7.52 38 20.8 0.371 272 21.7 24.7 64.5 95 1.53 18.7 0.0486 11 38.1 24 0.14 1310 23 32.9 76 147 3.24 20.5 0.0668 13.4 44.8 26.8 0.215 1490 27.1 36.8 83.3 149 3.04 150 1.2 < 1 12 < 1 < 1 25 < 1 < 1 34 3.7 6.1 4.6 32 < 1 < 1 150 5.9 < 1 16 2.1 < 1 5.1 < 1 < 1 79 21.05028463 10 < 1 < 1 74 25.75704494 26.5 90.4 4.3 47.3 35.8 11.5 8.3255814 3.36662552 1490 35.57400965 34.9 0.67400965 10.36646333 < 220 < 0,22 < 15 < 15 < 15 < 15 < 15 < 15 < 0,0005 < 0,1 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 50 < 20 < 5 < 10 < 20 < 20 < 200 < 10 < 10 < 25 < 10 < 10 < 10 < 10 < 50 < 50 < 10 < 10 < 20 < 100 < 10 < 50 < 10 < 5 < 5 9.41 0.0849 8.54 36 17.8 0.1 696 23 31.3 60.2 88.5 < 2 5.1 < 1 < 1 9.5 < 1 3.6 < 1 11 < 1 < 1 < 0,06 < 0,06 < 0,37 < 0,12 9.7 0.0963 8.64 35.5 17.2 0.348 647 22.9 30.9 62.7 87.2 1.48 240 < 1 < 1 18 < 1 1 1.9 < 1 < 1 72 28.17271296 33 90.6 3.3 35.8 34.2 1.6 10.36363636 2.7607362 900 33.94683027 32.9 1.04683027 11.9171111 2.7 31.5 21 10.5 7.77777778 1 av 2 sidor Golder Associates AB Analysresultat Sediment Provpunkt Rävungarna 5 Rävungarna 5 Saltskällefjorden 12 Saltskällefjorden 12 Skalkorgarna 2 Skalkorgarna 2 Stenungsund G2 Stenungsund G2 Strömstad 23 Strömstad 23 Svanesund 33 Valö 1 Valö 1 Vinga 30 Vinga 30 Provtagnings‐ID BVVF.2006.SED.Rävungarna 5.01 BVVF.2011.SED.Rävungarna 5.01 BVVF.2006.SED.Saltkällefjorden 12.01 BVVF.2011.SED.Saltkällefjorden 12.01 BVVF.2006.SED.Skalkorgarna 2.01 BVVF.2011.SED.Skalkorgarna 2.01 BVVF.2006.SED.Stenungsund G2.01 BVVF.2011.SED.Stenungsund G2.01 BVVF.2006.SED.Strömstad 23.01 BVVF.2011.SED.Strömstad 23.01 BVVF.2011.SED.Svanesund 33.01 BVVF.2006.SED.Valö 1.01 BVVF.2011.SED.Valö 1.01 BVVF.2006.SED.Vinga 30.01 BVVF.2011.SED.Vinga 30.01 Datum 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 Från (m)* Till (m)* Analysgrupp Alifater Analysgrupp undderklass Aromater BTEX EU:s prioriterade ämnen SubstanceFormula Alifater >C10‐C12 mg/kg TS Alifater >C12‐C16 mg/kg TS Alifater >C16‐C35 mg/kg TS Alifater >C 35‐40 mg/kg TS Nonan mg/kg TS Mängd relativt n‐C20 (eicosan) mg/kg TS Styren µg/kg TS Oktaklorstyren µg/kg TS Bensen µg/kg TS Etylbensen µg/kg TS Toluen µg/kg TS m,p‐xylen µg/kg TS o‐xylen PAH Acenaften Acenaftylen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS µg/kg TS Benso(a)pyren µg/kg TS Benso(b)fluoranten µg/kg TS Benso(k)fluoranten µg/kg TS Benso(b+k)fluoranten µg/kg TS Benso(ghi)perylen µg/kg TS Dibenso(a,h)antracen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 < < Mätvärde < 10 < 10 70 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 140 23 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 47 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 46 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 50 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 79 < 10 < < Mätvärde < 0.00041 < 0.00098 < 1.6 < 3.9 1.1 < 0.41 95.4 < 0.41 < 0.41 1.47818 < 1.2 < 0.98 130 < 0.98 2.1 < 0.8 19.54535 62.3759 76.25399 86.62562 40.77724 127.40286 130 3.35422 25.21681 44.08768 83.84788 26.70737 110.55525 110 0.0011 < 25 < 0.05 < 25 < 25 < 25 < 25 < 25 2.8 8.8 27 47 57 100 40 54 < 2.8 < 0.85 < 0.71 180 3.1 < 0.71 < 0.96 10.01389 39.84802 51.82048 81.45958 33.49842 114.95799 78.02991 < 0.00082 < 20 < 0.05 < 20 < 20 < 20 < 20 < 20 2.5 10 16 43 58 110 50 80 < 3.3 < 0.99 < 0.82 3.1 < 0.82 < 0.82 < 0.74 4.4564 32.9464 54.71784 87.51804 31.75689 119.27492 120 0.0018 < 21 < 0.05 < 21 < 21 < 21 < 21 < 21 5.6 10 29 49 67 82 48 82 < 3.8 < 1.1 < 0.94 610 4.1 < 0.94 1.03913 10.08831 42.03554 62.36811 92.47255 32.39922 124.87177 96.00057 0.0012 < 16 < 0.05 < 16 < 16 < 16 < 16 < 16 2 13 10 25 34 79 33 62 < 4.3 < 1.3 < 1.1 560 1.9 1.9 1.25207 3.66113 24.07147 41.23826 77.45197 28.55266 106.00463 93.67872 < 12 < 0.05 < 12 < 12 < 12 < 12 < 12 7.5 30 53 160 170 220 110 140 < 0.00049 < 15 < 0.05 < 15 < 15 < 15 < 15 < 15 4.3 8 18 43 60 120 55 110 < 2 < 0.59 < 0.49 290 < 0.49 < 0.49 < 0.6 4.59428 33.36373 46.99966 92.06791 33.55985 125.62776 110 < 0.00053 < 18 < 0.05 < 18 < 18 < 18 < 18 < 18 5 12 20 44 62 120 47 70 < 2.1 < 0.63 < 0.53 390 2 < 0.53 < 0.77 5.43145 43.48386 61.09384 93.90929 32.4976 126.40689 100 µg/kg TS 14 3.81563 19 6.21739 24 4.53494 15 4.78789 37 2.03565 5.58477 27 6.45125 19 5.04576 µg/kg TS µg/kg TS Fluoren µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg TS Krysen µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen Naftalen µg/kg TS 67 110 12 55 49 29 97 770 6.5 12 27.13261 79.9633 4.07694 59.35485 39.75929 5.12113 63.33399 580 55 120 10 73 44 35 100 826 11 22 26.80686 62.95085 3.33345 93.20456 32.28679 7.37219 51.50306 620 59 100 11 100 49 52 90 858 23 36 28.43298 70.07283 6.13805 76.34638 42.16826 8.11075 60.82623 630 34 66 7 63 25 22 57 547 12 21 < 0.5 < 0.05 < 0.1 0.19 < 0.1 0.29 < 0.1 < 0.1 < 0.01 < 0.5 29.65684 55.49433 5.394 82.91869 26.59005 8.7875 44.60174 530 270 460 32 130 160 38 400 2420 16 22 44.80367 109.14182 4.56778 110 57.53232 5.25794 114.51336 860 24.55457 53.63552 4.01457 91.78764 26.76524 8.09502 41.58914 550 60 93 11 140 41 82 72 944 41 67 27.3757 62.73864 3.86333 82.31608 31.22895 10.67363 44.11234 590 65 97 13 67 46 46 88 821 23 39 29.43798 59.51714 4.40427 80.09171 43.83484 5.98769 51.24838 620 EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider Pyren µg/kg TS Summa PAH 16 (EPA) µg/kg TS 1‐metylnaftalen µg/kg TS 2‐Metylnaftalen µg/kg TS alaklor µg/kg TS Atrasin mg/kg TS DDD‐op µg/kg TS DDD‐pp µg/kg TS DDE‐op µg/kg TS DDE‐pp µg/kg TS DDT‐op µg/kg TS DDT‐pp µg/kg TS Diuron mg/kg TS alfa‐endosulfan µg/kg TS Alfa‐HCH Beta‐HCH µg/kg TS µg/kg TS alfa‐Klordan µg/kg TS gamma‐Klordan µg/kg TS klorfenvinfos µg/kg TS klorpyrifos µg/kg TS trans‐nona‐klor µg/kg TS Simasin mg/kg TS Trifluralin µg/kg TS Triklosan mg/kg TS DeBDE µg/kg TS PBDE 28 µg/kg TS PBDE 47 µg/kg TS PBDE 85 µg/kg TS PBDE 99 µg/kg TS PBDE 100 µg/kg TS PBDE 138 µg/kg TS PBDE 153 µg/kg TS PBDE 154 µg/kg TS 2,3,7,8‐TetraCDD ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDD ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen ng/kg Ts OktaCDD ng/kg Ts 2,3,7,8‐TetraCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF ng/kg Ts 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg Ts OktaCDF ng/kg Ts WHO(1998)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg Ts WHO(1998)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg Ts TCDD‐ekv I‐TEQ ng/kg Ts TCDD‐ekv NORDIC ng/kg Ts Total PCDD/F ng/kg Ts Kvot PCDF/D ng/kg Ts Summa PentaCDD ng/kg Ts Summa PentaCDF ng/kg Ts Summa HeptaCDD ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts Summa TetraCDF ng/kg Ts Sum TCDD‐ekv WHO 2005 ng/kg Ts Sum TCDD‐ekv WHO 1998 ng/kg Ts 4‐n‐nonylfenol mg/kg TS 4‐tert‐oktylfenol mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad) mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐1‐etoxylat mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐2‐etoxylat mg/kg TS EU:s prioriterade ämnen Ftalater mg/kg TS mg/kg TS bisfenol‐A mg/kg TS 2,3,4,5‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4,6‐Tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,5,6‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4‐triklorfenol µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS 2,4,6‐triklorfenol µg/kg TS 3,4,5‐triklorfenol µg/kg TS 2,3‐diklorfenol µg/kg TS 2,4‐Diklorfenol µg/kg TS 2,4+2,5‐diklorfenol µg/kg TS 2,5/3,5‐Diklorfenol µg/kg TS 2,6‐diklorfenol µg/kg TS 3,4‐diklorfenol µg/kg TS 3,5‐diklorfenol µg/kg TS Pentaklorfenol µg/kg TS Butylbensylftalat mg/kg TS Diisobutylftalat mg/kg TS Dimetylftalat mg/kg TS Di‐n‐oktylftalat mg/kg TS di‐(2‐etylhexyl)ftalat mg/kg TS Di‐n‐butylftalat mg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 1,2,3‐triklorbensen µg/kg TS 1,2,4‐triklorbensen µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen hexaklorbensen µg/kg TS pentaklorbensen µg/kg TS PCB 28 µg/kg TS PCB 52 µg/kg TS 1234‐tetraklorbensen 1245/1235‐tetraklorbensen PCB EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen ng/kg Ts PCB 118 µg/kg TS PCB 138 µg/kg TS PCB 153 µg/kg TS PCB 180 ng/kg Ts PCB 180 µg/kg TS PCB Summa 7 st µg/kg TS Summa PCB 7 ICES Aroklor µg/kg TS PCB 105 ‐ ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen PCB 114 EU:s prioriterade ämnen PCB 123 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 156 ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS PCB 126 ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen PCB 157 ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen PCB 167 ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 169 PCB 189 ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS sum WHO‐PCB‐TEQ lowerbound ng/kg Ts sum WHO‐PCB‐TEQ upperbound ng/kg Ts SummaWHO‐PCB WHO 1998 TEQ PCB WHO 2005 TEQ PCB PCB 170 Tetrakloreten EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Läkemedelsrester ng/kg Ts Tetraklormetan µg/kg TS µg/kg TS hexaklorbutadien mg/kg TS klorerade paraffiner (C10‐C13) mg/kg TS Atenolol µg/kg TS Citalopram µg/kg TS Cyclophosphamid µg/kg TS Dextropropoxifen µg/kg TS Fluoxetin µg/kg TS Furosemid µg/kg TS Hydroklorthiazid µg/kg TS Ibuprofen µg/kg TS Ifosphamid µg/kg TS µg/kg TS Metoprolol µg/kg TS Naproxen µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS µg/kg TS Sertralin µg/kg TS Simvastatin µg/kg TS Terbutalin µg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg Ni mg/kg TS mg/kg TS Zn mg/kg TS Sn mg/kg TS As totalhalt mg/kg TS Ba totalhalt mg/kg TS Be totalhalt mg/kg TS Cd totalhalt mg/kg TS Co totalhalt mg/kg TS Cr totalhalt mg/kg TS Cu totalhalt mg/kg TS Hg totalhalt mg/kg TS La totalhalt mg/kg TS Mo totalhalt mg/kg TS Nb totalhalt mg/kg TS Ni totalhalt mg/kg TS Pb totalhalt mg/kg TS S totalhalt mg/kg TS Sn totalhalt Sr totalhalt Övriga Y totalhalt mg/kg TS Zn totalhalt mg/kg TS Zr totalhalt mg/kg TS dibutyltenn µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS monofenyltenn µg/kg TS µg/kg TS Tetrabutyltenn µg/kg TS tributyltenn µg/kg TS tricyklohexyltenn µg/kg TS trifenyltenn µg/kg TS Vattenhalt % Torrsubstans % GR LOI N P‐tot C % % av TS < 0.048 < 0.05 12 2.6 mg/kg TS g/kg TS TOC g/kg TS g/kg TS TOC/N ‐ Al2O3 % TS CaO % TS Fe2O3 % TS % TS MgO % TS MnO % TS Na2O % TS P2O5 % TS SiO2 % TS TiO2 % TS Summa oxider % TS 0.3677791 < 0.081 < 0.16 < 0.081 < 0.031 < 0.061 0.03618325 < 0.039 < 0.077 0.04514062 < 0.024 0.04397313 < 0.081 < 0.081 0.0395851 0.04298694 < 0.039 0.08179326 < 0.024 < 0.081 < 0.081 < 0.05 < 0.5 0.0013 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.077 0.11952911 < 0.077 0.13798921 0.24182724 < 0.077 0.07660939 < 0.077 0.071 < 0.05 0.076 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.13 < 0.11 < 0.13 < 0.11 < 0.11 < 0.13 < 0.13 0.12725192 0.12 < 0.05 0.11 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.83 < 0.15 < 2.2 < 2.2 < 2.2 30 250 7 2.4 4.1 9.7 < 1.6 < 1.6 < 1.6 29 4.4 13 4.5003 5.8049 3.7 5.8049 < 0.095 0.14854686 < 0.095 0.14188786 < 0.095 < 0.095 < 0.095 < 0.095 < 0.002 0.044 < 0.02 < 0.01 < 0.002 < 0.002 < 0.031 0.0671322 < 0.05 < 0.05 < 0.05 0.84 2.7 < 0.5 0.002 3.5 0.28 < 0.05 0.53 0.09 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.77 < 1.5 < 1.9 2.5 < 1.9 34 290 3.1 1.3 1.7 5.5 4.3 < 1.7 4.2 57 13 290 3.973 6.543 3.7 6.543 < 0.001 0.001 < 0.11 < 0.089 < 0.089 < 0.089 0.12205034 < 0.11 < 0.11 < 0.11 0.2510171 0.82100623 1.23870367 1.95054145 2.23548787 27.87994147 182.03408 4.661264 2.01995382 2.56160695 8.16414102 3.54359316 1.2050068 2.68263153 40.5959292 9.47748633 177.8511436 5.83748354 5.83748354 5.35674012 5.35674011 5.75087712 5.67007897 769.6193409 0.9082401 190.712149 216.8069686 64.78931918 68.55956745 36.93648932 35.15630915 104.4351545 54.43838361 5.90546798 6.46401565 < 0.05 < 0.05 0.056 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.048 < 0.048 < 0.048 < 0.048 < 0.048 < 0.048 < 0.048 < 0.048 < 0.12 < 0.098 < 0.098 < 0.098 < 0.098 < 0.12 < 0.12 < 0.12 0.069 < 0.05 0.052 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.062 < 0.061 0.06277949 < 0.061 < 0.061 0.08009797 < 0.061 < 0.061 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.05 < 0.077 0.18403483 < 0.077 < 0.077 0.15316945 < 0.077 0.22801799 < 0.077 < 0.002 0.19 0.068 < 0.01 < 0.002 < 0.002 0.069 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 2 < 1 7.6 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 4.1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 4 < 1 < 2 < 1 < 1 < 0,05 < 0,02 0.031 < 0.1 < 0.1 < 0.1 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 1.5 < 0.3 < 0,02 < 0,02 0.41 < 0,05 < 0.3 < 0.3 < 0.3 0.19891 0.00362632 0.00122334 0.00292188 < 0,002 < 0,002 0.36 0.00833103 0.23 < 0,1 < 0,5 < 1 0.65 1000 0.84 1.4 1.6 910 0.85 5.34 18.7 3.5 < 160 < 4 < 440 < 0,44 < 3,3 < 0,0033 < 3,5 < 0,0035 < 2,7 150 0.15 39 0.039 100 0.1 < 2,1 < 3 < 0,003 0.039 0.23 0.1920216 < 0,11 0.15139 0.64285 0.84861 1.13784 1.40408 0.57569 4.76047 31.73644 0.15 < 0,1 < 0,5 < 1 1.3 920 1.5 1.9 1.8 < 810 0.42 6.92 24.2 3.5 < 110 < 18 < 390 < 0,39 < 5,9 < 0,0059 < 6,3 < 0,0063 < 6,5 130 0.13 14 0.014 89 0.089 < 5,2 < 7,8 < 0,0078 0.035 0.47 0.11062568 < 0,11 < 0,11 0.69806 0.6777 1.21541 1.54839 0.29775 4.43732 29.58213 0.56 0.17 < 0,5 0.25 0.83 < 1600 1.2 2.2 2.4 < 1600 1.3 8.18 28.6 0.39592628 0.20197 0.28742 0.88094 1.21618 1.80437 2.35662 1.09311 7.8406 52.27068 < 300 < 9 < 790 < 0,79 < 43 < 0,043 < 8,1 < 0,0081 < 3,9 260 0.26 38 0.038 130 0.13 < 8,8 < 20 < 0,02 0.013 0.45 0.047 < 0.1 < 0.1 < 0.1 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 0.3 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 3.7 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 1.2 < 0.3 < 1 < 1 < 1 < 1 < 0,02 < 0,02 < 0,02 < 0,02 < 0,2 < 0,05 < 0,5 0.97 < 0,5 < 0,5 < 0,5 1.2 0.2 < 0,5 < 1 0.48 700 0.67 0.83 0.98 < 620 0.39 3.35 11.7 3.5 75 < 3,9 330 0.33 < 25 < 0,025 16 0.016 < 9,8 110 0.11 22 0.022 67 0.067 < 7,3 18 0.018 0.046 0.65 < 0.3 < 0.3 10.23835 < 0,1 < 0,002 0.00104493 0.00166062 < 0,002 < 0,002 0.17 0.00478141 0.57476903 0.219 < 0,13 0.4851 532.3129556 0.63132 0.79152 1.02472 0.32873 3.48038 23.20255 51.20143391 1.8211701 227.4897983 0.2274898 9.24751079 0.00924751 14.11684778 0.01411685 4.89139863 64.34779919 0.0643478 15.61614189 0.01561614 34.85019276 0.03485019 0.89107149 8.33090362 0.0083309 < 1 < 2 < 1 < 1 < 4 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 0.1 < 0,1 < 0,5 < 1 2.1 1900 2.5 3.7 3.8 1300 1.2 13.3 46.6 3.5 96 < 3,7 600 0.6 26 0.026 35 0.035 7.3 420 0.42 93 0.093 170 0.17 < 2,3 42 0.042 0.84 0.87 0.14293389 0.35752959 0.39086 0.20998 1.21439 < 0,13 0.1896 0.58273 1.61749 1.86663 2.4169 0.67989 1.0091 1.27055 0.67975 8.396 55.97335 0.39013 4.12199 27.47995 0.25 0.12 < 0,5 0.2 0.38 < 600 0.51 0.68 0.82 < 600 0.25 2.84 9.94 0.15606505 0.17309 0.09748 0.34447 0.39836 0.90499 1.13604 0.62973 3.68417 24.56111 < 110 < 6 < 290 < 0,29 < 20 < 0,02 < 7,3 < 0,0073 < 4,1 150 0.15 34 0.034 80 0.08 < 4,8 26 0.026 0.0087 0.33 0.44 0.18 < 0,5 < 1 1 1100 1 2 2.2 1100 1.4 7.6 26.6 3.5 66 < 2,7 < 370 < 0,37 < 31 < 0,031 < 32 < 0,032 < 2,5 190 0.19 34 0.034 110 0.11 < 3,3 27 0.027 0.051 0.24 0.34112055 0.22633 0.27311 0.82569 0.83748 1.19347 1.64666 0.62221 5.62495 37.49969 965.117224 0.62653212 0.54872787 530 0.53 < 25 < 25 < 25 < 25 < 0,06 < 0,06 < 360 < 0,36 < 20 < 20 < 0,43 < 0,14 < 20 < 20 < 0,06 < 0,06 930 0.93 < 21 < 21 < 0,07 < 0,07 < 0,36 < 0,12 < 21 < 21 < 0,73 < 0,24 7.81 0.128 6.75 31.4 21.7 0.186 422 17.1 26.6 51.7 132 < 2 11 0.143 9.32 43.7 23.6 0.598 569 21.1 29 68.2 133 2.22 12.3 0.0736 8.94 29.1 23.5 0.243 552 17.9 32.6 69.4 139 < 2 21.7 0.0938 11.4 36.5 26.2 0.228 815 22.6 36.2 79.2 141 2.58 15.5 0.126 10.6 39.3 31.9 0.305 717 24.9 35.2 62.1 127 2.64 13.9 0.114 11.1 51 31.6 0.853 765 26.9 32.3 82.9 129 2.27 31 < 1 < 1 49 24 5.7 < 1 41 < 1 < 1 260 < 1 < 1 19 < 1 1.2 24 < 1 < 1 12 6.5 7.1 < 1 25 < 1 < 1 93 2.1 < 1 41 2.6 1.7 17 < 1 < 1 18 4.1 < 1 < 1 17 < 1 < 1 150 2.1 < 1 50 2.7 2.8 7.3 < 1 < 1 78 21.82209377 19.8 90.9 27 < 1 < 1 74 26.16952678 27.1 91.1 34 < 1 < 1 81 18.99711179 24 89.9 % TS g/kg TS TIC K2O Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐11 µg/kg TS dioktyltenn monobutyltenn Vikt torkat material < 0.093 < 0.05 < 0.5 mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS monooktyltenn < 0.039 < 0.05 mg/kg TS W totalhalt 0.34514539 0.08819933 < 0.5 < 0.5 mg/kg TS V totalhalt difenyltenn EU:s prioriterade ämnen mg/kg TS V Sc totalhalt Tennorganiska föreningar mg/kg TS mg/kg TS Pb < 0.061 < 0.5 0.68 < 0.1 0.61 < 0.5 < 0.5 < 0.024 0.06013972 < 0.024 310 0.31 < 16 < 16 < 16 < 16 < 16 < 16 < 0,0005 < 0,1 < 0,08 < 0,08 860 0.86 < 12 < 12 < 0,03 < 0,03 < 0,06 < 0,06 270 0.27 < 15 < 15 < 0,03 < 0,03 570 0.57 < 18 < 18 < 0,06 < 0,06 < 0,58 < 0,23 < 12 < 12 < 0,23 < 0,08 < 0,57 < 0,19 < 15 < 15 < 0,22 < 0,07 < 18 < 18 < 0,53 < 0,18 20.5 0.0669 12.1 44.4 25.7 < 0,04 1060 26.9 29.3 83 136 2.68 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 50 < 20 < 5 < 10 < 20 < 20 < 200 < 10 < 10 < 25 < 10 < 10 < 10 < 10 < 50 < 50 < 10 < 10 < 20 < 100 < 10 < 50 < 10 < 5 < 5 15.9 0.243 6.67 29.4 18.5 0.136 461 20.9 35.9 51.8 93.9 1.69 14.1 0.208 8.75 46 17.8 0.776 417 24.3 34.2 79 102 1.58 15.2 0.0933 8.77 36.3 18.1 0.187 733 22.4 25.1 60.7 91.4 1.94 18.8 0.0904 10.1 49.9 18.9 0.867 833 26.5 32.2 83.4 100 2.05 170 1.1 < 1 6.6 < 1 < 1 27 < 1 < 1 21 12 4 < 1 47 < 1 < 1 400 2.4 < 1 30 1.6 2 µg/kg TS mg/kg TS 0.0705494 0.36368311 < 0.081 < 0.16 < 0.081 µg/kg TS µg/kg TS As < 0.1 0.41 < 0.1 < 0.1 0.11 0.41 < 0.081 < 0.081 µg/kg TS Östriol Mn EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen < 0.16 µg/kg TS Salbutamol Östradiol 0.06308864 µg/kg TS µg/kg TS Warfarin 0.29082791 µg/kg TS Paracetamol Ranitidin Tetracyclin < 0.16 0.16196749 µg/kg TS Metformin Oxytetracyclin 0.06865306 µg/kg TS µg/kg TS Oxazepam < 0.16 < 0.1 0.37 < 0.1 0.23 < 0.5 < 0.5 µg/kg TS µg/kg TS Ethinylestradiol Noretisteron < 0.16 0.33436192 µg/kg TS Enalapril Ketoprofen EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS Diklormetan Doxycyclin Metaller µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Diclofenac < 0.1 < 10 ng/kg Ts 1,2‐dikloretan Diazepam < 0.048 < 0.048 ng/kg Ts Trikloreten Triklormetan 0.22025913 0.09322596 < 0.048 < 0.093 < 0.093 ng/kg Ts µg/kg TS Klorerade kolväten < 0.093 < 0.19 < 0.093 < 0.039 0.16152583 µg/kg TS µg/kg TS PCB 77 0.27912197 µg/kg TS PCB 101 PCB 81 0.51366033 µg/kg TS PCB 118 ICES‐Faktor Aroklor 1254 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 0.44411033 0.04661174 0.13198968 < 0.039 mg/kg TS Dietylftalat 1,3,5‐triklorbensen 0.39379796 < 0.1 0.61 < 0.1 0.67 0.23 0.86 mg/kg TS 4‐tert‐octylphenol‐2‐ethoxylate iso‐Nonylfenol (tech.) 2,3,6‐triklorfenol < 0.25 0.48286365 ng/kg Ts Summa TetraCDD 2,4,5‐triklorfenol 0.11878906 < 0.5 < 0.5 < 0.1 0.78 < 0.5 < 0.5 ng/kg Ts Summa HexaCDF 2,3,5‐triklorfenol 0.3873827 ng/kg Ts ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD 4‐tert‐octylphenol‐1‐ethoxylate EU:s prioriterade ämnen Klorerade fenoler 0.33782399 ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD Summa HexaCDD PCB/Dioxiner/Furaner µg/kg TS isoproturon 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD < 0.5 0.68 < 0.1 0.52 < 0.5 < 0.5 µg/kg TS Gamma‐HCH Summa HeptaCDF Klorerade bensener µg/kg TS µg/kg TS 0 0.01 < < Mätvärde Fluoranten Bromerade flamskyddsmedel EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Dioxiner/Furaner EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Fenoler µg/kg TS Antracen Bens(a)antracen 0 0.01 < < Mätvärde < 10 < 10 94 10 Fenantren EU:s prioriterade ämnen Bekämpningsmedel Unit 3.60008229 1090 36.20654186 35.5 0.70654186 9.86088571 3.5 33.9 34.5 ‐0.6 9.85714286 2.48678893 1260 32.63910476 31.4 1.23910476 12.62672502 2.5 35.7 34 1.7 13.6 3.29353643 1470 36.3318238 35.8 0.5318238 10.86977502 3.4 33.8 31.1 2.7 9.14705882 12 0.0799 9.09 39.2 24.5 0.113 651 21.6 25.8 68.5 120 < 2 13.5 473 2.59 < 10 10.1 72.7 25.3 0.124 38.1 < 6 12.3 24.8 33 4620 11.6 < 20 214 99.9 < 60 29.9 139 197 25 < 1 < 1 45 18 2.3 < 1 38 < 1 < 1 28.5 31.3 91.6 13 2.90939318 1120 30.13300083 29.2 0.93300083 10.03645716 12.7 3.22 5.51 3.39 2.42 0.0948 4.72 0.285 52.8 0.573 85.7 13.6 0.072 9.85 36.9 23.2 0.0636 695 23.2 25.8 68.9 111 2.16 7.48 0.103 4.01 16.9 18.9 0.279 171 11.3 25.3 32.2 69.1 3.42 9.32 0.0714 5 22.9 21.5 0.255 227 14 24.9 43.4 70 2.75 30 < 1 < 1 30 2.5 4.5 < 1 49 < 1 2.1 53 2.9 < 1 19 1.3 1.2 79 20.94102019 8.4 < 1 < 1 12 12 < 1 < 1 5.3 < 1 < 1 17 < 1 < 1 62 37.89848812 79 21.16712995 2.5 3.8 32 22.3 9.7 8.92 35.8 32.7 3.1 8.60526316 43 94.2 3.1 32.4 31.1 1.3 10.03225806 1.52377082 910 24.07557903 23.9 0.17557903 15.68477338 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B1 Sediment Bohuskusten.xlsx 1.9 < 1 < 1 69 31.12721474 33.2 88 2.76837896 1050 48.39536553 36.6 11.79536553 13.22073333 190 < 1 < 1 75 24.98988401 28.6 90.9 3.3 44.3 27.3 17 8.27272727 2.16333153 911 30.82747431 29.9 0.92747431 13.821275 2.4 30.2 22.1 8.1 9.20833333 2 av 2 sidor Golder Associates AB BILAGA B2 - GÖTA ÄLVS KONTROLLPROGRAM SEDIMENT Analysresultat Sediment Analysgrupp Alifater Analysgrupp undderklass EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Bekämpningsmedel Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen Bromerade flamskyddsmedel Dioxiner/Furaner EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Fenoler EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade fenoler EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen mg/kg TS mg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Toluen µg/kg TS m,p‐xylen µg/kg TS o‐xylen µg/kg TS Acenaften µg/kg TS Antracen µg/kg TS µg/kg TS Bens(a)antracen µg/kg TS Benso(a)pyren µg/kg TS Benso(b)fluoranten µg/kg TS Benso(k)fluoranten µg/kg TS Benso(ghi)perylen µg/kg TS Dibenso(a,h)antracen µg/kg TS Fenantren µg/kg TS Fluoranten µg/kg TS Fluoren µg/kg TS Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg TS Krysen µg/kg TS Naftalen µg/kg TS Pyren µg/kg TS Summa PAH 16 (EPA) µg/kg TS 1‐metylnaftalen µg/kg TS 2‐Metylnaftalen µg/kg TS DDD‐pp DDE‐pp µg/kg TS µg/kg TS Diuron mg/kg TS Alfa‐HCH µg/kg TS Beta‐HCH µg/kg TS Gamma‐HCH µg/kg TS alfa‐Klordan µg/kg TS gamma‐Klordan µg/kg TS trans‐nona‐klor µg/kg TS Simasin mg/kg TS Triklosan mg/kg TS DeBDE µg/kg TS PBDE 28 µg/kg TS PBDE 47 µg/kg TS PBDE 85 µg/kg TS PBDE 99 µg/kg TS PBDE 100 µg/kg TS PBDE 138 µg/kg TS PBDE 153 µg/kg TS PBDE 154 µg/kg TS 2,3,7,8‐TetraCDD ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDD ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD ng/kg Ts ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF ng/kg Ts 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg Ts ng/kg Ts WHO(1998)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg Ts WHO(1998)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg Ts TCDD‐ekv I‐TEQ ng/kg Ts TCDD‐ekv NORDIC ng/kg Ts Total PCDD/F ng/kg Ts Kvot PCDF/D ng/kg Ts Summa PentaCDD ng/kg Ts Summa PentaCDF ng/kg Ts Summa HeptaCDD ng/kg Ts Summa HeptaCDF ng/kg Ts Summa HexaCDD ng/kg Ts Summa HexaCDF ng/kg Ts Summa TetraCDD ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts Sum TCDD‐ekv WHO 1998 ng/kg Ts 4‐n‐nonylfenol mg/kg TS 4‐tert‐oktylfenol mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad) mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐1‐etoxylat mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐2‐etoxylat mg/kg TS 4‐tert‐octylphenol‐1‐ethoxylate mg/kg TS 4‐tert‐octylphenol‐2‐ethoxylate mg/kg TS iso‐Nonylfenol (tech.) mg/kg TS bisfenol‐A mg/kg TS 2,3,4,5‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4,6‐Tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,5,6‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4‐triklorfenol µg/kg TS 2,3,6‐triklorfenol µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS 2,4+2,5‐diklorfenol µg/kg TS 2,6‐diklorfenol µg/kg TS µg/kg TS mg/kg TS Dietylftalat mg/kg TS Diisobutylftalat mg/kg TS Dimetylftalat mg/kg TS mg/kg TS di‐(2‐etylhexyl)ftalat mg/kg TS Di‐n‐butylftalat mg/kg TS hexaklorbensen µg/kg TS PCB 28 µg/kg TS PCB 52 µg/kg TS PCB 101 µg/kg TS PCB 118 ng/kg Ts PCB 118 µg/kg TS PCB 138 µg/kg TS PCB 153 µg/kg TS PCB 180 ng/kg Ts PCB 180 µg/kg TS PCB Summa 7 st µg/kg TS Summa PCB 7 ICES Aroklor µg/kg TS PCB 105 ‐ ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen PCB 114 EU:s prioriterade ämnen PCB 123 ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 126 PCB 156 ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen PCB 157 EU:s prioriterade ämnen PCB 167 ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 169 PCB 189 ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS sum WHO‐PCB‐TEQ lowerbound ng/kg Ts sum WHO‐PCB‐TEQ upperbound ng/kg Ts SummaWHO‐PCB ng/kg Ts WHO 1998 TEQ PCB ng/kg Ts WHO 2005 TEQ PCB ng/kg Ts PCB 170 ng/kg Ts µg/kg TS Klorerade kolväten EU:s prioriterade ämnen Metaller EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Tetrakloreten µg/kg TS Trikloreten µg/kg TS Tetraklormetan µg/kg TS Triklormetan µg/kg TS As mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn mg/kg TS Ni mg/kg TS Pb mg/kg TS V mg/kg TS Zn mg/kg TS Sn mg/kg TS As totalhalt mg/kg TS Ba totalhalt mg/kg TS Be totalhalt mg/kg TS Cd totalhalt mg/kg TS Co totalhalt mg/kg TS Cr totalhalt mg/kg TS Cu totalhalt mg/kg TS Hg totalhalt mg/kg TS La totalhalt mg/kg TS Mo totalhalt mg/kg TS Nb totalhalt mg/kg TS Ni totalhalt mg/kg TS Pb totalhalt S totalhalt Tennorganiska föreningar EU:s prioriterade ämnen Övriga mg/kg TS mg/kg TS Sn totalhalt mg/kg TS Sr totalhalt mg/kg TS V totalhalt mg/kg TS W totalhalt mg/kg TS Y totalhalt mg/kg TS Zn totalhalt mg/kg TS Zr totalhalt mg/kg TS dibutyltenn µg/kg TS difenyltenn µg/kg TS dioktyltenn µg/kg TS monobutyltenn µg/kg TS monofenyltenn µg/kg TS monooktyltenn µg/kg TS Tetrabutyltenn µg/kg TS tributyltenn µg/kg TS tricyklohexyltenn µg/kg TS trifenyltenn µg/kg TS Vikt torkat material % % GR % av TS LOI % TS N P‐tot g/kg TS mg/kg TS C g/kg TS TOC g/kg TS TIC g/kg TS TOC/N ‐ Al2O3 % TS CaO % TS Fe2O3 % TS K2O % TS MgO % TS MnO % TS Na2O Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐11 mg/kg TS Sc totalhalt Torrsubstans < 0,034 < 0,068 0.03482423 0.09228421 0.05084337 0.04109259 < 0,05 12 0.13417098 0.16537354 < 0,1 0.37287053 0.2589812 < 0,13 < 0,13 < 0,13 0.39153296 1.09674954 1.1936058 2.1525262 1.82873864 23.87097107 123.2495936 6.22279109 2.76227985 3.13741394 8.8586364 3.11050791 0.93497512 3.03157439 22.0597134 2.73265564 44.35019505 6.4318324 6.43183239 5.78262397 5.78262397 6.03429743 5.92380624 507.0145436 0.73090668 115.7370512 164.5397904 59.22367396 32.2348882 38.57171854 33.90281611 54.49545516 67.4470634 6.33783577 7.01944805 0.29 < 0,05 0.35 0.081 < 0,05 < 0,05 < 0,05 % TS P2O5 % TS SiO2 % TS TiO2 % TS Summa oxider % TS < 0,07 0.21869615 0.08949827 0.23053639 0.09193596 0.23819772 0.18352368 0.05745998 < 0,002 0.098 0.053 < 0,01 < 0,002 < 0,002 µg/kg TS Butylbensylftalat PCB 81 < 0,09 < 0,18 < 0,09 0.09194769 0.07842597 0.346156 µg/kg TS Pentaklorfenol 17.46669 110 85.14977 160 50.96502 150 5.39586 88.43617 199.62299 16.02358 41 78.65204 14.25662 160 1200 1.61477713 1.25698478 0.2088114 µg/kg TS 2,3‐diklorfenol 0.00144837 < 1,9 0.76085 < 0,46 540 1.17088 1.04559 5.87272 < 0,18 0.3242112 < 0,18 µg/kg TS 3,4,5‐triklorfenol PCB 77 < 16 < 16 < 16 < 16 < 16 < 16 22 26 71 130 140 200 84 120 35 160 320 41 100 140 56 310 1960 17 35 0 0.0023 0.13 < 0,05 0.11 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 ng/kg Ts OktaCDF 4.2088 31.35291 32.4857 58.44641 20.94681 39.24854 2.32161 26.27917 77.2679 3.19328 34.48697 39.03844 < 2,3 54.60279 420 < 0,5 ng/kg Ts 2,3,7,8‐TetraCDF < 0,00066 < 2,6 < 0,79 < 0,66 39.20078 60 < 0,66 < 0,91 < 0,05 ng/kg Ts OktaCDD 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF < 25 < 25 < 25 32 < 25 < 25 6 6.1 26 48 44 76 31 46 14 55 140 8.7 60 67 41 100 769 13 14 µg/kg TS DDT‐pp ICES‐Faktor Aroklor 1254 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen < < Mätvärde µg/kg TS Di‐n‐oktylftalat EU:s prioriterade ämnen 0.01 < < Mätvärde < 10 19 410 46 Etylbensen 3,5‐diklorfenol Klorerade bensener PCB 0.01 < < Mätvärde Bensen 3,4‐diklorfenol EU:s prioriterade ämnen 0 0.01 < < Mätvärde < 10 < 10 84 < 10 mg/kg TS 2,4,6‐triklorfenol EU:s prioriterade ämnen 0 0.01 mg/kg TS 2,4,5‐triklorfenol Ftalater 0 Till (m)* Nonan Sum TCDD‐ekv WHO 2005 EU:s prioriterade ämnen 2011‐05‐07 Från (m)* mg/kg TS Summa TetraCDF PCB/Dioxiner/Furaner 06 Eriksberg GÄV1 BVVF.2011.SED.Eriksberg GÄV 1.01 2006‐01‐01 Alifater >C 35‐40 Acenaftylen EU:s prioriterade ämnen 06 Eriksberg GÄV1 BVVF.2006.SED.Eriksberg GÄV 1.01 2011‐05‐07 Alifater >C10‐C12 Styren PAH 06 Dösebacka GÄV2 BVVF.2011.SED.Dösebacka GÄV2.01 2006‐01‐01 Unit Alifater >C16‐C35 EU:s prioriterade ämnen 06 Dösebacka GÄV2 BVVF.2006.SED.Dösebacka GÄV2.01 Datum SubstanceFormula Alifater >C12‐C16 Aromater BTEX Provpunkt Provtagnings‐ID < 0,02 < 0,02 < 0,02 0.02 < 0,02 < 0,02 0.45 < 0,05 0.036 0.033 5 < 0,07 0.33 < 1 0.61 < 1200 0.69 1 1.3 < 1200 0.87 4.8 16.8 3.5 69 < 14 < 550 < 0,55 < 43 < 0,043 < 27 < 0,027 < 7,3 < 190 < 0,19 25 0.025 92 0.092 < 2,8 27 0.027 0.011 0.49 0.19004688 0.26879 < 0,14 0.29304 304.6042582 0.23508 0.64473 0.50456 0.3249 2.27109 15.14063 33.38709617 1.37946364 117.1218394 0.11712184 4.39450379 0.0043945 4.72458318 0.00472458 5.06566331 34.65889207 0.03465889 9.52433776 0.00952434 19.48819343 0.01948819 0.99719534 4.71903584 0.00471904 < 0,5 2.3 8 5100 6.3 12 14 5400 7.3 49.9 175 3.5 150 < 5,2 1600 1.6 91 0.091 62 0.062 < 7,6 1200 1.2 200 0.2 520 0.52 < 7,9 140 0.14 0.29 0.78 0.093 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 0.51993 0.04608344 0.00404918 0.02363329 0.01197292 < 0,002 1.5 0.03079022 2.5167885 0.57271 1.60924 4.92848 4.25036 7.56205 6.29042 3.47522 28.68847 191.25644 540.0650621 0.58761566 0.55521181 < 550 < 0,55 < 25 < 25 < 25 < 25 2.92 0.315 8.11 34.8 25 0.045 575 16.2 15.8 37.8 117 0.895 3.46 590 2.38 0.327 9.45 168 27.5 0.0587 37 < 6 13.6 21.4 29.7 1520 9.61 < 20 179 61.6 < 60 32.3 157 341 18 < 1 < 1 46 13 5.6 < 1 25 < 1 < 1 18.5 20.6 91.6 9 3.85669339 858 42.93108698 42.3 0.63108698 10.96794475 11.3 1.86 5.12 3.01 1.14 0.098 2.23 0.222 62 0.55 87.5 < 0,06 < 0,06 < 0,62 < 0,21 3.07 0.301 8.42 24.7 15.2 0.157 573 13.6 17.9 40.5 124 1.56 3100 3.1 < 16 < 16 < 16 < 16 12.3 0.547 9.88 41 64.3 0.717 416 22.5 39.4 59.4 190 3.42 0.031 < 0,03 < 0,25 < 0,08 12 0.326 10.3 45.6 50.7 0.384 438 22.5 33.4 73.3 155 3.08 210 4.4 3.3 78 17 4.5 5.9 660 < 1 3.1 59.89612858 61.59486431 32 92.3 3.4 34.5 34.7 ‐0.2 10.20588235 2.97161594 1390 33.20012296 32.7 0.50012296 11.00411381 2.7 32.6 32.9 ‐0.3 12.18518519 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B2 Sediment Göta Älv.xlsx 1 av 1 sidor Golder Associates AB BILAGA B3 - STENUNGSUNDSOMRÅDET SEDIMENT Analysresultat Sediment Analysgrupp Alifater Analysgrupp undderklass Aromater SubstanceFormula PAH EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider Bromerade flamskyddsmedel Dioxiner/Furaner BVVF.2006.SED.Stenungsund F4.01 BVVF.2011.SED.Stenungsund F4.01 BVVF.2006.SED.Stenungsund G1.01 BVVF.2011.SED.Stenungsund G1.01 BVVF.2006.SED.Stenungsund G2.01 BVVF.2011.SED.Stenungsund G2.01 BVVF.2006.SED.Stenungsund H3.01 BVVF.2011.SED.Stenungsund H3.01 BVVF.2006.SED.Stenungsund I2.01 BVVF.2011.SED.Stenungsund I2.01 BVVF.2006.SED.Stenungsund K2.01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Till (m)* 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 < < Mätvärde < 10 < 10 48 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 41 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 50 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 44 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 100 15 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 39 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 48 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 49 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 35 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 47 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 39 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 58 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 47 < 10 < < Mätvärde Unit mg/kg TS mg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Etylbensen µg/kg TS µg/kg TS m,p‐xylen µg/kg TS o‐xylen µg/kg TS Acenaften µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Benso(b)fluoranten µg/kg TS Benso(k)fluoranten µg/kg TS Benso(b+k)fluoranten µg/kg TS Benso(ghi)perylen µg/kg TS Dibenso(a,h)antracen µg/kg TS 47.54456 2.16333 56 15 < 0,00095 < 3,8 2.9669 20.55395 34.61681 65.68778 25.38382 < 14 < 0,05 < 14 < 14 < 14 < 14 < 14 2.9 14 11 18 25 60 26 80.65981 4.162 34 8.3 < 1,1 < 0,95 65.56037 < 0,95 < 0,95 1.79406 < 0,00086 < 3,4 2.71835 16.16981 26.91258 51.23598 21.93185 < 16 < 0,05 < 16 < 16 < 16 < 16 < 16 2 13 10 25 34 79 33 63.46627 3.17491 62 15 < 1 < 0,86 29.94051 < 0,86 < 0,86 0.86942 0.0012 < 4,3 < 1,3 < 1,1 560 1.9 1.9 1.25207 3.66113 24.07147 41.23826 77.45197 28.55266 106.00463 93.67872 4.78789 < 19 < 0,05 < 19 < 19 < 19 < 19 < 19 2.6 10 9.4 21 29 68 28 32 7.8 < 0,00084 < 3,4 < 1 < 0,84 40.55428 1.34659 3.90088 < 0,86 1.74291 16.25003 27.41649 54.96908 23.019 67.41965 3.34399 < 24 < 0,05 < 24 < 24 < 24 < 24 < 24 3.6 13 13 30 42 83 43 48 13 0.00134247 < 3,9 < 1,2 < 0,97 52.93842 1.64191 < 0,97 < 0,83 2.96264 21.84352 36.54594 70.50046 23.55762 59 4.65566 < 20 < 0,05 < 20 < 20 < 20 < 20 < 20 2.8 9.8 14 31 46 93 44 89 20 < 0,00094 < 3,8 < 1,1 < 0,94 51.27589 < 0,94 < 0,94 < 0,95 4.19939 32.55721 55.9866 100 41.55532 130 6.70768 20 10.6777 39 12.31955 32 31.7409 180 29.59052 71 22.56611 29 21.71043 34 29.65684 31 13.94196 47 22.92591 38 29.68209 Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg TS 35 11 13 14 22 30 230 8.4 14 24.6989 2.1795 19.93432 10.20605 2.14205 17.07652 160 53 13 29 25 29 46 398 8.1 18 27.71448 2.71102 19.72054 13.243 3.2946 19.07513 180 62 16 27 25 18 53 436 6.9 16 69.20151 4.28568 52.38031 28.88568 4.69068 51.91246 460 200 46 47 110 54 210 1470 44 61 35.40814 7.65664 42.99816 23.84715 11.26295 50.08709 360 160 34 57 68 24 140 1020 14 26 42.29423 4.49198 70.90293 22.02079 6.60826 34.19897 440 51 11 34 19 22 45 410 12 21 34.30998 4.02808 54.38092 17.71474 6.94961 29.38902 360 66 7 63 25 22 57 547 12 21 < 0,5 < 0,05 < 0,1 0.19 < 0,1 0.29 < 0,1 < 0,1 < 0,01 < 0,5 55.49433 5.394 82.91869 26.59005 8.7875 44.60174 530 55 11 34 24 25 45 433 13 25 29.08745 2.32268 57.54545 17.51589 4.485 23.63583 340 89 8.6 50 33 34 71 621 14 24 47.22334 3.61818 74.89691 24.48062 6.65459 35.80003 380 72 6.2 100 33 26 58 683 12 17 71.63289 4.17887 120 34.85303 8.60434 55.61171 700 Krysen µg/kg TS Naftalen µg/kg TS Pyren µg/kg TS Summa PAH 16 (EPA) µg/kg TS 1‐metylnaftalen µg/kg TS µg/kg TS alaklor µg/kg TS Atrasin mg/kg TS DDD‐op µg/kg TS DDD‐pp µg/kg TS DDE‐op µg/kg TS DDE‐pp µg/kg TS DDT‐op µg/kg TS DDT‐pp µg/kg TS Diuron mg/kg TS alfa‐endosulfan µg/kg TS Alfa‐HCH µg/kg TS Beta‐HCH µg/kg TS Gamma‐HCH µg/kg TS isoproturon µg/kg TS alfa‐Klordan µg/kg TS gamma‐Klordan µg/kg TS klorfenvinfos µg/kg TS klorpyrifos µg/kg TS trans‐nona‐klor µg/kg TS Simasin mg/kg TS Trifluralin µg/kg TS Triklosan mg/kg TS 0.15058295 0.12620305 < 0,067 0.72042828 0.07201248 < 0,056 < 0,1 < 0,13 0.2920422 0.38617017 0.18498332 0.14050307 0.09256909 0.17890735 0.10472133 0.26839373 0.17844087 0.34170611 0.15186759 < 0,076 0.14958865 < 0,067 0.50436084 < 0,066 < 0,056 < 0,1 < 0,13 0.0337178 0.06812372 < 0,033 < 0,038 < 0,076 < 0,038 0.04846336 < 0,086 0.08183908 < 0,033 < 0,067 0.07856342 < 0,031 0.8483029 0.3151398 < 0,033 0.08885143 0.05048377 < 0,028 < 0,056 < 0,028 < 0,052 < 0,1 < 0,052 < 0,064 < 0,13 < 0,064 < 0,033 0.07844549 0.04823207 0.0613512 0.05669299 0.06080781 < 0,033 < 0,033 0.32882736 0.04758057 0.05452247 < 0,033 0.0288097 < 0,028 < 0,052 < 0,052 < 0,064 0.15532245 0.03887869 0.04553108 0.08001027 0.03689065 0.28450574 0.05734956 < 0,028 < 0,052 < 0,064 < 0,1 < 10 < 0,16 < 0,14 < 0,17 < 0,29 0.33436192 0.172633 0.18392117 0.34845069 < 0,16 < 0,14 < 0,17 < 0,29 < 0,081 < 0,16 < 0,081 < 0,069 < 0,14 < 0,069 < 0,084 < 0,17 < 0,084 < 0,11 < 0,22 < 0,11 < 0,081 < 0,081 < 0,069 < 0,069 < 0,084 0.12397495 < 0,11 < 0,11 < 0,081 < 0,069 < 0,084 < 0,11 < 0,5 < 0,5 < 0,05 < 0,5 < 0,001 0.64 1.7 6 < 0,5 < 0,5 < 0,001 < 0,5 < 0,5 0.002 0.94 1.5 3.5 < 0,5 < 0,11 < 0,089 < 0,089 < 0,089 0.12205034 < 0,11 < 0,11 < 0,11 0.2510171 0.82100623 1.23870367 1.95054145 2.23548787 27.87994147 182.03408 4.661264 2.01995382 2.56160695 8.16414102 3.54359316 1.2050068 2.68263153 40.5959292 9.47748633 177.8511436 5.83748354 5.83748354 5.35674012 5.35674011 5.75087712 5.67007897 769.6193409 0.9082401 190.712149 216.8069686 64.78931918 68.55956745 36.93648932 35.15630915 104.4351545 54.43838361 5.90546798 6.46401565 ng/kg Ts ng/kg Ts 2,3,7,8‐TetraCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF ng/kg Ts 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg Ts OktaCDF ng/kg Ts WHO(1998)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg Ts WHO(1998)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg Ts TCDD‐ekv I‐TEQ ng/kg Ts TCDD‐ekv NORDIC ng/kg Ts Total PCDD/F ng/kg Ts Kvot PCDF/D ng/kg Ts Summa PentaCDD ng/kg Ts Summa PentaCDF ng/kg Ts Summa HeptaCDD ng/kg Ts Summa HeptaCDF ng/kg Ts Summa HexaCDD ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts Sum TCDD‐ekv WHO 1998 ng/kg Ts 4‐n‐nonylfenol mg/kg TS 4‐tert‐oktylfenol mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad) mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐1‐etoxylat mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐2‐etoxylat mg/kg TS 4‐tert‐octylphenol‐1‐ethoxylate mg/kg TS 4‐tert‐octylphenol‐2‐ethoxylate mg/kg TS iso‐Nonylfenol (tech.) mg/kg TS bisfenol‐A mg/kg TS 2,3,4,5‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4,6‐Tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,5,6‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4‐triklorfenol µg/kg TS 2,3,5‐triklorfenol µg/kg TS 2,3,6‐triklorfenol µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS 2,3‐diklorfenol µg/kg TS 2,4‐Diklorfenol µg/kg TS 2,4+2,5‐diklorfenol µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS 3,5‐diklorfenol µg/kg TS µg/kg TS mg/kg TS Dietylftalat mg/kg TS Diisobutylftalat mg/kg TS Dimetylftalat mg/kg TS Di‐n‐oktylftalat mg/kg TS di‐(2‐etylhexyl)ftalat mg/kg TS Di‐n‐butylftalat mg/kg TS 1,2,3‐triklorbensen µg/kg TS 1,2,4‐triklorbensen µg/kg TS µg/kg TS PCB 101 µg/kg TS PCB 118 ng/kg Ts PCB 118 µg/kg TS PCB 138 µg/kg TS PCB 153 µg/kg TS PCB 180 ng/kg Ts PCB 180 µg/kg TS PCB Summa 7 st µg/kg TS Summa PCB 7 ICES Aroklor µg/kg TS ‐ ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS PCB 156 EU:s prioriterade ämnen PCB 157 EU:s prioriterade ämnen PCB 167 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 169 ng/kg Ts µg/kg TS PCB 126 ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS PCB 189 ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS sum WHO‐PCB‐TEQ lowerbound ng/kg Ts sum WHO‐PCB‐TEQ upperbound ng/kg Ts SummaWHO‐PCB WHO 1998 TEQ PCB WHO 2005 TEQ PCB PCB 170 ng/kg Ts µg/kg TS µg/kg TS Tetraklormetan µg/kg TS Triklormetan µg/kg TS Diklormetan µg/kg TS hexaklorbutadien mg/kg TS klorerade paraffiner (C10‐C13) mg/kg TS As mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn mg/kg TS Pb Zn mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Sn mg/kg TS As totalhalt mg/kg TS Ba totalhalt mg/kg TS Be totalhalt mg/kg TS Cd totalhalt mg/kg TS Co totalhalt mg/kg TS Cr totalhalt mg/kg TS Cu totalhalt mg/kg TS Hg totalhalt mg/kg TS La totalhalt mg/kg TS Mo totalhalt mg/kg TS Nb totalhalt mg/kg TS Ni totalhalt mg/kg TS Pb totalhalt mg/kg TS S totalhalt mg/kg TS Sc totalhalt mg/kg TS Sn totalhalt mg/kg TS Sr totalhalt mg/kg TS V totalhalt mg/kg TS W totalhalt mg/kg TS Y totalhalt mg/kg TS Zn totalhalt mg/kg TS Zr totalhalt mg/kg TS dibutyltenn µg/kg TS difenyltenn µg/kg TS monobutyltenn µg/kg TS monofenyltenn µg/kg TS monooktyltenn µg/kg TS Tetrabutyltenn µg/kg TS tributyltenn µg/kg TS tricyklohexyltenn µg/kg TS trifenyltenn µg/kg TS Vattenhalt % Torrsubstans % % GR % av TS LOI % TS N P‐tot C g/kg TS mg/kg TS g/kg TS TOC g/kg TS TIC g/kg TS TOC/N ‐ Al2O3 % TS CaO % TS Fe2O3 K2O < 1 < 0,02 < 0,02 0.1156533 0.13152 0.12218 0.47425 0.50616 1.2267 1.0184 0.65337 4.13258 27.55052 0.32 0.1 < 0,5 < 1 0.53 < 850 0.76 0.93 1.1 < 660 0.4 3.72 13 3.5 < 160 < 4,4 < 410 < 0,41 < 15 < 0,015 < 14 < 0,014 < 2,9 < 130 < 0,13 < 16 < 0,016 64 0.064 < 5,2 16 0.016 0.0024 0.29 0.31629297 0.14217 0.1367 0.50607 0.59682 1.074 0.84387 0.31986 3.61949 24.12991 1 < 0,1 < 0,5 < 1 0.27 < 690 0.41 0.51 0.62 < 560 0.17 1.98 6.93 3.5 < 76 < 4,7 < 320 < 0,32 < 14 < 0,014 < 5,8 < 0,0058 < 2,9 < 140 < 0,14 < 5,6 < 0,0056 < 54 < 0,054 < 3,7 < 5,3 < 0,0053 0 0.25 0.74467275 0.14793 0.25722 0.4603 0.377 0.58281 0.45844 0.18125 2.46496 16.43307 2.5 0.36 < 0,5 < 1 0.25 < 790 0.33 0.28 0.42 < 480 0.15 1.43 5.01 3.5 < 120 < 4,6 < 330 < 0,33 < 8,1 < 0,0081 < 9,1 < 0,0091 < 3,5 < 120 < 0,12 13 0.013 < 54 < 0,054 < 5,5 < 9,6 < 0,0096 0.00039 0.31 0.95769456 < 0,099 0.25231 0.39116 0.3533 0.47636 0.38244 0.19194 2.0475 13.65003 11 0.72 < 0,5 < 1 0.79 < 1000 0.94 0.71 0.88 < 1000 0.36 3.68 12.9 3.5 < 190 < 6,8 < 500 < 0,5 < 42 < 0,042 < 14 < 0,014 < 5,2 < 160 < 0,16 < 14 < 0,014 < 73 < 0,073 < 7,8 < 18 < 0,018 0 0.46 8.90002941 0.4014 0.94493 0.91119 0.68535 0.61273 0.50404 0.22654 4.28618 28.57454 2.3 0.18 < 0,5 < 1 0.47 < 700 0.65 0.75 0.84 < 690 0.27 2.98 10.4 3.5 < 130 < 3,1 < 340 < 0,34 < 20 < 0,02 < 12 < 0,012 < 5,9 120 0.12 31 0.031 < 49 < 0,049 < 3,8 18 0.018 0.0051 0.7 0.89182769 0.09894 0.15019 0.41167 0.41806 0.66762 0.55135 0.25541 2.55325 17.02166 0.91 0.17 < 0,5 < 1 0.52 < 660 0.63 0.72 0.88 < 650 0.37 3.12 10.9 3.5 < 120 < 3,5 < 320 < 0,32 < 20 < 0,02 13 0.013 < 2,4 < 91 < 0,091 14 0.014 48 0.048 < 3,4 < 12 < 0,012 0.0023 0.22 2.14944457 0.08307 0.21417 0.36111 0.35609 0.50156 0.46623 0.20029 2.18251 14.5501 1.3 0.22 < 0,5 < 1 0.9 < 860 1.3 1.6 1.8 < 850 0.57 6.17 21.6 3.5 < 160 < 7,1 < 410 < 0,41 < 35 < 0,035 < 14 < 0,014 < 4,5 < 130 < 0,13 35 0.035 78 0.078 < 3,9 < 12 < 0,012 0.0034 0.57 0.6747301 0.10553 < 0,1 0.42295 0.53581 0.97456 0.70502 0.34771 3.09158 20.61051 0.53 0.11 < 0,5 < 1 0.41 < 630 0.59 0.72 0.8 < 620 0.28 2.8 9.8 3.5 < 110 < 6 < 300 < 0,3 < 12 < 0,012 < 8,5 < 0,0085 < 5,9 < 94 < 0,094 < 8,6 < 0,0086 < 44 < 0,044 < 4,2 13 0.013 0.00039 0.69 0.49857228 < 0,13 0.18779 0.43697 0.45163 0.82933 0.68848 0.27255 2.86674 19.11158 % TS < 0,03 < 0,03 < 380 < 0,38 < 18 < 18 < 0,06 < 0,06 < 310 < 0,31 < 50 < 50 < 0,06 < 0,06 < 340 < 0,34 < 17 < 17 < 0,06 < 0,06 < 320 < 0,32 < 18 < 18 0.04347 0.01901 390 0.39 < 15 < 15 < 0,06 < 0,06 < 300 < 0,3 < 14 < 14 < 0,03 < 0,03 < 380 < 0,38 < 20 < 20 < 0,06 < 0,06 < 280 < 0,28 < 14 < 14 < 0,06 < 0,06 < 19 < 19 < 0,32 0.11359 < 18 < 18 < 0,4 0.21633 < 50 < 50 < 0,63 < 0,21 < 17 < 17 < 0,55 < 0,18 < 18 < 18 < 0,18 < 0,06 < 15 < 15 < 0,5 < 0,17 < 14 < 14 < 0,22 0.07762 < 20 < 20 < 0,41 < 0,14 < 14 < 14 < 0,4 0.19736 10.1 0.0741 9.06 36.5 22.7 0.159 452 23.1 32.4 61.1 119 2.28 12.6 0.0772 10.5 51.5 22.5 0.626 562 26.8 32.1 87.9 123 1.9 9.55 0.0847 9.22 36.6 21.2 0.114 488 23.4 29.4 61.4 112 < 2 18.2 0.098 10.9 51.2 22.7 0.727 764 27.1 29.4 89 122 2.05 12.2 0.157 10.3 38.9 23.9 0.0468 463 24.2 21.4 67.3 113 < 2 14.7 0.149 10.8 48.4 25.1 0.579 463 26.6 21 84.3 114 1.61 5.3 0.132 5.86 20.6 13.9 < 0,04 199 14.1 11.9 34.5 59.7 < 2 7.44 0.136 7.36 29.6 15.8 0.0701 293 17.1 14 54.9 73.5 1.13 13.9 0.184 8.76 32.4 23.2 0.0696 415 20.8 28.7 57.5 126 < 2 6.13 0.215 7.23 31.3 76.8 0.308 274 17.5 18.6 54.4 121 1.27 7.39 0.117 7.37 28.6 19.8 0.0727 332 16.6 19.3 49 88.5 < 2 11 0.12 9.25 42.4 22.4 0.421 464 22.9 23.3 76.5 104 1.78 7.92 0.0771 6.51 27.3 27.4 0.102 274 16.4 18.8 45.1 79.6 < 2 6.55 0.0839 6.52 25.6 27.5 0.219 232 16.9 17.1 42.7 77.8 1.64 13.6 0.0909 9.76 38.5 24.4 0.118 789 24.4 28.8 67.3 121 2.33 15.3 0.0843 10.5 43.3 25 0.275 616 26 28.1 79 125 2.29 6.78 0.0856 6.24 24.1 15.2 0.0809 297 14.8 17.7 45.2 76.2 < 2 12.4 0.105 9.76 38.6 24.5 0.0792 559 22.9 24.1 69.3 109 2.07 150 < 1 < 1 7.1 < 1 < 1 63.69617809 26.6 89.9 3.0703101 1030 37.04840856 35.6 1.44840856 11.59492 60.57633221 28.6 91 3.1 30.3 28 2.3 9.03225806 2.77122036 969 32.53617982 31.4 1.13617982 11.33074816 60.06118722 10 90.3 3.2 31.3 30 1.3 9.375 4.43070582 1320 34.20917053 34 0.20917053 7.67372093 33.2 34.3 ‐1.1 8.36585366 2.24352437 642 57.71976341 24 33.71976341 10.69745456 380 1.1 < 1 20 < 1 < 1 3.8 < 1 < 1 8.2 < 1 < 1 6.7 < 1 < 1 63.98697895 65.48964818 62.62474837 29.4 93.9 4.1 250 < 1 < 1 20 2 1.2 27.3 91.5 2.5 27.1 21.8 5.3 8.72 3.27399222 1360 32.33067321 30.7 1.63067321 9.37693126 32.7 92.6 2.5 28.6 22 6.6 8.8 2.64954652 943 31.99836951 29.3 2.69836951 11.05849615 70.16415831 36.2 93.3 3.1 28.3 28.1 0.2 9.06451613 1.83318057 839 26.07190142 22.6 3.47190142 12.32829999 61.77907445 26.4 91.1 1.3 17.9 15.5 2.4 11.92307692 2.87415315 1100 32.95011291 32.4 0.55011291 11.27288572 % TS SiO2 % TS TiO2 % TS Summa oxider % TS 60.59649611 37.4 94.3 3.2 33.1 30.9 2.2 9.65625 % TS P2O5 0.1 < 0,05 0.12 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 1.4 < 0,12 0.09101231 < 0,095 < 0,095 < 0,095 < 0,12 < 0,12 < 0,12 0.1 < 0,05 0.1 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,16 0.13075205 < 0,16 < 0,13 < 0,13 < 0,16 < 0,16 0.12182264 < 0,002 0.19 0.068 < 0,01 < 0,002 < 0,002 0.047 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,02 < 0,02 < 0,2 < 0,05 < 0,5 0.97 < 0,5 < 0,5 < 0,5 1.2 0.2 < 0,5 < 1 0.48 700 0.67 0.83 0.98 < 620 0.39 3.35 11.7 3.5 75 < 3,9 330 0.33 < 25 < 0,025 16 0.016 < 9,8 110 0.11 22 0.022 67 0.067 < 7,3 18 0.018 0.046 0.65 < 0,3 < 0,3 10.23835 < 0,1 < 0,002 0.00104493 0.00166062 < 0,002 < 0,002 0.17 0.00478141 0.57476903 0.219 < 0,13 0.4851 532.3129556 0.63132 0.79152 1.02472 0.32873 3.48038 23.20255 51.20143391 1.8211701 227.4897983 0.2274898 9.24751079 0.00924751 14.11684778 0.01411685 4.89139863 64.34779919 0.0643478 15.61614189 0.01561614 34.85019276 0.03485019 0.89107149 8.33090362 0.0083309 0.51 0.1 < 0,5 < 1 0.44 < 850 0.68 0.78 0.97 < 360 0.27 3.14 11 3.5 < 140 < 3,3 < 390 < 0,39 < 22 < 0,022 < 6 < 0,006 < 3,8 < 6,5 < 0,0065 < 6,7 < 0,0067 < 56 < 0,056 < 5,4 < 14 < 0,014 0 0.32 0.22369647 < 0,13 0.16409 0.37881 0.40039 0.75719 0.63776 0.25361 2.59185 17.27897 0.57 0.1 < 0,5 < 1 0.78 < 1000 1 1.2 1.4 < 760 0.4 4.78 16.7 3.5 < 140 < 5,1 < 390 < 0,39 < 26 < 0,026 < 17 < 0,017 < 4,7 < 150 < 0,15 < 8,5 < 0,0085 < 72 < 0,072 < 5,6 < 7,3 < 0,0073 0 0.38 0.5036446 < 0,13 0.18905 0.56053 0.62405 1.01798 0.41168 0.33427 3.13757 20.91711 0.58 0.14 < 0,5 < 1 0.6 < 710 0.83 1.1 1.3 < 700 0.45 4.28 15 3.5 < 130 < 2,6 < 340 < 0,34 < 22 < 0,022 < 12 < 0,012 < 6,1 < 110 < 0,11 17 0.017 < 50 < 0,05 < 4,8 < 12 < 0,012 0.00051 0.73 0.31500565 0.17941 0.15452 0.60383 0.74098 1.37514 1.17006 0.44256 4.66649 31.10994 965.117224 0.62653212 0.54872787 < 330 < 0,33 < 19 < 19 % TS % TS MnO < 0,5 < 0,12 < 0,096 < 0,096 < 0,096 < 0,096 < 0,12 < 0,12 < 0,12 < 0,3 < 1 < 1 < 1 % TS MgO Na2O 0.2 0.05 < 0,5 < 1 1.2 < 750 1.1 1.7 2.1 < 740 0.88 6.98 24.4 3.5 < 140 < 5,9 < 360 < 0,36 < 30 < 0,03 < 6,3 < 0,0063 < 4,1 < 110 < 0,11 16 0.016 70 0.07 < 4,9 < 13 < 0,013 0.0026 0.34 µg/kg TS dioktyltenn Vikt torkat material 0.75884 2.48394 3.1261 1.22141 < 0,002 < 0,001 0.00142319 < 0,002 < 0,002 0.13 0.00317994 ng/kg Ts Trikloreten V 1.3318 < 0,3 < 0,3 < 0,3 3.88122 < 0,002 < 0,001 0.00398108 < 0,002 < 0,002 0.32 0.0125705 ng/kg Ts µg/kg TS 1,2‐dikloretan Ni < 0,3 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 1.5 ng/kg Ts µg/kg TS Tetrakloreten < 0,3 1.15568 < 0,3 < 0,3 < 0,3 µg/kg TS µg/kg TS PCB 28 PCB 52 EU:s prioriterade ämnen < 0,3 9.70672 < 0,3 < 0,3 < 0,3 µg/kg TS µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 0.56 1.0432 0.44351 0.39784 < 0,3 µg/kg TS pentaklorbensen PCB 105 0.067 < 0,1 < 0,1 3.9876 < 0,3 < 0,001 0.001 µg/kg TS hexaklorbensen PCB 77 < 0,002 0.11 0.053 < 0,01 < 0,002 < 0,002 µg/kg TS 2,6‐diklorfenol 3,4‐diklorfenol 1,3,5‐triklorbensen < 0,002 0.096 0.027 < 0,01 < 0,002 < 0,002 0.086 < 0,05 0.39 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 0.069 µg/kg TS 3,4,5‐triklorfenol Pentaklorfenol 0.08 < 0,05 0.11 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,11 0.12000026 < 0,091 0.15318216 < 0,091 < 0,11 < 0,11 < 0,11 3.1 1.3 1.7 5.5 4.3 < 1,7 4.2 57 13 290 3.973 6.543 3.7 6.543 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 0.092 < 0,05 0.11 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,091 < 0,073 < 0,073 0.07663303 < 0,073 < 0,091 < 0,091 < 0,091 290 ng/kg Ts ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD < 0,05 < 0,05 0.062 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 0.06678811 < 0,045 < 0,045 0.07746512 0.06815113 < 0,057 < 0,057 < 0,057 ng/kg Ts µg/kg TS 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8‐PentaCDD 0.059 < 0,05 0.061 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,066 < 0,066 < 0,066 < 0,066 < 0,066 < 0,066 < 0,066 < 0,066 ng/kg Ts µg/kg TS µg/kg TS PBDE 154 0.24 < 0,05 0.29 0.061 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,061 < 0,061 0.10004955 < 0,061 < 0,061 < 0,061 < 0,061 < 0,061 OktaCDD PBDE 138 PBDE 153 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,067 < 0,067 < 0,067 < 0,067 < 0,067 < 0,067 < 0,067 < 0,067 ng/kg Ts µg/kg TS 0.071 < 0,05 0.075 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,086 < 0,086 < 0,086 < 0,086 < 0,086 < 0,086 < 0,086 < 0,086 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD PBDE 100 0.071 < 0,05 0.077 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,076 < 0,076 < 0,076 < 0,076 < 0,076 < 0,076 < 0,076 < 0,076 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD µg/kg TS µg/kg TS 0.068 < 0,05 0.071 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,069 0.17374989 < 0,069 0.13280685 0.12626972 < 0,069 0.06605936 0.07397273 0.28 < 0,05 0.53 0.09 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,77 < 1,5 < 1,9 2.5 < 1,9 34 PBDE 85 PBDE 99 PCB 123 Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐11 3.61926 23.88246 22.23034 41.58979 13.6441 < 20 < 0,05 < 20 < 20 < 20 < 20 < 20 10 17 26 71 81 130 59 10.94902 µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen 47 16 < 0,53 < 0,44 0.43049 < 0,44 < 0,44 4.1055 28.55087 2.10519 27.46511 13.98289 < 2,1 20.09079 200 PCB 114 Övriga 59.31287 2.98293 < 0,00044 < 1,8 38 EU:s prioriterade ämnen Tennorganiska föreningar 4.74503 27.63779 36.84877 54.9602 24.44357 < 14 < 0,05 < 14 < 14 < 14 < 14 < 14 21 88 80 110 88 120 51 49 11 24 20 16 41 335 8.6 12 PCB 81 EU:s prioriterade ämnen 27 6.9 < 0,75 < 0,63 120 < 0,63 < 0,63 0.82115 19.99621 ICES‐Faktor Aroklor 1254 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 23.25654 1.19891 < 0,00063 < 2,5 43.15372 3.34645 74.82348 21.94406 6.54611 31.2005 430 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 29 7.8 1.97947 9.30226 12.63416 24.75605 9.56513 < 15 < 0,05 < 15 < 15 < 15 < 15 < 15 3.7 11 9.9 22 30 66 26 1.15593 < 0,83 86.10475 < 0,83 1.7215 < 0,59 45 1245/1235‐tetraklorbensen Metaller 22.737 1.07303 0.00200902 < 3,3 86 11 53 34 33 68 647 21 30 1234‐tetraklorbensen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 14 3.6 1.69478 8.82412 11.44044 23.39171 8.68134 < 18 < 0,05 < 18 < 18 < 18 < 18 < 18 2.7 6.2 12 17 22 50 17 < 0,81 < 0,68 20.66361 < 0,68 < 0,68 < 0,63 18.30121 Butylbensylftalat EU:s prioriterade ämnen 28.08296 1.32203 < 0,00068 < 2,7 42.39986 2.80632 76.62226 21.32533 5.33767 31.56974 440 2,5/3,5‐Diklorfenol Klorerade kolväten 23 5.5 1.63054 11.8851 14.62217 29.06337 11.63703 < 17 < 0,05 < 17 < 17 < 17 < 17 < 17 1.6 4.8 6.6 9.4 11 25 8.7 < 1 < 0,86 380 0.93561 < 0,86 < 0,85 57 2,4,6‐triklorfenol EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 80.49848 4.19486 0.00155454 < 3,6 110 10 90 44 28 92 838 12 21 2,4,5‐triklorfenol PCB 50 14 2.89685 21.13247 33.05264 67.00719 24.05631 < 50 < 0,05 < 50 < 50 < 50 < 50 < 50 < 1 4.2 13 16 20 38 16 < 0,82 < 0,68 370 0.77085 < 0,68 < 0,78 µg/kg TS Sum TCDD‐ekv WHO 2005 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 82.19093 5.02169 0.00129182 < 2,8 µg/kg TS Summa TetraCDD EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 3.01735 22.31211 34.47533 67.09805 24.15708 < 18 < 0,05 < 18 < 18 < 18 < 18 < 18 2 8.1 13 32 44 110 44 µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen < 0,6 < 0,5 33 0.5307 < 0,5 < 0,53 0 Fluoren µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen 85 22 < 0,0005 < 2 2011‐05‐07 Fluoranten µg/kg TS Ftalater < 19 < 0,05 < 19 < 19 < 19 < 19 < 19 2.7 7.1 16 46 59 120 49 BVVF.2011.SED.Stenungsund K2.01 Fenantren Summa TetraCDF Klorerade bensener BVVF.2011.SED.Stenungsund F2.01 2006‐01‐01 0 µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen Stenungsund K2 BVVF.2006.SED.Stenungsund F2.01 2011‐05‐07 0 PBDE 47 Klorerade fenoler Stenungsund I2 BVVF.2011.SED.Stenungsund E1.01 2006‐01‐01 0 DeBDE EU:s prioriterade ämnen Stenungsund H3 BVVF.2006.SED.Stenungsund E1.01 2011‐05‐07 0 PBDE 28 EU:s prioriterade ämnen Stenungsund G2 BVVF.2011.SED.Stenungsund D7.01 2006‐01‐01 0 Toluen Summa HexaCDF Fenoler Stenungsund G1 BVVF.2006.SED.Stenungsund D7.01 2011‐05‐07 0 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB/Dioxiner/Furaner Stenungsund F4 BVVF.2011.SED.Stenungsund D1.01 2006‐01‐01 0 mg/kg TS 2‐Metylnaftalen Bekämpningsmedel Stenungsund F2 BVVF.2006.SED.Stenungsund D1.01 2011‐05‐07 0 Alifater >C 35‐40 Benso(a)pyren Stenungsund E1 BVVF.2011.SED.Stenungsund C2.01 2006‐01‐01 0 Nonan Antracen Stenungsund D7 BVVF.2006.SED.Stenungsund C2.01 2011‐05‐07 0 Alifater >C16‐C35 Bens(a)antracen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Stenungsund D1 BVVF.2011.SED.Stenungsund B3.01 2006‐01‐01 0 mg/kg TS Acenaftylen EU:s prioriterade ämnen Stenungsund C2 BVVF.2006.SED.Stenungsund B3.01 2011‐05‐07 0 mg/kg TS Bensen Stenungsund B3 BVVF.2011.SED.Stenungsund A3.01 2006‐01‐01 Alifater >C10‐C12 Styren EU:s prioriterade ämnen Stenungsund A3 BVVF.2006.SED.Stenungsund A3.01 Datum Från (m)* Alifater >C12‐C16 Oktaklorstyren BTEX Provpunkt Provtagnings‐ID \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B3 Sediment Stenungsund.xlsx 1.42204165 788 25.19045201 22.6 2.59045201 15.89264281 3 31.4 27.7 3.7 9.23333333 310 0.31 < 16 < 16 < 16 < 16 < 16 < 16 < 0,0005 < 0,1 12 0.0799 9.09 39.2 24.5 0.113 651 21.6 25.8 68.5 120 < 2 13.5 473 2.59 < 10 10.1 72.7 25.3 0.124 38.1 < 6 12.3 24.8 33 4620 11.6 < 20 214 99.9 < 60 29.9 139 197 25 < 1 < 1 45 18 2.3 < 1 38 < 1 < 1 28.5 31.3 91.6 13 2.90939318 1120 30.13300083 29.2 0.93300083 10.03645716 12.7 3.22 5.51 3.39 2.42 0.0948 4.72 0.285 52.8 0.573 85.7 < 0,08 < 0,08 < 380 < 0,38 < 19 < 19 < 0,06 < 0,06 < 360 < 0,36 < 24 < 24 < 0,08 < 0,08 < 310 < 0,31 < 20 < 20 < 0,06 < 0,06 < 0,58 < 0,23 < 19 < 19 < 0,6 < 0,2 < 24 < 24 < 0,79 0.31366 < 20 < 100 < 0,43 < 0,14 13.6 0.072 9.85 36.9 23.2 0.0636 695 23.2 25.8 68.9 111 2.16 7.91 0.106 8.84 34.1 20.2 0.087 467 20.6 21.9 61.4 103 < 2 11.5 0.0768 9.03 34.7 20.6 0.0757 632 21.4 20.6 62.8 99.9 2.08 13.9 0.101 11.1 45.5 25.2 0.112 1070 25.6 29.8 80.3 128 2.38 16.4 0.0883 11.7 44.6 25.1 0.119 891 27.4 28.9 80.5 132 2.46 14.7 0.0786 10.9 41 24.1 0.116 1280 24.3 30 77 138 2.37 21.3 0.069 12.4 45.1 25.8 0.0589 1270 28.5 31.6 84.3 140 2.72 79 20.94102019 60.2486815 26.6 91.9 3.1 32.4 31.1 1.3 10.03225806 2.56068831 1050 32.46952781 26.5 5.96952781 10.34878001 58.49901329 21.2 90.3 3.7 32.8 30.1 2.7 8.13513514 3.09917355 1180 34.81404959 34.3 0.51404959 11.06746668 58.54283747 25.4 90.7 4.7 37.9 36 1.9 7.65957447 3.09055321 1270 33.89306686 33.4 0.49306686 10.80712666 3.3 35.8 33.9 1.9 10.27272727 1 av 1 sidor Golder Associates AB BILAGA B4 - BROFJORDEN SEDIMENT Analysresultat Sediment Analysgrupp Alifater Analysgrupp undderklass SubstanceFormula Alifater >C10‐C12 Alifater >C12‐C16 Alifater >C16‐C35 Aromater BTEX EU:s prioriterade ämnen PAH EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Bekämpningsmedel Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen Bromerade flamskyddsmedel Dioxiner/Furaner EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade fenoler EU:s prioriterade ämnen Ftalater Klorerade bensener EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen BVVF.2006.SED.Brofjorden S112.01 BVVF.2011.SED.Brofjorden S112.01 BVVF.2006.SED.Brofjorden S119.01 BVVF.2011.SED.Brofjorden S119.01 BVVF.2006.SED.Brofjorden S129.01 BVVF.2011.SED.Brofjorden S129.01 BVVF.2006.SED.Brofjorden S139.01 BVVF.2011.SED.Brofjorden S139.01 BVVF.2006.SED.Brofjorden S150.01 BVVF.2011.SED.Brofjorden S150.01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 Unit < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 29 < 10 < < Mätvärde < 10 < 10 120 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 41 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 130 13 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 42 < 10 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 43 870 83 < < Mätvärde < < Mätvärde < 10 < 10 880 73 < < Mätvärde < 17 4.52753 30.89216 49.30895 90.83635 32.74522 < 17 < 17 < 17 < 17 < 17 3.1 3.8 9.8 33 49 71 39 < 22 < 0,05 < 22 < 20 < 22 < 22 < 22 42 78 120 420 490 510 230 240 mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS Etylbensen µg/kg TS Toluen µg/kg TS m,p‐xylen µg/kg TS o‐xylen µg/kg TS Acenaften µg/kg TS Acenaftylen µg/kg TS Antracen µg/kg TS Bens(a)antracen µg/kg TS Benso(a)pyren µg/kg TS Benso(b)fluoranten µg/kg TS Benso(k)fluoranten µg/kg TS Benso(b+k)fluoranten µg/kg TS < 0,00082 60.43414055 < 3,3 < 1 < 0,82 120 < 0,82 < 0,82 < 0,72 < 19 < 19 < 19 < 19 < 19 12 < 10 58 34 43 70 32 < 1,2 < 1 170 < 1 < 1 < 0,85 2.08627 16.69086 28.75975 49.30665 20.82043 < 19 < 19 < 19 < 19 < 19 < 19 2.9 3.9 8.7 33 47 77 39 < 0,0006 82.28150724 < 2,4 < 0,72 < 0,6 100 < 0,6 < 0,6 < 0,83 4.34659 29.40545 47.67308 87.70832 33.81746 < 0,00098 160 < 3,9 < 20 < 20 < 20 < 20 < 20 5.2 5.3 14 66 81 93 59 < 1,2 < 0,98 180.46507 < 0,98 < 0,98 < 1,1 98 4.45652 36.4567 57.92616 81.00547 29.96643 < 27 < 27 < 27 < 27 < 27 < 27 8.2 3.4 11 31 48 57 24 110 77 100 63 63.99324 81 110.15668 91 6.85163 19 62 34.10948 17 5.25289 13 3.2753 19 6.004 33 5.27702 24 Fluoren µg/kg TS Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg TS 30 71 4.7 93 32 13 58 606 4.4 10 350 910 43 230 390 99 920 5130 18 25 < 0,1 0.14 < 0,1 0.22 < 0,5 < 0,5 399.83992 740 63.23568 420 32 57.45828 570 4300 25 60 3.9 77 25 13 49 503 3.7 8.8 26.4989 51.53081 3.59322 81.4628 26.48929 6.45454 39.25619 520 32 78 12 59 34 15 65 620 < 10 12 11.51453 31.62837 1.47801 52.82049 15.70417 2.60721 25.69702 330 31 73 4.7 95 32 16 60 623 5.3 10 27.62563 60.92387 3.58236 100 29.15167 8.44361 45.15453 590 50 120 6 100 67 9.8 100 907 4 4.7 25.46857 79.24448 3.19207 88.85555 36.42638 5.49819 67.93302 630 28 63 3.8 66 21 12 71 562 6.2 10 Krysen µg/kg TS Naftalen µg/kg TS Pyren µg/kg TS Summa PAH 16 (EPA) µg/kg TS 1‐metylnaftalen µg/kg TS 2‐Metylnaftalen µg/kg TS DDD‐op µg/kg TS DDD‐pp µg/kg TS DDE‐op µg/kg TS DDE‐pp µg/kg TS DDT‐op µg/kg TS DDT‐pp µg/kg TS Alfa‐HCH µg/kg TS Beta‐HCH µg/kg TS Gamma‐HCH µg/kg TS isoproturon mg/kg TS alfa‐Klordan gamma‐Klordan µg/kg TS µg/kg TS trans‐nona‐klor µg/kg TS Simasin mg/kg TS Triklosan mg/kg TS DeBDE µg/kg TS PBDE 28 µg/kg TS PBDE 47 µg/kg TS PBDE 85 µg/kg TS PBDE 99 µg/kg TS PBDE 100 µg/kg TS PBDE 138 µg/kg TS PBDE 153 µg/kg TS PBDE 154 µg/kg TS 2,3,7,8‐TetraCDD ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDD ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD < 0,034 < 0,034 < 0,034 ng/kg Ts ng/kg Ts OktaCDD ng/kg Ts 2,3,7,8‐TetraCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF ng/kg Ts 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg Ts OktaCDF ng/kg Ts < 0,068 < 0,068 < 0,068 < 0,068 < 0,068 < 0,068 < 0,068 < 0,068 ng/kg Ts 4‐tert‐oktylfenol mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad) mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐1‐etoxylat mg/kg TS 4‐Nonylfenol (grenad)‐2‐etoxylat mg/kg TS 4‐tert‐octylphenol‐1‐ethoxylate mg/kg TS 4‐tert‐octylphenol‐2‐ethoxylate mg/kg TS iso‐Nonylfenol (tech.) mg/kg TS bisfenol‐A mg/kg TS 2,3,4,5‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4,6‐Tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,5,6‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4‐triklorfenol µg/kg TS 2,3,5‐triklorfenol µg/kg TS 2,3,6‐triklorfenol µg/kg TS 2,4,5‐triklorfenol µg/kg TS 2,4,6‐triklorfenol µg/kg TS 3,4,5‐triklorfenol µg/kg TS 2,3‐diklorfenol µg/kg TS 2,4‐Diklorfenol µg/kg TS 2,4+2,5‐diklorfenol µg/kg TS 2,5/3,5‐Diklorfenol µg/kg TS 2,6‐diklorfenol µg/kg TS 3,4‐diklorfenol µg/kg TS 3,5‐diklorfenol µg/kg TS Pentaklorfenol µg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Dimetylftalat mg/kg TS < 2 < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 < 1 < 0,1 < 1 < 1 3.9 mg/kg TS Di‐n‐butylftalat mg/kg TS hexaklorbensen µg/kg TS pentaklorbensen µg/kg TS PCB 28 µg/kg TS PCB 52 µg/kg TS PCB 101 µg/kg TS PCB 118 ng/kg Ts PCB 118 µg/kg TS PCB 138 µg/kg TS PCB 153 µg/kg TS PCB 180 ng/kg Ts PCB 180 µg/kg TS PCB Summa 7 st µg/kg TS Summa PCB 7 ICES Aroklor µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen PCB 157 PCB 156 < 1 < 0,02 < 0,02 0.2048105 < 0,1 0.09985 0.37822 0.15333 2.33846 15.58971 0.15 0.1 0.21 < 740 0.36 0.48 0.68 < 840 0.17 2.15 7.53 < 0,06 < 0,06 < 0,5 < 0,17 14.6 0.0862 9.48 40.7 18.5 0.188 627 25.1 32.8 68 94.7 1.74 < 52 < 6,5 < 290 < 0,29 < 9,4 < 0,0094 < 10 < 0,01 < 5,9 < 130 < 0,13 24 0.024 < 60 < 0,06 < 6,2 24 0.024 0.0014 0.73 < 380 < 0,38 < 17 < 17 < 17 < 17 15.9 0.0982 9.85 37.3 20 0.106 599 25.3 37.8 61.6 99.7 2.12 0.36613 0.75445 0.58647 ‐ ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen PCB 167 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 169 ng/kg Ts µg/kg TS PCB 189 ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS sum WHO‐PCB‐TEQ lowerbound ng/kg Ts sum WHO‐PCB‐TEQ upperbound ng/kg Ts PCB 170 ng/kg Ts µg/kg TS Tetrakloreten µg/kg TS Trikloreten µg/kg TS Tetraklormetan µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen Triklormetan µg/kg TS As mg/kg TS EU:s prioriterade ämnen Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn Ni Pb mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS V mg/kg TS Zn mg/kg TS Sn mg/kg TS As totalhalt mg/kg TS Ba totalhalt mg/kg TS Be totalhalt Cd totalhalt mg/kg TS mg/kg TS Co totalhalt mg/kg TS Cr totalhalt mg/kg TS Cu totalhalt mg/kg TS Hg totalhalt mg/kg TS La totalhalt mg/kg TS Mo totalhalt mg/kg TS Nb totalhalt mg/kg TS Ni totalhalt mg/kg TS Pb totalhalt mg/kg TS S totalhalt mg/kg TS Sc totalhalt mg/kg TS Sn totalhalt mg/kg TS Sr totalhalt mg/kg TS V totalhalt mg/kg TS W totalhalt mg/kg TS Y totalhalt mg/kg TS Zn totalhalt mg/kg TS Zr totalhalt mg/kg TS dibutyltenn µg/kg TS difenyltenn µg/kg TS dioktyltenn µg/kg TS monobutyltenn µg/kg TS monofenyltenn µg/kg TS monooktyltenn µg/kg TS Tetrabutyltenn µg/kg TS tributyltenn µg/kg TS tricyklohexyltenn µg/kg TS trifenyltenn µg/kg TS Vattenhalt % Torrsubstans Vikt torkat material GR LOI N P‐tot % 30.4 89.1 % TS 3.1 mg/kg TS C g/kg TS TOC g/kg TS TIC g/kg TS TOC/N ‐ Al2O3 % TS CaO % TS Fe2O3 % TS K2O % TS MgO % TS MnO % TS Na2O 62.43378379 % % av TS g/kg TS % TS P2O5 % TS SiO2 % TS TiO2 % TS Summa oxider % TS 4.98775 37.15933 52.82631 59.26938 27.27437 120 18.25735 55.52678 2.61019 56.43106 22.24979 4.30233 50.33155 510 < 0,18 0.11883315 < 0,16 0.24418819 < 0,29 < 0,2 0.25329201 0.30541156 0.25931061 0.39278671 0.2543452 0.26628105 < 0,18 < 0,092 < 0,18 < 0,092 < 0,081 < 0,041 < 0,081 < 0,041 < 0,16 < 0,08 < 0,16 < 0,08 < 0,08 0.04187717 < 0,08 0.04785962 < 0,29 < 0,11 < 0,22 < 0,11 < 0,2 < 0,1 < 0,2 0.20432636 < 0,092 < 0,092 < 0,092 0.05650504 0.29374312 < 0,041 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,04 < 0,04 < 0,04 < 0,11 < 0,11 < 0,11 < 0,1 < 0,1 0.18638551 < 1 < 0,12 < 0,098 < 0,098 < 0,098 < 0,098 < 0,12 < 0,12 < 0,12 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 1 < 0,081 < 0,081 < 0,081 < 0,081 < 0,081 < 0,081 < 0,081 < 0,081 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 1 < 0,12 < 0,093 < 0,093 < 0,093 < 0,093 < 0,12 < 0,12 < 0,12 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 1 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 1 0.29672979 0.17269674 < 0,15 < 0,12 < 0,12 0.22788848 < 0,15 0.18397247 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,12 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,12 < 0,12 < 0,12 < 0,005 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 1 < 12 < 1 mg/kg TS di‐(2‐etylhexyl)ftalat < 1,3 < 0,67 289.52049 < 0,67 < 0,67 < 0,96 < 0,002 0.053 < 0,02 < 0,01 < 0,002 < 0,002 mg/kg TS Dietylftalat Diisobutylftalat PCB 126 < 0,5 0.077 < 0,05 0.054 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,84 < 1,4 < 2,3 < 2,3 < 2,3 23 160 2.3 < 1,1 < 1,1 < 1,7 < 1,7 < 1,7 < 1,7 46 < 2,5 29 0.9389 4.9747 0.97 4.9747 ng/kg Ts mg/kg TS PCB 123 < 1 0.051 < 0,05 0.056 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 ng/kg Ts 4‐n‐nonylfenol < 0,00067 1000 < 2,7 < 0,001 ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 0 < 0,05 ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD PCB 105 < 0,068 < 0,034 < 0,068 < 0,034 ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD PCB 81 < 0,068 0.36590739 110 < 20 29.11193 63.12813 4.24109 100 29.68471 10.71836 45.46589 610 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐11 3.73848 26.39359 41.96297 75.56606 29.59002 < 0,001 110 < 3,9 µg/kg TS µg/kg TS 65 < 1 < 0,82 160 < 0,82 < 0,82 < 0,79 < 19 µg/kg TS µg/kg TS Övriga 110 370 470 370 210 580 400 < 18 < 18 < 18 < 18 < 18 2.2 3.3 6.4 25 37 63 31 < 0,00082 120 < 3,3 µg/kg TS µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen < 1,4 < 1,1 42 1.4 < 1,1 63.55704 < 18 Fluoranten Dibenso(a,h)antracen µg/kg TS Tennorganiska föreningar 0.0017 210 < 4,5 Fenantren Benso(ghi)perylen PCB 114 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Brofjorden S150 0.01 Oktaklorstyren EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Brofjorden S139 0 Bensen PCB 77 Metaller Brofjorden S129 0.01 mg/kg TS ICES‐Faktor Aroklor 1254 Klorerade kolväten Brofjorden S119 Till (m)* Styren EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Brofjorden S112 Från (m)* mg/kg TS Di‐n‐oktylftalat PCB BVVF.2011.SED.Brofjorden 324.01 2006‐01‐01 Mängd relativt n‐C20 (eicosan) Butylbensylftalat EU:s prioriterade ämnen Brofjorden 324 BVVF.2006.SED.Brofjorden 324.01 2006‐01‐01 mg/kg TS WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ EU:s prioriterade ämnen Brofjorden 319 BVVF.2006.SED.Brofjorden 319.01 2011‐05‐07 Nonan WHO(1998)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ EU:s prioriterade ämnen Brofjorden 316 BVVF.2011.SED.Brofjorden 316.01 Datum Alifater >C 35‐40 WHO(1998)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ Fenoler Provpunkt Provtagnings‐ID 34.7 24.6 10.1 7.93548387 2.6842866 1070 36.65083626 34.5 2.15083626 12.85257692 < 0,02 0.02 0.24 0.081 0.13 < 0,1 < 0,5 < 1 3.1 < 900 2.7 6.6 8.2 < 890 8 28.6 100 3.5 50 < 2,3 < 430 < 0,43 < 29 < 0,029 19 0.019 < 4,1 180 0.18 20 0.02 68 0.068 < 5,1 27 0.027 0.015 0.34 400 0.4 < 22 < 22 < 22 < 22 10.9 0.445 5.88 30.9 29.8 0.104 296 17.8 30.3 49.4 139 2.52 10.7 473 2.22 0.506 7.33 59.5 32.7 0.118 28.4 < 6 12.2 22.8 41.6 7320 9.22 < 20 185 74.8 < 60 25.9 152 247 57 < 1 < 1 31 4.1 14 2 140 < 1 < 1 22.3 22.7 89.3 15.3 5.15092202 1360 48.52168538 48.3 0.22168538 9.37696199 11 1.86 4.7 3.1 1.93 0.0536 5.37 0.343 54.4 0.493 83.2 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,1 < 0,002 0.00155295 < 0,001 < 0,002 < 0,002 0.14 0.00320558 0.48588226 < 0,14 0.18607 0.61594 0.17623183 0.54336 4.46452 29.76343 0.12 0.12 0.31 < 830 0.4 0.56 1 < 510 0.23 2.74 9.59 < 0,06 < 0,06 < 0,64 < 0,21 12.1 0.378 6.5 30.2 26.2 0.279 258 18.6 26.3 52.8 124 2.18 < 10 < 9,5 < 400 < 0,4 < 8,8 < 0,0088 < 9,4 < 0,0094 < 5,8 < 30 < 0,03 < 31 < 0,031 < 58 < 0,058 < 23 < 29 < 0,029 0 0.67 < 36 < 0,036 < 18 < 18 < 18 < 18 16.5 0.139 8.02 36.8 19.3 0.109 504 23.7 34.3 61.5 102 2.21 0.70483 1.06212 1.35219 < 0,12 0.15268 0.35867 0.18461301 0.17784 2.28378 15.22517 0.13 0.14 0.38 < 930 0.48 0.68 0.78 < 920 0.29 2.88 10.1 < 0,06 < 0,06 < 0,52 < 0,17 13.6 0.111 8.26 37.5 18.7 0.295 351 24.6 27.9 66.8 104 1.56 < 140 < 13 < 450 < 0,45 < 11 < 0,011 < 12 < 0,012 < 7,3 150 0.15 25 0.025 84 0.084 < 15 < 20 < 0,02 0.0085 0.65 530 0.53 < 19 < 19 < 19 < 19 10.6 0.419 8.36 36 28.2 0.0825 335 22.6 26.1 61.1 136 2.26 0.41998 0.75784 0.41677 0.23778 0.21265 0.39323 0.17244951 0.19 2.79387 18.6258 0.18 0.15 0.32 < 390 0.41 0.59 0.75 < 990 0.25 2.65 9.28 < 0,06 < 0,06 < 0,57 < 0,19 11.8 0.301 8.39 37.7 26.9 0.19 313 22.2 23.5 66.1 123 1.89 < 25 < 25 < 11 < 0,011 < 17 < 0,017 < 18 < 0,018 < 12 < 150 < 0,15 < 7 < 0,007 < 70 < 0,07 < 6,9 < 14 < 0,014 0 0.71 < 440 < 0,44 < 19 < 19 < 19 < 19 16.1 0.114 10.4 39.8 24.2 0.136 561 26.4 42.4 66.7 113 2.48 0.48138 0.76716 0.51167 0.13129 < 0,12 0.35122 0.14220209 0.17783 2.38093 15.87289 0.23 0.26 0.61 18000 0.77 1.1 2 45000 0.42 5.39 18.9 < 0,06 < 0,06 < 0,65 < 0,22 14.4 0.0857 9.84 43.1 20.9 0.336 588 26.6 35.6 72.8 109 1.91 < 160 < 57 10000 10 230 0.23 360 0.36 < 8,1 13000 13 4400 4.4 4200 4.2 < 17 870 0.87 1.5 2.2 19000 19 < 20 < 20 < 20 < 20 13.6 0.761 7.13 34 30.8 0.116 275 21.4 31.2 57.2 147 3.36 0.36279 0.77064 0.58716 < 0,14 < 0,14 0.41366 0.16532 2.28518 15.23451 < 0,06 < 0,06 < 0,52 < 0,17 18.7 0.326 7.72 36.8 29.4 0.152 345 22.4 27.6 63 119 3.97 < 220 < 30 < 540 < 0,54 < 8,1 < 0,0081 < 8,6 < 0,0086 < 8,4 220 0.22 64 0.064 160 0.16 < 15 < 35 < 0,035 0.013 0.74 630 0.63 < 27 < 27 < 27 < 27 8.93 1.45 4.38 24.1 31.2 0.0972 176 20.1 19.9 47.2 153 1.85 0.51285 0.83148 0.36186 250 1.7 < 1 38 1.4 < 1 9.4 < 1 < 1 8 < 1 < 1 120 1.7 < 1 33 < 1 < 1 21 < 1 < 1 82 17.75742155 8.3 < 1 < 1 36 < 1 < 1 59.95693061 28 89.7 6.7 56.6 56 0.6 8.35820896 2.76752768 1250 39.56539565 37.9 1.66539565 13.69453331 58.428639 26.8 90 2.9 35.2 24.6 10.6 8.48275862 3.81168229 1530 41.31039456 39.9 1.41039456 10.46781892 60.01438454 27 88.9 4.1 42.5 41 1.5 10 2.98231181 1180 39.59276018 38 1.59276018 12.74179309 57.81828255 25.3 88.9 3.5 38.5 30.9 7.6 8.82857143 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B4 Sediment Brofjorden.xlsx < 0,1 0.21 0.35 0.52 < 1200 0.8 0.67 1.2 1400 0.53 4.28 15 4.52721473 1420 47.43286346 46 1.43286346 10.16077274 < 0,14 < 0,14 0.28395 0.41879 0.73881 0.69451 0.39773 2.53379 16.8919 < 0,08 < 0,08 < 0,69 < 0,23 11.6 1.07 5.82 23.5 29.7 0.217 192 21.1 19.3 50 125 1.5 56.55817009 18.5 82.3 5.8 49.7 47.9 1.8 8.25862069 8.39639266 1070 86.9700425 85.9 1.0700425 10.23058395 8.8 89.5 86.8 2.7 9.86363636 1 av 1 sidor Golder Associates AB BILAGA B5 - GULLMARENS KONTROLLPROGRAM SEDIMENT Analysresultat Sediment Analysgrupp Alifater Analysgrupp undderklass BTEX EU:s prioriterade ämnen PAH EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen Bromerade flamskyddsmedel Dioxiner/Furaner EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade bensener EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen < < Mätvärde mg/kg TS Alifater >C 35‐40 mg/kg TS Nonan mg/kg TS Styren µg/kg TS Oktaklorstyren µg/kg TS Fenantren µg/kg TS Fluoranten µg/kg TS 120 81.57285 Fluoren µg/kg TS Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg TS Krysen µg/kg TS Naftalen µg/kg TS 14 75 51 48 100 909 23 42 < 0,5 0.64 < 0,1 0.65 < 0,5 < 0,5 4.1724 130 42.34858 12.68268 61.50515 780 Bensen µg/kg TS Etylbensen µg/kg TS Toluen µg/kg TS m,p‐xylen µg/kg TS o‐xylen µg/kg TS Acenaften µg/kg TS µg/kg TS Antracen µg/kg TS Bens(a)antracen µg/kg TS Benso(a)pyren µg/kg TS Benso(b)fluoranten µg/kg TS Benso(k)fluoranten µg/kg TS Benso(ghi)perylen µg/kg TS Dibenso(a,h)antracen µg/kg TS µg/kg TS Summa PAH 16 (EPA) µg/kg TS 1‐metylnaftalen µg/kg TS 2‐Metylnaftalen µg/kg TS DDD‐op µg/kg TS DDD‐pp µg/kg TS DDE‐op µg/kg TS DDE‐pp µg/kg TS DDT‐op µg/kg TS DDT‐pp µg/kg TS Alfa‐HCH µg/kg TS Beta‐HCH µg/kg TS Gamma‐HCH µg/kg TS alfa‐Klordan µg/kg TS gamma‐Klordan µg/kg TS trans‐nona‐klor µg/kg TS Simasin mg/kg TS DeBDE µg/kg TS PBDE 28 µg/kg TS PBDE 47 µg/kg TS PBDE 85 µg/kg TS PBDE 99 µg/kg TS PBDE 100 µg/kg TS PBDE 138 µg/kg TS PBDE 153 µg/kg TS PBDE 154 µg/kg TS 2,3,7,8‐TetraCDD ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDD ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD ng/kg Ts OktaCDD ng/kg Ts 2,3,7,8‐TetraCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF ng/kg Ts 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF ng/kg Ts 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg Ts OktaCDF ng/kg Ts WHO(1998)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ ng/kg Ts WHO(1998)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg Ts ng/kg Ts WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ ng/kg Ts 2,3,4,5‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4,6‐Tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,5,6‐tetraklorfenol µg/kg TS 2,3,4‐triklorfenol µg/kg TS 2,3,5‐triklorfenol µg/kg TS 2,3,6‐triklorfenol µg/kg TS 2,4,5‐triklorfenol µg/kg TS µg/kg TS 3,4,5‐triklorfenol µg/kg TS 2,3‐diklorfenol µg/kg TS 2,4‐Diklorfenol µg/kg TS 2,5/3,5‐Diklorfenol µg/kg TS 2,6‐diklorfenol µg/kg TS µg/kg TS Pentaklorfenol µg/kg TS Butylbensylftalat mg/kg TS Dietylftalat mg/kg TS Dimetylftalat mg/kg TS mg/kg TS di‐(2‐etylhexyl)ftalat mg/kg TS Di‐n‐butylftalat mg/kg TS hexaklorbensen µg/kg TS pentaklorbensen µg/kg TS PCB 28 µg/kg TS PCB 52 µg/kg TS PCB 101 µg/kg TS PCB 118 ng/kg Ts PCB 118 µg/kg TS PCB 138 µg/kg TS PCB 153 µg/kg TS PCB 180 ng/kg Ts PCB 180 µg/kg TS PCB Summa 7 st µg/kg TS Summa PCB 7 ICES Aroklor µg/kg TS ICES‐Faktor Aroklor 1254 ‐ EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 77 ng/kg Ts PCB 81 ng/kg Ts EU:s prioriterade ämnen PCB 114 EU:s prioriterade ämnen PCB 123 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 126 PCB 105 ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts PCB 156 ng/kg Ts µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen PCB 157 EU:s prioriterade ämnen PCB 167 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 169 ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts µg/kg TS ng/kg Ts PCB 189 ng/kg Ts µg/kg TS sum WHO‐PCB‐TEQ lowerbound sum WHO‐PCB‐TEQ upperbound PCB 170 ng/kg Ts ng/kg Ts ng/kg Ts µg/kg TS Klorerade kolväten EU:s prioriterade ämnen Metaller EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Tennorganiska föreningar EU:s prioriterade ämnen Övriga Tetrakloreten µg/kg TS Trikloreten µg/kg TS Tetraklormetan µg/kg TS Triklormetan µg/kg TS As mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn mg/kg TS Ni mg/kg TS Pb mg/kg TS V mg/kg TS Zn mg/kg TS Sn mg/kg TS dibutyltenn µg/kg TS difenyltenn µg/kg TS dioktyltenn µg/kg TS monobutyltenn µg/kg TS monofenyltenn µg/kg TS monooktyltenn µg/kg TS Tetrabutyltenn µg/kg TS tributyltenn µg/kg TS tricyklohexyltenn µg/kg TS trifenyltenn µg/kg TS Torrsubstans Vikt torkat material % % av TS N g/kg TS mg/kg TS C g/kg TS TOC g/kg TS TIC g/kg TS TOC/N ‐ < 1,2 < 1 209.85296 < 1 < 1 < 0,84 4.60233 39.58555 67.63567 120 32.97262 140 8.76161 33.81325 < 0,24 0.42256696 < 0,24 < 0,088 < 0,18 < 0,088 < 0,088 < 0,088 < 0,088 < 0,05 2.5 0.08 < 0,05 0.08 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,98 1.6 < 1,9 < 1,9 < 1,9 36 220 3.1 1.2 1.4 5.9 4.5 < 1,7 3.2 39 3.7 60 4.845 6.317 4.6 6.317 < 1 1.9 < 1 < 1 < 3 < 7 < 4 220 < 7 < 1 73 < 1 < 1 < 1 < 2 < 0,02 < 0,02 < 0,02 < 0,02 < 0,2 < 0,05 0.31 0.14 < 0,5 < 1 0.4 < 1000 0.6 0.87 0.98 < 930 0.31 3.16 11.1 3.5 110 < 12 < 490 < 0,49 < 29 < 0,029 < 30 < 0,03 < 7,3 < 150 < 0,15 < 12 < 0,012 < 72 < 0,072 < 7,6 < 21 < 0,021 0.011 0.54 < 26 < 0,026 < 25 < 25 < 25 < 25 27.1 0.118 12.8 35.4 17.8 0.103 16100 24.6 23.4 86.8 114 2.03 16 < 1 < 1 23 < 1 5.5 < 1 21 < 1 < 1 % GR P‐tot Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐11 < 0,001 < 4 < 25 < 0,05 < 25 < 25 < 25 < 25 < 25 2.8 7.2 14 44 62 150 56 76 20 69 Di‐n‐oktylftalat EU:s prioriterade ämnen 0 0.01 < < Mätvärde < 10 < 10 44 < 10 Unit 3,4‐diklorfenol Ftalater 2011‐05‐07 0 0.01 mg/kg TS 2,4,6‐triklorfenol EU:s prioriterade ämnen 2006‐01‐01 Till (m)* mg/kg TS WHO(2005)‐PCDD/F TEQ exkl LOQ Klorerade fenoler Datum Från (m)* Alifater >C12‐C16 Pyren Bekämpningsmedel Gullmarn GK2 BVVF.2011.SED.Gullmarn GK2.01 Alifater >C10‐C12 Acenaftylen EU:s prioriterade ämnen Gullmarn GK2 BVVF.2006.SED.Gullmarn GK2.01 SubstanceFormula Alifater >C16‐C35 Aromater Provpunkt Provtagnings‐ID 20.6 88.7 2.75603572 1260 38.91522434 38 0.91522434 13.78791999 < 0,13 < 0,1 < 0,13 < 0,1 < 0,1 < 0,13 < 0,13 0.10741045 0.21947121 0.18612 0.16775 0.50984 0.52521 1.11433 0.91084 0.30255 3.71663 24.77755 < 0,06 < 0,06 < 0,47 < 0,16 30.2 0.104 15.1 42 20.6 0.216 17900 27.9 34 101 122 2.12 63 < 1 < 1 20 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 59.37107024 2.9 35.7 29.3 6.4 10.10344828 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B5 Sediment Gullmarn.xlsx 1 av 1 sidor Golder Associates AB BILAGA B6 - BLÅMUSSLA Analysresultat Biota Provpunkt Arendal 31 Askim Brofjorden 13 Gbg 10 Gbg 2 Gbg 3 Gbg 4 Gbg 6 Gbg 9 Gullmarn inre 12 Rödsten Tångudden GÄV1 Skalkorgarna 2 Provtagnings‐ID BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.35. Arendal 31.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Askim.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Brofjorden 13.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Brofjorden 13.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Danafjord 4.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Danafjord 4.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Fisketången 17.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Fisketången 17.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Galterö 10.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Galterö 10.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Gbg 10.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Gbg 2.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Gbg 3.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Gbg 4.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Gbg 6.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Gbg 9.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Gullmarn inre 12.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Gullmarn inre 12.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Gullmarn yttre 12a.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Gullmarn yttre 12a.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Kosterfjorden 16.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Kosterfjorden 16.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.Kungsviken 11.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Kungsviken 11.01 BVVF.2011.BIOTA.MUSSLA.Rödsten Tångudden GÄV1.01 BVVF.2006.BIOTA.MUSSLA.47. Skalkorgarna 2.01 0 Datum 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2011‐05‐07 0 Från (m)* 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 < < Mätvärde < < Mätvärde < 2 < 2 < 2 < 1 < 1 0.24 < 1 < 0,2 < 1 < 4 0.68 < 2 < 1 < 0,2 < 4 1.1 2.02 < 0,44 < 0,44 < 1,1 < 50 < 1,1 < < Mätvärde < < Mätvärde 0.46 < 1 < 0,2 0.25 < 0,2 0.25 < 0,2 < 1 < 1 0.74 0.55 0.27 < 1 0.3 < 15 0.47 3.29 < 0,46 < 0,68 < < Mätvärde < < Mätvärde 0.57 0.84 < 2 < 0,2 < 1 < 0,2 < 1 < 1 < 1 0.66 0.36 0.29 < 1 0.21 < 10 0.27 3.2 < 0,43 < 1,1 < 1,1 < 50 < 1,1 < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde 0.35 < 1 < 0,2 < 0,2 < 1 0.28 < 1 < 3 < 3 0.53 0.65 0.22 < 3 0.28 < 8 0.57 2.88 < 0,42 < 0,42 < < Mätvärde < < Mätvärde 0.66 < 0,2 0.93 0.33 < 1 0.23 < 0,2 < 3 < 3 0.96 1.4 0.35 < 3 0.34 2.7 1.2 9.1 < 0,42 0.48 < < Mätvärde < < Mätvärde < 2 < 1 < 2 < 1 < 1 < 2 < 1 < 1 < 1 < 4 < 4 < 2 < 1 < 2 < 10 < 4 0 < 0,33 < 0,33 < 0,83 < 50 < 0,83 < < Mätvärde < < Mätvärde 0.21 0.35 0.71 0.38 < 1 0.35 < 0,2 < 3 < 3 1.2 4.8 0.29 < 3 0.86 < 4 3 12.15 < 0,5 < 0,5 < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde Atrasin µg/kg µg/kg EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider alfa‐endosulfan µg/kg < 0,46 < 0,55 < 0,55 < 0,42 µg/kg < 0,18 < 0,18 < 0,18 < 0,92 < 0,92 < 0,92 < 2 < 0,2 < 5 < 0,1 < 0,05 < 0,1 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 1.2 2.6 1.7 2.2 2.3 33 150 52 2.8 7 1.1 1.5 < 0,76 1 5.2 < 0,79 12 14 < 1 < 1 < 0,22 < 0,22 < 0,22 < 1,1 < 1,1 < 1,1 < 2 < 0,2 < 5 0.47 < 0,05 0.26 0.08 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 1,5 < 1,3 1.8 4 2.3 28 93 55 5.3 8.9 3.1 3.4 0.8 2.3 8.9 0.98 14 12 < 1 < 1 < 0,22 < 0,22 < 0,22 < 1,1 < 1,1 < 1,1 < 2 < 0,2 < 5 0.08 < 0,05 0.17 0.09 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 1,5 < 2 1.2 2.3 < 1,1 19 49 35 1.4 5.1 1.5 2.1 1.2 1.7 7.4 1.7 < 2,5 7.4 < 1 < 1 < 0,17 < 0,17 < 0,17 < 0,83 < 0,83 < 0,83 < 2 < 0,2 < 5 < 0,1 < 0,05 < 0,1 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 0.8 1.5 1.3 1.3 0.69 15 77 20 0.9 2.5 < 0,77 1.5 < 0,77 < 0,77 2.1 < 0,63 4.7 6.2 < 1 < 1 µg/kg µg/kg µg/kg Benso(ghi)perylen µg/kg Dibenso(a,h)antracen µg/kg Fenantren µg/kg Fluoranten µg/kg Fluoren µg/kg Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg Krysen µg/kg Naftalen µg/kg µg/kg PAH, summa 17 µg/kg 1‐metylnaftalen µg/kg Alfa‐HCH Beta‐HCH µg/kg µg/kg µg/kg Gamma‐HCH µg/kg isoproturon µg/kg klorfenvinfos µg/kg klorpyrifos µg/kg Trifluralin Toxaphen (sum Parlar 26, 50, 62) Bromerade flamskyddsmedel µg/kg µg/kg Bens(b)fluoranten 2‐Metylnaftalen µg/kg µg/kg DeBDE µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PBDE 47 µg/kg TS PBDE 85 µg/kg TS EU:s prioriterade ämnen 4‐n‐nonylfenol PBDE 99 µg/kg TS PBDE 100 µg/kg TS PBDE 138 PBDE 153 PBDE 154 µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS 2,3,7,8‐TetraCDD ng/kg fett 1,2,3,7,8‐PentaCDD ng/kg fett 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD ng/kg fett 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD ng/kg fett 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD ng/kg fett 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD ng/kg fett OktaCDD ng/kg fett 2,3,7,8‐TetraCDF ng/kg fett 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg fett 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg fett 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg fett 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg fett 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF ng/kg fett 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF ng/kg fett 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF ng/kg fett 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg fett OktaCDF ng/kg fett sum WHO‐PCDD/F‐TEQ ng/kg fett 4‐tert‐oktylfenol < 2,3 4.4 < 3,2 5.9 4.3 39 150 180 17 24 7.4 5.7 < 2,3 7 19 < 3 < 9,8 39 µg/kg 0.36996562 14.30078191 < 4 < 160 0.64872362 25.0759922 < 0,1 < 4 < 4 < 160 µg/kg µg/kg fett 4‐Nonylfenol (grenad)‐1‐etoxylat µg/kg µg/kg fett 4‐tert‐octylphenol‐1‐ethoxylate µg/kg µg/kg fett 4‐tert‐octylphenol‐2‐ethoxylate µg/kg µg/kg fett 4‐iso‐nonylfenol µg/kg µg/kg fett iso‐Nonylphenol (tech.) bisfenol‐A EU:s prioriterade ämnen 4.14589121 160.2567446 µg/kg PCB 1,2,3‐triklorbensen µg/kg 1,2,4‐triklorbensen µg/kg 1,3,5‐triklorbensen µg/kg hexaklorbensen µg/kg PCB 28 µg/kg PCB 52 PCB 101 EU:s prioriterade ämnen PCB 118 PCB 138 PCB 153 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB 77 ng/kg fett ng/kg fett PCB 105 ng/kg fett PCB 114 ng/kg fett PCB 123 ng/kg fett PCB 126 ng/kg fett PCB 156 ng/kg fett PCB 157 ng/kg fett PCB 167 ng/kg fett PCB 169 ng/kg fett PCB 189 ng/kg fett sum WHO‐PCB‐TEQ ng/kg fett PCB 170 ng/kg fett 1,2‐dikloretan µg/kg hexaklorbutadien µg/kg µg/kg Dextropropoxifen µg/kg Diclofenac µg/kg Ethinylestradiol µg/kg Fluoxetin µg/kg Furosemid µg/kg Hydroklorthiazid µg/kg Ibuprofen µg/kg Ifosphamid µg/kg µg/kg µg/kg Noretisteron Oxazepam Oxytetracyclin µg/kg Salbutamol µg/kg Sertralin µg/kg Simvastatin µg/kg Terbutalin µg/kg Östriol µg/kg µg/kg µg/kg µg/kg As mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn mg/kg TS Ni Pb V Zn Sn Ag As mätosäkerhet Cd mätosäkerhet EU:s prioriterade ämnen µg/kg µg/kg Warfarin Övriga halogenerade kolväten Övriga µg/kg µg/kg Ranitidin Östradiol Tennorganiska föreningar µg/kg Paracetamol Tetracyclin EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen µg/kg Metformin Metoprolol Naproxen EU:s prioriterade ämnen µg/kg µg/kg µg/kg Enalapril Ketoprofen EU:s prioriterade ämnen µg/kg µg/kg Cyclophosphamid Doxycyclin mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS (±) mg/kg TS Cu mätosäkerhet (±) mg/kg TS Hg mätosäkerhet (±) mg/kg TS Mn mätosäkerhet (±) mg/kg TS Ni mätosäkerhet (±) mg/kg TS Pb mätosäkerhet (±) mg/kg TS Zn mätosäkerhet (±) mg/kg TS dibutyltenn mg/kg TS difenyltenn mg/kg TS dioktyltenn mg/kg TS monobutyltenn mg/kg TS monofenyltenn mg/kg TS monooktyltenn mg/kg TS tributyltenn mg/kg TS tricyklohexyltenn mg/kg TS trifenyltenn mg/kg TS Torrsubstans (frystorkning) Fett 7.13 0.747 0.306 0.449 6.62 0.0801 5.07 1.08 0.958 0.729 76.3 0.1 0.15642876 11.28823783 < 4 < 290 < 0,2 < 14 < 0,1 < 7 < 4 < 290 9.87 0.77 0.494 0.493 5.27 0.0582 4.48 0.92 0.605 3.67 44.3 < 0,07 < 0,22 < 0,22 < 0,22 < 0,2 < 0,5 < 0,5 < 0,2 < 0,2 0.28 0.44 < 0,5 11000 0.72 960 45 5900 410 35000 210 640 4400 1925 21 190 28 1700 < 50 < 50 < 0,22 < 50 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 6 < 3 < 3 < 2 < 3 < 3 < 22 < 2 < 2 < 3 < 2 < 2 < 3 < 2 < 6 < 6 < 2 < 2 < 3 < 22 < 2 < 6 < 2 < 3 < 3 9.26 0.782 0.534 0.676 6.06 0.107 10.3 1.86 0.759 0.933 74.9 0.0996 5.7499903 269.2718799 5.98690789 432.0282183 3 0.166 0.057 0.095 0.86 0.0735 0.82 0.141 0.102 7.4 0.0085 0.0055 < 0,001 0.0044 < 0,001 < 0,001 0.021 < 0,001 < 0,001 0.01 0.037 0.057 2.78 0.147 0.111 0.135 1.01 0.0917 0.83 0.255 0.126 8.8 0.0042 0.0024 < 0,001 < 0,002 < 0,001 < 0,001 0.009 < 0,001 < 0,001 0.039 0.021 0.11 1.6 1.5 2.4 3.1 3.1 49 99 110 9.2 17 5.4 4.7 < 0,81 3.9 17 1.4 < 2,6 26 26.2 % W.‐% % 6.6 0.37 0.02587031 18.7 9.2 0.6 0.49 0.02643482 < 2,8 4.3 1.5 4.3 2.9 28 140 160 14 24 5.7 3.7 < 2,7 < 2,7 11 < 3,6 < 6,2 35 1.1 2.2 < 1,4 3 < 1,4 22 100 130 5.8 15 4.1 3.3 0.83 1.6 7.5 1.4 14 25 1.7 1.6 1.5 5.2 2.6 41 170 110 14 18 8.1 4.7 < 0,74 3.6 18 1.7 26 27 1.3 1.6 < 4 < 4 < 4 19 47 35 3.6 6.4 1.3 2.1 < 0,38 < 0,38 6.3 < 0,78 < 1,4 10 < 0,2 < 5 0.33 0.06 0.22 0.1 < 0,05 < 0,05 < 0,05 1.1 < 0,75 0.58 1.1 0.61 9.6 45 27 2 4 < 0,51 1.4 0.73 0.85 2.8 < 0,8 5.2 6.6 0.15175817 14.46426628 < 4 < 380 1.08905994 100 < 0,1 < 10 15.63196545 1500 0.39008995 23.41115914 < 4 < 240 0.20797808 12.48175676 < 0,1 < 6 72.26587302 4337.019824 1.98899899 128.5147832 < 0,7 < 67 4.18732202 251.3011723 40 < 0,2 < 0,5 < 0,5 < 0,2 < 0,2 0.25 0.34 < 0,5 7700 0.59 1500 54 9800 820 54000 280 760 4700 3050 20 < 500 38 3700 17.8 0.881 0.345 0.284 5.68 0.105 3.02 0.807 0.366 1.99 38.3 < 0,05 4.7 0.168 0.078 0.08 1.16 0.078 0.56 0.22 0.078 7.6 0.0078 < 0,003 < 0,002 0.0088 < 0,001 < 0,002 0.019 < 0,003 < 0,001 9.74 0.647 0.278 0.364 6.33 0.065 6.84 0.921 0.658 0.899 70.9 0.0967 < 0,02 0.023 0.036 0.06 6.92 0.773 0.424 0.622 5.66 0.0758 4.89 1.17 0.834 0.745 93 0.062 0.018 0.0035 < 0,001 0.014 < 0,001 < 0,001 0.016 < 0,001 < 0,001 0.019 0.025 0.02135385 0.045 6.38 0.467 0.224 0.298 3.22 0.0569 4.26 0.459 0.294 0.395 48.8 < 0,06 1.92 0.09 0.054 0.085 0.64 0.0854 0.79 0.142 0.067 9.7 0.0024 0.0019 < 0,001 < 0,002 < 0,001 < 0,001 0.0053 < 0,001 < 0,001 < 0,2 < 0,2 0.29 0.26 0.46 0.67 < 0,2 19000 1.68 2300 68 13000 700 70000 350 1400 7900 4550 29 770 50 6600 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 0,2 0.21 0.33 < 0,2 18000 0.54 1300 59 8500 670 44000 220 710 9100 2850 23 300 33 5000 < 0,2 < 0,2 0.35 0.25 0.47 0.7 < 0,2 27000 1.77 2300 77 14000 840 82000 430 1600 10000 6000 35 1400 59 7300 < 0,2 < 0,2 0.35 0.28 0.49 0.79 < 0,2 21000 1.91 2400 78 17000 1000 94000 410 1100 11000 6850 29 1100 60 7600 < 0,5 < 0,2 0.5 0.38 0.84 1.2 < 0,2 31000 2.92 1700 64 16000 1200 85000 250 1300 9500 5400 23 1400 43 15000 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 0,2 0.31 < 0,2 3700 0.31 740 38 3400 2100 17000 140 230 1900 1065 13 300 17 2200 < 0,2 < 1 < 1 0.24 0.23 0.33 0.47 < 1 7400 1.27 1700 43 7300 560 45000 240 810 6600 3300 26 680 34 3700 7.38 0.764 0.461 0.774 8.25 0.119 7.73 1.02 0.929 1 82.3 0.124 10.9 1.26 0.675 0.98 8.55 0.14 7.1 2.18 2.25 1.07 123 0.165 6.12 1.05 0.605 1.07 5.82 0.127 18.2 1.37 1.3 1.2 104 0.14 6.68 1.05 0.47 0.747 7.13 0.136 11.5 1.38 1.01 0.438 173 0.17 8.65 1.08 0.952 1.5 11.1 0.15 40.5 2.01 2.11 1.8 94.5 0.251 10 0.725 0.603 0.444 7.6 0.0852 7.07 1.96 0.545 1.1 76.2 0.0696 6.84 0.884 0.364 0.506 5.96 0.0821 7.44 0.853 0.772 0.759 66.6 0.11 0.039 0.028 0.023 0.046 0.089 0.0071 0.014 0.024 0.038 0.064 0.044 0.069 0.0088 0.034 0.059 0.12 0.11 0.18 0.096 0.29 0.019 < 0,01 < 0,01 < 0,01 < 0,01 < 0,001 < 0,01 9.5 0.69 0.67 7.6 0.45 0.46 9.1 0.52 0.3 8.1 0.53 9.6 0.74 0.5 11.3 0.82 0.36 0.01385768 10.8 0.41 0.43 0.28371444 14.28820445 < 4 < 200 < 0,2 < 10 < 0,1 < 5 < 4 < 200 < 3,4 4.2 < 4,2 5.7 < 4,2 36 250 170 15 22 9.3 7.7 < 2,6 3.7 16 < 3,5 41 36 0.13771306 15.21984354 < 4 < 440 < 0,2 < 22 < 0,1 < 11 < 4 < 440 0.28304847 27.36964264 < 4 < 390 < 0,2 < 19 < 0,1 < 10 < 4 < 390 0.01547681 < 0,2 < 1 < 1 0.33 0.38 0.57 0.78 < 1 6100 2.06 760 38 3000 200 17000 140 210 1500 1110 16 < 210 18 2700 7.83 0.787 0.528 0.567 3.8 0.112 5.48 0.847 0.859 1.06 39.5 < 0,06 2.26 0.15 0.118 0.155 0.74 0.088 1.01 0.233 0.176 7.9 0.02 0.0056 < 0,001 0.0079 0.0033 < 0,001 0.019 < 0,001 < 0,001 9.32 0.754 0.293 0.33 5.49 0.0775 4.29 0.823 0.488 0.716 58.3 0.0236 0.0401 0.11 0.14 0.12 1.63856968 82.52036286 < 0,17 < 0,17 < 0,17 < 0,2 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,2 < 0,5 1600 0 480 28 1700 230 10000 97 150 840 545 14 < 340 12 550 < 50 < 50 < 0,17 < 50 0.95551277 105.6018561 1.75673693 169.8693598 9.84 0.487 0.311 0.237 3.91 0.0367 3.08 0.606 0.387 1.32 41.3 < 0,06 2.76 0.093 0.072 0.07 0.77 0.0872 0.57 0.176 0.084 8.2 0.008 0.0022 < 0,001 0.0047 < 0,001 < 0,001 0.017 < 0,001 < 0,001 10.7 0.864 0.352 0.452 5.94 0.0917 7.02 0.966 0.729 0.65 101 0.0425 0.0831 0.005 0.009 0.022 < 0,2 < 1 < 0,2 0.72 0.84 1.1 1.5 < 0,2 24000 4.16 4700 140 32000 3200 200000 950 3900 17000 8350 64 3100 130 14000 11.5 0.759 0.325 0.421 4.49 0.0685 4.51 0.664 0.59 2.16 75.7 < 0,06 3.2 0.145 0.074 0.115 0.87 0.0837 0.83 0.189 0.123 14.9 0.0027 0.0024 < 0,001 < 0,002 < 0,001 < 0,001 0.0086 < 0,001 < 0,001 5.22 0.971 0.408 0.374 6.3 0.0802 8.75 1.01 0.482 0.378 84.1 0.153 0.058 0.039 0.24 16000 2100 73 8800 510 71000 430 1000 10000 5550 37 570 59 3700 8.6 0.995 0.519 0.571 5.51 0.114 4.39 0.985 0.939 0.702 96.9 0.0868 12.9 1.36 1.18 2.77 8.17 0.271 32.9 2.78 4.14 5.12 88.7 0.274 2.45 0.19 0.118 0.154 1.07 0.091 0.81 0.27 0.191 19 0.044 0.0073 0.0014 0.039 < 0,001 < 0,001 0.058 < 0,001 < 0,001 3.6 0.26 0.26 0.73 1.56 0.131 6.1 0.74 0.83 17.6 0.025 < 0,003 < 0,002 0.018 < 0,001 < 0,002 0.06 < 0,003 < 0,001 4.68 0.798 0.371 0.556 5.58 0.0828 7.71 1.02 1.06 0.756 70.1 0.109 < 0,001 21.8 11.4 0.9 0.54 < 0,2 < 5 0.28 < 0,05 0.19 0.05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 1.2 < 1,7 0.97 2.9 1.4 23 88 130 2.4 8.9 0.77 1.4 0.91 1.5 5.7 < 0,77 < 1,2 20 12 < 0,22 < 0,22 < 0,22 < 0,2 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,2 < 0,2 < 0,5 2700 0 970 40 4300 390 21000 180 230 2100 1510 23 200 23 < 910 < 50 < 50 < 0,22 < 50 21.7 11 0.64 0.61 2.4 2.2 2.4 6.8 3.8 48 180 82 11 16 6.4 6.8 1.5 4.7 22 1.7 28 26 < 0,2 < 5 < 0,1 < 0,05 < 0,1 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,64 2.1 < 1 < 1 < 1 19 58 34 < 1,6 4.8 < 0,74 1.8 < 0,74 1.1 5.2 < 1,1 < 3,1 8.4 0.28127723 18.17410802 < 4 < 260 < 0,2 < 13 < 0,1 < 6 < 4 < 260 mg/kg g/100g Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐12 11.1 0.87 0.244 0.344 4.48 0.0602 4.41 0.483 0.487 0.704 36.9 < 0,05 0.255321 11.95667505 < 4 < 190 0.47818163 22.39323214 < 0,1 < 5 < 4 < 190 mg/kg TS (±) mg/kg TS (±) mg/kg TS Cr mätosäkerhet PFOS perfluoroktansulfonat 5.9 1.43 0.873 1.85 6.73 0.183 36.3 2.01 1.85 1.9 103 0.159 (±) mg/kg TS Co mätosäkerhet Torrsubstans 2400 91 14000 730 83000 420 1300 12000 7550 28 1500 61 8100 µg/kg Citalopram Diazepam 36000 µg/kg Diklormetan Atenolol Metaller µg/kg µg/kg µg/kg PCB 81 klorerade paraffiner (C10‐C13) Läkemedelsrester µg/kg µg/kg PCB Summa 7 st EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen µg/kg ng/kg fett < 0,2 < 5 < 0,1 < 0,05 < 0,1 < 0,05 < 0,05 < 0,05 < 0,05 1.2 1.4 < 1,4 1.7 < 1,4 13 100 56 1.7 5.4 0.87 1.1 < 0,64 0.8 3 < 0,92 < 3,1 12 39 1.28091167 48.45547974 < 0,18 < 0,18 < 0,18 < 0,2 < 0,5 < 0,5 < 0,2 < 0,2 0.25 0.34 < 0,5 9100 0.59 1200 42 7800 920 48000 340 1100 4900 2730 36 < 580 44 5800 < 50 < 50 < 0,18 < 50 µg/kg PCB 180 PCB 180 0.24226634 9.16466915 < 4 < 150 < 0,2 < 8 < 0,1 < 4 < 4 < 150 22 µg/kg µg/kg fett EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 0 0 < < Mätvärde Bens(a)pyren Pyren 2006‐01‐01 0 Diuron Antracen Kungsviken 11 < < Mätvärde alaklor EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade kolväten Kosterfjorden 16 Unit µg/kg µg/kg Bens(k)fluoranten Klorerade bensener Gullmarn yttre 12a Till (m)* Acenaften Acenaftylen Bens(a)antracen Fenoler Galterö 10 EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Dioxiner/Furaner Fisketången 17 < < Mätvärde < 2 < 1 < 2 < 0,2 < 1 0.2 < 1 < 1 < 1 1.3 0.51 < 2,5 < 1 < 0,2 < 10 0.36 2.37 < 0,37 < 0,37 < 0,92 < 50 < 0,92 SubstanceFormula PAH Bekämpningsmedel Danafjord 4 15.9 10.5 0.77 0.66 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B6 Blåmussla.xlsx 0.01049194 21.9 10.5 0.7 0.61 0.01666256 18.3 8.3 0.67 0.36 0.01985655 12.4 0.57 0.68 14 13.1 0.00904826 0.01034169 7.7 0.32 1 av 1 sidor Golder Associates AB BILAGA B7 - BLÅSTÅNG Analysresultat Biota Provpunkt Brofjorden 13 Brofjorden 13 Danafjord 4 Danafjord 4 Fisketången 17 Fisketången 17 Galterö 10 Galterö 10 Gullmarn inre 12 Gullmarn yttre 12a Gullmarn yttre 12a Kosterfjorden 16 Kosterfjorden 16 Kungsviken 11 Kungsviken 11 Provtagnings‐ID BVVF.2006.BIOTA.BLÅSTÅNG.27 Brofjorden 13.01 BVVF.2011.BIOTA.BLÅSTÅNG.27 Brofjorden 13.01 BVVF.2006.BIOTA.BLÅSTÅNG.29 Danafjord 4.01 BVVF.2011.BIOTA.BLÅSTÅNG.29 Danafjord 4.01 BVVF.2006.BIOTA.BLÅSTÅNG.24 Fisketången 17.01 BVVF.2011.BIOTA.BLÅSTÅNG.24 Fisketången 17.01 BVVF.2006.BIOTA.BLÅSTÅNG.25 Galterö 10.01 BVVF.2011.BIOTA.BLÅSTÅNG.25 Galterö 10.01 BVVF.2011.BIOTA.BLÅSTÅNG.Gullmarn inre 12.01 BVVF.2006.BIOTA.BLÅSTÅNG.23 Gullmarn yttre 12a.01 BVVF.2011.BIOTA.BLÅSTÅNG.23 Gullmarn yttre 12a.01 BVVF.2006.BIOTA.BLÅSTÅNG.26 Kosterfjorden 16.01 BVVF.2011.BIOTA.BLÅSTÅNG.26 Kosterfjorden 16.01 BVVF.2006.BIOTA.BLÅSTÅNG.28 Kungsviken 11.01 BVVF.2011.BIOTA.BLÅSTÅNG.28 Kungsviken 11.01 Datum 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 Från (m)* 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Till (m)* SubstanceFormula PAH EU:s prioriterade ämnen Acenaften µg/kg TS Acenaftylen µg/kg TS Antracen Bens(a)antracen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS Benso(b)fluoranten µg/kg TS Benso(k)fluoranten µg/kg TS Benso(ghi)perylen µg/kg TS Dibenso(a,h)antracen µg/kg TS Fenantren µg/kg TS Fluoranten µg/kg TS Fluoren µg/kg TS Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg TS Krysen µg/kg TS Naftalen µg/kg TS PAH, summa 16 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS PBDE 47 µg/kg TS PBDE 99 µg/kg TS dekabrombifenyl (DeBB) µg/kg TS Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐12 µg/kg TS heptaBDE µg/kg TS hexaBDE µg/kg TS hexabromcyklododekan (HBCD) µg/kg TS nonaBDE µg/kg TS oktaBDE µg/kg TS pentaBDE µg/kg TS tetraBDE µg/kg TS tetrabrombisfenol‐A(TBBA) µg/kg TS As mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn mg/kg TS Ni Pb mg/kg TS mg/kg TS 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 < < Mätvärde < < Mätvärde 9.5 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 13 4.5 4.4 < 2 < 2 < 2 3 34.4 < 2 < 2 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 10 < 10 < 5 < 3 28 < 10 < 5 < 2 < 2 < 2 40.8 0.826 0.683 0.122 1.9 0.0237 105 2.32 0.427 < < Mätvärde < < Mätvärde 31 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 19 5.3 13 < 2 < 2 < 4 3.5 71.8 < 4 < 3 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 10 < 10 < 5 < 3 < 10 < 10 < 5 < 2 < 2 < 2 31.2 0.618 0.349 0.0719 2.44 0.0138 87.1 1.83 0.259 < < Mätvärde < < Mätvärde 16 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 12 3.4 7 < 2 < 2 < 3 2.4 40.8 < 4 < 4 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 10 < 10 < 5 < 3 64 < 10 < 5 < 2 < 2 < 2 13.7 0.373 0.74 0.159 1.44 0.0151 124 2.3 0.177 < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde 19 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 20 6 9.4 < 2 < 2 < 2 3.4 57.8 < 2 < 3 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 10 < 10 < 5 < 3 < 10 < 10 < 5 < 2 < 2 < 2 11.3 0.469 1.09 0.139 3.95 0.0113 162 2.1 0.195 < < Mätvärde 47.4 1.97 6.38 1.17 9.24 0.0485 898 7.74 0.769 < < Mätvärde 35 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 20 5.1 15 < 2 < 2 < 3 3.1 78.2 < 3 < 5 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 10 < 10 < 5 < 3 34 < 10 < 5 < 2 < 2 < 2 27.8 0.784 0.337 0.0892 1.72 0.011 91.2 1.61 0.254 < < Mätvärde 41 0.589 2.36 0.23 2.23 < 0,01 234 3.13 0.147 < < Mätvärde 14 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 15 5.2 6.3 < 2 < 2 < 2 3.3 43.8 < 2 < 3 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 10 22 < 5 < 3 < 10 < 10 < 5 < 2 < 2 < 2 28.8 0.693 0.654 0.127 1.24 0.0209 116 1.6 15.8 37.8 1.21 2.22 0.414 8.91 0.0179 267 4.56 0.881 63.4 1.31 1.62 0.944 5.19 < 0,02 270 5.27 1.31 43.5 1.23 1.06 0.477 7.88 < 0,02 149 4.39 0.711 61.4 1.13 1.18 0.251 5.5 < 0,02 136 4.42 2.28 46.2 1.28 1.23 0.914 12.4 0.018 205 5.11 1.06 21.4 0.888 2.1 0.242 8.81 < 0,02 186 3.2 0.53 V mg/kg TS 1.23 2.47 0.404 2.07 0.416 1.44 1.22 0.702 2.16 0.694 0.809 0.386 2.06 0.772 0.863 Zn mg/kg TS Sn mg/kg TS 72.2 0.0412 154 0.0675 10 0.23 0.49 0.114 1.68 0.044 49 1.2 0.178 30 0.0016 < 0,001 < 0,001 < 0,002 < 0,001 < 0,001 0.004 < 0,001 < 0,001 78.5 0.0439 136 0.098 16.7 0.25 0.36 0.249 0.99 51.5 0.0285 146 0.0679 11.6 0.23 0.24 0.126 1.48 35.2 0.0438 62.9 < 0,03 10.8 0.112 0.53 0.062 0.44 174 0.0707 12.5 0.37 1.41 0.31 1.74 0.0595 165 2.03 0.156 35 0.0015 0.00101861 < 0,001 < 0,002 < 0,001 < 0,001 < 0,001 < 0,001 < 0,001 42.3 0.106 97.7 0.0526 16.3 0.22 0.26 0.068 1.04 29.6 < 0,02 174 0.0733 12.1 0.25 0.27 0.241 2.3 0.0468 38 1.35 0.21 34 0.0011 < 0,001 < 0,001 < 0,002 < 0,001 < 0,001 < 0,001 < 0,001 < 0,001 71.2 0.0505 106 0.0498 5.7 0.171 0.46 0.067 1.65 (±) mg/kg TS Cd mätosäkerhet (±) mg/kg TS Co mätosäkerhet (±) mg/kg TS Cr mätosäkerhet (±) mg/kg TS Cu mätosäkerhet (±) mg/kg TS Hg mätosäkerhet (±) mg/kg TS Mn mätosäkerhet (±) mg/kg TS Ni mätosäkerhet (±) mg/kg TS Pb mätosäkerhet (±) mg/kg TS Zn mätosäkerhet (±) mg/kg TS difenyltenn Övriga µg/kg TS PBDE 100 dibutyltenn EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS µg/kg TS 2‐Metylnaftalen As mätosäkerhet Tennorganiska föreningar µg/kg TS 1‐metylnaftalen dekaBDE Metaller µg/kg TS µg/kg TS Benso(a)pyren Pyren Bromerade flamskyddsmedel Unit 0 < < Mätvärde 21 < 3 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 15 4.8 10 < 2 < 2 < 4 2.8 53.6 < 2 < 3 < 0,2 < 0,2 < 0,2 < 10 < 10 < 5 < 3 < 10 < 10 < 5 < 2 < 2 < 2 20.6 0.732 0.91 0.179 2.37 0.014 165 3.1 1.65 mg/kg TS mg/kg TS dioktyltenn mg/kg TS monobutyltenn mg/kg TS monofenyltenn mg/kg TS monooktyltenn mg/kg TS tributyltenn mg/kg TS tricyklohexyltenn mg/kg TS trifenyltenn mg/kg TS Torrsubstans % 29 50 1.39 0.26 27 0.0013 < 0,001 < 0,001 < 0,002 < 0,001 < 0,001 0.0011 < 0,001 < 0,001 29 27 1.15 0.145 29 0.0012 < 0,001 < 0,001 0.0022 < 0,001 < 0,001 0.002 < 0,001 < 0,001 27.8 43 0.83 0.034 12.4 < 0,001 < 0,001 < 0,001 < 0,002 < 0,001 < 0,001 < 0,001 < 0,001 < 0,001 29.1 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B7 Blåstång.xlsx 25 1.16 0.46 19.2 28 26.6 34 0.84 0.108 21 0.0012 < 0,001 0.00128727 < 0,002 < 0,001 < 0,001 0.0011 < 0,001 < 0,001 27.3 1 av 1 sidor Golder Associates AB BILAGA B8 - TÅNGLAKE Analysresultat Biota Provpunkt 0 Provtagnings‐ID 0 Datum 0 Från (m)* Till (m)* PAH EU:s prioriterade ämnen SubstanceFormula Unit Acenaften µg/kg Acenaftylen µg/kg Antracen µg/kg Bens(a)antracen µg/kg Bens(a)pyren µg/kg Bens(b)fluoranten µg/kg Bens(k)fluoranten EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen µg/kg Dibenso(a,h)antracen µg/kg Fenantren µg/kg Fluoranten µg/kg Fluoren µg/kg Indeno(1,2,3‐cd)pyren µg/kg Krysen µg/kg Naftalen µg/kg Pyren Bekämpningsmedel µg/kg 1‐metylnaftalen µg/kg 2‐Metylnaftalen µg/kg Galterö 10 Gbg 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < 2,1 < 0,11 < 0,43 < 0,53 < 0,43 < 0,21 3.9312 < 0,43 < 2,1 < 1,3 < 1,1 < 2,1 < 0,43 < 5,3 < 1,3 3.9 < 1,4 < 0,07 < 0,27 < 0,34 < 0,27 < 0,14 < 0,69 < 0,27 < 1,4 < 0,82 < 0,69 < 1,4 < 0,27 < 3,4 < 0,82 < < Mätvärde 0.6 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 1.1 1.1 0.55 < 2 < 2 < 10 2.3 5.65 < 5 < 5 < 0,81 < 0,81 1.3 < 0,81 < 0,68 < 0,68 < 0,68 < 0,68 < 0,71 < 0,71 1.2 < 0,71 < 2 < 2 < 2 < 1 < 1 < 1 1.2 < 1 < 1 < 1 < 0,68 < 1 < 1 < 1 1 < 1,5 < 0,08 < 0,31 < 0,38 < 0,31 < 0,15 2.82373 < 0,31 < 1,5 < 0,92 < 0,77 < 1,5 < 0,31 < 3,8 < 0,92 2.8 1.92925864 1.34834262 DDT (total) µg/kg TS 0.3939434 2.50463969 0.21371457 1.68394128 alfa‐endosulfan µg/kg TS Alfa‐HCH µg/kg TS Beta‐HCH µg/kg TS < 0,05 0.17050023 < 0,05 < 0,057 < 0,057 0.17050023 < 0,057 < 0,1 0.32111809 < 0,1 < 0,1 < 0,1 0.32111809 < 0,1 0.04325992 0.18609746 0.04405779 < 0,06 < 0,06 0.27341518 < 0,06 0.2024626 < 0,25 < 0,2 < 0,2 < 0,25 < 0,25 < 1 0 0.13947229 < 0,15 < 0,12 < 0,12 < 0,15 < 0,15 7.17839902 0 < 1 < 0,052 0.14357712 0.10673148 0.06404845 < 0,06 0.1521375 0.13412975 0.24219591 0.14470274 0.06304757 < 0,064 < 0,064 0.57574219 0.17038969 0.13937578 < 0,13 0.11814733 0.33838507 0.32293196 0.26682356 0.26103545 55.13974493 33.56548575 53.54451941 1.59522552 0.60671595 0.70986255 < 0,6 < 0,038 0.11078347 0.07071682 < 0,054 < 0,06 0.12300176 0.15322399 0.22915887 0.13898421 0.09129731 0.04552368 0.02287754 0.38323631 0.1185979 0.10229919 < 0,073 0.14207035 0.28961214 0.26863205 0.23448617 0.2289268 37.08395557 29.49626498 35.86793926 1.21601631 0.49883232 0.59989208 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS Trifluralin µg/kg TS PBDE 47 µg/kg TS PBDE 85 µg/kg TS PBDE 99 µg/kg TS PBDE 100 µg/kg TS PBDE 153 PBDE 154 µg/kg TS µg/kg TS dekaBDE µg/kg TS ng/kg VS 1,2,3,7,8‐PentaCDD ng/kg VS 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD ng/kg VS ng/kg VS 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD ng/kg VS OktaCDD ng/kg VS 2,3,7,8‐TetraCDF ng/kg VS 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg VS 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg VS 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg VS 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg VS ng/kg VS 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF ng/kg VS 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg VS OktaCDF ng/kg VS ng/kg VS TCDD‐ekv I‐TEQ ng/kg VS TCDD‐ekv NORDIC ng/kg VS Total PCDD/F ng/kg VS Kvot PCDF/D ng/kg VS Summa PentaCDD ng/kg VS Summa PentaCDF ng/kg VS Sum TCDD‐ekv WHO 2005 ng/kg VS Sum TCDD‐ekv WHO 1998 ng/kg VS 1,2,3‐triklorbensen µg/kg TS 1,2,4‐triklorbensen µg/kg TS 1,3,5‐triklorbensen µg/kg TS hexaklorbensen µg/kg TS PCB 28 µg/kg TS PCB 28 µg/kg PCB 52 µg/kg TS PCB 52 µg/kg PCB 101 µg/kg TS PCB 101 µg/kg PCB 119 µg/kg TS PCB 118 µg/kg TS PCB 118 µg/kg PCB 138 µg/kg TS PCB 138 µg/kg PCB 153 µg/kg TS PCB 153 µg/kg µg/kg PCB 77 µg/kg TS PCB 81 µg/kg TS PCB 105 µg/kg TS PCB 114 µg/kg TS PCB 123 µg/kg TS PCB 126 µg/kg TS PCB 156 µg/kg TS PCB 157 µg/kg TS PCB 167 µg/kg TS PCB 169 µg/kg TS PCB 189 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen ng/kg Ts WHO 1998 TEQ PCB ng/kg Ts hexaklorbutadien mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn mg/kg TS Ni mg/kg TS Pb mg/kg TS Sn Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐12 < 5 < 0,2 < 0,2 < 0,2 0.21 0.25 0.89 0.53685 0.23 0.23530334 1.42937 0.58 0.49 3.2 0.92 3.9 2.44978 0.96 3.63442 1.5 15 0.41 1.5 17 68.1 9.71614 3.68 0.00210996 0.00013597 0.08036454 0.00342023 0.00443184 0.00123884 0.03103211 0.00766147 0.01959221 0.00018396 0.00284783 13 12.5 0.39746533 < 0,3 0.41156154 < 0,18 0.57968 0.42353 0.86902 1.00737 0.51585325 2.3037 0.46656515 2.51782 3.65228 3.78541 5.5495 5.66436 1.8752 1.88433 14.82936 15.28281 0.22 < 1,2 < 1 < 1,1 < 0,5 0.85 0.75 2.1 < 0,5 2.7 3.3 11 0.25 10 8.8 39 0.31 16 16 68 0.68 24 28 110 <0,5 7.3 6.1 32 < 0,81 < 0,68 < 0,71 40.4 34 35.6 1.46 0.00565986 0.00022815 0.20966154 0.00954829 0.0094389 0.00249633 0.06407916 0.01509149 0.04041332 0.00024796 0.00517022 0.00422532 0.00022931 0.17057968 0.00796104 0.00828431 0.00201148 0.06129632 0.01368773 0.03849876 0.00018033 0.00482567 98.86241 877.8884679 0.37147748 0.28378399 100 778.3450977 0.31027995 0.23020028 53 64.77429 388.3223234 0.17949604 0.14119448 < 0,1 < 0,1 < 0,05 < 5 5.4 1.29394 0.41 ng/kg Ts mg/kg TS Cd Zn < 5 0.12188409 5.1 µg/kg TS As V Övriga µg/kg µg/kg TS SummaWHO‐PCB 0.18 < 0,1 0.37178 < 0,2 µg/kg TS Total PCB WHO 2005 TEQ PCB EU:s prioriterade ämnen µg/kg µg/kg TS PCB Summa 7 st 0.44 0.3 0.18 0.43303388 < 0,18 < 0,2 µg/kg TS PCB Summa 7 st summa PCB aroklor EU:s prioriterade ämnen ng/kg VS WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ PCB 180 EU:s prioriterade ämnen ng/kg VS 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF < 0,49 < 0,57 < 0,053 < 0,1 0.09853029 0.048306 < 0,04 0.11244489 0.15223055 0.13836275 0.08918512 0.06226063 < 0,059 < 0,06 0.38846872 0.11721877 0.12130999 < 0,077 0.16498329 0.23349682 0.21932443 0.1896351 0.18606769 41.3899544 31.23404261 40.10590961 1.28404479 0.36051892 0.41299286 ng/kg VS 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD 0.11 < 0,14 < 0,11 < 0,11 < 0,19 < 0,14 1.81562676 6.05851393 < 5 µg/kg TS 2,3,7,8‐TetraCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF 0.12 < 0,1 µg/kg TS Summa PBDE 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD 0.25 µg/kg TS PBDE 209 PCB 180 EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen µg/kg TS trans‐nona‐klor mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS As mätosäkerhet (±) mg/kg TS Cd mätosäkerhet (±) mg/kg TS Co mätosäkerhet (±) mg/kg TS Cr mätosäkerhet (±) mg/kg TS Cu mätosäkerhet (±) mg/kg TS Hg mätosäkerhet (±) mg/kg TS Mn mätosäkerhet (±) mg/kg TS Ni mätosäkerhet (±) mg/kg TS Zn mätosäkerhet (±) mg/kg TS Torrsubstans % Torrsubstans (frystorkning) % Fett % 0 0 < < Mätvärde 0.18143765 Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 0 0 < < Mätvärde 0.30140223 1.93284523 µg/kg TS 0 0 < < Mätvärde < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 0.76 < 2 < 2 < 2 < 2 < 33 < 2 0.76 0.52 0.54 1.52930191 µg/kg TS 0 0 0.10214109 µg/kg TS 0 Kosterfjorden 16 BVVF.2006.BIOTA.FILELEVER.Kosterfjorden 16.01 2006‐01‐01 < < Mätvärde < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 0.73 2 < 2 < 2 < 2 < 27 4.3 7.03 < 2 < 2 µg/kg TS S:a HCH Danafjord 4 0 µg/kg TS gamma‐Klordan Brofjorden 13 < < Mätvärde µg/kg TS alfa‐Klordan Skalkorgarna 2 0 DDT‐pp Gamma‐HCH Kosterfjorden 16 < < Mätvärde 0.79 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 < 2 1.2 0.55 < 2 < 2 < 2 < 22 < 2 2.54 6.7 4 DDE‐pp PCB/Dioxiner/Furaner Klorerade kolväten Metaller Fisketången 17 DDD‐pp WHO(1998)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ Klorerade bensener Danafjord 4 Klorerade pesticider Klorerade pesticider hexabromcyklododekan (HBCD) Dioxiner/Furaner µg/kg PAH, summa 17 Brofjorden 13 Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen/Klorerade pesticider EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Klorerade pesticider Klorerade pesticider Bromerade flamskyddsmedel µg/kg Benso(ghi)perylen Brofjorden 13 BVVF.2006.BIOTA.FILETANGLAKE.Brofjor BVVF.2011.BIOTA.FILETANGLAKE.Brofjor BVVF.2006.BIOTA.FILETANGLAKE.Danaf BVVF.2006.BIOTA.FILETANGLAKE.Fisketå BVVF.2011.BIOTA.FILETANGLAKE.Galte BVVF.2011.BIOTA.FILETANGLAKE.Gbg BVVF.2006.BIOTA.FILETANGLAKE.Kosterfjorden BVVF.2011.BIOTA.FILETANGLAKE.Skalkorgarn BVVF.2006.BIOTA.FILELEVER.Brofjord BVVF.2006.BIOTA.FILELEVER.Danafjor den 13.01 den 13.01 jord 4.01 ngen 17.01 rö 10.01 2.01 16.01 a 2.01 en 13.01 d 4.01 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2011‐05‐07 2006‐01‐01 2006‐01‐01 9.84 < 0,002 0.0123 0.0181 0.83 0.0611 0.483 0.0498 < 0,02 < 0,009 50.1 0.023 15.2 0.012 < 0,01 0.388 3.14 0.16 0.302 0.459 < 0,09 < 0,05 41.9 0.0668 4.1 0.0092 19.4 < 0,002 0.014 0.0268 0.942 0.476 0.781 < 0,02 < 0,02 0.0134 40.4 0.0368 14.5 < 0,002 0.0063 < 0,01 0.681 0.119 0.602 < 0,02 < 0,02 < 0,01 41.6 0.0331 0.8 23.3 < 0,002 0.0212 0.0206 1.13 0.0602 0.751 0.0211 < 0,02 < 0,01 54.6 < 0,01 0.0156 0.221 0.79 0.08 0.24 0.169 9.1 19.4 0.105 0.61 0.08 0.068 0.134 8.3 20.2 24 2.1 7.41 < 0,01 0.016 0.83 4.12 0.146 1.27 0.593 < 0,1 < 0,05 45.7 0.185 2.08 19.6 1 24.6 1.3 0.85 12.8 < 0,01 < 0,01 0.578 5.31 0.389 0.411 0.588 < 0,1 < 0,05 41.6 0.354 3.4 0.154 1.01 0.139 0.099 0.165 8.2 19.9 0.79 26 0.91 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B8 Tånglake.xlsx 1 av 1 sidor Golder Associates AB BILAGA B9 - SKRUBBA Analysresultat Biota Provpunkt Danafjord 4 Kosterfjorden 16 Brofjorden 13 Danafjord 4 Fisketången 17 Galterö 10 Provtagnings‐ID BVVF.2006.BIOTA.FILESKRUBBA.Danafjord 4.01 BVVF.2006.BIOTA.FILESKRUBBA.Kosterfjorden 16.01 BVVF.2006.BIOTA.LEVERSKRUBBA.Kosterfjorden 16.01 BVVF.2006.BIOTA.LEVERSKRUBBA.Brofjorden 13.01 BVVF.2006.BIOTA.LEVERSKRUBBA.Danafjord 4.01 BVVF.2006.BIOTA.LEVERSKRUBBA.Fisketången 17.01 BVVF.2006.BIOTA.LEVERSKRUBBA.Galterö 10.01 0 Datum 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 2006‐01‐01 0 Från (m)* 0 0 0 0 0 0 Till (m)* 0 0 0 0 0 0 0 < < Mätvärde < 0,2 < 0,27 < 0,25 < 0,68 < 0,68 < 0,68 < 0,9 < 1,7 < 0,17 < 0,17 < 0,17 < 0,41 < 0,41 < 0,41 < 0,41 < 0,63 < 0,63 < 1,2 < < Mätvärde < 0,2 < 0,22 < 0,31 < 0,9 < 0,9 < 0,9 < 1 < 2,3 < 0,21 < 0,24 < 0,24 < 0,45 < 0,45 < 0,45 < 0,45 < 0,91 < 0,91 < 1,7 < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde < < Mätvärde 1.2 < 0,3 < 0,61 0.94 < 0,61 < 0,85 < 1,4 13 1.7 < 0,16 1 0.7 < 0,37 0.7 < 0,52 < 0,52 < 1 2.9 3.9 < 3,4 < 3,4 < 3,4 < 3,4 < 8,2 < 12 35 < 1,9 < 1,9 < 2,3 < 2,3 < 2,3 < 2,3 < 6,6 < 6,6 < 9,1 7.3 0.38 < 0,46 < 0,78 < 0,78 < 0,78 < 0,94 < 2,2 21 4.3 < 0,63 1.3 < 0,81 < 0,81 < 0,81 < 0,94 < 0,94 < 1,8 2.8 0.93 < 0,44 < 0,43 0.5 < 0,43 < 1,3 < 2,4 23 4.9 < 0,24 1.9 1.1 < 0,3 2.3 < 1 < 1 < 1,7 4.1 2.1 < 0,75 < 1,5 2.3 < 1,5 2.1 < 4,6 21 4.1 < 1,1 3.2 1.9 < 1,3 < 1,3 < 2,1 < 2,1 < 3,3 5.2 < 0,5 < 0,5 < 0,2 0.99 0.21 0.54 0.94 0.28 1.97 0.0038 < 0,00038 0.23 0.0057 0.012 0.0026 0.17 0.037 0.093 0.00071 0.019 0.0005 < 0,5 < 0,5 < 0,5 0.53 0.29 0.33 0.52 < 0,2 1.14 0.0022 < 0,00089 0.14 0.0034 0.0054 0.0016 0.076 0.02 0.049 < 0,00047 0.0076 0.00028 36 660 57 170 89 0.17 0.006 7.5 0.49 0.64 0.24 4.8 0.82 3.1 0.055 1.1 0.033 8.91 0.159 0.12 < 0,03 20.2 0.125 2.44 0.0788 < 0,04 0.0377 105 0.0419 0.86 < 0,066 190 5.7 7.1 1.6 97 20 41 0.12 7.6 0.31 3.4 0.0377 0.042 < 0,04 20.2 0.0352 1.79 < 0,05 < 0,05 < 0,03 82.2 0.0852 0.25 0.014 14 0.44 0.87 0.29 11 2 7.4 0.053 1.1 0.044 11.1 0.0895 0.0938 < 0,03 15 0.137 4.18 0.0546 < 0,04 < 0,02 89 0.0735 0.61 0.013 33 1.4 2.1 0.82 15 3.7 12 0.13 2.5 0.12 8.98 0.108 0.113 0.0365 25 0.19 3.46 0.0535 < 0,04 0.0795 200 0.301 0.52 0.016 26 0.94 1.1 0.39 13 3.2 8.1 0.08 1.3 0.06 3.03 0.0109 0.0336 < 0,03 7.43 0.0395 1.4 < 0,04 < 0,04 < 0,02 54.4 0.0311 0.002 0.013 0.004 0.001 0.007 0.001 37 41.1 32.6 25.3 49.4 21.4 20.7 0 SubstanceFormula Bekämpningsmedel Dioxiner/Furaner Toxaphen (sum Parlar 26, 50, 62) EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen PCB EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Metaller EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Övriga ng/kg 1,2,3,7,8‐PentaCDD ng/kg 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD ng/kg 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD ng/kg 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD ng/kg 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD ng/kg OktaCDD ng/kg 2,3,7,8‐TetraCDF ng/kg 1,2,3,7,8‐PentaCDF ng/kg 2,3,4,7,8‐PentaCDF ng/kg 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF ng/kg 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF ng/kg 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF ng/kg 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF ng/kg 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF ng/kg 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF ng/kg OktaCDF ng/kg sum WHO‐PCDD/F‐TEQ ng/kg PCB 28 µg/kg PCB 52 µg/kg PCB 101 µg/kg PCB 118 µg/kg PCB 118 µg/kg PCB 138 µg/kg PCB 153 µg/kg PCB 180 µg/kg Sum PCB µg/kg PCB 77 µg/kg PCB 81 µg/kg PCB 105 µg/kg PCB 114 µg/kg PCB 123 µg/kg PCB 126 µg/kg PCB 156 µg/kg PCB 157 µg/kg PCB 167 µg/kg PCB 169 µg/kg PCB 189 µg/kg sum WHO‐PCB‐TEQ µg/kg As mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS Mn mg/kg TS Ni mg/kg TS Pb mg/kg TS V mg/kg TS mg/kg TS Sn mg/kg TS dibutyltenn mg/kg TS monobutyltenn mg/kg TS tributyltenn mg/kg TS Torrsubstans Torrsubstans (frystorkning) Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐12 µg/kg 2,3,7,8‐TetraCDD Zn Tennorganiska föreningar Unit % W.‐% \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B9 Skrubba.xlsx 0 1 av 1 sidor Golder Associates AB BILAGA B10 - KRABBA Analysresultat Biota Provpunkt Provtagnings‐ID Datum Från (m)* SubstanceFormula Bekämpningsmedel Dioxiner/Furaner toxafen EU:s prioriterade ämnen 2,3,7,8‐TetraCDD EU:s prioriterade ämnen 1,2,3,7,8‐PentaCDD EU:s prioriterade ämnen 1,2,3,4,7,8‐HexaCDD 1,2,3,7,8,9‐HexaCDD EU:s prioriterade ämnen 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDD EU:s prioriterade ämnen OktaCDD EU:s prioriterade ämnen 2,3,7,8‐TetraCDF EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen 1,2,3,6,7,8‐HexaCDF EU:s prioriterade ämnen 1,2,3,7,8,9‐HexaCDF Unit 0.51406607 0.58821021 1.26730239 1.37003813 0.79177878 0.92805682 µg/kg ng/kg VS 1,2,3,4,6,7,8‐HeptaCDF EU:s prioriterade ämnen 1,2,3,4,7,8,9‐HeptaCDF EU:s prioriterade ämnen OktaCDF TCDD‐ekv I‐TEQ PCB/Dioxiner/Furaner PCB EU:s prioriterade ämnen ng/kg VS Kvot PCDF/D ng/kg VS Summa PentaCDD ng/kg VS Summa PentaCDF ng/kg VS Sum TCDD‐ekv WHO 2005 ng/kg VS Sum TCDD‐ekv WHO 1998 ng/kg VS PCB 28 µg/kg PCB 52 µg/kg PCB 101 µg/kg PCB 118 µg/kg TS PCB 118 µg/kg PCB 118 µg/kg fett PCB 138 µg/kg PCB 153 µg/kg PCB 180 µg/kg fett PCB Summa 7 st summa PCB aroklor EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen EU:s prioriterade ämnen Tennorganiska föreningar EU:s prioriterade ämnen Övriga Projektnamn: BVVF Projektnummer: 1451220335 Upprättad av: Jonny Andersson, Golder Associates AB Datum: 2015‐06‐12 µg/kg PCB 180 µg/kg µg/kg PCB 77 µg/kg TS PCB 77 µg/kg fett PCB 81 µg/kg TS PCB 81 µg/kg fett PCB 105 µg/kg TS PCB 105 µg/kg fett PCB 114 µg/kg TS PCB 114 µg/kg fett PCB 123 µg/kg TS PCB 123 µg/kg fett PCB 126 µg/kg TS PCB 126 µg/kg fett PCB 156 µg/kg TS PCB 156 µg/kg fett PCB 157 µg/kg TS PCB 157 µg/kg fett PCB 167 µg/kg TS PCB 167 µg/kg fett PCB 169 µg/kg TS PCB 169 µg/kg fett PCB 189 µg/kg TS PCB 189 µg/kg fett sum WHO‐PCB‐TEQ µg/kg fett SummaWHO‐PCB ng/kg Ts WHO 1998 TEQ PCB ng/kg Ts WHO 2005 TEQ PCB ng/kg Ts PCB 170 µg/kg fett dibutyltenn mg/kg TS monobutyltenn mg/kg TS tributyltenn mg/kg TS Torrsubstans (frystorkning) % Fett % 2.30388722 21 4.37376892 3.99029366 1.19661949 0.96406912 0.15667369 0.15078483 1.72657836 7 0.46137337 7.1 0.070333 < 0,41 1.58475026 1.86315887 3.28784986 3.17444445 < 0,0066 < 0,056 0.6702291 11 1.17669589 14 < 0,037 < 0,83 0.36072941 0.54896129 6.54502515 5.47298923 6.42451367 5.43591973 0.07982048 < 2,1 3.3014908 2.82099496 30 5.91392389 5.81263146 97.93528562 1.98809036 65.16007673 32.77520889 9.55430377 11.32316176 5.7422235 5.66563159 94.92196232 1.84879238 61.60189208 33.32007025 9.27331576 10.64826159 0.4 0.22 2.7 2.95813278 2.91824114 47.30048056 2.65045275 34.34305205 12.95742851 5.58404078 6.49785516 < 0,4 < 0,4 0.88 4.50193467 3.03450475 11 62 36 52 9.7 58 112 392 2.84336949 3.3 39 7.4 12 2.2 32 25.8 90.3 0.08696171 0.07591702 0.00550916 0.01082459 1.37998994 0.92112068 0.04288089 0.03378236 0.07085968 0.08206955 0.03596293 0.0340535 0.72586164 0.46088772 0.18622426 0.11715476 0.71194969 0.45752089 1 0.06719228 0.7 0.054 0.00466371 0.029 12 0.85540099 4.1 0.33 0.03668004 0.19 0.74 0.06151185 0.43 0.47 0.02444987 0.28 9.7 0.4416684 3 2.7 0.12857951 0.62 8.1 0.37392435 5.3 0.00808397 0.00886502 0.11875773 0.06816225 0.16 0.00553401 0.083 2.1 0.069 0.0561998 1.5 0.03 7874.976271 4.7781366 4.08131454 13 0.005 0.008 0.002 30.4 2.2 0.99729112 3.1 69 ng/kg VS ng/kg VS 4.75452205 < 3,1 ng/kg VS Total PCDD/F 5.10978182 5.85895843 31 < 0,92 ng/kg VS TCDD‐ekv NORDIC 1.91479777 31 ng/kg VS ng/kg VS 2.53231069 1.05730589 7.6 20 ng/kg VS ng/kg fett 8.93149549 < 0,42 ng/kg VS sum WHO‐PCDD/F‐TEQ 9.81219527 0.9757948 9.6 22 ng/kg VS WHO(2005)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 2.48313787 20 ng/kg VS ng/kg fett WHO(1998)‐PCDD/F TEQ inkl LOQ 2.47252247 0.33279192 2.4 56 ng/kg VS ng/kg fett 2.13441688 14 ng/kg VS ng/kg fett 2.30982016 0.73634595 10 64 ng/kg VS ng/kg fett 0.82169588 35 ng/kg VS ng/kg fett 1.74654658 0.75004198 25 ng/kg VS ng/kg fett 1.58905122 6 ng/kg VS 0.38815128 4.8 23 ng/kg VS 0.68876287 8.4 6.9 ng/kg VS 0.3647075 2.9 18 ng/kg VS ng/kg fett EU:s prioriterade ämnen 5.8 ng/kg VS ng/kg fett EU:s prioriterade ämnen 0 0 < < Mätvärde ng/kg fett 2,3,4,6,7,8‐HexaCDF 0 0 < < Mätvärde < 0,2 ng/kg fett 1,2,3,4,7,8‐HexaCDF 0 0 ng/kg fett 2,3,4,7,8‐PentaCDF 0 < < Mätvärde ng/kg fett EU:s prioriterade ämnen 0 0 ng/kg fett 1,2,3,7,8‐PentaCDF Kosterfjorden 16 BVVF.2011.BIOTA.KRABBTASKA.Kosterfjorden 16.01 2011‐05‐07 < < Mätvärde ng/kg fett EU:s prioriterade ämnen Kosterfjorden 16 BVVF.2006.BIOTA.KRABBTASKA.Kosterfjorden 16.01 2006‐01‐01 0 ng/kg fett EU:s prioriterade ämnen Galterö 10 BVVF.2011.BIOTA.KRABBTASKA.Galterö 10.01 2011‐05‐07 < < Mätvärde < 0,2 ng/kg fett EU:s prioriterade ämnen Danafjord 4 BVVF.2011.BIOTA.KRABBTASKA.Danafjord 4.01 2011‐05‐07 Till (m)* ng/kg fett 1,2,3,6,7,8‐HexaCDD Danafjord 4 BVVF.2006.BIOTA.KRABBTASKA.Danafjord 4.01 2006‐01‐01 5304.863107 4.22374791 3.83739603 4899.174293 3.19636436 2.76304582 6.9 33.7 2.6 \\sto1‐s‐main01\I\Projekt\2014\1470335 Utvärdering analysresultat Bohuskustens vattenvårdsförbund\8.Rapporter\Bilaga B_Sammanställning analysresultat\BILAGA B10 Krabbtaska.xlsx 1 av 1 sidor Golder Associates AB Lilla Bommen 6 411 04 Göteborg Sverige T: 031-700 82 30
© Copyright 2024