1. No category

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG
» NR 2 2015
Upp till kamp mot
granbarkborrar
ILLA SKÖTT JÄRNVÄG
drabbar skogsindustrin
Skogsvinge™ – nu ännu bättre
Bland tropiska smådjur i Umeå
LEDAREN
Satsa på låghastighetsbanorna!
DET ÄR MÄRKLIGT. Regeringen säger sig
vilja satsa på miljövänliga transporter och
på järnväg framför lastbil. Samma regering driver i sin praktiska politik på järnvägens nedläggning i Norrlands inland
och en omfattande överföring av gods
från järnväg till bil.
Att järnvägsunderhållet är eftersatt och
spåren i dåligt skick är inte den här regeringens fel. Det är en lång rad regeringar
som hellre har skickat fram ministrar att stå
på torget i någon viktig valkrets och berätta
om investeringar som ska ge jobb och välstånd, än att faktiskt se till att de järnvägsspår vi har går att använda. Vi ser resultatet
av dåligt underhåll i form av sänkta hastigheter, förseningar och tågurspårningar.
Den här regeringen vill i alla fall satsa
på järnvägsunderhåll under de närmaste
åren. Problemet är att pengarna går till
storstadsområdena, samt i någon liten
mån till de mest trafikerade stambanorna.
De stora underhållsbrister vi har på tvärbanorna som är viktiga för råvaror och
industriprodukter kommer inte att åtgärdas
alls. Och på dessa banor är läget redan så
uselt att nästa steg är att järnvägstrafiken
upphör helt.
INNEHÅLL
Eftersatt järnvägsunderhåll
drabbar skogsindustrin....................... 4
Stark balans på virkesmarknaden ...... 6
Banor som Norra Ådalsbanan och
sträckorna Forsmo-Hoting och BodenBastuträsk är redan avstängda eller i så
dåligt skick att godsflödet krympt till en
osäker rännil.
I stället talar regeringen i stolta ordalag om nya höghastighetsbanor mellan
de största tätorterna i Syd- och Mellansverige. Det rör sig om samma tätorter
som får den absoluta lejonparten av de
pengar till järnvägsunderhåll som regeringen nu satsar.
Höghastighetsjärnvägar är enorma
miljardslukare, som kommer att sänka
restiden med någon timme på sträckor
som redan har täta och väl fungerande
järnvägsförbindelser. De kommer kanske
också att locka över några få passagerare
från flyg till järnväg.
NEJ, REGERINGEN, TÄNK OM!
Satsa på låghastighetsbanorna!
Satsa på järnvägarna där man med en
högst måttlig insats dramatiskt kan
förbättra transportsäkerhet och
godsflöde.
Det skulle innebära en
väsentlig insats för mil-
4
Mats Sandgren
VD SCA SKOG
DIN SKOG
Upplaga: 34 000
Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall
Tel: 060-19 30 00
Hemsida: www.scaskog.com
Bra markberedning
hindrar snytbaggen............................. 8
Ansvarig utgivare:
Björn Lyngfelt
Sälgen – världens viktigaste frukost...... 9
Adressändringar och reportagetips:
Sara Söderberg, tel 060-19 31 13,
[email protected]
Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall
Ulrika trivs bäst i tropisk skog........... 10
Träprodukter av contorta
snart verklighet................................. 13
Tre alternativ för bil i jobbet............... 14
Skogsvinge™
– nu ännu bättre...................... 15
Skogsvingeträffar för
utboskogsägare......... 15
|2
jön. Det skulle öka konkurrenskraften
för den svenska skogsindustrin – och för
all annan tillverkningsindustri i inlandet
i norr. Och det skulle öka värdet på den
svenska skogen, särskilt i Norrlands
inland.
Grafisk design: Mellerstedt Design
Skogsvinge underlättar
utboägandet..................................... 16
Var aktiv i kampen mot
granbarkborrarna............................. 18
Nya virkesköpare.............................. 19
Glass i stora lass............................... 20
Tryck/repro: V-TAB Vimmerby 2015
Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g.
Omslag Multiart gloss 150g
Omslagsfoto: Lage Sandgren
Tidningen distribueras
gratis till personer som
äger skog i något av de
fyra nordligaste länen.
Om du inte får tidningen
idag, men vill ha den
i fortsättningen, skicka
e-post till:
[email protected]
Sagans häxor och troll
lockar gammal och ung till skogen
jag emot slutna sällskap för trerättersmiddagar i en renoverad bryggstuga med restaurangkök.
Dessutom har du en del skog?
– Ja, ungefär 150 hektar. Skogen har alltid varit viktig här på gården.
Det var med inkomsterna från en avverkning som jag kunde förverkliga mitt projekt.
Kan du berätta mer om sagostigen?
– Efter att ha öppnat porten in till sagornas värld får man vandra
längs en stig som passerar olika sagomiljöer som vi har byggt upp.
Alla sinnen får vara med. Här möter man Putte i blåbärsskogen,
Hans och Greta, Tre små grisar och många fler. Och när stigen tar
slut kan man besöka smådjuren och kanske äta lunch. Eller leka i
lekparken.
Och besökarna strömmar till?
– Ja, faktiskt. Vi har haft fullt upp. Jag är lite överraskad av alla
pensionärsbussar som parkerar här. Men även lite äldre människor
har väl behov av sagor.
Det har varit en rejäl satsning?
– Enormt rejäl. Och allt på eget bevåg. Det har tagit sin tid. Sommartid har jag ett antal anställda som hjälper till. Och jag får hjälp
med alla blanketter som ska fyllas i. Och det är många blanketter… Reglerna för mina höns och minigrisar är de samma som för
en hel djurpark.
So fia Olsson
Källarbackens saga är det fantasieggande namnet
på Sofia Olssons skapelse på gården i Sidensjö.
Längs en sagostig får besökarna möta figurer ur
klassiska sagor som t ex Rödluvan, Bockarna
Bruse och Guldlock. Dessutom getter, höns, åsnor,
två trinda grisar och ankan Arne.
ed förfäder som var sörkörare* och handelsmän är det
kanske naturligt att Sofia är både företagsam och initiativrik. Upprörd av en artikel om att många barn idag
är rädda för skogen och själv rörd till tårar av ett möte med en kvinna
som satt på en stubbe och berättade sagor, åkte hon hem till gården
och började röja stigar.
– Det var inget att fundera över, säger hon. Jag köpte en liten
grävare och satte igång.
Du är sjätte generationen här på gården. Men några djur har du
inte längre?
– Nej, de sista köttdjuren skickades nyligen bort. Nu har jag bara
lite smådjur kvar. Det var för mycket arbete helt enkelt. Det finns så
mycket annat man kan använda marken till.
Men du är inte sysslolös för det?
– Det är fullt upp sedan jag startade Källarbackens saga för fem år
sedan. Sommartid är sagostigen öppen varje dag. Under vintern tar
Går verksamheten ihop eller måste du spetsa med mera skog?
– Tro det eller inte, men den bär sig och siffrorna är svarta. Och
roligt har jag. Men timlönen blir inte hög.
Vad säger grannarna om att få möta Guldlock i skogen?
– Jag tror man tycker att det varit roligt. De har varit delaktiga
och var de första att provgå stigen. Vid invigningen 2010 gick
de man ur huse för att vara med.
Du har förstås många fler idéer på lut?
– Några har jag väl. Men först måste allt ställas i ordning, för den
23 juni öppnar vi. Det börjar bli lite brådis.
*Sörkörare var bönder från södra och mellersta Norrland
som vintertid bedrev forkörning söderut för att avyttra
sina varor, t ex skinn, skogsfågel och hantverk.
TEXT
FOTO
Mats Wigardt
Frida Sjögren
FAKTA
Namn: Sofia Olsson
Ålder: 45 år
Bor: I By, Sidensjö, väster om Örnsköldsvik.
Familj: Maken Kent, döttrarna Signe och Sara.
Många små djur.
Jobbar: Äger Källarbackens saga, med sagostig
och restaurang.
Dold talang: ”Skriv att jag vaskar guld i Norrlandsskogen”.
Hemsida: källarbackenssaga.se
3|
FOTO
Ett av SCA Skogs miljömål är att 50 procent av råvarutransporterna ska ske med järnväg, mätt i tonkilometer.
– Men hur gärna vi än vill så går det inte att uppnå det miljömålet som det ser ut idag,
konstaterar SCA Skogs logistikchef Thomas Hedlund. Det har brustit i underhållet av
många järnvägssträckor under allt för lång tid. Flera viktiga godsstråk riskerar nu att
stängas av säkerhetsskäl.
Bo Mellerstedt
Eftersatt järnvägsunderhåll
DRABBAR skogsindustrin
fTrots att regeringen avser att satsa 620 miljoner kronor
på järnvägsunderhåll i år, och ytterligare 1,24 miljarder om
året i tre år, är Thomas Hedlund orolig.
– Riksdagen har antagit en tolvårig nationell plan för
transportsystemet. Enligt den planen är många godsstråk
nedprioriterade. Det är storstadsregionerna och persontrafiken som prioriteras. Därefter kommer stambanorna plus
malmbanan. Först i tredje hand kommer övriga stråk där flera
viktiga bansträckningar för basindustrin ingår, säger han.
– För oss är ”tvärbanorna”, som ansluter till stambanan,
oerhört viktiga för transport av virke till våra industrier.
|4
Utan en fungerande järnväg tvingas vi flytta över transporterna till bil i stället, med längre transporttider, dyrare
transporter och negativa miljöeffekter som följd, förklarar
Thomas Hedlund.
Eget järnvägssystem
För att skapa ett rationellt virkesflöde till industrierna har
SCA etablerat egna järnvägsterminaler för virkestransporter.
– Systemet började utvecklas på 1960-talet för att ersätta
flottningen, berättar Thomas.
FOTO
Dåligt skött
Thomas tar Norra Ådalsbanan som exempel på en dåligt
skött bansträcka. Den fem mil långa bansträckningen längs
Ångermanälven, från Långsele söderut till Västeraspby nära
Peter Lundsten
Järnvägen och terminalerna är viktiga för lönsamheten
för det skogsbruk som bedrivs i inlandet. Dåliga vägar innebär att skogsägare tvingas avverka på en begränsad tid av
året, och att de får betala onödigt mycket för transporterna.
Därmed får virket ett lägre värde. Med hjälp av terminalerna utjämnas virkesflödet och avverkningarna blir inte lika
beroende av vägarnas skick på våren och hösten.
Idag har SCA nio terminaler i sitt järnvägssystem:
Murjek, Storuman, Lycksele, Hoting, Gimonäs, Krokom,
Bensjö, Östavall och Töva.
– Vi har gjort stora investeringar i våra terminaler för att
försörja industrin med ett jämnt råvaruflöde på ett effektivt
och miljömässigt bra sätt, säger Thomas. För att flödet ska
fungera går det inte att stänga enskilda delar av ett helt system. Då faller hela systemet samman – inget gods kommer
ut på de stora stambanorna och ingen råvara når industrin,
om inte transporterna flyttas ut på vägarna i stället.
SCA har etablerat nio egna järnvägsterminaler för att få ett rationellt
virkesflöde till industrierna.
– En stängning av Norra Ådalsbanan skulle framför allt
innebära ett hårt slag mot Bollsta sågverk, som är Sveriges största furusågverk. Men även övriga SCA-industrier
skulle drabbas. En stängning av sträckan skulle driva järnvägsgods ut på vägarna i stället och det är en utveckling
som vi inte vill se.
FOTO
Per-Anders Sjöquist
Hot mot godstrafiken
Thomas har många fler exempel på järnvägssträckor där
eftersatt underhåll skapar problem och störningar av olika
slag för industrin.
– Sträckan mellan Hoting och Forsmo har varit helt
stängd på grund av dålig räls. Mellan Boden och Bastuträsk
är rälsen i så dåligt skick att flera godståg har spårat ur och
nu är hastigheten nedsatt. För oss innebär det att vi tappar
tågkapacitet, säger Thomas och fortsätter:
– Praktiskt taget dagligen får jag rapporter om växlar
som inte fungerar och skador i rälsen som vållar störningar i godstrafiken. Och jag kan konstatera att antalet
tåg­urspårningar ökar varje år, vilket leder till långa stopp i
järnvägstrafiken. Jag kan bara hålla med Green Cargos vd
Jan Kilström som hävdar att det bristande järnvägsunderhållet är ett hot mot hela godstrafiken.
SCA Skogs logistikchef Thomas Hedlund är orolig för
att det bristande underhållet av järnvägar driver ut
godstransporterna på vägarna i stället.
Nyland, Kramfors, har inte renoverats ordentligt sedan
1950-talet. Sträckan binder samman Botniabanan med
stambanan genom övre Norrland och det är en betydelsefull sträcka för flera industrier.
Trafikverket konstaterade i våras att sträckan är ”i
mycket dåligt skick” och att den riskerade att stängas vid
tjällossningen.
– Men någon satsning på Norra Ådalsbanan tycks
ändå inte vara aktuell, konstaterar Thomas. Risken för
att Norra Ådalsbanan måste stängas av säkerhetsskäl
kvarstår alltså.
Stor oro
Thomas Hedlunds uppfattning är ändå att det finns en politisk vilja att satsa mer pengar på järnvägen.
– Men jag känner stor oro för hur man prioriterar satsningarna. Jag ställer mig också tveksam till att det finns kunskap och resurser hos Trafikverket att använda de pengar
som finns på ett sätt som även tar hänsyn till industrins
behov. Sträckorna där underhållet är som mest eftersatt
idag må ligga i periferin, men många av dem är väldigt viktiga godsstråk mellan norra Sverige och övriga landet. Och
de utgör en oerhört viktig förutsättning för att skogsbruket även fortsättningsvis ska ha effektiva och miljömässigt
hållbara transportmöjligheter, menar han.
Karin Andersdotter
5|
FOTO
Michael Engman
Hallå där…
MAGNUS GROTH, SCAs NYE VD
Vem är du?
Jag är en 51-årig trebarnspappa som bott i München de
senaste fyra åren som chef för SCAs konsumentvaruverksamhet i Europa. Jag gillar sporter som kräver uthållighet
och tjurighet som långfärdsskridskor, skidåkning och löpning. Sommaren tillbringar jag helst i Stockholms skärgård.
Vilka är de viktigaste frågorna för SCA nu?
Vi har en i grunden bra verksamhet som vi ska fortsätta
att utveckla. Vi behöver växa och bli vassare för att kunna
ta matchen med de största globala hygienföretagen och vi
behöver hantera utmaningar och möjligheter för skogs­
industrin.
Hur ska förtroendet för SCA stärkas efter alla
skriverier?
Vi måste återvinna förtroendet och det kan vi bara göra
med en bra verksamhet och genom att jag och andra chefer inom SCA är goda förebilder för övriga medarbetare i
företaget. Vi ska även fortsätta att lyfta allt positivt som
händer i bolaget.
Du kommer från SCAs mjukpappersverksamhet – vad
vet du om SCA i norra Sverige?
Inte tillräckligt mycket – än. SCA Forest Products* är den
verksamhet där jag har mest att lära vilket jag redan har
påbörjat.
Varför ska jag som skogsägare sälja virke till SCA?
Vi har konkurrenskraftiga och välinvesterade fabriker som
väl kan ta vara på den råvara som vi köper från skogsägare. Vi har faktiskt investerat fyra miljoner kronor – om
dagen, i mer än tio år – i vår skogsindustri i Norrland.
Hur viktig är skogen för SCA?
Vi är Europas största privata skogsägare. Vår skog är en
unik resurs och en tillgång som gör oss unika jämfört med
andra hygienföretag i världen. Dessutom balanserar vår
stora massaproduktion till ungefär en tredjedel vår konsumtion av massa i hygienverksamheten.
*SCA Forest Products består av SCAs verksamheter i
norra Sverige, dvs skog, sågverk, massa- och pappers bruk samt logistik och forskning.
|6
Stark balans på
virkesmarknaden
Det är god tillgång på både massaved och sågtimmer inom SCAs
verksamhetsområde. Det beror främst på de omfattande storm­
avverkningar som gjorts det senaste året.
f Arbetet med stormavverkningar,
som prioriterades hos privata skogsägare, skapade stora lager av sågtimmer. Nu jobbar SCA för fullt med att
ta reda på stormfällt virke i SCAs egna
skogar.
– Eftersom vi är klara med att
hjälpa de privata skogsägarna så kan
vi koncentrera oss på att städa upp i
vår egen skog och där finns det främst
massaved av contorta. Vi räknar med
att upparbetningen av det sista stormfällda virket ska vara avslutad efter
sommaren, säger Jörgen Bendz, SCAs
virkeschef, och fortsätter:
– Vi har därmed en bra försörjning av virke till våra industrier, som
producerar för fullt.
På marknaden för skogsindustriprodukter är det stabil efterfrågan på
sågade trävaror av gran medan marknadsläget för trävaror av talltimmer
är mer osäkert.
– Det beror framför allt på en
vikande efterfrågan i Nordafrika,
som är en stor marknad för sågade
trävaror av furu, säger Jörgen. Även
tryckpappersmarknaden fortsätter att
påverkas av en vikande efterfrågan.
Däremot är det bra efterfrågan på
massa, även om priserna sjunkit något
den senaste tiden, och efterfrågan på
liner för förpackningar är också bra.
Vaksam på insektsangrepp
När nu sommaren är på gång finns
det anledning att vara vaksam på angrepp av granbarkborrar.
– När temperaturen når 18 grader
blir granbarkborrarna aktiva och letar upp vindfällen och stressade stående granar. Då är det bra att vara
ute i sin skog och ha koll på vad som
händer, poängterar Jörgen Bendz och
fortsätter:
– Ett bra sätt att bekämpa borrarna är att avverka kantbestånd som
riskerar att bli angripna och som
kanske ändå står inför avverkning
som en följd av att man har avverkat
stormfälld skog.
Tillåtet med 64 ton
Den senaste tiden har det varit stort
fokus i skogsindustribranschen på
transporter och behovet av nya villkor för att kunna effektivisera transportarbetet. Jörgen Bendz välkomnar
därför Näringsdepartementets beslut
att tillåta lastbilstransporter på 64 ton
jämfört med dagens 60 ton. Ändringen gäller från den 1 juni i år.
– Det är ett glädjande besked i
rätt riktning, säger Jörgen. Men kortsiktigt påverkar inte ändringen våra
virkestransporter eftersom merparten
av lastbilsflottan inte är byggd för att
klara det nya regelverket. Det krävs
nya bilar och släp som är rätt konstruerade. Sedan fortsätter vi givetvis
att hoppas på beslut om att tillåta 76
ton, som man har i Finland, och att
vi får fortsätta de framgångsrika körningarna med 90-tons bilar, så kallade
ETT-bilar. Först då kan vi effektivisera
transporterna ordentligt.
Misan Lindqvist
Notiser
Guldkvisten till
Nu invigs Njurundakustens
mångfaldspark
de mångfaldspark. Njurundakustens
mångfaldspark omfattar 2 300 hektar och utgör ett långsträckt område
längs med södra Medelpads kust.
Parken börjar vid Junibosand i norr
och sträcker sig förbi Lörudden och
Galtström i söder ända till Oxsand i
norra Hälsingland.
En av tankarna med SCAs mångfaldsparker är att förstärka befintliga
naturvärden genom att binda samman
större områden. Här gör vi det bl a
genom att det marina naturreservatet
Salen angränsar till parken. Dessutom
finns här ett helt nytt marint reservat,
Långörens naturreservat, som invigs
samtidigt som parken.
Landskapet i mångfaldsparken
präglas till stor del av en lång oexploaterad kuststräcka med flacka
klippor och stora inslag av block och
klappersten. Landhöjningen i området har inneburit att många havs-
vikar snörts av och omvandlats
till sötvattenmiljöer, och fler vikar
håller på att snöras av och är i dag
s k laguner. Här finns även blomsterrika strandängar, sandstränder,
tallskog, våtmarker och alkärr.
Parken har gott om kulturhistoriska värden. Löruddens fiskeläge
och Galtströms mycket välbevarade
järnbruksmiljö har båda anor från
1600-talet. Dessutom finns det flera
fornlämningar i form av rösen från
brons- eller järnåldern liksom hällristningar.
Parken har många fina stigar och
passar som utflyktsmål för gammal
och ung.
Den 8 augusti ordnar SCA en
skogsdag i Galtström dit alla är välkomna. Man kommer bl a att visa upp
parken och ha guidade visningar av
bruket och herrgården.
Johan Ardefors/oneday photography
DEN 25 JUNI INVIGER SCA sin fjär-
KATARINA LEVIN, sågverkschef för Tunadals sågverk,
har fått utmärkelsen Guldkvisten av Föreningen Skogen. Priset går till personer som har gjort värdefulla
insatser för de svenska skogarna och skogsbruket. Det
delades ut av Prins Carl Philip i samband med Skogsnäringsveckan.
– Det känns både roligt och hedersamt att få den
här utmärkelsen. Jag tycker att det är speciellt roligt
att en guldkvist hittar vägen till förädlingssidan, säger
Katarina.
I motiveringen till att Katarina Levin får Guldkvisten säger juryn bland annat:
”Katarina Levin har höjt ribban för både produktion och ledarskap. Hon visar vägen för svensk trä­
industri, både som yrkesfält och global affärspartner.”
FOTO
FOTO
Tomas Rydkvist
Katarina Levin
Katarina Levin, näst längst till vänster, vid utdelningen
av Guldkvisten.
BARNTÄVLING
ko
es
Ar
lf
U
TO
FO
f Byggvaruhandelns behov av industriellt grund- och mellanstrukna fasadpaneler ökar. För att möta behovet
investerar SCA Timber Supply
Skandinavien, som försörjer den
skandinaviska byggvaruhandeln
med trävaror, i en ny målerianläggning vid Tunadals sågverk i Sundsvall.
Anläggningen beräknas vara i drift under juni. SCA har sedan tidigare även en
målerianläggning i Stugun.
SCAs fasadpanel tillverkas av torrkluven, tätvuxen norrländsk gran och
hyvlas i direkt anslutning till den
grundläggande ytbehandlingen för att
garantera att ytan är helt fri från föroreningar. Efter grundmålning finns det
möjlighet att behandla panelvirket med
og
Tunadal får målerianläggning för fasadpanel
ytterligare mellanstrykning. Kunden
kan välja färgkulör från välkända
färgleverantörers sortiment.
De ytbehandlade fasadpanelerna
kan man bland annat beställa hos
Beijer Byggmaterial, Byggmax och
Bygma.
Bygg ett
kottdjur
PASSA PÅ att ge dig ut i skogen i sommar och bygg ett
eget kottdjur. Fotografera ditt djur och skicka bilden
till [email protected] så har du chansen att vinna
fina priser.
Vi behöver ha din bild senast den 18 augusti.
Glöm inte att ange ditt namn, ålder och adress.
Lycka till!
7|
FOTO
Olle Hedvall
Bra markberedning
Nyckel till framgång
Att en väl utförd markberedning minskar
snytbaggeskadorna är känt sedan länge. I
takt med förändringar i lagar och regler har
bekämpningen av snytbagge med kemikalier
snart fasats ut samtidigt som markberedningens möjligheter har utvecklats.
– Idag vet vi att en viktig nyckel till framgång är att få till rätt planteringspunkter
|8
torva täckt med mineraljord. Snytbaggen
undviker nämligen öppna ytor. Därför är det
allra bäst att plantera i mineraljordsytor, en
bit från humuskanten, förklarar Per-Martin
Fors.
Martin Holmer
f Snytbaggen utgör ett av de största hoten
mot nyplanterade skogsplantor. Inom SCA Skogs verksamhetsområde är
risken för snytbaggeangrepp som störst vid
Norrlands kustland och 8-10 mil inåt landet.
vid markberedningen. Det begränsar både
skadorna från snytbaggeangrepp och ger
plantorna god växtkraft. Kort sagt handlar
det om att i så hög utsträckning som möjligt
skapa planteringspunkter med en omvänd
ILLUSTRATION
Med en väl utförd markberedning skapar
man gynnsamma förhållanden för plantorna och minskar risken för snytbaggeskador avsevärt.
– SCA Skog är inne i en intensiv
utvecklingsperiod där vi ser över hela
kedjan från planering till utförande av
markberedning. Vårt utvecklingsarbete
kommer självklart våra kunder till godo.
Skogsägare som anlitar oss för markberedning får del av allt kunnande och all
kompetens som vi har, säger Per-Martin
Fors, ansvarig för markberedning hos
SCA Skog.
Att få till rätt planteringspunkt vid markberedningen är viktigt för att
begränsa snytbaggeskador och för att ge plantorna god växtkraft.
En omvänd torva täckt med mineraljord är den allra bästa planteringspunkten. Plantan ska
centreras så att den omges av minst 10 cm mineraljord. Se illustration.
Den näst bästa planteringspunkten är en omvänd torva som bara delvis är täckt av mineraljord.
Om det inte finns någon mineraltäckt torva att sätta plantan i är det en fläck som domineras
av mineraljord som gäller.
Det är viktigt att planteringspunkten är i eller över marknivå.
FOTO
Per-Anders Sjöquist
Kompetens och kvalitet
Som en del i SCA Skogs arbete med att ytterligare höja både maskinförarnas och tjänstemännens kompetens när det gäller markberedning, samarbetar SCA med övriga skogsbruket och Skogforsk kring utbildnings- och
samordningsinsatser.
– I ett första steg utbildas förarna i kvalitativ, ekonomisk, bränslesnål och produktiv
körning, berättar Per-Martin. Vi kommer
också att ordna träffar där vi som beställer
markberedning och entreprenörerna som
utför arbetet möts för att diskutera vad som
kan förbättras. Under nästa år kommer det
FOTO
Rätt placerad planteringspunkt är alltså ett
effektivt vapen i kampen mot snytbaggarna.
Men det är inte alltid helt enkelt att åstadkomma optimala planteringspunkter.
– Det ställer stora krav på maskinföraren
att vara aktiv och hela tiden ställa in sitt markberedningsaggregat och anpassa körsätt
beroende på terräng och markförhållanden.
Även vi som beställer markberedning måste
vara kunniga och aktiva i planeringsarbetet. En väl genomförd planering, med rätt
metodval, ger förarna förutsättning att göra
ett bra jobb, säger Per-Martin.
Jarl von Scheele/Johnér
SCA Skogs naturvårdsspecialister och
ekologer delar med sig av sin kunskap
och ger dig praktiska och enkla
naturvårdstips.
Sälgen – världens
viktigaste frukost
– Spara sälgen, uppmanar Tomas
Rydkvist, SCA Skogs naturvårdsspe­
cialist i Medelpad. Han konstaterar att
sälg ofta röjs bort slentrianmässigt.
Men sälgen har stora biologiska och
ekonomiska värden.
f Inget annat svenskt trädslag ger mat åt
Per-Martin Fors,
ansvarig för
markberedning
hos SCA Skog.
även att anordnas särskilda utbildningar för
oss på beställarsidan för att ytterligare öka
vår kunskap.
– SCA Skog ska ligga i framkant både när
det gäller utförande och utveckling av markberedningen. En del av det är att vi satsar
på teknikutveckling. Vi ser också över hur vi
bättre kan möta skogsägarnas krav och förväntningar kopplat till markberedningen.
Skogsvården och i synnerhet markberedningen, är en nyckelfaktor för ett uthålligt
skogsbruk och nöjda, återkommande kunder,
menar Per-Martin Fors.
Karin Andersdotter
så många insekts- och fjärilsarter. Varje
sälg är något av en biologisk skattkammare som myllrar av liv under hela sitt liv
och även som död. Humlor, bin, fjärilar,
fåglar, larver som blir mat till fåglar, vedsvampar, mossor, lavar och skalbaggar
– det är många som behöver sälgen.
Ekosystemtjänst
Sälgen blommar tidigt på våren, då inget
annat blommar. Många insekter och fjärilar har därför sälgens pollen och nektar
som första mål mat när de vaknar ur vinterdvalan.
Flera av de pollinerande insekterna är
helt anpassade till sälgen och dör om de
inte hittar blommande sälg på våren. Och
om det inte finns bin, humlor och andra
pollinerande insekter blir vi människor
utan bär, frukter och många sorters grödor.
– Därför är sälgen så viktig för oss alla,
eftersom vi är beroende av pollinatörer
för att få bra skördar. En sådan här eko-
logisk gratistjänst som sälgen bjuder oss
på kallas för en ekosystemtjänst, berättar Tomas Rydkvist.
Var tredje tugga
En amerikansk studie konstaterar att var
tredje tugga vi äter är beroende av att bin
pollinerar våra grödor. I en annan studie
har fransk-tyska forskare beräknat att det
globala värdet av pollinering uppgår till
153 miljarder euro, eller 9,5 procent av
det totala värdet av matproduktionen i
världen.
Stör marken
– Det finns alltså all anledning att värna
sälgen. Den är illa utsatt av människor som
röjer och avverkar och av älgar som betar.
Dessutom har sälg svårt att föryngra sig
själv. Den har väldigt små frön som måste
hamna i mineraljord för att gro. Historiskt sett gynnades sälgen av skogsbrand.
Den trivs där något har hänt i marken, till
exempel där en skogsbilväg har byggts.
Ett sätt att skapa bra växtförhållanden är
därför att störa marken runt sälgen med
en spade, kratta eller med hjälp av skogsmaskiner. När det är dags att avverka ska
man vara medveten om var det står sälg
och spara dem så att de får växa sig stora.
tipsar Tomas.
9|
Ulrika tri
Puff. En sävlig sköldpadda. Finkar och parakiter, råttor och
möss, ormar och ödlor, dag- och nattdjur.
Men hon låter helst pilgiftsgrodan och tarantella-spindeln
sova vidare. Fenix, som är en ganska tilltufsad morhuvad
papegoja, sitter däremot gärna på Ulrikas trygga axel när vi
pratar. Och vi får klappa den kraftfulla kungspytonormen.
– Ormar har överlag ett lite oförtjänt dåligt rykte, menar
Ulrika och låter pytonormen ringla runt sin arm. Det är mycket
som fascinerar med ormar. De är nyttiga i naturen och dessutom
vackra.
Tar med jobbet hem
Intresset för djur har hon med sig från unga år. Hon har själv
varit elev på Forslunda naturbruksgymnasium där hon nu är
lärare och djurvårdare sedan elva år. Hon undervisar i historia,
religion och ämnet sällskapsdjur. Men det är djurskötseln som
fyller merparten av hennes arbetstid.
– Och det händer att jag tar med mig arbetet hem, till exempel föräldralösa papegojor, svaga individer som måste stödutfodras eller nyfödda djur som behöver lite extra tillsyn.
Egen skog
Det egna skogsinnehavet i Västerbotten är det inte mycket att
orda om, tycker Ulrika. Hennes storasyster fick en halv skogsfastighet av sin morfar och mormor när hon föddes, ett innehav som hon senare delade med sig av till Ulrika. Idag är Ulrika
delägare i 220 hektar skog. Hon är gärna ute i skogen och hon
minns när hon som barn ägnade en hel midsommarhelg åt att
sätta plant.
Papegojan Fenix och Ulrika trivs bra tillsammans.
Det finns anledning att höja på ögonbrynen inför många
av de läromedel som används på Forslunda naturbruksgymnasium i Umeå. Här finns till exempel pilgiftsgrodor,
ormar, sköldpaddor, jordekorrar och papegojor.
– Jag vet nog mer om djur och tropiska skogar än
om mitt eget skogsinnehav, säger djurvårdaren och
skogsägaren Ulrika Lundgren.
tanför fönstret skvalar kallt regn och förvandlar
gårdsplanen till lervälling. Att då komma in bland
alla smådjur på Ulrika Lundgrens arbetsplats är som
att ta klivet in i en exotisk djungel. Syrsorna spelar i den fuktiga värmen, märkliga läten hörs från burarna, obekanta dofter
kittlar näsan och överallt finns det fiskar, reptiler och gnagare
som inte hör hemma i den svenska faunan.
– Mina egna djurfavoriter är nog katter och ormar, konstaterar Ulrika Lundgren när hon visar runt bland de akvarier,
terrarier och voljärer som utgör hennes ansvarsområde.
Nyttiga ormar
Vi tappar snabbt räkningen på alla arter som hon med vana
händer lyfter upp och visar. Chinchillan med sin mjuka päls.
Den pigga jordekorren som utgör förebild för Disneys Piff och
| 10
ivs bäst i tropisk skog
Här hänger en skogskobra.
En liten gräsgroda, en Hyperolius sp, som Ulrika lyckades
fånga med sin kameralins under en av sina resor.
– Men jag har oerhört mycket kvar att lära, konstaterar hon.
Under tiden sköter pappa om skogen och håller skogsbruksplanen uppdaterad. Mina intressen är främst djur och tropisk
ekologi.
Detta är också intressen som tagit henne till många spännande platser runt om i världen. Som till primärregnskogen på
Borneo, till Thailand där hon kunde kombinera nyfikenheten
på religion och thaiboxning med exotiska djur, och till många
andra länder i Afrika och Asien – alltid med djur och natur på
agendan.
– När man arbetar med djur från andra länder är det också
viktigt och fascinerande att få se dem i sitt rätta element, säger
Ulrika.
Ormresa till Uganda
Sin fascination för ormar i allmänhet och trädlevande huggormar i synnerhet har hon
bland annat odlat genom två resor
till Uganda, som hon beskriver
som ett vackert men fattigt
och tätbefolkat land,
med mycket skrock och
skrönor om ormar.
I blomman döljer sig en Atheris
squamiger, en buskhuggorm.
Artikeln fortsatter
pa nasta sida....
11 |
Jag skulle faktiskt behöva
lära mig en del om svensk skog, om
min skog. Jag ska jobba på det.”
– Där finns människor överallt, många blir ormbitna och
det saknas serum, berättar hon. Informationen om ormar skulle
behöva bli mycket bättre.
Under veckorna i Uganda lyckades Ulrika och hennes reskamrater hitta och fotografera flera olika kobror, mambor och
huggormsarter. Men framför allt kunde hon få bilder på trädhuggormen, en Atheris hispida.
– Världens sötaste orm, men väldigt giftig, beskriver Ulrika.
Drömmer om kungskobra
Många djur och länder återstår dock att beta av. Listan är lång.
Hon vill gärna få se en trynsnok i sin naturliga miljö i USA,
”eftersom vi har sådana hemma på skolan”. Vilda leopardsköldpaddor, en komodovaran, som är världens största ödla,
lemurer och kameleonter och en Galapagossköldpadda på
Galapagos står också högt på önskelistan.
– Och jag drömmer om att någon gång få se en kungskobra
i Indien, avslöjar Ulrika. Det är världens största giftorm och
kan bli fem meter lång.
– Men, tillägger hon, jag skulle faktiskt behöva lära mig en
del om svensk skog, om min skog. Jag ska jobba på det.
TEXT
FOTO
Ulrika Lundgren är lärare och djurskötare på Forslunda
naturbruksgymnasium i Umeå.
En vacker mamba
spanar från
en gren.
| 12
Mats Wigardt
Frida Sjögren och Ulrika Lundgren (alla djurbilder)
En av de tänkbara contortaprodukter
som testats är borstad panel.
Träprodukter av contorta
SNART VERKLIGHET
Virke av contorta, sammanhållna av plywood, kan utformas som bärande väggar till hus. Byggelementen är också isolerande tack vare de
sågade luftspalterna i virket.
Hur blir resultatet om man målar contorta
och är det lämpligt som byggnadsmate­
rial? Just nu testar SCA Timber hur con­
torta kan användas till sågade trävaror.
f Under slutet av 2013 drog flera hårda stormar
fram över Norrland och orsakade omfattande
skogsskador. I samband med stormen Ivar blåste
även bestånd med contortatall ner på SCAs
marker i Medelpad, Jämtland och Västerbotten.
Vanligtvis brukar SCA Skog leverera contorta
som massaved, men efter stormen undersöks nu
även möjligheten att använda träslaget till produktion av sågade trävaror.
– Hittills har vi levererat 4 500 m3 contortatimmer. Vi levererar redan contorta som massaved men har också sett att det är möjligt att ta
ut sågtimmer, säger Henrik Sjölander, kundansvarig för SCA Timber.
Panel med vacker yta
För att utreda vilka träprodukter som skulle
kunna bli aktuella har contorta sågats och hyvlats vid SCA Timbers sågverk i Rundvik, Bollsta
och Gällö. I samband med det har man även gjort
flera tester av tänkbara slutprodukter.
Bland annat har virke från Bollsta sågverk
ytbehandlats med borstning hos en extern samarbetspartner. Borstning innebär att man borstar bort den mjuka delen i brädans struktur
så att de hårda topparna markeras tydligare.
– Borstad panel på innerväggar kan vara en
intressant contortaprodukt. Med borstning får
man en tålig och vacker yta som ger en rustik
känsla, säger Henrik.
Isolerande väggar
I samarbete med Bollsta sågverk och Norrlands trä har man även provat att tillverka
konstruktionsmaterial till hus.
– Det handlar om bärande väggar som
också är isolerande tack vare sågade luftspalter
i virket. Detta skulle mycket väl kunna vara ett
användningsområde för contorta, säger Erik
Elmkvist, affärschef vid Bollsta sågverk.
Contorta som sågats vid Gällö sågverk och
hyvlats vid Stuguns hyvleri, har monterats till
en altan.
– Syftet är att studera hur virket i altanen
påverkas under tid, säger Stefan Wiklund,
platschef vid Stuguns hyvleri.
Ville Huittinen, råvaruchef vid SCA Timber,
konstaterar att de tester som hittills gjorts
visar att contortan är lämplig att exempelvis
hyvla.
– Utmärkande för träslaget är att det har
stora kvistfria ytor, vilket är bra vid exempelvis tillverkning av dörrkarmar. Vi ska också
testa hur resultatet blir när contorta fingerskarvas och målas, säger Ville.
Bedömningen är att SCA Skog om 10-15
år kommer att ha tillgång till större volymer
av contorta som är lämpad för sågning.
– Långsiktigt finns det idéer att kunna producera sågade trävaror av contorta, men nu har
vi fått tidigarelägga förberedelserna på grund
av stormarna. Så småningom kan contorta bli
ett av SCA Skogs ordinarie timmersortiment,
säger Henrik.
Ville framhåller att inga beslut ännu är tagna
om vilka slutprodukter som kan bli aktuella.
– Det är viktigt att vi vet vilka produkter
som kommer att generera bra affärer innan vi
bestämmer vad vi ska satsa på, avslutar Ville.
TEXT OCH FOTO
Per-Anders Sjöquist
13 |
Tre alternativ
för bil i jobbet
Funderar du på att köpa en bil som du ska använda i arbetet
med din skogsfastighet? I så fall finns det tre alternativa
lösningar: privat bil, näringsbil eller förmånsbil.
Här reder vi ut vilka skatteregler som gäller för
de olika alternativen.
Privatbil
Näringsbil
Förmånsbil
Alla näringsidkare har rätt att göra ett schablonavdrag för resor som man behöver göra
för att bedriva sin näringsverksamhet. Skogsägare har samma möjlighet. Om du använder din privata bil i verksamheten har du rätt
att göra ett schablonavdrag på 18,50 kr/mil.
Schablonavdraget ska kunna styrkas med en
ifylld körjournal.
Man skiljer på två olika typer av resor
när det gäller resor med privatbilar: tjänsteresa och arbetsresa. Tjänsteresor är resor i
näringsverksamheten, t ex när man behöver
åka för att köpa bensin till motorsågen.
Arbetsresor är resor till arbetet. Om man
inte bor på själva skogsfastigheten anses
oftast resan till och från fastigheten vara
arbetsresor.
Det är viktigt att skilja på dessa två typer av
resor. Tjänsteresor är alltid avdragsgilla från
första kronan. Arbetsresor är bara avdragsgilla för den del som överstiger 10 000 kr. Ange
i körjournalen vilken typ av resa det gäller.
Om man väljer att skaffa en näringsbil får
bilen i stort sett enbart köras i näringsverksamheten. Den får användas privat max tio
gånger per år och/eller max 100 mil.
Om man klarar de kraven får man göra
avdrag för inköpet av bilen samt för alla
omkostnader. De vanligaste omkostnaderna
är skatt, försäkring, bränsle, service och
underhåll.
Det finns också ett krav att bilen ska
köras minst 100 mil per år i näringsverksamheten. Även här krävs en korrekt ifylld körjournal.
För lätta lastbilar som pickuper och skåpbilar får man lyfta hela momsen på inköpet
samt alla kostnader. För personbilar får man
däremot inte göra något momslyft på inköpet. Man har däremot rätt till momslyft på
omkostnader för bilen.
Ett undantag vid inköp av personbil är
om bilen har leasats. Vid leasing har du rätt
att lyfta halva momsen på leasingsavgiften.
En förmånsbil är en bil som en anställd använder i arbetet, men också har rätt att använda
privat. För den privata användningen lägger
man på ett förmånsvärde som den anställde
tar upp som lön.
För skogsägare kan förmånsbil vara ett
bra alternativ. Kravet är att bilen används mer
än 100 mil per år i näringsverksamheten. Det
är precis samma regler som med näringsbilen
vad gäller inköp, momslyft, leasing m m.
Men hur fungerar då förmånsvärdet för
den som är skogsägare? Det bokförs och tas
upp som en förmån/intäkt på näringsdeklarationen, NE- blanketten.
Förmånsvärdet på en bil kan du hitta på
Skatteverkets webbtjänst. Gå till www.skatteverket.se och sök på ”bilförmånsberäkning”.
Om en förmånsbil är äldre än sex år finns
en alternativ regel för beräkning av förmånsvärdet, den så kallade sexårsregeln. Bilens
nypris beräknas då till max fyra prisbas­
belopp. För inkomstår 2014 ger det ett förmånsvärde på 32 800 kr.
TIPS PÅ HUR EN KÖRJOURNAL KAN FYLLAS I
Datum Mätarställning Reslängd Resans start/slut
Start/AnkomstKm
Jan Wiklund & Linda Sundgren
AB SkogensHus
| 14
Ärende
20/5 85240/8526020
Sidensjö 14/Skogen Röjning i skogen
20/5 85260/8528020
Skogen/Sidensjö 14 Åker tillbaka
Tänk på att alltid vara tydlig med ändamålet för resan!
Skogsvinge™ – nu ännu bättre
SCA Skogs nya produkt Skogsvinge™
har uppdaterats. Nu kan alla skogsägare
i Norrland få ett ännu bättre planeringsoch beslutsunderlag för skogsbruket.
FOTO
Per-Anders Sjöquist
f Skogsvinge baseras på luftburen laserskanning. SCA har sedan utvecklat metoder för att
ta fram mycket detaljerade skogsdata ur de
laserskannade bilderna – metoder som gör att
man kan se allt från markfuktighet till träddiameter och volymer.
Men vi är på gång att förbättra materialet
ytterligare, säger Jonas.
Ett annat pågående utvecklingsområde
handlar om möjligheten att räkna på tillväxten i skogen.
Utveckling pågår
Utvecklingsarbetet kring Skogsvinge pågår
ständigt.
– Vi jobbar bland annat med att utveckla
Skogsvinges kartbilder som visar körskaderiskområden. Redan i dag ger Skogsvinge en
tydlig överblick över markens beskaffenhet
och var det finns fuktiga områden i skogen.
Skogsvinge i Min Skog
Nu är Skogsvinge också kopplad till kart­
tjänsten på webbsidan ”Min Skog”. Alla
skogsägare som säljer och levererar virke till
SCA Skog kan ansluta sig till tjänsten via SCA
Skogs hemsida, www.scaskog.com.
Med hjälp av Skogsvinge i ”Min Skog”
kan skogsägaren sitta hemma vid datorn och
FOTO
Istockphoto
Uppdaterat material
– Vi har gjort en första uppdatering av de data
som Skogsvinge bygger på. Nu erbjuder vi
skogsägarna än mer aktuella kartbilder. Till
exempel har vi rensat ut bestånd som avverkats
före sommaren 2014, berättar Jonas Arvidsson, marknadschef vid SCA Skog.
– Vi har också gjort tekniska förbättringar
när det gäller beräkningar på vissa skogs­
bestånd. Med hjälp av Skogsvinge kan nu
våra virkesköpare hjälpa skogsägare att få
fram mer exakta volymuppgifter, framför allt
på områden med små volymer.
SCAs produkt Skogsvinge™ utvecklas kontinuerligt för att ge skogsägare bästa
möjliga planeringsunderlag för skogsbruket.
Skogsvingeträffar
för utboskogsägare
Vid informationsträffar i Sundsvall, Örnsköldsvik och Stockholm har SCA Skog
visat utboskogsägare sin nya produkt Skogsvinge™.
Att ha koll på sin skog in i minsta detalj,
även om man inte bor på sin skogsfas­
tighet, är nu enklare än någonsin. Det fick utboskogsägare i Stock­
holm, Sundsvall och Örnsköldsvik se
när SCA Skog bjöd in till visningar av
Skogsvinge™.
f– Intresset för Skogsvinge är stort, konstaterar Elin Olofsson, SCAs projektledare för
Skogsvinge. Många utboskogsägare har tagit
tillfället i akt och kommit till träffarna som vi
har arrangerat under våren.
Skogsvinge ger ett mycket detaljerat planerings- och beslutsunderlag.
få detaljerad kunskap om beståndsindelning,
trädhöjd, markens beskaffenhet och lutning i
den egna skogen.
– Med den här tjänsten vill vi erbjuda skogsägarna ett så bra beslutsunderlag som möjligt
för att de ska kunna planera sitt skogsbruk,
förklarar Jonas.
Personlig visning
Är du nyfiken på hur din skogsfastighet ser ut ur
ett Skogsvingeperspektiv? Kontakta gärna en
av SCA Skogs virkesköpare och boka en personlig visning. Alla virkesköpare är utbildade
i att använda Skogsvinge och tolka materialet.
– Många blir positivt överraskade när
de inser hur detaljerade uppgifter de kan
få fram. Då är det också lätt att inse vilken
nytta man som skogsägare har av Skogsvinge – inte minst om man bor långt bort
ifrån sin skog, säger Elin och fortsätter:
– Skogsvinge är ett verktyg som kan
hjälpa dig som är skogsägare på många
sätt. Till exempel att ge en övergripande
bild av din skog, se olika bestånd, planera
inför gallring och slutavverkning eller hitta
den bästa dragningen för en ny skogsbilväg.
Exakta uppgifter
– Den vanligaste frågan som skogsägare ställer handlar om hur bra Skogsvinge stämmer
överens med verkligheten, berättar Elin. Svaret är att Skogsvinge ger mer exakta uppgifter
än vad en taxering i fält gör. Skogsvinge visar
nämligen varje kvadratmeter av en fastighet
och all data är baserad på objektiva fakta,
som bygger på luftburen laserskanning.
15 |
™
SKOGSVINGE
underlättar utboägandet
Henrik Colliander är en mycket engagerad skogsägare
– även om hans skog finns cirka 50 mil från bostaden.
Han ser till att skogen blir lika omsorgsfullt skött som
rabatterna.
Likheterna mellan den välansade villaidyllen norr om Stockholm
och ett skogsskifte utanför Kramfors är svåra att peka på. Men
hemma hos Henrik Colliander utgör skogsskötsel första punkt
på dagordningen.
– Och med Skogsvinge blir det så mycket lättare att vara
utboägare, säger han.
– Engagemang lönar sig, försäkrar han och dukar fram
en lunch med tydlig koppling till skog: stekta kantareller
och älgfärspaj.
f Säger man att Henrik Colliander är en engagerad skogsägare tar man till i underkant. Henrik Colliander är en
MYCKET engagerad skogsägare. Och detta trots att det
är drygt femtio mil från bostaden i Stockholm till de sex
skogsfastigheter som han äger i Kramfors och Sollefteå.
| 16
75 000 utboägare
Henrik Colliander är till vardags verksam med import av
alkoholhaltiga drycker.
Men han är också en av Sveriges omkring 75 000 skogsägare som inte bor i den bygd där deras skog växer. Dessa
så kallade utboägare utgör en dryg fjärdedel av Sveriges
privata skogsägare. Och det är en siffra som ökar.
Att utboägandet allmänt skulle innebära ett mindre
intresse för skogsfrågor förnekas emellertid bestämt av
forskare vid SLU, som tittat närmare på utboägandet.
I stället har utboägare ett minst lika stort intresse för
sin skog som åboägare som bor på eller nära sin skogsfastighet, något som Henrik Colliander utgör ett gott exempel
på.
Från Småland till Ångermanland
Sitt eget skogsintresse spårar han till de somrar han som
barn tillbringade hos sina morföräldrar i Småland.
– Morfar tog ofta med mig ut i skogen där jag fick vara
med om skogsarbete med häst och lära mig vad som fick ett
träd att växa, minns han och visar gamla svartvita bilder
från sin barndom.
Skogsfastigheten i Småland är sedan länge ett avslutat
kapitel. Men när Henriks mamma långt senare kom att
sakna närvaron av en skog att vandra i såg hennes man –
Henriks pappa – en annons om ett skogsskifte som var till
salu i Väja, norr om Kramfors. Som den handlingens man
han var reste han norrut och köpte den utannonserade
skogsfastigheten.
Långsiktig investering
Under de kommande femton åren utökades familjen
Collianders skogsinnehav med ytterligare fem fastigheter
i Kramfors och Sollefteå. Men vare sig Henriks pappa
eller mamma var själva aktiva i skötseln av skogen.
– De såg det som en trygg och långsiktig investering,
berättar Henrik. Pappas engagemang inskränkte sig till att
en gång per år resa norrut för att träffa de förvaltare som
anlitats för att sköta skogen.
När pappan blev dålig härom året bad han Henrik att
ta hand om familjens skogsinnehav. Henrik dammade av
sina småländska skogsminnen och började förkovra sig i
hur han på bästa sätt skulle kunna öka virkesförråden och
skapa en långsiktig lönsamhet.
– Jag hade skyhöga ambitioner, säger han.
Ömsesidigt engagemang
Men han insåg också att dåvarande förvaltning inte fungerade som han önskade. Henrik skaffade sig koll på läget
genom att vara engagerad, lära känna rågrannar och andra
utbor, gå på kurser och besöka skogsmässor.
Och han träffade och lärde känna virkesköparna
Thomas Jonsnäs och Dan Larsson och marknadschef
Mia Karlsson, som alla jobbar vid SCA Skog i Ångermanland.
– Helt plötsligt blev det roligt att äga skog, förkunnar
han. Ju mer jag kan, desto tydligare uppdragsgivare blir
jag. Nu har jag ett förvaltningsavtal med SCA Skog och
får ett otroligt bra jobb utfört.
Henrik Collianders mål är att vara en lönsam uppdragsgivare åt SCA Skog. Hans förklaring är att om SCA
tjänar pengar på hans skog gör de också ett bra jobb åt
honom. Utan ett ömsesidigt och engagerat samarbete
är det omöjligt att bedriva ett lönsamt skogsbruk, försäkrar han.
Och där kan även ny teknik vara till stor hjälp.
Skogsvinge är ett digitalt planeringsverktyg som
ger skogsägare bättre och mer detaljerad överblick
över sitt skogsinnehav. Trots att Henrik Colliander ännu anser sig vara novis när det gäller att
använda sig av verktyget ser han mycket positivt
på möjligheterna med det.
– Vad jag förstår gör Skogsvinge att det
blir enklare att vårda och bruka skogen,
säger han. Och det är bra, gör jag rätt redan
från början får jag också bättre lönsamhet.
Fantastisk hjälp
Med nyväckt intresse för skogsägandets
alla möjligheter smider nu Henrik Colliander planer på att – väldigt selektivt
och med morfaderns postuma välsignelse – utöka sitt skogsinnehav.
Hundra hektar i Västerbotten
skulle knappast få honom att resa
norrut. Däremot skulle han sannolikt höja på ögonbrynet om en rågranne hörde av sig.
– Att då med hjälp av Skogsvinge
snabbt få perspektiv på intressanta
objekt vore naturligtvis en fantastisk
hjälp, konstaterar han förväntansfullt.
Det blir helt enkelt lättare att vara nyfiken och frågvis.
TEXT OCH FOTO Mats
Wigardt
Helt plötsligt blev det roligt att äga skog.
Ju mer jag kan, desto tydligare uppdragsgivare
blir jag. Nu har jag ett förvaltningsavtal med
SCA Skog och får ett otroligt
bra jobb utfört.”
Lättare vara utbo
– Med SCA Skogs nya hjälpmedel Skogsvinge blir det avsevärt lättare att vara utbo och att tillsammans planera och
prioritera arbetet, konstaterar Henrik.
17 |
VAR AKTIV I KAMPEN MOT
GRANBARKBORRARNA
Håll koll på skogen och plocka kontinuerligt ut färska gran­
vindfällen. Och var aktiv och uthållig i det arbetet!
Rådet kommer från SCAs skogsskötselspecialist Magnus
Andersson, med anledning av den höga risken för granbark­
borreangrepp. Det gäller framför allt i skogarna i Medelpad,
östra Jämtland och vid Ångermanlands kustland.
f Granbarkborrarna är fler än
någonsin på grund av Dagmar,
Hilde och Ivar, stormarna som
härjade 2011 och 2013, och som
fällde stora volymer skog, främst
gran.
Granbarkborren angriper
i första hand färska vindfällen
eller avverkat granvirke. Men
om populationen blir tillräckligt stor ökar risken för att även
friska stående träd kommer att
angripas.
– Än så länge har volymerna
av granbarkborredödade stående
träd varit små efter de senaste
stormarna. Det senaste större
angreppet på stående levande
granar var 2010-2011 i Medelpad. Men förra sommaren och
hösten var varma och väldigt
gynnsamma för granbarkborrarna. En del av de borrar som
kläcktes förra sommaren hann
| 18
själva svärma och ge upphov
till en andra genaration borrar
samma sommar. Det är mycket
ovanligt i norra Sverige. Om det
nu visar sig att granbarkborrarna
har övervintrat framgångsrikt,
är risken stor att även stående
friska träd kommer att drabbas
av angrepp i sommar, säger Magnus Andersson.
Viktigaste åtgärden
Tack vare intensiva och omfattande insatser har mycket av
den stormskadade skogen upparbetats. Trots det visar inventeringar att i slutet av 2014 fanns
det ytterligare cirka två miljoner
skogskubikmeter stormfällt granvirke som inte var omhändertaget. Hälften bedöms vara färsk
granved, som barkborrarna kan
utnyttja för sin förökning.
– Därför är den viktigaste
åtgärden nu att begränsa tillgången på färskt skadat virke i
skogen. Fortsätt alltså att leta
efter granvindfällen och se till
att de tas om hand, uppmanar
Magnus Andersson. Genom att
plocka ut granvindfällen förhindrar man en fortsatt förökning av granbarkborrar under
kommande år. Om inkörning till
industri kan ske under juni är det
ännu bättre. Då får man ut en del
barkborrar ur skogen – det vill
säga de som redan finns under
barken.
Färsk gran favoritmål
Granbarkborrarna svärmar på
försommaren när temperaturen
överstiger 18°C. Då lämnar de
sina övervintringsplatser, vanligtvis i marken, och flyger iväg
till lämpliga träd att lägga sina
ägg i. Färska granvindfällen är
favoritmålet.
Granbarkborren utsöndrar
ett doftämne när den borrar sig
in i barken och lockar då till sig
ännu fler granbarkborrar. Granens försvar bryts ned när barkborrarna gnager ut sina typiska
gångsystem. Där, i gångsystemet,
utvecklas larverna och där äter
de av den näringsrika innerbarken. Efter sex-sju veckor kläcks
den nya generationen granbarkborrar och lämnar trädet genom
runda utgångshål som de gnager
i barken.
Gillar sol och stressade träd
– Färska granbarkborreangrepp
är ganska svåra att upptäcka, om
man inte närstuderar varje träd,
berättar Magnus. Det som avslöjar granbarkborren är ett brunt
borrmjöl på liggande stammar
eller vid basen av stående träd.
På en angripen gran blir barren roströda redan första hösten.
När barren och kronorna har
blivit gråfärgade, eller när barren har ramlat av, har angreppet skett för något eller några år
sedan.
Granbarkborrar gillar sol­
exponerade granar.
– Var därför extra uppmärksam och ta reda på färska skadade granar vid hyggeskanter,
nygallrade bestånd, torra backar
och nya väggator. Tänk också på
att stressade träd är extra mottagliga för granbarkborrean-
Fortsätt att leta
efter granvindfällen
och se till att de tas
om hand.”
Magnus Andersson, skogsskötselspecialist vid SCA.
grepp. Undvik därför att gallra i
granskog som är äldre än 60-65
år, säger Magnus.
Magnus Andersson konstaterar att förutom en uthållig,
kontinuerlig upparbetning av
färska vindfällen, finns egentligen inga andra effektiva metoder att tillgå i kampen mot granbarkborrar.
– Att använda fällor och
fångstvirke är inte realistiskt när
det gäller så omfattande angrepp
som vi riskerar att få nu, säger
han. Det skulle krävas enorma
mängder fällor för att göra någon
skillnad.
– Ett generellt råd för att
förebygga angrepp av granbarkborre är att sköta sin produktionsskog på ett klokt sätt. Ha
inte för stora arealer gammal
skog, eftersom den riskerar att
bli mer mottaglig för angrepp,
säger Magnus.
Naturliga fiender
Forskning visar att angreppen
avklingar naturligt efter en tid.
När det inte längre finns gott
om färska vindfällen återstår
levande träd för barkborrarna
att föröka sig i och då lyckas de
betydligt sämre. Granbarkborrens fiender, myrbaggar och steklar, bidrar också. Väderlek och
temperatur spelar dessutom in
för hur snabbt barkborrens härjningar avtar. Är det kyligt och
blött klarar granen av att skydda
sig själv.
Hjälp att hitta riskområden
Ta gärna kontakt med SCAs
virkesköpare för att få hjälp att
hitta riskområden.
Med verktyget Skogsvinge™
kan du få detaljrika bilder som
visar var det finns risk för angrepp. Virkesköparna hjälper
till att tolka materialet, bedöma
risker och kan föreslå passande
åtgärder.
TEXT
FOTO
NYA VIRKESKÖPARE I…
NORSJÖ/MALÅ
NORSJÖ/MALÅ
NILS BERGLUND tillträdde som ny virkesköpare i Norsjö i april. Han är 37 år,
utbildad jägmästare och har tidigare jobbat som skogsinspektor hos Norra Skogsägarna i 10 år och som virkesköpare hos
Stora Enso i två år.
– Det bästa med att vara virkesköpare
är alla möten med skogsägarna och att få
bidra till att deras skogsbruk går bra, förklarar Nils.
Han bor på Heden i Norsjö tillsammans
med sambo och en 3-årig dotter. Träning,
både löpning och skidåkning, är hans
största fritidsintresse.
MATTIAS LARSSON, 44 år, är ny virkesköpare i Norsjö, där SCA Skog öppnade ett
kontor i slutet av april.
– Jag har ett förflutet som lärare på
trälinjen på gymnasieskolan i Norsjö. Tolv
år jobbade jag som lärare. Efter det har jag
också arbetat i 4,5 år som inspektor hos
Norra Skogsägarna här i Norsjö, berättar
Mattias.
Som virkesköpare ser han nu fram
emot att ha många kundkontakter och att
få bygga goda och långa relationer med
skogsägare i Norsjö/Malå.
Mattias bor i Arnberg, några kilometer
utanför Norsjö. Han är gift och har två tonårspojkar. Han är en flitig motionär och gillar skidåkning och ishockey – men har själv
lagt skridskorna på hyllan. Dessutom jagar
han gärna i sällskap med sina älghundar.
HÄRNÖSAND
SUNDSVALL
Karin Andersdotter
Per-Anders Sjöquist
På angripna granar blir barren roströda redan första hösten.
När barren och kronorna har blivit gråfärgade har barkborreangreppet skett för något eller några år sedan.
ERIK VIKLUND är ny virkesköpare i Härnösand sedan mitten av april. Han är skogsmästare och kommer närmast från en tjänst
som virkesköpare hos Norra Skogsägarna i
Skellefteå. Dessförinnan jobbade han som
planerare hos Sveaskog i Piteå.
Erik är 27 år och kommer från Piteå.
Nu bor han i Härnösand tillsammans med
sin sambo. På fritiden tränar han ofta och
gärna. Friluftsliv, fiske och jakt, tillsammans
med sin vorsteh-tik, ligger honom också
varmt om hjärtat.
I jobbet som virkesköpare är det fram­för allt kontakterna med människor som
Erik uppskattar.
– Jag tycker det är kul och intressant att
rådgöra med skogsägare, att få diskutera
och planera tillsammans med dem. Självklart är den skogliga delen av deras företagande alltid intressant, men jag tycker det
är minst lika inressant med ekonomi och ny
teknik kopplad till skogsbruket, säger Erik.
SANDRA WESTIN är ny virkesköpare i
Sundsvall. Hon är 25 år och nyutexaminerad jägmästare.
– Tidigare har jag bland annat jobbat
med hästar, både rid- och travhästar. Jag
trodde att jag ville bli veterinär, men idag
är jag glad att jag satsade på jägmästarutbildningen i stället, säger hon. Det känns
jättekul och inspirerande att jobba med
kombinationen människor och skog. Jag
ser fram emot att få hjälpa till att hitta bra
lösningar för skogsägare.
Sandra bor i Sundsvall. Hon har nyligen
köpt ett två-årigt halvblodssto som hon ska
rida in till hösten.
19 |
DIN SKOG
SCA SKOG AB
851 88 SUNDSVALL
– När jag såg alla mjölkbilar som passerade på väg till mejeriet
frågade jag mig om inte en del av mjölken kunde förädlas lokalt, säger
Markus.
Riktig glass
Svaret stavades glass och Frida var genast med på noterna. Markus
och Frida startade ett gemensamt företag, gick på kurs, fick tag på
maskiner och inrättade sig i Myckelgensjös nerlagda skola.
– Vi ville göra riktig glass utan tillsatser, förklarar Frida. Grädde,
ägg, bär och gelatin, inget mer. Allt ska vara äkta, ärligt och älskvärt.
Med tretton smaker i sortimentet har Myckelgensjö Glassfabrik
nu blivit ett lokalt utropstecken. Men glassen tillverkas enbart mot
beställning, av Fridas och Markus mammor, Glassmammorna som
de kallas. Idag finns glassen att köpa i ett antal butiker, främst
i Västernorrland.
Glass
i stora lass
När Markus Edlund i Myckelgensjö såg alla
mjölkbilar som passerade kontorsfönstret
kom han att tänka på glass. Nu har han och
grannen Frida Bylund, vars kor producerar
mjölken, en egen glassfabrik med tretton
smaker i sortimentet, inklusive granskottsglass.
Myckelgensjö, i norra Ångermanland, finns ett 80-tal invånare.
Som på många andra orter i inlandet gapar många husfönster
tomma. Men i Markus Edlunds smidesverkstad, där han tillverkar
och renoverar boggiband till skogsmaskiner, lyser flitens lampa. Och
hos grannen Frida Bylund utfodras och mjölkas varje dag 110 mjölkkor. Gården har funnits i Fridas familjs ägo sedan tidigt 1800-tal och
är idag en modern mjölkgård.
Både Frida och Markus är aktiva i byalaget och fiberföreningen.
Och sedan fyra år tillbaka driver de tillsammans Myckelgensjö Glassfabrik.
| 20
Skogssmak
Markus plockar fram ett smakprov ur frysen. Efter att glassen har fått
tina en stund skopar han upp några kulor saffransglass på en tallrik.
”Nybakad saffransbulle” konstaterar vi belåtet smackande.
Därefter är det dags att smaka Myckelgensjös profilsmak, granskottsglassen. Försiktigt tar vi en sked. Inte alls dumt. Annorlunda.
En mild och samtidigt frisk smak av skog. Vi tar en sked till.
Markus favorit är emellertid svart­
vinbärsglassen.
Och Frida föredrar citronglassen.
– Det finns en glass för alla smaker,
försäkrar Markus.
TEXT
FOTO
Mats Wigardt
Frida Sjögren
Granskottsglass från Myckelgensjö med
en frisk smak av skog.
Markus Edlund och Frida Bylund har en glassfabrik. Det är Fridas
kor som producerar råvaran till glassen.