Motioner med styrelsens ställningstagande
Svenska Uppfinnareföreningen 2015-03-27/KJ Styrelsens förslag till svar på motioner inför Årsmötet 2015 behandlade på styrelsemötet 2015-03-15. 1) Motion om revision av SUFs stadgar. ”Årsmötet uppdrar till SUFs styrelse att tillsätta en stadgekommitté för revision av Svenska Uppfinnareföreningens stadgar med föreslagna ändringar i enlighet med bifogad bilaga”. Förslag till Årsmötets beslut: Att motionen tillstyrks och att som underlag till den kommande stadgerevisionen ska de i motionen föreslagna ändringar behandlas. 2) Motion om namninsamling för krav på uppfinnarrepresentation i innovationsråd ”Årsmötet uppdrar till SUFs ledning att i enlighet med motionärens angivna förutsättningar, cirkulera en skrivelse till medlemmarna om uppmaning att skriva under den på http://lista.swedinvent.se/ utlagda namnlistan om krav på representation i Sveriges innovationsråd”. Styrelsen finner att det inte är Årsmötets uppgift att uppmana enskilda medlemmar att agera på ett visst sätt. Det ankommer på varje enskild medlem att ta ställning till påskrift eller ej. Förslag till Årsmötets beslut: Att motionen beaktas genom att Årsmötet beslutar att, som en uppföljning av styrelsens tidigare framförda önskemål om representation i rådet, uppvakta statsministern med en förnyad begäran om representation i rådet alternativt att Föreningen får en direktkanal till rådets sekretariat. 3) Motion om att samla stöd, studier och forskningsevidens för uppfinnarens särart. ”Årsmötet uppdrar till SUFs styrelse att avsätta resurser till att samla akademiska bevis, studier och forskningsresultat som styrker uppfinnarens speciella särart och samhällets ovillkorliga behov därav. Detta för att starkare och tydligare motivera statens och samhällets stöd för SUF och dess medlemmar, såväl för vår finansiering som för vårt inflytande över våra egna verksamhetsvillkor”. Styrelsen konstaterar att det under de senaste fem åren har en stor mängd av aktuella forskningsresultat och liknade tagits fram och använts i ”lobbyverksamheten”. Detta material har dock inte samlats i en gemensam databas för SUF och lokalföreningarna. Styrelsen noterar vidare att Föreningen också sedan 2014 är en deltagare i Ratios omfattande forskningsprojekt ”Financing of Innovations”. Till programmet hör en styrgrupp som består av intressenter och aktörer inom området. Förutom programmets huvudfinansiär Vinnova ingår Almi, Företagarna, Riskkapitalföreningen, SISP, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Uppfinnareföreningen, Svenskt Näringsliv, Swedbank och Tillväxtanalys. I detta projekt kommer åtskilliga sådana rapporter att tas fram resp hänvisas till. Förslag till Årsmötets beslut: Att motionen tillstyrks på så sätt att de inom de senaste årens lobbyverksamhet framtagna informationer och rapporter samlas i en databas inom föreningen och att den löpande ska kompletteras med material främst från Ratios forskningsprogram 2014-2017. 4) Motion om återupprättad samarbetsrelation med Stockholms Innovatörskrets ”För ett återupptaget samarbete mellan STIK och SUF uppdrar stämman åt SUFs nya styrelse vidta följande: Att skriftligen redogöra för de inför och under årsmötet 2014 begågna misstagen, listade i STIKs brev tillställt SUF styrelse. Årsmötets ordförande Bo Hallgren innefattas här. Att i årsmötesprotokollet 2015 korrekt återge de verkliga skeendena under årsmötet 2014. Att bevisande bild-och ljudunderlag från årsmötet 2014 görs tillgängligt för alla lokala föreningar och SUFs medlemmar. Att SUF till de lokala föreningarna sänder en ursäkt till STIKs styrelsemedlemmar Christer Lönn, Sören Eriksson, Örjan Strandberg samt Anne Närhi för SUFs ledning och felaktiga omröstningsförfarande vid årsmötet 2014.” Styrelsen konstaterar att styrelsen inte råder över årsmötet och dess beslut. Ansvaret för årsmötet och dess beslut ligger på mötets ordförande, sekreterare och justerare. När protokollet är vederbörligen utskrivet och justerat är mötets olika beslut fastställda. Inte någon, varken styrelse eller någon annan har därefter rätt eller möjlighet att påverka protokollet. Protokollet kan överklagas hos tingsrätten vilket skedde i detta fall. Talan återtogs senare. Styrelsen beslutade vid en tidigare behandling av ärendet att inte vidta någon åtgärd efter det att ordförande för årsmötet tillsammans med justerarna förklarat att ”protokollet är skrivet och justerat enligt gällande regler”. Styrelsen finner inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder. Förslag till Årsmötets beslut: Att motionen avvisas till denna del. Att bevisande bild-och ljudunderlag från årsmötet 2014 görs tillgängligt för alla lokala föreningar och SUFs medlemmar. Det framgår inte av föreningen stadga att årsmöten ska dokumenteras genom bild och ljudupptagning. Något sådant beslut fattades inte heller av årsmötet 2014 och det var inte känt för deltagarna på mötet att så skedde. Det är således en icke sanktionerad bildoch ljudupptagning. Förslag till Årsmötets beslut: Att motionen avvisas. Att SUF till de lokala föreningarna sänder en ursäkt till STIKs styrelsemedlemmar Christer Lönn, Sören Eriksson, Örjan Strandberg samt Anne Närhi för SUFs ledning och felaktiga omröstningsförfarande vid årsmötet 2014.” Styrelsen beslutade med anledning av STIKs synpunkter på Årsmötet 2014 att styrelsen gemensamt skulle träffa styrelsen för STIK med syfte att återupprätta relationerna mellan varandra. Ett sådant möte har varit varvid dessa frågor har diskuterats. Ansvaret för omröstningsförandet vid ett årsmöte har ordförande för mötet i enlighet med de beslut som årsmötet kan ha fattat under förfarandets gång. Det ankommer inte på styrelsen att be om ursäkt för någons förfarande som styrelsen inte råder över och det är inte heller en fråga för Årsmötet att besluta om. Förslag till Årsmötets beslut: Att motionen avvisas 5) Motion om införande av ägardirektiv till Svenska Uppfinnareföreningens Serviceaktiebolag. I motionen föreslås att stämman beslutar Att uppdra till föreningsstyrelsen att till nästa årsstämma utarbeta ett förslag till ägardirektiv till Servicebolaget för verksamhetsåret 2016-2017 Att Föreningens stadgar ska ändras för att omfatta Servicebolaget och ägardirektivet Att Servicebolaget ska lämna en årlig utdelning till sin ägare Svenska Uppfinnareföreningen Förslag till Årsmötets beslut: Att årsmötet tillstyrker motionen med kompletteringen att ägardirektiv kan komma att fastställas redan från och med 2015 i enlighet med styrelsens proposition ang ägardirektiv och att direktiven ska ses över inom ramen för översynen av stadgarna enligt tidigare motion. 6) Motion om strategi gällande IRT- pilotprojektet. Årsmötet uppmanar SUFs styrelse att omgående anta en strategi för att säkra SUFs förtroendekapital hos främst Vinnova. Strategin omfattar lämpligen att: 1. Identifiera de större lokalföreningar som redan genomför regelbunden och kvalificerad rådgivning (i enlighet med IRTs dokumentation) och till dem fördela de projektmedel Vinnova anslagit 2. Snarast definiera tydliga mål med IRT, såsom omsatta tillverkningslicenser, nya start-ups, utökad sysselsättning i lokalt näringsliv etc 3. Konkreta metoder för att analysera och mäta resultat omgående utformas och tillämpas. Sagda lokalföreningar har sedan att – mot SUF anslagen finansiering – leverera de behövliga enligt 2) prognosticerade resultaten, så att SUFs slutrapport till Vinnova kan uppvisa ett positivt resultat. Styrelsen konstaterar att IRT är ett pilotprojekt som i ansökan till Vinnova har definierats som att skapa en stark regional process med lokala rådgivare med ett brett regionalt och nationellt nätverk som erbjuder uppfinnaren/småföretagaren hjälp med verifiering och dokumentation av sin produktidé eller tjänst samt biträda med kontakter i den fortsatta utvecklingen. Idéer och utveckling som befinner sig i de mycket tidiga skedena av sin utveckling. Ett pilotprojekt för att undersöka förutsättningarna och det regionala engagemanget för ett sådant projekt. Vinnova stödjer i beslutet bidrag till projektet den av SUF föreslagna regionala piloten för att denna ska ge ett bättre och fördjupat beslutsunderlag för regionala och nationella beslutsfattare om potentialen och förutsättningarna för ett utvecklat IRT – program. Den huvudsakliga inriktningen på pilotprojektet är att söka åstadkomma en regional förankring av programmet. IRT programmet är snart i halvtid och ska utvärderas främst med utgångspunkt från erfarenheterna av de olika regionala kontakterna som förhandlats med under 2014. Det gäller Skellefteå, Kalmar, Karlstad, Lidköping, Örebro (Gävle och Falun). Förslag till Årsmötets beslut: Att de i motionen avvisas då de föreslagna åtgärderna inte faller inom programmets huvudsakliga syfte och ram. 1:2 2015-03-30 Mats Olsson Svar på Bo Swedenklefs motion om Nobelpris i fysik Motionären påpekar att det i Alfred Nobels testamente står att fysikpriset skall utdelas ”…till den som inom fysikens område gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Styrelsen är helt enig med motionären om att fler uppfinnare borde belönas med Nobelpriset i fysik. Den ståndpunkten framfördes vid Kjell Jegefors och Mats Olssons möte 2013-04-18 med professor Lars Bergström, som är sekreterare i Nobelstiftelsens fysikkommitté. Det visade sig att Lars Bergström delade vår uppfattning. Han hade innan mötet pratat med Nobelkommitténs ordförande Lars Brink, som hade sagt ”vi har för dålig kontakt med uppfinnare”. Lars Bergström redogjorde för vilka regler som gäller för nominering av Nobelpristagare. Det visade sig inte vara några hinder att nominera en uppfinnare och vi diskuterade hur det praktiskt skulle kunna gå till. Vi var överens om att det var svårt att hitta en svensk uppfinnare, som kunde bli aktuell för priset. Det är inte heller möjligt för SUF att leta världen över efter möjliga kandidater. Därför borde vi försöka hitta en uppfinnarförening i något annat stort land, som kunde hjälpa till att föreslå lämpliga kandidater. Vi kom fram till att försöka inled ett samarbete i denna fråga med den japanska uppfinnareföreningen, med vilken vi har haft en del kontakter. Vi diskuterade möjligheten till ett möte i Japan men hela processen drog ut en del på tiden. Hösten 2014 tillkännagavs att tre japanska uppfinnare Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura tilldelats årets Nobelpris i fysik för deras uppfinning av det blå led-ljuset. Vi bad då om att få träffa pristagarna och överlämna ett diplom och hedersmedlemskap i Svenska Uppfinnareföreningen. På den förfrågan svarade Lars Bergström: ”Ja, det var ju ett klockrent uppfinningspris i år. Jag har sonderat med Fysikkommitténs ordförande Per Delsing, och han tycker att ett lämpligt tillfälle att träffa pristagarna är vid presskonferensen på KVA, på morgonen den 7 december. I så fall bör detta meddelas till den pressansvariga, Jessica Balksjö Nannini.” Tyvärr blev det inte så. Det blev ett mediauppbåd, som ingen hade kunnat tänka sig. Det kom över hundra internationella journalister. Inte ens alla som kom från japanska tidningar och TV-kanaler kunde beredas möjlighet att träffa Nobelpristagarna, när de var i Sverige. Planen nu är att försöka överlämna diplomen i Japan med hjälp av den japanska uppfinnareföreningen. Sedan 1901, när de första Nobelprisen delades ut har fysikpriset i 90 % av fallen gått till forskare och endast i 10 % till uppfinnare. Men under de senaste åren har priset i allt större utsträckning faktiskt tilldelats uppfinnare. År 2009 fick Willard Boyle och George Smith Nobelpriset i fysik för uppfinningen av CCD detektorn. År 2010 fick Andre Geim och Konstantin Novoselov priset för uppfinningen av grafen. Nu senast gick alltså priset till tre japanska uppfinnare. Det betyder att under de senaste sex åren har priset i 50 % av fallen gått till uppfinnare. Men vi skall naturligtvis aldrig vara nöjda. Styrelsen är lyhörd för förslag på hur vi i ännu högre grad kan befrämja att Nobels fysikpris utdelas till uppfinnare. 2:2 2015-03-30 Mats Olsson Motionären föreslår att SUF skall sända ett brev med kravet att olika länders riksorganisationer för uppfinnare ges rätten att föreslå kandidater till Nobelpriset i fysik. Styrelsen konstaterar att alla nomineringar till Nobelpriset går via ett ganska stort antal professorer i fysik världen över och att det inte är något hinder för organisationer eller privatpersoner att kontakta någon av dessa professorer och framföra sina förslag. Problemet ligger på den praktiska sidan och frågan är hur mycket resurser skall SUF lägga ned på att hjälpa till att hitta kandidater. Om SUF skall jobba med detta i en större skala, så är det ett stort och kostsamt projekt. Styrelsens förslag: Att Årsmötet beslutar att mot bakgrund av styrelsens redovisning att motionen fn avvisas. Motion till SUFs årsmöte 2015 Motion om revision av SUFs stadgar. SUFs nuvarande stadgar ger anledning till ändringar på flera punkter: I portalparagraferna är skrivningarna väl milda för en intresseförening med syfte att främja medlemmarnas verksamhet. Det finns anledning att i stadgarna förhindra ett alltför starkt inflytande över den medlemsvalda styrelsens beslutsprocess från anställd verksamhetsledare. Nuvarande röstfördelning bland lokalföreningar medger idag möjlighet för 11 uppfinnare att rösta ned 350. Detta kan inte anses vara tillfredställande representativ demokrati. SUFs serviceaktiebolag anges vara föreningens operativa gren. Det är väsentligt att medlemmarnas inflytande här säkras. Stadgarna bör därför ange att verksamheten i Service AB regleras genom ett ägardirektiv. Även för andra interna kommittéer och formerade organ bör föreningsstyrelsens ansvar tydliggöras i stadgarna. MOTION: Årsmötet uppdrar till SUFs styrelse att tillsätta en stadgekommitté för revision av Svenska Uppfinnareföreningens stadgar med föreslagna ändringar i enlighet med bifogad bilaga. [bil stadgar] Motionärer: Wanja Bellander, Andy Cars, Sören Eriksson, Björn Lindesvärd, Christer Lönn, Lennart Nilsson, Örjan Strandberg. 1 SVENSKA UPPFINNAREFÖRENINGEN - SUF Stadgar med förslag till ändringar Fastställda vid ordinarie årsmöte i Göteborg 17 maj 2008, ändrad årsmötet 2011-05-07. Innehåll: §1 Föreningens syfte och ändamål §2 Verksamhet §3 Struktur och organisation §4 Medlemskap och avgifter §5 Medlems rättigheter och skyldigheter §6 Årsmöte §7 Valnämnd och nomineringar §8 Styrelse §9 Ordförandekonferens § 10 Kansli § 11 Förvaltning av föreningens tillgångar § 12 Räkenskaper och revision § 13 Motioner § 14 Hedersmedlem § 15 Ändring av stadgar § 16 Åtgärder vid föreningens eventuella upplösning 2 § 1. Föreningens syfte och ändamål Svenska Uppfinnareföreningen (SUF) är en riksorganisation för lokala uppfinnareföreningar, personer och företag. Föreningen har till syfte att stärka uppfinnarens roll i samhället och att tydliggöra dennes betydelse för samhällets utveckling, tillväxt och välstånd.centralt verka för främjandet av innovationsklimatet och i synnerhet den enskilde individens möjlighet att bidra till den framtida förnyelsen och välståndsutvecklingen i samhället. Föreningen skall arbeta ideellt, allmännyttigt och partipolitiskt obunden. § 2. Verksamhet SUF skall både direkt och genom lokalföreningar målmedvetet arbeta för att samla och sprida kunskap om uppfinnandets allmänna och individuella betingelser att samla en kompetent Sveriges uppfinnarkår för uppfinnandets utveckling och nyttiggörande i näringsliv och samhället i övrigt att tillskapa erforderliga resurser för de enskilda fristående uppfinnarnas verksamhet att främja uppfinningarnas arbete förverkligandes och når marknad. inom den svenska företagsamheten att bevaka och medverka till stärka det immateriella rättskyddets allmänna tilltro och utveckling att utgöra ett forum för medlemmarnas idéutbyte och samverkan att öka förståelsen medvetenheten om uppfinnandets betydelse som kulturinsats och ekonomisk tillväxtfaktor vidga stimulera samverkan mellan enskilda uppfinnare, utbildningsväsendet, forskningen och att näringslivet att utveckla och främja internationell uppfinnarsamverkan att främja ungdomars engagemang inom uppfinnande och teknisk utveckling § 3. Struktur och organisation SUF förenar i sig tre två huvudfunktioner: en förbunds- och samverkansfunktion för ideella lokala idé- och uppfinnareföreningar en föreningsfunktion för uppfinnare och enskilda personer en ideell funktion som erbjuder medlemskap för organisationer och företag, som vill främja även det enskilda uppfinnandets utveckling och nyttiggörande. SUFs beslutande organ är årsmöte, extra årsmöte och styrelsen. Föreningens dotteraktiebolag Svenska Uppfinnareföreningens Service AB och dess operativa verksamhet regleras genom ett av föreningsstyrelsen utverkat ägardirektiv. Övriga verksamhetsbeslut fattade i av styrelsen utsedda kommittéer, organ och/eller dotterbolag äger ej verkställas utan att ha fastställts av föreningens styrelse. § 4. Medlemskap och avgifter Medlemskap i SUF: Ideell lLokal idé- och uppfinnareförening (lokalförening) vars verksamhet enligt sina stadgar överensstämmer med SUFs syften kan ansöka om medlemskap i SUF. Beslut om sådant medlemskap fattas av SUFs styrelse. 3 Individuellt medlemskap i SUF erhålls genom medlemskap i lokal uppfinnareförening. Saknas närbelägen anknytning till lokal förening för ett individuellt medlemskap äger vederbörande övergångsvis söka medlemskap direkt i SUF. Till medlem i SUF kan, efter ansökan och styrelsens beslut, även väljas organisation eller företag, som vill verka för uppfinnandet, övrig innovativ verksamhet och dess nyttiggörande. Medlemsavgifter: Lokal förening som är ansluten till SUF betalar som medlem en årlig föreningsavgift till SUF. Den årliga föreningsavgiften fastställes av SUFs årsmöte. Individuell medlem i lokal uppfinnareförening betalar genom sin medlemsavgift till den lokala föreningen även en tilläggsavgift för sitt medlemskap i SUF. SUFs årsmöte beslutar för vart år om storleken på denna tilläggsavgift. Medlemsavgiften för de individuella medlemmar som inte blivit medlemmar i en lokal uppfinnarförening fastställs av årsmötet. Avgiften för organisationer och företag fastställs av årsmötet. Har fysisk eller juridisk person inte betalat förfallen årsavgift senast inom två år från förfallodagen utesluts medlemmen automatiskt. § 5. Medlems rättigheter och skyldigheter Envar medlem har, efter att årsavgiften inbetalats, inflytande på föreningen enligt dessa stadgar. Varje medlem är skyldig att respektera stadgarna samt årsmötets beslut. Lokalförening vars verksamhet strider mot SUFs stadgar kan efter varning på förslag av styrelsen uteslutas av SUFs årsmöte. Medlem som genom sitt agerande kan komma att allvarligt skada SUF kan uteslutas av styrelsen. Medlemmen ifråga har dock rätt att få sin uteslutning prövad av årsmötet. § 6. Årsmöte Årsmötet är Svenska Uppfinnareföreningens högsta beslutande organ. Årsmötets befogenheter utövas av röstberättigade deltagande medlemmar. Årsmötets fullmäktige utgörs av ordförandena i lokalföreningarna eller deras ersättare, samt närvarande individuella medlemmar. Varje lokalförening med minst tio (10) medlemmar representerar ett avrundat röstvärde motsvarande 1/10 (en tiondel) av sitt medlemsantal. Således innehar en förening med 12 medlemmar ett röstvärde om 1, medan en förening med 136 medlemmar innehar ett röstvärde om 14.på fem (5) röster medan lokalförening med mindre än tio (10) medlemmar äger en (1) röst samt varje individuell medlem äger en (1) röst. Individuell medlem som ej har möjlighet att närvara vid årsmötet, kan vid val av ordförande och styrelseledamöter till SUFs styrelse samt vid val av revisorer och ledamöter i valnämnd utöva sin rösträtt genom poströstning genom E-post. Dessa röster skall vara registrerade hos SUFs kansli senast tre (3) och tidigast femton (15) dagar före årsmötet. Medlemmens rösträtt kan även utövas företrädas av genom ombud med fullmakt, förutsatt att ombudet är medlem i samma lokalförening. Ombud får ej företräda mer än en medlem förutom sig själv. 4 För att vara röstberättigad, skall medlemmens avgift till lokalföreningen eller SUF vara inbetald och registrerad senast den första (1) mars samma år som årsmötet hålls. På årsmötet äger SUFs kanslipersonal närvara med yttranderätt men utan rösträtt. Ordinarie årsmöte hålls en gång om året under april eller maj månad. SUFs styrelse eller kansli skall till lokal styrelseordförande sända ut kallelse, dagordning och övriga handlingar senast fyra (4) veckor före årsmötet samt lägga ut samtliga årsmöteshandlingar på SUFs webbplats senast fjorton (14) dagar innan årsmötet samt delge individuella medlemmar eventuellt underlaget för poströstning alternativt röstning genom E-post. Vid ordinarie årsmöte skall följande ärenden behandlas fastställande av röstlängd mötets behöriga utlysande val av mötesfunktionärer godkännande av föredragningslista styrelsens verksamhetsberättelse fastställelse av resultat och balansräkning beslut om disposition av årets resultat revisorernas berättelse fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verksamhetsledare arvode och ersättning för förtroendeuppdrag val av ordförande val av föreningens styrelse val av revisorer och ersättare val av sammankallande och ledamöter i valnämnd årsavgifter för kommande verksamhetsår motioner jämte styrelsens synpunkter styrelsens förslag för verksamhetsåret program och budget övriga frågor som inom behörig tid har anmälts av styrelsen Endast frågor som angivits i kallelsen får slutgiltigt avgöras av årsmötet. Vid årsmötet fattas beslut med enkel majoritet. Som stämmans beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avgivits. Beslut fattas med acklamation såvida inte votering begärs. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning eller genom mötets ordförandes utslagsröst, medan i andra frågor den mening gäller som biträds av mötets ordförande. Styrelsen äger rätt att kalla till extra årsmöte. (§ ändrad årsmötet 2011-05-07) § 7. Valnämnd och nomineringar Valnämndens uppgift är att förenkla personvalen vid årsmötet. Årsmötet tillsätter en valnämnd som skall bestå av tre eller fem ledamöter varav årsmötet utser 2 till 3 av dessa och styrelsen utser en minoritet (1 till 2 personer). Årsmötet utser även den som skall vara sammankallande. Endast individuell medlem är valbar till valnämnden. Styrelsemedlem får ej ingå i valnämnden. Mandattiden är högst tre år och ledamöternas mandatperioder skall vara successivt förskjutna ett år så att högst två ledamöter står i tur att avgå varje år. Varje medlem har rätt att föreslå kandidater. Förslag på kandidater till styrelsen och övriga uppdrag skall i skriftlig form vara valnämnden eller SUFs kansli tillhanda senast den 15 februari. Valnämnden skall senast fjorton (14) dagar före årsmötet publicera sitt förslag jämte relevanta uppgifter och meriter på SUFs webbplats. 5 Under årsmötet får även närvarande medlem föreslå annan kandidat under förutsättning av att denna person har godkänt sin kandidatur och lämnat information om sina kvalifikationer. § 8. Styrelse Styrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av ordförande samt ytterligare fem till åtta ledamöter. Styrelsen utser inom sig vice ordförande och eventuellt arbetsutskott. Styrelsen utser även Svenska Uppfinnareföreningens firmatecknare. Eventuellt anställd verksamhetsledare äger ej rösträtt i styrelseärenden. Styrelsesammanträdets föredragande skall vara föreningens ordförande. I frågor om föreningens drift och förvaltning skall verksamhetsledaren upplåtas en stående rapporteringspunkt på styrelsens sammanträden. Valbar till styrelsen är den, som är individuell medlem i SUF eller lokal förening. Mandattiden för ordföranden är två år. Mandattiden för styrelseledamöter är två år, varvid mandattiden går omlott så att inte mer än halva antalet ledamöter avgår samtidigt. Styrelsen beslutar om föredragande. Styrelsen är beslutsför när minst fem röstberättigade ledamöter är närvarande. För avgörande av frågor inom styrelsen skall majoritetsbeslut gälla. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller när minst tre styrelseledamöter begär det. Styrelsen äger rätt att inrätta särskilda organ för Svenska Uppfinnareföreningens olika verksamhetsområden och till dessa delegera definierade uppgifter och fastställa reglerna för dessa organ. Dock skall beslut fattade inom sådana organ alltid fastställas av föreningsstyrelsen. (§ ändrad årsmöte 2011-05-07) § 9. Ordförandekonferens För att ge goda möjligheter att behandla frågor gällande SUFs och de anslutna lokalföreningarnas arbete på en mer detaljerad nivå, kan styrelsen inkalla en konferens med ordförandena i lokalföreningarna. Kallelse och arbetsmaterial skall utsändas minst fyra veckor före konferensen. Ordförandekonferensen är rådgivande och bör om möjligt inkallas årligen. § 10. Kansli Till verksamhetens förfogande skall finnas ett kansli som organiseras på sätt som beslutas av styrelsen. Anställningsförhållanden och skriftliga arbetsbeskrivningar för befattningshavare vid kansliet fastställs av styrelsen. § 11. Förvaltning av föreningens tillgångar För förvaltningen av föreningens tillgångar ansvarar styrelsen. Riktlinjerna för förvaltningen av föreningens kapital fastställs av årsmötet. Som målsättning för förvaltningen skall gälla att det egna kapitalet sett över tiden bevaras till sitt reella värde genom en försiktig kapitalplacering. Spekulation i enskilda aktier och värdepapper får ej förekomma. Annan tillgång än fast egendom får inte pantsättas. Den löpande avkastningen från förmögenheten skall användas i föreningsverksamheten och i första hand för säkerställande av föreningens lokalbehov. 6 § 12. Räkenskaper och revision Svenska Uppfinnareföreningens förvaltning, räkenskaper och fonder skall varje år granskas av tre revisorer, varav en skall vara auktoriserad. Revisorerna väljs av årsmötet för ett år i sänder. För samma tid utses två ersättare, av vilka en skall vara auktoriserad revisor. Revisorerna äger rätt till full insyn i SUFs totala verksamhet. SUFs räkenskaper avslutas den 31 december varje år. § 13. Motioner Röstberättigad medlem äger rätt att genom skriftliga förslag - motioner - utöva inflytande på Svenska Uppfinnareföreningen och SUFs dess verksamhet. Motion skall, för att kunna behandlas på nästkommande årsmöte, vara kansliet tillhanda senast den 15 januari samma år som ordinarie årsmötet. För beredning av inlämnade motioner ansvarar styrelsen. § 14. Hedersmedlem Svenska Uppfinnareföreningens årsmöte kan på förslag av Svenska Uppfinnareföreningens styrelse utse förtjänt person, som särskilt främjat uppfinnandet och föreningen, till hedersmedlem. Hedersmedlem är befriad från årsavgift, men har i övrigt samma rättigheter och skyldigheter som individuell medlem. § 15. Ändring av stadgar Ändringar av dessa stadgar kan ske efter beslut med tvåtredjedels (2/3) majoritet vid två på varandra följande föreningsmöten, varav ett skall vara ordinarie årsmöte. § 16. Åtgärder vid föreningens upplösning Upplösning av Svenska Uppfinnareföreningen kan ske efter beslut härom med 3/4 majoritet vid två på varandra följande möten med minst 30 dagars mellanrum, varav ett är ordinarie årsmöte och vid vilka minst tio procent (10%) av SUFs medlemmar är företrädda personligen eller genom ombudsfullmakt. Om minst 10% av SUFs medlemmar skriftligen till SUFs styrelse uttalar sin åsikt att SUF fortfarande skall bestå före det slutgiltiga avgörandet om upplösning kan Svenska Uppfinnareföreningen ej upplösas. Kallelse till möte för behandling av Svenska Uppfinnareföreningens upplösning skall tydligt anges på SUFföreningens webbplats samt även delges senast fyra veckor före sådant möte till varje medlem på uppgiven adress, med tydligt angivande av ärende. Om Svenska Uppfinnareföreningen upplöses skall hälften av föreningens tillgångar användas för att stimulera ungdomlig uppfinnarverksamhet, med samma syften och intressen som Svenska Uppfinnareföreningen. Beslut om föreningens tillgångar fattas på de upplösande årsmötena. Motion till SUFs årsmöte 2015 Motion om namninsamling för krav på uppfinnarerepresentation i innovationsråd. Skulle SUFs uppvaktning av näringsdepartement och/eller innovationsminister inte ha gett önskat resultat i form av utfästelse för angiven representation, önskar vi se att namnlistan kompletteras för att gå vidare med denna strategi. MOTION: Årsmötet uppdrar till SUFs ledning att i enlighet med motionärens angivna förutsättnningar, cirkulera en skrivelse till medlemmarna om uppmaning att skriva under den på http://lista.swedinvent.se/ utlagda namnlistan om krav på representation i Sveriges innovationsråd. Motionärer: Wanja Bellander, Andy Cars, Sören Eriksson, Björn Lindesvärd, Christer Lönn, Lennart Nilsson, Örjan Strandberg. Motion till SUFs årsmöte 2015 Motion om att samla stöd, studier och forskningsevidens för uppfinnarens särart. Det existerar olika studier och forskningar som utifrån olika parametrar kvantifierar andel inom en population som besitter särskild kreativitet och problemlösarförmåga. Sådana egenskaper finns t.ex. hos kompositörer, författare, filmarbetare, konstnärer och uppfinnare. Den procentuella andelen inom en population anges i vissa studier vara 5%, i andra studier så låg som 2%. Mot den låga medvetenhet om uppfinnarens särart och samhällets historiska behov av densamma för sin utveckling, krävs upplysning och medvetandegörande hos beslutsfattare om att uppfinnaretalangen är något säreget som en minoritet besitter. Inget som vem som helst är född, eller kan utbildas till och heller inget som automatiskt existerar i en forskar- eller kunskapsintensiv miljö, vilket är den rådande missuppfattningen. MOTION: Årsmötet uppdrar till SUFs styrelse att avsätta resurser till att samla akademiska bevis, studier och forskningsresultat som styrker uppfinnarens speciella särart och samhällets ovillkorliga behov därav. Detta för att starkare och tydligare motivera statens och samhällets stöd för SUF och dess medlemmar, såväl för vår finansiering som för vårt inflytande över våra egna verksamhetsvillkor. Motionärer: Andy Cars, Sören Eriksson, Björn Lindesvärd, Christer Lönn, Lennart Nilsson, Örjan Strandberg. Motion till SUFs årsmöte 2015 Motion om återupprättad samarbetsrelationen med Stockholms Innovatörskrets. SUFs ledning har sedan årsmötet i Karlshamn 2014 efterlyst en god samarbetsrelation med STIK. STIK har inte heller önskat annat. Att samarbetet bröts, orsakades dock främst av SUFs VD och ordförandes utmanövrering av STIKs ordförande ur SUFs styrelse, vilket STIK inte kan tolka som annat än SUFs upphörda samarbetsvilja med STIK. SUFs VD och ordförande har visat ovilja till samarbete på en rad områden föreslagna av STIKs styrelse och dess ordförande; kvalitetssäkring av IRT-projektet, SUFs utlandsengagemang, kravet på transparens mellan SUF och SUF Service AB, ansvarstagande och kompenserande hantering vid förlorat designskydd mm. På årsmötet 2014 gjorde sig SUF, på kuppartat manér, av med såväl Örjan Strandberg som Anne Närhi, de två ledamöter som bl.a. ställt krav på medlemmarnas insyn och transparens i SUF Service AB. Vid samma årsmöte utsågs här också SUFs nuvarande styrelse genom en ej genomförd sluten votering, varför SUF i juridisk mening saknar legitim styrelse sedan 2014-05-11. Årsmötet omfattade 12 punkter stridiga mot såväl stadgar som lagen om ekonomiska föreningar. Dessa har såväl kommunicerats SUFs styrelse som inlämnats till Stockholms Tingsrätt. STIKs ordförande och styrelse har upprepat begärt rättelse av felaktigheterna, främst genom en korrigerande extrastämma, men också åtminstone genom ett korrekt återgivet protokoll. Det nuvarande är bevisligen direkt felaktigt och fullkomligt oacceptabelt för SUFs historieskrivning. MOTION: För ett återupptaget samarbete mellan STIK och SUF uppdrar stämman åt SUFs nya styrelse vidta följande: att skriftligen redogöra för de inför och under årsmötet 2014 begångna misstagen, listade i STIKs brev tillställt SUFs styrelse. Årsmötets ordförande Bo Hallgren innefattas här. att i årsmötesprotokollet 2015 korrekt återge de verkliga skeendena under årsmötet 2014. att bevisande bild- och ljudunderlag från årdmötet 2014 görs tillgängligt för alla lokala föreningar och SUFs medlemmar. att SUF till de lokala föreningarna sänder en ursäkt till STIKs styrelsemedlemmar Christer Lönn, Sören Eriksson, Örjan Strandberg samt Anne Närhi, för SUFs ledning och Bo Hallgrens felaktiga omröstningsförfarande vid årsmötet 2014. Motionärer: Sören Eriksson, Christer Lönn, Örjan Strandberg. Motion till Svenska Uppfinnarföreningens årsstämma 2015 Införandet av ägardirektiv till Svenska Uppfinnareföreningens Service Aktiebolag (556318-8498) Bakgrund Under de senaste 10 åren har SUF som förening förlorat en mycket stor del av sitt kapital som år 2013 uppgick till ca 2,4 milj.kr. Under de senaste tre åren har Servicebolaget byggt upp sitt eget kapital till ca 1,8 milj.kr (år 2013). År 2012 gav föreningen ovillkorat ägartillskott till Servicebolaget med 750 000 kronor för att förbättra bolagets likviditet (till stor del orsakad av merkostnader med SUF:s 150 års jubileum). Ett ovillkorat ägartillskott betalas inte tillbaka men föreningens kapital bör återställas i form av utdelning, något sådant har varken krävts eller gjorts. Samtidigt som föreningens tillgångar fortsätter minska har medlemmarna ingen insyn i av föreningen helägda Servicebolag med en omsättning på 5,3 miljoner kr och med en omsättning på 1,3 milj.kr per anställd. Servicebolaget styrs, kontrolleras och drivs av fåtal personer utvalda av föreningens ordförande. Varken föreningsstyrelsen som helhet eller föreningsstämman har insyn i Servicebolaget och har därmed få möjligheter att påverka hur Servicebolagets resurser används för att ” förvalta SUF:s tillgångar, utveckla administrativ service till SUF och i övrigt utveckla en servicefunktion för olika intressenter inom uppfinnandet ”. Servicebolaget har ingen valberedning utan styrelseledamöterna nomineras av den personen som är ordförande i föreningsstyrelsen. Servicebolagets styrelse väljer i sin tur samma person till styrelseordförande i bolaget. Problemet är att medlemmarna i Svenska Uppfinnareföreningen/föreningsstyrelsen har fråntagits möjligheten att utöva sin ägarvilja i den delen av SUFs verksamhet som har de största resurserna – Servicebolaget. Det finns en enkel möjlighet att ändra detta genom att ta fram ett ägardirektiv till Servicebolaget! Förslag till ägardirektivet utarbetas av föreningsstyrelsen och beslutas på årsstämman. Detta av föreningsstämman fastställda ägardirektivet tas vidare till Servicebolagets ordinarie årsstämma via föreningens representant för beslut att det fastställda ägardirektivet ska tillämpas i bolaget. Det är också föreningsstyrelsen som har i uppdrag att följa hur ägardirektivet tillämpas av bolaget. Fördelarna är att - genom framtagandet av förslag till ägardirektiv ges föreningsstyrelsen möjlighet att arbeta visionärt, strategiskt och långsiktigt (detta saknas helt idag) för att skapa en verksamhet som på bästa möjliga sätt är till gagn för dagens och framtidens medlemmar. - det skapas tillit och transparens mellan medlemmar/årstämman/föreningsstyrelsen och Servicebolaget - Servicebolagets styrelse och VD ges möjlighet att arbeta under mer positiva förutsättningar och med stöd från ägarna. Undertecknad yrkar att 1. Föreningsstyrelsen ges ett uppdrag att ta fram ett förslag till ägardirektiv till Servicebolaget för verksamhetsåret 2016-2017 att besluta på föreningens årsstämma 2016 2. Föreningens stadgar ändras/justeras avseende Servicebolaget och ägardirektivet 3. Servicebolaget ska lämna en årlig utdelning till sin ägare Förslag till beslut Föreslås att stämman beslutar - att uppdra till föreningsstyrelsen att till nästa årsstämma utarbeta ett förslag till ägardirektiv till Servicebolaget för verksamhetsåret 2016-2017 - att Föreningens stadgar ska ändras för att omfatta Servicebolaget och ägardirektivet - att Servicebolaget ska lämna en årlig utdelning till sin ägare, Svenska Uppfinnareföreningen Anne Närhi [email protected] 0702491176 2015-01-15 Motion till SUFs årsmöte 2015 Motion om strategi gällande IRT-pilotprojektet. SUF har tilldelats 4,8 mkr av Vinnova för att intill 2016 på utvalda orter driva pilotprojektet IRT. Som bifogade dokument visar, saknar IRT definierad målmätning, praktisk genomförbarhet, oklarheter vad gäller kompetensrekrytering och annan basal substans som investerare normalt kräver för ett ekonomiskt engagemang. Örjan Strandberg har upprepade gånger för SUFs ledning och styrelse varnat för risken att SUFs anseende hos statliga finansiärer allvarligt skadas av IRT-piloten, vilket Örjan utifrån sin analys menar är högst sannolikt med nuvarande stora brister i projektet. MOTION: Årsmötet uppmanar SUFs styrelse att omgående anta en strategi för att säkra SUFs förtroendekapital hos främst Vinnova. Strategin omfattar lämpligen att: a) identifiera de större lokalföreningar som redan genomför regelbunden och kvalificerad rådgivning (i enlighet med IRTs dokumentation) och till dem fördela de projektmedel Vinnova anslagit. b) snarast definiera tydliga mål med IRT, såsom omsatta tillverkningslicenser, nya start-ups, utökad sysselsättning i lokalt näringsliv etc. c) konkreta metoder för att analysera och mäta resultat omgående utformas och tillämpas. Sagda lokalföreningar har sedan att – mot från SUF anslagen finansiering – leverera de behövliga enligt b) prognosticerade resultaten, så att SUFs slutrapport till Vinnova kan uppvisa ett positivt resultat. [bil Irt1, Irt 2, Irt 3] Motionärer: Wanja Bellander, Andy Cars, Sören Eriksson, Christer Lönn, Lennart Nilsson, Örjan Strandberg. Kunskap Frågor IRT 9i - ÖS/STIK - Svar:RL - Slutsats:ÖS 1. Hur ska uppfinnarna utbildas? IRT- programmet inriktar si på rådgivning inte utbildning, det bör ligga på föreningarna. SUFs eget IRT-prospekt från 2011.12.06 skriver: ”En annan viktig del av verksamheten blir kompetenshöjande aktiviteter riktade till både rådgivare och uppfinnare” Ligger inte det inom IRTs verksamhet längre? 2. Vilka är utbildarnas utbildare? Se ovanstående, alternativt andra aktörer Vilka ”andra aktörer”? IRT-prospektet anger att 20 mkr/år ska avsättas för ”train the trainers” 3. Budget inom IRT? För närvarande Vinnova 1,5 milj. / år obs inte till rådgivning utan till att sälja in programmet och etablera 4 -6 piloter. Pilotens budget är inte frågan: Hur stor andel av IRT’s budget ska avsättas för ’utbildning’. Som angetts ovan: i IRT-prospektet anges att 20 mkr/år ska avsättas för ”train the trainers” 4. Hur ska innovationscoacherna utbildas? Det kommer att inom pilotprojektet genomföras utbildningar. Beroende på vilka grundkunskaper rådgivaren redan besitter. Svarar inte på frågan om HUR. 5. Vilka är innovationscoachernas utbildare? Vi kommer naturligtvis köpa in den kompetensen. Vi har väldigt många i vårt nätverk exv. Vilhelm Welin beträffande licensförhandlingar mfl. ”Kommer att köpas in”, ”Vilhelm Welin” är inget konkret svar på ’vilka’ 6. Budget inom IRT? Som jag angav ovan 1,5 milj. / år till etablering av piloterna (exv. Kalmar). Verksamheterna ska däremot finansieras av regionalt. Svarar inte på frågan om hur stor andel av IRT’s budget som ska avsättas för utbildning av innovationscoacher/rådgivare Konceptualisering 7. Vilka har spetskompetens att bedöma uppfinningar/att förutsäga framgång eller ej, för företeelser som ännu inte existerar? INGEN, förstår inte frågan. När vi gör bedömningen att avråda en uppfinnare så är det oftast vid risk för patentintrång etc. I SUFs eget IRT-prospekt säger man att IRT bl.a. ska sålla fram projekt med högre marknadspotential för vidarebefordran till t.ex. ALMI. VILKA rådgivare kommer att ha den spetskompetensen? 8. Vem kan förutsäga marknadsacceptansen för ett nytt ”Skype”, ”Spotify”, ”AAC” eller ”BitCoin”? INGEN Inget svar. Mitt svar är: sannolikast marknaden själv, dvs på marknaden befintliga företag. 9. Hur/var hittar IRT dem? Vi hjälper personen som kommer med idén. Vilka är ”vi”? Jag tolkar svaret som att IRT inte vet var man hittar de erfoderliga validerarna. Kompletta team 10. Hur ser IRT’s förslag till komplett team ut? Åter igen vi bildar inte teamet vi lotsar uppfinnaren som förhoppningsvis exv. genom våra kontakter hittar teamet. Eller hittar ett företag att samarbeta med. Konkret svar: IRT bildar inte team. ”Komplett Team” var Frankelius/Norrmans eget påfund. Kapital 11. Förutsätter IRT - som de befintliga stödsystemen - att uppfinnaren är egen företagare? Absolut inte. Enligt IRTs eget prospekt är kravet att projektägaren ska vara ett innovationsföretag. Vad gäller? 12. Vilka är de tänkta huvudfinansiärerna av regional/nationell administration, projektstöd, innovationsrådsersättningar? Inledningsvis måste vi förlita oss på de befintliga aktörerna däremot har vi hela tiden haft en ambition att staten ska satsa mera resurser. Inget konkret svar; regionkontor? Kommunen? Landsting? Almi? TvV? Vinnova? Kommersialisering 13. Är Kalmar resp Lidköpings Science Park’s involverade? Det är ytterst viktigt att rådgivaren är oberoende och inte kopplad till vare sig ALMI, Inkubator eller annan aktör. Däremot mycket viktigt med ett nära samarbete med alla aktörer. Alt för den frie uppfinnaren och innovatören. Kom till Skellefteå så får du se på bra samarbete. Ja eller nej? Inget svar. Innovationsrådet 14. Har IRT samma föreslagna ledamotsrepresentation som Norrman/Frankelius? dvs: 33% trad stödorg, 22% akademi, 22% uppfinnare, 11% näringsliv, 1% riskkapital + suppl: 44% näringsliv, 22% akademi, 11% ingenjörer, 11% PRV Fäst inte för stor vikt på deras utredning, bygg istället på lång erfarenhet. Ska jag tolka svaret som att Innovationsrådet är Frankelius/Norrmans idé? Det IRT själva anger som ”innovationsråd” är regionala sammansättningar av 3-5 personer, varav minst två ska vara IRT-rådgivare från SUF och Almi. Är IRTs ’advisory board’ motsvarigheten till Frankelius/Norrmans innovationsrådet? (Advisory Board: Mats Ohlsson, Göran Johnsson, Peter Larsson, Christina Lugnet, Kaj Mickos) 15. Är inte uppfinnarna riskabelt underrepresenterade? Se föregående svar. (Jag kan förstå vikten av en ”vänkrets” kring IRT av denna sammansättning, men tycker att det finns risker för blockeringar över intressesfärer om IRT ska styras från denna grupp.) 16. Hur ska innovationsrådet praktiskt arbeta? Har inte riktigt förstått behovet av det föreslagna innovationsrådet. Enligt IRTs eget prospekt är innovationsråden just de handläggare som ska lotsa uppfinnarna/projekten fram till extern finansiering. 17. Månatliga möten? Inget svar 18. Fortlöpande utvärdering av projektansökningar? Förstår inte frågan, IRT är inte till för att finansiera innovationer. Jo, enligt IRT-prospektet ska verifieringsbidrag upp till 500 tkr kunna ges till uppfinnare/projekt 19. Har IRT definierat 9i,s arbetsuppgifter? IRT koncentrerar sig på rådgivning och verifiering. Är 9i numera alltså borta ur IRT? 20. Ska de föreslagna tjänstemännen finnas i regionerna eller centralt (i Stockholm)? Regionerna. Men IRT-prospektets budgeterade 20 mkr sägs ska fördelas ”centralt, regionalt och lokalt”. Hur stor andel ska gå till hur många tjänster i Stockholm? Utvärdering av målresultat 21. Hur är målresultatet projekterat att mätas i IRT? Vi kommer att mätas både beträffande antalet som får hjälp och det faktiska resultatet. Inget konkret svar. Vad innebär konkret ”får hjälp” resp ”faktiska resultat”? 22. I antal nystartade företag? OBS, IRT bedriver inte rådgivning till nyföretagare. Svarar inte på huruvida antalet nystartade företag ska mätas. Dessutom anger IRTs prospekt: ”Det nionde innovationskontorets verksamhet riktas till uppfinnare och entreprenörer samt mindre företag.” 23. I antal arbetstillfällen? På långsikt JA. Enda mätningen som myndigheter förstår. Konkret svar. 24. I avkastning för stat och kommun i form av skatteintäkter från anställningar, produkter och tjänster? Naturligtvis, vi måste dock ta hänsyn till att vi är i tidiga skedet. Konkret svar på min serverade fråga. Regionala noder 25. Finns föreningsfinansiering för kompetenshöjning kalkylerad i IRT’s prospekt? Inte inledningsvis däremot får vi fram 200 milj. då ska det prioriteras. I IRT-prospekt framgår på flera ställen att lokalföreningarna förutsätts ha en mycket aktiv roll i IRTprocessen. Inom det budgeterade beloppet om 20 mkr (av 200 mkr), hur stor andel skulle uppskattningsvis avsättas för utbildning av de lokala föreningarna? 26. Till vilka belopp? ?????????????????. Inget svar 27. Vilka aktiviteter - pitchpaneler, mentorsprogram, studiecirklar, uppfinnarverkstäder - ingår i IRT? IRT är rådgivning inte något av ovanstående. Pichpaneler kan göras i samarbete med exv. Connect. Övriga aktiviteter är aktiviteter som kan bedrivas av föreningarna. Hur kan inga av ovanstående aktiviteter ingå, om IRT anger kompetenshöjning som viktig verksamhet? Kompetenslyft Norrman/Frankelius utgår ganska konsekvent från uppfinnaren som entreprenör/företagare. 28. Hur förhåller sig IRT till uppfinnare som inte kan/vill vara/bör ha eget företag? Den största gruppen är uppfinnare som inte startar företag. IRT rådgivaren hjälper till vid valet av samarbetspartners, företag etc. som uppfinnaren skriver avtal med. Konkret svar. Precis den rådgivningsverksamhet som STIK sedan start bedrivit. 29. Hur formulerar IRT UoH’s roll i modellen? Visst samarbete kan förekomma en del i nätverket, oftast mycket begränsat. Inget svar. Ej heller IRTs prospekt förklarar mer än att ”innovationsråden ska vidare skapa ett nätverk av resurspersoner med intressanta kompetenser så att en bred totalkompetens hela tiden uppnås. Bank av rådgivare och experter 30. Hur och var hittar vi dessa centrala, erfarna och visionära personer? Det är naturligtvis ett av vår svåraste uppgift, innan SIC upphörde 2004 hade vi 83 diplomerade rådgivare. Flertalet blev ALMI anställda. Inget svar. 31. Vad heter de i Kalmar och Skellefteå? Jag är IRT rådgivare i Skellefteå, i Kalmar kommer vi att rekrytera person i början av nästa år. Roland själv + inget svar. 32. Erfarenheterna från Arbetsförmedlingens ”coacher” visar på hur avgörande det är att säkra kompetens hos dessa nyckelfigurer! Hur görs urvalet, av Esbri eller LUF? Erfarenhetsmässigt vet vi att detta är nyckeln vi måste hitta rätta personerna. Vi kommer att använda det nätverk siom finns på respektive ort. Bla. LUF. ?? Orternas ”nätverk”, vilka är det? Samt LUFs, som inte har budgeterats resurser? Team-match-making 33. Hur ser IRT’s förslag till Team-Match-Making ut? Inget svar. Annonsplank för studentarbeten 34. Är detta förslag inkluderat i IRT? Inget svar. Bank med praktikfall 35. Hur görs urvalet? LUF? Esbri? Inget svar. Problem- och lösningsbörs 36. Innehåller IRT något förslag till modell för detta? Inget svar. Finansiering 37. Som tidigare nämnts, utgår Norrman/Frankelius från uppfinnaren som företagare. Hur ser IRT på möjligheterna för den majoritet (t.ex. 63% hos STIK) som inte kan/vill/bör vara företagare? Statistik hämtas ofta från företagsregister därför blir det en skev bild, företaget och inte uppfinnaren som synliggörs vid utredningar. Vi vänder oss till den enskilde personen. Se 11 samt 22. I övrigt inget svar. 38. Vilka är enl IRT de mätbara effektmålen? Hur ser utvärderingen ut? Hur vi lyckas lotsa våra uppfinnare. Lotsa hur långt, och vart? Inget konkret. Lilla i 39. Är förutsättningen för Lilla i - enligt IRT - att mottagaren innehar F-skattsedel? Förstår inte frågan. ”Lilla i” - Frankelius/Norrmans förslag - är kanske borta? 40. Skall drygt 200 ansökningar prövas månatligen*?*enl Norrman/Frankelius är antalet 60 - 100 ansökningar per månad Inte relevant siffra när vi beräknar att 60-80 innovatörer/rådgivare. IRTs prospekt beräknar 2000 ansökningar/år varav 500 verifierade. Stämmer det inte längre? 41. Vilka är IRT’s förslag på handläggare? (Är t.ex. Almi’s rådgivare påtänkta?) Det finns flertalet av ALMI:s rådgivare som kan vara lämpliga, vi vill bara ha de bästa. Ska IRT alltså rekrytera över ALMIs rådgivare? Vad ska ALMIs verksamhet sedan bestå av? 42. Har IRT definierat de generella kunskapskraven hos den sökande? Det finns en kravspec. Av erfarenhet så måste man väga in alla parometrar där en av de viktigaste är personlig lämplighet. Jag uppfattar att svaret är ja. Jag skulle ha bett om att få se kravspecen 43. Vilken omfattning på utbildning ställs på den lokala föreningen? Vi skiljer på lokalföreningar och IRT. Inget svar. 44. Vilka medel är budgeterade för detta? Har ännu inte kommit så långt låt oss först påbörja piloterna. Piloterna tjänar ju endast att verifiera det planerade nationella IRT. Om det inte finns en tillräckligt komplett budget i prospektet för ett nationellt IRT, hur ska piloten då kunna verifiera att budget och därmed prospekt är realistiskt? 45. Hur är finansieringsgränssnittet ALMI-IRT tänkt? ALMI har till sitt förfogande bidrag och lån som vi naturligtvis vill att våra uppfinnare ska kunna få ta del av. Annat svar än IRTs eget prospekt där det står att ”utbetalning av medel som innovationsrådet beslutar sker av Almis bolag” 46. Hur skiljer sig IRT mot t.ex. en statlig resursförstärkning av ALMI? ITR- rådgivaren är oberoende, inte knyten till en myndighet. ALMI har en särställning med såväl bidrag lån och riskkapital. Problemet är att får man ett nej från ALMI är dörren stäng. Vi ska hjälpa uppfinnarna hitta den bästa vägen. Då kan en bättre förberedd uppfinnare gå till ALMI som ett spår av många. Inget tydligt svar. Dessutom blir IRT - liksom ALMI - i högsta grad beroende av både stat och myndigheter. Stora I 47. Finns något statistiskt underlag som visar hur stort positivt utfall som kommit av ALMIs resp VINN NU’s stödda projekt? (dvs hur stor andel som har nått marknad och fortsätter ha en omsättning) Inget svar. Tillväxtanalys har just rapporterat att Vinn Nu inte medförde några som helst resultat 48. En del i problemet är - enligt min mening - att aldrig så lovande uppfinningar inte når marknad just pga uppfinnarens generella otalang att konceptualisera. Hur angriper IRT detta? Det är precis det IRT rådgivarens uppgift att bidra till, hjälpa, lotsa, visa vägen. Jodå, men de föregående, tyvärr obesvarade frågorna handlar just om hur. Crowdfunding 49. Vilka tankar kring Crowdfunding är formulerade i IRT? Vi har inte gjort några formulerade funderingar när det gäller finansiering av innovationerna. Crowdfunding är bara en av ett antal finansieringsalternativ. Inget svar. Finansiering 50. Hur stor totalsumma per nod prospekterar IRT(nationellt)?; 1 mkr + ? Inget svar. I IRT’s prospekt anges 500 tkr/uppfinning och år som verifieringsbidrag och uppskattningsvis 500 verifierade uppfinningar inom totalt 160 mkr/år. Hur fördelar sig denna budget regionalt? 51. Vilken andel är avsatt för web-applikationerna? Inget svar. Förmodar att detta är ytterligare en Frankelius/Norrman-idé som inte är aktuell. 52. Vilken andel är avsatt för granskning av ansökningar? Eftersom varje pilot finansieras lokalt regionalt finansieras verifieringsmedlen också lokalt regionalt. Svarar på pilotens nuvarande finansiering, inte på nationella IRTs budget för ersättningar till innovationsrådens kostnader. 53. Finns uppskattning på mängd ansökningar? Kommer att variera beroende var man befinner sig och hur stort upptagningsområdet är. Jag har i Skellefteå ca 80 enskilda ärenden/år. Med varierande kvalité och behov av rådgivning. Ingen uppskattning utöver Skellefteå, således? 54. Antal avlönade bedömare? (Jag räknar mkt blygsamt med c:a 500tkr per deltidsanställd/år). Vad menas med bedömmare????????? Förlåt, jag avser innovationsrådgivare. 2014-10-13 Delrapport m rättelser & kommentarer (Örjan Strandberg) Innehåll 1- Inledning ............................................................................................................................. 2 2- Projektsyfte & mål .............................................................................................................. 2 Syfte & Mål ............................................................................................................................ 2 Delmål .................................................................................................................................... 2 Organisation ........................................................................................................................... 2 3- Projektresultat ..................................................................................................................... 3 Metodbeskrivning (delmål 1) ................................................................................................. 3 Verifiering behovet av specifik Innovationsrådgivning (delmål 2) ....................................... 4 Klarläggande nyttjande IRT-verksamhet ur offentligas samt aktörers perspektiv (delmål 3) ….5 Effekt av verksamheten – Innovations rådgivning ................................................................. 6 Bilagor ........................................................................................................................................ 8 Bilaga 1, arbetspaket & projekttidsplan ................................................................................. 8 Bilaga 2, Översikt Innovationssystemet Kalmar Län ............................................................. 9 Bilaga 3, Begrepps definitioner kring ”Innovation” ............................................................ 10 1 1- Inledning Initiativet till ökad innovationskraft genom en rådgivningsresurs presenterades på en vid av SUF´s (Svenska Uppfinnareföreningens) nationella ordförande-konferenser 2010. Almi medverkade även och stod bakom dessa gemensamma tankar. Detta kom senare att få namnet IRT 9I (Innovation för Regional Tillväxt, 9:de Innovationskontoret) nu används endast ”IRT” som benämning. I anknytning till forskarenna Ann-Charlotte Norrmans och Per Frankelius seminarium ”Uppfinnarensingars betydelse för Sverige” i Kalmar 2013 fick Uppfinnarna Kalmarsund uppdraget av Landshövdingen Stefan Carlsson att sammankalla näringslivschefer till Residenset för dialog om en regional satsning med koppling till SUF´s nationella program. SUF´s nationella program har finansierats av Vinnova med 4,8 miljoner kronor över en 3-års period med syftet att starta upp pilotverksamheter för IRT-verksamhet. Det föreliggande projektet IRT Kalmar Län är det första projektet inom ramen för dessa pilotverksamheter och har finansierats genom SUF samt Regionförbundet Kalmar Län. 2- Projektsyfte & mål Syfte & Mål Att Ttydliggöra och fastställa detaljutformningen av en rådgivande verksamhet med syftet att stödja personer med idéer som bedöms kunna leda till innovationer. Fokus för detta skall vara innovationens utveckling och inte affärsutveckling. Delmål Projektet har haft 3 delmål: 1- Framtagning av en metodbeskrivning utifrån IRT anpassad till Kalmar Län. 2- Verifiera metoden genom faktiska rådgivningar med innovatörer i Kalmar Län. 3- Klarläggande av Kalmar Läns kommuners villkor för nyttjande av IRT men även villkoren från de andra aktörerna i innovationssystemet. Organisation Projektägare är Uppfinnarna i Kalmarsund. Projektet finansieras av Regionförbundet Kalmar Län samt SUF (Svenska Uppfinnarföreningen) Styrgrupp; Mattias Nylander, Regionförbundet Roland Lindqvist, SUF (projektledare nationella projektet IRT) Mats Olsson, SUF (styrelseordförande) Joakim Axelsson, Uppfinnarna Kalmarsund (styrelseordförande) Projektgrupp; Nicholas Murigu (Projektledare), Joakim Axelsson, Lennart Eriksson 2 3 - Projektresultat Metodbeskrivning (delmål 1) Övergripande består IRT’s funktion av två delar som fungerar fristående var för sig alternativt som komplement i kombination. En rådgivningsfunktion som skapar en struktur för den enskilde innovatören kring utvecklingsprocessen av själva idéen samt stöd i utvecklingsarbetet. [Vad för ’struktur’?] En lotsningsfunktion som skapar en enkel väg in i det, för den ej insatta, komplicerade befintliga aktörsnätverket som utgör innovationssystemet. En dörröppnare helt enkelt. [lotsning till vad?] Underlag från SUF nationellt samt erfarenheter från Skellefteå´s innovationssystem angav detta som en integrerad funktion. De regionala förutsättningarna för Kalmar Län ger dock en kraftigt varierad tyngdpunkt för insatsen från respektive del beroende på kommun.[vad funkar inte i Kalmar?] Generellt har större kommuner ett behov förskjutet mot Rådgivningsdelen och de mindre behov av båda delarna. Det noterades under projektets gång att de mindre kommunerna har ett allmänt behov av ökade resurser för lotsning av entreprenörer generellt (och ej enbart kategorin innovatörer). Rådgivningsfunktionen skall vara kompetent Denna skall vara; - Metodisk - Kännetecknas av hög kompetens [skall vara kännetecknas..?] - Vara kvalitétssäkrad [hur då? Och av vem?] - Engagerad - Potential att vara långsiktig - Anpassad efter idéägarens förutsättningar (situationsanpassatd) - Målinriktad - Lösningsorienterad [är väl lika med kompetent] [är väl lika med kompetent] [är väl lika med kompetent] [är väl lika med kompetent] [är väl lika med kompetent] [är väl lika med kompetent] [är väl lika med kompetent] [är väl lika med kompetent] Rent praktiskt går sker rådgivningen till genom möten. Frekvensen är individuell utifrån individens förmåga och önskan om progress. Under piloten som genomförts har deltagarna själva angett att möten var 14:de dag har varit ett bra upplägg. Mötena har hållits mestadels fysiskt. Metodiken under mötena bygger på en iterativ process som utgår från idéen. Idégivaren har stötts i utvecklingsprocessen genom direkt idéutveckling [rådgivaren får ej bidra med idéutveckling, då detta utgör immaterialrättsintrång] samt tillgången till rådgivaren som ett så kallat bollplank. 3 Lotsningsfunktionen Denna skall vara: 1. Välinsatt i aktörsnätverket regionalt [kompetent] 2. Insatt i relevanta större aktörer nationellt 3. Träffsäker vid vidareförmedling av kontakter [samma som 1] 4. Avlastande för lokala resurser som ej har detta som huvudfunktion Rent praktiskt går sker lotsningen till genom vidareförmedling av kontakt-uppgifter till relevant aktör för vilket innovatören har ett behov. Vid projektets seminarieum i samband med utdelningen av innovationspriset på Landshövdingens residens framkom det från innovatörer att behovet har en stor spridning allt från affärsutvecklingskompetens genom regional aktör till specialist-rådgivning för tekniska / innovations-relaterade frågeställningar. Ett resonemang fördes även om att det finns ett allmänt (och även för detta, specifikt) behov av en mer integrerad koppling av nationella nätverk med de regionala nätverken. Det finns mycket många nätverk helt enkelt att hålla sig ajour med för aktörerna. Verifieringsbehovet av vid specifik Innovationsrådgivning (delmål 2) Ur den enskildes perspektiv fungerar det offentliga som en sluss-funktion till andra aktörer. En slussfunktion som upplevs bristfällig då vidarebefordringen av kontakt i princip utgår från de två kategorierna ”Vill starta företag” alt. ”Har startat företag”. En kvantitativ verifiering av antalet innovatörer* med detta behov har inte gjorts inom ramen för detta projekt. Mestadels beroende på resursbrist men även för att ett sådant tillvägagångssätt skulle innefatta ett enkät-utskick till en stor andel av regionens invånare, .Mmed detta vill projektet belysa att innovatörer inte är en homogen grupp utan är vanliga och ovanliga medborgare med en stor divergens i livssituation, ålder och kön. [* Varför inte bara uppge antalet medlemmar i Kalmarsunds förening???] Det stödjande systemet för näringslivet och entreprenörer (där innovatörer utgör en del-mängd) har i dagsläget ett stort antal olika aktörer (se bilaga 2) där respektive aktörs spetsområde samt överlappning är svåröverskådligt för den ej dagligt verksamma. Bilden kompliceras ytterligare av att det finns stora regionala variationer av tillgängligheten till respektive aktör. Fokus och spetskompetens för de respektive aktörerna är fokuserade kring affärsutveckling för tillväxt utifrån områden relaterade till affärs- och företagsutveckling. Utveckling av kärnidén är inte centralt utan fokus ligger på behovet av kompetens och verktyg för försäljning av x affärsidé, detta är lovvärt då det värnar om individens egna utgångspunkter och dennes önskemål om innehållet i sin affärsidé. Det skall dock noteras att ALMI historiskt har innehaft en hög kompetens för att stödja innovatörer i processen att utveckla deras innovationer. En förändring i det nationella ägardirektivet 2013/2014 innebär dock en förskjutning för vilken från den fas där ALMI prioriterar fria innovatörer och istället i realiteten arbetar med innovationer som är direkt kommersialiserbara i befintliga företag. 4 Detta förhållningssätt[?] fungerar dock inte för gruppen idéägare då dessa i utvecklingsskedet har ett primärt behov av stöd för utveckling av innovationen (idén). En idé/innovation som dessutom inte nödvändigtvis möter kriterierna för en affärsidé och i vissa fall inte har en idéägare med intresse för företagande utifrån sin potentiella innovation. Detta påvisar att det vidare mera finns ett behov eller en möjlighet till match-making mellan innovatörer och entreprenörer. Behovet ur det offentligas perspektiv bedöms således vara stort gällande förmågan att omhänderta behovet från enskilda innovatörer. Klarläggande nyttjande IRT-verksamhet [???] ur offentligas samt aktörers perspektiv (delmål 3) Metod Detta resultat har arbetats fram genom möten med ett representativt urval av aktörer i hela länet med en direkt eller indirekt koppling till innovationssystemet. Fokus har primärt varit behovet av, och villkoren för funktionen och sekundärt tänkbara finansieringsmodeller av en IRT-verksamhet. (not. i denna delrapport presenteras slutsatser/resultat på enbart utifrån respondenternas gemensamma synpunkter) Resultat - Ett behov som IRT bör fylla är stadiet innan innovatören är kvalificerad för ALMI´s stödmöjligheter - Gruppen innovatörer har hittills utgjort en liten del av aktörernas [vilka?] fokusområde. - Det finns ett starkt intresse av att kunna avropa [vad är det?] från en rådgivningsfunktion. - IRT skulle vara ett tillskott för att öka tillgängligheten för lotsningen i mindre kommuner Behovet som IRT fyller i och med det direkta process-stödet för innovationens utveckling (idéutveckling) finns tillfredsställs idag inte regionalt hos befintliga aktörer. En tänkbar finansieringsmodell är utifrån avrop[??] från kommunen genom lokala aktörer (kommunen finansierar därmed enbart när det finns en idégivare i sin sagda kommun med behov av att nyttja funktionen). Ett medlemskap, där kommunerna i regionen betalar en årsavgift är inte att föredra. Projektmedel är möjligt i ett uppstartsskede[??]. För långsiktig hållbarhet krävs en lokal/regional finansieringsmodell. Under förutsättning att behovet av funktionen kan påvisas ansågs inte finansieringen utgöra det primära hindret för en etablering. Det primära var att en IRT-verksamhet inte bidrog till att ytterligare komplicera aktörskonstellationen i det redan befintliga innovationssystemet. Verksamheten kan med fördel infogas hos en redan befintlig regional aktör. 5 Slutsats Delmål 3 Det är projektets uppfattning att i ett uppstartskede är projektmedel som kanaliseras via EU det bästa alternativet. Dels för att en del av dessa medel är öronmärkta för specifikt detta område och dels för att de lokala/regionala finansiärerna behöver ett beslutsunderlag där behovet i form av innovatörer på lokalnivå tydligt framgår. Under förutsättningen att behovet och en löpande fungerande verksamhet kan påvisas ökar möjligheterna till finansiering för en långsiktig verksamhet markant. IRT-verksamheten bör infogas under paraplyet till en redan befintlig regional aktör. IUC har identifierats som en lämplig aktör p.g.a genom att: - IRT har flera beröringspunkter med IUC´s verksamhetsområde. - IUC har Kapacitet för utökning av verksamhetsområde. - IUC har en Regional näringslivsnärvaro - IUC har ett Väl underhållet nätverk & anseende hos nätverk samt relevanta aktörer - Deras nationella etablering ger en långsiktig förenlighet med SUF´s nationella projekt där flera verksamheter på andra orter kan bli aktuella. Övrigt Att kunna påvisa behovet av funktionen är väsentligt men problematiskt. Dels är det svårt att statistiskt kunna kvantifiera antalet idégivare regionalt/kommunalt*. Dels är det svårt att påvisa den faktiska effekten ur ett tillväxtperspektiv då det kan ta lång tid för en innovation att få ett externt genomslag då innovationsprocessen är lång och i vissa fall kan ta flera år. [lokalföreningens medlemsmatrikel…] Det har framkommit att det finns ett behov av typ av match-making-verksamhet för innovatörer och entreprenörer. Kompetensen för själva affärsidén (vare sig det gäller innovation eller ej) och kompetensen för entreprenörskapet som behövs för en lyckad marknadsetablering återfinns sällan hos samma individ. Internt för pilotverksamheten som IRT har bedriveit handlar flera punkter om att söka utveckla affärsperspektivet samt marknadsmöjligheterna genom [vems?] egna agerande och kontakter med aktörer med detta som sin kärnkompetens. Detta bekräftas av aktörerna själva som även har tillagt att de möter flera kompetenta drivna entreprenörer som saknar hållbara affärsidéer att driva. Den logiska slutsatsen är därför att det finns ett stort behov och värde i en sammankoppling mellan dessa två grupper. Effekt av verksamheten – Innovations-rådgivning o Forskningsrapport påvisar att IRT-verksamheten är en vit-fläck* (Uppfinarensningars betydelse för Sverige) o Kontakt och nätverkande för fristående innovatörer [vad menas? Att IRT ger…?] o Tillväxt i form av nya arbetstillfällen i befintliga nya företag [vad menas? Att IRT ger…?] o Satsningarna på företag med innovationer lönar sig mera o Av nya innovationer på marknaden är 33% fria innovatörer och 47% kommer från företag och endast 20% från universitet.** [varför denna statistik här? IRT ger inte detta resultat.] o Påskynda och effektivisera innovationsprocessen [vad menas? Detta är en uppmaning] o Individer får utforska och utveckla sina talanger [Oklar koppling till IRT.] o Underlätta och förbereda kandidater för andra aktörer i systemet. [vad menas? Uppmaning] 6 o Säkerställning av att medelberättigade idéer är bedömningsbara när de kommer till aktören som hanterar och delar ut medel. [vad menas? Att IRT ger…?] o Fler företag till de regionala inkubatorerna [vad menas? Att IRT ger…?] * Källa: Ann-Charlotte Norrman och Per Frankelius, LNU ** Källa: Christian Sandström, Ratio, näringslivets forskningsinstitut Metod för projektresultatet Resultatet har arbetats fram genom kvalitativa intervjuer/möten med de befintliga aktörerna i innovationssystemet enl. bilaga 2. Utöver dessa har även representanter från kommunen (näringslivschef/näringslivsutvecklare) fått komma med sina synpunkter. Samtliga respondenter har selektivt valts ut för vara representativa utifrån stor/liten kommun/aktör. I pilotverksamheten har innovationsrådgivning genomförts med 10 st kandidater som alla har haft en idé till en innovation som har utvecklats innan de antogs till pilotverksamheten. Dessa har nåtts genom främst aktörer inom innovationssystemet samt projektmedlemmarnas egna nätverk. Störst andel har kommit via ALMI*. Kvinnor har varit underrepresenterade. Kandidatarer utanför det befintliga systemet har sökts genom en brett riktad regional marknadsföring i såväl etablerade nätverka som i reklam via KLT´s bussar. [har IRT alltså inte själva letat upp kandidaterna?] Projektet har genomförts enligt arbetspaketsuppdelning samt tidsplan i bilaga 1. 7 Bilagor Bilaga 1, arbetspaket & projekttidsplan 9 8 Bilaga 2, Översikt Innovationssystemet Kalmar Län 9 Bilaga 3, Begrepps definitioner kring ”Innovation” ”Idégivare potentiell blivande uppfinnare.” ”Uppfinnare den förste som utvecklat en anordning eller metod som löst ett tekniskt problem som fungerar på ett nytt och effektivare sätt.” ”Innovatör är den som kommersialiserar eller har kommersialiserat en uppfinning.” ”Innovationer är kommersialiserade uppfinningar” Källa: Innovation and Economic Growth. Cambridge 10 Analys: ”Innovation för Regional Tillväxt - delrapport Kalmar Län” Jag kan bara säga: herre min je! Jag avvaktade med att läsa rapporten till dess att jag kunde koncentrera mig fullt på innehållet, men jag hade lika gärna kunnat läsa den direkt när jag kom hem. Det första jag reagerade på var att en Exective Summary (har glömt vad det heter på svenska) saknades, där investeraren i ett fåtal meningar ges kontentan av resultaten. När jag läste rapporten insåg jag dock varför. Det fanns inget att presentera som skulle ha motiverat investeraren att ens läsa rapporten. Språkbruket är uselt och slarvigt. Vad som förpassar rapporten - och kanske värre - projektet i sig till dynghögen är metodiken. Projektet har tre delmål, där de två första är: 1) metodframtagning 2) verifiering av metoden Hur kan de vara oberoende delmål? Verifiering är ett kritiskt steg i metodframtagningprocessen, inte en fristående aktivitet som kommer efter framtagningen. Hur kom man fram till att metoden är effektiv om inte den optimala? Min absoluta favorit att framlägga för en investerare är dock sid 4, stycke fyra från slutet, om kvantitativ verifiering. Huvudanledningen till att man inte har gjort en verifiering uppges vara resursbrist, men man skulle ändå inte ha kunnat göra den, eftersom uppfinnare inte är en homogen grupp. Vad försöker man säga till investeraren? ”Vi behöver mer resurser, det är endast värt att kvantifiera om uppfinnare är en homogen grupp” – eller – ”vi har ingen aning om hur vi skulle gå tillväga för att kvantifiera”. Delmål 3 känns helt lösryckt och främmande, som det presenteras i rapporten Sammanfattningsvis, absolut noll substans. Kenneth Bohman projektledare, civ.ekonom och språkintresserad 2014-12-25 Svenska Uppfinnareföreningen Styrelsen 2015-03-16, AU 2015-03-30 /Kj Föreningsstyrelsens propositioner till Årsmötet 2015. 1. Ägardirektiv I en av motionerna till Årsmötet föreslås att Ägardirektiv ska utarbetas för SUF Service AB till årsmötet 2016. Styrelsen föreslag: att Årsmötet beslutar att bifogade förslag till ägardirektiv för SUF Service AB fastställs redan vid innevarande årsmöte 2015 och att en löpande ska ses över inför varje kommande Årsmöte. 2. Medlemsavgifter Under en följd av år har frågan om medlemsavgifter diskuterats. En av frågorna har gällt det individuella medlemskapet – 40 kronan. Det har inte varit aktuellt i kontakter med de lokala föreningarna att höja den individuella medlemsavgiften. Dessutom har det individuella medlemskapet i central SUF ifrågasatts. Vid sidan av detta har styrelsen diskuterat möjligheten att inrätta en ny form av medlem/sponsorskap genom en enkel registrering över nätet via föreningens hemsida. Medlemmen för då tillgång till en begränsad information och nyhetsbrev. Detta medlemskap/sponsorskap föreslås kosta 99 kr/år. För att lösa dessa frågor föreslår styrelsen dels att det individuella medlemskapet via lokalföreningarna ersätts med en förhöjd lokalföreningsavgift till SUF som baserar sig på den lokala föreningens medlemsantal. En tänkbar modell för detta har tagits fram. Dels att ett medlem/sponsorskap på 99 kr skapas. Styrelsens förslag: A) Att Årsmötet beslutar att uppdra åt styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som på basis av den framtagna modellen utarbetar ett förslag till årsmötet 2016 om ändrade medlemsavgifter och ev konsekvensförändringar i stadgan mm efter beredning av frågan och diskussion på höstens ordförandekonferens. B) att Årsmötet beslutar att ett förenklat medlemskap/sponsorskap för 99 kr inrättas enligt styrelsens förslag. 3. Stadgeändring §11 i föreningen stadga. Vid Årsmötet 2014 beslutades att förvaltningen av föreningens tillgångar ska ligga på föreningsstyrelsen och inte på SUF Service AB. Det medförde att vid kontakt med Handelsbanken beträffande utökad checkkredit för bolaget visade det sig att enligt föreningens stadga (§11) får säkerhet endast tas i fast egendom. Föreningen har sedan länge avyttrat sin fastighet och äger ingen fastighet idag. Säkerheten är fn i värdepapper. Stadgan §11 ”För förvaltning av föreningens tillgångar ansvarar styrelsen……Som målsättning för förvaltningen skall gälla att det egna kapitalet sett över tiden bevaras till sitt reella värde genom en försiktig kapitalplacering. Spekulation i enskilda aktier och värdepapper får ej förekomma. Annan tillgång än fast egendom får inte pantsättas.” Meningen ”Annan tillgång än fast egendom får inte pantsättas.” förslås utgå. Styrelsens förslag: Att årsmötet beslutar enligt styrelsen förslag: att meningen ”Annan tillgång än fast egendom får inte pantsättas.” i stadgans §11 ska utgå. 4) Direktiv till valnämnd. I föreningens stadga finns inga närmare direktiv till valnämnden annat än att förslå nya kandidater till styrelsen och att de ska vara valbara till styrelsen. Styrelsen föreslår att det utöver bestämmelserna i stadgans §7 tas fram ett kompletterande direktiv inför valnämndens arbete. Det bör tex innehålla - Att styrelsens ordförande ska adjungeras till valnämnden - Att sittande styrelse intervjuas av valnämnden - Att valnämnden löpande håller sig informerad om styrelsens arbete och - att beträffande nya kandidater så ska föreslagen kandidat ha tackat ja till att ingå i styrelsen om han/hon blir föreslagen och att vederbörande ska vara medlem i SUF eller lokal förening. - Att valnämnden föreslår Årsmötets ordförande - Att valnämnden förslår val av revisorer Styrelsen förslag: Att årsmötet uppdrar åt nya styrelsen att utarbeta kompletterande direktiv till valnämnden att arbeta efter inför årsstämman 2016.
© Copyright 2024