Boendesituationen för nyanlända – Bilagor
Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Boverket 2 Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 3 Innehåll Bilaga 1. Kommunberättelser ........................................................ 5 Södertälje ..............................................................................................6 EBO-kommun, Södertälje – halvstor ort nära större ort ........................9 Göteborg ............................................................................................ 18 Storstadskommun, Göteborg – stor ort .............................................. 21 Gävle .................................................................................................. 29 EBO-kommun, Gävle ......................................................................... 32 Hultsfred ............................................................................................. 41 ABO specialistkommun, Hultsfred – liten ort ...................................... 44 Östra Göinge ...................................................................................... 51 ABO-kommun, Östra Göinge – liten ort nära större ort...................... 54 Bilaga 2. Kommunindelning Tillväxtverket ................................... 59 Bilaga 3. Antalet inskrivna per kommun....................................... 63 Bilaga 4. Kommunkartor .............................................................. 65 Bilaga 5. Definition av EBO och ABO från Migrationsverket enligt kommunmottagningen ................................................................. 71 Bilaga 6. Invandrarindex .............................................................. 73 Frågor och T-test ................................................................................ 73 Boverket 4 Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 5 Bilaga 1. Kommunberättelser I kapitel 3 behandlas de boendesociala aspekterna. Underlaget bygger på fallstudier i fem kommuner: Gävle, Göteborg, Södertälje, Hultsfred och Östra Göinge. Fallstudierna har genomförts med hjälp av intervjuer och bearbetning av statistikunderlag från olika myndigheter. • Representanter från kommunala bostadsbolag, socialförvaltning, utbildningsförvaltning, kultur- och fritidsförvaltning, kommunledning/ stadsledning samt integrationssamordnare har intervjuats i samtliga eller några av kommunerna. • Nyanlända och asylsökande har intervjuats i Gävle och Södertälje. • Intervjuer med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har genomförts med handläggare och på lokal ledningsnivå. Kompletterande intervjuer med myndigheterna har genomförts på nationell nivå och för Migrationsverket även vid ankomstenheten i Malmö. • Intervjuerna som genomförts har sammanställts till berättelser som speglar hur intervjupersonerna själva upplever de boendesociala konsekvenser som eget boende anses medföra. • Kommunerna har i efterhand fått ta del av textsammanställningen och godkänt dem. Berättelserna utgör därmed ett underlagsmaterial som är fristående från rapportens analyser. Boverket 6 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Södertälje Detta avsnitt syftar till att ge en bild av Södertälje kommun och situationen där. Tabell 1.1 visar grundläggande statistik över Södertälje. Befolkningssiffrorna är hämtade från det första halvåret 2015. Siffrorna över bostadssituationen är hämtade från 2014 och den arbetsmarknadsrelaterade statistiken är från 2013. Södertälje har knappt 93 000 invånare och folkmängden växer med strax över 1 procent per år. Ungefär hälften av folkökningen härrör från ett födelseöverskott medan resterande del härrör från ett positivt flyttnetto. Det positiva flyttnettot kommer från en positiv nettoflyttning från utlandet medan det inrikes flyttnettot är negativt. Den genomsnittliga boendeytan är 35 kvm och knappt hälften av invånarna äger sitt boende. Andelen småhus är 39 procent och 48 procent av bostadsbeståndet är hyresrätter. Flertalet av dem som arbetar i Södertälje bor i kommunen men ungefär 40 procent pendlar till kommunen för att arbeta. Andelen som arbetar av den totala befolkningen är 72 procent. Tabell 1.1 Sammanställning av statistik över Södertälje kommun Södertälje Folkmängd Folkökning 573 Födelseöverskott 236 Inflyttade 3 332 Utflyttade 2 991 Flyttningsnetto 341 därav från egna länet -136 därav från övriga Sverige -173 därav från utlandet 650 Genomsnittlig bostadsarea 35 kvm Andel med ägt boende 47 % Andel småhus 39 % Andel hyresrätter 48 procent Inpendlare 20 480 Utpendlare 14 063 Bor och jobbar i kommun 26 855 Förvärvsintensitet 72 procent Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Boverket 92 808 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 7 Tabell 1.2 nedan visar det totala antalet inskrivna asylsökande och kommunplacerade i Södertälje. Siffrorna summeras på årsbasis, vilket ger en indikation på belastningen på kommunen, men den bilden är inte komplett eftersom antalet nyanlända som bor i kommunen är ett resultat av tidigare kommunplaceringar och hur många av dessa som fortfarande bor kvar. Den årsvisa summeringen ger dock en tydlig indikation på situationen i kommunen. Observera att för 2015 gäller siffrorna antalet inskrivna den 21 september och antalet kommunplacerade hela september. Det är således inte årssiffror för kommunplacerade, vilket det är för tidigare år. För att få en uppskattning av nivå på årsbasis kan antalet kommunplacerade räknas upp med faktor 1,33. Antalet har varierat över åren, med relativt många i början och slutet av perioden, och uppgår 2015 till 1 905 personer; 823 av dessa är barn, varv 77 är personer är ensamkommande barn. En mindre del (534 personer) av det totala antalet är kommunplacerade, varav 160 är barn. Detta skulle på årsbasis innebära ca 710 personer varav 212 barn. Av de kommunplacerade kan ca 19 procent hänföras till anhöriginvandring. Andelen anhöriginvandring varierar dock mycket över åren, vilket kan bero på skillnader i flyktingströmmar men även på att det kan finnas en icke-konstant fördröjning i anhöriginvandringen. Tabell 1.2. Antalet inskrivna och kommunplacerade i Södertälje 2006–2015 (inskrivna den 21 september och kommunplacerade t.o.m. september) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt i kommunen 1 795 2 492 1 968 1 495 1 056 1 011 1 208 1 830 2 314 1 905 varav barn 1 235 1 501 985 811 570 634 751 1290 1427 823 17 16 4 17 23 45 77 679 462 550 629 1 109 1 198 534 varav barn 281 159 230 180 333 366 160 varav ensamkommande barn 8 10 10 2 14 16 24 406 148 303 69 63 148 99 varav barn 220 87 190 29 36 76 varav ensamkommande barn 0 0 0 0 0 0 varav ensamkommande barn Varav kommunplacerade enligt ersättningsförordningen Totalt 1 076 1 337 854 Varav anknytning inom två år Totalt 86 227 401 0 Varav inskrivna Totalt 719 1155 1114 816 594 461 579 721 1 116 1371 varav barn 159 164 131 132 108 84 122 181 229 289 7 6 2 3 7 21 53 varav ensamkommande barn Inskrivna som bor i EBO Boverket 8 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Totalt 712 1150 1100 797 578 453 569 699 1 089 1 314 varav barn 159 163 127 125 103 82 117 168 209 236 0 1 0 0 0 1 0 varav ensamkommande barn Inskrivna som bor i ABO Totalt 7 5 14 1 0 0 0 4 3 8 varav barn 0 1 4 1 0 0 0 2 2 8 1 0 0 0 2 2 8 varav ensamkommande barn Källa: Migrationsverket. Huvuddelen av antalet 2015 är inskrivna asylsökanden, 1 371 personer den 21 september 2015. Dessa utgör ca 72 procent av det totala antalet. De flesta inskrivna i Södertälje bor i EBO, 3 029 personer. Boende i ABO utgör en mindre del och består främst av ensamkommande barn. Skillnaden mellan totala antalet inskrivna och summan av EBO och ABO utgörs av övriga boendeformer. Tabell 1.3 visar antalet bostäder 2014 där nyanlända bor och där det finns många personer folkbokförda. Tabellen visar även boendeytan per person för nyanlända respektive samtliga boende i Södertälje. Totalt 2 bostäder i Södertälje där en nyanländ är folkbokförd som har fler än 5 vuxna folkbokförda per rum i bostaden. Det finns 2 bostäder där en nyanländ bor där det finns 10–19 vuxna folkbokförda. Boendeytan per person för nyanlända uppgår till 17 kvm, vilket kan jämföras med 35 kvm som är genomsnittet i kommunen för samtliga personer och boendeformer. Avgränsar man till dem som bor i hyresrätter i flerbostadshus är boendeytan i genomsnitt 30 kvm. Tabell 1.3. Antalet nyanlända folkbokförda i bostäder samt boendeyta i kvm per person för nyanlända respektive för hela befolkningen i Södertälje kommun 2014 Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 2 Antal bostäder med tio eller fler folkbokförda 2 Yta per person, nyanlända (kommunplacerade) 17 Yta per person, hela befolkningen 35 Yta per person, hyresrätt i flerbostadshus, hela befolkningen 30 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 9 Tabell 1.4. Andelen som får bostadsersättning 2011-2015 och hemutrustningslån 2011–2014 av antalet med etableringsersättning i Södertälje kommun Andel som får bostadsersättning av andelen med etableringsersättning Andel som får hemutrustningslån av andelen med etableringsersättning 2011 3% 46 % 2012 3% 10 % 2013 4% 10 % 2014 7% 9% 2015 8% Källa: Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN). EBO-kommun, Södertälje – halvstor ort nära större ort Södertälje kommun har under lång tid varit en populär EBO-kommun. Flyktingmottagandet är mycket högt och därför har man inte något kommunavisningsavtal med länsstyrelsen. I Södertälje kommun finns heller inga anläggningsboenden. EBO-systemet möjliggör inflyttning i stor skala och det är inte meningsfullt att hålla isär de som bor i EBO och är asylsökande från de nyanlända som bor i EBO efter att de har fått uppehållstillstånd, menar kommunledningen. Den gemensamma nämnaren enligt kommunledningen är att EBO-systemet medför att kommunen inte på något vis kan påverka utvecklingen. Södertälje har under lång tid pekat på de svåra och allvarliga bostadssociala konsekvenser som EBO skapar för både individer och lokalsamhället. De synliga effekterna av EBO och självbosättningen är social utsatthet, hög arbetslöshet och försörjningsstödsberoende. Kommunledningen betonar dock att det grundläggande problemet är detsamma som i övriga landet – att nyanländas etablering drar ut på tiden. I och med att Södertälje ensamt tar emot närmare en femtedel av alla nyanlända i Stockholms län blir de negativa konsekvenserna extra tydliga där. Människor hamnar i social och ekonomiskt utsatthet, vilket riskerar att undergräva medborgarnas förtroende för välfärdssystemet, säger kommunledningen. Sett ur ett demografiskt perspektiv är situationen speciell i Södertälje. Kommunen är väldigt attraktivt för kristna minoriteter i Mellanöstern, enligt kommunledningen. Ungefär 50 procent av befolkningen i Södertälje har utländsk bakgrund och 30 procent, vilket motsvarar lite drygt 30 000 invånare, tillhör den assyriska/syrianska folkgruppen. Boverket 10 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Asylsökande och nyanlända bor främst i fyra stadsdelar: Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna. Mellan 2006 och 2013 ökade befolkningen i dessa stadsdelar med drygt 2 282 personer. Samtidigt byggdes i princip inga nya lägenheter, säger kommunledningen. Omflyttningen ligger i dag på mellan 6 till 8 procent, enligt Telgebostäder, och den låga omflyttningsprocenten är en spegling av den ökade bristen på bostäder. Arbetslösheten i Ronna och Hovsjö är 20–30 procent och nivån på försörjningsstöd för personer som tidigare har varit nyanlända har bitit sig fast runt 50–60 procent. Intervjupersonerna understryker att människor ska ha möjlighet att själva välja var i landet de vill bo. Vad som hänt i Södertälje, menar de flesta intervjupersonerna, är dock att de bostadssociala problemen har blivit så allvarliga att det inte längre går att försvara EBO-systemet. Bostadssociala konsekvenser Genomgående beskriver intervjupersonerna att bostadssituationen för de asylsökande i EBO och nyanlända som självbosätter sig skapar allvarliga sociala problem. I stort sett alla nyanlända som är inskrivna i etablering i Södertälje bor inneboende hos någon den första tiden, och det går ganska fort innan de som bor inneboende hamnar i en ohållbar situation, menar socialtjänsten. Bristen på bostäder gör att både asylsökande i EBO och nyanlända i eget boende hamnar i en flyttkarusell. Familjerna splittras och man flyttar från plats till plats. Grannar klagar på att det högljutt. Barnen springer upp och ner i trappan, och en del är rädda för att myndigheterna eller hyresvärden ska ta både barn och bostad ifrån dem, säger en intervjuperson. Från 2010 gör personalen på socialtjänsten hembesök hos personer som har lämnat sitt samtycke till detta och som ansöker om försörjningsstöd eller hjälp med bostad. Man hinner med ca 900 hembesök per år. Socialtjänsten framhåller att bostadssituationen i vissa bostadsområden är alarmerande dålig. Dagligdags besöker man lägenheter med många inneboende, där det är fullt med skor i hallen och där madrasser står inskjutna bakom sofforna. Inte sällan gömmer det sig människor i angränsande rum. Rädslan hos värdfamiljen att gå miste om försörjningsstödet eller att bostadsbidraget ska sänkas eller upphöra, gör att man inte vill berättar för socialtjänsten att man har en familj inneboende hos sig. De bostadssociala konsekvenserna drabbar både dem som bor inneboende och värdfamiljerna. När personer bor inneboende hos en släkting eller bekant i områden där många är arbetslösa, socialt utsatta och många uppbär försörjningsstöd blir den första signalen för många asylsökande och Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 11 nyanlända att det inte finns några arbeten samt att andra normer gäller för dem som är nya i landet. Många kommer från samma folkgrupp och de lever isolerat från det svenska samhället. Socialtjänsten beskriver att ett parallellsamhälle har etablerats där normen är att leva på försörjningsstöd och där svenska språket inte är prioriterat. Hög arbetslöshet i Södertälje leder dessutom till ett ökat bidragsberoende. En grupp i EBO som ökar i antal är personer i livets slutskede. Cancersjuka personer som lämnat det gamla hemlandet i tron att de ska få hjälp i Sverige flyttar till släktingar i Södertälje. Detta är svårt sjuka människor som kommer till kommunen vid en tidpunkt när det inte finns några bostäder och det har hänt att svårt sjuka har tillbringat sina sista dagar i livet på ett vandrarhem, berättas det i intervjuerna. Inneboendet och osäkra bostadslösningar fortsätter efter beviljat uppehållstillstånd Den kommunala vuxenutbildningen möter nyanlända som ska starta sin etablering. Osäkra och otrygga bostadslösningar är ständig aktuella hos dem som påbörjar sina SFI-studier. Tillvaron präglas av funderingar kring olika bostadslösningar, säger en intervjuperson. Många är stressade och har svårt att få tid till studier eftersom mycket kraft går till att kontakta olika s.k. hjälpare som, mot betalning, kanske kan ordna en permanent bostad eller en större lägenhet. Barnfamiljer som bor inneboende funderar över hur barnen ska bli insläppta i lägenheten efter skolan. Alla inneboende har nämligen inte tillgång till nycklar och då måste föräldrarna lösa detta på något annat sätt. Det blir lätt kaos när människor inte har ett eget hem att utgå från, säger denna intervjuperson. Intervjupersonerna betonar att många SFI-elever presterar bra, trots att boendet inte är bra. Det är motsägelsefullt, enligt vuxenutbildningens SFI-lärare. Å ena sidan gör otrygga bostadslösningar och trångboddhet att både vuxna och barn har svårt att följa med i undervisningen. Å andra sidan har många ett nätverk i Södertälje som gör att många ändå klarar sina studier med bra resultat. Modersmålsenheten möter nyanlända familjer när barnen börjar skolan. Familjerna tar nästan alltid upp den besvärliga boendesituationen. Tio personer kan bo i en tvårumslägenhet och de skäms över detta, säger intervjupersonen från modersmålsenheten. De flesta bor inneboende och det kan dröja flera år innan de får en egen lägenhet. Studiemotiverade barn och ungdomar förlorar motivationen på grund av att det är rörigt kring hemmet. I skolan märks detta genom att det kastas saker i klass- Boverket 12 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor rummet, att barn som mår dåligt slutar att lyssna lärarna samt att barnen blir stökiga och slår andra barn. Trångboddheten och bristen på lediga lägenheter gör att många far illa, menar bostadsbolaget. En av de allvarligaste konsekvenserna är att människors utsatthet utnyttjas för att tjäna pengar. Nyanlända som hyr i andra hand kan behöva använda större delen av etableringsersättningen för att klara hyran. En tvårumslägenhet kan kosta upp till 10 000 kronor per månad, säger en intervjuperson som ofta möter nyanlända. Många tar lån och skuldsätter sig för att skaffa en egen bostad för att sedan upptäcka att de blivit lurade. Lägenheten de tror sig ha köpt visar sig vara en bluff eller ett olovligt andrahandskontrakt. Följden kan då bli att personer blir av med både bostad och pengar. Etablerade familjer får problem Möjligheterna till eget boende får negativa följder även för värdfamiljerna. Nedanstående exempel illustrera problemet: Ett asylsökande par med två minderåriga barn som bor i EBO flyttar in hos bekant Y. Bekant Y och dennes familj består av en vuxen och tre barn i skolåldern. De båda familjerna bor tillsammans i Y:s trerumslägenhet. Bekant Y:s barn mår dock inte bra av att EBO-familjen har flyttat in i bostaden. Skolan slår larm om att skolresultaten försämras och att barnen har koncentrationssvårigheter. De båda familjerna hamnar i konflikt. EBO-familjen och deras barn flyttar till en annan bostad – till bekant Z:s tvårumslägenhet. Bekant Z flyttar i sin tur in hos bekant Y och sover på en madrass i vardagsrummet. I många fall får alltså redan etablerade familjer eller personer som har arbete och bostad själva problem när de tar emot inneboende, men socialt tryck från släktingar och bekanta gör att det kan vara svårt att säga nej. Asylsökande som kommer till Södertälje som EBO landar mitt i de etablerade familjernas vardag. Trångboddheten och kravet att ta hand om släktingar som nyligen kommit till Sverige har många gånger en negativ påverkan på det egna livet. Det som ofta händer, menar socialtjänsten, är att barnen börjar må dåligt. Detta visar sig bland annat i sjunkande skolresultat och ökad psykisk ohälsa bland barn och unga. Föräldrarna blir frustrerade över att inte kunna hjälpa de egna barnen och mår därför själva dåligt över inneboendesituationen. De sociala följderna av detta kan t.ex. bli att ungdomar rekryteras till kriminella gäng. EBO leder till social inlåsning Några alternativa sätt att bo finns inte. Den som har valt att bo i EBO i Södertälje blir kvar i kommunen, enligt socialtjänsten. I och med att de Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 13 asylsökandes sociala kontaktnät finns i Södertälje är steget att lämna kommunen och flytta någon annanstans i landet mycket stort. Det betyder att människor som många gånger har svåra upplevelser med sig och barn som har farit illa hamnar i redan utsatta bostadsområden och i tillfälliga och otrygga bostadsförhållanden. Det är inte ovanligt att de efter några månader hamnar på gatan, menar socialtjänsten, som inte heller kan ordna fram några lägenheter. Socialtjänsten är oftaden sista utposten och där vittnar man om att den yttersta konsekvensen av EBO-systemet är att personer som blivit utslängda står i socialtjänstens reception med tre eller fyra barn och ber om hjälp. Handel med folkbokföringsadresser Några lägenheter används troligen som brevlådeadresser där nyanlända är skrivna ett tag innan de byter adress, säger en representant för Telgebostäder. Handel med kontrakt och otillåten andrahandsuthyrning Även om det är svårt att sätta siffror på omfattningen av den svarta bostadsmarknaden vittnar samtliga intervjupersoner om att den finns och att de som drabbas i första hand är nyanlända och deras barn. Det finns personer som försörjer sig på att sälja hyreskontrakt och många nyanlända får betala dyrt för bostadslösningar, menar både socialtjänsten och bostadsbolaget. Telgebostäder har identifierat två sätt att komma åt lägenheter för andraoch tredjehandsuthyrning. Det ena sättet är att gifta hyresgäster låtsas skilja sig. Den extra lägenheten hyrs ut svart i andra hand. Det andra sättet är att man låtsats att vuxna barn flyttar hemifrån. På så sätt får man tillgång till flera hyreskontrakt. I själva verket bor barnen kvar hemma medan lägenheten eller lägenheterna hyrs ut olovligt i andra hand. Det finns också exempel där hyresgästen har flyttat till eget hus men inte sagt upp lägenheten. Lägenheten har i stället hyrts ut i andra hand. Ytterligare en målgrupp för olovlig uthyrning är arbetskraft från utlandet. Bostadsbolaget berättar att det finns lägenheter som är inredda med ett stort antal våningssängar som hyrs utper sängplats till personer som är i Sverige för att arbeta. Ett andrahandskontrakt kan kosta upp till 100 000 kronor och förstahandskontrakt säljs för ännu högre belopp. Intervjupersoner från olika sektorer i Södertälje beskriver konkreta fall där nyanlända har blivit utnyttjade och i slutändan fastnat i en skuldfälla. Personerna kan ha blivit av med både jobb och bostad men tvingas ändå betala av en skuld varje Boverket 14 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor månad, säger en intervjuperson. Kommunens kunskap om den svarta marknadens inriktning och funktion kan sammanfattas i följande punkter: • Personer försörjer sig på att hyra lägenheter i andra hand och sedan hyra ut dem i tredje hand. • Unga vuxna ställer sig i bostadsbolagets kö. När köpoängen är tillräckligt hög får de en lägenhet men de flyttar inte in. I stället hyrs lägenheten ut svart. • Lägenheter sägs inte upp när hyresgäster byter bostad utan hyrs i stället ut svart. • Skilsmässor fingeras för att skaffa ytterligare en lägenhet som kan hyras ut svart. • Falska anställningsbevis används för att man ska bli godkänd som hyresgäst hos privata fastighetsägare. • Villor köps upp och används till uthyrning. Enskilda rum hyrs ut till hela familjer; på så sätt kan tre till fyra familjer hyra in sig ett hus. • Telgebostäder och socialtjänsten samarbetar för att motverka olovliga andrahandskontrakt. För att andrahandskontrakt ska godtas vid en ansökan om försörjningsstöd ska hyresvärden har godkänt detta. Förstahandshyresgästen ska också vara folkbokförd på den aktuella adressen, och i samband med det obligatoriska hembesöket kontrolleras vilka som bor i lägenheten samt att namnet på förstahandshyresgästen står på dörren. Kontrollen har lett till att antalet andrahandskontrakt har minskat drastiskt. Den som söker försörjningsstöd och bor inneboende måste i stället visa upp ett inneboendekontrakt. Det är egentligen samma sak, säger man, med den skillnaden att förstahandshyresgästen inte kontrolleras, att flera personer kan bo samma lägenhet och att det inte krävs bostadsbolagets godkännande. Inneboendekontrakten är mycket vanliga och kontrollen är inte lika stark. Det finns dock inga specifika riktlinjer för vad som ska anses som skälig hyra och rätten till ersättning prövas från fall till fall. Reglerna för inneboendekontrakt är också på väg att skärpas, så till vida att socialtjänsten tänker ställa som motkrav att den som har förstahandskontraktet också ska bo i lägenheten. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 15 Tillträde till bostadsmarknaden Nyanlända bedöms kunna skaffa sig bostad via den vanliga bostadskön. Telgebostäder godtar alla former av bidrag, och bolaget använder ett kösystem som baserar sig på att den sökande får poäng för varje dag man står i kön. Ibland kan det gå fort att få en lägenhet, menar Telgebostäder, men för de allra flesta tar det minst två år innan de kan få ett lägenhetserbjudande. Det är dock inte ovanligt att det kan ta upp till fyra år tills man har fått en egen lägenhet. Kösystemet tar inte hänsyn till behov och den bostadssökande tar ofta den lägenhet som först blir ledig, även om den inte passar familjens behov. Ett par med två minderåriga barn kan exempelvis tränga ihop sig i en enrumslägenhet på 26 kvm med en liten kokvrå, en dubbelsäng och två spjälsängar. Boytan är så liten att det inte ens finns tillräckligt med golvyta så att det minsta barnet kan gångträna. Telgebostäders situation beskrivs som Moment 22. Allmänhetens förtroende för Telgebostäder minskar när det går att köpa bolagets lägenheter på den svarta marknaden och när lägenheterna hyrs ut i både andra och tredje hand. Handlingsutrymmet är begränsat, men en tänkbar lösning som har diskuterats är att den som anmäler olovlig uthyrning själv kan få ta över förstahandskontraktet. I och med att bostadsbolaget använder bostadskö som förmedlingsprincip är dock en sådan lösning inte möjlig, för den skulle förmodligen resultera i att uppfinningsrika personer utnyttjar detta för att få förtur i bostadskön genom att den som har ett förstahandskontrakt och tänker flytta kan hyra ut sin lägenhet i andra hand till en person med få köpoäng. Båda parterna är överens om lägenhetsinnehavaren ska anmälas för olovlig uthyrning och resultatet skulle bli att andrahandshyresgästen tar över förstahandskontraktet – och därmed går förbi bostadssökande med högre köpoäng. Frågan om amnesti och liknande har hittills fallit på det inte är acceptabelt att ha ett separat spår förbi bostadskön, menar bostadsbolaget, eftersom det skulle leda till en annan typ av svart marknad. Sociala hyreskontrakt kan hjälpa våldsutsatta och barnfamiljer De sociala hyreskontrakten (s.k. kommunkontrakt) används inte för att hjälpa nyanlända in på den reguljära bostadsmarknaden. Denna bostadssociala lösning är i första hand till för hushåll som behöver få hjälp med bostad på grund av ekonomiska problem. För detta ändamål avsätter Telgebostäder 500 lägenheter varje år. Boverket 16 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Det är bara i två typer av fall som asylsökande eller nyanlända kan bli aktuella för insatser, menar socialtjänsten. Den ena är vid våld i nära relationer. Det andra är när barnfamiljer har uttömt alla möjligheter och det är uppenbart att det finns barn som far illa. Systemet haltar När personer som har nyanlända inneboende söker försörjningsstöd hamnar kommunen i en gråzon. Det går inte att kontrollera om nyanlända med etableringsersättning betalar hyra till värdfamiljen eller inte och det är svårt att räkna in eventuella inkomster från inneboende i biståndsbedömningen. Det vanligaste är att någon bor inneboende hos en familj som varken har bostadsbidrag eller försörjningsstöd. Försäkringskassan kan göra en annan bedömning om det blir känt att det finns inneboende, dock med konsekvensen att värdfamiljen kan förlora sitt bostadsbidrag. Socialtjänstens dilemma är, säger man i intervjun, huruvida Försäkringskassan ska informeras eller inte. Om olovlig andrahandsuthyrning tas till hyresnämnden får bostadsbolaget nästan aldrig rätt att säga upp förstahandshyresgästen. Det räcker inte att det går att bevisa att bostaden har hyrts ut olovligt i andra hand, enligt Telgebostäder, och lagstiftningens konstruktion gör att det är mycket svårt att komma till rätta med handeln med hyreskontrakt och olovlig andrahandsuthyrning. Telgebostäder menar att det är ett systemfel, eftersom det inte går att komma åt olovlig andrahandsuthyrning om förstahandshyresgästen är folkbokförd på den aktuella adressen. I hyreslagens mening bor människor där de är folkbokförda. Om hyresvärden misstänker att hyresgäster bryter mot hyresavtalet måste fastighetsägaren skicka ut en rättelsevarning. Rättar hyresgästen till felet är fallet avslutat. Mer svåråtkomliga är de personer som har satt i system att hyra lägenheter i andra hand och sedan hyra ut dem i tredje hand. De går det inte att stoppa, menar Telgebostäder. Arbetsförmedlingen i Södertälje Bostadssituationen är väldigt besvärlig i Södertälje och de allra flesta nyanlända som skrivs in i etableringen har en c/o-adress. Arbetsförmedlingen (AF) möter dagligen nyanlända som inte hittar fungerande bostadslösningar och de nyanlända tror att AF kan lösa deras bostadsproblem, vilket gör att etableringssamtalen, som borde handla om hur den nyanlända ska komma i arbete, i stället inriktas mot boendefrågor. Det finns de som har ett ordnat boende men merparten av samtalen kretsar till en början kring hur svårt det är att hitta en bra boendelösning. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 17 I princip nästan alla inledande etableringssamtal kommer bostadsproblemen på tal, enligt AF. De nyanlända berättar för handläggarna att de inte har någonstans att bo eller att de bor tillsammans med andra personer i samma lägenhet. Hela etableringsprocessen påverkas av osäkra bostadsförhållanden och trångboddhet, exempelvis planering av insatser för att nyanlända ska komma i arbete samt möjligheten att läsa SFI eller att över huvud taget kunna delta i etableringsinsatser. Det enda AF kan göra är att rekommendera den nyanlända att söka bostad på egen hand, ställa sig i bostadskö eller flytta från Södertälje. Om någon riskerar att hamna på gatan hänvisas personen till kommunens socialjour. De konsekvenser som osäkra boendeförhållanden för med sig och som nyanlända berättar om för AF, kan sammanfattas i följande punkter: • ständig oro för att inte ha någonstans att bo • trångboddhet och konflikter med värdfamiljen • barn som inte mår bra av trångboddheten • skolbyten på grund av att man flyttar runt • koncentrationssvårigheter hos både vuxna och barn. Boverket 18 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Göteborg Detta avsnitt syftar till att ge en bild av Göteborgs kommun och situationen där. Tabell 1.5 visar grundläggande statistik över Göteborg. Befolkningssiffrorna är hämtade från det första halvåret 2015. Siffrorna över bostadssituationen är hämtade från 2014 och den arbetsmarknadsrelaterade statistiken är från 2013. Göteborg har drygt 500 000 invånare och folkmängden växer med strax över 1 procent per år. Ungefär hälften av folkökningen härrör från ett födelseöverskott medan resterande del härrör från ett positivt flyttnetto. Det positiva flyttnettot kommer främst från en positiv nettoflyttning från utlandet medan det inrikes flyttnettot är negativt, vilket beror på i kortare flyttningar till andra kommuner inom länet. Den genomsnittliga boendeytan är 36 kvm och knappt hälften av invånarna äger sitt boende. Andelen småhus är 29 procent medan 44 procent av bostadsbeståndet är hyresrätter. Flertalet av dem som arbetar i Göteborg bor i kommunen men ungefär en tredjedel pendlar till kommunen för att arbeta. Andelen som arbetar av den totala befolkningen är 73 procent. Tabell 1.5. Sammanställning av statistik över Göteborgs kommun Göteborg Folkmängd 544 285 Folkökning 3 140 Födelseöverskott 1 636 Inflyttade 15 685 Utflyttade 14 219 Flyttningsnetto därav från egna länet därav från övriga Sverige därav från utlandet Genomsnittlig bostadsarea Boverket 1 466 -883 594 1 755 36 kvm Andel med ägt boende 49 % Andel småhus 29 % Andel hyresrätter 44 % Inpendlare 109 807 Utpendlare 49 264 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 19 Göteborg Bor och jobbar i kommun Förvärvsintensitet 210 452 73 % Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Tabell 1.6 visar det totala antalet inskrivna asylsökande och kommunplacerade i Göteborg. Siffrorna summeras på årsbasis, vilket ger en indikation på belastningen på kommunen, men den bilden är inte komplett eftersom antalet nyanlända som bor i kommunen är ett resultat av tidigare kommunplaceringar och hur många av dessa som fortfarande bor kvar. Den årsvisa summeringen ger dock en tydlig indikation på situationen i kommunen. Observera att för 2015 gäller siffrorna antalet inskrivna den 21 september och antalet kommunplacerade hela september. Det är således inte årssiffror för kommunplacerade, vilket det är för tidigare år. För att få en uppskattning av nivån på årsbasis kan antalet kommunplacerade räknas upp med faktor 1,33. Antalet har växt stadigt sedan 2009 och uppgår den 21 september 2015 till 5 477 personer; 2 799 av dessa är barn, varav 1 064 är ensamkommande barn. En mindre del (1 361 personer) av det totala antalet är kommunplacerade, varav 542 är barn, vilket på årsbasis ca 1 800 personer, varav 720 barn. Av de kommunplacerade är kan ca 30 procent hänföras till anhöriginvandring. Andelen anhöriginvandring varierar dock mycket över åren, vilket kan bero på skillnader i flyktingströmmar men även på att det kan finnas en icke-konstant fördröjning som inte är konstant, i anhöriginvandringen. Boverket 20 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Tabell 1.6. Antalet inskrivna och kommunplacerade i Göteborgs kommun 2006– 2015 (inskrivna den 21 september och kommunplacerade t.o.m. september) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt i kommunen 3 377 3 214 3 076 2 996 2 536 2 139 2 947 4 065 5 495 5 477 varav barn 2 151 1 597 1 258 1 326 1 109 949 varav ensamkommande barn 93 1 493 2 650 3 240 2 799 100 109 179 273 384 1 064 1 969 1 428 1 023 1 068 831 684 1 114 2 238 2 541 1 361 Varav kommunplacerade enligt ersättningsförordningen Totalt varav barn 402 228 207 454 1 049 1 020 542 varav ensamkommande barn 34 46 65 66 110 179 116 472 188 79 363 853 823 485 varav barn 280 117 45 268 661 551 varav ensamkommande barn 0 0 0 0 1 0 Varav anknytning inom två år Totalt 140 490 552 0 Varav inskrivna Totalt 1 408 1 786 2 053 1 928 1 705 1 455 1 833 1 827 2 954 4 116 varav barn 182 169 235 varav ensamkommande barn 258 278 265 379 412 699 1 438 47 35 43 69 94 268 948 Inskrivna som bor i EBO Totalt 1 393 1 772 2 000 1 845 1 641 1 387 1 737 1 699 2 491 3 029 varav barn 180 167 196 varav ensamkommande barn 205 233 219 311 314 413 468 0 4 1 1 1 2 3 De inskrivna som bor i ABO Totalt 15 14 53 20 21 32 33 54 277 222 varav barn 2 2 39 14 20 30 31 48 131 136 11 20 28 31 47 112 115 varav ensamkommande barn Källa: Migrationsverket. Huvuddelen av antalet 2015 är inskrivna asylsökanden, 4 116 personer den 21 september 2015, vilket utgör ca 75 procent av det totala antalet. De flesta inskrivna i Göteborg bor i EBO (Eget boende), 3 029 personer. Boende i ABO (Anläggningsboende) utgör en mindre del och består mestadels av ensamkommande barn. Skillnaden mellan det totala antalet inskrivna och summan av EBO och ABO utgörs av övriga boendeformer. Tabell 1.7 visar antalet bostäder 2014 där nyanlända bor och där det finns många personer folkbokförda. Tabellen visar även boendeytan per person för nyanlända respektive i Göteborg. Totalt 25 bostäder i Göteborg där en Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 21 nyanländ är folkbokförd som har fler än 5 vuxna folkbokförda per rum i bostaden. Det finns 16 bostäder där en nyanländ bor där det finns 10–19 vuxna folkbokförda. Boendeytan per person för nyanlända uppgår till 16 kvm, vilket kan jämföras med 36 kvm som är genomsnittet i kommunen för samtliga personer och boendeformer. Avgränsar man till dem som bor i hyresrätter i flerbostadshus är boendeytan i genomsnitt 32 kvm, dvs. dubbelt så mycket som för nyanlända. Tabell 1.7. Antalet nyanlända folkbokförda i bostäder samt boendeyta i kvm per person för nyanlända respektive för hela befolkningen i Göteborgs kommun 2014 Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 25 Antal bostäder med tio eller fler folkbokförda 16 Yta per person, nyanlända (kommunplacerade) 16 Yta per person, hela befolkningen 36 Yta per person, hyresrätt i flerbostadshus, hela befolkningen 32 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Tabell 1.8. Andelen som får bostadsersättning 2011-2015 och hemutrustningslån 2011–2014 av antalet med etableringsersättning i Göteborg kommun Andel som får bostadsersättning av andelen med etableringsersättning Andel som får hemutrustningslån av andelen med etableringsersättning 2011 14 % 35 % 2012 17 % 16 % 2013 13 % 10 % 2014 13 % 9% 2015 12 % Källa: Försäkringskassan och Centrala Studiestödsnämnden (CSN) Storstadskommun, Göteborg – stor ort Ökad trångboddhet i tre stadsdelar I Göteborg är mottagandet av asylsökande och nyanlända kraftigt snedfördelat mellan kommunens olika stadsdelar. Av den totala andelen nyanlända som bosatte sig i Göteborg 2013 och 2014 hamnade ca 70 procent i stadsdelarna Östra Göteborg, Angered och Västra Hisingen. I Göteborg som helhet bor det i genomsnitt 1,8 personer per lägenhet. I dessa tre stadsdelar finns det vissa bostadsområden där snittet är 4–5 personer per Boverket 22 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor lägenhet. I ett bostadsområde med 1 200 lägenheter kan det bo så många som 5 000 personer. Bostadsbristen är störst för nyanlända, och den kraftiga befolkningstillväxten möts inte av ett ökat bostadsutbud. Det betyder att väldigt många nyanlända bor inneboende eller på något annat sätt där trångboddheten och otryggheten är påtaglig. Samtliga intervjupersoner beskriver de bostadssociala följderna av EBO i termer av enorm trångboddhet och eskalering av sociala problem. Boendesociala konsekvenser De kommunala bostadsbolagen är medvetna om att det bor många människor i redan trångbodda hushåll. Ständiga omflyttningar leder dessutom till oro i trappuppgångarna och bostadsområdena. Personer vistas inte på de adresser där de är folkbokförda. Människor, särskilt barnen, far illa. Många nyanlända som bosätter sig i Göteborg skaffar en brevlådedress. De bostadssociala konsekvenserna EBO leder till att många bor inneboende hos släktingar och bekanta. I vissa fall hyr hela familjer ett rum i en lägenhet där flera andra familjer bor. Boendesituationen blir ofta ohållbar i längden. Andrahandsmarknaden växer men dessa bostadslösningar är inte stabila över tid. Hyresavtalen kan vara tidsbegränsad och det finns inget besittningsskydd. Den som blivit lovad ett andrahandskontrakt kan bli lurad. Bostadsbolagen vittnar om händelser där två familjer samtidigt är på väg att flytta in i samma lägenhet. Båda familjerna har ett hyreskontrakt men på den ena familjens kontrakt står det Familjebostäder och den andra familjens står det något annat. För många personer leder EBO till att de blir hemlösa, och om de inte kan lösa sin bostadssituation på egen hand återstår inget annat än socialtjänstens nödboende. Socialtjänsten beskriver händelser där familjer har fått flytta in i hotellrum i andra änden av Göteborg, än där de tidigare har bott. I nästan samtliga fall där nyanlända hamnar i otrygga boendelösningar får barnen problem i skolan. Dessutom konkurrerar socialtjänstens behov av hotellplatser med marknadens behov av hotellnätter. Det innebär att familjer måste flytta runt mellan olika hotell beroende på om det är Gothia Cup, musikkonserter eller andra stora evenemang i Göteborg. Alla de tre ovan nämnda stadsdelarna berättar om hushåll som har flyttat runt i otrygga boendelösningar i upp till 5–6 år innan de får ett tillfälligt boende på ett vandrarhem eller ett hotell. Varje månad bekostar stadsdelarna boendelösningar på hotell, vandrarhem eller genom andra lösningar för 40–60 hushåll som är akut bostadslösa. Minst hälften av dessa kom- Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 23 mer från EBO- förhållanden. I nästan samtliga fall berörs barn. Många familjer är ensamstående kvinnor med barn. Socialkontoren i samtliga stadsdelar utom Örgryte-Härlanda deltog tidigare i 2015 i en enkätundersökning om antalet hemlösa barnfamiljer. Enkäten visade att det vid mättillfället fanns totalt 104 familjer och 274 barn i akuta bostadslösningar i Göteborg. Av dessa fanns 48 familjer och 100 barn i Angered, 31 familjer och 88 barn i Östra Göteborg och 9 familjer och 34 barn på Västra Hisingen. Sammantaget innebär detta att EBO anses vara en drivande faktorer bakom sociala problem som: • akut psykisk ohälsa bland både vuxna och barn • ökat våld i nära relationer • barn som inte klarar skolan • barn som ibland inte kan ta sig till skolan • rekrytering till gängkriminalitet • religiös radikalisering • rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorkrigsresor • minskad rörelsefrihet för flickor och vuxna kvinnor på grund av religiös radikalisering. Våld och kriminalitet Många asylsökande och nyanlända bär på trauman och upplevelser från krigshärdar runt om i världen. De har inte någon betryggande anknytning, och de flyttar in i små lägenheter som ligger i redan socialt utsatta områden. De hamnar i en boendesituation som innebär att de tränger ihop sig med i bästa fall släktingar eller vänner och i värsta fall okända människor. Våld förekommer på gårdar och i trappuppgångar. Grannar är våldsamma mot varandra. Det saknas dels en fast grund att stå på, dels ett mottagningssystem som förmår att hantera problemen. Därtill finns det kriminella nätverk och gängbildningar som utövar våld för att få social status i gruppen. Här sker ingen integration in i det svenska samhället; i stället handlar det mer om integration in i kriminella gäng och sociala strukturer som bygger på våldsutövning. Boverket 24 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Barnens sociala situation Osäkra boendeförhållanden och sociala konsekvenser innebär att väldigt många barn och ungdomar har det svårt. Avsaknaden av en fast bostad innebär att många barn inte får sina basbehov täckta. Barn blir oroliga och får problem att klara skolans mål. Problemet blir än värre när människor tränger ihop sig och lever i trångboddhet. Det påverkar skolresultaten. I brist på utrymme sitter barnen ute på gårdarna i kylan och gör läxan. Trångboddheten gör att särskilt unga pojkar trycks ut ur lägenheterna, blir exponerade för kriminell verksamhet och riskerar att bli rekryterade till kriminella gäng. Det händer t.o.m. att barn rymmer för att de är rädda för de kriminella gängen. Barnen är rädda för våldet som är en del av deras vardag, men föräldrarna vågar inte vända sig till socialtjänsten eller myndigheterna. Nya barn och ungdomar kommer till skolan varje vecka medan andra flyttar till andra bostadsområden. Otrygga, stressade och oroliga barn påverkar dessutom skolmiljön negativt och skolorna har inte de sociala resurserna för att skapa en trygg miljö. Handel med kontrakt och otillåten andrahandsuthyrning Bostadsbolagen i stadsdelarna Östra Göteborg, Västra Hisingen och Angered berättar att det finns många boende som inte har egna hyreskontrakt, och samstämmiga röster vittnar om en växande svart bostadshandel. Omflyttningssiffrorna sjunker i bostadsområden som tidigare kännetecknades av hög omflyttning. Siffrorna är nu nere under tio procent men folk har inte slutat flytta runt, säger representanter för bostadsbolagen. Det lägger man märke till de dagar då det normalt inte är flyttdag. Bostadsbolagen uppskattar att antalet ”okända” flyttningar är ungefär lika högt som antalet flyttningar de känner till. Bolagens slutsats är att den otillåtna andrahandsmarknaden omsätter ungefär lika många lägenheter som deras egen verksamhet. Trycket från alla bostadssökande som ständigt flyttar in förvärrar bostadsbristen. Det tar 4–5 år att köa sig till en lägenhet på Boplats Göteborg. I Angered köar ca 10 000–15 000 personer för att få en lägenhet. I centrala Angered söker 2 000 personer lägenhet. Det sliter hårt på människor att inte ha ett ordnat boende under flera år. Därför finns en växande svart marknad med personer som tjänar pengar på att ”förmedla” bostäder på den svarta marknaden. Det finns också en ”tyst kunskap” om hur man kan tjäna pengar på bostadsbristen. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 25 Svarthandel med hyreskontrakt innebär att det går att köpa lägenhetskontrakt; de summor som nämns i intervjuerna är att ett förstahandskontrakt i någon av de tre stadsdelarna kostar mellan 100 000 och 150 000 kronor. Ett annat växande problem är den olovliga andrahandsuthyrning. Utan hyresvärdarnas tillstånd säljs kontrakt till nyanlända och lägenheterna hyrs sedan i andra eller tredje hand till ockerhyror. Det kan också finnas flera andrahandskontrakt för samma lägenhet. Den som olovligt hyr ut en hyreslägenhet kan därför tjäna mycket pengar. Ett andrahandskontrakt går att köpa för runt 50 000–100 000 kronor, och om den verkliga månadshyran är 4 700 kronor kan andrahandshyresgästen få betala 8 500 kronor per månad – ett belopp som ligger i paritet med socialtjänstens takbelopp för vad en lägenhet maximalt får kosta enligt bidragsnormen för försörjningsstöd. Utöver det får andrahandshyresgästen ofta betala en deposition på lägenheten som kan uppgå till 50 000 kronor, vilken socialtjänsten går in och betalar. Folk som flyttar säger i allmänhet inte upp sina hyreskontrakt utan lägenheterna hamnar på den svarta marknaden. Ungdomar anmäls till bostadskön och när de blir myndiga får de en lägenhet som sedan hyrs sedan ut i andra hand. Det berättas att en och samma lägenhet kan inbringa upp till fyra månadshyror. På pappret ser det ut som om familjen hyr en lägenhet men i själv verket hyr de bara ett rum medan andra familjer hyr andra rum i samma lägenhet. En del personer har förstahandskontrakt på lägenheter hos flera kommunala bostadsbolag fast de själva inte bor i någon av lägenheterna. Mellan 10 och 15 procent av alla hyresrätter uppskattas vara olovliga andrahandskontrakt, och det kan finnas så många som 300 olovliga andrahandskontrakt i en enskild stadsdel. Tidigare begärde Socialtjänsten att bostadsbolagen skulle godkänna andrahandskontrakt men det gör man inte längre. Därmed kan flera hushåll få försörjningsstöd fast de inte har godkända hyresavtal. Polisen vill sätta stopp för detta men det finns ett rättsfall som säger att socialtjänsten i första hand ska se till klientens behov av bostad. Socialtjänsten uppfattar därför att det inte är förenligt med socialtjänstlagen att ifrågasätta om en person har ett godkänt andrahandskontrakt eller inte. Det innebär att en adress kan förekomma på flera olika andrahandskontrakt. Skulle man säga upp alla olovliga kontrakt så skulle det bli massbostadslöshet. Boverket 26 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Otillåtna andrahandskontrakt och bostadssociala konsekvenser De som bor olovligt i andra hand har inte ett tryggt boende. Det finns inget besittningsskydd och ingen uppsägningstid. Eftersom lägenheterna hyrs ut utan fastighetsägarnas tillstånd instrueras de boende att inte kontakta hyresvärden om något problem uppstår i lägenheten. Blir man hotad av en granne kontaktar man inte störningsjouren – bättre att vara hotad än att vara hemlös. För att undvika att skadliga och osunda bostadsförhållanden uppstår är lägenheterna tekniskt anpassade efter hur många personer som bör bo i en och samma bostad. Ventilationssystem, köksfläktar och inomhusklimat är inte anpassade efter dagens extrema trångboddhet. Ett växande problem är fukt- och mögelskador. Ett annan är vägglöss i lägenheterna. Lägenheter som angrips av vägglöss är lätta att sanera om hyresgästen hör av sig till hyresvärden, men ett växande problem i dag är att de som bor med olovliga andrahandskontrakt inte hör av sig. I stället slår grannarna slår larm. För att komma in och sanera måste bostadsbolagen ta hjälp av Kronofogden. Ingen öppnar dörren när man ringer på. Inne i lägenheten kryper vägglössen i taket, mitt på dagen, men personerna som bor i lägenheten har inte vågat ringa och slå larm av rädsla för att de ska bli upptäckta. För de allra flesta är andrahandslägenheter inte en långsiktig boendelösning. En del personer får ett förstahandskontrakt och flyttar vidare. Andra personer tvingas av andra orsaker flytta vidare. I många lägenheter bor det också inneboende. Den extremt stora rörligheten bland de boende innebär att hyresgästerna inte hinner lära känna varandra i trappuppgångarna. Det skapar otrygghet i trapphusen och leder till att de boende blir än mer reserverade. Man känner sig inte trygg ens i sitt eget trapphus. Boendesituationen och kriminalitet Stora ekonomiska intressen ligger bakom handeln med lägenhetskontrakt, och i flera fall har man upptäckt direkta kopplingar till kända kriminella grupperingar. Kriminella nätverk skaffar sig förstahandskontrakt och hyr sedan ut lägenheterna dyrt i andra hand. Det innebär att delar av försörjningsstödet används till att betala andrahandshyror för nyanlända, och vinsten går till de kriminella nätverk som kommunen och Polisen försöker motarbeta i andra sammanhang. Kriminella aktörer har lärt sig att utnyttja den raka bostadsköns svagheter och på så sätt kan de påverka fördelningen av lediga lägenheter. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 27 Ju mer den svarta bostadsmarknaden fortsätter att öka, desto färre lägenheter kommer ut på Boplats Göteborg. Handel med folkbokföringsadresser Efter att reglerna för etableringsstöd infördes har det uppstått en handel med fiktiva adresser. I väntan på kommunmottagande kan inte etableringsinsatserna inledas. Etableringsersättningen är högre än den dagersättning som erhålls under tiden i Migrationsverkets mottagningssystem. Det innebär att det finns incitament för den enskilde att skaffa sig en folkbokföringsadress utan att själv bo på adressen. Vissa adresser är kända och så många som 19 personer kan vara folkbokförda på samma adress. Men det betyder inte att 19 vuxna personer bor på en och samma adress utan det är enbart en postlådeadress. Folkbokföringsadresserna är utspridda i bostadsbestånden. Problemet är att de personer som står skrivna på adressen bor inneboende hos andra trångbodda personer i området. Boendesituationens systempåverkan Enligt kommunallagens 4 § är kommunen skyldig att upprätta en ekonomisk budget, och enligt 5 § i samma lag ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret där det framgår hur verksamheten ska finansieras. Lagen säger också att budgeten ska innehålla en plan för ekonomin för en treårsperiod. För att kunna planera och budgetera så som lagen föreskriver är kommunen och stadsdelarna beroende av någorlunda tillförlitliga befolkningsprognoser. Den EBO-drivna in-, om- och utflyttningen i de tre tidigare nämnda stadsdelarna har nått en nivå som innebär stora svårigheter för de kommunala förvaltningarnas möjligheter att planera för exempelvis skol- och omsorgsverksamheternas behov av finansiella och personella resurser. Om kommunen inte förmår att möta medborgarnas behov skadas de offentliga samhällssystemens legitimitet. När system som bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, skolan, omsorgen, hälso- och sjukvård samt socialtjänsten inte fungerar sjunker dessutom tilliten till samhället och demokratin. I dessa tre stadsdelar innebär detta en reell risk att konkurrerande system tar över, vilket har skapat utrymme för andra normer och andra sätt att hantera mellanmänskliga relationer. Östra Göteborg, Västra Hisingen och Angered balanserar just nu på randen till vad den kommunala förvaltningen klarar av. Den välordnade kommunala förvaltning som borde känneteckna samhället är satt under press i dessa stadsdelar. Den ansträngda situationen innebär en högre to- Boverket 28 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor lerans när det gäller att komma tillrätta med de olovliga hyreskontrakten och trångboddheten, och det finns stor risk för att samhället dra sig tillbaka. Stadsdelarnas utmaningar kan beskrivas i siffror En av stadsdelarna beräknar att de under 2015 kommer att betala 25 miljoner kronor för akuta så kallade tak-över-huvudlösningar. I en enskild stadsdel har 2 900 hushåll försörjningsstöd. Stadsdelen lägger 120 miljoner kronor av sin budget på boendesociala lösningar. Kostnaderna för socialtjänstens verksamhet ökar varje år med mellan 40 och 50 miljoner kronor. Förra året lade vi 600 miljoner kronor på att köpa boendelösningar i de tre stadsdelarna. Prognosen är att kostnaderna totalt går över en miljard kronor nästa budgetår. Sociala hyreskontrakt är inte en väg in på den vanliga bostadsmarknaden Nyanlända beviljas inte sociala hyreskontrakt utan socialtjänsten skickar remiss till fastighetskontoret. De nyanlända tillhör inte heller den kategori som får kommunkontrakt. Den sekundära bostadsmarknaden är till för dem som har halkat ur systemet och som ska få en väg tillbaka. I de fall där en familj har bott på vandrarhem i över ett år skickas remiss igen till fastighetskontoret. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 29 Gävle Detta avsnitt syftar till att ge en bild av Gävle kommun och situationen där. Tabell 1.9 nedan visar grundläggande statistik för Gävle. Befolkningssiffrorna är från det första halvåret 2015, siffrorna över bostadssituationen är från 2014 och den arbetsmarknadsrelaterade statistiken är från 2013. Gävle har nästan 100 000 invånare och folkmängden växer med knappt 0,5 procent per år. Födelseöverskott motsvarar en fjärdedel av ökningen medan resterande del är ett positivt flyttnetto. Det positiva flyttnettot kommer främst från en positiv nettoflyttning från utlandet. Det inrikes flyttnettot är däremot negativt, vilket beror på kortare flyttningar till andra kommuner inom länet. Den genomsnittliga boendeytan är 41 kvm och 61 procent av invånarna äger sitt boende. Andelen småhus är 55 procent och 35 procent av bostadsbeståndet är hyresrätter. Flertalet av dem som arbetar i Gävle bor i kommunen men ungefär 20 procent pendlar till kommunen för att arbeta. Andelen som arbetar av den totala befolkningen är 76 procent. Tabell 1.9. Sammanställning av statistik över Gävle kommun Gävle Folkmängd 98 541 Folkökning 227 Födelseöverskott 61 Inflyttade 2 153 Utflyttade 1 993 Flyttningsnetto 160 därav från egna länet 56 därav från övriga Sverige -180 därav från utlandet 284 Genomsnittlig bostadsarea 41 kvm Andel med ägt boende 61 Andel småhus 55 Andel hyresrätter 35 % Inpendlare 8 988 Utpendlare 8 209 Bor och jobbar i kommun 37 025 Förvärvsintensitet 76 % Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Boverket 30 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Tabell 1.10. visar det totala antalet inskrivna asylsökande och kommunplacerade i Gävle. Siffrorna summeras på årsbasis, vilket ger en indikation på belastningen på kommunen men bilden är inte komplett eftersom antalet nyanlända som bor i kommunen är ett resultat av tidigare kommunplaceringar och hur många av dessa som fortfarande bor kvar. Den årsvisa summeringen ger dock en tydlig indikation på situationen i kommunen. Observera att för 2015 gäller siffrorna antalet inskrivna den 21 september och antalet kommunplacerade hela september. Det är således inte årssiffror för kommunplacerade, vilket det är för tidigare år. För att få en uppskattning av nivån på årsbasis kan antalet kommunplacerade räknas upp med faktor 1,33. Antalet har växt stadigt sedan 2010 och uppgår 2015 till 1 122 personer; 605 av dessa är barn, varav 94 är ensamkommande barn. En mindre del (392 personer) av det totala antalet är kommunplacerade, varav 136 av dessa är barn, vilket på årsbasis innebär ca 521 personer, varav 180 barn. Av de kommunplacerade kan ca 40 procent hänföras till anhöriginvandring. Andelen anhöriginvandring varierar dock mycket över åren, vilket kan bero på skillnader i flyktingströmmar men även på att det kan finnas en icke-konstant fördröjning i anhöriginvandringen. Tabell 1.10. Antalet inskrivna och kommunplacerade i Gävle kommun 2006–2015 (inskrivna den 21 september och kommunplacerade t.o.m. september) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt i kommunen 567 626 582 598 523 572 642 1 163 1 346 1 122 varav barn 331 326 304 369 288 237 349 822 914 605 40 32 29 41 54 71 94 301 212 113 219 715 752 392 varav barn 137 72 48 76 359 312 136 varav ensamkommande barn 8 15 16 14 24 35 25 115 52 9 47 253 223 160 varav barn 80 31 5 31 199 137 varav ensamkommande barn 0 0 0 0 0 0 0 varav ensamkommande barn Varav kommunplacerade enligt ersättningsförordningen Totalt 283 276 258 Varav anknytning inom två år Totalt 31 77 122 Varav inskrivna Totalt 284 350 324 297 311 459 423 448 594 730 varav barn 48 50 46 68 76 124 130 107 162 213 25 16 15 17 19 46 69 161 174 189 236 207 318 449 varav ensamkommande barn Inskrivna som bor i EBO Totalt Boverket 149 178 198 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 31 varav barn 26 17 21 varav ensamkommande barn 27 42 40 53 36 50 85 1 0 0 1 1 5 0 Inskrivna som bor i ABO Totalt 135 172 126 121 122 260 173 224 251 217 varav barn 22 33 25 33 28 80 71 63 95 68 16 10 11 11 11 24 9 varav ensamkommande barn Källa: Migrationsverket Huvuddelen av antalet 2015 är inskrivna asylsökanden, 730 personer den 21 september 2015. De flesta inskrivna i Gävle bor i EBO, 449 personer, medan 217 personer bor i ABO. Skillnaden mellan det totala antalet inskrivna och summan av EBO och ABO utgörs av övriga boendeformer. Tabell 1.11 visar antalet bostäder 2014 där nyanlända bor och där det finns många personer folkbokförda. Tabellen visar även boendeytan per person för nyanlända respektive för samtliga boende i Gävle. Totalt 5 bostäder i Gävle där en nyanländ är folkbokförd som har fler än 5 vuxna folkbokförda per rum i bostaden. Det finns 1 bostad där en nyanländ bor där det finns 10–19 vuxna folkbokförda. Boendeytan per person för nyanlända uppgår till 19 kvm, vilket kan jämföras med 41 kvm som är genomsnittet i kommunen för samtliga personer och boendeformer. Avgränsar man till dem som bor i hyresrätter i flerbostadshus är boendeytan i genomsnitt 36 kvm, dvs. nästan dubbelt så mycket som nyanlända. Tabell 1.11. Antalet nyanlända folkbokförda i bostäder samt boendeyta i kvm per person för nyanlända respektive för hela befolkningen i Gävle kommun 2014 Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 5 Antal bostäder med tio eller fler folkbokförda 1 Yta per person, nyanlända (kommunplacerade) 19 Yta per person, hela befolkningen 41 Yta per person, hyresrätt i flerbostadshus, hela befolkningen 36 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Boverket 32 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Tabell 1.12. Andelen som får bostadsersättning 2011-2015 och hemutrustningslån 2011–2014 av antalet med etableringsersättning i Gävle kommun Andel som får bostadsersättning av andelen med etableringsersättning Andel som får hemutrustningslån av andelen med etableringsersättning 2011 22 % 68 % 2012 30 % 28 % 2013 29 % 18 % 2014 22 % 15 % 2015 18 % Källa: Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN). EBO-kommun, Gävle Gävle kommun har sedan länge en tydlig EBO-profil. Det innebär att merparten av de nyanlända som flyttar till Gävle antingen bor inneboende hos någon släkting eller bekant i kommunen i väntan på uppehållstillstånd eller först bor i en annan kommun och sedan flyttar till eget boende i Gävle. Vid halvårsskiftet 2015 fanns det ungefär 334 registrerade asylsökande i EBO, vilket är en kraftig ökning jämfört med det två föregående åren – 207 registrerade EBO 2013 och 318 registrerade EBO 2014. Av det samlade mottagandet av nyanlända i Gävleborgs län borde Gävle kommun, enligt Länsstyrelsens beräkning, ta emot mellan 180 och 220 nyanlända per år via anvisning. I verkligheten anvisas i princip ingen nyanländ till Gävle. Däremot är det väldigt många som kommunplacerar sig själva i kommunen, varav nästan alla bor i eget boende. Under 2013 och 2014 tog Gävle emot ungefär 900 självbosatta nyanlända per år. Prognosen för 2015 är att ca 600 nyanlända kommer att bosätta sig på egen hand i kommunen. Minskningen tros bero på det är akut brist på bostäder. För fyra år sedan fanns det tomma lägenheter i Gävle men sedan ett par år tillbaka är det brist på bostäder. Läget är dock inte helt hopplöst utan de flesta intervjupersoner berättar att nästan alla nyanlända får egen bostad men att det kan dröja mellan tre och fem år. Det finns inga asylboenden i Gävle kommun men det är relativt vanligt, enligt intervjupersonerna, att nyanlända som bosätter sig själva i Gävle har tillbringat asyltiden i någon av de mindre orterna i Gävleborgs län. I en del fall har de bott i EBO, i andra fall i något av Migrationsverkets många anläggningsbonden. Även många nyanlända som har bott i ABO i norra Sverige flyttar till Gävle. I många fall har inflyttarna också hunnit Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 33 påbörja etableringen i en annan kommun. Att många nyanlända avbryter sin etablering i en annan kommun och flyttar till Gävle medför att deras etablering försenas. Problemen förvärras av att Gävle har akut brist på bostäder. Även anhöriginvandringen har ökat de senaste två åren. Antalet anhöriga till nyanlända som kom till Gävle 2013 och 2014 uppgick till 253 respektive 223 personer. Boendesociala aspekter Det råder bred enighet i Gävle om att boendesituationen för asylsökande i EBO och nyanlända är väldig ansträngd men att den ändå går att uthärda för de allra flesta. EBO-systemets konsekvenser uppfattas av en del intervjupersoner som orsaken till utanförskap medan andra intervjupersoner har en mer positiv bild. Till det positiva hör att många som bor i EBO före eller efter beviljat uppehållstillstånd har släkt eller bekanta som redan bor i kommunen. Det gör att det finns ett stort nätverk när de kommer, menar en intervjuperson. Socialtjänstens anser att EBO-systemet och den fria bosättningen skapar en hel del bostadssociala problem. Den snabba ökningen av antalet personer i EBO har förvärrat trångboddheten. Att bo inneboende är per definition att bo trångt, menar socialtjänsten. Trångboddheten leder i sin tur till att många flyttar runt till olika lägenheter och detta skapar stor otrygghet. När familjerna får ett eget hyreskontrakt blir det lugnare för barnen och de kan börja fokusera på skolan. Det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna märker av trångboddhetens bostadssociala konsekvenser. Allt fler hyresgäster klagar på sina grannar. Störningsanmälningarna handlar ofta om högljudda familjer . Med trångboddheten följer också ett ökat slitage på lägenheterna. Det innebär att de tekniska funktionerna i lägenheter, vilka är dimensionerade efter ett visst antal människor, inte klarar det tryck som det innebär när flera familjer tränger ihop sig i små lägenheter. Bostadsbolaget vittnar om överfulla soprum, vattenskador, fukt och mögel till följd av att ventilationssystemet är underdimensionerat i förhållande till antalet boende, köksfläktar som inte förmår transportera bort matos och svårsanerade lägenheter med vägglöss m.m. eftersom de boende sover på golvet. De bostadssociala konsekvenserna kan sammanfattas i följande punkter: • fler störningsanmälningar och ökande konflikter i trappuppgångar och på gårdarna Boverket 34 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor • barn som mår dåligt och kommer trötta till skolan • konflikter och osämja mellan personerna som delar lägenhet • fler anmälningar till socialtjänsten om våld i nära relationer • familjer som flyttar runt mellan olika lägenheter och därmed har svårt att hålla fokus på etableringen • koncentrationen av barn med utländsk bakgrund till ett fåtal skolor • ökat våld på skolgårdarna • en ökande olovlig andrahandsuthyrning. Segregationen försvårar integrationen I samtliga intervjuer lyfts den etniska segregationen fram som ett socialt problem. EBO-systemet medför att asylsökande och nyanlända bosätter sig i områden där det redan bor många med utländsk bakgrund. Nästan samtliga asylsökande och nyanlända koncentreras till tre bostadsområden i Gävle. Följden har blivit att skolorna är etniskt segregerade. Det har i sin tur lett till att svenska familjer flyttar sina barn till andra skolor. Boendesegregationen gynnar därför inte nyanländas barns utveckling, enligt utbildningsförvaltningen. De mest populära skolorna håller på att bli överfulla och det finns en risk, menar förvaltningen, att skolorna delas in i A- och B-skolor. Gävle är en anhalt på vägen Det finns fortfarande orter i Gävleborgs län som har lediga bostäder men trots att det finns lediga lägenheter i närområdet är det endast ett fåtal nyanlända som flyttar dit, säger kommunens integrationssamordnare, eftersom det råder brist på information om hur illa bostadssituationen är i Gävle. Om fler nyanlända förstod hur svårt det är att hitta en bostad kanske fler skulle avstå från att flytta till en soffa eller madrass hos en släkting eller bekant i Gävle. Integrationssamordnaren pekar också på att många nyanlända vill bo i storstäderna. Gävle är en anhalt på vägen och på lite längre sikt kommer många nyanlända att lämna Gävle, menar samordnaren. Den sekundära bostadsmarknaden är inte en väg in Det tar lång tid att köa sig till en lägenhet i Gavlegårdarnas kösystem; för att få hyra en lägenhet krävs många köpoäng. Intervjupersonerna vittnar om att många nyanlända är frustrerade över kötiden för att få ett hyreskontrakt, för att vara nyanländ är inte ett skäl för att få förtur i Gavlegår- Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 35 darnas bostadskö. Många nyanlända kontaktar socialtjänsten för att få hjälp med en bostad. I undantagsfall kan socialtjänsten erbjuda ett kommunkontrakt men principen är att de sociala hyreskontrakten inte används för att ordna bostäder åt nyanlända. Det finns ett tryck på socialtjänsten att erbjuda kommunala kontrakt men i nuläget avslås sådan förfrågningar så gott som alltid, säger flera intervjupersoner från socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten. Handel med kontrakt och otillåten andrahandsuthyrning Det finns inga bevis för att det handlas med svarta hyreskontrakt i Gävle, enligt några av intervjupersonerna. Företrädare för Gavlegårdarna säger dock att det troligen finns s.k. hjälpare som tjänar pengar på den rådande bostadssituationen, dvs. personer som mot betalning skaffar fram bostäder åt nyanlända. Däremot är det klarlagt att det existerar en olovlig andrahandsuthyrning. Problemet växer dessutom i omfattning, och Gavlegårdarna skickar ut mellan fem och tio varningar om rättelse i veckan gällande otillåten andrahandsuthyrning. Om felet inte rättats till blir konsekvensen av en sådan varning att både kontraktsinnehavaren och den som bor i andra hand riskerar att bli av med bostaden. Varje månad säger Gavlegårdarna upp flera hyreskontrakt på grund av otillåten andrahandsuthyrning men trots ett aktivt arbete för att motverka olagliga hyreskontrakt upplever bostadsbolaget att problemet växer i omfattning. Antalet olovliga kontrakt är inom kort uppe i en nivå i paritet den svarta andrahandsmarknaden i Göteborg, Malmö och Stockholm, tror intervjupersonerna från bostadsbolaget. Handeln med fiktiva bostadsadresser Det finns inga misstankar om att asylsökande betalar för att få en adress som ska lämnas till Migrationsverket. Arbetsmarknadsenheten upplever dock att asylsökande som bor i EBO alltid har c/o-adresser och att samma adresser återkommer år efter år. Vare sig arbetsmarknadsenheten eller Migrationsverket har någon kunskap om asylsökande betalar för att få tillgång till dessa adresser. När det gäller handeln med fiktiva adresser har man däremot mer information. Det finns t.ex. flera adresser i Gavlegårdarnas bestånd där upp till 20 personer är skrivna på samma adress. Skolan uppger därtill att elever kan vara folkbokförda i en stadsdel men att deras bostad ligger i en annan del av Gävle. Skolan vill dock inte förstora upp detta med att asylsökande och nyanlända elever har dubbla adresser och om det uppdagas väljer skolan att inte konfrontera eleven i fråga. Detta motiverar man med att Boverket 36 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor barnen behöver få känna sig trygga i skolan. Frågor kring bostadsadresser och var elever faktiskt bor kan, menar man, leda till oro och att barnen sluter sig inom sig själva. Tillträde till bostadsmarknaden Nyanlända får nästan alltid sitt första egna lägenhetskontrakt i Gavlegårdarnas bostadsbestånd och låga instegströsklar gör att den som är ny på bostadsmarknaden i Gävle förr eller senare får en lägenhet. Gavlegårdarna godtar försörjningsstöd och även den som har en mindre skuld hos Kronofogden blir godkänd som hyresgäst. De privata hyresvärdarna godtar däremot som regel inte försörjningsstöd. Gavlegårdarna fördelar sina lägenheter strikt efter kötid. Hos de privata värdarna anmäler man i stället sitt intresse och så väljer hyresvärden ut den blivande hyresgästen. För att få hyra en lägenhet av Gavlegårdarna ska den sökande kunna styrka sin inkomst via intyg som sträcker sig minst sex månader efter inflyttningsdatum. Nyanlända med etableringsersättning har bättre ekonomiska förutsättningar än de som har försörjningsstöd men deras faktiska möjligheter begränsas av Gavlegårdarnas uthyrningsregler. Gavlegårdarna och kommunen har nämligen en överenskommelse som säger att om den sökandes inkomst inte är skattepliktig (t.ex. etableringsersättning) godkänns inte hyresgästen för lägenheter som är dyrare än den hyresnivå som är fastställd av socialnämnden inom ramen för försörjningsstödet. Överenskommelsen har tillkommit mot bakgrund av att många nyanlända inte får ett arbete efter avslutad etablering, så efter avslutad etablering söker många nyanlända försörjningsstöd. Därför har bostadsbolaget kommit överens med kommunen om att tillämpa samma uthyrningsregler för dem som har etableringsersättning som för dem som har försörjningsstöd. Denna begränsning leder till att familjer med många barn som vill hyra stora dyra lägenheter inte blir godkända som hyresgäster. Den här regeln har dock lett till fusk med falska arbetsgivarintyg, där den bostadssökande saknar jobb men där det i intyget står det att personen har en arbetsinkomst som är tillräckligt hög för klara hyran för den sökta lägenheten. Så länge etableringsersättningen betalas ut räcker pengarna till att betala hyran, men när etableringen tar slut tar försörjningsstödet vid och i slutänden får socialtjänsten ändå betala hyran för den större lägenheten. När nyanlända får ett hyreskontrakt förväntas de kunna sköta hyresbetalningar etc. De flesta klarar det bra men en växande andel nyanlända får Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 37 skulder hos Kronofogden, vilket beror på att många inte har fått information om hur det svenska samhället fungerar. Systemet haltar För att minska skolsegregationen och öka skolornas kompetens att ta emot nyanländas barn har det skapats en central mottagningsenhet. På så sätt sprids kompetensen till alla skolor. Gävle har också upphandlat en uppdragsutbildning på högskolan, Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, i stället för att förlita sig på enstaka eldsjälar ute på skolorna. Kommunens förmåga att möta alla behov hos de som kommer släpar efter och insatser behövs för att möta olika gruppers behov. Kommunen och föreningar försöker kompensera för barn och unga men även föreningarna börjar bli fulla; exempelvis kan Gävle IF inte ta emot alla barn som vill vara med i föreningen. Den goda viljan finns men det saknas idrottsplatser. Det finns även en kommunal fritidspeng som familjer med försörjningsstöd kan söka men väldigt få söker det extra bidraget. Poängen med etableringsreformen var att nyanlända skulle hänvisas dit det fanns jobb, men så har det inte blivit, säger flera intervjupersoner. Staten har skapat ett mottagnings- och etableringssystem som inte är heltäckande. Lagstiftaren ville skapa ett system där socialtjänsten inte skulle vara det första en nyanländ mötte, men det är just det som händer nu, menar socialtjänsten. Etableringsersättningen betalas ut i efterskott medan hyran förfaller den sista varje månad, och eftersom socialtjänsten betalar ut ersättning för att överbrygga detta glapp blir socialtjänsten den första kontakt som den nyanlända får med kommunen. Nyanländas bild av bostadssituationen De nyanlända ställer sig frågande till varför bostadssituationen i Gävle är så pass ansträngd. Gävle är ingen storstad men ändå finns det en olaglig handel med hyreskontrakt även här, säger en av dem. De är även väldigt frustrerade över Gavlegårdarnas poängsystem som upplevs som mycket orättvist. Tilltron till det svenska samhället och regeringen skadas av att Sverige tillåter en svart bostadsmarknad. Stoppa den svarta marknaden så försvinner en del av problem, säger en av de nyanlända. Följande bild ges av en ung man som flyttat från Sandviken till Gävle. Under asyltiden i Sandviken bodde han både i EBO och på ett anläggningsboende, men anläggningsboendet fungerade inte bra, säger han. Det var mycket bättre att bo inneboende hos en kompis. Boverket 38 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Nu har han tröttnat på att flytta runt hos kompisar. ”Jag mår inte bra av att bo inneboende hos andra”, säger han. Situationen är frustrerande och han känner sig arg över att han inte har en egen bostad. Han vill gärna stanna i Gävle men boendesituationen gör att det känns svårt. Han chattar med olika personer på Facebook som erbjuder olika bostäder. Just nu kan de ordna boende i Norrköping, Västerås och Härnösand. Dessa s.k. hjälpare vill dock ha 25 000 kronor i förmedlingsavgift. Han visar att detta stämmer genom att plocka fram Facebook, och han berättar att han var mycket nära att tacka ja till ett erbjudande som skulle ha kostat honom 11 000 kronor. Han tänkte finansiera det genom att ta ett hemutrustningslån hos Centrala studiestödsnämnden. I slutändan drog han sig dock ur affären, eftersom han inte vill skuldsätta sig och behöva betala av ett lån varje månad. Det finns personer som försörjer sig på att förmedla lägenheter, säger han, och menar att den svarta marknaden skapar kaos och förlänger väntetiderna i de riktiga bostadsköerna. Får han inte en lägenhet snart kommer han kanske ändå att skaffa sig en bostad på den svarta marknaden. Han undrar samtidigt varför Sverige låter så många flyktingar komma hit när man inte hjälper dem med bostäder. Det är väldigt många som är utan bostad, säger han. Han är inte ensam om att känna till Facebooksidor som förmedlar bostäder. Även andra personer visar vad som ligger ute just nu till försäljning. De säger att en lägenhet på den svarta bostadsmarknaden kan kosta så mycket som 9 000 kronor i månaden. En annan man har nyligen fått uppehållstillstånd. Han har bott i EBO i Gävle och det har fungerat bra. Personen han har bott hos ska dock flytta, vilket medför att han kommer att bli utan bostad inom kort och han måste snabbt skaffa en adress för att kunna påbörja etableringen. Det är väldigt konstigt och frustrerande, tycker han. Han kan inte riktigt förklara känslan av att snart bli hemlös. ”Vad ska jag göra?” undrar han. ”Jag måste ha en adress för att kunna starta mitt liv.” Innan han har fått de fyra sista siffrorna i personnumret kan han inte ställa sig i bostadskön och han är medveten om att det kommer att ta minst 3,5 år att köa till sig en lägenhet. Han berättar att det finns en organiserad försäljning av bostadskontrakt, där förmedlarna vill ha 20 000–25 000 kronor. Han tittar varje dag på de erbjudanden som kommer ut på den otillåtna marknaden men för att kunna köpa sig en bostad behövs det en inkomst. I hans fall spelar det inte någon roll var i landet han bosätter sig. Det viktigaste är att det finns tillgång till utbildning. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 39 En annan person har haft permanent uppehållstillstånd (PUT) i åtta månader. Under asyltiden alternerade han mellan att vara inneboende och bo på ABO. Han säger att han har sökt bostad i över 30 kommuner men det finns inga lägenheter. Det är svårt även i Gävle men han säger att alternativet att stanna kvar i ABO är ett ännu sämre alternativ. Ett tag bodde han i en svart lägenhet utan att han visste om det, och vid ett tillfälle blev han erbjuden att hyra ett rum på 12 kvm för 3 500 kronor i månaden. Han har dock haft tur. Gavlegårdarna lägger ut några enstaka lägenheter på en marknadsplats där alla sökande har samma chans. Slumpen avgör vem som får ett erbjudande och han lyckades få en lägenhet den vägen. Svart bostadsmarknad De nyanlända berättar om och visar exempel på hemsidor på internet som erbjuder bostäder över hela Sverige. De berättar att ett sätt som används för att få tag på lägenheter som sedan hyrs ut i andra hand är att ställa sina nästan vuxna barn i bostadskö, eftersom ungdomar som ställs i bostadskön när de är 16 år har fått ihop tillräckligt med poäng för att få ett hyreskontrakt när de fyller 18–20 år. De fortsätter sedan att bo kvar hemma medan lägenheten hyrs ut i andra hand på den svarta marknaden, och det tycks inte finns några regler som kan stoppa detta, säger en av de nyanlända. När en person har fler än 3 000 köpoäng kan personen i fråga lägga ut en annons och erbjuda ett andrahandskontrakt i exempelvis området Andersberg för 20 000 kronor. ”Andrahandshyran skulle bli väldigt hög och jag skulle få lägga väldigt mycket pengar på att bo”, säger en av de nyanlända. Han menar att han inte skulle få några pengar över när hyran var betald. Alla fyra personerna som refereras ovan säger att det inte är lätt att veta vad som är lagligt eller olagligt. Samtliga skulle också kunna tänka sig att köpa en bostad svart om situationen var tillräckligt desperat, eftersom det är omöjligt att bo trångt eller flytta runt hur länge som helst. Arbetsförmedlingen i Gävle Arbetsförmedlingen (AF) delar kommunens bild att de som kommunplacerar sig själva kommer från anläggningsboenden utanför Gävle och att de som flyttar till Gävle har ofta släkt eller bekanta där. Gävle kommun har inga bostäder att erbjuda för anvisning. Inga nyanlända kommer därför till Gävle genom planerad anvisning utan de har bosatt sig själva. En del har lyckats ordna ett eget hyreskontrakt men de flesta bor inneboende. Boverket 40 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor I samband med inskrivningen på AF tas bostadsfrågan upp, eftersom det krävs en folkbokföringsadress för att de nyanlända ska kunna bli inskrivna i systemet och få rätt till etableringsinsatsen. AF lägger sig inte i hur många som bor i en och samma lägenhet men man behöver veta om deras c/o-adress också är där de bor. Hur de faktiska boendeförhållandena ser ut påverkar inte etableringsplanen. En osäker boendelösning medger inga undantag utan samma kriterier för etableringsplanen gäller för alla. Den som väljer att på egen hand söka sig till en kommun och försöka hitta någonstans att bo visar initiativkraft. Många hittar också en lägenhet till sist. Problemet är att man bor väldigt trångt fram till dess, och både vuxna och barn har därför svårt att hitta lugn och ro för läxläsning. Det är inte ovanligt att en del byter övernattningsställe flera gånger i månaden. Osäkra boendelösningar leder till otrygghet, menar Arbetsförmedlingen, som också anser att boendesituationen helt klart påverkar förutsättningarna för etablering. Osäkra boendeförhållanden leder ofta till att nyanlända söker bostad över hela landet. Rörligheten bland dem som påbörjar etableringen är hög och många byter kommun för att de tror att det ska bli lättare att hitta ett boende på en annan ort. Flyttningarna innebär att etableringsplanen tillfälligt avbryts. En person kan t.ex. inleda etableringen i Gävle men efter en tid avbryts studierna i svenska för invandrare (SFI) för att någon man känner säger att det är lättare att hitta en bostad i exempelvis Sandviken. Flytten till Sandviken innebär att hela etableringsprocessen måste startas om. Det innebär i sin tur att etableringsåren inte blir så effektiva som de borde vara. Det finns exempel på nyanlända som har startat om etableringen flera gånger. Gävle är en bra stad att bo, i men arbetsmarknaden i Gävleborgs län är svag och matchningen mellan nyanländas kompetens och arbetsmarknadens behov fungerar inte på grund av bostadsbristen. Det bästa vore om det fanns tillgång på bostäder över hela landet. Då skulle matchningen fungera bättre. Integrationsprocessen fungerar inte bra för de nyanlända, menar Arbetsförmedlingen. Det behövs fler bostäder, eftersom osäkra och otrygga boendeförhållanden leder till att etableringstiden inte används optimalt. Det är nästan omöjligt att ha fokus på aktiviteter när man inte vet hur länge det dröjer innan man måste flytta nästa gång. En del har redan etablerat sig i Gävle när de kommer till Arbetsförmedlingen, så det händer att ny- Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 41 anlända tackar nej till erbjudande om bosättning i annan kommun. De bor hellre kvar i osäkra förhållanden för barnen har kommit in bra i skolan. Hultsfred Detta avsnitt syftar till att ge en bild av Hultsfred kommun och situationen där. Tabell 1.13 visar grundläggande statistik över Hultsfred. Befolkningssiffrorna är från det första halvåret 2015, siffrorna över bostadssituationen är från 2014 och den arbetsmarknadsrelaterade statistiken är från 2013. Hultsfred har ca 14 000 invånare och folkmängden växer med ca 0,3 procent per år. Födelseöverskottet är negativt i kommun medan flyttnettot är positivt. Det positiva flyttnettot kommer från en positiv nettoflyttning från utlandet, vilken bär upp den negativa inrikes flyttningen. Den genomsnittliga boendeytan är 50 kvm, och nästan 75 procent av invånarna äger sitt boende. Andelen småhus är 77 procent och 23 procent av bostadsbeståndet är hyresrätter. Flertalet av dem som arbetar i Hultsfred bor i kommunen men ungefär 20 procent pendlar till kommunen för att arbeta. Andelen som arbetar av den totala befolkningen är 75 procent. Tabell 1.13. Sammanställning av statistik över Hultsfred kommun Hultsfred Folkmängd 13 760 Folkökning 22 Födelseöverskott -44 Inflyttade 604 Utflyttade 543 Flyttningsnetto 61 därav från egna länet -102 därav från övriga Sverige -128 därav från utlandet Genomsnittlig bostadsarea 291 50 kvm Andel med ägt boende 73 % Andel småhus 77 % Andel hyresrätter 23 % Inpendlare 1 058 Utpendlare 1 661 Bor och jobbar i kommun 4 371 Förvärvsintensitet 75 % Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Boverket 42 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Tabell 1.14 nedan visar det totala antalet inskrivna asylsökande och kommunplacerade i Hultsfred. Siffrorna summeras på årsbasis, vilket ger en indikation på belastningen på kommunen men bilden är inte komplett eftersom antalet nyanlända som bor i kommunen är ett resultat av tidigare kommunplaceringar och hur många av dessa som fortfarande bor kvar. Den årsvisa summeringen ger dock en tydlig indikation på situationen i kommunen. Observera att för 2015 gäller siffrorna antalet inskrivna den 21 september och antalet kommunplacerade hela september. Det är således inte årssiffror för kommunplacerade, vilket det är för tidigare år. För att få en uppskattning av nivå på årsbasis kan antalet kommunplacerade räknas upp med faktor 1,33. Antalet har stadigt växt sedan 2008 och uppgår 2015 till 1 361 personer; 586 av dessa är barn, varav 71 är ensamkommande barn. En mindre del (230 personer) av det totala antalet är kommunplacerade, varav 96 av dessa är barn, vilket på årsbasis innebär ca 305 personer, varav 127 barn. Av de kommunplacerade kan ca 26 procent hänföras till anhöriginvandring. Andelen anhöriginvandring varierar dock mycket över åren, vilket kan bero på skillnader i flyktingströmmar men även på att det kan finnas en icke-konstant fördröjning i anhöriginvandringen. Tabell 1.14. Antalet inskrivna och kommunplacerade i Hultsfred kommun 2006– 2015 (inskrivna den 21 september och kommunplacerade t.o.m. september) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt i kommunen 426 508 460 532 663 743 760 1 010 1 342 1 361 varav barn 165 186 159 201 257 305 303 390 564 586 5 7 3 7 15 46 71 15 13 26 41 74 202 230 varav barn 6 6 16 17 39 87 96 varav ensamkommande barn 0 2 1 2 3 10 21 1 5 2 7 25 59 60 varav barn 0 4 1 5 20 40 varav ensamkommande barn 0 0 0 0 0 0 varav ensamkommande barn 2014 2015 Varav kommunplacerade enligt ersättningsförordningen Totalt 71 72 33 Varav anknytning inom två år Totalt 3 39 18 0 Varav inskrivna Totalt 355 436 427 517 650 717 719 936 1 140 1 131 varav barn 94 114 126 186 244 279 262 316 362 356 5 5 2 5 12 36 50 8 3 12 10 11 25 78 varav ensamkommande barn Inskrivna som bor i EBO Totalt Boverket 12 20 11 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 43 varav barn 2 2 0 varav ensamkommande barn 2 0 3 3 0 3 17 0 0 0 0 0 2 3 Inskrivna som bor i ABO Totalt 343 416 416 508 645 702 704 912 1 084 1 012 varav barn 92 112 126 183 242 274 255 309 330 298 4 3 0 1 5 7 7 varav ensamkommande barn Källa: Migrationsverket Huvuddelen av antalet 2015 är inskrivna asylsökanden, 1 131 personer den 21 september 2015, vilket utgör ca 83 procent av det totala antalet. De flesta inskrivna i Hultsfred bor i ABO, 1 012 personer, medan en mindre del bor i EBO. Skillnaden mellan det totala antalet inskrivna och summan av EBO och ABO utgörs av övriga boendeformer. Tabell 1.15 visar antalet bostäder 2014 där nyanlända bor och som det finns flera personer folkbokförda. Tabellen visar även boendeytan per person för nyanlända respektive samtliga boende i Hultsfred. Det finns inga bostäder i Hultsfred där en nyanländ är folkbokförd som har fler än 5 vuxna folkbokförda per rum i bostaden. Det finns inte heller några inga bostäder där 1 nyanländ bor och det finns 10 eller fler vuxna folkbokförda. Boendeytan per person för nyanlända uppgår till 22 kvm, vilket kan jämföras med 50 kvm som är genomsnittet i kommunen för samtliga personer och boendeformer. Avgränsar man till dem som bor i hyresrätter i flerbostadshus är boendeytan i genomsnitt 42 kvm, dvs. nästan dubbelt så mycket som för nyanlända. Tabell 1.15. Antalet nyanlända folkbokförda i bostäder samt boendeyta i kvm per person för nyanlända respektive hela befolkningen i Hultsfred kommun 2014 Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 0 Antal bostäder med tio eller fler folkbokförda 0 Yta per person nyanlända (kommunplacerade) 22 Yta per person, hela befolkningen 50 Yta per person, hyresrätt i flerbostadshus, hela befolkningen 42 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Tabell 1.16. Andelen som får bostadsersättning 2011-2015 och hemutrustningslån 2011–2014 av antalet med etableringsersättning i Hultsfred kommun Boverket 44 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Andel som får bostadsersättning av andelen med etableringsersättning Andel som får hemutrustningslån av andelen med etableringsersättning 2011 0% 0% 2012 16 % 32 % 2013 8% 5% 2014 14 % 19 % 2015 31 % Källa: Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN). ABO specialistkommun, Hultsfred – liten ort Hultsfreds kommun ligger i topp i Sverige när det gäller asylmottagning. Intervjupersonerna karaktäriserar därför Hultsfred som en mottagningskommun. Vid halvårsskiftet 2015 fanns det närmare 1 200 flyktingar i Migrationsverkets mottagningssystem, varav de allra flesta bodde i anläggningsboenden. Migrationsverket hyr cirka 200 lägenheter av Hultsfredsbostäder och i kommunen finns det ett antal ABT-boenden. En mindre del av de asylsökande ordnar sitt eget boende (EBO). Vid halvårsskiftet 2015 bodde 34 personer utanför Migrationsverkets anläggningsboenden, vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år – 2013 fanns det 11 personer i EBO och 2014 fanns det 25 personer i EBO. Kategorin ”kommunmottagna i eget boende” har ökat kraftigt de senaste två åren; 2013 och 2014 ökade antalet från 19 till 95 självbosatta nyanlända och mellan dessa år fördubblades anhöriginvandringen från 20 till 40 personer. Det allmännyttiga bostadsbolaget Hultsfredsbostäder är den dominerande hyresvärden med 80 procent av hyresmarknaden och bostadsstandarden sägs vara god för det allra flesta som bor i Hultsfredsbostäders lägenheter. Det finns många bostäder i Hultsfred framför allt i kommunens ytterområden, t.ex. Virserum, Järnforsen, Målilla, Vena och Silverdalen. Där hamnar de flesta nyanlända som bosätter sig på egen hand genom att själva skaffa sig en lägenhet, men helst vill många bo i centralorten Hultsfred. Det finns även en del nyanlända som bor i andra hand men kommunen tror inte att de är särskilt många. Bostadssociala aspekter EBO är inte något som diskuteras i kommunen. Relativt få asylsökande väljer att bo i eget boende och i de allra flesta fall innebär eget boende att Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 45 personen bor hemma hos en släkting eller bekant som har en lägenhet i området Stålhagen. Trots att det fortfarande går att hitta lägenheter i Hultsfreds kommun förekommer det att nyanlända i eget boende skriver sig på c/o-adresser. Det råder bred enighet om att EBO inte skapar några allvarliga bostadssociala problem. De flesta nyanlända som självbosätter sig i kommunen hittar en bostad, menar många intervjupersoner. De som får egna lägenheter bor heller inte särskilt trångt. De flesta intervjupersoner tror inte heller att det finns hushåll som tar emot inneboende släktingar eller bekanta. Eventuell trångboddhet beror främst på att det finns för få stora lägenheter. I de fall de boende upplever att de bor trångt ställer de sig i bostadskön för att få en större lägenhet. Den kategori som har den sämsta bostadsstandarden är nyanlända som bor kvar i ABO efter att det fått uppehållstillstånd, eftersom de inte vill bosätta sig i Hultsfred men bostadsbristen i större kommuner gör att de stannar kvar i Hultsfred så länge. De flesta asylsökande som bor i Migrationsverkets lägenheter och nyanlända som bor i egna lägenheter bor samlat i hyreshusområdet Stålhagen. Området domineras därför av asylsökande och nyanlända men boendemiljön beskrivs som lugn och trygg. Bostadsbolaget har tagit initiativ till olika projekt för att underlätta de asylsökandes väntan på uppehållstillstånd. Exempelvis pågår en öppen verksamhet som erbjuder språkundervisning redan under asyltiden. Tillsammans med Migrationsverket och kommunen har ett projekt inletts för att höja trivseln i utomhusmiljöerna. Det finns inga tendenser till gängbildningar eller ökad kriminalitet. De olika projekten för att förbättra boendemiljön har också höjt statusen på boendet i Stålhagen. Många asylsökande och nyanlända är välutbildade och har tidigare bott i stora städer. Ur det perspektivet har Hultsfred inte så mycket att erbjuda men kommunens styrka är att man har många års erfarenhet av att ta emot flyktingar. Kommunens roll är att vara en inslussningsort – man kan se det som att asylsökande mellanlandar i Hultsfred innan de flyttar vidare till större städer, säger flera intervjupersoner. Bristen på arbetstillfällen kompenseras till viss del av att kommunen är mycket bra på att ta hand om asylsökande och nyanlända. Flera intervjupersoner lyfter fram att asylsökande och nyanlända har det bra i Hultsfred. Alla hjälper alla och folk hälsar på varandra. Det finns inga hatbrott. Det är lugnt och det finns väldigt lite skolsegregation. Nästan alla låg- och mellanstadieskolor är blandade och på högstadiet går alla Boverket 46 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor barn i samma skola. Frånvaron av skolsegregation innebär att asylsökandes och nyanländas barn lär sig svenska väldigt fort. Den sekundära bostadsmarknaden Kommunala kontrakt används inte för att hjälp nyanlända som t.ex. sitter fast i anläggningsboenden eller för att bosätta anhöriga till nyanlända. Bostadssociala lösningar där socialtjänsten går in och garanterar hyran används för andra målgrupper, exempelvis personer med tidigare missbruksproblem som behöver få hjälp med en bostad via kommunen. Handel med kontrakt, adresser och otillåtna andrahandskontrakt Det finns en hel del c/o-adresser, vilket kan indikera att det finns nyanlända i kommunen som inte har en egen bostad eller att det finns personer skrivna på bostadsadresser i Hultsfred men där det inte är säkert att de bor där. Det finns dock inga incitament för att en svarthandel ska uppstå. Däremot är det troligt att de nyanlända har information om att det går att betala svart för bostäder i andra delar av landet. Sekundärflyttningen Många asylsökande som kommer till Hultsfred väljer att flytta vidare när de har fått uppehållstillstånd. Så många som 2/3 av de nyanlända väljer att flytta till andra kommuner. Flera förklaringar lyfts fram, där den starkaste drivkraften sägs vara det dåliga arbetsmarknadsläget i Hultsfred. Det finns nästan inga lediga jobb, säger de intervjuade, och därför väljer nyanlända att flytta till någon större ort där det finns ett större arbetsmarkandsutbud och bättre chanser att få jobb. En annan drivkraft är utflyttning till orter där det finns släkt och vänner. Det är framför allt de välutbildade som väljer att flytta till större orter medan de med lägre utbildning tenderar att stanna kvar längre i kommunen. Tillträde till bostadsmarknaden Det är relativt lätt att skaffa sig egen lägenhet efter uppehållstillstånd. Hultsfredsbostäder har låga trösklar i sin uthyrningspolicy – även hushåll med låga inkomster får hyra av bolaget. För den som inte har bankkonton eller internet går det bra att betala hyran kontant. Det gör att nästan alla nyanlända får en egen lägenhet. I och med att många nyanlända inte kan förverkliga sina flyttplaner till andra kommuner på grund av bristen på bostäder, väljer en del att bosätta sig i kommunen. Bostadsbolaget har dock börjat begränsa möjligheterna Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 47 att flytta från anläggningsboendena till egna lägenheter, eftersom socialtjänsten är överbelastad. Att ordna bostäder åt anhöriga är prioriterat och många anhöriga hinner komma till Hultsfred innan anknytningspersonen fått bostad. Eftersom familjen inte får flytta in på asylboendet är det då kommunens ansvarar att ordna uppehälle och bostad. Systemet haltar Det system som har byggts upp har fungerat bra. För de flesta asylsökande har tiden i Hultsfred lett till att de har slussats in i samhällslivet. Kommunalrådet säger dock: ”Nu börjar vi närma oss en nivå där vi inte längre klarar av att upprätthålla den kvalitetsnivå vi vill, och det betyder att det system för mottagande och etablering som har fungerat bra i flera år, inte riktigt fungerar längre.” Fler informanter pekar på den dubbla obalansen och att volymen av mottagande har lett till en ansträngd situation i Hultsfred. Frågan om en mer restriktiv uthyrning till nyanlända har diskuterats i kommunledningen, eftersom socialtjänsten är hårt ansatt av många ärenden. Personalen orkar inte med arbetsbelastningen och en del slutar. Det har även blivit allt svårare att rekrytera socionomer som vill bo och arbeta i Hultsfred. Ett sätt att minska belastningen är att minska bostadsuthyrningen till nyanlända men känslan från socialtjänstens sida är att man håller på att förlora kontrollen. Dels handlar Migrationsverket upp stora ABT-boenden i kommunen och många ärenden gäller orosanmälan för barn och ensamkommande barn som placeras i familjehem som är i asyl och bor på asylboende är ett växande problem. Dels har den ökande anhöriginvandringen blivit ett tredje sätt att kommunplacera sig. Problemet med att Migrationsverket upphandlar stora ABT-boenden är enligt intervjupersonerna att systemet med kommunanvisning inte fungerar. Många nyanlända på förläggningarna får inte en kommunanvisning inom rimlig tid utan fastnar i ABO. Det leder till att de söker bostad i Hultsfred. Problemet med anhöriginvandringen är att nyanlända som sitter och väntar på en kommunanvisning hinner få hit sina anhöriga. Tidigare kunde de som kom som anhöriga till en nyanländ bo tillsammans med den nyanlände på dennes förläggning men det går inte längre. Kommunen befinner sig därför i en situation där anhöriga anländer till kommunen samtidigt som anknytningspersonen bor kvar i anläggningsboendet. Då träder socialtjänstlagen in och kommunen blir skyldig att hjälpa de anhöriga att få tak över huvudet. Följden har blivit att den nyanlände, som sitter fast i ABO och vars anhöriga hinner anlända innan boendet är ordnat, blir bo- Boverket 48 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor satt i Hultsfred. Sammantaget har detta ökat konkurrensen på den lokala hyresmarknaden. I och med att många nyanlända direkt eller indirekt via anhöriginvandringen blir kommunplacerade i Hultsfred fungerar inte länstalet utan kommunen tar emot långt många fler nyanlända utöver avtalet med länsstyrelsen. På grund av att det inte finns någon möjlighet att påverka självbosättningen eller bosättningen av anhöriga som kommer på anknytning till Hultsfred finns det en oro för att detta på sikt kommer att leda till att kommunen förlorar kontrollen över bosättningen i kommunen, menar kommunledningen. Arbetsförmedlingen i Hultsfred Arbetsförmedlingen (AF) menar att det finns förhållandevis gott om bostäder i Hultsfred, speciellt i kommunens ytterområden, vilket gör att många nyanlända hittar en egen lägenhet. Många bor hos privata hyresvärdar. En del bor i andra hand men AF:s bedömning är att det troligen inte rör sig om så många personer. Det finns även ett fåtal exempel på vad som misstänks vara brevlådeadresser. AF har även träffat på nyanlända som hyr i andra hand. AF lyfter fram att den sociala miljön i Hultsfred är en styrka. Nyanlända som påbörjar sin etablering har en trygg situation och de trivs väldigt bra i Hultsfred. Hultsfred har dock Kalmar läns näst högsta arbetslöshet, och arbetslösheten börjar närma sig 11 procent. När etableringen är slut har många nyanlända mycket svårt att hitta ett arbete som gör att de kommer i egen försörjning och den ekonomiska ersättningen sjunker kraftigt efter två år. Nyanlända som inte har hittat egen försörjning måste då ansöka om försörjningsstöd hos kommunen för att klara sin försörjning. Här finns en risk för långvarigt bidragsberoende, varnar AF. Arbetsförmedlingen på nationell nivå Det saknas kommunplatser, vilket kommunerna härleder till att det inte finns tillräckligt med bostäder. Bostadsbristen skapar dessutom problem för AF, eftersom man inte kan anvisa en bosättning i en kommun för tillräckligt många nyanlända. Bristen på anvisningsbara kommunplatser leder till att allt fler personer som fått uppehållstillstånd tvingas bo kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden, vilket i sin tur gör att dessa personer inte kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Det har också fått effekten att allt fler nyanlända som sitter fast i ABO väljer att avbryta sitt bosättningsärende för att i stället flytta till en kommun på egen hand. Den oplanerade utflyttningen leder i många fall till minder bra bostadslösningar, menar AF. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 49 Det är viktigt att nyanlända har en tillräckligt trygg boendesituation, för det är många saker som händer för den som befinner sig i etablering. En osäker boendesituation i kombination med andra faktorer, t.ex. att nyanlända måste förhålla sig till andra myndigheters krav och till oro för anhöriga, innebär en förhöjd risk att man inte klarar av etableringen. Migrationsverket Valet mellan EBO och ABO Migrationsverket menar att den asylsökandes nationalitet har betydelse för valet mellan ABO eller EBO. I dag är det främst personer ifrån Eritrea som väljer att bosätta sig i ABO medan fler arabisktalande väljer att ordna boende på egen hand. Asylsökande som väljer EBO har ofta med sig en EBO-adress till en släkting eller bekant med uppehållstillstånd vid första mötet med Migrationsverket. Migrationsverket berättar dock att asylsökande ofta tar kontakt med personer de känner i landet först när de anlänt till Sverige. Det finns en trygghet att bosätta sig med sina vänner eller släktingar som kan ha bott i Sverige i flera år. De blir en stöttning i det nya landet, menar Migrationsverket. Migrationsverket ser att asylsökande som tidigare har bott i större städer väljer bort ett ordnat ABO framför att bo i en storstad som Stockholm, Göteborg eller Malmö. Huruvida det är ett strategiskt val för att öka chanserna till jobb är svårt av att avgöra, menar Migrationsverket, men möjligheten finns att det är så det förhåller sig. Det finns flera orsaker till att asylsökande väljer att lämna ett ordnat ABO-boende för att lösa sin boendesituation på egen hand. Migrationsverkets mottagningskontor berättar om en ansträngd situation i de tillfälliga boendena. ”Fyra personer i ett litet rum, och det är såklart mindre populärt att inte få laga sin egen mat”, säger en intervjuperson vid ett mottagningskontor. Migrationsverket berättar också att det ofta händer att asylsökande väljer att skaffa en EBO-adress för att få stanna på orten när säsongsboenden töms eller asylboenden hastigt stängs ner, i stället för att bli omplacerade till en ort de inte känner till och som kan ligga långt därifrån. Vid sådana tillfällen är EBO-adressen ofta inte hållbar i längden, menar Migrationsverket. Varje vecka kommer personer som har bott i EBO men som behöver hjälp med att ordna ett nytt boende till Migrationsverkets mottagningskontor. ”Vi möter personer vars EBO har spruckit på grund av att de bott tio personer eller fler i en tvåa eller trea”, säger man från Migrationsver- Boverket 50 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor kets mottagningskontor och ställer sig frågande till varför inte hyresvärdarna reagerar på den trångboddhet som uppstår när en familj flyttar in till en annan. De beskriver också att det blir ett extra slitage på lägenheten och känner till att sociala problem uppstår. Det finns grupper som enligt Migrationsverkets mottagningskontor inte har någon möjlighet att flytta från ABO för att bo i EBO. En av Migrationsverkets mottagningsenheter har exempelvis tillgänglighetsanpassat lägenheter genom att bredda en del dörrar och ta bort trösklar. Men det är svårt för rullstolsburna nyanlända att hitta ett anpassat boende på eget hand, efter att de har fått uppehållstillstånd. Mottagningskontoret menar att det krävs mer av de kommuner som tar emot personer med särskilda behov och att det vanligtvis tar längre tid för den gruppen att hitta en kommunplacering om man inte har släkt eller vänner som hjälper dem. Handel med hyreskontrakt Migrationsverket berättar att de känner igen många av de EBO-adresser där asylsökande folkbokför sig. ”På den centrala orten har vi en adress där fler än 30 personer har skrivit sig”, säger en person på ett mottagningskontor ”och vi kan inte veta om de skriver sig på adressen mot betalning.” När Migrationsverket känner igen en adress är man noga med att informera den asylsökande om att den alltid kan vända sig till Migrationsverket för att finna en ny lösning, om boendelösningen inte är hållbar. Nyanlända fastnar i Migrationsverkets boenden Migrationsverket berättar i flera intervjuer om personer med uppehållstillstånd som sitter fast på deras boenden. Efter ett år tas en hyra ut för boendet, och då är det självklart mindre populärt att stanna kvar även om det blir allt svårare att lämna, menar Migrationsverket. De som lyckas ordna med boende gör det oftast på egen hand. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 51 Östra Göinge Detta avsnitt syftar till att ge en bild av Östra Göinge kommun och situationen där. Tabell 1.17 visar grundläggande statistik över Östra Göinge. Befolkningssiffrorna är hämtade från det första halvåret 2015. Siffrorna över bostadssituationen är hämtade från 2014 och den arbetsmarknadsrelaterade statistiken är från 2013. Östra Göinge har ca 14 000 innevånare och folkmängden växer med 0,6 procent per år. Födelseöverskottet är negativt medan flyttnettot är positivt. Det positiva flyttnettot kommer från utlandet, vilken bär upp för den negativa inrikes flyttningen. Den genomsnittliga boendeytan är 48 kvm och ca 77 procent av innevånarna äger sitt boende. Andelen småhus är 78 procent och 19 procent av bostadsbeståndet är hyresrätter. Flertalet av dem som arbetar i Östra Göinge bor i kommunen men ungefär 30 procent pendlar till kommunen för att arbeta. Andelen som arbetar av den totala befolkningen är 75 procent. Tabell 1.17. Sammanställning av statistik över Östra Göinge kommun Östra Göinge Folkmängd 13 908 Folkökning 44 Födelseöverskott -20 Inflyttade 547 Utflyttade 487 Flyttningsnetto 60 därav från egna länet därav från övriga Sverige -74 därav från utlandet 152 Genomsnittlig bostadsarea 48 kvm Andel med ägt boende 77 % Andel småhus 78 % Andel hyresrätter 19 % Inpendlare 1 415 Utpendlare 2 840 Bor och jobbar i kommun 3 248 Förvärvsintensitet 75 % -18 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Tabell 1.18 nedan visar totala antalet inskrivna asylsökande och kommunplacerade i Östra Göinge. Siffrorna summeras på årsbasis, vilket ger en indikation på belastningen på kommunen, men den bilden är inte komplett eftersom antalet nyanlända som bor i kommunen är ett resultat Boverket 52 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor av tidigare kommunplaceringar och hur många av dessa som fortfarande bor kvar. Den årsvisa summeringen ger dock en tydlig indikation på situationen i kommunen. Observera att för 2015 gäller siffrorna antalet inskrivna den 21 september och antalet kommunplacerade hela september. Det är således inte årssiffror för kommunplacerade, vilket det är för tidigare år. För att få en uppskattning av nivå på årsbasis kan antalet kommunplacerade räknas upp med faktor 1,33. ¨ Antalet har växt sedan 2012 och uppgår 2015 till 1 049 personer; 385 av dessa är barn, varav 43 är ensamkommande barn. En mindre del (223 personer) av det totala antalet är kommunplacerade, varav 91 är barn, vilket på årsbasis motsvarar ca 296 personer, varav 121 barn. Av de kommunplacerade kan nästan 40 procent hänföras till anhöriginvandring. Andelen anhöriginvandring varierar dock mycket över åren, vilket kan bero på skillnader i flyktingströmmar men även på att det kan finnas en ickekonstant fördröjning i anhöriginvandringen. Tabell 1.18 Antalet inskrivna och kommunplacerade i Östra Göinge kommun 2006–2015 (inskrivna den 21 september och kommunplacerade t.o.m. september) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt i kommunen 212 231 250 271 287 290 271 576 1 153 1049 varav barn 92 75 90 77 100 84 94 248 463 385 1 2 8 8 15 24 43 16 26 22 37 140 255 223 varav barn 4 10 10 15 78 91 varav ensamkommande barn 1 0 6 2 6 6 3 2 4 11 50 73 87 varav barn 2 2 3 6 38 46 varav ensamkommande barn 0 0 0 0 0 0 0 varav ensamkommande barn 2015 Varav kommunplacerade enligt ersättningsförordningen Totalt 25 14 22 Varav anknytning inom två år Totalt 0 1 3 Varav inskrivna Totalt 187 217 228 255 261 268 234 436 898 826 varav barn 67 61 68 61 74 62 57 108 208 162 0 2 2 6 9 18 37 varav ensamkommande barn Inskrivna som bor i EBO Totalt 5 5 11 4 8 4 5 9 57 115 varav barn 0 0 2 0 1 0 0 0 11 24 0 0 0 0 0 1 0 varav ensamkommande barn Inskrivna som bor i ABO Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 53 Totalt 182 212 217 251 252 262 227 418 825 674 varav barn 67 61 66 61 73 60 55 99 181 101 0 2 1 4 0 1 0 varav ensamkommande barn Källa: Migrationsverket. Huvuddelen av antalet 2015 är inskrivna asylsökanden, 826 personer den 21 september 2015, vilket utgör ca 79 procent av det totala antalet. De flesta inskrivna i Östra Göinge bor i ABO, 674 personer, medan 115 personer bor i EBO. Skillnaden mellan totala antalet inskrivna och summan av EBO och ABO utgörs av övriga boendeformer. Tabell 1.19 visar antalet bostäder 2014 där nyanlända bor och som det finns många personer folkbokförda. Tabellen visar även boendeytan per person för nyanlända respektive samtliga boende i Östra Göinge. Det finns inga bostäder i Östra Göinge där en nyanländ är folkbokförd som har fler än 5 vuxna folkbokförda per rum i bostaden. Det finns inte heller några bostäder där en nyanländ bor och det finns 10–19 vuxna folkbokförda. Boendeytan per person för nyanlända uppgår till 23 kvm, vilket kan jämföras med 48 kvm som är genomsnittet i kommunen för samtliga personer och boendeformer. Avgränsar man till de som bor i hyresrätter i flerbostadshus är boendeytan i genomsnitt 40 kvm. Tabell 1.19. Antalet nyanlända skrivna på bostäder och boendeyta per person både för nyanlända och hela befolkningen i Östra Göinge Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 0 Antal bostäder med 10 eller fler folkbokförda 0 Yta per person nyanlända (kommunplacerade) 23 Yta per person, hela befolkningen 48 Yta per person, hyresrätt i flerbostadshus, hela befolkningen 40 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Boverket 54 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Tabell 1.20. Andelen som får bostadsersättning 2011-2015 och hemutrustningslån 2011–2014 av antalet med etableringsersättning i Östra Göinge kommun. Andel som får bostadsersättning av andelen med etableringsersättning Andel som får hemutrustningslån av andelen med etableringsersättning 2011 27% 0% 2012 22% 32 % 2013 18% 5% 2014 28% 19 % 2015 35% Källa: Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN). ABO-kommun, Östra Göinge – liten ort nära större ort Östra Göinge har tidigare varit en transitkommun för flyktingmottagning. Under många år har det funnits asylboenden insprängda bland vanliga lägenheter och Migrationsverket hyr85 lägenheter med plats för 300–350 asylsökande. Den stora förändringen i mottagandet skedde 2013 då antalet asylsökande ökade kraftigt och på två år har antalet ABO-platser i kommunen nästan fördubblats. Utöver de 85 lägenhetsboendena har Migrationsverket upphandlat ABT-boenden med plats för upp till 700 asylsökande. Till skillnad från tidigare år har antalet nyanlända som bosätter sig i EBO också ökat kraftigt från 2013 och Östra Göinge är i dag en blandkommun, dvs. det finns många anläggningsboenden samtidigt som kommunen tar emot ett stort antal kommunplacerade nyanlända i EBO. Mellan 2006 och 2012 tog kommunen emot 20–30 nyanlända per år. År 2014 tog kommunen emot 175 nyanlända med permanent uppehållstillstånd, och ytterligare 73 personer med anknytning som skäl till invandringen bosatte sig Östra Göinge. Enligt överenskommelsen med länsstyrelsen ska Östra Göinge ta emot 20 nyanlända per år. Dock anvisas inga nyanlända via Arbetsförmedlingen. Länstalet fungerar inte, säger kommunledningen. Nyanlända som bosätter sig i Östra Göinge har själva valt att starta sin etablering där och har själva skaffat bostad. Den största ökningen är inflyttning av nyanlända från andra delar av landet. Det kommunala bostadsbolaget Göingehem dominerar hyresmarknaden. I deras bestånd finns ca 1 500 hyreslägenheter. I och med att många nyanlända har bosatt sig i kommunen de senaste tre åren har antalet lediga lä- Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 55 genheter minskat. Lägenheternas fysiska standard är överlag god, enligt bostadsbolaget. Boendesituationen för de cirka 60 personer asylsökande som bor i EBO samt för nyanlända i EBO anses därför som tillfredställande. Bostadssociala aspekter Det råder bred enighet bland intervjupersonerna om att bostadssituationen inte skapar några allvarliga sociala problem. Asylsökande i EBO och nyanlända som kommunplacerar sig själva i kommunen har ungefär samma boendestandard som övriga hyresgäster i Göingehems bestånd. Migrationsverkets ABO-lägenheter ligger utspridda i hela bostadsbeståndet. Bostadsbolaget tillämpar en princip om att det endast ska finnas en ABOlägenhet per trappuppgång och att asylboendena även ska spridas ut i byarna runt centralorten Broby. På det sättet smälter de asylsökande in i lokalbefolkningens vardag, menar kommunledningen och bostadsbolaget. Antalet asylsökande i EBO har ökat de senaste två åren. Före 2013 fanns endast ett fåtal asylsökande i EBO per år men 2014 hade antalet i EBO ökat till 57 personer. Dessa personer bor inneboende hos någon släkting eller bekant men att detta skulle leda till trångboddhet eller andra missförhållanden har kommunen eller bostadsbolaget inte någon kännedom om. De allra flesta nyanlända som har bosatt sig själva i kommunen har en egen lägenhet i Göingehems bostadsbestånd. Nästan alla intervjupersoner betonar att asylsökande i ABO och nyanlända som bosätter sig i Östra Göinge landar i ett socialt sammanhang. Det innebär att asylsökandes och nyanländas barn går i icke segregerade skolor och att det sociala livet omgärdas av en bykänsla som bl.a. kommer till uttryck i stort engagemang hos frivilliga krafter. Den sociala kontexten och bykänslan sägs också främja social sammanhållning och trygghet. Exempelvis har endast ett fåtal anmälningar om våld i hemmet anmälts till Polisen och socialtjänsten. Om det sociala landskapet är bra för de nyanländas etablering i samhället förhåller det sig tvärtom när det gäller möjligheterna att hitta arbete och komma i egenförsörjning. Kommunledningen är mycket tydlig och säger att arbetsmarknaden inte är bra. Arbetslösheten är hög, inte minst bland ungdomar. Många industriarbeten har försvunnit de senaste 8–10 åren, samtidigt som nästan 400 nyanlända har pågående etablering. Deras chans att få jobb i Östra Göinge är inte stora, säger kommunledningen utan deras framtid ligger i att de bor i kommunen men pendlar till ett arbete i någon av större kommunerna i Skåneregionen. Boverket 56 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Arbetet med att få nyanlända i egenförsörjning är prioriterat. Risken finns annars att många nyanlända fastnar i bidragsberoende, menar kommunledningen, och nyanlända som inte klarar sin egenförsörjning kommer att skapa motsättningar eftersom att det blir slitningar i byarna. Handel med hyreskontrakt, adresser och otillåten andrahandsuthyrning På frågan om det finns en svart handel med kontrakt eller om man kan köpa folkbokföringsadresser svarar samtliga intervjupersoner nej. Det finns exempel på adresser där många personer är skrivna men det är inte alarmerande, menar bostadsbolaget. Bostadssituationen är förhållandevis god och nyanlända har relativt lätt att få ett förstahandskontrakt. Därmed saknas det viktigaste incitamentet för att en svart marknad ska uppstå. Därför finns det heller inte någon anledning att misstänka att hyreskontrakt säljs till nyanlända eller att lägenheter hyrs ut olovligt i andra hand. Sekundärflyttningen Nyanlända stannar inte i Östra Göinge någon längre tid. Många nyanlända som bosätter sig i kommunen är ensamma män. Vanligen erbjuds dessa personer en liten enrumslägenhet eller så bor några män tillsammans i en tvårumslägenhet. Efter en tid ansluter deras anhöriga och då fungerar inte den lilla lägenheten. Det finns dock inte så många stora hyreslägenheter i den i övrigt villadominerande bostadsbebyggelsen och alternativet att köpa ett hus finns inte för den som är nyanländ och inte kommit i arbete. Bristen på stora lägenheter medför att många nyanlända flyttar från Östra Göinge när deras anhöriga kommer till Sverige. Den sekundära bostadsmarknaden är inte en väg in De sociala hyreskontrakten har hittills inte använts för att ordna bostäder åt nyanlända i Östra Göinge. Det har dock hänt att anhöriga till personer med permanenta uppehållstillstånd i asylboenden har anlänt, vilket har gjort kommunen nödgad att bidra med en lägenhet via socialtjänsten. Tillgång till bostadsmarknaden Det finns fortfarande lediga bostäder i Östra Göinge. I skrivande stund finns tio lediga lägenheter – från enrumslägenheter till fyrarumslägenheter. En del lägenheter ligger i centralorten Broby och andra i byarna Glimåkra, Knislinge och Sibbhult. En lösning som har diskuterats är att Göingehem köper svårsålda villor och hyr ut dem till stora barnfamiljer. Nyproduktion diskuteras men avkastningskravet är högt, vilket begränsar kommunens och Göingehems handlingsutrymme. Tillgången till lägen- Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 57 heter för nyanlända begränsas också av Migrationsverkets ABOlägenheter. Tillträde till bostadsmarknaden Göingehem kombinerar matchning med kötid i sin uthyrningsverksamhet. Lediga lägenheter fördelas först och främst efter kötid. I nuläget kan det ta upp till ett år att köa sig till en trerumslägenhet, enligt bostadsbolaget. Bolaget har en klausul i sin uthyrningspolicy som medger personalen kan frångå kötiden om det anses motiverat. Andra regler som påverkar nyanländas möjligheter att hitta en bostad på den vanliga bostadsmarknaden är att man måste ha minst 18 månader kvar av etableringsersättningen för att bli godkänd som hyresgäst. Det finns också regler för hur många personer som maximalt får bo i lägenheterna. Den kraftigt ökade själbosättningen har lett till längre kötider. Det har i sin tur fört med sig att nyanlända bor kvar i Migrationsverkets boenden fast de har fått permanent uppehållstillstånd. För att underlätta för dessa personer att lämna ABO- boendena försöker kommunen och Göingehem att minska självbosättningen från andra delar av landet. Det innebär ett mindre avsteg från principen att alla bostadssökande ska ha samma möjligheter att få bostad. Asyl- och mottagningssystemet fungerar inte riktigt bra Östra Göinges styrka som mottagningskommun är att nyanlända inte bor koncentrerat i ett enda bostadsområde. Kommunledningen vill undvika att bosättningsmönstret börjar likna det som finns i många kommuner i landet, där nyanlända bosätter sig i vissa bostadsområden medan inrikes födda bor i andra områden. Lägenhetsbeståndet är inom kort fullt utnyttjat, vilket innebär att den som i dag söker en lägenhet i Östra Göinge får vänta längre än tidigare. Den ökande konkurrensen har dock lett till en debatt om att kommunens bostadsökande ungdomar får stå tillbaka på grund av den kraftiga ökningen av nyanlända, och kommunledningen menar att det inte är bra om grupper ställs mot varandra. Kommunledningen är därför öppet kritisk till att Migrationsverket har fortsatt att anskaffa anläggningsboenden, vilket indirekt antas öka trycket på lägenhetsmarknaden. Det finns över huvud taget ingen samordning mellan kommunen och de nationella myndigheterna, säger man från kommunledningens sida, och bristen på samordning av flyktingmottagningen och att grupper ställs mot grupper riskerar att leda till ökad främlingsfientlighet, säger kommunalrådet. För att mottagningen av nyanlända ska fungera bra är det viktigt att den vanliga kommunmedborgaren känner förtroende för kommunen. Tappar man med- Boverket 58 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor borgarnas förtroende är det stopp för mottagandet, enligt kommunalrådet, och långsiktigt kan inte allt fler boenden inrättas utan hänsyn tas till kommunens situation. Arbetsförmedlingen i Kristianstad /Östra Göinge Arbetsförmedlingen (AF) i Kristianstad ansvarar för etableringsuppdraget i Östra Göinge. Många nyanlända som kommer till Skåne bosätter sig i Kristianstad eller Hässleholm. Det är också där som boendeproblemen finns. Nyanlända som flyttar till exempelvis Kristianstad möter en mycket tuff bostadsmarknad, säger intervjupersonen. De blir inneboende och tvingas flytta runt, en del sover i källarlokaler. Detta gör att de som påbörjar etableringen och har folkbokfört sig i Kristianstad i väsentlig större utsträckning är stressade, sover dåligt, har svårare att klara av SFI och är oftare sjukskrivna än dem som bor i Östra Göinge. I Östra Göinge finns ingen marknad för handel med folkbokföringsadresser. Däremot, hävdar AF, förkommer det i ett flertal fall i Kristianstad att nyanlända köper en adress för att kunna påbörja etableringen. AF har i samtal med det kommunala bostadsbolaget Kristianstadsbyggen fått veta att de finns lägenheter där upp till 30 personer kan vara folkbokförda men där ingen av dem bor där, och upp till 50 nyanlända kan ha samma adress registrerad hos AF. I de fall där samma adressuppgifter förekommer i stor skala rapporterar AF detta till Skatteverket. Om en barnfamilj skriver sig på en adress får barnen plats i förskolan eller skolan i närheten av den aktuella adressen. Men om familjen inte bor på den angivna adressen utan någon annanstans kan det innebära en resa på flera kilometer mellan förskolan/skolan och bostaden. Nyanlända kan folkbokföra sig i källarlokaler, husvagnar eller fallfärdiga uthus och ibland bor de även i den här typen av boenden. Bristen på bostäder gör att nästan alla utrymmen i Kristianstad och Hässleholm är uthyrda. Trots att myndigheten försöker avråda från att betala för adresser som inte är bostäder väger de nyanländas behov av etableringsersättning tyngre, konstaterar AF. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 59 Bilaga 2. Kommunindelning Tillväxtverket Täta kommuner nära en större Storstadskommuner stad Täta kommuner avlägset belägna Landsbygdskommuner Landsbygdskommuner nära en större stad avlägset belägna Upplands-Väsby Vallentuna Vetlanda Norrtälje Vingåker Österåker Värmdö Eksjö Heby Ydre Järfälla Ekerö Tranås Tierp Gnosjö Huddinge Nykvarn Oskarshamn Östhammar Gislaved Botkyrka Vaxholm Västervik Flen Sävsjö Salem Nynäshamn Vimmerby Strängnäs Högsby Haninge Håbo Karlskrona Trosa Hultsfred Tyresö Älvkarleby Öckerö Ödeshög Gotland Upplands-Bro Knivsta Tibro Kinda Ronneby Täby Uppsala Lysekil Boxholm Simrishamn Danderyd Enköping Strömstad Valdemarsvik Sotenäs Sollentuna Gnesta Åmål Mjölby Tanum Stockholm Nyköping Mariestad Aneby Dals-Ed Södertälje Oxelösund Skara Vaggeryd Karlsborg Nacka Katrineholm Skövde Uppvidinge Gullspång Sundbyberg Eskilstuna Hjo Lessebo Bengtsfors Solna Åtvidaberg Tidaholm Tingsryd Götene Lidingö Finspång Falköping Alvesta Töreboda Sigtuna Linköping Arvika Markaryd Eda Staffanstorp Norrköping Fagersta Torsås Torsby Burlöv Söderköping Mora Mörbylånga Munkfors Vellinge Motala Örnsköldsvik Mönsterås Årjäng Lomma Vadstena Lycksele Emmaboda Sunne Malmö Mullsjö Skellefteå Borgholm Hagfors Lund Habo Kalix Sölvesborg Hällefors Partille Jönköping Gällivare Svalöv Ljusnarsberg Lerum Nässjö Haparanda Östra Göinge Norberg Göteborg Värnamo Kiruna Örkelljunga Vansbro Mölndal Älmhult Bjuv Orsa Växjö Sjöbo Ovanåker Ljungby Båstad Nordanstig Boverket 60 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Kalmar Höganäs Ljusdal Nybro Hässleholm Söderhamn Olofström Hylte Bollnäs Karlshamn Laholm Hudiksvall Kävlinge Tjörn Ånge Svedala Orust Kramfors Skurup Munkedal Sollefteå Hörby Färgelanda Ragunda Höör Ale Bräcke Tomelilla Vårgårda Strömsund Bromölla Bollebygd Åre Osby Grästorp Berg Perstorp Essunga Överkalix Klippan Tranemo Älvsbyn Åstorp Mellerud Malung Landskrona Lilla Edet Älvdalen Helsingborg Mark Härjedalen Eslöv Svenljunga Norsjö Ystad Herrljunga Malå Trelleborg Vara Storuman Kristianstad Ulricehamn Sorsele Ängelholm Storfors Dorotea Halmstad Lekeberg Vilhelmina Falkenberg Laxå Åsele Varberg Hallsberg Arvidsjaur Kungsbacka Askersund Arjeplog Härryda Lindesberg Jokkmokk Stenungsund Skinnskatteberg Övertorneå Kungälv Gagnef Pajala Uddevalla Leksand Vänersborg Rättvik Trollhättan Säter Alingsås Ockelbo Borås Krokom Lidköping Nordmaling Kil Bjurholm Hammarö Vindeln Forshaga Robertsfors Grums Vännäs Karlstad Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 61 Kristinehamn Filipstad Säffle Degerfors Örebro Kumla Karlskoga Nora Surahammar Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Köping Arboga Smedjebacken Falun Borlänge Hedemora Avesta Ludvika Hofors Gävle Sandviken Timrå Härnösand Sundsvall Östersund Umeå Luleå Piteå Boden Boverket 62 Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 63 Bilaga 3. Antalet inskrivna per kommun Nedanstående tabell visar kommuner med fler än 100 inskrivna den första oktober 2015 samt hur många inskrivna det varit i dessa kommuner från och med 2013. Antalet inskrivna i EBO 2013 2014 2015 2015-1001 Stockholm 2976 2925 3328 4165 Göteborg 1737 1699 2491 3135 Malmö 1141 1243 1723 2637 Södertälje 569 699 1089 1332 Botkyrka 466 625 860 1124 Norrköping 315 394 664 926 Eskilstuna 267 256 533 741 Helsingborg 253 270 400 698 Uppsala 282 326 439 581 Örebro 311 330 461 574 Västerås 189 289 387 567 Huddinge 207 283 458 565 Haninge 236 239 411 514 Järfälla 250 238 315 512 Gävle 236 207 318 473 Linköping 270 226 312 459 Kristianstad 140 136 316 455 Jönköping 169 169 288 441 Sundbyberg 174 248 329 429 Borås 190 173 325 424 Trollhättan 189 241 383 401 Sigtuna 109 149 226 343 Halmstad 85 53 143 292 Landskrona 121 110 188 288 Borlänge 155 95 157 281 Uddevalla 117 84 164 257 Skövde 136 108 179 250 Vänersborg 47 48 126 249 Boverket 64 Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Växjö 130 121 158 232 Nacka 106 113 201 215 Sandviken 61 58 134 207 Hässleholm 36 25 84 203 Solna 83 99 115 195 Sollentuna 143 128 182 191 Nyköping 64 73 116 190 Upplands-Väsby 90 102 127 187 Karlskrona 40 56 68 183 Katrineholm 120 90 162 175 Motala 39 84 131 167 Ronneby 11 36 69 164 Fagersta 51 60 94 152 Nässjö 42 42 90 147 Bollnäs 64 28 90 145 Tibro 25 32 100 139 Karlstad 66 76 82 138 Flen 55 43 83 136 Kristinehamn 16 18 57 134 Nybro 12 29 70 132 Lund 58 52 82 128 Avesta 31 40 63 126 Falköping 60 57 107 124 Umeå 49 61 83 118 Sundsvall 75 101 103 115 Gislaved 25 32 38 113 Kalmar 30 38 50 111 Mölndal 84 56 64 106 Köping 40 61 86 101 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 65 Bilaga 4. Kommunkartor Här presenteras kartor över de fem utvalda kommunerna. De gulstreckade rutorna visar om det finns någon bostad där det bor en nyanländ och det finns minst tio vuxna folkbokförda. Färgen visar genomsnittlig boendeyta per person och kommun för nyanländ (kvm). De gula trianglarna visar antalet bostäder där det bor en nyanländ och där det finns minst fem vuxna per rum folkbokförda. Kommunerna följer i ordningen Södertälje. Göteborg, Gävle, Hultsfred och Östra Göinge. Boverket 66 Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 67 Boverket 68 Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 69 Boverket 70 Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 71 Bilaga 5. Definition av EBO och ABO från Migrationsverket enligt kommunmottagningen Kommunmottagna och kategorier Som nyanländ kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar och skyddsbehövande efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga. Statistiken visas i olika kategorier som började användas 1991 och den är ett sätt att redovisa på vilket sätt en nyanländ har kommit till en kommun. Statistiken visar endast de som första gången tagits emot i en kommun. Vidareflyttade, med eller utan Arbetsförmedlingens hjälp, redovisas separat. • Kvotflykting (kategori 1): Vidarebosatta (det vill säga kvotflyktingar) som blivit uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR. Räknas som mottagen det datum personen kommer till kommunen. • Personer från anläggningsboende (ABO) i Migrationsverkets mottagningssystem (kategori 2): Före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande) som efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket har bosatt sig i en kommun. Kan även avse ensamkommande barn som anvisades kommun redan under tiden som asylsökande. Räknas som mottagen det datum personen kommer till kommunen och blir utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem. • Personer från eget boende (EBO) i Migrationsverkets mottagningssystem (kategori 6): Före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande) som ordnat boende i en kommun på egen hand – antingen redan under tiden som uppehållstillstånd (kan finnas undantag om 30 dagar om det är en person som tidigare bott i anläggningsboende). • Övriga (kategori 3): Främst personer som utan att ha sökt asyl ändå erhållit uppehållstillstånd, sällan som flykting eller skyddsbehövande men däremot efter synnerligen ömmande omständigheter. Här kan även finnas tidigare asylsökande som efter uppehållstillstånd har lämnat ett anläggningsboende utan att uppge adress och därför blir utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem med okänd adress. Rä- Boverket 72 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor knas som mottagen i kommunen från och med den dag som personen första gången folkbokför sig i en kommun. • Anhöriga (kategori 4):Anhöriga till flyktingar, skyddsbehövande eller personer som fått uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter. Den anhörige ska söka uppehållstillstånd inom viss tid från det att anknytningen (referenspersonen) första gången togs emot i en kommun. Från 1991 fram till 2013 gällde en övre tidsgräns på två år. Under främst 2013 gällde en tillfällig förlängd tid. För anhöriga som får uppehållstillstånd från den 1 januari 2014 gäller en ny permanent tidsgräns på sex år. Räknas som mottagen i kommunen från och med den dag som personen folkbokför sig i kommunen. Från den 1 januari 2014 kan även syskon till ensamkommande barn omfattas. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 73 Bilaga 6. Invandrarindex Frågor och T-test1 Tabell 6.1. Antal och andel som anser att det är lätt att träffa svenskar, per EBO och ABO Tycker du att det är lätt att träffa svenskar? Nej Ja Totalt ABO 241 407 648 EBO 103 222 325 Totalt 344 629 973 T-test -1,693* Källa: Invandrarindex. Tabell 6.2. Antal och andel som hade eget företag innan de kom till Sverige Hade du eget företag innan du kom till Sverige? Nej Ja Totalt ABO 496 157 653 EBO 264 85 349 Totalt 760 242 1002 T-test -0,11 Källa: Invandrarindex. 1 T-testet är till för att testa om skillnaden mellan två grupper är signifikant. Asteriskerna visar nivån av signifikans. En asterisk indikerar att resultatet är signifikant på minst 10 procentsnivån. Två asterisker indikerar en signifikansnivå på minst 5 procent och tre asterisker indikerar en signifikansnivå på minst 1 procent. Boverket 74 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Tabell 6.3. Antal och andel som vill starta företag i Sverige Vill du starta eget företag i Sverige? Nej Ja Totalt ABO 31 98 129 EBO 48 70 118 Totalt 79 168 247 T-test 2,836*** Källa: Invandrarindex. Tabell 6.4. Antal och andel som sökt arbete i Sverige Har du sökt arbete i Sverige? Nej Ja ABO 169 444 613 EBO 154 177 331 Totalt 323 621 944 T-test 5,961*** Källa: Invandrarindex. Boverket Totalt Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 75 Tabell 6.5. Antal och andel som arbetat i Sverige Har du arbetat i Sverige? Nej Ja Totalt ABO 508 101 609 EBO 279 52 331 Totalt 787 153 940 T-test 0,347 Källa: Invandrarindex. Tabell 6.6. Antal och andel som haft praktik på någon arbetsplats Har du haft praktik på någon arbetsplats? Nej Ja Totalt ABO 359 228 587 EBO 235 86 321 Totalt 594 314 908 T-test 3,673*** Källa: Invandrarindex. Tabell 6.7. Antal och andel som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen Har du varit i kontakt med Arbetsförmedlingen? Nej Ja Totalt ABO 144 450 594 EBO 111 218 329 Totalt 255 668 923 T-test 3,103*** Källa: Invandrarindex. Boverket 76 Boendesituationen för nyanlända – Bilagor Tabell 6.8. Antal och andel som fått en plan hos Arbetsförmedlingen Har du fått en plan hos Arbetsförmedlingen? Nej Ja Totalt ABO 56 349 405 EBO 73 111 184 Totalt 129 460 589 T-test 7,332*** Källa: Invandrarindex. Tabell 6.9. Antal och andel som kan tänka sig att pendla till ett arbete eller utbildning Kan du tänka dig att pendla till arbete eller utbildning Nej Ja Totalt ABO 112 374 486 EBO 105 165 270 Totalt 217 539 756 T-test 4,674*** Källa: Invandrarindex. Boverket Boendesituationen för nyanlända – Bilagor 77 Tabell 6.10. Antal och andel där personen eller dennes fru/man skrivit kontrakt på den nuvarande bostaden Har du själv eller din fru/man skrivit kontrakt på den bostad du bor i just nu? Nej Ja Totalt ABO 155 351 506 EBO 93 209 302 Totalt 248 560 808 T-test 0,0483 Källa: Invandrarindex. Tabell 6.11. Antal och andel som känner till om man kan hyra en bostad i andra hand Vet du om man kan hyra en bostad av någon i andra hand, dvs. av någon som inte äger huset utan själv hyr bostaden? Nej Ja Totalt ABO 151 190 341 EBO 76 131 207 Totalt 227 321 548 T-test -1,745* Källa: Invandrarindex. Boverket
© Copyright 2024